<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2448398</hangar_id>
 <dok_id>FZ03205</dok_id>
 <rm>1975/76</rm>
 <beteckning>205</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1975/76:205</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>205</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1976-03-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2024-12-27 14:36:35</systemdatum>
 <publicerad>2008-06-12 17:20:14</publicerad>
 <titel>med förslag till lag om immunitet och privilegier i vaissa fall, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03205/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03205</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03205</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76:205 Regermgens proposition&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;med förslag till lag om immunitet och privilegier i vissa
fall, m. ni.;&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;beslutad den 25 mars 1976.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har uppta­gits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;På regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;OLOF PALME&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:226.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;CARL LIDBOM&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I propositionen föreslås att lagen (1966: 664) med vissa
bestämmel­ser om immunitet och privilegier ersätts med en ny lag i ämnet. Den
nya lagen överensstämmer i materiellt hänseende med 1966 års lag. Vissa
bestämmelser i den nya lagen har emellertid fått en ändrad lag­teknisk
utformning i förhållande till vad som gäller enligt 1966 års lag. Genom detta
uppnås att själva lagtexten blir mera lättillgänglig än vad som f. n. är fallet
och att man på ett smidigare sätt än tidigare har möjlighet att med svensk rätt
införliva regler om immunitet och privi­legier i nya internationella
överenskommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 205&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om immunitet och privilegier i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives följande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;1&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Vad som i denna lag föreskrives i fråga om
immunitet och privile­gier skall gälla utan hinder av bestämmelse i annan
författning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;2&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Främmande stats beskickning och
beskickningsmedlemmar jämte deras familjer och betjäning samt diplomatiska kurirer
åtnjuter immu­nitet och privilegier enligt den i Wien den 18 aprU 1961
avslutade kon­ventionen om diplomatiska förbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;3&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;§ Främmande stats konsulat och konsulatsmedlemmar
jämte deras familjer och betjäning samt konsulära kurirer åtnjuter immunitet
och privUegier enligt den i Wien den 24 april 1963 avslutade konventionen om konsulära
förbindelser, såvitt annat ej följer av andra eller tredje stycket.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Rätt
att i enlighet med konventionens artikel 35 första stycket använ­da
diplomatiska eller konsulära kurirer och diplomatisk eller konsulär post gäller
ej för försändelser till eUer från konsulat som förestås av olönad konsul,
såvida ej regeringen i förhållande till viss stat medgivit det.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
kan förordna om undantag från första stycket i förhål­lande till stat som ej
biträtt konventionen eller som biträtt denna med förbehåll.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Konsulat
och personer, som avses i första stycket, åtnjuter vidare, ef­ter förordnande
av regeringen, immunitet och privilegier i den utsträck­ning som följer av
särskild överenskommelse med främmande stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;4&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ De intemationella organ och personer
med anknytning till sådana organ, som anges i bUaga tUl denna lag, åtnjuter
immunitet och privi­legier enligt vad som bestämts i stadga eUer avtal som är i
kraft i för­hållande till Sverige. Regeringen skall kungöra tidpunkten då
sådant av­tal eller sådan stadga trätt i kraft eller upphört att vara bindande
i för­hållande till Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;5&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;§ Regeringen bemyndigas att efter
avtal med intemationellt organ som avses i 4 § i den omfattning som behövs för
att tillgodose orga­nets syften meddela föreskrifter om immunitet och
privilegier för and­ra personer än sådana som anges i bilagan till denna lag,
om föreskrif­terna är av sådant slag som avses i 8 kap. 3 § regeringsformen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977, då lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier skall upphöra att gälla.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad
som föreskrives i äldre lag om immunitet och privilegier för or­ganisationen
för europeisk rymdforskning, medlemmarnas representan­ter i organisationen samt
personer med tjänst hos eller uppdrag av denna skall dock fortfarande gäUa tiU
dess att konventionen den 30 maj 1975 om upprättande av ett europeiskt
rymdorgan blivit bindande för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
18.0pt;margin-left:0cm'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Bilaga&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=256 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Immunitet
  och/eller privilegier gäller för följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;br clear=ALL&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationella organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fysiska personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillämplig intemationell överenskommelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1   Intemationella dom­stolen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2   Förenta nationerna (FN)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3   Förenta nationernas fackorgan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4   Europarådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5   Rådet för samarbete på tullområdet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6--------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationella atom­energiorganet (lAEA)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Europeiska frihan­delssammanslutningen (EFTA)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:11.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Organisationen för ekonomiskt samar­bete och utveckling (OECD)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Domstolens
ledamöter och perso­nal samt de som på annat sätt medverkar i förfarande vid
dom­stolen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i Förenta nationerna och
personer med tjänst hos eller uppdrag av organisationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i fackorganen och personer med
tjänst hos eller uppdrag av så­dana fackorgan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i rådet och personer med
tjänst hos eller uppdrag av rådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i rådet och personer med
tjänst hos eller uppdrag av rådet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna i den europeiska kommissionen för de mänskliga
rättighetema&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna i den domstol som inrättats genom konventionen
om upprättande av säkerhetskontroll på atomenergiens område och de som pä annat
sätt medverkar i förfarande vid domstolen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i atomenergiorganet och
personer med tjänst hos eller uppdrag av organet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i frihandelssammanslutningen
och personer med tiänst hos eller upp­drag   av  denna  sammanslutning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i organisationen och personer
med tjänst hos eller uppdrag av denna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Stadga den 26 juni 1945 för den internationella domstolen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvention den 13 februari 1946 rörande Förenta
nationernas pri­vilegier och immuniteter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvention den 21 november 1947 om privilegier och immu­nitet
för Förenta nationernas fackorgan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Allmän överenskommelse den 2 september 1949 rörande Euro­parådets
privilegier och immuni­tet jämte tilläggsprotokoll den 6 november 1952&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvention den 15 december 1950 avseende upprättande av
ett råd för samarbete pä tulloinrå-det med därtill hörande annex angående
rådets rättskapacitet, privilegier och immunitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra tilläggsprotokollet den 15 december 1956 till den
allmänna överenskommelsen rörande Euro­parådets privilegier och immuni­tet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokoll den 20 december 1957 rörande den domstol, som
upp­rättats genom konventionen samma dag om upprättande av säkerhetskontroll på
atomener­giens område&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avtal den 1 juli 1959 om privi­legier och immunitet för
det in­ternationella atomenergiorganet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokoll den 28 juli 1960 angå­ende Europeiska frihandelssam-manslutningens
rättskapacitet, privilegier och immunitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvention den 14 december 1960 angående Organisationen
för ekonomiskt samarbete och utveck­ling med därtill anslutande pro­tokoll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;ti   Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 205&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Immunitet
och/eller privilegier gäller för följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysiska
  personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationella organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tillämplig internationell överenskommelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den inom organisa­tionen för ekono­miskt samarbete och
utveckling (OECD) upprättade finansiella stödfonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Europeiska domstolen för de mänskliga rät­tigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationella cen­tralorganet för bi-läggandet av in­vesteringstvister&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Asiatiska utveck­lingsbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;15-------- &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna
i fondens styrelse och rådgivande utskott samt OECD:s tjänstemän då de hand­lar
på fondens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Domstolens ledamöter, dess ge­neralsekreterare och
biträdande generalsekreterare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i organet och personer med
tjänst hos eller uppdrag av detta samt ledamöterna av förlikningskom­mission,
skiljedomstol eller kom­mitté som inrättats enligt den i kol. 3 angivna
konventionen även­som de personer som på annat sätt medverkar i förfaranden en­ligt
konventionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna av bankens styrelse och personer med tjänst
hos eller uppdrag av banken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöterna av den kommitté för de mänskliga rättigheterna
och de förlikningskomniissioner som inrättats enligt internatio­nella
konventionen om medbor­gerliga   och   politiska   rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Andra sådana personer än som anges vid 6 och 12 ovan,
vilka medverkar i förfarande vid euro­peiska kommissionen och dom­stolen för de
mänskliga rättighe­terna, samt personer, vilka med­verkar i förfarande vid
Europa­rådets ministerkommitté vid dess behandling av rapport från euro­peiska
kommissionen för de inänskliga rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avtal den 7 april 1975 om upp­rättande av en finansiell
stöd­fond inom organisationen för ekonomiskt samarbete och ut­veckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Fjärde tilläggsprotokollet den 16 december 1961 till den
allmänna överenskommelsen rörande Euro­parådets privilegier och immuni­tet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvention den 18 mars 1965 om biläggande av investerings­tvister
mellan stat och medbor­gare i annan stat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse den 4 december 1965 om upprättande av Asia­tiska
utvecklingsbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationell konvention den 19 december 1966 om
medborgerliga och politiska rättigheter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Europeisk överenskommelse den 6 maj 1969 om personer som
medverkar i förfarande vid euro­peiska kommissionen och domsto­len för de
mänskliga rättigheterna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;17&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Internationella
tele­satellitorganisationen Intelsat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;18&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Internationella
olje­skadefonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;19   Afrikanska utveck­lingsfonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Ledamöierna i fondens styrelse och personer med tjänst hos
el­ler uppdrag av fonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse den 20 augusti 1971 rörande den
internationella telesatellitorganisationen    Intelsat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Konvention den 18 december 1971 om upprättande av en in­ternationell
fond för ersättning av skador orsakade av förorening genom olja&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse den 29 novem­ber 1972 om upprättande av
Afrikanska utvecklingsfonden&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:19.0pt;
margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.1975/76:
205&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Immunitet
och/eller privilegier gäller för följande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;div&gt;

&lt;table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14&gt;
 &lt;tr&gt;
  &lt;td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
  1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'&gt;
  &lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Fysiska
  personer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
  &lt;/td&gt;
 &lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Internationella organ&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Tillämplig
internationell överenskommelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;20   Nordiska minister­rådets sekretariat och Nordiska
rådets pre­sidiesekretariat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;21    Europeiska centret för medellånga väderprognoser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;22&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europeiska orga­nisationen
för astro­nomisk forskning rörande södra stiärnhimlen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;23&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europeiska rymd­organet
(ESA)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;24&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Europeiska atom­energigemenskapen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;25&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Nordiska
investe­ringsbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;26&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;
&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Internationella
kaffe­organisationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Personer med anställning vid an­givna sekretariat jämte
deras fa­miljer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i centret och personer med
tjänst hos eller uppdrag av centret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i organisationen och personer
med tjänst hos eller uppdrag av orga­nisationen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Medlemmarnas representanter i rymdorganet och personer med
tiänst hos eller uppdrag av detta&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Tjänstemän vid de europeiska ge­menskaperna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Avtal den
12 april 1973 om Nor­diska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga
ställning samt tilläggsprotokoll den 15 maj 1973 om Nordiska rådets
presidiesekre­tariat och dess rättsliga ställning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokoll fogat till konvention den 11 oktober 1973 om
upprät­tande av ett europeiskt centrum för medellånga väderprognoser, vilket
protokoll avser immunitet och privilegier för centret&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Protokoll den 12 juli 1974 om privilegier och immuniteter
för den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra
stjärnhimlen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Bilaga I till konvention den 30 maj 1975 angående
upprättande av ett europeiskt rymdorgan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Avtal mellan Sverige och euro­peiska atomenergigemenskapen
om samarbete inom området för styrd termonukieär fusion och plasmafysik&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Överenskommelse den 4 decem­ber 1975 om upprättande av Nor­diska
investeringsbanken&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1976 ärs intemationella kaffeav­tal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Förslag till&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lag
om ändring i utlänningslagen (1954:193)&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härigenom
föreskrives att 69 § utlänningslagen (1954: 193) skall ha nedan angivna
lydelse.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Nuvarande
lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                 &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Föreslagen lydelse&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;69
§ Beträffande främmande makters i Sverige anställda diplomatiska och avlönade
konsulära tjänstemän samt deras familjer och betjäning och beträffande
främmande makters kurirer tillämpas denna lag endast i den mån regeringen
förordnar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fråga om annan utlänning som&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;I fråga om annan utlänning som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
berättigad till förmåner enligt&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;är berättigad tUl förmåner enligt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;lagen
den 16 december 1966 (nr&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;i&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lagen   (1976: 000)  om  immunitet&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;664)
med vissa bestämmelser om&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;och privilegier i vissa fall, iaktta-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;immunitet
och privilegier, iaktta-&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;gas de inskränkningar som följa av&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gas
de inskränkningar som följa av&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;2—5 §§ nämnda lag.&lt;br&gt;
1, 3 eller 4 § nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
Lagen omtryckt 1975:1358.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag&lt;br&gt;
JUSTITIEDEPARTEMENTET&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;PROTOKOLL&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;vid
regeringssammanträde 1976-03-25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
Statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengts­son, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachris­son, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
Statsrådet Lidbom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Proposition
med förslag till lag om immunitet och privilegier i vissa fall, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1   
Inledning&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Internationella
överenskommelser angående t. ex. inrättande av inter­nationella organisationer
innehåller ofta bestämmelser om att immuni­tet och privilegier skall tiUkomma
vissa rättssubjekt. Bestämmelserna kan avse enbart organisationerna som sådana
men gäller i allmänhet också vissa fysiska personer med anknytning till dessa.
Sverige har till­trätt en rad sådana internationella överenskommelser.
Härigenom har Sverige åtagit sig att respektera överenskommelsernas
bestämmelser om bl. a. immunitet och privilegier. För att ett åtagande av detta
slag skall få verkan i de fall då svensk rätt gäller krävs att
överenskommelsens regler i ämnet införlivas med intern svensk rätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om tillämpningen av bestämmelser om immunitet och privi­legier i
internationella överenskommelser regleras f. n. i lagen (1966: 664) med vissa
bestämmelser om immunitet och privilegier. Denna lag iimehåller generella
föreskrifter varigenom överenskommelsernas im­munitets- och privUegieregler
gjorts tiUämpliga i Sverige. Reglema har sålunda inte omarbetats till svensk
lagtext.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1966 års lag är emellertid
utformad på ett sätt som medför vissa olägenheter då nya regler om immunitet
och privilegier skall införlivas med svensk rätt. Regelsystemet har förlorat i
överskådlighet och klar­het aUt eftersom antalet intemationeUa organ som
åtnjuter immunitet och privUegier har ökat. Fråga har därför uppkommit om inte
vissa ändringar nu bör vidtas för att råda bot på detta förhållande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;t2 
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 205&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                             &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2   
Gällande rätt&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
1 § lagen (1966: 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier
regleras frågan om förmåner för främmande staters beskick­ningar och
beskickningsmedlemmar med familjer och betjäning samt för diplomatiska kurirer.
Enligt lagrummet skall nu angivna subjekt utan hinder av bestämmelse i annan
författning åtnjuta immunitet och privUegier enligt den i Wien den 18 april
1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Motsvarande
bestämmelser rörande främmande staters konsulat och konsulatsmedlemmar med
familjer och betjäning samt konsulära kuri­rer finns i 2 § första stycket. För
dessa kategorier skall i fråga om im­munitet och privilegier gäUa vad som anges
i den i Wien den 24 april 1963 avslutade konventionen om konsulära
förbindelser. I 2 § andra stycket föreskrivs undantag från bestämmelsen i
första stycket i fråga om rätten att använda diplomatiska eller konsulära kurirer
och diplo­matisk eller konsulär post. Sådan rätt gäller ej för försändelser tiU
eller från konsulat som förestås av olönad konsul såvida inte regeringen i förhållande
till viss stat medgivit det. Enligt 2 § tredje stycket kan rege­ringen förordna
om undantag från första stycket i förhållande tUl stat som inte har biträtt
1963 års konvention eller som har biträtt denna med förbehåll. Slutiigen finns
i 2 § fjärde stycket ett stadgande enligt vilket konsulat och personer, som
avses i första stycket, efter rege­ringens förordnande får åtnjuta immunitet
och privilegier i den ut­sträckning som följer av särskild överenskommelse med
främmande stat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
3 § regleras frågan om immunitet och privUegier för olika inter­nationella
organisationer. Enligt detta lagrum skall utan hinder av be­stämmelse i annan
författning för de organisationer som särskilt om­nämns i paragrafen gälla
immunitet och privilegier enligt vad som har bestämts i stadga eller avtal som
är i kraft i förhållande till Sverige. Paragrafen är alltså så konstruerad att
den förutsätter att de organisa­tioner som avses räknas upp i lagtexten. Vid
lagens tiUkomst år 1966 omfattade uppräkningen av sådana' organisationer tolv
punkter. Vid olika tillfällen har därefter gjorts ändringar i paragrafen
beroende på att Sverige tillträtt nya internationella överenskommelser om
inrättan­de av internationella organisationer- för vilka skall gäUa immunitet
och privUegier.  F. n.  innehåller paragrafen  sålunda  en  uppräkning i   17
punkter av olika organisationer. Dessa är 1) Förenta nationerna, 2) till
Förenta nationerna anknutna fackorgan, 3) Europarådet, 4) rådet för samarbete
på tuUområdet, 5) internationeUa atomenergiorganet, 6) Eu­ropeiska frihandelssammanslutningen,
7) organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling samt den inom nämrida
organisation upprät­tade finansiella stödfonden, 8) europeiska rymdorganet, 9)
den inter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nationella
domstolen, 10) den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, 11)
internationella centralorganet för biläggandet av in­vesteringstvister, 12)
Asiatiska utvecklingsbanken, 13) internationeUa telesatellitorganisationen Intelsat,
14) Afrikanska utvecklingsfonden, 15) internationella oljeskadefonden, 16) den
europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande södra stjärnhimlen
och 17) det euro­peiska centret för medellånga väderprognoser. Vidare har
regeringen i prop. 1975/76: 108 föreslagit att Nordiska investeringsbanken tas
med i uppräkningen under en ny punkt 18.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens
bestämmelser har ännu inte trätt i kraft såvitt avser in­ternationella
oljeskadefonden. I fråga om punkterna 16 och 17 har lag­stiftningen visserligen
trätt i kraft men i förordningen om ikraftträdan­det har föreskrivits att
lagens bestämmelser inte skall tillämpas såvitt avser det europeiska centret
för medellånga väderprognoser förrän från den senare dag som regeringen
föreskriver. Slutiigen har inte heller vissa lagändringar som berör punkterna 7
och 8 trätt i kraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om immunitet och privilegier för vissa fysiska personer regle­ras i 4 §. Också
denna paragraf är så konstruerad att den förutsätter en uppräkning i lagtexten
av de personer som avses. Vid lagens till­komst år 1966 omfattade uppräkningen
sex punkter. Av samma skäl som anförts vid redovisningen för innehållet i 3 §
har emeUertid där­efter vid olika tUlfällen gjorts lagändringar varigenom
personkretsen utvidgats. Paragrafen i dess gällande lydelse innehåller således
en upp­räkning i nio punkter av personer för vilka skall gälla immunitet och
privilegier enligt stadga eller avtal som avses i 3 §. De personer som här
avses är 1) medlemmarnas representanter i de organisationer som nämns i 3 §
punkterna 1—8, 11—14 och 16—17 och personer med tjänst hos eller uppdrag av
sådan organisation, 2) den internationeUa domstolens ledamöter och personal
samt de som på annat sätt medver­kar i förfarande vid domstolen, 3) ledamöterna
i den europeiska kom­missionen för de mänskliga rättigheterna och de som på
annat sätt medverkar i förfarande vid kommissionen, 4) ledamöterna och viss per­sonal
i den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och de som på annat
sätt medverkar i förfarande vid domstolen, 5) ledamö­terna i den domstol som
har inrättats genom konventionen om upp­rättande av säkerhetskontroll på
atomenergiens område och de som på annat sätt medverkar i förfarande vid
domstolen, 6) ledamöterna av förlikningskommission, skUjedomstol eUer kommitté
som inrättats en­ligt konventionen om biläggande av investeringstvister mellan
stat och medborgare i annan stat och de som på annat sätt medverkar i förfa­rande
enligt denna konvention, 7) personer som medverkar i förfaran­de vid
Europarådets ministerkommitté vid dess behandling av rapport från europeiska
kommissionen för de mänskliga rättighetema och de förlikningskommissioner som
inrättats enligt internationella konventio-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nen
om medborgerliga och politiska rättigheter och 9) personer som deltar i skUjedomsförfaranden
enligt överenskommelsen rörande den intemationella telesatellitorganisationen Intelsat
och den därtiU anslu­tande driftöverenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Paragrafens
bestämmelser har dock ännu inte trätt i kraft såvitt av­ser personer med
anknytning tUl Intelsat. Såvitt avser personer med anknytning till det
europeiska centret för medellånga väderprognoser gäller, liksom i fråga om 3 §,
att bestämmelserna skall tillämpas först från den senare dag som regeringen
föreskriver. Inte heUer har bestäm­melserna trätt i kraft beträffande de
personer som omnämns i punkt 9.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt
5 § första stycket kan regeringen efter avtal med organisation som nämns i 3 §
punkterna 1—8, 12—14 och 16—17 för särskilt fall bevilja också andra personer
än som avses i 4 § 1 immunitet och privi­legier i den omfattning som fordras
för att tiUgodose organisationens syften. Denna fullmaktsbestämmelse har
utnyttjats för att bereda för­måner för bl. a. deltagare i det år 1968 av
UNESCO anordnade sym­posiet i Göteborg angående metodiken i tvärnationella
studier i nations­byggande och vissa personer vid Förenta nationemas konferens
i Stock­holm år 1972 om den mänskliga miljön.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5 §
andra stycket innehåller en fullmaktsbestämmelse enligt vUken regeringen kan
bevilja den som mottagit uppdrag att vara skUjeman i tvist meUan stater och
medhjälpare åt sådan skUjeman immunitet och privilegier i den omfattning som
fordras för uppdragets fullgörande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
föreskrivs i 6 och 7 §§ att Nordiska ministerrådets sekreta­riat. Nordiska
rådets presidiesekretariat och personer med anställning vid dessa sekretariat
samt deras familjer skall utan hinder av bestäm­melse i annan författning
åtnjuta immunitet och privUegier enligt den i Oslo den 12 april 1973
undertecknade konventionen om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras
rättsliga ställning oeh det i Oslo den 15 maj 1973 undertecknade tUläggsprotokoUet
om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SlutUgen
har riksdagen nyUgen (prop. 1975/76: 86, NU 29, rskr 172) antagit förslag till
en ny 8 § med bestämmelser om immunitet och pri­vilegier för den europeiska
atomenergigemenskapen och tjänstemän vid de europeiska gemenskaperna i enlighet
med vissa bestämmelser härom som finns intagna i ett avtal mellan Sverige och
atomenergigemenskapen angående termonukieär forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3   
Föredraganden&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.1
Behovet av en reform&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Sverige
är bundet av ett stort antal intemationella överenskommel­ser som innehåller
bestämmelser om rättsUg immtmitet och privilegier av olika slag. Viktigast av
dessa är två i Wien den 18 aprU 1961 resp.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;den
24 aprU 1963 avslutade konventioner om diplomatiska och konsu­lära
förbindelser. Dessa konventioner innehåller utförliga bestämmelser om utländska
diplomatiska och konsulära representanters stäUning (se prop. 1966: 148 och
1973: 172). Sverige är dessutom bundet av ett antal stadgor och avtal rörande
internationella organisationer av olika slag. Flertalet av dessa iimehåUer
bestämmelser om immunitet och privUe­gier för den ifrågavarande organisationen
liksom för personer med an­knytning till orgaiusationen. Förutom en mer eUer
mindre omfattande immunitet för organisationen mot rättsUgt förfarande
innehåller dessa stadgor och avtal vanligen bestämmelser om okränkbarhet för
organisa­tionens lokaler och arkiv samt immunitet för organisationens egendom och
tUlgångar mot rekvisition, konfiskation, expropriation och liknande åtgärder.
Föreskrifter om att organisationen skall vara befriad från cen­sur, valutarestriktioner,
tuUar och direkta skatter är också vanliga. Stad­gorna och avtalen bmkar även
innehålla bestämmelser om mer eUer mindre långtgående immunitet för
medlemsstatemas representanter i or­ganisationens beslutande organ och för
organisationens tjänstemän och personer med uppdrag av organisationen, t. ex.
experter som anlitas i olika sammanhang. Vanligen tUlförsäkras de anställda
förmåner även av annat slag såsom skatte- och tullfrihet, frihet från
invandrings- och valutarestriktioner och värnpliktstjänstgöring.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingen
av de intemationella organisationer beträffande vilka Sverige ingått avtal om
immunitet och privilegier av det slag som jag nu har beskrivit har f. n. sitt
säte här i landet och bestämmelserna är därför för svensk del av jämförelsevis
liten betydelse. Stadgoma och avtalen bru­kar emellertid ställa upp krav på att
samtiiga medlemsstater skall godta bestämmelserna om immunitet och privUegier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om immunitet och privUegier för begränsade kategorier av personer finns också i
en del andra avtal. Det gäUer medlemmarna i vissa intemationella domstolar,
skiljedomstolar, förlikningskommissio­ner och kommittéer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelser
om förmåner finns även i avtalen om Nordiska minister­rådets sekretariat och
Nordiska rådets presidiesekretariat och deras rätts­liga StäUning. Av dessa
sekretariat har ett, nämligen Nordiska rådets pre­sidiesekretariat, sitt säte i
Stockholm. De bestämmelser om förmåner som finns i dessa avtal är dock av
begränsat slag i jämförelse med de tidigare beskrivna avtalen rörande andra uitemationella
organ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Dessa
bestämmelser har i allmänhet införlivats med svensk rätt genom lagen (1966:
664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Genom de två första
paragraferna i deima lag införlivas bestämmelsema om immunitet och privUegier i
de fömt omnämnda Wienkonventionerna med svensk rätt. I dessa paragrafer
föreskrivs att främmande staters be­skickningar och beskickningsmedlemmar,
konsulat och konsulatsmed­lemmar, beskicknings- och konsulatsmedlemmarnas
familjer och betjä-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ning
samt diplomatiska och konsulära kurirer utan hinder av bestäm­melse i annan
författning skall åtnjuta immunitet och privilegier i en­lighet med vad som föreskrivs
i de båda Wienkonventioncma. I 3 § finns en uppräkning av de internationella
organisationer som är berättigade till immunitet och privilegier. Därefter
följer i 4 § en uppräkning av de personkategorier som åtnjuter sådana förmåner.
Lagen innehåller inte några närmare bestämmelser om de förmåner som skall
tillkomma de uppräknade subjekten . I detta hänseende hänvisas bara tUl den
stadga eller det avtal som i varje särskilt fall är tillämpligt. På samma sätt
som i 1 och 2 §§ föreskrivs i 3 och 4 §§ att överenskommelsernas bestämmel­ser
om immunitet och privilegier skall gälla utan hinder av vad som fö­reskrivs i
annan författning. De immunitets- och privUegiebestämmd-ser som finns i avtalen
om de nordiska sekretariaten och deras rätts­liga ställning har införlivats med
svensk rätt genom två särskUda para­grafer, 6 och 7 §§, som utformats på samma
sätt som 1 och 2 §§. Lagen innehåller också ett bemyndigande för regeringen att
efter avtal med vissa i paragrafen angivna internationella organisationer
bevilja även annan person än sådan som har anknytning tUl dessa organisationer immunitet
och privUegier i den omfattning som behövs för att tillgodose vederbörande
organisations syften. Samma rätt tUlkommer regeringen i fråga om skiljeman i
tvist mellan stater och medhjälpare åt sådan skilje­man.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
senare år har antalet internationella organ ökat kraftigt. Fler­talet av dessa
organ är i sina stadgor eller i särskilda avtal tillförsäk­rade immunitet och
privilegier. För att med intern rätt införliva immu­nitets- och
privilegieregler i en ny överenskommelse behövs vid sidan av riksdagens
godkännande av överenskommelsen att 1966 års lag genom ett tillägg utvidgas
till att omfatta också det eller de subjekt som avses i den nya
överenskommelsen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
de senaste åren har lagen behövt ändras upprepade gånger. Med den konstruktion
som lagen f. n. har fordras oftast ändringar i tre paragrafer (3—5 §§) varje
gång den skall utvidgas att omfatta en ny internationell organisation. De
nytillkomna subjekten är av varierande slag. På grund härav har det i några
fall inte bedömts lämpligt att tiU-foga de nya subjekten i de existerande
uppräkningarna i 3 och 4 §§. Det har då blivit nödvändigt att lägga tUl nya
paragrafer i lagen med om-numrering av efterföljande paragrafer som följd.
Lagen har till följd härav efterhand förlorat i överskådlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;F.
n. pågår förhandlingar om upprättande av flera nya intemationella organ som
Sverige kan väntas ansluta sig till. Stadgorna för dessa organ kommer med all sannolikhet
att innehålla bestämmelser om immunitet och privilegier. Det finns därför skäl
att anta att lagen även i fortsätt­ningen kommer att behöva ändras med korta
mellanrum. Det kan vän­tas medföra att reglerna, om den nuvarande lagtekniken
behålls, kom­mer att bli alltmer svårtUlgängliga i framtiden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section37&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;J3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
nuvarande bristerna i överskådlighet beror främst på det sätt på vilket
lagändringarna sätts i kraft. Normalt läggs förslag om komplette­ring av lagen
fram i samband med förslaget om att riksdagen skall god­känna överenskommelsen
i fråga. I propositionen har brukat sägas att lagändringen bör träda i kraft
samtidigt med att överenskommelsen blir bindande för Sverige och riksdagen har
därför i enlighet med vad som föreslagits i propositionen regelmässigt lämnat
åt regeringen att bestäm­ma om ikraftträdandet av ändringslagen. Ibland kan det
emellertid dröja en rätt lång tid innan en internationell överenskommelse blir
bindande för Sverige. En överenskommelse träder vanligtvis i kraft när ett
visst an­tal länder har ratificerat den. Om Sverige tillhör de första stater
som rati­ficerar en konvention kan det sålunda dröja avsevärd tid innan den
blir bindande för Sverige. Som exempel kan nämnas att den internationel­la
konventionen den 19 december 1966 om medborgerliga och politiska rättigheter,
som godkändes av riksdagen i november 1971, trädde i kraft först den 23 mars
1976. Bestämmelserna i nuvarande 4 § 8 om im­munitet och privilegier för kommittén
för de mänskliga rättigheterna och de förlikningskommissioner som inrättats
enligt konventionen, som infördes i lagen genom en lagändring 1971, trädde
därför i kraft först nyssnämnda dag. Lagtexten tar i 3 och 4 §§ upp flera
subjekt som om­fattas av överenskommelser som ännu inte har trätt i kraft i
förhål­lande till Sverige. När flera organisationer lagts tiU genom en och sam­ma
lagändring och de bakomliggande konventionema trätt i kraft vid olika
tidpunkter, har det blivit nödvändigt att sätta lagändringen i kraft bara tiU
viss del. I andra fall har regeringen av lagtekniska skäl blivit tvungen att
sätta hela lagändringen i kraft samtidigt som man förordnat att den nya
lydelsen av lagen i viss del skall tillämpas först från den se­nare dag som regeringen
förordnar. Antalet ikraftträdandeförfattningar har därigenom blivit mycket
stort. Den nuvarande regleringen är därför svårtUlgänglig och kan vålla besvär
för den som i ett konkret fall har att tiUämpa den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Härtill
kommer att man också i ett annat avseende kan rikta kritik mot utformningen av
den nuvarande lagen. Som jag tidigare nämnt innehåller denna inte några närmare
bestämmelser om de förmåner som skall tUlkomma de olika subjekten utan hänvisar
i det hänseendet tiU den stadga eller det avtal som i varje särskUt fall är
tillämpligt. Lagen ger emellertid inte någon upplysning om var stadgan eller
avtalet kan återfinnas. Enligt min mening är det viktigt att sådan upplysning
kan erhållas utan omgång. Jag anser därför att tiden nu är mogen att se över
lagen om immunitet och privUegier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section38&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section39&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.2
Utformningen av den nya lagstiftningen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
ärendets beredning i justitiedepartementet har övervägts möj­ligheten att föra
över den nuvarande uppräkningen av förmånsberätti­gade subjekt i 3 och 4 §§
till en särskild förordning som skulle utfärdas i anslutning till lagen.
Lagtexten skulle då utformas på så sätt, att den endast hänvisade tUl vad som
föreskrivs i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande tUl Sverige. Den
skulle därigenom täcka inte bara sådana subjekt som avses i överenskommelser
som nu är bindande för Sverige utan också subjekt som kan komma att omfattas av
framtida överenskommelser. Lagtexten skulle då inte behöva kompletteras med nya
subjekt varje gång som riksdagen godkänner att Sverige tUlträder en ny
överenskommelse med regler om immunitet och privUegier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
sådan ordning är emdlertid knappast förenlig med den nya rege­ringsformen. Med
hänsyn härtill bör lagtexten även i fortsättningen ut­formas på sådant sätt att
ett tillägg till texten måste göras varje gång Sverige tillträder en
internationell överenskommelse som innehåller reg­ler om immunitet och
privilegier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om utformningen av lagtexten i övrigt ger mig till en början anledning att
något gå in på metoderna för införlivande av internatio­nella överenskommelser
med svensk rätt. Sådant införlivande kan ske på två sätt. Det ena är att
omarbeta bestämmelserna i överenskommel­sen tUl svensk lagtext och att i
samband därmed göra nödvändiga änd­ringar i gällande föreskrifter på området.
Denna metod brukar vanligen kallas transformeringsmetoden. Det andra sättet
innebär att en eller flera av överenskommelsens autentiska texter eller en
översättning av över­enskommelsen görs direkt tillämplig i Sverige genom en
generell före­skrift i lag. Denna metod benämns inkorporeringsmetoden. I 1966
års lag har man använt en kombination av dessa metoder. I prop. 1966: 148, vari
dåvarande chefen för justitiedepartementet föreslog riksdagen att godkänna 1961
års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser och samtidigt lade fram förslag
till den nuvarande lagen om immunitet och privilegier, uttalades visserligen
att inkorporeringsmetoden borde kom­ma tUl användning. Samtidigt anfördes
emellertid att Wienkonventio­nens bestämmelser för att underlätta tUlämpningen
borde i viss omfatt­ning inarbetas i gällande författningar på de områden där bestämmel­sema
kom att få praktisk betydelse för de tillämpande myndigheterna. Så har också
skett i viss utsträckning. Folkbokföringsförordningen (1967: 198) gör sålunda
vissa undantag för främmande stats representanter. I 69 § utiänningslagen
(1954: 193) föreskrivs att lagens bestämmelser äger tillämpning på främmande
staters i Sverige anställda diplomatiska och avlönade konsulära tjänstemän samt
deras familjer och betjäning endast i den mån regeringen förordnar. Enligt
lagen (1970: 86) om be­frielse för utländsk konsul från skyldighet att avlägga
vittnesmål m. m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section40&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section41&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
utländsk konsul under vissa förutsättningar frikallad från skyldighet att
inställa sig inför domstol som vittne.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Efter en redogörelse för
den nya lagstiftningen med därav föran­ledda förändringar uttalade
departementschefen vidare, att någon med säkerhet fullständig inventering av
samtliga de bestämmelser om privi­legier och immunitet som då fanns i lag eUer
författning och som stred mot Wienkonventionen svårligen lät sig göra. Det
syntes emellertid inte heller, enligt vad departementschefen uttalade,
oundgängligen nöd­vändigt att samtliga sådana bestämmelser bringades i
fullständig över­ensstämmelse med konventionens regler, eftersom den nya lagen
enligt förslaget fick en sådan utformning att dess bestämmelser blev generellt gällande
utan hinder av vad som stadgades i annan lag eller författ­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vad som sålunda uttalades
i 1966 års proposition har alltjämt gUtig­het. Det kan givetvis inte komma i
fråga att varje gång Sverige tillträ­der en konvention som innehåller regler om
immunitet och privUegier bringa alla bestämmelser i lag eller författning som
strider mot immu­nitets- och privUegiebestämmdserna i konventionen i full
överensstäm­melse med denna. Konventionsbestämmelsema måste därför liksom
tidigare införlivas med intem svensk rätt genom generella lagbestäm­melser som
gör dessa tillämpliga utan hinder av vad som eljest stadgas i lag eller
författning. I enlighet med de överväganden som jag nu har redovisat föreslår
jag att den nya lagstiftningen utformas som en in­korporeringslag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
inkorporeringsmetoden används bör enligt min mening i allmän­het antingen en
svensk autentisk text eller en översättning till svenska göras direkt
tillämplig som svensk lag. Svenska myndigheter bör nor­malt inte åläggas att tUlämpa
författningstext på utiändska språk. Om en konvention saknar svensk autentisk
text bör dock i undantagsfall även utländsk text kunna inkorporeras, nämligen
om lagen endast kom­mer att tillämpas av personer för vilka det är naturligt
att arbeta på något av de främmande språk som konventionen är avfattad på. Ofta
kan det dä vara befogat att publicera en översättning av hela eller delar av
konventionen fastan en sådan översättning inte har vitsord.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den teknik som i 1966 års
lag använts för inkorporeringen måste an­ses innebära att konventionernas
autentiska texter gjorts direkt tUlämp­liga som svensk intem lag. Eftersom
dessa konventioner — bortsett från de nordiska avtalen — bara i undantagsfall
har autentisk svensk text innebär den använda tekniken att myndigheterna i
flertalet fall har att tUlämpa konventionstext på utländska språk, dvs. i
praktiken engelska och franska, eftersom andra autentiska texter i regel inte
publiceras i Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare framhållit är flertalet av de bestämmelser om un-munitet och privUegier
som finns i stadgor eller avtal beträffande inter-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section42&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section43&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;nationella
organ av tämligen ringa betydelse för svensk del eftersom organen i allmänhet
inte bedriver någon verksamhet här i landet. Be­stämmelserna tiUämpas
säkerligen mycket sällan. I den mån det blir aktuellt att tillämpa dem får de i
allmänhet betydelse bara för en be­gränsad krets av myndigheter — polis-,
tull-, åklagar- och skattemyn­digheter — för vilka det knappast föreligger
några svårigheter att tUl-lämpa en konventionstext på engelska och franska.
Bestämmelserna i de båda Wienkonventionema om diplomatiska resp. konsulära
förbin­delser tillämpas sannolikt något oftare. Även här gäller emellertid att
de är av betydelse främst för en begränsad krets av myndigheter för vilka det
knappast möter några svårigheter att tillämpa utiändsk kon­ventionstext. I
dessa fall är förhållandena dessutom ofta sådana att myndigheterna, åtminstone
om tolkningssvårigheter uppstår, kan vän­tas rådgöra med utrikesdepartementet
angående innebörden av gäUan­de regler. Om svenska översättningar av
ifrågavarande konventioner skulle göras till svensk lag i stället för som nu de
autentiska texterna, måste man givetvis ställa höga krav på att
översättningarna rätt återger de autentiska texternas innehåll. En sådan
ordning skuUe medföra att samtiiga publicerade översättningar av ifrågavarande
överenskommel­ser måste underkastas en omfattande och tidsödande granskning.
Med hänsyn till att bestämmelserna säUan tUlämpas och huvudsakligen riktar sig
till en begränsad krets av myndigheter anser jag inte att en sådan ändring av
den i 1966 års lag använda tekniken för införlivande av be­stämmelserna med
svensk rätt kan anses befogad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I de fall då autentiska
svenska texter finns till överenskommelserna kunde det däremot finnas större
skäl att göra enbart dessa texter tUl svensk lag. Dessa kan emellertid inte
alltid anses jämställbara med autentiska texter i egentUg mening. I de fall då
själva förhandlings­arbetet resulterat i texter på ett eller flera av de stora
världsspråken utgör de svenska texterna nämligen översättningar av de
ursprungligen framförhandlade texterna De svenska texterna har i dessa fall tUlkom­mit
på ett sent stadium av arbetet och ibland under tidspress. Det inne­bär att de
ursprungliga texterna, i regel på engelska och franska, måste tillmätas
betydelse vid tolkningen av den svenska texten. Jag förordar därför att man
inte heller i dessa fall gör någon ändring i förhåUande tUl vad som gäller
enligt 1966 års lag. Det innebär att man vid even­tuella skiljaktigheter mdlan
de autentiska texterna liksom hittiUs kan ta hänsyn tUl omständigheterna vid
överenskommelsernas tillkomst och tillmäta de engelska och franska texterna
vitsord vid tillämpningen i de fall där det finns anledning anta att dessa bäst
återspeglar de fördrags­slutande staternas avsikt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Också
i ett annat hänseende innebär 1966 års lag ett avsteg från vad som normalt bör gäUa.
När konventionsbestämmelser inkorporeras med svensk rätt bör de normalt
publiceras på samma sätt som gäller i fråga&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section44&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section45&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;om
författningsbestämmelser för att bli giltiga i förhållande till myn­digheter
och enskilda. De bör därför i regel tas in i en författnings­publikation. Det
naturliga tillvägagångssättet är enUgt min mening att foga dem som en bilaga tiU
inkorporeringsförfattningen i SFS. Om be­stämmelserna är av huvudsakligen
teknisk natur, omfattande eller av intresse bara för en begränsad krets av
personer bör de dock i stället kunna publiceras i en central
förvaltningsmyndighets författningssam­ling eller i annan därmed jämförlig
publikation. Normalt bör i så fall publiceringen samordnas så att man i SFS kan
hänvisa till den använda publikationen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De internationeUa
överenskommelser som 1966 års lag hänvisar till är inte publicerade i SFS eller
i central förvaltningsmyndighets författ­ningssamling. Överenskommelserna
publiceras däremot i Sveriges över­enskommelser med främmande makter (SÖ).
Lagen innehåller inte nå­gon hänvisning som utvisar var i SÖ som överenskommelsema
kan åter­finnas. Såvitt gäller de överenskommelser som avses i 3 och 4 §§ inne­håller
lagen inte ens uppgift om dagen för överenskommelsernas avslu­tande eller om
deras titel. Detta är knappast tUlfredsställande. Jag anser därför att den nya
lagstiftningen bör utformas på ett sådant sätt att för­fattningarna i samtliga
fall innehåller uppgift om i vUka överenskom­melser bestämmelserna om immunitet
och privilegier finns.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De bestämmelser om
immunitet och privilegier som det här är fråga om är inte sällan omfattande och
upptar förhållandevis stort utrymme. Med hänsyn härtill är jag inte beredd att
föreslå att de tas in i SFS. Man får därför även i fortsättningen låta sig nöja
med pubUceringen i SÖ. I stället bör lagen, på samma sätt som f. n., innehålla
en uppräk­ning av de internationella organ och de personkategorier som åtnjuter
förmåner enligt överenskommelserna. För att öka överskådligheten bör denna
uppräkning göras i tabellform. I tabellen bör också tas in uppgift om titlarna
på de överenskommelser i vilka bestämmelserna återfinns. Tabellen bör lämpligen
ges formen av en bilaga till själva lagtexten. Dessutom bör författningstexten
i fortsättningen innehåUa uppgift om de årgångar och nummer av SÖ under vilka
överenskommelserna publi­cerats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Då det gäller
publiceringen i SÖ möter f. n. den svårigheten att en överenskommelse i de
flesta fall kommer ut av trycket i SÖ först lång tid efter det att den blivit
bindande för Sverige. Detta är givetvis inte tillfredsställande, i synnerhet
inte i de fall där inkorporeringen, som faUet är i 1966 års lag, sker genom en
allmän hänvisning till överens­kommelsernas bestämmelser utan att dessa tas in
i SFS som bilagor till lagen eller i central förvaltningsmyndighets
författningssamling. I dessa fall är allmänheten under tiden fram tiU
publiceringen i SÖ hän­visad till den bilaga till propositionen om godkännande
av överenskom­melsen i vilken överenskommelsen eller en svensk översättning av
denna regelmässigt finns intagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section46&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section47&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utredningen
om författningspublicering m. m. har i betänkandet (SOU 1974: 100) IntemationeUa
överenskommelser och svensk rätt föreslagit att utgivningstiden för SÖ minskas
och pekat på vissa åtgärder som en­Ugt utredningens mening bör möjUggöra att en
överenskommelse kan föreUgga tryckt i SÖ omedelbart efter det att den bUvit
bindande för Sverige. Utrikesdepartementet, som svarar för utgivningen av SÖ,
har på grundval av utredningens förslag redan vidtagit åtgärder för att
påskynda utgivningen. Fortfarande föreligger dock en viss eftersläp­ning. Det
finns emellertid anledning räkna med att utgivningstiden i framtiden skaU kunna
minskas avsevärt. Självfallet är det dock inte rea­listiskt att tänka sig att
den nya lagen i bilagan skall kunna innehålla en hänvisning till SÖ. En
överenskommelse kommer att föreligga tryckt i SÖ tidigast omedelbart efter det
att den blivit bindande för Sverige me­dan framtida lagförslag om ändringar i
bilagan ofta kommer att behand­las av riksdagen långt innan överenskommelsen
blir bindande för landet. Hänvisningama till SÖ måste därför tas in i en särskUd
förordning som utfärdas av regeringen i anslutning tUl den nya lagen.
Förordningen bör för överskådlighetens skull utformas som en tabell med en
uppställ­ning som anknyter till bilagan till lagen. I den mån överenskommelsen
inte har publicerats i SÖ då den blir bindande för Sverige bör i för­ordningen
tas in en fotnot med uppgift om den proposition i vUken över­enskommelsen finns
intagen. Jag återkommer i det följande till frågan om vilka Övriga uppgifter
som bör tas med i förordningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.3
Frågan om ikraftträdandet av framtida ändringar i bilagan till lagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som
jag tidigare har framhåUit måste man räkna med att det även i framtiden kommer
att tillkomma ett stort antal nya internationeUa över­enskommelser som innehåller
bestämmelser om immunitet och privile­gier. Bilagan till lagen kommer därför
att behöva kompletteras. Den allvarligaste nackdelen med 1966 års lag är som
nämnts att regleringen blivit svårtiUgänglig och oöverskådlig till följd av det
stora antalet ikraftträdandeförfattningar. En annan nackdel är att det ibland
inte varit möjligt att sätta lagändringarna i kraft samtidigt med att överens­kommelserna
blivit bindande för Sverige. Det finns exempel på att en överenskommelse trätt
i kraft samma dag som ett visst antal ratifika­tionsinstrument deponerats.
Sådana ikraftträdandebestämmelser är vis­serligen ovanliga men i de fall då de
förekommer är det omöjligt att sätta lagändringen i kraft samtidigt med att
överenskommelsen blir bindande för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Men
även i de fall där överenskommelsen föreskriver att en viss kor­tare tid skall
förflyta från det att det i slutbestämmelserna föreskrivna antalet
ratifikationer uppnåtts till dess överenskommelsen träder i kraft kan det
ibland vara svårt att sätta lagändringen i kraft samtidigt med att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section48&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section49&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                   &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;#9632;överenskommelsen
blir bindande. I slutbestämmelserna bmkar föreskri­vas att depositarien, dvs.
den stat eUer intemationella organisation där ratifikationsinstmmenten skall
deponeras, skall underrätta övriga ratifi-kanter om dagen för ikraftträdandet.
Underrättelserna sker på diplo­matisk väg och detta förfarande kan ibland ta tämUgen
lång tid i an­språk. DärtUl kommer att tryckning och distribution av SFS tar
tid. Eftersom man bör upprätthålla kravet att det nummer av SFS i vUket en
författning finns skall ha kommit ut av trycket före dagen för författ­ningens
ikraftträdande blir resultatet i båda de nyss beskrivna fallen att Sverige
under tiden närmast efter ikraftträdandet av överenskommelsen inte uppfyller
sina folkrättsliga förpliktelser. Jag förordar därför en lös­ning som innebär
att de bestämmelser om immunitet och privUegier «om finns upptagna i bUagan
automatiskt blir tillämpliga som svensk lag samtidigt med att resp.
överenskommelse blir bindande för vårt land. Den i anslutning till lagen
utfärdade förordningen bör innehålla uppgift om vilken dag överenskommelsen
blivit bindande. Framtida ändringar i bilagan, som kommer att få ske genom lagar
om ändring av bilagan, kan dä sättas i kraft så snart som möjligt efter det att
änringen publice­rats. En överenskommelses bestämmelser om immunitet och privUegier
bör däremot bli tillämpliga som svensk lag först från den dag då över­enskommelsen
blivit bindande för Sverige.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med den nu föreslagna
ordningen är det naturligtvis viktigt att den i anslutning till lagen utfärdade
förordningen innehåUer fullständiga och aktuella uppgifter om vilka av de i
bilagan uppräknade överens­kommelserna som är i kraft i förhållande tUl Sverige
och om dagen för ikraftträdandet. Ändringar i förordningen med uppgift om dagen
för ikraftträdandet av nya överenskommelser bör därför, när så är möjligt,
utfärdas i god tid och sättas i kraft den dag då bestämmelserna skall börja
tillämpas som svensk lag. Som framgår av vad jag tidigare har sagt kan det dock
i enstaka undantagsfall visa sig omöjligt att sätta ändringar i förordningen i
kraft samtidigt med att en överenskommelse blir bindande för Sverige. Med den
nu föreslagna ordningen blir det ändå möjligt att även i dessa faU tillämpa
överenskommelsernas bestäm­melser från den dag de blivit bindande.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
myndighet som har att tillämpa lagen måste i så fall på annat sätt skaffa sig
bekräftelse på att överenskommelsen trätt i kraft. Det får i regel ske genom en
förfrågan tiU utrikesdepartementet. Man lägger så­lunda i vissa fall på de
tillämpande myndigheterna att själva kontrolle­ra om en överenskommelse trätt i
kraft. Eftersom de bestämmelser som det här är fråga om tUlämpas mycket säUan
kommer dock nackdelarna härav att bli obetydliga. Man kan räkna med att det
bara i undantags­fall blir fråga om att en myndighet genom förfrågan tiU
utrikesdeparte­mentet måste kontroUera om en överenskommelse blivit bindande
för Sverige. Nackdelarna med den föreslagna ordningen kommer därför&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section50&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section51&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;att
bli mindre än med den nuvarande, eftersom denna innebär att Sve­rige i vissa
fall inte uppfyller sina konventionsförpliktelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3.4
Ikraftträdande av den nya lagstiftningen, m. m.&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
och för sig föreligger det inte något hinder mot att genomföra en reglering
enligt den nu förordade lösningen i form av ändringar i 1966 års lag. Om så
sker kommer lagen emellertid efter ändringama att få en ny struktur på vissa
punkter. Vidare kommer dispositionen att änd­ras i flera avseenden. Med hänsyn
härtill vill jag förorda att 1966 års lag ersätts med en helt ny lag i ämnet.
Den nya lagen bör lämpligen benämnas &amp;quot;lag om immunitet och privilegier i
vissa fall&amp;quot;. Genom be­nämningen markeras att lagen inte uttömmande
reglerar frågorna om immunitet och privilegier. Utöver lagens bestämmelser
torde svenska myndigheter i hithörande frågor ha att tillämpa internationell
rätt och sedvänja. Bestämmelser om immunitet och privilegier finns också i
annan lagstiftning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
föreslagna lagstiftningen föranleder en följdändring i utiännings­lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1977.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom lagen (1976: 17) om
ändring i 1966 års lag har 3 § 8 ändrats. Ändringen, som innebär att det
europeiska rymdorganet tagits med i uppräkningen i stället för organisationen
för europeisk rymdforskning, har föranletts av att riksdagen godkänt att
Sverige ansluter sig till en konvention den 30 maj 1975 angående upprättande av
ett europeiskt rymdorgan. Det nya organet är avsett att ersätta organisationen
för europeisk rymdforskning. Lagändringen träder i kraft den dag rege­ringen
bestämmer. Något förordnande om att ändringen skall träda i kraft har ännu inte
utfärdats. Så kommer att ske först då den nya kon­ventionen har blivit bindande
för Sverige. Intill dess skall de äldre be­stämmelserna i 1966 års lag gäUa. Om
den nya lagen träder i kraft innan konventionen om upprättande av det
europeiska rymdorganet bli­vit bindande för Sverige behövs en särskUd
övergångsbestämmelse här­om i den nya lagen, eftersom uppräkningen i bilagan
endast tar upp det  europeiska rymdorganet bland de förmånsberättigade 
subjekten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4   
Upprättade lagförslag&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
enlighet med vad jag nu har anfört har i justitiedepartementet upp­rättats
förslag till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;1.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om immunitet och privilegier i vissa fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'&gt;2.&lt;span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i utiännuigslagen (1954: 193).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vid
upprättandet av lagförslaget under 2 har samråd ägt rum med statsrådet Leijon.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section52&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section53&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                            &lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;b&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5   
Specialmotivering&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5.1
Förslaget till lag om immunitet och privilegier i vissa fall&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1 §&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I enlighet med de
överväganden som redovisats i den allmänna moti­veringen bör den nya lagens
föreskrifter om immunitet och privilegier på samma sätt som motsvarande
bestämmelser i 1966 års lag gälla utan hinder av bestämmelse i annan
författning. I 1966 års lag innehåller varje föreskrift om immunitet och
privilegier en erinran om att den gäller utan hinder av bestämmdse i annan
författning. Det föreslås att den nya lagen i stäUet inleds med en allmän
bestämmelse av denna in­nebörd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bestämmelsen
i 1 § innebär att de genom lagen inkorporerade kon­ventionsbestämmelserna tar
över även en senare tillkommen författning om inte annat uttryckligen sägs.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;2 och
3 §§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
dessa paragrafer har med de ändringar som föranleds av 1 § överförts de
nuvarande bestämmelserna i 1 och 2 §§ i 1966 års lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;4
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Denna
paragraf ersätter 3, 4, 6 och 7 §§ i 1966 års lag samt den nya 8 §. I enlighet
med de överväganden som har redovisats i den all­männa motiveringen föreskrivs
i förevarande paragraf att de inter­nationeUa organ och personer med anknytning
till sådana organ, som anges i bilagan till lagen, åtnjuter immunitet och
privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i
förhållande till Sverige. Den nuvarande uppräkningen i 1966 års lag av förmånsberättigade
sub­jekt har överförts till bUagan. Det bör påpekas att bUagan givetvis ut­gör
en del av den nya lagen. När denna i framtiden skall utvidgas till att omfatta
nya subjekt får detta sålunda ske genom att riksdagen antar en lag om ändring i
bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att de i bilagan
uppräknade subjekten åtnjuter immunitet och privi­legier bara enligt stadga
eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige innebär att de genom
lagen inkorporerade bestämmelserna i ett givet fall är tUlämpliga som svensk
lag bara om de ingår i en överens­kommelse som vid den i fallet aktuella
tidpunkten var bindande för Sverige. I fråga om överenskommelse som i framtiden
kan tillkomma i bilagan gäller sålunda att dess bestämmelser om immunitet och
pri­vilegier får tillämpas som svensk lag först från den dag då överens­kommelsen
blivit bindande för vårt land. Om en överenskommelse på gmnd av uppsägning
eller annan anledning upphör att vara bindande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section54&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section55&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;för
Sverige upphör överenskommelsens bestämmelser om immunitet och privUegier på
motsvarande sätt att vara tillämpliga som intem svensk lag såvitt avser tiden
efter det att uppsägningen trätt i kraft eller överenskommelsen eljest upphört
att vara bindande. Tidpunkten för ikraftträdandet resp. upphörandet skall anges
i en av regeringen utfär­dad förordning. En erinran härom har tagits in i sista
pimkten. Det torde i praktiken inte behöva förekomma att en överenskommelse
upphör att vara bindande innan dagen för upphörandet hunnit kungöras.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;5
§ första stycket i 1966 års lag innehåller en fullmaktsbestämmelse som ger
regeringen rätt att för särskilt faU utan riksdagens hörande bevilja immunitet
och privilegier för vissa personer som inte omfattas av förmånsregler i
internationella överenskommelser.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enligt den nya
regeringsformen är möjlighetema att till regeringen delegera ratt att meddela
föreskrifter i de hänseenden det här är fråga om begränsade. Delegationen får
ske bara i den omfattning som följer av bestämmelserna i 8 kap.
regeringsformen. I enlighet härmed har i första stycket av förevarande paragraf
tagits in en bestämmelse om att förordnande måste gälla föreskrift soni avses i
8 kap. 3 § regeringsformen. Någon särskUd erinran om att förordnandet bara får
avse ämnen som anges i 8 kap. 7 § regeringsformen har inte ansetts nödvändig. I
praktiken torde det inte bli fråga om att meddela förord­nande om annat än
utlännings vistelse i riket eller in- eller utförsel av varor, pengar eller
andra tillgångar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
nuvarande fullmaktsbestämmelsen innebär att regeringen får be­vilja förmåner
efter avtal med någon av de i 3 § uppräknade subjekten med imdantag för den intemationella
domstolen, den europeiska dom­stolen för de mänskliga rättighetema, intemationella
centralorganet för biläggande av investeringstvister och den intemationella
oljeskadefon­den. Det föreslås att fullmaktsbestämmelsen i den nya lagen skall
kunna tillämpas efter avtal med vilket som helst av de i bilagan omnämnda
organen. I praktiken torde ändrmgen inte medföra någon utvidgmng av regeringens
fullmakt eftersom det knappast blir aktuellt att tUlämpa be­stämmelsen i fråga
om de subjekt som f. n. är undantagna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den nuvarande lagen
innehåller i 5 § andra stycket en bestämmelse som ger regeringen rätt att bevUja
den som mottagit uppdrag att vara skiljeman i tvist mellan stater och
medhjälpare åt sådan skiljeman im­munitet och privilegier i den omfattning som
behövs för uppdragets fullgörande. Denna bestämmelse, som hittUls haft ringa
praktisk bety­delse, är knappast förenlig med den nya regeringsformen och någon
motsvarighet tUl den har därför inte tagits med i den nya lagen. I fråga om
skiljedomstol som erhållit sitt uppdrag av internationell or-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section56&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section57&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;ganisation
får regeringen i första hand utnyttja de möjligheter att bevUja immunitet och
privilegier som den nya 5 § erbjuder. Uppkommer i framtiden behov av att bevUja
förmåner för skiljemän eller deras med­hjälpare utöver vad som är möjligt
enligt denna bestämmelse får frågan om nödvändiga lagstiftningsåtgärder tas upp
i det sammanhanget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Bilagan&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;BUagan
har utformats som en tabell med tre kolumner. Den första kolumnen innehåller
uppgifter om vilka internationella organ som åt­njuter förmåner av olika slag. Uppgiftema
i denna kolumn motsvarar uppräkningen i nuvarande 3 §. Den andra kolumnen, som
motsvarar nuvarande 4 §, innehåller uppgifter om vilka fysiska personer som är
berättigade till förmåner. I den tredje kolumnen anges i vUka överens­kommelser
som bestämmelsema om förmåner finns. Motsvarande upp­gifter finns inte i 1966
års lag. Dessutom har bestämmelserna i nuva­rande 6 och 7 §§ och den nya 8 §
inarbetats i bUagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De förmåner som föreskrivs
i överenskommelsema omfattar inte alltid både immunitet och privUegier. I några
fall innehåller överens­kommelserna bara bestämmelser om privilegier, t. ex.
viss skatte- och tullfrihet. Den nuvarande lagen ger ett något missvisande
intryck i detta hänseende. I bilagan har det rätta förhållandet markerats genom
orden &amp;quot;immunitet och/eUer privilegier&amp;quot; i överskriften till de två
första kolumnerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Tabellformen gör det
lättare att i framtiden utvidga lagen till att omfatta nya subjekt. Organ som
Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat,
vilka föranlett nya paragrafer i 1966 års lag, låter sig utan svårighet
inpassas i tabellen tack vare att denna medger större flexibilitet. Risken för
att man i framtiden skall behöva införa nya paragrafer med minskad
överskådlighet som följd blir därigenom mindre. Man undviker också de hittUlsvarande
om­fattande lagändringarna som ofta berör flera paragrafer. Det enda som kommer
att behövas, när lagen i framtiden skall utvidgas till att om­fatta ett nytt
organ, är en ny punkt i bilagan. Denna bör tryckas om med lämpliga mellanrum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Beskrivningen av den förmånsberättigade
personkretsen har kunnat göras korrektare i bilagan än i uppräkningen i
nuvarande 4§ såvitt gäller personer med anknytning till Asiatiska
utvecklingsbanken och Afrikanska utvecklingsfonden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Uppräkningarna
i de båda första kolumnerna av förmånsberättigade subjekt överensstämmer i
huvudsak med motsvarande uppräkningar i de nuvarande 3 och 4 §§. I några fall
avviker uppräkningarna dock från den nuvarande lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
lagen (1975: 1014) om ändring i 1966 års lag har ändring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section58&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section59&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;                                                  &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;gjorts
i 3 § 7 i den nuvarande lagen. Ändringen föranleddes av att riks­dagen godkänt
att Sverige ansluter sig till ett avtal den 7 april 1975 om upprättande av en
finansiell stödfond inom organisationen för ekono­miskt samarbete och
utveckling (OECD) och bestod i att stödfonden togs upp i punkt 7 tillsammans
med OECD (prop. 1975/76: 20, FiU 11, rskr 50). Lagändringen har ännu inte trätt
i kraft. I bilagan har OECD och stödfonden av tekniska skäl tagits upp under
skilda punkter.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
3 § upptar den nuvarande lagen under punkt 13 den internationella telesatellitorganisationen
Intelsat bland de organ som är berättigade till immunitet och privilegier.
Härigenom har vissa bestämmelser om skatte-och tullfrihet för Intelsat
införlivats med svensk lag. Dessa bestämmel­ser återfinns i överenskommelsen
den 20 augusti 1971 rörande den internationella telesatellitorganisationen Intelsat.
Detta avtal blev bin­dande för Sverige den 12 februari 1973.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utöver
bestämmelserna om skatte- och tullfrihet innehåller Intdsat-överenskommelsen
bestämmelser om skyldighet för parterna att upp­rätta ett särskilt protokoll, i
vilket immunitet och privilegier beviljas Intelsat och dess tjänstemän m. fl.
samt personer som deltar i skilje­domsförfarande enligt Intdsat-överenskommelsen
och en driftöverens­kommelse som ansluter till denna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att Sverige skulle kunna tillträda protokollet utan ytterligare ändringar i
lagen genomfördes samtidigt med ändringarna i 3 § ytter­ligare ett par
ändringar som innebar dels att nuvarande 4 § 1 komplet­terades med en
hänvisning till 3 § 13, dels att till nuvarande 4 § foga­des en ny punkt, 9,
avseende personer som deltar i skiljedomsförfarande enligt Intdsat-överenskommelserna
(prop. 1973: 24). Något privilegie­protokoll för Intelsat har emdlertid ännu
inte kommt till stånd. Lag­ändringarna har därför satts i kraft bara såvitt
avser nuvarande 3 §.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Eftersom
protokollet skall vara fristående från Intelsat-överenskom-mdserna, kan det
träda i kraft gentemot en part i Intdsat-avtalet först sedan det tillträtts av
denna. Protokollet kommer därför att föreläggas riksdagen för godkännande innan
tillträde sker för svensk del. Med hänsyn härtill föreslås att någon
motsvarighet till bestämmelserna rö­rande Intelsat i nuvarande 4 § inte tas med
i bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Detta
skulle svårligen låta sig göra, eftersom det beträffande dessa bestämmelser
ännu inte finns någon överenskommelse att hänvisa till. Det föreslås att bUagan
i stället kompletteras med de nödvändiga till­läggen i samband med att
riksdagen godkänner ett eventuellt framtida privilegieprotokoll för Intelsat.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vidare
har regeringen i prop. 1975/76: 108 föreslagit riksdagen att dels godkänna
Sveriges anslutning till överenskommelsen den 4 decem­ber 1975 om upprättande
av Nordiska investeringsbanken, dds anta bl. a. ett förslag till ändring i 1966
års lag innebärande att investerings-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section60&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section61&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop.
1975/76: 205&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;banken under en ny punkt 18 förs in i uppräkningen i 3 § i
den nu­varande lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Under förutsättning att riksdagen bifaller regeringens
förslag bör investeringsbanken tas upp i bilagan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Slutiigen har regeringen i proposition 1975/76: 186
föreslagit att riksdagen godkänner 1976 års internationella kaffeavtal. Enligt
detta avtal skall regeringarna i den intemationella kaffeorganisationens med­lemsländer
bevilja organisationen samma lättnader i fråga om valuta-och
växelkursrestriktioner, innehav av bankkonton samt överföring av penningmedel
som beviljas FN:s fackorgan. Om riksdagen godkänner avtalet bör internationella
kaffeorganisationen tas upp bland de för­månsberättigade subjekten i bilagan
till lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5.2 Förslaget till lag om ändring i utlänningslagen&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Den förordade nya lagstiftningen om immunitet och
privilegier för­anleder viss följdändring i utlänningslagen (1954: 193).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I 69 § sistnämnda lag föreskrivs i första stycket att
lagen äger till­lämpning på främmande makters i Sverige anställda diplomatiska
och avlönade konsulära tjänstemän samt deras familjer och betjäning och
beträffande främmande makters kurirer endast i den män regeringen förordnar.
Enligt andra stycket samma lag skall i fråga om annan ut­länning som är
berättigad tUl förmåner enligt 1966 års lag iakttas de in­skränkningar som
följer av 1, 3 eller 4 § nämnda lag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;I utlänningslagen bör den i 69 § andra stycket intagna
hänvisningen till vissa lagrum i 1966 års lag ändras till att avse 2—5 §§ i den
nya lagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Lagen om ändring i utlänningslagen bör träda i kraft
samtidigt med den nya lagstiftningen om immunitet och privilegier.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;6    Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;lag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
antaga förslagen till&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;1.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om immunitet och privilegier i
vissa fall,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt'&gt;2.&lt;span style='font:7.0pt "Times New Roman"'&gt;&amp;nbsp; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'&gt;lag om ändring i utlänningslagen
(1954: 193).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;7    Beslut&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
före­draganden har lagt fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'&gt;NORSTEDTS TRYCKERI    STOCKHOLM   1976 760229&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section62&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section63&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section64&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>FZ03205</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_197576__205.pdf</filnamn>
<filstorlek>1130557</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med förslag till lag om immunitet och privilegier i vaissa fall, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/764AB276-FC90-4412-B55B-29F42D2651B7</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
</dokumentstatus>