<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448402</hangar_id>
 <dok_id>FZ03209</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>209</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1975/76:209</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>209</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-04-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:36:35</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:20:18</publicerad>
 <titel>om ändring i regeringsformen</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03209/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03209</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03209</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:281.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209 Regeringens
proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
ändring i regeringsformen;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslutad
den I april  1976, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att antaga det
förslag som har upplagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;G,
E, STRÄNG&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:210.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;LENNART
GEIJER&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 propositionen föreslås all del i regeringsformen
(RF) iniagna skyddet för de medborgeriiga fri- och rältigheterna skall utvidgas
och förstärkas. Härutöver föreslås att vissa programsladganden om de viktigaste
målen för den samhälleliga verksamheten skall las in i grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utvidgningen av del skyddade områdei sker genom alt
ett flertal nya rättigheter föreslås bli införda i RF vid sidan av de
nuvarande. De nya rättigheterna är skydd mot tvång att delta i demonstration
eller menings­yttring, skydd mot att anteckning om medborgare i allmänt
register utan dennes samtycke grundas enbart på hans politiska åskådning, skydd
mot tortyr och kroppsstraff samt mot medicinsk påverkan i syfte att tvinga fram
eller hindra yttranden, krav på domstolsoffentlighet samt rätt för författare,
konstnärer och fotografer till sina verk.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare föreslås regler till skydd mol
rättighelsbegränsningar enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller
annan sådan åskådning och mot föreskrifier som innebär att någon missgynnas på
grund av ras eller kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslärkningen av räiiighetsskyddei sker på olika
sätl. Till RF:s nuvarande undantagslösa rättigheter - bl, a, förbud mol
dödsstraff, landsförvisning av svensk medborgare, berövande av svenskt
medborgarskap i vissa fall, re­troaktiva straff och tillfälliga domstolar -
fogas följande rättigheter, som inle heller kan begränsas: skyddel mot tvång
alt ge till känna åskådning, skyddel mol tvång att delta i demonstralion etc,
skyddel mol tvång att tillhöra trossamfund eller annan
åskådningssammansluining, skyddet mol åsiktsregistrering ulan samtycke samt skyddet
mot kroppsstraff, tortyr och medicinsk påverkan i syfte alt tvinga fram eller
hindra yttranden, ,Även religionsfriheten hör till denna grupp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Riksdagen 1976.  1 saml.  Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                     &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga fri- och rältigheter, av vilka de viktigaste
är de s, k, opinions-friheierna - yttrandefrihet, informationsfrihet,
mötesfrihet eic, - sami rö­relsefriheten skall enligt förslagel kunna begränsas
men liksom nu endast genom lag. Möjligheterna att beslula rätlighelsbegränsande
lagar inskränks på flera sätt. För det första får begränsning ske endast för
att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Vidare
får en be­gränsning aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det
än­damål som har föranletl den, och den får heller inte sträcka sig så långt
att den ulgör ett hot mol den fria åsiktsbildningen såsom en av folkslyrelsens
grundvalar. Också förbuden mot diskriminering på grund av åskådning, ras eller
kön ingår som led i skyddel för de begränsningsbara rättigheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om opinionsfrihelerna föreslås därutöver
gälla att dessa skall få begränsas endast för att tillgodose kvalificerade,
lill stor del särskilt angivna intressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär vidare alt reglerna i 10 kap, 5
vj om överiåtelse av konsti­tutionell befogenhet till mellanfolklig
organisation ändras på så sätt att det inte blir möjligt att överiåta kompetens
alt beslula rätlighelsbegränsande föreskrifier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för utlänningarnas rättigheter föreslås bli
kraftigt förstärkt, 1 fråga om de flesta av de ickc-begränsningsbara
rättigheterna jämställs utlänningar här i riket med svenska medborgare. Såvitt
gäller del stora flertalet övriga rättigheter är utlänningarna likställda med
svenska medborgare om annat inle följer av särskilda föreskrifter i lag.
Förslaget innebär bl, a, alt de nu­varande möjligheterna att överlämna till
regeringen att besluta om rättig­helsbegränsningar starkt begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget lill förbättrat skydd för de medborgerliga
fri- och rättigheterna bygger på att den lagprövningsräli som f. n. finns i
rättspraxis alltjämt skall beslå. En domstol eller annan rättstillämpande
myndighet får således inle grunda ett avgörande på en föreskrift som uppenbart
slrider mol ett slad­gande i grundlag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I redaktionellt hänseende innebär förslagel all
samtliga rättsligt bindande rältighelsregler samlas i ett särskiU kapitel om
grundläggande fri- och räl­tigheter som ersätter RF:s nuvarande 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förslag
till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives i fråga om regeringsformen'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
all nuvarande 1  kap, 2-8 ss; skall betecknas  I  kap, 3-9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;dels all I kap, 9 . 2 kap,. 8 kap, &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.
7, 10 och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;, 10 kap, 5 5; saml &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'&gt;II  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap,  &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
och 6 ;;;; skall ha nedan angivna lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;dels
att i regeringsformen skall införas en ny paragraf. I  kap, 2 ;. av nedan
angivna lydelse, &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;I SFS
1974:152.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I  kap, 2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den offentliga makten skaU utövas
med respekt för alla människors lika värde och Jör den enskilda människans
frihel och värdighet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den enskUdes personliga, ekono­miska
och kulturella välfärd skaU vara grundläggande mål för den offentliga
verksamheten. Del skaU särskill åligga det allmänna an tiygga rätten tUl ar­bete,
bostad och utbildning samt an verka för social omsorg och tiygghet och för en
god levnadsmiljö.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det allmänna skaU verka för alt de­mokratins
idéer blir vägledande inom samhällets alla områden. Det allmän­na skall
tillförsäkra män och kvinnor Uka rättigheter samt värna den enskil­des
privatliv och familjeliv.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etniska, språkliga och religiösa mi­noriteters
möjligheter att behålla och Ulveckla ett eget kultur- och samfunds­liv bör
främjas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolar och förvaltningsmyn­digheter
skall i sin verksamhet iakt­taga saklighet och opartiskhet. De får ej utan
rättsligt stöd särbehandla nå­gon på grund av hans personliga för­hållanden,
såsom tro. åskådning, ras. hudfärg, urspmng. kön. ålder, natio-naliiet, språk,
samhällsställning eller förinögenliei.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolar 50/77? förvaltningsmyn­digheter och andra som
fullgör upp-giflerinom den offentligaJöivaltningen skall i sin verksamhet
iakttaga sak­lighet och opartiskhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:142.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Grundläggande fri- och rältigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är gentemot
det        Varje medborgare är gentemot det&lt;br&gt;
allmänna tillförsäkrad&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmänna tillförsäkrad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ytirande- och iiyckfrihel: frihet
att i lal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela uppglfler och framföra
åsikter,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt IiU information: rätt att in­hämta
och mottaga uppgifier och upplysningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mötesfrihet: frihet att anordna och
att dellaga I möten.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;4. demonstrationsrätt: rätt att en­&lt;br&gt;
sam eller i grupp framföra åsikter på&lt;br&gt;
allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5, föreningsfrihet: frihel att sam­&lt;br&gt;
mansluta sig med andra tiU förening,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6. religionsfrihet: frihet att sam­&lt;br&gt;
mansluta sig med andra Ull trossam­&lt;br&gt;
fund och an utöva sin religion,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7, rörelsefrihet: frihet att röra sig&lt;br&gt;
inom riket och an lämna riket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ytirandejiihei:
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt
ulliycka tankar, åsikter och känslor.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;informationsjiihet:
frihet alt in­hämta och mottaga upplysningar samt alt i öviigt taga del av
andras yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mötesfrihet:
frihet att anordna och bevista sammankomst för upplys­ning, meningsyttring
eller annal lik­nande syfte eller för framförande av konsinäriigt verk,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;denionstraiionslriliet:
frihet att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreningsfrihet:
frihet att sam­mansluta sig med andrajörallmänna eller enskilda sy fen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religionsfrihet:
frihel all ensam eller Ullsammans med andra ulöva sin religion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande iryckfiheien gäller vad
som är löreskrivet i iryckfrihetsförord­ningen. I denna Jiniis också bestäm­melser
om län att taga del av aUmän­na handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är skyddad mot at;
myndighei tvingar honom alt till­höra /o/-eH/rtif eller trossamfund eller att
ge sina åsikter till känna.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är gentemot det
allmänna skyddad mot tvång an giva IiU känna sin åskådning i politiskt, re­ligiöst,
kulturellt eller annat sådani hänseende. Han är därjämte gente­mot det allmänna
skyddad mot tvång att deltaga i demonstration eller iiie-ningsyttring eller att
tillhöra poUtisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för
åskådning som avses i försia meningen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Anteckning om medborgare i aU­mänt
regisler får ej ulan hans sam­tycke grundas enbart på hans poUtiska åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:163.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Dödsstraff får icke förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 &amp;lt;&amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:154.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är skyddad mot kroppsstraff Han är
därjämte skyd­dad mot tortyr och mol medicinsk på­verkan i syfte an framtvinga
eller hind­ra yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;i:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är skyddad mot an myndighet utsätter
honom för kroppsvisitation eller annat påtvingat kroppslig! ingrepp, för
husrannsa­kan, Jör inirång i hans brev-, post-eller telejörbinddser eller för
hemlig avlyssning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är gentemot det aUmänna skyddad mol
påtvingat kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5 &amp;lt;f.
Han är därjämte skyddad mot kroppsvisita­tion, husrannsakan och liknande in­trång
sann mol undersökning av brev eller annan JÖrtrolig försändelse och mot hemlig
avlyssning eller upplag­ning av lelefonsamlal eller annat för-iroligt
meddelande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 s&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen medborgare får landsfönisas
eller hindras att resa in i riket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen medborgare som är eller har
varit bosatt i riket får berövas sitt med­borgarskap i annal JäU än då han är
eller samtidigt blir medborgare i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare är gentemot del
aUmänna skyddad mot frihetsberö­vande. Han är även i öviigt lillförsäk-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;rad frihet att törjlytta sig inom riket och alt lämna
detta.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har annan myndighei än domsiol
berövat någon medborgare friheten med anledning av brott eller misstanke om
brotl, skall denne kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjs­mål.
Vad nu sagts gäller dock Icke när fråga är om all UU riket överflytta
verk-ställigliet av frihetsberövande påföljd som har ådömts i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:151.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har medborgare av annan anled­ning
än som angives i första slyckel blivit omliändenagen tvångsvis, skall han
likaså kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av
domsiol likställes i sådant fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning
är bestämd i lag och ordföranden i nämnden skaU vara eller ha varit ordinarie
domare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10     ,sV&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Siraff eller annan broitspålöljd
får icke åläggas for gärning som icke var belagd med brottspåföljd, när den för­övades.
Ej heller får svårare brotts-påJÖIfd åläggas jör gärningen än den som var
föreskriven då. Vad nu sagts om bröttspåföljd gäller även för­verkande och
annan särskild rättsver­kan av brott.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 s'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstol jår icke inrättas för redan
begången gärning och ei heller för viss tvist eller I övrigt for vissl mål.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förhandling vid domsiol skall vara
offenUig.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:11.0pt;
margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Beträjfande tryckfriheten och rällen att taga del av
allmän handling gäller vad som är föresklivet i tiyckfiihets-jörordningen.
Föreskrifler som i öviigt närmare uijörmar de fri- och rältig­heter och del
skydd som avses i 1-3 s\\&amp;gt; beslutas i den ordning som Jöreskrives i 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De fri- och rättigheter som avses i
I  1-5 samt i 6 och A' ',S'- och i // ; andra styckei får, I den ulslräckning
som 13-16  medgiver, begränsas genom lag eller genom annan jörfatt-iiing efler
bemyndigande i lag enligt S kap. 7 § första styckei 7 eller 10 §.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begränsning som avses i lörsta
styckei får göras endast JÖr all tillgo­dose ändamål som är godtagbart i ett
demokratiskt samhälle. Begräns­ningen får aldrig gå utöver vad som är
nödvändigt med hänsyn till del än­damål sotn har föranlett den och ej heller
sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fila åsiktsbildningen såsom
en av folkslyrelsens grundvalar. Begränsning Jår et göras enbart på grund av
polUlsk, religiös, kultureU el­ler annan sådan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;/i:&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Yttrandefriheten och
informations-friheten får begränsas endast om sär­skUt vikliga skäl föranleder
det, såsom av hänsyn till&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rikets
säkerhet eller dess törhål­lande till annan stal eller mellanfolklig
organisation,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;myndighets
verksainhet för in­spektion, kontroll eller annan tillsyn.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;intresset
att förebygga eller be­ivra broll.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:163.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;allmän
ordning och säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;det
allmännas ekonomiska in­tresse.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skyddet
för enskUds personliga eller ekonomiska förhållanden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;intresset
att reglera eller begrän­sa kommersieU reklam.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:165.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Vid bedömandet av vilka begräns-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande Ivdelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ningar som får göras med stöd av första Slycket skaU särskUt
beaklas vikten av vidaste möjliga yllrandefihet och in­formationsfrihet i
poliUska. religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Som begränsning av yttrandefrihe­ten
och iltfbrmationsfriheten anses icke meddelande av föreskrifler som utan
avseende på yttrandes innehåU när­mare reglerar visst sätt all sprida eller
mottaga yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mötesfriheten och
demonstrations-friheten jår beglänsas endast av hän­syn lill rikets säkerhet,
till ordning och säkerhet vid saminankoinslen eller de­monstrationen eller till
trafiken eller för an motverka farsot.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningsfriheten får begränsas en­dast
såvitt gäller samntanslutningar vilkas verksamhel är av militär eller liknande
natur eller innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras. med viss hud­färg
eller av visst etniskt ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 '&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag eller annan föreskrif jår ej in­nebära
att någon medborgare miss­gynnas därför all han med hänsyn UU ras. hudfärg
eller etniskt ursprung till­hör minoritet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 s'&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:149.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag eller annan föreskrif får cj in­nebära
alt någon medborgare miss­gynnas på grund av sitt kön, om ej föreskriften utgör
led i strävanden an åsladkomma Jämställdhet tnellan män och kvinnor eller avser
värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 i&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I7&amp;lt;f&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förening av arbetstagare saml
arbetsgivare och förening av arbetsgivare äger rätt alt vidtaga fackliga
stridsåigärder, om annal ej följer av lag eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Varje medborgare skall vara tillför­säkrad
ersättning enligt grunder som bestämmes i lag Jör det fall att hans egendom
tages i anspråk genom ex­propriation eller annat sådani Jörjö-gande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19 ff&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Författare, konstnärer och fotogra­fer
äger rän lill sina verk enligl be­stämmelser som meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 &amp;lt;t&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utlänning här I riket är likställd
med svensk medborgare i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd
mol tvång att deltaga i demonstration eller meningsyttring eller att tillhöra
trossamfund eller an­nan sammanslutning (2 s'&amp;gt; andra me­ningen),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
dödsstraff kropps­straff och tortyr samt mol medicinsk påverkan i syjie att
framtvinga eller hindra yttranden (4 och 5 fs9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rält
till domstolsprövning av fri-heisberövande med anledning av brott eller
misstanke om brolt (9 § försia Slycket),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd
mot retroaktiv broitspå­löljd och annan retroaktiv rättsverkan av brotl (10 sV,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd
mot inrättande av domstol i vissa läU (I I  Jörsta stycket),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:150.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;6.  skydd mol missgynnande på&lt;br&gt;
grund av ras, hudfärg eller etniskt ur­&lt;br&gt;
sprung eller på grund av kön (15 och&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 s),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7. rätt lill Jdckliga slridsälgärder (I7s'),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S. rätt lill ersäitning vid
expropria­tion eller annat sådant förfogande (ISiff&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om annal icke Jöljer av särskilda föreskrifler i lag, är
utlänning här I ri­ket likställd med svensk medborgare även i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttrandefrihet. Informationsfri­het,
inölesfrUiet, Uetnonslraiionsfri-het, Jöreningsfrihet och religionsfrihet (I O.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mol tvång alt giva till kän­na
åskådning (2 &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt; första meningen).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot kroppsligt ingrepp även i
annat faU än som avses i 4 och 5 sVs'&amp;gt;. mol kroppsvisitation, husrannsa­kan
och liknande inirång samt mol in­trång i förtrolig meddeldse (6 ,sV.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot frihetsberövande (8 §
första meningen),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt lill domstolsprövning av .fri­hetsberövande
av annan anledning än brott eller misstanke om brolt (91 andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentlighet vid domstolsförhand­ling
(11  andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot ingrepp på grund av
åskådning (12  andra stycket tredje meningen).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;författares, konstnärers och fo­tografers
rän lill sina verk (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:135.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;8
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag eller annan jöreskrifl får ej in­nebära alt dödsstrajf
skall kunna ådö­mas.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lag eller annan jöreskrifl får ef in-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;.4v bestämmelserna i 2 kap. om grundläggande fri- och
rättigheter föl­jer all föreskrifler av vissl innehåU ej får meddelas eller får
meddelas endast&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;iiebära att svensk medborgare skall     genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kunna landsförvisas eller eljest hindras att återvända
till riket eller att svensk medborgare som är bosatt I riket skaU kunna berövas
sitt medborgarskap i annat jall än då han är eller samtidigt blir medborgare i
annan stal.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lag eller annan Jöreskrifl jår ej
in­nebära all straff eller annan brotts-pålÖUd .skall kunna ådömas lör gärning
som Icke var belagd med brottspåföljd. när den förövades, eller alt svårare
brollspdföljd skall kunna ådömas för gärningen än den som var föreskriven då.
Vad nu sagts om brottspåföUd gäl­ler även föiverkande eller annan sär­skild
rättsverkan av brotl.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enskild skall vara tillJÖrsäkrad er­säUning
enligl grunder som bestämmes i lagfor det fall att hans egendom tages I anspråk
genom expropriation eller annat sådant förjögande.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om förhållandet mellan
enskilda och del allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigi
avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas
genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Sådana föreskrifter är bland andra&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana föreskrifter är bland andra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreskrifter
som begränsar dejii- och     föreskrifter om brott och rättsverkan rätiigheier
och det skydd i övrigi som     av brolt, om skall lill staten saml enligt 2
kap. 1-3  tiUkommer svensk     om rekvisition och annat sådani för-medhorgare,
Jöreskrijter om brolt och     fogande, rättsverkan av broll, löre.skrifler om
skatt lill slalen saml föreskrif er om rekvisition och annal sådani förfo­gande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;text-indent:131.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;7s&lt;br&gt;
Utan hinder av 3 eller 5  kan re-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulan
hinder av 3 eller 5 S kan re­&lt;br&gt;
geringen efter bemyndigande i lag&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;geringen
efter bemyndigande i lag&lt;br&gt;
genom förordning meddela före-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;genom
förordning meddela före­&lt;br&gt;
skrifter om annat än skatt, om fö-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skrifter
om annat än skatt, om fö­&lt;br&gt;
reskrifterna avser något av följande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;reskrifterna
avser något av följande&lt;br&gt;
ämnen:&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ämnen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd för liv,
personlig säker­het eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utlännings
vistelse i riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;in- eller
utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, lill­verkning,
kommunikationer, kredit­givning &amp;lt;'//«&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;
näringsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jakt, fiske
eller natur- och mil­jövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trafik eller
ordningen på allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6, undervisning och utbildning.&lt;br&gt;
Utan hinder av 3 &amp;lt;; kan regeringen&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;efter bemyndigande I lag genom för­ordning meddela
föreskrif er om för­bud all röja sådani som någon har erfarit i allmän tjänst
eller under ut­övande av tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bemyndigande som avses i denna paragraf medför ej rätt all
meddela föreskrifter som i annat hänseende än som angives i andra slyckel
begränsar någon av de fri- och rältigheter eller del skydd i övrigt som enligt
2 kap. 1-3 s\ tillkommer svensk medborgare. Sådant bemyndigande medför ej
heller rätt att meddela.föreskrif ler om annan rättsverkan av brott än böter.
Riks­dagen kan i lag, som innehåller be­myndigande med stöd av denna pa­ragraf
föreskriva även annan rätts­verkan än böter för överträdelse av föreskrift som
regeringen meddelar med stöd av bemyndigandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd för liv,
personlig säker­hel eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utlännings
vistelse i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;in-
eller utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, till­verkning,
kommunikationer, kredit­givning, näringsverksamhet eller ut-Jbrmning av
byggnader, anläggningar och bebyggelseniiljö,&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jakt, fiske,
djurskydd eller na­tur- och miljövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trafik eller
ordningen på allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undervisning
och utbildning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;förbud alt röja
sådani som nå­gon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av
tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bemyndigande som avses i försia
styckei medför ej rätt all meddela fö-• reskrifter om annan rättsverkan av
brott än böter. Riksdagen kan i lag, som innehåller bemyndigande med stöd av
första stycket, föreskriva även annan rättsverkan än böter för över­trädelse av
föreskrift som regeringen meddelar med stöd av bemyndigan­det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan efter bemyndi­gande
i lag i ämne som angives i 7 &amp;gt;; första styckei eller 9 &amp;gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt; genom för­ordning besiämma att loreskrift i la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10 S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringen kan efter bemyndi­gande
i lag i ämne som angives i 7 5; första styckei eller 9 S genom för­ordning
bestämma att föreskrift i la-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen
skall börja eller upphöra all till-lämpas, Dena gäller även om före­skriften
begränsar någon av defi- och rättigheter eller det skydd i öviigt som enligt 2
kap. 1-3 sS tillkommer svensk medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gen
skall börja eller upphöra att till-lämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndigar
riksdagen enligt den­na regeringsform regeringen att med­dela föreskrifter i
visst ämne, kan riksdagen därvid medgiva alt rege­ringen överiåter åt
förvaltningsmyn­dighet eller kommun alt meddela beslämmelser i ämnet, 1 fall
som nu sagls kan riksdagen också uppdraga åt förvaltningsmyndighet under
riksdagen att meddela sådana be­stämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bemyndigar
riksdagen enligt della kapiiel regeringen att meddela föreskrifter i visst
ämne, kan riks­dagen därvid medgiva att regeringen överlåter åt
förvaltningsmyndighet eller kommun att meddela bestäm­melser i ämnet, 1 fall
som nu sagts kan riksdagen också uppdraga åt för­valtningsmyndighet under
riksda­gen alt meddela sådana bestämmel­ser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:134.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10
kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutanderätt
som enligt denna regeringsform tillkommer riksda­gen, regeringen eller annat i
rege­ringsformen angivei organ och ej av­ser jråga oin stiftande, ändring eller
upphävande avgnindlag kan i begrän­sad omfattning överiåtas till mellan­folklig
organisation för fredligt sam­arbete, till vilken riket är eller skall bliva
anslutet, eller lill mellanfolklig domstol. Om sådan överiåtelse be­slutar
riksdagen i den ordning som är föreskriven för siiftande av grundlag eller, om
beslut i sådan ord­ning ej kan avvaktas, genom ett be­slut, varom minst fem
sjättedelar av de röstande och minsl tre fjärdedelar av ledamöierna förenar
sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beslutanderätt
som enligt denna regeringsform tillkommer riksda­gen, regeringen eller annat i
rege­ringsformen angivei organ kan i be­gränsad omfattning överlåtas lill
mellanfolklig organisation för fred­ligt samarbete, till vilken riket är el­ler
skall bliva anslutet, eller till mel­lanfolklig domstol, Dänid får ef över­iåtas
beslutanderätt som avser fråga om stiftande, ändring eller upphävan­de av
gnindlag eller fråga om begräns­ning av någon av dejii- och rätiigheier som
avses 12 kap. Om överiåtelse be­slutar riksdagen i den ordning som är
föreskriven för stiftande av grund­lag eller, om beslut i sådan ordning ej kan
avvaktas, genom ett beslut, varom minsl fem sjättedelar av de röstande och
minsl tre fjärdedelar av ledamöterna förenar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                              &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Nuvarande lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rättskipnings- eller
förvaltningsuppgift som ej enligt denna regeringsform tillkommer riksdagen,
regeringen eller annal i regeringsformen angivei organ kän överlåtas till annan
stat, lill mellanfolklig organisation eller lill utländsk eller internationell
inrättning eller samfällighet, om riksdagen förordnar om det genom ell beslut,
varom minsl tre fjärdedelar av de röstande förenar sig. eller genom beslut i
den ordning som gäller för stiftande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=87&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
  font-family:Verdana'&gt;Annan domstol än högsta dom­stolen eller regeringsrätten
  inrättas med stöd av lag. Om förbud mot in-lätiande av domstol i vissa Jall
  Jöre­skrives i 2 kap. 11 if försia stycket.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 kap, IS Högsla domstolen är högsta allmänna domstol och
regeringsrätten högsla förvaltningsdomstol, Rälten all få mål pröval av högsla
domslolen eller regeringsrätten kan begränsas genom lag, I högsta domslolen och
regerings­rätten lar endasl den tjänstgöra såsom ledamot som har utnämnts till
or­dinarie domare i domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:152.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan domstol än högsta dom­slolen
eller regeringsriiiten inrättas med stöd av lag. Domstol får icke in-rälias för
redan begången gärning och ei heller för viss Ivisi eller i övrigi för visst
mål.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid domstol som avses i andra
styckei skall finnas ordinarie domare, 1 fråga om domstol som har inrättats för
handläggning av en viss bestämd grupp eller vissa bestämda grupper av mål får
dock i lag göras undanlag härifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rällslvisl mellan enskilda får icke
ulan stöd av lag avgöras av annan myndighet än domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Har annan myndighet än domstol
berövat någon friheten ined anledning av brott eller niisstanke om brott, skall
den beslutet rör kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål.
Deisaninia gälter om svensk medbor­gare av annan anledning än nu sagts liar
blivit omhändertagen tvån.gsvis. Med prövning av domstol likställes i
sistnämnda fall prövning av nämnd, om nämndens samniansäiining är be-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rätlstvist mellan enskilda får icke ulan stöd av lag
avgöras av annan myndighei än domstol. Om domstols prövning av frihetsberövande
föreskri­ves i 2 kap. 9.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:153.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stämd
i lag och ordföranden i nämn­den skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under regeringen lyder justitiekanslern,
riksåklagaren, de centrala äm­betsverken och länsstyrelserna. Annan statlig
förvaltningsmyndighet lyder under regeringen, om myndigheten ej enligt denna
regeringsform eller annan lag är myndighei under riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsuppgift
kan anförtros åt kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsuppgift
kan överläm-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förvaltningsuppgift kan överläm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nas
lill bolag, förening, samfällighet nas till bolag, förening, samfällighet.&lt;br&gt;
eller stiftelse. Innefattar uppgiften sliflelse eller cnskiUI individ. Innefai-&lt;br&gt;
myndigheisulövning, skall del ske tar uppgiften myndighetsutövning,&lt;br&gt;
genom lag,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;skall det ske med stöd av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna i regeringsformen iräder i kraft den 1
januari  1977,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulan hinder av 2 kap, 16 •j behåller äldre
föreskrift, som innebär sär­behandling på grund av kön, sin giltighet tills
vidare. Sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär fortsatt
särbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan
gäller ulan hinder av 2 kap, 2  i dess nya lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid ikraftträdandet föreliggande beslämmelser om
att film icke får förevisas offentligt, om den ej dessförinnan har godkänts för
sådan &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;&lt;a
href="file:///\\atle2-s\isning"&gt;&lt;span style='color:windowtext;text-decoration:
none'&gt;\isning&lt;/span&gt;&lt;/a&gt;. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gäller ulan
hinder av 2 kap. I !; 3 i den nya lydelsen och 14 !; första stycket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt
giltighet utan hinder av all den icke har lillkommil i den ordning som skulle
ha iakiiagils \'id till­lämpning av regeringsformen i dess nya lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:86.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:153.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;           &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:156.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;vid regeringssammanträde 1976-04-01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Närvarande: statsrådet Sträng, ordförande, och statsråden
Anders.son, Jo­hansson, Holmqvist. Aspling, Geijer, Bengtsson. Noriing, Lidbom.
Carlsson, Feldi, Sigurdsen, Zachrisson, Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Föredragande: statsrådet Geijer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om ändring i regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tryckfriheten och rälten all la del
av allmänna handlingar har sedan lång lid tillbaka skyddats av detaljerade
regler i grundlag. När del gäller övriga fri- och rättigheter har däremoi
grundlagsskyddet ända fram till den I januari 1975. då den nya regeringsformen
(RF) trädde i tillämpning, utgjorts av en enda grundlagsregel, den berömda 16 
i 1809 års regeringsform och dess lidigare motsvarigheter i .ildre lagverk.
Frågan om en förstärkning av grundlagsskyddet för de medborgeriiga fri- och
rättigheterna har emellertid varil föremål för uppmärksamhet under en slor del
av 1900-talet, År 1938 lillsalles sålunda den s, k, tingstenska inredningen som
1941 avgav ett be­länkande med förslag lill ändrad lydelse av 16 S i 1809 års
RF, Della förslag ledde emellertid inte till någon lagstiftningsåtgärd. Också
den 1954 tillsatta föijattning.sutredningen utarbetade grundlagsregler om de
medborgeriiga fri-och rättigheterna, Förfaiiningsuiredningens förslag ansågs
emellertid inle kunna läggas lill grund för lagsliftning. Frågan om grundlagsskydd
för de medborgerliga fri- och rättigheterna överlämnades i slällel lill den
1966 till­satta grundlagberedningen som en del av dennas uppgift att slutföra
arbetet på en ny författning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' Lcdumöier Herbert Tingsien, orcHoRindc, Georg Andrécn,
Knut Petersson. Erik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;F.isi och Ferdinand Nilsson.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- Ledamöler vid uiredninys.irheieis avslutande Richard
.Sandler, ordförande, Emil ,'\hl-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;kvisl, Olle Dahlén, llarald Hallen. Ossian Sehlsledi, Slen
VVahluiid, Jörgen Wes-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;icrsiahl och  Per Wrigslad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt; Ledamöter vid uircdningsarbcieis avslutande Valter Aman,
ordlorande, Arne Gadd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allan Hernelius, Hilding Johansson, Birger Lundström,
Georg Icuersson och Sten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Wahl und.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler om medborgeriiga fri- och rättigheter som
åierfinns i 1974 års RF och som i huvudsak bygger på grundlagberedningens
förslag betecknades redan vid sin tillkomst som ett provisorium, Enligl
riksdagen borde en särskild utredning tillsättas med uppgift att i hela dess
vidd på nytt överväga frågan om regleringen i grundlag av skyddet för enskildas
fri- och rättigheter. Med anledning av delta uttalande tillkallades 1973 års
fri- och rättigheisut-redning' i november 1973,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättighetsutredningen avlämnade sitt
betänkande i oktober 1975, Betänkandet innehåller förslag till ett helt nytt
kapitel om grundläggande fri- och rättigheter i 1974 års RF samt till vissa
ändringar främst i I och 8 kap, RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens betänkande har remissbehandlats.
Yttranden har avgetts av högsta domstolen, regeringsrätten, justitiekanslern,
Svea hovrätt, hov­rätten för Väslra Sverige, kammarrätterna i Göteborg och i
Sundsvall, riks­polisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen,
iniegriieisskydds­kommillén, massmedieutredningen, delegationen för
jämställdhet mellan män och kvinnor, utredningen om anonymitetsskydd vid beslag
och hus­rannsakan, utredningen om telefonavlyssning, utredningen om reklam i
videogram, överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, postver­ket,
televerket, uiredningen om beskattning av utländska artister, statens
kulturråd, skolöverstyrelsen, juridiska fakulteterna vid universiteten i Upp­sala,
Lund och Stockholm, obligatoriekommittén, överstyrelsen för eko­nomiskt
försvar, statens invandrarverk, länsstyrelserna i Kronobergs, Mal­möhus och
Norrbottens län, JO Lundvik, JO Wennergren, Svenska kom­munförbundet.
Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Sveriges domareförbund. För­eningen Sveriges polismästare, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges industri­förbund. Svenska företagares riksförbund.
Lantbrukarnas riksförbund, Konslnärliga och Litterära Yrkesutövares
Samarbeisnämnd (KLYS), Sve­riges Radio AB, Pressens samarbeisnämnd, Sveriges
frikyrkoråd. Riksför­bundet Hem och Skola, Fredrika Bremer-Förbundet, centerns
kvinnoför­bund, moderata sanilingspartiets kvinnoförbund, Amnesty
International, svenska sektionen. Internationella Jurisikommissionens svenska
avdelning. Svenska samernas riksförbund, Sveriges författarförbund.
Familjeforum, Nä­ringslivels delegalion för marknadsrätt.
Medborgarrättsrörelsen, Bandhagen-Högdalens socialdemokratiska förening,
Scienlologykyrkan i Sverige och Kommittén för mänskliga rättigheter:
psykiatriska övergrepp. Länsstyrelsen i Kronobergs län har bifogat yttrande
från kommunfullmäktige i Växjö kom­mun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
avser nu att la upp frågan om förstärkt grundlagsskydd för de med-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Arial'&gt;&amp;#9632;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;'Ledamöler
Hjalmar Mehr, ordförande, Per Ahlmark, Karl Boo, Lars Herlilz, Allan Hernelius,
Hilding Johansson och Olle Svensson,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Riksdagen 1976. I saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;borgeriiga
fri- och rältigheterna på grundval av fri- och rättighetsutredning­ens
betänkande och remissyltrandena över della.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kommer i det följande att lämna en utförlig
redogörelse för ulred­ningens förslag och för de överväganden som ligger till
grund för detta. Utredningens författningsförslag torde få fogas till detta
prolokoll som bUaga 1. Utredningen härtill sitt betänkande fogat promemorior
med redogörelser för rättsläget beträffande olika fri- och rättigheter, I fråga
om innehållet i dessa redogörelser får jag hänvisa till betänkandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till frågans slora belydelse och till
den ingående behandling som utredningens förslag har blivit föremål för i många
remissyttranden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anserjag alt en utföriig
sammanställning-över remissyltrandena bör fogas till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:-9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;detta prolokoll som bilaga 2. iag avser vidare att
i delta sam manhang ta upp frågan om en del mindre änd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ringarlRFsom
inteomfatlasav utredningens förslag. Det rörsigom ändringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i 8 kap, 7 och 11 ijij och
i de bestäm melser som f n, återfinns i 11 kap, 3 och 6 jjij.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
Närmare om reformarbetet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nämndes inledningsvis lade den s, k,
tingstenska utred­ningen 1941 fram förslag till ändrad lydelse av 16 ij i 1809
års RF, Förslaget innebar att väsentliga tillägg gjordes till paragrafen, vilka
medförde att denna kom att omfatta också yttrandefrihet (tryckfrihet),
församlingsfrihet och föreningsfrihet, rätt lill personlig frihet och frihel i
utövande av näring eller yrke, rätt till egendom och lill skälig ersäitning vid
expropriation, rätt all av det allmänna få hjäl|5 och skydd vid ålderdom,
sjukdom, olycksfall, lyte, invaliditet och arbetslöshet, förbud mol retroaktiv
strafflagstiftning samt skydd för brev-, telegraf- och telefonhemligheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet avsåg svensk medborgare. För utlänning
gällde endasl rätt lill laga domstol och förbud mot retroaktiv strafflagstiftning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I regel var skyddet utformat så all rättigheten
slogs fast i grundlagen samtidigt som det angavs att den närmare regleringen av
den skulle ske genom av konung och riksdag samfällt stiftad lag, Enligl ett
motivutlalande fick sådan lag inle kränka rättighetens grundsats (se SOU
1941:20 s, 14), Grundlagsändring krävdes endast för inskränkningar i rällen
lill skälig er­sättning vid expropriation och förbudet mot retroaktiv
strafflagstiftning. Rät­ten till socialt understöd var närmast att betrakta som
ell målsättnings-stadgande, eftersom den inte innefattade någon minimistandard
för den hjälp samhället skulle ge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda regler för extraordinära förhållanden
föreslogs inle eftersom de i 16 i; fastslagna fri- och rättigheterna i
allmänhel kunde utformas närmare genom vanlig lag (se SOU 1941:20 s, 15),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande lagprövningsrätlen anförde de
sakkunniga alt det inte var klarlagt genom bestämmelser eller praxis, om någon
sådan tillkom dom-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stolarna.
Någon uppfattning i frågan ansåg de sig inte böra uttala, och inte heller fann
de skäl föreslå att någon klargörande bestämmelse på denna punkt infördes (se
SOU 1941:20 s,  16),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 sitt förslag till ny regeringsform som lades fram
1963 tog för fat t-ningsulredningen 12 kap, upp de grundläggande fri- och
rättig­heterna, I I ij behandlades de fri- och rättigheter, som sammanfattades
under rubriken opinionsfriheten, nämligen åsiktsfrihet, yttrandefrihet (och
tryck­frihet), religionsfrihet samt församlingsfrihet och föreningsfrihet. Rätt
till personlig frihet, rätt att fritt välja vistelseort inom riket eller lämna
riket, rätt till hemfrid saml rätt till posthemlighet m, m, slogs fast i 2 i:;.
Rätt till egendom och skydd mot expropriation, rätt lill undervisning och ut­bildning
(och skolplikt), rätt att driva näring och utöva yrke, rätt till arbete, rätt
till socialt understöd, rätt (och plikt) att delta i rikets försvar, rält lill
laga domstol, förbud mot retroaktiv strafflagstiftning samt asylrätt togs upp i
följan­de åtta paragrafer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De angivna rältigheterna gällde för svensk
medborgare men utlänning åtnjöt enligt 10 S här i riket fri- och rältigheter i
likhet med svensk med­borgare om inte annat var särskilt stadgat.
Bestämmelserna om rätt till laga domstol och förbud mot retroaktiv
strafflagstiftning var dessutom så for­mulerade att även utlänning omfattades
av dessa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För inskränkning i fri- och rättigheterna krävdes
grundlagsändring endast i fråga om förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning.
Inskränkningar i opi­nionsfriheten kunde göras genom vanlig lagsliftning, men
enligt uttalanden i betänkandet inle i sådan omfattning att vederbörande frihet
inte längre kundeansesråda(seSOUI963:l7s, 171,175,178,180),
Defri-ochrättigheter som togs upp i 2 ij kunde däremot inskränkas genom lag
eller med stöd av lag, och samma var förhållandet med asylrätten. Beträffande
skyddet mot expropriation, rätten (och plikten) lill grundläggande
skolundervisning, rätten till socialt understöd samt rätten (och plikten) att
delta i rikets försvar hänvisades till innehållel i vanlig lag. Rätten lill
annan undervisning och utbildning samt rätten att driva näring och utöva yrke
gällde såvitt inie annat var särskill stadgat. Inskränkningar i rätlen till
egendom, vilka inte var av exproprialionsnatur, kunde också ske i enlighet med
de allmänna reglerna om normgivningsmakten (se nedan). Bestämmelsen om rätt
till arbete var av målsättningskaraktär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Författningsulredningen ansåg att 16 S i 1809 års
RF representerade ett särskill stort tradilionsvärde och att paragrafen i sin
helhet borde föras över till och bevaras i I kap, i en ny regeringsform såsom
ett riktpunkts- och målsättningstagande (se SOU 1963:17 s, 158),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande normgivningsmakten föreskrevs i 7 kap,
1 S att riksdagen skulle stifta lag. Principen bakom fördelningen av
normgivningskompetens var att riksdagen skulle beslula om grundlag, om vad som
dittills hade reglerats genom samfälld lag och om skattelag, medan regeringen
skulle ha den kompetens som lidigare tillkommit konungen ensam, 1 lag skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section65&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section66&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;därmed
enligt samma kapitels 2 ij ges beslämmelser om svenskl medbor­garskap, om
enskildas egendom och inbördes förhållanden, om brott och påföljd för broll, om
rältegångsförfarandet, om värnplikt och annan tjän­steplikt och om åligganden i
övrigt för kommuner och enskilda, I annan författning än lag fick emellertid
regeringen eller, om det var särskilt stadgat, annan myndighei beslula mindre
ingripande bestämmelser i dessa frågor. Vad som menades med &amp;quot;mindre
ingripande bestämmelser&amp;quot; borde enligt författningsulredningen lösas i
praxis, I fråga om strafflagstiftning uttalades alt del skulle kunna vara
föreskrifter om frihetsstraff i högsl sex månader (seSOUI963:17s, 340),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Stiftande, ändring och upphävande av grundlag
skulle ske genom två beslul med mellanliggande val till riksdagen. Om minst en
tredjedel av riksdagens ledamöter begärde det, skulle grundlagsstiftningsfråga
undersläl­las folkomröstning i samband med detta riksdagsval.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid krig, krigsfära eller andra extraordinära
förhållanden ägde riksdagen enligl 10 kap, 2 S genom lag bemyndiga regeringen
att i visst ämne meddela föreskrifler som annars skolat ges i lag eller med
stöd av lag. Enligt 10 kap, 9v; kunde regeringen, om riket var i krig och på
grund av krigsför­hållandena varken riksdagen ellerdess krigsdelegation kunde
sammanträda, utöva på riksdagen ankommande uppgifter, dock inte befogenhet all
stifta grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om lagprövningsrätlen uttalade författningsulredningen
i sitt belänkande all man utgick från att domstolarna ägde en sådan rält och
att den skulle beslå men att den endast sällan skulle aktualiseras (se SOU
1963:17 s, 155),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen riktades i avsevärd
omfattning kritik mot för­fattningsutredningens förslag till grundlagsreglering
av de medborgeriiga fri- och rättigheterna. Det ansågs allmänt värdefullt med
ell särskill kapitel om grundläggande fri- och rättigheter, men mot förslagel
anmärktes att grundlagsskyddet var alltför svagt eller opreciserat. Man
påpekade bl, a, att förfaiiningsuiredningens molivullalanden om alt vissa
rättigheter inte flck inskränkas så alt rättigheten inle längre kunde anses
råda gav föga ledning för tillämpningen. Vidare framhöll vissa remissinsianser
alt det var oklart hur beslämmelserna i 2 kap, om att inskränkningar i
rättigheter fick göras genom lag eller med stöd av lag förhöll sig till
föreskrifterna i 7 kap, 2 ;j om fördelningen av normgivningsmakt. Skyddet för
fri- och rättigheterna var enligt många remissinstanser även i övrigt så
utformat att del var närmast betydelselöst. En annan anmärkning som riktades
mot förslagel var alt vissa rältighelsbestämmelser syntes ge skydd mot
offentlig maktutövning, medan andra verkade innebära alt staten skulle ge skydd
också mol angrepp från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande 
lagprövningsrätten  anslöl  sig  flera  remissinsianser (bl, a,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;högsta
domstolen) lill författningsutredningens uppfattning att gällande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;räll innebar all
domstolarna hade en sådan rätt (se SOU 1965:2 s, 60), Ingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section67&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section68&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;remissinstans
avstyrkte förslaget alt lagprövningsrätten skulle bestå, men några var
tveksamma med hänvisning till alt frågan inle var tillräckligt belyst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De medborgerliga fri- och rättigheterna återfanns
igrundlagbered-n ingens förslag inte samlade i ett särskilt kapitel utan hade
fördelals så att de fri- och rättigheter som var av särskild betydelse för den
politiska verksamheten togs in i det kapitel som rörde normgivningsmakten (7
kap,), medan skydd i andra avseenden föreskrevs i det kapitel som behandlade
rättskipning och förvaltning (10 kap,), 1 sistnämnda kapitel togs upp också en
bestämmelse om normmässighet i myndigheternas handlande, Samma princip kom dessulom
lill uttryck i I kap, 8 ij, som kan beskrivas som en förkortad och moderniserad
version av 16!; i  1809 års RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
förhållande lill författningsutredningens förslag hade grundlagberedning­en
vidgat skyddets omfattning. Förutom yttrandefrihet (med tryckfrihet),
informationsfrihet (som enligt författningsutredningen utgjorde en del av
yttrandefriheten), mötesfrihet, föreningsfrihet, religionsfrihet, frihet att
röra sig inom riket och alt lämna detta samt skydd mot husrannsakan i bostad
och intrång i brev-, post- eller teleförbindelser inbegreps enligl 7 kap, 2 ij
andra och tredje siyckena även sådana politiska fri- och rättigheter som
demonslralionsrätt, skydd mot tvång alt tillhöra förening eller trossamfund
(negativ förenings- resp, religionsfrihet) eller att ge sina åsikter till känna
(negativ yttrandefrihet) samt skydd mot påtvingat kroppsligt ingrepp och mol
hemlig avlyssning. Vidare föreslog beredningen ett förbud mol lillfälliga
domstolar, dvs, sådana som inrättades för redan begången gärning eller för viss
tvist eller eljest för visst mål (10 kap, 1 ij andra stycket). Förbud mot
retroaktiv strafflagstiftning gällde också i fråga om konfiskation och annan
rättsverkan av gärning (10 kap, 7 ;j). Skyddet mot expropriation innebar att
ersättning skulle ulgå vid sådant förfogande (10 kap, 9 Ij), Ulan mot­svarighet
hos författningsutredningen var grundlagberedningens förslag om räll lill
domstolsprövning av frihetsberövande, siraff, konfiskation eller an­nan sådan
särskild rättsverkan av gärning (10 kap, 6 ;j andra slycket) samt om förbud mot
landsförvisning och mot berövande av svenskt medbor­garskap (10 kap, 8 ij).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet gällde i allmänhel endasl för svensk
medborgare, I vissa av­seenden omfattades emellertid också utlänningar.
Förbuden mol lillfälliga domstolar och mot retroaktiv strafflagstiftning samt
skyddet mol expro­priation gällde sålunda oavsell medborgarskap. Med vissl
undantag (som gällde s, k, administrativa frihetsberövanden) hade utlänning
dessutom rätt till domstolsprövning av frihetsberövande och brottspåföljder i
övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Några
sociala rättigheter återfanns inle i förslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om skyddets styrka föreslog
grundlagberedningen all vissa fri-och rättigheter inte flck begränsas annal än
efter ändring av själva grundlagen, nämligen förbuden mol lillfälliga
domstolar, retroaktiv strafflagstiftning, landsförvisning och berövande av
svenskt medborgarskap. Till denna kategori&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section69&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section70&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kunde
också räknas rätten lill domstolsprövning av frihetsberövande m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning var
utformat som ett förbud för rättstillämpande organ alt lillämpa sådan
lagsliftning och således inte som ell förbud för normgivaren all besluta härom.
Grundlagberedningen uttalade alt det emellertid självfallet i första hand kom
all verka som en spärr mot att del utfärdades några strafföestämmelser med
retroaktiv syft­ning (SOU 1972:15 s, 198), Skyddel mol landsförvisning, mot
berövande av svenskl medborgarskap och mol expropriation var avsett att verka
på motsvarande sätl,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lövrigt var skyddet utformat så att inskränkningar
i det krävde lag, beslutad avriksdageni vanlig ordning. Undantag från detta
krav fanns endast i fråga om föreskrift att lag i vissl
ämneskullebörjaellerupphöraatlgälla. Riksdagen kun­de nämligen bemyndiga
regeringen eller denna underordnad myndighei att förordna härom,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om normgivningsmakten innebar förslaget att
riksdagen ensam skulle stifta lag. Någon begränsning av dess befogenhet att
besluta om nor­mer fanns i princip inle, men normgivningskompeiensen var
fördelad så alt det i praktiken fanns tre olika områden för normgivning,
nämligen del obligatoriska lagområdet, där riksdagen ensam kunde besluta, ett
icke-obligatoriski lagområde, där riksdagen kunde delegera sin normgivnings­makt
lill regeringen, saml regeringens &amp;quot;eget&amp;quot; normgivningsområde, där re­geringen
kunde besluta med stöd direkt av regeringsformen. Till det ob­ligatoriska
lagområdet hörde bl, a, civilrättslig lagstiftning, Offeniligrätlslig lagstiftning,
som gällde förhållandet mellan enskilda och det allmänna, kun­de bli föremål
för delegation i viss omfattning men som nyss sagts i princip inte i fråga om
begränsningar av fri- och rältigheterna (7 kap. 5 ij iredje stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagberedningen påpekade att den omständigheten
att de i grund­lagen beskrivna politiska fri- och rältigheterna skulle gälla om
annal inte hade bestämls i lag innebar att beskrivningarna fick betydelse som
ett medel all ange gränsen mellan riksdagens och regeringens normgivnings­kompetens
och alt den också innebar alt grundlagsföreskrifterna fick en direkl belydelse
för medborgarnas handlande, så länge inskränkande be-stämmeKser inle hade
meddelats genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl grundlagberedningens förslag skulle grundlag
alltjämt stiftas, änd­ras eller upphävas genom två riksdagsbeslut med
mellanliggande val (7 kap. 9 och 12 S!;),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till 9 kap, 5 &amp;gt;j i sitt förslag överförde
grundlagberedningen i princip oför­ändrad den bestämmelse som funnits i 81 ij
tredje slyckel i 1809 års RF och som medgav att normgivningsmakt överläts på
mellanfolklig organi­sation för fredligt samarbeie.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För extraordinära förhållanden skulle enligl
grundlagberedningens förslag lill 12 kap, 4 i; gälla att riksdagen eller
riksdagens krigsdelegalion fick be­myndiga regeringen att, då riket var i krig
eller krigsfara eller då sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section71&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section72&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utomordentliga
förhållanden rådde som var föranledda av krig eller av krigs­fara som riket
hade befunnit sig i, genom förordning meddela sådana fö­reskrifter i vissl ämne
som eljest skulle ha givits genom lag, alltså även föreskrifter som begränsade
de medborgeriiga fri- och rättigheterna. Rege­ringen kunde dock inle bemyndigas
alt ändra eller upphäva grundlag, varför de fri- och rättigheter vars skydd var
absolut inte kunde begränsas på della sätt. Till 12 kap, 8 ij överfördes i
princip oförändrad den beslämmelse som funnits i 50 S Ijärde slyckel i 1809 års
RF och som gav regeringen befogenhet att handha riksdagens uppgifter om denna
inte kunde fullgöra dessa på grund av krig. Grundlagberedningen förutsatte all
lagprövningsrälten skulle beslå. De synpunkler som under remissbehandlingen
framfördes med anledning av grundlagberedningens förslag lill beslämmelser om
de medborgeriiga fri-och rättigheterna gick i skilda riktningar. Vissa
inslanser efterlyste regler också om de sociala rättigheterna. Andra menade all
del föreslagna skyddel för de politiska fri- och rättigheterna var
otillräckligt och pekade bl, a, på de internationella konventionerna på
områdei, 1 fråga om skyddets siyrka hävdades av några remissinsianser alt
inskränkningar av slörre belydelse borde kräva beslut i den ordning som gällde
för grundlagsändring. Enligt andra remissinstanser skulle del vara möjligt att
ge fler fri- och rättigheter ett sådani skydd all de inle fick begränsas annat
än efter grundlagsändring. Som exempel nämndes bl, a, de negativa förenings-,
religions- och ytt­randefriheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1     del förslag lill regeringsform som lades fram
iprop, 1973:90 hade&lt;br&gt;
de viktigaste räitighetsreglerna - bl, a, de politiska fri- och rättigheterna&lt;br&gt;
och skyddel mot expropriation - samlats i ell särskilt kapitel (2 kap,). För­&lt;br&gt;
buden mol retroaktiv strafflagstiftning, mol landsförvisning av svensk med­&lt;br&gt;
borgare och mot berövande av svenskl medborgarskap hade flyttats över&lt;br&gt;
till kapitlet om normgivningsmakten och riktats lill de normgivande organen&lt;br&gt;
(8 kap, I ij). Principen om normmässighet i myndigheiernas verksamhet&lt;br&gt;
kom lill ullryck i I kap, 7 ij,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 kap, inleddes med två paragrafer utan
motsvarighet i grundlagbered­&lt;br&gt;
ningens förslag. Den första utgjordes av en förklaring om den samhälleliga&lt;br&gt;
verksamhetens inrikining (2 kap, I ij). Den andra gällde arbetstagares rätt&lt;br&gt;
lill inflytande i ansiällningsfrågor och rält lill anställningstrygghet (2 kap,&lt;br&gt;
2 ji), 1 fråga om de politiska fri- och rättigheterna (2 kap, 4 ij) utsträcktes&lt;br&gt;
skyddet mot husrannsakan till all gälla även på annan plats än bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På vissa punkter hade anmärkningar under
remissbehandlingen föranlett alt skyddel blev något mindre omfattande än enligt
grundlagberedningens för­slag. Förbudet mot berövande av svenskt medborgarskap
fick en litet annan ut­formning. Rätlen till domstolsprövning begränsades till
att avse frihetsberö­vanden. Förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning gavs en
någol snävare for­mulering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utlänningarna
lämnades liksom i grundlagberedningens förslag utanför fri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section73&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section74&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
rättighetsregleringen (se prop, 1973:90 s, 195),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddetsslyrka var väsentligen densamma som hos
grundlagberedningen. Skyddet mol expropriation (2 kap, 3 ij) fick dock en mera
allmänt hållen utformning. De två inledande paragraferna i 2 kap, var av
målsättnings-karaktär. Vidare fick riksdagen möjlighel all bemyndiga regeringen
all be­sluta om lyslnadsplikt i vissa fall (8 kap, 7 S andra slyckel),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I princip var fördelningen av normgivningsmakten
oförändrad i förhål­lande lill grundlagberedningens förslag. Till regeringens
&amp;quot;eget&amp;quot; normgiv­ningsområde fördes dock sådana offentligrättsliga
föreskrifter som inte var betungande för enskild (8 kap, 3 jj).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regierna om grundlag och om överlåtelse av
normgivningsmakt lill över­statligt organ bibehölls i regeringsförslaget (8
kap, 15 och 17 ijij saml 10 kap, 5 S),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller i fråga om extraordinära förhållanden
avvek regeringsförslagel (13 kap, 5 och 6 SiJ) principiellt från
grundlagberedningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom hos grundlagberedningen förutsattes all den
lagprövningsrätt som hade utvecklats i rättspraxis skulle beslå även efter
antagandet av en ny regeringsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan har nämnls föreslog riksdagen vid sin
behandling av prop, 1973:90 all en särskild ulredning skulle tillsättas med
uppgift all på nytt överväga frågan om grundlagsskydd för enskildas fri- och
rättigheter (KU 1973:26 s, 51), Under riksdagsbehandlingen gjordes vidare vissa
ändringar i regeringsförslagel. Dessa bestod dels i en viss utvidgning av det
skyddade området - rätt till fackliga stridsåtgärder och skydd mot dödsstraff
logs in i grundlagsiexten - dels i all de av regeringen föreslagna
målsäiinings-stadgandena fick utgå. Därjämte gjordes vissa redaktionella
ändringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksdagens beslul innebar all RF kom all innehålla
följande reglering av de medborgerliga fri- och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddets omfattning framgår i försia hand av
kapitlet om grundläggande fri- och rättigheter (2 kap,), där de politiska fri-
och rättigheterna tas upp. En &amp;quot;katalog&amp;quot; över ytirande- och
tryckfrihet, rätt lill informaiion, mötes­frihet, demonslralionsrätt.
föreningsfrihet, religionsfrihet och rörelsefrihet inleder kapitlet (1 ij).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Därnäst följer skydd för den &amp;quot;negativa&amp;quot;
sidan av föreningsfrihet, reli­gionsfrihet och yttrandefrihet (2 ij) saml skydd
mol påtvingat kroppsligt in­grepp, husrannsakan, inirång i brev-, posl-och
teleförbindelser och hemlig avlyssning (3 ij). Rätten alt vidta fackliga
slridsälgärder åierfinns också i delta kapitel (5 tj),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I kapitlet om normgivningsmakten (8 kap,) åierfinns
förbud mol döds­straff, landsförvisning m, m,, berövande av svenskt
medborgarskap i vissa fall, retroaktiv strafflagstiftning samt expropriation
utan ersättning (I j;). För­bud mol lillfälliga domstolar saml rätt all få
frihetsberövande pröval av domstol ellerdärmed likställd nämnd föreskrivs
slulligen i kapitlet om rätt­skipning och förvaltning (11 kap, 1 ij andra
stycket och 3 ij andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section75&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section76&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet är i huvudsak begränsat lill all gälla För
svensk medborgare. Utlänning åtnjuter dock skydd mot dödsstraff, retroaktiv
strafflagstiftning, expropriation och tillfälliga domstolar saml räll till
domstolsprövning av straffrättsliga och straffprocessuella frihetsberövanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen innebär all del krävs grundlagsändring
för inskränkningar i skyddel mol dödsstraff landsförvisning m, m,, berövande av
svenskt med­borgarskap i vis.sa fall, retroaktiv strafflagstiftning,
expropriation ulan er­sättning och tillfälliga domstolar samt i rätten till
domstolsprövning av frihetsberövanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter som närmare ulformar de politiska fri-
och rättigheterna (2 kap, 1-3 ijij) kan meddelas genom lag, stiftad i vanlig
ordning, eller undan­lagsvis genom regeringens förordning med stöd av
bemyndigande i lag, nämligen om del är fråga om tystnadsplikt i vissa fall
eller om att sälla föreskrift i lag i vissa ämnen i eller ur lillämpning,
Rällen alt vidla fackliga stridsåigärder gäller om annal inle följer av lag
eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principen
om normmässighet i myndigheiernas verksamhel slås fast i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 kap, 8;j,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av vad som nu harsagls framgårail föreskrifter som
begränsarde politiska fri- och rällighelerna (2 kap, 1-3 Sjj) i princip ligger
inom det obligatoriska lagområdel. Där finner man också den civilrältsliga
normgivningen (8 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 ij).
Annan normgivning angående förhållandet mellan enskilda och del&lt;br&gt;
allmänna än som nyss sagts och som gäller åligganden för enskilda eller&lt;br&gt;
i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;
faller inom lagområdel och ankommer alltså i princip på riksdagen men kan i&lt;br&gt;
vissa fall bli föremål för delegation till regeringen, förvaltningsmyndighet
eller&lt;br&gt;
kommun(8kap, 3,7,10ochll jjjj).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlag stiftas, ändras eller upphävs genom två
riksdagsbeslut med mel­lanliggande val lill riksdagen (8 kap, 15 och 17 ;ji!),
Normgivningsmakt kan i begränsad omfattning överlåtas till mellanfolklig
organisation för fredligt samarbete (10 kap, 5 iJ försia styckei).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För extraordinära förhållanden gäller, all, om
riket är i krig och lill följd därav varken riksdagen ellerdess krigsdelegalion
kan fullgöra sina uppgifter, regeringen skall handha dessa i den mån den finner
del behövligt för att skydda riket och slutföra kriget (13 kap, 5 ij). Är riket
i krig eller krigsfara eller råder sådana utomordentliga förhållanden som är
föranledda av krig eller av krigsfara vari riket har befunnit sig, kan
regeringen med stöd av bemyndigande i lag genom förordning meddela sådana
föreskrifter som en­ligt grundlag annars skall meddelas genom lag. Erfordras
del även i annat fall med hänsyn till försvarsberedskapen, kan regeringen med
stöd av be­myndigande i lag genom förordning besiämma alt i lag meddelad
föreskrift om rekvisition eller annat sådani förfogande skall börja eller
upphöra att tillämpas (13 kap, 6 ij). Regeringen har inle i någol fall räll all
stifta, ändra eller upphäva grundlag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrätlen
är inte fastslagen i RF men har förutsatts bestå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section77&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section78&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Parallellt med fri- och rätiighetsuiredningen har
ytterligare ett par ut­redningar arbetat med frågorna om grundlagsskydd för de
grundläggande fri- och rättigheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Offenllighels-och sekreiesslagsiiflningskommil-1 é
n (OSK) lillsalles 1969 med uppdrag alt ulreda frågor om offentlighet och
sekretess beträffande allmänna handlingar, 1 sill slutbetänkande (SOU 1975:22)
som överlämnades på våren 1975 lade uiredningen bl, a, fram förslag till nya
grundlagsregler på området, Belänkandel har lagls lill grund för det förslag
lill ny avlaiming av 2 kap, iryckfrihetsförordningen som nyligen har förelagts
riksdagen i prop, 1975/76:160,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den 1970 tillsatta massmedieuiredningen (MMU) har
haft i uppdrag all ulreda frågan om enhetlig reglering i grundlag av
yiirande-friheien i massmedier, 1 ell belänkande (SOU 1975:49)
Massmediegrundlag som avgavs sommaren 1975 lade utredningen fram förslag lill
en mass­mediegrundlag som skulle ersälla 1949 års iryckfrihelsförordning (TF)
och som innehöll reglerom iryckla skrifter, radio och film. De av OSK
utarbetade reglerna om allmänna handlingar hade arbetats in i förslagel. Som
jag har nämnt i tidigare sammanhang har det inie ansetts lämpligt alt lägga
MMU:s förslag lill grund för en total reform på ifrågavarande rättsområden. Med
Ulgångspunkl i förslaget har regeringen emellertid i prop, 1975:76:000 fö­reslagit
viktiga ändringtir i TF, bl, a, i fråga otn meddelar- och anonymi­tetsskyddet.
Som framgår av uttalanden i nämnda proposition har jag för avsikt all inom den
närmasle framtiden tillsätta en ulredning som skall ha i uppdrag att utreda
frågan om en särskild yllrandefrihelsgrundlag som kan ersätta TF och som skall
förstärka skyddet förde viktigaste av de opinions-friheter som f n, regleras i
RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
Huvuddragen i fri- och rättighetsutredningens slutbetänkande&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller all ett skydd i grundlag för
medborgeriiga fri-och rättigheter är av väsentlig belydelse för vakthållningen
kring demokratin och att sambandet ärsärskilt starkt mellan demokratin som
styrelseform och de rättigheter - yttrandefriheten, informationsfriheten,
mötesfriheten m, fl, -som utgör grunden förden fria åsiktsbildningen, Enligl
ulredningens mening ärdel angelägel att kompletteraden nya regeringsformen,som
ärbyggd på folk-styrel.sens principer, med regler som utvidgar
rättighelsområdet och befäster skyddet för rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett grundlagsskydd för fri- och rättigheter har
enligl uiredningen sin stör­sta betydelse, när den demokratiska
samhällsordningen hotas av anii-de-mokratiska rörelser inom landel eller när
den, t, ex, vid krigsfara, utsätts för påfrestningar lill följd av tryck
utifrån. Det är främsl i sådana situationer som del kan finnas risk för all de
demokraliska institutionerna sviktar i omsorg om medborgarfiihelerna. Med tanke
på detta bör grundlagens rät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section79&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section80&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lighelsregler
i första hand utformas så, all de lägger rättsligt verkande band på de
offentliga organens handlingsfrihet gentemot medborgarna. Självfallet
blireltsådanlrättsliglskydden värdefull tillgång också i tider av inre och
yttre lugn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagens rältighelsregler verkar emellertid
enligl uiredningen inte en­dasl pä rättslig väg. De fyller också en viklig
uppgift av psykologisk nalur genom all mobilisera medborgaropinionen lill
försvar för rällighelerna. Ytterst är fri- och rättigheternas bestånd beroende
av ell last rotat demo­kratiskt medvetande hos medborgarna och en därur vuxen
vaksamhet mol alla ansatser alt förkväva de grundläggande friheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen understryker att del ligger i sakens
natur att en fri- och rättig­helsreglering i grundlag för att få den
eftersträvade skyddseffekten i viss ut­sträckning måsle innebära all också
folkrepresenlalionens, riks­dagens, handlingsfrihet begränsas. Begränsningarna
måste emellertid ulfor­mas med slor varsamhet, 1 annal fall kan
grundlagsreglerna om fri- och rättigheter komma all äveniyra inlressen som
också de är centrala för en levande demokrati.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del ligger, påpekar uiredningen, i öppen dag alt
rättigheter som beskrivs i vedertagna termer, säsom yttrandefriheten,
rörelsefriheten, rällen till skydd mol husrannsakan, ofta måste kunna
inskränkas för skilda ändamål. Yll-randefriheten i vidsträckt mening begränsas
t. ex. i gällande rätt av be­slämmelser om skydd för försvarshemligheler. om
förbud mol ärekränkning och om förbud mol inirång i upphovsrätt.
Rörelsefriheten inskränks bl. a. genom regler om fängelsestraff för skilda
brolt och om tvångsvis omhän­dertagande av personer som är i oundgängligt behov
av vård. Bland de begränsningar som gäller i skyddet mot husrannsakan nämns
föreskrifter om räll för polisen all söka efter brottslingar och
förarbelarskyddsmyndighet att inspektera arbetslokal, Uiredningen nämner alt
många av dessa begräns­ningar är så självklara att de inle betraktas som
ingrepp i vad som kan kallas rättighetens kärna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är tydligt att rättighetsregleringen i grundlag
måsie öppna möjlighel lill begränsningar av det slag som har angetts nu,
Räitighetsreglerna får, framhåller utredningen, inle leda lill hinder för den
ordinära lagstiftningen, dvs, för lagsliftning som är naturiig i ell folkslyrt
samhälle som skydd för viktiga enskilda och allmänna inlressen eller som led i
en fortgående social och ekonomisk reformverksamhet. Man måste med andra ord
slå vakt om majoritelsprincipen, som är grundläggande för ett demokratiskt
politiskt system. Denna princip beskrivs så att den majoritet i riksdagen som
har utkris­talliserats genom ett val skall kunna med ansvar inför väljarna
fatta de beslul som vid varje lillfälle anses bäsl gagna samhället.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett annal krav som enligt utredningen måste kunna
ställas på en rät­tighelsreglering i grundlag är alt politisk makl inle får
föras över lill icke-politiska organ, t, ex, domstolarna, 1 samband med della
slår all domstolar­nas sammansättning inte lar politiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section81&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section82&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;28&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slulligen har ett riktmärke för utredningen varil
alt grundlagsreglerna om fri- och rättigheter skall vara så utformade att den
politiska diskussionen i sakfrågor inte belastas av juridiska tvistigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller de grundläggande kraven på ett fri-
och rällighelsskydd i grundlag uttalar uiredningen sammanfattningsvis bl, a,
all regleringen i allt väsentligt bör ha rättslig verkan, dvs, ställa upp ett
skydd som innebär att vissa reella band läggs på de offentliga organens
handlande. Utredningen påpekar att det också stämmer bäst överens med svensk
författningstradition att i huvudsak ta in endast bindande rättsregler i
grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del nu sagda utesluter emellertid enligl
uiredningen inte alt vissa särskill viktiga principer för samhällsverksamhetens
inrikining får komma lill ut­tryck i grundlag. Utredningen förklarar att den
har funnit del naturiigt all i RF föra in s, k, målsättnings- eller
programsladganden i fråga om vissa värden som framsiår som grundläggande för
medborgarna men som av olika skäl inle kan skyddas genom rättsligt bindande
grund­lagsregler, Della gäller t, ex, för de sociala rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan mol   vem   grundlagens   rällighelsskydd  
skall gälla behandlas tämligen ingående i betänkandet, Uiredningen påpekar att
RF:s rättighelsreglering f. n, - med undanlag för den fackliga friheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;endasl gäller förhållandet mellan den enskilde och
del allmänna och att vanlig lagstiftning också i de flesta fall är tillräcklig
för all skydda med­borgarnas rättigheter mol angrepp från andra enskilda. Till
delta kommer enligl uiredningen alt del inte är praktiskt möjligt all i
grundlag la in en generell reglering av skyddet för de medborgerliga fri- och
rättigheterna såvitt gäller förhållandet mellan de enskilda inbördes. Man
skulle i så fall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utan all ändå hell kunna överblicka
verkningarna av regelsyslemel - tving­as lill en reglering som så detaljerat
anger vilka beteenden som är förbjudna och vilka påföljder som skall knylas
till de uppslällda förbuden all den lill följd av sin omfattning svåriigen kan
rymmas inom en rimligt tilltagen ram. Del är däremoi inle på lekniska grunder
uteslutet all i grundlag ta in vissa klart avgränsade regler som gäller
förhållandel mellan enskilda. Med hänsyn bl, a, lill de konsekvenser som sådana
regler kan få för gällande civilrätt bör man emellenid enligt utredningens
uppfattning iaktta stor res­triktivitet i delta hänseende,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I belänkandel diskuteras olika meloder alt stärka
del rättsligt verkande grundlagsskyddet för fri- och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt uiredningen är del inte någon framkomlig väg
all direkl anknyta grundlagens rältighelsregler lill texterna i de
internationella fri- och rät-lighelskonvenlionerna, Konveniionsiexierna är
svåröverskådliga och svår­tillgängliga. De bygger på en terminologi som varken
är enhetlig eller an­passad lill svensk lagstiftningsteknik, Uiredningen
förklarar all undersök­ningar som den har låtit ulföra har visat att
konventionslexlerna i ålskilliga stycken är svårtolkade, Uiredningen framhåller
emellertid att konveniio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section83&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section84&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;29&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nernas
sakliga innehåll har betytt myckel för de framlagda förslagen och all den har
strävat efter all genom grundlagsregleringen ge rällighelerna ett skydd som i
nivå inte ligger under konventionernas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En utgångspunkt för utredningens arbeie har varil
alt yttrandefriheten i massmedier blir föremål fören utförlig och detaljerad
reglering i en särskild grundlag. Utredningen har inte ansell del rimligt alt
med moisvarande ut­föriighet reglera övriga rättigheter som bör omgärdas med
grundlagsskydd. Del har dessulom inle varil möjligt all inom den lid som har
stått lill ulredningens förfogande utarbeta förslag lill en sådan reglering, en
reglering som inle kan rymmas i RF. Uiredningen föreslår alltså att
grundlagsskyddet uianför massmedierältens område utformas i mera generelll
hållna besläm­melser som upptas i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom uiredningen har diskulerals att skydda fri-
och rällighelerna genom all ställa upp krav på kvaflfcerad majoritet i
riksdagen för beslul om lagar som begränsar de i grundlagen beskrivna fri- och
rättigheterna, t, ex, krav på anslulning från 5/6 av de röstande. En sådan
lösning har beträffande en grupp rättigheter, främsl opinionsfrihelerna,
förordals av en minorilel inom utredningen, medan majorileien har ställl sig
avvisande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En lösning som bygger på metoden med kvalificerad
majoritet kommer enligl uiredningen i konflikt med det förut nämnda kravei all
grundlags­skyddet inle får leda lill förskjutningar i de politiska
maktförhållandena, sådana dessa på grundval av majoritelsprincipen har
utkristalliserat sig genom ett val, Majoritelsprincipen innebär att en enkel
majoritet fäller utslaget. Principen sägs ha blivit särskilt markerad genom det
år 1969 beslutade rikspro­portionella valsystemet och genom den nya RF som
uttryckligen bygger på folksuveränitetens grundsals. En ordning som med verkan
för det reguljära lagsliftingsarbetel fordrar kvalificerad majoritet skulle i
själva verket innebära alt olika minoriteter i åtskilliga frågor kom att styra
de politiska besluten. Den kan därför enligl uiredningen från principiella
utgångspunkter inle accepteras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förklarar all de principiella
invändningarna mol ett system med kvalificerad majoritet kvarstår, även om
metoden reserveras endast för beslul om inskränkningar i vissa rättigheter.
Konsekvenserna av metoden belyses med ett par exempel som avser
yttrandefriheten och informations­rätten. Uppställs krav på 5/6 majoritet för
bifall till inskränkning i dessa rättigheter, innebär del att redan drygl 1/6
av de röstande i riksdagen kan stoppa förslag om förbud mol alkoholreklam eller
om begränsning i rällen alt samla in och lämna ul personuppgifter i samband med
daiaregislrering, Samma minoritet kan enligt uiredningen också försvåra genomförandet
av en reform som rör näringslivet eller medborgarnas sociala förmåner eller
rent av tills vidare hindra den genom alt säga nej till en bestämmelse om
tystnadsplikt för tjänstemän som skall handlägga ärenden enligt den nya
lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av samma skäl som har nämnls nu släller sig
uiredningen negaliv lill förslag om andra former av särskild procedur för
lagbeslui som begränsar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section85&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section86&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fri-
och rättigheterna, t, ex, längre uppskov med riksdagsbehandlingen, Vissl
samband med denna inställning har utredningens avvisande hållning till ett
förslag lill ändring i reglerna för grundlagsstiftning av innebörd delsatt
endasl ordinarie val skulle k unna bli utgångspunkt för slutligt beslut i en
grundlagsfrå­ga, dels att krav skulle uppställas påatt det försia beslutet
skall fattas minsl sex månader före och det andra beslutet tidigast sex månader
efter riksdagsvalet. Enligt uiredningen ligger en tillräcklig garanti mot
förhastade grundlagsänd­ringar i att folket har haft möjlighet alt ta ställning
till vilande grundlagsförslag. Att tvinga den nyvalda riksdagen till uppskov är
från demokratisk synpunkt stötande och kan leda till all angelägna
grundlagsändringar, om vilka kanske råderallmän enighet, fördröjs. Kravei att
det försia riksdagsbeslutet om grund­lagsändring skall fattas viss tid före
valet kan få lill följd att förarbetet forceras lill men för
lagstiftningsprodukten. Av liknande skäl molsätlersig utredning­en också tanken
att avstänga en riksdag som har utsetts genom extra val från alt fatta ett
definitivt grundlagsbeslut,-Uiredningen påpekar i sammanhanget alt ell förslag
om folkomröstning i samband med riksdagsval om vilande grund­lagsförslag f n,
behandlas av riksdagen och inle har prövats av utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de synpunkter som nu har nämnls har
uiredningen stannat för all utforma grundlagsskyddet i enlighel med en metod
som i slorl innebär att grundlagen släller upp mer eller mindre långtgående
förbud mot att ingripa i särskilt beskrivna fri- och rättigheter och som därmed
i mot­svarande del utrustar fri-och rättigheterna med det skydd som liggeri alt
de kan sältas ål sidan endasl efter en grundlagsändring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förklarar all del i ett anlal
betydelsefulla fall har varit möjligi all undantagslöst skydda en räiiighei mot
inskränkningar genom vanlig lag, I de flesia fallen måsie emellertid en
rättighet i RF få en definition i så vida termer att vissa inskränkningar i den
framstår som både nödvändiga och högst legitima. Möjlighet till sådana
inskränkningar måste då öppnas. Be­träffande nästan samtliga rättigheter sägs
dock gälla att omfattande restriktio­ner ställs upp för riksdagens möjligheter
att besluta begränsningar genom lag. Särskilt långtgående är de restriktioner
som föreskrivs för riksdagens kompe­lens att inskränka opinionsfrihelerna,
Förslagel innebär härell försök att ringa in del område som är väsentligt med
lanke på de demokratiska funktionerna och att avskära riksdagen från
befogenheten att genom vanlig lag gripa in på detta område, 1 enlighet med vad
som lidigare har sagls skall i gengäld in­skränkningar i rättigheterna som inle
berör della centrala område kunna beslu­tas genom vanlig
lagstiftning.efteranslulning från en enkel majoritet i riksda­gen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gränsen mellan den del av en beskriven rättighet
som får inskränkas och den del .som är giundlagsfasl kan dras på olika säll,
Beiräffande opi­nionsfrihelerna begagnar uiredningen i sill förslag i huvudsak
en ända-målsmelod, dvs, angei- ändamål för vilka inskränkningar i rällighelen
kan beslulas. En annan metod går ut på att RF generell t förbjuder ingrepp i
rättighe­terna på vissa grunder. Utredningen föreslår i tre hänseenden sådana
diskrimi-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section87&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section88&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;neringsförbud,
nämligen med avseende på politisk och annan åskådning, ras och annat etniskt
ursprung samt kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen påpekar all ett skyddssyslem som
innebär all riksdagens handlingsfrihet i lagstiftningen kringskärs enligl
beslämmelser i RF kommer all få en högsl belydande effekt redan genom den
politiska kontrollen av att beslämmelserna följs, Skyddel fåremelleriid inleden
behövliga fastheten, om del inte kompletteras med en kontroll som är oberoende
av de politiska organen. Utredningen föreslår all efterlevnaden av grundlagens
regler till skydd för fri- och rällighelerna skall kunna kontrolleros i
rättslig ordning.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl, a, med hänsyn lill all en rättslig kontroll av
lagstiftningen inte får innebära all politisk makl förs över lill domstolar och
förvaltningsmyn­digheter avvisar utredningen tanken påen förfaliningsdomsiol
eller liknande organ. Del grundläggande syftet med en fri- och
rättighelsreglering i grundlag - all skydda de demokraliska värdena i
krisbelonade lägen - kräver enligl uiredningen inle annat eller mera än
rättsliga spärrar mol klara kränkningar av degrundlagsförankrade fri- och
rällighelerna, Ell konlrollinsirumeni som svarar mol detta krav finner man i en
lagprövningsräli för domstolar och andra rättstillämpande myndigheler, sådan
den har utbildats i vårt land. Del svenska lagprövningsinsliluiei innebäratt en
domstol ellerannan myn­dighet vid handläggningen av mål eller ärende skall
sälla en lag ål sidan om den slår i uppenbar strid med en beslämmelse i
grundlag, men endasl då, Uiredningen förklarar att en lagprövningsräli utformad
på sådani säll inle leder lill alt domstolarna blir politiska maktfaktorer, men
all den å andra sidan medför all dessa med auktoritet kan gripa in mot
kränkningar av räiiighetsskyddei i de fall då del verkligen framsiår som
påkallal. Vid en bedömning av lagprövningens värde är alt hålla i minnet att
ulredningens förslag till rättighelsreglering innebär all områdei lor
lagprövning utvidgas betydligt i jämförelse med vad som hittills har gälli i
vårt land. Lagpröv­ningens betydelse ligger enligl ulredningens mening inle
minsl på del fö­rebyggande planet: risken för ett underkännande i tillämpningen
motverkar att lagförslag antas som sätter grundlagens rällighelsskydd ål sidan,
- Ut­redningen föreslår all uttryckliga beslämmelser om lagprövningen förs in i
RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen anser inle alt man nu bör ta slällning
lill frågan om ob­ligatorisk lagrådsgranskning av förslag lill lagar som
begränsar någon räi­iighei. Flera olika förslag om obligalorisk
lagrådsgranskning är akluella f n. De bör bedömas i ett sammanhang. Del bör ske
i en särskild ulredning som lar i uppdrag all förulsäilningslösi överväga
lagrådsinsliluiel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För all öka överskådligheien föreslår uiredningen
alt samtliga rättsligen bindande fri- och rältighelsregler samlas i 2 kap, RF.
som omarbetas hell, 11 kap, RFföreslåsen ny paragraf,2 ij.med vissa
bestämmelserav programka­raktär. Utredningen läggerockså fram förslag till
ändringav 10 kap, 5 i; RF,som gäller möjlighelen all överiåta konstitutionell
befogenhet på internationellt or­gan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section89&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section90&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag utgår från förhållandel i
gällande lagstiftning under grundlagsnivå. Några ändringar i denna lagsliftning
föreslås inle. Utred­ningen förklarar alt den varken har haft i uppdrag eller
har haft möjlighet att ompröva bestämmelser i vanlig lag som berör
rällighelerna, Uiredningen förutsätter emellertid i motiven all dess förslag
leder lill vissa lagändringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag innebär all rältighetsom rådel
utvidgas i följande hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 en ny 2 ij i 1 kap, RF har tagils in förslag till
målsättningssiadganden. I della lagrum uttalas inledningsvis att den offentliga
makten bör utövas så alt alla människors värdighet och lika värde erkänns, alt
alla är lika inför lagen, all män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter, all
den enskildes frihel och prival- och familjeliv skyddas saml all envars
ekonomiska, sociala och kulturella välfärd främjas, Enligl förslaget gäller
vidare alt det allmänna skall verka för alt demokratins idéer blir vägledande
för samhällets insli­lulioner och organ, organisationsväsendet och arbetslivet.
Därjämte fastslås att envars rätt till arbete, bostad, utbildning, social
trygghet, vård och om­vårdnad saml en god levnadsmiljö är grundläggande mål för
del allmännas strävan. Slutligen förklaras att etniska, religiösa och språkliga
minoriteters rätt till eget kultur- och samfundsliv bör främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
rättsligt bindande reglerna i 2 kap, RF upptar följande nya rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skydd mol tvång all delta i möte, demonstration
eller annan opinions­yttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skydd mot anieckning ulan samtycke i register
enbart på grund av po­litisk åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skydd mot tortyr och kroppsstraff samt mot
medicinsk påverkan i syfte att tvinga fram uppgifier eller hindra yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Krav
på domsiolsoffenilighei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rält
för förfallare, konslnärer och andra upphovsmän lill sina verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skydd mol räiiighetsbegränsning enbart på grund av
politisk, religiös eller annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt skydd mot lag eller annan föreskrift som
innebär att någon miss­gynnas därför all han med hänsyn lill ras, hudfärg eller
etniskt ursprung tillhör minorilel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt skydd mot lag eiler annan föreskrift som
innebär all någon sär­behandlas på grund av kön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet mol särbehandling på grund av kön gör dock
förbehåll för fö­reskrift som direkt orsakas av biologisk skillnad mellan könen
och för fö­reskrift om värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Genom ell
annal undan­lag öppnas möjlighel för föreskrift som visserligen temporärt gör
skillnad mellan könen men som syftar lill jämställdhet på längre sikt mellan
män och kvinnor. Här åsyftas regler om könskvoiering vid uttagning lill ut­bildning
och liknande. Till de nämnda undantagen kommer alt äldre re­glering som gör
skillnad mellan könen, i, ex, i fråga om efterlevandepension, består
övergångsvis.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section91&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section92&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;33&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel för upphovsrätten, samt förbuden mot
diskriminering på grund av ras m, m, och på grund av kön gäller också för den
civilrättsliga lag­stiftningens del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de rättigheter som redan är intagna i RF har
följande fått vidgad omlättning:&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mötesfriheten omfattar också teaterföreställningar
och liknande samman­komster och avser även enskilda möten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten UU för I rolig koniniimikation föreslås
utvidgad till alt omfalla 1, ex, bandinspelningar och videogram som befordras
på annal säll än genom posten saml till skydd mot filminspelningar och liknande
optisk övervakning av enskildas samtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet Jör medborgarskapet gäller även för utlandssvensk
som någon gång har varil bosalt i Sverige, inte som f. n. endasl för den
medborgare som är bosatt inom landel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till undanröjande av tvekan om rättigheternas
omfallning har precise­ringar av räitigheisbeskiivningarna I RF gjorts i
följande fall:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ytirandefrihelen beskrivs som en frihel inte bara
alt framföra åsikter och meddela uppgifter utan också att uttrycka tankar och
känslor. Del görs härigenom klart att RF skyddar yttrandefriheten inom
kulturlivets alla om­råden, alltså även vad gäller rent konstnäriiga
framställningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inlörniaiionsräiten anges uttryckligen avse också
rätten att inhämta me­ningsyttringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Friheten att bilda religiösa sammanslutningar
gäller enligl förslaget också andra religiösa sammanslutningar än trossamfund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddel mol husrannsakan har formulerats så att del
klart omfatiar också intrång som företas i annat syfte än att undersöka den
lokal där intrånget görs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsskyddet blir enligt förslaget starkare i
följande hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kretsen
av undantagslösa rättigheter utökas med följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet
mol tvång att ge lill känna åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet mot tvång att delta i möte, demonstration
eller annan opinions­yttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet mot tvång att tillhöra trossamfund,
politisk sammanslutning eller sammanslutning för annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet mot registrering utan samtycke enbart på
grund av politisk åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet mot tortyr och kroppsstraff samt mot
medicinsk påverkan som syftar till alt tvinga fram uppgifter eller hindra
yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet
mot rättigheisbegränsning enbart på grund av åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet
mol diskriminering på grund av ras m, m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också skyddel för den positiva formen av
religionsfrihet - frihet all ulöva sin religion och att sammansluta sig med
andra till religiös gemenskap -är undantagslöst. De begränsningar som kan gälla
i fråga om yiirandefri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Riksdagen 1976. I saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section93&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section94&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heten,
mötesfriheten och föreningsfriheten träffar emellertid också rättig­heternas
utövning i religiöst sammanhang. Beträffande samiliga begränsningsbara
rältigheter gäller:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En begränsning får aldrig sträckas därhän att den
&amp;quot;ulgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens
grundvalar&amp;quot;. Denna beslämmelse får enligl utredningen till följd all det
inte blir möjligt för riksdagen - även där andra band på dess handlingsfrihet
skulle saknas -att i slörre omfallning begränsa en rättighet, självfallel än
mindre all &amp;quot;upp­häva&amp;quot; den,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En rättighet får aldrig begränsas enbart på grund
av politisk, religiös eller annan åskådning. Denna bestämmelse bildar hinder
mol bl, a, inter­nering och telefonavlyssning av personer därför alt de hör
till viss åsikts­riktning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De förut nämnda förbuden mot diskriminering på
grund av ras m, m, och på grund av kön giiller självfallet också för
lagstiftning om rättighets-begränsningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En begränsning får aldrig gå utöver vad som i ett
demokratiskt samhälle som vårt är nödvändigt för,att tillgodose del ändamål som
påkallar be­gränsningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande mötesjriheten. demonstraiionsrätten,
föreningsfriheten, ytiran­defrihelen och rätten till Information gäller uiöver
vad som nyss har sagls. all begränsning får ske endasi för all tillgodose
kvalificerade, till slor del särskilt angivna intressen. Delta skydd har
utformats så att det skall vara särskilt starkt i fråga om yttrandefriheten och
rällen till informaiion i po­litiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och
kulturella angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 10 kap, 5 ij Rf- kan riksdagen under vissa
villkor överiåta konsti­tutionell befogenhet, bl, a, lagstiftningsrätt, till
internationellt organ. Utred­ningen loreslår alt denna beslämmelse ändras så
att del a I d r i g blir möjligt all lill internationellt organ överlåta räll
all beslula om begränsning av de fri- och rättig­heter som upptas i RF,
Förbudet gäller också rättigheter som riksdagen själv kan inskränka genom
lagbeslui.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär att u 11 ä n n i n g a
r i stor omfattning jäm­ställs med svenskar i (råga om grundlagsskyddet för
fri- och rättigheter. Utlänning som vistas i Sverige är hell likstäUd med
svensk medborgare i fråga om samtliga de rättigheter som inte kan begränsas
annal än efter grundlagsändring. Undantag görs endast för rättigheter som
enligt sakens natur kan tillkomma endast svensk medborgare, t, ex, skyddel mot
lands­förvisning, samt för skyddet mol registrering på grund av politisk
åskådning och skyddet mot tvång att ge lill känna åskådning. Sistnämnda
undantag är föranledda av behovet all kunna kontrollera utländska terrorister
respek­tive av behovei att kunna fråga utlänning om hans politiska uppfattning
i ärende om politisk a.syl. Utlänning är vidare hell likställd med svensk
medborgare beträffande rätt lill fackliga stridsåigärder och i fråga om skydd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section95&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section96&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot
diskriminering på grund av kön eller etniskt ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad angår övriga fri- och rättigheter är utlänning
här i riket med två nedan angivna undanlag likställd med svensk medborgare om
annat Inte särskUt föresklivs i lag. Detsamma gäller i fråga om förbudet mot
rättighetsbe­gränsning enbart pågrund av åskådning. Regleringen öppnar
emellertid möj­lighet lill lindrigare inskränkningar i rörelsefriheten än
frihetsberövande med stöd av förordning som grundar sig på bemyndigande i lag,
Skyddel mol registrering på grund av politisk åskådning slutligen gäller över
huvud inte för utlänningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl utredningen har grundlagsskyddet för fri-
och rätiigheier sill främ­sla värde i krisartade lägen, 1 konsekvens härmed föreslår
utredningen att de särskilda restriktioner mot ingrepp från normgivarens sida
som uppställs i 2 kap, RF skall upprätthållas fullt ut också då landet ärikrig,
krigs-fa raeller liknande belägenhet. Emellertid kvarstår de be­stämmelser i 13
kap, RF som innebär all regeringen vid krig eller krigsfara m, m, kan beslula
föreskrifter som annars får meddelas endasl av riksdagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Reseivaiioner&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till utredningens betänkande har fogats ett antal
reservationer och sär­skilda yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ledamoten Boo har redovisat grundläggande
synpunkter för sina ställ­ningstaganden i utredningen i särskilt ytirande.
Ledamöterna Ahlmark och Hernelius hargjort detsamma i reservationer. Ledamoten
Heriitz har redovisat sina ståndpunkter till utredningens historik och allmänna
synpunkter i ett sär­skill yttrande. Därjämte har dessa fyra ledamöter avgetl
särskilda reservationer i speciella frågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark och Hernelius yrkar beiräffande frågan om
skyddsmetoder att lag som begränsar yttrandefriheten, rätten till information,
mötesfriheten, demonstraiionsrätten, föreningsfriheten och skyddel för
förtrolig kommu­nikation endast skall kunna beslutas antingen i samma ordning
som grundlag eller genom ett beslut varom mins! 5/6 av de röstande och 3/4 av
le­damöterna förenar sig, Hernelius anser att delta kvalificerade förfarande
skall gälla också för inskränkningar i föräldrarätten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark yrkar att grundlagssiiftningsförfarandel
skall skärpas sålunda, all det mellanliggande valet skall vara ett ordinarie
val och att minsl sex månader skall förflyta mellan det vilande beslutet och
valet sami mellan valet och del slutliga beslutet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark, Boo och Hernelius yrkar att förslag till
lag som inskränker någon av fri- och rättigheterna obligatoriskt skall granskas
av lagrådei,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Heriitz kan inte ansluta sig till den av
utredningen föreslagna lagpröv­ningsrätlen ulan anser alt tillämpande myndighet
väl skall vara skyldig att pröva fråganom vanlig lagstämmermed grundlagmen att
beslut att lag skall åsidosättas såsom grundlagsstridig skall få fattas bara av
ett pariamenlariskt or-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section97&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section98&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;36&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gan,dit
myndigheten hänskjutit frågan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Heriitz anser all begränsningar av yiirandefrihelen
och rällen lill infor­mation endast bör få ske för att skydda rikets säkerhet
eller folkförsörjningen, förebygga och beivra brotl, hindra förföljelse av
folkgrupp, skydda enskilds anseende, hälsa och personliga integritet, samt i
övrigi i regler om närings­utövning, upphovsrätt saml skydd för rösthemlighei
och förtrolig kommu­nikation. Viss justering i förhållande till majoritetens
förslag förordas av Heriitz beträffande möjlighelerna till begränsning av
mötesfriheten och de­monstraiionsrätten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Herlilz har heller inle kunnat ansluta sig till
utredningsförslagels for­mulering av de allmänna krav som bör ställas på
rällighetsbegränsande lag­stiftning och yrkar att det i grundlagstexten skall
uttryckligen slås fast all sådan begränsning ime får gå utöver vad som är
nödvändigl för att tillgodose ett klart angivet, för demokratin godtagbart
ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark och Boo htir i fråga om
målsättningssladgandel påyrkat fyra lillägg, nämligen om den enskildes
integritet, den enskildes valfrihet, för­äldrars och barns räll saml om
näringsfrihet och egendomsrätt, Hernelius yrkar bl, a, att stadgandet skall ta
upp den enskildes integritet och hans rätt att välja utbildning, arbete, yrke,
näring och bostad samt ge uttryck för att det allmänna vid förverkligandet av
de föreskrivna målen skall värna om den enskildes valfrihet, hans rätt all ingå
äklenskap saml hans privai-och familjeliv,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hernelius yrkar att föräldrarätten skall föras in i
RF, Med föräldraräli avses föräldrarnas rätt alt ulöva vårdnaden om sina
minderåriga barn, all välja mellan likvärdiga skol- och uibildningsformer för
dessa samt att handha barnens uppfostran i tros- och livsåskådningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hernelius kräver vidare grundlagsförbud mol den s,
k, kollektivanslut­ningen. Om denna uttalar sig Ahlmark och Boo
reservalionsledes kritiskt Ulan all kräva lagstiftning saml hänvisar till
riksdagens beslut i frågan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark kräver att RF skall förbjuda - inte bara
som f n, landsförvisning - ulan också utlämning av svensk medborgare till annal
land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark och Hernelius yrkar att det nuvarande
förbudet mol reiroak­tivitet i fråga om strafflag skall utvidgas till all, med
vissa undanlag, gälla också föreskrifter om skärpning i fråga om skall eller
avgift. Andra fö­reskrifter ,som har en för den enskilde betungande effekt får
enligl samma reservation inte ges tillbakaverkande kraft annal än om synneriiga
skäl för­anleder del,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Heriitz yrkar ett grundlagsskydd för följande
rättigheter för de arbetande på arbetsplatserna: facklig och politisk
organisationsrätt; rätt lill agitation, propaganda och mölesverksamhel;
förhandlingsrätt saml strejkrätt. Därjäm­te anser han att grundlagsskyddet för
strejkrätten i dess nuvarande utform­ning - som också innefattar ett skydd för
lockouirätlen - bör utmönstras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Heriitz anser all del föreslagna skyddet mot tvång
att tillhöra åskådnings-sammanslutning leder lill att del s, k, kårobligatoriet
måsle avskaffas. Vidare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section99&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section100&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anser
han att grundlagsskyddet mot åsiktsregistrering bör gälla också för utlänning,
dock med möjlighet lill avvikelse genom vanlig lag. Han tar också avstånd från
delar av motiviexien till detta grundlagsskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ahlmark och Hernelius yrkar var och en för sig att
grundlagssiadgandel om expropriation o, d, skall statuera rätt till skälig
ersättning, ej bara rätt lill ersättning. Härutöver önskar Hernelius att rätten
till ersättning vid för­fogande över litterära och konslnärliga produkter skall
skrivas in i grundlag på samma sätt som när det gäller förfogande över annan
egendom, Heriitz anser titt hela sladgandet om ersättning vid expropriation o,
d, bör utgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Heriiiz kräver att 10 kap, S &amp;gt;; RF som främst
ger vissa möjligheter lill överlåtelse av konstitutionell befogenhet lill
internationellt organ, i sin helhet upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Diskrimineringsförbud i grundlag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.1      Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsregler som i fråga om ett eller flera
ämnesområden förbjuder ingrepp mot enskilda på vissa grunder får uppenbarligen
till följd att det inte blir möjligt alt göra skillnad mellan enskilda på de
angivna grunderna, och de kommer därmed all fungera som diskrimineringsförbud.
Regler med sådan funktion kan också formuleras på sådant sätt att de direkt tar
sikle på alt förbjuda särbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Diskrimineringsförbud kan riktas antingen till
samhällets normgivande eller till dess verkställande organ eller till båda
dessa kategorier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RF saknar f n. förbud mot särbehandling riktade
till de normgivande organen. Däremot finner man i 1 kap, 8 S en allmän regel om
normmässighet i myndigheterntis handlande. Del föreskrivs där alt domstolar och
förvalt­ningsmyndigheter i sin verksamhet skall iaktta saklighet och
opartiskhet saml att de inte ulan rättsligt stöd får särbehandla någon på grund
av hans personliga förhållanden, såsom tro, åskådning, ras, hudfärg, ursprung,
kön, ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhel. Dessa
regler gäller också för annan offentlig verksamhet än rättstillämpning i
egentlig mening. De kan beskrivas som innefattande ett allmänt krav på
konsekvens i handlandet, på frihet från godtycke, på att lika fall skall
behandlas lika,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4.2      Fri-
och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen lar först upp vissa allmänna synpunkter
på grund­lagsregler med diskrimineringsförbud. Del är enligt uiredingen
uppenbart alt grundlagsregler som i skilda hänseenden förbjuder olikbehandling
av medborgarna skulle stå i god överensstämmelse med de grundläggande vär­deringar
i vårt samhälle som avspeglas bl. a. i olika rättviseresonemang i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section101&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section102&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;38&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
politiska debatten och i de klassiska grundsatserna om allas likhei inför lagen
och om att lika fall skall behandlas lika.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
äremellertid, säger utredningen, också uppenbart att en allmän princip om
likabehandling måste vidkännas betydande modifikationer med hänsyn till
innehållet i den rådande rättsordningen. Denna tillåter i betydande om­fattning
särbehandling av olika grupper av enskilda, och sådan särbehandling anses ofta
vara inte bara godtagbar utan också önskvärd eller nödvändig. Som exempel på
särbehandling av nu åsyftat slag nämns att lagstiftningen gör skill­nad mellan
personer av olika ålder såvitt gäller sådana sociala förmåner som barnbidrag
och pensioner, att skatte- och sociallagstiftningen tar hänsyn bl, a, lill den
enskildes inkomst och förmögenhet, att könstillhörigheten ärett avgö­rande
kriterium för tillämpligheten av värnpliktslagstiftningen samt att rätten att
idka renskötsel har gjorts beroende av tillhörighet till en särskild etnisk
grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklararati det föreliggerett legitimt
behov av särbehandling även om man begränsar blickfältet till alt omfatta
endast det klassiska fri-och rättighelsområdet, .Som exempel nämns att
bestämmelserna om sådana brott som uppror, högförräderi och hets mot folkgrupp
i vissa fall kan tänkas drabba rena åsiktsyttringar och att straffbestämmelsen
om olovlig kårverk­samhet medger rättighelsinskränkning - frihetsstraff- på
grund av orga­nisationstillhörighet. Utredningen nämner vidare att
tillämpningen av be­slämmelser om straffrättsliga och administrativa
frihetsberövanden i stor utsträckning är beroende av ålderskriterier samt att
en sådan omständighet .som någons samhällsställning kan ha belydelse för valet
av brottspåföljd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De legitima särbehandlingstiehoven är mångskiftande
och svåröverblick-bara och uiredningen lörklarar att del därför skulle bli en
synnerligen be­svärlig uppgift att konstruera mera omfallande
diskrimineringsförbud som skall vara bindande också för lagstiftaren. Även om
man lyckades med uppgiften, skulle vidare de möjligheler lill särbehandling som
man tvingades öppna få till följd att skyddseffekten av regleringen blev ganska
begränsad. Enligt utredningen visar emellertid dess undersökningar att
diskrimine­ringsförbud i vissa hänseenden kan användas för att åstadkomma
förstärk­ningar av de rällighelsskydd som åstadkoms på annat sätt. I fråga om
vissa fri- och rättigheter, t. ex. rätten att fritt röra sig i riket sägs
användningen av diskrimineringsförbud vara den främsla möjligheten lill skydd
med ver­kan också mot lagstiftaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den princip om likabehandling av medborgarna som
har nämnts i det föregående är enligl utredningens uppfattning av sådan
betydelse i vårt samhälle att den på någol sätt bör komma till uttryck i
grundlag. Utredningen förklarar emellertid på nyss angivna grunder alt det inle
är möjligt all ställa upp en grundlagsregel som generelll förbjuder lag­stiftaren
att göra skillnad mellan olika grupper av enskilda, om man avser att en sådan
regel skall tolkas enligt sina ordalag. De stadganden av detta innehåll som
åierfinns i del undersökta internationella materialet brukar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section103&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section104&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;39&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;också
uppfattas endast som krav på &amp;quot;sakliga&amp;quot; eller &amp;quot;objektivt
godtagbara&amp;quot; skäl för särbehandling. Ett sladgande som tolkas på delta sätt
kan inte få någon reell rättslig verkan, eftersom det i detta sammanhang inte
är möjligt att fastställa innebörden av sådana uttryck som saklighet och ob­jektivitet.
Inte heller en rättsregel av senast angivna innebörd bör därför införas i den
svenska grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt ulredningens uppfaltning bör grundsatsen om
likabehandling i stäl­let komma till uttryck genom ett programstadgande som
anger alt den of­fentliga makten bör utövas så att alla är lika inför lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen tar härefter upp frågan om ett
grundlags fö rbud mot särbehandling på grund av åskådning. Den framhåller där­vid
att det är en grundläggande värdering i vårt samhälle att ingen skall behöva
vidkännas ingrepp i sina medborgeriiga fri- och rättigheter enbart på grund av
sina åsikter. Det förhållandel att de särskilda skyddsregler som tar sikle på
de enskilda opinionsfrihelerna måste utformas så att de tillåter ingrepp mot
vissa åsiktsmanifestationer innebär eniellertid all dessa regler kommer alt
erbjuda ett ganska svagt skydd mot rättighetsbegränsningar som grundas enbart
pååsiktsrekvisit. Det ärenligt utredningens uppfaltning viktigt att
rätiighetsskyddet ytteriigare stärks på denna punkt. Detta sker lämpligen genom
att det särskilda skyddet för de olika fri- och rättigheterna kompletteras med
en diskrimineringsförbudsregel, som slår fast att de med­borgerliga fri- och
rättigheterna aldrig får begränsas enbart på grund av po­litisk, religiös eller
annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En sådan regel innebär enligt uiredningen för det
försia att lagstiftaren förbjuds att besluta föreskrifter som möjliggör ingrepp
i fri- och rältigheterna enbart på grund av någons verkliga eller förmodade
åskådning i politiska, religiösa eller andra - t, ex, konstnäriiga eller
vetenskapliga - frågor. Med åskådning avses då ell något så när sammanhängande
komplex av åsikter inom ett visst område. Ingripanden med anknytning till
åskådning blir möj­liga endast om något annat självständigt beskrivet moment
föreligger, t, ex, ett på visst sätt beskrivet handlande som föranleds av
åskådningen i fråga och som innebär fara för rikels säkerhet eller kränker en
annan person eller medlemmar av en viss folkgrupp. Den föreslagna regeln
innebärenligl utredningen fördel andra alt del inle heller blir möjligt för tillämpande
myndighei all göra ingrepp i någons fri-och rättigheter enbart på grund av
dennes åskådning, Myndighelen får alltså inte enbart av någons åskådning dra
den slutsatsen att förutsättningar­na för ingripande mot denne är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna grundlagsbestämmelsen innebär vidare
att lagstiftaren inte kan tillåta att ingrepp grundas på yttranden som både
till sin form och sedda i del sammanhang i vilket de fälls framsiår enbart som
uttryck för en viss åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller all den föreslagna
bestämmelsen inte förbjuder föreskrifter som möjliggör ingrepp mot någon med
anledning av handlingar som beskrivs med hjälp av rekvisit utan
åskådningsanknytning men som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section105&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section106&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
det särskilda fallet kan komma alt drabba en viss åskådning. Del är t, ex, inte
möjligt att med stöd av denna bestämmelse hävda att slraffstadgandet om hets
mot folkgrupp är grundlagsstridigt därför att det kan komma att användas mot
anhängare av en politisk åskådning vilken bygger på tankar om vissa rasers
överiägsenhet över andra. Om en skenbart åsiktsneutral inskränkningsregel i
själva verkei är riktad enbart mot anhängare av en viss åskådning kommer den
däremot i konflikt med den föreslagna grund­lagsregeln.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
förslag innehåller också ett förbud mot särbe­handling på grund av ras och
liknande omständigheter. Det framstår enligt utredningen som hell oförenligt
med svenskt rättsmedve­tande att samhällets organ skulle kunna behandla någon
sämre än andra därför alt han tillhör en viss ras eller en folkminorilet av
visst etniskt ur­sprung. Del är enligl utredningens uppfattning angeläget att
den svenska grundlagen genom en bindande rättsregel klart ger uttryck för att
negaliv särbehandling på sådana grunder som ras och etniskt ursprung inte kan
accepteras vare sig i fråga om de medborgerliga fri- och rättigheterna eller
inom rättsordningen i övrigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
förklarar att alla försök alt ställa upp rättsligt verkande förbud mot negativ
särbehandling av vissa grupper av enskilda i högre eller lägre grad är
förbundna med den svårighet som ligger i alt regler som innebär gynnande
särbehandling av vissa grupper kan ses som en indirekt säm­rebehandling av
övriga samhällsmedlemmar. Särskilt påtagligt är detta i samhällen där en
rasmässigt eller på annat sätt etniskt bestämd minoritet intar en ledande
slällning inom befolkningen. De svenska befolknings- och samhällsförhållandena
är däremot sådanaatt problemet här blir relativt obetyd­ligt. För vår del kan
önskad skyddseffekt uppnås genom ett särbehandlingsför­bud som begränsas till
att avse direkt eller indirekl sämrebehandling av vissa minoritetsgrupper. Del
ärenligt utredningen svårt alt hävda att särskilda regler i del svenska
samhället till stöd för exempel vis samer eller zigenare skulle inne­bära ett
otillböriigt missgynnande av folkmajoriteten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förklarar alt ett förbud mot
diskriminering lämpligen kan ges den utformningen all det hindrar
rasdiskriminerande normgivning, oav­sett om denna är av olTentligräitslig eller
civilräitslig nalur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett sådani förbud mol rasdiskriminerande
normgivning kompletteras av det i 1 kap, uppställda kravei att myndighelerna i
sin verksamhet skall iaktta saklighet och opartiskhet. Genom detta säkerställs
att myndigheterna vid sin tillämpning av gällande rätt inte tar ovidkommande
hänsyn till någons ras eller etniska ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
förklarar att det inte är tekniskt möjligt att i grundlag ta in regler som
förbjuder rasdiskriminering enskilda emellan. Den erinrar emellertid om all
sådana regler återfinns i den vanliga lagstiftningen (16 kap, 9SBrB),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section107&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section108&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av del här återgivna resonemanget
föreslår utredningen att det i RF förs in en regel enligt vilken lag eller
annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas därför att han med
hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den föreslagna fri- och rätlighelsregleringen
finns också ett förbud mot särbehandling på grund av kön. Utredningen förklarar
att den har känt det som en angelägen och naturlig uppgifl alt i grundlagen
förankra de pågående strävandena att tillförsäkra män och kvinnor jäm­bördiga
levnadsvillkor. Med hänsyn till att det i svensk rätt alltjämt finns många både
viktiga och mindre betydelsefulla författningsregler som gör skillnad mellan
man och kvinna har utredningen emellertid funnit att in­förande av en
grundlagsregel som förbjuder all särbehandling av könen i del allmännas
normgivning skulle göra inte oväsentliga delar av nuvarande författningar
grundlagsstridiga. Det har därför inle befunnits möjligt att fö­reslå en regel
av sådan innebörd. För att kunna föreslå en rättsligt bindande regel mot
könsdiskriminering i grundlagen har utredningen i stället stannat för alt låta
en sådan regel ta sikle på det framtida lagstiftningsarbetet. Detta kan
lagtekniskt åstadkommas genom en särskild övergångsbestämmelse som säger att
gällande författningar .som innefattar särbehandling av könen äger giltighet tills
vidare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
förklarar att förbudet mot särbehandling på grund av kön&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- i
motsats till vad som befunnits lämpligt vid utformningen av förbudet&lt;br&gt;
mot särbehandling på grund av ras - inte kan inskränkas lill att avse fö­&lt;br&gt;
reskrifter som &amp;quot;missgynnar&amp;quot; det ena könet. En lag som gynnar
människor&lt;br&gt;
av del ena könet måste nämligen enligt ulredningens mening alltid sägas&lt;br&gt;
missgynna det andra könet. Grundlagsregeln måste därför i princip förbjuda&lt;br&gt;
all särbehandling av könen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Man
måste emellertid räkna med ett behov att även framgent kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- i
vissa speciella situationer - besluta regler som särbehandlar könen. Ut­&lt;br&gt;
redningen pekar i sammanhanget först och främst på sådan &amp;quot;motdiskri-&lt;br&gt;
minering&amp;quot; som under senare tid har beslutats för att påskynda en
utveckling&lt;br&gt;
mol ökad jämställdhet mellan könen. Som exempel på detta nämns köns­&lt;br&gt;
kvotering vid intagningen lill viss utbildning. En grundlagsregel mot köns­&lt;br&gt;
diskriminering måste därför göra undanlag för sådan särbehandling som&lt;br&gt;
syfiar lill all på längre sikt främja jämställdhet mellan könen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En grundlagsregel mot könsdiskriminering måste för
det andra beakta all viss särbehandling, direkl grundad på obestridliga
könsskillnader av kroppslig art - främst att kvinnan föder barn - måste kunna
göras även i framtiden. Utredningen föreslåratl ett uttryckligt undantag för
särbehand­ling av denna lyp införs i grundlagsregeln. Här avses t, ex,
beslämmelser om mödravård och annan hjälp till havande kvinnor som nu finns och
kan sägas särbehandla kvinnor. Men även en regel som den i den nya abortlagen
(1974:595), vilken ger den havande kvinnan ensam rätt att be­stämma i
abortfrågan, skulle enligl utredningen falla under denna undan-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section109&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section110&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagsbestämmelse.
På moisvarande salt kan, som också nu är fallet, olika reglering för män och
kvinnor vara motiverad, när det gäller att rättsligt fastslå vilka som ärett
barns föräldrar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt ulredningens mening bör för del iredje i
grundlagens regel öppnas uttrycklig möjlighet att även i framliden ha värnplikt
endast för män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den är medveten om att
det inle är möjligt att i framtiden skapa normer som i allt är fullständigt
könsneutrala. Den föreslagna grundlagsregeln hindrar inte sådana skillnader som
är av ute­slutande formell natur, såsom att man i lagtext skriver
&amp;quot;han&amp;quot; och därmed avser en människa oavsett kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inle heller i vissa andra fall, där
ordningssynpunkter eller praktiska hänsyn talar lör alt en lagregel knyter an
bara till den ena av två gifta eller av två föräldrar, skall det anses att en
sådan regel strider mot grundlagen. Som exempel på en regel av denna typ nämns
bestämmelsen i 8 kap, 11 ij giftermålsbalken att äktenskapsförord i första hand
skall inges lill rällen i den ort där mannen bör svara i tvistemål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen påpekar vidare all den inte avser alt
grundlagsregeln skall omöjliggöra all man - om della anses lämpligt - beslutar
regler såsom de som nu finns i olika författningar av innebörd alt män och
kvinnorsom intagits på anstalt skall hållas åtskilda. Att uttryckligt göra
undantag för denna typ av regler i grundlagen har utredningen inte ansett
erforderiigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen tar avslutningsvis upp frågan om ny  
lydelse  av   1 kap,   8  ij  RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller att det i lagrummets andra mening intagna för­budet för
myndigheterna all utan rättsligt stöd särbehandla någon på grund av hans
personliga förhållanden närmast äratt uppfatta sorn en förtydligande utläggning
av första meningens krav på saklighet och opartiskhet. Utred­ningen nämner
vidare att formuleringen av andra meningen i denallmännade-baiten ibland
hargivit upphov lill den missuppfattningen att lagstiftaren skulle kunna länkas
skapa rättsligt stöd för negativ särbehandling på sådana grunder som ras och
hudfärg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan med hänsyn till att särbehandlingsförbudel i
paragrafens andra punkt saknar självständig belydelse och lill att det i
slällel för att skapa klarhet om paragrafens innebörd hargett upphov till grava
missuppfattningar om grundlagens innehåll i denna del finns det enligt ulredningens
upp­fattning anledning att överväga frågan om förbudet bör stå kvar i RF, Till
dessa omständigheter kommer, säger utredningen vidare, att del måste vara i hög
grad ägnal all skapa förvirring, om det lill myndigheterna rikiade förbudet mol
särbehandling ulan rättsligt stöd i 1 kap, 8 ij RF slår kvar oförändrat vid
sidan av regler som förbjuder lagstiftaren all ge rättsligt stöd för
särbehandling på grund av de viktigaste av de i I kap, 8 ij angivna
omsländighelerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår mol bakgrund av vad som nu har
nämnts att andra meningen i 1  kap, 8 jj RF slopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section111&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section112&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Opinionsfriheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1      Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 1 kap. 1 Sandra stycket RF förklaras att den fria
åsiktsbildningen utgör en av den svenska folkstyrelsens grundvalar. Det råder
ett nära samband mellan denna bestämmelse och reglerna i 2 kap. om de fri- och
rättigheter som kan be­skrivas som opinionsfriheter. De &amp;quot;positiva&amp;quot;
opinionsfriheterna anges i 2 kap. 1 ij 1-, som gentemot det allmänna
tillförsäkrar varje medborgare 1. yttran­de- och tryckfrihet: frihet att i tal,
skrift eller bild eller på annat sätt meddela uppgifteroch framföra åsikter, 2.
rätt till information: rätt att inhämta och mot­taga uppgifteroch upplysningar,
3. mötesfrihet: frihel att anordna och att delta i möten, 4.
demonstrationsrätt: rätt att ensam eller i grupp framföra åsikter på allmän
plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till för­ening,6,
religionsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra till trossamfund och att
utöva sin religion. Dessa bestämmelser kompletteras av reglerna om
&amp;quot;negativa&amp;quot; opinionsfrtheter i 2 !j,somskyddarvarjemedborgare mot alt
myn­dighet tvingar honom att tillhöra förening eller trossamfund eller att ge
sina åsikter till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om den närmare regleringen av
opinionsfriheterna hänvisas i 2 kap. 4 ij beträffande tryckfriheten och rätten
att ta del av allmän handling lill TF. Föreskrifter som i övrigi närmare
utformar dessa fri- och rättigheter skall enligt samma lagrum beslutas i den
ordning som föreskrivs i 8 kap. RF. Av 8 kap. 3 S följeratt opinionsfriheterna,
liksom övriga i 2 kap. beskrivna fri- och rättigheter, kan begränsas endast
genom lag. Som enda undantag här­ifrån gälleratt föreskrifterom tystnadsplikt
för offentliga funktionärer och för tjänstepliktiga (8 kap. 7 ij andra stycket)
samt föreskrifter om alt rätlighelsbe­gränsande regler i lag skall träda i
tillämpning(8 kap. 10 ij) kan beslutas av rege­ringen efter bemyndigande i lag.
Sådant bemyndigande kan enligl 8 kap. 11 i; kompletteras med medgivande att
överiåta beslutsbefogenhet vidare till för­valtningsmyndighet eller kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2      Fri-
och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar inledningsvis all de fri- och
rättigheter som har tagils upp i 2 kap. 1 S RF i detta lagrums nuvarande
lydelse är de som har särskilt grundläggande betydelse för den politiska
demokratin. Utred­ningen påpekar vidare att inte bara opinionsfriheterna utan
också rörelse­friheten, vilken ingår i vad som kan kallas
&amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheter, har grundläggande belydelse för
demokratin. Också skyddet för den kropps­liga integriteten i allmänhet, för
hemfriden o, d, och för rälten till förtrolig kommunikation innebär indirekt
skydd för opinionsfriheterna, Uiredningen har emellertid kommii fram till att
det är både möjligt och önskvärt all ge opinionsfriheterna ett särskilt starkt
skydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen
påpekar all dess förslag innebär vikliga förstärkningar för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section113&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section114&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alla
de fri- och rättigheter, såväl &amp;quot;andliga&amp;quot; som &amp;quot;kroppsliga&amp;quot;,
vilka över huvud laget skall vara begränsningsbara. Uiredningen erinrar i detta
sam­manhang först och främst om regelnatt inskränkning i en rättighet aldrig
får gå så långl att den fria åsiktsbildningen i samhället hotas. Vidare nämns
bestäm­melsen att en rättighet inte skall få begränsas enbart på grund av
politisk, religi­ös eller annan åskådning. Utredningen framhåller alt denna
regel bl, a.utgörett särskilt skydd för åsiktsfriheten såsom skild från
friheten alt uttala åsikter. Ut­redningen erinrar också om förbuden mot ras-och
könsdiskriminering och om regeln att en rältighetsinskränkningaldrig skall
fågåutöver vad som i ett demo­kratiskt samhälle är nödvändigl för all
tillgodose det ändamål som har föranlett inskränkningen. Även om de nu nämnda
förstärkningarna av rättighetsskyd­det gäller i fråga om alla begränsningsbara
rättigheter, så har de enligt utred­ningen lill stor del särskilt avseende på opinionsfriheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att de regler som generelll
begränsar yttrande­friheten i dess förslag hänförs enbart lill området för
denna frihet, antingen den utövas vid t. ex. en demonstration, inom ramen för
föreningsverksamhet eller i annat sammanhting.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.1
De posUiva opinionsfriheterna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser all RF liksom hittills bör nämna
yttrandefri­heten (vari ingår tryckfriheten) och rätten till information var
för sig. Det nära samband som råder mellan dessa rättigheter får emellertid till
följd att de bör behandlas på samma sätt såvitt gäller möjlighelerna att
begränsa dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
päpekar att RF:s och TF:s yttrandefrihetsbegrepp f n. i prin­cip sammanfaller
och att begreppel i viss mån är begränsat genom alt dess definition har fått
styras av grundlagsregleringens syfte att skydda den fria opinionsbildningen.
Enligt utredningen bör RF givetvis också i fortsätt­ningen ha samma
principiella yttrandefrihetsbegrepp som massmedierätlen. Utredningen föreslår
därför inte någon förändring av RF:s nuvarande ylt-randefrihetsbegrepp. Däremot
har gjorts några förtydliganden vad gäller grundlagslexiens beskrivning av
yttrandefriheten. Dels markeras den yttre gränsen för denna, liksom för övriga
fri- och rättigheter, genom en be­stämmelse i 2 kap:s inledande paragraf vari
anges att de fri- och rättigheter som beskrivs i det följande är grundläggande
för fri åsiktsbildning och för personlig frihet och säkerhet; härigenom
markeras att yttranden som .saknar varje samband med den fria åsiktsbildningen
i samhället inte omfattas av grundlagens yltrandefrihetsbegrepp. Dels har
beskrivningen av yttrande­friheten utformats så att den uttryckligen omfattar
också konstnäriiga fram­ställningar och uttrycksformer. Enligt förslaget
beskrivs yttrandefriheten (tryckfriheten) såsom en frihet att i tal, skrift
eller bild eller på annat sätt uttrycka tankar, åsikter och känslor samt
meddela uppgifter och upplys­ningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section115&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section116&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;45&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
definitionen av informationrätten förutsätts vara i sak oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
framhåller alt uppgiften att utforma materiella gränser för möjligheterna att
genom vanlig lagsliftning inskränka yttrandefriheten och rätten till
information har varit en av utredningens angelägnaste uppgifter. Utredningen
har övervägt lösningar av del slag som återfinns i europa­konventionens artikel
10, enligt vars andra moment yttrandefriheten får underkastas sådana
inskränkningar som är angivna i lag och i ett demo­kratiskt samhälle är
nödvändiga med hänsyn lill slatens säkerhel, den ter­ritoriella integriteten,
den allmänna säkerheten, förebyggandet av oordning eller brott, hälsovården,
skyddandet av sedligheten eller av annans goda namn och rykte eller
rättigheter, förhindrandet av alt förtroliga underrättelser sprids eller
upprätthållandet av domstolars auktoritet och opartiskhet. Ut­redningen har
också undersökt möjligheterna att gå vidare i preciserande riktning, främst
genom att &amp;quot;bryta ner&amp;quot; de tillåtna inskränkningsändamålen i fler men
snävare eller att ange vissa ämnesområden inom vilka inskränk­ning skulle få
ske i vanlig lag. Med hänsyn till risken att man härvid förbiser företeelser
som man således därigenom skulle göra grundlagsstridiga och till den faran med
alltför detaljerade och stela grundlagsregler att man i prakliken frestas
&amp;quot;tumma på&amp;quot; den, när oförutsedda nya situationer inträffar och
påkallar snabb handling har utredningen emellertid inte funnit det möjligt att
restlöst ange de tillåtna inskränkningarna på ett mer konkret och preciserat
sätt än europakonventionen gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har undersökt om det skulle vara bättre
att söka ange vilka inskränkningar som är förbjudna. En metod härför skulle
vara något slags diskrimineringsförbud. Utredningens förslag i detta hänseende
har redo­visats i avsnitt 4.2. En annan metod sägs vara att söka positivt
beskriva en inre &amp;quot;kärna&amp;quot; av fri- och rättigheten som alltid skall
lämnas intakt, bortsett från möjlighelen till grundlagsändring. Uiredningen
förklararati den ingående har undersökt möjligheterna att finna en något så när
preciserad sådan kärnbe-skrivning. Det haremellertid visat sig alt
möjligheterna att nå resultat på denna väg är begränsade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av de överväganden som nu har
redovisats har utredningen sökl skapa ett tillfredsställande skydd för
yttrandefriheten och rätten lill information genom att kombinera olika
materiella metoder. Dels innefattar förslagel de för alla begränsningsbara fri-
och rättigheter gällande förstärk­ningarna. Dels föreskrivs särskilda
förutsättningar härutöver för alt lagstif­taren skall få begränsa
yttrandefriheten och rätten till information, Enligl förslaget får sålunda
yttrandefriheten och rälten till informaiion begränsas med hänsyn till rikets
säkerhel, folkförsörjningen, allmän ordning och sä­kerhel, enskilds anseende,
privatlivets helgd eller förebyggandet och be­ivrandet av brott. Vidare får
friheten att yttra sig i näringsverksamhet begrän­sas, lövrigt får
begränsningarske endast om särskill viktiga skäl föranlederdet. Dessutom
toreckrivs all, vid bedömandet av vilka inskränkningar i yttrande­friheten och
rätten till information som fårske med stöd avde nyss nämnda be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section117&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section118&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;46&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stämmelserna,
man särskilt skall beakta vikten av att yttrandefriheten och rät­ten till
information i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella
angelägenheter är så vidsträckt som möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att man vid bedömningen av
dess förslag såvitt gäller yttrandefriheten och rätten lill information bör
hålla i minnet att yttrandefriheten i tryckt skrift alltjämt kommer att vara
föremål fören mera ingående reglering i särskild grundlag. Utredningen erinrar
i sammanhanget också om planerna på all utvidga detta skydd till radio,
television och film.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar att mötesfriheten och demonstra­iionsrätten
traditionellt behandlas tillsammans underrubriken &amp;quot;försam­lingsfrihet&amp;quot;
men att de i gällande RF redovisas var för sig. Eftersom det finns skillnader
mellan dessa rättigheter bl, a, i fråga om det typiska funktionssättet bör de
enligl utredningen även i fortsättningen nämnas åtskilda. När det gäller
inskränkningsmöjligheterna kan de däremot behandlas tillsammans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan har nämnts hänför utredningen de regler
som begränsar ytt­randefriheten oavsett om denna utövas vid ett möte, en
demonstration eller i annat sammanhang enbart till yttrandefrihetens sakområde.
Dessa regler anses alltså inte som inskränkning jämväl i mötes- och demonstra­tionsfriheten.
Som begränsningar i mötesfriheten betraktar utredningen bara regler som just
avser själ va mötessituationen. Det gäller här bestämmelser som har sin främsta
grund i det regleringsbehov som från t. ex. allmänna ordnings-och
trafiksynpunkter följer av att -såsom det vanligen är fråga om - många människor
kommer samman.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med dessa definilionsståndpunkter blir det främst
vissa bestämmelser i lagen om allmänna sammankomster som blir att betrakta som
inskränk­ningar i mötesfriheten. Della gäller i huvudsak lagens regler om
förbud mot sammankomster i vissa extraordinära situationer, om krav på
förhands-tillstånd i vissa fall och upplösning av och förbud mot förnyande av
allmän sammankomsi. Utredningen förklarar alt den inte har omprövat dessa
regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller definitionen av mötesfrihetsbegreppet
förklarar utredningen att den har tagit fasta på den kritik som har riktals mot
att teater m. m. som medium för opinionsyttring faller under allmänna
ordningsstadgan och inle under det starkare skyddet enligt lagen om allmänna
sammankomster. Mötesfriheten skall enligt förslaget bli definierad som friheten
att anordna och närvara vid möten, teaterföreställningar och liknande
sammankomster. Uiredningen förklarar att det finns många exempel på att
teaterföreställ­ningar, revyer och kabaréer spelat stor roll för opinionsbildningen.
Det påpekas att förslaget torde aktualisera motsvarande ändringar i allmänna
ordningsstad­gan och lagen om allmänna sammankomster. Resultatet av förslaget
torde bli att bara sådana teaterföreställningar o. d.,som är av ren
nöjeskaraktär, kommer att falla ulanförgrundlagsskyddetochalltjäml kunna
reglerasav allmänna ord­ningsstadgan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar att RF:s nuvarande bestämmelse
om mötesfrihet (2 kap, H p, 3) inte gör något undantag för enskilda möten. 1
förarbetena&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section119&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section120&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;uppmärksammas
emellertid bara allmänna möten. De enskilda mötena får visseriigen ett vissl
skydd genom skyddel mol husrannsakan, hemlig av­lyssning m. m. Vidare omfattas
föreningsmöten av skyddet för förenings­friheten. Men det bör enligt
utredningens mening likväl otvetydigt slås fast, att grundlagsskyddet för
mötesfriheten skall omfatta också enskilda möten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förekommer i vissa utländska grundlagar att
mötesfriheten uttryck­ligen begränsas till att gälla &amp;quot;fredliga&amp;quot; möten
e, d. Enligt utredningen torde detta problem emellertid lämpligare lösas genom
utformningen av inskränk­ningsmöjligheterna. All begränsa grundlagsskyddet till
möten med lagligt syfte e, d, sägs vara mindre meningsfullt, eftersom detta
skulle göra skyddet helt beroende av den vanliga lagstiftningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller inskränkningsmöjligheterna erinrar
utredningen om att det väsentligen är fråga om alt läcka regleringen i lagen om
allmänna sam­mankomster. Utredningen föreslår mot denna bakgrund att
mötesfriheten och demonstrationsrätten skall få begränsas bara med hänsyn till
rikels sä­kerhet till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller
demonstrationen eller till trafiken eller för att förebygga att farsot sprids,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om hänsyn till trafiken understryks
särskilt att det självfallet bara är tungt vägande trafikhänsyn som kan få
föranleda t, ex, att en ansökan om tillstånd till ett demonstrationståg på
allmän plats med viss angiven färdväg avslås. Detta är den sakliga innebörden
av 3 ij lagen om allmänna sammankomster i denna del och kan inte anses behöva
särskilt uttryckas vare sig i den lagtexten eller i grundlagsiexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget förutsätter att del tillståndskrav som
innefattas i reglerna om s, k, bevillningsavgift för särskilda förmåner och
rättigheter (skatten för ut­ländska artister) tas bort. Detta krav kan nämligen
ibland bli aktuellt också för sådana arrangemang som faller inom mötesfrihetens
ram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag förutsätter att den positiva
föreningsfrihe­tens begrepp förblir i sak oförändrat. På motsvarande sätt som i
fråga om mötesfriheten anses dock den generella yltrandefriheisregleringen inle
höra hit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den enda inskränkning som man då f n, måste räkna
med torde enligt utredningen vara strafföeslämmelsen mot olovlig kårverksamhet
i 18 kap: 4 ij brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen konstaterar att något absolut förbud
mot fri- och rättighets­inskränkning på grund av organisationstillhörighet inte
torde kunna införas utan all komma i strid med nyssnämnda sladgande i
brottsbalken. Delta sägs emellertid sakna praktisk betydelse eftersom man synes
kunna nå ett starkt skydd för föreningsfriheten genom vanliga ändamålslermer.
Förutom 18 kap, 4 ij brottsbalken torde det enligt utredningen vara lämpligt att
med hänsyn till våra konventionsåtaganden öppna möjlighet till en lagstiftning
mot eventuella rasistiska föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Däremot har uiredningen inte gett utrymme för någon
motsvarighet till den aldrig tillämpade partiförbudslag som fanns under andra
världskriget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section121&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section122&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av vad som nu har sagts föreslår
utredningen att förenings­friheten skall få begränsas endast för att motverka
enskild verksamhet av militär eller liknande natur eller för att motverka
förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt
ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också den positiva religionsfriheten iRF:s mening
avses i ut­redningens förslag ha oförändrad saklig innebörd. Den enda
begränsning som man då behöver räkna med sägs vara religionsfrihetslagens
regler om kloster. Utredningen erinrar om att 1968 års beredning om stal och
kyrka har föreslagit att dessa skall avskaffas och att förslagel inte har mött
någon erinran vid remissbehandlingen av beredningens betänkande. Utredningen
förklarar att den utgår från att förslaget genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund borde det enligt utredningens
uppfattning inte finnas behov av något särskilt stadgande som medger
inskränkning i religions­friheten. 1 fråga om yttranden, mölesverksamhel och
föreningsverksamhet i religiöst hänseende avses reglerna om yttrande-, mötes-
och förenings­friheten gälla. I vad begreppet religionsutövning går härutöver
avses de­finitionsmässigt gälla, att de regler som eljest finns för mänskligt
handlande eller mänsklig underiåtenhet också gäller för religiöst handlande
etc. Någol ingrepp enbart mot det senare får däremot ej ske. Självfallet skall
det inte föreligga hinder mot att medlemmar av vissa trossamfund befrias från
t. ex. värnplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2.2
De negativa opinionsfrihelerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för den &amp;quot;negativa&amp;quot;
föreningsfriheten, religions­friheten och yttrandefriheten finns som redan har
nämnts f n. i 2 kap. 2 ij RF. Regleringen innebär alt detta skydd kan
genombrytas genom vanlig lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förklarar att vad som är eller kan
ifrågasättas utgöra be­gränsning i de nämnda negativa opinionsfriheterna är: i
fråga om yttran­defriheten vittnespliklen och viss upplysningsplikt, i fråga om
förenings­friheten del s. k. kårobligatoriet, vissa näringsrättsliga och vissa
fastighets­rättsliga regleringar samt i fråga om rätten att stå utanför
trossamfund be­slämmelserna i religionsfrihetslagen om medlemskap i svenska
kyrkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller att försöka förstärka fri- och
rätiighetsskyddet och därvid söka dra materiella gränser för möjligheterna att
i vanlig lagstiftningsväg göra inskränkningar i det, torde man enligt
utredningen inte komma undan att välja mellan följande alternativ. Antingen
behåller man räckvidden av 2 kap, 2 ij RF oförändrad och försöker i grundlagen
beskriva de fall då inskränkning i skyddet skall kunna göras genom vanlig lag.
Av vad som nyss har sagts framgår att detta skulle leda till en ganska
komplicerad grund­lagsreglering. Något enklare skulle denna bli om man kunde
definiera den negativa föreningsfriheten så, att de ovan åsyftade närings- och
fastighets-rättsliga företeelserna inte blir att anse som inskränkning i della
skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section123&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section124&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;49&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
förklarar att man då emellertid skulle behöva en grundlagsregel enbart för
kårobligatoriet, om man inte kunde utgå från att detta upphävs. Det andra
huvudalternativet sägs vara att söka i viss mån begränsa grund­lagsstadgandets
räckvidd men i gengäld göra det absolut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår den sistnämnda metoden
utformad säsom ett undan­tagslös grundlagsförbud mot att någon medborgare
tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst eller annat
hänseende eller att tillhöra trossamfund, politisk sammanslutning eller annan
åskådningssammanslut­ning. Genom minskningen av stadgandets nuvarande räckvidd
begränsas visseriigen det skydd som utgörs av förbudet att delegera befogenhet
att besluta föreskrifter som inskränker resp. fri- och rättighet. Men när såsom
i detta fall ändringen innebär att grundlagsskyddet koncentreras till det
centrala och detta skydd görs absolut, blir enligt utredningen den sam­manlagda
effekten av ändringen uppenbariigen en förstärkning av grund­lagsskyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom en nyhet föreslår utredningen ett
grundlagsskydd också för den negativa mötesfriheten och demo n st ra t i o n s
rä t te n : ett undantagslöst skydd mot tvång från det allmännas sida att delta
i möte, demonstration eller annan opinionsyttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen anmärker att den negativa
yttrandefriheten ges ett ytteriigare skydd genom ett stadgande om att ingen får
underkastas tortyr eller utsättas för medicinsk påverkan som syftar till alt
tvinga fram uppgifter (2 kap. 5 S i utredningens förslag).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i detta sammanhang också behandlat
frågan om ett fö r -bud i grundlag mol åsiktsregistrering. Den har därvid
begränsat sig till frågan om politisk åsiktsregistrering. Utredningen nämner
alt registrering av enskilds religiösa åskådning förekommer i kyrkobokfö­ringen
som är en av de kyrka-statfrågor som utredningen inte har haft att gå in på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har setl som sin främsta uppgift att
förstärka grundlags­skyddet för den fria åsiktsbildningen såsom grundvalen för
del demokra­tiska samhällsskicket. Enligt utredningen förstärker ett
grundlagsskydd mot åsiktsregistrering ytteriigare det skydd som föreslås i
andra hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att del i Sverige råder
allmän enighet om att åsikts­registrering utan anknytning till befarade
brottsliga handlingar inte skall få förekomma. Till skydd för del demokraliska
samhället måste emellertid en viss form av registrering vara tillåten.
Utredningen avser här det s, k, SÄPO-registret, som förs vid
säkerhetsavdelningen inom rikspolisstyrelsen för den särskilda
polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhet,
Beslämmelser om detta register finns i personalkon­troll kungörelsen (1969:446)
med tillämpningsföreskrifter, 1 registret får an­tecknas personer som på vissa
angivna grunder kan betraktas som s, k, säkerhetsrisker. Som sådana räknas de
personer som befaras vara beredda alt begå eller delta i handling som riktar
sig mot rikets säkerhet; t, ex, spio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Riksdagen 1976.  I saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section125&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section126&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;neri,
sabotage eller gärning som syftar till och är ägnad att med våld förändra det
demokraliska samhällsskicket eller påverka rikets slällning som obe­roende
stat. Något hinder finns inte mot att i registret antecknas den politiska
uppfattningen hos de personer som betraktas som säkerhetsrisker på de angivna
grunderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
form av registrering, som nu redogjorts för, lär enligt uiredningen ingen stat
avstå ifrån. Utredningen anser att sådan registrering tjänar ett viktigt syfte
och inle kan undvaras. Utredningen hänvisar också till att riksdagen vart och
ett av de senasle fem åren behandlat frågan om SÄPO-registreringen utan att
finna anledning att hemställa om ändring i gällande ordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
understryker all de beslämmelser som gäller för den re­gistrering som sker vid
SÄPO inte ger rätt lill registrering av svensk med­borgare enbart därför all
han har någon viss politisk uppfaltning eller tillhör någon viss politisk
organisation. De svenskar som antecknas i registret är i stället personer som
kan befaras begå eller della i vissa uppräknade -påtagligt samhällsfariiga -
handlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår ett grundlagsförbud mot åsiktsregistrering efter mön­ster av
utredningens förslag till förbud mot att fri- och rättigheter begränsas enbart
på grund av åskådning. Ingen svensk medborgare skall alltså av det allmänna få
antecknas i register enbart på grund av sin politiska åskådning. Beträffande
den närmare innebörden av detta förbud hänvisar utredningen till sina i det
föregående återgivna uttalanden om det föreslagna förbudet mot att fri- och
rättigheter begränsas enbart på grund av åskådning (se under 4,2), Härav
framgårail myndighei inte enbart av någons politiska åskådning får dra den
slutsatsen alt förutsättningar föreligger för registrering av denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viss form av registrering av enskildas politiska åskådning saknar enligt
utredningen helt belydelse från fri- och rätlighetssynpunki, nämligen sådan
registrering av enskilda personers politiska åsikter som exempelvis förteck­ningar
över kandidater i val och över ledamöter i riksdagen, landsting och
kommunfullmäktige. Som ett annat exempel på denna typ av registrering nämns
siatistiska centralbyråns undersökningar av den politiska opinionen i landet.
Även om registrering i dylika fall kan anses ske enbart på grund av den registrerades
politiska åskådning, är det uppenbart att ett grund­lagsförbud mot
åsiktsregistrering måste tillåta sådan registrering. Denna kan sägas
karaktäriseras av att den sker med den registrerades samtycke. Ut­redningen
förklarar att endast sådan åsiktsregistrering som sker utan sam­tycke av den
det gäller bör vara förbjuden i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anmärker i sammanhanget alt registrering av en persons politiska uppfattning
inte utgör någol sådant ingrepp i enskilds personliga och ekonomiska
förhållanden som avses i 8 kap, 3 ij RF, Det föreslagna grundlagsförbudet mot
åsiktsregistrering ulan samtycke, som är undantags­löst, påverkar inte
innebörden av delta begrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
nämner att det inom denna har yrkats att del i RF skall&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section127&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section128&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tas
in ett förbud mot kollektivanslutning av innebörd att medborgare inte skall få
genom beslut av vissa slags sammanslutningar kollektivt anslutas till
trossamfund, politisk sammanslutning eller samman­slutning för annan åskådning.
Sammanslutningar som inte skulle kunna fatta dylika anslutningsbeslul skulle
enligt yrkandet vara sådana, i vilka medlemskap är av väsentlig betydelse för
medborgarens utkomst eller för tillvaratagande av vikliga ekonomiska inlressen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att det här främst är den
sedan länge debatterade frågan om kollektivanslutning till politiskt parti som
avses. Reglerna om medlemskap i svenska kyrkan omfattas inte av yrkandet. Dessa
regler faller under 2 kap, 3 § andra stycket i utredningens förslag och en
särskild över­gångsbestämmelse därtill.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser emellertid inte att någon
lagsliftning i fråga om kol­lektivanslutningen bör införas och har därför inte
tagit upp någon bestäm­melse härom i sitt förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
De &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under denna rubrik behandlar utredningen de fri-
och rältigheter som skyddar den enskildes frihet och säkerhel till person,
alltså rörelsefriheten och skyddet för den kroppsliga integriteten. Under
åberopande av det nära sambandet mellan de nämnda fri- och rättigheterna samt
skyddel mot hus­rannsakan och rätten till förtrolig kommunikation las också de
senare upp i sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.1
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rörelsefriheten skyddas f n. i 2 kap. 1 ij 7 RF
genom alt varje medborgare gentemot det allmänna är tillförsäkrad frihel att
röra sig inom riket och alt lämna riket. Vidare stadgar 8 kap, 1 jj andra
stycket RF all lag eller annan föreskrift inle får innebära att svensk
medborgare skall kunna landsförvisas eller eljest hindras att återvända lill
riket eller att svensk med­borgare som är bosatt i riket skall kunna berövas
sitt medborgarskap i annat fall än då han är eller samtidigt blir medborgare i
annan stat. Detta sladgande gäller svensk medborgares rätt att resa in och
vistas här i landet och knyier därför an till skyddet för rörelsefriheten i 2
kap, 1 t; 7 RF, En annan bestämmelse, som har beröring med skyddet för
rörelsefriheten, är den i 11 kap. 3 i; andra stycket RF om rätt till
domstolsprövning av frihetsbe­rövande. Denna bestämmelse behandlas emellertid
inte i detta sammanhang ulan i avsnitl 9,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Liksom övriga i 2 kap, RF angivna fri- och
rättigheter kan rörelsefriheten sådan den beskrivs i 1 ij 7 begränsas genom
vanlig lagstiftning. Bestäm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section129&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section130&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;melsema
i 8 kap, 1 S andra stycket är däremot absoluta. Begränsningar av de där
fastslagna rättigheterna kan alltså ske endast efter grundlagsändring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för den enskilde medborgarens kroppsliga
integritet återfinns f n, i 2 kap. 3 ij RF. Enligt denna bestämmelse är varje
medborgare skyddad mot bl. a. att myndighet utsätter honom för kroppsvisitation
eller annat påtvingat kroppsligt ingrepp. Vidare slås i 8 kap. 1 S första
stycket fast att lag eller annan föreskrift ej far innebära att dödsstraff
skall kunna ådömas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det skydd som uppställs i 2 kap. 3 i) kan
genombrytas genom vanlig lagstiftning. Förbudet mot föreskrifter om dödsstraff
är däremot absolut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 kap. 3 § RF är varje medborgare vidare
skyddad mot att myn­dighet utsätter honom fiir bl. a. husrannsakan. Som nyss
har nämnts kan detta skydd begränsas genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också rätten till förtrolig kommunikation slås f n.
fast i 2 kap. 3 ij RF. Det föreskrivs där bl. a. alt varje medborgare är
skyddad mot att myndighet utsätter honom för intrång i hans brev-, post- eller
te­leförbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6.2
Fri- och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhålleratt rörelsefriheten ärett
nödvändigt mo­ment i den politiska friheten och alt den även i andra avseenden
måste betraktas som en av de mest grundläggande mänskliga friheterna. Utred­ningen
har därför ansett del viktigt att om möjligt förstärka det skydd som RF f n.
ger denna frihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar all rörelsefriheten i många
fall inskränks genom gällande rätt. Som exempel nämns att enskilda får berövas
sin frihet på grundval av straff- och vårdlagsliftning. Även för
upprätthållande av allmän ordning och säkerhel saml för genomförande av
förvaltningsuppgifter i övrigt krävs att frihetsberövanden tillgrips. Förutom
frihetsberövanden, dvs, fall då någon är fängslad eller genom inspärrning eller
övervakning eller dylikt är faktiskt hindrad att förflytta sig utanför ett rum
eller annat relativt starkt begränsat område, kan mindre ingripande
frihetsinskränkningar förekomma i olika syften, t, ex, reseförbud i brott- och
tvistemål samt förbud att vistas på viss plats av försvarshänsyn eller på grund
av smittofara. När det gäller rätten att lämna landet pekar utredningen på
passtvånget, som fyller en rad olika ändamål. Rörelsefriheten är alltså
underkastad en mängd begräns­ningar, och dessa måste uppenbariigen beslå lill
största delen, Uiredningen förklarar att den därför har haft att ulgå från alt
inskränkningar i rörel­sefriheten skall finnas i de former och i huvudsakligen
den utsträckning som nu gäller.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen erinrar om grundlagberedningens
uttalande alt t, ex, tra­fikbestämmelser och liknande ordningsföreskrifter inte
utgör inskränkningar i rörelsefriheten i grundlagens mening, I utredningens
förslag kommer detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section131&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section132&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
uttryck genom att 2 kap, 1 tj anger rörelsefriheten som grundläggande för fri
åsiktsbildning och personlig frihet och säkerhet på motsvarande sätt som t. ex.
yttrandefriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att flertalet av de gällande
inskränkningarna i rörelsefriheten utgörs av ansvarsbestämmelser med fängelse i
straffskalan. Sådana ansvarsbestämmelser finns på snart sagt varje område av
den of­fentligrättsliga lagstiftningen. Att sammanfatta de ändamål för vilka nu
och i framtiden sådana inskränkningar i rörelsefriheten skall få finnas låter
sig enligt utredningen inte göra. Inte heller är det praktiskt möjligt - och än
mindre lämpligt - att tillåta frihetsberövanden endast om de grundas på
lagstiftning som antagits med kvalificerad majoritet eller annat särskilt
förfarande. Utredningen finner det därför uppenbart att en förstärkning av
skyddet för rörelsefriheten måste innebära att strafflagstiftningen till allra
största delen lämnas utanför. Det påpekas att detta också är den linje som
europakonventionen följer när den utan materiella begränsningar tillåter fri­hetsberövanden
på grund av domstols dom.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lämnas strafflagstiftningen till allra största
delen utanför skyddet anser utredningen att det inte är särskilt meningsfullt
att RF anger vissa ändamål för vilka inskränkningar i rörelsefriheten i andra
fall får göras. Skyddet blir ju då i praktiken helt beroende av vad som är
kriminaliserat. Härtill kommer alt det knappast går att på ett
tillfredsställande sätt sammanfatta de ändamål som dessa andra
frihetsinskränkningar tillgodoser eller kan väntas tillgodose. Uiredningen
pekar i sammanhanget särskilt på det i den västtyska grund­lagen angivna
ändamålet förhindrande av brott (art. 11), som ju är beroende av vad som gäller
enligt strafflagstiftningen, vilken inte är underkasiad några materiella
begränsningar. Det kan enligl utredningen inte hellervara särskilt meningsfullt
alt skapa ett svagare skydd mol frihetsberövanden än mot mindre ingripande
frihetsinskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har mot bakgrund av vad som nu har
sagls stannat för att föreslå att skyddel för rörelsefriheten förstärks i RF på
följande sätt. Uiredningen föreslår att inskränkningar i rörelsefriheten inte
skall få ske enbart på grund av politisk, religiös eller annan åskådning (2
kap. 13 ij andra styckei i utredningens förslag) och inte heller innebära
diskriminering på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund
av kön (2 kap, 17 och 18 ijij). Beträffande den närmare innebörden av detta
skydd hänvisar uiredningen till sina i avsnitt 4,2 återgivna uttalanden. Vidare
föreslår ut­redningen all rörelsefriheten i likhet med de &amp;quot;andliga&amp;quot;
fri- och rättigheterna inle skall få inskränkas så att den fria
åsiktsbildningen hotas (2 kap, 13 ij försia stycket). Härigenom blir det enligt
utredningen inte möjligt alt t, ex, införa passtvång för inrikes resor eller
vidta andra liknande åtgärder som hindrar medborgarna att röra sig fritt inom
landet. De nu angivna skydds­reglerna sägs träffa sådana inskränkningar i
rörelsefriheten som del är mest angeläget att skydda medborgarna emot.
Utredningen pekar i sammanhanget också på att den förstärkning av skyddet för
de &amp;quot;andliga&amp;quot; fri- och rätiig-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section133&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section134&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;heterna
som föreslås medför att frihetsberövande som påföljd för att någon utövat en
sådan rättighet får ske endast om det uppfyller de förutsättningar som gäller
för inskränkningar i denna. Slutligen gäller också här att in­skränkningar inte
får gå utöver vad som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt för att
tillgodose ändamålet med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande rätten att resa in i landet innehåller
RF redan ett undantagslöst skydd. När det gäller rätten i övrigt att vistas i
Sverige har utredningen övervägt att införa ett grundlagsskydd mol utlämning av
svensk medborgare till främmande stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att RF:s förbud mol
landsförvisning i viss mån innebär ett sådant skydd, nämligen mot att utlämning
sker under sådana förhållanden att den i praktiken får samma följder som en
landsförvisning, t, ex, om dödsstraff väntar den utlämnade i den främmande
staten. Med gällande ullämningslagsliftning är det emellertid enligt utredningen
svårt att ställa upp en enkel och lättillämpad grundlagsregel. Svensk
medborgare fär utlämnas eller i annat fall befordras endasl til! annat nordiskt
land. Dess­utom gäller - enligt motivutlalanden - att utlämning inte får ske
för politiskt brott eller om risk för politisk förföljelse föreligger.
Utredningen säger att motsvarande begränsning torde iakttas i fråga om
utlämning för vård eller behandling enligt socialvårdslagstiftning eller vid
överförande för verkstäl­lighet av fängelsestraff&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen, som inle har ansett sig på detta
område böra föreslå någon ändring av gällande lagstiftning, vilken vilar på
nordiska överenskommelser, har funnit att ett förbud i RF mot utlämning eller
förpassning i annal fall av svensk medborgare till annan stat än nordisk är
olämpligt. Inte heller bör införas förbud mot en sådan åtgärd om politiskt
brott eller risk för politisk förföljelse föreligger. Ett förbud av sistnämnda
innehåll skulle, sägs del, kunna föranleda den missuppfattningen alt svensk
medborgare får ut­lämnas för annat brott även till stater utom Norden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten att vistas här i landet följer med det
svenska medborgarskapet. Sambandet mellan rörelsefriheten och skyddel mot
berövande av medbor­garskapet har därför föranletl all i RF tagits in ell
absolut skydd mot att här i landet bosatt svensk medborgare berövas sitt
medborgarskap i annat fall än då han är eller samtidigt blir medborgare i annan
stal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av den stora betydelse som
medborgarskapet har,anser utred­ningen att det är angelägel att förslärka
skyddet också fördetia. Utgångspunk­ten har dock varil att pri nciperna för
gällande medborgarskapslagstiftning inte rubbas. En sådan princip, som också
ligger till grund för de konventioner i med­borgarskapsfrågor som Sverige
anslutit sig till, är strävan att undvika dubbelt medborgarskap, vilken
medföratl något undantagslöst skydd för medborgar­skapet inte kan införas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även med utgångspunkt i gällande
medborgarskapslagstiftning har emel­lertid utredningen funnit att skyddet för
medborgarskapet kan utsträckas i ett viktigt hänseende, nämligen till att
omfatta också svensk medborgare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section135&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section136&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
någon gång har varit bosatt här i landet. Härigenom blir även den som - kanske
av politiska skäl - har lämnat landet skyddad. Från utlandet saknas inle
exempel på all politiskt inte önskvärda personer förmås alt lämna sitt hemland
och därefter berövas sitt medborgarskap. En annan vinst sägs vara att frågan,
om bosättning här alltjämt föreligger, inte längre får någon betydelse och att
bestämmelsen därför blir mera lättillämpad och ger även här bosatta ett bätlre
skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen uttalarsig i sammanhanget om en
särskild punkt närdet gäller skyddel mot förlust av svenskt medborgarskap,
nämligen i fråga om skyddet för främst flykting som blivit svensk medborgare.
Utredningen erinrar om att grundlagsbestämmelsen har utformats i nära
anslutning till lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap, som bl, a,
föreskriver att svensk medborgare över 18 år förlorar sitt svenska
medborgarskap endast om han genom eget initiativ förvärvar utländskt
medborgarskap. Det enda undantaget från denna regel gäl-lerden som är född
utomlands och aldrig har varit bosalt i Sverige eller uppehål­lit sig här under
förhållanden som tyder på samhörighet medSverige, Medbor­garskapet för barn
under 18 år följer i princip föräldrarnas. Gällande medborgar­skapsrått medger
alltså inte all en (vuxen) person, som är eller har varit bosatt i Sverige,
utan eget initiativ föriorar svenskl medborgarskap. Denna princip kan dock inte
uttryckas i RF, eftersom det skulle kräva alltför stor utförlighet i
grundlagsiexten. Utredningen framhåller emellertid att bestämmelsen i RF om
skydd mot förlust av svenskt medborgarskap börses mot bakgrund av med-borgarskapslagstifiningens
utformning. Detta innebär enligt utredningens mening att det skulle strida mot
grunderna för nu berörda bestämmelse om en person, som har lämnat sitt hemland
-kanske av politiska skäl -och som har kommit till Sverige och blivit svensk
medborgare samtidigt som han har kvar sitt ursprungliga medborgarskap, berövas
sitt svenska medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsskyddet för rörelsefriheten medför att
också värnplikt, annan tjänsteplikt och liknande skyldighet att slå lill
förfogande under längre eller kortare tid för något allmänt ändamål får åläggas
endasl genom lag. Ut­redningen har övervägt om RF härutöver - i likhet med bl,
a, europakon­ventionen - bör innehålla ett särskilt skydd mol tvångsarbete
eller annal påtvingat arbete. Flera svårigheter har därvid mött. En första är
vad ett sådant skydd bör omfatta. Del är enligt utredningen obestridligen så
alt samhället av medborgarna måste kräva dessas medverkan i olika avseenden för
att de anspråk som medborgarna själva ställer på samhället skall till­godoses.
Vissa personliga åligganden, som deklarationsskyldighet, vittnes-plikt och
anmälningsskyldighet i olika sammanhang åvilar därför medborgar­na, 1 några
fall gäller också en mera omfattande tjänstgöringsskyldighet för ett större
eller mindre antal medborgare, t, ex, värnplikt, brandförsvarsplikt och
skyldighet att motta kommunala och andra förtroendeuppdrag. Uppenbart är att
det är svårt att avgränsa vilka arbetsuppgifter som är av den karakiären att de
bör falla under ett grundlagsskydd. Att låta ett sådant omfatta varje form av
t, ex. uppgifts-eller anmälningsskyldighet är givetvis otänkbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section137&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section138&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om man lyckas definiera den
tjänstgöringsskyldighet, som grund­lagsskyddet skulle gälla, måste grundlagen
enligt utredningen ge möjlighet att ålägga sådan i alla de fall som gällande
rätt föreskriver och som inte kan undvaras i en framtid. Att låta RF ange för
vilka ändamål tjänstgö­ringsskyldighet får åläggas (antingen som i
europakonventionen genom en definition av &amp;quot;påtvingat arbete&amp;quot; ellersom
tillåtna ändamål, för vilka skyddet får inskränkas) anser utredningen inte vara
en framkomlig väg.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också en ordning sorn innebä. att skyddet mot
tvångsarbete eller annat påtvingat arbete får begränsas endast genom beslut med
kvalificerad ma­joritet eller annat särskilt förfarande anser utredningen vara
olämplig. Ut­redningen pekar i sammanhanget på alt ett sådant krav skulle komma
att gälla för betydande delar av straff- och vårdlagsliftningen och för lagstiftning
på försvarspolitikens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att medborgarnas kroppsliga integritet skyddas är,
förklarar ut­redningen, av lika grundläggande betydelse som skyddet för t. ex.
rörelsefrihe­ten. Våld och hot om våld används i andra länder till att
förtrycka politiska mot­ståndare. Även av andra skäl anser utredningen att del
är viktigt att söka för­stärka grundlagsskyddet för enskilds kroppsliga
integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för den kroppsliga integriteten avser
påtvingade ingrepp från det allmännas sida av olika grader. Mest ingripande är
givetvis dödande och utredningen erinrar om att RF därför innehåller ett
undantagslöst förbud mot dödsstraff Som exempel nämns dels en så ingripande
åtgärd som kastrering, dels mindre långtgående åtgärder som läkarundersökningar
och andra former av kroppsbesiktning som enskilda personer kan underkastas. Som
exempel på en förhållandevis lindrig form av kroppsligt ingrepp nämns
kroppsvisitation, dvs. undersökning av en persons kläder eller av del som nå­gon
bär med sig. Förutom de nu avsedda specialreglerade kroppsliga ingreppen medger
gällande rätt mera generellt att våld används för genomförande av and­ra
förvaltningsuppgifter. Det främsla exemplet på detta är den befogenhet poli­sen
har att tillgripa våld för att lösa ijänsleuppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att de utländska grundlagar
som särskilt har un­dersökts knappast kan sägas ge belägg för att det svenska
grundlagsskyddet för den kroppsliga integriteten är otillräckligt. På vissa
särskilda punkter anser utredningen dock att skyddel bör förstärkas. När det
gäller en för­stärkning av skyddet för kroppslig integritet över lag hänvisar
uiredningen till de föreslagna förbuden mot åsikts-, ras- och
könsdiskriminering samt till förbudet mot att inskränkningar sker så att den
fria åsiktsbildningen hotas. Dessa förslag ger enligt utredningen ett skydd mot
att kroppsliga ingrepp används för politisk eller rasistisk förföljelse.
Slutligen föreslås även när det gäller påtvingade kroppsliga ingrepp, all dessa
aldrig får gå uiöver vad som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med
hänsyn lill än­damålet med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För att förslärkningen av skyddet för kroppslig
integritet ges samma ut­formning som skyddet för rörelsefriheten talar enligl
utredningen den om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section139&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section140&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;57&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ständigheten
att gränsdragningen mellan inskränkningar i den ena och den andra rättigheten
är besväriig: när övergår ett betingande med våld till att bli ett
frihetsberövande osv,?&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar däremot att den inte har
funnit det möjligt alt förstärka skyddet för kroppslig integritet genom
ytteriigare materiella be­gränsningar i lagstiftarens befogenhet att besluta
inskränkningar eller genom föreskrift om något särskilt förfarande vid sådana
beslut. Här möler i stort sett samma svårigheter som när det är fråga om
inskränkningar i rörel­sefriheten. Utredningen hänvisar därför till det som
sagts beträffande sist­nämnda rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som nyss har nämnts anser utredningen att skyddet
för kroppslig integritet på vissa punkter bör förstärkas. En sådan punkt gäller
tortyr. Genom ett grundlagsstadgande som förbjuder sådana förfaranden vill
uiredningen klart och på ett framträdande sätt markera att tortyr inte kan
accepteras. Med tortyr avser utredningen i första hand vad som i den norska grundlagen
kallas &amp;quot;pinligt förhör&amp;quot;, dvs, alt fysiskt våld eller psykisk terror
används för att tvinga fram uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet mot tortyr bör enligt utredningens mening
kompletteras i två avseenden, nämligen genom förbud också mot kroppsstraff och
mot medi­cinsk påverkan i syfte att tvinga fram uppgifter eller hindra
yttranden. Ut­redningen förklarar att straff som endast syfiar lill att
tillfoga den straffade lidande klart strider mot nutida humanitär uppfattning.
Ett förbud mot kroppsstraff kan ses som en moisvarighei till förbudet i RF mot
dödsstraff. Utredningen påpekar vidare att ett sätl att kringgå ett förbud mot
tortyr är att med hjälp av medicinsk påverkan bryta ned motståndskraften hos
den som man önskar få uppgifter av. För att hindra ett sådant kringgående av
förbudet bör delta omfatta också medicinsk påverkan i syfte att tvinga fram
uppgifter. Dessutom bör grundlagen förbjuda att medicinsk påverkan används för
att tysta obekväma personer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också undersökt om del nuvarande
grundlagsskyddet mot husrannsakan kan förstärkas. Utredningen påpekar att
rälten till hemfrid utgören avde klassiska fri-och rättigheterna och att denna
har kommit till utiryck i bestämmelsernaom skydd mot husrannsakan, varmed
förstås un­dersökning av hus, rum ellerslutet förvaringssiälle,oavsett om den
sker i en bo­stad eller vilket syftet med åtgärden är.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Husrannsakan och liknande inirång från det
allmännas sida i hus, rum eller slutet förvaringssiälle kan enligt gällande
rätt förekomma i ett för­hållandevis stort antal fall. Det nämns att
husrannsakan är ett straffpro­cessueUt tvångsmedel som kan fylla olika syften
och att liknande intrång kan ske t, ex, för utmätning, taxeringsrevision,
kontroll enligl alkohollag­stiftningen, tillsyn enligt datalagen, inspektion av
särskilt fariig verksamhet och hälsovårdsiindamål. Vidare har främsl polisen en
mera allmän befo­genhet att tränga in i sådana utrymmen som här avses för att
lösa tjän­steuppgift. Utredningen har funnit att bestämmelser om dylika intrång
inle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section141&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section142&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
undvaras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt uiredningen fyller de åtgärder av nu angivet
slag som förekommer på många olika lagstifiningsområden en rad syften, som kan
fastställas mer eller mindre noga. Som utredningen anfört i fråga om
rörelsefriheten och skyddet för kroppslig integritet är det därför inte möjligt
att med tillräcklig grad av klarhet ange vilka syften som sådana intrång får
fylla. Inte heller kan del komma på tal all i RF föreskriva något särskilt förfarande
för riks­dagsbeslut om inskränkningar i skyddel. En sådan särskild
rättssäkerhets-garanti som domstolsbeslut om husrannsakan och liknande intrång
går, säger utredningen, inte att fiirena med gällande rätt, 1 sammanhanget
erinras dock om all en ulredning ser över reglerna om husrannsakan på t, ex,
tia-ningsredaklioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser i stället att de särskilda
diskrimineringsförbuden skall gälla också i fråga om husrannsakan och liknande
intrång. Därmed vinns ett skydd mot att sådana åtgärder används för politisk
eller rasistisk för­följelse. Vidare föreslår utredningen att förbudet mot
inskränkningar som hotar den fria åsiktsbildningen får omfatta också här
avsedda inirång. Hus­rannsakan eller liknande intrång skall dessutom inle få
användas uiöver vad som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn
lill än­damålet med ingreppen. Utredningen förklarar alt dess förslag
tillgodoser den synpunkten att skyddet för kroppslig integritet och skyddel mot
hus-rann,sakan bör vara lika utformade med hänsyn till svårigheten att dra grän­sen
mellan kroppsvisitation och husrannsakan. Slutligen föreslår utredningen alt
grundlagsregeln ges en mera vittomfattande lydelse genom att skyddet ut­tryckligen
anges gälla inle blott husrannsakan utan även andra liknande in­trång, som
mindre väl låter sig inrymmas! förstnämnda utiryck,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rälten till förtrolig kom m'u n i k a t i o n är
enligt utredningen av liknande slag som den &amp;quot;negativa&amp;quot;
yttrandefriheten. Det har därför ansetts angeläget att förstärka
grundlagsskyddet också fördenna rättighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen nämner alt lagstiftning som innebär
inskränkningar i rätten lill förtrolig kommunikation sådan denna f n, beskrivs
i RF främst gäller två situationer, nämligen dels intrång i brev-, post- och
telegramhemligheten, dels avlyssning av telefonsamtal. Sådana inskränkningar
förekommer i gäl­lande rätt i form av beslag på skriftliga handlingar och
telefonavlyssning till förebyggande och beivrande av brott. Vidare kan s, k,
brevcensur lillgripas för kontroll av meddelanden till och från personer som är
berövade friheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom begränsningar av skyddel för förtrolig
kommunikation före­kommer som straffprocessuelll tvångsmedel är del enligl
utredningen inte möjligt att precisera de ändamål för vilka sådana begränsningar
skall få ske, Uiredningen har också avvisat tanken att föreskriva att i första
hand telefonavlyssning, som IU förekommer endasl i några få fall, fårske med
stöd endast av lag, som beslutas med kvalificerad majoritet. Att införa ett
dylikt krav på särskilt förfarande fördetta enda fall anser utredningen
uteslutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
föreslår därlör all samma grundlagsskydd lar gälla som för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section143&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section144&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;t,
ex, skyddet mot husrannsakan, med vilkel rätten lill förtrolig kommu­nikation
har samband. De särskilda diskrimineringsförbuden skall således gälla också
här, vilkel får till följd bl, a, att telefonavlyssning inte får ske enbart på
grund av någons politiska uppfattning. Vidare får inskränkningar i rättigheten
aldrig gå så långt att den fria åsiktsbildningen hotas eller gå utöver vad som
i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt för att tillgodose ändamålei med dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen bör grundlagsskyddet enligl ulredningens
mening göras både klarare och mera omfatiande. Med hänsyn til! teknikens
ulveckling sägs en utvidgning framstå som angelägen. Utredningen påpekar att
bandin­spelningar, videogram och över huvud tagel meddelanden, som inle är
skriftli­ga men som ändå överbringas i en sådan form att de kan bli föremål för
t. ex. be­slag, nu faller uianför skyddet, om de inte befordras med post. Inte
heller skyd­dar RF f n, mot t, ex, sådan fotografering eller filmning av
meddelanden som inte kan sägas utgöra intrång i förbindelse. Av mera formell
natur är den an­märkningen mot 2 kap, 3 ij RF att telefonavlyssning kan anses
falla både under inirång i teleförbindelser och under hemlig avlyssning.
Utredningen föreslår på grund av det som nu har anförts att rätten till
förtrolig kommunikation anges som skydd mot undersökning av brev, post
ellerändra försändelser och mot hemlig avlyssning eller upptagning av andra
förtroliga meddelanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
De fackliga friheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.1      Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förening av arbetstagare samt arbetsgivare och
förening av arbetsgivare äger enligl 2 kap. 5 ji RF rätt att vidta fackliga
stridsåtgärder, om annat inte följer av lag eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7.2      Fri-
och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller inledningsvis att de
fackliga friheterna, främst strejkrätten, sedan länge har ansetts utgöra en
väsentlig del av de med­borgerliga fri- och rättigheterna. Vad som, mera
preciserat, skall inrymmas under begreppet fackliga friheter kan emellertid
enligt utredningen disku­teras. Det påpekas att flera av de politiska fri- och
rättigheterna, såsom föreningsfriheten, församlingsfriheten och
yttrandefriheten, har grundläg­gande belydelse för skyddet av den fackliga
verksamheien. Med facklig frihel ,som ett begrepp skilt från de politiska fri-
och rältigheterna avser utredningen arbetstagares och arbetsgivares möjligheler
att i förhållande lill varandra åtnjuta särskilda rättigheter som inte gäller i
andra förhållanden. Del förutsätts då att man på arbetstagarsidan uppträder
kollektivt, dvs, alt det skall vara fråga om en sammanslutning av arbetstagare.
Som exempel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section145&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section146&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
fackliga friheter i denna mening nämns rälten till fackliga stridsåigärder och
den fackliga förhandlingsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den i detta sammanhang
också, utan att det rör sig om rent fackliga friheter, har övervägt frågorna om
rätt att på ar­betsplatserna bedriva agitation och propaganda samt anordna
möten och om rätt att organisera sig fackligt och politiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen nämner att förhållandena på arbetsplatserna
och inom ar­betslivet över huvud är föremål för slorl intresse, både från den
allmänna opinionens sida och från lagstiftarens. Lagstiftning beiräffande
arbetarskydd, anställningstrygghet och facklig förtroendemans ställning på
arbetsplatsen nämns som exempel påolika resultat som nyligen avsatts härav. Den
ledande tanken bakom den pågående omdaningen av de rättsliga förhållandena i
arbetslivet sägs vara strävan att stärka arbetslagarnas inflytande över sin
arbetssituation. Grundläggande belydelse för arbetstagarnas inflytande i
framtiden har enligl utredningen de frågor som har behandlats av
arbetsrätts-kommittén i betänkandet Demokrati på arbetsplatsen (SOU 1975:1),
Framför allt sägs detta gälla arbeisrältskommitténs förslag lill ny utformning
av den fackliga förhandlingsrätten, enligt vilkel denna- med ord hämtade från
utred­ningens direktiv - blir &amp;quot;så vidsträckt att förhandlingar kan inledas
i alla frågor påolika beslutsnivåersorn det är angelägel förde
anställdaattfåinflytande på&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund har utredningen funnit naturiigt
att överväga om flera fackliga friheter än nu kan-och lämpligen bör-skrivas in
i grundlag. Den fack­liga frihet som nu finns inskriven i RF-rätten alt vidta
fackliga stridsåigärder - kan enligl vad utredningen har funnit inte
förstärkas. Utredningen erinrarom att gällandearbetsrättsliga regler innebär
att denna fri­het för vissa situationer inskränks, t, ex, att fredsplikt
uppstår, både genom fö­reskrift i lag och genom frivillig överenskommelse
mellan parter på arbets­marknaden. Att någorlunda kort beskriva alla de ändamål
för vilka inskränk­ningar i rätten att vidla fackliga stridsåigärder far
beslulas eller avtalas om sägs inte vara möjligt. Bl, a, med hänsyn lill det
pågående reformarbetet inom arbetsrätten har utredningen inte heller funnit
anledning att föreslå ändring av den nu gällande formuleringen av rätten att
vidta fackliga strids-åtgärder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen understryker att en grundprincip för
den svenska arbetsrätten är all intressemotsättningar mellan arbetstagare och
arbetsgivare i försia hand skall lösas genom fackliga förhandlingar. Del kan
därför med de ut­gångspunkter som utredningen har synas ligga nära till hands
all i RF föra in en regel om skydd för rätten att förhandla i fackliga frå­gor.
Emellertid inställer sig här svårigheter. Utredningen påpekar att den fackliga
förhandlingsrätten haren viss innebörd och omfattningenligi gällande rält, en
annan enligt arbeisrättskommitléns förslag och en tredje enligl det för­slag
som avgivils av företrädarna för LO och TCO inom arbelsrättskommiiién. Om en
bestämmelse om rält till fackliga förhandlingar skall införas i grundla­gen nu,
måste den självklart vara anpassad lill de regler om facklig förhand­lingsrätt
som vanlig lag kommer alt innehålla när grundlagsregeln iräder i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section147&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section148&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Hur
dessa regler då kommeratt vara ulformade kan man i dag inte säkert vela.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Redan på grund av del omöjliga i att klart ange
vilken innebörd rätten till fackliga förhandlingar skulle ha i grundlag har
utredningen därför varit tvungen att avstå från att föreslå att en sådan rätt
nu skrivs in i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;På liknande sätt som med den fackliga
förhandlingsrätten förhåller del sig enligt utredningen med ett annat
regelkomplex som har föreslagils bli infört i grundlagen, nämligen rät t att på
arbetsplatserna be­driva agitation och propaganda samt anordna mö­ten.
Utredningen erinrar om att även frågan om sådan rätt överiämnals till
arbetsrättskommittén. Också när det gäller rätten att på arbetsplatserna
bedriva agitation och propaganda samt anordna möten har utredningen där­för
varit tvungen att avstå från att föreslå en grundlagsregel redan med hänvisning
till att det pågår ett reformarbete, vars resultat man inte kan förutse. Detsamma
gäller med hänsyn till pågående försöksverksamhet del­frågan om värnpliktigas
rätt lill politisk verksamhet på sina arbetsplatser, dvs. regementena.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad slutligen avser förslagen alt i grundlag införa
enregel om rät t för en var att organisera sig fackligt och politiskt
framhåller utred­ningen att del skydd regeln avses ge i de mest väsentliga
hänseendena redan finns. Skyddet finns i försia hand i grundlag genom RF:s
regel om föreningsfri­het, som ger skydd mol ingrepp från del allmänna. Som
framgått av avsnitt 5.2 föreslår utredningen att grundlagens skydd beträffande
föreningsfriheten skall förstärkas så att möjlighet öppnas att ingripa endast
mot förening av militär art eller mot förening med rasförföljelse påsitt
program. Skyddet gentemot det all­männa för föreningsfriheten beträffande
fackföreningar och alla politiska för­eningar utom sådana som nyss
nämntsblirdärmed undantagslöst. Vidare finns skydd gentemot enskild, såvitt
gäller förhållandet mellan arbetsgivare och ar­betstagare, i lagen (1936:506)omförenings-och
förhandlingsrätt. Utredningen påpekar att föreningsrättsskyddet i den
sistnämnda lagen av arbelsrältskom-mittén föreslås i stort sett oförändrat bli
överflyttat lill den nya lag som kommit­tén föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den mot denna bakgrund
inte har velat ge sig i kast med all försöka utforma en grundlagsregel om
föreningsfrihet som ger skydd också mot enskild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstagande i denna del innbär
sammanfattningsvis att den har avvisat tanken på att nu bygga ut ett skydd i
grundlag för fackliga friheter m, m, redan med hänvisning till pågående
reformarbete och andra laglekniska hinder. Men den grundläggande frågan är
enligt ut­redningen om det över huvud taget kan anses lämpligt all införa
ytterligare sådana regler i grundlag. Utredningen nämner att dess ordförande
för att få den frågan belysi har vänt sig lill företrädare för de tre fackliga
huvud­organisationerna LO, TCO och SACO/SR, 1 en gemensam skrivelse lill
utredningen har LO:s och TCO:s jurister förklarat, att man från dessa or­ganisationers
sida inte önskar ytteriigare grundlagsregler av den typ som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section149&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section150&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;har
diskulerals i della kapitel, Samma uppfallning har framförts i en skrivelse
från SACO/SR,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8  Egendomsrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.1      Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 8 kap. 1 tj fjärde styckei RF skall enskild
vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestäms i lag för det fall att
hans egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat sådant förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8.2 Fri-
och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen erinrar om alt den nuvarande
bestämmelsen om ersättning vid expropriation elc, föreslogs av ett enigt
konstitutionsutskott i samband med RF:s tillkomst och att detta förslag till
sitt sakliga innehåll hell gick tillbaka till ett likaså enhälligt förslag av
grundlagberedningen. Utredningen förklarar att det enligl dess mening inle
flnns någon anledning att gå ifrån den sålunda manifesterade enigheten i
förevarande hänseende. Skyddets tyngdpunkt sägs ligga däri, att ersättningsgrunderna
inte får bestämmas på annal sätt än genom lag. Det är enligt utredningen
självklart all sådan lag inle ges den innebörden att expropriation får ske mot
symbolisk er­sättning. Utredningen föreslår att grundlagsregeln i 8 kap, 1 ij
fjärde styckei RF behålls oförändrad men flyttas till 2 kap, RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9  Särskilda
rättssäkerhetsgarantier i grundlag&lt;br&gt;
9.1 Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler i 11 kap. RF som syftar till att
säkerställa framför alll dom­stolarnas självständighet kan också ses som
rättssäkerhetsgarantier. I RF finns emellertid därutöver vissa regler som
direkt lar sikte på all skydda den enskildes rättssäkerhet. I 8 kap. I ij
tredje styckei föreskrivs sålunda förbud mol retroaktiv strafflagstiftning. 1
11 kap. 1 ij andra stycket andra meningen finner man ett förbud mot tillfälliga
domstolar och i 11 kap, 3 ij andra styckei återfinns en regel om rätt till
domstolsprövning av fri­hetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning har
getts den utformningen alt lag eller annan föreskrift inle får innebära alt
straff eller annan brottspåföljd skall kunna ådömas för gärning som inte var
belagd med brottspåföljd, när den förövades, eller all svårare brottspåföljd
skall kunna ådömas för gärningen än den som var föreskriven då. Detsamma skall
enligt en ultrycklig regel gälla också i fråga om förverkande eller annan
särskild rättsverkan av brotl.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet mot tillfälliga domstolar innebär att
domstol inte får inrättas för redan begången gärning och inte heller för viss
tvist eller i övrigt för visst mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section151&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section152&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I bestämmelsen om rätt till domstolsprövning av fri­hetsberövande
sägs att den som av annan myndighet har berövats frihe­ten med anledning av
brott eller misstanke om brolt skall kunna få saken prö­vad av domstol utan
oskäligt dröjsmål, Detsammagäller om svensk med borga­re av annan anledning
harblivit omhändertagen tvångsvis. Försistnämnda fall föreskrivs emellertid alt
prövning av nämnd skall likställas med domstolspröv­ning,om nämndenssammansättningär
bestämd i lag ochord föranden i nämn-den skall vara eller ha varit ordinarie
domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ingen av de nu nämnda reglerna öppnar någon
möjlighet lill undanlag i van­lig lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.2
Fri- och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i sitt arbete behandlat frågorna om
de nu föreliggande särskilda rällssäkerheisgarantierna i grundlag kan utvidgas
saml om ytter­ligare garanlier av liknande slag bör föras in i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller förbudet mot retroaktiv
strafflagstift­ning säger uiredningen inledningsvis att detta - åtminstone
genom ana-logisk lagiillämpning - träffar också straffliknande administrativa
påföljder såsom skattetillägg, restavgift och förseningsavgift enligt olika
skalteför-faltningar, överiastavgift etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
påpekar att det i den nuvarande bestämmelsen i 8 kap, 1 ij iredje slyckel RF
saknas motsvarighet lill den regel i artikel 15 i FN-kon-ventionen som säger
att om efler brottets begående ny lag stiftas som fö­reskriver ett lindrigare
siraff den skyldige skall komma i åtnjutande härav. Att samma regel i princip
gäller i Sverige framgår emellertid som utredningen påpekarav 5 iJ
lagen(1964:163)om införandeav brottsbalken. Denna paragraf föreskriver
emellertid också att den nu nämnda regeln inte skall gälla när det är fråga om
en gärning som under viss lid varil strafföelagd på grund av då rådande
särskilda förhållanden. Här avses t, ex, broll mol ransone­ringsföreskri fler:
straff för sådant brott avskaffas, när själva ransoneringen upphör, men
anledningen är inle - som vid andra fall av avkriminalisering - att man fått en
ändrad syn på slraffvärdheten av denna gärning utan endast förändrade yttre
förhållanden. Om man kategoriskt föreskrev att en efler gärningen beslutad
strafflindring eller avkriminalisering skulle räknas en gärningsman lill godo,
skulle del, framhåller uiredningen, åtminstone i slutskedet av en
ransoneringstid vara fritt fram för brott mot ransone­ringsbestämmelserna,någol
som uppenbarligen inteärönskväri, Uiredningen förklarar att grundlagen därför
endast - på sätt nu sker - hell kan förbjuda till­lämpning av ny lags svårare
påföljd, Ur politisk synvinkel sägs detta också vara den mest väsentliga
aspekten på frågan om strafflags tillämplighet i tiden. Av­slutningsvis
tillfogas, att den fria tolkning som måste vara lillålen beträffande en
internationell konvention avsedd att kunna godtas av i princip alla världens
stater är klart olämplig när det gäller att tolka inhemsk lag och grundlag i
be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section153&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section154&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tungande
riktning. Att i RF införa en regel som den i FN-konventionen utan att
uttryckligen ange att den har undantag, börenligt utredningen därför inte ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklanir att det kan synas ligga nära
till hands att överväga att utvidga förbudet mot retroaktiv strafflagstiftning
till att avse ett förbud mot retroaktiv lagstiftning över huvud. Ett generellt
förbud mot retroaktiv lagstiftning upprätthålls emellertid inte i svensk rätt
på något enskilt rätts­område utanför straffriUten. En annan sak är enligt
utredningen att retro­aktivitet har ansetts som regel böra undvikas på vissa
rättsområden, framför alll på förmögenhets- och skatterättens områden.
Utredningen erinrar i sam­manhanget om ett av riksdagen godtaget uttalande av
KU (KU 1974:60) att man beträffande retroaktiv lagstiftning (påandra
rättsområden än straffrätten) kunde ställas inför svåriösta avvägningsproblem
samt att det våren angelägen uppgift för riksdagen såsom lagstiftareatt
noggrant pröva hithörande frågoroch därvid sträva efter en sådan lösning av
problemen som bäst tillgodoser såväl den enskildes rättsskydd som det
samhällsintresse som kunde motivera avsteg från den allmänna principen på detta
område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den självfallel delar
uppfattningen att retroaktiv lagstiftning på förmögenhets- och, framför allt,
skatterättens områden som huvudregel bör undvikas. Medborgarna har ett
berättigat anspråk på att kunna planera sina förhållanden utifrån gällande
rätt. Utredningen förklarar att den med utgångspunkt från sistnämnda
rättsområde har övervägt att införa ett förbud mot retroaktiv skaltelag och mot
annan retroaktiv lag­stiftning enligt 8 kap, 3 ij RF, dvs, föreskrifter om
förhållandel mellan en­skilda och det allmänna, som avser ingrepp i enskildas
personliga eller eko­nomiska förhållanden. Som nyss har nämnts upprätthålls det
emellertid inte ens på de angivna rättsområdena något undantagslöst förbud mot
retroaktiv lagstiftning. Tungt vägande skäl har på dessa områden ansetts kunna
medge avsleg från huvudregeln att reiroaktivitet bör undvikas. Att i lagtext
med nå­gon grad av precision ange förutsättningarna för när sådana avsteg får
medges har utredningen inle funnit möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till del sagda sägs komma problemet alt avgöra vad
som skall förslås med att en lag är tillbakaverkande eller har retroaktiv
verkan. Utanför straff­rättens område är det ofta oklart och föremål för delade
meningar vad som skall anses vara en retroaktiv verkan av en lag. Utredningen
har funnii all del inle är möjligt all i en kort grundlagsregel klargöra vad
som skall menas med retroaktiv verkan av en lag på områden utanför
straffrättens. Utredningen erinrar i sammanhanget om diskussionen för några år
sedan beiräffande reiroaktivitet i samband med införandet av aA'srätt för utomäk­tenskapliga
barn. Somliga menade då med utgångspunkt från tiden för bar­nets födelse att
den nya lagen var retroaktiv. Andra hävdade motsatsen och gjorde gällande alt
tidpunkten för arvlåtarens död alltid är avgörande för nya arvsreglers
tillämplighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt utredningen faller även inom området för
lagstiftning enligt 8 kap, 3 ij RF föreskrifter, av vilka en del har
ifrågasatts och andra kan ifrågasättas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section155&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section156&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;65&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vara
retroaktiva till sin verkan. Som exempel nämns att det på vissa håll har gjorts
gällande att det är fråga om retroaktiv verkan om man genom ett beslut enligt
allmänna prisregleringslagen (1956:236)den 1 september inför förbud för tiden
efter denna dag att överskrida det pris som gällde den I augusti samma år medan
andra hävdar att det här endast gäller en beräkningsnorm, som också skulle
kunna uttryckas på annat sätt. Utredningen erinrar slutligen om att t, ex,
föreskrifter om anmälnings- och uppgiftsskyldighel för enskild i princip tillhör
den lagstiftning som avses i 8 kap, 3 ij RF, Sådan skyldighet att lämna
uppgifter, som behövs för samhällsplaneringen, avser naluriigen ofta
förhållanden i förfluten tid. Det skulle därför vid införandet av en ny
föreskrift om uppgiftsskyldighet kunna hävdas att denna är retroaktiv till den
del den av­ser förhållanden i förfluten tid.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den med hänsyn till det
anförda inte har sett det möjligt att föreslå någon utvidgning av det
retroaktivitetsförbud som nu finns i RF, Utredningen understryker däremot vad
riksdagen uttalade år 1974, nämligen att det är viktigt all riksdagen har sin
uppmärksamhet på hithörande frågor och prövar dem noggrant.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar att regeln om förbud mot
tillfälliga, eller om man så vill retroaktiva, domstolar kan ses som en
processuell mot­svarighet till regeln om förbud mot retroaktiv
straffiagstiftning. Utredning­ens förslag innebär att denna regel kvarstår
oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grunden
för att statuera en rätt till domstolsprövning av fri­hetsberövanden ärenligt
utredningen alt en sådan sedan gammall an­ses utgöra en särskild
rältssäkerhetsgaranli. Det sägs alt det från denna ut­gångspunkt kan förtjäna
övervägasom rätlen till domstolsprövning kan utvid­gas lill alt gälla även
andra fall då enskilda blivit föremål för ingripande från ad­ministrativ
myndighets sida. Ut redningen erinrar emellertid om att ett grund­lagsstadgande
om en generell domstolskontroll över förvaltningen inte skulle vara förenlig
med gällande svensk rätt. När del däremoi gäller mer avgränsade områden påpekar
uiredningen att grundlagberedningen föreslog att rätten till domstolsprövning
skulle avse inte bara frihetsberövande utan också straffdom över huvud (t, ex,
böter) och konfiskation (förverkande) för brotl samt annan sådan särskild
rättsverkan av en gärning. En grundlagsregel om rätt lill dom­stolsprövning av
böter skulleenligt uiredningen kunna införas, om den formu­lerades med
hänsynslagande lill reglernaomsirafföreläggandem, m, Ensådan regel ensam sägs
dock ha ett mycket begränsat skyddsvärde, eftersom det finns så många andra
ekonomiska sanktioner. De övriga ekonomiska sanktioner som administrativa
myndigheter kan använda mot enskilda är av skiftande slag, t, ex,
straffliknande sanklionersom skattetillägg och överlastavgift, viten,
förverkande m, m. Det nämns i sammanhanget att floran av ekonomiska sank­tioner
är så stor, att en särskild utredning tillsatts för att utföra en förberedande
och kartläggande undersökning av det ekonomiska sanktionssysiemet inom
straffrätten. Utredningen förklarar att del därför varit en alltför stor
uppgift alt inom ramen för dess arbeie kartlägga de i gällande rätt
förekommande ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section157&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section158&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miska
sankiionerna. Med hänsyn härtill och till att man inte kan införa en regel vars
konsekvenser man inle ens i huvuddrag kan överblicka har uiredningen nödgats
avslå från alt föreslå utvidgning av rälten till domstolsprövning av ad­ministrativ
myndighels avgörande utöver vad som nu gäller för frihetsberö­vande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller alt det i Sverige, liksom i
andra länder, i vanlig lag flnns en mängd ytterligare rättssäkerhetsgarantier.
På det internationella planet finns flera exempel på att sådana regler har
tagits med i fri- och rättigheisregleringar. Det mest kända sägs vara europakon­ventionen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om det sålunda inte saknas exempel på allmänt
omfattade grund­läggande processuella principer som i och för sig är ägnade att
skrivas in i grundlag förhåller det sig enligt utredningen så att många av
dessa får sitt värde främst genom att de ingår i ett större komplex av
bestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ensam regel om rätt till skadestånd vid olaga
frihetsberövande är t, ex,, förklarar utredningen, uppenbariigen för torftig,
liksom en regel om rätt att höra vittnen eller om rätt till tolk. Man har
därför att välja mellan alt ta med ganska många processuella regler i grundlag,
vilka tillsammans ulgör ett värn för rättstryggheten av någorlunda
beskaffenhet, eller att inte alls ta med några regler eller bara någon, lätt
avskiljbar. Utredningen säger att en närmare analys av de principer som
åierfinns i det internationella mate­rialet vidare visar alt många inte är helt
undantagslösa i gällande svensk rätt, t, ex, offentlighetsprincipen, rätten alt
få anklagelse för brott prövad av domstol och rätten att betraktas som oskyldig
tills ens skuld bevisats. Några begrepp, slutligen, sägs vara ganska
svårtolkade. Hit hör det grund­läggande kravet på all domstol skall vara
opartisk, vilket i delta sammanhang sägs ha en mer specifikt processuell
innebörd än i nuvarande 1 kap, 8 i; RF, En omfatiande uppräkning av
processuella principer, försedda med er­forderiiga undantag ochom möjligt -
klargörande definitioner, skulle enligt utredningen uppenbarligen spränga ramen
för fri- och rättighetskapitlet i RF, Utredningen har därför stannat för att i
princip inie föreslå några nya rättssäkerhetsgarantier av processuell art i
grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett undantag görs dock. Utredningen föreslår att
principen om att för-handling vid domstol skall vara of fen 11 ig skrivs in i
RF, Härigenom sägs rätten till information och den däri ingående rälten att ta
del av allmänna handlingar kompletteras på ett värdefullt sätl. På samma vis
som de nämnda rättigheterna ger principen om domstolsförhandlings offentlighet
möjlighet till insyn för medborgarna och därmed underiag fören allmän debatt.
Utredningen hävdaratt principen om domslolsförhandlingsoffenilighet sedd i
detta perspektiv också kan sägas indirekt innefattaen garanti föratt även
övriga fören rättsstat kännetecknande processuella principer följs vid
domstolarna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl gällande rätt kan avsleg från
offentlighetsprincipen göras, när mot­stående intressen så påkallar.
Utredningen förklarar att det av rättegångs­balken (5 kap,) och en rad andra
lagar, som tillåter domstol att förordna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section159&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section160&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
förhandling skall hållas inom stängda dörrar, framgår att dessa mot­stående
intressen är många. Det sägs knappast vara göriigl att i grundlag räkna upp
alla situationer och ändamål i resp, för vilka undanlag från of­fentlighetsprincipen
får beslutas utan det må enligl utredningen vara till­räckligt att slå fast att
undantag från offentlighetsprincipen måste beslulas av riksdagen, dvs, i lag,
Uiredningen understryker emellertid att regleringen bör utformas så att
undantag från den föreslagna bestämmelsen, liksom vid flertalet övriga
begränsningsbara fri- och rättigheter, inte får grundas enbart på åskådning. En
undantagslag skall inte heller få sträcka sig så långt att den fria
åsiktsbildningen sätts i fara eller utöver vad som i ett demokratiskt samhälle
är nödvändigt för att tillgodose det syfte som har föranletl lagen. Vidare bör
enligt utredningen förbuden mot diskriminering på grund av ras o, d, och kön
gälla även i detta fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Vissa andra fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar all den i enlighet med sina
direktiv har övervägt om ytteriigare fri- och rättigheter utöver de hittills
nämnda bör föras in i RF, Del rör sig här alltså om rättigheter som f n, helt
saknar moisvarighei i RF-texten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen nämner att det under nyare tid i många
länders grundlagar har förts in fri- och rättigheter av en annan typ än de
&amp;quot;klassiska&amp;quot; fri- och rättigheterna, vilka i första rummel syftar till
att bereda den enskilde ett skydd mot staten. Denna typ av fri- och rättigheter
avses i stället bereda den enskilde ett skydd med hjälp av det allmänna. Sådana
sociala rät­tigheter kan uttryckas i termer som rält till arbete, rätt till utbildning
samt rätt till vård och omvårdnad för sjuka och åldringar osv. Dessa rät­tigheter
är enligt utredningen ett uttryck för det moderna samhällets omsorg om den
enskilda människan. Utredningen förklarar alt den flnner del na­turiigt att
sådana sociala rättigheter skrivs in i RF, eftersom de principer som uttrycks
genom dessa rättigheter i dagens svenska samhälle har stor belydelse för den
enskildes välfärd, Uiredningen erinrar om alt förslag i denna riktning lades
fram av den tingstenska utredningen och av författ­ningsulredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De sociala rättigheterna skiljer sig enligt
utredningen från de &amp;quot;klassiska&amp;quot; fri- och rältigheterna på en
avgörande punkt. De senare ålägger statsmakterna att avstå från att handla på
vissl sätt. De förra däremot ger utiryck för en förpliktelse för samhället att
aktivt vidta åigärder på vissa områden, såsom inom arbetsmarknads-, bostads-
och utbildningspolitiken samt vård­sektorn, Efiersom samhällets resurser är
begränsade måste avvägningar göras mellan krav som konkurrerar såväl på dessa
områden och andra, där sam­hällets insatser behövs, som på olika sektorer inom
vart och ett av dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section161&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section162&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;68&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;områden.
Att fullt ut garantera att varje medborgare får den - i vidsträckt belydelse -
sociala service, som han önskar och som svarar mol hans behov, låter sig, säger
utredningen, inte göra. Inte heller är det möjligt alt i grund­lagen göra
avvägningar mellan de olika områden där samhället verkar eller inom dessa
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att del som då kan övervägas
är att i RF skriva in en skyldighel för del allmänna all lillhandhålla social
service, som når upp till en viss nivå, en viss standard. Men inte heller detta
låter sig göra. Utredningen tar som exempel delområde som enligl denna kan
sägas vara bäsl lämpat för en grundlagsregel om en viss minimistandard som med­borgarna
skall åtnjuta, nämligen utbildningsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den minimistandard som gäller på utbildningsområdet
är den skyldighet för det allmänna som skollagens beslämmelser om grundläggande
skol­undervisning innebär. Ett grundlagsstadgande om rätt till grundläggande
skolundervisning ger emellertid enligt ulredningens mening inte alls uttryck
för det allmännas strävan att erbjuda medborgarna utbildning i olika skeden av
livet. Att låta rätten till utbildning avse den nuvarande omfattning som
samhällets verksamhet har på detta område sägs inte heller vara lämpligt. Del
är enligt utredningen för övrigt mycket osäkert om det över huvud taget går att
sammanfatta denna på ett kort och klart sätt. En rätt till ut­bildning måste
främsl ålägga samhället att ordna undervisning. En förut­sättning för att den
enskilde skall kunna utnyttja denna rättighet är att del finns läromedel,
skolmåltider, skolskjutsar osv, 1 vilken mån rätten till utbildning skulle
innefatta skyldighet för det allmänna att tillhandahålla sådani skulle
naturiigtvis vara svårt att avgöra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens här återgivna uttalanden om rätten
lill utbildning sägs gälla även i fråga om andra sociala rättigheter. Vissa av
dessa kan visseriigen utformas så att de innebär en rätt för den enskilde att
av det allmänna få kontant understöd vid sjukdom, arbetslöshet och liknande
situationer. Inte heller för sådana fall kan emellertid RF enligt uiredningen
slå fast någon undre gräns för del allmännas bidragsskyldighet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mol denna bakgrund har uiredningen funnii att del
inte är möjligt all skriva in några sociala rättigheter i RF såsom rättsregler,
eftersom sådana rättsregler inte kan få annat innehåll än att de i praktiken
kommer att vara uttryck för samhällets sirävan att bereda den enskilde
utbildning, arbete, bostad osv, Enligl ulredningens mening bör denna samhällets
strävan for­muleras som ett målsättningssladgande. Detta sägs lämpligen kunna
ange alt envars rätt till arbeie, bosiad, utbildning, social trygghet, vård och
om­vårdnad samt en god levnadsmiljö är grundläggande mål för del allmännas
strävan. Utredningen anser därför att det i RF skall tas in ett sådant mål­sättningssladgande
som ett andra stycke i det programstadgande i 1 kap, 2 tj RF som utredningen
föreslår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar alt den också har övervägt om
RF bör ge uttryck för den upphovsrätt som den, som skapat ett litterärt eller
konstnärligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section163&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section164&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;69&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verk,
har till verket och för den rätt till fotografisk bild som framställaren därav
har.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande svensk rätt om upphovsmans rätt tjll sitt
verk återfinns i främst lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk och lagen (1960:730) om rätt lill fotografisk bild,
Ltigsiiftningen vilar påden principen all den som skapat ett verk har ensamrätt
att förfoga över verket och göra det tillgängligt för allmänheten. Denna
upphovsrätt har en förmögenhets-rättslig och en ideell sida. Den förmögenhetsrättsliga
innebär all upphovs­mannen kan la betalt för att verkei utnyttjas av någon
annan, den ideella främsl all verkei inle får förvanskas så all upphovsmannen
kränks,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen påpekar alt upphovsrätten är
underkasiad en rad inskränk­ningar som medför att det allmänna eller annan
enskild kan utnyttja ett verk ulan tillstånd av och i allmänhel utan ersättning
till upphovsmannen. Ett verk får sålunda kopieras för enskilt bruk. Arkiv och
bibliotek får för sin verksamhet fotografera ett verk, I viss utsträckning får
citat göras och i kritisk eller vetenskaplig framställning konstverk återges.
En tidning eller lidskrift får ta in en artikel uren annan tidning eller
tidskrift som rörvissa frågor, om efter­tryck inte är förbjudet. Antologier och
liknande samlingsverk får innehålla mindre delar av verk,
Inomundervisningsverksamhetärdettillåtelalt för till­fälligt bruk göra
ljudinspelning. Verk får utnyttjas förblinda. Verk får framföras vid
gudstjänst, undervisning eller annal, inte kommersiellt sammanhang. Också andra
inskränkningar i upphovsrätten finns (11-26 tjij lagen om upp­hovsrätt till
litterära och konstnärliga verk).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den anser att
författares, konstnärers och andra upphovsmäns verksamhet har en sådan
betydefse för opinionsbildningen och för den andliga odlingen över huvud i
landel alt det är naturligt all den rätt de har lill sina verk skrivs in i
grundlagen, Uiredningen påpekar emellertid all &amp;quot;upphovsrätt&amp;quot;, som
framgår av den nyss lämnade redogö­relsen, är en samlande beteckning på ett
stort anlal rättsregler och alt den lill sill innehåll är hell beroende av
dessas uiformning. All i grundlag ange vilka rättsregler som tillsammans bildar
upphovsrätten ärenligt uiredningen omöjligt. Det måsle i stället vara en
uppgift för den vanliga lagstiftningen alt närmare bestämma dennas innehåll.
Utredningen har därför funnit att en grundlagsparagraf om upphovsrätten bör
utformas på del viset all den anger all förfättare, konslnärer och andra
upphovsmän äger rätt lill sina verk enligl beslämmelser som meddelas i lag (2
kap, 20 tj i utredningens förslag),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förklarar att den föreslagna
grundlagstexten knyter an till begrepp som används i den upphovsrätlsliga
lagstiftningen. Med upphovs­män avses förutom författare konslnärer som har
skapat t, ex, musikaliska eller sceniska verk, filmverk eller bildkonst. Även
utövande konstnärer som musiker saml fotografer hör hit. Däremot omfatiar
grundlagsbeslämmelsen inte t, ex, uppfinnare och deras rätt enligt
palenllagstiftningen eller dem som har skapat mönster som kan skyddas enligt
mönsteriagen( 1970:485), Denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section165&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section166&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;begränsning
sägs vara naturlig med tanke på att bestämmelsen skall skydda
opinionsbildningen och den andliga odlingen över huvud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens avfattning innebär enligt utredningen
alt det skall fnnas en upphovsrättslig lagsliftning, beslutad av riksdagen.
Delta går utöver det som gäller nu enligt 8 kap, 2 ij RF, nämligen att om
civilrättsliga regler om upphovsrätt meddelas, detta skall ske genom lag.
Därtill får den föreslagna grundlagsbestämmelsen den effekten att
offentligrättsliga inskränkningar (enligl 8 kap, 3 tj RF) i enskilds personliga
och ekonomiska förhållanden, vilka angår upphovsrätt, inle får meddelas annat än
genom lag. Riksdagen kan alltså inte delegera (enligt 8 kap, 7 ij RF) till
regeringen att meddela föreskrifter om uppho\'srält.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av utredningen föreslagna grundlagsbestämmelsen
om upphovsrätt kompletteras, när det gäller ingrepp från det allmännas sida,
genom rätlen till ersäitning vid expropriation eller annat sådant förfogande (2
kap, IGjj i utredningens förslag), som gäller också förfogande över
upphovsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar att det finns exempel på all
inlernationella kon­ventioner och andra länders grundlagar innehåller
rättigheter som knyter an till familjen. Dessa rättigheter har ibland utformats
mycket vagt som exempelvis artikel 8 i europakonventionen, som föreskriver att
envar har rätt till skydd för sitt familjeliv, och artikel 6 första slycket i
den västtyska grundlagen, som anger alt äklenskap och familj står underden
statli­ga ordningens särskilda beskydd. Utredningen framhålleratt tillämpningen
av sådana bestämmelser helt naturiigt vållar svårigheter och uttalar att den
anser det uppenbart att såoklara stadganden inte bör föras in som rättsregler i
RF, Det påpekas att andra rättigheter däremot har fått ett mera preciserat
innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En rättighet av senast nämnt slag är rätten att
ingå äktenskap och bilda familj enligt artikel 12 i europakonventionen. Denna
rät­tighet sägs emellertid delvis vara oklar till sin innebörd och vålla tiUämp­ningssvårigheler,
Vidare måste den förses med ålskilliga undantag, t, ex, för gällande
äktenskapshinder. Utredningen pekar dessutom på all rällen all ingå äktenskap
bygger på att det finns rättsregler om äktenskap. Ett skydd mol lagstiftning
som förbjuder äktenskap mellan människor av olika ras ges genom utredningens
förslag om förbud mot rasdiskriminering, 1 viss mån tillgodoses därigenom det
behov av skydd som kan förmodas ligga bakom artikel 12, Utredningen anser
därföratt någon sådan rättighet ej bör skrivas in i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller rät len för föräldrar att ha
vårdnaden om sina barn anmärker utredningen all &amp;quot;vårdnaden om barn&amp;quot;
till den del det är fråga om rättsregler ger upphov till samma invändningar som
anförts beiräffande rällen all ingå äktenskap. En sådan rättighet är därtill
underkastad åtskilliga inskränkningar. Alt föreskrifter om sådana in­skränkningar
får ske endast genom lag innebär ingen reell ändring jämfört med RF i nuvarande
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
anser del inte heller vara lämpligt att i RF ange att in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section167&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section168&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;71&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skränkningar
får göras endast av hänsyn lill barnens bästa, eftersom det kan råda mycket
olika meningar om vad som är bäst för barnen. En sådan föreskrift sägs dessulom
inte täcka alla nu gällande undanlag från en regel om alt båda föräldrarna till
ett barn skall ha vårdnaden om delta. Utredningen nämner som exempel att barn utom
äktenskap för närvarande aldrig kan stå under båda föräldrarnas vårdnad och alt
vid skilsmässa endera av för­äldrarna får vårdnaden om ett barn, aldrig båda.
Även om det i framtiden blir möjligt all i fall som nu nämnts låta föräldrar
tillsammans ha vårdnaden om sina barn, måste del enligt utredningen finnas fall
då vårdnaden måste tilläggas den ena av föräldrarna. Barnens bäsla blir då
avgörande vid valet mellan föräldrarna men inte vid bestämmandet av all den
gemensamma vårdnaden skall upphöra, Visseriigen ligger väl bakom
lagstiftningens ut­formning överväganden av vad som i allmänhet kan anses vara
bäsl för barnen i liknande situationer. Alt anse alt sådana överväganden
uppfyller ett grundlagskrav på att endast hänsyn lill barnens bäsla får medföra
all vårdnad inle utövas av båda föräldrarna leder emellertid, förklarar utred­ningen
- med hänsyn till det oklara i uttrycket &amp;quot;barnens bästa&amp;quot; - till alt
kravet blir innehållslöst och inte ger mera skydd än nuvarande grundlags­reglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten för föräldrar att ha vårdnaden om sina barn
bör därför enligl ul­redningens uppfattning inle föras in i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En tredje rättighet med anknytning till familjen
som uiredningen har be­handlat är rät t en för föräldrar att bestämma över sina
barns skolundervisning. Denna rättighet sägs ha främst två aspek­ter: dels
föräldrars rätt att själva ordna sina barns undervisning, dels deras rätt att
få barnen befriade från den allmänna skolans undervisning i livsåskådnings­frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller den förstnämnda aspekten medger
skollagen (1962:319) att skolplikt fullgörs i privat skola eller i hemmet.
Förutsättningen härför är att den undervisning som där ges motsvarar den
allmänna skolans. Någon rätt till fi­nansiellt understöd från det allmännas
sida finns inte i sådant fall. Utredningen anseratt det är givet att en
grundlagsfäst rätt för föräldrar att själva ordna sina barns undervisning måste
förses med det villkoret att denna undervisning är sådan alt den inte försätter
dessa barn i ett sämre läge än andra. Vidare ärdel en­ligt utredningen
uppenbart att någol krav på ekonomiskt bidrag från det all­männas sida inte bör
ställas upp i RF, Med dessa utgångspunkter sägsettgrund-lagssladgande om
föräldrars rätt att själva ordna sina barns undervisning få mycket liten
belydelse, så liten att en sådan rättighet inte bör skrivas in i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad sedan angår föräldrars rält att bestämma över
sina barns undervisning i livsåskådningsfrågor föreligger enligl skollagen rätt
till befrielse från den allmänna skolans undervisning i religionskunskap endast
om barnel i fråga tillhör ell trossamfund som har regeringens tillstånd att i
skolans ställe ombesörja sådan undervisning. Denna beslämmelse i skollagen har
föranlett att Sverige gjort förbehåll vid antagandel av tilläggsprotokoll nr 1
till eu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section169&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section170&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ropakonvenlionen
i fråga om artikel 2, som säger att slalen skall respektera föräldrars rält all
tillförsäkra sina barn en undervisning som står i över­ensslämmelse med
föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen nämner att frågan om befrielse från den
allmänna skolans undervisning i religionskunskap behandlades av riksdagen 1973
och 1974 utan att riksdagen fann anledning lill ändring i gällande förhållanden
på denna punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att inte heller den anser sig
kunna föreslå att RF tar upp någon rätt för föräldrar all besiämma över sina
barns undervisning i livsåskådningsfrågor,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen nämner att skydd för vad som kan kallas
en­skilds privatliv eller personliga integritet redan nu finns i belydande
ulslräckning genom 2 kap, 3 S RF som skyddar mol sådana åtgärder från del
allmännas sida som husrannsakan, intrång i brev-, posl-och teleförbindelser
samt hemlig avlyssning. Härtill kominer det av ut­redningen föreslagna förbudet
mol åsiktsregistrering som visserligen främst är avsett all ingå som ett moment
i skyddet för åsiktsfriheten men också verkar som ett skydd för enskilds
personliga integritet, Uiredningen har också tagit upp frågan, om RF hörutöver
bör innehålla något ytterligare, mera allmän rättsligt skydd mot del allmänna
för enskilds privatliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen erinrar om alt europakonventionens
artikel 8 föreskriver alt envar har rätt lill skydd för sitt privatliv och att
också den västtyska grund­lagen har en allmän beslämmelse som skyddar mol
kränkningar av enskilds personlighet. Enligt utredningen är emellertid
rättsregler i RF av så allmänt och vagt innehåll uppenbarligen inte lämpliga.
Utredningen understryker all begreppel personlig integritet visserligen
förekommer i svensk lagsliftning men alt del inte har kunnal ges någon klar
avgränsning, Ell allmänt in­tegriieisskydd i grundlagen sägs därför framstå som
uteslutet, om det ul­formas som rättsregel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har därftk försökt att klargöra om del
på iniegritelsskyddets område finns någon del som kan förankras i grundlag.
Därvid har utred­ningen kommit lill all en särskild fråga slår i förgrunden,
nämligen da­laregistreringen, Ulvecklingen på detta område har väckt farhågor
och oro i olika hänseenden. Framförallt har uppmärksammats de ökade risker som
skapas för enskildas integritet genom möjligheterna alt centralt registrera
slora mängder av information om enskilda personer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen förklarar att den anser det
grundväsentligi att de enskilda människornas integritet skyddas mot de risker
som dalaregistrering kan innebära. Samtidigt måste det emellertid beaktas alt
den enskildes rätt att bli lämnad i fred aldrig kan vara absolut i ett
samhälle. Avvägningen mellan olika inlressen är enligl uiredningen i delta
sammanhang en synnerligen svår uppgift. Det nämns alt den centrala
lagstiftningen om daiaregislrering, dalalagen (1973:289), som har kommii lill
just för att skydda den enskildes integritet, skall bli föremål för en allmän
översyn enligl beslut av riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section171&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section172&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;73&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(KU
1975:11, rskr 103), Med hänsyn till detta beslut har uiredningen avstått från
alt lägga fram någol förslag om grundlagsskydd såvitt gäller daiare­gislrering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om den enskildes rält att bli lämnad i fred
aldrig kan vara absolut i ett samhälle och den enskildes privata sektor måsle
begränsas av gemen­skapens krav, anser utredningen att principen, att den
enskilde bör ha lillgång till en fredad sektor, är så grundläggande i en
demokrati att den bör komma till utiryck i grundlagen. När det inie är möjligt
att i RF föra in någon rättsregel härom, anser utredningen all principen skall
tas upp i det mål­sättningssladgande som utredningen föreslår i 1 kap, 2 t; och
som slår fast vissa för medborgarna grundläggande värden, I nämnda paragraf
föreskrivs därför att den offeniliga makten bör utövas så all den enskildes
prival-och familjeliv skyddas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen nämner att bland de &amp;quot;klassiska&amp;quot;
fri- och rättigheterna ingår också närings- och yrkesfriheten. Utan att någon
sådan frihet är nämnd i vare sig 1809 års RF eller nya RF ulgår gällande rätt
från att del här i landet i princip råder full frihel för svenska medborgare
all driva näring och ulöva yrke (beträffande utlänningar se lag 1968:555),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen påpekar begränsas emellertid denna
frihet i belydande mån med hänsyn lill de många allmänna och enskilda intressen
som här gör sig gällande, t, ex, från säkerhels-, hälsovårds-, arbetarskydds-
och ord-ningssynpunkler eller för att tillgodose krav på särskilda
kvalifikationer som ställs för många yrken. Föreskrifter som innebär sådana
begränsningar be­slutades före den I januari 1975 i stor utsträckning av
regeringen ensam, Enligl 8 kap, 3 tj RF gäller nu att sådana föreskrifler i
princip skall meddelas genom lag. Efter riksdagens bemyndigande enligt 8 kap, 7
tj RF första styckei får i sådana ämnen som där sägs föreskrifter, vilka kan
medföra begräns­ningar i närings- och yrkesfriheien, också beslulas av
regeringen eller enligl 8 kap, 11 ij av förvaltningsmyndighet eller kommun.
Utredningen förklarar att den inte vill föreslå någon ändring av RF:s regler om
normgivnings­makten på detta område och att den därför utgår från all även
andra organ än riksdagen meddelar föreskrifter som begränsar närings- och
yrkesfriheten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen erinrar om all såväl den tingstenska
uiredningen som för­fattningsulredningen lade fram förslag till
grundlagsstadgande om närings-och yrkesfrihet, Förslagel från författningsutredningen
innehöll att svensk medborgare ägde i riket driva näring och ulöva yrke, såviii
annat inle var särskilt stadgat. Vid remissbehandlingen av detta förslag
framfördes den kritiken all skyddel var alltför urholkat eller rentav meningslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser att del idag inle går all i RF
föra in ett starkare skydd för närings- och yrkesfriheten än det som
författningsutredningen föreslog. Som remisskritiken av detta förslag visar
blir ett sådani skydd dåligt och når inle upp lill den nivå som RF f n,
föreskriver för fri- och rättigheterna i 2 kap. Utredningen menar därför att
närings- och yrkesfriheten inte bör las upp bland de fri- och rältigheter som
grundlagen särskilt skyddar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section173&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section174&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
Grundlagsskydd för utlänningars fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.1   Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den fri- och rältighetsreglering som återfinns i 2
kap. 1-3 tjtj omfatiar endast svenska medborgare. Däremot gäller ingen sådan
begränsning i fråga om rälten till fackliga stridsåtgärder (2 kap. 5 tj),
skyddet mol dödsstraff och retroaktiv straffiagstiftning (8 kap. I tj första
och tredje styckena RF), rätten till ersättning vid expropriation eller annat
sådant förfogande (8 kap. 1 ij Oärde styckei RF), skyddel mot tillfälliga domstolar,(ll
kap. 1 tj andra Slycket RF) samt rätten till domstolsprövning av
frihetsberövande - dock endast med anledning av brotl eller misstanke om brott
-(11 kap. 3 tj andra stycket RF). Skyddet mol landsförvisning och mot berövande
av medbor­garskapet (8 kap. I ij andra slycket RF) gäller endasi svenska
medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Påpekas bör att det principiella lagkravet i 8 kap.
2 och 3 ijtj RF gäller oavsett nationalitet. Enligt 8 kap. 7 i; RF kan
riksdagen emellertid bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter om bl. a,
utlännings vistelse i riket. Av vad som nyss har sagts följer att det förbud
mot delegering av rätt att meddela föreskrifter inskränkande fri- och
rättigheterna i 2 kap, 1-3 ijtj RF som finns i 8 kap, 7 tj tredje stycket RF
endast avser svenska medborgare. Riksdagen kan alltså inom ramen för övriga
beslämmelser i 8 kap, RF be­myndiga regeringen alt meddela sådana inskränkande
föreskrifter om de gäller endast utlänningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11.2   Fri-
och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar inledningsvis att frågan om
utlänningar, dvs. per­soner som saknar svenskl medborgarskap, kan beredas ett
skydd i grundlag enligl direktiven har varil en viktig fråga för utredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del erinras om att anledningen till att något
grundlagsskydd för utlänning­ar inte logs upp i regeringens förslag till RF i
korthet var att ett sådant skydd tedde sig ofullkomligt med tanke på att
utlänningar inte har en ovill­koriig rätt all uppehålla sig i landet. Vidare
pekades del i propositionen på vissa särskilda punkter där skyddet för
utlänningars fri- och rättigheter enligt vanlig lag skilde sig från motsvarande
skydd för svenska medborgare, 1 stället borde man enligt departementschefen
genom vanlig lagstiftning tillförsäkra de här bosatta utlänningarna samma förmåner
som svenska med­borgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De synpunkter som i grundlagspropositionen anlades
på frågan om grund­lagsskydd för utlänningar har enligt uiredningen alltjämt
giltighet. Någon ovillkoriig rält för utlänningar att få vistas i Sverige kan
inte gälla. Inte ens för politiska flyktingar finns någon undantagslös och
fullt ut gällande rätt till asyl här i landei, 1 så måtto blir, som del
anfördes i propositionen, ett grundlagsskydd ofullkomligt, Å andra sidan menar
utredningen att åt­skilliga skäl lalar för alt utlänningar bereds ell skydd
genom grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section175&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section176&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen pekar sålunda på att det faktiskt
förhåller sig så att utlänning­ar i stor utsträckning åtnjuter samma skydd som
det svenska medborgare tillförsäkras i RF, Alt grundlagen inte anger alt så är
fallet kan därför sägas ge en väl så oriktig bild av det verkliga förhållandet
som en grundlagsregel, som, i likhet med vad författningsutredningen föreslog,
i princip Jämställer utlänningar med svenska medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen hänvisar också till del arbete som
pågår att stärka utlänning­ars ställning här i landet och påpekar härvid att
målen för det allmännas invandrar- och minoritetspolitik har formulerats med
utgångspunkt i be­greppen jämlikhet, valfrihet och samverkan (prop, 1975:26 s,
60), 1 del första ligger främst att invandrarna skall få samma möjligheler,
rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare. Det andra målet innebär
frihet för invandrare att välja kulturell identilel. Del tredje målet
innefattar bl, a, att invandrarnas politiska rättigheter skall vidgas, I
anslutning till det sist nämn­da visar uiredningen på införandet av kommunal
rösträtt och valbarhet för invandrare. Utredningen pekar i sammanhanget vidare
på översynen av utlänningslagstiftningen avseende bl, a, politiskt flyktingskap
(SOU 1972:84) och frihetsberövande enligt utlänningslagen (Ds ln 1972:20),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slutligen erinras om att europakonventionen ålägger
Sverige att ge ut­länningar, som befinner sig här i landet, samma skydd som
svenska med­borgare utom i fråga om politisk verksamhet (artikel 16) och i
fråga om rätten alt vistas i vårt land (artikel 3 i tilläggsprotokoll nr 4),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till del anförda har utredningen funnit
att övervägande skäl lalar för alt i RF la in ett grundlagsskydd för
utlänningar, vilket bör utformas som en särskild paragrali 2 kap, RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller utformningen av det skydd, som bör
föras in i RF, måste enligt utredningen det kravet ställas alt skyddet dels
blir så starkt och om­fattande som är göriigl med hänsyn till gällande rätt,
dels ger en så rättvisande bild av utlänningars fri- och rättigheter i Sverige
som är möjligt. Dessa synpunkter sägs leda till all en grundlagsbestämmelse om
skydd för ut­länningar måste ges en utföriig avfattning. En sådan regel som den
för­fattningsulredningen föreslog anser utredningen inte vara lämplig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen erinrar om all RF f n, ger utlänningar
samma skydd som svenska medborgare i fråga om rätt lill fackliga
stridsåtgärder, skydd mot dödsstraff skydd mol retroaktiv strafflagstiftning,
räll lill ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande, skydd mot
lillfälliga domstolar samt rätt till domstolsprövning såvitt gäller
slraffrältsliga och straffproces­suella frihetsberövanden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller de fri- och rättigheter som
utredningen föreslår införda i RF sägs utlänningar utan vidare kunna jämställas
med svenska medborgare i fråga om skydd mot tvång att delta i möte eller
demonstration eller annan opinionsyttring eller att tillhöra trossamfund eller
sammanslutning för annan åskådning (2 kap, 3 tj andra slyckel i ulredningens
förslag), likaså i fråga om skydd mot tortyr och kroppsstraff samt medicinsk
påverkan som syftar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section177&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section178&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;till
att tvinga fram uppgifter eller hindra yttranden (2 kap, 5 tj). Det av
utredningen föreslagna skyddel mol diskriminering pågrund av ras, hudfärg eller
etniskt ursprung eller pågrund av kön (2 kap, 17 och 18 tjtj) bör givelvis
gälla fullt ut i fråga orn utlänningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det sedan gäller de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri-
och rättigheterna, alltså rörel­sefriheten, skyddet mot kroppsligt ingrepp i
allmänhet, mol kroppsvisiiation och mot husrannsakan och liknande intrång saml
rälten lill förtrolig kom­munikation, skiljer sig del föreslagna skyddet för
utlänningar från det för svenska medborgare. Den särskilda
utlänningslagstiftningen innehåller näm­ligen åtskilliga inskränkningar i dessa
fri- och rättigheter. Även om man skulle slopa de bestämmelser om särskilda
ivångsmedel som finns intagna i lagen (1973:162) om särskilda åtgärder till
förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund, måste utredningen
ändock ulgå från alt möj­lighet till vis.sa inskränkningar kommer att behövas
även framdeles. Därför måsle RF tillåta all full likställighet inle råder
mellan utlänningar och svens­ka medborgare i fråga om de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot;
fri- och rältigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande reglering i RF får inskränkningar
i utlänningars &amp;quot;kropps­liga&amp;quot; fri- och rätiighetet ske genom lag eller
genom annan föreskrift med stöd av riksdagens bemyndigande. Utredningen har
undersökt om det är möjligt att låta RF medge sådana inskränkningar endasl om
de föreskrivs genom lag, 1 de allra flesta fallen gäller en sådan regel redan
nu. Undantag finns i fråga om rörelsefriheten, Uiredningen påpekar att det
viktigaste angår andra inskränkningar i rörelsefriheten än frihetsberövanden.
Beträffande des­sa inskränkningar tillåter utlänningslagstiftningen att de
föreskrivs i för­ordning. Någon ändring på denna punkt sägs inte vara möjlig.
Utredningen hänvisar som exempel lill bestämmelserna om skyddsområden av
betydelse för försvaret. När det däremoi gäller frihetsberövanden, föreligger,
säger utredningen, endast ett undantag från principen om lagstöd, nämligen del
alt regeringen även vid andra utomordentliga förhållanden än sådana som avses i
13 kap, RF får meddela föreskrifter om internering av utlänningar, Uiredningen
förutsätter att denna bestämmelse genom lagändring blir till-lämplig endasl i
sådana fall att det enligl 13 kap, RF är möjligt för regeringen alt få
befogenhet lill fri- och räilighelsinskränkande normgivning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande den särskilda rältssäkerhetsgaranli,
som utgörs av prövning av domstol (eller därmed jämställd nämnd) i fråga om
frihetsberövande, erinrar utredningen att gällande utlänningslagstiftning inte
alltid föreskriver sådan prövning av frihetsberövande, som inte sker med
anledning av brott eller misstanke om brott. Utredningen anser inte att det
finns förutsättningar för att i RF föra in en generell rätt till
domstolsprövning av frihetsberövanden för utlänningar ulan föreslår i slällel
att del i RF slås fast alt undanlag från principen om domstols- eller
nämndprövning av nu angivna slags fri­hetsberövanden får föreskrivas endasl i
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de &amp;quot;andliga&amp;quot; fri- och
rättigheterna i &amp;quot;positiv&amp;quot; bemärkelse (uiredningen bortser i
sammanhanget från massmedielagstiftningen) sägs&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section179&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section180&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;läget
vara komplicerat. Utlänningslagstiftningen innebär att inskränkningar och
villkor får föreskrivas för utlännings vistelse här i landel. Formellt finns
inget hinder mol alt sådana föreskrifter inskränker också &amp;quot;andliga&amp;quot;
fri- och rättigheter, 1 praktiken har emellertid denna befogenhet ulnylljals
endasl för sådana inskränkningar i utlänningars rörelsefrihet som
anmälningsplikt och föreskrift om vistelseort och liknande. Utredningen nämner
att förslag har lagts fram om att enbart dylika inskränkningar skall få
beslutas och förklarar alt den utgår från att delta förslag genomförs. Den
särskilda be­fogenhet, som regeringen har att vid utomordentliga förhållanden
utfärda särskilda föreskrifter för utlännings uppehåll i Sverige, bör genom
lagändring bli tillämplig endast i lägen, som avses i 13 kap, RF, och utgör
därför inte heller något problem. Utredningen nämner vidare beslämmelserna i
reli­gionsfrihetslagen (1951:680) om kloster, där tillståndskravet ansetts
skola motverka att utlänningar bildar kloster i Sverige, samt om medlemskap i
svenska kyrkan. Som redovisats i avsnitl 5,2,1 ulgår utredningen från att
klosterbestämmelsen kommer all försvinna. Reglerna om medlemskap i svenska
kyrkan tillhör de kyrka-stat-frågor som utredningen över huvud inte tagit upp
till behandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det som nu sagts ger enligt uiredningen vid handen
all del skulle finnas goda möjligheter att likställa utlänning med svensk
medborgare i fråga om de &amp;quot;andliga&amp;quot; fri- och rättigheterna i
&amp;quot;positiv&amp;quot; bemärkelse. Bilden sägs emel­lertid kompliceras av den
omständigheten att regeringen med stöd av 34 ij utlänningslagen får besluta om
s, k, politisk utvisning av utlänning. Sådan utvisning kan - åtminstone
teoretiskt (utvisningsmöjligheten har enligt ut­redningen inte tillämpats utan
får anses väsentligen ha &amp;quot;beredskapskarak-lär&amp;quot;) - komma i fråga därför
att utlänning utövat t, ex, sin yttrandefrihet på ett sådant sätt att
paragrafen blir tillämplig utan att det är fråga om ell yttrande för vilkel en
svensk medborgare skulle kunna bli föremål för ett ingripande. Och även om
regeringen i ett sådant fall inte beslutar ut­visning ulan endasl föreskriver
villkor för utlänningens vistelse här i landel. vilka inskränker hans
rörelsefrihet, får ett dylikt ingrepp i hans personliga förhållanden anses
innebära en begräsning av hans yttrandefrihet. Det kan därför enligl
utredningen på goda grunder hävdas att reglerna om politisk utvisning - även om
de som föreslagits får ett mera begränsat tillämp­ningsområde - utgör undantag
från huvudregeln alt utlänning är likställd med svensk medborgare i fråga om de
&amp;quot;andliga&amp;quot; fri- och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen anser därför att RF måsle tillåta all
det för utlänning i lag, men endast i lag, särskill får föreskrivas
inskränkningar i de &amp;quot;andliga&amp;quot; fri-och rättigheterna i
&amp;quot;postitiv&amp;quot; bemärkelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller de &amp;quot;negativa&amp;quot;
opinionsfriheterna sägs den &amp;quot;negativa&amp;quot; yttran­defriheten vålla en
särskild svårighet, 1 ett ärende om politisk asyl måsle utlänning kunna
tillfrågas om sin politiska uppfattning. Vägrar han att svara på en sådan fråga
riskerar han att han inte blir betraktad som politisk flykting och måsle kanske
lämna Sverige, Det kan därför sägas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section181&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section182&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;78&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;alt
en utlänning i ett dylikl fall tvingas ge sin politiska åskådning lill känna.
Utredningen förklarar att denna inskränkning i hans &amp;quot;negativa&amp;quot;
yttrande­frihet givetvis måste beslå - att bestämmelserna om asyl finns är Ju i
ut­länningens eget intresse. Beträffande övriga &amp;quot;negativa&amp;quot;
opinionsfriheier rå­der däremot i vanlig lagstiftning full likställdhet mellan
utlänning och svensk medborgare, Uiredningen föreslår därför i fråga om de
&amp;quot;negativa&amp;quot; opinions­friheterna att utlänningar enligt RF skall vara
helt likställda med svenska medborgare utom såvitt gäller den
&amp;quot;negativa&amp;quot; yttrandefriheten, för vilken RF bör tillåta undantag från
likabehandlingsprincipen, men endast om det föreskrivs särskilt i lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen framhåller att utlänningar inte kan
likställas med svenska medborgare i fråga om skydd mot åsiktsregistrering,
eftersom utlänningar enligt bestämmelser i gällande rätt får registreras enbart
på grund av att de till­hör eller sympatiserar med organisation eller grupp som
kan befaras här i landet eller i andra stater bedriva eller ha bedrivit
politisk omstörtningsverksamhet, vari ingår utnyttjande av våld, hot eller
tvång som medel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller skydd mot hemliga rättegångar,
alltså principen om dom­stolsförhandlings offentlighet, gäller enligt
utlänningslagen och lagen (1957:668) om utlämning för brolt, all förhandling
vid domstol kan hållas inom stängda dörrar i vissa särskilt angivna fall (31
och 43 tjj; resp, 19 tj) uiöver vad som är föreskrivet på annat håll. Dessa
lagar är inte tillämpliga på svenska medborgare. Utlänningar är således inte
helt likställda med svens­ka medborgare i fråga om skydd mot icke offentliga
domstolsförhandlingar. Utredningen föreslår därför att undanlag från
likställighetsprincipen får ske men endasl om det föreskrivs särskilt i lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om del särskilda skydd för åsiktsfriheten,
som ligger i utredningens förslag om förbud mot inskränkning i fri- och
rättigheterna enbart pä grund av politisk, religiös eller annan åskådning, kan
utlänning enligt uiredningen inte helt likställas med svensk medborgare,
eftersom utlännings politiska åskådning kan föranleda särbehandling enligt
reglerna om politisk utvisning, RF måste därför tillåla att undantag föreskrivs
i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande upphovsmäns rätt till sina verk är
tillämpningsområdet för de upphovsrällsliga lagarna delvis beroende av
upphovsmans anknyining till Sverige, Det omfattar nämligen verk av den som är
svensk medborgare eller har sin vanliga hemvist i Sverige, För utlänningar
ställs därmed upp ett krav på hemvist här som inte gäller för svenskar, RF
måsle alltså tillåta att undantag görs i lag från likställdhetsprincipen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den har övervägt frågan
om RF bör innehålla en bestämmelse om räti för politiska flyktingar till asyl
här i landet. Eftersom del i myckel begränsade undantagsfall enligt gällande
utlänningslagstiftning är möjligt att vägra en flykting asyl säger utredningen
att den funnit att ett grundlagsstadgande om asyl kan utformas efter endera av
två modeller. Antingen blir bestämmelsen myckel utföriig men innehåller ändock
många oklara begrepp Qfr 53 och 54 SJ utlänningslagen). Eller också får den
närmast&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section183&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section184&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;målsättningskaraktär
(jfr 2 ij utlänningslagen), Ingetdera ärenligt utredning­en lämpligt -
beträffande del sist nämnda alternativet framhåller utredningen särskilt all en
sådan beslämmelse skulle ge en missvisande bild av svensk flyktingpolitik och
vålla osäkerhet och oklarhet för de flyktingar som finns där.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen pekar slutligen på att det
programstadgande som utredningen föreslår(l kap, 2 tj) också avser utlänningar
här i landet. Av betydelse särskilt för dessa är målsättningen att etniska,
religiösa och språkliga minoriteters rätt till eget kultur- och samfundsliv bör
främjas. Härigenom sägs också del tidigare angivna andra målel försvensk
invandrar- och minoritetspolitik ha kommii lill uttryck i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis föreslår utredningen alltså
följande beträffande ut­länningars fri- och rättigheter. En särskild
&amp;quot;katalog&amp;quot; över utlänningars fri-och rättigheter skrivs in i 2 kap,
RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utlänning här i riket blir hell likställd med
svensk medborgare i fråga om skydd mot tvång att deltaga i möte, demonstration
eller annan opi­nionsyttring eller att tillhöra trossamfund eller
sammanslutning för annan åskådning (2 kap, 3 t; andra stycket i utredningens förslag),
skydd mot döds­straff, tortyr eller kroppsstraff samt mot medicinsk påverkan
som syftar till att tvinga fram uppgifter eller hindra yttranden (2 kap, 4 och
5 tjij), skydd mol retroaktiv strafflagstiftning (2 kap, 9 ij), rätt till
ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande (2 kap, 10 ij), skydd
mot tillfälliga domstolar (2 kap, 11 tj första stycket), räll till
domstolsprövning av frihets­berövande med anledning av brott eller misstanke om
brott (2 kap, 16 iJ första styckei), skydd mot diskriminering på grund av ras,
hudfärg eller etniskt ursprung eller på grund av kön (2 kap, 17 och 18 tjtj)
samt rätt till fackliga stridsåigärder (2 kap,  19 t;).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med endast de undantag som särskilt föreskrivs i
lag blir utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om
yttrandefrihet, rätt till information, mötesfrihet, demonslralionsrätt,
föreningsfrihet och re­ligionsfrihet (2 kap, 2 tj), skydd mot tvång att ge lill
känna politisk, religiös eller annan åskådning (2 kap, 3 tj), skydd mot
frihetsberövande (ingår i 2 kap, 7 tj), skydd mot annat kroppsligt ingrepp än
som avses i 2 kap, 4 och 5 tJS, mot kroppsvisitation och mot husrannsakan och
liknande intrång samt rätt till förtrolig kommunikation (2 kap, 8 tj), skydd
mot hemliga rättegångar (2 kap, 11 tj andra stycket), skydd mot ingrepp på
grund av politisk, religiös eller annan åskådning (2 kap, 13 tj andra stycket)
saml rätt till domstolspröv­ning av frihetsberövande som sker av annan
anledning än brott eller miss­tanke om brott (2 kap, 16 tj andra stycket) samt
upphovsmäns rätt till sina verk (2 kap, 20 t;).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsskydd för utlänningar införs inle i fråga
om förbud mot åsikts­registrering (2 kap, 3 ij tredje styckei), förbud mot
landsförvisning eller mol annal hinder för inresa i landet (2 kap, 6 t; första
stycket) eller skydd mot mindre långigående inskränkningar i rörelsefriheten än
frihetsberövande (in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section185&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section186&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;går
i 2 kap, 7 tj) och naturiigtvis inte i fråga om skydd mot föriust av svenskt
medborgarskap (2 kap, 6 tj andra stycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12
Möjligheterna att överlåta inskränkningsbefogenhet till inter­nationellt organ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.1
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 10 kap, 5 t; första slyckel RF
innebär alt beslutanderätt, som enligt RF tillkommer något där angivet organ, i
viss utsträckning och i särskild ordning kan överiåtas till mellanfolkliga
organisationer av visst slag. Det föreskrivs där att beslutanderätt, som enligt
RF tillkommer riks­dagen, regeringen eller annat i RF angivet organ och ej
avser fråga om stiftande, ändring eller upphävande av grundlag, i begränsad
omfattning kan överiåtas lill mellanfolklig organisation för fredligt
samarbete, lill vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till
mellanfolklig domstol. Om sådan överiåelse beslutar riksdagen i den ordning som
är föreskriven för stiftande av grundlag eller, om beslut i sådan ordning inte
kan avvaktas, genom ett beslul varom minst fem sjättedelar av de röstande och
minst tre fjär­dedelar av ledamöterna förenar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den inskränkning som ligger i alt kompetens får
överlåtas endast i be­gränsad omfattning innebärenligl ett uttalande i
förarbelena (prop, 1964:140 s, 134) alt sådana befogenheter som att stifta lag,
besluta om skatier och andra pålagor eller ingå överenskommelse med främmande
makt inte kan överlåtas vare sig i sin helhet eller i en utsträckning som på
något sätt kan inverka på rikets självständighet i stort.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12.2
Fri- och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar att de nuvarande bestämmelserna
i 10 kap. 5 tj första stycket RF för fri- och rättigheternas del innebär att
befogenhet att fatta sådana normbeslut som har undandragits den vanlige
lagstiftarens kom­petens genom undantagslösa rättighetsregler inle kan
överiåtas. Hit hör för närvarande bl, a, kompetens att besluta föreskrifler om
dödsstraff och om landsförvisning av svensk medborgare. Inte heller i övrigt
kan en mellan­folklig organisation ges en mera vidsträckt normgivningskompetens
än den vanlige svenske lagstiftaren har. Om den senares möjligheter att
inskränka en viss rättighet begränsas, t. ex. genom krav på att
inskränkningarna måste tillgodose särskilt angivna ändamål för att vara
tillåtna, gäller motsvarande begränsning i fråga om överlåtelse av
normgivningskompetens. 1 övrigt in­nebär 10 kap, 5 tj första slycket RF f n,
inga andra spärrar mot överiåtelse av kompetens att beslula
räilighelsinskränkande föreskrifter än som ligger&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section187&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section188&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
kraven pä särskild beslutsordning och på att överiåtelse skall vara av be­gränsad
omfattning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att de hinder mot att
överiåta befogenhet att be­gränsa fri- och rättigheterna som nu har nämnts
enligt dess uppfattning inte är tillräckliga. Sådan överiåtelse bör över huvud
taget inte vara möjlig. Utredningen finner därför angeläget att bestämmelserna
i 10 kap. 5 tj första stycket RF kompletteras med en föreskrift av denna
innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
Skyddet för fri- och rättigheterna vid krig och krigsfara etc.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.1   Gällande
rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 13 kap. RF finns bestämmelser om
normgivningsmakten vid krig, krigs­fara och vissa liknande situationer. Dessa
innebär att regeringen i vissa fall antingen direkt med stöd av RF eller på
grundval av riksdagens be­myndigande har en mera vidsträckt normgivningsmakt än
i andra, normala situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 13 kap. 5tj RF behandlas det fallet att varken
riksdagen eller krigs­delegationen kan fullgöra sina uppgifter till följd av
att landet är i krig. 1 så fall får regeringen handha dessa uppgifter i den mån
den finner det behövligt för att skydda riket och slutföra kriget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 13 kap. 6 t; RF kan riksdagen
(krigsdelegationen) genom lag be­myndiga regeringen att meddela föreskrifter i
visst ämne som i normala fall skall meddelas genom lag. Sådant bemyndigande får
utnyttjas när landet är i krig eller krigsfara eller när del råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari
landel har befunnit sig. Även i ett annat fall får regeringen utnyttja i lag
givet riksdagsbemyndigande, nämligen om det med hänsyn lill försvarsberedskapen
erfordras att i lag meddelad föreskrift om rekvisition eller annat sådani
förfogande skall börja eller upphöra att tillämpas, 1 lag med bemyndigande som
nu har sagts skall noga anges under vilka förutsättningar bemyndigandet får
utnyttjas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I både 13 kap, 5 och 6 tjj; RF finns den
begränsningen i regeringens norm-givningsbefogenhei all den inte får stifta,
ändra eller upphäva grundlag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13.2   Fri-
och rättighetsutredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar inledningsvis att den har
funnit det naturligt alt undersöka om grundlagsskyddet för fri- och
rättigheterna kan förstärkas ocksä vid krig, krigsfara och liknande
situationer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att de fri- och rättigheter
som får begränsas endast efter ändring av själva RF inle kan inskränkas av
regeringen när denna på grund av bestämmelserna i 13 kap, 5 eller 6 tj RF
utövar normgivnings­kompetens som annars tillkommer riksdagen ensam, eftersom
regeringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6 Riksdagen 1976. I saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section189&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section190&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;82&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;aldrig
får ändra grundlag. De fri- och rättigheter, som får begränsas i normala
situationer, får däremoi inskränkas ocksä genom föreskrift som regeringen
meddelar i enlighet med bestämmelserna i de nu nämnda grundlagssiad-gandena.
Principen att endast riksdagen får meddela föreskrift som inskrän­ker fri- och
rältigheterna gäller alltså inte i de situationer som dessa be­stämmelser i RF
avser. Utredningen understryker dock att riksdagen skall ge ett bemyndigande
lill regeringen för att denna skall få meddela föreskrift som inskränker fri-
och rällighelerna, utom i det undaniagsfället att riks­dagen inte kan fullgöra
sina uppgifter till följd av att landet är i krig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen påpekar att bestämmelserna i 13 kap, 6
ij RF ger grundlags­stöd förde redan i fredstid stiftades, k, fullmaktslagarna.
Bland dessa nämner utredningen allmänna förfogandelagen (1954:279), allmänna
ransonerings­lagen (1954:280) och allmänna tjänstepliktslagen (1959:83) saml påpekar
att de två förstnämnda innehåller bestämmelser som tillåter regeringen att
sälla i krafl föreskrifter i resp lag om husrannsakan eller liknande intrång,
medan den sistnämnda har regler som begränsar rörelsefriheten och strejkrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller all det även i andra lagar
finns bestämmelser av motsvarande slag. Sålunda bemyndigas regeringen i 2 t;
lagen (1956:618) om allmänna sammankomster att förordna att allmän sammankomsi
inte får hållas inom vissl län eller del av län, om det är påkallat med hänsyn
lill krig, krigsfara eller andra sådana utomordentliga förhållanden. Före­skrifter
om bortflyttnings- eller inflyttningsförbud får regeringen meddela med stöd av
37 t; civilförsvarslagen (1960:74), om landel är i krig eller krigs­fara, 1
dylikl fall eller under andra utomordentliga förhållanden får före­skrifter som
begränsar rörelsefriheten meddelas av regeringen, såsom i fråga om avspärrning
enligt 30 tj smitlskyddslagen( 1968:231) och beträffande om­händertagande av
utlänningar enligt 70 tj utlänningslagen (1954:193), Vidare erinras om s, k,
trafikmedelsövervakning, dvs, post- och telecensur, som förekom i Sverige under
andra väridskriget och som har föreslagits bli föremål
förfullmaktslagsiiftning(sebl, a, remissyttrande i JO 1975 s, 498), varigenom
yttrandefriheten, rälten lill information och rätten till förtrolig kommuni­kation
begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklarar att den nu åiergivna
redogörelsen för fullmakts-lagstiftningen visar att det inte är möjligt all
låta RF medge fri-och rättighetsin­skränkningar endast undersamma
förutsättningarvid krig och krigsfara som i andra, normala situationer. Vad
utredningen har övervägt är därför om de materiella begränsningar av
normgivningsmakten som uiredningen föreslår för normala situationer skall gälla
också vid krig och krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt gäller de fri- och rättigheter som över
huvud taget får begränsas utan föregående grundlagsändring påpekar uiredningen
att det materiella skyddel för det flertal av fri- och rättigheterna som har
störst betydelse består av att begränsning dels inte får gå utöver vad som i
ell demokraiiski samhälle är nödvändigt för tillgodoseende av del ändamål som
föranletl föreskrifterna, dels aldrig får sträcka sig så långl att den utgör
ett hot mol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section191&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section192&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
fria åsiktsbildningen, dels inte får ske enbart på grund av åskådning. Vidare
gäller förbuden mot diskriminering på grund av ras o, d, och kön också i fråga
om rättighelsinskränkning. För yttrandefriheten, rätten till informaiion,
mötesfriheten, demonstraiionsrätten och föreningsfriheten fö­reslås som
tidigare har nämnts dessulom att begränsning får ske i stort sett endast för
vissa angivna ändamål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen anser alt de allmänna materiella
begränsningar i normgiv­ningsmakten som nu har nämnts bör vara tillämpliga även
vid krig och krigsfa­ra,eftersom det är särskilt i dy lika situationer som ett
sådant grundlagsskydd är av vikt. Också de särskilda materiella
inskränkningsbegränsningar som före­slås beträffande opinionsfrihelerna bör
enligt ulredningens uppfattning gälla vid krig och krigsfara. Utredningen
påpekar alt sådana ändamål som rikets sä­kerhet och folkförsörjningen givetvis
får en ökad betydelse vid krigoch krigsfa­ra. Även om inskränkningsändamålen harutformatseflerdet
behov som finns i normala situationer, menar utredningen att inget hindrar att
de får gälla också vid krig och krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår alltså att samma materiella
begränsningar i norm­givningsmakten skall gälla vid krig och krigsfara som i
normala situationer. Dessa begränsningar skall därvid vara tillämpliga såväl
när riksdagen enligt 13 kap. 6 tj RF bemyndigar regeringen att begränsa fri-
och rättigheterna som när denna med stöd direkt av 13 kap, 5 ij RF beslutar
sådana inskränkningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den utformning av 2 kap, RF som utredningen
föreslår krävs inle någon ändring av 13 kap, 5 och 6 tjtj RF, Att riksdagen och
regeringen, om annat inle anges särskill, blir bundna av bestämmelserna i 2
kap, är nämli­gen självklart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.1
Allmänna synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En omfattande frihet för den enskilde medborgaren
all på olika sätt ta del i den samhälleliga opinionsbildningen är en nödvändig
förutsättning för att ett styrelseskick skall kunna kallas demokratiskt. Sedan
längre ger också den svenska rättsordningen samhällsmedlemmarna vidsträckta möj­ligheter
alt, utan risk för ingripanden från myndigheiernas sida, uttala sina åsikter i
olika frågor, delta i demonstrationer och möten, bilda föreningar etc. Ett
annat oundgängligt inslag i ett demokratiskt samhällssystem är ett starkt skydd
för den enskildes personliga frihet och kroppsliga integritet. Även i detta
hänseende uppfyller den svenska lagstiftningen högl ställda krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med undantag för tryckfriheten och rätten att ta
del av allmänna hand­lingar är det nuvarande tillståndet resultatet av en
ulveckling utanför grund­lagens ram. De rättigheter som medborgaren i dag
åtnjuter har vuxit fram i den vanliga lagstiftningen och har nära samband med
vårt samhälles om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section193&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section194&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vandling
till en pariamenlarisk demokrati. Frågan om grundlagsskydd för fri- och
rättigheterna har emellertid diskuterats sedan lång tid tillbaka. Det första
resultatet av det lagstiftningsarbete på området som påbörjades redan i slutet
av 1930-talet är fri- och rättighetsregleringen i 1974 års regeringsform (RF).
Denna reglering innebär att vissa rättigheter bereds ett absolut skydd; de kan
inte begränsas annat än efter grundlagsändring. Övriga rättigheter skyddas genom
att grundlagen fastslår deras existens samt anger att de inte får begränsas på
annat sätt än av riksdagen genom lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör i sammanhanget erinras om att de
grundläggande fri- och rät­tigheterna skyddas också genom olika internationella
överenskommelser till vilka Sverige har anslutit sig. Här kan särskilt nämnas
den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grund­läggande friheterna (eun)pakonventionen) jämte tilläggsprotokoll, den
eu­ropeiska sociala stadgan samt de två internationella konventionerna om
medborgeriiga och politiska resp. ekonomiska, sociala och kulturella rät­tigheter
(FN-konventionerna).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del torde råda allmän enighet om att det starkaste
skyddet för de grund­läggande fri- och rättigheterna utgörs av ett aktivt
demokratiskt medvetande hos medborgarna. Detta förhållande hindrar emellertid
inte att det ligger ett betydande värde i alt rättigheterna kommer till uttryck
i grundlagen. Genom att de ges denna framskjutna placering i rättsordningen markeras
deras centrala betydelse för det demokratiska styrelseskicket. Medborgarna och
samhällets organ erinras av grundlagen om vikten av att fri- och rät­tigheterna
vidmaklhålls.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rättighetsregler av det slag som man möter i 1974
års RF är emellertid betydelsefulla också på annat sätt än genom sina
psykologiska och politiska verkningar. Bestämmelserna i 2 kap. RF innebär i
fråga om huvuddelen av de rättigheter som anges där - t. ex, yttrandefriheten,
rätten lill infor­mation, föreningsfriheten, rörelsefriheten - att dessa för
första gången kom­mer lill positivt uttryck i den svenska rättsordningen. Det
framgår efter nya RF:s tillkomst direkl av grundlagen vad som skall gälla i den
mån särskilda lagbestämmelser saknas. Vidare innebär kravei på lagform för be­gränsningar
av fri- och rättigheterna ett viktigt skydd. Till följd av detta krav kommer
alla ifrågasatta rättighelsbegränsningar att bli föremål för den grundliga
genomlysning och den debatt inom och utanför riksdagen som sammanhänger med
lagstiftningsproceduren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättighetsutredningen föreslår att man nu
skall ytterligare förstärka grundlagsskyddet för de medborgeriiga fri- och
rättigheterna genom att dels utvidga det skyddade området, dels ställa upp
olika slag av hinder för riks­dagens möjligheter att beslula
rätlighelsbegränsande lagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den hittillsvarande utvecklingen i vårt land på
fri- och rättighetsområdet visar att det knappasl är erforderligl med en
förstärkning av rättighetsskyddet för normala förhållanden. Att riksdagen i
tider av inre och yttre lugn skulle missbruka sina beslutsbefogenheter framstår
som höggradigt osannolikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section195&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section196&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;85&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
utredningen framhåller måste man emellertid räkna med möjligheten att den
demokratiska samhällsordningen kan komma att hotas av antide­mokratiska
rörelser inom landet eller, t, ex, i tider av krigsfara, utsättas för
påfrestningar lill följd av tryck utifrån. Det är främst i sådana lägen som ett
förstärkt grundlagsskydd för fri- och rättigheterna kan vara en värdefull
tillgång. En grundlagsreglering som drar upp gränser för möjligheterna att
besluta rättighetsinskränkande lagar har vidare den rent pedagogiska
förtjänsten att den på ett tydligare sätt än de nuvarande grundlagsreglerna
klargör rättighetsregleringens roll i rättsordningen och arten av de avväg­ningar
mellan motstående intressen som måste göras på området. Den kom­mer därigenom
att ge en riktigare bild av den enskildes rättsställning än vad RF f. n, gör.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser av nu angivna skäl, i likhet med
utredningen och en så gott som enhällig remissopinion, att det är en angelägen
uppgift att utvidga och förstärka grundlagsskyddet för de medborgerliga fri-
och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har övervägt möjligheterna att utforma
räiiighetsskyddei på sådant sätt att det direkt anknyter grundlagens regler
till de inter­nationella fri-och rättighetskonventionerna. Den har emellertid
förkastat denna lösning. Som skäl för sin ståndpunkt åberopar utredningen bl,
a, att konventionstexterna är svåröverskådliga och svårtill­gängliga samt
bygger på en terminologi som varken är enhetlig eller anpassad till svensk
lagstiftningsteknik. Den övervägande delen av de remissinstanser som har yttrat
sig i frågan har anslutit sig till utredningens uppfattning. Också Jag finner
utredningens ståndpunkt välmotiverad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om den föreslagna rättighetsregleringen
sålunda har utformats utan direkl anknytning lill rättighetskonventionernas
texter ansluler den sig i sak­ligt hänseende nära till dessas innehåll. Som
utredningen framhållerärdel före­slagna skyddel för opinionsfriheterna i själv
verket på fiera punkter betydligt starkare än konvenlionsskyddet och i övrigt
åtminstone likvärdigt med detta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den rättighetsreglering som har föreslagils av
utredningen kan sägas bestå av två huvudkomponenter. Dels innehåller förslaget
materiella rättighets­regler, dvs, föreskrifter som beskriver rättigheterna och
på olika sätl begränsar de offentliga organens möjligheter alt göra ingrepp i
dessa. Dels finner man regler om hur kontrollen skall ske av att
räitighetsreglerna efterlevs. Det är uppenbart all man måste ställa samman
dessa två momeni i regleringen för alt få en uppfaltning om vad del föreslagna
rätiighetsskyddet innebär. Jag finner det emellertid lämpligast alt diskutera
dem vart och ett för sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det materiella skydd som utredningen föreslår avser
i allmänhet endasl den enskildes relation till den offentliga makten, inte
förhållandel en­skilda emellan. Utredningen åberopar åtskilliga omständigheter
till stöd för denna begränsning. Den påpekar bl, a, att ett rällighelsskydd som
skall gälla gentemot lagstiftaren, riksdagen, måste ges i en form som binder
denna, nämligen i grundlag, medan det däremot för all skydda medborgarnas rät­tigheter
mot angrepp från andra enskilda i de flesta fall är tillräckligt med&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section197&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section198&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;86&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vanlig
lag. Härtill kommer enligl uiredningen att det inte är praktiskt möjligt att
låta rätiighetsskyddet generellt avse också förhållandet mellan enskilda
inbördes. Man skulle i så fall vara nödgad att i grundlagen detaljerat ange
vilka rätiighetskränkande beteenden som är förbjudna för den enskilde och vilka
rättsverkningar som är knutna till överträdelser av förbuden. Utredning­en
pekarockså pade problem som en grundlagsreglering som generellt skyddar fri-
och rättigheterna också gentemot enskilda skulle medföra för civilrättens del,
Uiredningen nämner här bl, a, de konflikter som kan uppkomma mellan grundlagens
rättighetsregler och de civilrättsliga reglerna på avtals-och egen­domsrättens
områden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstagande att i huvudsak
begränsa grundlagsregle­ringen till att avse förhållandet mellan den enskilde
och det allmänna har av de flesta remissinstanser lämnats utan kommentar, I ett
par yttranden hävdas att en generell reglering är möjlig också i fråga om
förhållandet enskilda emellan. Andra instanser anser att grundlagen beträffande
vissa särskilda frågor skall innehålla regler som gäller också för enskildas
inbördes relationer. Utredningens ståndpunkt godtas däremot uttryckligen av bl,
a, Svea hovrätt och de Juridiska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och
Lund,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del finner Jag utredningens
ställningstagande väl underbyggt. Det är uppenbarligen inte praktiskt möjligt
alt i grundlag ge rättigheterna ett omfattande skydd gentemot angrepp från
enskilda, och del föreligger i de allra flesta fall inte heller någol behov av
ett sådant skydd. De möjligheter som erbjuds genom den vanliga lagstiftningen
får anses vara helt tillräckliga. Jag föreslår därför i likhet med uiredningen
alt skyddet i huvudsak skall gälla bara gentemot del allmänna. Jag ålerkommer
lill innebörden av ut­trycket &amp;quot;det allmänna&amp;quot; i specialmotiveringen
under rubriken till 2 kap. Jag vill här bara nämna att jag liksom utredningen
använder della uttryck för att beteckna dels det allmännas verkställande organ,
dels de normgivande organen, när dessa beslutar för enskilda betungande,
offentiigrättsliga före­skrifter, däremot inte när de beslutar civilrättsliga
normer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag redan har nämnt innebär utredningens
förslag till materiellt räi-tighetsskydd dels att det grundlagsskyddade området
utvidgas i förhållande lill gällande rätt, dels att vissa gränser dras för
lagstiftarens möjligheter att beslula rätlighelsbegränsande föreskrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Unidgningen av del grundlagsreglerade området sker
bl. a. genom att de sociala rättigheterna förs in i RF genom stadganden av
programmatisk ka­raktär. Vidare föreslås att det rättsligt verkande skyddel
skall omfatta flera nya rättigheter. Bland dessa finner man skydd mol tvång att
della i möte, demonstralion eller annan opinionsyttring saml skydd mol
anteckning ulan samtycke i register enbart på grund av politisk åskådning,
Förslagel in­nehåller vidare regler om skydd mot tortyr och kroppsstraff saml
mol medi­cinsk påverkan i syfte att tvinga fram eller hindra yttranden. Andra
nya rättighetsregler avser domsiolsoffenilighei samt upphovsrätt för
författare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section199&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section200&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;87&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;konslnärer
och andra upphovsmän. Förslaget innehåller slulligen också för lagstiftaren
bindande förbud mot åsikts-, ras- och könsdiskriminering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I delta sammanhang kan också nämnas att vissa av de
rättigheter som redan nu finns fastslagna i RF har fått sin omfattning vidgad
eller bättre preciserad, I huvudsak överensstämmer emellertid
rältighetsbeskrivningarna med de nuvarande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förstärkningen av grundlagsskyddet har delvis skett
genom att kretsen av absoluta fri- och rältigheter har utökats. Här har
tillkommit skyddet mot tvång att ge lill känna åskådning, skyddet mot tvång all
delta i möte, demonstration etc, skyddet mol tvång att tillhöra trossamfund,
politisk sammanslutning eller sammanslutning för annan åskådning samt skyddet
mot politisk åsiktsregistrering utan samtycke. Till samma grupp hör förbu­den
mot tortyr, kroppsstraff och medicinsk påverkan i syfte alt tvinga fram eller
hindra yttranden samt förbuden mot åsikts- och rasdiskriminering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för de begränsningsbara rättigheterna - bl,
a, opinionsfriheterna och rörelsefriheten - har förstärkts på fiera olika sätl.
För del första gäller att ingen rättighet får begränsas utöver vad som i ett
demokratiskt samhälle är nödvändigt för tillgodoseende av det ändamål som har
föranlett begräns­ningen. För det andra får en begränsning aldrig sträcka sig
så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av
folkstyrelsens grundvalar. Vid sidan av dessa två allmänna begränsningsramar
kan ställas del lidigare nämnda förbudet mot åsiktsdiskriminering, vilket
innebär att ingen fri- och rättighet får begränsas enbart på grund av politisk,
religiös eller annan åskådning, I fråga om yttrandefriheten, rätten lill
information, mötesfriheten, demonstrationsrätten och föreningsfriheten
kompletteras de allmänna skyddsreglerna med bestämmelser som innebär att
begränsning endasl får ske för att tillgodose kvalificerade, lill stor del
särskilt angivna intressen. Därjämte föreskrivs att lagstiftaren särskilt skall
beakta vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och rält lill information i
politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär vidare att den
skyddade personkretsen ut­vidgas lill att omfatta också utlänningar här i
riket. I belydande utsträckning skall dessa åtnjuta samma skydd som svenska
medborgare, I övrigt föreslås i de fiesta fall att utlänning skall vara
Jämställd med svensk medborgare om annat inte föreskrivs i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag till materiellt
rättighetsskydd har i huvudsak fått ell mycket positivt mottagande av
remissinsianserna. Urvalet och beskriv­ningen av rättigheter godtas sålunda i
allt väsentligt liksom uppdelningen i absoluta och begränsningsbara
rättigheter. Också utredningens metod för förstärkning av skyddet för de
begränsningsbara rältigheterna har allmänt accepterats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 likhei med remissinsianserna anserjag att
utredningens förslag till mate­riella skyddsregler fyller högt ställda anspråk
både i sak och formellt. Ut­redningen har enligl min mening lyckats myckel väl
med den synnerligen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section201&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section202&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;besväriiga
uppgiften all omgärda fri- och rättigheterna med ett verksamt skydd utan att
lägga hinder i vägen t. ex. för önskvärd reformverksamhet på de sociala och
ekonomiska områdena. Jag förordar alt det materiella rätiighetsskyddet i allt
väsentligt utformas i enlighet med utredningens för­slag. De ändringar som Jag
kommer att föreslå i det följande är så gott som uteslutande av lagteknisk
eller redaktionell natur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Man har inom utredningen diskuterat frågan huruvida
de materiella skyddsregler som har nämnts i det föregående skall kombineras med
ett krav på kvaliflcerad majoritet för lagbeslui som innebär begränsning av
vissa av de i grundlagen angivna fri- och rättigheterna, bl. a.
opinionsfriheterna. Utredningens överväganden i denna fråga får ses mot
bakgrund av den ma­joritetsprincip som är grundläggande för den demokratiska
beslutsordningen. Utredningen beskriver denna princip så all majoriteten -
enkelt flertal -inom folkrepresentationen skall ha möjlighet att, med ansvar
inför väljarna, fatta de beslut som vid varje tillfälleanses bäst
gagnasamhällel. Majoritetsprin­cipens grundläggande betydelse för den politiska
demokratin har som utred­ningen framhåller understrukits genom det
riksproportionella valsystemet och avspeglas också på andra sätt i den nya
författningen som konsekvent är byggd på folksuveränitetens och
pariamentarismens principer. Inga andra avvikelser från denna princip bör
tillåtas än just sådana som är nödvändiga för alt skydda den demokratiska
styrelseformen och andra värden som är oskiljaktigt för­enade med demokratins
idéer. En rältighetsreglering måste utformas såatt inte politisk makt förs över
från riksdagsmajorileten till olika riksdagsminoriteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med utgångspunkt i detta grundläggande
ställningstagande konstaterar utredningen inledningsvis att det från
principiella utgångspunkter inte är möjligt att tänka sig en ordning som med
verkan för det reguljära lag­stiftningsarbetet ställer krav på kvaliflcerad majortiel
för beslul av riksdagen. Utredningen påpekar vidare alt de principiella
invändningarna mol ett sy­stem med kvalificerad majoritet ärgilliga även om
metoden reserveras endast för beslul om inskränkningar i vissa rättigheter. En
rättighetsinskränkning kan nämligen ingå som en del i ett större förslag som i
och för sig saknar varje samband med de grundlagsskyddade fri- och
rättigheterna. Som exem­pel på en sådan situation nämns att det i samband med
en reform som rör näringslivet eller medborgarnas sociala förmåner kan visa sig
nödvändigt alt besluta vissa föreskrifter om tystnadsplikt för de funktionärer
som skall administrera reformen. Del kan enligt utredningen inte vara rimligt
att i ett sådant fall kräva kvalificerad majoritet för att reformen skall kunna
genomföras. Utredningen påpekar slutligen att ett krav på kvalificerad ma­joritet
inte än någon adekvat metod att skydda fri- och rättigheterna eftersom den inte
utgör något hinder mot beslut bakom vilka står stora riksdags-majoriteter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ståndpunkt i denna fråga har lämnats
utan erinran av del stora fiertalet remissinsianser. Endast från några få håll
framförs krav på något slag av ordning med kvalificerad majoritet för
rätlighelsbegränsande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section203&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section204&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;89&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den principiella karaktären hos en skyddsreglering
som kräver kvalificerad majoritet för rättighetsbegränsningar är i viss
utsträckning beroende av om ett sådant krav används som enda skyddsmetod eller
om det - som nu närmast är aktuellt - kombineras med andra former av
rättighetsskydd. I det förra fallet innebär ett krav på kvalificerad majoritet
att man avstår från att styra riksdagens handlande genom uttryckliga
grundlagsdirektiv om lagstiftningens innehåll och i stället föriitar sig på att
olika riksdags-minoriteters goda omdöme skall leda till tillfredsställande
beslut i de enskilda lagstiftningsärendena. Om grundlagen däremot innehåller
regler som i mate­riellt hänseende begränsar riksdagens möjligheter alt stifta
lag och samtidigt föreskrifterom kvalificerad majoritet innebär detta att
minoriteten kan moli­vera ett underkännande av ett majoritetsförslag med
påståendet att förslaget är grundlagsstridigt. Minoriteten får således här
möjlighet alt framträda som in­nehavare av en befogenhet att kontrollera det
grundlagsenliga i de beslut som majoriteten vill fatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag starka principiella skäl
tala mol ett system som innebäratt riksdagsminoriteteravoförutsebaroch
skiftande sammansättning kan framträda med anspråk att kontrollera del
grundlagsenliga i riksdags­majoritetens handlande. Det bör enligt min
uppfattning aldrig få råda någon tvekan om alt den auktoritativa
grundlagstolkning som kan bli aktuell när riksdagen beslutar lag ankommer på
riksdagens majoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot en ordning med kvalificerad majoritet kan
vidare göras vissa in­vändningar som äger giltighet oavsett om en sådan
skyddsmetod används ensam eller i förening med andra former för
rällighelsskydd. Man kan här först och främst peka på den av utredningen nämnda
risken för att ett krav på kvalificerad majoritet i vissa fall ger olika
minoriteter ett otillböriigt inflytande över beslutsprocessen i frågor som i
själva verkei inte har med fri- och rättigheterna att göra. En ordning med
kvalificerad majoritet medför vidare olika praktiska problem i fråga om
riksdagsproceduren. Man kan för att bara la ett exempel nämna de svårigheler
som uppkommer om alla riksdagsledamöter är ense om att gällande rättsläge i en
viss fråga är sämre än varje framfört ändringsförslag men det visar sig
omöjligt att uppnå mer än enkel majoritet för något av ändringsalternaliven.
Del kan visseriigen sägas att rena procedursvårigheter inte i sig själva har
någon större tyngd som argument mot en eventuell förstärkning av räiiighetsskyddei.
De medför emellertid en risk föratt procedurdebaiier träder i stället för
sakdebatter i de po­litiska frågorna och alt det därmed skeren snedvridning av
det politiska arbetet. Ständigt återkommande tvister i procedurfrågor kan
vidare medföra att det parlamentariska systemet råkar i vanrykte med svåra
skador för det de­mokratiska styrelseskicket som följd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de skäl som Jag nu har anfört finner Jag det
inie möjligt att godta ett system med krav på kvalificerad majoritet som en del
av skyddel för de medborgerliga fri- och rättigheterna. Jag är däremoi inle
helt främmande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section205&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section206&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
tanken att förstärka skyddel för vissa rättigheter genom regler som bättre än
riksdagsordningens allmänna besiämmelserom bordläggning,
följdmotions-tid,återremiss till utskott och uppskov med behandlingen av ärende
tillgodoser det särskilda behov av utrymme för allmän debatt kring ett
rätlighelsbegrän­sande lagförslag som ibland kan föreligga. Sådana reglerom
lidsutdräkl mellan förslag och beslul skulle vidare förbättra riksdagens
möjligheter all underkasta framlagda lagförslagen noggrann prövning mol
bakgrund bl, a, av de synpunk­ter som kan ha förts fram i den allmänna
debatten. Med hänsyn lill frågans komplicerade beskaffenhet ärjag emellertid
inle beredd alt mot bakgrund en­bart av nu tillgängligt utredningsmaterial la
ställning till en reglering av sådan innebörd ulan förordarati
möjligheternaattpådettasätl bygga utskyddet förde medborgeriiga fri- och
rällighelerna ulreds i särskild ordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har också diskuleral och avvisat tanken
att förstärka rät­iighetsskyddet genom att skärpa viftkoren för
grundlagsändring på så sätl all viss tid måste förfiyta mellan riksdagens
försia beslut och riksdagsvalet respektive mellan valet och riksdagens andra
beslut i grundlagsfrågan, Enligl uiredningen ligger en lillräcklig garanti mol
förhastade grundlagsändringar i att folkel har haft möjlighet all la slällning
lill vilande grundlagsförslag. Alt tvinga den nyvalda riksdagen till uppskov
sägs vara stötande från de­mokratisk synpunkt och kunna leda till all angelägna
grundlagsändringar, om vilka kanske råder allmän enighet, fördröjs, I fråga om
kravet att det första riksdagsbeslutet om grundlagsändring skall fällas viss
tid före valet säger uiredningen att detta kan få till följd att förarbetet
forceras till men för lagstiftningsprodukien. Av liknande skäl motsätter sig
uiredningen också tanken att avstänga en riksdag som har utsetts genom extra
val från att falla ett definitivt grundlagsbeslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstagande i denna fråga har i
allmänhel lämnats okommenterat under remissbehandlingen. Ett fålal inslanser
uttalar sig emellertid till förmån för en förlängning av tiden mellan de två
grund-lagssliftningsbesluten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del finner jag ulredningens siåndpunki
vara välmoiiverad. En ändring av grundlagssiiftningsförfarandel av angivet slag
skulle både vara principiellt stötande och medföra allvariiga praktiska
olägenheter. Vad särskill gäller förslagel ätten riksdag som har utsetts genom
extra val inte skulle få fatta ett definitivt grundlagsbeslul bör framhållas
att en sådan ordning skulle få till följd all extra val förvandlas till andra
klassens val. Till en del torde syftet bak­om förslaget till ändrade regler om
grundlagsstiftningsförfarandet däremot kunna förverkligas inom ramen fören
sådan ordning med särskill uppskov som enligl vad jag nyss har förordat bör bli
föremål för ytteriigare överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har ägnal slor uppmärksamhet ål frågan
om kontrollen av   de   materiella   räitighetsreglernas   efterlevnad. Enligt
utredningens uppfattning får rätiighetsskyddet erforderiig styrka först om de
materiella rättighetsreglerna förbinds med rättsligt verkande garantier som är
oberoende av de politiska organen. Del sägs emellertid alt ett skydd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section207&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section208&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
detta slag måste utformas på sådant sätt alt det uppfyller kravet att inte ge
upphov till några förskjutningar i det vanliga politiska maktsystemet. Lika
litet som det kan godtas att olika minoriteter får styra de politiska besluten,
lika litet färetljudicielll rällighelsskydd innebära att politisk makl förs
över till organ som inle är politiskt sammansatta. Mot denna bakgrund av­visar
utredningen tanken på en författningsdomstol av västtysk lyp liksom på en
vidsträckt domstolsprövning av lagstiftningens innehåll av det slag som fö­rekommeri
USA, Det ärenligt utredningen med hänsyn till det grundläggande syftet med en
fri- och rältighetsreglering i grundlag - nämligen att skydda de demokratiska
värdena i vissa krisbelonade lägen-tillräckligt alt regelsyslemel innehåller
spärrar mot klara kränkningar av de grundlagsfästa fri-och rältighe­terna,
Uiredningen anser därför att en/flg;7;-ö'v77//;g,srä» för domstolar och andra
rättstillämpande myndigheter av det slag som f n, föreliggeri rättspraxis är
ett lämpligt kontrollinstrument. Det svenska lagprövningsinstitutet innebär att
en domstol eller annan rättstillämpande myndighei skall sätta en lag åt sidan
om den står i uppenbar sirid med en bestämmelse i grundlag men endast då, En­ligl
utredningen boren lagprövningsräli av della innehåll i fortsättningen kom­ma
till direkt uttryck i grundlagstexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av remissinsianserna har endasl LO klart lagil
avstånd från tanken på någon form av judiciellt rättighelsskydd, Enligl LO bör
RF tvärtom innehålla ett uttryckligt förbud mot lagprövning, Ålskilliga
instanser uttrycker emel­lertid farhågor för alt den kraftiga utvidgningen av
rättighelsområdet skall få lill följd att lagprövningsrätten trots utredningens
uttalade avsikter med sitt förslag skall få politisk betydelse. Dessa instanser
anser i allmänhet att lagprövningsrätt i och för sig är ett ofrånkomligt inslag
i rättsordningen men att den dels inte bör skrivas in i grundlagen, dels bör
ges ett så litet tillämpningsområde som möjligt, I övrigi har de
remissinstanser som har yttrat sig i frågan - bland dem högsta domstolen och
regeringsrätten - ställt sig positiva till utredningens förslag. En av de
inslanser som vill ha en grundlagsfäst lagprövningsräli av det innehåll som
uiredningen har föreslagit vill dock att alla lagprövningsfrågor skall
hänskjutas till högsta domstolen. En annan instans vill att sådana frågor skall
avgöras av en särskild för­fattningsdomstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill lill en början säga att jag inte anser det
vara lämpligt att införa ett system med författningsdomstol för kontrollen av
grundlagsreglernas efterievnad. Ett sådant system är helt främmande för svensk
författnings-tradition och låter sig dessutom svårligen förena med kravet att
en fri-och rättighelsreglering inle får innebära att politisk makt förs över
till icke politiska organ. Den enda form av judiciell kontroll som kan
övervägas är därför enligl min mening ett syslem som utnyttjar redan befintliga
organ, m, a, o, något slag av lagprövningsrätt inom ramen för myndigheiernas
van­liga rättslillämpningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn till att det vid remissbehandlingen har
kommii fram en mångfald olika synpunkler alltifrån ett krav på förbud mot
lagprövningsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section209&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section210&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;grundat
på åsikten att en sådan rätt strider mot konstitutionens demokratiska
principer, till påståenden att lagprövningsrätten aren logiskt ofrånkomlig kon­sekvens
av vår rättsordnings uppbyggnad med författningar påolika nivåer-grundlag, lag,
förordning etc. - kan det vara lämpligt att härsäga något om vilka möjligheter
grundlagssliftaren har att tillerkänna eller frånkänna de rällslill-lämpande
organen rätt alt vid konflikter mellan föreskrifter på olika nivåer un­deriåta
att tillämpa den lägre föreskriften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är enligt min mening riktigt att en viss form av lagprövningsrätt är
ofrånkomlig i en rättsordning av det slag som vi har i vårt land. Del är
sålunda självklart att myndigheterna måste ha rätt att åsidosätta en fö­reskrift
på den grund att denna över huvud tagel inte härrör från något offentligt organ
eller att dess tillkomst är förbunden med ett mycket grovt formfel. Del är t.
ex. uppenbart att myndigheterna inte skall tillämpa en &amp;quot;lag&amp;quot; som har
utfärdats utan föregående riksdagsbeslut. Det är vidare knappasl tänkbart att i
den situationen att två motstridiga regler på olika nivåer vänder sig direkl
till de rättstillämpande organen ålägga myndig­helerna att ge företräde ål den
lägre regeln. När TF t. ex. i 1 kap. 2 t; förbjuder myndigheterna att hindra en
skrifts spridning bland allmänheten på grund av dess innehåll, är självfallet
avsikten alt myndighelerna skall underiåta att lillämpa en lag som till
äventyrs föreskriver sådant hindrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsräli av del slag som jag nu har nämnt
är knappast av något större intresse från ideologisk-principiell synpunkt. Det
ärenligt min mening knappasl ens adekvat att lala om lagprövning i situationer
av detta slag. Del rör sig här närmast om en lagtolkningssituation där
myndigheterna har att handla efter den för vårt rättssystem grundläggande
principen att högre föreskrift går före lägre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Annoriunda
förehåller del sig däremoi med ett rättsinstitut som innebär att en myndighet
kan åsidosätta en föreskrift på den grund att föreskriften har beslutats med
åsido.sällande av gällande procedurregler, alt den har be­slutats av ett organ
som i och för sig kan besluta normer men som saknar kompelens alt besluta
rättsregler av del aktuella slaget eller att en föreskrift av aktuellt innehåll
över huvud taget inle hade fått beslutas. Alla dessa fall utmärks av att det
bara är den lägre - prövade - föreskriften som vänder sig direkt till
rättstillämparen medan däremot den högre norm med vilken Jämförelsen görs enl
igt sin lydelse är riktad enbart lill normgivaren. En lagpröv­ning av detta
slag kan därför sägas innebära att myndighelerna kontrollerar all normgivaren
rätt har tillämpat de regler som gäller för denne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En lagprövningsräli av senasl nämnt slag är ingen
nödvändig konsekvens av rättsordningens uppbyggnad med rättsregler som är
systematiserade på olika nivåer på sådant sätt att reglerna på en nivå i
princip har företräde framför reglerna på en annan. Det är i och för sig
tillräckligt alt prövningen görs av de normgivande organen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förhåller sig å andra sidan inle så att
grundlagen till följd av sin uppbyggnad och sitt allmänna innehåll skulle
utesluta lagprövningsräli. Jag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section211&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section212&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;93&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
sålunda inte instämma i påståendet att varje form av rättslig kontroll av
riksdagens lagstiftningsverksamhet skulle stå i strid med folksuverä­nitetens
princip sådan denna kommer till uttryck i den i 1 kap, I tj första stycket RF
intagna satsen att all oftentlig makt utgår från folket. Av samma paragrafs
tredje siycke, enligt vilket den offentliga makten skall utövas under lagarna,
framgår nämligen den för en rättsstat självklara grundsatsen att riksdagen lika
väl som alla andra offentliga organ är bunden av gällande rält. Förekomsten av
ett från den politiska makten fristående men av rätts­ordningen styrt
kontrollsystem med uppgift att ingripa för det fall att riks­dagen till
äventyrs skulle förbryta sig mol grundlagen kan därför knappasl sägas stå i
strid med de grundläggande principerna bakom vårt statsskick. En ordning med
rättslig kontroll av politiska beslut är för övrigt inte någon nyhet i vårt
land. Lagprövningsrätt finns som nämnls redan i gällande rätt, låt vara att
dess tillämpningsområde f n, är myckel begränsat. Jag kan vidare peka på RF:s
regler om Juridiskt ansvar för statsråd och på den form av rättslig kontroll av
politiska beslut som man möter i kommunalbesvärsin-stitutet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att lagprövningsräli
endast i mycket be­gränsad utsträckning är en nödvändig konsekvens av
rättsordningens upp­byggnad men att vårt konstitutionella syslem å andra sidan
inte utesluter en sådan rätt. Vill man att normkonflikter skall avgöras av de
rättstill-lämpande organen kan man åstadkomma detta med hjälp av särskilda
rätts­regler, skrivna eller oskrivna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att sådana oskrivna rättsregler föreligger i svensk
rätt är helt klart. Jag kan i detta sammanhang hänvisa till mina uttalanden i
ämnet i prop, 1973:90 (s, 200-201), Den lagprövningsrätt som avspeglas i
rättspraxis avser såväl formerna fören författnings tillkomst som dess
materiella överensstämmelse med högre författning och frågan om den har beslutals
av ett kompetent organ. En förutsättning för att en av riksdagen eller
regeringen beslutad föreskrift skall få sättas åt sidan är emellertid att ett
eventuellt formfel vid dess tillkomst ärgrovt eller all föreskriften i någol
annat hänseende uppenbart strider mot högre författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Endast uppenbar grundlagsstridighet får sålunda
medföra att en lag sätts åt sidan i rättstillämpningen, Samma krav på uppenbar
motstridighel gäller också i fråga om regeringens förordningar. Föreskrifter
som har beslutats av en förvaltningsmyndighet eller kommun kan däremot sättas
ål sidan också i fall av mindre uttalade konflikter med högre föreskrifter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrätlen utövas i princip ex officio.
Detta innebär emellertid inte alt prövning av eventuell motstridighet mellan författningar
på olika nivåer ingår som ett mera normalt led i myndigheternas
rättstillämpning. Lagprövning kan bli aktuell endasl om en påstådd normkonflikt
uttryckligen åberopas som grund för ett yrkande eller om en myndighei i ett
visst fall har särskild anledning att förmoda all en normkonfiiki föreligger, I
lag­prövningsrälten ligger med andra ord inte någon allmän skyldighet för myn-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section213&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section214&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;94&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;digheterna
alt undersöka om de rättsregler som skall tillämpas lill äventyrs står i strid
med föreskrifter på högre nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har stor förståelse för de synpunkter som
brukar framföras av lag­prövningsrättens kritiker att ingen kan vara bättre
skickad att tolka grund­lagen än folkviljans främsta företrädare, riksdagen,
och att en lagprövnings­rätt kan leda till öppna motsättningar mellan
lagstiftande och rättstilläm­pande organ till allvariigt men för båda parter.
Att en judiciell överprövning av riksdagens beslut inle får bli ett reguljärt
inslag i det politiska livet är enligl min mening en självklarhei. Man kan
emellertid inte bortse från all det också finns starka skäl för att förena
grundlagens materiella räl­tighelsregler med något slag av lagprövningsrätt för
de rättstillämpande or­ganen. Ett rättighetsskydd av den uiformning som
föreslås av fri- och rät­tighetsutredningen lar bl, a, sikle på att hindra
missbruk av lagstiftnings­makten. Det ter sig då föga konsekvent att låta
skyddels siyrka helt vara beroende av lagstiftarens goda vilja all räiia sig
efter skyddsreglerna. Även om man som jag är av den uppfattningen att riksdagen
under normala förhållanden kan förväntas bemöda sig alt på alll sätt respektera
grundlagens regler, måste man erkänna det befogade i ett resonemang av detta
slag. Skall skyddel ha någon verklig effekt i de krissituationer för vilka del
i första hand är avsett, kan man svåriigen undvara en från riksdagen fristående
konlrollapparal. Jag vill i detta sammanhang också understryka den viktiga
preventiva effekt som följer av ett lagprövningsinstitut. Som utredningen med
instämmande av flera remissinstanser - bland dem högsla domstolen - framhåller
torde denna effekt i realiteten betyda lika myckel från skydds­synpunkt som
själva befogenheten att åsidosätta en grundlagsstridig lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av del anförda kan jag inte finna
annat än alt utredningens förslag att bibehålla lagprövningsrätten med del
innehåll som denna f n, anses ha i svensk rätt innebären lämplig avvägning
mellan de olika inlressen som här står mot varandra, Å ena sidan kan man vara
säker på att dom-stolarria inte kommer alt få någon ställning som politiska
maktfaktorer, Å den andra har de möjlighet att utnyttja ett oförbrukal
förtroendekapital till rättigheternas skydd i de undanlagsbetonade lägen där
sådana ingri­panden måste anses befogade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag är sålunda ense med utredningen om att den
nuvarande lagpröv­ningsrätlen bör bibehållas som ett inslag i skyddel för fri-
och rällighelerna. Frågan om den skall komma till direkl uttryck i
grundlagsiexten är emellertid enligt min mening ännu inte mogen för avgörande.
Det finns i själva verket vissa skäl som talar för alt lagprövningsrätten
liksom hittills lämnas oreg­lerad. En grundlagsregel skulle otvivelaktigt -
även med en restriktiv ut­formning - kunna inge den oriktiga föreställningen
att lagprövningen skall utgöra ett normalt inslag i rättstillämpningen. Vidare
är del som fiera re­missinstanser har framhållil svårt all finna en för alla
förfaltningsnivåer invändningsfri avfattning av en grundlagsregel. Av särskild
betydelse i sam­manhanget är alt Jag, som framgår av del föregående, förordar
att möj-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section215&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section216&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;95&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligheterna
att införa särskilda uppskovsregler i fråga om rältighetsbegrän-sande
lagstiftning skall utredas ytteriigare. Det är uppenbart alt tillkomsten av
sådana regler skulle få belydelse för lagprövningsrätlens innehåll och alt
dessa två frågor därför inte bör behandlas fristående från varandra. Jag
förordar av denna anledning att frågorna om lagprövningsrättens framtida
utformning och om införande av särskilda uppskovsregler på fri- och
räitig-hetsområdei ulreds i ett sammanhang. Den omständigheten all lagprövnings­rätten
nu lämnas oreglerad får lill följd alt den lagprövningsräli som har utvecklats
i rättspraxis kommer all beslå även efler anlagandel av de nya reglerna om fri-
och rättigheter (jfr prop,  1973:90 s, 200),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga som har nära samband med lagprövningen
gäller I a g r å d e 1 s granskning av rätlighelsbegränsande lagförslag. Fram
till år 1971 gällde att lagrådet, som består av domare från de två högsta
domstolarna, obligatoriskt skulle höras över lagförslag som gällde civil-,
straff- eller processrätt. Genom grundlagsändring 1970-1971 gjordes
lagrådsgranskningen fakultativ, dvs, det överiäts ål regeringen att fritt be­döma
när den ville inhämta lagrådets yttrande. Denna ordning gäller enligt 8 kap, 18
tj nya RF alltjämt. Som en nyhet infördes emellertid genom RF en rätt för
riksdagsutskott att inhämta lagrådets yttrande. Enligt 4 kap, 10 ij
riksdagsordningen kan redan en tredjedel av ledamöterna i ett utskott få till
stånd lagrådsyltrande. Utskottsmajoriteten kan dock motsätta sig mi­noritetens
önskan, om den skulle finna att det dröjsmål med ärendets be­handling som är
förenat med lagrådsgranskningen skulle leda till avsevärt men,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har inle föreslagit någon ändring av
reglerna om lagråds­granskning men har förklarat att det vore lämpligt att
företa en förutsätt­ningslös ulredning om lagrådsinsliluiel gjord mot bakgrund
av erfarenhe­lerna av den fakultativa lagrådsgranskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bland de remissinstanser som uttalar sig lill
förmån för ulredningens ståndpunkt kan nämnas högsta domstolen, kammarrätten i
Göteborg ,saml LO, Högsla domstolen anser emellertid all lagrådsgranskning i
prakliken bör ske i stor omfallning, Obligalorisk lagrådsgranskning av fri- och
räl­lighetsbegränsande lagstiftning förordas av bl, a, regeringsrätten och Svea
hovrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser jag att del ofta kan vara
lämpligt att rällighetsbe­gränsande lagstiftning granskas av lagrådet. En sådan
granskning är bl, a, ägnad att ytterligare minska farhågorna för att riksdagens
lagbeslut skall komma att underkännas i rättstillämpningen. En ordning med
obligalorisk lagrådsgranskning av all rättighetsbegränsande lagstiftning
äremellertid för­bunden med betydande nackdelar. Ett sådani syslem skulle bl,
a, få till följd alt alla författningar innehållande strafföestämmelser med
frihetsstraff i skalan måste remitteras till lagrådet. Det är här i mycket stor
utsträckning fråga om författningar som i övrigt saknar varje samband med fri-
och rättigheterna - i, ex,  författningar om  näringsverksamhet, miljöskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section217&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section218&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;96&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;hälsovård
etc, - och som inte heller i övrigt är av sådan art att det skulle fylla någon
rimlig funktion att låta dem granskas av lagrådet. Re­sultatet skulle i stället
bli ett avsevärt mindre utrymme för granskning t, ex, av komplicerad
civilrättslig lagstiftning. En ordning med obligatorisk lagrådsgranskning av
all rättighetsbegränsande lagstiftning kan vidare, som framhålls av högsta
domstolen, ge upphov till meningsskiljaktigheter hu­ruvida grundlagen i ett
visst fall kräver lagrådsremiss eller inle. Man möler också problemet hur man i
lagprövningshänseende skall bedöma lagar som borde ha remitterats till lagrådei
men där remiss, kanske till följd av ett rent förbiseende, inte har ägt rum. En
särskild komplikation, som har på­pekats av kammarrätten i Göteborg, är att
lagrådet knappast kan begrän.sa sina uttalanden om grundlagsstridighei till att
avse uppenbara fall utan att det måste reagera också när den vanliga lagen
endast framstår som tveksam i förhållande lill grundlagens bud. I själva verkei
kommer lagrådet, om all rätlighelsbegränsande lagstiftning remitteras dit, att
få en ställning som i hög grad liknar en föriattningsdomstols. Detta innebär i
sin tur att lagrådet och därmed också de organ varifrån det rekryteras - högsta
domstolen och regeringsrätten -oundvikligen kommeratt dras in i det politiska
kraftfältet på ett sätt som är helt främmande för svensk rättstradition.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser av dessa skäl att det nu varken är
lämpligt eller möjligt alt föreslå att rättighetsbegränsande lagar
obligatoriskt skall granskas av lagrådet. Jag har däremot inte något att
invända mot förslaget att lagrådels ställning blir föremål för en
förutsättningslös utredning som inte begränsas till att avse endast frågan om
granskning av rättighetsbegränsande lagstiftning utan som gäller lagrådets uppgifter
inom hela lagstiftningsområdet. Ett sådant utredningsuppdrag bör anförtros åt
en pariamenlariskt sammansatt kom­mitté och förenas med uppgifterna att ulreda
frågorna om särskilda upp­skovsregler i fråga om rättighetsbegränsande
lagsliftning och om grund­lagsreglering av lagprövningsrätlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör understrykas att mitt ställningstagande i
den nu behandlade frågan givetvis inte skall tolkas så att jag motsätter mig
att rättighetsbegränsande lagstiftning granskas av lagrådet. Jag delar i denna
fråga den uppfattning som har uttryckts av bl, a, högsta domstolen att sådan
granskning i praktiken bör ske i belydande utsträckning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att Jag förordar att
grundlagsskyddet för fri- och rättigheterna byggs ut och förstärks på i
huvudsak del sätt som fri- och räiiighelsutredningen har föreslagit. Härigenom
kommer rättighets­skyddet att förbättras väsentligt i förhållande lill gällande
räll. Vid en be­dömning av styrkan av den totala räiiighetsskyddei måste man
vidare la hänsyn till den synneriigen betydelsefulla del av yttrandefriheten
som skyd­das av tryckfrihetsförordningen, vilken dessulom innehåller regler
till skydd för delar av informationsfriheten och beslämmelser om rätten att ta
del av allmänna handlingar. Enligt massmedieulredningens förslag skulle också
yttrandefriheten i film, radio och TV få det särskilda skydd som tryckfriheten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section219&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section220&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nu
åtnjuter. Denna utvidgning av det särskilt skyddade området genomförs
emellertid inle i förevarande sammanhang. Yttrandefriheten i film, radio och TV
kommer således tills vidare att skyddas av reglerna i RF, Jag vill emellertid
framhålla alt jag anser att en förstärkning av räiiighetsskyddei av del slag
som massmedieuiredningen har föreslagit bör komma till stånd. Som jag har nämnt
i annat sammanhang avser jag att vid en senare lidpunkt begära regeringens
bemyndigande alt tillsätta en utredning som skall ha i uppdrag all utarbeta
förslag lill en särskild ytlrandefrihetsgrundlag in­nehållande regler om
samtliga de medier som omfattas av massmedieul­redningens förslag och om de
ytterligare medier som lämpligen kan bli föremål för sådan särskild reglering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.2
Diskrimineringsförbud i grundlag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RF saknar f n. regler som med för de normgivande
organen bindande verkan förbjuder särbehandling av medborgarna. Däremot
förbjuds dom­stolarna och förvaltningsmyndigheterna genom bestämmelsen i 1 kap,
8 tj andra meningen att utan rättsligt stöd särbehandla någon på grund av hans
personliga förhållanden, .såsom tro, åskådning, ras, hudfärg, ursprung, kön,
ålder, nationalitet, språk, samhällsställning eller förmögenhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättighetsutredningen har undersökt
möjligheterna alt utvidga skyddet mot särbehandling till att avse också normgivningen.
Utredningen framhåller i detta sammanhang all den rådande rättsordningen i
belydande utsträckning tillåter särbehandling av olika grupper av enskilda och
alt sådan särbehandling ofta anses vara inte bara godtagbar utan också önskvärd
eller nödvändig. Som exempel på detta nämner utredningen att lagstiftningen gör
skillnad mellan personer av olika ålder såvitt gäller sådana sociala för­måner
som barnbidrag och pensioner, att skatte- och sociallagstiflningen lar hänsyn
bl, a, lill den enskildes inkomst och förmögenhet, alt könstill­hörigheten är
ett avgörande kriterium för tillämpligheten av värnpliktslag­stiftningen samt
att rällen alt idka renskötsel har gjorts beroende av till­hörighet till en
särskild etnisk grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen understryker vidare all det finns ett
legitimi behov av sär­behandling också inom det klassiska fri-och
rättighelsområdet. Som exempel pä detta nämns all beslämmelserna om sådana
brott som uppror, högförräderi och hets mot folkgrupp i vissa fall kan tänkas
drabba rena åsiktsyttringar. Utredningen pekar vidare på strafföeslämmelsen om
olovlig kårverksamhet vilken medger siraff på grund av
organisationstillhörighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen fastslår mot denna bakgrund alt det
inte är möjligt att ställa upp en grundlagsregel som generellt förbjuder
lagstiftaren alt göra skillnad mellan olika grupper av enskilda, om man avser
att en sådan regel skall tolkas enligt sina ordalag. Utredningen avvisar också
tanken på en grund­lagsregel som med anspråk på att ha rättsligt bindande
verkan förbjuder särbehandlande normgivning annat än på &amp;quot;sakliga&amp;quot;
eller &amp;quot;objektivt god-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section221&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section222&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;98&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tagbara&amp;quot;
grunder. Enligt uiredningen är del i detta sammanhang omöjligt att faslslälla
innebörden av sådana utiryck som saklighet och objektivitet, Uiredningen
förordar i stället all den för vårt samhälle betydelsefulla grund­satsen om
likabehandling av medborgarna kommer till uttryck i ett pro­gramstadgande som
anger alt den offentliga makten bör utövas så alt alla är lika inför lagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens undersökningar har emellertid lett
fram lill att det i fråga om vissa av de omständigheter som åsyftas i I kap, 8
tj andra meningen RF - nämligen åskådning, ras, hudfärg, etniskt utrsprung och
kön - är möjligt att ställa upp mer eller mindre långigående
särbehandlingsförbud med bindande verkan också gentemot lagstiftaren. Enligt
uiredningen kan sådana förbud innebära betydelsefulla förstärkningar av del
rättighelsskydd som åstadkoms på annat sätl, 1 fråga om vissa fri- och
rättigheter, t, ex, rätten att fritt röra sig i riket, sägs de ge den främsta
möjlighelen till skydd med verkan också moi lagstiftaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bl, a, mot bakgrund av de nu nämnda förslagen
förordar uiredningen också att 1 kap, 8 tj andra meningen upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens slällningstagande såviii gäller
möjligheterna att uppställa för lagstiftaren bindande diskrimine­ring s fö r b
u d har i allmänhet inte föranlett någon erinran under remiss­behandlingen.
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet anser emellertid att skyddel bör
avse alla de omständigheter som nu åierfinns i 1 kap, 8 tj andra meningen RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan för min del inle finna annat än att
ulredningens siåndpunkt är väl underbyggd. Med hänsyn lill det legitima behov
av särbehandlande lagsliftning som föreligger på ett stort antal
samhällsområden torde det var­ken vara möjligt eller lämpligt med en utvidgning
av del skyddade området utöver vad utredningen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss har nämnt föreslår utredningen att
grundlagen skall ge uttryck för en allmän likhelsgrundsats genom ell program­matiskt
Sladgande som anger all den offentliga makten bör utövas så all alla är lika
inför lagen. Delta förslag har inte mött någon kritik under re­missbehandlingen,
Enligl min mening kan emellertid vägande invändningar riklas mot det. Den
föreslagna bestämmelsen kan tolkas på två säll. En möjlighel är alt uppfatta
den så all den riktar sig till de rättstillämpande organen och ålägger dessa
att sträva efter all behandla lika fall lika, dvs, att inte göra någon skillnad
mellan individerna uiöver vad som kan följa av gällande rättsregler. Om della
är avsikten med bestämmelsen kan jag emellertid inte finna annat än att den
uppställer ell krav som är oacceptabelt svagt. Det är enligt min mening självklart
alt likhet inför lagen i nu avsedd bemärkelse skaU råda. En rättsligt bindande
regel av sådan innebörd finns redan i I kap, 8 tj RF, Om den föreslagna
bestämmelsen däremoi innebär all lagstiflaren skall sträva efter all behandla
alla lika. ger den uppenbariigen uttryck för en målsättning i fråga om den
samhälleliga verksamheten som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section223&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section224&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;99&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;varken
är önskvärd eller realistisk. Som redan har nämnts är särbehandlande
lagstiftning på olika områden ett ofrånkomligt inslag i rättsordningen. Det
förhåller sig i själva verket så att särbehandlande lagsliftning på exempelvis
de ekonomiska och sociala områdena är ett typiskt kännetecken för ett modernt
välfärdssamhälle. Vad som behöver sägas i fråga om lagstiftarens verksamhet är
i stället att denne skall sträva efter alt göra sådana avvägningar mellan olika
gruppers inlressen som kan upplevas som rimliga och rättvisa. Enligt min mening
kommer en sådan målsättning bäst lill utiryck genom programmatiska stadganden
om alla människors lika värde, om respekt för den enskildes värdighet samt om
individens personliga, ekonomiska och kulturella välfärd som mål för den
offentliga verksamheten. Jag återkommer till hithörande frågor i
specialmotiveringen lill  1 kap, 2 tj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag till förbud mot
åsiktsdiskriminering ger uttryck för den grundläggande värderingen i vårt
samhälle att ingen skall behöva vidkännas ingrepp i sina medborgerliga fri- och
rättigheter enbart på grund av sina åsikter. Den föreslagna förbudsregeln
innebär att ingen av de fri- och rättigheter som avses i 12 t; i utredningens
förslag - dvs, samtliga dessförinnan angivna begränsningsbara rättigheter - får
be­gränsas enbart på grund av politisk, religiös eller annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet
ifrågasätterom det inte skulle vara möjligt att utsträcka förbudet mol
åsiktsdiskriminering lill att gälla för ytterligare några betydelsefulla
områden. Ett sådant förbud skulle enligl fakulteten vara önskvärt exempelvis i
fråga om del statliga stödet till forsk­ningen, I övrigt har utredningens
förslag i denna del inte mött några in­vändningar under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen att en bestämmelse av
förevarande slag är vär­defull som förstärkning av skyddet för
opinionsfriheterna. Det torde däremot föra för långt att låta den sträcka sig
utanför rättighelsområdet. Konsekven­serna av en sådan åtgärd är mycket svåra
att överblicka även om man som juridiska fakulteten i Lund har förordat låter utvidgningen
avse endast någol enstaka ämnesområde. Jag föreslår därför att utredningens
förslag godtas i oförändrat skick.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som närmare framgår av avsnill 4,2 innebär den här
förordade regeln dels att lagstiflaren inte kan besluta föreskrifter som
möjliggör ingrepp i fri- och rältigheterna enbart på grund av någons verkliga
eller förmodade åskådning i politiska, religiösa eller andra - t, ex,
konstnäriiga eller veten­skapliga - frågor, dels all del inte heller blir
möjligt för tillämpande myn­dighet all göra ingrepp i någons fri- och
rättigheter enbart på grund av dennes åskådning, I sistnämnda hänseende innebär
regeln alltså att en myn­dighet inte enbart av någons åskådning får dra den
slutsatsen all förut­sättningarna för ingripande mot denne är uppfyllda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag återkommer till innebörden av uttrycket
åskådning i närmast följande avsnitt av den allmänna motiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
redan har nämnls innehåller utredningens förslag också ett f ö r b u d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section225&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section226&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mot
rasdiskriminering. Detta har den utformningen att lag eller annan föreskrift
inte får innebära att någon missgynnas därför att han med hänsyn till ras,
hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet. Utredningen förklarar att det
är angelägel alt den svenska grundlagen genom en bindande rättsregel klart ger
uttryck för att negaliv särbehandling på sådana grunder som ras och etniskt
ursprung inte kan accepteras vare sig i fråga om de medborgerliga fri- och
rättigheterna eller inom rättsordningen i övrigi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att det nu nämnda förbudet
kompletteras av kra­vet i I kap, 9 ij (f n, 8 .j) att myndigheterna i sin
verksamhel skall iaktta saklighet och opartiskhet. Härigenom säkerställs enligl
uiredningen alt myn­digheterna vid sin tillämpning av gällande rätt inte tar
ovidkommande hän­syn till någons ras etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag i denna del har inte mött
någon erinran i sak under remissbehandlingen. Också jag är av den uppfattningen
att grundlagen bör slå fast att det inte under några omständigheter får
förekomma att samhällets organ missgynnar någon på grund av en omständighet av
det slag .som avses i den föreslagna bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller regleringens tekniska utformning har
viss kritik framförts av en remissinstans som anser att det tydligare bör
framgå alt inte heller myn­digheterna får fatta rasdiskriminerande beslut.
Enligt denna instans bör dom­stols och förvaltningsmyndighets beslut nämnas vid
sidan av lag och annan föreskrift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening skulle en ändring av ifrågasatt
slag emellertid knappast medföra någon förstärkning av rätiighetsskyddet. Den
för vår rättsordning fundamentala grundsatsen all myndigheterna inte får fatta
andra beslut eller grunda sina avgöranden på andra omständigheter än som följer
av gällande rättsregler innebär nämligen att en grundlagsbestämmelse som
förbjuder viss normgivning indirekl kommer att träffa ocksä de rättstillämpande
or­ganens verksamhet, Mol den föreslagna utvidgningen av bestämmelsen kan å
andra sidan anföras all en reglering som jämställer myndigheiernas be­slutsbefogenheter
med de normgivande organens såvitt gäller möjlighelerna till missgynnande
särbehandling på grund av ras etc, kan tänkas ge upphov till den
missuppfattningen att myndigheterna också ärjämställda med lag­stiftaren i
fråga om möjligheten alt efler fritt skön lägga sådana omstän­digheter till
grund för beslul i gynnande riktning. Jag förordar av nu angivna skäl att
förbudet mol radiskriminering färden utformning som utredningen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innehåller slutligen också ett
rättsligt bindande könsdiskrimineringsförbud, Enligl detta får lag eller annan
föreskrift inte innebära all någon medborgare särbehandlas på grund av sitt
kön, om föreskriften inle syftar till all åstadkomma jämställdhet mellan män
och kvinnor, direkt orsakas av biologisk skillnad mellan könen eller avser
värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Till denna regel ansluter en
övergångsbestämmelse .som slår fast av äldre föreskrift, som innebär sär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section227&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section228&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;101&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;behandling
på grund av kön, behåller sin giltighet tills vidare samt att sådan föreskrift
får ändras, även om ändringen innebär fortsatt särbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår vidare att det i I kap, RF
skall tas in ett program­stadgande enligt vilket den offentliga makten bör
utövas så all män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget att grundlagen skall innehålla ett
rättsligt verkande förbud mot könsdiskriminerande normgivning har i huvudsak
fått ett positivt motta­gande under remissbehandlingen. Enligt vissa instanser
skulle en sådan bestämmelse bidra till alt stärka jämställdheten mellan män och
kvinnor. Andra menar däremot alt den föreslagna bestämmelsen har så litet
reellt innehåll att den i själva verkei kommer programstadgandena nära och att
den därför bör ulgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande
rätt innehåller ett stort anlal författningar som i olika hänseenden
särbehandlar könen och som inle nu kan ändras eller upphävas. Denna
omständighet har föranlett uiredningen att begränsa sitt förslag till förbud
mot könsdiskriminerande normgivning till att gälla det framtida lagstift­ningsarbetet.
Det kan emellertid inte med fog hävdas att den föreslagna regleringen av denna
anledning skulle vara innehållslös, I likhet med ut­redningen anser jag att det
ligger ett väsentligt värde i att ny könsdiskri­minerande normgivning i
huvudsak hindras. En förbudsregel kommer vida­re att få betydelse som ett
incitament till utgallring av nu föreliggande regler om särbehandling. Med
hänsyn härtill och till det angelägna i att ge starkaste möjliga
grundlagslorankring åt strävandena att tillförsäkra män och kvinnor jämbördiga
levnadsvillkor vill Jag förorda att ett rättsligt bindande förbud mot
könsdiskriminering las in i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utformningen av den av uiredningen föreslagna
bestämmelsen har under remissbehandlingen kritiserats i vissa hänseenden.
Sålunda har också i fråga om denna förordats att den uttryckligen skall avse
även myndigheternas beslut. En instans har pekat på de svårigheter som är
förbundna med alt avgöra om en viss åtskillnad är direkt eller indirekt orsakad
av biologisk skillnad. Från annat håll hävdas att det är ell utslag av alltför
högl ställda ambitioner att ställa upp en regel som tar sikte på all
särbehandling på grund av kön. Det borde vara tillräckligt att i grundlagen
förbjuda föreskrifter som innebär att kvinnlig medborgare missgynnas på grund
av sill kön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill först och främst framhålla att de skäl som
Jag nyss har anfört mot att utvidga rasdiskrimineringsförbudet till att avse
också myndighels-beslut självfallet är giltiga också i förevarande sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligt min mening ofrånkomligt att en
bestämmelse på del här aktuella ämnesområdet utformas på sådani sätt att den i
lika mån kommer att gälla för både män och kvinnor. Det är visseriigen riktigt
att man just nu i försia hand har anledning att sträva efter all förbättra
kvinnans ställning. Denna strävan har emellertid ytterst sin grund i
uppfallningen att män och kvinnor skall ha samma rättigheter och skyldigheter.
Ett grundlags­stadgande som inte klart ger uttryck för denna grundläggande
värdering&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section229&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section230&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;102&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
enligl min mening inle godtagbart.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan däremot ifrågasättas om del är nödvändigt
alt som utredningen har föreslagit låta bestämmelsen avse alla slag av
särbehandling på grund av kön. Utredningens slällningstagande i denna del
grundas på uppfattningen att det inte är möjligt att begränsa sig till att
förbjuda föreskrifter som miss­gynnar del ena könet, eftersom regler som gynnar
människor av ett kön alltid måste missgynna det andra könet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min uppfaltning har utredningen emellertid
inle tillräckligt beaktat den omständigheten att vissa av de föreskrifter som
särbehandlar könen inle kan sägas vare sig gynna eller missgynna något av
dessa. Till denna kategori kan t, ex, hänföras den av utredningen nämnda
bestämmelsen i 8 kap, 11 tj giftermålsbalken alt äktenskapsförord i försia hand
skall ges in till rätlen i den ort där mannen bör svara i tvistemål. Hit hör
också de likaledes av utredningen nämnda reglerna om att män och kvinnor som
har tagits in på anstalt skall hållas ålskilda. Inte heller de bestämmelser som
utredningen åsyftar med sin undantagsregel om föreskrifter direkt or­sakade av
biologisk skillnad mellan könen kan sägas gynna eller missgynna något av dessa.
Jag kan på nu angivna grunder inte finna annat än att det, om man ser till de
verkningar som åsyftas med grundlagsbestämmelsen, för alllför långt att låta
denna avse all särbehandling på grund av kön. Det är uppenbariigen fullt
tillräckligt att förbjuda normgivning som missgynnar ettdera könet. En sådan
bestämmelse kommer självfallel indirekt att förbjuda också normgivning som
gynnar ett kön på bekostnad av det andra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om bestämmelsen i enlighet med vad jag nu har sagt
utformas så att den som huvudregeln föreskriver att lag eller annan föreskrift
inte får in­nebära att någon medborgare missgynnas pågrund av sitt kön, saknas
somjag redan har antytt anledning alt i grundlagstexten göra något undantag för
före­skrifter som direkl orsakas av biologisk skillnad mellan könen. Det blir
där­emot även med en sådan utformning av den grundläggande regeln nödvändigt
alt uttryckligen möjliggöra dels föreskrifter som visseriigen sedda isolerade
mis,sgynnar någol av könen men som syftar till alt på sikt åstadkomma jäm­ställdhet
mellan dessa, dels bestämmelserom värnplikt etc,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av dessa överväganden förordar jag att
bestämmelsen ut­formas så att den föreskriver att lag eller annan föreskrift
inte fär innebära all någon medborgare missgynnas på grund av sill kön,om
föreskriften inte ut­gör led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan
män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del förbud mot särbehandling inom ramen för den
rättstillämpande verk­samheten som f n, åierfinns i 1 kap, 8t; andra meningen
RF har som utredningen påpekat givit upphov till grava missuppfattningar. Den­na
beslämmelse har endast lill uppgift att närmare klargöra innebörden i del krav
på normmässighet i myndigheiernas handlande som uppställs genom första
meningens föreskrift att domstolar och förvaltningsmyndig­heter skall iakita
saklighet och opartiskhet, I den allmänna debatten har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section231&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section232&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;man
emellertid ibland uppfatlat förbudet mot särbehandling utan rättsligt stöd så
all lagstiftaren i och för sig skulle vara beredd att skapa sådani stöd t, ex,
för negativ särbehandling på grunder som ras och hudfärg. Jag delar
ulredningens uppfallning alt de missuppfattningar som bestämmelsen sålunda har
gett upphov till slarkt talar för att den bör upphävas. Som utredningen har
framhållit är del vidare i hög grad ägnat all skapa förvirring om det till
myndighelerna rikiade förbudet mot särbehandling utan rättsligt stöd står kvar
oförändrat vid sidan av regler som utesluter möjligheten av rättsligt stöd för
de viktigaste av de i 1 kap, 8 tj andra meningen angivna omständigheterna, 1
likhet med utredningen föreslår jag därför att den där intagna bestämmelsen nu
upphävs. Samtidigt härmed föreslår jag en viss utvidgning av paragrafens
tillämpningsområde. Jag återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.3
Det materiella skyddet för opinionsfriheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i 2 kap. I tj RF om de &amp;quot;positiva&amp;quot;
opinionsfriheterna - yttrande-och tryckfrihet, rätt till informaiion,
mötesfrihet, demonslralionsrätt. för­eningsfrihet och religionsfrihet - ger den
enskilde medborgaren handlings­frihet i olika för den samhälleliga
opinionsbildningen betydelsefulla hän­seenden. Medborgaren tillförsäkras vidare
en viklig rätt lill passivitet genom reglerna i 2 ij om de &amp;quot;negativa&amp;quot;
opinionsfrihelerna, vilka skyddar honom mot tvång att tillhöra förening eller
trossamfund eller alt ge sina åsikter lill känna. Både i fråga om de positiva
och de negativa opinionsfrihelerna gäller alt begränsningar i princip får göras
endasl genom lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 ulredningens förslag bibehålls samtliga de
nuvarande opinionsfriheterna - i vissa fall dock med ett tillämpningsområde som
någol skiljer sig från del nuvarande. Vidare föreslås de negativa
opinionsfriheterna bli utökade med en regel om skydd mot tvång all della i
möte, demonstration eller annan opinionsyttring. Nära besläktad med de negativa
opinionsfrihelerna är en regel om skydd mol politisk åsiktsregistrering ulan
samtycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är uppenbart all del här är fråga om
rältigheter av grundläggande betydelse för den fria åsiktsbildningen, och
utredningen har därför strävat efter all ge dem ett särskill slarkl skydd, I
fråga om huvuddelen av de positiva opinionsfrihelerna har della åstadkommils
genom att de allmänna begränsningsramar som enligl förslagel gäller för alla
icke-absoluta rättig­heter - kraven alt begränsning inle får gå längre än vad
som är nödvändigt eller ulgöra ett hot mol den fria åsiktsbildningen - har
förenats med regler som innebär all begränsning lar ske endasl för all
tillgodose vikliga, lill Slor del särskill angivna inlressen, I fråga om
yttrandefriheten och rällen till informaiion tillkommer härutöver att särskild
återhållsamhet skall iakt­tagas beträffande begränsningar inom en på vissl säll
beskriven &amp;quot;kärna&amp;quot; av dessa rättigheter. Såvitt gäller den positiva
religionsfriheten öppnar för-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section233&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section234&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;104&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slaget
över huvud laget inte några begränsningsmöjligheler. Också samtliga negativa
opinionsfriheier bereds enligl förslagel ett absolut skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av mina uttalanden i det föregående
(avsnitt 14,1) anser jag att utredningens förslag till skydd för opinionsfrihelerna
är tillfreds­ställande i sak. Den föreslagna regleringen är emellertid inte
helt kom­plikationsfri från lagieknisk synpunkt såvitt gäller de positiva
opinionsfri­helerna. De svårigheler som föreligger i della hänseende har sin
grund i den omständigheten all de olika opinionsfrihelerna, så som dessa
vanligen uppfattas, i stor utsträckning går in i varandra. Rätt alt utlrycl'a
åsikter etc, och frihet att ta del av andras yttranden framstår sålunda inte
bara som två självständiga rättigheter ulan ingår också som vikliga momeni i
mötesfriheten, demonslralionsrätlen, föreningsfriheten och religionsfrihe­ten.
Eftersom det i gällande räll inle görs någon skillnad mellan möjlig­heterna att
begränsa de olika positiva opinionsfrihelerna, medför detta för­hållande f n,
inte några problem. Om man däremot, som fri- och rätiig­hetsuiredningen har
föreslagit, har olika begränsningsregler för skilda opi­nionsfriheier, blir del
uppenbarligen av slor belydelse att kunna dra klara gränser mellan de olika
räitighetsreglernas tillämpningsområden. Utredning­en har uppmärksammat delta
problem så lill vida alt den i ell motivutlalande har klargjort alt de
föreslagna grundlagsreglerna om yttrandefriheten skall vara tillämpliga vare
sig det är fråga om yttranden vid en demonstration, inom ramen för
föreningsverksamhet eller i annal sainmanhang,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK har i sitt remissyttrande förklarat all
utredningens metod läll kan ge en skev bild av rättigheternas innebörd och
skydd, JK syftar härvid inte bara på att de skilda positiva opinionsfrihelerna
lill sina yttringar går i varandra utan också på all utövandet av t, ex,
mötesfriheten, demon­straiionsrätten, yttrandefriheten och informationsrätten
ofla ingår som led i ett sammanhängande förlopp. Del ärenligt JK inte uteslutet
all ett inirång som direkl riktar sig mot en länk i denna kedja - mer eller
mindre auto­matiskt - indirekl också kränker de andra rättigheterna. Enligt JK
skulle en bättre ordning kunna vinnas genom all de särskilda reglerna om be­gränsning
av yttrande- och informaiionsfriheierna uttryckligen angavs avse yttrande- och
informationsfrihetsmomenlen i samtliga de positiva opinions­frihelerna. Man
skulle sedan ange de ytteriigare begränsningsändamål som skall gälla i fråga om
särskilda friheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En reglering av de positiva opinionsfrihelerna
utformad på del säll som JK har förordat har den uppenbara rörtjänsten alt
grundlagstexten skulle komma alt på ett logiskt lillfredsslällande sätl ange
vilka verkningar en generell rättigheisbegränsning får för innehållel i övriga
rättigheter. Saken kompliceras emellertid av all det inte bara är yttrande- och
informations­friheterna som ingår som delmoment i andra särskill angivna
rättigheter. Religionsfriheten framsiår t, ex, närmasl som ell omfattande
räitighetskom-plex med inslag av yttrandefrihet, inlbrmationsräll, mölesfrihei
och för­eningsfrihet, 1 föreningsfriheten ingår, föratt ta ell annal exempel,
belydande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section235&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section236&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;105&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inslag
av mötesfrihet, och demonstraiionsrätten slulligen omlällas nästan hell av
mötesfriheten. Ett konsekvent genomförande av JK:s förslag skulle därför komma
alt ge upphov lill en synnerligen invecklad och svåröver­skådlig
begränsningsreglering där särskilda momeni i de olika rättigheterna bryts loss
och skiktas på skilda säll, Härlill kommer som ett avgörande skäl mot den av JK
förordade lösningen alt denna avser endasl generella, dvs, inom alla
rällighelsområden gällande begränsningar av i, ex, ytiran­defrihelen men
däremot inle beaklar del fallel all en begränsning av en rättighet bara avser
utövningen av denna inom ramen för en viss annan rättighet, Enligl min mening
framgår det tydligare av den av uiredningen föreslagna regleringen all
exempelvis en yllrandefrihelsbegränsning som har utformats så att den enbart
gäller yttranden vid sammankomster skall betraktas också som en begränsning av
mötesfriheten och att en sådan begränsning sålunda kan göras endasl om de i RF
angivna förut­sättningarna för begränsningar i båda de berörda rättigheterna
föreligger sam­tidigt. Jag har på nu angivna grunder stannat för all förorda
att ulredningens lösning bibehålls i princip oförändrad. Även om den kanske
inle omedelbart klargör förhållandet mellan de olika rättigheterna lorde den
knappasl komma att vålla några svårigheter i rättstillämpningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innan jag går in på de särskilda opinionsfrihelerna
skall Jag lill sisl kort­fattat beröra en terminologisk fråga. Utredningen har
bibehållit gällande rätts språkbruk alt i fråga om vissa opinionsfriheter tala
om frihet - ytt­randefrihet, mötesfrihet etc, - och att i fråga om andra
använda uttrycket räll - räll lill informaiion, demonslralionsrätt. Del har
under remissbe­handlingen påpekats att del i samtliga fall är fråga om en
handlingsfrihet för den enskilde och all det därför är rikligast att konsekveni
använda be­teckningen frihet. Jag ansluter mig till denna uppfattning och
förordar all de positiva opinionsfrihelerna anges som yttrandefrihet,
informationsfrihet, mötesfrihet, demonsiralionsfrihei. föreningsfrihet och
religionsfrihet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
positiva opinionsfrihelerna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 2 kap, I tj I är varje medborgare gentemot
del allmänna tillförsäkrad yiirande- och iryckfrihet, som beskrivs som frihel
all i lal, skrift eller bild eller på annal säll meddela uppgifter och framföra
åsikter. Utredningen föreslår all denna definition utvidgas så all den omfallar
frihet att i tal, skrift eller bild eller på annal säll uttrycka tankar,
åsikter och känslor saml meddela uppgifteroch upplysningar. Härigenom kommen,
ex. konslnärliga framställningar och uttrycksformer uttryckligen all omfaltas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill redan här säga all del enligl min mening
är någol oegentligi all nämna tryckfriheten vid sidan av yttrandefriheten
eftersom den förra friheten dels, såvitt nu är i fråga, i sin hel het innefattas
i den senare, dels exklu­sivt regleras i en annan författning än RF, nämligen
TF, Det är tillräckligt att här tala om yttrandefrihet. Jag återkommer till
frågan om samordningen mellan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section237&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section238&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;106&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;RF:s
och TF:s regelsystem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under remissbehandlingen har inte riktats några
invändningar mot ut­redningens förslag lill clefinilion av yttrandefriheten.
Också jag finner del lämpligt alt denna utformas så all del klart framgårail
även rent konslnäriiga framställningar åtnjuter grundlagsskydd. Jag föreslår
därför endasl vissa smärre redaktionella förändringar i förhållande lill
utredningens förslag, för­anledda av en strävan att samordna definitionerna av
de olika opinions­frihelerna med varandra. Enligt min mening kan
yttrandefriheten lämpligen beskrivas som frihet all i lal. skrift eller bild
eller på annal säll meddela upplysningar saml uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Del bör påpekas all denna definition inie omfallar alla slags
yttranden. Som kommer att närmare utvecklas i specialmoliveringen ligger t, ex,
sådana yttranden som utgör led i bedrägeri, utpressning eller olaga hot utanför
del grundlags­skyddade området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt gällande rält kan ytirandefrihelen begränsas
genom lag. Den kan vidare, såviii gäller tystnadsplikt för offentliga
funktionärer, begränsas av regeringen efter riksdagens bemyndigande. Också
förvaltningsmyndighet och kommun kan ges kompetens all beslula föreskrifterom
tystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen förklararati den har ansett del som en
av sina mest angelägna uppgifter all söka utforma materiella gränser för
möjligheterna att genom vanlig lagstiftning inskränka yttrandefriheten. Den
haremellertid mölt be­tydande svårigheter i denna strävan. Utredningen erinrar
om alt del f n, finns åtskilliga olikartade inskränkningar i yttrandefriheten.
Som exempel nämns de s, k, ylirandefrihetsbrolien - förtal, uppvigling, hets
mol folk­grupp, föriedande av ungdom, vissa brott mol rikets säkerhet m,
fl,-reglerna om författares upphovsrätt, förbud mot vissl slags reklam och
kontroll av en på anstalt inlagens brevväxling samt de många fallen av
tystnadsplikt, Enligl utredningen måste man räkna med detta slags
inskränkningar även i fortsättningen. Som en särskild svårighet i sammanhanget
pekar utred­ningen på all det ibland - t, ex, av beredskapsskäl - kan finnas
behov av all öppna vissa begränsningsmöjligheler som tills vidare skall förbli
out­nyttjade,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har kommii fram till all del inle är
möjligt all genom en preciserad, uttömmande reglering ange i vilka fall del
skall vara möjligt alt begränsa yttrandefriheten. Som en särskild fara med en
sådan reglering nämns alt man lätt kan förbigå hell legitima
ytlrandefrihetsbegränsningar. vilka därigenom blir grundlagsstridiga.
Utredningen pekar vidare på den risken med alltför detaljerade och stela
grundlagsregler all dessa kan leda till att man i prakliken frestas &amp;quot;tumma
på&amp;quot; dem när oförutsedda nya si­tuationer inträffar och påkallar snabb
handling. Därvid kan enligl utred­ningen inledas en ulveckling som kan urholka
hela grundlagsskyddet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen föreslår mol denna bakgrund alt
yttrandefriheten skall få begränsas med hänsyn lill rikets säkerhel.
folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende, privatlivets
helgd eller förebyggandet och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section239&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section240&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;107&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beivrandet
av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas, 1
övrigi får enligl förslagel begränsningarav yttrandefriheten ske endast om
särskill vikliga skäl föranleder del, Uiredningen anger vidare en särskild
&amp;quot;kärna&amp;quot; av yttrandefriheten där skyddet skall vara särskill slarkl.
Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske med stöd av de nyss angivna
reglerna skall nämligen särskill beaktas vikten av vidaste möjliga
yttrandefrihet i politiska, religiösa, lackliga, vetenskapliga och kulturella
an­gelägenheler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag till regler om begränsningar i
yttrandefriheten har kommenterats i några remissyllranden, Enligl JK lämnar
förslagel en del övrigt att önska i fråga om klarhet och fullsiändighei
beiräffande såväl täck­ning åt redan givna beslämmelser av olika slag som
möjlighelen lill ytter­ligare framtida begränsningar i yttrandefriheten, JK
framhåller i samman­hanget bl, a, att det är tveksamt om de av uiredningen
angivna begräns­ningsändamålen läcker in alla regler om tystnadsplikt som har
ställts upp i enskilds intresse. Den föreslagna möjlighelen att åberopa
särskilt viktiga skäl är enligt JK alllför obestämd och kan särskill i utsatta
lägen ge utrymme för begränsningar i en omfattning som inle har varil avsedd,
Förslagel sägs innebära att det i inte obetydlig omfattning överiämnas åt
rätlskoniroll och lagstiftare all bedöma om konflikt med den grundlagssiadgade
yttrande­friheten föreligger resp, kan beräknas uppslå. Också i andra yitranden
riklas krilik mol ulredningens förslag all yttrandefriheten skall kunna
begränsas om särskilt viktiga skäl föreligger.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag aii friheten alt yttra sig i
näringsverksamhet frilt skall kunna begränsas kritiseras av några
remissinstanser. Näringslivets dele­galion för marknadsräil framhåller all
della stadgande tolkat efter ordalagen innebäratt näringsidkare skall vara
betagna grundlagsskyddad yttrandefrihet så snart de yttrar sig i
näringsverksamhet, dvs, oavsett yttrandets innehåll och syfte, I enlighel
härmed skulle t, ex, en konsumtionsförenings propa­ganda förden
konsumenlkooperaiiva företagsformen elleren privat köpmans propaganda för
prival fackhandel riktad till den slullige konsumenten falla uianför del
grundlagsskyddade områdei. En så vittgående inskränkning i yttrandefriheten är
enligl delegationen helt oacceptabel och står dessutom i påtaglig strid med
ulredningens moliviexl enligt vilken uttalanden av opi-nionsbildningskaraklär
som görs av en näringsidkare inle skall uppfattas som yttranden i
näringsverksamhet. Delegationen påpekar vidare att ut­redningen inte har tagit
upp frågan om räckvidden av undanlaget från grund­lagsskydd vad gäller
kommersiell reklam, Enligl delegationen har den av fri- och
räiiighelsutredningen föreslagna bestämmelsen en vidare räckvidd i delta
hänseende än moisvarande undantagsbestämmelse i massmedieutred­ningens förslag.
Bl, a, saknas i fri- och rättighetsutredningens förslag motsva­righet till det
av massmedieutredningen uppställda kravei på att &amp;quot;synneriiga skäl&amp;quot;
skall föreligga för förbud för reklam för viss vara. Delegationen påpekar
slulligen att den föreslagna bestämmelsen privilegierar privatpersoners ekono-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section241&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section242&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;108&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;miskt
motiverade reklam i Jämförelse med den reklam som härrör från närings­idkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttrandefriheten kan med fog betecknas som den
viktigaste av de med­borgerliga fri- och rättigheterna. Del är därför naturligt
all uppställa krav på all lagstiftaren skall iaktta största möjliga
restriktivitet när del gäller all begränsa denna frihel, A andra sidan täcker
yttrandefriheten om den definieras formellt slörre områden av mänsklig
verksamhel och kommer därmed i konflikt med fler motstående inlressen än någon
annan rättighet. Del föreligger därför, som uiredningen har funnii, ett
legitimi behov av begränsningar i yttrandefriheten av mångskiftande slag, Mol
bakgrund av yttrandefrihetens centrala betydelse i det demokratiska
styrelseskicket vore del naturiigtvis önskvärt all låta grundlagen ange den
centrala kärna av yttrandefriheten, .som är av grundläggande belydelse för den
fria opinions­bildningen och som därför inle far angripas, genom all uttömmande
ange de ändamål för vilka begränsningar får ske. Enligt min uppfattning har
uiredningen emellertid på ett övertygande säu visal all del inle är möjligt att
utforma begränsningsregleringen på detta sätl. Del är sålunda praktiskl laget
ogörligt att få en lillfredsslällande överblick över behovei av legitima
yttrandefrihelsbegränsningar nu och i framtiden. En reglering som innefattar en
uttömmande ändamålsuppräkning kommer med andra ord alllid all med­föra risker
för all också myckel angelägen lagstiftning, t, ex, lill skydd för enskildas
integritet, kommer att förhindras. Av del material som har pre­senterats av
uiredningen framgär vidare all varje försök all göra en ut­tömmande
ändamålsuppräkning ger upphov lill en synnerligen omfattande och
svåröverskådlig reglering där detaljbeslämmelser av ell slag som normalt inle
anses ha sin plats i grundlag kommeratt utgöra ett dominerande inslag, Å andra
sidan lorde det vara en ogenomförbar uppgift all sälla mer pre­ciserade
uppräkningar i stället för sådana allmänt angivna begränsnings­ändamål som
rikels säkerhet och allmän ordning och säkerhel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis kan alltså sägas att ell skydd
som innefattar en full­sländig uppräkning av tillåtna begränsningsändamål
kommer att ge upphov till en svåröverskådlig och svårtillämpbar reglering som
kan hindra också önskvärd lagstiftning ulan all ändå medföra någon förstärkning
av skyddel för yttrandefriheten på centrala områden. Jag delar därför
utredningens upp­faltning att man måste söka sig fram påandra vägar för all ge
yttrandefriheten ett tillfredsställande värn. En viklig ulgångspunkl är härvid
all den mest beiydelsefulla delen av yttrandefriheten - tryckfriheten - redan
bereds ett särskill starkt skydd genom regleringen i TF, Del skydd för
yttrandefriheten som följer av TF sträcker sig i själva verkei långl utanför
del område som direkl berörs av det där iniagna regelsyslemel. Del behöver
knappasl påpekas all del måsle framstå 5:0m föga meningsfullt all förbjuda
i,ex, muntliga yitranden av vissl innehåll om sådana yttranden slraffritt kan
återges i tryckt eller därmed Jämslälld skrift. Jag kan i sammanhanget vidare
erinra om min avsikt att tillsätta en särskild ulredning med uppgift alt lägga
fram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section243&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section244&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;109&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag
lill utvidgning av TF:s rällighelsskydd lill all avse också andra om­råden än
yttranden i tryckta och därmed jämställda skrifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mol bakgrund av de överväganden som jag nu har
redogjort för anser Jag att utredningens förslag all ställa upp ett generelll
krav på särskill vikliga skäl för begränsningar kompleiierai med en
exemplifierande uppräkning av tillåtna begränsningsändamål och en beskrivning
av de särskill centrala delarna av yttrandefriheten är en lämplig skyddsmelod.
Jag förordar således all RF:s skydd för yttrandefriheten ulformas i enlighel
med de principer som kommer lill uttryck i ulredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del ärenligt min mening lämpligt all i betydande
ulsträckning samordna RF:s exemplifierande uppräkning av tillåtna ändamål för
begränsningar av den medborgeriiga yttrandefriheten med TF:s reglerom grunderna
för hand­lingssekretess. Det är uppenbart all man i alll väsentligt finner
samma in­tressen bakom t, ex, föreskrifter om tystnadsplikt som bakom regler om
hinder mol att lämna ut allmänna handlingar. Jag loreslår av denna an­ledning
vissa detaljbetonade avvikelser från utredningens förslag i denna del.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Man bör vid utformningen av exempel på tillåtna
begränsningsändamål i viss mån beakta också den kritik som under
remissbehandlingen har fram­förts mol förslaget all generelll tillåta
begränsningar av friheten att yttra sig i näringsverksamhet. Del bör sälunda
inte komma i fråga alt låta en bestämmelse på området omfatta yttranden av
opinionsbildningskaraktär. Av det malerial som ligger till grund för
utredningens förslag i denna del framgåratt utredningen genom den föreslagna
bestämmelsen har velat öppna möjlighet till lagreglering i tre hänseenden: i
fråga om kommersiell reklam, yrkesmässig kreditupplysning och förbud för redare
i svenskt fartyg alt lill utländsk myndighet lämna ul handling som kan avsevärt
skada svensk sjöfartsnäring. Det är enligt min mening lämpligt all utforma
regleringen så att den ger klart stöd för de nämnda slagen av begränsningar men
i övrigt inle särskilt nämner yttranden i näringsverksamhet i uppräkningen av
begränsningsändamål. Såvitt gäller utformningen av en regel rörande kommersiell
reklam kan jag inte finna anledning lill några särskilda be­gränsningar i
dennas räckvidd. Eftersom den volymmässigt helt domine­rande reklammängden
förekommer i tryckt skrift bör hilhörande avväg­ningar i försia hand göras i
samband med utformningen av del iryckfri­helsrättsliga regelsystemet. Frågan om
grundlagsreglering av den kommer­siella reklamen hör till dem som lar behandlas
av den särskilda ytiran-defrihetsulredning som jag har nämnt i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar mol bakgrund av de överväganden som
jag nu har redovisat all det i RF föreskrivs au yttrandefriheten lar begränsas
endasi om särskill vikliga skäl föranleder del. såsom av hänsyn till I, rikets
säkerhel eller dess förhållande lill annan stal eller mellanfolklig
organisalion, 2, myn­dighels verksamhel för inspeklion, kontroll eller annan
lillsyn, 3, iniressei att förebygga eller beivra brott, 4, allmän ordning och
säkerhel. 5. del all-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section245&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section246&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;110&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mannas
ekonomiska iniresse, 6. skyddel för enskilds personliga eller eko­nomiska
förhållanden, 7. iniressei att reglera eller begränsa kommersiell re­klam.
Liksom i utredningens förslag bör vidare föreskrivas all man vid bedömandet av
vilka begränsningar som (ar ske med stöd av dessa be­slämmelser särskill skall
beakta vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i politiska, religiösa,
fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är tydligt att i n fo rm a t i o n s f r i h e
t e n (rällen till information) har ett nära samband med yttrandefriheten. Den
kan på sätl och vis ses som en spegelbild av denna frihel, Räiien till
informaiion beskrivs f n, i 2 kap, I ij 2 RF som en rätt att inhämia och
mottaga uppgifter och upp­lysningar, Enligl fri- och rällighelsulredningens
förslag skall den innefatta räll all ta del av allmän handling saml räll all i
övrigi inhämia och mottaga uppgifter, .upplysningar och meningsyttringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av utredningen föreslagna definitionen av
informationsfriheten kan i huvudsak godtas. Vissa förändringar bör emellertid
göras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som juridiska fakulteten vid Lunds universitet har
framhållil är rälten all la de! av allmän handling och den räll att i övrigi
motta informaiion som avses i bestämmelsen inie jämförbara från rättslig
synpunkl. Rätten all la del av allmänna handlingar är en rätt alt kräva en
positiv prestation av myndighelerna, medan den senare rättigheten däremoi
enbart aren hand­lingsfrihet för den enskilde. Del är därför enligl min mening
naiuriigast all förbehålla beieckningen informationsfrihet fören
handlingsfrihet av se­nasl nämnt slag och att belrakla rällen all la del av
allmän handling som en särskild rättighet som är exklusivt reglerad i TF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar vidare den uppfattning som har uttryckts
av hovrätten för Väslra Sverige alt utredningens definition av
informationsfriheten inte i tillräckligt hög grad harsamordnais med
definitionen av yttrandefriheten. Del är uppen­bart att dessa två friheter hell
bör korrespondera med varandra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar på nu angivna grunder alt
informationsfriheten beskrivs som en frihet all inhämia och motta upplysningar
samt att i övrigi ta del av andras yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill del nära samband som råder mellan
inlbrmaiionsfrihelen och yttrandefriheten är del ofrånkomligt all låta samma
begränsningsregler gälla i fråga om båda dessa friheter. Jag hänvisar därför i
denna del till vad Jag i det föregående har anfön i fråga om yttrandefriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mötesfriheten beskrivs i 2 kap, I ij 3 RF som en
frihel all anordna och att delta i möten. Utredningen föreslåren viss
utvidgning av del skyd­dade områdei, 1 förslaget beskrivs mötesfriheien som
frihet att anordna och närvara vid möten, lealerföreställningar och liknande
sammankomster. Enligt ell motivutlalande omfattar del föreslagna skyddel
emellertid inte teaterföreställningar av ren nöjeskaraktär utan endasi teater
m, m, som medi­um för opinionsyttring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening bör utgångspunkten vid
avgränsandet av det område som skall skyddas genom beslämmelserna om
mötesfriheten vara all denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section247&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section248&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;frihet
i största möjliga ulsträckning skall korrespondera med yttrande- och
informaiionsfriheierna. Principen bör vara all sammankomster som avser sådani
framförande eller delfående av yttranden som skyddas av reglerna om ytirande-
och informationsfriheterna skall omfatuis av RF:s skydd för mötesfriheien,
Della innebär bl, a, ati sammankomsler för framförande av konstnärliga verk bör
beredas samma skydd som t, ex, politiska eller religiösa sammankomsler. Jag
anser av denna anledning all den av uiredningen fö­reslagna utvidgningen av det
skyddade områdei lill all omfalta också opi­nionsbildande teater m, m, inte går
tillräckligt långt. Det är som flera re­missinstanser har framhållit dessulom
knappasl möjligt alt i rättstillämp­ningen dra en gräns mellan opinionsbildande
teater, å den ena, och andra former av scenisk framställning, å den andra
sidan. Grundlagsskyddet bör därför ulformas .så att det i princip omfattar alla
former av scenisk fram­slällning. Del finns vidare inle någon anledning alt
från del skyddade om­rådet undanta 1, ex, sådana konserter och sammankomsler
för högläsning ur litterära verk eller för förevisning av film som inte kan
betraktas som medier för opinionsyttring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del vaga uttrycket &amp;quot;möten&amp;quot; bör utgå ur
grundlagsiexten och de sam­mankomsler som skall omfattas av skyddel för
mötesfriheten i slällel be­skrivas med hjälp av en exemplifierande uppräkning
av vissa kvalificerande syften, utformad i viss anslulning lill beskrivningarna
av yttrande- och in-formaiionsfriheterna. Mötesfriheten kan i enlighet härmed
lämpligen be­skrivas som en frihet all anordna och bevista sammankomsi för
upplysning, meningsyttring eller annal liknande syfte eller för framförande av
konsi­näriigt verk. Med sammankomster för &amp;quot;annat liknande syfte&amp;quot;
avses bl, a, gudstjänster och andra sammankomsler för religionsutövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del bör påpekas att den här förordade utvidgningen
av det skyddade området nödvändiggör vissa ändringar i lagen (1956:618) om
allmänna sam-mankomsteroch i allmänna ordningsstadgan (1956:617),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslåratl mötesfriheten skall få
begränsas endasl med hän­syn till rikets säkerhet, till ordning och säkerhet
vid sammankomsien eller lill trafiken eller för att förebygga all farsot
sprids. Denna regel har inle föranlett några erinringar under
remissbehandlingen. Också jag anser all den ger ullryck för en lämplig
avvägning mellan de olika intressen som här slår mol varandra. Jag föreslår
endast en smärre språklig jämkning med hänsyn lill &amp;quot;larsols&amp;quot; dubbla
belydelse av &amp;quot;smittsam sjukdom&amp;quot; och &amp;quot;epi­demi&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna
om förhandsgranskning av biograffilm i förordningen (1959:348) med särskilda
beslämmelser om biografföreslällningarm, m, utgör i försia hand en begränsning
av yttrandefriheten. Eftersom förordningens reg-leremellertid endast avser ut
nyttjandet a v denna frihel vid sam mankomslera v ett slag som i princip
omfattas av del här förordade skyddet för mötesfriheten, nämligen
biograflbreställningar, skall dessa regler, som framgår av det föregå­ende,
betraktas också som ingrepp i mötesfriheten. Frågan om filmcensuren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section249&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section250&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;112&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommeratt
omfattasav' uppdraget förden särskilda yttrandefrihetsutredning som jag avser
att tillsätta, 1 avbidan på den lagstiftning som kan bli resultatet av ut
redningens arbete böi bestäm melser om filmcensur av det slag som nu åter­finns
i biografförordningen få stöd i en särskild övergångsbestämmelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;D e m o n s t r a t i o n s f r i h e t e n slår
mötesfriheten nära. Den beskrivs i gällande rätt (2 kap, I ji 4 RF) som en räll
all ensam eller i grupp framföra åsikter på allmän plais, I fri- och
rällighelsulredningens förslag definieras demonsirationsfrihelen, ulan att
någon ändring i sak är åsyftad, som räll all anordna och dellaga i
demonstration på allmän plats. Denna omfor­mulering innebäratt del i
demonsirationsfrihelen ingående ylirandefrihels-momeniel skjuls i bakgrunden
och all iniressei i slällel koncentreras på del för en demonstration utmärkande
all den beslår av en eller flera personer som befinner sig på allmän plats i
ell vissl opinionsbildningssyfte. Vinslen med denna perspektivförskjutning är
all det inle kan uppkomma någon tvekan om att de regler som i allmänhel gäller
för begränsning av yttran­defriheten gäller också när denna frihet utnyttjas
vid en demonstration. Jag ansluler mjg av denna anledning lill ulredningens
förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har föreslagit all samma begränsningsregler
skall gälla i fråga om demonsirationsfrihelen som beträflände mötesfriheten,
Della aren nöd­vändig följd av den nära släktskapen mellan dessa två
friheteroch jag ansluler mig därför lill förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreningsfriheten beskrivs f n, i 2 kap, I tj 5 RF
som frihet all sammansluta sig med andra lill förening. Utredningen
förklararati den bibehåller den positiva föreningsfrihetens begrepp i sak
oförändrat men be­skriver den i stället som frihet alt sammansluta sig med
andra för allmänna eller enskilda syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill med anledning av ett par uttalanden under
remissbehandlingen framhålla alt den av uiredningen föreslagna bestämmelsen
otvivelaktigt skyddar också rälten all bilda föreningar för ekonomiska syften.
Som en remissinsians har framhållit innebär detta all den positiva
föreningsfriheten har en betydligt vidare omfattning än moisvarande negativa
frihel så som denna har utformats i ulredningens förslag. Enligt min mening
innebär della emellertid inle någon nackdel. Reglerna om den positiva förenings­friheten
har en hell annan funklion i rätiighetsskyddet än reglerna om den negativa
friheten. Avsikten med den här behandlade bestämmelsen är all ge medborgarna
vidsträckta möjligheter all sluta sig samman för all ge-mensami verka i olika
syften. Del är härvid knappasl möjligt all göra skillnad mellan olika legitima
syften beroende på vilken grad av beiydeLse dessa kan ha för den fria
åsiktsbildningen i samhället. En fackförening har t, ex, i mycket stor
uisträckiiing ekonomiska syften men tjänar uppenbariigen samiidigi lill att
stärka sina medlemmars slällning också i opinionsbild­ningshänseende. Jag kan
därför inle finna annat än all uiredningen har gett föreningsfriheten en
lämplig omfallning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Del
bör i sammanhanget påpekas att de formkrav som för skilda lyper&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section251&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section252&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;113&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
föreningar ställs upp i lagarna om ekonomiska föreningar, akiiebolag osv. inle
kan anses som begränsningar av föreningsfriheten. Som grund­lagberedningen
framhöll i SOU 1972:15 (s, 157) har dessa regler till funktion all ange de
rättsliga ramarna för dem som vill begagna en särskild juridisk konslruklion
som innebär särskilda fördelar i form av ansvarigheisbegräns-ning,
minoriletsskydd osv. Till den del denna lagsliftning ärav civilräitslig nalur
faller den f ö, redan på grund härav uianför det område som berörs av det
föreslagna rättighetsskyddet. Inte heller den typ av näringsreg­lering som
innebär att viss verksamhet - t, ex, bank- eller försäkrings­rörelse - fär
drivas endasl i föreningform av vissl slag kommer i konflikt med skyddet för
föreningsfriheten, Självfallel kan inle heller föreskrifter som t, ex, ställer
upp krav på tillstånd för bedrivande av viss näringsverk­samhet an.ses som
begränsningar av föreningsfriheten även om verksamhel av berört slag lill följd
av andra beslämmelser kan bedrivas endasl av ak­iiebolag eller annan förening.
Än mindre kan den här föreslagna besiäm­melsen lolkas så all verksamhel som är
brottslig om den bedrivs av en enskild person skulle vara friad mol ingrepp om
den i stället bedrivs i för­eningsform. Vad som är förbjudet äratt ställa upp
hinder mot att viss i och för sig lovlig verksamhet alls bedrivs genom
sammanslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt uiredningen föreligger f n, inle någon annan
begränsning av den positiva föreningsfriheten än strafföeslämmelsen om olovlig
kårverksamhet i 18 kap, 4 ij brottsbalken. Med hänsyn till våra
konveniionsålaganr':'n sägs del emellertid vara lämpligt att öppna möjlighet
lill lagstiftning också mol eventuella rasistiska föreningar. På grundval av
dessa överväganden föreslår utredningen alt föreningsfriheten skall kunna
begränsas för all motverka enskild verksamhel av militär eller liknande natur
eller för all motverka förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg
eller av vissl etniskt ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning att bestämmelsen
om straff för olovlig kårverksamhet innebären begränsningav föreningsfriheten i
den uiformning denna föreslås (a,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK har ifrågasatt om det är nödvändigt att göra ett
särskilt undantag för rasistiska föreningar. Enligt JK tvingar lagstiftningen
om hets mot folk­grupp och olaga diskriminering eventuella föreningar med
rasistiski program lill passivitet. Del krav som i FN-konventionen om
avskaffande av alla former av rasdiskriminering ställs upp på lagstiftning som
ogiltigförklarar eller förbjuder organisationer av sådant slag kan därför i
praktiken anses i allt väsentligt uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del är jag närmast benägen all instämma
med JK vad gäller frågan om förhällandel mellan gällande svensk räll och
rasdiskriminerings­konventionens krav. Som jag anförde i samband med all
konventionen godkändes av riksdagen (prop, 1970:87 s, 64) uppnår man genom den
lag­sliftning som har nämnts av JK i viss mån samma effekt som med ell uttryckligt
förbud mot rasistiska organisationer och mol dellagande i sådana&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section253&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section254&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;114&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Organisationer,
Det förhåller sig emellertid å andra sidan så all konven-tionslexten uppenbarligen
närmast tar sikte på en lyp av lagsliftning som skulle innebära en begränsning
av den i RF fastslagna föreningsfriheten av ungefär samma slag som den
begränsning som ligger i straffsladgandel om olovlig kårverksamhet. Man
börenligt min mening undvika att utforma grundlagen så all det kan hävdas alt
denna lägger hinder i vägen för ett fullständigt uppfyllande av Sveriges
konventionsålaganden,och Jag vill därför förorda att RF som utredningen har
föreslagit uttryckligen gör undantag också för lagsliftning mol rasistiska
föreningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår således inle någon ändring i sak i
ulredningens förslag till beslämmelse om begränsningar i föreningsfriheten. Jag
vill däremot förorda all bestämmelsen ulformas på ell sådani sätt att det
klarare än i utredningens förslag framgår all den inle avser annan lagstiftning
än sådan som direkl gäller sammansluiningar, Besiämmelsen bör enligl min mening
utsäga att föreningsfriheten får begränsas endast såvitt gäller
sammanslutningar vilkas verksamhel är av militär eller liknande nalur eller
innebär förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av vissl
etniskt ursprung,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl 2 kap, 1 t; 6 RF ulgörs religionsfriheten av
en frihet att sammansluta sig med andra lill trossamfund och att ulöva
religion. Utredningens förslag sägs innebära all religionsfrihelen utvidgas
lill alt avse frihet alt bilda också andra religiösa sammanslutningar än
trossamfund men att den i övrigi bibehålls oförändrad, Religionsfrihelen
definieras av ut­redningen som frihet att ulöva religion och att sammansluta
sig med andra för religiös gemenskap. Utredningens förslag öppnar inle några
möjligheler lill begränsning av den på della sätt beskrivna religionsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppgiften alt utforma grundlagsregler lill skydd
för religionsfrihelen är förbunden med särskilda svårigheter vilka har sin
grund i den omstän­digheten att denna frihel såsom den vanliglvis uppfattas
innehåller bely­dande momeni av andra fri- och rättigheter, Religionsfrihelen
anses t, ex, normalt innefatta inte bara en frihet att hysa viss religiös
övertygelse och att enskill utöva religion utan också frihel alt sprida och ta
del av religiös förkunnelse, all anordna och della i gudstjänster samt att
bilda och medverka i religiösa sammansluiningar. Samtidigt som del är angelägel
all bereda dessa särskilda inslag i religionsfriheten ett lillfredsslällande
skydd är del .självklart alt reglerna om religionsfriheten inte får hindra att
de bestämmelser som i allmänhel gäller fiir begränsning av yttrande-,
informations-, mötes-, de­monstrations- och föreningsfriheterna är tillämpliga
också när dessa friheter Utövas i religiösa sammanhang. Det är t, ex, angeläget
alt underen epidemi kunna hindra sammankomster där smitta kan spridas vare sig
det är fråga om gudstjänster, teaterföreställningar eller politiska möten.
Ärekränkande ytt­randen måste, för att ta ett annat exempel, kunna beivras
också när de fälls i religiösa sammanhang, och rasistisk verksamhet skall
givetvis kunna hindras också när den till äventyrs bedrivs under religiös
täckmantel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
remissbehandlingen har riktats viss krilik mol ulredningens förslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section255&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section256&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;115&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
innebörd att detta inte tillräckligt klart ger uttryck föratt de begränsningar
som i allmänhet fär ske i yttrandefriheten, mötesfriheien etc, lar göras också
när dessa friheter utnyttjas i religiösa sammanhang. De kritiska remiss­insianserna
föreslår att religionsfrihelen liksom övriga positiva opinions­friheter görs
begränsningsbar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening finns del vissl fog för den
sålunda framförda kritiken. Uppgiften att ge en klar bild av grundlagsskyddets
omfallning och innehåll försvåras ytteriigare av att de allmänna begränsningar
som gäller för män­niskors handlande i samhället i vissa fall kan komma all
beröra åtgärder som uppfattas som utövande av religionsfrihelen. En i allmänhel
slrafföar handling skall t, ex, inle vara skyddad bara därför all den
förekommer i religiöst sammanhang. Jag ålerkommer lill det nu nämnda problemet,
vilket är gemensamt för flera av fri- och rättigheterna, i specialmotiveringen
till 2 kap,  12 tj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är således tydligt att utredningens förslag
till skydd för religions­frihelen kan leda lill en felaktig uppfattning om
skyddets styrka. Det kan av denna anledning hävdas att en reglering som innebär
alt religionsfriheten görs begränsningsbar skulle ge en riktigare bild av
rättsläget på områdei. Det förhåller sig å andra sidan så all de moment i
religionsfriheten som inle hämtar inslag från övriga opinionsfriheier-främst friheten
lill enskild reli­gionsutövning - inte bör kunna underkastas några särskilda
begränsningar. Del finns inte heller någon anledning att tillåta sådana
begränsningar av reli­gionsfriheten som utgörsav inskränkningari rätlenalt
yttrasig,tadel av yttran­den, anordna och delta i möten eller alt bilda
sammanslutningar just i religiösa sammanhang. Jag delarav denna anlednmg
ulredningens uppfattning att den positiva religionsfrihelen bör beredas ett
absolut skydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I syfte att förtydliga regleringens innebörd föreslår
jag alt det moment som utgörs av frihel att sammansluta sig med andra för
religiös gemenskap får utgå ur definitionen av religionsfriheten och att det
första ledet i stället utvidgas till att avse frihet att ensam eller
tillsammans med andra utöva sin religion. Genom dessa ändringar förebyggs det
missförståndet att eventuella allmänna begräns­ningar av föreningsfriheten inle
skulle gälla för religiösa sammanslutningar, samtidigt som det klargörs att
reglerna om religionsfrihelen hindrar regler som riktar sig enbart mot
religiösa sammanslutningar eller sammankomsler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
negativa opinionsfriheterna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebäratt tillämpningsområdet
förde negativa opi­nionsfriheter som f n, regleras i 2 kap, 2 tj - de negativa
yttrande-, för­enings- och religionsfriheterna - begränsas i förhållande lill
gällande rätt på så sätt att skyddel kommer all avse de från demokratisk
synpunkl särskill centrala delarna av dessa friheter. Del blir härigenom
möjligt att hell förbjuda begränsningar av dem. En nackdel med den föreslagna
lösningen är vis­serligen alt den öppnar ett något större utrymme än den
nuvarande reg-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section257&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section258&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;116&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;leringen för delegering av normgivningskompetens lill
regeringen. Enligt min mening måsle emellertid denna omständighet anses väga
läll i jäm­förelse med den avsevärda förstärkningen av skyddel för de nu
avsedda friheterna i övrigt. Jag förordar därför alt regleringen i denna del
utlbrmas i enlighet med de riktlinjer som har föreslagits av uiredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den negativa yttrandefriheten
beskrivs f n, i 2 kap 2 tj RF så alt varje medborgare är skyddad mol all
myndighet tvingar honom att ge sina åsikter till känna. Detta skydd kan som
övriga i 2 kap, angivna fri- och rättigheter begränsas genom lag, Uiredningen
föreslår att del skyd­dade områdei skall begränsas till all avse tvång alt ge
till känna åskådning i politiskt, religiös! eller annal hänseende men all
grundlagsskyddei i gengäld skall vara absolut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Begränsningen av bestämmelsens
lillämpningsområde i förhållande lill gällande rält har i huvudsak åstadkommits
genom att ordet &amp;quot;åsikter&amp;quot; har ersatts med &amp;quot;åskådning&amp;quot;. Med
åskådning sä'ger sig uiredningen förslå eu någoi så när sammanhängande komplex
av åsikter inom ell vissl område. Jag delar uppfallningen att man i huvudsak
får lill slånd en lämplig av­gränsning av del skyddade området genom den
föreslagna terminologiska förändringen, ,\ii behålla den nuvarande regeln men
göra denna absolut skulle som JK framhäller i sitt remissyttrande bl, a,
medföra all reglerna om vittnespliklen kom i strid med grundlagen, JK
kriliserar emellertid ul­redningens beskrivning i motiven av innebörden i ordel
åskådning, Enligl JK bör den av uiredningen föreslagna regeln endast avse
sådana områden där begreppel åskådning är ett naturiigt uttryck för de åsikter
en person omfattar. Detta ärenligt JK fallel i religiösa sammanhang. Även i
politiska sammanhang sägs det vara normall att använda ordet åskådning, JK
förklarar däremot att t, ex, en begäran av invånarna i ett radhusområde att has­tigheten
på galor inom området skall begränsas till 30 km/tim, inie kan anses vara
uttryck fören åskådning, även om kravei skulle vara ell uttryck för en åsikl
bland många andra i fråga om trafiksituationen inom området eller beiriiffande
trafik över huvud tagel. Som ell griinsfall nämner JK ve­tenskapliga läror och
syslem som bygger på en rad sammanhängande rön och slutsatser, t, ex, inom
astronomi eller medicin. Också i sådana fall sägs del vara naturligt alt ibland
tala om åskådning. Jag vill för egen del ansluta mig till dessa uttalanden av
JK.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nära besliiktacl med skyddet förden
negativa yttrandetYiheien aren fö­reslagen bestämmelse om skydd mol i v å n g
all della i möte, d e m o n s 1 r a 1 i o n ellerannan o p i n i o n s y 11 r i
n g , Inte heller della skydd, vilkel saknar motsvarighet i gällande rätt. kan
bli föremål för begränsningar, Ulredningens förslag i denna del har inie
föranlett några invändningar från remissinstansernas sida. För egen del
anserjag alt en be­stämmelse av ifrågavarande slag innebär en betydelsefull
förstärkning av räi­iighetsskyddei, och jag ansluter mig därför i princip till
utredningens förslag. Grundlagsskyddet bör emellertid inte avse också tvång att
delta i &amp;quot;möten&amp;quot;, I&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section259&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section260&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;117&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motsats
till utredningen kanjag nämligen inte finna annat än att användandet av detta
uttryck, om därmed skall förstås sådana sammankomster som omfat­tas av skyddet
för den positiva mötesfriheien, kommer alt fä lill följd alt grund­lagsregeln
drabbar också t, ex, det tvång att närvara vid lektionersom följerav
skolplikten. Den skyddseffekt som avses med utredningens förslag torde upp­nås
till fullo även om ordet &amp;quot;möte&amp;quot; inte las in i grundlagsiexten. Mot
bakgrund av vad Jag har anfört i del föregående om förhållandet mellan de olika
positiva opinionsfrihelerna förordar jag vidare all bestämmelsen ulformas så
alt den inte ger intryck av att deltagande i en demonstration i första hand
skall ses som en form av yttrande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De negativa förenings- och religionsfriheterna
skyddas f n, genom en beslämmelse i 2 kap, 2 tj RF enligl vilken varje
medborgare är skyddad mol all myndighei tvingar honom att tillhöra för­ening
eller trossamfund. Liksom i fråga om den negativa yttrandefriheten innebär
utredningens förslag här alt det skyddade området begränsas men all skyddet i
stället görs absolut. Utredningen föreslår all skyddet skall avse tvång alt
tillhöra trossamfund, politisk sammanslutning eller samman­slutning för annan
åskådning. Med hänsyn till att reglerna om medlemskap i svenska kyrkan enligl
utredningen får anses slå i strid med den föreslagna bestämmelsen föreslåsen
särskild övergångsbestämmelse i detta hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser också här all den av uiredningen valda
tekniken är lämplig och förordar all förslaget genomförs. Med anledning av
vissa uttalanden under remissbehandlingen vill Jag framhålla all jag delar
ulredningens upp­fattning om behovet av en särskild övergångsbestämmelse för
reglerna om medlemskap i svenska kyrkan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen föreslår att ett förbud mol
åsiktsregistrering skall föras in i RF, Den föreslagna bestämmelsen i ämnel
innebär all ingen medborgare lar ulan eget samtycke antecknas i regisler enbart
på grund av sin politiska åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag ansluter mig lill ulredningens uppfattning all
åsiktsregistrering ulan anknytning till befarade brottsliga handlingar inte
skall la förekomma men att å andra sidan sådan registrering av säkerhetsrisker
som f n, görs i det s, k, SÄPO-registret inle kan undvaras som ett led i skyddel
fördel demokratiska samhällsskicket. Del måste anses vara värdefullt all de
yttersta gränserna för del allmännas möjligheter all registrera medborgarnas
politiska åsikter klart anges i grundlagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I likhei med uiredningen anser jag att den registrerades
samtycke bör medföra all grundlagens registreringsförbud förlorar sin verkan.
Del är som utredningen framhäller uppenbariigen nödvändigt alt kunna ange olika
per­soners politiska hemvist i förteckningar över kandidater i politiska va!
och över ledamöler i politiska församlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen har riktat den invändningen mot
den föreslagna be­stämmelsen att denna enligt sin ordalydelse inle utesluter
att man i an­slutning till självständigt beskrivna moment i exempelvis
taxeringsregisler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section261&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section262&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;118&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;socialregisler
m, m, medger registrering av politisk åsikt. Jag kan inte finna annat än all
denna krilik har visst fog för sig, Enligl min inening undviker man lättast den
av datainspektionen påtalade tolkningen, om man i stället föratt förbjuda att
någon aniecknas i regisler enbart pågrund av sin politiska åskådning
föreskriver att anieckning om medborgare i allmänt register inte får grundas
enbart på sådan omständighet. En regel av denna lydelse innebär bl, a, alt ett
regisler däi' en person finns antecknad på någon grund som saknar varje samband
rned politisk åskådning inle fär kompletteras med en anteckning om den
registrerades åskådning i sådant hänseende, I detta fall får en anteckning av
senast nämnt slag nämligen anses vara hell självständig och därmed grundad
enbart påden antecknades åskådning. Bestämmelsen ut­gör däremoi inte någol
hinder mot att anteckningar t, ex, om partitillhörighet tillförs ett regisler
över personer som på andra grunder än enbart sin politiska åskådning kan
betraktas som säkerhetsrisker. Grunden för anteckningen är i detta fall alt
vederbörande med hänsyn till samtliga förekommande omständigheter anses utgöra
en sådan risk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt innehåller inte något mot enskilda
riktat förbud mot kollektivanslutning till politiskt parti och något sådant
förbud har heller inte föreslagits a' utredningen. Jag finner inte anledning
att inta någon annan ståndpunkt. Det kan emellertid finnas anledning all någol
kommentera ett ultalande i frågan som under remissbehandlingen har gjorts av
juridiska fakulteten vid Uppsala universitet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt fakulteten har de fackliga organisationerna
under de senaste åren i allt större utsträckning kommii att fullgöra uppgifter
som tidigare har legat på traditionella statliga organ. De organisationer som
harerhållit sådana offentiigrättsliga uppgifter torde enligl fakulteten redan
på grund av det gentemot det allmänna rikiade förbudet all tvinga nägon alt
tillhöra sam­manslutning för politisk åskådning vara förhindrade att fatta
beslut alt kol-lekiivanslula sina medlemmar till politiskt parti. Jag kan med
anledning av delta uttalande inledningsvis påpeka all jag kommer att behandla
frågan om vad som i rättighetsregleringen skall förslås med uttrycket &amp;quot;del
all­männa&amp;quot; under rubriken lill 2 kap. Jag vill emellertid redan här
framhålla det orimliga i att på grundval av de senasie årens ulveckling på del
ar-betsrältsliga områdei hävda att de fackliga organisationerna numera i viss
utsträckning skulle framträda som företrädare för det allmänna gentemot de
enskilda medborgarna, bland dem de egna medlemmarna. Den omstän­digheten alt
organisationerna har fått vidgade möjligheler att föra förhand­lingar och
träffa avtal på den offentliga delen av arbetsmarknaden och att de i vissa fall
kan utse företrädare i olika organ inom myndigheterna måste tvärtom uppfattas
så att organisationerna har fått ökade möjligheler att fö­reträda sina
medlemmars - alltså enskilda personers - intressen gentemot det allmänna. Det
är således uppenbart all det av mig förordade skyddet för den negativa
föreningsfriheten inte innebär någon begränsning av fack­föreningarnas
möjligheter att fatta beslut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section263&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section264&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.4
Det materiella skyddet för de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri-och rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsregler om de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri-
och rältigheterna fungerar i be­tydande utsträckning som en förstärkning av
skyddel för opinionsfrihelerna. Det är t, ex, tydligt att föreskrifter som värnar
den enskildes rörelsefrihet indirekt skyddar också hans möjligheler alt utöva
sin yttrandefrihet, de­monstrationsfrihet etc. Det är emellertid uppenbart att
bestämmelserna om de kroppsliga fri- och rältigheterna har verkan även utanför
det område som avser skyddet för demokratin. De ger också uttryck för den
respekt för den enskilda individens integritet som är utmärkande för ett
rättssam­hälle,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelser lill skydd för de kroppsliga fri- och
rättigheterna åierfinns f n, på skilda slällen i RF, 1 2 kap, 1 t; 7 finner man
en bestämmelse om den enskildes rörelsefrihet, och i samma kapitels 3 ij har
tagits in föreskrifter om skydd mot kroppsvisitation eller annal påtvingat
kroppsligt ingrepp, mot husrannsakan och intrång i brev-, post- och teleförbindelser
saml mol hemlig avlyssning, 1 8 kap, 1 ij förbjuds bl, a, normgivning som
medger dödsstraffeller landsförvisning av svensk medborgare. Sistnämnda
föreskrift kompletteras av en regel som i betydande ulsträckning förbjuder norm­givning
som möjliggör berövande av svenskt medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rörelsefriheten och det skydd som avses i 2 kap, 3
tj RF får begränsas men endast genom lag, Normgivningsförbuden i 8 kap, 1 § är
absoluta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu nämnda fri- och rättigheterna återfinns
samtliga i utredningens förslag. Till de icke-begränsningsbara rättigheterna
har vidare fogals förbud mot lorlyr, kroppsstraff och medicinsk påverkan i
syfte alt tvinga fram uppgifier eller hindra yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De begränsningsbara kroppsliga fri- och
rättigheterna skyddas enligl ut­redningens förslag dels genom de allmänna
kraven all en rättigheisbegräns­ning inte får gå längre än vad som är
nödvändigt eller utgöra ett hot mot den fria åsiktsbildningen, dels genom
förbuden mol åsikts-, ras- och köns­diskriminering, Uiredningen har däremoi
inle funnii del möjligt all på della område begränsa lagstiftarens
handlingsfrihet med hjälp av sådana upp-räkningarav tillåtna
begränsningsändamål som föreslås i fråga om de positiva opinionsfriheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av utredningen föreslagna avgränsningen av det
område som skall skyddas genom grundlagsregler om kroppsliga fri- och
rättigheter har i all­mänhet godtagils under remissbehandlingen, 1 vissa
yttranden haremellertid framförts önskemål om kompletteringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RF:s rättighelsreglering bör enligt min mening
utformas så att den i hu­vudsak inte omfattar andra regler än sådana som måste
anses vara av grund­läggande belydelse för det demokraliska styrelseskicket
eller för den en­skildes personliga frihet och säkerhet, Ulredningens förslag
till skydd för de kroppsliga fri- och rättigheterna får anses stå i god
överensslämmelse med denna grundsals. och jag vill därför inle förorda någon
utvidgning av del skyddade områdei utöver vad utredningen har föreslagit. Att
som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section265&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section266&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
remissinsians har fönjrdai låta RF innehålla förbud mot sådana företeelser som
slaveri, iräldom och frihetsberövande på grund av oförmåga att fullgöra avtalad
förpliktelse skulle t, ex, uppenbarligen inte innebära någon reell för­stärkning
av skyddet för den enskilde. Andra regler som har föreslagits under
remissbehandlingen är så oklara lill sin innebörd att de av denna anledning
inte kan lämna något verkligt bidrag till rättighetsskyddet. Till denna
kategori hör regler om förbud mol omänsklig eller förnedrande be­handling eller
bestraffning och mot kollektiv utvisning av utlänningar. Inte heller
verkningarna av ett sådani förbud mot att enskild mot sin vilja utsätts för
medicinska experiment som har föreslagits av ell par remissinstanser kan förutses
med lillfredsslällande grad av klarhet. Ett förbud av delta slag kan 1, ex, få
den oönskade effekten att det hindrar en person, som lill följd av svår sjukdom
inte kan avge någon viljeförklaring, från alt räddas lill livet med hjälp av en
dittills oprövad operationsmetod. Med hänsyn till all del ofta förekommer ell
inslag av experimenterande i medicinsk verk­samhet så lill vida att någon
fullsländig förhandskunskap om resultatet av en viss behandling inte är för
handen, skulle ett sådant förbud i själva verket kunna bli ell hinder mot
framsteg på del medicinska områdei och mot en ändamålsenlig sjukvård.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfaltning att det inle är
möjligt alt gå längre i fråga om förslärkningen av skyddet för de i RF nämnda
kroppsliga fri-och rättigheterna än som har gjorts i dess förslag. De problem
som möler i delta sammanhang kan belysas genom ett resonemang med utgångspunkt
i grundlagsregeln om skydd för rörelsefriheten. Den vanligaste formen av
begränsning av denna fiihel utgörs av föreskrifter om frihetsstraff på grund av
brotl. Sådana föreskrifter finns inom de fiesta områden för mänsklig aktivitet
och tjänar ett stort anlal olika syften. Del är uppenbariigen inle göriigl all
i en grundlagsregel med någon grad av konkreiion ange alla de ändamål för vilka
begränsningar av rörelsefriheten av här avsett slag skall få göras nu och i
framtiden. Lämnar man å andra sidan strafflag­stiftningen uianför skyddel blir
del som utredningen framhåller inle särskilt meningsfullt all låta RF ange
vissa tillåtna begränsningsändamål, eftersom omfattningen av det skyddade
områdei med en sådan lösning blir hell be­roende av vad som är kriminaliserat,
Moisvarande resonemang kan föras i fråga om övriga begränsningsbara kroppsliga
fri- och rättigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening innebär emellertid redan den
reglering som utred­ningen har föreslagit en belydande förstärkning av skyddel
i förhållande till gällande rättsläge. Som särskill betydelsefulla i della
sammanhang får man anse förbuden mol åsikts- och rasdiskriminering, vilka
innebär att ingen kan berövas sin frihet eller utsättas för andra inirång i sin
personliga integritet enbart på grund av sin åskådning i t, ex, politiska eller
religiösa frågor eller på grund av sin tillhörighet till viss etnisk minorilel.
Jag kan i detta sammanhang vidare påpeka att bestämmelsen all en rättigheisbe­gränsning
aldrig fär utgöra hot mol den fria åsiktsbildningen får anses hindra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section267&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section268&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;'&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bl,
a, föreskrifter som begränsar medborgarnas möjligheler att komma i kon­takt med
varandra genom all förbjuda dem att resa mellan olika delar av landel utan
särskilt tillstånd i form av t, ex, inrikespass,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 den grundläggande regel om rörelsefriheten som f
n, åierfinns i 2 kap, I ij 7 beskrivs denna som frihel all röra sig inom riket
och alt lämna riket, Ulredningens förslag innebär inte någon ändring härvidlag.
Jag delar uppfallningen all den nuvarande definitionen är lämplig i sak. Jag
kan sålunda inle ansluta mig lill den av en remissinsians framförda
uppfallningen att bestämmelsen om rätt alt frilt lämna riket bör utformas så
all den kommer all innefatta ett förbud mot åigärder som hindrar eller
otillböriigt försvårar en ulfiyltning ur riket. Även om man kan hysa sym­patier
fören sådan utvidgning av skyddel ärdel inle göriigl all med lillräcklig grad
av precision ange vilka åigärder som skulle vara förbjudna. Del kan med hänsyn
till vår valutapolitik t, ex, inie vara lillålel all hell fritt föra ul
ekonomiska tillgångar ur Sverige, Ell förbud av nu avsett slag skulle vidare
kunna åberopas mol regler om beskattning av inkomster här i landet för den som
befinner sig utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som redan har nämnts uppställs i 8 kap, 1 tj andra
slyckel RF f n, ell absolut skydd mol alt svensk medborgare landsför­visas
eller eljest hindras all återvända hit, Ulredning­ens förslag innebär inle
någon saklig ändring i delta skydd och inte heller jag kan finna någon
anledning att här frångå gällande rättsläge.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar vidare ulredningens uppfaltning alt
förbudet mol landsförvisning inte bör kompletteras med en bestämmelse om förbud
mol utlämning av svensk medborgare till annan stat, Ell generelll utformat
förbud av sådani innehåll skulle komma i strid med de föreskrifter om utlämning
lill annal nordiskl land som finns i gällande räll och som vilar på
internordiska över­enskommelser. Del kan enligt min mening inle heller komma i
fråga all i RF göra en uppdelning mellan stater lill vilka utlämning kan ske
och stater i fråga om vilka sådana åtgärder inle får förekomma. Som uiredningen
framhåller innebär redan RF:s förbud mol landsförvisning ett visst skydd mol
utlämning av svensk medborgare, nämligen mot utlämning som sker under sådana
förhållanden alt den i prakliken fär samma följder som en landsförvisning. Del
kan i sammanhanget vidare erinras om all del nu framlagda förslagel till
rällighelsskydd bl, a, innebär all utlämning på grund av någons åskådning eller
etniska tillhörighet inte får förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den i 8 kap. It- andra styckei iniagna regeln om
skydd för del svenska medborgarskapet får ses som en förstärkning av skyddel
mol landsförvisning. Genom denna regel förbjuds normgivning som innebär all en
här i landel bosall svensk medborgare skall kunna berövas sill med­borgarskap i
annal fall än då han är eller samiidigi blir medborgare i annan stat,
Uiredningen föreslår att detta skydd vidgas lill alt omfatta alla svenska
medborgare som någon gång har varit bosatta här i landet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
ansluler mig lill ulredningens förslag i denna del. Au som en re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section269&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section270&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;122&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;missinstans
har förordat gå ett steg längre och helt slopa kravet på bosättning här i
landel är inte förenligt med gällande medborgarskapslagsliflning. Enligt 6 t;
lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap föriorar nämligen svensk medborgare,
som är född utomlands och som inte heller har uppehållil sig här under
förhållanden som tyder på samhörighet med Sverige, sitt svens­ka medborgarskap
när han fyller 22 år, om han inte dessförinnan på ansökan får medgivande att
behålla detta. En sådan föriust av medborgarskapet kan ske även om vederbörande
inte har annat medborgarskap. Någon ändring av denna bestämmelse är inle
akluell.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget framhålla all jag delar
ulredningens uppfattning att del skulle strida mot grunderna för den föreslagna
bestämmelsen om skydd för det svenska niedborgarskapét om en person, som har
lämnat sitt hemland - kanske av politiska skäl - och som har kommit lill
Sverige och blivit svensk medborgare samiidigi som han har kvarsill
medborgarskap i hemlandet, berövas sill svenska medborgarskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nuvarande reglerna om skyddet för kroppslig
integri­tet i 2 kap, 3 t; RF innebär all varje medborgare är skyddad mol att
myn­dighet utsätter honom för kroppsvisitation eller annat påtvingat kroppsligt
ingrepp. Vidare föreskrivs i 8 kap, I 1; första stycket att lag eller annan
föreskrift inte får innebära all dödsstraff skall kunna ådömas. Som nämnts
föreslår utredningen all dessa regler skall bibehållas och att RF härulöver
skall innehålla ett absolut skydd mot tortyr och kroppsstraff saml mol
medicinsk påverkan som syfiar lill all t \'inga fram uppgifier eller hindra
yttranden. Förslaget har i denna del lämnats ulan erinran av remiss­instanserna.
Också jag ansluter mig till delta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 2 kap, 3 tj är v-arje medborgare f n,
skyddad mol alt myndighet utsätter honom för h u s r a n n s a k a n ,
Utredningen föreslår i delta hän­seende inte någon annan ändring i förhållande
till gällande räll än att be­stämmelsen formuleras på sådani säll all del
klarare framgår all den avser också andra former av intrång än som vanligen
avses med uttrycket hus­rannsakan. Ingen av remissinstanserna har haft någon
invändning mol för­slaget. Också jag anser att det bör genomföras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rälten lill förtrolig kommunikation beskrivs f n, i
2 kap, 3 ij RF så att varje medborgare är skyddad mol all myndighet utsätter
honom för intrång i hans brev-, post- eller teleförbindelse eller för hemlig
avlyssning, Uiredningen föreslår att denna beslämmelse formuleras om på sådant
sätt att den kommer att omfatta också meddelanden som överbringas i form av
bandinspelningar, videogram eller över huvud taget i en sådan form all de kan
bli föremål för t.ex, beslag men som nu faller utanför skyddet om de inle befordras
med post.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser att utredningens förslag i denna del har
fåll en i sak tillfreds­ställande uiformning och förordar all del genomförs med
endasl ett par redaktionella ändringar i förtydligande syfte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section271&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section272&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av ett uttalande under
remissbehandlingen vill Jag framhålla att en ålgärd, som innebär alt
postförbindelser försvåras eller av­bryts men som inte innefattar undersökning
t, ex, av brev, varken enligl gällande rätt eller enligt det här framlagda
förslaget skall uppfällas som ett ingrepp i skyddet för förtrolig kommunikation
utan i stället ses som en begränsning av ytirande- och informationsfriheterna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.5
Fackliga friheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är uppenbart all bl, a, de olika opinionsfrihelerna
har slor betydelse på det fackliga fallet. Här kan 1, ex, erinras om att
fackföreningarnas kamp för ökat inflytande i betydande utsträckning har skett
parallellt med en kamp för erkännandet av rätlen att organisera sig, hålla
möten, demonstrera elc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid sidan av de nu nämnda fri- och rättigheterna
brukar man emellertid också tala om fackliga friheter i en mera begränsad
mening, nämligen friheter som exklusivt gäller förhållandet mellan
arbetsmarknadens parter, I RF åter­finns f n, en beslämmelse på detta område,
Enligl 2 kap, 5 tj äger förening av arbetstagare samt arbetsgivare och förening
av arbetsgivare rätt att vidla fackliga stridsåigärder, om annat inte följer av
lag eller avtal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår att regeln i 2 kap, 5 tj
bibehålls oförändrad men att de fackliga friheterna i övrigi lämnas utanför
RF:s rällighelsskydd. Ut­redningen avvisar sålunda tanken all i grundlag ta in
regler angående sådana ämnen som rätt att förhandla i fäckliga frågor och rätt
alt på arbetsplatserna bedriva agitation och propaganda samt anordna möten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna har allmänt godtagit utredningens
siåndpunki alt ytter­ligare regler om fackliga friheter inle bör föras in i RF,
Såväl LO som TCO och SACO/SR ansluler sig sålunda till ulredningens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ocksä jag delar ulredningens uppfattning i de här
behandlade frågorna, Enligl en i Sverige fast elablerad tradition bör del i
största möjliga ulsträck­ning överlämnas åt arbetsmarknadens parter all själva
lösa uppkommande frågor på det fackliga områdei ulan inblandning från statens
sida. Denna grundinställning hindrar visserligen inte alt lagsliftning
tillgrips på ett vissl område om det visar sig omöjligt all avialsvägen nå en
tillfredsställande reglering eller om andra särskilda skäl talar härför. Några
sådana skäl för en utförligare grundlagsreglering till skydd för den fackliga
verksamheien finns emellertid inte. Tvärtom skulle man kunna riskera att en
grundlags­reglering av t, ex, förhandlingsrätten snabbi blir föråldrad, 1
stället för att verka som ett skydd skulle grundlagsregler om de fackliga
friheterna kunna bli en broms för en önskad ulveckling. Jag kan i detta
sammanhang erinra om del omfallande reformarbete som f n, pågår på
arbetsrättens område på grundval bl, a, av förslagen i arbetsrällskommiliéns
belänkande (SOU 1975:1) Demokraii på arbelsplalsen och som bl, a, har
resulterat i förslagen i prop,  1975/76:105,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section273&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section274&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.6
Egendomsrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 8 kap, 1 S Ijärde styckei RF föreskrivs alt
enskild skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som besiäms i lag
för det fall att hans egendom tas i anspråk genom expropriation eller annat
sådant förfogande, 1 utred­ningens förslag har denna bestämmelse oförändrad
förts över lill 2 kap, RF, Uiredningen framhåller att skyddets tyngdpunkt
ligger däri att ersätl­ningsgrunderna inle fär beslämmas på annal säu än genom
lag men all del är självklart all sådan lag inle ges den innebörden all
expropriation får ske mol symbolisk ersättning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tanken alt grundlagen även i fortsättningen skall
innehålla en regel lill skydd för den enskildes egendomsrätt har inle
kritiserats under remiss­behandlingen. Också jag finner del lämpligt all
grundlagen ger ullryck för principen att ersättning skall ulgå vid
expropriation eller annal sådant för­fogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av all del i flera remissyttranden
har förordals att grund­lagen skall ställa upp krav på &amp;quot;skälig&amp;quot; eller
&amp;quot;full&amp;quot; ersättning vill jag framhålla alt jag delar den uppfattning
som uttrycktes av grundlagberedningen i sam­band med den nuvarande
bestämmelsens tillkomst, att det med hänsyn lill den mångfald av olika
situationer som kan komma alt omfattas av denna varken är möjligt eller
önskvärt alt i grundlag slå fast efter vilka grunder ersättningen skall
bestämmas. Som fri- och räiiighelsutredningen har understrukit fär del
emellertid anses självklart alt en ersättning som är endasl symbolisk inte
uppfyller grundlagens krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar på nu angivna grunder att den
nuvarande bestämmelsen behålls oförändrad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.7
Särskilda rättssäkerhetsgarantier I grundlag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundldgsregler som garanterar den enskildes
rättssäkerhet i olika hän­seenden genom all slå fast vissa särskilt
betydelsefulla siraff- och process­rätlsliga principer kan ses som en del av
skyddet både för de politiska räl­lighelerna i mera snäv bemärkelse och för de
rättigheter som i första hand avser den enskildes personliga frihet och
integritet. De haremellertid uppen­barligen räckvidd också därutöver.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De regler i 11 kap, RF som syftar till att
säkerställa framför allt dom­stolarnas självständighet fungerar indirekt som
rällssäkerhetsgaraniier, RF innehåller emellertid vid sidan härav vissa regler
som direkt tar sikte på att skydda den enskildes rättssäkerhet, I 8 kap, I tj
tredje slyckel föreskrivs sålunda förbud mol retroaktiv straffiagstiftning, I &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap,
1 t; andra styckei andra meningen åierfinns ell förbud mot lillfälliga
domstolar och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kap, 3 ij andra slyckel slutligen innehåller en
regel om räll lill domstolsprövning av administrativa beslut om
frihetsberövande. Ingen av dessa skyddsregler medger undantag genom vanlig lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section275&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section276&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;125&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De beslämmelser innebärande
särskilda rällssäkerhetsgaraniier som nu har nämnts återfinns samtliga i
utredningens förslag. Utredningen föreslår härulöver all principen om
donislolslbrhaiidlingars orienllighel skall koinma lill uttryck i RF. Den
finner del däremoi inie lämpligi all grundlagsfäsia ytterligare
processrättsliga regler, Uiredningen ställer sig också avvisande lill tanken
att utvidga förbudet niot retroaktiv lagsliftning lill att avse också områden
utanför straffrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Förbudet ni o i r e i r o a k i i v
s i r a f f I a g s i i f t n i n g har f n. den uilbrnniingen au iag eller
annan föreskrift inie får innebära au siraff eller annan broitspålöljd skall
kunna ådömas för gärning som inte var belagd med hrotispåföljd. när den
förövades, eller att svårare broiispåloljd skall kunna åclönias för gärningen
än den som var föreskriven då. Detsamma skall enligl en uuryckiig regel gälla
också i fråga om lorverkande ellerannan särskild läusverkan av brou.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uiredningen föreslår au den
nuvarande regeln bibehålls oförändrad. Den avvisar titiryckligen länken all
kompleiicra del där intagna förbudet ined en föreskrift motsvarande den regel i
ariikel 15 i FN-konveniionen som säger au om efter brottets begående ny lag
stiftas som föreskriver ett lind­rigare siraff den skyldige skall komma i
ålnjulande härav. Utredningen motiverar della ställningslagande med all
FN-konveniionens regel, tolkad eller ordalagen, inie kan upprätthållas
undantagslöst och hänvisar härvid lill 5 t; lagen (1964:163) om införande av
brottsbalken,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.Angående den föreslagna regelns
innebörd förklarar uiredningen bl.a. all denna -äiminsione genom analogisk
lagiillämpning - träffar också straff­liknande administrativa påföljder säsom
skatieiilliigg. resiavgift och förse­ningsavgift enligt olika
skatieförfaiiningar. överiastavgift eic.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Jag delar uppfattningen alt det
nuvarande förbudet mol retroaktiv siraff-lagstiftning bör bibehållas
oförändrat. Med anledning av uttalanden under remissbehandlingen all del bör
framgå direkl av grundlagsiexten au re-iroakiivitetslbrbiidei också giiller
adminisiraiiva pålöljder av siraffliknande karaktär vill jag framhälla att jag
ansluler mig lill vad utredningen har anfört angående den föreslagna regelns
innebörd i deiia hiinseende. Au ge reiroakii\' verkan ål regler om sådana
adminisiraiiva sanktioner som har iriiii i slällel för slraffrältsliga
påföljder måsie ses som eu klart kring­gående a\ det nu (.liskmerade förbudet.
Motsvarande resonemang kan föras också i fråga om administrativa sanktioner av
uppenbarl repressiv, siraff-liknaiide ka ra k i iir som införs på lidigare
oreglerade områden. .\[\ inom ramen för eu grundlagssi.idgande dra en klar
gräns mellan sådana offeniligriillsliga ingrepp utanför del siraffräiisliga
(.inirådel som skall omfaiuis a\ eu re-iroakiiviieisförbud och sådana ålgiirder
som av olika legitima skiil bör hållas uianfir del sk&amp;gt;'ddade områdei är
emellenid inic möjligi.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den senasl behandlade frågan har
nära samband med tanken au utvidga förbudet nioi reiroakiiv sirafnagsiiftning
lill au avse eu förbud inoi re-iroakiiv lausiiftninc ö\'er huvud. Som jat;
reclan har nänini lar uiredninaen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section277&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section278&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;126&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avstånd
från en sådan utvidgning. Della ställningstagande har föranletl ui-laliinden i
skilda riktningar frän remissinstansernas sida. Allmänt haremel­lertid
undersiruktis all reiroakiiv lagsliftning måsle ha karaklär av ren undanlags
företeelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
uiredningen framhåller har det i svensk rätt hittills inte visat sig möj­ligt
all upprätthålla ett generellt förbud mot retroaktiv lagsliftning på något annat
område än straffrättens, Uianför delta har tungt vägande skäl av skilda slag
ibland ansetts kunna medge avsteg från grundsatsen all reiro-akiivitei skal!
undvikas (se KU 1974:60), Jag delar utredningens uppfattning all det inie är
möjligt all i grundlagsiexten med någon grad av precision ange
förutsättningarna för sådana avsleg. Härtill kommer att det ofta är svårt att
avgöra vad som skall förslås med alt en lag är tillbakaverkande eller har
retroaktiv verkan. Utredningen anför fiera exempel på sådana svå­righeter. Här
skall endasl erinras om den diskussion som fördes i samband med införandet av
arvsratt för utomäktenskapliga barn, där somliga med utgångspunkt i liden för
barnets födelse hävdade att den nya lagen var retroaktiv medan stalsmakiernas
beslut i frågan däremoi grundades på upp­fallningen alt den avgörande
tidpunkten i stället var arvlåtarens död. Jag kan mot denna bakgrund inte finna
annal än att ulredningens ståndpunkt är välgrundad och jag vill därför inte
förorda några ytterligare grundlags­förbud mol retroaktiv lagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förbud mol tillfälliga domstolar m, m, som f n,
åierfinns i RF avser inrättande av domstol för redan begången gärning, för viss
tvist eller i övrigt för vissl mål, Uiredningen föreslår att detta förbud
behålls i sak oförändrat. Jag ansluter mig lill denna uppfattning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den nuvarande bestämmelsen om räll till
domstolspröv­ning av frihetsberövande sägs all den som av annan myndighei än
domstol har berövats friheten med anledning av brolt eller misstanke om brotl
skall kunna få saken prövad av domstol ulan oskäligt dröjsmål, Deisamma gäller
om svensk medborgare av annan anledning har blivii om­händertagen ivångsvis,
Försisinämnda fall föreskrivs emellertid au prövning av nämnd skall likställas
med domstolsprövning, om nämndens samman­sättning iir bestämd i lag och
ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår inie heller i detta hänseende
någon ändring i gällande rättsläge. Det skulle enligl uiredningen visserligen i
och för sig vara möjligt au införa en rätt lill domstolsprövning också i fråga
om böler. Med hänsyn lill all rättsordningen innehåller eu stort anlal andra
ekonomiska sanktioner a\' skiftande slag siigs emellertid en sådan regel ensam
ha myckel begränsat sk\ddsvärde. Utredningen har å andra sidan inle funnit del
möjligt all ui-siriicka regeln lill au avse ekonomiska sankiioner över huvud,
eftersom del inie skulle vara möjligt att ens i huvuddrag överblicka
konsekvenserna av en sådan utvidgning, Uiredningen erinrar i sammanhänger om
all en siirskild ulredning f n. arbetar med att kartlägga det ekonomiska
sanktions-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section279&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section280&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;systemet
inom straffrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningslagande har inle föranlett
några erinringar under remissbehandlingen, Ocksåjag ansluler mig lill
ulredningens förslag i denna del. Av specialmoliveringen framgår emellertid all
jag föreslår en obetydlig begränsning av bestämmelsens tillämpningsområde med
hänsyn lill inne­hållet i den s, k, internationella verkställighetslagen
(1972:260),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av ett uttalande av en remissinsians
vill jag i della sam­manhang framhålla att en grundlagsregel som ger
medborgaren en generell rält all i det enskilda fallet la anspråk i anledning
av en grundlagskränkning prövade av domstol skulle slå i strid med
grundläggande förvaliningsräilsliga principer i den svenska rättsordningen. En
regel av nu nämnt slag skulle till sina verkningar inte skilja sig särskill
myckel från en beslämmelse som föreskriveren allmän räll att få
förvaltningsmyndigheters beslul överprövade av domsiol,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sorn redan har nämnts föreslår utredningen också
att grundlagsskyddet på det här diskuterade området byggs ut genom alt
principen om dom­stolsförhandlings offentlighet skrivs in i RF, Mot bakgrund av
alt domstolsförhandlingar enligl gällande rätt kan hållas inom stängda dörrar
med hänsyn lill motstående inlressen av fiera skilda slag föreslår utredningen
alt huvudregelns innehåll skall kunna begränsas genom lag inom de allmänna ramar
som uiredningen släller upp för all rätlighels­begränsande normgivning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag i denna del har inle mölt
några invändningar från remissinstansernas sida. Också jag ansluter mig lill
del. Som uiredningen framhåller innebär den föreslagna regeln en värdefull
komplellering av den allmänna informationsfrihelen. Den insyn i domsiolarnas
verksamhet som möjliggörs genom förhandlingsoffentlighelen kommer vidare
indirekl all fungera som en garanti för all också övriga för en rättsstat
kännetecknande processuella principer efterlevs vid domstolarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar ulredningens uppfattning att detaljerade regler om rältegångs­förfarandet
av det slag som återfinns i bl, a, europakonventionen och som avser t, ex, rätt
till opartisk rättegång, räll au biträdas av försvarare, rätt lill tolk, rätt
all bli underrättad om anklagelses innehåll etc. inte bör tas in i RF, Sådana
beslämmelser har sill främsla värde som beståndsdelar av ell större
regelkomplex. Alt i grundlag föra in en processuell reglering av den omfattning
som erfordras för att den skall innebära någon verklig förstärkning av
rällighelsskyddel skulle, som utredningen framhåller, hell spränga ramarna för
RF:s fri- och rällighelskapitel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.8
Vissa andra fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Både utredningen och en del remissinsianser
diskuterade möjlighelerna alt i grundlag ta in vissa nya fri- och
rältighelsregler som f n, hell saknar motsvarighet i RF, Bland de frågor som
avhandlas i delta sammanhang&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section281&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section282&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;128&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kan
nämnas de s, k, sociala rällighelerna, författares, konstnärers och andra
upphovsmäns rätt till sina verk saml olika rättigheter med anknyining lill
familjen, Ulredningens överväganden mynnar ul i ett förslag alt de sociala
rältigheterna och skyddel förden enskildes prival- och familjeliv skall kom­ma
till uttryck i 1 kap, RF genom s, k, målsättningssiadganden och all principen
om upphovsmäns räll lill sina verk skall slås fast i en särskild beslämmelse i
RF:s fri- och rätligheiskapilel. Vissa remissinsianser menar emellertid att del
är möjligt au gå längre i fråga om all utvidga det grund­lagsskyddade områdei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill inledningsvis underslryka all en
grundläggande ulgångspunkl för siällningstagandel i de här akluella frågorna
bör vara all RF inte skall innehålla andra reglerom lagstiftningens innehåll än
sådana som ärav grund­läggande belydelse för den demokratiska styrelseformen
eller som i vissa centrala hänseenden ger uttryck för de värderingar
beiräffande förhällandel mellan samhällets organ och den enskilda individen som
är kännetecknande för den demokratiska ideologin,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 del moderna välfäidssamhällel intar de s, k, soc
i a 1 a rältighe­terna - rälten till arbete, utbildning, bostad, social'
omvårdnad etc, -en central plats. Den enskildes välfärd i skilda hänseenden har
i själva verket kommit att bli del övergripande målel förden politiska
verksamheien. Del är därför naiurligi att de rättigheter som har ell särskill
nära samband med denna målsättning får komma till uttryck i grundlagen. Som
ytteriigare ett skäl härför kan nämnas att en viss materiell standard för de
enskilda individerna aren förutsättning föratt den demokratiska styrelseformen
skall kunna fungera lillfredsslällande. Som utredningen framhåller är vissa
sociala och ekonomiska rättigheter nödvändiga eller i vart fall myckel
betydelsefulla för att ge medborgarna förutsättningar alt ta del i det
politiska arbetet och ge dem intresse för demokratins bestånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är emellertid tydligl all man inie i RF kan la
in regler som med för stalsmakierna bindande verkan förplikiar dessa au ge
varje medborgare den samhälleliga service i skilda hänseenden som han önskar
eller som svarar mol hans behov, Uiredningen har på ett övertygande sätl visal
all det inte heller är möjligt all i grundlag la in bindande regler om en viss
minimistandard på olika sociala områden. Som exempel nämns alt ett grund­lagsstadgande
som slår last den i skollagen garanterade rällen till grund­läggande
skolundervisning inte alls ger uttryck för del allmännas strävan att erbjuda medborgarna
utbildning i olika skeden i livet och all det inte heller kan vara lämpligt att
låta en grundlagsfäst rätt till utbildning avse just den omfattning som
samhällets verksamhel på delta område har just nu.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag anser därför i likhei med uiredningen all de
sociala rällighelerna bör komma till uttryck i RF genom beslämmelser som i
olika hänseenden anger målel för den samhälleliga verksamheien på detta område.
Jag åter­kommer till den närmare utformningen av dessa beslämmelser i special-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section283&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section284&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                           &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motiveringen
till 1  kap. 2 ij.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag nyss har nämnt föreslår utredningen att RF
skall innehålla en rättsligt bindande bestämmelse till skydd för upphovsmans
rätt till sitt verk. Bestämmelsen har givits den utformningen all den anger att
författare, konstnärer och andra upphovsmän äger rätt till sina verk enligt
bestämmelser som meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att upphovsrätten skall
skyddas i grundlag har hälsats med tillfredsställelse av de remissinstanser som
företräder författare, konst­närer och andra upphovsmän. Från en del håll har
emellertid hävdats att den föreslagna regeln är oklar i vissa hänseenden. Några
instanser anser att del föreslagna skyddet är alltför svagt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfattning alt den
verksamhet som bedrivs av föriättare och konstnärer har en så stor betydelse
för opinionsbildningen och den andliga odlingen över huvud i landet att det är
naturiigt att den rätt de har lill sina verk kommer till uttryck i grundlagen.
Såvitt gäller avgränsningen av det skyddade områdei finner jag det i likhet med
ut­redningen lämpligt att låta grundlagsregeln förutom författare avse
personer, som har skapat t. ex musikaliska eller sceniska verk.film verk eller
bildkonst, utövande konstnärer som musiker, skådespelare och sångartister saml
fo­tografer. Med hänsyn till att det yttersta syftet med den här aktuella be­stämmelsen
är att förstärka skyddet för den fria åsiktsbildningen i samhället kanjag
däremot inte anse det motiverat alt låta den omfatta också rättigheter av del
slag som tillkommer uppfinnare och mönsterskapare. Inte heller så­dana
upphovsrätten närstående rältigheter som innehas av fonogramfram­ställare eller
radioföretag bör omfattas av bestämmelsen. Som framgår av specialmotiveringen
föreslår jag i förtydligande syfte en mindre ändring av bestämmelsens lydelse i
förhållande till utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Upphovsrättens innehåll är inle något en gång för
alla givet. Begreppet upphovsrätt är som uiredningen framhåller endasl en
sammanfallande be­teckning påett stort anlal rättsregler, och del är till sin
innebörd hell beroende av del närmare innehållel i dessa. Jag delar
utredningens uppfaltning att del inle är möjligt all inom ramen för en
grundlagsbestämmelse ange in­nehållet i de rättsregler som sammantagna
bestämmer upphovsrättens in­nebörd. Man får i stället begränsa sig lill all i
grundlagsiexten fastslå principen om upphovsmäns rätt till sina verk och all i
övrigt hänvisa lill innehållel i den vanliga lagstiftningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den särskilda paragraf med målsättningssiadganden
som har föreslagils av uiredningen finns en beslämmelse om skydd för den
enskildes privat-och familjeliv. Utredningens förslag innehåller däremot inle
några rättsligt bindande regler om rättigheter med anknytning till fa­miljen.
Utredningen har i detta hänseende särskilt uppehållit sig vid frågorna om
rälten alt ingå äktenskap och bilda familj, rätten för föräldrar all ha
vårdnaden om sina barn saml rätten för föräldrar att bestämma över sina barns
skolundervisning. Den har emellertid funnit all ingen av dessa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;9 Riksdagen 1976. I .saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section285&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section286&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättigheter
lämpar sig lör grundlagsreglering.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens slällningstagande i della hänseende
har kommenterats av några remissinstanser. Av dessa anslutersig en del lill
ulredningens stånd­punkt medan andra förordar bindande grundlagsregler till
skydd för i första hand föräldrars rätt att vårda sina barn och att bestämma om
deras un­dervisning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den offentliga makten skall självfallet utövas med
största möjliga respekt för den enskildes familjeliv. Jag delar uppfattningen
all denna grundsals bör komma lill uttryck i grundlagen men anser i likhei med
uiredningen att övervägande skäl talar för all detta inte sker genom bindande
rättsregler ulan genom en bestämmelse av målsättningskaraktär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad först gäller rätten att ingå äktenskap och att
bilda familj delar jag utredningens uppfattning alt denna rättighet är alllför
oklar lill sin innebörd för alt kunna föras in i RF, Vad som skall förslås med
äklenskap är t, ex, helt beroende av innehållet i den vanliga lagstiftningens
regler om vissa former av samlevnad mellan människor. Jag vill i sammanhanget
vidare framhålla att en viktig del av del skydd man vill uppnå genom en
räi-tighetsregel av ifrågavarande slag följer redan av den föreslagna bestäm­melsen
om förbud mot rasdiskriminerande lagstiftning. Genom denna omöj­liggörs
nämligen bl, a, lagstiftning som förbjuder äklenskap mellan personer av olika
ras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också en regel om riill för föräldrarna all ha
vårdnaden om sina barn har den grundläggande svaghelen att skyddets omfattning
blir hell beroende av utformningen av vårdnadsbegreppet i den vanliga
lagstiftningens regler om förhållandet mellan föräldrar och barn. Som en
särskild komplikation tillkommer här att man har att beakta inte bara de
civilrältsliga regler om vårdnad som återfinns i föräldrabalken utan också
barnavårdslagens(1960:97) offentligrättsliga föreskrifter angående
omhändertagande för samhällsvård. Att utforma en grundlagsregel på sådant sätt
att den ger ett reellt skydd för vårdnadsrätten utan att samtidigt komma i
konflikt med den omfattande lagreglering som f n, föreligger på områdei måsle
anses vara en omöjlig uppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad sedan gäller rällen för föräldrar all besiämma
över sina barns skol­undervisning har denna som utredningen påpekar främsl två
aspekler: dels föräldrars rätt att själva ordna sina barns undervisning, dels
deras räll all få barnen befriade från den allmänna skolans undervisning i
livsåskådnings­frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag finner del i likhet med uiredningen självklart
all en grundlagsregel om föräldrars rätt all själva ordna sina barns
undervisning måsie förenas med ell krav all undervisningen skall molsvara den
allmänna skolans men all grundlagen å andra sidan inle kan ge någon rält lill
bidrag från del allmännas sida till sådan undervisning. Som uiredningen
framhåller innebär della all en regel av här avsetl slag skulle la så liten
belydelse all den inte försvarar sin plats i grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section287&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section288&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En allmänt avfattad regel om rätt för föräldrar alt
få barnen befriade från den allmänna skolans undervisning i
livsåskådningsfrågor är som ut­redningen framhåller inte förenlig med
skollagens (1962:319) nuvarande reg­ler i ämnet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av önskemål från ett par
remissinstanser att den i I kap, intagna målsättningsparagrafen skall byggas ul
med ett sladgande om &amp;quot;för­äldrars och barns rätt&amp;quot; vill jag framhålla
dels all en sådan beslämmelse är oklar till sin innebörd - bl, a, bygger både
familjerättens och barnavårds­lagstiftningens regler i skilda hänseenden på den
uppfattningen att föräldrar och barn kan ha motstridiga intressen - dels all de
värderingar som ligger bakom förslaget i viss mån kommer lill uttryck i den
allmänna beslämmelse om skydd för den enskildes familjeliv som jag har förordai
i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den enskildes privatliv skyddas i vissa särskilda
hänseenden genom de föreslagna bestämmelserna om skydd mot husrannsakan,
inirång i för­trolig meddelelse, hemlig avlyssning och åsiktsregistrering. Jag
delar emel­lertid ulredningens uppfattning att grundsatsen om den enskildes
räll lill en fredad sektor är av så väsentlig belydelse i en demokratisk stal
alt den bör komma lill ell mera allmänt uttryck i RF, Som utredningen har
funnit är det emellertid inte möjligt att ge en regel av sådan innebörd ett så
klart avgränsat innehåll att den kan göras rättsligt bindande. Den bör i
stället avfallas som ett målsättningssladgande om skydd för den enskildes
privatliv. All i della sammanhang som några remissinsianser har förordat
använda del för många människor svårbegripliga uttrycket personlig integritet
finner jag mindre lämpligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om all de integrilelsfrågor
som har sam­band med användningen av ADB-teknik omfaltas av uppdraget för den
utredning för översyn av datalagstiftningen som jag nyligen har fått be­myndigande
att tillsätta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har också behandlat frågan om
grundlagsskydd för nä­rings- och yrkesfriheten. Med hänsyn till att en regel om
skydd fördenna frihet måste öppna möjlighet för begränsningar också genom andra
författningar än lagar och alt skyddel därmed inle kommer alt nå upp lill den
nivå ,som RF f n, föreskriver för fri- och rättigheterna avvisar utred­ningen
tanken all införliva en sådan regel med RF, Jag ansluler mig lill ulredningens
uppfattning. Med anledning av att del under remissbehand­lingen har framförts
krav på all ett målsättningsstadgande om närings- och yrkesfriheien skall tas
in i RF vill jag framhålla all ett sådant stadgande knappast skulle ha någon
självständig betydelse vid sidan av de bestäm­melser om den enskildes frihel
och ekonomiska välfärd som har föreslagits av utredningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.9
Grundlagsskydd för utlänningars fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RF:s fri- och rättighelsreglering avser f n, i
princip endasl svenska med­borgare. Vissa undanlag finns dock. Såväl de i 8
kap, I t; intagna reglerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section289&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section290&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
förbud mol dödsstraff och retroaktiv strafflagstiftning och om rätt till
ersättning vid expropriation som de föreskrifter i 11 kap, som gäller förbud
mot tillfälliga domstolar och rätt till domstolsprövning av frihetsberövande i
samband med brott gäller oavsett nationalitet. Delsamma är fallet be­träffande
bestämmelsen om fackliga stridsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av den skillnad som sålunda görs mellan
utlänningar och svenska medborgare i fråga om t. ex. opinionsfriheterna äratt
RF inte ställer upp något hinder mot att dessa friheter för utlänningarnas del
begränsas av regeringen inom de ramar som anges genom uppräkningen av
dele-geringsbara ämnen i 8 kap. 7 tj. Av särskilt intresse i detta sammanhang
är delegeringsgrunden &amp;quot;utlännings vistelse i riket&amp;quot; vilken tolkad
enligt or­dalagen möjliggör en omfatiande delegering av rättighetsbegränsande
norm­givningskompetens till regeringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det finns flera orsaker lill att RF:s
rältighetsreglering f. n. i huvudsak skyddar endast svenska medborgare. Sålunda
kan endast svenska medbor­gare ges den ovillkoriiga rätt att uppehålla sig här
i riket och att bereda sig sin utkomst här som är en förutsättning för all ell
rättighetsskydd skall fä full verkan. Det föreligger vidare i vissa hänseenden
ett legitimt behov av all kunna besluta om särskilda begränsningar i
utlänningarnas fri- och rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen godtar i princip de skäl som nu har
nämnts för all göra skillnad mellan utlänningar och svenska medborgare. Den
framhåller emel­lertid all den vanliga lagstiftningen i själva verket i slor
utsträckning till­försäkrar utlänningar de rättigheter som för de svenska
medborgarnas del skyddas genom RF:s rältighetsreglering. All delta förhållande
inle framgår av grundlagen sägs ge en väl så oriktig bild av del verkliga lägel
som en grundlagsregel som i princip jämställer utlänningar med svenska medbor­gare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har med hänsyn härtill och mot bakgrund
av det arbete som f n, pågår i syfte att i olika hänseenden stärka invandrarnas
slällning funnii all övervägande skäl talar för alt RF skall innehålla
beslämmelser om skydd också för utlänningarnas rättigheter. Den har vid sitt
arbete på della område funnii alt del är möjligt all i vis,sa hänseenden hell
jämställa utlänningar med svenska medborgare och all i övrigi så gott som undan­tagslöst
ställa upp ett krav på lagform för begränsningar i utlänningarnas fri- och
rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del av uiredningen framlagda förslagel innebär all
ullänningar är hell jämställda med svenska medborgare i fråga om skyddel mot
tvång all della i demonstration etc, de negativa förenings- och
religionsfriheterna, skyddet mot dödsstraff, tortyr och kroppsstraff samt mot
medicinsk påverkan i syfte att tvinga fram eller hindra yttranden, skyddet mot
retroaktiva straffdomar, rätlen till ersättning vid expropriation och annat
sådant förfogande, skyddel mot tillfälliga domstolar m. m., rätlen lill
domstolsprövning av frihetsbe­rövande med anledning av brotl eller misslanke om
brolt, skyddet mot&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section291&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section292&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;133&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ras-
och könsdiskriminering och rätten till fackliga stridsåtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om huvuddelen av övriga fri- och
rättigheter föreslår utredningen all ullänningar skall vara likställda med
svenska medborgare om annat inte särskilt föreskrivs i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Från del skyddade områdei undantas frågor om
åsiktsregistrering och om andra begränsningar av rörelsefriheten än
frihetsberövanden. Dessa undantag är föranledda av de i gällande rätt
föreliggande möjligheterna att registrera medlemmar av utländska
terroristorganisationer resp. av bestäm­melserna om militära skyddsområden.
Utlänningarna omfattas inte heller av skyddet mot landsförvisning och annal
hinder mol inresa i riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 lagtekniskt hänseende innebär förslaget att de
regler som anger om­fattningen av skyddet för utlänningars fri- och rättigheter
samlas i en av­slutande paragraf i 2 kap, I denna paragrafs första siycke
finner man en uppräkning av de rätiigheier i fråga om vilka ullänningar skall
vara helt jämslällda med svenska medborgare. Andra stycket anger på motsvarande
sätt de rättigheter i fråga om vilka jämställdhet skall råda om annat inte
föreskrivs i lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag till grundlagsskydd för
utlänningarnas rätiigheier har föranlett erinringar endast av statens
invandrarverk som menar att det bör vara möjligt alt gå längre i fråga om alt
jämställa ullänningar med svenska medborgare, särskilt vad gäller skyddet för
opinionsfriheterna. En­ligt verket kan man överväga att ge ett särskilt starkt
skydd åt de utlänningar som är all betrakta som invandrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det är enligl min mening självklart alt utlänningar
här i landet i största möjliga utsträckning skall beredas samma skydd av
lagstiftningen som svens­ka medborgare. Som utredningens grundliga genomgäng av
gällande rätt visar är det också endast på några enstaka punkter som
utlänningar inle ärjämställda med svenska medborgare vad gäller den vanliga
lagstiftningens innehåll. Jag delar uppfattningen att del mot bakgrund av del
malerial som numera föreligger fär anses vara möjligt alt förslärka
grundlagsskyddet för utlänningarnas rättigheter. En sådan förbältring av
utlänningarnas rättsställ­ning står i god överensslämmelse med de grundläggande
värderingar på delta område som har kommii till uttryck bl, a, i riksdagens
beslul om målen för invandrar- och minorilelspoliliken och om kommunal röslräil
för invandrare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag kan inte finna annat än att utredningens
förslag vad gäller skyddets omfattning innebär en lämplig avvägning mellan de
olika inlressen som här står mot varandra. En reglering som går längre i fråga
om alt jämställa utlänningar med svenska medborgare skulle som invandrarverkei
självt på­pekar nödvändiggöra åtskilliga, delvis ganska detaljerade
undanlagsregler. Regelsystemet kommer därmed all bli komplicerat och
svåröverskådligt ulan all ändå medföra några mera betydande förstärkningar av
utlänningarnas rällighelsskydd. Vad gäller tanken att ge invandrarna en
starkare ställning än övriga ullänningar vill jag framhålla all del knappast är
möjligt alt inoni&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section293&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section294&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ramen
för en grundlagsbestämmelse avgränsa ett särskill invandrarbegrepp med sådan
grad av klarhet att del kan användas på det sätt som har fö­reslagits. Det bör
i della sammanhang understrykas alt redan det av ut­redningen föreslagna kravet
på lagform för rättighelsbegränsningar medför en myckel betydande förstärkning
av skyddel för utlänningarnas rältigheter i förhållande till gällande
rättsläge, 1 själva verket innebär detta krav alt utlänningarna vad gäller de
berörda rättigheterna bereds ett skydd av samma styrka som det som f n,
tillkommer svenska medborgare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar således att skyddel för utlänningarnas
rättigheter ges det innehåll som utredningen har föreslagit. Vad gäller
regleringens laglekniska uiformning haren remissinsians förordai en lösning som
innebäratt grund­lagen i princip skall Jämställa ullänningar med svenska
medborgare men samtidigt förklara all denna likställighet kan begränsas i vissa
särskill an­givna hänseenden. Del ligger emellertid enligt min mening ett
belydande värde i alt skyddel för utlänningarnas fri- och rättigheter framgår
av en särskild paragraf som är utformad på så sätl alt den också läst
frislående geren klar bild av skyddels omfättning. Jag förordardärföratt 2 kap,
avslutas med en paragraf uppbyggd på del sätt som har föreslagits av
uiredningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.10
Möjligheterna att överlåta inskränkningsbefogenhet till internatio­nellt organ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i 10 kap. 5 t; första slyckel RF
innebär all beslulanderäii, som enligt RF tillkommer riksdagen, regeringen eller
annal i RF angivet organ och inte avser fråga om stiftande, ändring eller
upphävande av grund­lag, i begränsad omfallning kan överlåtas till
mellanfolklig organisalion för fredligt samarbete, lill vilken riket är eller
skall bliva anslutet, eller till mel­lanfolklig domstol. Om sådan överlåtelse
beslutar riksdagen i den ordning som är föreskriven för stiftande av grundlag
eller, om beslul i sådan ordning inle kan avvaktas, genom ell beslul varom
minsl fem sjättedelar av de röstande och minsl tre fiärdedelar av ledamöterna
förenar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De nu nämnda bestämmelserna skulle teoretiskt kunna
utnyttjas till all ge en mellanfolklig organisalion befogenhet all besluta
föreskrifter som avser svenska medborgares fri- och rättigheter. Riksdagens
möjligheter att över­lämna sådan kompetens begränsas visseriigen av RF:s
rältighelsregler så till vida att en mellanfolklig organisation aldrig kan ges
en mera vidsträckt normgivningskompetens än vad den svenske lagstiftaren själv
har. Lika litet som riksdagen genom vanlig lagstiftning kan begränsa de
absoluta räl­tigheterna, lika lilel kan den överlåta till en mellanfolklig
organisalion att göra delta. Självfallet gäller också att riksdagen vid en
eventuell överlåtelse av kompelens alt göra ingrepp i någon av de begränsningsbara
rättigheterna skulle vara bunden av de begränsningsramar som slås fast i RF:s
rällig­helskapitel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
utredningens uppfattning är de nu nämnda hindren mot att överiåta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section295&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section296&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;rättighetsbegränsande
normgivningskompetens emellertid inle lillräckliga. Den föreslår i stället att
10 kap. 5 tj kompletteras med en föreskrift som hell förbjuder sådan
överlåielse. Jag delar ulredningens uppfaltning all del inte skall la förekomma
all en mellanfolklig organisalion med stöd av 10 kap. 5 tj ges befogenhet all
begränsa någon av de i RF fastslagna fri- och rällighelerna och förordar därför
all förslaget genomförs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14.11
Skyddet för fri- och rättigheterna vid krig och krigsfara etc.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 13 kap. 5 och 6 ijtj RF finns beslämmelser om
normgivningsmakten vid krig, krigsfara och vissa liknande situationer,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 13 kap, 5 ij RF behandlas det fallel alt varken
riksdagen eller den inom riksdagen utsedda krigsdelegationen kan fullgöra sina
uppgifier lill följd av all landet är i krig, I så fall får regeringen handha
dessa uppgifter i den mån den finner del behövligt för att skydda riket och
slutföra kriget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 13 kap, 6 t; RF kan riksdagen
(krigsdelegalionen) genom lag be­myndiga regeringen all meddela föreskrifter i
vissl ämne som i normala fall skall meddelas genom lag, Sådani bemyndigande fär
utnyttjas när landel är i krig eller krigsfara eller när del råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara vari
landet har befunnit sig. Även i ett annat fall fär regeringen ulnylija i
laggivel riksdagsbemyndigande, nämligen om del med hänsyn till
försvarsberedskapen erfordras all i lag meddelad föreskrift om rekvisition
eller annal sådant förfogande skall börja eller upphöra att tillämpas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 både 13 kap, 5 och 6 tjtj RF finns den
begränsningen i regeringens norm-givningsbelbgenhet all den inle får stifta,
ändra eller upphäva grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår inte någon förändring i fråga
om de särskilda möj­ligheterna all för krig, krigsfara etc, överlämna
normgivningskompetens lill regeringen. Den förordar däremoi alt de materiella
gränser för norm-givningsmaklens utövning som uppställs i RF:s fri- och
rättighetskapitel skall gälla också i de situationer som avses i 13 kap. Detta
innebär bl, a, alt regeringen när den beslutar föreskrifter med stöd av 13 kap,
5 iJ eller med stöd av ell bemyndigande enligl 13 kap, 6 tj måste beakta
föreskrifterna i 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstagande har i huvudsak
lämnats ulan erinran av remissinstanserna, I några yitranden uttrycks
emellertid Ivivel på möjlig­heterna att upprätthålla samma skydd för fri- och
rättigheterna vid krig och andra extraordinära lägen som i normala lider. Del
hävdas bl, a, alt förbudet mot åsiktsregistrering inte kan upprätlhållas vid krig
eller krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som jag har framhållil i det föregående har ett
förstärkt grundlagsskydd av del slag som nu föreslås sin främsta betydelse i
lider närden demokratiska samhällsordningen utsätts för onormala påfrestningar.
Del skulle te sig föga följdriktigt om man genom särskilda undantagsregler
försvagade grundlags­skyddet för fri- och rättigheterna just för de situationer
där ett sådani skydd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section297&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section298&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;avses
vara av störst belydelse. Jag ansluler mig därför till utredningens förslag att
de materiella ramar för normgivningsmakten som ställs upp genom
rättighetsreglerna i 2 kap, skall gälla oförändrade också i de lägen somavsesi
13 kap. Däremot finnerjagdet i likhet med utredningen omöjligt att för sådana
situationer upprätthålla kravet på lagform för rättighelsbe­gränsningar. De
skäl som ligger bakom bestämmelserna i 13 kap, 5 och 6 tJS är uppenbariigen av
samma siyrka vare sig de avsedda regeringsfö-reskrifterna ligger inom eller
utanför rättighelsområdet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad särskilt gäller frågan om undantag från
förbudet mot åsiktsregistrering vill jag framhålla all detta förbud måste ses i
samband med förbudet mot åsiklsdiskriminering. Det förefaller föga meningsfullt
alt göra ett undantag från det förra förbudet och samiidigi upprätthålla del
senare oinskränkt. Att å andra sidan öppna en möjlighet lill undantag också
från förbudet mot åsiklsdiskriminering skulle innebära att ett av de viktigaste
inslagen i rättighetsskyddel sätts ur spel närdet behövs som mest.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag förordar således i likhet med uiredningen all
några ändringar inle görs i 13 kap. Den omständigheten all de i 2 kap, angivna
gränserna för normgivarens handlingsfrihet kommer att gälla också i krig och
krigsfara etc, utgör givetvis inte något hinder mol att man inom dessa gränser
beslutar föreskrifler t, ex, i beredskapslagsliflningens form som begränsar
vissa rät­tigheter endasl för sådana silualioner som avses i 13 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
Upprättat lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med vad som har anförts i det föregående
har inom Justi­tiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i
regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
kap. Statsskickets grunder&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ändringarna i detta kapitel beslår i all en ny
paragraf av målsättnings-karaktär förs in som 2 iJ, till följd varav efterföljande
paragrafer numreras om, saml i alt vissa ändringar görs i nuvarande 8 tj,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens
förslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den av uiredningen föreslagna
målsällningsparagrafen består av tre styck­en, I det försia sägs att den
offentliga maklen bör utövas så all alla män­niskors värdighet och lika värde
erkänns, att alla är lika inför lagen, all män och kvinnor åtnjuter lika
rättigheter, att den enskildes frihel och privat-och familjeliv skyddas samt
att envars ekonomiska, sociala och kulturella&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section299&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section300&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;137&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;välfärd
främjas. Det föreskrivs vidare att det allmänna skall verka för att demokratins
idéer blir vägledande för samhällets institutioner och organ, organisationsväsendet
och arbetslivet, 1 det andra stycket behandlas i hu­vudsak de s, k, sociala
rättigheterna, Enligl de där intagna föreskrifterna är envars rätt till arbete,
bostad, utbildning, social trygghet, vård och om­vårdnad samt en god
levnadsmiljö grundläggande mål för del allmännas strävan. Det tredje slycket
slutligen avser samhällets minoritetspolilik och föreskriveratt etniska,
religiösa och språkliga minoriteters rätt tilleget kullur-och samfundsliv bör
främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag delar utredningens uppfaltning alt vissa
särskilt vikliga principer för samhällsverksamhetens inriktning bör komma till
uttryck i grundlag genom en paragraf av målsättningskaraktär. Jag har redan i
den allmänna moti­veringen redovisat vissa av mina slåndpunktstaganden i fråga
om dennas utformning. Det framgår sålunda av vad jag har uttalat i avsnitt 14,8
all Jag ställer mig positiv till tanken att de s, k, sociala rättigheterna
kommer lill uttryck i denna men att Jag har funnit avgörande skäl tala mot att
målsättningsparagrafen byggs ut med uttalanden om den s. k. föräldrarätten och
om närings- och yrkesfrihel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mina ställningstaganden i de nu angivna hänseendena
överensstämmer med vad uiredningen har föreslagit. Jag anser också i övrigt att
utredningen i huvudsak hargett målsättningsparagrafen ett lämpligt avgränsat
innehåll. Som framgår av avsnitt 14,2 anser Jag emellertid att den föreslagna
be­stämmelsen om allas likhet inför lagen bör utgå och att den målsättning
beträffande lagstiftarens verksamhet som kan ligga i denna föreskrift i slällel
bör komma till uttryck genom uttalanden om alla människors lika värde, om
respekt för den enskildes värdighet saml om individens välfärd i olika
hänseenden som mål för den offentliga verksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller stadgandets disposition och språkliga
utformning förordar Jag vissa avvikelser från vad utredningen har föreslagii.
Den här föreslagna paragrafen inleds med ett allmänt ultalande om förhållandet
mellan den offentliga maktutövningen och den enskilda individen enligt vilket
den offent­liga maklen skall utövas med respekt för alla människors lika värde
och för den enskilda människans frihet och värdighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter följer bestämmelser om de grundläggande
målen för den of­fentliga verksamheten. Dessa anges i andra styckei som den
enskildes per­sonliga, ekonomiska och kulturella välfärd. Den sociala välfärden
niimns inte särskill med hänsyn lill all den närmare innebörden av den
föreslagna bestämmelsen anges genom en föreskrift i slyckeis andra mening att
del särskilt skall åligga det allmänna au irygga rätten till arbete, bosiad och
ulbildning saml all verka för social omsorg och irygghel och för en god
levnadsmiljö. Med social omsorg avses här delsamma som i utredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section301&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section302&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslag
betecknas med uttrycket social vård och omvårdnad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tredje stycket inleds med en föreskrift alt del
allmänna skall verka för alt demokratins idéer blir vägledande inom samhällets
alla områden. Denna bestämmelse torde tydligare än motsvarande föreskrift i
ulredningens förslag slå fast alt del är en central uppgift för samhällets
organ att befästa och utvidga demokratin i alla sammanhang och på alla nivåer i
samhället, 1 samma styckei åierfinns vidare målsättningssiadganden som ålägger
det allmänna alt tillförsäkra män och kvinnor lika rältigheter samt alt värna
den enskildes privatliv och familjeliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen avslulas liksom i ulredningens förslag
med ell särskill stycke om minoriteternas kultur- och samfundsliv. Förslaget i
denna del över­ensstämmer i allt väsentligt med utredningens och innebär att
etniska, språk­liga och religiösa minoriteters möjligheter all behålla och
ulveckla ell eget kultur- och samfundsliv bör främjas. Del bör framhållas att
ordel kultur i delta sammanhang skall ges en vidsträckt lolkning. Del
innefattar sålunda bl, a, den renskötsel soni är ell centralt inslag i samernas
traditionella lev­nadssätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf motsvarar nuvarande 8 ij, I
överensslämmelse med vad uiredningen har föreslagit innebär
departementsförslaget alt det särskilda förbudet mol särbehandling på grund av
personliga förhållanden utgår ur grundlagsiexten. Att härmed inte avses någon
ändring i .sak framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 14,2),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 Ibrslagel har vidare beaklals under
remissbehandlingen framförda ön­skemål att bestämmelsen skall utformas så all
den uttryckligen anger alt den där fastslagna grundsatsen om normmässighet i
myndigheternas verk­samhet skall gälla också för privalrättsliga subjekt när
dessa fullgör för­valtningsuppgifter med stöd av beslut enligl 11 kap, 6 t;
tredje slycket RF, Den föreslagna avfattningen av bestämmelsen innebär all den
också gäller för regeringen när denna uppträder som högsla myndighet i
förvaltnings­organisationen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Grundläggande fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 della kapitel har liksom i ulredningens förslag
samlats alla de rättsligt bindande bestämmelser som rör fri- och rättigheterna.
Delta innebär all vissa föreskrifter som nu åierfinns i 8 och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap,
RF har överförts hit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kapitlet skiljer sig till sin uppläggning endast
obetydligt från vad ut­redningen har föreslagit. Den kanske mest påtagliga
skillnaden är att kapitlet saknar motsvarighet lill del inledande sladgande som
återfinns i ulredning­ens förslag   och som elär har till huvudfunktion alt
ange att reglerna i&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section303&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section304&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kapitlets
inledande avsnitt gäller endasl mot del allmänna saml all markera en yttersta
gräns för det skyddade området genom all beteckna de rättigheter som avses i
nyssnämnda avsnitt som grundläggande för fri åsiktsbildning och för personlig
frihel och säkerhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framhållits av ett par remissinsianser får
man en bättre upp­fallning om regleringens innebörd om varje enskild räiiighels
giliigheis-område anges särskill i varje paragraf för sig,
Deparlemenisförslagel innebär av denna anledning alt den begränsning av en
rättighets lillämpningsområde som ligger i att den gäller endasl gentemot det
allmänna normall kommer lill direkt uttryck i den paragraf där rättigheten i
fråga beskrivs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har genom all beteckna vissa
rättigheter som grundläggande för fri åsiktsbildning och för personlig frihet
och säkerhel velat klargöra bl, a, att yttranden som saknar varje samband med
den fria åsiktsbildningen i samhället inte omfattas av grundlagens
yltrandefrihetsbegrepp. Som ex­empel nämns att sådana föreskrifter som
straffstadgandena om bedrägeri och svindleri inle är alt belrakla som
begränsningar av den i RF fäslslagna yttrandefriheten. Som ett par
remissinsianser har framhållil ligger det emel­lertid i sakens natur alt
grundlagsskyddet fören viss rättighet inle sträcker sig längre än vad som
följer av det syfte som från demokratisk synpunkl bär upp rättigheten i fråga.
En särskild rambestämmelse av det slag som utredningen har föreslagit fyller
därför inte någon självständig funktion i rätlighelsregleringen. Härtill kommer
alt det torde vara befogal att i likhei med en remissinsians hävda all den av
utredningen föreslagna bestämmelsen i vissa fall antyder gränser som är snävare
än vad som kan vara rimligt. Det kan i detta sammanhang erinras om att den
positiva föreningsfriheten innefattar en frihet att bilda föreningar för rent
ekonomiskt syfte. Också i fråga om rällen till ersättning vid expropriation och
annat liknande för­fogande ter sig den av utredningen föreslagna ramregeln
mindre adekvat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det här föreslagna fri- och rältighetskapillet
skiljer sig vidare i viss ul­slräckning från motsvarande kapitel i ulredningens
förslag i fråga om dis-posilionen. Kapitlet inleds med beskrivningar av de
positiva och negativa opinionsfriheterna (1-3 tjtj). Härefter följer reglerna
om de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; och därmed besläktade fri- och rättigheterna:
skydd mol dödsstraff kroppsstraff och tortyr elc, (4 och 5 tjtj), skydd mol
annal kroppsligt ingrepp saml mot kroppsvisitation, husrannsakan och intrång i
förtrolig meddelelse (6 tj), skydd mol landsförvisning och berövande av
medborgarskap (7 tj) samt skydd mot frihetsberövande och andra begränsningar av
rörelsefriheten (8 tj). Som en naturiig komplettering av de senast nämnda
bestämmelserna följer sedan föreskriften om rätt till domstolsprövning av
frihetsberövande (9 tj). Denna föreskrift utgör samtidigt inledningen till
kapitlets reglerom särskilda rätts-säkerhetsgarantier och följs av förbuden mol
retroaktiva straffdomar (10 tj) och mot tillfälliga domstolar m, m, (11 tj
första styckei). Ifrågavarande avsnitt avslutas mot regeln om
domsiolsoffenilighei &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;(II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;tj andra slycket).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härefter
följer de besiiimnielser som reglerar inskränkningsmöjligheicrna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section305&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section306&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;,   140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(12-14
vjij). Förbuden mot ras- och könsdiskriminering kan ses både som självständiga
rältighelsregler och som begränsningsramar och de följer av denna anledning och
därför att de avser också civilrättslig normgivning här liksom i utredningens
förslag närmast efter de grundläggande begräns­ningsreglerna (15 och 16 ijtj).
Härefter finner man reglerna om rätten till fackliga stridsåtgärder (17 §), om
rätt till ersättning vid expropriation m, m, (18 §) och om upphovsrätt (19 S)
vilka samtliga gäller också i förhållandet enskilda emellan. Kapitlet avslutas
liksom hos utredningen med en särskild utlänningsparagraf (20 tj).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av den allmänna motiveringen framgår all huvuddelen
av kapitlets räl­tighelsregler endast avser förhållandet mellan den enskilde
och del allmänna, Departemenlsförslaget överensstämmer i detta hänseende helt
med utred­ningens förslag. Som utredningen påpekar avses med uttrycket det allmänna
försl och främsl del allmännas verkställande organ: domstolar, andra myn­digheter
och ibland också privaträttsligt organiserade subjekl (jfr 11 kap, 6 tj tredje
.stycket RF). Regleringen i 1-8 SS, 10 tj och 11 tj andra stycket vänder sig
direkt lill de:ssa organ och innebär - sammantagen med regle­ringen i övrigt
och den lagprövningsräli som har nämnts i det föregående (avsnitt 14.1) - all
de inle fär göra andra ingrepp i de beskrivna fri- och rättigheterna än sådana
som är tillåtna genom föreskrifter som står i över­ensstämmelse med
beslämmelserna i 12-14 tJS- Skyddel avser sådana åt­gärder från det allmännas
sida som åsyftas i 8 kap. 3 tj. Som exempel pä ingrepp som omfattas av
skyddsregleringen kan nämnas utdömande av siraff, användande av straffprocessuella
tvångsmedel och utövande av fak­tiskt tvång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningen av rättighetsskyddel lill att gälla
endasl i förhållande till del allmänna belyder som utredningen framhåller inte
bara all regleringen riktar sig endast till offentiiga organ utan också all
vissa ingrepp som företas av sådana organ och som i förstone kan lyckas
innebära räiligheisinskränk-ningar faller uianför del föreslagna regelsyslemel.
Som exempel på della nämner uiredningen polisens ålgärd att avbryta ett
politiskt eller religiöst möte som äger rum i en samlingslokal som inte har
blivit vederbörligen upplåten för ändamålei. Som ett annat exempel anförs en
domstols dom på skadestånd för förtal eller för brolt mot en avtalad
tystnadsplikt. Det är i dessa fall fråga om ingrepp mot enskilda från det
allmännas sida, men ingreppen grundar sig-genom förmedling bl, a, av straff-och
processrätlsliga regler - på en civUrättslig relation mellan enskilda personer.
Den eventuella räiiighetskränkning som i situationer av nu beskrivet slag
drabbar mötes­deltagarna etc, får därför betraktas som en fråga som gäller
förhållandet enskilda emellan och därmed ligger utanför del föreslagna
regelsystemet, I den mån polisen i det lörsta av de nyss nämnda exemplen skulle
tillgripa frihetsberövanden eller ingrepp i någons kroppsliga integritet blir
däreniol RF:s rättighelsreglering tillämplig i dessa hänseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
i kapitlet intagna rätlighelsregleringen innehåller i belydande om-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section307&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section308&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fattning
direktiv för normgivningen. I motsvarande mån kommer uttrycket det allmänna att
avse de normgivande organen, i första hand riksdagen, när dessa organ beslutar
sådana föreskrifter som avses i 8 kap. 3 tj. I likhet med vad som är fallet i
utredningens förslag avser uttrycket däremot inte riksdagen som stiftare av
civillag. Att som vissa remissinstanser har förordat utvidga regleringen till
att gälla för riksdagen också när denna uppträder i senast nämnda egenskap
skulle, som framgår av framställningen i det föregående (avsnitten 3 och 14.1),
fä svåröverskådliga och svårbemästrade konsekvenser, särskill på
förmögenhetsrättens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i kapitlet avser i första hand fysiska
personer. Det fär emellertid anses ligga i sakens natur att de gäller också för
juridiska personer i de fall när detta framstår som naturiigt, t. ex. i fråga
om kravet på ersättning vid expropriation etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf anges de positiva
opinionsfriheterna. Den motsvaras i gällande rätt av I tj 1-6 och 4 tj försia
meningen. Vad gäller de allmänna övervägandena bakom paragrafens innehåll och
utformningen av de där iniagna rättigheisbeskrivningarna kan hänvisas till
framställningen i avsnill 14.3.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
stycket Ynra nde frihet en&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det yltrandefrihetsbegrepp som kommer till utiryck
i punkt I överens­stämmer liksom det nuvarande i princip med motsvarande
begrepp i TF. Detta innebär att åtskilliga slags yttranden definitionsmässigt
faller utanför grundlagsskyddet och därmed kan bli föremål för ingripanden utan
särskilt grundlagsstöd. Utredningen erinrar i sammanhanget om alt t, ex, sådana
vilseledande uppgifier som faller under brottsbalkens bedrägeri kapitel inte
omfattas av TF:s skydd. Den påpekar all yttranden i lal eller skrift i själva
verkei mer eller mindre nödvändigtvis ingår som ett led i gärningen vid ett
stort antal brotl ulan all man för den skull kan lala om begränsningar av
yttrandefriheten. Som exempel på detta nämns de brolt där vilseledande eller
hot utgören av brollsförulsällningarna. vidare anstiftan till broll, vissa fall
av medhjälp till brotl saml stämpling till brott. Som utredningen fram­håller
kan del mesla av denna kriminalisering uppenbariigen inte anses utgöra någon
begränsning av yttrandefriheten i RF:s mening.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
delar utredningens uppfattning att ett lämpligt säll all belysa inne­börden av
RF:s yttrandefrihetsbegrepp i nu diskuterat hänseende äratt ange exempel på
sirafföeslämmelser som inte ulgör begränsningar av den ytt­randefrihet som RF
skyddar. Hit får anses höra bl, a, följande beslämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section309&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section310&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;142&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:51.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'&gt;i &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;i brottsbalken: olaga tvång (4 kap, 4 tj), olaga hot (4 kap, 5 tj),
ofredande (4 kap, 7 tj), förvanskande av familjeställning (7 kap, 3 tj),
störande av för­rättning eller av allmän sammankomst (16 kap, 4 tj), olaga
diskriminering (16 kap, 9 tj), förargelseväckande beteende(l6 kap, 16 tj), hot
mol tjänsteman (17 kap, 1 tj), förgripelse mot tjänsteman (17 kap, 2 tj),
bestickning (17 kap, 7 tj), otillbörligt verkande vid röstning och tagande av
otillbörlig förmån vid röstning (17 kap, 8 §), övergrepp i rättssak (17 kap, 10
ij), föregivande av allmän ställning och föregivande av slällning som advokat
(17 kap, 15 tj), brott mot medborgeriig frihet (18 kap, 5 tj), trolöshet eller
egenmäktighel vid förhandling med främmande makt (19 kap, 3 och 4 tjij)
myndighets­missbruk och vårdslös myndighetsutövning (20 kap, 1 tj), muibrolt
(20 kap, 2 tj) och folkrätisbrott (22 kap, 11 tj).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som delvis framgår redan av vad som har ullalats i
det föregående omfattas inle heller yttranden som utgör led i bedrägeri,
utpressning eller andra för-mögenhetsbrott av RF:s yttrandefrihetsbegrepp,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om strafföeslämmelsen om förargelseväckande
beteende vill Jag i likhet med utredningen understryka alt denna inte kan lolkas
så all den kommer alt fungera som en yttrandefrihetsbegränsning. Den är med
andra ord inte lillämplig på yitranden enbart på grund av dessas innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Samordningen mellan RF:s och TF:s
yltrandefrihetsbegrepp har betydelse också i ell annat hänseende än det som nu
har berörts. Av bestämmelsen i I kap, 2 ij TF om förbud för myndighet och annat
allmänt organ att på grund av skrifts innehåll hindra bl, a, dennas spridning
bland allmänheten anses motsättningsvis framgå alt TF:s bestämmelser lill skydd
för tryck­friheten inte hindrar vissa ordningsföreskrifter rörande spridningen
av tryck­ta skrifter under förutsätining alt sådana beslämmelser inle gör
skillnad mellan skrifter på grund av deras innehåll. Ordningsföreskrifter av nu
avsett slag ställer vanliglvis upp krav på tillstånd för vissa sätt att sprida
med­delanden. Som exempel kan nämnas föreskrifter om skyltar i byggnads-,
naturvårds- och vägförfattningar och om affischering i kommunala ord­ningsstadgar.
Motsvarande begränsning av skyddet bör uppenbariigen gälla också i fråga om den
i RF avsedda yttrandefriheten. Enligt utredningen får en sådan begränsning
anses ligga i själva yttrandefrihetsbegreppel så som detta definieras i
förevarande bestämmelse och den föreslår därför inte någon särskild föreskrift i
ämnet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För egen del anser Jag emellertid alt
ordningsföreskrifternas slällning i förhållande till den grundlagsskyddade
yttrandefriheten bör komma till ut­tryck i RF:s text. Med hänsyn till del nära
samband som råder mellan yttrandefriheten och informationsfrihelen bör en sådan
beslämmelse om ordningsföreskrifter gälla även för sistnämnda frihet. En
bestämmelse av nu avsett slag kan lämpligen placeras i den paragraf som
reglerar möjlig­heterna att begränsa yttrande- och informationsfriheterna och
Jag förordar därför att del som ett sista siycke i 13 tj tas in en bestämmelse
enligl vilken meddelande av föreskrifter som utan avseende på yttrandets
innehåll när-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section311&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section312&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;143&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mare
reglerar vissl sätt sprida eller mottaga yttranden inte skall anses som
begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. Jag återkommer till
den närmare innebörden av den föreslagna bestämmelsen i specialmoti­veringen
till 13 tj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;InförmaUonsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Informationsfriheten innefattar frihet alt motta
och alt aktivt inhämia information. Härvid fär dock självfallet inte användas
metoder som i andra sammanhang är förbjudna, t, ex, inbrott. Som har
framhållits i den allmänna motiveringen innefattar den här föreslagna bestämmelsen,
i motsats lill mot­svarande regel i utredningens förslag, inle den i TF
reglerade rätten all ta del av allmänna handlingar, Della innebär alt
bestämmelsen om infor­mationsfrihet inte i någol fall medför skyldighet fördel
allmänna all lämna informaiion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill i sammanhanget erinra om au regeringen
nyligen har föreslagit att den del av informationsfriheten som avser frihel att
anskaffa uppgifier för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift
skall beredas ett särskilt skydd inom ramen Vör TF:s regelsystem (prop, 
1975/76:204),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mötes-
och demonslrationsfriheierna&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna bestämmelsen om mötesfrihet avser
liksom motsvarande föreskrift i utredningens förslag också enskilda möten. Det
bör framhållas att detta förhållande inle påverkar det allmännas möjligheter
all göra hus­rannsakan o, d. Sådana ingrepp fär ses uleslulande som ingrepp i
de enskilda individernas hemfrid, kroppsliga integritet etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som närmare har utvecklats i den allmänna
moiiveringen innebär den här föreslagna definitionen av mötesfriheten en viss
utvidgning av det skyd­dade områdei i förhållande till ulredningens förslag.
Denna utvidgning har främsl skett genom att sammankomster för framförande av
konsinäriigt verk generelll omfattas av skyddet. Härigenom har detta kommit au
avse också sådana teater- och biografföreställningar, konserter,
recilationsaftnar etc, som inte kan uppfattas som medier för opinionsyttring.
Bestämningen &amp;quot;konsinärlig&amp;quot; bör i delta sainmanhang uppfattas som
beteckning på vissa formerav yitranden, inte i försia hand som ell
kvalileiskrav. Om ändamålei med en sammankomst är framförande av ett verk som
till sin typ kan hänföras till någon konstnäriig uttrycksform - t, ex, film,
musik eller ett verk avsetl för scenisk framslällning - bör sammankomsien
normalt anses omfattad av RF:s skydd för mötesfriheten, även om det framförda
verkets konstnäriiga värde i ett visst fall inte skulle vara särskill
framträdande. Grundlagsskydd föreligger däremoi inle om det framstår som helt
främ­mande för vanligl språkbruk att i något hänseende tala om framförande av
konsinäriigt verk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section313&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section314&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;144&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen framhåller att det i vissa fall kan
vara svårt att ange när ett visst ingrepp utgören begränsningav mötes-eller
demonstrationsfriheten och när det i stället skall anses vara riktat endast mot
en enskild mötes­deltagares eller demonstrants fysiska frihet. Den
grundläggande regeln bör här vara att ett ingrepp mot en person föranlett
enbari av att denne deltar i ett möte eller en demonstration skall betraktas
som riktat också mot mötet resp, demonstrationen och därmed som ett ingrepp i
mötes- resp, demon­strationsfriheten. Som uiredningen har funnit bör man med
denna utgångs­punkt inte uppfatta lagen om tillfälligt omhändertagande
(1973:558) som en begränsning av mötes- och demonstrationsfriheterna. Inte
heller brotts­balkens straflbestämmelser om upplopp (16 kap, 1 ij), ohörsamhet
mot ord­ningsmakten (16 kap, 3 tj) och väpnat hot mol laglig ordning (18 kap, 3
t;) torde kunna uppfattas som begränsningar av dessa friheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör till sist framhållas att reglerna om
mötesfriheten till följd av den principiella anknytningen till yttrande- och
informationsfriheterna inle omfattar t, ex, idrottstävlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föreningsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen innebär
den här föreslagna utformningen av föreningsfriheten inte någon förändring av
rådande rätts­läge. Det framgår emellertid tydligare än hittills alt skyddel
omfatiar också andra privalrättsliga sammanslutningar än föreningar i gängse
mening. För bestämmelsens tillämplighet krävs t, ex, inte att en sammanslutning
skall vara juridisk person.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör påpekas all föreningsfriheten får anses
innefatta inte bara frihel alt bilda sammanslutningar ulan också frihet alt
verka gemensamt inom ramen för en sammanslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Religionsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den här föreslagna definitionen av
religionsfrihelen skiljer sig i viss ul­sträckning från vad utredningen har
föreslagit. Som framgårav den allmänna moiiveringen avses emellertid inte någon
ändring i sak.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen påpekar förutsätter den föreslagna
regleringen av re­ligionsfriheten att del i 5 tj religionsfrihetslagen
(1951:680) intagna kloster­förbudet upphävs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
slycket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den här föreslagna regleringen av de positiva opinionsfriheterna
innebär att tryckfriheten i huvudsak betraktas som en del av den i RF beskrivna
yttrandefriheten och i övrigt - såvitt gäller skyddel för den som anskaffar
uppgifter för offentliggörande i tryckt eller därmed jämställd skrift - som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section315&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section316&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ett
inslag i informationsfrihelen. Den i TF fastslagna rätten alt ta del av
allmänna handlingar ses däremot som en självständig rättighet ulan an­knytning
lill RF. Den i andra slycket intagna hänvisningen till TF:s regler har
avfallals under beaktande härav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den rältighetsreglering som nu föreslås innebär
inte någon förändring i fråga om förhållandel mellan RF:s och TF:s regelsystem.
Med tryckfrihet förstås sålunda också i fortsättningen endast den del av
yttrande- och in­formationsfriheterna som regleras direkl i TF, För sådana
yttranden i tryckt skrift som inte omfattas av reglerna där gäller i stället
bestämmelserna i RF, Som exempel på yttranden av detta slag kan anföras de i 1
kap, 9 § 1 TF nämnda kommersiella annonserna för marknadsföring av alkohol­haltiga
drycker eller tobaksvaror samt sådant offentliggörande av vissa slag av
kreditupplysningar som avses i samma paragrafs punkt 2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf behandlas samtliga de fri- och
rättigheter som kan be­tecknas som negativa opinionsfriheter med undantag av
förbudet mot åsikts­registrering. De här intagna föreskrifterna överensstämmer
i allt väsentligt med bestämmelserna i 3 tj första och andra styckena i
utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av det åskådningsbegrepp som förekommer
i bestämmelserna om de negativa ytirande- och föreningsfriheterna har närmare
diskulerals i den allmänna motiveringen. Räckvidden av skyddel för
ifrågavarande fri­heter har här fält en klarare avgränsning än i utredningens
förslag genom alt grundlagsiexten uttryckligen anger alt endast åskådning i
politiskt, re­ligiöst, kulturellt eller annant sådani hänseende åsyftas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del bör påpekas att besiämmelsen om den negativa
yttrande­friheten bl, a, innebär att reglerna om vittnesplikten i
fortsättningen inte i något fall medför skyldighet för ett vittne att lämna
uppgifier om sin uppfallning i t, ex, politiska eller religiösa frågor.
Bestämmelsen utgör däremot inte någol hinder mol regler som innebär all någon
för att komma i åtnjutande av en särskill förmånlig behandling, t, ex, att få
fullgöra vapenfri Ijänst eller helt befrias från värnplikt, måsle lämna vissa
uppgifier om sin inställning t, ex, i religiöst hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med uttrycket &amp;quot;meningsyttring&amp;quot; i regeln
om skydd mot tvång all delta i demonstration eller meningsyttring, vilket
uttryck har fått träda i stället för &amp;quot;opinionsyttring&amp;quot; i utredningens
förslag, åsyftas bl, a, sådana resolutioner som antas vid möten av olika slag
samt namnlistor av den typ som ibland förekommer i opinionsbildningssamman­hang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket &amp;quot;sammanslutning&amp;quot; har samma
innebörd i bestämmelsen om den negativa föreningsfriheten som del har i den i 1
tj 5 intagna föreskriften om motsvarande positiva frihet. Som utredningen
framhåller berörs inte reglerna om det s, k, kårobligaioriei av den här
föreslagna be-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section317&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section318&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;slämmelsen,
eftersom de ifrågavarande studentföreningarna inte kan be­traktas som
åskådningssammanslutningar i paragrafens mening. Del kan i sammanhanget erinras
om att obligaloriekommiltén nyligen har redovisat sina ställningstaganden i
fråga om kårobligatoriet (SOU  1976:14),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3tj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf återfinns föreskriften om förbud
mot åsiktsregistrering. Denna bestämmelse skiljer sig i så hög grad från övriga
negativa opinions-friheter att den lämpligen bör bilda en särskild paragraf 1
fråga om in­nebörden av del föreslagna förbudet kan hänvisas lill den allmänna
moti­veringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4tj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf uppställs förbud mol dödsstraff
Bestämmelsen över­ensstämmer helt med moisvarande föreskrift i 4 ij
utredningsförslaget vilken i sin lur svarar mot 8 kap, 1 tj första styckei i
deltas nuvarande lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller förbud mol kroppsstraff
mot tortyr och mot medicinsk påverkan i vissa syften. Den skiljer sig i sak
inte från 5 tj i ul­redningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med kroppsstraff menas sådan påföljd som har till
ändamål att skapa lidande för den bestraffade, t, ex, spöstraff eller
stympning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med tortyr avses i främsta rummel all fysiskt våld
eller psykiska ter­rormetoder utnyttjas för all fä fram uppgifter vid förhör, I
enlighel med normall språkbruk avser begreppel inle åigärder som beläggande med
t, ex, handbojor av ordnings-eller säkerhetsskäl. Inte heller är ett
frihetsberövande i sig någon tortyr, även om del är förenat med isolering av
den intagne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen anför bör förbudet mot medicinsk påverkan
i syfte all framtvinga eller hindra yttranden ses som en komplettering av
förbudet mot tortyr. Givetvis omfattas inte medicinsk behandling som ges i
vårdsyfte av förbudet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf behandlar andra kroppsliga ingrepp
än som avses i 4 och 5 ijtj. Den gäller vidare kroppsvisitation, husrannsakan
och liknande intrång samt förtrolig kommunikation,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I nuvarande 2 kap, 3 tj RF föreskrivs att varje
medborgare är skyddad mot att myndighet utsätter honom för kroppsvisitation
eller annat påtvingat kroppsligt ingrepp, för husrannsakan, för intrång i hans
brev-, post- eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section319&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section320&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;147&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;teleförbindelser
eller för hemlig avlyssning, I 2 kap, 8 t; i utredningsförslaget har
bestämmelsen - förutom en redaktionell Jämkning - fått ett något annat sakligl
innehåll. Som Jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitt 14,4)
överensstämmer departementsförslaget i sak med utredningsförslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uttrycket kroppsligt ingrepp avser främst våld mot
människo­kroppen, Dessulom hänförs hit läkarundersökningar, smärre ingrepp som
vaccinering och blodprovstagning saml liknande företeelser som brukar be­tecknas
med ordel kroppsbesiktning. Som ett kroppsligt ingrepp kan i all­mänhel inle
betrakias psykisk påverkan, om den inte innefattar misshandel enligt
brottsbalken. En ren underiåtenhet kan inte heller anses ulgöra ell ingrepp,
ulan del skall vara fråga om en faktiskt vidtagen åtgärd för att ett sådant
skall anses föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har förordat görs skillnad mellan kroppsligt
ingrepp och kroppsvisitation. Del senare begreppel avser undersökning av en
persons kläder eller av något som denne har med sig, t, ex, en handväska.
Uttrycket kroppsligt ingrepp täcker mindre väl denna lyp av åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med husrannsakan förstås varje av myndighet
förelagen under­sökning av hus, rum eller slutet förvaringssiälle oavsett
syftel med un­dersökningen, däri inbegripet exekutiva åtgärder i den mån dessa
är förenade med undersökning av nyssnämnt slag, I likhet med uiredningen anser
jag alt de inirång i bostäder och andra lokaler eller utrymmen, som utgör in­skränkningar
i skyddet mot husrannsakan inte alltid kan betecknas som undersökningar. Som
exempel på sådana intrång, som knappasl kan sägas ske i undersökningssyfte, kan
nämnas att polisen ingriper för ati avstyra ett lägenhetsbråk eller att en
exekutiv åtgärd avser ett föremål som man vet finns på ett bestämt ställe.
Därför har i bestämmelsen om skydd mol husrannsakan lagts till alt detta
omfatiar också liknande inirång.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätten till förtrolig kommunikation har avfattats i
enlighet med vad som har föreslagits i JK:s remissyttrande. Detta innebär inte
någon ändring i sak. Den här föreslagna lagtexten anger emellertid klarare än
mot­svarande föreskrift i ulredningens förslag alt del uppställda
undersöknings-förbudet endast avser sådana försändelser som är att betrakta som
förtroliga. Vidare konkretiseras innebörden av förbuden mot hemlig avlyssning
och upptagning genom att telefonsamtal anförs som ett exempel på sådana för­troliga
meddelanden som omfattas av skyddet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den omständigheten att bestämmelsen endasl avser
meddelanden som kan anses förtroliga fär till följd att skyddet inte omfattar
t, ex, samtal i en folksamling eller radiosändningar. Som uiredningen anmärker
innebär skyddet inte heller all övervakning av allmänna platser, t, ex,
tunnelba­nestationer, som sker öppet med t, ex, TV-kameror får förekomma endast
med stöd av lag. Del kan dock erinras om att regeringen nyligen har lagt fram
proposition (1975:76:194) med förslag till lag om TV-övervakning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för förtrolig kommunikation omfattar enligt
förslaget medde­landen som sänds med posten eller på annal sätl som brev,
telegram, band-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section321&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section322&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inspelningar
osv. Det gäller också såväl hemlig avlyssning som sker sam­tidigt med ett
samtal som hemlig upptagning av ett samtal .för senare av­lyssning.
Fotografering av skriftliga handlingar och filmning av samtalandes
läpprörelserärandra typerav upplagningar som avses i bestämmelsen. Också
genomlysning av brev så att det kan läsas faller under denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör påpekas att det föreslagna skyddel för
förtrolig kommunikation givetvis inte hindrar att postverket undersöker t, ex,
om villkoren för post­befordran av trycksak är uppfyllda. Undersökningen får
emellertid inte sträcka sig längre än som oundgängligen krävs med hänsyn till
sådani syfie.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbud mot landsförvisning och andra hinder för
svensk medborgare att resa in i landet saml skydd mot berövande av svenskl
medborga,'-skap fö­reskrivs i denna bestämmelse. Som framgår av den allmänna
moiiveringen (avsnitt 14,4) innehåller departementsförslaget i denna del
detsamma som utredningsförslaget. Förbudet i försia slyckel skiljer sig sålunda
inle från nuvarande 8 kap, 1 tj andra styckei RF, Skyddet enligt andra slyckel
mot berövande av svenskt medborgarskap har däremoi ul vidgats så att det också
gäller den som någon gång har varil bosatt i Sverige,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf behandlar rörelsefriheten, 1
utredningsförslaget upptas med endast en redaktionell jämkning den bestämmelse
om svensk med­borgares rörelsefrihet som nu finns i 2 kap, 1 tj 7 RF,
Rörelsefriheten föreslås alltså där definierad som frihet alt röra sig inom
riket och att lämna riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utan att det innebär någon saklig ändring har
förevarande paragraf ut­formats så att den slår fast att varje medborgare
gentemot det allmänna är skyddad mol frihetsberövande och även i övrigt är
tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och alt lämna detta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller beslämmelserna om räll
till domstolsprövning av administrativa beslul om frihetsberövande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen motsvarar 11 kap, 3 &amp;gt;; andra siycket
RF, De där intagna be­stämmelserna har emellertid i enlighet med vad
utredningen har föreslagit delals upp på två stycken. Paragrafen blir härigenom
mer lättläst samtidigt som dei blir lättare all i 20 jj ange de delar av
regleringen som skall gälla också för utlänning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den föreslagna paragrafen överensstämmer till sitt
innehåll i huvudsak med gällande rätt och utredningens förslag. Den förändring
som föreslås är föranledd av att det f n, föreligger en viss motsättning mellan
grundlagens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section323&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section324&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;149&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;regler
om rätt till domstolsprövning och de föreskrifter i lagen (1972:260) om
internationellt samarbete rörande verkställighet av brollsmålsdom -den s, k,
internationella verkställighetslagen - som öppnar möjligheter bl, a, till
verkställighet i Sverige av frihetsberövande påföljd som har ådömts av dom­stol
eller annan behörig myndighet i främmande stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Internationella verkställighetslagen gör åtskillnad
mellan tre olika situa­tioner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När fråga är om verkställighet i Sverige av
avgöranden som har meddelats i sådan främmande stat med vilken Sverige har
ingått överenskommelse i ämnet och som har tillträtt den i Haag den 28 maj 1970
undertecknade europeiska konventionen om brottmålsdoms inlernationella
rättsverkningar (brottmålsdomskonventionen) gäller, sedan regeringen har
meddelal för­ordnande i ämnel, de beslämmelser som finns i inlernationella
verkstäl­lighetslagen rörande bl, a, förfarandet vid den prövning som skall
föregå verkställigheten här. Enligt lagen skall bl, a, allmän domstol pröva om
hinder mot verkställighet möter. Någon ny prövning av frågan huruvida den dömde
är skyldig till brottet får dock inle ske i målet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såvitt angår avgöranden som har meddelats i stal
som inte har lillträtt brottmålsdomskonventionen men med vilken Sverige har
ingått överens­kommelse i ämnel skall enligl internationella verkställighetslagen
frågan om verkställighet i Sverige av ådömd frihetsberövande påföljd prövas
enligt bestämmelser som regeringen har meddelal. Det har visseriigen förutsatts
att regeringen, såvitt innehållet i överenskommelsen inte lägger hinder i
viigen, förordnar om tillämpning av lagens bestämmelser om prövnings­förfarandet.
Del kan emellertid tänkas att vid ingåendet av en överenskom­melse av nu
ifrågavarande slag man från svensk sida kan finna sig föranlåten att godta
vissa avvikelser. Det är mol denna bakgrund som lagen överlämnar ät regeringen
alt meddela bestämmelser i ämnet. Av 11 kap, 3 t; RF följer dock alt regeringen
f n, vid meddelandet av förfarandebeslämmelser är skyldig att se till att
möjlighet finns för den frihetsberövade att utan oskäligt dröjsmål få saken
prövad av svensk domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i förhållande till stal med vilken Sverige
inte har ingått någon över­enskommelse i ämnet kan enligt internationella
verkställighetslagen i viss utsträckning utomlands ådömd frihetsberövande
påföljd få verkställas i Sve­rige, Om synnerliga skäl föreligger öppnar
nämligen lagen möjlighet för regeringen att för vissl konkret fall förordna att
frihetsberövande påföljd, som har ådömts svensk medborgare eller utlänning med
hemvist i Sverige genom avgörande av behörig myndighet i främmande stat, får
verkställas i Sverige, Det ankommer härvid, liksom i närmast föregående fall,
på re­geringen att besiämma om den prövning som skall äga rum i Sverige, På
grund av 11 kap, 3 t; RF är regeringen också i sådani fall f n, skyldig att se
lill all den frihetsberövade kan utan oskäligt dröjsmål få saken prövad av
svensk domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
stöd av internationella verkställighetslagen kan under vissa förut-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section325&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section326&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sättningar
tvångsåtgärder i form av anhållande och häktning tillgripas i Sve­rige, I
förhållande lill länder som har tillträtt brottmålsdomskonventionen tillgodoses
härvid grundlagens krav på möjlighet till domstolsprövning ulan oskäligt
dröjsmål direkt genom att i lagen hänvisning görs till bestämmelser i
rättegångsbalken, I förhållande lill andra stater med vilka överenskommelse har
träffats gäller i ifrågavarande hänseenden de bestämmelser som rege­ringen nied
stöd av lagen meddelar. Delsamma är fallel när i förhållande till stal, med
vilken ingen överenskommelse i ämnet föreligger, regeringen i ett konkret fall
förordnar att frihetsberövande påföljd får verkställas i Sve­rige, I de
sistnämnda två fallen är regeringen på grund av 11 kap, 3 t; RF skyldig all
utforma eventuella bestämmekser om tvångsåtgärder så att den som berövas
friheten har möjlighet att utan oskäligt dröjsmål få frihets­berövandet prövat
av svensk domstol,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;RF:s krav på att den som i Sverige har blivit
berövad friheten med an­ledning av brotl eller misstanke om brott skall kunna
få saken prövad av svensk domstol utan oskäligt dröjsmål syftar lill att ge den
enskilde rättsliga garantier mot att han olagligt berövas friheten och utgör
därmed en viktig del av den enskildes rättsskydd. Det kan emellertid förekomma
fall där kravet på möjlighet till svensk domstolsprövning kan komma i konflikt
med starkt behjäriansvärda önskemål om att få verkställigheten av en i
främmande stat ådömd frihetsberövande påföljd överflyttad till Sverige, Det kan
nämligen inle uteslutas att vissa länder, som inle har anslutit sig till
brottmålsdomskonventionen, kommer att visa sig mindre benägna att gå med på
överflyttning till Sverige av verkställigheten av i den främmande staten ådömt
frihetsstraff för den händelse frihetsberövandet i Sverige skall kunna dras
under svensk domstols prövning. Härigenom kan en straff­verkställighet i
Sverige komma att omöjliggöras i fall där det av humanitära skäl är alldeles
särskilt angeläget att ett utomlands ådömt frihetsstraff kan fä verkställas
här.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av denna anledning görs i det här framlagda
förslagel ett undanlag från rätten till svensk domstolsprövning när fråga är om
att lill riket överflytta verkställighet av frihetsberövande påföljd som har
ådömts i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan i övrigt om en anpassning till RF av
regelsyslemel i internationella verkställighetslagen torde få tas upp i annat
sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av ett uttalande under
remissbehandlingen vill jag fram­hålla att bestämmelserna i paragrafen inte
gäller i fråga om beslut om fri­hetsberövande som fattas av någon av
kriminalvårdens nämnder, eftersom ett sådant beslut får anses utgöra ett led i
verkställandet av ett av domstol lidigare fattat beslut orn frihetsberövande.
Delta får anses gälla också om nämndens beslut skulle vara föranlett av sådan
misskötsamhet från den berördes sida som innefattar brottslig handling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section327&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section328&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10      tj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafen
innehåller förbud mol retroaktiva straffdomar. Paragrafen motsvarar 8 kap, I tj
tredje slycket RF, Departementsförslaget innebär inte någon annan avvikelse
från gällande lydelse än en redaktionell Jämkning föranledd av att bestämmelsen
flyttas till 2 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11      S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf förbjuds inrättandet av domstol
för redan begången gär ning eller för viss tvist eller i övrigt för visst mål.
Vidare innehåller paragrafen en regel om offentlighet vid domstolsförhandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet i första stycket mot tillfälliga domstolar
m. m. är helt likalydande med den nuvarande bestämmelsen i &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap,
1 tj andra styckei andra me­ningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskriften i andra styckei alt förhandling vid
domstol skall vara offentlig saknar f n, motsvarighet i RF, Jag fär i fråga om
bakgrunden lill förslagel i denna del hänvisa till vad Jag anfört i den
allmänna motiveringen (avsnitt 14,7),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12       S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf innehåller de grundläggande
bestämmelserna om möjligheterna att begränsa de icke-absoluta fri- och
rättigheterna. Motsva­rande beslämmelser åierfinns i ulredningens förslag i 12
och 13 tjtj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens
Jörslag&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 12tj försia meningen i utredningens förslag
föreskrivs alt yttrandefri­heten, rätten till informaiion, möiesfriheten.
demonstraiionsrätten och för­eningsfriheten (2 tj 1-5 i utredningens förslag),
rörelsefriheten (7 tj). skyddel mol annal kroppsligt ingrepp än som avses i 4
och 5 tjtj, intrång i förtrolig meddelelse (8 tj) saml offentligheten vid
domstolsförhandling (11 tj andra styckei) får begränsas genom lag i den
utsträckning som 13-15, 17 och 18 ijtj medger, I samma ulsträckning får enligt
paragrafens andra mening begränsning även ske genom annan föreskrift efler
bemyndigande i lag i de fall som anges i 8 kap, 7 tj andra stycket och  10 ij.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Reglerna i 13 tj försia slyckel ställer upp de
allmänna begränsningsramar som har nämnls i det föregående (se särskilt avsnitt
14,1), Enligt första meningen får ingen av de fri- och rättigheter som avses i
12t; begränsas uiöver vad som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt för
tillgodoseende av del ändamål som har föranlett begränsningen, I andra meningen
föreskrivs att sådan begränsning aldrig får sträcka sig så långt att den utgör
hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
13 jj andra slyckel slulligen uppställs del lidigare nämnda (se bl, a, avsnitt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section329&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section330&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;152&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14,2)
förbudet mot åsiktsdiskriminering. Detta innebär att ingen av de fri-och
rättigheter som avses i 12 tj får begränsas enbart på grund av politisk,
religiös eller annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag har i den allmänna moiiveringen (avsnitt 14,1)
förklarat attjag ansluter mig till ulredningens förslag bl, a, vad gäller
gränsdragningen mellan ab­soluta och icke-absoluta rättigheter samt i fråga om
regleringen av möj­ligheterna att begränsa de icke-absoluta rättigheterna. Som
har påpekats av flera remissinstanser är visserligen de regler som åierfinns i
13 t; första stycket i utredningens förslag ganska obestämda. Utredningen har
emellertid på ett övertygande sätt visat att det beiräffande en betydande del
av de icke-absoluta fri-och rättigheterna är ogöriigt att ange
begränsningsmöjlig­heterna på ett mera preciserat sätl. De grundsatser som
avspeglas i de av utredningen föreslagna reglerna är vidare av så fundamental
betydelse i en demokratisk rättsordning att det redan av denna anledning ligger
ett betydande värde i att de kommer lill uttryck i grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den här föreslagna paragrafen överensstämmer
således i sakligt hänseende i allt väsentligt med vad utredningen har
föreslagit. Den skiljer sig däremoi i viss utsträckning från utredningens
förslag i redaktionellt hänseende. Den mest påtagliga skillnaden ligger i att
utredningens två paragrafer har arbetats samman till en, där den reglering som
hos utredningen återfinns i 12 tj utgör det första stycket och de föreskrifter
som utredningen har tagit in i 13 ij utgör det andra. Reglerna i första stycket
har förkortats i förhållande till utredningens förslag genom att de
begränsningsbara rättigheterna anges enbart med hjälp av paiagrafhänvisningar.
Med hänsyn lill att dessa hän­visningar avser ett begränsat anlal paragrafer
kan regleringen knappast anses ha blivit mera svårtillgänglig genom denna
ålgärd. Förkortningen torde tvärt­om göra det lättare för liisaren att snabbi
bilda sig en uppfattning om första styckets roll i regelsystemet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Huvudregeln om krav på lagform för
rättighelsbegränsningar har liksom i utredningens förslag utformats på sådant
sätt att det blir nödvändigt att här göra ett uttryckligt undantag för sådana
regler om tystnadsplikt som avses i 8 kap, 7 tj och för de
regeringsföreskrifter om att lagbestämmelser skall börja eller upphöra att
tillämpas som anges i 8 kap, 10 tj, Besläm­melserna i första stycket utgör
självfallel inle något hinder mot att riksdagen i de fall som nu har nämnts med
stöd av 8 kap, 11 tj medger att regeringen överlämnar normgivningskompetens
vidare till förvaltningsmyndighet eller kommun.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det har under remissbehandlingen påpekats att den
inledande bestäm­melsen i den av utredningen föreslagna 13 t;, att en rättighet
inle får begränsas utöver vad som i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt för
tillgodoseende av det ändamål som har föranletl begränsningen, inte på ett helt
adekvat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section331&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section332&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;153&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;sätt
ger utiryck för utredningens avsikter med bestämmelsen så som dessa framgår av
motivtexten. Enligl denna har nämligen föreskriften lill uppgift att ange dels
alt lagstiftarens syfte med en viss begränsning måsle vara godtagbart i ett
demokratiskt samhälle, dels all begränsningen inte får gå längre än vad som är
nödvändigl för alt den skall tillgodose sitt ändamål, dels all avvägningen
mellan de motstående intressena inte får lända till slörre inskränkning i den
berörda rättigheten än som är acceptabelt i ett demokraiiski samhälle. 1 det
här framlagda förslaget till avfattning av andra styckei har reglerna om
begränsningsramar utformats så all de nu nämnda grundsatserna skall komma till
tydligare uttryck. Det föreskrivs där inled­ningsvis att rättigheisbegränsning
får ske endasl föratt tillgodose ett ändamål som är godtagbart i ett
demokratiskt samhälle. Härefter sägs att begräns­ningen aldrig fär gå utöver
vad som är nödvändigl med hänsyn till det ändamål som har föranletl den och
inle heller sträcka sig så långt alt den utgör hot mol den fria
åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grund­valar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen har påpekat är den nu nämnda
regleringen ägnad alt understryka kravet på alt lagstiflaren, nären fri- och
rättighetsinskränkande lag beslutas, noga redovisar sina syften.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Andra stycket avslulas med förbudet mot
åsiktsdiskriminering, Della har utformats så att det klart framgår att skyddel
avser åskådning av sådant slag som åsyftas i de i 2 tj intagna bestämmelserna
om de negativa yttrande-och föreningsfriheterna, 1 övrigt skiljer sig den
föreslagna regeln till sin avtatining inte från vad uiredningen har förordat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan i detta sammanhang vara lämpligt att säga
någol om i vilka fall en föreskrift skall anses innebära en
rättigheisbegränsning av det slag som åsyftas i denna och de två närmast
följande paragraferna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är först och främsl uppenbart att en föreskrift
som över huvud taget inle avser det område som skyddas av RF:s
rättighelsreglering aldrig kan anses som en rättighetsbegränsning även om den
skulle ha betydelse för möjlighelerna alt faktiskt utnyttja någon av de
grundlagsfästa fri- och rät­tigheterna. Den omständigheten alt
rätiighetsskyddet gäller endast gentemot det allmänna får sålunda till följd
att t, ex, förmögenhetsrättsliga regler som faktiskt kan försvåra en persons
möjligheter att utöva någon av de i grund­lagen angivna fri- och rällighelerna
inle skall anses innebära en rättighets-begränsning i dennas mening. Här kan
bl, a, nämnas regler som gör det möjligt för en ägare av en samlingslokal att
hindra all denna används för sammankomsler av del slag som avses i bestämmelsen
om mötesfrihet. Som tidigare har nämnts får gränsdragningen kring det skyddade
området vidare lill följd bl, a, att skyddel för yttrandefriheten inte omfattar
yitranden av det slag som avses t, ex, i straffstadgandena om bedrägeri och
olaga hot. Genom en särskild bestämmelse i 13 tj tredje stycket i det här
framlagda förslagel undantas dessutom vissa detaljbetonade föreskrifter
angående sättet att sprida eller motta yttranden från de bestämmelser som skall
anses in­nebära rättighelsbegränsningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section333&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section334&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det förhåller sig emellertid så att inle heller
alla de föreskrifter angående förhållandet mellan den enskilde och det allmänna
som i ett visst fall kan upplevas som en inskränkning i den enskildes
möjligheter att utöva en viss rättighet så som denna har beskrivits i
grundlagen skall anses innebära en rättighetsbegränsning. Allmänt kan sägas att
en föreskrift innebär sådan begränsning endasl om det av föreskriften
uttryckligen eller underförstått framgår att en rättigheisbegränsning är
åsyftad eller ingår som ett naturiigt led i regleringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på bestämmelser som direkl åsyftar all
begränsa en viss rättighet kan nämnas föreskrifterna i lagen om allmänna
sammankomster, Niira besläktade härmed är reglerna om de s, k,
yttrandefriheisbrotten, vilka kan sägas utgöra en del av gränsdragningen kring
den för demokratin centrala delen av yttrandefriheten, Utsökningslagens regler
om utmätning av lös egendom begränsar däremot inte uttryckligen någon
rättighet, men det är uppenbart att i dessa regler måsle tolkas in en
begränsning bl, a, av skyddet mot inirång i bostad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreskrifter om förhållandet mellan den enskilde
och det allmänna som gäller för samhällsmedlemmarnas handlande eller
underlåtenhet i allmänhet ulan all ha särskild anknyining lill det av RF
skyddade rättighelsområdet skall däremot, även om de i viss ulslräckning kan
sägas beröra möjlighelerna all faktiskt utöva en grundlagsfäst rättighet,
normall inle anses innebära någon begränsning av denna i RF:s mening. Sålunda
skall givelvis straff­bestämmelser om stöld eller hemfridsbrott inte betraktas
som begränsningar av informationsfrihelen trots all de släller upp hinder mot
vissa sätl att skaffa upplysningar. En annan sak är alt en förbudsregel av nu
angivet slag skall anses innebära en begränsning av rörelsefriheten om
överträdelse av förbudet kan medföra frihetsstraff Den omständigheten all
hälsovårds­stadgans (1958:663) regler om sanitär olägenhet lill äventyrs skulle
kunna läggas till grund för ett ingripande mot ett för de kringboende störande
möte i en bostadslägenhet kan, för alt ta ell annal exempel, inte medföra all
dessa regler anses innebära en begränsning av mötesfriheten. Del kan i detta
sammanhang vidare erinras om alt RF:s regler om föreningsfrihet inte innebär
all vissa i allmänhet brottsliga handlingar skall bedömas an­norlunda om de
begås inom ramen för föreningsverksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf anges de begränsningsramar som
gäller särskill för ylt-ninde- och informaiionsfriheierna. Den motsvaras i
ulredningens förslag av \4l&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Angående de allmänna överväganden som ligger lill
grund för förslagel i denna del kan hänvisas lill avsnitten 14,1 och 14,3 i den
allmänna moti­veringen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
här föreslagna regleringen skiljer sig lill sin innebörd knappast från&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section335&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section336&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;155&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;motsvarande
bestämmelser i ulredningens förslag. Som har påpekats i avsnitl 14,3 har
emellertid vissa ändringar gjorts i den iförsta slyckel intagna uppräkningen av
tillåtna begränsningsändamål i syfte all fä lill slånd en samordning mellan
denna och den bestämmelse om sekretessgrunder som jag nyligen har föreslagit
skall tas in i 2 kap, 2 ij TF (prop, 1975/76:160), Första slycket har vidare
redigerats om på sådant sätt att del klarare framgår all det där uppställda
skyddel väsentligen ligger i kravei alt begränsning av yttrande- och
informalionsfr&amp;quot;iheterna fär göras endast om särskill vikliga skäl
föranleder det. Uppräkningen av tillåtna begränsnirigsändamål fram­träder med
denna systematik som en förtydligande utläggning av huvud­regelns innebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med rikets säkerhel förslås här liksom i
ulredningens förslag både rikets inre och dess yttre säkerhet. Ifrågavarande
inskränkningsändamål lar i försia hand sikle på sådana sirafföeslämmelser som
finns i 18. 19 och 22 kap. brottsbalken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom ändamålei myndighets verksamhet jör
inspektion, koniroll eller annan tillsyn ges stöd för vissa beslämmelser om
lyslnadsplikt för funktionärer knutna till inspekterande myndigheter. Också
ändamålei intresset att före­bygga eller beivra brotl tjänar i första hand till
att ge underlag för tystnads­pliklsbestämmelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som uiredningen framhåller avgränsas omfattningen
av inskränknings­ändamålet aUmän ordning och säkeiiiei i viss mån genom all
uttryckel allmän ordning redan förekommer på skilda håll i lagstiftningen (Jfr
KU 1974:21 s, 23),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom bestämningen det allmännas ekonomiska intresse
avses i första hand alt ge stöd för vissa tystnadsplikisregler. Delsamma gäller
beträffande än­damålet skyddel för enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Sist­nämnda begränsningsändamål ger bl, a, stöd för reglerna i
lagen (1975:87) om förbud för redare att i visst fall lämna ut handling som
angår den svenska sjöfartsnäringen. Hit hör vidare de regler i datalagen
(1973:289) och kre­dilupplysningslagen (1973:1173) som tjänar till all skydda
den enskildes integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av ändamålei intresset an reglera eller
begränsa kommersiell re­klam har närmare utvecklats i den allmänna motiveringen
(avsnitl 14,3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på ytlrandefrihetsbegränsningar som
inte kan hänföras lill någon av de nu angivna grunderna men som ändå måsle
anses vara för­anledda av särskilt viktiga skäl kan nämnas radiolagens
(1966:755) regler om ensamrätt till rundradioverksamhel. Hit hör också regler
om upphovs­rätten och denna närstående rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i andra stycket skiljer sig inle
från vad utred­ningen föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bakgrunden till den beslämmelse som föreslås i
tredje stycket framgårav specialmotiveringen lill 2 kap, I tj 1, Som exempel på
föreskrifter som omfattas av bestämmelsen kan nämnas föreskrifter rörande
skvltar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section337&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section338&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
54 tj byggnadslagen (1959:612), 17 och 22 SiJ naturvårdslagen (1964:822) och 46
tj väglagen (1971:948), Hit hör vidare i lokala ordningssiadgor intagna
föreskrifter med krav pii tillstånd för affischering på eller vid allmän plats
och för användning av högtalarbilar (se 12-14 tjij normalförslagei lill lokal
ordningsstadga).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här kan också nämnas 2 tj allmänna ordningssladgan.
(1956:617) samt reglernaom innehav av radiomottagare i 8.9 och &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tjtj
kungörelsen (1967:447) om mottagare för radiosändning eller trådsändning. Av
den föreslagna be­stämmelsen framgår bl. a. att hänsyn lill yttrandets innehåll
inte får las vid tillståndsgivning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 tj&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller beslämmelserna om de
särskilda begränsnings­ramar som gäller i fråga om mötes-,demonstrations- och
föreningsfriheterna. Den överensstämmer i sak helt med 15 ij i utredningens
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Första
styckei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har framhållits i den allmänna moiiveringen
(avsnill I4,3)börsamma begränsningsregler gälla för mötes- och
demonslrationsfriheierna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inskränkningsändamålet rikets säkerhet åsyftar
främsl 22 kap, 7 tj brotts­balken (olovlig sammankomst) och del av 2 ij lagen
om allmänna sam­mankomsler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
inskränkningsändamålen ordning och säkerhel vid .sammankomsten el­ler
demonstrationen och traf ken åsyfias regleringen i lagen om allmänna sam­mankomster
över huvud tagel. Som utredningen påpekar måsie bestäm-meLsen i 3 tj nämnda
lag, alt tillstånd lill sammankomsi fär vägras bara om del är nödvändigt med
hänsyn till trafik eller allmän ordning lolkas så att dess tillämpning kommer
all hålla sig inom ramen för grundlagens inskränkningsändamål. Delsamma gäller
för reglerna om förhandsanmälan i 4 tj lagen om allmänna sammankomster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del inskränkningsändamål som avser motverkande av
farsot ger i försia hand stöd fördel av 2 IJ lagen om allmänna sammankomsler.
Den föreslagna regeln avser epidemiska sjukdomar av allvarlig karaklär.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Andra
styckei&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.Angående innebörden av bestämmelsen i andra
styckei hänvisas lill den allmänna moiiveringen (avsnitt 14.3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section339&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section340&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I5s&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Denna paragraf innehåller förbudet mot
diskriminering på grund av ras och liknande omständigheter. Den överensstämmer
helt med 17 ij i utred­ningens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I ell par remissyttranden har förordals all ordel
&amp;quot;ras&amp;quot; ulgår ur grund­lagsiexten. Självfallet avses härmed inle någon
ändring i sak. Den angivna ståndpunkten motiveras i slällel dels med all den
vetenskapliga betydelsen av ordet ras är osäker, dels med all användningen av
ordet lätt kan ge den uppfattningen alt yttre olikhet mellan människor eller
folkgrupper till­mäts en mera djupgående betydelse. Häremot kan emellertid
invändas att ordel ras förekommer både i gällande svensk räll (16 kap, 9 tj
brottsbalken; jfr prop, 1970:87 s, 37) och i olika internationella dokument,
bl, a, FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna,
europakonventionen, FN-konventionen om medborgeriiga och politiska rältigheter
och konven­tionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering. Det är
vidare obestridligt all systematisk diskriminering av människor på grund av om­ständigheter
av det slag som vanligen betecknas med uttrycket ras är en realitet på många
håll i väriden. Vad gäller den andra av de ovan näninda grunderna för kritiken
mot användningen av ordet ras kan vidare framhållas att syftet med den här
föreslagna bestämmelsen Just är att på tydligaste möjliga sätt framhålla att de
skillnader mellan människor som brukar anges med hjälp av detta ord är betydelselösa.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det i paragrafen intagna diskrimineringsförbudel
vänder sig till de norm­givande organen och avser föreskrifter inom alla
ämnesområden, således också t.ex, civilräitslig lagstiftning. Som närmare har
utvecklats i den all­männa motiveringen (avsnill 14,2) är förbudet begränsat
till alt avse miss­gynnande normgivning. Detta innebär att förbudet bara
träffar de fall av särbehandling som innebäratt en minorilel av i stadgandet
avsetl slag bereds sämre villkor än som gäller för befolkningen i övrigi. Sådan
otillåten sär­behandling skulle kunna tänkas ske antingen genoin regler, som
direkl tar sikle på minoriteten i fråga och medföratl dennas situation i något
hän,seende blir sämre än majoritetens, eller genom föreskrifter, som, med
uteslutande av en viss etnisk minoritet, ger förmåner ål befolkningens flertal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I6tj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det här intagna förbudet mot könsdiskriminerande
normgivning har när­mare behandlats i avsnitt 14,2 i den allmänna motiveringen.
Paragrafen motsvarar 18 tj i ulredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av utformningen av del föreslagna undanlag från
huvudregeln, som avser föreskrifter vilka ulgör ett led i strävanden alt
åsladkomma jämställdhet mellan män och kvinnor, följer att normgivarens
uttalade syfte i alla nor­mala fall blir avgörande för undantagsregelns
tillämplighet. Sedan riksdagen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section341&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section342&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;väl
har antagit en lag som anges utgöra led i strävanden av nämnt slag saknar det
därför belydelse att det vid lagens tillkomst kan ha ifrågasatts om den
verkligen är ägnad att främja sådana strävanden. Med mot värnplikt svarande
tjänsteplikt avses bl, a, vapenfri Ijänsi, Med anledning av ett ultalande under
remissbehandlingen bör påpekas att särbehandlande föreskrifter som meddelas med
stöd av någon av de i paragrafen iniagna undanlagsreglerna inte skall betraktas
som rättighels­begränsningar och all de därför följer de allmänna bestämmelser
om norm-givningskompetensens fördelning som återfinns i 8 kap. Detta innebär
bl, a, att befogenhet att meddela sådana föreskrifter i vissa fall kan
lillkomma regeringen lill följd av ell bemyndigande enligl 8 kap, 7 ij eller
direkl på grund av 8 kap,  13 tj,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17
tj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf behandlas den fackliga
konflikträtten. Paragrafen över­ensstämmer hell med nuvarande 2 kap, 5 tj RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
tj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 denna paragraf åteifinns beslämmelserna om rätt
till ersättning vid ex­propriation och annal sådant förfogande. Den motsvaras i
utredningens för­slag av  10 tj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller innebörden av de föreslagna
bestämmelserna kan i första hand hänvisas till den allmänna motiveringen
(avsnitt 14,6), Som har påpekats under rubriken lill förevarande kapitel gäller
det här uppslällda skyddet också lill förmån för svensk juridisk person. Av 20
ij följer alt även utlännings rätt omfattas av reglerna, I enlighel med det
nyss sagda skall vid tillämp­ningen av denna paragraf med utlänning avses också
utländsk Juridisk per­son.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I denna paragraf återfinns bestämmelsen om skydd
för upphovsrätten. Den motsvarar 20 tj i utredningens förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag får i fråga om regelns innebörd i försia hand
hänvisa lill vad jag har anfört i den allmänna motiveringen (avsnitl 14,8),
Bestämmelsen har förtydligats i förhållande lill utredningens förslag genom att
den skyddade personkretsen här anges bestå av författare, konslnärer och
fotografer. Som framgår av den allmänna motiveringen innebär della inte någon
ändring i sak. Med konstnärer förstås i detta sammanhang dels skapande
konslnärer sorn målare, skulptörer och kompositörer, dels utövande konstnärer
som musiker, sångare och skådespelare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section343&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section344&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det bör påpekas att ordel verk här har en vidare
innebörd än i den upp­hovsrättsliga lagstiftningen så lill vida att del
inbegriper även utövande konstnärers prestationer saml fotografiska bilder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av ett uttalande under
remissbehandlingen angående den föreslagna regelns räckvidd såviii avser
regeringens normgivningskompetens på det offentiigrättsliga området vill jag
framhålla alt den får anses ulgöra hinder mol att regeringen vare sig med stöd
av den s, k, restkompetensen enligl 8 kap, 13 tj första styckei 2 eller med
stöd av ell bemyndigande enligl 8 kap, 7 tj beslutar offentiigrättsliga
föreskrifter som bidrar lill att utforma upphovsrättens innehåll. Grundlagsregeln
innebär däremot givetvis inte nå­gon begränsning av regeringens möjligheter att
besluta verkställighetsfö­reskrifter med stöd av 8 kap, 13 ij första styckei 1,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som utredningen påpekar gäller den i 18 tj iniagna
bestämmelsen om rätt till ersättning vid expropriation och annat sådant
förfogande också i fråga om förfogande över upphovsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl milt förslag till 20 tj skall ullänningar
här i riket vara likställda med svenska medborgare bl, a, i fråga om skyddet
för upphovsrätten om annat inte särskilt föreskrivs i lag. Ett krav på lagform
för särskilda regler om utlänningars upphovsrätt följer dessutom av i försia
hand 8 kap, 2 tj. Den övergångsbestämmelse till nya RF som åierfinns i p, 6
försia slycket och den övergångsbestämmelse till de nu föreslagna ändringarna i
RF som har tagits in i p, 5 innebär emellertid att de föreskrifter i ämnel som
f n, åierfinns i regeringsförfattningar gäller tills vidare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 S&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förevarande paragraf innehåller en uppräkning över
utlänningars fri- och rättigheter här i landet. De fri- och rättigheter, i
fråga om vilka utlänning är hell likställd med svensk medborgare, upptas i
försia slyckel, Enligl andra stycket är utlänning likställd med svensk
medborgare även i fråga om där uppräknade fri- och rättigheter, om annat inte
följer av särskilda föreskrifter i lag, Departementsförslagel ansluter sig i
sak lill vad utredningen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt nuvarande ordning får riksdagen med stöd av
8 kap, 7 5 första styckei 2 RF bemyndiga regeringen alt utan hinder av det i 8 kap.
3 tj uppställda lagkravet meddela föreskrifter om utlännings vistelse i riket.
Så­dana föreskrifler kan innebära begränsning t, ex, av utlännings
yttrandefrihet eller av hans rörelsefrihet. Det nu framlagda förslaget innebär
bl, a, att det inte längre blir möjligt för riksdagen att med stöd av den nu
nämnda dele­geringsgrunden bemyndiga regeringen att besluta föreskrifter, som
begränsar de fri-och rättigheter som genom uppräkningen i andra slyckel
tillförsäkras utlänning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med anledning av att det under remissbehandlingen
har ifrågasatts, om internering av utlänningar vid krig och krigsfara är
förenligt med förbudet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section345&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section346&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
missgynna utlänning på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung vill Jag
framhålla att detta förbud inte avser särbehandling på grund av att någon har
visst medborgarskap. En främmande stats medborgare som vistas här i landet kan
alltså interneras med stöd av sådana bestämmelser som avses i 70 §
utlänningslagen ulan hinder av RF:s rasdiskriminerings­förbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap. Lagar och andra föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslås i detta kapitel är
huvudsakligen av redaktionell natur och föranleds av att vissa delar av den där
intagna regleringen nu förs över till 2 kap. Därjämte föreslås - utan samband
med fri- och rät­lighelsregleringen - dels alt ett par nya delegeringsgrunder
tas in i 7 tj första styckei, dels att en mindre ändring görs i 11 tj,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I,
3, 7 och 10 tjtj&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I § innehåller f n, dels förbud mot meddelande av
föreskrifter som tillåter dödsstraff, landsförvisning av svensk medborgare,
berövande av svenskt medborgarskap i vissa fall eller retroaktiva straff, dels
bestämmelsen om rält lill ersäitning vid expropriation och annat sådant
förfogande. Som fram­går av del föregående innebär del nu framlagda förslagel
att samtliga dessa bestämmelser flyttas över lill 2 kap. Enligt utredningen bör
8 kap, i stället inledas med en föreskrift som slår fast formerna för de
centrala statsorganens normgivning genom att ange att lag stiftas av riksdagen
och att regeringen meddelar föreskrift genom förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vägande invändningar kan emellertid riklas mot den
av utredningen fö­reslagna lydelsen av 1 §, Bestämmelsens försia led ulgör
sålunda en ren dubblering av föreskriften i 1 kap, 3 tj andra stycket att
riksdagen stiftar lag, och dess andra led är missvisande så till vida att
sådana av regeringen meddelade föreskrifter om avgifter som avses i 9 S andra
styckei inte kräver förordningsform, Å andra sidan fastslås uttryckligen i var
och en av de övriga bestämmelser i 8 kap, som avser regeringens normgivning alt
denna skall ske genom förordning. Det kan i sammanhanget vidare erinras om att
regleringen i 9 kap, förutsätter att regeringen i stor omfattning meddelar
föreskrifter i annan form än förordningens, t, ex, genom regleringsbrev eller
ämbetsskrivelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med hänsyn lill all det förslag till
rättighelsskydd som nu läggs fram innebär alt vissa delar av den reglering som
f n, finns intagen i 8 kap, - nämligen de i 1 § intagna normgivningsförbuden
samt del i 3 § och 7 tj tredje slycket fastslagna kravet på lagform för
rättighetsbegränsningar- flyt­tas över till 2 kap, är det i stället lämpligt
att 8 kap, inleds med en be­ stämmelse som angeratt vissa delarav
RF:snormgivningsreglering återfinns i 2 kap. Av denna anledning föreslås här
att det i 1 § skall sägas alt det&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section347&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section348&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;161&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
beslämmelserna i 2 kap, om grundläggande fri- och rättigheter följer att
föreskrifter av visst innehåll inte får meddelas eller får meddelas endast
genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den nu förordade ändringen av I § i förhållande
lill vad uiredningen har föreslagit fär vissa konsekvenser för utformningen av
3, 7 och 10 §§,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 3 § andra styckei anges f n, som exempel på
sådana föreskrifter som enligt fösta stycket samma paragraf kräver lagform
föreskriflersom begränsar de fri- och rättigheter oth det skydd i övrigt som
enligt 2 kap, 1-3 §§ till­kommer svensk medborgare, 1 utredningens förslag till
ändrad lydelse av andra slyckel talas i stället om föreskrifter som begränsar
någon av de fri-och rättigheter som avses i 2 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7 § tredje stycket innehåller f n, en bestämmelse
av innebörd att ett sådant bemyndigande för regeringen att besluta föreskrifter
inom 3 tj:s lillämp­ningsområde som avses i paragrafen inte medför räll att
meddela fö­reskrifter som i annat hänseende än som avses i andra stycket -
föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer - begränsar någon av
de fri-och rättigheter eller det skydd i övrigi som enligt 2 kap, 1-3 §§
tillkommer svensk medborgare. Utredningen har ersatt denna bestämmelse med en
ren hänvisningsregel som säger alt det av 2 kap, framgår att bemyndigande som
avses i paragrafen inte medför rätt alt meddela föreskrifter som i annat
hänseende än som nyss har sagls begränsar någon av de fri- och rättigheter som
avses i 2 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 10 § första meningen föreskrivs f n, att
regeringen efter bemyndigande i lag i ämne som avses i 7 § första stycket eller
i 9 § - tull på införsel av vara samt betungande offentligrättsliga avgifter -
kan genom förordning besiämma att föreskrift i lagen skall börja eller upphöra
att tillämpas. Enligt andra meningen gäller detta även om föreskriften
begränsar någon av de fri- och rättigheter eller det skydd i övrigt som enligt
2 kap, 1-3 §§ tillkommer svensk medborgare. Utredningens förslag i denna del
innebär att hänvis­ningen i andra meningen skall avse 2 kap, i dess helhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om man på del sätl som har förordats i det
föregående låter 8 kap, inledas med en beslämmelse som en gång för alla slår
fast att vissa delar av RF:s normgivningsreglering återfinns i 2 kap,,
erfordras uppenbarligen inte några ytteriigare hänvisningar till sistnämnda
kapitel i 3, 7 och 10 §§, Bestäm­melserna i 3 § kommer visseriigen också i
fortsättningen all omfalta fö­reskrifter som begränsar fri- och rättigheterna -
detta framgår bl, a, av alt regeln om möjligheterna att bemyndiga regeringen
alt meddela tysinads-pliktsföreskrifter alltjämt framställs som ett undantag
från 3 § - men de innebär i detta hänseende endast en dubblering av den
grundläggande be­slämmelse i ämnet som åierfinns i 2 kap, 12 § första slycket.
En regel som medger alt regeringen bemyndigas att meddela rättighetsbegränsande
fö­reskrifter skall således i fortsättningen ses som ett undantag inte bara
från 8 kap, 3 § utan också - och framför allt - från nyssnämnda lagrum i 2 kap.
I enlighet härmed har i detta tagits in bestämmelser som från lagkravet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;11 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section349&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section350&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;undantar
dels föreskrifter om tystnadsplikt för offentliga funktionärer, dels
föreskrifter om att rättighetsbegränsande lagregler skall börja eller upphöra
att tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan vara lämpligt att i samband med den här
förordade ändringen av 7 § tredje stycket förenkla paragrafen i redaktionellt
hänseende genom att föra upp bestämmelsen om bemyndigande för regeringen att
beslula tystnadspliktsföreskrifier från andra stycket till en avslutande punkt
i försia styckets uppräkning av delegeringsbara ämnen. Genom en sådan omredi­gering
vinner man bl. a. aii grundlagen tydligare än hittills anger att ett
bemyndigande enligt någon av de övriga punkterna i första stycket inte medför
kompelens att meddela föreskrifterom tystnadsplikt (jfr prop. 1975:8 s. 45).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som har nämnts under rubriken till förevarande
kapitel föreslås i detta sammanhang också ett par ändringar i 7 § som saknar
samband med fri-och rättighetsregleringen. 1 de i paragrafens första stycke
intagna föreskrif­terna om vilka ämnen som kan bli föremål för delegering
återfinns f n. inte någon bestämmelse som ger riksdagen möjlighet att delegera
kompetens att meddela föreskrifter som rör markanvändning och byggande. 1 bygg­nadsstadgan
(1959:612) finns vid sidan av för den enskilde myckel bety­delsefulla regler
angående planläggning, dispens och byggnadslov även en rad föreskrifter om
byggande av mera delaljbelonal slag. Dessa kompletteras av föreskrifter som
meddelas av statens planverk och fastställs av regeringen och som finns intagna
i Svensk byggnorm 1975 (SBN 1975), Före 1974 års grundlagsreform meddelades
visseriigen bestämmelserna i byggnads­stadgan i allmänhel efter riksdagens
hörande vilkel hade sin grund i att stadgan innehåller sådana mera ingripande
föreskrifter som jag nyss har nämnt. För den mera detaljbetonade regleringen av
byggandet lorde däremoi något behov av riksdagens medverkan i allmänhet inte
föreligga. Det har heller inte förekommit att föreskrifterna i SBN har
underställts riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan i fråga om byggandet uppkomma behov av en så
skyndsam och detaljbetonad normgivning att ett undantagslöst krav på lagform
fram­står som mindre ändamålsenligt, Visseriigen kan behovei av delegation i
viss utsträckning beaklas inom ramen för en del av de i 7 tj första slycket
uppräknade ämnena. Sålunda kan säkerhels- och hygienföreskrifter anses röra
skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa, medan vissa andra fö­reskrifter
angående byggandet kan falla inom ramen för nalurvård eller mil­jövård. Som
exempel på föreskrifter, som enligt gällande regler däremot inte kan delegeras,
kan nämnas sådana som rör hushållningen med energi eller som tar sikle på
trevnad eller bekvämlighet i byggnader eller eti vårdal utseende hos
bebyggelse. Det är också tveksamt om sådana föreskrifter som avseratt
tillgodose kulturvårdssynpunkter faller inom del delegerings­bara området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inom bostadsdepartementet pågår f n, arbete med en
ny byggnadslag­stiftning. Detta arbeie avses utmynna i ett förslag till lag om
markanvänd-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section351&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section352&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
och byggande. Avsikten är vidare att i möjligaste mån ta in bygg­nadsstadgans
mera detaljbetonade regler om byggande samt föreskrifterna i SBN 1975 i en
eller flera regeringsförfailningar. Del föreligger mol bakgrund härav ett stort
praktiskt behov av att öppna en möjlighet till delegering av kompelens att
meddela sådana föreskrifter till regeringen. Vad som bör vara delegeringsbart
är dels föreskrifter om de egenskaper som skall krävas hos byggnader och andra
sådana anläggningar, dels föreskrifter om utform­ningen av byggnadernas och
anläggningarnas omgivning, bebyggelsemiljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under åberopande av det anförda föreslår jag efter
samråd med chefen för bostadsdepartementet att första stycket 3 kompletteras
med &amp;quot;utformning av byggnader, anläggningar och bebyggelsemiljö&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inte heller djurskydd nämns bland de ämnen som
enligt första stycket kan bli föremål för delegering. Djurskyddssynpunkter kan
visseriigen beaklas inom ramen för en del av de uppräknade ämnena, bl, a, när
fråga är om Jakt, fiske saml natur- och miljövård. Det är också möjligt att
anlägga djur-skyddssynpunkter när det gäller exempelvis föreskrifter om in- och
utförsel samt näringsverksamhet. Begreppet djurskydd är emellertid så vittomfat­tande
att viktiga sidor därav inte kan hänföras till något av de ämnen som uppräknas
i 8 kap, 7 tj RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Också på djurskyddets område kan behov framträda av
en så skyndsam eller detaljbetonad normgivning att ett krav på lagform inte
framstår som ändamålsenligt. Det finns f n, ett flertal regeringsförfailningar
som har med­delats med stöd av lagen (1944:219) om djurskydd. Någon anledning
att på djurskyddsområdet begränsa regeringens hittillsvarande normgivnings­kompetens
synes inle föreligga. Att bygga enbart på den kompetens som t, v, tillkommer
regeringen med stöd av övergångsbestämmelserna till RF är inte
tillfredsställande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under åberopande av det anförda föreslår jag att
uppräkningen i första stycket kompletteras med ämnet djurskydd. Detta ämne bör
föras in i upp­räkningens Oärde punkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt RF tillkommer normgivningsmakten på vissa
områden primärt riksdagen men kan genom bemyndigande av riksdagen i slörre
eller mindre utsträckning överföras till regeringen. Föreskrifter om rätt för
regeringen att efter bemyndigande av riksdagen meddela bestämmelser i ämnen,
som primärt ingår i riksdagens normgivningsområde, finns i 8 kap, 7-10 §§ och
13 kap, 6§ RF&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När riksdagen med stöd av någon av bestämmelserna i
8 kap, 7-10 tjtj RF bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter som primärt
tillhör riks­dagens lagområde, är avsikten att tillföra regeringen sådan
normgivnings­kompetens som den har behov av under normala förhållanden. Den i
13 kap, 6 tj RF öppnade möjligheten för riksdagen att, utöver vad som följer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section353&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section354&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
8 kap, RF, bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter som i normala fall
kräver lagform avser att tillgodose det extraordinära behov av utvidgad
normgivningskompetens för regeringen som kan finnas vid krig eller krigs­fara
eller vissa liknande förhållanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 8 kap, 11 § föreskrivs alt riksdagen, om den
enligt RF bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i visst ämne, därvid
kan medge att re­geringen överiåter åt förvaltningsmyndighet eller kommun alt
meddela be­stämmelser i ämnet, I fall som nu har sagts kan riksdagen också
uppdra åt förvaltningsmyndighet under riksdagen att meddela sådana
bestämmelser. Den möjlighet lill s, k, subdelegation till förvaltningsmyndighet
eller kom­mun av normgivningsbefogenhet som här öppnas finns enligt lagrummets
ordalydelse i samtliga fall där riksdagen enligt RF bemyndigar regeringen att
meddela föreskrifter i visst ämne, således även i de extraordinära fall som
avses i 13 kap, 6§ RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Avsikten är emellertid att riksdagen, när den med
stöd av 13 kap, 6§ RF bemyndigar regeringen att meddela föreskrifter i ämnen i
vilka den annars inle kan avstå sin normgivningsbefogenhet, inte skall kunna
tillåta regeringen att överiåta vidare annan befogenhet att meddela
bestämmelser än kompetens att besluta alt lag i visst ämne skall börja
tillämpas. Detta framgår av 13 kap, 7§ RF, Där föreskrivs nämligen att om
landel är i krig eller omedelbar krigsfara, regeringen med stöd av riksdagens
bemyn­digande kan besluta att uppgift, som enligt grundlag ankommer på rege­ringen,
skall fullgöras av annan myndighei. Därefter tillfogas alt sådani bemyndigande
bl, a, inte får omfalta befogenhet enligt 13 kap, 6 §, såvida inle fråga är
bara om beslut alt lag i visst ämne skall börja tillämpas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av det anförda framgår all det föreligger en viss
motsättning mellan 8 kap. 11 § och 13 kap. 7§ RF, Denna bör undanröjas. Det bör
därvid knappast komma i fråga att i större utsträckning än som anges i 13 kap,
7 § RF tillåta subdelegation till annan myndighei av de extraordinära
norm-givningsbefogenheter som regeringen kan erhålla genom bemyndigande en­ligl
13 kap, 6 tj RF, På grund härav bör 8 kap, 11 § RF ändras så att
sub-delegationsreglerna där inte är tillämpliga när riksdagen enligt 13 kap, 6
J RF bemyndigar regeringen all meddela föreskrifter i visst ämne utan endast
när riksdagen lämnar bemyndigade enligt någon av bestämmelserna i 8 kap, 7-10
tjtj RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag föreslår således att i 8 kap, 11 tj första
meningen RF orden &amp;quot;denna regeringsform&amp;quot; byts ut mot &amp;quot;detta
kapitel&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
kap. Förhållandet till andra stater&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5ij&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I paragrafens första stycke regleras möjligheterna
att till internationellt organ överlåta sådan beslutanderätt, som enligt RF
tillkommer något där angivet organ, Somjag närmare har utvecklat i den allmänna
motiveringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section355&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section356&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;(avsnitt
14,10) har bestämmelserna i ämnet i enlighet med ett av utredningen framfört
förslag kompletterats med ett förbud mot att till mellanfolklig or­ganisation
överlåta normgivningsmakt, som avser begränsning av de fri-och rättigheter som
anges i 2 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11
kap. Rättskipning och förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De ändringar som föreslås i detta kapitel är i
huvudsak av redaktionell natur. Utan samband med fri- och rätlighelsregleringen
föreslås därjämte en ändring i 6§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
och 3§§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som framgår av del föregående innebär
departementsförslaget att det för­bud mot tillfälliga domstolar som f n. finns
i 11 kap. 1 § andra stycket andra meningen flyttas över till 2 kap. Detsamma
gäller regeln om rätt till domstolsprövning av frihetsberövande i nuvarande 11
kap. 3 § andra slyckel. Att det samiidigi härmed har gjorts en viss saklig
ändring i denna regel framgår av specialmotiveringen till 2 kap 9 §, På
utredningens förslag har i I och 3 §§ i de materiella reglernas ställe förts in
hänvisningar till resp, paragraf i 2 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6t!
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I I kap, 7 § RF omtalas att det för den offentliga
förvaltningen finns statliga och kommunala förvaltningsmyndigheter. Vissa närmare
bestäm­melser om den offentliga förvaltningens organisation finns i 11 kap, 6 §
RF, Där ges i första stycket en antydan om hur den statliga myndighets­organisationen
för offentlig förvaltning är uppbyggd, I andra stycket slås fast alt
förvaltningsuppgift kan anförtros åt kommun. I tredje stycket anges att
förvaltningsuppgift kan överlämnas åt bolag, förening, samfällighet eller
stiftelse och att sådant överiämnande skall ske genom lag för den händelse
förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning. Med myndighetsut­övning
åsyftas härvid utövning av befogenhet alt bestämma om förmån, rättighet,
skyldighel, disciplinpåföljd, avskedande eller annat jämförbart för­hållande.
Den närmare innebörden av begreppel myndighetsutövning fram­går av propositionen
1971:30 (del 2 s. 330 fO.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enskild individ nämns inte i 11 kap, 6 § RF som
utövare av offentlig förvaltningsuppgift. Orsaken härtill torde vara att nären
eller flera individer utövaren sådan uppgift vederbörande regelmässigt
förlänats ställningen av myndighet eller av organ för myndighei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section357&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section358&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;166&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behov har framträtt av att kunna anförtro
offentliga förvaltningsuppgifter åt en eller flera enskilda individer ulan att
dessa för den skull behöver inlemmas i den offentliga myndighetsorganisationen.
Det kan nämligen ibland vara rationellt att privatpersoner utövar en offentlig
förvaltnings­uppgift under bibehållande av denna sin ställning. Frågan har
aktualiserats bl. a. under år 1975 i samband med beslutet om reformering av
högsko­leutbildningen, I det sammanhanget uppkom också frågan huruvida upp­giften
att utse ledamöter i ett statligt organ har karaktären av förvaltnings­uppgift
som innefattar myndighetsutövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 propositionen 1975:9 om reformering av
högskoleutbildningen m, m, anförde chefen för utbildningsdepartementet att det
från vissa håll hävdats att utseende av ledamöler i statliga organ är en
förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Delta skulle innebära
att RF lägger hinder i vägen för att i organ inom högskoleväsendet vissa
ledamöter utses av enskilda personer, t, ex valkorporationer av studerande, och
kräver lag för alt ledamöter i sådant organ skall kunna utses av förening av
studerande eller anställda. Chefen för utbildningsdepartementet ansåg
emellertid att någol otvetydigt stöd för den anförda uppfattningen inte finns
och att syftel med regeringsformens bestämmelserom överiämnande av
förvaltningsupp­gift knappast kan vara att förhindra att ledamöler i statliga organ
utses på nyss angivet sätt. Han förklarade alt ett förtydligande av
regeringsformen på denna punkt möjligen behövdes och att frågan övervägdes inom
Jus­titiedepartementet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 propositionen 1975:19 framlades förslag till lag
om rätt för samman­slutningar av studerande eller anställda att utse ledamöter
i styrelse eller annat organ vid läroanstalt för högre utbildning, I avbidan på
resultatet av övervägandena inom justitiedepartementet innehöll proposilionen
inget förslag lill lag om utseende av företrädare för de studerande eller de
anställda genom val, 1 stället borde - framhöll chefen för
utbildningsdepartementet - gällande beslämmelser om val övergångsvis alltjämt
tillämpas i oförändrat skick. Propositionen antogs av riksdagen (Ubu 1975:8,
rskr 1975:71) och den föreslagna lagen (1975:168) utfärdades den 3 april 1975,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uppgiften att utse ledamöter i statliga
förvaltningsorgan har sedan gam­malt handhafts av statlig eller kommunal
myndighet eller av statlig eller kommunal beslutande församling. Först under
senare lid har det blivit ak­tuellt alt till en del överlåta utseendet av
ledamöter i statliga förvaltnings­organ till enskilda juridiska personer eller
till enskilda individer som därvid skall bibehålla sin ställning av
privatpersoner. Staten har ansvaret för att de förvaltningsuppgifter som
ankommer på statliga organ blir ulförda på ett sätl som stämmer överens med
gällande lagar och andra författningar och också i övrigt tillgodoser de
allmänna medborgarintressena. På grund härav är det en statlig uppgift att
sörja för att de statliga förvaltningsorganen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section359&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section360&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;167&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fär
en sådan sammansättning att organen har goda förutsättningar att fylla sina
uppgifter på angivei sätt. Det sagda leder fram till att utseende av ledamöter
i statliga förvaltningsorgan otvivelaktigt måste betrakias som en offentlig
förvaltningsuppgift.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad därefter angår frågan huruvida denna
förvaltningsuppgift innefattar myndighetsutövning torde del vara lämpligt att
först betrakta tillsättandet av statliga tjänster. Sådana tjänstelillsättningar
har karakiären av offent­ligrättsliga förvaltningsakter, genom vilka
befattningshavarna föriänas rät­tigheter och samtidigt åläggs skyldigheter. De
strävanden som under senare år gjorts för alt närma det statliga
anställningsförhållandet till förhållandena på den privata arbetsmarknaden kan
inte anses ha betagit tillsättningarna av statliga tjänster deras nyss nämnda
karaktär. Den offentiigrättsliga ka­raktären av de statliga
tjänstetillsättningarna kommer främst till uttryck genom att bestämmelser i
ämnet meddelas i RF, Sålunda föreskrivs bl, a, i 11 kap, 9 § RF all flertalet
statliga tjänster skall tillsättas av regeringen eller av myndighet som
regeringen bestämmer och att vid tillsättning av alla statliga tjänster
avseende skall fästas endast vid sakliga grunder. Av det anförda följer alt en
statlig ijänstetillsätlning innefattar myndighets­utövning i den bemärkelse
detta begrepp har i 11 kap. 6§ RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om sådana tillsättningar av ledamöter i
statliga förvaltningsorgan som inte samtidigt utgör tjänstetillsättningar finns
ingen motsvarighet till de nyssnämnda allmänna bestämmelserna i RF. Härav
följer främst att ut­seende av ledamöler i statliga förvaltningsorgan som lyder
under regeringen inte är förbehållet regeringen och myndighet som regeringen
bestämmer utan kan överlämnas till annan inom den ram som dras upp i 11 kap. 6
S RF. Det angivna förhållandet innebär emellertid inte att dessa tillsätt­ningar
har en helt annan karaktär än tjänstetillsättningarna. Såsom förut har
framhållits har staten ansvarel för alt de statliga förvaltningsorganen fär en
sådan sammansättning att organen har förulsättningar alt tillvarata
medborgarnas intressen. 1 det avseendet är det en fullständig parallell mellan
tillsättningarna av ledamöter i statliga förvaltningsorgan och tillsättningarna
av statliga tjänsler. I minst lika hög grad som beträffande
tjänstetillsättningar gäller att utseende av ledamöler i statliga förvaltningsorgan
inte har ka­raktären av privaträttsliga avtal utan utgör offentiigrättsliga
förvaltnings-akter, genom vilka de utsedda förlänas rältigheter och åläggs
skyldigheter. På grund härav måsle uLseendet av ledamöter i statliga
förvaltningsorgan anses utgöra en förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning i förut angiven bemärkelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 11 kap, 6 § RF kan - när inte annan
grundlagsbestämmelse medför hinder däremot - förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning överläm.tas till bolag, förening, samfällighet eller
stiftelse under förutsättning att detta sker genom lag. Kravet på lagform
innefattar en särskild garanti föratt medborgarnas intressen inte blir
åsidosatta. Något behov av att avstå från denna garanti när fråga uppkommer om
att låta en förening av ar-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section361&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section362&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;168&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;betstagare
eller av studerande ulse en eller flera ledamöter i ett slatligl
förvaltningsorgan synes inte föreligga. Både i dessa fall och i andra fall när
det är fråga om att lill bolag, förening eller annan Juridisk person över­lämna
en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning torde det emellertid
vara ändamålsenligt att själva överlämnandet inte behöver ske genom lag. Det
bör vara tillräckligt att ett medgivande till överiämnandet flnns i lag. Så har
också grundlagsbestämmelsen tolkats i praktiken, I detta sammanhang kan
anledning finnas att Jämka bestämmelsens ordalydelse därhän att i ifrågavarande
fall överiämnandet av förvaltningsuppgift skall ske med stöd av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Om man vill överiämna åt en enskild individ eller
åt ett kollektiv av individer, som inle bildar en juridisk person, att ulse
ledamöler i ell statligt förvaltningsorgan är, som förul nämnts, detta f n,
förenligt med RF bara under förutsättning att man föriänar individen eller
individerna ställningen av myndighei eller myndighetsorgan. Med en sådan
konslruklion är del nämligen inte en eller flera enskilda individer som har
erhållit förvaltnings­uppgiften utan denna tillkommer myndighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är däremoi f n, inte möjligt att låta en eller
fiera fysiska personer överta en offentlig förvaltningsuppgift under
bibehållande av ställningen som privatpersoner. Delta gäller både i fråga om
myndighetsutövning och i fråga om annan offentlig verksamhel. Nu angivna
förhållande får anses vara en brist. Lika väl .som det kan vara ändamålsenligt
att en offentlig förvaltningsuppgift kan ;införtros en Juridisk person kan del
vara önskvärt alt en förvaltningsuppgift kan överiämnas till en eller fiera
fysiska personer utan all dessa för den skull behöver inlemmas i
myndigheisorganisationen. Exempel härpå utgör fall när man vill på enkelt säll
kunna överiåta åt studerande och anställda att genom val utse ledamöter i vissa
högskoleorgan. Det kan också tänkas fall i vilka det är önskvärt all en
offentlig serviceuppgift kan anförtros inte bara akiiebolag ulan också
näringsidkare som driver rörelse utan att ulnyuja bolagsformen. För all della
skall bli möjligt bör i 11 kap, 6 tj tredje stycket RF vid uppräkningen av dem,
till vilka förvaltningsuppgift kan överiämnas, enskild individ nämnas vid sidan
av bolag, förening, sam­fällighet och stiftelse. När del är fråga om alt till
en eller fiera fysiska personer överlämna en förvaltningsuppgift som innefattar
myndighetsutövning bör överföringen av uppgiften förutsätta medgivande i lag.
Den särskilda garanti tor all de allmänna medborgarintressena inte åsidosätts
som ligger i kravet på lagar inte mindre angelägen när överlämnandet av en
förvaltningsuppgift sker till en eller flera fysiska personer än när
överiåtelsen äger rum lill en juridisk person, Någol behov av att uppställa en
särskild undantagsregel för utseende av ledamöter i statligt förvaltningsorgan
lorde inle föreligga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag således att 11 kap,
6 ij tredje stycket RF ändras så alt förvaltningsuppgift kan överiämnas inte
bara till där nu angivna Juridiska personer utan också till enskild individ och
att i samtliga berörda fall överlämnandet skall ske med stöd av lag för den
händelse förvaltnings­uppgiften innefattar myndighetsutövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section363&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section364&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 1 , Som utredningen har framhållit bör
ändringarna i RF lämp­ligen träda i kraft vid årsskiftet närmast efter det att
riksdagen slutligt har antagit dem. Om det första beslutet fattas i vår, vilket
jag utgår ifrån, kan riksdagen alltså genom att i höst - efter valet - fatta
det andra beslutet fä de nya bestämmelserna att träda i kraft den 1 januari 1977,
Jag ser inte något hinder mot att beslämmelserna blir gällande redan från den
tidpunk­ten. Den följdlagstiftning som den nya fri- och rättighetsregleringen
kräver, främst ändringar i allmänna ordningsstadgan och lagen om allmänna sam­mankomster
samt religionsfrihetslagen, är nämligen inte mer omfattande än att den bör
kunna beslutas under hösten 1976, Jag vill tillägga att de förslag till
ändringar i TF, som Jag nyligen har lagt fram (prop, 1975/76:160 och 204) och
som avses träda i kraft den 1 Januari 1978, visseriigen rör besläklade frågor
men att de inte har ett så omedelbart samband med de här föreslagna ändringarna
i RF alt resp. ändringar måsie träda i kraft sam­tidigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 pu n k t 2 har inlagils bestämmelser av innebörd
att äldre föreskrift som innebär särbehandling på grund av kön behåller sin
giltighet tills vidare utan hinder av könsdiskrimineringsförbudel i 2 kap, 16 §
och att sådan föreskrift fär ändras, även om ändringen innebär fortsatt
särbehandling. Som framgår av avsnitt 14,2 behövs en sådan
övergångsbestämmelse, eftersom gällande rätt innehåller ett stort antal
författningar som i olika hänseenden särbehandlar könen och som inte kan ändras
eller upphävas redan i detta sammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som exempel på föreskrift som avses i denna punkt
kan nämnas reglerna om änkepension i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Detta regelkom­plex, som kan sägas indirekt missgynna män genom avsaknaden av
regler om änklingspension, behåller alltså till följd av första meningen i
punkten sin giltighet tills vidare. Genom regeln i andra meningen klargörs
vidare att t, ex, en höjning av utgående änkepension inte strider mot
grundlagen, trots alt ändringen inte undanröjer särbehandlingen eller ens går i
&amp;quot;utjäm­nande&amp;quot; riktning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Jag vill underslryka all möjlighelen att ändra
sådana föreskrifter som kan sägas missgynna män eller kvinnor givetvis inie fär
utnyttjas till alt införa nya former av diskriminerande normgivning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I p u n k t 3 har tagits in den
övergångsbestämmelse rörande de gällande reglerna i religionsfrihetslagen om
medlemskap i svenska kyrkan, som på­kallas av förslaget lill negativ förenings-
och religionsfrihet i 2 kap, 2 tj andra meningen (jfr avsnitl 14,3),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Angående bakgrunden till punkt 4 kan hänvisas till
framställningen om mötesfriheten i avsnitt 14,3, Bestämmelsen syfiar på de
föreskrifter om filmcensur som återfinns i förordningen (1959:348) om särskilda
bestäm­melser om biografföreställningar m, m. Den föreslagna regleringen
innebär alt de grundläggande bestämmelserna om filmcensuren i förordningens 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section365&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section366&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
3 tjtj och de därtill knutna ansvarsbestämmelserna i 8 ij inle kan skärpas
annat än efler grundlagsändring. Övergångsbestämmelsen innebär däremot
självfallet inte att filmcensurens eventuella avskaffande elleren begränsning
av de nuvarande möjligheterna att vägra godkännande av film skulle för­utsätta
eii beslul i grundlagssliftningsform.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 5, 1 övergångsbestämmelserna till nya RF
intogs i punkt 6 första meningen en föreskrift att äldre författning eller
föreskrift skulle äga fortsatt giltighet utan hinder av alt den inte hade
lillkommil i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpningen av nya RF,
Övergångsbestäm­melsen tog sikle bl, a. på sådana föreskrifter som enligt nya
RF begränsade där angivna fri- och rättigheter men som inte har beslutals i
lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det nu föreliggande förslaget innebär att fri- och
rättighetsområdet på vissa punkler har utvidgats och därmed också del
obligatoriska lagområdet. Del finns därför också i detta sammanhang behov av en
övergångsbestäm­melse av samina slag som den nyss åiergivna
övergångsbestämmelsen till nya RF, En sådan har intagits i punkt 5,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;17       Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen alt i den ordning som anges i 8
kap, 15 tj regeringsformen aniaga förslaget till lag om ändring i
regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18       Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga
det förslag som före­draganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section367&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:92.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section368&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättiglietsutredningens förslag till ändringar i
regeringsformen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:18.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;171 Bilaga 1&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section369&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section370&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 kap. Statsskickets grunder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §'   All offentlig makt i Sverige utgär frän folket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Den svenska folkstyrelsen bygger på
fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett
representativt och parlamen­tariskt statsskick och genom kommunal
självstyrelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den offentliga makten utövas under lagarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 § Den offentliga makten bör utövas så att alla
människors värdighet&lt;br&gt;
och lika värde erkännes; att alla är lika inför lagen, att män och kvinnor&lt;br&gt;
åtnjuter lika rättigheter, att den enskildes frihet och privat- och familjeliv&lt;br&gt;
skyddas samt att envars ekonomiska, sociala och kulturella välfärd&lt;br&gt;
främjas. Det allmänna skall verka för att demokratins idéer blir&lt;br&gt;
vägledande för samhällets institutioner och organ, organisationsväsendet&lt;br&gt;
och arbetslivet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Envars rätt till arbete, bostad,
utbildning, social trygghet, vård och omvårdnad samt en god levnadsmiljö är
grundläggande mål för det allmännas strävan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Etniska, religiösa och språkliga
minoriteters rätt till eget kultur- och samfundsliv bör främjas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Regeringsformen, successionsordningen och massmediegrundlagen är rikets
grundlagar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Riksdagen
är folkets främsta företrädare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Riksdagen stiftar lag, beslutar om
skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas. Riksdagen
granskar rikets styrelse och förvaltning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Konungen är
rikets statschef.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Regeringen
styr riket. Den är ansvarig inför riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ 1 riket finns
primärkommuner och landstingskommuner. Beslutan-dercrtten i kommunerna utövas
av valda församlingar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Kommunerna får taga ut skatt för skötseln av sina
uppgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&amp;quot; För
rättskipningen finns domstolar och för den offentliga förvalt­ningen statliga
och kommunala förvaltningsmyndigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Domstolar och
förvaltningsmyndigheter skall i sin verksamhet iakttaga saklighet och
opartiskhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:142.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;' l';ira!:r:iri'n har inle be­handlats av utredningen och
ingår alltså inte i för­slaget. Den tas med här endast för .sammanhang­ets
skull:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;- PaiairiilVn, soni lore-slås bli omnumrerad, har inte
behandlats av utred­ningen i sak. Texten tas med här endast för sam­manhangets
skull.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section371&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section372&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;172&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Grundläggande fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Svensk medborgare tillförsäkras i förhållande till det
allmänna de fri-och rättigheter, som iir grundläggande för fri åsiktsbildning
och för personlig frihet och säkerhet, enligt vad som angives i 2-16 §§.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I 17 och 18 §§ föreskrives skydd
mot särbehandling på grund av ras, hudfärg eller etniskt ursprung eller på
grund av kön. 1 19 § behandlas rätten till fackliga stridsåtgärder och i 20 §
upphovsmäns rätt till sina verk. Utlännings fri- och rättigheter skyddas enligt
21 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 §   Varje medborgare åtnjuter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;f, yttrande- och tryckfrihet:
frihet all i tal, skrift eller bild eller på annat Sätt uttrycka sina tankar, åsikter
och känslor samt meddela uppgifter och upplysningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt till
inforniation: rätt att taga del av allmän handling samt rätt att i övrigt
inhämta och mottaga uppgifter, upplysningar och meningsytt­ringar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;mötesfrihet:
frihet att anordna och närvara vid möten, teaterföre­ställningar och liknande
sammankomster,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;demonstrationsrätt:
rätt att anordna och deltaga i demonstration på allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;föreningsfrihet:
frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;religionsfrihet:
frihet att utöva sin religion och att sammansluta sig med andra för religiös
gemenskap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beiräffande yttrandefriheten i
tryckt skrift, radio, television och film samt beträffande rätten att taga del
av allmän handling finns bestämmel­ser i massmediegrundlagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Ingen medborgare får Ivingas att giva till känna sin
åskådning i&lt;br&gt;
politiskt, religiöst eller annat hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen medborgare får tvingas att
deltaga i möte, demonstration eller annan opinionsyttring eller att tillhöra
trossamfund, politisk sammanslut­ning eller sammanslutning för annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen medborgare fär ulan eget
samtycke antecknas i register enbart på grund av sin politiska åskådning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§  Dödsstraff
fär icke förekomma,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Ingen
medborgare får underkastas tortyr eller kroppsstraff eller utsättas för
medicinsk påverkan som syftar till all tvinga fram uppgifter eller hindra
yttranden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Ingen
medborgare får landsförvisas eller eljest hindras att resa tn i riket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen medborgare som är eller har
varit bosatt i riket får berövas sitt medborgarskap i annat fall än då han är
eller samtidigt blir medborgare i annan stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section373&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section374&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;173&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Varje
medborgare har frihet att röra sig inom riket och att lämna riket,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Varje
medborgare är, utöver vad som följer av 4 och 5 §§, skyddad mot påtvingat
kroppsligt ingrepp. Han är därjämte skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan
och liknande intrång samt mot undersök­ning av brev, post eller andra
försändelser och mot hemlig avlyssning eller upptagning av andra förtroliga
meddelanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Straff eller
annan brottspåföljd får icke åläggas för gärning som icke var belagd med
brottspåföljd, när den förövades. Ej heller får svårare brottspåföljd åläggas
för gärningen än den som var föreskriven då. Vad nu har sagts om brottspåföljd
gäller även förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Varje
medborgare skall vara tillförsäkrad ersättning enligt grunder som bestämmes i
lag för det fall att hans egendom tages i anspråk genom expropriation eller
annat sådant förfogande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Domstol får
icke inrättas för redan begången gärning och ej heller för viss tvist eller i
övrigt för visst mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Förhandling vid domstol skall vara offentlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§
Yttrandefriheten, rätten till information, mötesfriheten, de­monstrationsrätten
och föreningsfriheten (2 § 1-5), rörelsefriheten (7 §), skyddet mot annat
kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, mot
husrannsakan och liknande intrång och mot intrång i förtrolig meddelelse (8 §)
samt offentligheten vid domstolsför­handling (1 I § andra stycket) får
begränsas genom lag i den utsträckning som 13-15. 17 och 18 §§ medgiver, 1
samma utsträckning får begräns­ning även ske genom annan föreskrift efter
bemyndigande i lag i de fall som angives i 8 kap, 7 § andra stycket och 10 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Ingen av de
fri- och rättigheter som avses i I 2 § får begränsas utöver vad som i ett
demokratiskt samhälle är nödvändigt för tillgodoseende av det ändamål som har
föranlett begränsningen. Sådan begränsning får aldrig sträcka sig så långt att
den utgör ett hot mot den fria åsiktsbild­ningen såsom en av folkstyrelsens
grundvalar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ingen av de fri- och rättigheter
som avses i 12 § får begränsas enbart på grund av politisk, religiös eller
annan åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 § Yttrandefriheten och rätten till information får
begränsas med&lt;br&gt;
hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och&lt;br&gt;
säkerhet, enskilds anseende, privatlivets helgd eller förebyggandel och&lt;br&gt;
beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet&lt;br&gt;
begränsas. 1 övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och rätlen till&lt;br&gt;
information ske endast om särskilt viktiga skäl föranleder det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section375&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section376&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;174&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vid bedömandet av vilka
begränsningar som får ske med stöd av första stycket skall särskilt beaktas
vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och rätt till information i politiska,
religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15 § Mötesfriheten och demonstrationsrätten får begränsas
endast med&lt;br&gt;
hänsyn till rikets säkerhet, till ordning och säkerhet vid sammankomsten&lt;br&gt;
eller demonstrationen eller till trafiken eller för att förebygga att farsot&lt;br&gt;
sprides.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningsfriheten får begränsas
endast för att motverka enskild verksamhet av militär eller Uknande natur eller
för att motverka förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller
av visst etniskt ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 § Har annan my:ndighet än domstol berövat någon
medborgare&lt;br&gt;
friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, skall denne&lt;br&gt;
kunna få saken prövad av domstol utan oskäligt dröjsmål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad som föreskrives i första
stycket gäller även om någon medborgare av annan anledning än där säges har
blivit omhändertagen tvångsvis. Med prövning av domstol likställes i sistnämnda
fall prövning av nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och
ordföranden i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Lag eller
annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare missgynnas därför att han
med hänsyn till ras, hudfärg eller etniskt ursprung tillhör minoritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Lag eller
annan föreskrift får ej innebära att någon medborgare särbehandlas på grund av
sitt kön, om föreskriften ej syftar till att åstadkomma jämställdhet mellan män
och kvinnor, direkt orsakas av biologisk skillnad mellan könen eller avser
värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Förening av
arbetstagare samt arbetsgivare och förening av arbets­givare äger rätt att
vidtaga fackliga stridsåtgärder, om annat ej följer av lag eller avtal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§ Författare,
konstnärer och andra upphovsmän äger rätt till sina verk enligt bestämmelser
som meddelas i lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;21&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§   Utlänning
här i riket är likställd med svensk medborgare i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;1. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot tvång att deltaga i möte, demonstration
eller annan&lt;br&gt;
opinionsyttring eller att tillhöra trossamfund eller sammanslutning (3 §&lt;br&gt;
andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2, skydd mot dödsstraff, tortyr och
kroppsstraff samt mot medicinsk&lt;br&gt;
påverkan som syftar till att tvinga fram uppgifter eller hindra yttranden&lt;br&gt;
(4 och 5 §§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section377&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section378&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;175&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
retroaktiv strafflagstiftning (9 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt till
ersättning vid expropriation och annat sådant förfogande (10§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
tillfälliga domstolar (11 § första stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt till
domstolsprövning av frihetsberövande med anledning av brott eller misstanke om
brott (16 § första stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
särbehandling på grund av ras, hudfärg eUer etniskt ursprung samt på grund av
kön (17 och 18 §§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt till
fackliga stridsåtgärder (19 §).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Om annat icke särskilt föreskrives
i lag, är utlänning här i riket likställd med svensk medborgare även i fråga om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt'&gt;1,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;yttrandefrihet,
rätt till information, mötesfrihet, demonstrations­rätt, föreningsfrihet och
religionsfrihet (2 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot tvång
att giva till känna politisk, religiös eller annan åskådning (3 § första
stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
frihetsberövande (ingår i 7 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot annat
kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5 §§, mot kroppsvisitation, mot
husrannsakan och liknande intrång samt mot intrång i förtrolig meddelelse (8
§),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;offentlighet
vid domstolsförhandling (11 § andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;skydd mot
ingrepp på grund av politisk, religiös eller annan åskådning (1 3 § andra
stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;7,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rätt till
domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller
misstanke om brott (16 § andra stycket),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;8,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;upphovsmäns
rätt till sina verk (20 §),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 kap, Lagar och andra föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 §  Lag   stiftas  av  riksdagen.   Regeringen  meddelar 
föreskrift  genom förordning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det
allmänna, som gäller åligganden för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, meddelas genom lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Sådana föreskrifter är bland andra,
förutom föreskrifter som begränsar nägon av de fri- och rättigheter som avses i
2 kap,, föreskrifterom brott och rättsverkan av brott, föreskrifter om skatt
till staten samt föreskrifter om rekvisition och annat sådant förfogande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7 § Utan hinder av 3 eller 5 § kan regeringen efter
bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om annat än skatt, om
föreskrif­terna avser något av följande ämnen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section379&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section380&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;176&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1, skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;utlännings
vistelse i riket,'&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;3,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;in- eller
utförsel av varor, av pengar eller av andra tillgångar, tillverkning,
kommunikationer, kreditgivning eller näringsverksamhet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;4,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jakt, fiske
eller natur- och miljövård,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;5,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;trafik eller
ordningen på allmän plats,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;6,&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;undervisning
och utbildning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utan hinder av 3 § kan regeringen
efter bemyndigande i lag genom förordning meddela föreskrifter om förbud att
röja sådant som någon har erfarit i allmän tjänst eller under utövande av
tjänsteplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Av 2 kap. framgår att bemyndigande
som avses i denna paragraf ej medför rätt att meddela föreskrifter som i annat
hänseende än som angives i andra stycket begränsar någon av de fri- och
rättigheter som avses i 2 kap. Sådant bemyndigande medför ej heller rätt att
meddela föreskrifter om annan rättsverkan av brott än böter. Riksdagen kan i
lag, som innehåller bemyndigande med stöd av denna paragraf, föreskriva även
annan rättsverkan än böter för överträdelse av föreskrift som regeringen
meddelar med stöd av bemyndigandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 § Regeringen kan efter bemyndigande i lag i ämne som
angives i 7 § första stycket eller 9 § genom förordning bestämma att föreskrift
i lagen skall börja eller upphöra att tillämpas. Detta gäller även om
föreskriften begränsar någon av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 § Finner domstol eller annan myndighet att vid
tillkomsten av en föreskrift har förekommit grovt fel i det förfarande som
skulle iakttagas, får myndigheten ej tillämpa föreskriften. Ej heller får
myndighet tillämpa föreskrift som i något annat hänseende står i strid med
bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning, 1 fråga om
föreskrift i lag eller förordning skall detta dock gälla endast om
motstridigheten är uppenbar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;10 kap. Förhållandet till antjra stater&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 § Beslutanderätt som enligt denna regeringsform
tillkommer riksdagen, regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ
kan i begrän.sad omfattning överlåtas till mellanfolklig organisatiort för
fredligt samarbeie, till vilken riket är eller skall bliva anslutet, eller till
mellanfolklig domstol. Därvid får ej överlåtas beslutanderätt som avser fråga
om stiftande, ändring eller upphäva:nde av grundlag eller fråga om begränsning
av någon&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section381&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section382&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;177&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;av de fri- och rättigheter som avses i 2 kap. Om
överlåtelse beslutar riksdagen i den ordning som är föreskriven för stiftande
avgrundlag eller, om beslut i sådan ordning ej kan avvaktas, genom ett beslut
varom minst fem sjättedelar av de röstande och minst tre fjärdedelar av
ledamöterna förenar sig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Rättskipnings- eller
förvaltningsuppgift som ej enligt denna regerings­form tillkommer riksdagen,
regeringen eller annat i regeringsformen angivet organ kan överlåtas till annan
stat, till mellanfolklig organisation eller till utländsk eller internationell
inrättning eller samfällighet, om riksdagen förordnar om det genom ett beslut,
varom minst tre fjärdedelar av de röstande förenar sig, eller genom beslut i
den ordning som gäller för stiftande av grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 i kap. Rättskipning och förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1 § Högsta domstolen är högsta allmänna domstol och
regeringsrätten högsta förvaltningsdomstol. Rätten att få mål prövat av högsta
domstolen eller regeringsrätten kan begränsas genom lag, I högsta domstolen och
regeringsrätten får endast den tjänstgöra såsom ledamot som har utnämnts till
ordinarie domare i domstolen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Annan domstol än högsta domstolen
eller regeringsrätten inrättas med stöd av lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Om förbud mot tillfälliga domstolar föreskrives i 2 kap,
11 §, Vid domstol som avses i andra stycket skall finnas ordinarie domare. 1
fråga om domstol som har inrättats för handläggning av en viss bestämd grupp
eller vissa bestämda grupper av mål får dock i lag göras undantag härifrån.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 § Rättstvist mellan enskilda får icke utan stöd av lag
avgöras av annan myndighet än domstol. Om domstols prövning av frihetsberövande
föreskrives i 2 kap. 16 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;I.  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;Ändringarna i regeringsformen träder i kraft vid ingången av kalender­året
efter det, under vilket riksdagen slutligt antager dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;2. Utan hinder av 2 kap. 1 8 §
behåUer äldre föreskrift, som innebär särbehandling på grund av kön, sin
giltighet tills vidare. Sådan föreskrift får ändras, även om ändringen innebär
fortsatt särbehandling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;12 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section383&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section384&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                             &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;178&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;3.  Bestämmelserna om medlemskap i
svenska kyrkan gäller utan&lt;br&gt;
hinder av 2 kap. 3 § i dess nya lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4,  Äldre författning eller föreskrift äger fortsatt
giltighet utan hinder&lt;br&gt;
av att den icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid&lt;br&gt;
tillämpning av regeringsformen i dess ändrade lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section385&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:191.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section386&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
2&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sammanställning
av remissyttrandena över fri- och rättighetsutred­ningens betänkande (SOL)
1975:75) Medborgerliga fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Remissinstanser och remissuppdrag m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Över fri- och rällighelsulredningens betänkande
(1975:75) Medborgerliga fri- och rättigheter Regeringsformen har
remissyttranden efter anmodan av­getls av högsta domstolen, regeringsrätten,
Justitiekanslern (JK), Svea hov­rätt, hovrätten för Väslra Sverige,
kammarrätterna i Göteborg och Sundsvall, rikspolisstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, datainspektionen, integritets­skyddskommittén (Ju
1967:62), massmedieuiredningen (Ju 1970:59), dele­gationen (Ju 1973:03) för
Jämställdhet mellan män och kvinnor, utredningen (Ju 1974:01) om
anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan, utred­ningen (Ju 1974:08) om
telefonavlyssning, utredningen (Ju 1974:14) om re­klam i videogram,
överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen, socialstyrelsen, postverket,
televerket, utredningen (Fi 1971:01) om beskattning av utländska artister,
statens kulturråd, skolöverstyrelsen, juridiska fakulteterna vid uni­versiteten
i Uppsala, Lund och Siockholm, obligatoriekommittén (U 1973:03), överstyrelsen
för ekonomiskt försvar, statens invandrarverk samt länsstyrelserna i
Kronobergs, Malmöhus och Norrbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Högsla domstolens och regeringsrättens yttranden
har begränsats till att i försia hand avse frågan om den i belänkandet
föreslagna ordningen för Judiciell kontroll av lagstiftningen
(lagprövningsrätten).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vidare har remissyttranden avgetls av riksdagens
ombudsmän (JO) Lund­vik och Wennergren, Svenska kommunförbundei,
Landsiingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Landsorganisationen i
Sverige (LO), Tjäns­temännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Sveriges domareförbund. Föreningen Sveriges polismästare, Sveriges
advo­kalsamfund, Sveriges industriförbund. Svenska företagares riksförbund,
Lantbrukarnas riksförbund, Konslnäriiga och Litterära Yrkesutövares Sam­arbeisnämnd
(KLYS), Sveriges Radio AB, Pressens samarbeisnämnd, Sve­riges frikyrkoråd,
Riksförbundet Hem och Skola, Fredrika Bremer-Förbun­det, centerns
kvinnoförbund, moderata samlingspartiets kvinnoförbund, Amnesty International,
svenska sektionen. Internationella Juristkommis­sionens svenska avdelning och
Svenska samernas riksförbund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttranden har därjämte kommii in från Sveriges
författarförbund, Fa­miljeforum, Näringslivets delegation för marknadsräil.
Medborgarrättsrö­relsen, Bandhagen-Högdalens socialdemokratiska förening,
Scienlologykyr­kan i Sverige och Kommittén för mänskliga rättigheter:
psykiatriska över­grepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section387&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section388&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delegationen för jämställdhet
mellan män och kvinnor har bifogat en promemoria av hovrällsfiskalen Nina
Pripp, Länsstyrelsen i Kronobergs län har bilagt yttrande från
kommunftillmäklige i Växjö kommun. Svenska samernas riksförbund har lill sill
yttrande fogat Samernas Vita Bok 111:1 och 111:2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska arbetsgivareföreningen har
instämt i de yttranden som har avgetts av Sveriges industriförbund och
Näringslivels delegalion för marknadsrätt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2    Allmänna omdömen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinsianserna är genomgående
positiva till utredningens förslag och lillslyrker allmänt all det läggs lill
grund för lagstiftning. Uttalanden av denna innebörd görs av bl, a,
regeringsrälien. Svea hovrätt, hovränen för Väslra Sverige, kamniariälten i
SundsvaU, kriminalvårdsstyrelsen, .socialstyrel­sen, juridiska jäkulieterna vid
Uppsala och Lunds universiiei, länsstyrelserna I Kronobergs, Malmöhus och
Norrbottens län, JO Wennergren, Svenska koni-ntunjörbundet,
Landstingslorbundei, Centralorganisailonen SACÖtSR, För­eningen Sveriges
polisniä.%tare, Sveriges advokatsamfund, Sveriges industrijör­bund. Svenska
företagares riksjörbunU, Sveiiges jrikyrkoräd och Sveriges för-fanarjörbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Remissinstanserna godtar sålunda
över lag huvuddragen i ulredningens förslag att dels utvidga antalet fri- och rältigheter
i RF, dels förbjuda vissa slag av rättighelsbegränsningar, I fråga om vilka
rältigheter som skall tas upp i RF:s rättighelskaialog har utredningens urval i
regel godtagits. Ut­redningens förslag att med rättsligt verkande regler i
grundlag förbjuda främst riksdagen all besluta vi,ssa slag av
rättighelsbegränsningar godtas allmänt, Endasi kaniniarrätten i Göteboig sätter
i fråga om inie eil mål­sättningsstadgande ger tillräckligt skydd. Utredningens
förslag till kontroll på rättslig väg av fri- och räitighetsreglernas
efterlevnad, dvs, frågan om myndigheiernas s, k, lagprövningsräli, får ell
blandat mottagande (jfr 3,9),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten anför all det
självfallel är en i tekniskt hänseende mycket svårlöst uppgifl all i grundlag
kodifiera fri-och rättig­heter så att de får ett nägoriunda besläml innehåll
och samiidigi ger stats­makterna den handlingsfrihet som betingas av ständiga
och ofta snabba förändringar i samhället, 1 fråga om vissa fri- och rättigheter
föreslås ell undantagslöst och lill sitt innehåll relalivi entydigt skydd t,
ex, skydd mol dödsstraff tortyr, tvång att tillhöra trossamfund och
registrering enbart på grundval av politisk åskådning. Uppenbarligen kan endast
en mindre del av rättighelsområdet regleras på della sätt. För områdei i övrigi
har ut­redningen tillämpat en metod som i huvudsak innebären i allmänna ordalag
hållen beskrivning av rättigheterna kombinerad med likaledes allmänt hållna
regler om de ändamål ftir vilkas tillgodoseende rättigheterna får begränsas och
om de faktorer som skall beaktas vid avvägningen av motstående in­tressen.
Metoden förefaller enligt regeringsrätten ändamålsenlig. Del lek-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section389&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section390&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;niska
utförandet kan måhända finslipas under det fortsatta lagstiftnings­arbetet och
efter vunnen praktisk erfarenhet av del nya regelsystemets verk­ningar, 1
dagens läge torde del dock inle vara möjligt att komma myckel längre i fråga om
fri- och rällighetsområdels kodifiering i grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Svea hovrätt vitsordar att
lagsiiftningsmalerian är tekniskt svår. Utredningens uppgift har enligl
hovrätten också komplicerats av vissa po­litiska meningsmotsättningar. Del har
emellertid visal sig möjligt all få fram ett relativt omfatiande förslag, kring
vilket bred enighet råder i del mesta av väsenilig belydelse. Förslagen till
nya grundlagsiexier föranleder visserligen en del erinringar från både
principiella och lekniska synpunkter. Dessa invändningar väger emellertid inte
tyngre än alt utredningens förslag enligt hovrättens mening bör kunna läggas
lill grund för beslul av stats­makterna. Del är angelägel alt del långvariga
utredningsarbetet på områdei - den försia kommittén tillsattes 1938 - nu leder
till konkreia resultat,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JO Wennergren diskuterar den enligt honom
viktigaste nyheten, nämligen vad uiredningen föreslår i 2 kap, 12-15 SJJ om
grundlagsdirekliv för lag­sliftning rörande fri- och rältigheterna, Wennergren
erinrar om all 12 tj in­nehåller dels förbud mot begränsning genoin lag av
vissa av fri- och rät­tigheterna, dels vissa inskränkningar i möjlighelerna
till begränsning genom lag av övriga fri- och rättigheter. Den lösning som
valts synes enligt Wen­nergren i allt väsentligt tillfredsställande. När del
gäller den i 14 och 15 ijtj använda lagtekniken kan anmärkas att den
överensstämmer med den teknik som kommii lill användning i 2 kap, 1 tj
tryckfrihetsförordningen när där getts grundlagsdirektiv till lagstiftaren
beträffande vilka begränsningar som skall få göras genom lag i offentlighetsprincipen.
Tekniken är därför be­prövad, Erfarenhelerna från tillämpningen av 2 kap, I tj
tryckfrihetsförord­ningen kan dock sägas ha lärt alt det skydd som härigenom
erhållits för offentlighelsprincipen inte varil av särskilt stor betydelse beroende
på all ändamålsbeslämningarna varit så allmäni och vagi ulformade alt lagstift­ningsmakten
endast vidkänls obelydliga inskränkningar därigenom. Det­samma kan sägas om de
ändamålsbestämningar som föreslagits i 14 och 15 jij;. Icke desto mindre måsle det
anses ligga ett värde från såväl principiell som praktisk synpunkl i alt
gränser på della sätl läggs fast för lagstift­ningsmakten på fri- och
rättighelsområdet. Längre än som föreslagits lär man inte kunna komma ulan att
systemet blir praktiskt ohanteriigt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svårigheterna att omgärda fri- och rättigheterna
med ett skydd värt alt beteckna som effektivt är enligt kaniniarrällen i
Göteboig myckel slora. Re­dan problemet att över huvud lagel räkna upp fri- och
rällighelerna in­rymmer belydande vanskligheler. Risken för ofullständighet i
en sådan upp­räkning och för en låsning i dagens värderingar måsle alltid vara
påtaglig. Del finns enligl kammarrättens mening anledning alt ifrågasätta om
inle ett målsätiningsstadgande - efterlevnaden av det kan givetvis kontrolleras
endast i politisk ordning - i och för sig är ett tillräckligt skydd. Den pro­pagandistiska
effekten av ell sådant sladgande är helt vissl avsevärd och&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section391&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section392&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;det
ger en otvetydig bild av grundläggande värderingar i statsskicket. De
grundläggande garantierna för fri- och rättigheterna ger trots allt det de­mokratiska
systemet som sådant,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
fiera yitranden framförs anmärkningar mol förfallningsförslagels ut­formning.
Enligt Svea hovrätt kan anmärkas mol förslagen till grundlagsregler dels att de
är väl o b e s t ä m d a på vissa punkter, vilket kan leda till svårigheter bl,
a, för domstolarna, dels att de är fö r o m f a 11 a n d e och otympliga.
Hovrätten förutsätter att förslagen blir fö­remål för en teknisk överarbetning
under ärendets fortsatta handläggning, så att dessa brister undanröjs. Liknande
uttalanden görs av bl, a, JK. hovrätten jör Väslra Sverige, Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet, statens invandrar­verk och LandsilngslÖrbundet.
Frågan om sättet att utforma grundlagstexten sammankopplas i flera yttranden
med frågan om myndigheternas lagpröv­ningsräli.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrätisrörelseti uppfordrar statsmakterna
att underställa det slut­liga förslaget till grundlagsändringar om fri- och
rättigheter rådgivande folkomröstning  i samband med 1976 års val.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
reglering som nu föreslagits får enligt liovräiien för Västra Sverige ses som
ett befästande a\' resultatet av en inledande arbetsetapp. Fortlöpande
uppmärksamhet måste enligt hovrätten också i fortsätlningen ägnas ål detta
lagsliftningsområde för att successivt bygga ut och ytter­ligare stärka
grundlagsskyddet för de medborger­liga fri- och rättigheterna. Liknande
uttalanden gör juridiska Jäkulieterna vid Uppsala och Lunds universitet,
länsslyrelsen I Kronobergs län, JO Wennergren, Sveriges indusliijörbund och
Amnesty International, svenska sektionen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser, bl, a, Svea hovrätt och
juridiskaJäkulleten vid Uppsala universiieiei, uttalar att u t r e d n i n g e
n med beaktande av uppgiftens svå­righet och den tid som har stått till
ulredningens förfogande har ulfört ett   förtjänst ful 11   arbete,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrän och Amnesty International, svenska
sektionen, uttrycker sin lillfredsställelse med alt uiredningen genom bilagor
och de lidigare utgivna översikterna Europakonventionen och europeiska sociala
stadgan (SOU 1974:88) och Medborgerliga fti- och rättigheter i vissa länder
(SOU 1975:29) har åstadkommit en   värdefull   materialsamling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Flera
remissinstanser beklagar den enligt dem korta remisstiden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3  
Grundläggande synpunkter och huvuddragen i förslaget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Behovet av grundlagsskydd&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinsianserna utgår liksom utredningen ifrån
att det starkaste skyddel förde medborgeriiga fri- och rättigheterna ligger i
det demokratiska systemet som sådant men anser också att en utbyggd
grundlagsreglering är angelägen. Remissinstanserna instämmer allmänt i
utredningens uppfattning att hu-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section393&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section394&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;183&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vuduppgiften
för en grundlagsreglering är att bereda fri- och rättigheterna ell rättsligt
skydd i krislägen och alt sådana regler också kan få en viklig skyddseffekt
under normala förhållanden genom sin psykologiska verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även enligl hovrätten för Västra Sverige måste man
självfallet vid be­stämmelsernas uppbyggnad och uiformning slarkl inrikia sig
på att nå ett regelsystem som under tider av prövningar inför yttre tryck kan
bidra till demokratins värn. Det kan emellertid enligl hovrätten i dag finnas
skäl alt, starkare än som hittills skett, därutöver erinra också om
regleringens värde som ullryck för vår demokratis standard. Bestämmelserna om
fri-och rättigheter kan ulgöra referenspunkter när del gäller att i olika sam­manhang
belysa vår demokrati och behandla frågor som har anknyining till denna.
Grundlagsregleringen kan utgöra ett fast och alllid levande ele-meni vid
undervisning och i liknande sammanhang. Också vid opinions­yttringar i del
inlernationella umgänget kan det vara ell siöd att kunna hänvisa lill grundsatser
som vi i grundlag förbundit oss att iaktta och främja.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Alt JK, Svea hovrän och Jö Lundvik är skeptiska mot
möjlighelerna att fullt ul upprätthålla samma skydd för fri- och rättigheterna
i krislägen som i normala lider framgår nedan under 13,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten i Göteborg framhåller att en
antidemokratisk samhällsom­välvning sannolikt endast under initialskedet kan
hejdas med i grundlag satta hinder. Under olyckliga förhållanden skulle snart
nog den punkt pas­seras då lagens möjligheler att rida spärr mol en utveckling
i negaliv riktning vore förbrukade. Utvecklingen i länder där demokratin har
gått förlorad visar detta. Den fullgångna antidemokratiska regimen låter sig
knappasl hejdas i sin loialitära maktutövning av hindrande bestämmelser i en
för­fattning. Del anförda ger måhända anledning till den refiektionen all vad
grundlagen redan innehåller avseende de s, k, opinionsfrihelerna är tillräck­ligt
för att även i en tid av begynnande allvarlig samhällskris bjuda motstånd -
främst av psykologisk natur- mot samhällsomstörtande verksamhet. Vad
utredningen föreslår om förbättrat skydd och nya friheter ger kanske ej mer än
marginella skyddseffekter som i ett krisläge blir av Jämförelsevis ringa
belydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och räitighetsreglernas främsta uppgift torde
enligl Svenska företagares riksförbund vara av psykologisk nalur, nämligen att
ge medborgarna känslan av att ha en spärr mot oreglerad myndighetsutövning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Amnesty International, svenska sektionen, vill
särskill betona den s, k, skyddsnälseffekl som grundlagsbeslämmelser om fri-
och rättigheter kan ha. Därmed avses att bestämmelserna kan skapa utrymme för
besinning, när i upprörda lägen krav framställs exempelvis om att återinföra
dödsstraff e, d. Dessutom har beslämmelserna också stor belydelse som
riktlinjer för lagstiftaren, när det gäller lagstiftning under grundlagsnivå.
Vidare har re­gleringen en viktig psykologisk effekt gentemot både lagstiftaren
och all­mänheten. Detta gäller särskilt de mer konkretiserade föreskrifterna i
för­slagel, t, ex, de som avser förbud mot tortyr. Sådana föreskrifter kan i
en-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section395&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section396&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skilda
fall åberopas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Både historiska och samtida erfarenheter från mänga
länder ger enligl statens invandrarverk stöd åt utredningens resonemang om
behovei av grund­lagsregler lill stöd för fti- och rällighelerna. Särskilt
invandrare och andra utlänningar riskerar all bli utsatta för
rällighelsinskränkningar. De hardärför ell stort intresse av eti starkt
grundlagsskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Vad krävs av en rättighetsreglering i grundlag?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser uppehåller sig särskill vid
frågan vilka krav som bör ställas på en rättighelsreglering i grundlag. Lö, som
inte har något i princip att invända mol att det i grundlagsform ges ett utökat
skydd för de medborgeriiga fri- och rättigheterna, framhåller sålunda alt
skyddet för demokratin - och därmed för de medborgeriiga fri- och rättigheterna
- er­farenhetsmässigt i försia hand står att finna i en stark tillit hos
inedborgarna till demokratin som styrelseform. Detta stöd kan enligt LO endast
vinnas om samhället kan förändras i den omfattning och i den takt som
folkfiertalet önskar. Om skyddel för de medborgerliga fri- och rältigheterna
utformas på så sätt att det hämmar en önskvärd reformtakt ärdel, enligl LO:s
beslämda mening, snarare till skada lor demokratin och motverkar därigenom sill
syfte,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl JK är del uppenbart att de grundlagssiadgade
fri- och rättigheterna måsle så utformas alt de inte genom sin högre dignitet
eller eljesi upphäver tidigare bestämmelser av exempelvis straffrätlslig natur.
Det måsie också tillses all de inle hindnir en sund samhällsutveckling i
demokratisk anda genom att förbjuda eller försvåra en angelägen lagstiftning.
Följaktligen mås­te inskränkningar i rättigheterna i viss omfattning vara
möjliga. Redan det nu anförda antyder att grundlagsreglering av medborgeriiga
fri- och rättig­heter förutsätter en besväriig balansgång mellan de enskildas
inlressen och iniressei av en samhällsutveckling, om vars huvuddrag visserligen
de flesta har bestämda önskemål men vars framlida inriktning och krav på den en­skilde
dock svårligen kan förutses. Att i detta läge finna formuleringar som dels är
klara och entydiga, dels kan förväntas bli beslående mer än en helt kort tid är
förvisso svårt för att inte säga ogörligt. Icke desto mindre är det av yttersta
vikt att såväl fri- och rättigheterna som möjligheterna alt begränsa dem får en
så klar och koncis utformning att tolkningssvårigheter i möjligaste mån
undviks. Framför alll bör eftersträvas alt reglerna inle blir alltför
vidlyftiga och tillkrånglade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Då uiredningen utvecklar vissa krav, som bör
ställas på en rältighets­reglering i grundlag, är argumenteringen inte hell
övertygande, finner Svea hovrän. Uiredningen anför (s, 91) all en sådan reglering
&amp;quot;inte får leda till hinder för vad som kan kallas den ordinära
lagstiftningen&amp;quot; och avser därmed &amp;quot;lagstiftning som i ett demokraiiski
samhälle är naturlig som skydd för viktiga inlressen eller som led i en
fortgående social och ekonomisk re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section397&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section398&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;formverksamhei,
anpassad lill den snabba utveckling på alla områden som utmärker vår tid&amp;quot;,
Mol dessa allmänt hållna uttalanden kan anmärkas att de enligt sina ordalag
egenlligen utesluter en rältighetsreglering i grundlag eller i vart fall gör en
sådan sakligl sell betydelselös. Kärnfrågorna, som uiredningen här förbigår,
gäller hur lagstiftaren i reformarbetet skall avväga motstående intressen,
varvid vissa intressen ges en särskild dignitet genom att grundlagsfästas som
medborgeriiga fri-och rättigheter. Dessa skall särskilt beaktas i det ordinära
reformarbetet, och det torde i alla normala fall vara möjligt, I sisla hand
blir del inle heller fråga om hinder för reformarbetet utan endast om det
förfarande som skall tillämpas och den skyndsamhet som skall iakttas. Med
nuvarande korta mandatperiod för riksdagen kan vilka reformer som helst
genomföras på högst tre år, nämligen med grund­lagsändring. Det är i och för
sig svårt alt se att del kan finnas behov av att grundlagsfästas som
medborgeriiga fri-och rättigheter. Dessa skall särskilt skall kunna inskränkas
med en snabbare procedur, - Uiredningen ulvecklar sitt resonemang vidare till
att gälla den för ett demokraiiski politiskt system grundläggande
majoritelsprincipen. Om dennas betydelse säger sig hovrätten givetvis ingen
annan inening ha än utredningen. Del innebär emellertid enligl hovrätten en
överargumentering då uiredningen fortsätter med att uttala, att &amp;quot;inga
andra avvikelser från denna princip bör lillålas än jusi sådana som är
nödvändiga för all skydda den demokratiska styrelseformen och andra värden som
är oskiljaktigt förenade med demokratins idéer&amp;quot;. Frånsett att fiera
bestämmelser åtminstone i iryckfrihelsförordningen (TF) och riksdagsordningen
(RO) knappast inryms under denna formel - och fö, inle heller alla punkter i
ulredningens eget förslag - noterar hov­rätten, att utredningen renl
principiellt avfärdar tanken på en rättighels­reglering som avser mera än rent
politiska fri-och rättigheter. Utredningens eget konstaterande (s, 89), att
&amp;quot;det är uppenbart alt ell demokratiskt sty­relseskick för att kunna
fungera väl kräver en viss materiell standard för de enskilda
individerna&amp;quot;, antyder emellertid all en vidare grundlagsreglering i och
för sig är principiellt tänkbar, - Hovrätten kan i princip instämma i vad
uiredningen anför i del närmasl följande (s, 91 O om alt politisk makt inle bör
skjutas över från de politiskt sammansatta organen till icke-poliliska organ
och om viklen av all domstolarnas sammansättning inle politiseras. Just dessa
synpunkter hör i själva verkei till del som hovrätten är mest angelägen om att
trycka på i detta sammanhang. Del är därför i och för sig läll att ansluta sig
till utredningens åsikl all domstolarna inle skall ges &amp;quot;uppgift att träffa
avgöranden som väsentligen grundas på politiska värderingar och som alltså
faller vid sidan av rättstillämpning i den be­märkelse som delta ord av hävd
har i vårt land&amp;quot;. Närmare besett innehåller emellertid della ultalande
antingen endasl en ren självklarhet eller en be­lydande oklarhet.
Rättstillämpning innebär inte sällan alt avgöranden träffas på grundval av
regler som ytterst bygger på politiska värderingar, i första hand dem som
kommii till uttryck i förarbetena till reglerna. Domstolarnas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section399&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section400&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;186&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;handlingsfrihet
beror på lagstiftaren. Ofta ger lagstiftningen avsiktligt ell belydande utrymme
för rättstillämpningen. Ett typexempel på delta ger re­gleringen av den
kommunala kompetensen, vilken bygger på en nästan innehållslös lagtext saml
allmänt hållna förarbeten med bl, a, det uttalade syftet all anpassning skall
kunna ske till samhällsutvecklingen ulan lagänd­ring. Under senare år syns
tendensen över huvud laget ha varil alt ge lag­stiftningen på olika områden en
mera generell och mindre preciserad ut­formning. Dessa förhållanden har inle
alls berörts i förevarande belänkande men hör onekligen till bilden av domstolarnas
funklion i dagens samhälle. Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet
(majoriteten) anser all nian från räitsstatliga utgångspunkter på vissa slällen
i utredningens belänkande har anledning ifrågasätta om utredningen inte inlager
en alltför negaliv inställ­ning lill rättsreglerna såsoin skydd för
medborgerlig frihel och trygghet; det finns hos uiredningen här och var en
tendens att behandla de senare såsom småkitsliga och irriterande hinder för
politiska förändringar. Så synes vara fallel i det uttalande på s, 14 i
belänkandet, där del heter att &amp;quot;den politiska diskussionen i sakfrågor
inte (bör) belastas av juridiska tvistigheter&amp;quot;. Alt vissa förslag i den
[lolitiska &amp;quot;sakdiskussionen&amp;quot; kan stöta på bestämda rättsliga hinder eller
ge anledning till motargument hämtade ur grundla­garna, detta är väl enligt
fakulteten Just någol som kännetecknar ett rätts­samhälle och som moiiverar
sirävan all i grundlagsform bygga spärrar för den politiska maktutövningen,
Samina syn på förhållandel mellan makt och rätt återfinner man i diskussionen
av de krav som får ställas på en rältighetsreglering i grundlag (s, 91 fQ. Det
heter där att grundlagens fri-och rättigheter &amp;quot;inte får leda till hinder
för vad som kan kallas den ordinära lagstiftningen, dvs. för lagstiftning som i
ett demokraiiski samhälle är na­turiig som skydd för viktiga intressen eller
som led i en fortgående social och ekonomisk reformverksamhet, anpassad till
den snabba ulveckling på alla områden som utmärker vår tid&amp;quot;. Del heter
fortsättningsvis på samma ställe, att inga andra avvikelser från den politiska
majoritelsprincipen bör &amp;quot;tillålas än just sådana som är nödvändiga för alt
skydda den demokraliska styrelseformen och andra värden som är oskiljaktigt
förenade med demo­kratins idéer&amp;quot;. Innebörden i sistnämnda idéer framstår
här inle såsom klar, och uttalandet rimmar icke rätt väl med stadgandet i RF
1:1, enligt vilket lagrum den &amp;quot;offeniliga makten utövas under
lagarna&amp;quot;. Alt de senare har andra väktare än de politiska maklhavarna och
all detta kan medföra hinder för en tillämpning av m:;iJoritetsprincipen torde
vara något forell rättssam­hälle konstitutivt. Anmärkningsvärt både från
rättsstatliga synpunkler och på grund av resonemangets oklarhet är på samma
sätl uttalandel (s, 91), att det vore &amp;quot;oförenligt med folksuveränitetens
och pariamentarismens prin­ciper alt domstolar får i uppgift alt träffa
avgöranden som väsentligen grundas på politiska värderingar och som alltså
faller vid sidan av rättstillämpning i den bemärkelse som del la ord av hävd
häri vårt land&amp;quot;. Rättsliga avgöranden torde regelmässigt få anses bygga
just på sådana politiska värderingar som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section401&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section402&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommit
lill utiryck i bl, a, konstitutionella regler, och del har varil utred­ningens
uppgift all ge dessa värderingar ett så klart uttryck i lagtext all en normal
rättstillämpning på deras grundval blir möjlig. Närmast förvå­nande är
utredningens ultalande (s, 100), alt &amp;quot;en rättighetsinskränkning kan ingå
som en del i ett slörre förslag på t, ex, det ekonomiska eller sociala området
som i och för sig saknar varje samband med de grundlagsskyddade fri- och
rättigheterna&amp;quot;. Det är svårt all inse hur ett lagförslag, hur stort,
ekonomiskt eller socialt del än må vara, saknar samband med de skyddade fri-
och rättigheterna, om det innebär en inskränkning i dessa. Det torde vara det
icke minsta värdet med en utförlig rättighelskaialog i grundlag, att den
tvingar de politiska makthavarna all avstå från eller modifiera sådana
lagstiftningskomplex som - vilkel deras syfte sedan må vara - för sill genom­förande
kräver ingrepp i de fri- och rättigheter om vilkas helgd man enats i den
särskilt solenna form som ett grundlagsiadgande innebär, - Fakulteten har
jämförelsevis utförligt uppehållit sig vid ovanstående frågor och exempel
emedan dessa enligl fäkulleien synes ge uttryck åt en överbeloning av den
politiska &amp;quot;sakdiskussionen&amp;quot; och maktutövningen på bekostnad av de
prin­ciper om rättsligt skydd, rättssäkerhet och enskild räll som varit och är
grundläggande i ett rättssamhälle,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Programsladganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att i RF föra in inte bara
rättsligt bindande regler Ulan även en paragraf som innehåller s. k.
målsättnings- eller programslad­ganden välkomnas eller godtas av en majoritet
bland remissinstanserna, däribland kammarrätten i Sundsvall, socialstyrelsen,
statens kuliurråd, en le­damot av juridiska Jäkulleten vid Uppsala universiiei,
statens invandrarverk. LO och Sveriges industrijörbund. LO välkomnar att även
samhällets ansvar och förpliktelser gentemot medborgarna införs i grundlagen.
Även om den praktiska betydelsen av ett sådani grundlagsstadgande får betrakias
som ringa kan det enligl LO vara av värde att på delta sätl ge uttryck för en allmän
uppfättning i vårt land, Kanimarräiten i Sundsvall och Sveriges in­dustrijörbund
understryker all det är angelägel alt ge målsättningssladgandel en klar
uiformning och ett innehåll, varom en belydande enighet råder, för att undvika
att det dras in som ett tillhygge i den politiska debatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:6.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, juridiska jåkulieien vid Uppsala
universitet (majoriteten). JO Wennergren och Medborgarrätisrörelsen är kritiska
mol utredningens förslag beiräffande programsladgandet, Enligl Svea hovrän hör
renl deklaraloriska stadganden inte hemma i grundlag, i den mån de inle intas i
någon form av &amp;quot;preambel&amp;quot;, en tanke som dock ej upptagits vid
stiftandet av nya RF, Medborgarrätisrörelsen intar en liknande ståndpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jäkulleten vid Uppsala universitet (majoriteten)
avvisar ej kate­goriskt tanken på programsladganden i RF men anser att
förslagel lill mål­sättningsparagraf är sådant att det ej kan godtas, Enligl
fakultetens mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section403&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section404&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
det anledning att iaktta den allra största återhållsamhet med införandel i
lagtext av sådana stadganden, som inle kan göras gällande av medborgarna
gentemot det allmänna och som således har karakiären av i realiteten
olor-bindande programförklaringar. Dylika stadganden kan alltför lätt
missförslås och missbrukas, Särskill tvivelaktigt ler det sig an stifta
grundlagsregler av denna typ som innehåller principdeklaralioner om innehållet
i samhällets åtgärder på lagstiftningens och andra områden. Om del bedömes
nödvändigt eller lämpligt med sådana regler, måste del anses vara ett
minimikrav att de för det första ger en nägoriunda /(///sw/zr//);; bild av del
allmännas verk­samhel, fördel andra är någoriunda,t,'/'//)/)wra och fördel
tredje inle innehåller sådani som är politiskt koniroversielli, - Enligl
fakultetens mening uppfyller den föreslagna I kap, 2 tj inte dessa krav. Det
framgår av reservationerna, alt utredningsmajoritelens text inte Iir
fullständig; väsentliga momeni av­seende den enskildes valfrihet,
föräldrarätten, näringsfriheten och egen­domsrätten saknas. Inte heller kravei
på klarhet tillgodoses. Hänvisningen i första slyckel sista punkien lill
&amp;quot;demokratins idéer&amp;quot; är uppenbarligen både oklar och omstridd så snart
man kommer uianför de politiska beslutspro­cessernas område. Fakulteten vill
därför i första hand föreslå att I kap, 2 ;j utgår,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JO Wennergren anför liknande synpunkler. Delade
meningar kan enligl hononi råda om det lämpliga och ändamålsenliga i all
inlemma bör-regler i regeringsformen, Uiredningen har själv anfört all det
överensstämmer bäst med svensk författningstradition all i huvudsak ta in
endast bindande rättsregler i grundlag, Wennergren anser dock i likhei med
uiredningen att något avgörande hinder inte kan anses möta mot all ett undantag
görs från hävdvunnen lagstiftningspraxis, under förutsättning all övertygande
skäl lalar för det. Däremot är Wennergren inle övertygad om att del skulle
innebära någon slörre vinning att de allmänna grundsatser som återges i den
föreslagna paragrafen kommer lill direkl utiryck i grundlagen. Det är ju enligl
Wennergren fråga om grundsatser som ändå naturligen sätter sin prägel på det
allmännas handlande. Skrivs grundsatserna in i grundfagen finns också en viss
risk för att de uppfattas som uttryck för att vilja men ej kunna och att
effekten därför blir den motsatta mot den avsedda, Wen­nergren anser därför att
lillräckligi starka skäl inte talar för ett sådani avsleg från principerna för
lagstiftning som de föreslagna mälsäliningssiadgandena innebär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Det rättsliga skyddet. Inledande synpunkter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I anslutning lill ulredningens konstaterande alt
redan del skydd som ligger i kravei på all de i grundlagen angivna fri- ixh
rällighelerna får be­gränsas endast genom lagsliftning är av belydande siyrka
framför JO Wen­nergren några allmänna kommentarer angående betydelsen av 1974
års RF såvitt gäller fri- och rällighelerna, Wennergren anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section405&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section406&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;189&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom 1974 års regeringsform skapades en ny typ av
rättsligt skydd för ett anlal uppräknade grundläggande fri- och rättigheter,
Skyddel kän­netecknas av alt del i grundlag dels slås fast själva inbegreppet
av fri- och rättigheterna i fråga (2 kap, 1-5 tjij) dels noga regleras
ordningen för med­delande av föreskrifler, som närmare utformar fri- och
rättigheterna, med långtgående krav på lag som form härför. Vad som skedde var
egenlligen inte att medborgarna lillerkändes några fri- eller rättigheter som
de lidigare saknat utan all i grundlagen kodifierades allmänna rättsgrundsatser
om de medborgerliga fri- och rättigheterna i fråga som sedan länge varil
erkända och utmärkande för vår rättsordning. Grundlagsfästandet av dessa fri-
och rällighelsgrundsatser Jämle kravet i princip på lag som form för den
närmare regleringen av fri- och rättigheternas innehåll innebar emellertid en
påtaglig uppstramning av rättsläget. Ett års erfarenhet från lillämpningen av
den nyskapade ordningen har gett vissa erfarenheter av vilka rättsliga effekter
denna för med sig. Den mest iögonenfallande effekten är otvivelaktigt det band
grundlagssladgandena lägger på regeringens och myndigheiernas för-ordnandemaki.
Särskilt tydligt har detta kommii fram på yttrandefrihetens område. Regeringen
och myndigheterna kan här ej längre som förul meddela föreskrifter om
tystnadsplikt vilka innebär inskränkning av den i grundlagen inskrivna
yttrandefriheten. Häri ligger en obestridlig förstärkning av skyddel för vad
,som anses böra vara en medborgares fri- och rättigheter. En annan effekt som
gett sig särskilt tydligt till känna är den all genom att fri- och
rättigheterna lack vare grundlagsstadganden fåll sådan hög dignitet inom
rättsordningen några undantag eller inskränkningar inle längre kan härledas ur
sakens nalur e, d. Också delta har gett sig särskilt tydligl lill känna på
yttrandefrihetens område. Samtidigt är dock att märka alt den nya ordningen i
gengäld väckt eliska krav till skydd för fri- och rällighelerna motstående
intressen. Där tidigare Juridiska krav på diskretion härleddes ur sakens nalur
gör sig i Slällel etiska, främst då yrkesetiska krav, gällande som grund för
återhållsamhet vid utövningen av fri- och rättigheterna, 1 della sammanhang kan
också pekas på den ökade medvetenhet hos medborgarna om fri- och rällighelerna
som grundlagsfästandet medfört. Del behöver inie råda någon ivekan om all
grundlagsfäslandei redan har övat och på sikt än starkare kommer att öva
psykologisk verkan av stor betydelse för den demokraliska rätlsslatens bestånd
och ulveckling. Nyordningens genomslagskraft har emellertid starkt begränsats
genom att övergångsbestämmelserna lill 1974 års regeringsform konserverar alla
äldre författningar och föreskrifter utan hinder av all de inte tillkommit i
den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av regeringsformen. Det
belyder all inskränkningar av fri-och rättigheterna som följer av föreskrifler
meddelade av regeringen eller myndighet före regeringsformens ikraftträdande
fortfarande gäller. Del lorde komma alt dröja länge innan rättssystemet till
fullo anpassats lill de i 2 kap, regeringsformen lagda grundstenarna för fri-
och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En fråga som i detta sammanhang inte synes alt ha
blivit föremål för närmare överväganden är enligl Wennergren regleringen av
poli-1 i m a k t e n , F, n, förhåller det sig så alt polismyndigheterna - riks­polisstyrelsen,
länsstyrelserna och de lokala polismyndigheterna - i admi­nistrativ ordning
tillagts en allmän befogenhet all ingripa mol alll som hotar den allmänna
ordningen och säkerheten när det finnes nödvändigl. Del ligger i sakens natur
all en polismyndighet vid sina överväganden av ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section407&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section408&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ingripande
mot medborgarna skall la vederböriig hänsyn lill vad som i grund­lagen är
föreskrivet om dessas fri- och räiiigheier men så som bemyndigandet lill
polisen är skrivet framstår den allmänna ordningens och säkerhetens intressen
som överordnade medborgarnas fri- och rättigheisiniressen. Po­lisens allmänna
fullmakt all slå vakt om den allmänna ordningen och sä­kerheten, som nästan har
karaktären av en in blanco-fullmakt, innebär alltså en mycket kraftig
underminering av del rättsliga skyddet för de i grundlagen inskrivna fri- och
rällighelerna, Wennergren vill begagna tillfället all un­derstryka
angelägenheten av att en lagreglering kommer lill slånd av po-litimaklen och
alt därvid polilibefogenhelerna utformas under särskilt hän­synslagande lill de
medborgerliga fri- och rättigheterna. Angelägenheten härav framträder så myckel
tydligare vid läsningen av utredningens olika uttalanden om förhållandet mellan
regleringar av fri- och rättigheterna och &amp;quot;rena ordningsregleringar&amp;quot;.
Det rättsliga dilemma som här avtecknar sig är välbekant från tillämpningen av
det i 1 kap, 2 tj tryckfrihetsförordningen stadgade grundlagsskyddet för
skrifts tryckning samt utgivning och sprid­ning av tryckt skrift,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.5
Formerna för grundlagsändring&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens slällningstagande till frågan om
formerna för grundlagsänd­ring lämnas utan erinran av fiertalet
remissinstanser. Del kommenteras ut­tryckligen bara av en fålal,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt godtar utredningens ställningslagande
till de ändringsförslag som övervägts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens invandrarverk, TCO, Sveiiges Jiikyrkoråd
och InternationeUa Ju-lisikomniissionens svenska avdelning lalar för att införa
regler som säkerställer att t i 11 räck I i g lid går m e 11 a n del försia och
del andra beslutet. Grundlagsskyddet för medborgarnas fri- och rättigheter har
enligt TCO sitt främsta värde i krisartade lägen. Det är därför av vikt att
skyddet mot inskränkningar från normgivarens sida gäller fullt ul även i sådana
silualioner. För all kunna uppnå detta fordras spärrar, som förhindrar att
beslul om grundlagsändring fattas alltför snabbt och utan att medborgarna får
tid och möjlighel alt ordentligt överväga följderna av en föreslagen in­skränkning,
- Enligt del av uiredningen framlagda förslaget är det i och för sig möjligt
alt ändra grundlagarna inom loppet av några månader. För all det inle skall
vara möjligt att under exceptionella förhållanden en mera upphetsad och
tillfällig slämning skall kunna leda lill förhastade beslul, vill TCO förorda
att de två beslut, som fordras för en ändring av grund­lagarna, skall kunna
fallas endasl före resp, efter ordinarie val. Besluten bör också vara fattade
senasl viss lid, förslagsvis sex månader, före resp, efter del ordinarie valet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrätisrörelsen anser all grundlagsändringar
skall antas på så säll alt; sedan riksdagen antagit en grundlagsändring,
ändringen underkastas folkomröstning i samband med näsla val till riksdagen. Om
därvid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section409&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section410&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;en
majoritet av väljarna stödjer ändringen, är den anlagen. Om åter ma­joriteten
av de röstande klart förkastar ändringen, har ändringsförslaget fallit. På
della sätt kan enligl Medborgarrätisrörelsen utan besvär entydigt fasl­slällas
huruvida grundlagens innehåll står i överensstämmelse med folk­viljan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om de förslag rörande folkomröstning om
vilande grundlagsförslag, som omnämns men inle sakprövas under hänvisning till
pågående riks­dagsbehandling, erinrar Svea hovrätt om all hovrätten ställt sig
positiv till liknande förslag i sitt yttrande över grundlagberedningens förslag
lill ny RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.6
Mot vem skall rätiighetsskyddet gälla?&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens slutsats att del i n te är praktiskl
möjligt att nu i grundlag ta in en ge ne re 11 reglering av skyddet för de
medborgeriiga fri-och rättigheterna såvitt gäller förhållandel mellan de
enskilda inbördes godtas eller lämnas utan erinran av fiertalet
remissinsianser. Till denna grupp hör bl.a. Svea hovrän. Juridiska Jåkulieien
vid Uppsala universitet, juridiska fa­kulteten vid Lunds universitet, LO och
TCO. Enligt Lö står det främsla hotel mol medborgarnas frihet att finna i
koncentrationer av makt utanför de enskilda medborgarnas kontroll, - Enligt
LO:s uppfattning måste strävan­dena intensifieras för alt de demokratiska
principerna även ska gälla för det ekonomiska livet, LO delar dock ulredningens
uppfattning all förhål­landena mellan enskilda i huvudsak ej bör regleras i
grundlag. En sådan reglering skulle, enligt LO:s mening, kunna ulgöra hinder
för en utveckling i enlighel med folkmajoritetens önskan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Inlernationella Jurisikommissionens svenska
avdelning och Medbor­garrätisrörelsen är en g e n e r e 11 reglering av fri-
och rätiighetsskyddet möjlig såvitt gäller förhållandel enskilda inbördes. En
rad av de grund­läggande politiska rällighelerna, såsom yttrandefrihet och
niölesfrihel, är enligt Inlernationella Jurlsikoniinissionens svenska avdelning
i behov av skydd även mot enskilda. Avdelningen är medveten om svårigheterna
alt formulera regler på detta område på ett sådant sätt alt icke den ene
medborgarens fri- och rättigheter otillböriigen inskränker den andres. Om
enskilda får ulan ingripande från del allmänna sälla sig i besittning av de
lekniska hjälpmedel, utan vilka ytirandefrihelen i dagens samhälle icke kan
utnyttjas, kan de hindra för dem misshagliga meningsriklningar all göra bruk av
sin yttran­defrihet, Möiesfriheten kan ofla hotas av militanta enskilda
grupper, som anser alt deras övertygelse berättigar dem all gå våldsamt fram
för all för­hindra sammankomsler som de ogillar, Enligl a vdel ningens mening
bör därför de föreslagna reglerna kompletteras med en bestämmelseom alt slalen
tillför­säkrar medborgarna de grundläggande politiska rättigheterna också i
förhållan­de till enskilda, för så viu icke ett utövande av rättigheten skulle
innebära ell otillbörligt intrång på annans moisvarande rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section411&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section412&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;192&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarrättsrörelsen framför liknande synpunkler.
Statsmaktens skydd för rättigheterna bör vara generelll. Enskilda skall icke
äga att på egen hand beröva medborgarna deras rättigheter, t, ex, genom alt
ockupera tidnings­officiner, slöra demonstrationer osv. Staten måste skydda de
enskilda med­borgarnas rättigheter generelll, så länge deras utövande icke
inkräktar på andra medborgares rättigheter på ett oacceptabelt vis,
Medborgarrätisrörelsen vill här särskilt bringa i åtanke all rättigheter aldrig
får utövas på sådani sätt all tredje mans grundläggande rältigheter kränkes
allvarligt. Exempelvis bör icke strejk- och lockoulrätl få utövas på sådant
sätt att tredje mans rätt till liv och hälsa uppenbarl ävenlyras. Det måste
sålunda alllid ske en avvägning mellan skyddade gruppers intressen och
utanförstående tredje mans rättigheter. Denna grundläggande princip för
rättigheisutövandet har icke kommit lill uttryck i den föreslagna
grundlagsiexten. Man upplever icke sällan hur en stark grupp kan tilltvinga sig
förmåner, som innebär allvarliga risker för tredje man. Medborgarrättsrörelsen
anser möjligt att införa regler av detta slag i grundlagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet.
Pressens samarbeisnämnd och A m -nesiy International, svenska sektionen, anser
att frågan i vad mån rättighets­skyddel gentemot det allmänna i RF även bör
utsträckas alt gälla i för­hållande till enskilda bör övervägas ytterligare.
Pressens samar­beisnämnd påpekar att rättighetsskyddel för yttrande- och
tryckfriheten samt informationsrätten är mer omfattande enligt förslaget lill
massmediegrund­lag än enligl RF. Flera bestämmelser i massmediegrundlagen rör
nämligen även förhållandel mellan enskilda personer. Exempel härpå ulgör
reglerna om utgivares befogenheter och reglerna om meddelares rätt lill
anonymilet. Ett medium som är avsett alt enbari regleras i RF skulle således
erhålla ell vidgat rällighelsskydd om beslämmelser angående mediet även
infördes i massmediegrundlagen, Samarbetsnämnden har i sill yttrande över
inass-mediegrundlagen bl, a, framhållit del angelägna i all utsträcka grund­lagens
räckvidd lill i första hand scenteaier och föreslagit att frågan härom utredes,
- Spörsmålet i vad mån rättighetsskyddel gentemot del allmänna i RF även bör
utsträckas all gälla i förhållande till enskilda kan ses ur skilda aspekter.
Med hänsyn till att viktiga delar av yttrandefriheten och informationsrätten
inle kommer all regleras i massmediegrundlagen vill samarbetsnämnden föreslå
att frågan om skyddel av dessa rättigheter i för­hållande lill enskilda, såviii
gäller RF, överväges ytteriigare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Amnesty International, svenska sektionen, menar att
det vore värdefullt all skriva in i regeringsformen all det allmänna skall
sörja för att varje med­borgare tillförsäkras de angivna fri- och rättigheterna
och all dessa bör gälla också i förhållande lill förelag, organisationer och
enskilda. Ibland är del nämligen för medborgarna minst lika väsentligt med ett
sådant skydd som med ett skydd gentemot samhället. Ett exempel härpå utgör de
aktuella förhållandena i Argentina, där privata organisationer utövar terror
mot olik­tänkande. Hela denna fråga torde emellertid behöva utredas
ytteriigare, innan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section413&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section414&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagstiftning
kommer till stånd. Sektionen hemställer all så sker.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser pekar på särskilda områden
där behovet av att utvidga rättighetsskyddel också till förhållandel enskilda
emellan gör sig särskill gällande, Svea hovrätt vill särskill peka på den alll
starkare ställ­ning organisationsväsendet intar i vårt land. Vad som i första
hand synes angeläget att överväga vid en förnyad prövning av grundlagsskyddet
på förevarande område är enligl hovrättens mening vissa regler som avser den
enskildes ställning i förhållande till organisationerna. De viktigaste av
dessa, såsom de stora organisationerna på arbetsmarknaden och de kommunala
förbunden, tenderar de facto att fä en roll som är jämförbar med del all­männas.
Enligt statens invandrarverk borde riksdagens ombudsmän ha möj­lighet att
granska hur organisationerna förvaltar del ansvar som samhället har gett dem.
Rikslörbundet Hem och Skola anser del möjligt alt ta in vissa klart avgränsade
regler när det gäller förhållandet mellan barn och föräldrar. Denna fråga bör
bli föremål för särskild utredning. Därvid bör även barnens rätt till föräldrar
beaklas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.7
Regleringens tekniska utformning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad utredningen har anfört angående tanken att
grundlagsfästa de i n -ternationella fri- och rättighetskonvenlioner soni
Sverige anslutit sig till har i regel lämnats ulan erinran. 1 några yttranden
kommenteras dock frågan särskilt. JO Lundvik knyter an lill ulredningens
uttalanden om konvenlionstexternas svåröverskådlighet och svårtillgäng-lighel
och om de svårigheter som har samband med framtida ändringar i konventionerna.
Lundvik förklarar sig ha förståelse för de synpunkter som utredningen sålunda
framfört och tillägger för egen del följande synpunkler. De konventioner som
utredningen har i tankarna är dels Europarådskon­ventionen, dels FN-konventionen,
Dessa är inte helt likalydande. Endast Europarådskonveniionen har hittills
trätt i kraft, Frägor om tolkningen av olika bestämmelser i denna konvention
har i ell flertal fall varit före hos den europeiska kommissionen för de
inänskliga rättigheterna samt hos den europeiska domstolen. En tendens har
förmärkts hos dessa organ att vid tolkningen ge konventionsbestämmelsema ett
alltmer vidgat innehåll. Både diskrepansen mellan Europarådskonveniionen och
FN-konventionen och vad nyss sagis om tendensen i fråga om tolkningen av
Europarådskon­veniionen kan enligl Lundvik åberopas som skäl för alt
konventionerna icke bör grundlagsfiisias. Länsstyrelsen i .Norrbottens län
delar utredningens mening all det inle är någon framkomlig väg all direkl
anknyla rätlig­helsregleringen till texterna i de inlernationella fri- och
räilighetskonven-tionerna, då dessa är svåröverskådliga och svårtillgängliga
och ej heller an­passade till svensk lagstiftningsteknik. Men länsstyrelsen
anser alt de in­ternationella fri- och rällighelskonventionerna bör gälla även
för Sveriges del även om de genom vår lagstiftningsteknik måste harmoniseras
lill svens-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section415&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section416&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;194&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ka f&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ö&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;rh&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;å&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;llanden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt framhåller att hovrätten i sitt
yttrande över grundlagbered­ningens förslag till RF uttalade sig för att man
skulle överväga alt införliva de internationella fri- och
rältighetskonvenlionerna med svensk rätt. En sådan lösning skulle närmast bygga
på europakonventionens grund. Hov­rätten såg detta som ett alternativ till en
mångordig och invecklad grund­lagstext. Då man nu ser resultatet av den nya
ulredningens arbeie framsiår det enligt hovrätten som beklagligt att
utredningen avstått från att söka sig fram på den andra vägen, I den nya
siluation som föreligger i dag finner hovrätten emellertid inte meningsfullt
att ulveckla ytterligare syn­punkter på den alternativa metoden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågan om svensk domstol eller
myndighei skall vara bunden att tillämpa inlernationella konventioner har
juridiska Jåkulieien vid Stock­holms universitet en annan mening än
uiredningen. Förutsättningen all in­ternationell konvention måste föranleda
lagstiftning för all bli bindande är enligt fakulteten redan genombruten på
flera områden (t, ex, brottsbalken 2:7 och 22:11) och bör även genombrytas på
de områden där Sverige god­känner alt svenska domstolars beslul överprövas av
internationell domstol. Fakulteten har särskilt för ögonen europakonventionen
om de mänskliga rättigheterna. Visserligen kräver inte konventionen själv att,
som utred­ningen uttrycker sig (s, 98), &amp;quot;rättighetsskyddel skall förankras
i de till kon­ventionerna anslutna ländernas grundlagar&amp;quot;. Utredningen
förbigår dock all Europarådet rekommenderat sina medlemmar all, där så inle
redan är fallel, inkorporera konvenlionstexten i landets interna rättsordning
(Recommen­dation 683/1972/), - Vidare är enligt fakulteten väsentligt, något
som ut­redningen också förbigår, att enligt artikel 13 av europakonventionen envar,
vars fri- och rättigheter kränkts skall ha effektiv möjlighet att tala härå
inför inhemsk myndighei och deila även om kränkningen förövats av ämbetsman i
tjänsteutövning. - Det är enligl fakulteten svårt att se hur denna föreskrift i
konventionen kan vara uppfylld om den som inför domstol eller annan myndighet
åberopar sig på konventionen till svar får att domstolen eller myndigheten
endast kan följa intern författning ulan avseende på innehållet i konventionen.
Den enskilde har då uppenbarligen icke någon effekliv mcijlighei att tala å
kränkningen inför inhemsk myn­dighet, - Det förtjänar enligt fakulteten vidare
framhållas alt i diskussionen om hur inom Sverige borde förfaras om genom ett
mellanstatligt Judicielli förfarande svensk domstols beslut funnes
rättsslridigl - vilkel var aktuellt i samband med rättegången i det s, k.
Boll-målet inför Internationella dom­stolen - hänvisats till att en sådan
internationell dom finge anses ulgöra resningsgrund beiräffande den svenska
domen. Fakulteten gör samma be­dömning, men drar därav också den slutsatsen alt
en svensk domstol själv­fallet redan i del första förfarandet måsle ha
möjlighet all beakla sådana för domstolen kända omständigheter som senare kan
komma att verka som resningsgrunder beiräffande det beslul domslolen är i färd
med alt fatta.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section417&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section418&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
själva verkei måste - om domstolen avvisar ett påstående om viss åtgärds
oförenlighel med rältighetskonventionen med att domslolen inte äger pröva detta
- sådani verka som en påminnelse om möjlighelen att driva ärendel vidare
utanför rikels gränser. Delta kan aldrig vara önskvärt om rättelse på ett för
statsmakterna mindre besvärande sätl kan vinnas genom ett för­farande inom
landet. Del vore alltså enligt fakulteten ur alla synpunkler både opraktiskt
och olyckligt alt upprätthålla tesen att domstol icke ägde direkl lillämpa
europakonventionen eller annan konvention till vilken ett sådani judiciellt
förfarande finnes anknutet. Fakulteten är visseriigen medveten om de rättsfall
från senare tid som återspeglar en annan rätts­uppfattning. Även om denna
skulle komma alt slå sig - vilkel synes fa­kulteten tvivelaktigt - torde den
dock icke kunna upprätthållas undantags­löst över hela förvaltningens område.
Ändra myndigheter än domstolar mås­te sålunda i sin verksamhet känna till och
rätta sig efter innehållel i åtskilliga konventioner utan att dessa
dessförinnan transformerats till lag och i flera lagrum såsom brottsbalken 2:7
och 22:11 förekommer generella hänvisningar till folkrättsliga regleringar
vilka i detta sammanhang kan få relevans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En annan fråga som berör fri- och
rättighetsregleringens lekniska utform­ning är vilken grad av utförlighet den
bör ges, Svea hovrätt delar i och för sig uppfattningen alt en väsentligt
utbyggd grundlagsreglering är ofrånkomlig, om man avvisar metoden all anknyla
till de internationella konventionerna. Likaså delar hovrätten utredningens
åsikt alt man har alt välja mellan att antingen stifta en ny grundlag eller
samla reglerna i 2 kap, RF, Den förra möjligheten förklaras av utredningen vara
teoretiskt länkbar, men det sägs ha varil en omöjlig uppgift att åstadkomma en
sådan lösning inom utredningens snäva tidsram, något som enligt hovrätten
otvivelaktigt måste medges. Utredningen ifrågasätter också om en lösning med en
särskild grundlag skulle visa sig vara ett realistiskt allernaliv ens under
gynnsammare arbetsbetingelser. Rent sakligl kan hovrätten inte ansluta sig lill
denna me­ning. Både TF och massmedieutredningens förslag visar att det i och
för sig är möjligt att åstadkomma en fyllig grundlagsreglering. Någon saklig
faktor, som skulle göra massmedieområdet lättare att reglera än rättighels­området
i övrigt, är svår att påvisa. Hovrätten vill vidare erinra om att den i sill
yttrande över massmedieutredningens förslag förordat, all en ny grundlag som
ersätter TF får ett mera vidsträckt tillämpningsområde än förslaget innebar; i
första hand borde man överväga en allmän yttrande­frihetsgrundlag, Mol bakgrund
av del nu sagda noterar hovrätten all fram­ställningen i betänkandets huvudtext
är mera nyanserad på denna punkt än sammanfattningen (s, 15). där utredningen
förklarar sig inte ha ansett del &amp;quot;rimligt&amp;quot; att reglera övriga
rättigheter med motsvarande utföriighet. Emellertid lorde del kunna antas alt
politiska förutsättningar saknas för en sådan lösning, såsom redan förarbetet
till de nu föreslagna reformerna angetl. - Om man sålunda får nöja sig med att
samla reglerna om fri-och rättigheter i ett kapitel i RF, är del emellertid
hovrällens mening att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section419&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section420&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;196&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;detta
kapitel bör göras inte oväsentligt kortare än enligl belänkandet. En allmän
leknisk genomarbetning av förslagel lill 2 kap, RF, med syfte all förkorta och
förenkla grundlagsiexten, framstår för hovrätten som i hög grad önskvärd.
Hovrätten beaktar särskilt all förslagel inte medför några ändringar i den
gällande materiella rätten. Alternativen börenligt hovrättens mening vara en
särskild grundlag, som då bör ge en verklig maleriellträtlslig reglering,
elleren inle alllför omfallande 2 kap, RF med vissa grundläggande skyddsregler,
- Även Sveiiges förfaitarjörbund anser all en allmän yllran­defrihelsgrundlag
bör skapas (jfr '4, 2 kap, 2 ij),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Amnesty International, svenska sektionen, upprepar
ett tidigare framfört krav all en ny grundlag om åsiktsfrihet bör skapas.
Reglerna angående ytt­rande-, mötes-, demonstrations- och föreningsfrihet och
om frihet från tvång alt tillhöra förening eller trossamfund eller all yppa
sina åsikter liksom tryck­friheten borde behandlas i en sådan lag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medborgarräitsrörelsen förordar ett syslem, enligl
vilkel rältigheterna göres i princip absoluta, dvs, de skall vara exakt
utformade i grundlagen. Denna skall sålunda ange de inskränkningar som
erfordras i de olika rättigheterna. Anses ytterligare inskränkningar
erforderliga, får sådana ske genom grund­lagsändring,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag att s a m 11 i g a de regler i
RF som gäller fri- och rällighelerna skall samlas i 2 kap, hälsas genomgående
med lill-fredsslällelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinsianser uppehåller sig i allmänna
ordalag vid frågan om förslagets   språkliga   uiformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges jörfaltarförbund finner del
anmärkningsvärt, alt utredningen på den korta lid som stått lill förfogande i
stor utsträckning lyckats läcka de krav som framfördes i diskussionen 1973.
samtidigt som den i många hän­seenden språkligt och dispositionsmässigt
förbättrat utformningen. Försla­gets språkdräkt är enligl förbundet vida
överlägsen den äldre versionen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovränen för Västra Sverige anser däremot att det
kan sällas i fråga om de föreslagna beslämmelserna genomgående fåll en form som
harmonierar med den som RF har i övrigi. Särskilda kvalitetskrav kan här
ställas på lagullbrmningen. Del är en svår uppgift all, så,som del här i slor
ulslräckning gäller, ge ell värdigt och någorlunda lidsbesländigi ullryck åt
tämligen ab­strakta grundsatser. En bearbeining av texterna under medverkan av
språklig expertis borde enligt hovrätten kunna tillföra bestämmelserna ytterligare
pregnans och fasthet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;KomniunjiiUmäkiige i Växjö kommun (majoriteten)
finner naturligt alt den lill förslagel hörande lagtexten är skriven på modernt
lagspråk. Förslaget avser ändringar i och lillägg lill 1974 års regeringsform.
Varje efterbildning av äldre liders högtidliga lagspråk är därför utesluten.
Regeringsformens centrala belydelse för sUitsskick och rättsordning gör
emellertid all den intar en särställning bland landels lagar. Ur denna synpunkl
bör den språkliga utformningen ske i en för ändamålei avpassad stil, Lagspråkel
i regerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section421&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section422&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;forniens föregångare var en gång modernt men säkert icke
vardagligt. Lag­språket i utredningens föreliggande förslag är i dag modernt
och påfallande vardagligt, Ambilionen att skriva en modern lexl har varil så
slor att var­dagligheten delvis verkar konstlad. Moderniseringen har inle
alllid inneburit förenkling. En karaktäristisk detalj är alt ordet etnisk
förekommer i texten, Ordel användes på ett iögonfallande sätt i
programsladgandet i 1 kap, 2 ij (etniska , , , minoriteter). Del förekommer
dessutom i 2 kap, I och 17 tJS (etniskt ursprung). Enligt kommunens uppfattning
är ordel etnisk främ­mande för lagspråket i en svensk regeringsform, i synnerhet
som ordet lorde vara främmande för de flesta medborgare i landel. Del kan
hävdas alt lagspråket i regeringsformens regler om medborgerliga fri- och
rättigheter bör vara vardagligt för att reglerna ulan hjälpmedel skall kunna
läsas av varje intresserad medborgare, 1 så fall bör sådana ord som etnisk icke
fö­rekomma i texten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.8 Skydd genom krav på kvalificerad majoritet eller annan
särskild be­slutsprocedur&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningens siåndpunki i fråga om
skydd genom krav på kvalificerad ma-Joritelellerannansärskildbeslulsproceduririksdagengodlasellerlämnasulan
erinran av flertalet reniissinstanser. Till dem som anslutersig till
utredningens uppfattning hör,Si'Pö hovrän. kaniniarrällen i Göteboig,
kammarrätten i Sunds­vaU (niajoriteten). tre ledamöter av Juridiska fakulteten
vid Uppsala universitet, juridiska fakulteten vid Lunds universitet,
länssiyrelserna I Kronobergs, Mal­möhus (majoriteten) och Norrbottens län.
Svenska kommunförbundels styrelse (majorileien) och LO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ätt underkänna majoritetens
beslutanderätt och alt ge en minorilel av de folkvalda vetorätt står enligt LO
inle i överenssiämmel.se med för våri samhällsskick grundläggande principer,
Kamniariälten i Göteborg är iveksam lill om lösningen, all inskränkning i
yttrandefriheten och vissa andra viktiga friheter utan grundlagsändring skall
kunna beslulas bara med kvalificerad majoritet av riksdagen, är förenlig med
del demokraliska grundkravet att den i ett allmänt val manifesterade folkviljan
skall så snabbi som möjligi kunna komma lill ullryck i folkrepresenlalionens
beslul. Den skulle kunna leda lill alt reformer, som av en majoritet av
medborgarna anses nyttiga och angelägna, inle kan genomföras, i vart fall inle
så snabbi som majoriteten önskar, - Svårigheterna med en majoritetsregel
konkretiseras enligl kam­marrätten inle minst när del gäller
tyslnadspliktsbesläinmelserna. Del måsle förutsättas alt även åtskilliga
framlida reformer måsle innehålla sådana be­stämmelser, Möjlighelerna för en
minoritet att åtminsione temporärt hindra en reform genom alt motsätta sig däri
ingående lyslnadspliktsbeslämmelser försvinner inte genom den modernisering av
lagstiftningen på områdei som tysinadspliktskommittén har föreslagit (Ds Ju
1975:22), Såviii kammarrätten kan förslå skulle inte heller någon annan leknisk
lösning av tystnadsplikts-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section423&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section424&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;198&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelserna
kunna eliminera dessa möjligheter, - Kravet på kvalificerad majoritet kan
ibland fcirefalla vara ett uttryck för uppfattningen all mi­noriteten skulle
företräda en mera välöverlagd uppfattning än majoriteten, fortsätter
kammarrätten. Men motsatsen kan naturiigtvis minst lika gärna vara fallel.
Kammarrätten föreställer sig att det i ett utrikespolitiskt trängt läge kan
finnas behov av att snabbt kunna stänga en i dag icke förekommande
meddelelseväg, kanske tillkommen genom någon ny leknisk landvinning. En
sådanåtgärd kan innebära en inskränkning i yttrandefriheten och skulle således
för sitt snabba genomförande kräva kvalificerad majoritet. Man kan tänka sig ett
läge där åtgärden hindras av en minoritet inom riksdagen, som kanske är
ideologiskt lierad med en främmande makt till vilken in­formation överbringas
på den ifrågavarande meddelelsevägen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammairätten i SundsvaU (majoriteten) päpekar an
det knappast är möjligt all ge en reglering enligl reservationerna om
kvalificerat förfarande en sådan uiformning alt gränsdragningen mellan vad som
kan beslutas enligt vanliga regler och vad som fordrar beslut i särskild
ordning hell klarläggs. Därigenom kan regleringen ge upphov till
procedurstrider i riksdagen (jfr prop, 1973:90 s, 197), Med den utvidgning av
lagprövningsinstitutet som uiredningen fö­reslår kan sådana procedursirider
föranleda svårigheter i rättstillämpningen. Det kan också hävdas att krav alt
inskränkningar i vissa fri- och rättigheter skall beslutas antingen i samma
ordning som grundlagsändring eller med kvalificerad majoritet kan ge en
minoritet i riksdagen möjligheler alt å-sladkomma uppskov i fråga om
genomförandet av angelägna lagändringar på helt andra bevekelsegrunder än
omsorgen om fri- och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska JäkuUeien vid Lunds universitet
återkommer till frågan hur gränsen skall dras mellan vad som kan beslulas
enligt vanliga regler och vad som fordrar beslul i särskild ordning. För att en
särskild beslutsordning skall tillämpas i ett konkret fall, måste del först
konstateras att en föreslagen föreskrift verkligen innebär en begränsning av
någon av de avsedda rät­tigheterna. Betänkandet innehåller, särskilt i
bilagorna, talrika exempel på svårigheterna all med bestämdhet avgöra, om en
viss regel innebär en &amp;quot;egentlig&amp;quot; rättighetsinskränkning eller om den
utgör en &amp;quot;självklar&amp;quot; begräns­ning av rättigheten. Man kan därför
förutse, att ett krav på särskild be­slutsordning kommeratt leda till tvister rörande
frågan, om förutsättningarna för att tillämpa denna beslutsordning föreligger
eller inte. Reservanterna har tänkt sig, alt lagrådet bindande skall avgöra
sådana frågor. Lagrådet kan emellertid härigenom komma att bli utsatt för ett
politiskt tryck, som i längden kan visa sig skadligt för våra högsta domares
integritet. Av nu anförda skäl kan fakulteten inte ansluta sig till
reservanternas förslag om en särskild beslutsordning för
rällighelsinskränkningar, - Om man däremot inrättar en författningsdomstol (jfr
3,9), till vilken tvistefrågor av detta slag skulle kunna hänskjutas, kommer
saken enligl fakulteten i ett annat läge. Under denna förutsättning anser
fakulteten alt en särskild beslutsordning för inskränkningar i vissa
betydelsefulla medborgerliga rättigheter skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section425&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section426&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;199&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;innebära en värdefull förstärkning av rättighetsskyddel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Enligt Svea hovrätt är det iögonenfallande all uiredningen
vid sill av­visande av metoden med kvalificerad majoritet eller liknande
hemfaller ål överargumenlering och ensidighet. Utredningen uttalar bl, a, (s,
100) alt man inle kan acceptera en reglering som &amp;quot;underminerar det
parlamentariska systemet därhän alt olika minoriteter till och lätt får styra
de politiska be­sluten&amp;quot; och (s, 101) alt en ordning med krav på
kvalificerad majoritet för beslul om inskränkningar i fri- och rättigheterna
slår &amp;quot;i dålig överenssläm­melse med grundläggande demokratiska
principer&amp;quot;. Hovrätten hade för sin del gärna selt alt diskussionen tagit
sin utgångspunkt i förhållandet, att lagbeslut i riksdagen normalt fallas
enhälligt eller med myckel slor majoritet. Del hör lill undantagen att vikliga
lagbeslui drivs igenom med knapp mar­ginal. All delta skulle ske då det gäller
att inskränka grundlagsskyddade fri- och rättigheter måsie mol bakgrunden av
svensk lagstiftningstradition förutses bli ulomordenlligt sällsynt, - Vid en
samlad bedömning av de båda huvudmetoderna för all förstärka skyddet för fri-
och rättigheterna har hovrätten dock kommii lill den slutsatsen all uiredningen
har iräffal rält val. Den valda metoden syns bäst förenlig med domstolarnas
allmänna rättstillämpande verksamhet och, trots sina brister, bättre ägnad all
före­komma politiska stridigheter vid domstol än den alternativa metoden. Hov­rätten
lillslyrker sålunda ulredningens förslag i denna principfråga och av­styrker
ett syslem med kvalificerad majoriiel för vissa lagbeslut. Hovrätten tillägger
all en kombination av båda metoderna framstår som utesluten. Till förmån för
all införa särskilda procedurreg­ler vid begränsning av vissa fri- och
rättigheter utlalar sig en ledamot i kaniniarrällen i Sundsvall, juridiska
Jäkulleten vid Uppsala universitet (ma­joriteten), slatens invandratverk, lyra
ledamöter I länsstyrelsen i Malmöhus län, lyra ledamöter i Svenska
kommunjörbundeis styrelse, två ledamöter i Lands-tingsjörbundets styrelse,
Sveiiges Jiikyrkoråd, centerns kvinnojörbund, moderata samlingspartiets
kvinnojörbund. Internationella Jurisikominissionens svenska av­delning och
Medborgarrätisrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Lagar som inskränker de
medborgerliga rältigheterna måste enligt statens invandratverk göras svårare
att snabbt stifta än om det gällde vanlig lag­sliftning. En belydande minoritet
bör kunna förhindra ett omedelbart beslul, Ell sådant uppskov strider inte mol
folkslyrelsens principer och är inle av annan karaklär än kravet på två
riksdagsbeslut med mellankommande riks­dagsval för grundlagsändring. De
principiella invändningar utredningens majoritet anför är inte berättigade. En
ordning med kvalificerad majoritet förekommer redan i gällande RF (4 kap, 8 och
9 tjtj, 8 kap, 16 ij, 10 kap, 5 ij och 13 kap, 11 ij), - Ulredningens majoritet
anför även praktiska hinder, fortsätter invandrarverket. Inskränkningar i fri-
och rättigheter kan behöva göras relalivi ofta i del ordinarie
lagstiftningsarbetet. En rättighetsinskränk­ning kan därvid enligt utredningen
i och för sig sakna varje samband med de grundlagsskyddade fri- och
rättigheterna. En minoritet skulle kunna miss-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section427&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section428&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;bruka sin möjlighet alt uppskjuta antagande av lagar som
förutsätter in­skränkning av fri- och rättigheter. Som exempel anförs
föreskrifler om tyst­nadsplikt vid ny lagstiftning. Dessa prakliska problem
torde emellertid till betydande del kunna undvikas. Förslaget som
tystnadspliktskommitién läg­ger fram i sitt slutbetänkande (Ds Ju 1975:22)
skulle t, ex, lösa problemet rörande tystnadsplikten. Kommittén föreslår
reglering av denna i en särskild lag som övrig lagstiftning endasl behövde
hänvisa till. Vidare måste de prakliska problem som kan uppstå vägas mot
befolkningens behov av skydd för fri- och rättigheterna i utsatta lägen.
Utredningens majoritet har inte tillräckligt beaktat detta behov.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Flera remissinsianser hänvisar både
vad gäller regelns tillämpningsområde och beträffande dess motivering lill
reservationer av ledamöierna Ahlmark och Hernelius,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Beträffande frågan hur stor
majoritet i riksdagen som skall behövas för rätt att beslula om rättighetsbe­gränsande
föreskrifter vid ett tillfälle ansluter sig fier­talet av de remissinstanser
som är positiva till en regel om kvalificerad majoritet till reservanterna,
dvs, ett krav ställs upp att 5/6 av de röstande i riksdagen skall ställa sig
bakom beslutet. Juridiska jåkulieien vid Uppsala universitet (majoriteten)
förordar i stället 3/4 majoritet. Enligt centerns kvin­noförbund bör
&amp;quot;någon form av kvalificerad majoritet&amp;quot; övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt Medborgarrättsrörelsen skall
grundlagen exakt ange de inskränkningar som erfordras i de olika rättigheterna.
Om ytterligare inskränkningar anses erforderiiga, får sådana alltså beslutas
genom grund­lagsändring. Vid grundlagsändring skall alltid folket i samband med
riks­dagsvalet få yttra sig om den föreslagna ändringen för att denna skall
anlagas. En möjlighet bördock enligl Medborgarrätisrörelsen ges all kunna i
snabbare takt göra en rättighelsinskränkning, om förhållandena skulle
nödvändiggöra ensådan inskränkande ändring, lavvaklan på en slutlig av folket
bifallen änd­ring bördärfören majoritet av 5/6 i riksdagen kunna interimistiskt
beslula änd­ringen i avbidan påatt folket kan höras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3.9 Lagprövningsrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att föra in en
särskild paragraf i RF om lagpröv­ningsräli får ett blandat mottagande. Del
stora fiertalet av remissinstanserna tillstyrker utredningens förslag eller
lämnar del ulan erinran. Till dessa remissinstanser hör högsta domstolen, rege­ringsrätten,
JK, kammarrätien i SundsvaU, rikspolisstyrelsen, datainspektionen. Juridiska
fakulteten vid Uppsala universiiei, länsstyrelserna i Kronobergs, Mal­möhus och
Norrboitens län, en minoritet I kommunjuUniäkilge I Växjö kommun, lyra
ledamöter i Svenska konimunjörbundet, Ceniralorganisatlonen SACOtSR, Sveriges
domareförbund, Sveriges advokatsamjund, Sveriges industrijörbund. Pressens
samarbeisnämnd, moderaia samUngsparilets kvinnojörbund. Interna-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section429&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section430&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;201&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tioneUa
Juristkoinmissionens svenska avdelning. Svenska samernas riksjörbund och
Scienlologykyrkan i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Högsta domstolen uttalar sig först om gällande
räll, Högsla domslolen erinrar om att det vid tillkomsten av nu gällande RF
förutsattes, alt den lagprövningsriitt som har utvecklats i praxis och som
innebäratt myndighet har rätt och skyldighel att i sin rättstillämpande
verksamhel sätta åt sidan en föreskrift, som strider mot en beslämmelse i en
förlätlning av högre konstitutionell valör, skulle beslå. Räckvidden av denna
lagprövningsrätt äremellertid enligt högsta domstolen inte i alla hänseenden
fullt klar. Tvekan råder inte om all domstolar och förvaltningsmyndigheter har
all underkänna av förvaltningsmyndighet meddelad föreskrift, om vid dess tillkomst
en behörighetsregel har överskridits eller en formföreskrift av belydelse inle
har iakttagits eller föreskriften i materiellt hänseende slrider mol besläm­melse
antagen av riksdagen, dvs, upplagen i lag, eller utfärdad av regeringen, dvs,
meddelad i förordning. Mindre klart är hur vidsträckt den åsyftade rätten och
skyldigheten är, när frågan gäller huru vida de för riksdagen föreskrivna for­merna
för stiftande av lag eller de för regeringen gällande behörighetsreglerna eller
formföreskrifterna har iakttagits eller huruvida en materiell regel i förord­ning
strider mot lag eller grundlag eller en dylik regel i lag är oförenlig med be­stämmelse
i grundlag, I samband med regeringsformens antagande har uttalats den
uppfattningen att endast grova formfel vid föreskriftens antagande och uppenbar
avvikelse i materiellt hänseende från en klar bestämmelse i lag av högre valör
torde medföra all den prövade bestämmelsen får och skall åsidosät­tas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Härefter övergår högsla domslolen lill att bedöma
ulredningens förslag. Efter att översiktligt ha redogjort för förslagel anför
högsta domstolen föl­jande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den obestämdhet som enligt vad i det föregående
antytts utmärker de föreslagna reglerna i regeringsformen om fri- och
rättigheter och f ö, i viss mån även reglerna om kompetensfördelningen mellan
riksdagen och regeringen måsle myndigheler och domstolar vid prövningen,
huruvida i lag eller förordning meddelade föreskrifter formellt och materiellt
är grund­lagsenliga, ofta stanna i ivekan. Goda skäl kan ofta åberopas för de
mot­stridiga uppfattningar i frågan som anförs av de motstående parterna eller
intressegrupperna. Skillnaden i uppfattning torde ej sällan kunna bottna i
skilda värderingar av politisk natur. Om lagprövningsrätlen är vidsträckt och
ingående, skulle lätt nog den uppfattningen spridas, att myndigheler och
domstolar vid utövningen av lagprövningsrätlen griper in på fäll som är
förbehållna de politiska organen. En sådan ulveckling skulle i sin lur kunna
medföra risk för politisering av rättsväsendet. En långigående rätt och
skyldighel för rättstillämpande myndigheler att på grundval av allmänt hållna
grundlagsregler om de normgivande statsorganens kompetens och
handlingsmöjligheter mer eller mindre diskreiionäri pröva lagars och för­ordningars
grundlagsenlighet skulle vidare kunna leda till att lagprövnings­institutet kom
till användning i en ulslräckning som lill men för den all­männa laglydnaden
skapade osäkerhet i samhället om vilka lagar och för­ordningar man var skyldig
att rätta sig efter. Även andra ölägenheter skulle&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section431&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section432&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Iblja
av ett så utformat lagprövningsinstitut.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den lagprövningsräli som enligl ulredningens
förslag lill 8 kap, 20 tj re­geringsformen tillägges domstolar och andra
myndigheler är emellertid be­gränsad, Endasl om felet i förfarandet vid
lillkomslen av en föreskrift är grovt skall det föranleda alt föreskriften ej
får tillämpas. Och vid motstri­dighel mellan lag och grundlag saml inellan
förordning och lag eller grundlag är del endasl när motslridigheien är uppenbar
som den lägre författningen ej får vinna lillämpning. Den sålunda föreslagna
begränsningen av lagpröv­ningsrälten beträffande föreskrift i lag och
förordning - vilken begränsning för övrigi i stort sell lorde överensstämma med
vad som redan nu får anses gälla - måste betecknas som välbetänkt. Med den
vaghet som i avsevärd ulsträckning präglar de stadganden ,som kommer i
blickpunkten vid lag­prövning och de inlressen av politisk natur som därvid kan
göra sig gällande är de fall som ej är upfienbara av sådan art alt de knappast
är ägnade all lösas genom ett rätisligi förfarande. Annorlunda förhåller del
sig med de uppenbara fallen. Den av utredningen föreslagna regleringen i 8 kap,
20 t; regeringsformen föranleder såvitt gäller lag och förordning därför i och
för sig ej erinran, även om den inte i alla lägen medger en så differenliertid
lillämpning som är möjlig att uppnå ulan uttryckliga bestämmelser i ämnet. En
följd av denna lösning blir emellertid all skyddel genom lagprövningen mot att
fri- och rättigheter trades för när i fall då så ej kan ske enligt grund­lagen
blir begränsat. Med hänsyn lill den obestämdhet som präglar ifrå­gavarande
grundlagsbestämmelser torde det, i vart fall när del gäller de genom lag
begränsningsbara rättigheterna, under normala förhållanden bli ytterligt
ovanligt all det kan anses föreligga en uppenbar motstridighel mel­lan de av
prövningen omfattade bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Med den utformning 8 kap, 20 t; erhållit blir
rätten alt åsidosätta en fö­reskrift på grund av fel i förfarandet vid
föreskriftens tillkomst begränsad lill fall då felet är att anse som grovt.
Såvitt gäller av myndighet utfärdad föreskrift torde vad sålunda föreslagits
innebära en inskränkning i vad som nu gäller. Har en myndighet utfärdat en
föreskrift utan all därför gällande former iakttagits, torde ej sällan
föreskriften underkännas, även om det begångna felet ej kan betecknas som
grovt. Någon utredning om del här antydda problemet innehåller ej belänkandel
och skäl för den ändring i sak som förslagel på denna punkt lorde innefatta har
ej framlagts. Ett tänk­värt sätt att - utan all ingå på en ingående prövning -
nu lösa spörsmålet synes vara att dels utesluta ordet &amp;quot;grovt&amp;quot; ur
första meningen i 8 kap, 20 ij, varigenom alltså bestämmelsen kommer att avse
fel i förfarandet, oavsett om del kan betecknas som grovt, dels utvidga regeln
i tredje meningen så alt förbudet mot tillämpning av en föreskrift på grund av
formfel vid tillkomsten skall, när fråga är om föreskrift i lag eller förordning,
gälla endasl då felet är grovt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av att enligl 8 kap. 20 jj
regeringsformen en föreskrift ej får tillämpas kan i vissa fall vara föremål
för ivekan. Om i en lag av större omfattning någon deialjbestämmelse skulle
befinnas oiillämplig. uppkom­mer frågan om oiillämFiligheien gäller hela lagen
eller blott deialjbesläm-melsen. Om del i. ex, befinnes, att en bestämmelse om
ersäitning vid ex­propriation ger endast symbolisk ersättning och därför ej får
tillämpas, kan frågan bli huruvida expropriation över huvud lagel får äga rum
eller huruvida expropriation skall ske men annan ersättningsbestämmelse
tillämpas. För­slaget ger ej svar på spörsmål av denna art. En generell
reglering torde dock vara vansklig att genomföra och spörsmålet lorde få allt efter
om­sländighelerna lösas från fall till fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section433&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section434&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;203&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hinder i sak mot alt genomföra det av utredningen
framlagda förslaget till reglering av lagprövningsrälten efter sådan Jämkning
som förul ifrågasatts kan säsom det förut anförda ger vid handen ej anses
föreligga. Att be­stämmelsen i ämnel upptages i regeringsformen är värdefullt.
Därigenom klariägges vad prövningsrätten innebär. Av regleringen följer bl, a,
att lag­prövning endasl kan ske i anslulning lill ell akiuellt fall, där fråga
är om tillämpning av den beslämmelse vars giltighet ifrågasattes. Otvetydigt
blir alltså alt möjlighet ej föreligger alt föra särskild talan med begäran all
en föreskrift i lag eller förordning på grund av formfel vid tillkomsten eller
till följd av motstridighel med beslämmelse i författning av högre konsti­tutionell
valörskall förklaras ogiltig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även om såsom framgår av del förul anförda det
måste antagas all direkta ingripanden till följd av lagprövningsrätten
beiräffande lagar och förord­ningar blir sällsynla, framstår som sannolikt att
- såsoin också utredningen franihåller (s, 109) - bestämmelserna om
lagprövningsrälten kan ha en ej oväsenllig preventiv effekt. Frågan om ell
förslag innebär all gränsen för vad som grundlagsenligt kan åtadkommas genom
vanlig lag överskrides kan med ultryckliga regler om lagprövningsrätten väntas
bli i högre grad än eljesi uppmärksammad under remissbehandlingen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten (majoriteten) instämmer
inledningsvis i ulredningens ul­talande att del är angeläget all politisk makt
inle skjuts över frän de politiskt sammansatta organen - främst då riksdagen -
till icke-politiska organ. Re­geringsrätten fortsätier:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del är således självklart alt lagprövningen inle
får ges sådani innehåll, alt domstolar och myndigheter mera reguljärt skulle
komma att åsidosätta statsmakternas beslul. Om någon kontroll i denna mening
kan emellertid knappasl bli fråga. Möjligheten att regering och riksdag skulle
under normala förhållanden avsiktligt åsidosätta grundlagen kan lämnas därhän.
Såsom uiredningen framhåller (s, 109) har lagprövningsinstitutet en viklig
preventiv funklion. Medvetandet om all grundlagsenligheien av sialsmaklernas
beslut kommer under prövning av politiskt fristående instanser bör rimligen med­föra
skärpt observans i fråga om beslutens överensstämmelse med grundlag, I samma
riktning verkar för övrigi hela lagsiiflningsproceduren med vad den innebär av
offentlig debatt och granskning i kommiltéer, remissorgan, regeringskansli och
riksdagsutskott; en obligalorisk lagrådsgranskning, så­som föreslagits inom
utredningen, skulle otvivelaktigt medföra en värdefull förstärkning av denna
verkan. Del kan således anlagas alt överträdelser blir ovanliga, Annoriunda
förhåller del sig i tider av stark inre eller yttre oro. Med fog framhåller
uiredningen grundlagskonlrollens belydelse i lägen då den demokraliska
samhällsordningen är hotad eller renl av satt ur spel. Då kan, för alt använda
ulredningens ord, ett rättsligt verkande grund­lagsskydd få stor, i vissa fall
kanske en avgörande belydelse för händel­seutvecklingen. Skyldigheten för
domstolar och myndigheler all med rätts­liga meloder pröva grundlagsenligheien
hos uifärdade lagar och andra fö­reskrifter får i dylika lägen slor politisk
belydelse. På detta säii hävdas den folkvilja, som tagit sig ullryck i
grundlagsreglerna, - Del må tilläggas att särskill för sådana krissituationer
är det beiydelsefulll all de tillämpande myndigheterna har en direkt
grundlagsbestämmelse om lagprövningsrätlen att stödja sig på.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter angår innehållel i den föreslagna
bestämmelsen om lag­prövningen i 8 kap, 201; har utredningen genom stadgandet
avsett all kodifiera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section435&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section436&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;204&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
regler, som enligl praxis och doktrin redan nu anses gälla på della område,
Innehållel i paragrafen torde i huvudsak överensstämma med den redo­görelse för
lagprövningens innehåll, som i grundlagspropositionen (prop, 1973:90 s, 200)
lämnades av föredragande statsrådet. Vi anser oss i princip kunna godtaga
bestämmelsen, sådan den utformats. Följande må dock fram­hållas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om lagprövning på materiell grund
föreskrivs som huvudregel, all myndighei inle får lillämpa en föreskrift, som
står i strid med bestäm­melse i grundlag eller annan överordnad författning.
Föreskrift i lag eller förordning skall dock åsidosättas endasl om
motslridigheien är uppenbar. Innebörden av rekvisitet &amp;quot;uppenbar&amp;quot;, som
alltså uppsiällis endast för pröv­ningen om lag strider mot grundlag och om
förordning slrider mol grundlag eller lag, är måhända inte alldeles klar, I
motiven förekommer uttalanden som lyder på all kraven på uppenbarhel skall
ställas så högl, att besläm-mefsen knappast skulle kunna tillämpas, medan i
annal sammanhang fö­rekommer formuleringar .som närmasl ger intrycket all
uppenbarhetskravet inte skall överdrivas. Ätt i rationella termer precisera när
den punkt kan anses nådd. då oöverensslämmelsen får an.ses uppenbar, är inle
möjligt. Viss ledning kan måhända erhållas av praxis vid lillämpningen av den i
58 kap, I och 2 ijt; rättegångsbalken angivna resningsgrunden alt
rätlsiill-lämpning, som ligger lill grund för dom, uppenbarl slrider mol lag, I
vart fall synes det enligt vår mening inte få förekomma all myndighei
åsidosätter lag eller förordning med mindre brislen i överen.sslämmelsen med
föreskrift av högre valör är så påtaglig att motslridigheien inle kan sällas
ifråga vid en objektiv bedömning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;När del gäller rätten och skyldigheten för
myndigheter att sälla åsido annan föreskrift än lag eller förordning har
uiredningen, såsoin tidigare nämnts, i den föreslagna paragrafen inle uppställt
någol krav alt motslri­digheien i förhållande lill författning av högre valör
skall vara uppenbar. Innebörden härav får förutsättas vara all myndigheterna
vid sin lagprövning inle skall använda annan måttstock för sin bedömning än
myndigheten i allmänhet gör vid lolkning och lillämpning av rättsliga regler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna synes passa väl för domstolarna, som
i ell enskilt fall måsle bedöma om en föreskrift slrider mol högre författning
och därför inle skall tillämpas i målel, liksom för andra myndigheter, som har
att överpröva i lägre instans fattade beslut. Emellertid kan i vissa andra fall
måhända tveksamhet uppstå. Vi vill här erinra om all många myndigheler inom
svensk slaisförvalining inle har lillgång lili personal med sådan skol­ning och
erfarenhet i rättsliga angelägenheler som rimligen bör fordras för alt
myndigheten skall kunna på ett godtagbart säll göra den prövning, som här
förutsattes. Del må även framhållas de problem, som sammanhänger med all vissa
myndigheter är underställda högre förvaltningsmyndighet på sådani sätt alt de
har viss lydnadsplikt i förhållande lill den högre myn­dighelen; del måste i
sådani fall ställa sig svårt för den lägre myndighelen all åsidosätta en norm,
.som utfärdats av den överordnade myndighelen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del får emellertid förutsättas, all den föreslagna
skyldighelen för myn­dighet all åsidosätta föreskrift, som slrider mol
beslämmelse av högre valör, icke har den innebörden, alt en prövning av
eventuell motstridighel skall ingå som ett mera normall led i myndigheiernas
räiistillämpning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges doniarejörbund understryker all det är av
avgörande vikl alt ut­formningen av lagprövningsrätlen blir sådan, all
domstolarna undgår att politiseras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section437&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section438&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK påpekar all en viss ökad risk för sådana
komplikationer som lag­prövningsrätlen avser all råda bot på kan motses som en
följd av tendensen an i ökad utsträckning delegera normgivning lill
förvaltningsmyndigheter. En sådan delegalion har enligl JK många fördelar och
ger säkeriigen i många fall materiellt selt bättre resultat men på grund av
myndigheiernas sämre överblick över del totala regelsyslemel innebär ordningen
ökade risker för kollisioner med annan lagsliftning. En annan omständighet ,som
kan verka i samma riktning är den snabba omsättning som präglar dagens
lagsliftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen anser alt även
förvaliningsmyndigheis lagprövning då och då kan komma att aktualiseras och
sätter i fråga om inle en besvärsregel borde införas av innebörd alt
förvaltningsmyndighets beslul i lagprövnings-fråga alltid skall överklagas hos
domstol,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, juridiska jäkulleten vid Uppsala
universitet och Sveiiges in­dusliijörbund hävdar alt ulredningens moliviexl ger
uttryck för ståndpunkten all endast ordalydelsen av en beslämmelse och inte
grunderna för den skall kunna vara utgångspunkt för lagprövning. De ställer sig
kritiska till denna ståndpunkt och anför därvid bl, a. all den innebär all
ulredningens eget motivutlalande om egendomsrätten blir rättsligt
innehållslöst.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förulom de remissinstanser som har angetts i del
föregående är hovränen för Västra Sverige (majorileien). juridiska fakulteterna
vid Lunds och Stockholms universitet och Medborgarrättsrörelsen positiva lill
all regler om lagprövningsräli förs in i g r u n d 1 age n . Dessa inslanser
förordar emellertid andra lösningaränden utredningen har föreslagit.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten jör Väslra Sverige anser all
lagprövningsfunkiionen utgör ett betydelsefullt inslag i del föreslagna
regelsystemet. Uppgifternas belydelse och komplicerade natur - liksom
nödvändigheten av enhetlighet i bedöm­ningen - talar enligl hovrätten slarkt
för alt lagprövningsfunkiionen uppdras ål ett enda organ med slor auktoritet.
Hovrätten föreslår därför att lag-prövningsfunklionerna samlas hos högsla
domslolen. Olika vägar kan enligl hovrätten stå lill buds all finna ul en
ordning för all i systemet inrymma en lagprövning genoin högsta domstolen. Ett
system som därvid förtjänar all övervägas har förebild närmasl i beslämmelser
om de europeiska ge­menskapernas domstol. Denna domsiol äger alt med bindande
verkan genoin förhandsbeslul avgöra frågor oni tolkningen av bl, a,
Romfördragei, Uppkommer en sådan tolkningsfråga i domstol i någol medlemsland,
skall eller kan frågan underslällas prövning av de europeiska gemenskapernas
domstol, - En pä detta mönster byggd lagprövning genom högsla domstolen skulle
kunna ulformas på olika säll, Enligl hovrällens mening bör regleringen närmast
inriklas på en ordning som uppställer hinder för allmän domstol i första och
andra instans all själv åsidosätta lag eller förordning med hän­visning lill
grundlagens besiämmel.ser, Domsiol som finner sig stå inför en normkoilision
bör sålunda ha att hänskjuta kollisionslrågan lill högsla domstolens prövning.
Den hänskjutande domslolen skall sedan ha att, med bundenhet vid högsta
domstolens yttrande, döma i det anhängiga målel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section439&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section440&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;206&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;-
En särskild fråga blir här om högsta domstolen skall ha alt avgöra också
lagprövningsfrågor som uppkommer hos andra rättstillämpande myndig­heler än
allmän domstol. Det kan visseriigen vara ell önskemål att alla
lagprövningsfrågor samlas hos en domstol. Behoven av särskild sakkunskap på
lorvallningsdomslolarnas rättsområden kan emellertid böra föranleda att
regeringsrätten handhar lagprövningen inom sitt kompetensområde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
Jdkulteten \id Lunds universitet förordar en förfalinings­domsiol. Fakulteten
erinrar om alt utredningen förutsätter all ett rättsligt verkande
grundlagsskydd för fri- och rättigheterna kommer att få sin största betydelse i
lägen, där den demokratiska samhällsordningen hotas av anti­demokratiska
rörelser inom landel eller utsätts för påfrestningar till följd av tryck
utifrån (s, 9(i), Fakulteten tillägger att grundlagsskyddet kan få en
moisvarande belydelse i del visserligen osannolika läget, all den de­mokratiska
samhällsordningen på ett smygande säll sakta förändras i auk­toritär riktning.
Fakulteten frågar sig, vilken verkan kravei på &amp;quot;uppenbar&amp;quot;
grundlagsstridighei kan komma att få i sådana tänkta lägen. Om lagpröv­ningsrätten
skall fylla sin avsedda funktion, måste den utövas innan det blir för sent. Om
fri- och rättigheterna begränsas steg för sieg, kommer man så småningom lill en
punkt, där begränsningarna sammantagna hotar den fria åsiktsbildningen (jfr s,
203), 1 ett sådant läge kan kravet på &amp;quot;uppen­bar&amp;quot; grundlagsstridighei
verka föriamande på domstolar och andra myn­digheter, Ulvecklingen kan då gå
vidare lill ett stadium, då domstolarna har förlorat den oavhängighet och
auktoritet, som är en förutsättning för lagprövningsrättens utövning. För all
lagprövningsrätlen skall fylla sin funk­tion i ell krisläge, måste den utövas
på ett relativt tidigt stadium, vilkel förutsätter ett visst mått av mod och
handlingskraft hos dess utövare, -Slutsatsen blir enligl fakulteten all
lagprövningsrälten, om den skall fylla sin avsedda funktion, måste anförtros åt
en central prövningsinstans med högt kvalificerad sammansättning och stark
auktoritet. En sådan författ­ningsdomstol skulle kunna beslå av dels ett anlal
framstående domare, dels lika många ledamöter valda av riksdagen, (Fakulteten
hänvisar i samman­hanget lill de förslag till ny sammansättning av riksrätten,
som tidigare har framlagts av författningsulredningen resp,
grundlagberedningen,) En domstol med sådan sammansättning skulle ha tillräcklig
auktoritet för att effeklivi kunna ulöva lagprövningsrälten. Att anförtro en
prövning av på en gång rättslig och politisk innebörd ål en instans, som kan
vänlas åtnjuta både domstolarnas och riksdagens förtroende, kan knappasl möta
några stör­re betänkligheter. Om uppkomna frågor om lagars och förordningars
grund­lagsenlighet kunde hänskjutas lill en författningsdomstol, skulle de
vanliga domstolarna befrias från en obehaglig uppgift, och förvaltningsmyndighe­terna,
som Ju står i eti principiellt lydnadsförhållande till regeringen, skulle
slippa en ännu obehagligare uppgift. Samtidigt skulle garantier uppnås för en
enhetlig och konsekvent rätLstillämpning i frågor om författningars grund­lagsstridighei,
- Mot del här framförda förslagel om en författningsdomstol&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section441&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section442&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;207&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skulle
enligt fakulteten möjligen kunna invändas, all denna domsiol skulle kunna komma
all besväras med prövning av en mängd hell obefogade invändningar om
författningars grundlagsstridighet. Denna risk kan emel­lertid lätt motverkas
genom en föreskrift, all domstol eller annan myndighei själv får ogilla en
invändning om grundlagsstridighei. En fråga skulle alltså få hänskjulas till
författningsdomstolen endasl om myndighelen efter in­vändning eller ex officio
finner, all det finns visst fog för att ifrågasätta en författnings
grundlagsenlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Medborgarrätisrörelsen förordar att
lagprövningsrätlen uppdras ål en författningsdomstol. Om denna uppgift skall
läggas påen på,sä rskilt sätt ut­sedd specialdomstol eller på vissa redan
befintliga domstolar sägs kräva vidare utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet
avråder bestämt från att den judiciella kontrollen inskränks lill fall av
&amp;quot;uppenbar&amp;quot; oöverensstämmelse. Förslagel innebär i det hänseendet en
väsenilig försämring av fri- och rällighelsskyddel enligl fa­kulteten.
Fakulteten anför följande om innehållel i gällande rätt:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del finns endasi ett rättsfall där HD åberopat ett
uppenbarheiskrav, NJA 1961 s, 253, vars rubrik lyder: &amp;quot;Åtal för brotl mol
6 ij 2 si, &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;valulaför-ordningen d, 25 febr, 1940 (utfärdad
efter riksdagens samtycke), beslående däri att betalning för vissa till
utlandet åren 1953 och 1954 sålda varor skulle hava mottagits utan vederbörligt
lillslånd. Invändning, att det i nämn­da förfaltningsrum upptagna förbudet för
den, som är bosatt här i riket, alt mottaga betalning från någon, som är bosatt
i utlandet, icke kunde stödjas på någon beslämmelse i valulalagen och därför ej
vore straffrättsligt gällande, har lämnats utan bifall, enär det icke kunde
anses uppenbart, all stöd i valulalagen saknades för förbudets tillämpning i
målet&amp;quot;, jfr s, 280,1 ålskilliga andra fall har HD ingått på frågan om
ivenne författningars överenssläm­melse utan all HD därvid använt något
uppenbarheiskrav, I vissa av dessa fall har hovrätt eller nedre
Justitierevisionen åberopat ett uppenbarheiskrav, vilkel sedan utgått ur HD:s
dom, t, ex, i NJA 1951 s, 39 angående kvar-låtenskapsskatteförordningen och
1948 s, 39 angående KM:ts föreskrifter om apoteksavgifter. Rättspraxis synes
sålunda icke vara så entydig i fråga om ett uppenbarheiskrav, som utredningen
antagit,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I sin argumentering mot kravet alt motslridigheien
skall vara &amp;quot;uppenbar&amp;quot; föratt myndighei skall åsido.sälla den lägre
författningen åberopar Juridiska fakulteten vid Stockholms universiiei särskill,
att ulvecklingen i konsti­tutionell praxis på ett eller flera områden kan bli
sådan, all man stegvis kommer att avlägsna sig från grundlagens eller annan
högre författnings norm, Tages icke på en gång ett alllför slorl steg, kan del
- med hänsyn till den lagstiftningspraxis som sålunda lidigare skapats - bli
svårt all hävda att motstridigheten genom den nya ålgärden blir uppenbar.
Svensk för-faltningshisloria har exempel pä sädana successiva förskjutningar.
Med hän­syn till en sådan ulveckling behövs en lagprövningskoniroll, som icke
är specielll begränsad och genom vilken det skulle kunna fastslås all. om ul-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section443&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section444&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;208&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vecklingen
skall fortgå i angiven riktning, en ändring av den högre normen behövs, med
därtill anslutande öppen diskussion, Däremoi är behovet mind­re av en
lagprövningsregel, avseende &amp;quot;uppenbar&amp;quot; lagslridighel, enär en sådan
motstridighet närmast utgör ett sällsynt fall av missöde i
lagstiftningsarbetet, vilkel hittills när del förekommit rättats så snart det
uppmärksammats, - Det sagda accentueras enligl fakulteten av den omständighet i
och för sig att det är oklart vad som avses med uttrycket i del föreslagna
stadgandet i 8 kap, 20 Ji, att motslridigheien skall vara &amp;quot;uppenbar&amp;quot;.
Med ordel uppenbar kan nämligen tänkas åsyftat, att motslridigheien skall
framstå entydigt vid tillämpning av allmänt .godtagna meloder för lagtolkning.
En annan innebörd är, all bevisningen skall ha nått en viss siyrka, och en
iredje att domsiol eller myndighet skall sätta åt sidan lag endasi om
kränkningen av grund­lagsbudet framsiår som grov, - En av fakultetens ledamöter
vill, om ut­redningens förslag skulle leda lill att domstolarnas rätt all pröva
överträdelser begränsas till uppenbara fall, avstyrka all fri- och
rättighetsutredningens förslag nu läggs till grund för lagstiftning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO är den remissinsians som är mest kritisk mol
utredningens förslag alt grundlagsfästa 1 ag p rö v n i n gs rä t te n , LO
till­bakavisar med skärpa föreställningen om att domstolarna skulle kunna ul­göra
frihetens väktare gentemot folkets ombud och förordar att ett uttryckligt
förbud mol lagprövning införs i RF, LO anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Myndigheler och domstolar skall givelvis endast
tillämpa föreskrifter som utfärdats av behöriga samhällsorgan, LO tillbakavisar
dock bestämt ulred­ningens förslag all ge domstolar och andra myndigheler räll
all underkänna sådana lagar och förordningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel står, enligl LO:s inening, i uppenbar
strid med regeringsformen I tj, I kapitlet som stadgar all &amp;quot;all offentlig
makt i Sverige ulgår från folkef&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO kan inte dela utredningens förmodanden om att
domstolarna endasl i undantagsfall skulle komma alt tillämpa rällen alt
underkänna lagar. Del förhållandel att domstolarna hittills i myckel blygsam
omfallning lillämpal den lagprövningsräli de med stöd av rättspraxis nu an.ser
sig besitta, får, enligl LO:s mening, inte las lill inläkl för all
lillämpningen även fortsätt­ningsvis blir begränsad. Om utredningsförslaget
genomförs kommer näm­ligen den rättsliga situationen att fundamenialt
förändras, Lagprövnings­rätlen, som hittills varil omstridd och aldrig
sanktionerats av folkviljan, skulle definitivt fastläggas, Underiagel för dess
tillämpning skulle dessulom väsentligen utökas, i och med att fri- och
rättigheterna grundlagsskyddas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen föreslår visseriigen att domstolar
endasl ska kunna pröva lagar och förordningar då de står i uppenbar strid med
grundlag respektive annan överordnad lag. Domstolarna lar dock enligl förslaget
själva rätten att avgöra vilka avvikelser som är all belrakla som uppenbara,
Enligl LO:s uppfattning kan det inte uteslutas att'detta uppenbarheiskrav
uttunnas i rättspraxis. Denna uppfattning styrks av del sätt, på vilkel
domstolarna utan stöd i grundlagen och i strid med åtskilliga
riksdagsultalanden, redan tagit sig lagprövningsrätt sorn princip.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del kan enligl LO:s mening, således inle uleslulas
all lagprövningsrätlen, i kombination med en oprecis och mångtydig
grundlagsreglering av fri-och rätiigheier, kan leda lill att lagars
överensslämmelse med grundlag ofta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section445&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section446&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;209&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;sätts i fråga.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delta skulle leda lill osäkerhet om
gällande rättsläge och framförallt bidra till en olycklig politisering av
domstolsväsendet. Medborgarnas möjlighel att följa del politiska
beslutsfattandet skulle dessutom försvåras avseväri. Därmed försvagas
demokratin.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Redan den av utredningen påvisade
&amp;quot;preventiva&amp;quot; effekt som en lagpröv­ningsrätt skulle utöva över
riksdag och regering är av samma skäl olycklig. Det opåvisbara i en sådan
&amp;quot;preventiv&amp;quot; effekt är en stor nackdel för de­mokratin. Det fördunklar
beslutsprocessen och ansvarsutkrävandet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Det förhållandet att domstolarna
tillgripit sig en viss lagprövningsrätt ger, anser LO, anledning till vaksamhet
från de folkvaldas sida, 1 samband med förfatlningsreformen år 1974 avskaffades
den så kallade opinionsnämnden - del organ genom vilket riksdagen kunde utöva
visst överinseende över högsla domslolen och regeringsrätten, LO vill i detta sammanhang
sätta i fråga om inte opinionsnämnden borde återinföras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;En ledamot i kriminalvårdsstyrelsen
och Bandhagen - Högdalens socialde­mokratiska Jörening framför synpunkter som
överensstämmer med LO:s,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Kritiska mol utredningens förslag
all föra in en uttrycklig paragraf i RF om lagprövningsräli, dock utan att
kräva ett förbud mol lagprövning är regeringsrådet Sjöberg, Svea tiovrän,
hovrätislagmannen Holmberg, kammarrätten I Göteboig, clviljörsvars-styrelsen,
socialstyrelsen, postverket, konimunfullmäkiige i Växjö kommun (ma­jorileien),
en ledamot i länsslyrelsen i Norrbollen, JO Lundvik, JO Wennergren, Svenska
kommunjörbundeis styrelse (majoriteten) och Amnesty International, svenska
sektionen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De angivna remissinstanserna har
delvis skilda utgångspunkter för sin krilik, Svea hovrän, hovrätislagmannen
Holmberg, kammarrätten I Göteborg, JO Wennergren och postverket ullalar sig
lill förmån för den nuvarande ord­ningen, enligt vilken en lagprövningsrätt av
myckel begränsad omfattning anses tillkomma domstolar och andra myndigheler
ulan särskill lagstöd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, Holmberg och
kammarrätten i Göteborg betonar alt man för all lagprövningsrälten skall
fungera väl måste vara återhållsam när del gäller alt i grundlag föra in
materiella bestämmelser som binder lagstiftaren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Med en viss åtstramning av
grundlagstexter och motiv bör förslagel enligl Svea hovrän inte medföra några
avgörande problem för rättstillämpningen. Av särskild betydelse är enligt
hovrätten att klart precisera de regler som skall ge ett undantagslöst
grundlagsskydd och de regler som gäller kom­petensfördelningen mellan riksdagen
och regeringen, Enligl hovrättens be­dömning ärdel i dessa delar i huvudsak
tillräckligt alt frågorna ägnas särskild uppmärksamhet vid överarbetningen av
motiven, 1 fråga om begränsnings­reglerna i förslagen till 2 kap, 12-15 tjtj RF
är det emellertid önskvärt med en renl lagteknisk åtstramning, - Hovrätten har
särskilt övervägt lämp­ligheten av att införa ett särskilt stadgande i ämnet i
RF, Hovrätten inser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;14 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section447&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section448&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
beaktansvärda skäl kan anföras för ett sådani sladgande, främsl sam­manhängande
med institutets betydelse i systemet och med angelägenheten i att precisera
dess innehåll. Hovrätten är emellertid närmast av uppfatt­ningen att ett
stadgande föder flera problem än det löser och alt det därför kan vara lämpligt
att som hittills lämna frågorna till rättstillämpningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätien i Göteborg påpekar alt man i och för
sig kan räkna med att lagprövningsrätlen kommer alt aktualiseras endast
undantagsvis, näm­ligen i sådana fall då riksdagen funnit sig föranlåten alt
sälla sig över grund­lagens beslämmelser. Men i så fall torde det ofta röra sig
om en situation som kan vara mycket svår för alt inle säga omöjlig för en
domstol eller en förvaltningsmyndighet att hanlera. Om t, ex, riksdagen har
tagit sitt beslut mot bakgrund av att landel annars riskerat all råka in i en
förödande konflikt, är del då rimligt att en domstol eller
förvaltningsmyndighet skall kunna underkänna riksdagens beslut och utlösa
konflikten, frågar kammarrätten, - Utredningen synes ha menat att risken för
all domstol eller förvaltnings­myndighet tvingas ta ställning till fall då
grundlag och vanlig lag strider mot varandra minskar betydligt genom att
lagprövningsrälten begränsas lill situationer där motslridigheien är uppenbar.
Kammarrätten är iveksam lill om denna effekt uppnås genom
uppenbarhetsrekvisitet. Möjligen vore del en bätlre lokution att föreskriva alt
motslridigheien skall vara grov,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JO Lundvik säger sig helhjärtat instämma i
utredningens uttalanden att polilisk makt inte bör skjutas över från de
politiskt sammansatta organen till icke-politiska organ och all domstolar inte
bör få i uppgift all träffa avgöranden som väsentligen grundas på politiska
värderingar och som alltså faller vid sidan av rättstillämpning i den
bemärkelse som della ord av hävd har i vårt land. Frågan är emellertid enligl
Lundvik om inte uiredningen med sill förslag ändå trätt nu angivna grundsatser
förnär. Utredningen menar att dess förslag strängt tagel inte innefailar annal
än ell lagfästande av redan gällande rält. Huru därmed må förhålla sig kan
enligl Lundvik lämnas därhän. Säkert är att frågan om domstolarnas
lagprövningsräli hittills knap­past haft någon praktisk betydelse, åtminstone
såviii rör lag antagen med riksdagen. Med ulredningens förslag - dess ulföriiga
uppräkning och pre­cisering av rättigheter som inte skall kunna åsidosättas annat
än under vissa noga angivna betingelser - kommer lagprövningen att få en hell
annan betydelse. Visserligen är det sagt alt föreskrift skall frångås endast om
den uppenbarl strider mot bestämmelse i grundlagen. Men frågan om en av­vikelse
är uppenbar kan vara föremål för delade meningar. Och del så mycket mer som
utredningen i sina motiv säger att inle endasl brott mol grundlagsregler som är
entydiga lill sin lydelse skall kunna utlösa ell un­derkännande, - Del kiin
mycket väl förhålla sig så, framhåller Lundvik, att avvikelsen från grundlagen
motiveras av lungl vägande, ytterst respek­tabla skäl. Om avvikelsen är
uppenbar, skall den icke desto mindre föranleda all den aktuella bestämmelsen
lämnas åsido. Lundvik ifrågasätterom dom­stolarna har den auktoritet i vårt
land som erfordras för att de skall kunna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section449&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section450&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;211&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;på
della sätl, i strid kanske mol en stor allmän opinion, vägra all tillämpa en av
riksdagen antagen lag. All ge en sådan lagprövningsräli även åt ad­ministrativ
myndighei, såsom föreslagits, väcker enligl Lundvik än större betänkligheter.
Här tillkommer ju också risken för allmänt kaos. Man kan lätt föreställa sig
vad som skulle bli följden om taxeringsnämnderna får för sig att någon paragraf
i skattelagstiftningen är grundlagsstridig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Svenska konimunförbundets styrelse
(majoriteten) uppehåller sig vid frågan om var gränsen mellan rätisiillämpning
och ställningstaganden av polilisk karaklär skall dras. Styrelsen vill starkt
understryka viklen av att ell lagprövningssystem inte får innebära någon form
av överföring av polilisk makl till domstolar eller andra organ som inte är
politiskt sammansatta. Den avgränsning som föreslås genom alt införa krav på
alt domstol eller annan rättstillämpande myndighet får sälla lag åt sidan
endasl om den slår i uppenbar strid med en bestämmelse i grundlag medföratl
domslolen själv får dra upp gränserna för vad som skall vara en uppenbar
grundlagskränkning eller ej. Frågan är därför om den föreslagna gränsen utgör
ett betryggande skydd mot att domstolarna kommer all överskrida gränsen mol
politiska ställningstaganden. Styrelsen är å andra sidan medveten om
svårigheterna alt dra upp exakta gränser i dessa sammanhang. Med hänsyn till
del sagda föreslår dock styrelsen att principen om domstolars lagprövningsräli
inte bör lagfästas utan all gränsfrågorna mellan rättstillämpning och politiska
avgöranden närmare analyseras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JO Wennergren påpekar att myndigheterna är skyldiga
alt ställa sig lan­dets lagar och andra författningar lill efterrättelse.
Eftersom grundlag är av högre dignitet än vanlig lag, skall en myndighet i
första hand rätta sig efter grundlagen. Strider en föreskrift i lag mol en
grundlagsbestämmelse skall myndighelen alltså lillämpa grundlagsbeslämmelsen
och inte lagfö­reskriften. Myndigheten har här helt enkelt intet val. Vad nu
sagts är en logisk konsekvens av rättsordningens uppbyggnad. Det kan inle sägas
att myndighelen härigenom sätter sig över folkslyrefsen eftersom grundlagen är
det förnämsta uttrycket för folkviljan. Det synes emellertid missvisande att
lala om lagprövning i della sammanhang eftersom fråga inte är om en lagprövning
i egentlig mening utan närmasl om lagtolkning. Utredningen föreslår nu i 8 kap,
20 tj bestämmelser om sådan lagtolkning. Enligt Wen­nergren ägnar sig denna
fråga emellertid inte för författningsmässig reglering. Det kan inte behövas
någon särskild bestämmelse om att myndighet ej får lillämpa föreskrift i lag
som strider mol beslämmelse i grundlag eller föreskrift i förordning eller
annan författning som slrider mot föreskrift i lag eller grundlag. Det följer
redan av bestämmelsen i I kap, I tj regerings­formen alt den offentliga makten
utövas under lagarna. Ej heller synes någol slå att vinna med att det i
grundlagen stadgas att myndighet ej får tillämpa den föreskrift som ej
tillkommit i laga ordning. Mot de föreslagna bestämmelserna kan emellertid
invändas inte bara alt de är obehövliga ulan också att de kan ge sken av att
tillägga myndigheterna ett slags kontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section451&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section452&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;212&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;över
lagstiftningsmakten och en kontroll som i så fall skulle vara föga förenlig med
statsskickets allmänna uppbyggnad, Wennergren ställer sig därför avvi­sande
till tanken på såda na besiämmelsersom de i 8 kap, 20 t; föreslagna. Det re­sonemang
utredningen för(s, 102)om en &amp;quot;Judiciell kontroll&amp;quot; av riksdagens lag­stiftningsverksamhet
framstårenligl Wennergren som främmande förden ju­ridiska verkligheten. Del
verkar nästan som om utredningen vill utnämna alla rättstillämpande organ till
kvasiförfatlningsdomstolar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser förordar alt myndighet, som
finner att föreskrift som myndigheten har att tillämpa står i strid med
överordnad författning, skall hänskjuta frågan om eventuell n o r m k o 11 i s
i o n lill riksdagens eller konstitutionsutskottets avgö­rande. Till dessa
remissinsianser bör regeringsrådet Sjöberg, civilförsvarssty­relsen,
kommunfullmäktige i Växjö kommun (majoriteten) och en ledamot i länsstyrelsen I
Norrbottens län.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrådel Sjöberg anser alt invändningar i
flera hänseenden kan riktas mot utredningens uiformning av lagprövningsrälten.
Det kan enligl honom sålunda starkt ifrågasättas om varje myndighet är lämpad
att utöva lag­prövning av del slag sorn omfattas av grundlagsbeslämmelsen.
Därtill kom­mer alt i fall, då något egentligt parlslbrhållande inle
föreligger, vilkel ej är ovanligt i förvaltningsärenden, lagprövningsfrågan
skulle kunna komma att stanna i första instans. Skäl synes kunna anföras för
att lagprövning i princip, i allt fall när den avser lag eller förordning, bör
få ske endast hos domstol i högsta instans. En tänkbar ordning härvidlag vore
att den myndighet - domstol eller förvaliningsmyndighet - som finner sig böra
vägra att lillämpa vi,ss föreskrift skall hänskjuta uppkommen fråga om lag­prövning
till högsta domstolen eller regeringsrätten. Därvid synes del na­turligt alt
fördelningen mellan nämnda domstolar sker efter samma grunder som de som gäller
för resning. Med utgångspunkt i del förhållandel, alt enligt rådande ordning
resning kan ske i även mål och ärenden som prövats av regeringen i sista
instans, synes del ej påkallal alt som särskill villkor för vägran att tillämpa
förordning uppställa det speciella rekvisitet att den ifrågakomna motslridigheien
skall vara uppenbar. Vidkommande före­skrift av lags nalur, dvs, föreskrift som
beslulas av riksdagen, synes det på de allmänna skäl som överhuvud tagel kan
anföras mot lagprövnings­institutet inte böra ankomma på myndighei att slutligt
vägra föreskriftens lillämpning, I sådant fall borde emellertid kunna tillämpas
den ordningen att den uppkomna frågan visserligen prövas av högsta domslolen
respektive regeringsrätten såtillvida alt domstolen uttalar sin uppfallning i
frågan men alt domslolen i fall då lillämpning befinnes böra vägras överlämnar
frågan till slutligt avgörande av riksdagen, 1 avbidan på slutligt avgörande
bör givetvis verkställighet ej få ske. Med en sålunda skisserad ordning, varom
förslag f ö, reservationsvis framförts i utredningen, skulle den renl juridiska
bedömningen förbehållas domstol, medan del slutliga ställningstagandet, som
uppenbarligen måste las under intryck av den gjorda juridiska bedöm-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section453&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section454&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ningen,
skulle komma att åvila del representativa organ som anförtrotts lagstiftningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.10
Lagrådsgranskning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad uiredningen har anfört om lagrådsgranskning har
fält ett blandat mottagande. Utredningens ståndpunkt att inle nu la slällning
till frågan om en föreskrift bör föras in i RF om lagrådsgranskning av förslag
som gäller rättighelsbegränsningar utan i stället rekommendera en
förutsättnings­lös ulredning om lagrådsinstilutet har emellertid godtagits
eller lämnats utan erinran av flertalet remissinstanser. Till denna grupp hör
högsta dom­stolen, kammarränerna i Göteborg och Sundsvall (majoriteten),
juridiska Jä­kulleten vid Lunds universitet, länsslyrelsen I Kronobergs län
(niajoriteten), mi­noriteten i kommunjullmäkilge i Växjö kommun, länsslyrelsen
i Malmöhus län (majorileien), länsslyrelsen I Norrbonens län. Svenska
kommunjörbundeis sly­relse (niajoriteten), LO, Sveriges domareförbund och
Sveiiges industriförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att införa obligalorisk lagrådsgranskning av
lagförslag som begränsar nå­gon grundlagsskyddad rättighet är ett sätt alt
&amp;quot;skydda&amp;quot; domstolar och för­valtningsmyndigheter från att tvingas la
ställning i politiskt kontroversiella frågor, framhåller kammarrätien i
Göteborg. Konsekvensen härav skulle bli, att domstolar och
förvaltningsmyndigheter bör kunna godta rättighetsin­skränkande lagar som
lagrådet har lämnat utan erinran, - Obligalorisk lag­rådsgranskning av
rättighetsinskränkande lagar är emellertid enligt kam­marrätten en från fiera
synpunkter iveksam ordning. Den skulle ge lagråds­granskningen en materiell
inriktning, vilket är en avsevärd skillnad i för­hållande till nuläget, Enligl
numera vederlagen uppfattning skall gransk­ningen vara begränsad till de
formella frågorna, 1 och med att granskningen skulle ta sikle även på lagarnas
materiella innehåll skulle lagrådet, särskill dä fråga är om politiskt
kontroversiella lagar, kunna komma i en utsatt ställning på liknande sätt som
kan vara fallet med förfatlningsdomslolar. Del får väl också antas att
lagrådets ingripanden inle skulle begränsas lill de grova fallen av
motstridighet mellan vanlig lag och grundlag ulan all lagrådei skulle reagera
även i de fall då den vanliga lagen framstod som tveksam i förhållande lill
grundlagens bud. Vidare får förutsättas all in­förande av en obligalorisk,
materiell lagrådsgranskning på vissa områden skulle avsevärt öka arbetsbördan i
lagrådet och ånyo aktualisera de problem som var en av orsakerna till
övergången lill fakultativ lagrådsgranskning. En lagrådsgranskning innebär
enligt länsstyrelsen i Norrbonens län inle i sig ett skydd för
rättighetsregleringen ulan är mera en fråga om lagstift­ningsteknik.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de remi-ssinslanser som godtar att en föreskrift
om obligatorisk lag­rådsgranskning beträffande förslag till lagar som
inskränker de medbor­gerliga fri- och rättigheterna inte nu införs anser högsta
domslolen, juridiska jäkulleten vid Lunds universitet, Sveiiges domareförbund
och Sveriges indu-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section455&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section456&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;214&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;siiijörbund
all lagra cl sgranskning i prakliken bör ske i be­tydande utsträckning
beträffande sådana lagförslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Högsla domstolen anför alt det med hänsyn lill den
utvidgning av rät­tighetsområdet som förslaget innebär måste, om förslagel
genomföres, bli en angelägen uppgift för lagrådet att vid granskningen av remitterade
lag­förslag ägna särskild uppmärksamhet åt frågan om förslagens förenlighet med
grundlagens besiämmelserom medborgarnas fri- och rältigheter. Inom uiredningen
har väckts förslag or.i att göra lagrådsgranskningen obligalorisk i alla
lagstiftningsärenden som innebär inskränkning i de grundlagsskyddade fri- och
rättigheterna. Det framstår visserligen enligl högsla domstolen som angeläget,
att sådana lagförslag regelmässigt kominer under lagrådets pröv­ning. Del bör
emellertid framhållas att en föreskrift om obligatorisk .sådan prövning kan,
särskilt rned hänsyn till de föreslagna grundlagsbudens vaga uiformning, dels
ge anledning lill meningsskiljakligheier huruvida i vissl fall remiss lill
lagrådet erfordras eller ej dels föranleda tvist huruvida en viss lag, som icke
remiuerats lill lagrådet, tillkommit i grundlagsenlig ord­ning. Även om
lagrådsgranskningen får anses bidraga lill all minska riskerna för alt lagar
stiftas, som strider mol grundlagens bestämmelser om de med­borgerliga fri- och
rättigheterna, synes övervägande skäl dock tala för att föreskrift om
obligatorisk lagrådsgranskning icke meddelas i della samman­hang. Om däremot
sådan lagrådsgranskning skulle införas generellt för rätts­områden, av vilka de
grundlagssiadgade fri- och rättigheterna eller flertalet av dem ulgör del,
saknas anledning all icke låta bestämmelsen om ob­ligatorisk lagrådsgranskning
gälla alla förslag lill lag som innebär inskränk­ning i nämnda rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jäkulleten vid Lunds unlversitei finner
det självklart all lagråds­granskning av förslag lill rätiighetskränkande lagar
i största möjliga ulslräck­ning bör ske. Del kan dock ifrågasättas om en
grundlagsföreskrift härom är nödvändig och lämplig. Vissa
rättighetsinskränkande föreskrifter, som utgör bihang lill andra regelkomplex
(l,ex, om tystnadsplikt eller fängel­sestrafi), är så vanliga, att en
obligalorisk granskning skulle bli alltför be­tungande. Och ibland kan en
föreskrift beröra en viss rättighet så perifert, alt del kan ifrågasättas om
den verkligen inskränker rällighelen. Del bör därför åtminsione försöksvis
kunna överlämnas åt regeringen all bedöma behovet av lagrådsgranskning. Genom
ett motivutlalande bör dock kraftfullt understrykas, att lagrådsgranskning bör
vara huvudregel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges indusliijörbund vidhåller den tidigare i
olika sammanhang fram­förda uppfattningen all lagrådets granskning av
lagförslag allmänt sell är synneriigen värdefull. Den snabba
samhällsutvecklingen och den därmed sammanhängande höga
lagsiiftningsaktivitelen skapar särskilda behov av en samordnad granskning som
främjar enhetlighel och konsekvens i lag­stiftningen, - Sedan den obligatoriska
lagrådsgranskningen avskaffades har konsliluiionsulskottei årligen undersökt
omfattningen och inriktningen av lagrådsremisserna. Undersökningarna visar att
del under de senasle åren&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section457&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section458&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;215&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skett
en drastisk minskning! sådana remisser. Sålunda varanlalet till lagrådei
remitterade lagförslag år 1970 68, 1971 29, 1972 12, 1973 15 och 1974 &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;stycken.
Enligt förbundets mening är den redovisade utvecklingen upp­seendeväckande. Del
är därför av slor vikt att en utredning av del slag fri- och
räitigheisutredningen anger snarast kommer till slånd, - Vad gäller
lagrådsgranskning i della speciella fall anser förbundel dessutom en sådan
granskning vara väsenilig mol bakgrund av den krilik som från vissa håll
riktats mot den av utredningen föreslagna lagprövningsrätten. En obliga­lorisk
lagrådsprövning kan nämligen förväntas ytterligare förstärka rätts­säkerheten
vid lagstiftning som berörde medborgerliga fri- och rättigheterna genom alt
minska antalet fall då en lagprövning aktualiseras, - Enligl för­bundets mening
kan det - om en utredning kommer till stånd - anses to-lerabelt all frågan om
lagrådsprövning hålls öppen under en begränsad lid. En förutsättning härför
måsle dock vara alt den ovan redovisade utveck­lingen beträffande antalet till
lagrådet remitterade lagförslag inte fortsätter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Positiva till att ulan särskild utredning i RF föra
in en bestämmelse om obligatorisk lagrådsgranskning av förslag till lagar som
be­gränsar de medborgerliga fri- och rättigheterna är regeringsrätten, Svea hov­rätt,
hovrätten Jör Västra Sverige, en ledamot i kaniniarrällen I Sundsvall,
rikspolisstyrelsen, juridiska jäkulleten vid Uppsala universiiei, jyra
ledamöter i länsstyrelsen i Kronobergs län, konintunfullmäkiige i Vä.xjö kommun
(ma­joriteten), fem ledamöter i länsslyrelsen i Malmöhus län, JO Wennergren,
nio ledamöter i Svenska konimunjörbundels styrelse. Sveiiges advokatsamjund.
Sveriges Jiikyrkoråd, centerns kvinnojörbund, moderaia sanUingspanieis kvin­noförbund.
Inlernationella Juristkommissionen, svenska avdelningen, och Med­borgarrättsrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om lagrådsgranskning har i fiera yttranden
sammankopplats med frå­gan om lagprövningsrätlen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom en ordning med obligalorisk lagrådsgranskning
av lagförslag, som innebär inskränkningar i de medborgeriiga fri- och
rättigheterna, vinner man enligl Svea hovräti i prakliken ell inle oväsentligt
skydd för dessa. Av särskild belydelse skulle vara all behovei av en
efterföljande lagprövning skulle minska. Hovrätten ser av dessa skäl avgörande
fördelar med obligalorisk lagrådsgranskning på här berörda områden. Med hänsyn
till alt även en minoritet inom vederbörande riksdagsutskott har rätt att
påkalla lagrådels hörande bör gälla, alt underlåtenhet alt inhämta lagrådets
ytirande inte bör betraktas som sådani förfarandefel som kan i sig föranleda
alt en lag icke tillämpas av domstol. Hovrätten anmärker att ulredningens
argumentering mot obligatorisk lagrådsgranskning(s, 110)-som väsentligen
innebär förord för en ny ulredning - synes svag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett samspel beträffande lagförslag som siklar lill
inskränkning i fri- och rättighet mellan de politiska organen och lagrådet
såsom företrädare för rättskipande myndigheter kan enligl hovrätten Jör Västra
Sverige vara ett&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section459&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section460&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;216&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;medel
att stämma samman uppfattningen om tolkningen av grundlagen. Därmed skulle
risker för konflikter vid lagprövningsrättens utövande kunna ytterligare
begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Önskar man &amp;quot;Judiciell kontroll&amp;quot; över
lagstiftningsverksamheten på fri-och rätligheisområdena bör denna enligt JO
Wennergren sättas in på det förberedande stadiet i form av lagrådsgranskning.
Dels från denna rätts-skyddssynpunkt, dels med hänsyn till de kvalificerade och
komplicerade rättsliga frågeställningar som lagstiftning om fri- och
rättigheter kommer att ge upphov till, anser Wennergren all lagrådsgranskning
bör göras ob­ligalorisk för sådan lagsliftning. Utredningen har som riktmärke
uppställt all reglerna i grundlag om fri- och rättigheter skall utformas så alt
man så långt möjligt undgår juridiska tvister om deras innebörd. Tyvärr lär man
enligt Wennergren inle kunna komma så långt i detta hänseende. Man bör inte
göra sig några illusionerom möjligheterna att på ett otvetydigt sätt formulera
grundsatserna. Snart sagt varje ord ger rum för ol i ka meningar om innebörden.
Vilka olika företeelser är t, ex, att hänföra under begreppen möte, demonstra­tion,
religion, åskådning, opinionsyttring? En grundlagsreglering av fri- och
rättigheter måste oundvikligen föra med sig en mängd nya juridiska tolknings­frågor
och komplicera rättssystemet. Det äremellertid en olägenhet som är värd sitt pris,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges
advokatsamjund finner inte det av ulredningens majoritet fram­förda skälet för
uppskov med lagstiftning i denna fråga bärkraftigt. Enligt regeringsformen i
dess nuvarande lydelse skall ett lagråd finnas, och ingen har - samfundet
veteriigt - tänkt sig att den kommande utredningen skulle ha till uppgift att
överväga ett avskaffande av lagrådet. Om alltså lagrådet kommer att äga bestånd
även i framtiden, vilket samfundet förutsätter, bör till dess granskning i
första hand hänskjutas sådana lagförslag i vilka inskränkningar i medborgarnas
grundlagsfästa fri- och rättigheter ifrågasätts. På lagar med sådant innehåll
måsle de största krav siällas med avseende på lagstiftningsproduktens kvalitet,
varför en obligalorisk granskning från , lagrådets sida enligt samfundets
mening ler sig ofrånkomlig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fyra ledamöler i länsstyrelsen i Kronobergs län
erinrar om all en tredjedel av ledamöterna i ett utskott enligl 4 kap, 10 tj
riksdagsordningen kan få lill slånd lagrådsyltrande, Utskoltsmajoritelen kan
dock motsätta sig mi­noritetens önskan, om den skulle finna att det dröjsmål
med ärendets be­handling som är förenat med lagrådsgranskningen skulle leda
lill avsevärt men. För den händelse regeringen anser alt ell lagförslag ej
innebär någon inskränkning i de medborgeriiga fri- och rättigheterna finns
således inte någon oinskränkt rätt för minoriteten att få till stånd
lagrådsyttrande, -De fyra ledamöterna ifrågasätterom inte del av majoriteten
föreslagna grund­lagsskyddet bör förslärkas ytteriigare genom alt ge en viss
minoritet i ett ut­skott, förslagsvis en tredjedel, en oinskränkt rätt att
besluta om en lagrådsre­miss. Härigenom skulle den fördelen uppnås alt, om en
betydande politisk mi­noritet i frågasätter ett lagförslags överensstämmelse
med grundlag och begär&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section461&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section462&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagrådsremiss,
lagrådets yttrande skulle finnas tillgängligt vid den fortsatta be­handlingen,
Desynpunktersom framförts av lagrådei skulle därvid kunna be­aktas i
riksdagsdebatten. Den invändningen att ärendets behandling kan bli försenad
genom ell sådant förfarande färanses nierän väl uppvägasav kravei på att frågor
av delta slag blir omsorgsfullt belysta. Faran för all lagrådei häri­genom
skulle komma att politiseras är mindre trolig. Eventuellt kommer dess
arbetsbörda all ökas något, vilkel dock inte kan anses vara ett avgörande hin­der.
En ulökningav antalet ledamöter får i så fall övervägas. Genom domsiolar­nas
lagprövnings rätt, lillsammans med en utökad möjlighet att inhämta lagrå-dets
yttrande, blirden rättsliga kontrollen starkare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
Diskrimineringsförbud i grundlag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstaganden beiräffande
frågorna om e n allmän likhelsgrundsats, förbud mot särbehandling på grund av
åskådning och förbud mol särbehandling på grund av ras m, m, godtas eller
lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser, bl, a, Svea hovrätt,
socialstyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län och Landstingsförbundet.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del förbud mot särbehandling på grund av bl, a,
politisk åskådning som uiredningen föreslår kan enligl Landsiingsförbundet få
belydelse i den på­gående diskussionen om förhållandel mellan majoritets- och
minoritets-företrädare i kommuner och landstingskommuner. Förbundet konstaterar
att föreliggande förslag till enhetlig kommunallag i betänkandet (SOU 1975:41)
Kommunal demokrati inte innehåller några beslämmelser som reser lagliga hinder
för minoritetens handlingsfrihet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
några yttranden kommenteras utredningens ställningstaganden närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska Jåkulieien vid Lunds universitet
diskuterar de föreslagna diskri­mineringsförbudens räckvidd. Först och främsl
förbjudes, påpekar fakul­teten, diskriminering endast på vissa grunder,
nämligen åsikter, tillhörighet lill minoritet och kön. Vid en jämförelse med de
inlernatonella konven­tionerna saknar man sådana grunder som social härkomst,
förmögenhel, börd eller ställning i övrigi, (Se även nu gällande RF 1:8, som
nämner samhällsställning och förmögenhet,) Någol hinder uppställes alltså inle
mol särbehandling av enskilda på grund av att de är exempelvis fastighetsägare,
hyresgäster, anställda eller näringsidkare. Fakulteten vill inte påyrka någon
utvidgning av diskrimineringsförbuden, vilken förmodligen skulle vara för­enad
med stora formuleringssvårigheter, ulan nöjer sig med att peka på problemet, -
Vidare märkes att de diskrimineringsförbud, som föreslås, har mycket olika
räckvidd. Förbudet mot åsiktsdiskriminering (13 t; 2 st,) gäller endast vid
rättighelsbegränsningar, medan förbuden mot minoritets- och könsdiskriminering
(17 och 18 tjtj) sträcker sig över hela normgivningsom-rådet och sålunda
egentligen spränger den ram, som anges av kapiielrubriken.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section463&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section464&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
begränsade räckvidden av förbudet mot åsiktsdiskriminering medför, fortsätter
fakulteten, att del inle finns någol.grundlagshinder mol åsikls­diskriminering
exempelvis vid utformningen av del slalliga stödet lill kul­turlivet. Det finns
säkert goda skäl som talar för en viss begränsning av förbudels räckvidd. Del
skulle Ju vara för myckel begärt all staten, när den understödjer
tidningsutgivning och föreningsliv, skulle vara tvungen att lämna positivt stöd
även åt antidemokratiska riktningar. Man kan dock fråga sig, om del inle skulle
vara möjligt all utsträcka förbudet mol åsikts­diskriminering till alt gälla
för ytterligare några betydelsefulla områden. Ett sådani förbud skulle vara
önskvärt exempelvis i fråga om det slalliga stödet lill forskningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska Jäkulleten vid Uppsala universiiei vill
lill 2 kap, I7ij anmärka, att några sakliga skäl icke anförts för all förkorta
listan över otillåtna dis­krimineringsgrunder. Listan bör enligl fakulteten ha
den fullständigare ly­delse som nu återfinnes i I kap, 8 tj andra punkien,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK tar upp ulredningens uttalande beträffande
diskrimineringsförbuden i 2 kap, 17 och 18 tjt;, all de i.törsta hand riktar
sig lill normgivaren. Därmed anlyds all de också gäller de verkställande
organen, Della är enligt JK na­turiigtvis riktigt i så måtto alt myndigheterna
är skyldiga alt i sin rätts­tillämpning följa lagar och författningar. Men
därutöver innefattar, enligt JK, de båda paragraferna inle någol förbud för
myndighelerna att låta sina avgöranden infiuerasav omsländigheler som där
avses, Enligl ulredningens inening innebär del nyss påpekade förhållandet inte
någon lucka i regel­syslemel. Utredningen an.ser nämligen all beslämmelserna i
nuvarande I kap, 8 t; RF (första punkten) om all domstolar och
förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet skall iakttaga saklighet och opartiskhet
utgören lillräcklig garanti. Denna uppfaltning är sä bestämd alt uiredningen t,
o, m, föreslår all del nuvarande förbudet (i I kap, 8 tj andra punkten) mol
särbehandling på grund av personliga förhållanden, såsom tro, åskådning, ras
etc, skall upphävas, - Den valda lösningen har enligl JK:s mening vissa
brister. För­budet mot diskriminering kommer knappast till klart ullryck enbari
genom kravei på saklighet och opartiskhet (i I kap, 9 t; enligl ulredningens
förslag), Skyddel för de fri- och rättigheter som anges i 2 kap, 17 och 18 ijtj
kommer med den valda tekniken all delvis regleras i I kap,, vilkel slrider mol
ut­redningens förslag i övrigi, Slulligen innebär förslaget en viss
inkonsekvens såtillvida som diskrimineringsförbudel enligl 2 kap, I7ij kommer
all få en olika innebörd för myndigheterna och lagstiftaren. Lagstiftaren
förbjuds att särbehandla i missgynnande riktning. Myndigheterna förbjuds alt
sär­behandla över huvud t.igel. - JK:s sluis-als blir att förbuden i 2 kap, 17
och 18 tjtj bör kompletteras så att de generellt också gäller myndighelerna, I
delta syfte kan båda paragraferna förslagsvis inledas med &amp;quot;Lag eller annan
föreskrift eller domstols eller förvaltningsmyndighets beslul får ej innebära&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;--- &amp;quot;, Detta kräver
viss ytterligare justering av 18 tj. Ändringarna i 18 t;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;synes
inte behöva föranleda ändring även i den föreslagna 2, i övergångs­bestämmelserna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section465&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section466&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;219&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas rikstörbund
förklarar all riksförbundet inte delar ulred­ningens uppfattning att svensk
lagstiftning inte diskriminerarsamerna, efter­som den centrala
&amp;quot;samelagsliftningen&amp;quot; - renbeleslagarna - vilar på en
dar-winistisk/rasistisk grund. Detta framhölls av riksförbundet i
remissyttrande den 10 april 1969 över belänkandel Lagsliftning mot
rasdiskriminering (SOU 1968:68), Till ytterligare belysning av detta hänvisar
riksförbundet till ett ullålande av professor Gunnar Eriksson den 19 september
1975 om dar­winismens påverkan på renbeleslagstiftningen, ingående i Samernas
Vita Bok 111:1 och 111:2,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag lill förbud
mol särbehandling på grund av kön hälsas med tillfredsställelse eller godtas av
en majoritet av remissinsianserna, bl, a, socialstyrelsen, länsstyrelsen I
Norrbonens län, Landsiingsförbundei, Centralorganisationen SACO/SR, Fredrika
Bremer-För­bundet och centerns kvinnoförbund. Förbudet skulle enligt SACO/SR
bidra till att stärka jämställdheten mellan män och kvinnor och innebära att
alla oavsell kön skall ha lika rättigheter, möjligheter och ansvar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fredrika Bremer-Förbundet, som har
den principiella uppfattningen att det medborgerliga ansvaret för
totalförsvaret skall vara lika för kvinnor och män, kräver en könsneutral
uttagning till tjänstgöring inom totalförsvaret. Förbundet kan därför inle acceptera
att värnpliktsbestämmelserna undantas från förbudet mol könsdiskriminerande
lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Delegationen Jör jämställdhet
mellan män och kvinnor lar inte ställning till om ell förbud i grundlag mot
lagsliftning som särbehandlar könen är önskvärt. Delegationen inskränker sig
lill all uttala all den beträffande den föreslagna skrivningen i 2:18 RF
förutsätter att paragrafen inte hindrar alt regeringen vidtar positiva
särålgärder för att främja jämställdhet mellan kö­nen. Regeringen bör alliså
inle vara beroende av delegeringsbeslut från riks­dagen för all kunna meddela
föreskrifter som medger begränsning i förbud mot särbehandling på grund av kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, hovränen för Väslra
Sverige (majoriteten) och skolöversty­relsen rekommenderar alt bestämmelsen som
förbjuder särbehandling på grund av kön i 2 kap, 18 tj i förslaget utgår.
Juridiska jäkulleten vid Uppsala unlversitei (majoriteten) finner all del i 2
kap, 18 tj föreslagna allmänna undan­laget från grundlagsregeln mot
könsdiskriminering - &amp;quot;om föreskriften ej syftar till alt åsladkomma
jämställdhet mellan män och kvinnor&amp;quot; - är så obestämt och kan ges en så
vittomfattande innebörd att huvudstadgandet om förbud mol könsdiskriminering
därigenom blir värdelöst och ulan reellt innehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligt Svea liovrän rör det sig här
om ell aktuellt och angelägel pro­blemkomplex som är föremål för statsmakternas
och de politiska partiernas uppmärksamhet på olika sätt. All i dagens läge
utforma en tillfredsställande grundlagsregel i ämnet är en utomordentligt svår
uppgift, som lar ses mot bakgrunden av bl, a, att tanken på en generell lag mot
könsdiskriminering har avvisats. Hovrätten finner inte all ulredningens förslag
till 2 kap, 18 tj RF inne-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section467&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section468&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;fattar
någon nöjaktig lösning. Snarare kommerdelatlskapasvårigheleränall lösa problem,
1 själva verket kommer bestämmelsen med den föreslagna for­muleringen
programstadgandena nära, Della framgår också av ulredningens molivering, där
det sammanfattningsvis anförs (s, 118) att förslagel förutsätts &amp;quot;verka som
ett slarkt stöd i de strävanden mot ökad jämställdhet mellan män och kvinnorsom
nu pågår på samhällslivets alla områden&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen i 18 ij iir, enligt Itovräiien för
Västra Sverige (majorileien), med den övergångsreglering som föreslås, tämligen
innehållslös. Vill man gå längre än till ett målsättningssladgande lorde en
genomgång och översyn av gällande föreskrifter som innebär särbehandling vara
ofrånkomlig. Be­stämmelsen i 18 ijärf ö, oklar. Del är sålunda säkeriigen inte
särdeles lätt att avgöra om en åtskillnad ärdirekl eller indirekt orsakad av
biologisk skillnad,-Temporara eller mera varaktiga avvikelser föratt öka
jämställdheten bör knap­past få förekomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skolöverstyrelsen hänvisar till sitt yttrande 1975-06-23
lill statsrådsbered­ningen med anledning av promemorian (Ds Ju 1975:7) lill
frågan om lag­stiftning mol könsdiskriminering, Skolöverslyrelsen uttalade där,
all hu­vudprincipen bör vara, all man är återhållsam med lagstiftning mot köns­diskriminering,
Ell förbudslänkande hindrar nämligen understundom den smidighet i åtgärder som
samhällsutvecklingen kräver, Skolöverslyrelsen ansåg, att man i lagar och
förordningar och andra bestämmelser i stället skulle uttrycka sig positivt, -
Skolöverstyrelsen finner i konsekvens härmed, att en föreskrift om jämställdhet
mellan män och kvinnor endasl bör intas i 1 kap, 2 tj och all 18 ij således bör
ulgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hoyrätislaginannen Holmberg i hovränen jör Västra
Sverige är ense med hovrättens majoritet om att bestämmelsen i 18 t; om
särbehandling på grund av kön är tämligen innehållslös om man beaklar även den
föreslagna över­gångsregleringen. Ettavgörande fel liggerenligl Holmberg i alt
bestämmelsen, synbariigen på grund av alltför högt ställda ambitioner från
ulredningens sida, tarsiklepåall särbehandling på grund a v kön. Delta hargjort
del nöd vändigt all ta in förbehåll dels med lanke på föreskrifter med syfte
att åstadkomma jäm­ställdhet, dels med tanke på föreskrifter orsakade
&amp;quot;direkt&amp;quot; av biologiska skill­nader. Båda dessa förbehåll inbjuder
till argumentering i rättsliga termer i frågor som mera hör lill den politiska
sfären. Del prakliska problemet - nu och under den framtid som kan
överblickas-är att förebygga all kvinnor missgynnas på grund av sitt kön. Delta
problem kan lösas omedelbart genom en bindande grundlagsregel, Närdet någon
gång i en avlägsen framtid kan finnas behov alt i grundlagen skydda männen mol
diskriminering, lär det också finnas tid att överväga hur denna reglering bör
ulformas. På grund av det anförda föreslår Holmberg att 18 t; ersattes med ett
i 17 1; inarbetat förbud mol föreskriflersom innebäratt kvinnlig medborgare
missgynnas på grund av sitt kön. Ett så avfat­tat diskriminalionsförbud torde
knappast behöva förses med övergångsbe-slämmelser(jfr bet, s, 479 och 482),
Iden mån nu gällande bestämmelser kan sä­gas innebära missgynnande a v kvinnor
pågrund av kön kan de säkeriigen upp­hävas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section469&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section470&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beiräffande utformningen av 1 kap, 9 tj i utredning­ens
förslag (motsvarigheten lill 1 kap, 8 tj RF) Töresiär kriminalvårdsstyrel­sen,
datainspektionen,.juridiska fakulteten vid Upp.sala universitet. Sveriges in­dustriförbund
och Internationella Juristkommissionens svenska avdelning all ävensådanaorganvilkaenligt
11 kap.6 tj tredje styckei regeringsformen anför­trotts förvaltningsuppgift som
innefattar myndighetsutövning skall iakttaga saklighet och opartiskhet i denna
sin verksamhel. Juridiska fakulteten vid Upp­sala universitet föreslår ett
tillägg till 1 kap, 9 tj av följande lydelse: &amp;quot;Det­samma gäller kommuner
liksom bolag, föreningar, samfälligheter och stif lelser i den mån
förvaltningsuppgifter anlorlrotis eller överlämnats åt sådana organ,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl Internationella Jurisikommissionens svenska avdelning
bör även re­geringen i del löpande förvaltningsarbetet omfattas av förevarande
paragraf Socialstyrelsen anser alt stadgandet även skall rikta sig till
kommunala organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska JakuUeten vid Lunds universitet
framhåller att de föreslagna dis­krimineringsförbuden inte är
&amp;quot;heltäckande&amp;quot;. De hindrar inle vissa former av åsiklsdiskriminering
och inte heller särbehandling på grund av t, ex, viss yrkeslillhörighet.
Föreskrifter av sådan innebörd blir myndigheterna skyldiga att följa. Det blir
därför enligt fakulteten missvisande alt, som utredningen föreslår, i en
förkortad sista paragraf i I kap, fastslå myndigheternas skyl­dighel att
iakttaga saklighet och opartiskhet, ulan att det på något sätl anlydes all
denna skyldighet kan upphävas genom föreskrift i lag eller förordning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Det materiella skyddet för opinionsfriheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1
Allmänt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens utformning av förslaget till skydd för
opinionsfrihelerna kommenteras utförligt av JK som yttrar:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag innebär att ett grundlagsskydd
för rättigheterna ska­pas bl.a. genom att särskilda villkor uppställs för
begränsningar av dem, t.ex. tillgodoseende av vissa ändamål. Denna metod
släller särskill stora krav på klarhet och distinktion i formuleringarna.
Fördel försia måsle redan rättigheterna erhålla lill innehåll och omfång
lydliga definitioner så all man kan fastslå om en tänkt lagstiftning medför
intrång i en viss rättighet eller inie. Delta bereder särskilda problem i fråga
om de positiva opinionsfri­heterna eftersom dessa lill sina yttringar går i
varandra. Sålunda innebär utövandet av t, ex, mötesfriheien och
demonstraiionsrätten meningsyttring­ar likaväl som utövandet av
yttrandefriheten, Della ligger f ö, redan i be­greppen möte och demonstration.
Dellagande i ell demonstrationståg är sålunda ett utiryck för att man ansluler
sig till de tankar etc, som åsyftas med demonstrationen. Här må erinras all
enligt ulredningens förslag de­finitionen av yttrandefriheten även skall
upplaga uttryckande av tankar och känslor. Vidare ligger i utövandet av
mötesfriheten också ett inhämtande av informaiion, varför denna rättighet
delvis sammanfaller med informa­tionsrätten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section471&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section472&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;222&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovet av särskiljande definitioner rättigheter
emellan är särskill stort om - såsom uiredningen föreslår - olika
inskränkningsregler skall gälla opi­nionsrättigheterna emellan. Utredningen
synes genom en del resonemang vilja manövrera därhän att en och samma
lagsliftning inte skall anses drabba' mer än en rättighet. Jag anser delta
synsätt konstlat. Man kan inte blunda för att en lagstiftning i realiteten kan
inkräkta på fiera rättigheter och und­komma svårigheterna genom moiivuttalanden
av innebörd att ett visst in­grepp icke skall eller icke bör anses drabba en
viss rättighet. Med ulred­ningens metod får man lätt en skev bild av
rättigheternas innebörd och skydd, I delta sammanhang vill jag också framhålla,
att utövandet av mö­tesfriheten, demonstraiionsrätten, yttrandefriheten och
informationsrätten ofta ingår som led i ett sammanhängande föriopp. Uteslutet
är då inle att ett intrång, som direkl riktar sig möten länk i denna kedja,
mereller mindre automatiskt, indirekl också kränker de andra rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Men utredningens metod all skapa skydd genom
uppställande av be­gränsningsändamål ställer slora krav inle bara på
definitionerna av de skilda rättigheterna. Ännu viktigare är att de
grundlagsregler som inskränker fri-och rättigheterna blir klara och
heltäckande. Del gäller inte endast att bereda möjlighet till framtida
inskränkningar lagstiftningsvägen utan också att ska­pa täckning åt redan
uifärdade författningar, framför alll inom strafflag­stiftningen. Det kan redan
här konstateras att uiredningen knappasl helt lyckats med alt finna i dessa
hänseenden hell tillfredsställande formuleringar. Detta torde till viss del
bero på del antydda förhållandet att uiredningen lycks vilja i princip hänföra
ellvarl intrång till allenast en rättighet. Som exempel kan nämnas
uniformsförbudel, som utredningen i valet mellan olika möjligheler förklarar
sig närmast vilja anse som inirång i yttrande­friheten. Jag återkommer härlill
längre fram,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kravei på klara regler gäller inle minst med tanke
på all domstolar och andra myndigheter föreslås skola erhålla uttrycklig
lagprövningsräli. Vissa av de begränsningsregler som utredningen föreslår är av
den beskaffenhet all del slarkl måste betvivlas om de lämpligen kan ulgöra
grund för den rättsliga prövning som lagprövningen innebär. Jag åsyftar här
reglerna i 2 kap, 13 t; och 14 t; sista stycket. Särskilt gäller kritiken
bestämmelsen i förslnämnda paragraf att en &amp;quot;begränsning aldrig får sträcka
sig så långl att den ulgör ett hot mol den fria åsiktsbildningen såsom en av
folkstyrelsens grundvalar,&amp;quot; Denna bestämmelse har snarare karaklär av ett
programstad-gande än en (bindande) rättsregel. Del är i varje fall svårt alt
förstå hur en myndighei vid sin lagprövning skall kunna beakla denna regel utan
att ge sig in på politiska bedömningar. Om reglerna i nämnda båda lagrum kan
helt allmänt sägas alt de med hänsyn till sin vaghet och obestämdhet dels är
svåra all lillämpa och dels lämnar stort utrymme för subjektiva värderingar.
Eftersom de i förekommande fall skall beaktas Jämsides med
inskränkningsändamålen, är de ägnade att komplicera prövningen för både
lagstiftare och rältskonlrollerande myndigheler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen säger sig ha behandlat
opinionsfrihelerna för sig i syfte alt vinna ökad stadga åt del särskilda
skyddet för dessa rättigheter. Jag delar utredningens uppfallning om fördelarna
med den valda tekniken i denna del, Däremoi kan jag inte acceptera ulredningens
teknik i övrigt, nämligen att hänföra de regler som generelll begränsar
yttrandefriheten enbari lill områdei för denna fri- och rättighet, antingen den
utövas vid t, ex, en de-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section473&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section474&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;223&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;monslration,
inom ramen för föreningsverksamhet eller i annal samman­hang (s, 122 n). En
inskränkning i yttrandefriheten skall alltså inte samtidigt kunna ulgöra en
inskränkning även i möiesfriheten. Eftersom frågan har betydelse för
utformningen av begränsningsreglerna för samtliga s, k, opi­nionsfriheier
anserjag lämpligt alt ta upp den innan Jag går in på reglerna för resp, fri-
och rättighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den brist i utredningens förslag som jag här avser
- en brist som är av uleslulande formell natur- kommer lill synes vid en
jämförelse mellan t, ex, 2 kap, 2 t; 4, och 15 tj andra styckei. Om lagtexten
är logiskt uppbyggd, måste &amp;quot;demonslralionsrätt&amp;quot; givelvis ha samma
belydelse i båda paragra­ferna. Eftersom demonstraiionsrätten otvivelaktigt
måste anses innefatta en rätt alt framföra åsikter (jfr nuvarande 2 kap, I ij
4, RF) skulle av 2 kap, 15 t; - som enligl sin ordalydelse exklusivt reglerar
möjligheterna att begränsa rättigheten - följa all ingrepp mol en demonstration
med hänsyn till enskilds anseende eller privatlivets helgd vore otillåtel.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av motiven framgår att förslaget inte får uppfattas
på nyss angivei sätt. Avsikten är att 2 kap, 14 tj skall kunna tillämpas även
på möten och de­monstrationer. För all komma till delta resultat vid en läsning
av enbart lagtexten måste man uppenbarligen uppfatta exempelvis
demonstrations-rätten såsom enbart en rätt att samlas på allmän plats utan att
ge uttryck för någon åsikl, Åiersioden av innehållel i demonstrationsrälten
skulle då ligga i definitionen på yttrandefriheten. Även om en sådan teknik är
teo­retiskt möjlig bör den uppenbarligen inte lillgripas, bl, a, därför all
begreppel demonslralionsrätt enligt vanligl språkbruk så klart innefattar även
en räll att uttala åsikter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt min mening kan en bättre ordning vinnas
genom att uttryckligen låta 2 kap, 14 tj avse yilrandefrihelsmomeniet i
samtliga de fri-och rättigheter som anges i 2 ij, Deisamma bör nalurliglvis
gälla även rätten till information, I 15 ij kan därefier - med endast formella
avvikelser från förslagel - anges vilka ytteriigare begränsningsändamål som
skall gälla i fråga om där angivna fri- och rättigheter. De båda paragraferna
skulle med denna teknik förslagsvis kunna få ungefär följande lydelse,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14   t;. De fri- och rättigheter som anges i 2 ij
får i vad de innefattar (utö­&lt;br&gt;
vande av) yttrandefrihet eller rätt till information begränsas med hänsyn&lt;br&gt;
lill rikels säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhel, enskilds&lt;br&gt;
anseende, privatlivets helgd, förebyggande och beivrande av broll eller när det&lt;br&gt;
eljesi föreligger särskill viktiga skäl. Vidare fär friheten alt yttra sig i
närings­&lt;br&gt;
verksamhet begränsas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vid bedömandet av vilka begränsningar som får ske
med stöd av försia slycket skall särskill beaklas viklen av vidaste möjliga
rätt att avge me­ningsyttringar och inhämia informaiion i politiska, religiösa,
fackliga, ve­tenskapliga och kulturella angelägenheler,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15   tj. Utöver vad som anges i 14 tj får
mötesfriheten och demonstrations-&lt;br&gt;
rätten saml föreningsfriheten begränsas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;mötesfriheten och demonstraiionsrätten endast med
hänsyn lill rikets säkerhel, lill ordning och säkerhel vid sammankomsten eller
demonstra­tionen eller lill trafiken eller för att förebygga att farsot
sprides,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;föreningsfriheten endasl för all moiverka enskild
verksamhet av militär eller liknande nalur eller för alt motverka förföljelse
av folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section475&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section476&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.2
Yttrandefriheten och rätten till information&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag till grundlagsreglering av
yttrandefriheten och rätlen lill information godtas eller lämnas ulan erinran
av flertalet remissinstanser. I flera yttranden framförs dock kritiska
synpunkler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uiöver
vad som har redovisats i del närmast föregående avsnittet har JK följande
synpunkter på utredningens förslag till skydd för ytiran­defrihelen:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttrandefriheten lorde kunna sägas vara den
väsentligaste och mest om­fallande av fri- och rättigheterna. Redan därav
följer, att behovet av möjlighet till begränsningar i denna rättighet är slörre
än beiräffande andra rättigheter, vilket i sin lur medför särskill stora
svårigheler att med kortfattade for­muleringar i grundlagen bereda full
täckning för alla nödvändiga inskränk­ningar. Det gäller här främst att bereda
grundlagsstöd åt en mångfald redan utfärdade lagar och beslämmelser som innebär
inskränkningar i yttrande­friheten. Hit hör t.ex. ett flertal strafföud i
brottsbalken (BrB) för brott vid vilka ell yttrande eller annan meningsyttring
ingår eller kan ingå i gär­ningen. Vidare och icke minsl aktualiseras i detta
sammanhang alla för-fättningsregler om lystnadsplikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Frågan är nu hur utredningen löst spörsmålet om
begränsningar i ytt­randefriheten, såväl med lanke på redan föreliggande
lagstiftning som med avseende på framliden. Vid denna frågas bedömning har man
först att beakta programsladgandet i 2 kap, I tj första slycket i
författningsförslaget som utsäger all bl, a, yttrandefriheten är grundläggande
för fri åsiktsbildning. Härefter ges i 2 kap, 2 tj en definition på
yttrandefriheten, I 2 kap, 14 tj första slyckel upptages vidare de ändamål med
hänsyn lill vilka yttran­defriheten, sådan den framgår av nämnda regler i I och
2 tjtj, får inskränkas. Med hänsyn till svårigheten all med korta beskrivningar
fånga in alla än­damål öppnas i 14 tj törsta stycket en allmän möjlighet till
begränsning om &amp;quot;särskill viktiga skäl&amp;quot; föranleder del, Uiredningen
har i bilaga 6 över­siktligt redovisat olika författningsreglerade
inskränkningar i yttrandefrihe­ten, I översikten upplages främst en rad
strafföud i BrB, Däremot har ut­redningen bortsett frän författningar som
enbart faller inom massmedie­ulredningens eller offentlighets- och sekreiesslagstiftningskommiiténs
ar­betsområde. Framhållas bör särskilt att uiredningen inle alls går in närmare
på reglerna om tystnadsplikt, t, ex, frågan vilka syften eller ändamål de avser
att ijäna. Tystnadsplikten är emellertid för närvarande föremål för särskild
översyn. Utredningen utlalar slutligen om redogörelsen för gällande rätt i
bilaga 6 att den mte gör anspråk på alt vara fullsländig, 1 anslutning till
bilagan behandlar utredningen yttrandefriheten dels i den allmänna
moti-veringen(s, l23-128)f/i'/5ocA'ispecialmoliveringen(s, 187-189och 203-205),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett studium av de föreslagna bestämmelserna och
tillhörande motivut­talanden visar enligl min mening att förslaget i några
hänseenden är oklart, Della gäller bl, a, frågan vilka strafföud i BrB som
skall anses innefatta begränsningar i yttrandefriheten och som därför kräver
täckning i grund­lagen. På denna punkt är uttalandena i den allmänna och den
speciella motiveringen knappasl förenliga. Jag vill här endast hänvisa lill, å
ena sidan, s, 125 n-126 n och, å andra sidan, s, 187-189, Utredningen synes
dock mena att yttranden, som saknar varje samband med den fria
åsiktsbildningen, &amp;quot;definitionsmässigt&amp;quot; faller utanför RF:s
yltrandefrihetsbegrepp och att de flesta sirafföuden i BrB för brott, vid vilka
yttranden i tal eller skrift ingår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section477&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section478&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;225&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
led i gärningen, följaktligen inte är alt anse som begränsningar av
yttrandefriheten i RF:s mening (t, ex, bedrägeri). Utredningen uttalar också
alt del finns en grupp slraffstadganden, beträffande vilka man i vart fall kan
diskutera om de berör yttrandefriheten eller inte. Vilka dessa stadganden är
eller hur diskussionen bör utfalla, utlalar sig uiredningen däremoi inle om.
Slutomdömet blir alltså att det inle klart framgår vilka slraffstadganden som
kräver täckning i RF i förevarande avseende och alt del inte är möjligt alt
avgöra huruvida de i 2 kap, 14 tj första stycket iniagna inskränknings­ändamålen
är lillräckliga för att täcka de straffbestämmelser som kränker
yttrandefriheten i RF:s mening,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 fråga om det omfattande och viktiga
undantagsområde som bildas av mängden av författningsregler om tystnadsplikt är
det ännu svårare att av­göra om de angivna inskränkningsändamålen är
lillräckliga. Tystnadsplikten är emellertid föremål för särskild översyn och
Jag utgår från att erforderliga preciseringar av de många skiftande ändamål
tystnadsplikten avser att tjäna blir lättare att göra när resultatet av denna
översyn presenterats. Jag vill också erinra om, att tystnadsplikten i det stora
flertalet fall stadgats i enskild persons intresse, varför den begränsning i
yttrandefriheten som tystnadsplikt innebär oftast åtminsione i viss mån kan
sägas uppvägas av alt skydd skapas fören annan medborgeriig rättighet, nämligen
rälten till personlig integritet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även i fråga om andra slag av gällande lagar och
förordningar än de hittills åsyftade kan diskuteras dels om därav följande
begränsningar i ytt­randefriheten över huvud behöver konfirmeras i grundlagen
dels ock om behövliga möjligheter ställs till förfogande genom de av
utredningen fö­reslagna begränsningsändamålet. Som exempel kan nämnas att de
under 5,1,5 i bilaga 6 upptagna författningarna rörande vård eller behandling
o, d, i flera fall lorde ha tillkommit för att hindra åtgärder som motverkar be­handlingen.
Ett sådant syfte kan inle pressas in under de i 2 kap, 14 tj första stycket
angivna ändamålen. Jag är tveksam om svaret på båda de nyss angivna frågorna,
särskill som någon fullsländig kartläggning av all hilhörande lagstiftning inte
har upprättats och knappast heller är möjlig utan ett ytterst tidsödande
arbeie. Det finns därför slora risker för att ett genomförande av utredningens
förslag kommer alt leda till en utveckling där man av olika skäl tvingas att i
grundlagstexten läsa in åtskilligt mer än som anges där. En sådan ulveckling är
- som uiredningen själv betonar (s,  126 n) - fariig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller de av uiredningen i 2 kap, 14 tj första
styckei angivna in­skränkningsändamålen vill jag närmare anföra följande. Ändamålet
&amp;quot;rikets säkerhel&amp;quot; avser enligt utredningen (s, 203) både rikets inre
och dess yttre säkerhel och syftar främst på sådana strafföestämmelser som
finns i 18, 19 och 22 kap, BrB, Vidare åsyftas t, ex, den lagstiftning som
reglerar rälten att sprida kartor m, m, och viss lagstiftning till skydd för
försvaret. Jag vill här ifrågasätta lämpligheten av att i grundlag begagna
uttrycket rikets säkerhet i en annan och vidare bemärkelse än vad ultrycket har
på annat håll i lagstiftningen. Det må t, ex, nämnas att 19 kap, BrB har
rubriken &amp;quot;Broll mot rikets säkerhet&amp;quot;. En viss förbättring skulle
uppnås genom att efler &amp;quot;rikets säkerhet&amp;quot; tillägga orden &amp;quot;eller
dess försvar&amp;quot;, - Vad beträffar ändamålen &amp;quot;enskilds anseende&amp;quot; och
&amp;quot;privatlivels helgd&amp;quot; samt den begräns­ning som ligger i uttrycket
&amp;quot;i näringsverksamhet&amp;quot; är det tveksamt om de tillsammans täcker in
alla regler om tystnadsplikt som uppställts i enskilds intresse. En ytteriigare
belysning av denna fråga kan motses genom lysi-nadspliktsutredningens arbete.
Jag vill också peka på den samordning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;15
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section479&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section480&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;226&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bör
ske med lagstiftningen om allmänna handlingar, - Begränsningsända­målet
&amp;quot;förebyggande och beivrande av brotl&amp;quot; är till sin formulering mycket
vittomfattande. Vad som därmed närmare avses anges inte med önskvärd tydlighet
i motiven, som endast talar om vissa ingrepp i syfte att kunna beivra begångna
brott.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan således konstaleras att utredningens
förslag lämnar en del övrigi alt önska i fråga om klarhet och fullsiändighei
beträffande såväl täckning åt redan givna beslämmelser av olika slag som
möjligheten till ytterligare framtida begränsningar i yttrandefriheten, 1
sistnämnda hänseende finns visseriigen möjlighet att åberopa särskilt viktiga
skäl, men denna utväg synes alltför obestämd och kan särskill i utsatta lägen
ge utrymme för be­gränsningar i en omfattning som inte varit avsedd.
Tillspetsat kan man f ö, anmärka alt det kunde ha räckt med detta inskränkningsvillkor.
Om förslaget oförändrat antages, kommer det att i inte obetydlig omfattning
överiämnas åt rättskontroll och lagstiftare att bedöma om konfiikt med den
grundlagssiadgade yttrandefriheten föreligger resp, kan beräknas uppslå. För de
rättskontrollerande myndigheternas del tillkommer att vid den lagpröv­ning som
kan bli aktuell även politiska bedömningar kan bli nödvändiga, t, ex, om
myndigheten har anledning pröva om intrånget i fråga hindrar den fria
åsiktsbildningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slatens kuliurråd och Sveiiges förläitarförbund
stöder tanken att yttran­defriheten utvidgas till att även avse fr i h e t att
uttrycka käns­lor. Enligt författarförbundet är del av synneriig betydelse, alt
utredningen genom sin formulering markerat att yttrandefriheten också gäller
alla konst­näriiga framställningar som inte direkt behöver ta sikte på ett
budskap eller en information, Enligl 70 llewez-greo har definitionen härigenom
blivit tungläst och har knappast tillförts något nytt av egentligt värde.
Wennergren föredrar den gällande definitionen framför den föreslagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag att yttrandefriheten skall
kunna begränsas bl. a. om &amp;quot;särskilt viktiga skäl&amp;quot; föreligger
kritiseras, förulom av Å, av/i//-/-diska fakiUtelen vid Lunds universiiei,
länsstyrelsen i Norrbottens län. Inter­nationella Jurisikommissionens svenska
avdelning och Medborgarrätisrörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska JäkuUeien vid Lunds universitet
framhåller alt utredningen be­träffande mötesfriheten, demonstraiionsrätten och
föreningsfriheten i 15 tj använder metoden att ange de ändamål, för vilka
begränsningar får ske, Samma metod användes 1141; delvis även beiräffande
yttrandefriheten och rätten till information. Denna metod har den svagheten,
all del är svårt att genom korta formuleringar täcka alla tänkbara legitima
behov av be­gränsningar utan att formuleringarna blir så vaga att de möjliggör
missbruk. Trots della vill fakulteten ifrågasätta om det inte vore möjligt all
i 14 t; uttömmande ange de ändamål för vilka yttrandefriheten och rälten till
in­formation får begränsas. Detta har Ju visat sig möjligt i förslaget till
mass­mediegrundlag, som här borde kunna tjäna som förebild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De inskränkningar i yttrandefriheten som föreslås,
rikets säkerhel, folk­försörjningen, allmän ordning och säkerhel, enskilds
anseende, privatlivets helgd och förebyggande och beivrande av brott, kan lill
fullo accepteras&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section481&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section482&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;227&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enligt
länsstyrelsen i Norrbollens län. Den utökning av rätlen lill begränsningar som
utredningen föreslagit, &amp;quot;om särskilt viktiga skäl föranlederdet&amp;quot;,
anser länsslyrelsen mera tveksam. Yttrandefriheten intar i den svenska rättsord­ningen
en så central plats all del ur rättssäkerhetssynpunkt får bedömas som riskfyllt
all medge undantag som ej är noga specificerade. Likaså får del anses som
mindre tillfredsställande att normativa begrepp införts i räl-tighetskatalogen
såsom t, ex, vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet. Sådana normerade regler
kan medföra inte oväsentliga lolkningstvister,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inlernationella Jurisikommissionens svenska
avdelning påpekar alt riksdagen själv i sin egenskap av lagstiftare bestämmer
om ett skäl är särskilt viktigt och att dess skäl därvidlag knappast kan
överprövas. Det måste därför kraftigt understrykas all inskränkningar i
yttrandefriheten och informationsrätten på denna grund endast skall få ske i
exceptionella fall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Medborgarrättsrördsens mening är de
begränsningsregler som ut­redningen har föreslagit över huvud tagel
otillfredsställande, Efiersom det läggs i riksdagens hand att själv besiämma,
om en ifrågasatt inskränkning i en medborgeriig rättighet sker för ett tillåtet
syfte, har man i själva verket överiämnat till riksdagsmajoritelen att göra i
stort sett alla de inskränkningar den önskar, förutsatt att varje inskränkning
kan ges en sådan form att den till nöds kan hänföras under något av de tillåtna
ändamålen. Riksdags-majoritetens suveränitet på området blir än tydligare, då
den beträffande yttrandefriheten och rälten till information tillåles göra
inskränkningar när-helst ett särskill viktigt skäl anses föreligga. Det står
enligl Medborgarrätts-rörelsen riksdagsmajoriteten fritt att anse vilket skäl
som helst särskilt vik­tigt. Därmed är yttrandefriheten och rätten till
information berövad i stort setl hela sitt grundlagsskydd,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl överstyrelsen för ekonomiskt försvar kan
fredskriser av olika slag medföra behov av skydd för foi k försörj ni ngen -
utan att beredskapstillstånd råder eller riket är i krig- för exempelvis falsk
rykiesspridning. Överstyrelsen hänvisar till sitt yttrande till
Justitiedepartementet 1975-10-01 över belän­kande avgivet av uiredningen för
översyn av brottsbalkens bestämmelser om brotl mol rikets säkerhet (Ds Ju
1975:16), Det är enligt överstyrelsens mening av vikl alt, om regler saknas i
vanlig lag, grundlagen (regerings­formen) öppnar en möjlighel att i oroslider
utan tidsutdräkt genom ett beslut skapa måhända önskvärda
inskränkningsmöjligheter inom för rikets skydd vitala områden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, hovrätten JÖr Västra Sverige,
Sveiiges Industrijörbund, Lant­brukarnas rikstörbund, InternationeUa
Jurisikommissionens svenska avdelning. Näringslivets delegalion Jör
marknadsräil och Medborgarrätisrörelsen riktar kritik mol att fri hele n att
ytlra sig i näringsverksamhet enligt ordalagen i paragraftexten fritt skall
kunna begränsas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;NäringsUvets delegallon Jör marknadsräil, med
vilken Sveriges industriför­bund instämmer, noterar att enligt 14 t; första
stycket andra punkten kan &amp;quot;friheten att yttra sig i
näringsverksamhet&amp;quot; begränsas genom vanlig lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section483&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section484&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tolkat
efter ordalagen innebär sladgandet alt näringsidkare skall vara betagna
grundlagsskyddad yttrandefrihet så snart de yttrar sig i näringsverksamhet,
dvs, oavsett yttrandets innehåll och syfte, 1 enlighel härmed skulle t, ex, en
konsumtionsförenings propaganda för den konsumenlkooperaiiva före­tagsformen
elleren privat köpmans propaganda för prival fackhandel riktad lill den
slullige konsumenten falla uianför del grundlagsskyddade området. En så
vittgående inskränkning i yttrandefriheten är givetvis hell oacceptabel. Den är
dessutom oförenlig med innehållet i begränsningsregeln i 14 t; andra stycket.
Av belänkandeiexten framgår all försia slyckel andra punkten inte skall tolkas
i överensslämmelse med sitt innehåll, I belänkandeiexten (s, 204) sägs nämligen
att &amp;quot;uttalanden av opinionsbildningskaraklär vilka görs av en
näringsidkare&amp;quot; inle skall uppfattas som yttranden i näringsverksamhet. En
så påtaglig diskrepans mellan ordalydelse och sakinnehåll skulle anses
anmärkningsvärd redan i en vanlig lag, I en grundlag är den oacceplabel, -
Delegalionen finner alliså redan på denna grund påkallal att undantags­regeln i
14 tj första styckei andra punkten i förslagel ses över. Bestämmelsen måste
under alla förhållanden ges sådan lydelse att del klart framgår av lagtexten
alt uttalanden i näringsverksamhet av opinionsbildningskaraktär inte omfattas
av regeln i fråga, - Utredningen har inte, fortsätter delega­tionen, tagit upp
den från ytirandefrihetssynpunkt i förevarande samman­hang vikliga frågan om
räckvidden av undantaget från grundlagsskydd vad gäller kommersiella
framställningar (kommersiell reklam). Orsaken härtill lär vara att utredningen
utan närmare egna överväganden knutit an till resonemang om yttrandefriheten
och reklamen i massmedieutredningens (MMU:s) betänkande SOU 1975:49, Såsom
delegationen påvisat i sitt ytt­rande till departementet över MMU:s belänkande
(avsnittet yttrandefriheten och den kommersiella reklamen s, 12 fO saknas i
MMU:s betänkande en grundläggande analys av den kommersiella reklamens
yilrandefrihetsrälts-liga problemalik. Vidare är det föreslagna
undantagsstadgandet om kom­mersiell reklam i MMU:s grundlagsförslag (I kap, 9
tj) såsom delegationen utföriigt påvisat behäftai med avsevärda redaktionella
brister, - Avsaknaden av egen grundligare bearbeining från ulredningens sida
torde vara förkla­ringen till alt undantagsbestämmelsen avseende
yttrandefriheten i närings­verksamhet i 14 jj första slyckel andra punkten -
tolkad enligl utredningens intentioner och inte enligl ordalydelsen- kommii all
faen annan och vidare räckvidd än motsvarande undantagsbestämmelse i I kap, 9
tj i MMU:s för­slag, MMU framhåller i sitt betänkande bl, a, att &amp;quot;enligl
MMU:s förslag blir fiera av de för yttrandefriheten grundläggande principerna
tillämpliga på den kommersiella reklamen. Sålunda kommer beslämmelserna om
cen-surförbud och om utgivares bestämmanderätt över innehållel att gälla&amp;quot;
(SOU 1975:49 S, 176; jft MMU:s uttalanden om gällande rätt s, 172), Det av ut­redningen
föreslagna sladgandet i 14 tj försia slycket andra punkien synes däremoi
innebära all ingen av &amp;quot;de för yttrandefriheten grundläggande prin­ciperna&amp;quot;
blir tillämpliga på den kommersiella reklamen, 1 sak belyder della&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section485&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section486&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;229&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
del enligl ulredningens förslag skulle bli möjligt att genom vanlig lag helt
och hållel undanta kommersiell information och åsiktsbildning från
grundlagsskydd, således även från censurförbudel. En sådan ordning kan inte
godtas av bl, a, de skäl MMU berört i betänkande SOU 1975:49 s, 173 nf - En
annan olikhet mellan de två utredningarnas förslag ligger däri alt MMU för
förbud mot reklam för viss vara uppställer kravei alt &amp;quot;synneriiga
skäl&amp;quot; skall föreligga (jfr I kap, 9 tj försia stycket andra punkten i
MMU:s förslag). En spärregel av denna art saknas i ulredningens bestämmelse om
yttrandefriheten i näringsverksamhet. Den i och för sig elegant utformade
begränsningsregeln i 14 tj andra stycket torde ha en annan syftning. Det­samma
gäller den ännu mera generellt formulerade begränsningsregeln i 13 ij, - Den
angivna bristande överensstämmelsen mellan undantagsregeln om kommersiell
informaiion i ulredningens förslag och moisvarande regel i MMU:s försliig måste
enligt delegationen elimineras under del fortsatta lagstiftningsarbetet, -
Delegationen har i sill yttrande över MMU:s betän­kande framhållit alt den
yttersta grunden för att kommersiell reklam och annan kommersiell informaiion -
hur nu denna företeelse lämpligen av­gränsas - får och i viss utsträckning bör
få underkastas reglering genom vanlig lag, synes vara alt medborgarna i sin
egenskap av konsumenter -köpare har krav på särskilt skydd mot påverkan.
Delegationen hänvisar till sitt yttrande och den skiss till reklamundantag i en
ytlrandefrihelslag som förekommer där (s, 15), Delegationen ifrågasätter om ej
skissen är an­vändbar även som underlag fören omskrivning av regeln i 14 t;
första slycket andra punkten i utredningens förslag, - Undantagsregeln
beträffande ytt­randefriheten i 14 ij första stycket andra punkten gäller
friheten alt ytlra sig i näringsverksamhet. Inskränkningen gäller alltså endast
näringsidkare, Delegalionen har i förut nämnda ytirande framhållit att denna
begränsning är förfelad från yttrandefrihetssynpunkt och inte kan godtas.
Delegationen upprepar att det inle finns någon som helst anledning all
yllrandefrihels-rätlsligt privilegiera privatpersoners ekonomiskt motiverade
reklam eller andra framställningar. Delegationen hänvisar till sill yttrande.
Principiellt sett får det anses om möjligt ännu mer stötande om själva
regeringsformen skulle - sakligt helt omotiverat - diskriminera näringsidkarna
i landel. Undantagsregeln bör omredigeras såatt diskrimineringen av näringsidkarna
inte längre kvarstår.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Övriga remissinstanser som är kritiska i denna del
framför liknande syn­punkler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen om reklam I videogram påpekar att
videogram som sprids bland allmänheten på annat sätt än genom offentlig visning
kommer all falla under den av fri- och rätiighetsuiredningen föreslagna
regleringen i RF. Fri- och räiiighelsutredningen föreslår alt friheten alt
yttra sig i närings­verksamhet skall kunna begränsas genom allmän lag.
Därigenom finns del möjlighet att lagsliftningsvägen ingripa med förbud mot
reklam i videogram som sprids annat än genom offentlig visning. Utredningen
tillstyrker fri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section487&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section488&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;230&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
rällighelsulredningens förslag angående yttrandefriheten i näringsverk­samhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förutom i yttrandet från Näringslivets delegation
för marknadsräil, vilket nyss har redovisats, har frågan om samordning mellan
yltran­defriheisregleringen i RF och i massmediegrundla­gen diskuterats i några
yttranden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt 5vf/';)?M/?or//o4ö är det viktigt att tillse
alt yttrandefrihetens gränser i princip blir desamma vare sig det är fråga om
massmedier eller inte. En fråga som hänför sig till detta komplex har fri- och
rätiighetsuiredningen själv tagit upp (s. 196). I förslaget lill massmediegrundlag
(SOU 1975:49) anges på åtskilliga slällen att beslämmelser i något hänseende
skall meddelas i lag. Frågan blir då, om och i vilken mån det av fri-och
räiiighelsutredningen föreslagna skyddet i regeringsformen för de medborgeriiga
fri- och rällig­helerna blir tillämpligt på sådan lag. Sveriges Radio föreslår
att man under det fortsatta arbetet med all samordna de båda grundlagarna
tillser alt re­geringsformens regler i 2 kap. om fri- och rättigheterna skall
vara lillämpliga även inom ramen för massmediegrundlagen, t.ex. genom ett
stadgande härom i sistnämnda grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl Pressens saniarbeisnäninds mening är det
inte helt klart hur av­gränsningen skall ske mellan de delar av yttrande- och
tryckfriheten samt rällen lill informaiion, som detaljregleras i massmediegrundlagen,
och de delar av samma rättigheter som skall närmare beslämmas i RF, I mass­medieutredningens
betänkande föreslås huvuddelen av reglerna om tryck­friheten bli intagna i
massmediegrundlagen, Samarbetsnämnden ulgår ifrån att vid konfiikt mellan RF
och ma.ssmediegrundlagen, som båda är grund­lagar, skall enligt allmiinna
rättsprinciper föreskrifterna i massmediegrund­lagen ha företräde efiersom
dessa har karaktär av speciallag. Samtidigt tolkar nämnden läget så att de
föreskrifter i 2 kap, 12, 13 och 14 ijtj RF, som reglerar möjligheterna att
genom lag begränsa yttrandefriheten blir tillämp­liga så snart det är fråga om
områden som inle behandlas i massmedie­grundlagen. Konsekvensen härav måste bli
att på de fält där massmedie­grundlagen ger regler, yttrandefriheten inte kan
begränsas enligt 2 kap, 14 tj RF, - Samarbetsnämnden önskar all det närmare
klargöres hur långl regeln i 2 kap, 13 ij RF kan användas för att begränsa
yttrandefriheten i sådana fall då massmediegrundlagen överiämnar till vanlig
lag alt reglera ifråga­varande rättigheter. Ett exempel härpå ger de
bestämmelser i massmedie­grundlagen som överlämnat åt allmän lag att reglera
rätten alt sända ra­dioprogram, 1 lagen härom får, om 2 kap, 13 tj RF
tillämpas, inte göras mera långtgående inskränkningar än som är nödvändigl i
ett demokraiiski samhälle för tillgodoseende av de olika ändamål som föranlett
all man över huvud reglerat rätlen att sända radioprogram, - Eftersom del är
svårt att hell överblicka hur de båda grundlagarna i olika situationer kan
komma att gripa in i varandra (se härom betänkandet s, 195-196), föreslår sam­arbetsnämnden
alt i den kommande propositionen närmare klargöres hur&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section489&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section490&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gränsdragningen
inellan RF och massmediegrundlagen skall ske,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
anslutning till bestämmelsen i 2 kap, 2 tj anmäler liovräiien för Västra
Sverige att del på längre sikt bör vara angeläget att sträva efter en ökad
överensstämmelse mellan tryckfrihet enligl TF och yttrandefrihet i övrigt.
Några reinissinslanser behandlar rätten till information sär­skilt, JK hänvisar
till vad han anfört i fråga om yttrandefriheten. Hovrätten Jör Väslra Sverige
anser all rällen lill informaiion enligt ordalagen knappast har samma omfång
som yttrande- och tryckfriheten. Yttrande- och tryck­friheten skall sålunda
omfatta också utiryck för konstnäriig verksamhet. Hovrätten förordar alt delta
kommer tydligare till uttryck, 1 sak bör det uppenbarligen föreligga
korrespondens mellan ytirande- och iryckfrihet samt rätten lill information.
Det torde vara svårt att finna några skäl för den åtskillnad som gjorts.
Formuleringarna bör därför nära överensstämma för de två punkterna, 1 punkt 2
bör således inskrivas en rätt att fritt ta del av uttryck för konstnärlig
verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jäkulleten vid Lunds universitet noterar
att rätten lill information skall omfatta dels &amp;quot;rätt att taga del av
allmän handling&amp;quot;, dels &amp;quot;rätt att i övrigi inhämta och mottaga
uppgifier, upplysningar och meningsyttringar&amp;quot;. Denna sammanställning kan
ge intrycket, att de båda rättigheterna är ur rättslig synpunkt Jämförbara, Så
är emellertid enligt fakulteten inte fallel. Den förra rättigheten är en rätt
att kräva en positiv prestation av myn­digheterna, nämligen utlämnande av en
allmän handling. Den senare rät­tigheten däremot är enbart en handlingsfrihet
för den enskilde, 1 denna rättighet skulleenligt grundlagberedningen innefattas
t, ex, rätten att inneha och använda ljudradio- och televisionsmottagare samt
rälten alt genom lån och bibliotek, genom inköp eller på annat sätt bereda sig
tillgång till in­formation (SOU 1972:15 s, 156, Jft prop, 1973:90 s, 238 O-
Även fri- och rätligheisutredningen understryker, alt informationsrätten inle
innefattar nå­gon rätt att kräva information av det allmänna (s, 190), Alt
nämna en rättighet av denna anspråkslösa innebörd lillsammans med rällen aii
taga del av allmän handling är vilseledande och kan lätt föranleda missförstånd
om informationsrättens verkliga innebörd. Det enklaste sättet att undvika
missuppfattningar om stadgandets innebörd är enligt fakulteten alt på detta
ställe inle omnämna rätten alt taga del av allmän handling. Det är onödigt all
grundlagsfästa denna rättighet på två ställen. Hänvisningen till mass­mediegrundlagen
i paragrafens andra stycke är fullt tillräcklig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.3
Mötesfriheten och demonstrationsrätten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel till grundlagsskydd för mötesfriheien och
demonstrationsrälten har i regel lämnats utan erinran under remissbehandlingen.
I några yitranden kommenteras förslaget närmare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;JK
framhåller, som har framgått i det föregående (S.l), att begränsningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section491&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section492&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;232&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
yttrandefriheten vid möten och demonstrationer bör uppfattas som be­gränsningar
även i mötesfriheten resp. demonstrationsrätten och att lag­texten i 2 kap. 14
och 15 t;ij därför bör ges en annan utformning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens kulturråd anser att utvidgningen av
mötesfriheten till att även omfalta teaterföreställningar och liknande
sammankomster är en förbättring i förhållande till nuläget. Hovrätten Jör
Väslra Sverige erinrar om att ytt­randefriheten skall inrymma en frihet för
konstnäriig verksamhet. Mö­tesfriheten bör till följd härav, enligt hovrätten,
omfatta frihet att anordna och besöka också utställningar o, d.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser, bl, a, hovrätten jör Västra
Sverige, kammarrätten i Göteboig, rikspolisstyrelsen och utredningen om
beskattning av utländska ar­tister pekar på svårigheten att dra gränsen mellan
seriösa sam­mankomster och sådana av ren nöjeskaraktär. Enligt hovrälien Jör
Väslra Sverige torde det vara en vansklig och kanske omöjlig uppgift alt
upprätthålla en i praktiken användbar distinktion mellan dessa två typer av
sammankomst. Gränsdragningarna är subjektiva och torde i dag vara högst omstridda.
Hovrätten erinrar om uttryck som &amp;quot;politisk tea­ter&amp;quot;,
&amp;quot;progre.ssiv musik&amp;quot; o. d., liksom om att revyer och kabaréer kan in­nehålla
seriösa inslag. Det kan också enligt hovrätten erinras om att ex­empelvis
sportarrangemang angripits Just därför att protesterande grupper ansell dem
innefatta uttryck för politiska ställningstaganden. Enligt hov­rättens mening
vill det närmast synas som om en mera obegränsad mö­tesfrihet kunde vara
beHpgad. Även utredningen om beskattning av utländska artister pekar på att del
i vissa fall är svårt ati avgöra om en teaterföreställning har ren
nöjeskarakiär eller ej. Den lidigare nöjesskatten torde vara ett ex­empel
härpå. Del lär enligt uiredningen vidare inte vara möjligt all i förväg avgöra
en teaterföreställnings karaklär utan att la del av föreställningens innehåll,
vilket i sig torde strida mot principerna om mötesfriheten. Enligt kammarrätien
i Göteborg bör del - för alt avsedd effekt skall uppnås - göras klart att
presumtionen är mycket stark för all en teaterföreställning är av seriös
karaktär. Även rikspolisstyrelsen noterar alt vid tveksamhet det större skyddet
skall anses tillämpligt, Erforderiiga följdändringar i lag och för­fattning bör
enligt rikspolisstyrelsen utformas på sådant sätt alt så klara regler som
möjligt skapas till förebyggande av oklarhet i fråga om gräns­dragning mellan
de olika typerna av föreställningar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen om beskaUning av utländska artister
uppger att den avser att föreslå att den nuvarande bevillningsavgiften enligt 4
tj 2 mom, lagen (1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och
rältigheter (BevL) beträffande i ut­landet bosatta medverkande vid offentlig
föreställning i princip ersätts med en särskild skall för inkomsl av artistisk
verksamhet här i riket. Skatten skall redovisas och inbetalas i efterhand utan
tillslåndsförfarande, - Be­villningsavgiften enligt 4 ij I mom, BevL för i
utlandet bosatt eller hem­mahörande person som anordnar offentlig föreställning
avses också skola&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section493&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section494&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;233&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ersättas
av en särskild artislskatt för inkomst av anordnande av artistisk verksamhet
här i riket, TiUståndstvånget slopas i princip, Däremoi överväger
utredningenatt föreslåanmälningsskyldighet föranordnaren, -Den inskränk­ning i
mötesfriheten som BevL och kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosalt
i ullandel alt ge eller medverka i offentlig föreställning m, m. i Sverige i
dag kan anses ulgöra för i utlandet bosatt svensk medborgare kommer således
enligl utredningens förslag all försvinna. Utredningens för­slag innebär endasl
att i utlandet bosatt svensk medborgare (och annan i utlandet bosatt eller
hemmahörande person) beskattas för inkomst av viss verksamhel här i riket i
särskild ordning i stället för enligt de allmänna skattelagarna, - Utredningen
överväger vidare förslag att ge beskallnings-myndighelerna befogenhet att i
särskilda fall - t, ex, där anordnare tidigare bruslil i sin
belalningsskyldighel - föreskriva skyldighel för i utlandet bosatt eller
hemmahörande anordnare av artistisk verksamhet här i riket att ställa säkerhel
förde skatter som kan uppkomma i samband med ett arrangemang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fem ledamöler av juridiska jäkulleten vid Lunds
universitet anser att s l a t e n i RF skall åläggas skyldighet all garantera
de enskild as mötes­frihet även gentemot andra enskilda. De fem ledamöterna
anför alt de grundläggande fri- och rättigheterna enligt förslagel lill
ändringar i regeringsformen uppfattas som ett tvåpartsförhåUande mellan å ena
sidan medborgaren eller grupper av medborgare och å den andra staten, 1
synnerhet då del gäller mötesfriheten måste denna begränsning uppfattas som
mindre väl genomtänkt, - I en rättsstat bör staten inneha monopol på
maktmedlen. Detta hindrar dock inle alt politiska organisationer kan lyckas med
all bygga upp mer eller mindre fast sammanhållna grupperingar, vilkas främsta
syfte är att hindra meningsmoislåndare alt komma till tals, I en
konfliktsituation kan det allmänna genom hänvisning till 15 t; i det framlagda
förslaget under åberopande av hänsynen till &amp;quot;ordning och säkerhet&amp;quot; ej
endast vägra den angripne sitt stöd utan dessutom sälla in sin maktapparat mol
denne om han med egen kraft skulle vilja försöka förverkliga mötesfriheten.
Delta kan knappast vara förenligt med tanken på ett rättssamhälle. Därför bör
del i stället i rältigheisförklaringen klart uttalas, alt staten i den angivna
situationen utan hänsyn lill kostnader och konsekvenser av maktutövningen har
en ovillkorlig skyldighet att ge den angripne sitt fulla stöd, - I ett land med
våra rätts- och ordningstraditioner skall det vara möjligt för staten att redan
från början sätta sig i respekt och därigenom kunna verka som en garant för
mötesfriheien. För den händelse lagstiftaren emellertid skulle vara av en annan
mening i denna fråga, bör del i rättssäkerhetens intresse i lagen noggrant och
detaljerat angivas i vilka speciella situationer ell möte kan tänkas förbjudas
eller upplösas. Det bör därvid hållas i minnet, att varje användning av
undantagsklausulen kommer all undergräva den slal­liga auktoriteten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad särskilt beträffar demonstrationsrälten vill
Föreningen Sve­riges polismästare framföra synpunkler i två skilda hänseenden,
- Enligl&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section495&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section496&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förslaget
skall rättigheten avse anordnande resp, deltagande i demonstration på allmän
plats. Platsbestämningen tordeenligt föreningen för övervägande antalet fall
vara till fyllest och icke medföra oavsedda konsekvenser. För­eningen vill dock
fästa uppmärksamhet vid att ett icke ringa antal platser - främst inom nybyggda
områden i de slörre städerna - är all anse som allmän plats jämlikt 2 ij
allmänna ordningssladgan oaktat de är i enskild ägo och merendels endasl
upplåtits för visst eller vissa slag av samfärdsel, t, ex, gångtrafik.
Polisstyrelsen prövar ansökning om tillstånd lill t, ex, de­monstration på
sådan allmän plats endasl ur trafik- och ordningssynpunki,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1        enlighet
med rekommendation av JO intages dock i tillståndsbeviset van­&lt;br&gt;
ligen erinran om att markägarens medgivande lill dispositionen erfordras.&lt;br&gt;
Skulle sådani medgivande ej erhållas kan alltså, om demonstrationen ändock&lt;br&gt;
avhålles, fråga uppkomma om brott - då närmasl egenmäktigt förfarande.&lt;br&gt;
Mot bakgrund av den allmänheten tillförsäkrade rällen alt hålla demon­&lt;br&gt;
stration på allmän plats, kan del från allmänhetens sida te sig
svårförståeligt,&lt;br&gt;
alt en demonstration till vilken myndighet lämnat vederböriigt tillstånd&lt;br&gt;
redan i sig kan konstituera ett brott. För del fall ägarintressena avseende&lt;br&gt;
dessa platsers disposition icke avses vika för den grundlagsfästa demonstra­&lt;br&gt;
iionsrätten synes möjligen en precisering av plalsbegreppet kunna övervägas&lt;br&gt;
så alt delta endasl innefattar av del allmänna ägd allmän plats, - 1 bilagan&lt;br&gt;
7 punkien 7,7, fortsätter föreningen, berörs viss fiskal reglering med an­&lt;br&gt;
knytning till bl, a, allmänna sammankomsler, 1 detta sammanhang skulle&lt;br&gt;
möjligen även frågan orn expeditionsavgiften för lillslåndsbevis kunna upp­&lt;br&gt;
tagas. För allmän sammankomst ulgår i vissa fall - och för demonstration&lt;br&gt;
,så gott som regelmässigt - expeditionsavgift enligt expeditionskungörelsen.&lt;br&gt;
Visserligen är denna avgift f n, låg, 15 kr,, men förorsakar dock ibland viss
irri­&lt;br&gt;
tation hos allmänheten, .Särskilt uttalat är detta då fråga är om politiska
demon­&lt;br&gt;
strationer. Sålunda ifrågasätter demonstranterna om det kan vara berättigat all&lt;br&gt;
avgiftsbelägga en sådan oförytlerlig rättighet som demonstrationsrälten. Vid&lt;br&gt;
sidan av den principiella frågan kan anmärkas alt det för tillslåndsmyndighe-&lt;br&gt;
lerna många gångerkan vara förenat med storadminislraliv omgångalt uppbä­&lt;br&gt;
ra avgiften. Möjligen skulle kunna ifrågasättas om icke tillstånd lill demon­&lt;br&gt;
strationer och därmed jämslällda opinionsyttringar såsom appellmölen och lik­&lt;br&gt;
nande på allmän plats skulle kunna undantagas från avgift enligt expeditions­&lt;br&gt;
kungörelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Såsom demonstrationsrälten är utformad avser den
enligl Sveriges jör-fanaiförbund främsl rälten alt genomföra demonstrationer
såsom folksam­ling. Vad som yttras vid demonstrationen eller vad som där
framföres i form av plakat och banderoller faller såvitt förbundet kan bedöma
även enligt utredningens förslag under yttrandefriheten. Denna distinktion är
med förbundets syn på hur en ytlrandefrihetsgrundlag skall ulformas (jfr 14,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2        kap,
12 t;) mycket viktig. Det är därför ett önskemål från förbundets sida,&lt;br&gt;
all propositionen ger khirt uttryck för att yttrandefriheten ofla är ett kom­&lt;br&gt;
plement lill andra i denna paragraf uppräknade friheter och att så snart&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section497&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section498&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ord
eller bild skall bedömas, della skall ske underde villkor som kan komma alt
upptas i den framtida ylirandeftiheisgrundlagen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.4
Föreningsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag beträffande föreningsfriheten
har godtagits av de fiesta remissinstanserna utan närmare kommentarer, 1 några
yttranden har dock uttalanden gjorts. Sålunda påpekar JK att utredningen på
motsva­rande sätt som i fråga om mötesfriheien anser alt den generella yttran­defrihetsregleringen
inte hör till föreningsfriheten. Den enda inskränkning man då måste räkna med
är enligt utredningen strafföudel för olovlig kår­verksamhet. - Utredningen
föreslår även att föreningsrätten skall kunna begränsas för all moiverka
förföljelse av folkgrupp av viss ras, med viss hudfiirg eller av visst etniskt
ursprung, 1 motiven (s, 133 och 206) sägs av­sikten härmed vara att som en
handlingsberedskap &amp;quot;öppna möjlighet lill en lagstiftning mot eventuella
rasistiska föreningar&amp;quot;. Meningen synes alltså vara att i lag kunna
förbjuda bildandet av förening med l. ex. antisemitiska syften. Ett sådant
förbud skulle emellertid enligt JK troligen strida mot det i 2 kap, 13 ij andra
stycket upptagna förbudet att begränsa bl, a, för­eningsrätten enbart på grund
av politisk, religiös eller annan åskådning (jfr s, 113-114), Rasism i en eller
annan form, såsom antisemitism, torde näm­ligen otvivelaktigt vara att belrakla
som en åskådning (se nedan). Däremot skulle en förening &amp;quot;mol färgade&amp;quot;
möjligen undgå alt drabbas av 2 kap, 13 t; andra styckei, - JK anför att han
givetvis har förståelse för utredningens förslag. Förslaget torde vara
föranlett av Sveriges anslutning till FN-kon­ventionen om avskaffande av alla
former av rasdiskriminering. Enligt JK:s mening kan det ifrågasättas om det
behövs någon lagstiftning utöver den som gäller hets mol folkgrupp och olaga
diskriminering. Denna lagstiftning tvingar eventuella föreningar med rasistiski
program till passivitet. Kon­ventionens krav på lagstiftning som
ogiltigförklarar eller förbjuder orga­nisationer av här avsett slag kan därför
i prakliken anses i allt väsentligt uppfyllt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten för Väslra Sverige anmärker att vissa
samordningsfrågor bör ses över såvitt gäller relalionerna mellan
yttrandefriheten och föreningsfriheten. Föreningsfriheten synes enligt
hovrätten träffa ett vitt område genom be­stämningen &amp;quot;för allmänna och
enskilda syften&amp;quot;, I specialmotiveringen till bestämmelsen talas om
föreningsverksamhet av central betydelse, varvid namnes bl, a, verksamhet med
&amp;quot;politiska eller fackliga syften&amp;quot;. Det är med hänsyn till den
överordnade ramen i 2 kap, 1 tj osäkert om avsikten möjligen kan vara att
grundlagsskydda endast föreningsverksamheten av betydelse för en fri
åsiktsbildning. Här framsiår sålunda begränsningsramen i 2 kap, 1 ij som oskarp
och svårtillämpad, - Del är vanskligt att avgöra hur be­stämmelserna om
föreningsfrihet lämpligast skall gestaltas. Det vill enligt hovrätten närmast
synas som om en mera obegränsad föreningsfrihet kunde vara befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section499&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section500&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jäkulleten vid Lunds universitet noterar
att den positiva förenings­friheten i 2 t; 5 p. definieras som &amp;quot;frihet all
sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften&amp;quot; medan den
negativa föreningsfriheten enligt 3 t; innebär ett skydd mot tvång att tillhöra
&amp;quot;trossamfund, politisk sammanslutning eller sammanslutning för annan
åskådning&amp;quot;. Den senare beskrivningen är, påpekar fakulteten, betydligt
snävare än den förra, och det är önskvärt att de båda stadgandena bringas till
bätlre inbördes över­ensstämmelse. Beskrivningen av den positiva
föreningsfriheten är så vid, alt den synes omfatta även bolag och ekonomiska
föreningar (jfr SOU 1972:15 s, 157), Det är knappasl påkallat att i en paragraf
som avser att garantera den fria åsiktsbildningen, skydda friheten att bilda
sammanslutningar med ändamål att bedriva ekonomisk verksamhet. Å andra sidan är
beskrivningen av den riegaiiva föreningsfriheten så snäv, att den utesluter
sammanslut­ningar med syfte alt tillvarataga gemensamma fackliga intressen.
Samman­slutningar av sistnämnda slag har emellertid så slor betydelse för den
fria åsiktsbildningen och del demokratiska samhällsskicket i övrigi, att de bör
jämställas med sammanslutningar som bäres upp av en viss åskådning. De båda
stadgandena bör därför omformuleras så, att de kommer att avse sammanslutningar
för tillvaratagande av ideella eller fackliga inlressen. Här­av följer dels all
sammanslutningar med ändamål all bedriva ekonomisk verksamhet kommer ati falla
utanför stadgandena, dels att bestämmelsen om den negativa föreningsfriheten -
tvärtemot vad utredningen föreslår (s, 196 f) - kommer att omfatta även en
sådan företeelse som del s, k, kårobligatoriet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län erinrar att 12 kap,
15t; andra stycket i förslaget föreskrivs: &amp;quot;Föreningsfriheten får
begränsas endast föratt motverka enskild verksamhet av militär eller liknande
natur,,,&amp;quot; Länsstyrelsen finner uttryckel &amp;quot;eller liknande natur&amp;quot;
vara alllför vidsträckt och föreslår därför alt stadgandet får en mera bestämd
lydelse, förslagsvis &amp;quot;, , , verksamhet av militär, polisiär och därmed
jämföriig natur,, ,&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:7.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala unlversitei tar
upp innebörden i att det i förslagel till 15 t; har angivits, att
föreningsfriheten får begränsas endast för alt motverka enskild verksamhet av
militär eller liknande natur eller för att motverka förföljelse av folkgrupp av
viss ras, med viss hudfärg eller av visst etniskt ursprung. Endast i den mån
som 2:15 skall anses medföra rätt för del allmänna att upplösa en förening som
sådan, synes enligl fa­kulteten den akluella bestämmelsen ha ett självständigt
syfte, Strafföelagd verksamhel kan nämligen inte rimligen vara tillåten blott
därför att den bedrivs i föreningsform. inte heller samverkan för ett
brottsligt syfte. Skulle så vara fallel skulle Ju, för att nämna ett exempel,
konkurrensbegränsande samverkan mellan företagare vara skyddad. Att detta också
är ulredningens uppfättning får väl antagas följa av uttalandet, att de
gränser, som eljest gäller för människors handlande, t, ex, yttrandefrihetens
gränser, naturligtvis gäller också i föreningssammanhang (s, 194), Fakulteten
framhåller, att också&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section501&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section502&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;av
regeringen utfärdad förordning kan uppta strafföestämmelser. Gränserna för vad
medborgarna har rätt all göra i och genom en förening kan alliså med denna
tolkning begränsas t, o, m, i annan ordning än genom lag. Härtill kommer de
konflikter mellan olika slag av fri- och rättigheter, som kan uppkomma.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.5
Religionsfriheten&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringen av religionsfrihelen har i regel
lämnats utan erinran. Sveiiges frikyrkoråd har 1, ex, inle funnii anledning
till erinran mot vad utredningen säger om religionsfriheten i avsnitt 7,2,4,
Frikyrkorådet erinrarom att rådel har behandlat frågorsom sammanhänger med
religionsfriheten i sitt yttrande över 1968 års beredning om stat och kyrka och
flnner inte anledning att ta upp dessa frågor i detta sammanhang, - Fri- och
rättighetsutredningen har i bil, 9 s, 324 pekat på några områden, där nuvarande
lagstiftning medger olikheter i förhållandet mellan svenska kyrkan och de fria
samfunden. Att svenska kyrkans missionsslyrelse t, ex, befrias från att erlägga
arvsskatt på testamenismedel till missionen, vilkel inte medges för samfunden
med deras i huvudsak likartade mission som den missionsslyrelsen bedriver, har
nyligen påtalats i riksdagen. Förhållandel förs också ofta på tal av inskriv­ningsdomare
vid tingsrätterna, Frikyrkorådel uttalar den förhoppningen, all olikheter i
behandlingen av svenska kyrkan och samfunden av denna art skall kunna avskaffas
vid behandling av delproblem inom komplexet stat­kyrka,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK, juridiska fakulteten vid Lunds universitet, JO
Lundvik och Scienlologykyr­kan i Sverige riktar däremot viss kritik mot
utredningens förslag,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK anser i linje med vad han framfört tidigare i
fråga om de andra opi­nionsfrihelerna att man inte kan komma ifrån att också
religionsfriheten faktiskt kränks genom intrång i exempelvis yttrandefriheten,
när denna ut­nyttjas i religiösa sammanhang. Om JK:s lidigare förslag i fråga
om ut­formningen av 2 kap, 14 och I5t;ij genomförs (jfr 5,1) uppnås att man
även i fråga om religionsfrihelen får en riklig bild av rättighetens innebörd
och skydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet
konstaterar alt utredningen före­slår, att religionsfriheten skall upphöjas
till en undantagslös rättighet. Detta vore enligt fakulteten begripligt, om med
religionsfrihet avsåges den inre trosfriheten. Men stadgandet om
religionsfriheten handlar om religionens yttre manifestationer. Att beteckna
den yttre religionsfriheten som undan­tagslös är enligl fakultetens mening
vilseledande. Utredningen säger själv, att de begränsningar som får ske i
yttrandefriheten, mötesfriheten och för­eningsfriheten får göras också när
dessa friheter utnyttjas i religiösa sam­manhang (s. 194), Della framgår dock
inte klart av lagtexten, vars uiformning tvärtom kan ge allmänheten en felaktig
uppfaltning om religionsfrihetens verkliga omfattning. Det förefaller därför
klokast att liksom hittills hänföra&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section503&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section504&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;religionsfriheten
till de begränsningsbara rättigheterna. Även ett annat skäl lalar härför,
nämligen svårigheten alt klart avgränsa begreppet &amp;quot;religion&amp;quot;. Mycket
charlataneri kan bedrivas under religionens täckmantel, och sam­hället bör inte
betaga sig möjligheterna att ingripa mot rörelser som utgör en uppenbar fara
för anhängarnas psykiska hälsa eller deras ekonomi. Den egentliga innebörden av
grundlagsskyddet för religionsfrihelen skall enligt utredningen vara ett förbud
mot beslämmelser som riktar sig mot någon viss religionsutövning eller syftar
lill att moiverka en viss religiös riktning (s, 194 O- En tillräcklig garanti
mol sådana bestämmelser ger emellertid enligt fakulteten det föreslagna
stadgandet i 13 t; andra stycket, som förbju­der begränsningar av
opinionsfriheterna enbart på grund av bl, a, religiös åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt JO Lundvik är det inle otvetydigt och kan
knappast heller i lagtext anges vad som skall förstås med &amp;quot;religion&amp;quot; och
&amp;quot;utövning&amp;quot; av religion. Man bör nog enligt Lundvik inle helt frånse
risken alt rörelser växer upp som under religionens täckmantel ägnar sig åt
verksamhet som kan vara ytterst skadlig - mentalt eller kroppsligt - för
lättrogna medlöpare. Nu säger utredningen, att de regler som eljest finns för
mänskligt handlande eller mänsklig underlåtenhet också gäller för religiöst
handlande elc. Det kan ifrågasättas om delta motivuttalande är till fyllest för
at komma till rätta med de problem som här berörts. Lundvik erinrar om att
europakonven­tionen i artikel 9 slår vakt om religionsfriheten men samtidigt
upptar ett stadgande av följande lydelse, Envars frihet att utöva sin religion
eller tro må endasl underkastas sådana inskränkningar, som är angivna i lag och
som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn lill den allmänna
säkerheten, upprätthållandet av allmän ordning, hälsovården, skyddandet av
sedligheten eller av andra personers fri- och rättigheter. Här berörda problem
kräver ytterligare överväganden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Scienlologykyrkan I Sverige kräver alt vad som
stadgas i ariikel 9 i euro­pakonventionen om religionsfriheten förs in i RF,
liksom innehållet i artikel 2 i det första tilläggsprotokollet lill
konventionen. Särskild vikt fäster Scien­lologykyrkan vid alt
&amp;quot;tankefrihet&amp;quot;, &amp;quot;samvetsfrihet&amp;quot; och &amp;quot;frihet alt utöva
religiös undervisning&amp;quot; grundlagsskyddas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.6
De negativa opinionsfriheterna i allmänhet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detta avsnitl redovisas remissinslansernas
inslällning till utredningens förslag beiräffande dels skyddet mot tvång att ge
till känna sin åskådning, dels skyddet mol tvång alt della i möte eller annan
opinionsyttring, dels skyddel mol tvånget all tillhöra sammanslutning för
åskådning. Remiss­instanserna godtar i regel förslaget i dessa delar. Från
några håll framförs dock kritiska synpunkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag om skydd mot alt tvingas ge
lill känna sin åskådning, den s, k, negativa yttrandefriheten, har kom­menterats
av JK och hovränen för Västra Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section505&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section506&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;239&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK konstaterar att den negativa yttrandefriheten
enligt utredningens för­slag innebär alt ingen får tvingas att ge till känna
sin åskådning i någol hänseende. Utredningen anser, alt en minskning i
räckvidden av det mot­svarande nuvarande stadgandet i 2 kap, 2 t; uppnås genom
att ordet åsikt utbyts mot ordet åskådning. Med åskådning förstår utredningen
(s, 114) &amp;quot;ett något så när sammanhängande komplex av åsikter inom ett
visst område&amp;quot;. Den sålunda uttryckta distinktionen mellan åskådning och
åsikl kan enligl JK knappasl anses klargörande. Det torde många gånger vara
svårt att med denna definition avgöra om fråga är om en åskådning eller inte.
Stundom torde f ö, åskådning och åsikt användas synonymt. Detta belyses även av
utredningens eget språkbruk, - Enligt JK:s mening innebär det en klar för­bättring
att övergå från &amp;quot;åsikt&amp;quot; till &amp;quot;åskådning&amp;quot;. Ätt behålla den
nuvarande regeln i 2 kap, 2 tj RF men göra regeln absolut skulle uppenbarligen
föra för långt; Vittnesplikten t, ex, skulle inte kunna förenas med denna
regel. Också åtskilliga av de enkäter o, d, som myndigheterna anmodar medbor­garna
att besvara eller uppgifter som eljest infordras innehåller åsiktsyttringar och
skulle bli &amp;quot;otillåtna&amp;quot;. Att &amp;quot;åskådning&amp;quot; enligt JK:s mening
äratt föredraga beror mindre på att ordet innefattar ett sammanhängande komplex
av åsikter än på att regeln bör begränsas till sådana områden där begreppet
åskådning är ett naturiigt uttryck för de åsikter en person omfatiar. Delta är
fallel i religiösa sammanhang. Även i politiska sammanhang är del - ehuru inte
med samma tydlighet - normalt att använda ordet åskådning. Om invånarna i ett
radhusområde kräver att hastigheten på gator inom området skall be­gränsas till
30 km/tim,, kan detta däremot inte anses vara ett uttryck för en åskådning.
Detta gäller även om kravet skulle vara ett uttryck för en åsikl bland många
andra i fråga om trafiksituationen inom områdei eller beträffande trafik över
huvud taget. Ett gränsfall utgör vetenskapliga läror och syslem, som bygger på
en rad sammanhängande rön och slutsatser (åsikter), t, ex, inom astronomi eller
medicin, I sådana fall kan det vara naturligt att i vissa fall tala om
åskådning, - Även om JK alltså anser alt &amp;quot;åskådning&amp;quot; är ett bättre
uttryck än &amp;quot;åsikt&amp;quot; för vad som bör omfattas av den föreslagna regeln
i 2 kap, 3 tj kräver förslagel enligt hans mening en viss jämkning, JKönskaren
ändring som markerar att &amp;quot;annal hänseende&amp;quot; inle innefattar åsikter -
åskådningar i vilket hänseende som helst - ulan åsyftar något hänseende som är
jämförbart med politik och religion. Möjligen kan vid sidan av
&amp;quot;politiskt&amp;quot; och &amp;quot;religiöst&amp;quot; nämnas &amp;quot;kulturellt eller
därmed jämförbart&amp;quot;, - Det ifrågavarande förbudet föreslås vara absolut,
dvs, det skall inte kunna begränsas genom vanlig lag. Frågan är då hur detta
förbud förhåller sig lill t, ex, vittnespliklen. Utredningen utlalar här
svävande alt förslaget möjligen kan leda till att den som håller ett
vittnesförhör &amp;quot;någon gång får vara något försiktigare än han behöver vara
f n,&amp;quot; (s, 196), Några praktiskt beaktansvärda olägenheter härav säger
utredningen sig inte rim­ligen förvänta, JK har svårt att dela denna optimism,
om grundlagsskyddet skall omfalla varje slag av åskådning. Därtill kommer att
den dragna gränsen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section507&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section508&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellan
åskådning och åsikt redan i sig är så diffus att tolkningssvårigheter lätt kan
uppslå. Om del nyss framlagda förslaget accepteras lorde svårig­heterna
väsentligt minska, - Den föreslagna ändringen av ordet åsikt till åskådning har
emellertid även en annan sida. Genom ändringen blir det nämligen - åtminstone
teoretiskt - möjligt för riksdagen att jämlikt 8 kap, 7 tj RF i viss omfattning
delegera befogenheten all besluta föreskrifter om tvång för enskild alt tillkännage
sina åsikter. Det kan enligt JK ifrågasättas om denna minskning i den enskildes
skydd är en acceptabel konsekvens,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl hovrätten Jör Västra Sverige förefallerdet
knappast tillräckligt utrett i vad mån man i RF kan skriva in en helt
undantagslös rätt att inle yppa sin åskådning. Sålunda harexempelvis
uppgifterom religiös åskådning ibland en avgörande betydelse bl, a, när det
gäller ärenden om vapenfrihet samt mål och ärenden om vårdnad och andra ärenden
enligl barnavårdslagen. När det gäller vittnesutsagor kan del undantagsvis i
vissa sammanhang vara av intresse att utröna ett vittnes åskådning som underiag
för att bedöma bevisvärdet av hans vittnesmål, - Hovrätten påpekar vidare att
del inte har närmare diskuterats i vad mån det kan behövas bestämmelser som ger
rält att vägra alt lämna uppgifter om annans åskådning. Utan en sådan spärr
skulle det alltså bli möjligt att av ett vittne inhämia uppgifier om andras
åskådning; vitinets egen åskådning är däremoi skyddad,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag till ny grundlagsregel om
skydd mot tvång all della i möle, demonstration eller annan opi­nionsyttring
har kommenterats enbari av hovrätten för Västra Sverige. Hovrätten påpekar att
specialmotiveringen lill bestämmelsen om negativ mötesfrihet innehåller ell
uttalande alt stadgandet inte hindrar att den som har skolplikt tvingas alt
närvara vid lektion. Ett klariäggande av gränserna fördenna skyldighel kan
enligt hovrätten vara motiverat. Det vore knappasl tillfredsställande om
skolplikten skulle kunna åberopas för att tvinga till närvaro vid lektioner där
undervisningsändamålel har skjutits i bakgrunden till förmån för en ensidig
åskådningsutläggning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande regleringen av den negativa
föreningsfriheten förklarar JK att han inte har någon erinran mot förslaget men
tillägger att han är iveksam om de nämnda reglerna kan sägas innebära ett
sådant tvång alt den föreslagna övergångsbestämmelsen om medlemskap i svenska
kyrkan behövs. Enligt 4 tj religionsfrihetslagen må ej någon vara skyldig
tillhöra trossamfund. Detta är huvudregeln. Att sedan vissa regler givits om
tillhörighet lill svenska kyrkan för barn och vissa personer som förvärvat
svenskt medborgarskap, ändrar enligt JK inte denna uppfaltning. Möjlighet finns
näniligen i samtiiga fall till utträde ur kyrkan. Inte heller Svea hovrän anser
all regeln i 3 ij andra styckei om negativ föreningsfrihet måste anses strida
mol religionsfrihetslagen. Den föreslagna övergångsbestämmelsen be­hövs inle.
Ett klariäggande motivuttalande räcker. Hovrätten uttrycker också förvåning
över att eti förslag som anses kräva en särskild övergångsbe­stämmelse
beträffande religionsfrihetslagens reglerom medlemskap i svens-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section509&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section510&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;241&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ka
kyrkan läggs fram i dagens läge med hänsyn till de pågående över­läggningarna
mellan staten och svenska kyrkan om kyrka-stat-frågan och av en utredning som
inte haft att syssla med denna fråga. Även juridiska fakulteten vid Lunds
univetsitel berör frågan om den föreslagna övergångs­bestämmelsen (se nedan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jåkulieien vid Uppsala universiiei
påpekar att åtskilliga föreningar har dubbel målsättning. En förening kan
sålunda ha till uppgift att verka för såväl fackliga som politiska syften. Del
allmänna får enligt fakulteten inte tvinga någon medborgare alt tillhöra en
dylik sammanslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Flera remissinstanser berör frågan om hur det s, k,
kårobligaioriei skall bedömas, Obligaioriekommlnén (majoriteten) konstaterar
alt uiredningen an­ser alt kårobligatoriet faller uianför den föreslagna grundlagsregelns
tillämp­ningsområde. Utredningens förslag gör det således från
grundlagssynpunkt möjligt för obligaloriekommiltén såväl att föreslå att det
obligatoriska med­lemskapet i studerandesammanslutningar bevaras som att
föreslå att det avskaffas, Obligaloriekommiltén, som inom kort kommer att
redovisa sina principiella ställningstaganden, finner följaktligen att
belänkandet i denna del ej påverkar kommitténs fortsatta arbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Kammarrätten
i Göteborg. Juridiska fakulteten vid Lunds unlversitei och en ledamot i
obligatoiiekoninilttén är kritiska mot att den negativa förenings­friheten
utformas så att kårobligaioriei inle anses strida mot denna. Kam­marrätten I
Göteborg anser alt utredningens förslag om grundlagsskydd för den negativa
föreningsfriheten bör leda till all kårobligaioriei avskaffas, I
studentföreningars syfte ligger av tradition att bedriva politik i vid be­märkelse.
Utvecklingen visar enligl kammarrätten alt studentkårerna under senare år
blivit alltmer politiskt medvetna och aktiva. Juridiska fakulteten vid Lunds
universitet anmärker att utredningen vill göra den negativa för­eningsfriheten
till en undantagslös rättighet. Delta har enligt fakulteten nöd­vändiggjort en
alltför snäv definition av den negativa föreningsfriheten (jfr 5,4), Samtidigt
har utredningen nödgats all föreslå en särskild övergångs­bestämmelse om
medlemskap i svenska kyrkan. Med hänsyn lill de ännu olösta problemen om
svenska kyrkans slällning och om det s, k, kårob-ligatoriels fortsatta existens
anser fakulteten, att tiden ännu inte är mogen att upphöja den negativa
föreningsfriheten lill en absolut rättighet. En le­damot i obligaloriekommiltén
anför att det finns anledning räkna med att de principiella skälen mot ett
bevarat kårobligalorium kommer att tillmätas stor vikt i kommitténs slutliga
förslag. Med hänsyn till detta borde ob­ligaloriekommiltén i sitt yttrande ha
anfört att det inte är önskvärt att skyd­det för den negativa föreningsfriheten
utformas så alt del inte finns något som helst grundlagsskydd mot obligatorier
i form av studerandesamman- -simningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Centralorganisationen SACOtSR menar att i förslagel
lill ändringar i re­geringsformen innebär 2 kap, 3 tj en försämring av det
negativa förenings-rättsskyddet så till vida att del inle längre blir i
grundlag förbjudet att tvinga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16 Riksdagen 1976.  I saml.  Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section511&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section512&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
att tillhöra en facklig sammanslutning. Enligt &lt;span style='text-transform:
uppercase'&gt;SäCO/SR:s &lt;/span&gt;uppfaltning måste det självklart stå envar fritt
alt själv avgöra dels om man över huvud taget vill organisera sig dels vilken
facklig organisation man i så fall vill ansluta sig till. Denna paragraf bör
därför förstärkas med en regel om, att envar frilt skall få väljq om man vill
gå in i en facklig organisation och vilken sådan organisation man vill
tillhöra,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang bör enligl hovrätten JÖr Väslra
Sverige antecknas alt ingen uppmärksamhet i betänkandet har ägnats frågor om
negativ förenings­frihet på arbetsrättens område.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.7
Skydd mot åsiktsregistrering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagel till förbud mol åsiktsregistrering
välkomnas eller godtas av en majoritet av remissinstanserna. 1 några yttranden
kommenteras förslagel mera ingående, JK erinrar sålunda om all i betänkandet
uttalas (s, 465) alt gällande besiämmelserom det s, k, SÄPO-registret inte är
hell lättolkade, men att rättsläget synes vara att enbart
organisationstillhörighet inte i något fall får ulgöra grund för all svensk
medborgare antecknas i SÄPO-registret, För anteckning krävs numera att medlem
eller sympatisör genoin någon ålgärd moiiverar alt han betraktas som en
säkerhetsrisk, - Den av utred­ningen föreslagna förbudsregeln synes enligt JK
väl förenlig med föreskrif terna om anteckning i SÄPO-registret, Både
utredningens förbudsregel och dessa föreskrifler lider visseriigen av den
svaghelen att det är oklart vad som skall fordras utöver
organisationstillhörigheten för alt vederbörandes egenskap av säkerhetsrisk
skall an,ses manifesterad. Denna oklarhet har även föranletl pressdebatler. Det
lorde emellertid inte vara möjligt all ulan efter­sättande av viktiga intressen
ge ökad offentlighet åt de beslämmelser som gäller och den praxis som f n,
faktiskt tillämpas på detta område, - Starka skäl lalar dock enligt JK för att
det anförda förbudet mol den här akluella registreringen inle kan upprätthållas
vid krig eller krigsfara.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen påpek'jratt vissa politiska
åskådningar innefattar en uttalad målsättning att med våld ellerändra medel
förändra del demokratiska sam­hällsskicket i önskad riktning. Av del föreslagna
grundlagssiadgandel kan följa att också personer med en anarkistisk
ellersamhällsomslörlande politisk åskådning ej får registreras, Della lorde
enligl socialstyrelsen inle ha varil avsikten. Del förutsattes alt personer som
kan betraktas som säkerhetsrisker alltjäint skall kunna registreras. För alt
ingen iveksamhel skall råda föreslår socialstyrelsen all stadgandet
omformuleras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten jör Västra Sverige vill aktualisera
frågan huruvida det kan vara motiverat också med förbud mol registrering av
medborgare enbari på grund av religiös eller liknande åskådning. Stundom bör -
särskilt för minori­tetsgrupper- kunna förekomma en nära överensstämmelse
mellan polilisk och religiös åskådning. Ett förbud mol registrering och hemvist
i politiskt hänseende kan eljest i praktiken kringgås genom en registrering av
religiös grupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Datainspektionen
uttalar sig utförligt om del föreslagna förbudet mol re-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section513&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section514&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;243&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gistrering
av polilisk åskådning utan den registrerades eget samtycke. För­budet
begränsas, påpekar datainspektionen, av all det avser registrering &amp;quot;en­bart&amp;quot;
på grund av enskilds politiska åskådning. Detta anges (s, 114) innebära att
&amp;quot;ingripanden med anknytning till åskådning blir möjliga endasl om annat självständigt
beskrivet momeni föreligger&amp;quot;. Utredningen avser med &amp;quot;annal
självständigt beskrivet moment&amp;quot; sådant som ett vissl handlande som
föranleds av åskådningen och som innebär en viss fara eller kränkning. Den
föreslagna lagtextens lydelse leder emellertid mycket längre. Den skulle,
såvitt datainspektionen förstår, kunna innebära all hinder ej föreligger att i
anslulning till självständigt beskrivna moment i exempelvis taxerings-register,
socialregister m, m, medge registrering av politisk åsikl. Delta har
uppenbarligen inle varit utredningens avsikt. Lagtexten måste på denna punkt
omarbelas och förtydligas, - Utredningen behandlar på s, 135 den politiska
åsiktsregistrering som sker genom statistiska centralbyråns under­sökningar av
den politiska opinionen, Uiredningen föreslår att de registre­rades samtycke
skall ha avgörande betydelse. Denna grundlagsregel blir strängare än
motsvarande bestämmelse i 4 t; tredje styckei första punkten datalagen.
Datainspektionen tillstyrker förslaget. Från sin hittillsvarande till­lämpning
av den nämnda dalalagsbestämmelsen vill datainspektionen an­mäla att regeln om
de registrerades samtycke medför prakliska problem, till vilka Slällning bör
tas, åtminsione genom motivutlalanden. Samtycke förutsätter för det första alt
de berörda personerna tillfrågas; del kan inte vara tillräckligt med ell
anlagande alt huvuddelen av dem inte har någon erinran. Delta är vid de
intervjuundersökningar som det här i regel gäller inte någol problem. Vidare
måste de tillfrågade få all den informaiion som kan tänkas påverka deras
villighet all låta sin politiska åsikl registreras. Alt de får information om
olika uppgifter som skall registreras följer av sig självt. Därutöver måsle de
underrättas om ändamålet med registreringen och hos vem uppgifterna skall
förvaras, Särskill vikligl är vidare, enligl dalainspektionens mening,
information om hur länge uppgifterna skall be­varas. Inspektionen är medveten
om all della inte alllid kan bestämmas på förhand med hänsyn till forskningens
sätl att arbeta, I så fall måsle intervjupersonerna före sitt ställningstagande
underrättas om att bevarande­tiden är obestämd. En annan möjlighel är att ange
en viss begränsad lid samt alt vid behov inhämia nytt samtycke till förlängning
av denna lid. Dalainspektionen anser således alt .samtyckesregeln för att få
verkan som garanti mol politisk åsiktsregistrering måsle ges ell sakligl
innehåll av den innebörd inspektionen här anlyll. - Del måste vidare
understrykas alt po­litisk åskådning kan komma till uttryck på många olika
sätt, inie minst indirekl, och all olika människor och olika grupper kan ha
skilda upp­fattningar om ett vissl beteende, som blir registrerat, är ullryck
för politisk åskådning. Är exempelvis åigärder, som innebär alt någon inle
sympatiserar med en viss polilisk riktning, att anse som ett sådani uttryck?
Exempel härpå är att någon anmäler alt han inte önskar medlemskap i viss sam-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section515&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section516&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;manslutning, alt han inle fyller i en ruta på ell
inbetalningskort som avser ett politiskt ändamål. Är del uttryck för politisk
uppfattning att abonnera enbari på vissa publikationer eller all låna enbart
viss litteratur på bibliotek? I vissa fall är svaren givna, men man lorde fä
räkna med besväriiga gränsfall i den prakliska tillämpningen, 1 denna kan man
då överväga all lillämpa den i 3 tj datalagen angivna principen all tillmäta de
registrerades egen upp­fattning belydelse, Daltiinspektionen anserdet således
värdefullt om under del fortsatta lagstiftningsarbetet omsorg ägnas åt att
klargöra innebörden i begreppet politisk åsiktsregistrering, - I fråga om
registrering av politisk åsikl i samband med siatistiska undersökningar vill
dalainspektionen tillägga följande. Del har lill nyligen varit vanligl all, när
någon vägrat besvara vissa i sådana undersökningar ingående frågor av arten
polilisk uppfattning, den metoden tillämpats alt de uteblivna svaren ersatts
med svar som im-puterals eller på annat sätl lagiis fram genom s, k,
konstruerade eller härledda variabler. Datainspektionens praxis vid
lillämpningen av 4 t; dalalagen har medfört all registeransvarig frivilligt
upphört att tillämpa denna metod. Även om impuleringar m, m, ofta underlättas
genom användningen av ADB, är det fullt möjligt all vidla sådana åigärder även
vid konventionell in­formationsbehandling. Del finns därför anledning all i
moliven till 2 kap, 3 ij slå fast alt dessa metoder inte är förenliga med
frivillig åsiktsregistrering,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.8 Kollektivanslutningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bland remissinstanserna är meningarna
delade när det gäller frågan om kollektivanslutning. Flertalet inslanser,
däribland minoriteten i kommunfull­mäktige i Växjö kommun, länsslyrelsen i
Malmöhus län (majoriteten). Svenska kommunförbundels slyrelse (majoriteten).
Landsiingsförbundets styrelse (majo­riteten) och LO godtar utredningens
uppfallning alt någon lagsliftning i fråga om kollektivanslutning lill
politiskt parti inte bör införas, LO anför följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Föreningsfriheten är väsentlig för
den fackliga rörelsen. Del är till stor del genom människors vilja och
möjlighet alt sluta sig samman för all verka för gemensamma mål som demokratin
hålls levande. Folkrörelsernas betydelse för vårt samhällsliv är slor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Mot denna bakgrund och med hänsyn
till principen om grundlagens hu­vudsakliga begränsning till förhållandet
samhälle-enskilda, tar LO. i likhet med utredningsmajoriteten bestämt avstånd
från en grundlagsinskränkning av fackliga organisationers rätt alt oinskränkt
besluta om sina interna för­hållanden, Ell förslag i en reservation att föreskriva
ett förbud för lokala fackliga föreningar att beslula om kollektivanslutning,
ärett allvarligt ingrepp i föreningsfriheten som LO bestämt avvisar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Uttalanden .som är kritiska mot all
enskilda kolleklivi ansluls lill politiskt parti görs av hovrätten for Västra
Sverige, .socialstyrelsen (niajoriicten). juridiska jäkulleten vid Uppsala
universitet (majoriteten), tre ledamöler i länsstyrelsen i Kronobergs län.
kommunftillmäklige i Vä.xjö kommun (majorileien). jyra leda­möter i
länsstyrelsen i Malmöhus län, sju ledamöter i Svenska kommunförbun-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section517&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section518&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;245&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;dets slyrelse, sju ledamöler I Landslingsförbundeis
slyrelse, Sveiiges advokalsam­fund samt centerns och moderata sanUingsparliets
kvinnoförbund.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Äv de angivna remissinsianserna
ullalar sig socialstyrelsen (inajoriteten). Juridiska fakulteten vid Uppsala
universitet (majoriteten), fyra ledamöter i länsslyrelsen i Malmöhus län. två
ledamöter i Svenska kommunjörbundeis sly­relse. sju ledamöter i Landsiingsförbundets
slyrelse, Sveriges advokatsantjiind och moderata samlingspartiets kvinnojörbund
för ett förbud i grund­lag   mol   kollektivanslutning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen (majorileien) ulgår
från all bestämmelsen i 2 kap, 3 tj första slyckel i förslagel alt ingen
medborgare lar tvingas all ge lill känna sin åskådning i politiskt, religiöst
eller annat hänseende innebär förbud mol kollektivanslutning. Skulle emellertid
denna lolkning inte vara riktig bör bestämmelsen kompletteras med ett lillägg
av innebörd all politiska, religiösa och andra sammanslutningar förbjuds
ansluta personer som medlemmar då dessa inte själva givit uttryck för önskan om
medlemskap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;De sju ledamöierna i
Landstingsförbundets styrelse inslammev i ulredningens förslag alt skydd mot
tvång att ge sin politiska åskådning till känna bör skrivas in bland de
skyddade fri- och rällighelerna. Som en logisk kon­sekvens av detta sladgande
måsle grundlagen därför enligl ledamöierna också innehålla ett uttalat förbud
mol alla former av kollektiv anslulning av medborgare lill politiska eller
andra organisationer. Att den kollektivt ansluine har reservationsrätt
uppfyller inle den grundläggande principens krav, då en reservation innebär all
vederbörande tvingas uppge eller ge en antydan om sin uppfaltning. Av principen
om skydd mol tvång alt ge sin åskådning till känna följer generelll att
medlemskap i organisationer måste erhållas genoin en aktiv frivillig handling
från den enskildes sida.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Juridiska jåkulieien vid Uppsala
universitet (niajoriteten) uppehåller sig ut­föriigt vid frågan om
kollektivanslutning.  Fakulteten anför:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ålskilliga föreningar som från
början har varil helt privalrättsliga har inte deslo mindre övergått till att
bli mer eller mindre offentiigrättsliga sammanslutningar ehuru legalt tvång
till medlemskap icke föreligger. Någon klar gränslinje kan väl inte dras, men
genomgående är den belydelse, som tilläggs en olTenllig förvallningsfunklion
för föreningen, 1974 års RF medger som ovan påpekats i &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;kap, 6tj. all förvaltningsuppgift kan överlämnas
till förening och föreskriveratt detta, om uppgiften innefattar myndighets­utövning
skall ske genom lag. Föreningar, som har fåll sig dylika uppgifter anförtrodda,
måste som framhållits härovan inom området för denna verk­samhel anses vara
skyldiga all, på samma sätt som traditionella förvalt­ningsmyndigheter, iakita
saklighei och opariiskhei. Eljest skulle del skydd, som RF avser att lämna
medborgarna, i viss utsträckning vara ett skydd blott lill namnet. Även genom
all åla sig - eller få sig pålagd - förvalt­ningsuppgift, som ej innebär direkt
myndighetsutövning, kan en förening övergå från alt vara privairäilslig lill
att bli offeniligrätlslig. Också utred­ningen konslaierar f ö,, alt med
ultrycket del allmänna kan förslås ock.så privaträttsligt organiserade subjekt
(betänkandet s, 185),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Samhällsutvecklingen framför allt under de senasle åren
ger åtskilliga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section519&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section520&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;246&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;exempel på hur i, ex, de fackliga organisationerna och
hyresgäströrelsen fullgör uppgifter, som eljesi legat på traditionella slalliga
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;De organisationer som erhållit offentiigrättsliga
uppgifter måsle emellertid anses i varje fall i den omfattning de ombesörjer
offentliga uppgifter ha förlorat sin lidigare frihel all tvinga någon (vare sig
medborgare eller, enligt förslagel, utlänning) att tillhöra trossamfund,
politisk sammanslutning eller sammanslutning för annan åskådning. Förbud mol
kollektivanslutning till politiskt parti, som f n, ej finns upplaget i
Ibrslagel, torde sålunda i nu angiven omfattning föfia redan av de här aktuella
föreningarnas faktiska slällning. Alt praktiskl skilja inellan de fall och den
omfattning i vilka organisationerna erhållit offentiigrättsliga uppgifter och dem
där dé enbart utgör frivilliga iniresselöreningar lorde vara ogöriigt, Inle
heller kan man gärna &amp;quot;klyva&amp;quot; en organisations verksainhet på del
sällel att man särbe­handlar den i de fall då den utövar verksamhet, som berör
ickemedlemmars räll, och dem då den endasl handlar med verkan för de anslutna.
Det är under sådana oinständigheler rikligare all i regeringsformen åtminstone
ange den minimistandard som beslår i förbud mol kollekliv anslulning av med­lemmar
lill åsiktsriktning av del ena eller andra slaget. Del bör tilläggas, all ell
sådani förbud uppenbarligen icke bör kunna kringgås genom att en­skild medlem
får rält all för sin del anmäla all han ej vill dellaga i kol­lektivanslutningen;
en sådan regel innebär tydligen tvång all ge sin åskådning till känna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fakulteten är självfallel medveten
om all spörsmålet om kollektivan­slutning är en polilisk tvistefråga av slor
betydelse. Det kan emellertid inte hjälpas. Ett syslem, som innebär att det är
möjligt för sammanslutningar, till vilka den enskilde är tvungen att vara
ansluten för sin bärgning, all utöva ell faktiskt tvång på medlemmarna att
antingen stödja en politisk riktning eller la del krävande stegel att
tillkännage en avvikande politisk mening, kan i längden inie godtagas i en fri
demokratisk rättsstat, och det lämpligaste tillfället att bestämt markera denna
statsforms minimikrav synes vara då man genom grundlagsliftning fastslår de
medborgeriiga fri-och rättigheterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fakulteten föreslår en regel (2 kap, 4 tj) av följande
lydelse:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;quot;Föreskrifterna i 2 kap, 3 tj
gäller också till förmån för medborgare gent­emot sådan sammanslutning, i
vilken medlemskap är av väsentlig belydelse för hans utkomst eller för
tillvaratagande av viktiga ekonomiska inlressen. Medborgare får ej genoin sådan
sammanslutning anslutas till trossamfund, politisk organisalion eller
organisation för annan åskådning medelst beslut, som innebär all anslutningen
omfallar alla de medlemmar vilka icke för­klararsig vilja slå utanför ellersom
eljesi tvingar medlemall ge sin åskådning lill känna,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fakulteten fortsätter:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Del bör tilläggas, att en dylik
regel - som bör fullständigas genom särskild lagstiftning om verkan av att
sammanslutningsstadgar innehåller grund­lagsstridiga bestämmelser - icke
uttömmer de problem som från rälisslatliga synpunkter vållas av
organisationsväsendets snabba tillväxt och på senare år alltmer markerade
ställning av halvofficiella organ med offentliga upp­gifter. Ovan har
framhållits att de vid bestridandel av sådana uppgifter måsle uppfylla samma
krav som gäller för myndigheler, Särskill gäller del när de fattar beslul som
berör utanförstående. Emellertid släller också frågan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section521&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section522&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
enskild medlems rättsställning gentemot organisationen och om hand­läggningen
av tvister inellan organisalion och medlem svårlösta problem, där en avvägning
mellan föreningsfriheten och organisationens självstän­dighet å ena sidan,
enskild rätt å den andra måsle företagas. Om detta icke kan ske i förevarande
lagstiftningsärende, synes del angelägel att frågan i hela dess vidd blir
föremål för särskild utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de remissinstanser som inte kräver förbud i
grundlag mol kollektivanslutning anför hovrätten för Västra Sverige all det
finns fog för ståndpunkten alt frågan ej är sådan all en reglering i grundlagen
lämpligen bör förekomma. Samtidigt måsle det emellertid enligl hovrätten
framhållas att en kollektivanslutning knappast rimmar med de grundsatser som
kommit till ullryck i bl, a, I kap, 2 tj och 2 kap, 3 tj i förslagel, Särskill
är della förhållandet om en kollektivanslutning skulle tillämpas så all den som
inle vill vara ansluten inte kan nå detta mål utan att ge lill känna sin
åskådning. Det bör erinras om alt frågorna om kollektivanslutning kan komina
att få mera allmän aktualitet än de har nu. Del kan finnas ett iniresse för
olika grupper att i opinionssammanhang och liknande sammanhang söka uppvisa en
slor och enhetlig uppslutning kring gruppens manileslaiioner. Det kan,
exempelvis för personer som tillhör minoritetsgrupper med eget kultur- och
samfundsliv, inte sällan vara svårt alt utträda ul en gemenskap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6   
Det materiella skyddet för de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag lill skydd för de
&amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheterna har över lag godtagits, I några
yitranden framförs dock krilik och önskemål om kompletteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den främsla innebörden av förslagel, såvitt gäller
skyddel för rörel­sefriheten i allmänhet, är enligt JK att strafflagstiftningen
till allra största delen lämnas utanför det förstärkta skyddet. Detta belyder i
sin lur en skillnad mot skyddsregleringen för opinionsfrihelerna, vid vilka
såväl gällande som framlida slraffstadganden av utredningen förutsätts bliva
läck­ta antingen &amp;quot;definitionsmässigt&amp;quot; eller genom ändamålsangivelser.
Om för­slagel godtas kommer riksdagen alltså all i lämligen oinskränkt
omfattning alltjämt kunna begränsa rörelsefriheten genom alt i vanlig lag
införa fri­hetsstraff Detsamma gäller frihetsberövanden i andra syften, t, ex,
för all bereda vård. Man kan därför säga alt rörelsefriheten i stort setl inie
kommer all skyddas mer än sådana fri- och rättigheter som inle får sin plats i
RF, Åtminstone i regel kan nämligen ej heller sådana andra fri- och rättigheter
begränsas annal än genom lag. Tilläggas må alt reglerna i 2 kap, 13 jj mer
eller mindre har karaklär snarare av målsäitningsstadganden än rättsregler och
all de då i vart fall i hög grad ger utrymme för subjektiva värderingar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Uiredningen har. fortsätter JK. lagil upp frågan om
förbud mot utlämning av svensk medborgare lill främmande stal, men har funnit
att del med hänsyn till gällande ullämningslagsliftning är svårt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section523&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section524&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
uppställa en enkel och lättillämpad grundlagsregel härom (s, 142), Härvid
hänvisar uiredningen bl, a, lill att svensk medborgare f n, enligt särskilda
lagar kan utlämnas till annat nordiskt land. Förslag i ämnel framläggs därför
inle, - Eftersom frågan om införande i RF av förbud mot utlämning av svensk
medborgare inle torde vara av polilisk natur, anser JK sig kunna framlägga sin
syn på ämnet. Enligt hans mening måste ett sådani förbud i princip anses vara
lika angeläget som förbuden i 2 kap, 6 tj. Härtill kommer all ell förbud mot
utlämning torde få betydligt slörre praktisk betydelse än exempelvis förbudet
mol landsförvisning, JK vill därför beteckna del som en väsentlig brist om RF
inte innehåller ett principiellt förbud mol utlämning av svensk medborgare lill
annal land. Eftersom del inte torde möta några oöverkomliga svårigheler all
bereda täckning för gällande lagar om utlämning till annat nordiskt land
föreslår JK alt i 7 tj införs en be­stämmelse om absolut förbud alt utlämna
svensk medborgare till utom-nordiskt land,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rälten att fritt lämna riket bör enligt hovrälien tor
Väslra Sverige kunna göras någol starkare genom all del siadgas förbud alt
uppställa hinder för eller all otillböriigt försvåra en ulfiyltning.
Erfarenheter från ut­landet visar att en ulfiytlning kan effektivt hindras
genom ekonomiska ingripanden eller genom andra ingripanden, såsom exempelvis
mol den ul-flyltandes familj,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl hovrätten jör Väslra Sverige kan del vidare
synas motiverat all göra skyddet mot förlust av svenskl medborgarskap star­kare
än vad som följer av bestämmelsen i 2 kap, 6 tj andra slyckel. Kraven på
nuvarande eller tidigare bosättning här har inte närmare motiverats. Ut­landssvenskars
barn, som aldrig varil bosalla här, skulle exempelvis inte omfattas av skyddet,
- I detta sainmanhang bör observeras att den i 2 kap, 6 ij första stycket
stadgade friheten för alla medborgare all resa in i riket skulle kunna
omintetgöras genom alt utlandssvensk, som ej åtnjuter skydd enligt andra
styckei, berövas sitt svenska medborgarskap inför en planerad bilresa, - Även i
ett annat hänseende kan formuleringen av be­stämmelsen i andra slyckel
diskuteras, I belänkandet (s, 143) har erinrats om att bestämmelsen fiir ses
mol bakgrund av vår medborgarskapslagstift-ning. Medborgare, som är eller varit
bosalt här, kan enligl medborgarskaps-lagsiiftningen inte förlora sill
niedborgarskap utan eget initiativ. Av närmasl lekniska skäl har utredningen ej
ansett sig kunna ge direkl uttryck i lagtexten för denna princip. Del anges
emellertid att en sådan regel kan anses följa av grunderna för den föreslagna
bestämmelsen i RF, Hovrätten anser att nu diskuterade princip bör vara direkt
markerad i bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Efter del att JO Lundvik har förklarat sig ense med
uiredningen om att reglerna i de internationella fri- och
rättighetskonvenlioner som Sverige har anslutit sig till inte är lämpade för
direkl lillämpning av svenska domstolar och myndigheter (3,7) tillägger han,
att delta inte hindrar att grund­lagstexten   utformas  i   nära  anslulning 
lill   konven-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section525&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section526&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                                                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;249&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;t i o n s t e &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'&gt;X &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'&gt;t e r n a , Så har enligt Lundvik också skett. Emellertid möter här
ett problem. Om man i vår grundlag nämner och delvis reglerar ett myckel stort
anlal av de fri- och rättigheter som också nämns i de in­ternationella
konventionerna, kommer därmed varje underlåtenhet all näm­na någon sådan fri-
och rättighet att falla i ögonen. Det är visseriigen rikligt, som utredningen
säger, att konventionerna inte kräver att staterna skall skydda de
konvenlionsfästa fri-och rättigheterna genom föreskrift i grundlag. Det ler sig
ändå egendomligt och ger anledning tili undran, kanske också oro, om de flesia
fri- och rättigheterna nämns i grundlagen men inte alla. Delvis har utredningen
anfört godtagbara skäl för att inte medtaga en del fri- och rättigheter i
grundlagen. Men det finns andra konvenlionsfästa fri-och rättigheter mot vilkas
upptagande i grundlagen ingen rimlig invändning borde kunna göras (annat än
måhända att det är självklart att dessa fri-och rättigheter inte får kränkas,
men gäller delta inte också en stor del av det som föreslagits bli medtaget?).
Lundvik vill belysa det sagda med några exempel, alla hämtade från
europakonventionen med tilläggsprotokoll,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Konventionen
upptar under artikel 4 mom, 1 bestämmelsen, att ingen må hållas i slaveri eller
träldom. Motsvarighet härtill saknas i förslagel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;-&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fjärde
lilläggsproiokollet upptar under artikel I regeln, all ingen må berövas sin
frihet enbari på grund av oförmåga all fullgöra avtalad förpliktelse, Någol sådant
förbud återfinns inle i förslaget, - Samma tilläggsprotokoll stadgar i artikel
4 förbud mot kollektiv utvisning av ullänningar. Ej heller härtill finns någon
motsvarighet i förslaget. Lundvik vill ifrågasätta, om inte för­slagel bör
kompletteras med regler motsvarande de berörda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Även slatens Invandrarverk önskar
ett förbud mot kollekliv utvisning av utlänningar i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Vad härefter avser s k y d d e t
för kroppslig integritet finner Amnesty International, svenska sektionen, att
förbudet mot dödsstraff har markerats bättre i förslaget än i gällande lag. Det
är enligl sektionen angeläget all del klart skall framgå av de blivande
förarbetena att förbudet mol döds­straff  gäller också för krigslid,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Enligl kanunarrätten i Sundsvall
ger utformningen av utredningens för­faiiningsförslag i vissa avseenden utrymme
för viss osäkerhet angående innebörden. Som exempel kan nämnas förbudet mol
tortyr i den föreslagna 5 tj i 2 kap, Självfallel kan olika meningar råda om
innebörden av begreppel tortyr, Uiredningen har emellertid enligl kammarrätien
i delta och andra fall då del inte utan olägenheter kunnal undvikas att använda
till sin innebörd mindre precisa uttryckssätt gjort klarläggande uttalanden i
sin molivering. Med dessa uttalanden torde uirymmei fören ej avsedd tolkning av
bestämmelserna vara starkt begränsat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen. JO Lundvik.
Amnesty International, svenska sektionen, och Konimiltén Jör mänskliga
rättigheter: psykiatriska övergrepp föreslår all för­budet mol tortyr efter
mönster av artikel 7 i FN-konventionen, resp, artikel 3 i europakonventionen
skall kompletteras med förbud mot   &amp;quot;(grym.)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section527&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section528&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;omänsklig
eller förnedrande behandling eller be­straffning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län finner det angeläget
att det i grundlag klart utsäges, all enskild inte mot sin vilja får utsättas
för medicinska experiment. Detta kan lämpligen ske genom ett lillägg lill 2
kap. 5 ij, I historien flnns tyvärr alltför många exempel på hur enskilda
personer blivit utsatta för medicinska experiment, vilka sanktio­nerats eller
beslutats av vederbörande lands regim,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Koinmiiién jör inänskliga rättigheter: psykiatriska
övergrepp önskar också all grundlagen förbjuder alt enskild mot sin vilja
utsätts för medicinska experiment. Kommittén påpekarail människans rättighet
att själv bestämma vilken pyskiatrisk behandling hon önskar varken är skyddad i
regerings­formen eller i någon annan lagsliftning. Den kliniska
experimenlverksam-helen på institutionaliserade patienter är enligt kommittén
synneriigen ut­bredd i Sverige, Dessa patienter har i de flesia fall inte
kännedom om att den behandling de mottar i själva verket utgör
experimentverksamhet. Lä­kare som utövar experimenten ber i många fall om
patientens tillstånd till experiment, men kommittén har inte i något fall
iräffal på den omstän­digheten att läkaren verkligen givit alla informationer
om risker, bieffekter etc, till patienten. Läkaren har f ö, inte skyldighet
enligt gällande lagstiftning att erhålla skriftligt godkännande från patienten
innan experiment påbörjas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslutning särskill lill vad fri- och
räiiighelsutredningen på s, 147 angivit om att en sådan särskild
rällssäkerhetsgaranti som domstolsbeslut om husrannsakan och liknande intrång
inte går alt förena med gällande rätt. vill uiredningen om anonymilei vid
beslag och husrannsakan anmärka att den kommer att föreslå en principiell
regel, enligt vilken, i de fall risk föreligger för anonymilelskränkning,
beslag eller husrannsakan ej skall få ske utan rättens tillstånd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller rätten till förtrolig kommunikation fö­reskrivs
nu i regeringsformen, påpekar postverket, att varje medborgare är skyddad mot
alt myndighet utsätter honom för inirång bl, a, i hans post­förbindelser, 1
betänkandet föreslås i detta avseende i stället ett stadgande om alt varje
medborgare i förhållande lill det allmänna är skyddad mot undersökning av post.
1 belänkandet anförs alt någon ändring inte åsyftas på denna punkt jämfört med
vad som nu stadgas i regeringsformen. Nu­varande stadgande förefaller dock
enligt postverket sträcka sig längre än del av uiredningen föreslagna.
Nuvarande stadgande synes sålunda förhindra inle bara undersökning av post utan
även försvårande och avbrytande av poslförbindelser. Med hänsyn härtill
förordar postverket ell sladgande av samma innebörd som det nuvarande, -
Postverket förutsätter att sladgandet i här berört avseende inte lägger hinder
i vägen för sådana förändringar i fråga om posiförbindelserna som är betingade
av förutsällningarna för postverkels verksamhet eller av villkoren för
postbefordran av försändelser. Postverket måsle ju ha möjlighel att utan hinder
av här avsetl grundlags-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section529&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section530&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sladgande
ändra postförbindelser, avgifter och andra villkor, när t, ex, de driftsmässiga
eller ekonomiska förutsättningarna för verksamheten gör del nödvändigt, även om
en kunds poslförbindelse därigenom kan komma att försvåras. Likaså måste del
enligt postverket givetvis finnas möjlighel all i kontrollsyfte undersöka t,
ex, en trycksaksförsändelse för alt utröna om den uppfyller villkoren för
befordran som trycksak eller att avbryta dis­tribution av post genom postbox om
kunden inte betalar fastställd avgift för denna distributionsform,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7
Fackliga friheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens slällningstagande beträffande fackliga
friheter godtas eller lämnas utan erinran av det stora flertalet
remissinstanser, däribland Lands­tingslorbundei. LO. TCO och
Centralorganisationen SACÖtSR. LO. TCO och SACOtSR släller sig bakom och
hänvisar lill de skrivelser från resp, organisation som tidigare har getts in
lill fri- och räitigheisutredningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En ledamot i länsslyrelsen i Norrbottens län
ansluter sig i denna fråga lill den uppfaltning som ledamoten Heriitz har
framfört i en reservation lill utredningsförslaget (s, 252),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jäkulleten vid Lunds universiiei vill dra
uppmärksamheten till en särskild aspekt av organisationsväsendet såsom
rättsligt problem, näm­ligen möjligheten för nyetablerade organisationer att
göra sig gällande på framför allt det arbetsräilsliga området. Del i och för
sig omfattande skydd för föreningsrätten som utredningen föreslår gäller i
första hand gentemot det allmänna; den fackliga friheten enligt den föreslagna
2 kap. 19 ij avses emellertid också slå igenom i privalrättsliga förhållanden.
Effektivt blir skyd­det emellertid icke, om etablerade organisationer kan göra
anspråk på en­samrätt alt sluta avtal med den fackliga motparten. Utredningen
har (s, 154) tillfrågat de tre organisationerna LO, TCO och SACO/SR om dessa
finner del lämpligt med ytterligare stadganden om de fackliga friheterna i
grundlag, I en gemensam skrivelse lill uiredningen har, heter det, &amp;quot;LO:s
och TCO:s jurister förklarat, att man från dessa organisationers sida inte önskar
ytterligare grundlagsregler av den lyp som har diskuterats i detta
kapitel&amp;quot;. Med delta - måhända icke oväntade - svar har utredningen
tydligen ansett problemen kunna avfärdas. Fakulteten uttrycker förhoppningen,
all en fortsatt utredning om organisationernas slällning bygger på ett
betydligt bredare underlag, 1 detta sammanhang kan hänvisas också lill ett
yttrande av juridiska fakulteten vid Uppsala universUet (niajoriteten), som har
redovisats under 5,8,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska företagares riksförbund erinrar om att
utredningen påpekar alt ett krav som måste kunna ställas på en
rättighelsreglering i grundlag är all politisk makl inte får föras över lill
icke politiska organ, t, ex, domstolarna, Förbundel instämmer i delta
konstaterande, Mol bakgrund av ovan nämnda grundsals släller sig förbundel
frågande lill fri- och rällighetsulredningens&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section531&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section532&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;beslut
all nu avslå från att införa regler om &amp;quot;rätt för arbetstagare att göra
polilisk propaganda på arbelsplalsen&amp;quot;. - Uiredningen hänvisar till arbets­rättskommilténs
pågående arbeie med dessa spörsmål. Nu har emellertid arbelsrätlskommitlén
presenterat sitt förslag, 1 della föreslås bl, a, all ar­betsplatsen som
politiskt forum överlämnas till representanter för löntagarna - dvs, de
fackliga organisationerna. Mot bakgrund av den bindning som finns mellan den
största fackorganisationen och del största partiet föreligger här ell stort hot
mol ö\Tiga partiers möjlighel att göra sig gällande på ar­betsplatsen. Motivet
för fri- och räiiighelsutredningen alt inle ta ställning i frågan om rätt för
arbetstagare alt göra politisk propaganda på arbetsplatsen har sålunda
bortfallit, Förbundel anser därför all del är ett ansländighelskrav av fri-och
räitigheisutredningen alt ta slällning i denna fråga. Frågan tangerar kravet på
alt politisk makt inle får överföras lill icke politiska organ. An­tingen
tillåter man polilisk propaganda för alla partier på arbetsplatsen och
inskränker denna endasl med hänsyn lill ordningen på arbetsplatsen eller anser
man all polilisk propaganda på arbetsplatsen inte skall få förekomma på grund
av risk för produklionsslörningar och försvårande av arbetsge­menskapen och
låter bli alt ta upp frågan i rätlighetskalalogen, - Förbundet anser alt
polilisk propaganda inte bör tillålas på arbetsplatsen. Partipolitiska aktioner
kan, enligl förbundel, vålla konfiikier som går ut över arbetsge­menskapen,
Della gäller särskill på de mindre företagen, där varje arbets­tagare är direkt
beroende av sina arbetskamrater.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;8 Egendomsrätten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens slällnin.sslagande beträffande
egendomsrätten får ell blan­dat mottagande. Flertalet remissinstanser godtar
utredningens ståndpunkt, däribland hovrätten för Väslra Sverige, fem ledamöter
i länsstyrelsen i Kro­nobergs län. länsstyrelsen i Malmöhus län (majorileien)
och LO.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Rätlen lill ersättning \'id expropriation elc, kan
enligt hovränen for Västra Sverige synas osäker nied hänsyn till all intet i
lagförslagel sägs om storleken av denna ersättning. Den tingstenska utredningen
föreslog att lagen skulle innehålla beslämmelser om skälig ersäitning.
Hovrätten är av den upp­fattningen att en bestämmelse utan ersättningsnorm
närmast kan erbjuda en säkrare ersättningsräli. Hovrätten utgår därvid från att
bakom stadgandet ligger en given förutsättning att den som utsattes för
expropriation skall hållas skadeslös. Att regelsystemet och tekniken för att
besiämma ersäitning förfinas för att man skall undvika att ersätta mer än
realiserade förluster innebär självfallel inget intrång i ersättningsrätten, -
All skyddel skall gälla också för Juridiska personer bör komma lill ullryck
direkl i bestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LO betraktar inte den enskilda äganderätten i sig
som någon förutsättning för ett demokraiiski samhälle. Därför anser LO att stadgandet
rörande er­sättning för expropriation ej bör placeras under 2 kap, om
grundläggande fri- och rättigheter ulan som lidigare stå kvar i 8 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section533&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section534&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;253&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av de instanser som är kritiska mot utredningen
utlalar de fiesta att någon form av ersättningsnorm   bör skrivas in i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrätt, juridiska fakulteten  vid Uppsala
universitet (majoriteten), länsstyrelsen i Kronobergs län (majoriteten), fyra
ledamöler i länsstyrelsen I Malmöhus län. Sveriges advokaisanifiind.
Lantbrukarnas riksförbund och mo­deraia samlingspartiels kvinnoförbund är
positiva till all ordel  &amp;quot;skälig&amp;quot; skrivs in i RF före ordet   
&amp;quot;ersättning&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovräti har svårt all se sakligt bärande skäl
mot att förstärka 10 tj med ordet &amp;quot;skälig&amp;quot; framför
&amp;quot;ersättning&amp;quot;, särskill som grunderna för er­sättningen i alll fall
skall bestämmas i lag. Hovrätten hänvisar i övrigt till sitt yttrande 31,3,1970
över expropriationsulredningens belänkande &amp;quot;Ex­propriationsändamål och expropriationsersättning&amp;quot;
(SOU 1969:50-51),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsstyrelsen i Kronobergs län (majoriteten)
citerar utredningens motivut­talande (s, 155) att det är självklart att lag som
bestämmer ersättnings-grunderna inte ges den innebörden att expropriation får
ske mot symbolisk ersättning, - Länsstyrelsen finner del betänkligt att man
inte i ett förslag lill grundlag strävar efter att så fullständigt som möjligt
reglera en fråga i lagtexten. Denna bör, så långt möjligt, bringas i
överensslämmelse med motiven. Länsstyrelsen anser att del i lagtexten bör
fastslås alt skälig er­sättning skall ulgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas riksförbund konstaterar att förslaget
i 2 kap, 10 tj fastslår all varje medborgare skall vara tillförsäkrad
ersättning enligl grunder som bestämmes i lag för det fall alt hans egendom
tages i anspråk genom ex­propriation eller annat sådant förfogande. Därmed kan
anses vara fastställd den allmänna principen men därutöver klariäggs inte hur
ersättning i olika fall skall bestämmas, 1 och för sig kan delta naturligtvis
försvaras, eftersom reglerna om hur ersättning skall beräknas inte torde ha sin
plats i grundlag utan i de olika lagar som reglerar inskränkningarna i den
enskildes förfogande över sin egendom, - Förbundel finner dock alt det inte är
tillräckligt all i grundlag fastslå enbart den allmänna principen utan att del
därutöver erfordras någon regel som anger hur ersättning skall bestämmas.
Svårigheten att finna en lämplig avfattning är naturligt nog belydande,
efiersom spe-cialbeslämmelserna måsle få sin plats på annal ställe än i
grundlagen. En av reservanterna i utredningen har för sin del velat markera
sill slällnings­tagande med alt ange all ersättningen skall vara
&amp;quot;skälig&amp;quot;. Även om en dylik definition lämnar utrymme för olika
tolkningar kan den enligt för­bundels mening accepteras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveiiges industriförbund hävdar alt grundlagsregeln
om egendomsrätt bör innehålla en kvaliletsbestämning som ger uttryck för
likabehandlingsprincipen. I sitt i delta hänseende utförliga yttrande, som bl.
a, innehåller en tolkning av gällande rält, anför förbundel:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden av den nu gällande bestämmelsen i 8 kap,
I tj kan inte anses hell klar. Förarbetena till RF ger i och för sig utrymme
för en lolkning innebärande i korthet följande: Bestämmelsen måste rimligen
anses innehålla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section535&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section536&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;någon
form av kvalitetsbestämning avseende ersättningen, eftersom den annars vore
utan materiellt innehåll och därför skulle sakna betydelse som en
rättighetsbestämmelse, Förarbelena till RF innehåller ingen diskussion om
ersättningens storlek. Mot bakgrund därav kan hävdas att &amp;quot;ersäitning&amp;quot;
för något som exproprierats i försia hand - och enligt gängse juridiskt och
normall språkbruk - bör tolkas så alt värdet i sin helhet skall ersättas, -Det sagda
skulle innebära, att det förslag som nu föreligger - liksom de ovannämnda
reservanternas förslag - skulle försvaga egendomsskyddet i dess nuvarande
utformning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FRU (fri- och rätiighetsuiredningen) tolkar
emellertid bestämmelsen så all något kvalitetskrav på ersättningen inte
föreligger. Den lagstiftning rö­rande egendomsrätten som redovisas i
betänkandet (bilaga 16) ger i och för sig anledning lill en sådan lolkning.
Detta kan dock enligt förbundets mening inle vara avgörande för den framtida
regleringen. Förbundet vill hävda all del bräckliga grundlagsskydd som för
närvarande uppenbarligen finns för egendomsrätten bör förbättras avseväri.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Av den sammanställning som redovisas i betänkandet
framgårail nordiska länders reglering i förevarande hänseende sträcker sig
betydligt längre än vad fallet är enligt FRU:s förslag, I dansk, norsk och
finsk grundlag fastslås principen om full ersättning vid expropriation, 1
europakonventionen - som Sverige ratificerat och därmed är bundet till i sin
lagsliftning - sägs all expropriation endasl får ske &amp;quot;under de
förutsättningar som angivas i lag och av'folkrättens allniänna
grundsatser&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Som FRU anför (s, 419) föreskriver folkrättens
allmänna grundsatser full ersättning vid expropriation. Konventionens
hänvisning lill folkrätten har emellertid föranlett lolkningstvister i fråga om
de personer hänvisningen gäller. All rälten till full ersättning gäller andra
än slatens egna medborgare är odiskutabelt. Beträffande statens egna medborgare
har FRU hänvi­sat till uttalanden av utrikesrådet Hans Danelius, Enligl FRU har
denne &amp;quot;- med stöd av uttalanden av europakommissionen - anfört att hänvis­ningen
lill folkrättens allmänna grundsatser endast gäller andra än statens egna
medborgare&amp;quot;, FRU fortsätter: &amp;quot;För de sistnämnda innebär inle eu­ropakonventionen
någol krav alls på ersättning&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbundel kan inle av Danelius' inlägg i SvJT 1972
(s, 63 O eller av hans sammanställning i SOU 1974:88 (s. 111 O, som åberopats
av FRU. finna att FRU:s tvärsäkerhet vad gäller innebörden för statens egna med­borgare
av hänvisningen lill folkrätten är motiverad. Inle heller kan - som FRU:s
uttryckssätt antyder - anses framgå alt Danelius tveklöst hävdar att de egna
medborgarna inte omfattas av skyddet. Som Danelius framhåller (SvJT 1962 s, 66)
har frågan hittills endast avgjorts av europakommissionen och inte varil
föremål för prövning av europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
Det bör också i sammanhanget nämnas att kommissionen -jfr Danelius i SOU
1974:88 s, 112 - i ett fall gjort en skälighetsbedömning av
expropriationsersättning trots alt expropriationen var riktad mot en av landets
egna medborgare, 1 avvaktan på ett klarläggande avgörande av eu­ropeiska
domstolen vill förbundet för sin del hävda alt hänvisningen till folkrättens
allmänna grundsatser - och därmed det kvalitetskrav som stad­gandet ullrycker
beiräffande ersättningen - även gäller en stats egna med­borgare, Mol bl, a,
den bakgrunden kan den av FRU föreslagna regeln med dess brist på
kvaliletsbestämning inle anses uppfylla europakonventionens krav.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
med kvalitetskrav sammanhängande faktor, som också bör beaktas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section537&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section538&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;255&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;i
sammanhanget, är principen om likabehandling. Rällen till medborgarnas lika
behandling i likartade fall är en princip som klart fastslås i internationella
konventioner, 1 europakonventionen sägs således (artikel 14), all ålnjulandel
av i konventionen angivna fri- och rättigheter &amp;quot;skall tryggas ulan åtskillnad
av någol slag, såsom på grund av kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk
eller annan åskådning, nationell eller social härkomst, tillhörighet lill na­tionell
minoritet, förmögenhel, börd eller ställning i övrigt,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den likabehandlingsprincip sistnämnda regel ger
ullryck för bör gälla inom egendomsrätten likaväl som inom andra områden,
Anspråkslagandet som sådani från det allmännas sida av egendom kan från den
enskildes synpunkl i många fall upplevas som godtyckligt även då det är fråga
om förfoganden som från del allmännas sida är fullt berättigade och godtagbara,
I sådana fall bör det emellertid vara ell krav alt den enskilde inte därigenom
orsakas förluster Jämfört med dem som inte &amp;quot;drabbas&amp;quot; av förfogandet,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbundel hävdar således alt en grundlagsbestämmelse
om egen­domstrygghet bör innehålla en kvalitetsbestämning som ger utiryck för
li­kabehandlingsprincipen. Det synes förbundet vara oförenligt med en sådan
uppfallning alt de krav europakonventionen släller på full ersättning till
utländska rättssubjekt inle samiidigi skall gälla statens egna medborgare. De
nu berörda frågorna kan belysas genom en hänvisning till de krav som ställs
beträffande ersättningen då egendom, som utgörs av utländska förelag gjorda
investeringar i ett land exproprieras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I de avtal som upprättas mellan av sådana
investeringar berörda länder förekommer numera som en viklig beståndsdel regler
om ersättningen vid en eventuell nationalisering. Ersättningens storlek
ullrycks vanligen så all den skall vara &amp;quot;adekvat&amp;quot; eller &amp;quot;represent
the genuine value of the property affected&amp;quot; (artikel 3 i &amp;quot;Draft
convention on the protection of foreign property&amp;quot;, antagen av OECD:s råd
den 12 oktober 1967), 1 lermen &amp;quot;adekvat&amp;quot; anses ligga all ersättningen
skall motsvara egendomens marknadsvärde vid åt­gärdens vidtagande utan hänsyn
lill vare sig sådan värdeminskning som föranletls av en väntad
expropriering/nationalisering, elleren värdeökning föranledd av sådana
åtgärder.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestäm melser av nämnda innehåll förekommeri
handelsavtal som Sverige slutit med andra länder Gfr exempelvis avtal med
Senegal, i kraft sedan den 23 februari 1968: &amp;quot;Where any Contracting Party
expropriales or na-lionalizes properly. rights or interest belonging to
nationals, foundations, companies or associations of other Party , , , it shall
niake provision for the payment of effective and adequate compensation , ,
,&amp;quot;), Enligt förbundels uppfattning måsle krav på moisvarande beslämmelse
ställas i framliden då avtal tecknas med andra länder, Della medför alt det
även får accepteras att motsvarande beslämmelse gäller då fråga är om
investeringar här i landel av utländska förelag. Del måsle betecknas som
anmärkningsvärt om sådana företag i del akluella hänseendet skall behandlas
annorlunda - i detta fall förmånligare - än de inhemska förelagen. Konsekvensen
av det anförda blir såviii förbundet kan finna att en lägre nivå i fråga om
ersättningens storlek vid expropriation än den som ovannämnda bestämmelse ger
utiryck för - &amp;quot;adekvat&amp;quot; ersättning - inle kan godlas. Del finns enligl
förbundets beslämda mening skäl all detta fastslås genom en beslämmelse i
grundlag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot bakgrund av del anförda ler sig majoritetens
förslag helt oantagbart, Förslagel innehåller ingen kvaliletsbestämning över
huvud lagel, Endasl i ell motivutlalande anförs, all ersättningen inle enbari
skall få vara sym­bolisk. En sådan reglering skulle medge en helt godtycklig
behandling av medborgarna, varigenom kravet på likabehandling inle är uppfyllt.
Det skydd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section539&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section540&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;256&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;reservanterna
vill inföia genom ett skälighelsrekvisil innebär i vart fall en viss
moderation. Med hänsyn till de vida gränser ett sådant rekvisit medger vid
bestämmandet av ersättning är det dock svårt att se, all del skulle medföra
annal än en mindre förbällring Jämfört med del skydd majoriteten vill ge,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.Svenska företagares riksförbund och
Medborgairänsrörelsen föreslår alt i RF skall skrivas in att varje medborgare
skall vara tillförsäkrad ersätt­ning för den förlust han åsamkas, resp, full
ersätt­ning. Först om skyddet vid expropriation utformas på detta sätt till­försäkras
medborgarna enligt Svenska företagares riksförbund ett skydd mot
konfiskatoriska åigärder eller en godtycklig och diskriminerande
extrabe-skatlning som i annal fall kan bli en biprodukt av expropriationen.
Båda de angivna remissinstanserna betonar sambandet mellan skyddet för egen­domsrätten
och värnet förden politiska demokratin. Vad gäller äganderätten måste man
enligl Medborgarrättsrörelsen hålla i minnet, att många av de rältigheter, som
grundlagen tillerkänner medborgarna, blir värdelösa, om samhället på olika sätl
genom ekonomiska ingripanden kan bringa med­borgargrupper i det läget att de
saknar resurser för att utnyttja rättigheterna. Räcker inte pengarna lill för
all inköpa exempelvis böcker, får den infor-mationsräll och den räll lill en
fri åsiktsbildning som grundlagen tillerkänner envar begränsad betydelse.
Motsvarande gäller beträffande ålskilliga av de övriga rättigheterna.
Äganderätten måste därför ges ett bestämt skydd i grundlagen mot att övertas av
andra, 1 princip bör envar erhålla full ersättning för egendom, som samhället
finner sig behöva.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad gäller omfattningen av grundlagsregeln till
skydd för egendomsrätten önskar Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet
(ma­joriteten), fyra ledamöler i länsstyrelsen i Malmöhus län och moderata sam­lingspartiets
kvinnoförbund att rätten till ersättning vid förfogande över lit­terära,
konstnäriiga eller tekniska produkter skall skrivas in i grundlag på samma sätl
som när del gäller förfogande över annan egendom. Enligt In­ternationella
Juristkoinmissionens svenska avdelning synes det logiskt all sam­ordna reglerna
i 2 kap, 10 ij om materiell rätt och i 2 kap, 20 tj om immateriell rätt till
ell enhetligt system.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lantbrukarnas riksföibund och
Medborgarrätisrörelsen anser all även långt­gående rådighelsinskränkningar bör
föranleda gottgörelse i någon form.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Genom den föreslagna regeln hindras enligl
Lantbrukarnas riksförbund inte möjligheten all i vissa fall införa regler, där
ersäliningsrätt över huvud taget ej skall föreligga, även om ingreppet för den
enskilde kan jämställas med expropriation. Exempel härpå från de senaste årens
lagstiftning fö­religger i ett flertal fall. Förbundet nöjer sig i detta
sammanhang med att erinra om upphävandet av 29 tj nalurvårdslagen, varigenom
vid vägrat till­stånd till läkt av grus m, m, någon ersäliningsrätt inte
inträder. De motiv som anförts för ändrad lagstiftning har i stort sett grundat
sig på konsta­terandet alt det inle slår i överensstämmelse med modern
rättsuppfattning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section541&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section542&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;257&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
en markägare skall få ersättning för att han vägras alt göra ingrepp i naturen
till skada för t, ex, allmänna inlressen. Man har genom dylikt be­traktelsesätt
i själva verket genomfört lagstiftning, som har till följd.att olika personer
behandlas olika och därmed eftersatt likställighetskravet. Om t, ex, en
kraftledningsstolpe placeras på en plats, där en grusfyndighet flnns, utgår
ersättning enligt expropriationslagens regler, dvs, enligt marknads­värdet.
Motsvarande gäller som sagt inte enligl naturvårdslagen. Vad för­bundet nu
anfört visar alt det är möjligt att genom lagstiftning vid tvångs­ingripande
reglera den enskildes rätt till ersättning på det sätt som vid skilda
tillfällen främst urpolitisk synpunkt är gångbart, -Den i 2 kap, 10 tj upptagna
regeln föreskriver att ersättning skall bestämmas enligl grunder som fastslås i
lag &amp;quot;för det fall hans egendom tages i anspråk genom expropriation eller annat
sådant förfogande&amp;quot;. Bestämningen täcker enligt förbundets mening ej alla
de situationer då ersättning bör vara tillförsäkrad. Man kan således rent
språkligt inte anse att inskränkningar i förfoganderätten, som i och för sig ej
medför att egendom tages i anspråk men varigenom marken be­lägges med särskilda
inskränkningar i förfoganderätten, kan medföra rätt lill ersättning. Texten bör
därför enligt förbundets mening kompletteras på så sätt att inskränkningar i
förfoganderätten i sådan omfattning att de kan jämställas med &amp;quot;tages i
anspråk&amp;quot; kommer att inbegripas i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet och
Sveiiges industriförbund dis­kuterar möjligheten för det allmänna att frånta en
med­borgare hans egendom för att överlämna den till annan     enskild.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska JäkuUeien vid Uppsala universitet
(majoriteten) anKr att enligt gäl­lande rätt - i vilken någon förändring
uppenbariigen ej åsyftats - ingen möjlighel existerar att rättsligt fråntaga
medborgare hans egendom för att överiämna den till annan; saken har veteriigen
aldrig berörts, säkerligen emedan den ansetts självklar, 1 allra senaste tid
har emellertid framlagts vissa förslag om sådana åtgärder med aktieinnehav som
innebär tvångs­överföring av välfångna rättigheter till andra genom bildandet
av s, k, lön­tagarfonder. Att sådana dispositioner står i strid med svensk
rätts grund­läggande principer liksom med rikets inlernationella åtaganden
torde enligt fakulteten stå utom tvivel, men det synes - när nu diskussion av
delta slag börjat föras - lämpligt att i grundlagstexten klargöra att sådana
för­foganden inle är tillåtliga på samma sätt som offentliga ingrepp i egen­domsrätten,
- Bestämmelsen kunde enligt fakulteten lyda: &amp;quot;Svensk med­borgare äger rätt
till skydd för sin egendom och för rätten till de litterära, konstnäriiga eller
tekniska produkter som han har skapat. Medborgares egen­dom eller rätten till
sådana produkter må frånhändas honom endast genom expropriation eller annal
förfogande lill del allmännas förmån; i sådant fall skall skälig ersättning
utgå enligt grunder som bestämmes i lag,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I 2 kap, 1 tj anges att de fri-och rättighetersom
anges i 2-16 iJiJ tillförsäkras svensk medborgare gentemot det allmänna.
Innebörden härav såvitt gäller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;17 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section543&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section544&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestämmelsen
om expropriation eller annat sådant förfogande är enligt In­dustriförbundet
inte helt klar. Det bör av lagtext eller av motivutlalande klart framgå att de
principer regeln om egendomstrygghet ger uttryck för skall gälla även då
egendom genom lagstiftarens försorg och under expro-priationsliknande former
tages i anspråk för överföring till annan än det allmänna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakuheten vid Uppsala universUet och
Sveriges industriförbund kri­tiserar i sina yttranden om egendomsskyddet ett
uttalande av utredningen om innebörden av lagprövningsrätlen. Utredningen säger
härom bl. a. (s. 211): &amp;quot;Endast om en föreskrift strider mot en bestämmelse
i grundlag eller annan överordnad författning, skall den sättas ål sidan vid
tillämpning. Formuleringen avser att framhäva, att konflikten skall gälla en
viss bestämmelse i den högre författningen och inte grunderna för reg­leringen
i denna eller dylikt,&amp;quot; - Uttalandet skulle enligt de båda remiss­instanserna
beträffande tillämpningen av 2 kap, 10 tj innebära att bestäm­melsen skulle
komma att sakna all praktisk betydelse. Ett uttalande i moli­ven fören
bestämmelse skulle ju enligt utredningens egen uppfattning inle tillmätas någon
vikt vid tillämpningen av bestämmelsen. Den i motiven angivna självklarheten
att expropriation inte fär ske mot symbolisk ersättning skulle mot den
bakgrunden inte kunna göras gällande med hänvisning lill grundlagens regler.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
Särskilda rättsäkerhetsgarantier i grundlag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.1
Förbud mot retroaktiv lagstiftning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ultalande (s. 157) att förbudet mot
retroaktiv strafflagstift­ning -åtminstone genom analogisk lagtillämpning
-träffar även sira f f-liknande administrativa p å f ö I j d e r såsom
skattetillägg, resiavgift etc. kritiseras av några remissinstanser, däribland
JK. Lagrummet (f n. 8 kap. 1 tj tredje stycket RF) talar uttryckligen om
påföljd eller särskild rätts­verkan av brott och förutsätter enligt JK
följaktligen för sin tillämpning att en kriminaliserad gärning föreligger. Det
förtjänar nämnas alt grund­lagberedningen i stället för uttrycket rättsverkan
av broll använde uttrycket rättsverkan av gärning (s. 437) men att beredningens
formulering alltså inte godtogs i propositionen, som emellertid saknar
motivering härför. De här aktuella påföljderna kan möjligen kallas
&amp;quot;straffliknande&amp;quot; (jfr bilaga 17 s, 438) men enligt JK:s inening är
det helt uteslutet att beteckna dem som rättsverkan av brott. Eftersom
grundlagens formulering är hell entydig och lagrummet är av så pass färskt
datum, synes en utvidgning av tillämp­ningsområdet genom analogitolkning
knappasl försvarlig, helst som ana­logitolkning av grundlag bör ske med
särskild försiktighet (jfr 84 tj gamla RF). Att försvara förslaget med ett
påstående om att &amp;quot;brott&amp;quot; inte behöver betyda detsamma i RF som i
brottsbalken (s. 438) leder enligt JK:s mening&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section545&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section546&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;259&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;in
på farliga vägar. Om deisamma hävdas beträffande alla andra begrepp är hela
skyddet för fri- och rättigheterna illusoriskt. Om retroaktivitelsför-budet
anses böra omfalta även nu ifrågavarande administrativa påföljder - något som
det finns goda skäl för - bör därför i förevarande grundlagsbud inlagas en
uttrycklig föreskrift härom, - Hovrälien för Västra Sverige och
rikspolisstyrelsen uttalar att retroaklivitetsförbudet såvitt gäller
administrativa påföljder av straffliknande karaktär bör komma till direkt
uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Även Internationella Jurisikommissionens svenska
avdelning uppehåller sig vid frågan om de straffliknande påföljderna.
Avdelningen påpekar att man i nyare skattelagstiftning och också på andra
rättsområden har börjat gå över till avgifter av olika slag som i realiteten
verkar som straffsanktioner men som genom att de konstruerats som avgifter
undandras hela den ga­rantiordning som byggts upp kring siraff. Förbudet mol
retroaktivitet är en viktig faktor i delta sammanhang och bör enligt
avdelningen gälla även dylika avgifter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad härefter avser frågan om införande av ett
förbud mol re­troaktiv lagstiftning över huvud ansluter sig majoriteten av
remissinstanserna, däribland hovränen for Västra Sverige, kammarrätten i
Göteboig, kammarrätten i SundsvaU (majoriteten), länsstyrelsen i Kronobergs län
(majoriteten), länsslyrelsen i Malmöhus län (majoriteten) och Svenska kom­munförbundets
slyrelse (majoriteten) till utredningens ståndpunkt att det inte är möjligt att
i RF föra in ett sådant förbud.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten lör Västra Sverige konstaterar att
önskemål förekommer om skydd mot retroaktivitet också på andra områden än
strafflagsiiftningens och då främst på skattelagstiftningens område. Det är
ulan tvekan svårt att beträffande skatter uppställa ett totalt förbud mol sådan
lagstiftning. Önskemålen om förbud torde sålunda knappast kunna tillgodoses i
vidare mån än att det nu uttalas från statsmakternas sida att stor
restriktivitet skall iakttagas på alla områden när det gäller retroaktiv
lagsliftning. En sådan lagstiftning är knappasl annal än i rena undanlagsfall förenlig
med en hög rättskultur.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Majoriteten har, anför kammarrätten i Göteborg,
funnit det omöjligt att med tillräcklig precision ange förutsättningarna för
undantag från retroak-tivitetsförbudet. Denna svårighet liksom andra av
uiredningen redovisade problem, som kan yppa sig för det fall att ett mer
omfattande retroak-liviletsskydd skulle införas, synes vara betydande. Det kan
erinras om pro­blemet att slå fast vad som ligger i begreppet retroaktiv liksom
om det faktum att retroaktiva bestämmelser som är för den enskilde betungande
kan vara i hög grad nödvändiga av t. ex. handelspolitiska skäl. Svårigheterna
lägger sannolikt hinder i vägen mot att skyddet ges den omfattning som
reservanterna har föreslagit. Kammarrätten anser det dock värdefullt om det i lagmotiven
uttalas, att retroaktiv lagstiftning på skatterättens område bör undvikas så
långt det är möjligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
enligt kammarrätten i Sundsvall (majoriteten) är det i hög grad an-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section547&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section548&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;260&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gelägel
att den princip som retroaktivitetsförbudet inom straffrätten ger ut­tryck för,
även utan att det kommer lill uttryck i RF blir vägledande också när det gäller
annan lagstiftning som avser ingrepp i enskildas personliga och ekonomiska
förhållanden, såsom i fråga om skattelagstiftningen. Det bör sålunda
understrykas att när en lagstiftning innefattar föreskrifter som är betungande
för den enskilde endast tungt vägande skäl kan motivera avsteg från den
allmänna principen att retroaktivitet bör undvikas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Positivt inställda till ett allmänt förbud mot
retroaktiv lagsliftning är Svea hovrän, en ledamot i kammarrätten i Sundsvall,
socialstyrelsen, tre ledamöler i länsstyrelsen i Kronobergs län, fyra ledamöler
i länsstyrelsen i Malmöhus län, två ledamöter i Svenska kommunförbundets
slyrelse, Sveiiges advokat­samfund, Sveriges indusniförbiind. Svenska
företagares riksförbund, moderata samUngsparilets kvinnoförbund och
InternationeUa Jurisikommissionens svenska avdelning. Dessa remissinsianser
ansluler sig om inte annat framgår av det följande till den utformning av ett
allmänt retroaktivitetsförbud som har föreslagits av ledamöterna Ahlmark och
Hernelius i en reservation (s, 248) till utredningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrän har inte blivit övertygad av de skäl
utredningen anför (s, 158 O mot en allmän huvudregel - med vissa undantag efter
mönster av 12-15 tjtj - med förbud mot att ge åtminstone förpliktande
offentligrättslig lagstiftning retroaktiv verkan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Advokatsamfundet kan vitsorda att det för den
enskilde medborgaren är av utomordentlig vikt att vid ingåendet av en
rättshandling eller företagandet av en rättslig disposition Överhuvud taget
kunna redan från början överblicka handlingens konsekvenser i skatterättsligt
hänseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Industriförbundet konstaterar att utredningen har
stannat för att inte ut­vidga det nuvarande retroaktivitetsförbudet i RF,
innebärande att förbudet inte är av betydelse för andra rättsområden än
straffrätten. Som skäl för sitt ställningstagande htir utredningen (s, 159)
dels anfört att - såvitt gäller förmögenhets- och skatterättens områden - tungt
vägande skäl ansetts kun­na medge avsteg från huvudregeln alt retroaktivitet
bör undvikas och att det inle är möjligt alt i lagtext med någon grad av
precision ange förul­sällningarna för när sådana avsteg får medges, dels
hänvisat till &amp;quot;problemet all avgöra vad som skall förstås med att en lag
är tillbakaverkande eller har retroaktiv verkan&amp;quot;. Sistnämnda problem har
av utredningen åskåd­liggjorts med tre exempel, nämligen &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;I) &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;diskussionen
om retroaktivitet i sam­band med införandet av arvsräliför utomäktenskapliga
barn 2) frågan om retroaktivitet föreligger då man genom ett beslut enligt
allmänna prisreg­leringslagen den 1 september inför förbud för liden efter
denna dag alt överskrida det pris som gällde den I augusti samma år, samt 3)
skyldighet att för förfluten tid lämna uppgifter som behövs för
samhällsplaneringen, - Vad försl gäller påslåendet att endast &amp;quot;tungt
vägande skäl&amp;quot; ansetts kunna medge avsleg från huvudregeln delar förbundet
reservanternas (s, 248) upp­fattning. Som reservanterna anför har sådana avsteg
på senare år förekommit&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section549&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section550&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;även
då skälen inte kunnat betecknas som &amp;quot;tungt vägande&amp;quot;. Beträffande problemen
att avgöra vad som är alt anse som retroaktivitet vill förbundel som
utgångspunkt hänvisa till ovannämnda reservanters förslag till reglering,
innebärande följande lillägg till utredningens förslag: &amp;quot;Ny eller förhöjd
skatt, avgift eller annan pålaga får icke införas genom föreskrift som ges
tillba­kaverkande krafl, för så vitt del icke föranledes av särskilda skäl i
samband med svår ekonomisk kris, krig eller med krig Jämföriiga förhållanden,
-Föreskrifter i andra ämnen än som avses i första och andra styckena och som
har en för den enskilde betungande effekt får icke ges tillbakaverkande kraft
med mindre än att synneriiga skäl föranleder del,&amp;quot; - Som framgår härav har
- om den av reservanterna föreslagna modellen används - ut­redningens
exempliflering enligt punkterna 1-3 ovan relevans endast såvitt gäller de i
sisla stycket i reservanternas förslag angivna fallen. De problem som i dessa
fall kan uppkomma kan dock enligt förbundets bestämda mening inte anses vara av
sådan dignitet att de bör hindra en reglering enligt re­servanternas förslag
för de rättsområden som avses i förslagets sista siycke,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- Vad
gäller det första stycket i reservanternas förslag till tillägg vill förbundet&lt;br&gt;
ytteriigare anföra följande. Nya pålagor av olika slag, såsom skatter och&lt;br&gt;
avgifter, kan för den enskilde ha en verkan som inte bara är att Jämställa&lt;br&gt;
med en straffrätlslig sanktion utan också är mer ingripande än en sådan.&lt;br&gt;
Det bör därför inte kunna godtas att man annat än i mycket speciella undan­&lt;br&gt;
tagsfall - vid svår ekonomisk kris, krig och därmed Jämförbara förhållanden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- medger
att föreskrifter om pålagor av det slag som angetts ges tillba­&lt;br&gt;
kaverkande kraft. Detsamma bör gälla vid jämförbara förhållanden, såsom&lt;br&gt;
vid beslut om att rätt till visst avdrag i samband med taxering helt eller&lt;br&gt;
delvis slopas. En retroaktivitet härvidlag, innebärande alt den enskilde för&lt;br&gt;
tiden före beslutet om avdragets slopande inte får tillgodogöra sig avdraget&lt;br&gt;
på sätt förutsattes då utgiften förekom, måste i normalfallen anses oac­&lt;br&gt;
ceptabel. Även sistnämnda princip bör enligt förbundets uppfattning slås&lt;br&gt;
fast i den aktuella bestämmelsen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 princip bör enligt Internationella
Juiistkommissioneiis svenska avdelning retroaktivitet över huvud icke vara
tillåtlig beträffande dispositioner som människor redan träffat och vilka då
varit klart godtagna av samhället. Icke heller bör skattelagar få ges
tillbakaverkande kraft. Endast i undan­tagsfall till undvikande av stötande
konsekvenser kan retroaktiva ingrepp från det allmännas sida försvaras. Här
föreligger ett påtagligt skyddsbehov som grundlagsförslaget icke tillgodoser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9.2
Processuella rättssäkerhetsgarantier&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens avvisande hållning mot att införa
flera processuella principer - förutom principen om domstolsförhandlings
offentlighet - i RF godtas genomgående av remissinstanserna, I några yttranden
förs dock fram öns­kemål om kompletteringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section551&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section552&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 anslutning till utredningens förslag i 2 kap, 16
tj om rätt till domstolspröv­ning av frihetsberövande påpekar Internationella
Jurisikommissionens svenska avdelning att i artikel 13 i europakonventionen
siadgas en generell rält att kunna föra talan mot varje kränkning av en
konventionsskyddad rättighet på ett effektivt sätt. Enligt avdelningens mening
bör även på liknande vis den svenska grundlagen ge medborgaren en generell
befogenhet att i det enskilda fallel få anspråk i anledning av en
grundlagskränkning domsiolsprövade. Liknande syn­punkter framförs av
Sclentologykyrkan I Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges advokatsamfund anser sig i detta
sammanhang böra till diskussion uppta spörsmålet om inte en av de fundamentala
reglerna i brotlmåls­processen, nämligen regeln om rätt att biträdas av försva­rare,
bör fastslås i grundlag. Frågan berörs på s, 443, där det erinras om att denna
rätt omnämnts i europakonventionen och att förslag till in­förlivande av denna
regel med den nya grundlagen framlagts i en riks­dagsmotion (1973:1880), -
Utredningen har (s, 161) avvisat tanken på att i grundlag införa regler om
rältssäkerhetsgarantier av processuell art utöver vad som framgår av
utredningens eget förslag. Samfundet anser dock rätten att biträdas av
försvarare vara av så utomordentlig betydelse, särskilt i oros­tider, att
densamma bör grundlagsfästas. För att förhindra att regeln i prak­tiken
åsidosätts genom att till försvarare utses någon som kan befaras sakna intresse
av alt med kraft bistå den tilltalade föreslår samfundet att regeln utformas så
att försvararen skall vara utsedd av den tilltalade själv eller av domstol.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
Vissa andra fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Under denna rubrik redovisas remissvaren i
anslutning till kapitel 12 Vissa andra fri- och rättigheter i ulredningens
betänkande. Dessutom las här in ytteriigare fri- och rättigheter som av
remissinstanserna har föreslagits bli införda i RF och som inte har redovisats
i det föregående.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.1    Sociala
rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ingen remissinstans har invänt mot utredningens
uppfattning att tiden ännu inte är mogen för rättsligt bindande grundlagsregler
i detta avseende.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.2    Upphovsrätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag att i RF föra in en paragraf
om upphovsrätt hälsas med tillfredsställelse eller godtas av flertalet remissin­stanser,
bl. a. KLYS, Pressens samarbeisnämnd och Sveriges förfällarförbund.
Författarförbundet vill i sammanhanget särskilt notera utredningens kom­mentar
till denna bestämmelse, där det påpekas, att rätten till ersättning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section553&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section554&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;263&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
expropriation eller annat sådant förfogande också skall gälla upphovs­rätten.
Eftersom del är synneriigen lätt att t, o, m, ulan upptäckt tillgodogöra sig
upphovsrättsliga verk, finner förbundet att grundlagsskyddet för upp­hovsrätten
hart när skulle bli meningslöst, om inte expropriationsbestäm-melserna kommer
att omfatta även denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kritik mot utformningen av utredningsförslaget om
upphovsrätten riktas från flera håll. Först kan hänvisas till de remiss­instanser,
som anser att skyddet för upphovsrätten bör samordnas i en ge­mensam paragraf
med egendomsrätten (jfr 8). Utöver de nu angivna re­missinstanserna diskuterar
JK, juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, TCO, Sveriges Radio AB och
Medboigarräilsrörelsen frågan om skydd i grund­lag för upphovsrätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Den regel utredningen föreslagit i denna del bryter
enligt JK:s mening ramen för regleringen i övrigi i 2 kap. JK anser alt det
visseriigen inte är hans primära uppgift all anlägga synpunkler på frågan vilka
rältigheter som bör ges grundlagsskydd. Eftersom förslaget i denna del så
markant avviker från förslagen i övrigt kan han inte underiåta att här ändå
uttala sin skeptiska inställning till förslagel. Vad som föranlett förslaget
synes enligt motiven vara utredningens uppfattning om alt författares m. fl.
upp­hovsmäns verksamhet har en sådan betydelse för opinionsbildningen och för
den andliga odlingen, att del är naturiigt alt upphovsrätten skrivs in i
grundlagen. JK vill inte förringa värdet av detta argument men den logiska
följdfrågan är enligt honom om det verkligen är bara upphovsrätten som är av
sådan betydelse att den bör skrivas in i grundlagen. Svaret måste enligl hans
mening bli nej. Om regeln skulle behållas måste man också fråga sig varför den
inte skall gälla alla upphovsmän, dvs. även uppfinnare och skapare av mönster
m. m. Även deras verk kan - måhända i högre grad än t. ex. skulptörers - ha
stor betydelse för opinionsbildningen. - Till de nyss anförda invändningarna
mol förslagel måsle fogas att det synes mycket oklart vilken räckvidd den
föreslagna regeln är avsedd att få. Ut­redningens egen beskrivning (s. 165-166
och 207) är utomordentligt vag. Klart är att regeln avses omfatta inte bara
civilrättslig utan även offeni­ligrätlslig normgivning men hur mycket av den
senare som avses ingå fram­går ej. Vid en extensiv tolkning omfattar regeln
även normgivning inom områdei för regeringens primära normgivning. Att regeln
är avsedd att om­fatta åtminsione delar av den normgivning som i vanliga fall
kan delegeras till regeringen med stöd av 8 kap, 7 tj RF är helt klart. Enligt
JK:s mening är del nödvändigt - om regeln över huvud tagel behålls - att
närmare precisera regelns innebörd; Vad som &amp;quot;angår upphovsrätt&amp;quot; (s,
166 ö) är ett alllför diffust begrepp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet
påpekar att den finner utred­ningens tolkning av den föreslagna regeln i 2 kap.
20 tj icke kunna godtagas för så vitt den innebär att en författnings
grundlagsenlighet skall prövas endasl med beaktande av det överordnade
lagbudets ordalydelse Gfr 3.9).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section555&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section556&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:5.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;TCO diskuterar vad utredningen förstår med
&amp;quot;upphovsmän&amp;quot;. Med upp­hovsmän avses enligl utredningen i 2 kap. 20 ij
författare, konslnärer, mu­siker, fotografer, men inle uppfinnare, vars rätt
skyddas enligt palenllag­stiftningen, eller den som utformat mönster som kan
skyddas enligt möns-teriagen. &amp;quot;Denna begränsning är naturlig med tanke på
att bestämmelsen skall skydda opinionsbildningen och den andliga odlingen över
huvud&amp;quot;, framhåller utredningen (s. 165). TCO kan för sin del inte finna
del rimligt all den som skapat ett mönster på detta vis får ett sämre skydd än
andra upphovsmän. TCO vill vidare ifrågasätta om inte även uppfinnares rätt bör
omfattas av RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges Radio vill inte motsätta sig att
upphovsmän får grundlagsskydd för sin rätt såsom föreslagits i regeringsformen
2:20. Innebörden av stad­gandet ger dock anledning till tveksamhet, särskilt
mot bakgrunden av ett stadgande om upphovsrätt och vissa andra rättigheter i
förslaget till mass­mediegrundlag 1:8. Vad som i regeringsformen 2:20 menas med
&amp;quot;författare, konstnärer och andra upphovsmän&amp;quot; är inte klart. Man hade
väntat sig en formulering liknande den som förekommer i förslaget lill
massmediegrund­lag 1:8, som nämner både upphovsrätt till litterärt och
konsinäriigt verk, upphovsrätten närstående rättigheterffrämst artisters,
fonogramframslällares och rad'oföretags rätt) och rätten till fotografisk bild
m. m. Eftersom en annan formulering är vald, är avsikten möjligen att begränsa
de rättighets­innehavare som skall åtnjuta grundlagsfäst skydd. Två oklarheter kvarstår
dock enligt Sveriges Radio. Den ena är vilka rättighetsinnehavare som avses i
2:20. &amp;quot;Upphovsman&amp;quot; används ofta i inskränkt mening, dvs, som beteck­ning
på den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk. Enligt moliven (s,
165) skall med upphovsman avses även fotograf och artist, medan ing­enting
nämns om fonogramframställare eller radioförelag. Om meningen är att begränsa
grundlagsskyddet till upphovsmän i inskränkt mening och fotografer jämte
artister (s, k, utövande konstnärer) bör detta uttryckas kla­rare i lagtexten.
Den andra oklarheten är alt med nu angivna tolkning av regeringsformen 2:20 det
blir osäkert om yttrandefriheten och rätten till information får begränsas med
hänsyn till fonogramframslällares och ra-dioföretags rättigheter enligt
upphovsrätlslagen 5 kap. Ett stadgande härom bör lämpligen införas i exempelvis
2:14, så alt regeringsformen och mass­mediegrundlagen på denna punkt blir
samordnade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Medborgarrättsrörelsen bör också
immateriella rättigheter - upp­hovsrätter - som omtalas i grundlagen ges ett
verksamt skydd. Att blott omnämna dessa rättigheter i grundlagen utan att ge
dem ett klart materiellt innehåll kan icke vara till fyllest,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.3
Skydd för familjen, föräldrarätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad utredningen har anfört om möjligheterna att
införa ell grundlags­skydd för familjen etc, har flertalet remissinstanser
lämnat utan invändning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section557&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section558&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;265&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skolöverstyrelsen,
två ledamöter av Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet och JO Wennergren
uttalar uttryckligen sin anslutning till utredningens över­väganden i denna
del. Skolöverstyrelsen vill i delta sammanhang betona, vad beträffar
undervisningen i livsåskådningsfrågor, att denna enligl läro­planen skall vara
vidsynt och objektiv i den meningen att den skall meddela sakliga kunskaperom
olika tros- och livsåskådningars innebörd och innehåll utan att auktoritativt
söka påverka eleverna att omfatta en viss åskådning. Undervisningen skall även
bibringa eleverna förståelse och respekt för olika uppfattningar i
livsåskådningsfrågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kritik mot utredningens ställningstagande förs fram
i flera yttranden. Juridiska fakulteten vid Uppsala universiiei (majorileien),
Ivå ledamöter i Svens­ka kommunförbundets styrelse, Rikslörbundet Hem och
Skola, moderaia sam­Ungsparilets kvinnoförbund. Internationella
Juiislkonimissioneiis svenska avdel­ning, Familjeforum och
Medborgarrätisrörelsen föreslår att i RF förs in rätts­regler till skydd för
föräldrars rätt att vårda sina barn och leda deras uppfostran. Riksförbundet
Hem och Skola, In­ternationella Juristkommissionens svenska avdelning och
Medborgarrätisrörel­sen anser att i RF härutöver bör finnas ett särskill skydd
för fa­miljen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Medan ett allmänt hållet stadgande om rätt till
familjeliv e, d, knappast kan tänkas i lagtext - för så vitt man nu inte
beslutar sig för en &amp;quot;mål­sättningsbestämmelse&amp;quot; - synes det enligl
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet (majoriteten) både lämpligt och
möjligt att fastslå föräldrarnas rätt alt utöva vårdnaden om sina barn och leda
deras uppfostran. Formuleringen i reservation nr 12 (s, 243) synes kunna
godtagas. Att inskränkningar är nödvändiga är uppenbart, men den föreslagna 12
tj synes ge tillräckliga la­tituder för vad som härvid erfordras. Möjligen bör
till 12 tj tilläggas, att lag som innebär ingrepp i föräldrarnas vårdnadsrätt
måsle innehålla slad­gande om att sådant ingrepp endast får ske genom domstols
avgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Riksförbundet Hem och Skola påpekar att Sverige
under efterkrigstiden har biträtt olika konventioner om skydd för mänskliga
fri- och rättigheter. Fri- och räitigheisutredningen har enligl sina direktiv
bl. a. haft alt överväga om några stadganden från dessa konventioner bör
överföras lill svensk grundlag. Utredningen har också haft all överväga frågan
om en vidgning av rällighetsområdet. Utredningen finner icke lämpligt att
inskriva i re­geringsformen några av de rättigheter som anknyter till familjen,
icke heller att omnämna dem i de föreslagna målsältningsstadgandena. Förbundet
kan icke finna alt utredningen framlagt godtagbara skäl för att undanta
familjens och barnens rätt från grundlagens stadganden. Enbart del skälet att
vissa rättigheter delvis ännu är oklara till sin innebörd och därför vållar
tillämp­ningssvårigheter befriar oss enligt riksförbundet icke från
skyldigheten att söka fullgöra de förpliktelser som vi iklätt oss genom att
biträda olika kon­ventioner om fri- och rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Moderata
samlingspartiets kvinnojörbund finner det ytterst beklagligt att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section559&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section560&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;266&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen
över huvud tagel inte behandlat frågan om föräldrarällen. För­bundel anser alt
föräldrarätten skall skrivas in bland övriga rättigheter som garanleras i form
av rättsregler. Föräldrar skall inte kunna tvingas att låta sina barn
uppfostras i en anda som strider mot deras egen innersta över­tygelse.
Föräldrar i Sverige måste t. ex, - liksom föräldrar i andra väster­ländska
demokratier - la rätt att välja mellan likvärdiga skol- och utbild­ningsformer,
liksom att handha barnens uppfostran i tros- och livsåskåd­ningsfrågor.
Givetvis måste dock skyldighet föreligga för samhället att in­gripa lill skydd
för barn som löper risk försin fysiska och psykiska utveckling,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Inlernationella Jurisikominissionens svenska
avdelning anför att för många, sannolikt ett stort fierlal i Sverige, är
familjen den centrala enheten, delta oavsett vilken Juridisk form
familjebildningen i det särskilda fallet fått. Enligt avdelningens mening är
del viktigt att hilhörande komplex beaklas i grund­lagen, 1 europakonventionens
regelsystem återfinns regler av denna typ, dels i art, 12 i själva
konventionen, som ger giftasvuxna män och kvinnor rätt att ingå äktenskap och
bilda familj enligt landets lagar samt i art, 2 i tilläggsprotokollet den 20
mars 1952, där staterna garanterar föräldrarna rätt att få ge sina barn en
uppfostran och undervisning av visst slag. Enligt avdelningens mening är det
väsentligt att bestämmelser av liknande art anpassade till svenska förhållanden
får sin plats också i vår grundlag. De bör även ta sikte på föräldrarnas rätt
alt vårda barnen och barnens rätt att få omvårdnad. Att visa yttre former för
familjebildning och barns vård och undervisning måsle läggas fast av samhället
är självklart, Ä andra sidan måste också de enskilda människorna lämnas slor
frihet att inom denna ram forma både sitt eget liv och sina minderåriga barns
tillvaro. Med dylika grundläggande regler är icke oförenliga bestämmelser, som
tillser att barnen icke utsätts för kroppslig eller andlig vanvård på grund av
föräldrars oförmåga att omhänderha dem. Praxis vid europakonventionens
lillämpning kan vara vägledande för denna avvägning,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;FamUJeJbrum kräver att föräldrars rätt att bestämma
över sina barns upp­fostran och ulbildning blir inskriven i grundlagen och får
grundlagsskydd. Familjeforum ansluter sig till följande förslag till
formulering, som har fram­lagts av professor Stig Strömholm:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska medborgare skall ha rätt alt utöva
vårdnaden om sina omyndiga barn. Lever föräldrarna åtskilda, kan rätten av
domstol tilläggas endera av dem; Vårdnaden kan fråntagas föräldrarna endast
genom domstols beslut i enlighet med lag, om barnets bäsla påfordrar det,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föräldrarna äger rätt all välja skol- och
utbildningsform för sina barn, förutsatt att den grundutbildning, som kommer
barnet till del inle är mindre omfattande eller av sämre beskaffenhet än den
som det offentliga skol­väsendet meddelar,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föräldrarna äger bestämma om barnens fostran i
tros- och livsåskåd­ningsfrågor, I det offentliga undervisningsväsendet får
icke förekomma pro­paganda för politiska, religiösa eller andra
meningsriktningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section561&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section562&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Oavsett vilka Juridiska former, som kommer till
användning vid famil­jebildningen, ulgör enligt Medborgarrättsrörelsen
familjeenhelen den grund­läggande enheten i vårt samhälle. Det ärenligt
Medborgarrätlsrörelsens me­ning närmast självklart att familjen som sådan skall
åtnjuta grundlagsskydd. Rätten att bilda familj är sålunda en rättighet enligl
europakonventionen och bör så vara också enligt svensk grundlag. En viktig sida
av familjeskyddet är att föräldrarna skall ha rätt att själva omhänderha
barnens uppfostran. Hela vårt demokraliska system vilar på att föräldrarna får
denna rätt under barnens tidigare år intill dess de hunnit så långt att de kan
ta ansvar för sig själva. Politiskt tillsatta myndigheter av olika slag kan ej
få ingripa i föräldrarnas rätt annat än om barnets hälsa ävenlyras. Grundlagens
bärande regel om del svenska folkstyret såsom byggande på en fri åsiktsbildning
sätts ur kraft, om det står en riksdagsmajoritet fritt att ta om hand alla barn
- kanske redan från späd ålder - och uppfostra dem enligt de politiska
trossatser den för tillfället härskande riksdagsmajoriteten företräder. Vi vet
att i alla diktaturstater statens övertagande av barnuppfostran är en av de
viktigaste åtgärderna, genom vilka den styrande regimen vill stärka sin makt­ställning.
Till motverkande av varje sådan utveckling i vårt land bör de naturiiga
föräldrarna tillförsäkras rätt att inom vida gränser själva ombesörja sina
barns uppfostran oberoende av statligt maktspråk.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Några remissinstanser föreslår att &amp;quot;föräldrars
och barns rätt&amp;quot; nämns i programstadgandet    Gfr 14, 1 kap, 2 5),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.4
Skydd för enskilds privatliv&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ståndpunkt att en särskild rättsregel
till skydd för enskilds privatliv eller personliga integritet inte nu kan föras
in i RF godlas av del övervägande antalet remissinstanser. Hit hör bl.a,
in-legritetsskyddskommiltén. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. Ivå
leda­möter av juridiska fakulteten vid Uppsala universiiei. länsstyrelsen i
Kronobergs län och JO Wennergren. Genomgående betonas dock betydelsen av alt
denna fråga uppmärksammas i fortsättningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åtskilliga försök har enligl
integriieisskyddskommittén tidigare gjorts att definiera inlegriletsbegreppet.
Det kan bl, a, nämnas att kommittén i sina delbetänkanden. Skydd mot avlyssning
och Fotografering och integritet, har använt begreppel &amp;quot;såsom liktydigt
med den enskildes anspråk att in­formationer om hans privata angelägenheter
inte skall vara tillgängliga för eller få begagnas av utomstående utan hans
vilja&amp;quot; (SOU 1970:47 s, 58), Det är härvid att märka att kommittén har
utformat della inlegritelsbegrepp med utgångspunkt från det skyddsbehov som har
orsakats av den speciella apparaiur som kommittén enligt sina direktiv har att
särskilt beakta. Enligt kommitténs mening betyder emellertid denna bestämning av
integritets-begreppet inle mer än att en ram - den enskildes privatliv - anges
inom vilken han kan skyddas mot angrepp, - Ett så allmänt integritetsbegrepp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section563&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section564&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop,
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;268&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;anser
kommittén knappast vara tillfyllest föratt ange och avgränsa ett grund­lagsskyddat
område. Eftersom ett entydigt och väl avgränsat integritets­begrepp å andra
sidan lorde vara svårt att konstruera f n, är det enligt kommitiéns mening
måhända en framkomligare väg att, såsom uiredningen synes ha övervägt, förelaga
en särskild översyn av del område som kan kräva integriieisskydd. Som exempel
på en sådan avgränsad del nämner utredningen särskilt daiaregislrering. Även
andra områden förtjänar enligt konimitténs mening att bli beaktade i detta
sammanhang. På delta sätt skulle man ur inlegriletsbegreppet efter hand som
tiden är mogen kunna urskilja vissa väl avgränsade områden för vilka regler kan
ges i vanlig lag. Beträffande sådana områden bör det enligt kommitténs mening
föreligga möjligheter att föreskriva rättsligt bindande grundlagsskydd, -
Samman­fattningsvis vill kommittén förorda en översyn av de integritetsområden
som kan anses förtjänta av ett grundlagsskydd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget skyddar den enskildes kroppsliga
integritet, medan den per­sonliga integriieten i övrigt enligt juridiska
fakulteten vid Lunds universitet endast fåren ofullständigt skydd, I
målsättningssladgandel talas visseriigen om &amp;quot;alla människors värdighet och
lika värde&amp;quot; saml om &amp;quot;den enskildes frihet och prival- och
familjeliv&amp;quot;. Det framgår emellertid inte otvetydigt av lagtexten, att den
personliga integriteten här åsyftas. Fakulteten föreslår därför, att
målsättningsstadgandet kompletteras med en föreskrift om skydd för den
enskildes personliga integritet. Rörande denna fråga hänvisar fa­kulteten i
övriga till siirskill yttrande av professor Åke Lögdberg. I detta yttrande
anför Lögdberg följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ett målsättningsstadgande sädant som det i den
föreslagna 2 tj i I kap, torde icke äga någon bindande verkan. Man kan
visseriigen tänka sig, att den personliga integriteten skyddas genom en
generalklausul såsom i fransk eller schweizisk rält, vilken generalklausul där
ålerfinnes i civillagsliftningen. Jfr kanadensisk rätt. Därjämte kan finnas
vissa kompletterande bestäm­melser för vissa specialfall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Della skydd kan dock bli effektivt endast om det
icke står i strid med någon grundlagsbestämmelse, särskilt då en sådan om
tryckfrihet och annan yttrandefrihet. Det förefaller därför betydligt mer
betryggande, om skyddet ifråga införes i de nu föreslagna ändringarna i
Regeringsformen. Della i likhet med vad som skett i Västtysklands grundlag
1949. Jfr vissa bestäm­melser i USA:s konstitution och i delstalskonsiitutioner
i samma land. Där­igenom skulle kunna uppnås en viss balans mellan yttrandefriheten
och den personliga integriteten, varvid det skulle bli av särskild vikt att
besiämma gränserna för privatlivets helgd så vitt gäller offentliga personer
och be­träffande vad som är av offentligt intresse. Denna gränsdragning är Ju
redan föremål för belydande uppmärksamhet i ett anlal industriländer, som till
skillnad från Sverige har en utvecklad personlighelsrätt. Det är väl icke
alldeles klart, att de begränsningar i yttrandefriheten och rällen lill infor­mation,
som möjliggörs i den föreslagna 14 tj i 2 kap., kommer alt användas för
skapande av en personlighelsrätt. Märk här även bilaga 19.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del må i detta sammanhang framhållas, att den s. k.
massmedieutred­ningens förslag icke innebär något tillräckligt skydd för den
personliga in-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section565&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section566&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;269&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tegriteten,
vilket fakulteten redan tidigare framhållit i sitt remissvar rörande detta
förslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad menas då med skyddet för den del av den
personliga integriteten, som kallas personlighetsrätt,vilken här är av särskilt
iniresse? Därmed förslås närmast rätlen för en person eller möjligen en grupp
av personer att i viss mån kunna besiämma möjligheterna för andra personer att
taga del av in­formation om honom (gruppen) eller använda hans (dess) namn
eller bild eller andra personliga attribut i reklam eller annal kommersiellt
syfte. Myn­digheterna kan då antingen inskrida mot viss spridning av
information om en människa eller om en grupp av människor utan vederbörandes
samtycke eller mot sådan användning av namn, bild etc, som användes i
kommersiellt syfte. Ett annal skydd kan tänkas avse ett tidigare stadium,
nämligen för­hindrande av själva anskaffandet av information, där anskaffningen
sker med moderna tekniska hjälpmedel, t. ex. för avlyssning eller optisk över­vakning.
Det skydd, som här avses, kan vara antingen civilrättsligt (ideellt skadestånd,
förbud mot användning elc.) eller straffrättsligt, 1 många länder spelar
glädjande nog civilrättsliga regler här en stor roll, 1 Sverige, där nu aktuellt
skydd över huvud taget är myckel outvecklat, är det lilla som finns mestadels
av straffrättslig karaktär. Vid sidan därav finnes Pressens s, k, självsanering
och dylikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En klar generalklausul av grundlagskaraktär eller
ock tydliga mer spe­cificerade grundlagsbestämmelser av civilrättslig karaktär
och möjliggörande för domstolarna att uppnå en balans mellan den personliga
integriten, å ena sidan, samt tryckfrihet och annan yttrandefrihet, å andra
sidan, föreslås sålunda införda. Erfarenheter från utlandet visar, att sådan
möjlighet finnes,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen I Kronobergs län finner det angelägel
att jämväl skyddel mellan enskilda ytteriigare befästes. Således får det anses
angeläget att skyd­det förden personliga integriteten inskrivs i grundlag.
Denna fråga börenligt länsstyrelsen ytteriigare övervägas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JO Wennergren delar utredningens uppfattning att
tiden ännu ej är mogen för grundlagsstiftning bl. a. i fråga om skydd för
privatlivet. Det synes enligt Wennergren tillrådligt att först avvakta
erfarenheterna av den grundlags­stiftning som redan skett och den som blir
resultatet av ulredningens förslag innan man går vidare. På sikt synes dock
angeläget att fri- och rätlig­hetskalalogen byggs ut ytterligare. Exempelvis
skyddel för enskilds pri­vatliv synes väl värt att bli grundlagsfäst.
Emellertid befinner vi oss f n. i ett skede av rättsutveckling när det gäller
den personliga integriieten som är långl ifrån avslutat. Det kan inte vara den
rätta tidpunkten nu att i grundlagen slå fast något på detta rättsområde innan
de rättsliga positionerna stabiliserats. Det kan erinras om att ännu ej i
brottsbalkens 4 kap, om broll mol frihet och frid finns någon bestämmelse till
skydd för privatlivsfriden. Sedan en sådan tillskapats, vilkel Wennergren anser
vara av behovei påkallat, kan ställning tas lill om och i vad mån också en
grundlagsbestämmelse i ämnet kan utformas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen, juridiska fakulteten vid Uppsala
unlversitei (majoriteten). In­ternationella Juiistkommissionens svenska
avdelning och Medborgairänsrörel­sen föreslkr alt en   rättsligt verkande regel
lill skydd för&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section567&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section568&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;enskilds
privatliv eller enskilds personliga inte­gritet     förs in i RF.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Socialstyrelsen påpekar att flera av rikets grannländer
har stadgat om den personliga integriteten i sina grundlagar. Sverige har
undertecknat inter­nationella konventioner som också erkänner den personliga
integriteten. Socialstyrelsen finner därför naturiigt att införa ett stadgande
rörande per­sonlig integritet i regeringsformen, förslagsvis i fri- och
rättighetskatalogen i 2 kap. 2 S.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universUet
(majoriteten) anser att uppräk­ningen av fri- och rältigheter i den föreslagna
2 kap. 2 tj på grundval av såväl rikets internationella åtaganden som gällande
rätt kan och bör kom­pletteras vad gäller, bl.a,, den personliga integriteten
och privatlivet. Utan en skyddad privatsfär lorde den enskildes möjlighet all
fritt och aktivt deltaga i de demokratiska beslutsprocesserna vara helt
illusorisk, och en regel om skydd för personlig integritet och privatlivels
helgd bör därför enligt fa­kultetens mening figurera först i katalogen. De
följdproblem som detta tillägg ger anledning till i 2 kap. 12 och 13 tjtj kan
fakulteten på grund av den korta tid som står till förfogande ej närmare
beröra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det kan enligt Internationella Jurisikommissionens
svenska avdelning vara svårt alt i lagtext klart avgränsa den sfär kring den
enskildes person som icke skall kunna kränkas. Regler om dataskydd bör grundlagsstifias,
In­tegriietsskyddet är i Sverige på det hela taget hittills svagt utvecklat.
Det är därför viktigt att, när det nu blir fråga om grundlagsstiftning, detta
skydd vinner tillbörligt beaktande. Det bör t, ex, icke vara möjligt att
grundlöst tillägga personer uttalanden, som de ej gjort,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 detta sammanhang kan vidare hänvisas till att
några remissorgan har föreslagit att skydd för personlig integritet förs in i
programstad­gandet    Gfr 14, 1  kap, 2 tj),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.5
Närings- och yrkesfrihet&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens ställningstagande såvitt gäller
närings- och yrkesfriheten har godtagits eller lämnats utan erinran av samtliga
remissinstanser utom Medborgarrätisrörelsen. som anser att förslaget på denna
punkt behöver fyllas ut och kompletteras. Medborgarrätisrörelsen menar det vara
viktigt att varje medborgare tillförsäkras räll all - förutsatt att han
besitter de erforderiiga kvalifikationerna - få ägna sig ål det yrke han lärt
och önskar utöva och att driva den sysselsättning han vill, allt förutsatt att
del icke är fråga om verksamhel som bedöms vara skadlig för samhället.
Beträffande vissa kva­lificerade yrken förekommer för närvarande regleringar,
som går ut på att yrkesutbildade skall hindras utöva siit yrke till allmänt
gagn så, som de själva önskar. I stället har i dessa fall yrkesutövningen
kringsnärjts med detaljregleringar, vars främsta syfte synes vara icke att
främja största möjliga tillgång på de Gänster yrkesgrupperna i fråga
tillhandahåller ulan att få reglera&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section569&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section570&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
inskränka yrkesfriheien. Resultatet blir ett förminskat utbud av be­hövliga
Gänster på ifrågavarande områden. Regleringar av denna typ kan endast tolereras
undantagsvis om syftet är att åstadkomma en jämnare till­gång på Gänsterna för
befolkningen i gemen. I rättighetskatalogen bör införas regler som förhindrar
skadliga regleringar av yrkesfriheten. - Liknande fö­reskrifter erfordras
enligt Medborgarrätisrörelsen för näringsfriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här kan vidare nämnas att några remissinstanser har
fört fram krav att närings- och yrkesfrihet skall tas upp i programstadgandet
Gfr 14, 1 kap, 2tj),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10.6
Övriga föreslagna fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Här redovisas yttranden angående fri- och
rättigheter som av remiss­instanserna har föreslagits bli införda i RF och som
inte har redovisats i det föregående i anslulning till opinionsfriheterna (5),
de &amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri­heterna (6) etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Eniigt.juridiska fakulteten vid Lunds universitet
borde det fastslås i grundlag, att åsiktsneutralitet skall iakttas i den
offentliga undervisningen, och att åsiktsdiskriminering inle får förekomma vid
fördelningen av statligt stöd lill forskningen. I betänkandet läggs enligt
fakulteten med rätta slor vikt vid de grundläggande fri- och rättigheter, som
är av betydelse för den fria åsiktsbildningen. Man saknar emellertid i
förslaget bestämmelser som avser att garantera den fria åsiktsbildningen inom
de delar av kulturiivet, som underslödjes av del allmänna. Särskilt besvärande
är denna brist, enligt fakulteten, när del gäller undervisning och forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Åsiktsfriheten bör enligt Medborgarrättsrörelsen
förstärkas lill att gälla även rätt att ekonomiskt och på andra sätt stödja den
meningsriktning   man önskar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska
fakulteten vid Lunds universitet och Svenska samernas rikstörbund aktualiserar
behovet av särskilda regler i grundlag till skydd för s a m e r n a s
rättigheter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De föreslagna bestämmelserna om minoritetsskydd (1
kap. 2 tj 3 st, och 2 kap, 17 tj) är enligt juridiska Jäkulleten vid Lunds
universitet uppenbarl otill­räckliga för att säkra samernas rätt lill de
markområden som de av ålder har nyttjat, 1 artikel 1:2 av 1966 års
FN-konvention om medborgerliga och politiska rättigheter stadgas, att alla folk
må för sina egna syften fritt förfoga över sina naturrikedomar och
naturtillgångar, och att ett folk i intet fall skall kunna berövas sina egna
utkomstmöjligheter. Även om del möjligen kan diskuteras, om en etnisk minoritet
inom en stal är ett &amp;quot;folk&amp;quot; i kon­ventionens mening, ger stadgandet
dock utiryck för en grundläggande vär­dering som bör respekteras av en
rättsstat. Det är tydligt att samernas rätt till sina markområden måste
grundlagsgaranteras. om inte denna etniska grupp skall föriora underlaget för
sin existens genom att även i fortsätlningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section571&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section572&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bit
för bit trängas undan från dessa områden. Utformningen av en sådan
grundlagsgaranti börenligt fakultetens mening snarasl bli föremål för särskild
utredning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svenska samernas riksförbund erinrar om att
riksförbundet genom reso­lution D beslutad av samernas riksmöte &lt;/span&gt;&lt;span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;XXXI &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Hemavan 1975 till utred­ningen har framfört förslag till
författningstext att inarbetas i RF av följande lydelse: &amp;quot;Den som tillhör
en ursprunglig etnisk minoritet har rätt att i ge­menskap med andra medlemmar i
sin grupp ha sin egen näring, sitt eget kulturiiv och samfundsliv, och använda
sitt eget språk i förbindelse med myndigheter.&amp;quot; - Riksförbundet
konstaterar att det positiva minoritelsskyd­det som föreslås infön, i regeringsformen
i huvudsak sammanfaller med vad samernas landsmöte uttalat utom vad gäller
skyddet för samerna som urbefolkning och skyddet av samernas näring. Som
framgår av sameutred­ningens slutbetänkande intar samerna en klar särställning
bland landets minoriteter i sin egenskap av ursprunglig befolkning. En
avgörande för­utsättning, enligt sameutredningen, för strävandena att bevara
den samiska kulturen är att ett rimligt antal samer i framtiden kan få sin
utkomst inom det geografiska bosättningsområde som av ålder varit samernas och
i den egna näringen. Detta fiir samefolket starka och oupplösliga förhållandel
bo­sättningsområde - näring - kultur har genom sameutredningens betänkande
vunnit allmänt accepterande Gfr SOU 1975:99 s, 237 fO- - FN:s under­kommission
förde mänskliga rättigheterna har arbetat med frågorom skydd av minoriteter och
har avgivit rapporter om minoritetsskydd i allmänhet och särskilda rapporter om
skydd för infödda befolkningsgrupper. Under­kommissionen ger därrned infödda
befolkningsgrupper en särställning bland minoriteter eller icke-dominanta
grupper. Genom bildandet av Väridsrådet för urbefolkningar (Worid Council of
Indigenous Peoples) i oktober 1975 i Port Alberni, Kanada har samerna
tillsammans med urbefolkningsgrupper i Amerika, Grönland, Australien och Nya
Zeeland understrukit sin ställning som urbefolkning. Världskonferensen för
urbefolkningar vädjar i resolutio­ner till regeringar i länder med
urbefolkningar att erkänna urbefolkningarnas ekonomiska, kulturella, sociala
och politiska rält och fastslår urbefolkning­arnas rätt till land och
naturrikedomar, - Riksförbundet flnner med hän­visning till det anförda att det
föreslagna skyddet skall kompletteras med ett skydd för samerna som
urbefolkning och ett skydd för samernas näring innefattande markrätten i
enlighet med det av samernas landsmöte fram­förda förslaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt Medborgarräitsrörelsen bör rälten lill
folkomröstning skrivas in i RF, Medborgarnas förnämsta politiska rättighet är
rösträtten, som regleras på annan plats i RF, Medborgarrätisrörelsen menar, alt
denna rättighet bör utbyggas med en rättighet för envar att vid folkomröstning
få uttala sin vilja i olika samhällsangelägenheter. En utredning bör snarasl
tillsättas om hur denna rättighet skall byggas in i RF, Del var enligt Med­borgarrätisrörelsen
en allvariig försvagning av medborgarinflytandet då folk-omröslningsinstitutet
borttogs i och med  1974 års RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section573&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section574&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11   
Grundlagsskydd för utlänningars fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag till grundlagsskydd för
utlänningars fri- och rät­tigheter lämnas utan invändningar av flertalet
remissinsianser. Förslaget har föranlett närmare kommentarer endast från ett
fätal remissorgan,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovränen för Västra Sverige konstateraratt
lagförslagel i 2 kap, 21 tj räknar upp de fri- och rättigheter som utlänning
åtnjuter i lika mån som svenska medborgare. Detta lorde enligt hovrätten ha
skett för att ytterligare markera den osedvanligt slarka ställning som vår
grundlag här ger ål ullänningar. Det kan emellertid ifrågasättas om inte detta
skulle framgå med samma styrka genom enbari en förklaring att utlänning är
likställd med svensk medborgare i fråga om fri- och rättigheter; dock alt
begränsningar i enlighet med vad som föreslagits (andra stycket 1-8) skall
kunna göras beträffande denna likställighet, - Hovrätten vill påpeka att någon
belysning inle getts åt frågorna om möjlighelerna all vid krig och krigsfara
internera medborgare av viss nationalitet. Hovrätten förutsätteratt det också
för utlänning gällande diskrimineringsförbudel   (första stycket 7) här ej
medför hinder,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Slatens invandrarverk uppehåller sig utförligt vid
frågan om utlänningars, framför allt invandrares, fri- och rättighetsskydd.
Enligt verket bör ut­länningars skydd i RF så långt möjligt tillgodoses genom
en regel som likställer ullänningar med svenska medborgare. De särskilda
inskränkningar i principen om likställdhet som i vissa fall måste göras bör
anges direkt och i detalj i RF, Utredningens majoritet har inte övervägt
behovet av ändringar i gällande lagsliftning utan utgått från nuvarande
förhållanden. Grundlagsskyddet bör emellertid utformas utifrån en bedömning av
vilka fri- och rättigheter som bör tillförsäkras den enskilde. Är
lagstiftningen otill­fredsställande är del denna som bör ändras och inte
grundlagen som skall anpassas till hiltillsvarande förhållanden, - Behovet av
ett sådani tillvä­gagångssätt är särskilt stort vad gäller invandrarna och
övriga utlänningar. Under särskilt det senasle årtiondet har samhällets syn på
utlänningarnas och i synnerhet invandrarnas ställning och rättigheter
förskjutits i riktning mot alt jämställa dem med svenska medborgare.
Statsmakterna har uppställt jämlikhet mellan svenskar och invandrare som ett av
målen för invandrar-och minorilelspolitiken. Reformer i denna riktning har
fortlöpande genom­förts. Av särskill intresse är del nyligen fattade beslulel
om kommunal rösträtt och valbarhet för invandrare. Den lagsliftning som
reglerar ut­länningarnas rättsliga ställning i vårt land är emellertid av
myckel varierande ålder och delvis tillkommen under intryck av en nu föråldrad
samhällssyn som inle tillförsäkrade utlänningar t, ex, politiska rättigheter.
Även för nyare lagstiftning kan gälla alt utlänningarnas fri- och rättigheter
inle tillräckligt beaktats, - Utredningen har föreslagit att grundlagsskyddet
för ullänningar samlas i en särskild paragraf 1 denna hänvisas för vage fri-
och rättighet till motsvarande bestämmelse för svenska medborgare lidigare i
samma kapitel. Detta måste läsas i ett sammanhang. För vissa av de fri- och
rät-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18
Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section575&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section576&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;274&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ligheter
som svenska medborgare åtnjuter saknar ullänningar grundlags­skydd, Della borde
klart ha angetts för att ge en mer rättvisande bild. En dylik förklaring skulle
kunna inrymmas i en enda mening och därigenom inte onödigtvis tynga RF: -
Enligl verket bör utlänningars skydd i RF så långl möjligt tillgodoses genom
likställdhet med svenska medborgare. Sär­skilda inskränkningar måsie
visseriigen göras i vissa fall. Dessa inskränk­ningar bör emellertid anges
direkt och i konkret detalj i RF medan likställdhet i övrigt garanleras, - 1
första hand bör eftersträvas att ge likställdhet åt alla utlänningar i landel.
För några fri- och rättigheter kan della visa sig omöjligt, I dessa fall bör
övervägas att likställa endast invandrarna medan övriga utlänningar färett
svagare grundlagsskydd. Strävandena att jämställa utlänningar med svenska
medborgare gäller främst invandrarna, - 1 svensk lagstiftning skiljs f n,
endast mellan två huvudkategorier: svenska med­borgare och utlänningar. Skall
ett särskilt grundlagsskydd ges åt de invan­drare som ej är svenska medborgare
måste termen rättsligt preciseras. Även om den huvudsakliga innebörden av
termen inte synes behöva vålla svå­righeieratt bestämma krävs en noggrann
reglering med lanke på vissa gräns­fall. Verket är emellertid inte berett alt
nu framlägga ett detaljerat förslag. För utomnordiska medborgare och statslösa
måste emellertid anknytas till uppehållstillståndet. För nordiska medborgare,
som ej behöver uppehålls­tillstånd, kan i stället kyrkobokföringen tas som
utgångspunkt, - Utred­ningens förslag innebär ett bristfälligt grundlagsskydd
för utlänningars fri-och rättigheter. Vid sidan härav måste ytteriigare en
omständighet av be­tydelse nämnas. Det gäller den psykologiska effekten. Det
måste för många av de berörda kunna te sig anmärkningsvärt, alt svenskarnas
fri- och rät­tigheter skyddas på flera olika sätt medan de själva åtnjuter
dessa rättigheter endast om annat inle bestämls i lag, 1 vissa fall saknas hell
grundlagsskydd för fri- och rättigheter som över huvud inte kan inskränkas för
svenska medborgare, - Det är otill fredsställande alt någol grundlagsskydd mot
åsikts­registrering inte föreslås. Kollektiv utvisning av utlämningar bör
förbjudas, Ullänningar bör i vart fall tillförsäkras ett grundlagsskydd för
rörelsefrihet och rält att lämna landel som överensstämmer med vad som stadgas
därom i europakonventionens fjärde tilläggsprotokoll (artikel 2) och i
FN-konven­tionen (ariikel 12), Beträffande skyddet för de positiva
opinionsfriheterna bör likställdhet med klart angivna undantag stadgas. På
samma sätt bör likställdhet kunna stadgas vad gäller skyddel mot tvång att ge
till känna sin åskådning. Uttryckligt undantag kan här göras för ärenden där
politiska skäl åberopas som grund för att få stanna i landel. Även vad angår
rälten till domstolsprövning av frihetsberövande bör utlänningar ges fullständig
likställdhet med svenskar. Utredningens molivering.till skyddet för upp­hovsrätten
ger vid handen att hinder i nuvarande lagstiftning inte föreligger mot alt ge
alla invandrare likställdhet. Vad beträffar de sociala rättigheterna bör
övervägas om inle diskriminering av invandrarna på vissa områden skulle kunna
förbjudas genom ett stadgande i RF som i viss ulsträckning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section577&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section578&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;likställde
invandrare med svenska medborgare, - Invandrarverket påpekar slutligen att
arbetskraftsavialei den 19 april 1947 mellan Sverige och Italien om överförande
av italiensk arbetskraft till Sverige synes strida mot den föreslagna
bestämmelsen om skydd för den negativa föreningsfriheten. En­ligt ariikel 2 i
avtalet förband sig de italienska arbetarna före avresan från Italien att vid
ankomsten till Sverige ansluta sig till den fackliga organi­sationen inom sitt
yrke samt att vidmakthålla detta medlemskap under den tid de vistades i
Sverige, Avtalet gäller fortfarande. Hur många som idag berörs är osäkert,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;LandsilngslÖrbundet flnner att den särreglering,
som i denna del gäller registrering på grund av polilisk åskådning, bör ges en
närmare preciserad uiformning, bl, a, med hänsyn lill att kommunal rösträtt för
invandrare nyligen beslutals av riksdagen mot bakgrund av förslag i prop,
1975/76:23,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12  Överlåtelse av inskränkningshefogenhet till
internationellt&lt;br&gt;
organ&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ulredningens förslag såviii gäller förbud mot alt
överlåta befogenhet att inskränka fri- och rättigheter till internationellt
organ har genomgående god­tagits. Endast en ledamot I länsslyrelsen i
Norrbottens län har förklarat att han i detta hänseende ansluler sig till den
mening som ledamoten Heriitz har framfört i en reservation (s, 255) till
utredningsförslaget,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13  Skyddet
för fri- och rättigheterna vid krig och krigsfara etc.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens förslag all samma begränsningsramar
skall gälla vid krig, krigsfara och andra liknande situationer som i n'
&amp;quot;.ala tider lämnas i regel utan erinran av remissinstanserna,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK. Svea hovräti och JO Lundvik är dock skeptiska
mot möjligheterna att fullt ut upprätthålla samma skydd för fri- och
rättigheterna i krislägen Gfr 3.1) som i normala tider. JK konstaterar att
utredningen vid utformningen av sina förslag har utgått från den enskilde
medborgarens skyddsbehov i ett läge då vårt land befinner sig i en inre eller
yttre kris med starka på­frestningar på samhället. Det vore givetvis
synneriigen lyckligt om fri- och rättighetsreglerna lika effektivt kunde
respekteras i sådana situationer. Emel­lertid kan i t.ex, ett särskill utsatt
utrikespolitiskt läge bindande sådana regler hindra samhällets handlingsfrihet
på ett så ödesdigert sätl alt de helt enkelt inte kan iakttagas. När
utredningen särskilt betonar värdet av att de rättsligt bindande
grundlagsreglerna fullt ut blir gällande även, och fram­förallt,! oroslider,
måste därför en ej obelydl ig skepsis inställa sig beträffande den praktiska
möjligheten och lämpligheten härav. Det kan slarkt ifrå­gasättas om inte
möjlighet bör beredas att åtminstone i särskill extrema situationer vidtaga
inskränkningar i fri- och rättigheterna utöver vad som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section579&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section580&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;276&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
tillåtet under normala förhållanden, - Här kan också hänvisas till JK:s
ultalande om åsiktsregistrering vid krig eller krigsfara (5,7),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Svea hovrän anför att del givetvis är i och för sig
riktigt som uiredningen framhåller (s, 25 och 181) att grundlagsskyddet har
sitt främsta värde i krisartade lägen. Likafullt kan man enligt hovrätten fråga
sig om utredningen betraktat dessa frågor med tillräcklig realism och fantasi.
Problemen kon­kretiseras enkelt om man tänker på möjlighelen att vårt land
blivit indraget i andra världskriget eller för övrigt redan på de akuta
krislägen som inträdde vid flera tillfällen under kriget. Man kan fråga sig om
statsmakterna skulle ha ansett välbetänkt att genom bindande grundlagsregler
vara förhindrade alt t, ex, registrera nazister eller begränsa friheterna för
nazistiska samman­slutningar. Man kan lätt föreställa sig alt sådana
grundlagsregler ändå skulle kringgås genom åigärder av skenbart generell
karaktär eller i annat föregivet syfte, något som skulle vara lill skada för
fri- och rätlighetssystemel som sådant. Hovrätten framställer inga förslag i
dessa avseenden men vill peka på vikten av noggranna överväganden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De fri- och rättigheter som utredningen vill
grundlagfästa skall, noterar JO Lundvik. gälla inle bara under normala
förhållanden ulan också för den händelse den demokraliska samhällsordningen
skulle bli hotad av antide­mokratiska rörelser inom landel samt under tider av
krigsfara då landel kanske utsätts förtryck utifrån. Utredningen framhålleratl
grundlagsskyddet för fri- och rättigheter har sin största betydelse just under
sådana tider. Häri kan man enligt Lundvik förvisso instämma i princip. Å andra
sidan kan man fråga sig om utredningens resonemang är helt realistiskt. Om del
skulle gå så illa att den demokratiska samhällsordningen omstörtas eller landet
ockuperas av främmande makt, kan man inte räkna med alt de medborgerliga fri-
och rättigheterna kommer alt respekteras. Men fråga är om inte en laglig
regering borde ha en möjlighet all i ett akut faroläge åtminstone i viss
ulsträckning inskränka vissa fri- och rättigheter för alt förebygga all en
ylleriighelsgrupp får möjlighet att - med eller utan hjälp utifrån -gripa
makten och omstörta samhällsordningen. Lundvik vill erinra om all ariikel 15 i
den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och
de grundläggande friheterna medger stat att under krig eller i annat allmänt
nödläge, som hotar nationens existens, vidlaga åtgärder som innebär avvikelse
från dess skyldigheter enligt kon­ventionen i den utsträckning som
oundgängligen erfordras med hänsyn lill situationens krav. Lundvik vill
ifrågasätta om inie en motsvarande undantagsregel - gärna närmare preciserad -
vore på sin plats i den svenska grundlagen. Om intet undantag medges, kan man
måhända befara att stats­makterna i ett beträngl läge tvingas lagstifta i strid
mot grundlagen. Kon­sekvenserna av en sådan lagsliftning kan bli både
svåröverskådliga och be­kymmersamma, dels för att den just på grund av
grundlagsslridigheien kan komma att sakna stöd hos infiytelserika delar av den
allmänna opinionen och dels för att man kan komma all försätta domstolarna - om
man inför den föreslagna lagprövningsrätlen - i situationer som de inte kan
bemästra.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section581&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section582&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14   
Uttalanden hänförliga till de särskilda paragraferna i förslaget&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 
kap. Statsskickets grunder&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2 ij. Första stycket. Av de principer som enligt
bestämmelsen bör iakttas bör enligt hovrätten för Västra Sverige skyldigheten
att följa &amp;quot;de­mokratins idéer&amp;quot; eller demokratiska principer skjutas i
förgrunden. Övriga grundsatser, som skall vara rättesnöre, fär väl närmasl ses
som en spe­cifikation av vikliga demokratiska principer, Specificeringen i
bestämmelsens första mening (&amp;quot;alla människors värdighet, , , och
kulturella välfärd ,, ,&amp;quot;) synes kunna göras mera koncentrerad. En
uppräkning bör exempelvis kunna slå fast skyldigheterna till omsorg om allas
frihet och värdighet, lika värde och Jämlikhet saml välfärd och trygghet.
Därmed skulle specificeringen i andra stycket av viktiga element i välfärden
sannolikt kunna utgå. Det är vanskligt att åsladkomma en läckande uppräkning av
välfärdens bygg­stenar. En ständig utbyggnad försiggår här i ett modernt
välfärdssamhälle. Element som hälso- och sjukvård, godtagbar yttre miljö, ett
gott och allsidigt kullurulbud, möjligheler lill meningsfull frittd och
ålskilliga andra inslag uppfängas exempelvis inte särskill klart av den
uppräkning som utredningen föreslagit. Också inslag, som ägnats särskild
uppmärksamhet i reservationer och särskilda yttranden, skulle - om uppräkningen
göres i slörre termer - kunna anses innefattade i målsättningssträvandena.
Hovrätten avser här bl, a, inslag som enskildas integritet, valfrihet och
frihet i familje- och för-äldrasammanhang.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen jör jämställdhet mellan män och
kvinnor-anser all skrivningen om män och kvinnor i programsladgandet bör
formuleras tydligare än vad som är fallet i ulredningens förslag, Bäsl och
enklast kan enligt delegationens mening Jämställdhet mellan könen föras in som
ett grundläggande mål för del allmännas sirävan i andra slycket, - Den
skrivning som föreslagils i paragrafens försia siycke bör enligt delegalionen
ulgå, alternativt uttryckas klarare. Det heter att den offentliga makten bör
utövas så all män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter, ,, Antingen har män
och kvinnor i en viss situation inte lika rättigheter och makten kan då
knappast utövas som om de hade det. Eller också har könen lika rättigheter och
då förefaller det omrimligt all den offeniliga maklen utövas annat än i
enlighet med delta. Skolöverstyrelsen föreslår all den föreslagna 2 ij
omformuleras så, att del allmänna åläggs verka för lika rättigheter mellan män
och kvinnor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Statens kulturråd anser del värdefullt all det i
grundlagen skrivs in alt den offentliga makten bör utövas bl, a, så att
&amp;quot;envars , , , kulturella välfärd främjas&amp;quot;. Därigenom knyier man an
lill Förenta Nationernas deklaration om de mänskliga rältigheterna i vilken
(art, 27,1) det talas om att &amp;quot;Envar har räll all fritt laga del i
samhällets kulturella liv och att njuta av konsten&amp;quot;. Genom ändringen
skapas i författningen en grundval för kulturpolitiska insatser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förutom
hovrätten för Västra Sverige finner socialstyrelsen, och Landstings-&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;19
Riksdagen 1976. I saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section583&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section584&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;278&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;förbundet
det riktigt att i grundlag understryks att demokratibegreppets be­tydelse inte
är begränsat till formerna för styrelseskicket utan all de­mokratins idéer är
något som bör göra sig gällande på alla sam­hällsområden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet
(majoriteten), och juridiska jäkul­leten vid Lunds universitet är kritiska mol
att i RF förs in föreskriften, all det allmänna skall verka för att demokratins
idéer blir vägledande för sam­hällets institutioner och organ,
organisationsväsendet och arbetslivet. Hur tilltalande denna målsättning än ter
sig vid första påseende, måsle före­skriften enligt juridiska Jäkulleten vid
Lunds universitet ändå ur vissa synpunk­ter väcka betänkligheter. Först och
främst är begreppet &amp;quot;demokratins idéer&amp;quot; inte entydigt, påpekar
fakulteten. Olika betydelser kan läggas in i detta begrepp, även om man bortser
från risken för sådana uppenbara förvansk­ningar av begreppet som förekommer på
vissa håll i väriden. Somliga anser att verklig demokrati måste innebära ett
direkt medborgarinflytande, medan andra menar att endasl den indirekta
demokratin är funktionsduglig. De­mokratins krav är enligt somliga uppfyllda,
om själva beslutsformerna är demokratiska, medan andra därutöver kräver att
besluten skall ha sådani innehåll att de leder lill social och ekonomisk
uGämning, Demokrati kan slutligen betyda makt antingen för de beslutande
politiska församlingarna eller även för särskilda personkategorier (1, ex,
anställda, elever eller pa­tienter); uppenbart är att olika anspråk på
inflytande här kan komma i kon­flikt med varandra, Begreppel &amp;quot;demokratins
idéer&amp;quot; kräver därför en närmare bestämning för all kunna användas som
lagieknisk term. Den vanliga me­toden att precisera obestämda begrepp, som
användes i en lagtext, är ell klargörande motivuttalande. All på den vägen
auktoritativt fastslå vad som menas med &amp;quot;demokratins idéer&amp;quot;
förefaller dock mindre välbetänkt. - Härlill komrner enligt fakulteten alt det
föreslagna sladgandet möjligen kan komma all uppfattas som ett stöd för en
statlig styrning av åsiktsbildningen, som synes svåratt förena med stadgandet i
RF 1:1, att den svenska foi ksly relsen bygger på fri åsiktsbildning. Som ovan
antytts, är förvanskningar av de­mokratibegreppet tänkbara, och det kan en gång
i framtiden kanske visa sig ödesdigert, om grundlagen ger det minsta stöd för
en statlig dirigering av åsiktsbildningen. - På grund härav och då den
politiska demokratins principer redan är fastslagna i RF 1:1 anser fakulteten,
att den ovannämnda delen av målsättningssladgandel bör utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligt länsstyrelsen i Kronobergs län och moderaia
samlingspartieis kvinno­jörbund måste betydelsen av &amp;quot;demokratins
idéer&amp;quot; i detta sammanhang klar­läggas. Länsstyrelsen föreslår att
begreppet demokrati definieras, lämpligen genom en hänvisnin.g till de
inledande beslämmelserna i I  kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande utformningen av andra stycket utlalar
socialstyrelsen, statens kulturråd och skolöverslyrelsen sin tillfredsställelse
Gfr, även hovränen Jör Väslra Sverige ovan).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeln
i   tredje stycket   till förmån för olika minoriteter är vär-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section585&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section586&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;defull
enligt statens kulturråd, statens invandrarverk och Internationella Jurisi­kommissionens
svenska avdelning. Enligt Medborgarrättsrörelsen bör minori-telsrälligheterna i
tredje stycket bli verkliga rättigheter och flyttas till 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:11.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelserna i iredje slyckel synes ha vissa
svagheter enligt hovrätten Jör Västra Sverige. Del synes antagligt all
uppräkningen av vad som konsti­tuerar minoriteterna (&amp;quot;etniska&amp;quot; etc.)
ger en för snäv begränsning. Det bör övervägas all här välja den bestämning som
användes i 16 kap. 9 ij brotts­balken. Det kan också övervägas att besiämma
berörda minoritetsgrupper med ännu större generositet. Detta kan då ske
exempelvis genom att man hell enkelt talar om &amp;quot;grupper med eget kultur-
och samfundsliv&amp;quot;. Slutligen är del väl knappasl &amp;quot;rälten&amp;quot; till
eget kultur- och samfundsliv som bör främ­jas. Denna rätt får väl anses ha en
starkare dignitet. Vad som åsyftas förefaller närmast vara åigärder för att
främja &amp;quot;möjligheterna&amp;quot; att bibehålla och ul­veckla ett eget kultur-
och samfundsliv.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Ordet &amp;quot;etnisk&amp;quot; bör enligl länsstyrelsen i
Kronobergs län inle fä förekomma i en grundlag, eftersom dess innebörd är
främmande för flertalet medborgare,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 några remissyttranden förs fram förslag lill
komplellering av programsladgandet. S/u ledamöter I Svenska kommunförbundets
sty­relse och centerns kvinnoförbund önskar att den enskildes integritet, den
en­skildes valfrihet, föräldrars och barns rält samt näringsfrihet och egen­domsrätt
skyddas genom att tas upp i programsladgandet. Två ledamöter i Svenska
kommunförbundets styrelse och moderata samUngspartiels kvinno­förbund anser att
målsättningsstadgandet bör behandla frågan om den en­skildes integritet och
hans rätt att välja utbildning, arbete, yrke, näring och bostad samt ge uttryck
för att det allmänna vid förverkligandet av de föreskrivna målen skall värna om
den enskildes valfrihet. Svenska fö­retagares riksförbund anser att
näringsfriheten utgör en omistlig frihel i ett demokratiskt samhälle, vilken
ovillkoriigen måste garanteras om medbor­garna skall kunna beredas valfri
sysselsättning inom olika yrkesområden, Förbundel föreslår därför att
näringsfriheten skrivs in i 1 kap, 2 ij RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten för Västra Sverige framhåller bland sina
allmänna syn­punkler på förevarande paragraf alt det vore önskvärt att
bestämmelsen mera klart och entydigt markerade till vem den är riktad. Bestämmelsen
nämner - utan att några mera skarpa gränser eller nyanseringar torde vara
avsedda - att olika inskrivna principer gäller för &amp;quot;den offentliga
makten&amp;quot;, lör &amp;quot;det allmänna&amp;quot;, för &amp;quot;samhällets institutioner
och organ, organisations­väsendet och arbetslivet&amp;quot; samt för &amp;quot;del
allmännas strävan&amp;quot;. Ökad klarhet vinnes enligl hovrätten om målgruppen ges
en vid bestämning och enhetligt ullryckes exempelvis såsom &amp;quot;samhällets
organ&amp;quot;. En skyldighet för sam­hällets organ till omsorger om allas frihet
och värdighet etc, lorde utan vidare i ett målsättningssladgande kunna anses
innefatta skyldighel att verka för demokraii också i organisalionsväsende och
arbetsliv. Sådan skyldighel fär väl för övrigt anses gälla också gentemot andra
institutioner och annan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section587&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section588&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;280&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;verk.samhel
av prival nalur än organisationsväsende och arbetsliv, - Under alla
omständigheter måste enligl hovrätten tveksamhet anmälas inför sisla meningen
av försia siycket. Sålunda anges där bl, a, att del allmänna skall verka för
demokraii hos egna inslilutioner och organ. Dessa inslilulioner och organ bör,
påpekar hovrätten, anses ha en direkt, ovillkoriig skyldighet att följa sådana
principer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska jäkulleten vid Uppsala universitet
(majoriteten) vill som har fram­gåtl under 3,3 i första hand föreslå, all I
kap, .2tj utgår, 1 andra hand -däresi någon form av
&amp;quot;målsättningsstadgande&amp;quot; anses erforderiig - skulle enligl fakulteten
den del av det föreslagna stadgandet som är minsl kon­troversiell, nämligen
Ibrsia styckels första punkt (med lillägg av &amp;quot;integritet&amp;quot; såsom ett
av de skyddade värdena), kunna överföras till 1 kap, 9 ij och där utgöra ett
försia siycke med allmän giltighet för del allmännas organ, - Skulle
statsmakterna likväl överväga alt behålla I kap, 2 tj, bör bestäm­melsen
kompletteras i enlighet med de tillägg som förekommer i reser­vationerna nr 4
(s, 234) och &lt;/span&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;(s, 242), varvid emellertid hiinvisningen till
&amp;quot;demokratins idéer&amp;quot; på grund av sin oklarhet bör ulgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK nämner att utredningen i fråga om de föreslagna
målsältningsstad­gandena i 1 kap, 2 tj över huvud inte ullalar sig om huruvida
de skall gälla även med avseende på ullänningar. All döma av
förfaiiningsförslaget skulle så ej vara fallel, Della synes inte konsekvent om
grundlagen skall upptaga regler om utlänningars fri- och rättigheter,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3
ij, Sveriges lörfatiarförbund konstaterar att massmediegrundlagen i för­slaget
uppräknas som en av rikets grundlagar. Från flera håll har enligt förbundets
yrkats, att den ifrågavarande grundlagens beteckning skall vara sådan, all den
anger vilket samhällsintresse som skyddas. Dessutom har flera remissorgan
föreslagit, all denna grundlag skall omfalta andra medier än sådana som kan
betecknas som massmedier, - Förbundet utgår från. att regeringen kommer att
beakta invändningarna och förordar därför, att man redan nu lar slällning lill
den framlida specialgrundlagens beleckning. Del lorde kunna antas, all
beieckningen &amp;quot;ytlrandefrihetsgrundlag&amp;quot; för fram­tiden kommer all le
sig lämpligare än den av massmedieuiredningen fö­reslagna. - Förbundel
fiirordar därför att ordet massmediegrundlagen i fö­religgande paragraf utbyts
mol ordel &amp;quot;yllrandefrihelsgrundlag&amp;quot;. Om så sker kan man också utan
att ändra i regeringsformen undan för undan ulveckla den speciella grundlag som
skall reglera yttrandefriheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9 tj. Svea hovrätt anmärker att placeringen av
denna paragraf kan övervä­gas. Alternativ är enligt hovrätten en samordning med
1 ij eller en överflytt­ning till 11 kap,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap. Grundläggande fri- och rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beträffande 2 kap, RF' vill Svea hovrätt först med
eftertryck upprepa sill önskemål om en kortare och enklare grundlagslexi. Del
befogade häri&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section589&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section590&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;281&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;bestyrks
enligt hovrätten av de föreslagna reglernas sakligt setl föga märkliga
innehåll. Som utredningens egna översikter av förslagen (s, 20 ff och 105 fO
visar gäller det i stort selt elementära ling såsom grundlagsfästande av förbud
mot tortyr, krav på domstolsoffentlighel och mötesfrihetens utsträck­ning till
alt omfalla teaterföreställningar. Hovrätten avslår i huvudsak från att
diskutera vad som är värt eller inte värt all grundlagsfästa. Hovrätten vill
dock allmänt framhålla, att del i och för sig lorde vara möjligt att fylla åtminstone
lika många paragrafer ytteriigare med liknande föreskrifter och bud men att del
ärangeläget att begränsa grundlagsiexten. Vad som i första hand bör beredas
plats är klara regler om skyddssyslemets grunder. Däremot bör man vara
återhållsam med sakligt selt niindre betydelsefulla detalj-bestämmelser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:12.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I tj. Flera remissinsianser, bl, a, JK, hovrätten
för Västra Sverige, Juridiska jåkulieien vid Uppsala universitet och Sveiiges
lörtättaijörbund påpekar att den föreslagna paragrafen i stort setl inte har
annan uppgift än att vara ell regisler över kapitlets fortsatta innehåll. JK
anser det onödigt med en sådan översikt med hänsyn till del förhållandevis
ringa antalet paragrafer. En grundlag bör enligt honom innehålla endast myckel
nödvändiga, väsentliga och kort­fattade regler som inte skymmes av bestämmelser
ulan materiellt innehåll. Ändra stycket kan med hänsyn härtill utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innebörden i att de fri- och rältigheter som anges
i 2 kap, 2-16 tjtj gäller &amp;quot;i förhållande lill det allmänna&amp;quot;
diskuteras i fiera re­missvar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regeringsrätten erinrar om alt i betänkandet sägs
härom (s, 185 O all med uttrycket avses först och främst det allmännas
verkställande organ, dvs, domstolar och andra myndigheler, saml vidare de
normgivande organen, i försia hand riksdagen. Det är emellertid enligt
betänkandet endasl dessa organs handlande för tillgodoseende av
offentiigrättsliga intressen som åsyf­tas, I den mån samhällsorganen beslutar
om eller verkställer ingrepp i för­hållandet mellan enskilda faller åtgärderna
uianför det föreslagna regelsys­lemel. Uttryckligen sägs att &amp;quot;del
allmänna&amp;quot; inle omfattar riksdagen som stiftare av civillag, Lagsliftning
om t, ex, äktenskap, föräldraskap eller med­borgarskap med regler som
diskriminerar enskilda tillhörande visst tros­samfund eller viss politisk
sammanslutning kommer således inle att vara förbjuden. Det kan enligt
regeringsrätten ifrågasättas om inte rättighets­skyddet bör kunna utsträckas
till att avse i vart fall vissa delar av de i 8 kap, 2 ij RF angivna
lagområdet. Ett alternativ kan möjligen vara att låta diskrimineringsförbudel i
2 kap, 17 tj gälla även andra minoriteter än de där uppräknade. Det må anmärkas
att olika regler om rättighetsskyddel för skilda lagstiftningsområden kan
medföra tillämpningssvårigheter, efter­som det inte alltid är klart om en viss
lagstiftningsfråga hör till del ena eller det andra området.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Någon övertygande motivering för att med &amp;quot;det
allmänna&amp;quot; inte skall förstås de normgivande organen när de beslutar
civilrältsliga normer har&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section591&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section592&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;utredningen
inte anfört enligl Svea hovrätt. Den praktiska betydelsen av begränsningen är
dessutom svår alt överblicka. Hovrätten förordar därför alt de normgivande
organen utan sådan inskränkning skall hänföras lill &amp;quot;det allmänna&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att i uttrycket &amp;quot;del allmänna&amp;quot; inte
inbegripa riksdagen som stiftare av civillag är enligl juridiska fakulteten vid
Uppsala universitet vare sig särskilt lättbegripligt eller helt adekvat Gfr
&amp;quot;det allmänna&amp;quot; i den föreslagna I kap, 2 tj), - Fakulteten
ifrågasätter vidare om den laglekniska lösning som har valts är lycklig.
Intresset av att reglerna på ett område sådani som del nu ifrågavarande blir
lättillgängliga och fullt begripliga synes fakulteten väga tyngre i än strävan
att undvika upprepningar. Det bör därför i vaGe särskilt stadgande i 2 kap,
1-21 iJiJ vid behov anges mol vem skyddel kan göras gällande, Endasl på delta
sätt kan de sakliga ändringar som föreslås av fakulteten och som innebär att
man från fall lill fall avgör en fri- eller rättighets giltighet gentemot annan
finna plats i kapitlet, - 2 kap, 1 tj skulle då kunna inskränkas till två
punkler: &amp;quot;Svensk medborgare skall vara till­försäkrad de fri- och
rättigheter varom siadgas i 2-20 ijtj. Utlännings fri-och rättigheter skyddas
enligl 21 ij- - Ett tillägg - &amp;quot;Gentemot det allmänna&amp;quot; eller uttryck
av enahanda innebörd - erfordras enligt della förslag i 2 tj (om 3 tj jft 5.8),
7 ij, 8 t; (om 10 S Jft 8). I övrigt torde del enligt fakulteten av
stadgandenas innehåll klart framgå, att de kränkningar som de förbjuder inle
kan begås av annan än lagstiftare eller offentlig myndighet. Åtgärder sådana
som straff (4, 5 och 9 tjtj), landsförvisning och berövande av med­borgarskap
(6 tj), inrättande av domstol (11 tj) samt lagsliftning (12 tj) kan endast
vidtagas av sädana organ. Någon anledning att tillåta tortyr eller medicinsk
påverkan av enskilda lär ej föreligga (5 tj). -Även datainspektionen anser att
i klarhetens intresse den lagskrivningslekniken bör eftersträvas all
giltighelsområdei i förevarande hänseende framgår direkl av vaGe berörd
paragraf - Enligt JK bör del klarare komma lill utiryck att de i 17-20 tjtj
upptagna rättigheterna också gäller mellan enskilda.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK och hovrätten för Västra Sverige diskuterar
bestämningen att det är de fri- och rättigheter, &amp;quot;som är grundläggande för
fri åsikts­bildning och för personlig frihet och säkerhel&amp;quot;, som
tillförsäkras medborgarna i 2 kap. 1 tj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 första styckei framhålls enligt JK betydelsen av
den fria åsiktsbildningen samt av den personliga friheten och säkerheten, Samma
framhävande av dessa omständigheters belydelse återkommer uttryckligen (13 tj
försia slyck­el andra punkten) eller återspeglas i materiella regler i de
följande para­graferna. Med hänsyn härtill skulle dessa uttryck av deklarationsmässig
karaktär kunna utgå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten för Västra Sverige framhåWer all
bestämmelsen i 2 kap, 1 ij skall ge vissa ramar för regleringen i följande
paragrafer. Bestämningen &amp;quot;som är grundläggande etc,&amp;quot; anges sålunda
markera en yttersta gräns för fri- och rättigheterna. Härmed skall vara utmärkt
exempelvis alt yttranden, som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section593&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section594&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;283&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;saknar
vae samband med den fria åsiktsbildningen i samhället, inte åtnjuter
grundlag,sskydd. För mötesfrihetens del kan erinras om att i debatten kring den
föreslagna regleringen förekommil exempelvis diskussioner kring fri­heten för
sammankomsler med huvudsaklig karaklär av rent &amp;quot;jippo&amp;quot;. Del ligger i
sakens natur att grundlagsskyddet för vaoe fri- och rättighet inle sträcker sig
längre än vad som följer av det syfte som från demokratisk synpunkl bär upp
fri- och rättigheten. Bestämningen &amp;quot;grundläggande för elc,&amp;quot; torde
enligl hovrätten vara obehövlig i förhållande till tillställningar av det slag
som avses i exemplet ovan. Den angivna ramen ökar heller knappast klarheten och
ger inte någon ledning för tillämpningen. Snarast kan den valda formuleringen
antyda gränser som är snävare än vad som kan vara rimligt. Det vill närmast
synas som om den nu diskuterade for­muleringen skulle kunna utgå,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JK och hovrätten för Västra Sverige lar upp frågan
om fri- och rällighels­skyddel också gäller Juridisk person, JA&amp;quot; utgår
från ulredningens uttalande (s, 185), att uttrycket &amp;quot;svensk
medborgare&amp;quot; i första stycket, liksom bestämningen &amp;quot;utlänning&amp;quot; i
andra stycket, i första hand lager sikte på fysiska personer men att även
juridiska personer kommer att omfattas av skyddet för de rättigheter
beiräffande vilka detta framstår som naturiigt t, ex, skyddet i 2 kap, 10 § mot
expropriation utan ersättning Gfr. s, 201 m). Dessa ut­talanden ger anledning
påpeka att frågan huruvida begrepp som svenska, resp, utländska medborgare
eller utlänningar utan uttrycklig föreskrift skall anses omfatta även Juridiska
personer inte är konsekvent besvarad i svensk lagstiftning. Den väckta frågan
lorde i förevarande sammanhang kunna bli akluell endast såvitt gäller 2 kap, 19
ij och, beiräffande utländska juridiska personer, dessutom 2 kap, 11 tj på
grund av formuleringen i 2 kap, 21 tj 5, Det kan övervägas att intaga ultryckliga
föreskrifter i berörda hänseenden,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- Hovrätten
för Västra Sverige konstaterar att avsikten är alt skyddet, där&lt;br&gt;
så kan komma i fräga, skall avse också juridisk person. Denna avsikt bör&lt;br&gt;
enligt hovrätten ges direkt uttryck i lagtexten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hovrätten för Västra Sverige lar upp några
ytterligare frågor. Hela kapitlet skulle enligl hovrätten troligen fä en
klarare uppbyggnad om bestämmelsen tydligt utmärkte den grundläggande
skillnaden mellan be­stämmelser som ej kan ändras annat än genom
grundlagsändring och be­stämmelser som kan ändras genom vanlig lag. Nu framgår
denna skillnad endast av en senare paragraf 12 §, och därvid endast indirekt
när det gäller de absoluta fri- och rättigheterna. Också grupperingen av
bestämmelserna inom kapitlet kan då behöva göras om så att de ovillkoriiga fri-
och rät­tigheterna placeras först, - Ultrycket &amp;quot;tillförsäkras&amp;quot; kan i
opåkallad grad ge intrycket alt fri- och rättigheterna i fråga först nu ges
skydd. Fri- och rättigheterna kan sägas vara inbyggda i demokratin och har
traditionellt åtnjutit visst skydd. Ord som &amp;quot;åtnjuter&amp;quot;,
&amp;quot;äger&amp;quot; elc, lorde vara att föredraga,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;- Formuleringen
&amp;quot;fri åsiktsbildning&amp;quot; bör lämpligen bytas mot tryckfrihets­&lt;br&gt;
förordningens uttryckssätt &amp;quot;ett frilt meningsutbyte och en allsidig upplys­&lt;br&gt;
ning&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section595&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section596&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;284&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
tj. Juridiska fakulteten vid Lunds universitet framhåller att, om rätten att
taga del av allmän handling, såsom fakulteten har föreslagit (5,2), får utgå ur
definitionen på rätlen till informaiion, kommer de sex punkterna i 2 tj första
stycket genomgående att handla om olika former av handlingsfrihet för den
enskilde. Större terminologisk klarhet skulle därför enligt fakulteten vinnas,
om ordel &amp;quot;frihet&amp;quot; genomgående användes i dessa punkter. Uttrycket
&amp;quot;rätt lill information&amp;quot; skulle kunna utbytas mot
&amp;quot;informationsfrihet&amp;quot; och &amp;quot;demonstrationsrätt&amp;quot; mot
&amp;quot;demonstrationsfrihet&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Första slycket Punkt I, Att grundlagsskyddet under
punkt I skall omfatta också den konstnäriiga friheten börenligt hovrätten for
Västra Sverige kunna markeras ännu tydligare, förslagsvis genom att punkien in­ledes
med orden &amp;quot;yttrande- och tryckfrihet samt konstnäriig frihel&amp;quot;, - Hov­rätten
vill också anmäla att ytteriigare uppmärksamhet bör ägnas frågorna om
begränsningar av typ ordningsföreskrifter. Om man tänker sig att man utan mera
specificerat stöd i grundlagen skall kunna meddela bestämmelser av denna typ
får man vanskliga gränsdragningsproblem. Hithörande gräns­dragningsfrågor är nu
ofullständigt belysta,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Massmedieuiredningen påpekar att vad angår
definitionen av yttrandefri­heten skiljer sig fri- och rällighelsulredningens
förslag från förslagel till massmediegrundlag 1:2 Yttrandefriheten enligl
fri-och räiiighelsutredning­en beskrivs sålunda som en frihet inte bara att framföra
åsikter och meddela uppgifter utan också att uttrycka tankar och känslor, - I
och för sig kunde enligt massmedieutredningen ifrågasättas att med hänsyn till
den begränsade räckvidden av förslagel till massmediegrundlag anse att någon
ordagrann överensstämmelse mellan de båda grundlagarnas uttryckssätt inte
behövde föreligga. Emellertid kan enligt massmedieutredningen en skillnad i ut­tryckssättet
möjligen föranleda den missuppfattningen att yttrandefriheten i de medier som
avses i förslagel till massmediegrundlag skulle principiellt vara mera
begränsad än enligl de allmänna reglerna i RF, Med hänsyn härlill anser
massmedieuiredningen att, om fri-och rällighelsulredningens förslag till
formulering av begreppet yttrandefrihet godtages, motsvarande uttryck bör
användas också i massmediegrundlagen I kap, 2 tj första styckei.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet. JO
Wennergren och Sveriges jör-fintaiförbund anser att tryckfriheten inle bör
nämnas vid sidan av yttran­defriheten i paragraftexten. Att här särskill nämna
tryckfriheten är enligl den juridiska fakulteten dels överflödigt, eftersom
denna begreppsmässigt är en del av yttrandefriheten, dels olämpligt, eftersom
tryckfriheten kommer all förlora sin särställning genom den föreslagna
massmediegrundlagen, som omnämnes i paragrafens andra stycke.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 3, Definitionen av mötesfriheten kommenteras
av några re­missinstanser,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 definitionen bör enligl JK för tydlighetens skull
vid sidan av teater­föreställningar uttryckligen anges filmföreställningar;
&amp;quot;teater- och filmfö-reslällningar och liknande sammankomsler&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section597&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section598&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;285&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Att här särskilt omnämna teaterföreställning är
enligl Juridiska fakulteten vid Lunds universitet vilseledande, I själva verkei
åsyftas endast sådana tea­terföreställningar som innefattar opinionsyttringar,
inte teaterföreställningar av ren nöjeskaraktär (s, 193). Möjligen kan detta
utläsas ur 1 §, som talar om fri- och rättigheter som är grundläggande för fri
åsiktsbildning. Då I tj närmast har karaktären av en innehållsförteckning till
kapitlet, är det dock önskvärt att 2 § formuleras så tydligt som möjligt.
Stadgandets mening skulle framkomma klarare genom en mera allmänt hållen
formulering, t. ex. &amp;quot;frihel alt anordna och närvara vid sammankomster för
meddelande eller utbyte av kunskaper eller åsikter&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;JO Wennergren delar utredningens uppfattning all
den grundlagsskyddade mötesfriheten bör omfatta också exempelvis
lealerföreställningar när dessa har karaklär av seriös opinionsbildning och
inte är av ren underhållnings-eller nöjeskaraktär. Det böremellertid enligt
honom vara möjligt att inbegripa denna typ av teaterföreställningar i
mötesfriheien utan att ordet teaterfö­reställning uttryckligen nämns i
grundlagsstadgandet. Med den föreslagna ordalydelsen är risken för felläsning
alltför stor. Läsaren kan tro alt alla typer av teaterföreställningar åsyftas
och inte bara teaterföreställningar som har karaktär av allmänna sammankomster
i opinionsbildande syfte. Som grundlagssiadgandel är föreslaget kan det därför
te sig i viss mån parodiskt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Punkt 4. Demonstrationsrätten synes enligt
hovrätten för Västra Sve­rige, såsom i nuvarande bestämmelse, böra uttryckas
som en rätt att de­monstrera &amp;quot;ensam eller i grupp&amp;quot;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Iandra stycket hänvisas i vissa avseenden till
massmediegrund­lagen. Då, som utredningen själv aniyder(s. 195), denna grundlag
inte kom­mer alt uttömmande reglera alla meningsyttringar genom t. ex. tryckta
skrif­ter och filmer bör enligt JK mellan &amp;quot;finns&amp;quot; och
&amp;quot;bestämmelser i mass­mediegrundlagen&amp;quot; inskjutas ordel
&amp;quot;vissa&amp;quot;, - Vidare synes hänvisningen lill nämnda grundlag böra
uttryckligen gälla också rätten till information genom radio-TV på samma sätt
som den angivna rätten till information genom att taga del av allmänna handlingar.
När utredningen gör gällande att hänvisningen lill yttrandefriheten i radio-TV
enligt sakens natur omfattar också rätten lill informaiion genom dessa medier,
kan genmälas att det, bortsett från rätten att taga del av allmänna handlingar,
i så fall är obehövligt att - som uiredningen gör i 2 kap, 2 tj 2, - över huvud
laborera med rätten lill information som en särskild rättighet vid sidan av
yttrandefriheten. Hän­visningen till massmediegrundlagen bör alltså för
konsekvensens skull vara fullständig.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har, påpekar Sveriges tÖrfattarJÖrbund,
vid utformningen av andra stycket utgått från det innehåll massmedieutredningen
givit sitt förslag lill massmediegrundlag. Många remissinsianser har enligt
förbundet kri­tiserat den begränsning lill tre medier, som massmedieuiredningen
givit sitt förslag. Även massmedieuiredningen anger i sitt betänkande, att den
speciella grundlagen i framtiden kan komma att omfatta fier medier än&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 209&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section599&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section600&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;286&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;de
föreslagna, - Sålunda har massmedieuiredningen som skäl för all inte nu
behandla scenteater, utställningar och texter och uttalanden vid demon­strationer
bl, a, hänvisat till den korta lid som stått utredningen till buds för
framläggande av dess förslag. Häri ser förbundet en antydan om all fortsatt
utredning bör kunna ge utrymme för särskilt skydd för dessa medier, - Likaså
har massmedieuiredningen motiverat sin uteslutning av videogram och fonogram
med påpekandet, att dessa medier ännu är under teknisk utveckling. Detta får
lolkas så alt medierna, när de nått en viss utveck­lingspunkt, även enligl
massmedieutredningens mening bör tas in i den speciella grundlagen, - Slulligen
må påpekas all vikliga remissorgan yrkat, alt yttrandefriheten som sådan i
större omfattning bör skyddas av den spe­ciella lagen; förbundet har formulerat
det så alt vaGe medborgare som till stöd för sitt yttrande använt ett legitimt
medium bör fä vissi grundläggande skydd i form av frihel från censur, rätt all
bli bedömd enligl grundlagens speciella instruktion och förmånen av den
särskilda yllrandeftihetsrätlegång-en, - Om dessa tankegångar hos
massmedieuiredningen och remissinstan­serna godtas är del olämpligt att nu i
det här ifrågavarande styckei ut­tryckligen ange vilka medier eller vilka
delarav yttrandefriheten som regleras av en särskild grundlag. Det kunde
visseriigen ha vissa fördelar om man redan i regeringsformen gav myckel
beslämda uppgifter om vilka frågor den särskilda grundlagen skulle behandla.
Men då delta nu inle synes möj­ligt, anser förbundet en formulering som den
följande vara både lill fyllest och mera lämplig än den föreslagna:
&amp;quot;Beträffande yttrandefrihetens gränser, innehåll och övriga villkor saml
beträffande rälten all laga del av allmänna handlingar finns beslämmelser i
yltrandefriheisgrundlagen,&amp;quot; - I avvaktan på att en ny
ytlrandefrihetsgrundlag antas kan man enligt förbundel i re­geringsformen, här
eller i en särskild beslänimelse i anslulning till pro-mulgalionsföreskrifterna,
inta en beslämmelse att vad som sägs om yltran­defriheisgrundlagen skall gälla
tryckfrihetsförordningen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;§, 1 första stycket bör enligl hovrätten for Västra Sverige sisla
orden lyda &amp;quot;annat liknande hänseende&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;och 5 tjtj. Enligt Svea hovrätts mening kan 4 och 5 tjij med fördel
sam­manföras. Möjligen kan även 8 ij överföras hit, beroende på hur frågan om
utlänningars och statslösas rättsställning regleras,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;6 tj. Hovränen för Västra Sverige anför alt ordet
&amp;quot;eljest&amp;quot; bör tas bort ur bestämmelsen i första slyckel,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8 ij', I första meningen bör enligt hovrätten för
Västra Sverige direkt utsägas att bestämmelsen avser också kroppslig
undersökning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningens försla.g, såvitt gäller rätten lill
förtrolig kom­munikation, ger enligt JK anledning till vissa frågor. En
grundläg­gande fråga är vad sorn avses med förtrolig. Lagtexten synes
förutsätta att brev, post och andra försändelser alltid utgör förtroliga
meddelanden. Av moliven (s, 200) framgår endasl all sådana meddelanden som
plakat eller affischer inte kan anses ulgöra förtroliga meddelanden. Den i
bilaga 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section601&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section602&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;287&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ställda
frågan huruvida endasl privata meddelanden men däremot inte af­färskorrespondens
bör omfattas av begreppet förtrolig kommunikation har inte besvarats i motiven,
- En annan fråga är givetvis vilka meddelanden som omfaltas av den föreslagna
lagtexten. Det enda entydiga begrepp som används är brev. Begreppet post synes
enligl JK - förutom all det torde vara en i talspråket använd förkortning av
postförsändelse - kunna innefatta vill skilda saker, utom mera normala
försändelser som brev - varför nämns brev vid sidan av post? - brevkort eller
poslanvisningar även masskorsband och paket. Försändelser kan vara vad som helst,
t, ex, delgivningar genom stämningsman, budkavle eller fraktsedlar bifogade en
varutransport. Te­legram, telefonsamtal och telexmeddelanden nämns inle. Inte
heller över­föringar via dataterminaler. Med upplagningar åsyftas enligt
motiven bl, a, bandinspelningar, filmupptagningar och videogram, - Skyddel
gäller enligl lagtexten undersökning och avlyssning. Av moliven framgår att
skyddet gäller bara under belbrdringsliden. När meddelandet nått adressaten
träder andra skyddsregler i funktion, - Enligt JK:s mening visar vad som nu har
anförts att vissa ändringar och förtydliganden i paragrafen är nödvändiga, JK
säger sig vara medveten om att del är svårt att finna en lydelse som går helt
fri från invändningar men anser sig ändå böra göra ett försök all prestera ell
alternativ, - Som utgångspunkt kan tagas att förtroliga med­delanden skall
skyddas mot undersökning eller avlyssning. Undersökning lar givelvis sikte på
skriftliga meddelanden av typen brev eller telegram; avlyssning är aktuell i
fråga om telefonsamtal, radiosändningar och band­inspelningar, 1 fråga om
filminspelningar synes termen upptagning an­vändbar. En otillåten inkoppling av
en bildskärm eller en radskrivare till ett datanät kan knappasl sägas utgöra
undersökning, avlyssning eller upp­tagning. Möjligen skulle man i stället kunna
använda ultrycket återgivning, JK accepterar emellertid tills vidare ordet
upplagning, - Om en exempli­fiering av begreppet förtroliga meddelanden anses
nödvändig, bör i första hand brev eller liknande försändelser saml
lelefonsamlal nämnas. Sådana meddelanden kan i regel antas vara förtroliga.
Detta gäller även affärs­brev o, d. Reklamblad som utdelas av brevbärare synes
däremot vara ett exempel på vad som inte är förtroliga meddelanden. Att närmare
ange vad som är förtroliga meddelanden torde inte vara möjligt, - Paragrafen
skulle enligt det nu anförda kunna i den nu akluella delen få förslagsvis
följande lydelse: &amp;quot; , ,, och liknande intrång samt mot undersökning av
brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller
upplagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Bestämningen &amp;quot;andra&amp;quot; förtroliga
meddelanden i sisla meningen är enligt hovrätten för Väslra Sverige oklar till
sin syftning. Oklarheten lorde kunna undanröjas genom att slutorden fär lyda
&amp;quot;hemlig avlyssning av telefonsamtal eller upptagning av andra förtroliga
meddelanden&amp;quot;. Enligt motiven till be­stämmelsen skall förbudet mot hemlig
avlyssning endast vara riktat mot sådan avlyssning som sker med tekniskl
hjälpmedel. En direkt avlyssning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section603&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section604&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;288&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;exempelvis
genom en person som står gömd, omfattas sålunda inte av för­budet. Nu
diskuterad begränsning tordeenligt hovrätten tydligare böra skri­vas in i
bestämmelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12 tj. 12 tj är den paragraf som inleder reglerna i
12-15, 17 och 18 tjtj i förslaget, vilka förbjuder resp. öppnar möjlighet för
att beslula föreskrifter som inskränker de lidigare i 2 kap. angivna fri-och
rättigheterna. De nämnda reglerna anses av fiera remissinstanser vara obestämda
och svår­iillämpade, Samiidigi vitsordas från många håll all del med hänsyn
lill legitima inskränkningsbehov knappast är möjligt att avfalla dessa regler
myckel mer precist Gf' 2 och 3,9),&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Till 12-15 iJS anknyter Svea hovrätt förut
framförda önskemål alt såvitt möjligt genom en teknisk överarbetning fä lill
slånd något stramare regler. Hovrätten inser all möjlighelerna härvidlag kan
vara begränsade med hänsyn lill alt politisk enighet nått inom uiredningen om
reglernas sakliga innehåll och inskränker sig därför lill några synpunkter på
hur grundlagstexlerna skulle kunna göras kortare och enklare.
Paragrafindelningen och paragraf­följden bör ses över. En samarbetning av 12
och 13 tjtj bör kunna övervägas med utgångspunkt från mönstret: &amp;quot;De fri-
och rättigheter som avses i a-b tjtj får, i den utsträckning som c-d tjtj
medgiver, begränsas genom lag eller efter bemyndigande i lag enligl 8 kap, e
och fijtj. Sådan begränsning får dock icke sträcka sig uiöver vad som i ett
demokraiiski samhälle är nöd­vändigl för det ändamål som åsyftas och aldrig så
långl att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen,&amp;quot; Möjligheterna
att sammanföra 13ij andra stycket och 17 och 18 tjij bör övervägas, 1 14 tj
ifrågasätter hovrätten om inle andra slyckel bör utgå och ersättas av ett
motivuttalande. Den princip som kommertill uttryck där lorde gälla även övriga
fri-och rättigheter enligl 2 ij, varför stadgandet kan missuppfattas, I första
slyckel har andra punkten, om yttrandefrihet i näringsverksamhet, fält en
alltför oklar av­fattning. Man kan överväga att arbeta samman första och tredje
punkterna saml införa ett andra siycke som mera direkl anger vilken
lagsliftning som avses vara möjlig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslämmelserna i 2 kap, 12-15, 17 och 18 ijtj,
vilka hovränen JÖr Västra Sverige kallar &amp;quot;begränsningsramarna&amp;quot;,
ärenligt hovrätten tämligen vidlyftiga och rätt svåröverskådliga. Komplicerade
avvägningsfrågor torde kunna upp­komma vid en lillämpning. Bestämmelserna är så
allmänt ulformade all viss samordning och viss förenkling torde kunna ske utan
att syftet med regelsystemet märkbart åsidosattes, - Hovrätten påpekar att de
materiella grundreglerna och begränsningsramarna lill en del är inflätade i
varandra, Della gäller exempelvis rälten att ej bli diskriminerad för ras elc,
(17 tj) eller för kön (18 tj). Samtidigt ulgör diskrimineringsförbuden här en
be­gränsningsram, 12 ijsom upptaren översikt över begränsningsramarna anger
särskilt att 17 och 18 tj'ij innehåller sådana ramar, I och för sig hade det
naturiigtvis varit möjligt alt ta med diskrimineringsförbuden också i upp­räkningen
i 2 tj av fri- och rättigheter. Vidare tas en del av de rältigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section605&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section606&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;289&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;som
räknas upp i 2 tj sedan upp i bestämmelsen om begränsningsramar och då i något
förändrad avfattning. Detta gäller de fri- och rättigheter som avser den fria
åsiktsbildningen, 113 tj första stycket sista meningen upptas sålunda förbud
mot begränsningar som sträcker sig så långt att de utgör hot mot den fria
åsiktsbildningen. På motsvarande sätt går de fri- och rät­tighetersom avser
åskådning igen som begränsningsram i 13 tj andra slyckel. Yttrande- och
informationsfriheten tas upp som begränsningsram i 14 tj andra stycket.
Slutligen kan enligl hovrätten vara motiverat att erinra om att redan 1 tj kan
sägas ge en begränsningsram och då en ram som bestämmes med en annan teknik.
Här anges sålunda att en fri- och rättighet är skyddad intill gränserna för vad
som är &amp;quot;grundläggande för fri åsiktsbildning och för personlig frihet och
säkerhet&amp;quot;, - Det kan flnnas önskemål att redigeringen här ses över, - Mol
föreslagna begränsningsramar kan i flera fall anmärkas att de kan bli myckel
svåra all lillämpa. De kan sålunda bl, a, ge komp­likationer i
lagprövningshänseende. Orsaken till detta är främst då att reg­lerna
innehållerallmänt hållna mätningsdirektiv (&amp;quot;sträcka sig så långt&amp;quot;,
&amp;quot;vid­aste möjliga&amp;quot;) eller värderingsdirektiv (&amp;quot;hot mot&amp;quot;,
&amp;quot;särskilt vikliga skäl&amp;quot;), - Av ovan angivna skäl finner hovrätten att
begränsningarna i 13 tj första stycket första meningen bör utgå. Detsamma
gäller begränsningsramarna &amp;quot;särskilt viktiga skäl&amp;quot; i 14 tj försia
slycket och &amp;quot;vidaste möjliga&amp;quot; i 14 § andra stycket, - Värdet av några
av övriga begränsningsramar kan enligt hovrätten diskuteras av andra skäl.
Sålunda kan uppräkningen av tillåtna begränsningsändamål i 14 tj första stycket
första meningen synas tämligen intetsägande. Vad som där räknas upp torde i
stort sett vara alla ändamål för vilka lagsliftning på berörda områden över
huvud kan tänkas komma i fråga, - Det väsentliga i bestämmelserna om
begränsningsramar synes vara alt begränsningar endast fär göras genom lag. Till
delta kommer några särskilda begränsningar som kan ha ett mera påtagligt värde.
Detta skulle, efter hovrättens bedömning i del föregående, då gälla följande,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:-25.0pt'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begränsning fär ej sträcka sig så
långt all begränsningen är ett hot mot den fria åsiktsbildningen som en av
folkstyrelsens grundvalar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet att begränsa med hänsyn till
åskådning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet att uppställa begränsningar
på grund av ras etc, och kön,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förbudet alt begränsa mötes- och
demonstrationsfriheten för annat än uppräknade ändamål,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt;text-indent:-25.0pt'&gt;5,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Begränsningsrätlen för att moiverka
enskild   militär verksamhet eller förföljelse mot folkgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;En viktig och värdefull nyhet i förslaget är eniigl
Juridiska jäkulleten vid Lunds universitet, alt vissa garantier uppställes mot
alltför långt gående in-skränkningarav de rältigheter, som enligt 12 tj skall
kunna begränsas genom vanlig lagstiftning. Beklagligt nog omfattar dessa
garanlier emellertid inle rätten att vidtaga fackliga stridsåigärder och inle
heller upphovsrätten, Be­slämmelserna i 19 och 20 tjtj om dessa rättigheter
kommer därför enligl fakulteten alt få ett ganska ringa värde.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section607&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section608&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;290&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveriges författarförbund, som utgår från att en
särskild yttrandefrihets­grundlag skall stiftas som exklusivt skall reglera den
&amp;quot;essentiella&amp;quot; yttran­defriheten, medan i RF behandlas endast den
&amp;quot;restpost&amp;quot; som avser sådani som formellt är yttranden men som reellt
inle har den funktion som anges i förbundets förslag till 2 kap, 2 tj första
stycket punkt 1 Gfi&amp;quot;- 2 kap, 2 tj ovan), anger att 12 tj kan ges följande
utformning: &amp;quot;Annan yttrandefrihet och rätt lill information än den som
regleras i yttrandefrihetsgrundlagen, mötesfriheten, demonstrationsrälten
etc,,,, får begränsas genom lag etc, , , ,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;13   tj. Ehuru det knappast är möjligt all med
exakthet ange vilken be­&lt;br&gt;
gränsning av fri- och rältigheterna som kan tolereras, har bestämmelsens&lt;br&gt;
första punkt, enligt/fA/m/ra/voVrfssfye/sOTS uppfattning, givits en alltför
oprecis&lt;br&gt;
avfattning. Styrelsen anser önskvärt att lagtexten ger en bättre ledning efter­&lt;br&gt;
som fråga arom den enda bestämmelse som skyddar andra fri- och rättigheter&lt;br&gt;
än opinionsfriheterna mot alltföromfattande begränsning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslagets 13 tj inleds, konstaterar juridiska
fakulteten vid Lunds universiiei, med en föreskrift, all ingen av de fri- och
rättigheter som avses i 12 tj fär begränsas utöver vad som i ett demokratiskt
samhälle är nödvändigt för tillgodoseende av det ändamål som har föranlett
begränsningen. Uttrycket &amp;quot;i ell demokratiskt samhälle&amp;quot; skall enligt
motiven (s. 202) betyda dels att begränsningens syfte måste vara godtagbart i
ett demokratiskt samhälle, dels att avvägningen mellan de motstående intressena
inte får lända lill slörre inskränkning i den berörda fri- och rättigheten än
som är acceptabelt i ett demokratiskt samhälle. Dessa båda krav borde enligt
fakultetens mening komma till tydligare uttryck i lagtexten. Del förslnämnda
kravet skulle kunna formuleras som ett förbud mot begränsningar som har till
direkt syfte att hindra den fria åsiktsbildningen. Det andra kravei skulle
kunna uttryckas så, att betydelsen av rättighetens vidmakthållande alltid skall
be­aktas vid bedömningen av vilka begränsningar som är behövliga (alltså en
regel av samma innebörd som föreslås i 14 tj andra styckei beiräffande yttran­defriheten
och rätten till information). Man skulle därigenom kunna undvika det svepande
uttrycket &amp;quot;i ett demokratiskt samhälle&amp;quot;, som synes vara hämtat från
de internationella konventionslexlerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsregeln i 2 kap, 13 tj kommer enligt
Internationella Jurisikom­missionens svenska avdelning all ge anledning till
mycken debatt och blir svår alt tillämpa. När man går att sätta gränser för
lagstiftarens räll att göra inirång på grundlagsskyddade områden är det
angelägel all man väljer fö­reskrifter som bätlre än den nu föreslagna kan
verka för sitt syfte. Sådan regeln nu framträder enligl förslaget kan den komma
alt leda till segdragna lolkningstvister.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
kan också hänvisas till uttalanden under 12 tj,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14   ij, Hovränen för Västra Sverige vill särskilt
anmärka alt det kan finnas&lt;br&gt;
skäl att se över lagen 1947 om förbud mol politiska uniformer. Det lorde&lt;br&gt;
knappasl nu vara motiverat att upprätthålla ett förbud mot armbindel eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section609&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section610&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;annat
därmed jämförligt iögonenfallande kännetecken, - Uttrycket &amp;quot;vidaste
möjliga&amp;quot; i bestämmelsens andra stycke är enligt hovrätten ej språkligt kor­rekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förslaget innebär att yttrandefriheten och rätlen
till information fär be­gränsas med hänsyn till bl, a, &amp;quot;privatlivets
helgd&amp;quot;. Detta överensstämmer enligl datainspektionen inte med datalagens
begrepp &amp;quot;personlig integritet&amp;quot; som anses något vidare Gfr SOU 1975:22
s, 134 n). Sistnämnda begrepp bör därför ingå i paragrafen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Här
kan också hänvisas till uttalanden under 12 ij,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15   tj, Ultrycket &amp;quot;motverka&amp;quot; i
bestämmelsens andra stycke synes enligt&lt;br&gt;
hovrälien lör Västra Sverige knappast välvalt, 1 bestämmelsen bör kunna di­&lt;br&gt;
rekl utsägas att föreningsfriheten fär begränsas endasl såvitt gäller
föreningar&lt;br&gt;
av militär nalur eller verksamhet som innefattar förföljelse av folkgrupp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet
anmärker, att gällande regler om olovlig kårverksamhet (brottsbalken 18:4)
fungerar så, att straff drabbar den, som gör sig skyldig lill olovlig
kårverksamhet, medan föreningen som sådan inte berörs direkt. Fakulteten, som
för sin del inte har nägot alt invända mot alt det i 2:15 upptas möjligheter
till lagstiftning som direkl möjliggör upplösning av ideell förening i de fall,
som där nämns, vill emellertid mot bakgrund av det sagda föreslå, alt
paragrafens andra siycke inleds med orden &amp;quot;Förening fär upplösas endasl
för,,,&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;16&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tj.
Under denna paragraf lar kriminatvårdsstyrefsen upp frågan om lolk-ningen i ett
visst avseende av denna bestämmelse, som också återfinns i gällande rätt. För
tolkningen av motsvarande stadgande i gällande re­geringsform uttalade
grundlagberedningen, att bestämmelsen ej gällde i fråga om frihetsberövande på
grund av beslut av kriminalvårdens nämnder, efter­som ell sådant beslul finge
anses ulgöra ell led i verkställandet av ett av domstol tidigare fattat beslul
om frihetsberövande. Frågan kan emellertid enligl kriminalvårdsstyrelsen
ställas, om ett beslut av interneringsnämnden om återintagning i anstalt
Jämlikt 30 kap, 12 tj brottsbalken är grundlags-Stridigt, om fråga är om en
till interneringspåföljd dömd, vilken under vård utom anstalt visat allmän
misskötsamhet beslående bl, a, i viss brottslighet av bagatellartad karaklär,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;17&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;tj.
Några remissinstanser framför synpunkter på orden &amp;quot;ras, hudfärd eller
etniskt ursprung&amp;quot;,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl Amnesty International, svenska sektionen,
bör man i regeringsformen lika väl som annars undvika ordel &amp;quot;ras&amp;quot;
(annat än möjligen i samman­sättningar av typen rasdiskriminering, rasförtryck
eller rasism). En sådan åtgärd lorde stämma överens med praxis inom exempelvis
FN,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Sveiiges förfaitarförbund vill ifrågasätta, om inte
vissa begrepp borde ut­mönstras ur grundlagen. Fri- och räiiighelsutredningen
har i 1 kap, 2 tj föreslagit en allmän programbestämmelse som i sisla stycket
tar sikte på etniska, religiösa och språkliga minoriteter. Med etniska
minoriteter måsle avses allt som gäller vederbörandes härstamning eller
ursprung, I inter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section611&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section612&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nationella
sammanhang undviker man numera begreppel ras. Dess veten­skapliga betydelse är
osäker och förekomsten av ordet ras ger lätt upp­fattningen, att yttre
olikheter mellan människor eller folkgrupper tillmäts en mera djupgående
betydelse. Det vore därför lyckligt om man ur den svenska grundlagen kunde
utmönstra ett så grumligt begrepp som &amp;quot;ras&amp;quot;. Även hänvisningen till
hudfärg torde vara onödig och utmanande. Veten­skapligt och språkligt borde
begreppet &amp;quot;etnisk minoritet&amp;quot; och liknande ut­tryck täcka vad som i de
angivna fallen åsyftas,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Länsslyrelsen I Kronobergs län och kommunfuUmäktige
I Växjö kommun (ma­joriteten) motsätter sig, som har framgått tidigare Gfr 14,
1 kap, 2 tj, resp, 3,7), att ordel &amp;quot;etnisk&amp;quot; används i RF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18 ij. Som har framgått tidigare (4) anser Svea
hovräti all 18 ij bör utgå, eftersom bestämmelsen med den föreslagna
formuleringen kommer pro­gramstadgandena nära. Förslaget kan, fortsätier
hovrätten, uppfattas också så, att därmed avses endast att föreskrifter i
författningar - med de särskill angivna undantagen - skall vara könsneulralt
utformade Gfr, ulredningens uttalande s, 207), Om avsikten är denna kan det
ifrågasättas om inte pa­ragrafen, något omformulerad, lämpligen borde föras in
i 8 kap, som en regel för hur författningsföreskrifter lagtekniskt bör
utformas. Hovrätten avstår emellertid från att ytlra sig över vilkel behov som
kan föreligga i fråga om en sådan reglering, - Enligt paragrafens lydelse får
huvudregeln att föreskrift ej fär innebära särbehandling på grund av kön
inskränkas i vissa särskilt angivna fall. Det synes som om dessa inskränkningar
fär med­delas genom vilka förfaltningsföreskrifter som helst, Mol bakgrund av
alt begränsning av fri- och rättighet som avses i 2 kap, enligt 8 kap, (och fö­reslagna
2:12) fär meddelas - med visst begränsat undantag -endast genom lag kan det
skapa förvirring att låta den föreslagna 18 tj ha sin plats i 2 kap.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Juridiska fakulteten vid Lunds universitet noterar
att förbudet mot könsdis­kriminering i 18 tj är modifierat bl, a, på det
sätiet, alt en föreskrift får innebära särbehandling på grund av kön om den
syftar lill att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor. Det kan enligt
fakulteten ifrågasättas om denna modifikation är förenlig med föreskriften i RF
11:9, att vid till­sättning av statlig Gänst avseende skall fästas endast vid
sakliga grunder, såsom förQänst och skicklighet. Sistnämnda stadgande synes
böra kom­pletteras med en erinran om den möjlighet till könskvoiering, som
öppnas genom undantagsregeln i 2:18,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:8.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Delegationen Jör Jämställdhet mellan män och
kvinnor har lill sill yttrande fogat en promemoria av hovrällsfiskalen Nina
Pripp, I promemorian anförs om 2 kap,  18 tj bl, a,:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Placeringen av den föreslagna paragrafen i 2 kap,
kan verka förvillande genom att det inte klart framgår om utredningen vill
betrakta det som kommer till uttryck i paragrafen som en fri- eller rättighet.
När man i 8:3 andra styckei RF skriver att föreskrifter som begränsar någon av
de fri-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section613&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section614&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;och
rättigheter som avses i 2 kap, får meddelas endast genom lag (dvs,
riksdagsbeslut), i princip utan delegeringsmöjlighet för riksdagen, kommer den
skrivningen i konflikt med innehållet i 2:18 så som den paragrafen enligt sin
lydelse är att förstå, Enligl min mening kan man komma lill rätta med detta
problem på i vart fall två sätl: antingen flyttar man över den föreslagna 2:18
till 8 kap, eller också preciserar man hänvisningen i 8:3 till 2 kap, så, att
de paragrafer som faller in under det obligatoriska lagområdet nämns särskilt
(eventuellt kan hänvisningen till 2 kap, hell utgå). Att den föreslagna
paragrafen placerats i 2 kap, kan emellertid förklaras även av att 2:18 utgör
ett exempel på fall då vissa grundläggande fri- och rältigheter fär begränsas.
Enligt den föreslagna 2:12 får nämligen begränsning i vissa där angivna fri-
och rättigheter ske genom tag i den ulsträckning som bl, a, 2:18 medger. Med
hänsyn till att begränsning i vissa fri-och rät­tigheter får meddelas endasl
genom lag kan det verka förvillande att hänvisa till en paragraf där undantag
från könsneulralt utformade föreskrifter fär meddelas av vilket normgivande
organ som helst. Enligt min mening borde det vara lämpligare alt föra över den
föreslagna 2:18 lill 8 kap, även om man vill motivera paragrafens placering i 2
kap, med att paragrafen där utgör ett exempel på fall då begränsning i en
grundläggande fri- och rättighet får förekomma. Den begränsningsmöjlighet som
2:18 ger uttryck för bör kunna intolkas i 2:13, som innehåller en mer allmänt
utformad möjlighel att begränsa vissa fri- och rättigheter. Om den föreslagna
2:18 förs över till 8 kap, utgör paragrafen där ett hinder mot alt sådan
begränsning av en grundläggande fri- och rättighet meddelas som står i strid
mot förbudet att särbehandla på grund av kön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Innehållet i den föreslagna 2:18 torde kunna tolkas
på två sätt: antingen så att lagar och andra föreskrifter i princip skall vara
könsneulralt utformade eller också så att lagar och föreskrifter inte fär ha
könsdiskriminerande effekt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det torde vara av vikt att här peka på skillnaden
mellan ett förbud mot särbehandling på grund av kön och ett förbud mot
könsdiskriminering. Ett förbud mot särbehandling i lag på grund av kön skulle
innebära att lagstiftaren inle fick meddela föreskrifler särskilt för endasl
män eller endast kvinnor. Men även om en lag är pä detta sätt neutralt utformad
kan lagen fä en missgynnsam eller gynnsam effekt för en könsgrupp beroende på
alt lagen i sin praktiska lillämpning får en viss effekt på en grupp som lill
största delen består av representanter för det ena könet. En föreskrift som i
äldre tider riktades mot familJeförsöGare skulle troligen - på grund av den
traditionella rollfördelningen - i praktiken komma alt gälla före­trädesvis
män. Frågan om en sådan lag skulle kunna sägas vara könsdis­kriminerande torde
ytterst vara beroende på vilka skäl som varit avgörande för att lagen
begränsats lill att avse endasl familJeförsöGare. Alt en lag fär en viss effekt
för en könsgrupp kan vara Just det lagstiftaren åsyftar. Men effekten kan i
andra situationer vara icke förutsebar. En lag om för­kortad arbetstid för
småbarnsföräldrar skulle troligen, om den gjordes icke­tvingande, komma att
uinyttjas företrädesvis av mödrar och på så sätt kanske fä den gynnsamma
effekten att mödrar hade lättare att komma ut på ar­betsmarknaden, Å andra
sidan kanske lagen skulle fä den missgynnsamma effekten att mödrar kom att
betraktas som en andra klassens arbetskraft. Om lagen i stället skulle göras
tvingande skulle troligen fiertalet män uppfatta den som missgynnsam i det att
de tvingades korta ned sin arbetstid. Möjligen skulle någon pappa uppfatta del
gynnsamma i en förkortad arbetstid. Vilket intresse väger över: effekten för
småbarnsföräldrar eller effekten för en viss&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section615&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section616&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;294&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;könsgrupp?
Skulle resultatet för könsgrupperna bli ett annat om lagen gällde även
icke-småbarnsföräldrar? Det nu anförda är skrivet för att visa dels att en lag
kan fä en för lagstiftaren inle förutsebar effekt. Dels kan frågan om effekten
kan anses godtagbar eller inle sägas bygga på politiska över­väganden av olika
slag. Det vore därför enligt min mening olämpligt att i grundlag skriva in ell
förbud mol könsdiskriminerande lagstiftning. Delta också mol bakgrund av den
lagprövningsrätt som förstås bli särskilt inskriven i grundlagen. Ty det kan
ifrågasättas om en domstol bör fatta beslut som ytterst är beroende av
politiska överväganden, Äv försiktighetsskäl borde man kanske stanna för att
utforma grundlagsbestämmelsen så all med den avses endast att lagar och andra
föreskrifter i princip skall vara könsneulralt utformade. Det bör inte ges
möjlighel för en domstol all överväga om en lag ellerannan föreskrift
åstadkommer jämställdhet mellan könen. Norm­givarens uttalade syfte bör, som
utredningen sagt (s, 207), bli avgörande för föreskriftens grundlagsenlighet.
Den föreslagna skrivningen synes ge uttryck för en annan tolkning. Möjligen
skulle det vara lämpligt all i slällel utforma grundlagssiadgandel enligl
följande eller liknande skrivning:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lag eller annan föreskrift får inte innehålla
bestämmelse som avser endast man eller endast kvinna, om inte föreskriften
tillkommit för an eller syftar till att åstadkomma jämställdhet mellan män och
kvinnor, direkt orsakas av biologisk skillnad mellan könen eller avser värnplikt
eller motsvarande Gän-steplikt,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21 tj. En förkortning och uppsnyggning av
grundlagsiexten bör enligt Svea hovrätt genomföras i fråga om regleringen av
utlänningars och statslösas rättsställning, Förslagel till 21 tj framsiår som
klart oantagbart. Vid den allmänna överarbetning av hela kapitlet som hovrätten
förordat bör särskilt övervägas om inte regleringen beträffande andra än
svenska medborgare kan byggas in i de olika materiella stadgandena. Man kan
också överväga en särskild, kort paragraf eller att införa en allmän
beslämmelse direkl i 1 ij, eventuellt som särskilt stycke, 1 sisla hand kan man
enligt hovrätten följa mönstret i 14 kap. 5 tj andra styckei TF,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap, Lagar och andra föreskrifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:10.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;1 tj, Hovränen för Väslra Sverige påpekarail vad
som sägs i första meningen är sagt redan i 1 kap, 3 tj andra slyckel, -
Definitionen kan enligt hovrätten behöva ses över. Språkligt sett kan den nu
synas antyda alt &amp;quot;föreskrift&amp;quot; - liksom förordning - är en term endast
för direktiv från regeringen,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 tj, 1 både 8 kap, 3 s; andra stycket och 10 kap,
5 tj talas om &amp;quot;de fri-och rättigheter som avses i 2 kap,&amp;quot;. Enligt JK
är det inle fullt klart vad utredningen avser med del citerade uttrycket. Om
därmed avses alla de &amp;quot;skyddsregler&amp;quot; som föreslås i 2 kap, har JK
ingen erinran. För egen del är JK emellertid någol tveksam om en sådan tolkning
är möjlig, JK noterar också att bl, a, gällande lydelse av 8 kap, 3 tj talar om
&amp;quot;del skydd i övrigi som enligt 2 kap, 1-3 tJS tillkommer svensk
medborgare&amp;quot;. Detta innebär alt exempelvis det skydd som föreslås i 2 kap,
8 tj f n, inte anses falla under begreppet &amp;quot;fri- och rättighet&amp;quot;. Till
den del skyddel enligt 2 kap, är&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section617&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section618&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;295&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;absolut
(t, ex, 2 kap, 11 tj första styckei) saknar del nu anförda belydelse men för
övriga delarav 2 kap, är frågan väsenilig. Som exempel kan nämnas frågan
huruvida beslutanderätt enligl 10 kap, 5 tj kan överiåtas i fråga om 2 kap, 8
§, Enligt JK:s mening saknas anledning att tillåta något sådant. Eftersom
begreppet fri- och rättighet emellertid är vagt skulle del innebära en fördel
om man behöll det uttryckssätt som f n, används i 8 kap, 3 tj och 10 kap, 5S
(se även 8 kap, 10 tj).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Tydligt undantag bör enligt hovrätten för Västra
Sverige i paragrafen göras för fri- och rättigheter som över huvud ej kan
begränsas, - En motsvarande markering av de exklusiva fri- och rättigheterna
bör göras i 8 kap, 10 tj och 10 kap, 5 S, Möjligen kan en tydligare erinran om
dessa fri- och rättigheter böra få uttryck också i 8 kap, 7 ij,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;7 ij, Svea hovrätt anmärker att 7 tj andra stycket
lämpligen kan utgöra en särskild paragraf och alt första punkten i tredje
slycket synes onödig,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10
tj. Här kan hänvisas lill uttalanden under 8 kap, 3 tj.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20 tj. Regeringsrätten berör frågan om den
föreslagna lagprövningsbestäm-melsens placering i RF, Det synes enligt
regeringsrätten kunna ifrågasättas om bestämmelsen passar väl in i 8 kap. som
har rubriken &amp;quot;Lagar och andra föreskrifter&amp;quot;. Kapitlet innehåller
regler för normernas tillkomst och slutar följdriktigt med regler om lagars
promulgerande. Lagprövningsregeln har emellertid utformats som en föreskrift
för domstolar och andra myndigheter alt underlåta att tillämpa normerna under
vissa angivna förutsättningar. En sådan föreskrift står systematiskt nära de
bestämmelser, som finns i 11 kap, RF, avseende &amp;quot;Rättskipning och
förvaltning&amp;quot;. Även ur rent saklig synpunkt förefaller det önskvärt att
domstolar och andra myndigheter inte lagtekniskt placeras in i ett sammanhang,
som kan tänkas ge läsaren den oriktiga föreställningen att de medverkar vid
normernas tillkomst när de utövar lagprövning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;För överskådlighetens skull bör enligl JK den
första meningen bilda eget siycke,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10 kap.
Förhållandet till andra stater&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;5 tj. Här kan hänvisas till uttalanden av JK och
hovränen for Västra Sverige, vilka har återgetts under 8 kap, 3 §,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;11 &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kap. Rättskipning och
förvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;3 tj. Enligt JK bör andra meningen utgå. Skall
meningen kvarstå, bör den enligl honom utgöra ett nytt andra stycke. Dessutom
bör den om­formuleras i bättre överensstämmelse med vad de till 2 kap, 16 tj
överfiyttade bestämmelserna i sak innehåller. Stycket kunde förslagsvis lyda:
&amp;quot;Om rätt ////domstols prövning av frihetsberövande / vissa faU föreskrives
i 2 kap, 16 ij,&amp;quot;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section619&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section620&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen har i specialmotiveringen till
övergångsbestämmelserna ut­talat, att till äventyrs befintlig författning, som
är innehållsmässigt oförenlig med den nya fri- och rättighetsregleringen, ej
övergångsvis skall föriänas fortsatt giltighet. Kriminalvårdsstyrelsen ulgår
ifrån att av propositionen klart kommer att framgå huruvida avsikten är att
vaGe myndighet inom sitt verksamhetsområde skall företa en inventering av författningars
grundlags­enlighet, om en sådan genomgång skall ske centralt eller om
lagprövning skall ske i vaGe särskilt fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I den promemoria av hovrättsfiskalen Nina Prippsom
har fogats till yttrandet från delegationen Jör jämstäUdhet mellan män och
kvinnor anförs i fråga om övergångsbestämmelserna följande:&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:9.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Enligl min mening finns del inget all anmärka mot
den föreslagna be­stämmelsen att äldre föreskrifter alftjämt skall fä gälla.
Med hänsyn till delta kan det kanske ifrågasättas om det är nödvändigl alt i en
grund­lagsbestämmelse om förbud mot särbehandling på grund av kön skriva in
möjligheten till undanlag såvitt gäller värnplikt och liknande Gänsteplikt,
Kanske fär del anses riktigast all i grundlagen skriva in möjlighelen till
undantag för sådan Gänsteplikt, Möjligen kan det i en framlid finnas ön­skemål
om helt ny lagstiftning som ålägger kvinnor Gänsteplikt utöver vad som nu
finns, dock utan att kvinnorna helt kan föras in under de regler som gäller för
män.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section621&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:119.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section622&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                          &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;297&lt;br&gt;
Innehållsförteckning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionen................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förfaiiningsförslag............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den I april  1976.&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;1,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inledning.................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;2,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närmare om reformarbetet............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;3,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvuddragen i fri- och
rättighetsutredningens slutbetänkande&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Diskrimineringsförbud i grundlag....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;4.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rällighelsulredningens
förslag....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5,  Opinionsfriheterna
....................................... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rält....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättigheisulredningens
förslag..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;43&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De positiva opinionsfriheterna.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De negativa opinionsfriheterna......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;48&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6,  De
&amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheterna .............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällanderätt....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;6.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rällighetsulredningens
förslag...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7,  De
fackliga friheterna.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;7.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rällighetsulredningens
förslag...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;59&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8,  Egendomsrätten........................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällanderätt....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;8.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rällighelsulredningens
förslag...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9,  Särskilda
rätissäkerhetsgarantier i grundlag....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;62&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättigheisulredningens
förslag..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;10,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vissa andra fri- och rältigheter....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;67&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'&gt;11,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsskydd för utlänningars fri-och rättigheter       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällande rätt...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;11.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rällighetsulredningens
förslag...... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;74&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:-19.0pt'&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12, Möjlighelerna alt överiåta
inskränkningshefogenhet lill interna­&lt;br&gt;
tionellt organ.............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Gällanderätt....................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;12.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fri- och rättigheisutredningens
förslag..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;80&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13, Skyddel
för fri- och rättigheterna vid krig och krigsfära etc,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13,1      
GäUande rätt................................. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;132   
' Fri- och rättighetsutredningens förslag.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;81&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14, Föredraganden............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna synpunkter............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;..... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;83&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Diskrimineringsförbud i grundlag.............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;97&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section623&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section624&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:19.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;14.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det materiella skyddet för
opinionsfriheterna       &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;103&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:-31.0pt'&gt;14.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det materiella skyddet för de
&amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rät­tigheterna         &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;119&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Fackliga Friheter................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;123&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Egendomsrätten.................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda rätissäkerhetsgarantier i
grundlag         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;124&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vissa andra fri- och rättigheter.............. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsskydd för utlänningars fri-
och rättigheter,&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;131&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt;text-indent:-31.0pt'&gt;14.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Möjligheterna all överlåta
inskränkningsbefogenhet till internationellt organ    &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;134&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;14.11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skyddet för fri- och rättigheterna vid
krig och krigsfara&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:50.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;etc................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;135&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;15,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Upprättat lagförslag...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;16,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Specialmotivering......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;kap.   Statsskickets grunder........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;t;       .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;136&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9
tj       .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2
kap.   Grundläggande fri- och rättigheter....... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;138&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;1&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;t;   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;141&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;2&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ij   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;145&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;3&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;6&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;§&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;146&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;7&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;8&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;9&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S   ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;148&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;10&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;11&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;12&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;jj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;151&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;13&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;154&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;14&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;156&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;15&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ij  ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;16&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;S  ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;157&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj  ....................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;19&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;ij  ........................................................................ &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;.... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;158&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Courier New"'&gt;20&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;tj ......................................................................... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;159&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;8
kap,   Lagar och andra föreskrifter................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1,
3,     7 och 10 tjtj.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;160&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ij     ...................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;163&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10                                                             kap.
Förhållandet till andra stater &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
S       .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;164&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;11                                                              kap.
Rättskipning och förvaltning &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section625&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section626&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                 &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;299&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
och 3 S§................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6
tj       .................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;165&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Övergångsbestämmelserna,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;169&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;17,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Hemställan................................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;18,&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Beslut........................................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilaga
I Fri- och rällighelsulredningens förslag till ändringar i regerings­&lt;br&gt;
formen ........................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;171&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUaga
2 Remissainmanställning............................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Remissinsianser och remissuppdrag m, m............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänna omdömen......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;180&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundläggande synpunkter och huvuddragen i
förslaget  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Behovei av grundlagsskydd......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;182&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Vad krävs av en rättighelsreglering i grundlag?    
    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;184&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Programsladganden................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;187&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det rättsliga skyddel. Inledande synpunkter... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;188&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Formerna för grundlagsändring..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Mot vem skall rätiighetsskyddet gälla?.......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;191&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Regleringens tekniska utformning................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;193&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:-19.0pt'&gt;3.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skydd genom krav på kvalificerad majoritet eller
annan sär­skild procedurmelod    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;197&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Lagprövningsrälten.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;3.10&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Lagrådsgranskning.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;213&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Diskrimineringsförbud i grundlag........................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;217&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Det materiella skyddel för opinionsfrihelerna........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Allmänt................................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Yttrandefriheten och rätten till informaiion..... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Möiesfriheten och demonstraiionsrätten........ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;231&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreningsfriheten...................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;235&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Religionsfrihelen........................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;237&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;De negativa opinionsfriheterna i allmänhel...... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;238&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Skydd mot åsiktsregistrering....................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;242&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'&gt;5.8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Kollektivanslutningen................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;244&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Del materiella skyddel för de
&amp;quot;kroppsliga&amp;quot; fri- och rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;247&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;7&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Fackliga friheter............................................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;251&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;8&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Egendomsrätten............................................ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;252&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;9&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Särskilda rätissäkerhetsgarantier i grundlag......... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Förbud mol retroaktiv lagsliftning................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;258&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;9.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Processuella rättssäkerhetsgarantier............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;.. &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;261&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10                                                                   Vissa
andra fri- och rältigheter     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;          &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Sociala rättigheter.................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Upphovsrätt ,,......................................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;262&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Skydd för familjen, föräldraräli..................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;264&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.4&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Skydd för enskilds privatliv......................... &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;267&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.5&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Närings- och yrkesfrihet............................. &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;... &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'&gt;10.6&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Övriga föreslagna fri- och rättigheter............ &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;    &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;271&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section627&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section628&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76:209&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span lang=EN-US&gt;11&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Grundlagsskydd för utlänningars fri- och
rättigheter   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;273&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;12&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Överlåtelse av inskränkningsbefogenhet till internationellt organ&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;         &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;13&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Skyddet för fri- och rättigheterna vid krig och krigsfara etc, ,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;275&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'&gt;14&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:
Verdana'&gt;Uttalanden hänföriiga till de särskilda paragraferna i förslaget,&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;277&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:180.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Gotab. Stockholm  1976 50.364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section629&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ03209</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197576__209.pdf</filnamn>
<filstorlek>13946409</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i regeringsformen</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/643D52A0-4368-468C-9A61-B9F0DE51CACC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>