2448397FZ032041975/76204propproppropProposition 1975/76:204PropositionProposition20401976-03-25 00:00:002024-12-27 14:36:352008-06-12 17:20:11om ändringar i grundlagsregleringen av tryckfrihetenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03204/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ03204https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03204
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204 Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1975/76:204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändringar i grundlagsregleringen av tryckfriheten;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 25 mars 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:75.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslär riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLOF
PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:211.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LENNART
GEIJER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föreslås en partiell reform av tryckfrihetsförordningen (TF).
Reformen bygger till större delen på förslag som har förts fram av massmedieutredningen
i betänkandet om en ny massmediegrundlag (SOU 1975:49). Reformen berör tre
huvudområden: TF:s tillämpning på olika skrifter, meddelar- och
anonymitetsskydd samt tillsyn över förordningens efterlevnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
gäller f. n. endast skrifter som är framställda i tryckpress. I propositionen
föresläs att den skall tillämpas också på skrifter som har mångfaldigats genom
stencilering, fotokopiering eller liknande förfarande. För att sådan skrift
skall fä tryckfrihetsrättsligt skydd krävs dock som huvudregel att den är
försedd med uppgifter som i ett sammanhang anger att skriften är mångfaldigad,
vem som har mångfaldigat den och vilket är och på vilken ort det har skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TF är det i stor utsträckning tillåtet att, oberoende av vad som annars gäller,
lämna meddelanden till bl. a. tidningsredaktion för offentliggörande i tryckt
skrift. Denna frihet föreslås utvidgad och preciserad. Skyddet skall i princip
gälla också anskaffande av uppgift för publicering i tryckt skrift, förutsatt
att inte själva tillvägagångssättet är straffbelagt, såsom t. ex. vid inbrott.
Den länge diskuterade frågan om förhållandet mellan med-delarfrihet och
tystnadsplikt skall enligt propositionen lösas så, att endast de
tystnadsplikter som anges i en särskild lag har företräde framför
med-ddarfriheten. Endast uppsåtligt brott mot tystnadsplikt kan enligt propositionen
leda till straff för en meddelare. Den förordade lösningen överensstämmer,
förutom med massmedieutredningens förslag, också med den ståndpunkt som
tysinadspliktskommittén har intagit i sitt vid årsskiftet offentliggjorda
betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s. k. IB-affären visade på vissa brister i den processuella regleringen på
tryckfrihetsområdet. Åtal som gäller en sammanhängande brottslighet kan med
nuvarande regler komma att handläggas i olika processformer. Bl. a. i syfte att
få till stånd en enhetlig åklagar- och domstolsprövning föreslås i
propositionen att den ordning, som gäller för tryckfrihetsbrott, i allmänhet
skall tillämpas också i de fall då straffansvar kommer i fråga för den som har
meddelat uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift eller för den som har
anskaffat uppgifter i sådant syfte. Detta belyder alt åtal i regel får väckas
bara av justitiekanslern och att åtalet skall prövas av tryckfrihelsdomstol och
alltså normalt av jury.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som lämnar meddelande för publicering i tryckt skrift har enligt TF rätt att
vara anonym. Detsamma gäller författare till tryckt skrift. Anonymitetsskyddet
föreslås i propositionen bli förstärkt. Sålunda skall den krets som är skyldig
att iaktta tystnad om meddelares och författares identitet utvidgas. Villkoren
för att denna tystnadsplikt skall vika vid vittnesförhör skärps. Dessutom
införs i TF ett straffsanktionerat förbud för myndighet och annat allmänt organ
att forska efter anonym författare eller meddelare, när TF inte tillåter
ingripande mot denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
över att tryckfriheten inte missbrukas utövas i dag av justitieministern, som
till sin hjälp harsärskilda tryckfrihetsombud. Denna ordning föreslås bli
avskaffad. Tillsynen skall i stället ankomma på justitiekanslern. Denne är
liksom hittills ensam åklagare i tryckfrihetsmål. Regeringen har emellertid
enligt förslaget visst infiytande i åtalsfrågor. Den kan sålunda enligt
uttrycklig bestämmelse anmäla skrift lill åtal. Möjlighet öppnas vidare att i
lag göra åtal för vissa iryckfrihetsbrott beroende av medgivande från
regeringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:61.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i tryckfrihetsförordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fräga om tryckfrihetsförordningen'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
alt nuvarande 4 kap. 2, 3, 5 och 7 §§ samt 14 kap. 4 § skall upphöra att gälla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att nuvarande 4 kap. 4, 6, 8 och 9 §§ skall betecknas 4 kap. 2, 4, 5 respektive
3 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att 1 kap. I, 5, 6 och 9 §§, 3 kap. 1-5 §§, 4 kap. I §, nya 4 kap. 2, 4 och
5§§, 5 kap. I, 2, 4-6, 8 och 9 §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 3-6 och 8 §§, 8 kap. 1-6
och 8 §§, 9 kap. 1-3 §§, 10 kap. 2-A, 7, 8, 11 och 12 §§, 11 kap. 1 §, 12 kap.
I, 2, 13 och 14§§, 13 kap. 3-5 §§, 14 kap. 1 och 5 §§ samt rubriken till 4 kap.
skall ha nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att i förordningen skall införas två nya paragrafer, 3 kap, 6 § och 10 kap, 14
S, av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tryckfrihet förslås vatie svensk medborgares rätt att, utan några av myndighet
eller annat allmänt organ i förväg lagda hinder, utgiva skrifter, att sedermera
endast inför laglig domstol kunna tilltalas för deras innehåll och att icke i
annat fall kunna straffas därför, än om detta innehåll strider mot tydlig lag,
given att bevara allmänt lugn, utan att återhålla allmän upplysning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med de i första stycket angivna gmnderna för en allmän
tryckfrihet och till säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig
upplysning skall det stå varje svensk medborgare fritt att, med iakttagande av
de bestämmelser som äro i denna förordning meddelade till skydd för enskild
rätt och allmän säkerhet, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter,
offentliggöra allmänna handlingar samt meddela uppgifter och underrättelser i
vad ämne som helst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
skall ock stå envar fritt att.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Det skall ock stå envar fritt att,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
alla de fall då ej annat är i denna i alla de fall då ej annat är i denna
förordning föreskrivet, meddela förordning föreskrivet, meddela uppgifter och
underrättelser i vad uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för
offentliggörande ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till dess
författare eller i tryckt skrift till författare eller an-ulgivare eller, om
för skriften finnes nan som är att anse som upphovsman särskild redaktion, till
denna eller till UU framstäUning i skriften, UU skriftens företag för
yrkesmässig förmedling utgivare eller, om för skriften finnes av nyheter till
periodiska skrifter, särskild redaktion, till denna eller till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
för yrkesmässig förmedling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Förordningen omtryckt 1974:308,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av nyheter eller andra meddelanden till periodiska
skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vidare
skaU envar äga rän alt, om ej annat följer av denna förordning, anskaffa
uppgifter och underrättelser I vad ämne som helst för att offentliggöra dem I
tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i föregående stycke.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna förordning äger tillämpning allenast å skrift, som
framställts i tryckpress. Till skrift hänföres karta, ritning eller bild, även
om den ej åtföljes av text.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5i;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna förordning äger tillämpning å skrift, som
framställts i tryckpress. Den skaU ock tillämpas å skrift, som mångfaldigats
genom stencilering, fotokopiering eller liknande lekniskt förfarande, om</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivningsbevis
gäller för skriften; eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skriften
är försedd med beteckning, som utvisar att den är mångfaldigad, samt i
anslutning däriiU tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och
om ort och år för mångfaldigandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelse i förordningen som har avseende å skrift som
framställts i tryckpress eller å tryckning skaU, när ej annat angives, äga
motsvarande tiU-lämpning å annan skrift, vara förordningen enligt första
stycket är tillämplig, eller å mångfaldigande av sådan skrift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skrift hänföres bild, även om den ej åtföljes av
text.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tryckt
skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. Skrift anses utgiven,
då den blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tryckt
skrift skall, för att anses såsom sådan, vara utgiven. Skrift anses utgiven,
då den blivit utlämnad till salu eller för spridning på annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:12.0pt;
margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>sätt;
vad nu sagts gälle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de skola hållas
hemliga.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydetse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>sätt;
vad nu sagts gälle dock icke myndighets tryckta handlingar, om de ej äro
tillgängliga för envar.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om förbud mot kommersiell
annons i den mån annonsen användes vid marknadsföring av alkoholhaltiga
drycker eller tobaksvaror;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om förbud mot offentiiggörande
i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär
otillböriigt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller
oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant
offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
hinder av denna förordning gäller vad i lag är stadgat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om förbud mot kommersiell
annons i den mån annonsen användes vid marknadsföring av alkoholhaltiga
drycker eller tobaksvaror;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om förbud mot offentliggörande
i yrkesmässig kreditupplysningsverksamhet av kreditupplysning, som innebär
otillböriigt intrång i enskilds personliga integritet eller som innehåller
oriktig eller missvisande uppgift, om ersättningsskyldighet för sådant
offentliggörande samt om rättelse av oriktig eller missvisande uppgift;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om ansvar och
ersättningsskyldighet som avser del sätt på vilket uppgift eller underrättelse
anskaffats.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Författare
till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn utsättas å skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 1 och 2 §§ omför-Jättares anonymitet skola äga motsvarande lillämpning
ifråga om den som, utan att varaförfattare, påsatt i 1 kap. I § tredje slyckel
sägs lämnal meddelande för ojfeniliggörande i tryckt skrift, stadgandet 12 §
även beträffande meddelande, avsen för tiyckl skrift, som ej ärperiodisk.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vadiloch3
§ är stadgat om förfal-taresanonymitet skaUäven avse utgivaren av tiyckt
skrift som ej är periodisk.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>l§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Författare
till tryckt skrift vare ej skyldig att låta sitt namn eller sin pseudonym eller
signatur utsättas å skriften. Vad nu sagts äger motsvarande lillämpning
beiräffande den som lämnal meddelande enligl 1 kap. 1 § tredje styckei, såocki
fråga om utgivare a v tryckt skrift som ej är periodisk.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej må i tryckfrihetsmål fråga väckas om någons
författarskap lUI periodisk skrift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ss</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående någons författarskap tiU tiyckl skrift, som ej är
periodisk, må i tryckfrihetsmål fråga väckas, allenast om JÖrfattaren å
skriften angivits med si7r namn eller med pseudonym, som enligt vad allmänt är
känt åsyftar honom, eller han i skriftlig förklaring erkänt sig vara
författaren eller inför domstol i mälet självmant avgivit sådant erkännande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>/ mål som rör nyckfrihelsbroti må fråga ej väckas om vem
som är för-.fattare eller har lämnal meddelande enligt 1 kap. 1 ,s tredje
stycket, ej heller om vem som är utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk,
öm förskrift, som ej är periodisk, författare eller utgivare har angivils å
skriften med namn eller med pseudonym eller signatur, som enligl vad allmänt är
känt åsyftarie-stämd person, eller någon i skriftlig förklaring erkänt sig vara
författaren eller utgivaren eller inför domstol i målet självmant avgivit
sådani erkännande, må dock .frågan om han är ansvarig behandlas i målet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om vem som är ansvarig för broll enligt 7 kap. 3
<f må ulan hinder av första stycket handläggas I samma rättegång som mål som
där angives.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra stycket</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Boktryckare, förläggare eller annan, som haratt taga
befattning med skrifts liycknlng eller med tiyckt skrifts utgivning, må mot
författarens vilja ej heller annorledes uppenbara vem författaren är, med
mindre sådan skyldighet är i lag föreskriven.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3s</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har tagit befanning med tiUkomsten eller
utgivningen av tryckt Skrift eller med framställning som var avsedd all införas
i tryckt skrift och den som har varit verksam inom förelag för utgivning av
tryckta skrifter eller Inom företag för yrkesmässig förmedUng av nyheter eller
andra meddelanden Ull periodiska skrifter må Icke röja vad han därvid erfarit
om vem som är författare eller har lämnal meddelande enligt I kap. 1 s**
tredje slycket eller är utgivare av skrift som ej är periodisk, om ej</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. denne har samtyckt därtill;</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.fråga
därom får väckas enligt 2 försia stycket;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga är
om brotl som angives i 7 kap. 3 § första stycket 1;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.fråga
är om bron enligl 7 kap. 2 I eller 3 ,| första stycket 2 eller 3 och rätten
flnner det erforderligt an vid förhandUng uppgifl lämnas, huruvida den som är
tilltalad eller skäligen misstänkiför brottet har lämnal meddelandet eller
medverkat UU framstäUningen;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätten
av hänsyn till aUmänt eller enskih intresse finner del vara av synneriig vikt
att uppgift i saken lämnas vid vittnesförhör eller förhör med part under
sanningsförsäkran.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:143.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Myndighet
eller annal allmänt organ må ej efterforska författaren IiU framstäUning som
införts eller varit avsedd alt Införas I tryckt skrift, den som utglvU eller
avsen alt utgiva framstäUning i sådan skrift eller den som lämnat meddelande
enligt 1 kap. 1 ■J» Iredje slycket, i vidare månan som erfordrasför ålal
eller annat ingripande mot honom som ej står i strid med denna förordning. Får
efterforskning förekomma, skall därvid beaktas den i 3 § angivna tystnadsplikten.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsätter någon mot författarens eller, i fall som avses i
4 §, mot utgivarens eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn eller
pseudonym, straffes med dagsböter eller, om omständigheterna äro synneriigen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utsätter någon mot författarens eller, i fall som avses i
/ §, mot utgivarens eller meddelarens vilja å tryckt skrift dennes namn,
pseudonym eller signatur eller åsidosätter någon sin tystnadsplikt enligt 3
§, straffes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>försvårande,
med fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom författare,
utgivare eller meddelare utsattes namnet å eller pseudonym för annan person
än den verklige författaren, utgivaren eiler meddelaren. För obehörigt röjande
i annat fall av förfallare, utgivare eller meddelare vare straffet böler, lägst
femtio och högst femhundra kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott,
som avses I denna paragraf, må ej åtalas av allmän åklagare, om ej målsäganden
anmält brottet till åtal.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
böter eller fängelse i högst ett år. Lag samma vare, om å skriften såsom författare,
utgivare eller meddelare utsattes namnet å eller pseudonymen eller signaturen
för annan person än den verkliga författaren, utgivaren eller meddelaren.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>För efterforskning i
strid med 4 >) första punkten dömes tiU böter eller fängelse i högst en år.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Allmäni åtaf för brolt som
avses i första stycket må väckas endasl om målsäganden anmält brottet till
åtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.1</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Medförfaltare
likställes i detta kapitelannan som äratt anse som upphovsman UU framstäUning
som införts eller är avsedd att införas i tryckt skrift.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
boktryckare och boktryckeri</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>öm
tryckta skrifters framställning</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster
skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.
Inrättning för sådan framstäUning benämnes i denna förordning boktryckeri.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätt
att själv eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster
skall tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></i></b><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Å varje tryckalster,
som framställes här I riket och är avsen an här givas, skall boktryckaren låta
utsätta boktryckeriets namn eller firma, tryckningsorten och tryckningsåret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
nu sagts skaU dock ej avse tryckalster, som är att hänföra UU bild- eller
Ullföllighetsiiyck.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Skrift, som i riket
framställes genom tryckpress eller som här mångfaldigas genom stencilering,
fotokopering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken gäller
utgivningsbevis, skaU innehålla tydliga uppgifter om vem som har tryckt eller
eljesi mångfaldigat skriften samt om ort och år för mång-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>faldlgandet, om skriften är avsedd att utgivas I riket och
ej är an hänföra UU bild- eller lillfälligheisiryck.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utsättande av uppgifter som avses I första stycket d
skrift, som mångfaldigas genom stencilering, fotokopiering eller Uknande
tekniskt förfarande och för vilken ej gäller utgivningsbevis, är föreskrivet 11
kap. 5 : första stycket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Boktryckare
är skyldig all under ett år förvara och på polismyndighets begäran för
granskning tillhandahåUa ett exemplaravalla tryckalster, som utgått från
tryckeriet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>A v
varje tryckt skrift, som framstäUts vid boktryckeri här I riket, skall boktryckaren,
samtidigt med skriftens utgivande, för granskning avlämna ell exemplar
(granskningsexemplar), Stockholm UU chefen för justitiedepartementet och å
annan ort UU lians där förordnade ombud. Efter medgivande av chefenför nämnda
departemeni må dock med skriftens avlämnande anstå IiU viss tid efter utgivandet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Granskningsexemplar skaU vara fullständigt och felfritt
samt i övrigi i samma skick som de för spridning avsedda exemplaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i första stycket föreskrivits skall ej avsebild-eller
lillfäUighelstiyckoch ej heller meddelanden från of fentlig myn -dighet.
Regeringen äger ock I andra JäU medgiva undantag .från vad i försia stycket
föresklivits.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Angående skyldighel för bokliycka-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4§</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
skyldighet alt bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och alt lämna
exemplar av skrift till bibliotek eller arkivföreskrives i lag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ren an avlämna för bibliotek avsedda exemplar av tiyckl
skrift meddelas bestämmelser I lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>S</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fullgöres ej anmälningsskyldighet enligt 3 §. vare
straffet böter, lägst femtio och högsl femhundra kronor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överträder
boktryckare vad i 4 eller 6 § är föresklivet eller åsidosäiter han sin
skyldighet an avlämna granskningsexemplar enligl 7 §, straffes med dagsböter;
har skriften förklarats brottslig eller äro omsländighelerna eljesi synnerligen
försvårande, må dömas UU .föngelse i högst ett år.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som framställer skrift och därvid bryter mot 2
.forsla stycket dömes till böler eller fängelse i högst ell år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ägare
till periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk
person, om ej annal.föreskrives I lag.</span></i></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare lill periodisk skrift skall vara svensk medborgare
eller svensk juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:151.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ifråga om det ansvar som enligl denna förordning åligger
ägaren skaU, då hans egendom står underjörvaltning av förmyndare dlergodman,
denne anses som ägare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=69>
<tr>
<td valign=top align=left height=69 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare
skall vara svensk medborgare och äga hemvist inom riket. Ej må den vara
utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För periodisk skrift skall finnas en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:153.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utgivare
skall vara svensk medborgare, om ej annat föreskrives i lag. Han skaU äga
hemvist inom riket. Ej må den vara utgivare som är omyndig eller i
konkurstillstånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom
hos chefen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då utgivare utsetts, åligge ägaren att göra anmälan därom
hos myn-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jör
juslitiedepariementel. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och
hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller de 12 § föreskrivna
behörighetsvillkoren samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget
att vara utgivare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dighet
som angives i lag. Anmälan skall innehålla uppgift å utgivarens namn och
hemvist. Vid anmälan skall fogas bevis att utgivaren fyller föreskrivna
behörlghetsviUkor samt förklaring av utgivaren att han åtagit sig uppdraget att
vara utgivare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=390 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utgivningsbevis må ej
utfärdas, innan anmälan om utgivare enligt 4 § gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Företer skriftens titel
sådan likhet med titeln på skrift, för vilken utgivningsbevis tidigare
utfärdats, att förväxling lätt kan ske, må ansökan avslås.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Periodisk skrift må icke
utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt denna förordning icke möter
för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, på ansökan av ägaren, av
chefen för Justitiedepariementet. I ansökan skola uppgivas skriftens titel och
tryckningsori samt utgivningsplanen för skriften.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Periodisk skrift må icke
utgivas, innan bevis utfärdats att hinder enligt denna förordning icke möter
för skriftens utgivning. Utgivningsbevis meddelas, på ansökan av ägaren, av
myndighet som avses i 4 §. I ansökan skola uppgivas skriftens titel och utgivningsort
samt utgivningsplanen för skriften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för Justitiedepariementet äger återkalla utfärdat utgivningsbevis:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om ägaren anmält att skriftens
utgivning upphört;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om äganderätten till
skriften övergått till annan än svensk medborgare eller svensk juridisk
person;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller de
i 2 § föreskrivna behörighetsvillkoren och behörig utgivare ej omedelbart
utses;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>om sex månader förflutit från den dag, dä
utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften utkommit;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Utfärdat
utgivningsbevis må återkallas:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. om
ägaren anmält att skriftens<br>
utgivning upphört;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om äganderätten till
skriften övergått till någon som ej fyller Jöre-skrivna behörighetsvillkor;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>om utgivare ej finnes eller utgivaren ej fyller
föreskrivna behörighetsvillkor och behörig utgivare ej omedelbart utses;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>om sex månader förflutit från den dag, då
utgivningsbeviset utfärdades, utan att skriften utkommit;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om den skrift, som beviset avser,
icke under något av de två senast förflutna kalenderåren å särskilda tider
utkommit med minst fyra nummer eller häften;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om inom sex månader, sedan
skriften första gången utkom, visas att beviset med hänsyn till stadgandet i 5
§ sista slycket icke bort utfärdas; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om titeln å en skrift typografiskt
sett givits sådan likhet med titeln å annan skrift, för vilken utgivningsbevis
utfärdats, att förväxling lätt kan ske samt rättelse ej omedelbart vidtages,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden, som avses i första stycket 2-7, skola, om det kan ske, ägaren och
utgivaren erhålla tillfälle att yttra sig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om den skrift, som beviset avser,
icke under något av de tvä senast förflutna kalenderåren ä särskilda tider
utkommit med minst fyra nummer eller häften;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om inom sex månader, sedan
skriften första gången utkom, visas att beviset med hänsyn lill stadgandet i 5
§ sista stycket icke bort utfärdas; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om titeln å en skrift typografiskt
sett givits sädan likhet med titeln å annan skrift, för vilken utgivningsbevis
utfärdats, att förväxling lätt kan ske samt rättelse ej omedelbart vidtages.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om återkaUelse meddelas av myndighet som avses 14 \f. I ärenden, som avses i
första stycket 2-7, skola, om det kan ske, ägaren och utgivaren erhålla
tillfälle att yttra sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
utgivaren enligl 2 ,| ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att
upphöra, åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt
att därom göra anmälan hos chefen för Justitiedepartementet. Angående sädan
anmälan äge vad i 4 § är föreskrivet motsvarande tilllämpning; vid anmälan
skall, om det kan ske, fogas bevis att den förre utgivaren erhållit del av
anmälan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
utgivaren ej längre behörig eller kommer hans uppdrag eljest att upphöra,
åligge ägaren att genast draga försorg om att ny utgivare utses samt att därom
göra anmälan hos myndighet som avses i 4 ,\, Angående sådan anmälan äge vad i 4
§ är föreskrivet motsvarande tillämpning; vid anmälan skall, om del kan ske,
fogas bevis alt den förre utgivaren erhållit del av anmälan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
utgivare av periodisk skrift må finnas en eller fiera ställföreträdare.
Ställföreträdare utses av utgivaren. Dä ställföreträdare utsetts, skall anmälan
därom göras hos chefen JörJiis-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>För
utgivare av periodisk skrift må finnas en eller flera ställföreträdare.
Ställföreträdare utses av utgivaren. Då ställföreträdare utsetts, skall anmälan
därom göras hos myndighei</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=153>
<tr>
<td valign=top align=left height=153 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
avses i 4 §. Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller för
utgivare föreskrivna behörlghetsviUkor samt förklaring dds av ställföreträdaren
att han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren all han godkänt
ställföreträdaren.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tiUedepariementel.
Vid anmälan skall fogas bevis att ställföreträdaren fyller de för utgivare 121
föreskrivna beliörighetsvillkoren samt förklaring dels av ställföreträdaren att
han åtagit sig uppdraget och dels av ägaren alt han godkänt ställföreträdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Angående ställföreträdare
gälle i övrigt vad i 2 § andra stycket är stadgat. Kommer utgivarens uppdrag
att upphöra, vare även uppdraget som ställföreträdare förfallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:78.0pt'><span style='font-family:Verdana'><■</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6
kap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Saknar tryckt skrift föreskriven uppgift om boktiyckeri, tiyckningsort eller
tryckningsår eller är uppgiften, ut-spridaren veteriigt, oriktig, straffes
utspridaren med böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
spridande av tryckt skrift som, utspridaren veteriigt, lagts under beslag
eller förklarats konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna
förordning meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning
av skrift som avses med sådant förbud, vare straffet dagsböter eller, om
omständigheterna äro synneriigen försvårande, fängelse i högst ett år.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Saknar
skrift, som avses i 4 kap. 2 <; första slycket, där föreskriven uppgift
eller är sådan uppgift eller uppgift enligt 1 kap. 5 ,s Jörsta stycket 2 å skrift,
som där åsyftas, utspridaren veterligt, oriklig, straffes utspridaren med
böter, lägst femtio och högst femhundra kronor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För spridande av tryckt
skrift som, utspridaren veteriigt, lagts under beslag eller förklarats
konfiskerad eller utgivits i strid mot förbud som enligt denna förordning
meddelats för skriftens utgivning eller uppenbart utgör fortsättning av skrift
som avses med sådani förbud, vare straffet böler eller fängelse i högst ett
år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:136.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:152.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Har
meddelande, som enligl 1 kap. 1 !f Iredje slyckel avlämnats för offentliggörande
i tryckt skrift, Icke blivit Infört I skriften och Innefanar del ärekränkning
mot enskild person, gälle om an-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svar för sådan ärekränkning vad i lag är stadgat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om någon
genom an lämna meddelande till annan förövar uppror, hög-förräderi,
landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri eller försök, förberedelse
eller stämpling till sådant brotl, så ock om någon som på
grundavallmänbefaltnlngeUerlochför utövande av lagstadgad tjänsteplikt erhållit
kännedom om Jöi hållande, varom han eljest enligt lag har an Iakttaga tystnad,
uppenbarar vad han sålunda erfarit, må, ehuru meddelandet skett för
offentliggörande i tryckt skrift, gärningen åtalas och ansvar därför ådömas
enligt vad därom är stadgal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ansvar för utlämnande av aUmän handling, som skaU
hållas hemlig, stadgas i den särskilda lag, som avses i 2 kap. 1 <f.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon lämnar meddelande, som avses i I kap. I tredje
stycket, eller, ulan alt svara enligl 8 kap.. medverkar UU framstäUning, som
införls eller är avsedd an införas i tiyckt skrift, såsom Jörjåttare eller
annan upphovsman eller såsom utgivare och därigenom gör sig skyldig UU</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>högförräderi,
uppror, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri,g/ov obehörig
befattning med hemlig uppgijt eller försök, förberedelse eller stämpling till
sådant brott;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>oriktigt
uilämnande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar eller
tUlhandahållande av sådan handling i strid med myndighets förbehåU vid dess
utlämnande, när gärningen är uppsåtlig: eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt i de fall som angivas isärskild lag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller om ansvar för sådant brott vad i lag är stadgat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon anskaffar uppgift eller underrättelse i sådant
syfte som avses i 1 kap. 1 .fiärde stycket och därigenom gör sig skyldig tiU
bron som angives i förevarande paragrafs första stycke 1, gäller om ansvar
härför vad I lag är stadgat.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en allmän
tryckfrihet skall sä-som otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan enligl
lag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med beaklande av det i 1 kap. angivna syftel med en
allmän tryckfrihet skall såsom otillåtet yttrande i tryckt skrift anses sådan
enligt lag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>straffbar
framställning som innefattar:</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1. högförräderi, förövat
med upp<br>
såt att riket eller del därav skall med<br>
våldsamma eller eljest lagstridiga<br>
medel eller med utländskt bistånd<br>
läggas under främmande makt eller<br>
bringas i beroende av sädan makt el<br>
ler att del av riket skall sålunda lös<br>
ryckas eller att åtgärd eller beslut av<br>
statschefen, regeringen, riksdagen<br>
eller högsta domarmakten skall med<br>
utländskt bistånd framtvingas eller<br>
hindras, såframt gärningen innebär<br>
fara för uppsåtets förverkligande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök,
förbereddsedler stämpling till sådant högförräderi;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>krigsanstiftan, såframt fara
för alt riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med
utländskt bistånd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppror, förövat med uppsåt att
statsskicket skall med vapenmakt eller eljest med våldsamma medel omstörtas
eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller
högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller hindras, såframt gärningen
innebär fara för uppsåtets förverkligande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till sådant uppror;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. landsförräderi
eller landssvek,<br>
i vad därigenom, då riket är i krig<br>
eller eljest i lag meddelade bestäm<br>
melser om sådant brott äga tillämp<br>
ning, nägon förieder krigsfolk höran<br>
de lill rikets eller med riket förbun<br>
den stats krigsmakt eller andra som<br>
äro verksamma för försvaret av riket<br>
till myteri, trolöshet eller modlöshet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>straffbar
framställning som innefattar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>högförräderi, förövat med uppsåt
alt riket eller del därav skall med våldsamma eller eljest lagstridiga medel
eller med utländskt bistånd läggas under främmande makt eller bringas i
beroende av sädan makt eller att del av riket skall sålunda lösryckas eller
alt åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller högsta
domarmakten skall med utländskt bistånd framtvingas eller hindras, såframt
gärningen innebär fara för uppsåtets förverkligande; försök, förberedelse eller
stämpling till sädant högförräderi;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>krigsanstiftan, såframt fara
för att riket skall invecklas i krig eller andra fientligheter framkallas med
utländskt bistånd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppror, förövat med uppsåt alt
statsskicket skall med vapenmakt ellereljest med våldsamma medel omstörtas
eller att åtgärd eller beslut av statschefen, regeringen, riksdagen eller
högsta domarmakten skall sålunda framivingas eller hindras, såframt gämingen
innebär fara för uppsåtets förverkligande;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till sädant uppror;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4, landsförräderi
eller landssvek,<br>
i vad därigenom, då riket är i krig<br>
eller eljest i lag meddelade bestäm<br>
melser om sädant brott äga tillämp<br>
ning, någon förleder krigsfolk höran<br>
de till rikets eller med riket förbun<br>
den stats krigsmakt eller andra som<br>
äro verksamma för försvaret av riket<br>
till myteri, trolöshet eller modlöshet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begår
annan dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller för
folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande
makt utan att militärt motstånd förekommer, för mol-ståndsverksamheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom någon av
oaktsamhet begår gärning som avses under 4,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>ärekränkning mot
Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot den som I egenskap av
riksföreståndare fullgör statschefens uppgifier;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>förolämpning mol någon
som innehar eller innehaft ämbete eller annan befattning, varmed ämbetsansvar
är förenat, eller någon som enligl regeringens förordnande åtnjuter skydd såsom
ämbetsman, om missfrmdsen sker i eller för hans befattning;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9. uppvigling,
varigenom någon<br>
söker förieda till brottslig gärning,<br>
svikande av medborgeriig skyldighet<br>
eller ohörsamhet mot myndighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10. spridande
av falskt rykte eller<br>
annat osant påstående, som är ägnat<br>
att framkalla fara för rikets säkerhet,<br>
eller gärning innebärande att någon<br>
till främmande makt framför eller lå<br>
ter framkomma sådant rykte eller<br>
påstående;</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
genom osann framställning sprider misströstan bland allmänheten eller begär
annan dylik förrädisk gärning som är till men för försvaret eller för
folkförsörjningen eller, om riket är helt eller delvis ockuperat av främmande
makt utan att militärt motstånd förekommer, för mot-ständsverksamheten;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till sådant landsförräderi eller landssvek;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.
landsskadlig vårdslöshet, i vad därigenom nägon av oaktsamhet begår gärning
som avses under 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>uppvigling, varigenom någon
söker förieda till brottslig gärning, svikande av medborgeriig skyldighet eller
ohörsamhet mot myndighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lyktesspridning Ull fara för
rikels säkerhet, varigenom, då riket är i krig eller eljest i lag meddelade
beslämmelser om sådant brott äga tUlämpning, någon sprider falskt rykte eller
annat osant påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet,
eller till främmande makt framför eller låter framkomma sådant rykte eller
påstående;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>spridande av Jålskl lykte eller
annal osant påslående, som är ägnat an framkalla Jära Jör lölkjörsörjnlngen
eller Jör allmän ordning och säkerhet eller, att undergräva aktningen Jör myndighet
eller annat organ, som äger beslula i allmänna angelägenheter;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hot mol eller missaktning för
folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt
ursprung eller med viss trosbekän-nelse; eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15. ärekränkning mot enskild person.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ärekränkning förstås i denna paragraf förtal
ochjörolämpning. Förtal Innebär, att nägon utpekar annan såsom brottslig eller
klandervärd i sitt levnadssätt eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att
utsätta denne för andras missaktning, dock ej om det med hänsyn till omständigheterna
var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att uppgiften var sann
eller att han hade skälig grund för den. Förtal av av-</span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><a href="file:///\\atle2-s\iden"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\iden</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>innefattar att gärningen år särande
för de efterievande eller att den eljest kan anses kränka den frid, som bör
tillkomma den avlidne. Förolämpning Innebäratt nägon smädar annan genom
kränkande lillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfiigt beleende mol
honom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>hot mot eller
missaktning för folkgrupp av viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt
eller etniskt ursprung eller med viss trosbekännelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förtal,
varigenom någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt
levnadssätt ellereljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för andras
missaktning, dock ej om del med hänsyn till omständigheterna var försvariigt
att lämna uppgift i saken och han visaratt uppgiften var sann eller att han
hade skälig grund för den;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10. förtal av avliden, om gärning<br>
som avses under 9 är sårande för de<br>
efterievande eller eljest kan anses<br>
kränka den frid, som bör tillkomma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den avlidne; eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11. förolämpning, varigenom nä<br>
gon smädar annan genom kränkan<br>
de lillmäle eller beskyllning eller<br>
genom annal skymfligt beteende<br>
mot honom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AUmän handling, som skall hållas hemlig, måejgenom tryckt
skrijt offentliggöras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej heller må genom tiyckt skrijt qf-Jéniliggöras uppgifter
rörande förhål-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5§</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsoni otillåtel ojfeniliggörande i tiyckt skri fl skall
anses sådan enligl lag straffbar gärning som innejäiiar:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. offentliggörande av uppgifter rörande förhållanden,
vilkas röjande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1976. I saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>landen,
vilkas röjande skulle enligt lag innefatta brott mot rikets säkerhet, vare sig
de härrörafrån aUmänna tiandllngar eller erhåUits på annat sätl. Vad enligt
förordnande av domstol eller av undersökningsledare I brottmål eller på grund
av myndighets förbehåU vid utlämnande av liandUng, som avses i första styckei,
icke må uppenbaras må ej genom tiyckt skrift offent liggöras.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
enligt lag innefatta brott mol rikets säkerhel;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>uppsåtligt
offentliggörande av allmän handling som ej är tillgänglig för envar;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>röjande av uppgifl,
varigenom den som enligt 8 kap. svarar för skriften uppsåtligen åsidosätter
iystnads-pllkt som avses I den i 3 i! försia stycket 3 angivna särskilda lagen.</span></i></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span></i>
<div class=Section96>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=50>
<tr>
<td valign=top align=left height=50 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6§ Vad i lag är stadgat
angående påföljd för brotl, som avses i 4 och 5 §§, gälle ock dä brottet är
att anse som tryckfrihetsbrott.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Angående enskilt anspråk
pä grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för
brott, som avses i 4 § 7 eller 15, mä ock, dä fråga är om periodisk skrift, på
yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Angående enskilt anspråk
på grund av tryckfrihetsbrott stadgas i 11 kap. Fälles den tilltalade för
brolt, som avses i 4 9. 10 eller 11. mä ock, dä fråga är om periodisk skrift,
pä yrkande förordnas att domen skall införas i skriften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riket befinner sig i
krig. Angående konfiskering av periodisk skrift, som sprides i strid mot utgivningsförbud
eller uppenbart utgör fortsättning av skrift som avses med sådant förbud,
gälle vad i allmänhet är stadgat om förverkande av föremål på grund av brotl.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samband med konfiskering
av periodisk skrift mä, då fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § l,
eller sädant enligt 5 § andra stycket otillätet offentliggörande som innefattar
spioneri, meddelas förbud att utgiva skriften under viss, av rätten bestämd
tid, högst sex månader från det domen i tryckfrihetsmålet vinner laga kraft.
Förbud som nu sagts må dock meddelas allenast då riket befinner sig i krig.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 samband med konfiskering
av periodisk skrift mä, dä fråga är om otillåtet yttrande, som avses i 4 § l,
eller sädant enligl 5 § / otillätet offentliggörande som innefattar spioneri
eller grov obehörig belättning med hemlig uppgijt, meddelas förbud att utgiva
skriften under viss, av rätten bestämd tid, högst sex månader från det domen i
tryckfrihetsmålet vinner laga kraft. Förbud som nu sagls må dock meddelas
allenasl dä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För tryckfrihetsbrott
genom perio- För iryckfrihetsbrott genom periodisk skrift svare den som
hos chefen disk skrift svare den som var anmäld för Justitiedepartementet
var anmäld som utgivare, dä skriften utgavs, som utgivare, då skriften
utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
ställföreträdare anmäld och har han inträtt som utgivare, svare ställföreträdaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fanns
ej ulgivningsbevis, då skrif- Fanns ej utgivningsbevis, då skrif<br>
ten utgavs, eller var utgivare, som ten utgavs, eller var utgivare, som<br>
enligt 1 § första slycket har att svara, enligl I § första slycket haratt
svara,<br>
enligt 5 kap. 2 § ej längre behörig eller ej längre behörig eller hade hans
upp-<br>
hade hans uppdrag eljesi upphört, drag eljest upphört, svare skriftens<br>
svare skriftens ägare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ägare
vare ock ansvarig, om utgivaren var utsedd för skens skull eller denne eljest,
då skriften utgavs, uppenbart icke innehade den befogenhet, som enligl 5 kap. 3
§ skall tillkomma honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Var
ställföreträdare, vilken inträtt som utgivare, ej längre behörig, då skriften
utgavs, eller hade hans uppdrag eljest upphört eller förelåg beträffande
ställföreträdaren förhållande, som i andra stycket sägs, svare utgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3s<br>
Kan det ej visas vem som var äga-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Kan del ej visas vem som var äga<br>
re, dä skriften utgavs, svare i ägarens</span></i><i><span style='font-family:
Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>re, då skriften
utgavs, svare i ägarens<br>
ställe boktryckaren.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ställe den som tiyckt skriften.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sprider
någon periodisk skrift.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Sprider någon periodisk skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
uppgift om boktryckeri saknas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>vara uppgift om vew som CoT/cfA:/'//'-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller,
honom veteriigt, är oriklig och</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ten saknas eller, utspridaren veteriigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
det ej utrönas, ,/ra« vilket bok-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>är oriktig, och kan det ej utrönas <span
style='text-transform:uppercase'>vé»/??</span></span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>tryckeri
skriften utgått, svare i bok-</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>som tryckt skriften, svare i stället för</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tryckarens
ställe utspridaren,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>den som tryckt skriften utspridaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5s
För tryckfrihetsbrott genom tryckt För iryckfrihetsbrott genom tryckt
skrift, som ej är periodisk, svare skrift, som ej är periodisk, svare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop, 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skriftens
författare, om han pä sätt i 3 kap, 3 sägs uppgivits vara författare till
skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits ulan hans
samtycke eller hans namn etter pseudonym uisatts därå mot hans vilja.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skriftens
författare, om han på sätt i 3 kap. 2 >; sägs uppgivits vara författare
till skriften. Författaren vare dock ej ansvarig, om skriften utgivits utan
hans samtycke eller hans namn, pseudonym eller signatur utsatts därå mot hans
vilja.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=188 height=103>
<tr>
<td valign=top align=left height=103 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är författare ej enligt
5 i; ansvarig för skrift, vilken innehåller eller är avsedd att innehålla
bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap. 3 S sägs särskild
utgivare för skriften uppgivits, svare utgivaren.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=137>
<tr>
<td valign=top align=left height=137 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Är författare ej enligt
5 ?! ansvarig för skrift, vilken innehäller eller är avsedd alt innehålla
bidrag av flera författare, och har på sätt i 3 kap, 2 § sägs särskild
utgivare för skriften uppgivils, svare utgivaren. För annan skrift än i
första stycket avses svare utgivaren, allenasl om författaren var avliden, då
skriften utgavs.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivaren
vare ej ansvarig, om hans namn eller pseudonym utsatts å skriften mot hans
vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan att vara
skriftens författare, åt boktryckare eller förläggare tillhandahållit den för
tryckning eller utgivning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utgivaren
vare ej ansvarig, om hans namn, pseudonym ellersignanir utsatts å skriften mot
hans vilja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgivare av tryckt skrift, som ej är periodisk, förstås den som, utan alt vara
skriftens författare, tillhandahållit den för tryckning och utgivning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Fanns ej föriäggare
eller kan det ej visas vem han är, svare i föriäg-garens ställe boktryckaren.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Fanns ej föriäggare
eller kan del ej visas vem han är, svare i föriäg-garens ställe den som tryckt
skriften.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:134.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Chefen för
justitiedepariementet</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>skall själv eller genom
ombud, som av</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>honom förordnas, vaka
över denna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:51.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>förordnings efterlevnad.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>JustUiekanslern
skall vaka över alt de gränser för tryckfriheten som angivas I denna
förordning ej överskridas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Instruktion för tryckfrlhelsombuden fastställes av chefen
för jusUliedepar-tementet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finner chefen för JustUledeparte-mentei aUmänt ålal böra
anställas för tryckfrihetsbrott, skaU han med överlämnande av skriften göra
anmälan därom hos justitiekanslern. Åven utan sådan anmälan äge
justitiekanslern väcka åtal för tryckfrihetsbroti, som hör under aUmänt åtal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f fråga om annat bron mot beslämmelserna I denna
förordning vare justitiekanslern åklagare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiekanslern är ensam åklagare i mål om
tryekfrihetsbroii. Ej må annan än JustUiekanslern inleda förundersökning
rörande iryckfrihetsbrott. Endast JustUiekanslern och rätten äga besluta om
tvångsmedel med anledning av misstanke om sådant brott, om ej annat är
föreskrivet i denna förordning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen äger hos justitiekanslern anmäla skrift UU åtal
för Iryckfrihels-bron. I lag må föreskrivas all allmänt åtal för
iiyekfrihetsbrotl må väckas endast efter regeringens medgivande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JustUiekanslern
är Ullika ensam åklagare i annat tryckfrihetsmål än mål om Iryckfrihetsbrott
samt i mål som eljest avser brott mot bestämmdse i denna förordning; om
befogenhet JÖr riksdagens ombudsman att vara åklagare i mål som nu angivits
gäller dock vad i lag är stadgal.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas inom sex
månader, sedan skriften utgivits och granskningsexemplar av skriften enligt 4
kap. 7 § avlämnats, vid påföljd att skriften eljest är från sådant åtal fri.
Utan hinder av vad nu sagts må dock, sedan allmänt ätal inom nämnda tid blivit
väckt, nytt åtal väckas mot annan, som är för brottet ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lag är stadgat om tid, inom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3'</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas, / fråga
om periodisk skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex
månader och i fråga om annan skrift Inom en år frän det skriften utgavs, vid
påföljd alt skriften eljest är frän sädant åtal fri. Utan hinder av vad nu
sagts må dock, sedan allmänt åtal inom nämnda lid blivit väckt, nytt åtal
väckas mol annan, som är för brollet ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i lag är stadgat om tid, inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilken broll skall beivras för att straff ej skall anses
jörfallet, gälle även i fråga om iryckfrihetsbrott.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilken brott skall beivras för att på-följdför brotl ej
skall anses bortfallen, gälle även i fråga om tryckfrihetsbrott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:133.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10
kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos
rätten gjorts om skriftens konfiskering, mä, om brottet hör under allmänt åtal,
förordnande enligt 1 § om beslag och utgivningsförbud meddelas av chefen JÖr
justitiedepariementet. Han äger ock uppdraga ål iryckfrihetsom-bud att meddela
förordnande om beslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan åtal för tryckfrihetsbrott väckts eller ansökan hos
rätten gjorts om skriftens konfiskering, må, om brottet hör under allmänt åtal,
förordnande enligt 1 § om beslag och utgivningsförbud meddelas av justitiekanslern.
1 lag må föreskrivas att även aUmän åklagare äger förordna om beslag inom sitt
verksamhetsområde.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3§
Förordnande, som avses i 2 jj, må ej meddelas senare än en vecka efter det
skriften utgivits och granskningsexemplar av skriften enligl 4 kap. 7 §
avlämnats.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då tryckfrihetsombud förordnai om beslag, skall anmälan
därom jämte ett exemplar av skriften skyndsamt insändas IiU chefen för
justitiedepartementet; denne har att genasi pröva huruvida beslaget skall äga
bestånd. Har enligl vad nedan siadgas tiyckt skrift tagits I förbar, skall, så
snari ske kan, chefen för justitiedepartementet pröva, huruvida skriften skall
läggas under beslag; beslul därom må meddelas Ulan hinder av vad i första
stycket är stadgat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då chefen för justitiedepariementet förordnat om beslag
eller fastställt beslag varom tryckfrihetsombud för-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dä atlmän åklagare förordnat om beslag, skall anmälan
därom skyndsamt göras hosjuslitiekanslern. Denne har att genasi pröva huruvida
beslaget skall äga bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då justitiekanslern förordnat om beslag eller fastställt
beslag varom allmän åklagare förordnat, skall ålal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ordnat,
skall skriften med underrättelse om beslaget genast överiämnas Ull
justiliekanslem. År et ätal väckt eller ansökan om konfiskering av skriften
gjord inom två veckor, sedan justitiekanslern mottog underrättelsen, vare
beslaget samt, om utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfallet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>vara
väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom tvä veckor, sedan
justitiekanslern meddelade beslutet. Sker det ef, vare beslaget samt, om
utgivningsförbud är därmed förenat, även förbudet förfal-</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Id,</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=185 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förordnande om beslag
skall av polismyndighet genast verkställas.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1'</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:149.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Förordnande om beslag skall av polismyndighet genast verkställas.
Beslag, varom tryckfrihetsombud I orten förordnat, verkställes dock. Innan det
blivit av chefen för justiliedepartemeniel JaslslälU, allenast I den orten.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
förbud mot spridande av tryckt skrift, som lagts under beslag är stadgat i 6
kap, 3 J,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=389 height=34>
<tr>
<td valign=top align=left height=34 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Verkställande av beslag
ä tryckt skrift skall uteslutande omfatta de för spridning avsedda exemplaren
av skriften.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bevis om tryckt skrifts
tagande i beslag skall ulan avgift tillställas såväl den, hos vilken beslaget
verkställes, som det boktryckeri, där skriften tryckts. Beviset skall
innehålla uppgift å det eller de stycken i skriften, vilka föranlett beslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bevis om tryckt skrifts
lagande i beslag skall utan avgift tillställas säväl den, hos vilken beslaget
verkställes, som den som tryckt skriften. Beviset skall innehålla uppgift å
det eller de stycken i skriften, vilka föranlett beslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Aniräffas
vid avdelning av krigsmakten tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan
enligt 7 kap, 4 S strafföar uppvigling att krigsman därigenom kan föriedas
åsidosätta sin tiänstepliki, må skriften efter beslut av befattningshavare,
som enligt lag har bestraffningsrätt över perso-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
riket I krig eller krigsfara och anträffas vid avdelning av försvarsmakten
tryckt skrift, som uppenbart innefattar sådan enligt 7 kap, 4;; strafftar
uppvigling alt krigsman därigenom kan föriedas åsidosätta sin tjänsteplikt, må
skriften efter beslut av befattningshavare, som enligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nal
vid avdelningen, i avbidan på förordnande om beslag tagas i förvar. Är fara i
dröjsmål, må även utan sådant beslut åtgärd som nu sagts vidtagas av annan
befattningshavare av officers eller underofficers grad. Anmälan därom skall
dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts; denne har alt
genasi pröva, om skriften skall kvarbliva i förvar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lag
har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, i avbidan på förordnande
om beslag tagas i förvar. Är fara i dröjsmål, må även utan sådant beslut som
avses i första stycket åtgärd som där sägs vidtagas av annan befattningshavare
enligt bestämmelser som meddelas I lag. Anmälan därom skall dock skyndsamt
göras hos befattningshavare som avses i första stycket. Denne har att genasi
pröva om skriften skall kvarbliva i förvar.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dä
enligt 11 § beslul meddelats angående tryckt skrifts lagande i förvar, skall
anmälan därom Jämte ett exemplar av skriften, så snart ske kan, överlämnas tiU
chefen för justitiedepartementet.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dä
enligt 11 § beslut meddelats angående tryckt skrifts lagande i förvar, skall
anmälan därom, så snart ske kan, göras hos JustUiekanslern. Denne har att
genast pröva, huruvida skriften skall läggas under beslag.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>14 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Exemplar av tiyckt skrift, vilket skäUgen kan antagas äga betydelse
för utredning i tryckfiihetsmål, må tagas i beslag. Därvid gäller vad i 2 och
3 \\s, 5 .jörsta slyckel, 6 <f, 7 :första slycket samt 9 är stadgat. I
övrigt skall i Ullämpliga ddar gälla vad i allmänhet är föreskiivei om beslag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§
Enskilt anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten mä grundas allenast
därå att den skrift, som anspråket avser, innefattar tryckfrihetsbrott, Sädant
anspråk må, om ej annat nedan stadgas, icke göras gällande mot annan än den som
enligl 8 kap, svarar för brottet. Har på grund av omständighet, som avses i 8
kap, 10 §, ansvaret övergått å honom, må anspråket göras gällande även mot den
som före honom haft att svara, om och i den omfattning sådant anspråk eljesi
enligt lag må göras gällande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad i 8 kap, 12 § är stadgat i fråga om ansvar gälle ock
beträffande enskilt anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om enskilt anspråk på grund av brotl enligt 7 kap. 2 eller
3 ,s gäller vad i lag är stadgal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:30.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=187 height=87>
<tr>
<td valign=top align=left height=87 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund
av iryckfrihetsbrott sä ock ansökningsmäl, som avses i 9 kap, 5S.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1§ Tryckfrihetsmål upptagas av tingsrätt inom vars
domkrets länsstyrelse har sitt säte. Förekommer anledning att även annan
tingsrätt inom länet skall äga upplaga tryckfrihetsmål, äger regeringen
förordna därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:151.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
tryckfrihetsmål hänföras mål angående ansvar eller enskilt anspråk på grund av
iryckfrihetsbrott så ock ansökningsmål, som avses i 9 kap, 5 vj, TiU
iiyckfrihetsmål hän-Jöras även mål angående ansvar eller enskill anspråk på
grund av broll enligl 7 kap. 3<f. Är fråga om brott enligl sistnämnda
paragrafs andra siycke och har den som anskaffat uppgiften eller underrättelsen
ej offentliggjort denna I tryckt skrift eller meddelal den UU annan för sädant
offeniliggörande, skaU dock målet handläggas som tryckfrihetsmål endast om det
är uppenbart all anskaffandet sken för offentliggörande i tryckt skrift.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall
frägan, huruvida skriften är broilslig, prövas av en jury om nio medlemmar,
såframt ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja utan sädan prövning
hänskjuta målel till rättens avgörande. Då jury prövar skriftens brottslighet,
skall skriften anses brottslig, om minst sex jurymän äro ense därom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2':</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall
frågan, huruvida brott föreligger, prövas av en jury om nio medlemmar, såframt
ej parterna å ömse sidor förklara sig vilja ulan sådan prövning hänskjuta målet
till rättens avgörande. Frågan, huruvida den tiUtalade enligl 8 kap. är
ansvarig lör skrift, prövas dock alltid cnbari av rätten. Då jury prövar,
huruvida brott .löreligger. skall så anses vara fallet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
juryn att skriften icke är broltsligskaW den tilltalade frikännas. Har juryn
ansett skriften broilslig, skall även rätten pröva skriftens brotislighei. Är
rälten av annan mening än juryn, äge rällen frikänna den tilltalade eller
hänföra brottet under mildare strafföeslämmelse än den som juryn tillämpat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om minst sex jurym</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ro ense d</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>rom.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Finner juryn att brott
icke löreligger, skall den tilltalade frikännas. Har juryn/t/««/7 bron
föreligga, skall även rätten pröva frågan härom. Är rätten av annan mening än
juryn, äge rälten frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare
strafföeslämmelse än den som juryn tillämpat. Högre rält, dil talan mot
tingsrättens dom fulljöljis, äge ej i vidare mån än tingsrätten frångå juryns
bedömning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>13 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomma
samtidigt flera mål, vari jury skidl deltaga, må med parternas samtycke rätten
förordna all samma jury skall tiänstgöra i alla målen. Skall jury ulses
gemensamt för flera mäl, äge vad i 11 ;; är stadgat om uteslutning av juryman i
mål, vari å ena sidan äro flera parter, motsvarande tillämpning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekomma
samtidigt flera mål, vari jury skall deltaga, må rätten, efter parternas
hörande, förordna att samma jury skall tjänstgöra i alla målen. Skall jury
utses gemensamt för fiera mål, äge vad i 11 i; är stadgat om uteslutning av
juryman i mål, vari å ena sidan äro flera parter, mot svarande tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=389 height=67>
<tr>
<td valign=top align=left height=67 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>14 § Föres i mäl om
ansvar jämväl talan om enskilt anspråk mot annan än den tilltalade, skola de
åigärder av svarandepart, som avses i 2 § första stycket, 10 Sandra stycket
och 12 5; andra styckei, ankomma påden tilltalade.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Då talan utan samband med
åtal fåres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rättegången
i sådant mål vad i 2 och 10-13 SS är föreskrivet; har skriftens brottslighet
tidigare prövats i mål om ansvar för iryckfrihetsbron, skall dock prövning av
skriftens brottslighet ej ånyo äga rum, I ansökningsmål skall den uteslutning
av jurymän, som eljest ankommer pä parterna, företagas av rätten genom
lottning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dä talan ulan samband med
åtal föres om tryckt skrifts konfiskering eller om enskilt anspråk gälle om rät
tegången i sådant mål vad i 2 och 10-13 SS är föreskrivet; har frågan huruvida
brott föreligger tidigare prö vats i Iiyckfrihetsmål avseende ansvar för öra»,
skall dock prövning av <span style='text-transform:uppercase'>m/«- </span>ma
fråga ej ånyo äga rum, 1 ansök ningsmål skall den utesluiningavju- rymän, som
eljest ankommer på parterna, förelagas av rälten genom lottning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse 13 kap.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
denna förordning är stadgat om boktryckares ansvarighet skall i fråga om
skrift, som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften för
spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han är eller han ej, då
skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligl 6 kap, är att anse
som utsprida re.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
denna förordning är stadgat om ansvarighet för den som tryckt skrift skall i
fråga om skrift, som tryckts utom riket, avse den som låtit utlämna skriften
för spridning inom riket eller, om det ej kan visas vem han är eller han ej, då
skriften här utgavs, ägde hemvist inom riket, den som enligt 6 kap, är att anse
som utspridare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av periodisk skrift, för vilken utgivningsbevis skall
finnas eller ändock utfärdats, skall granskningsexemplar avlämnas enligt vad
därom är i 4 kap. 7 § föreskrivet. Vad nu sagts gälle ock skrift, som ej är
periodisk, om skriften helt eller UU någon del är avfattad på svenska språket
samt ej införes allenast i enstaka exemplar.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i första slyckel föreskrivna skyldigheten skall i
fråga om periodisk skrift åvila utgivaren och beiräffande annan skri ft
förläggaren eller, om förläggare ej finnes, den som låtit utlämna skriften
för spridning inom riket. Fullgöres ej sådan skyldighet, äge vad i 4 kap. 8 iJi
är stadgat moisvarande lillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Angående
skyldighel all avlämna för bibliotek avsedda exemplar av skrift, som tiyckts
utom riket, meddelas bestämmelser i lag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skyldighet all jÖr granskning bevara exemplar av
skrift, som iryckis utom rikei, och att lämna exemplar av sådan skrift Ull
bibliotek eller arkiv föreskrives i lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besiämmelsen i 1 kap, 1 S tredje stycket angående
meddelande av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5S</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 1 kap, 1 S tredje och färde styckena
angående med-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifter och underrättelser för offentliggörande i
tryckt skrift skall gälla även meddelande för offentliggörande i skrift, som
tryckes utom riket, om ej meddelandet avser förhållande, vars röjande skulle
innefatta brotl mot rikets säkerhel eller varom meddelaren eljest enligl lag
haft att Iakttaga lystnad. Är meddelandet i sådant hänseende straffbart, gälle
vad därom är stadgat. Har meddelandet icke blivit infört I skriften och
Innefanar det ärekränkning mol enskild person, gälle om ansvar för sådan
ärekränkning vad i lag är stadgal.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket
och här utgives, i tillämpliga delar gälla vad i I kap,, 3 kap,, 4 kap 9 i), 6
kap,, 7 kap,, 8 kap, 1,2,5-7 och 10-12 SS samt 9-12 kap, är föreskrivet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen Ivdelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>delande och anskaffande av uppgifter och underrättelser
för offentliggörande i tryckt skrift skall gälla även meddelande för
offentliggörande i skrift, som tryckes utom riket, samt anskaffande för sådant
meddelande, om ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
eller anskaffandet Innefattar brott mol rikets säkerhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
innefattar utlämnande etter tUlhandahållande som avses i 7 kap. 3 § Jörsta
stycket 2;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>meddelandet
ulgör uppsåtligt åsidosättande av tystnadspUkt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är
meddelandet eller anskaffandet strafibart / angivei hänseende, gäller vad därom
är stadgal. Mål angående ansvar eller enskUt anspråk på grund av brott som nu
sagls skall handläggas som Iiyckfrihetsmål, när ej 12 kap. 1 andra stycket
iredje punkten har motsvarande tillämpning. I fråga om rän nu anonymitet för
meddelaren gäller vad i 3 kap. är stadgat; bestämmelsen i 3 i 3 skaU dock
omfatta även annat brott mot rikets säkerhet än som där avses.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt skall i fråga om skrift, som tryckts utom riket
och här utgives, i tillämpliga delar gälla vad i 1 kap., 3 kap., 6 kap., 7
kap,, 8 kap, 1, 2, 5-7 och 10-12 SS samt 9-12 kap, är föreskrivet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:134.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14
kap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i lag
är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av alt jury prövat
skriftens brottslig-hel, även dom i tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beviljas resning i mål, vari jury</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i lag
är stadgat om resning i mål i allmänhet gälle, utan hinder av all jury prövat
huruvida bron föreligger, även dom i tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beviljas resning i mäl, vari jury</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>prövat
skriftens brottslighet, och grun-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>prövat huruvida bron löreligger, och<br>
das resningen på omständighet som</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>grundas resningen på omständighet<br>
kan antagas hava inverkat på jury-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som kan antagas hava inverkat på<br>
prövningen, förordne högsta dom-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>juryprövningen, förordne högsta<br>
stolen alt målet skall ånyo upptagas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>domstolen alt målet skall ånyo upp-<br>
inför jury av den rätt som först dömt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lagas inför jury av den rätt som försl<br>
i mälet; dock äge högsta domstolen,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dömt i mälet; dock äge högsta döm<br>
da resning beviljas tillden tilltalades</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stolen, då resning beviljas till den till<br>
förmän och saken finnes uppenbar,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>talades förmån och saken finnes<br>
omedelbart ändra domen,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>uppenbar, omedelbart ändra domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
allt varom bestämmelse ej meddelats i denna förordning eller i särskild lag,
som utfärdas med stöd därav, gälle vad i lag eller författning eljest är
stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänning
vare, såvitt ej annat föl- Utlänning vare, såvitt ej annat föl<br>
jer av denna förordning eller annan jer av denna förordning eller annan<br>
lag eller författning, likställd med lag, likställd med svensk medborga-<br>
svensk medborgare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>re.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1
januari 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>De nya beslämmelserna äger ej
tillämpning på skrift, som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering
eller liknande tekniskt förfarande och som utgivits före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om rättegången i mål som före ikraftträdandet har
anhängiggjorts vid domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>I fråga om tid, inom vilken
allmänt åtal skall väckas, tillämpas de äldre bestämmelserna, om
granskningsexemplar av skrift som utgivits före ikraftträdandet avlämnats
dessförinnan. Har granskningsexemplar av sådan skrift ej avlämnats före
ikraftträdandet, skall allmänt åtal väckas inom sex månader därefter, vid
påföljd att skriften eljest är frän sädant ålal fri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Har chefen för
justitiedepartementet före ikraftträdandet förordnat om beslag eller fastställt
beslag varom tryckfrihelsombud förordnat, gäller äldre bestämmelser angående
beståndet av beslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beträffande ansökan om
utgivningsbevis, som har gjorts hos chefen för justitiedepartementet före
ikraftträdandet, gäller äldre beslämmelser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1976-03-25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson,
Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Geijer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändringar i grundlagsregleringen av
tryckfriheten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vårt land har yttrandefriheten i tryckt skrift ett särskilt starkt grundlagsskydd.
Sedan år 1810 har vi fortlöpande haft en särskild tryckfrihetsförordning av
grundlags karaklär. Den nu gällande iryckfrihetsförordningen (TF) är från är
1949, Tillkomsten av andra medier än det tryckta ordel, säsom radio och TV, har
emellertid medfört behov av alt utvidga garantierna för yttrandefriheten till
nya områden. Utvecklingen har även i övrigt aktualiserat en översyn av
gällande regler om yttrandefriheten i massmedier, Pä grund härav tillkallades i
maj 1970 massmedieutredningen (MMU)' med uppgift att ulreda frågan om en
enhetlig reglering i grundlag av yttrandefriheten i massmedier m, m.
Utredningen har i juli 1975 avlämnat sill huvudbetänkande (SOU 1975:49)
Massmediegrundlag, Betänkandet innehåller förslag till en ny grundlag,
massmediegrundlagen (MGL), avsedd all ersätta TF, I den nya grundlagen föresläs
bestämmelser om yttrandefriheten i tryckta och vissa andra skrifter, i radio
och TV och i film. Ett kapitel i MGL återger de bestämmelser om allmänna
handlingars offentlighet som har föreslagils av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommiltén
i dess belänkande (SOU 1975:22) Lag om allmänna handlingar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MMU:s betänkande har
remissbehandlats. Yttranden har avgetts av justitiekanslern (JK),
riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, Stockholms
tingsrätt, överbefälhavaren, rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Ledamöter vid tiden för huvudbetänkandels avgivande justitierådet Sven Romanus.
ordförande, samt riksdagsledamöterna Nils Carlshamre, Sven Gustafson, Gustaf
Jon-nergård. Lisa Mattson. Olle Svensson och Bengt Wiklund,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skolöverstyrdsen.dejuridiska
fakulteterna vid universiteten i Uppsala, Lund och Stockholm, Kungl,
biblioteket, forskningsbiblioteksrådet, konsistoriet vid Umeå universitet, Umeå
universitetsbibliotek, länsslyrelsen i Östergötlands län efter hörande av
Linköpings kommun, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, kommunfullmäktige i
Stockholm, Göteborg och Malmö, polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt,
postverket, televerket, riksskatteverket, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar,
statens lantmäteriverk, statens invandrarverk, konsumentverket,
marknadsdomstolen, konsumentombudsmannen, näringsfrihetsombudsmannen,
radionämnden, radioutredningen (U 1974:08), statens kulturråd,
tryckfrihetsombuden i Göteborg och Malmö, statens filmgranskningsråd, statens
barnfilmnämnd, statens biografbyrå, utredningen (Ju 1974:14) om reklam i
videogram, nämnden för samhällsinformation, utredningen (U 1971:13) ang, den
fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsområdet, integriletsskydds-kommittén
(Ju 1967:62), massmediekoncentrationsutredningen (Ju 1974:13), utredningen (Ju
1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och husrannsakan, JK-utredningen (Ju
1974:20) samt 1965 års musei- och utställningssakkunniga (E 1966:52),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har remissyttranden avgetts av Sveriges Radio AB, riksdagens ombudsmän (JO),
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges domareförbund, Föreningen Sveriges polismästare. Arbetarnas
bildningsförbund (ABF), Konstnäriiga och litterära yrkesutövares samarbeisnämnd
(KLYS), Svenska arkitekters riksförbund. Pressens opinionsnämnd. Allmänhetens
pressombudsman. Pressens samarbeisnämnd med redovisande av
medlemsorganisationernas. Svenska tid-ningsulgivareföreningens. Svenska
journalistförbundels och Publicistklubbens, delvis olika uppfattningar.
Svenska lidningsutgivareföreningen särskilt, Frilansklubben inom Svenska
journalistförbundet, Sveriges författarförbund. Svenska
bokförläggareföreningen. Svenska bokhandlareföreningen. Svenska
iryckeriföreningen. Tidningarnas Telegrambyrå AB (TT), AB Svenska Pressbyrån.
Sveriges industriförbund. Svenska företagares riksförbund. Stiftelsen Svenska
filminstitutet, Sveriges biografägareförbund, Sveriges filmuthyrareförening.
Föreningen Sveriges filmproducenter. Folkels husföreningarnas
riksorganisation. Näringslivels delegation för marknadsräil. Svenska
annonsörers förening. Svenska reklambyrå förbundet, Sveriges marknadslorbund,
Sveriges direktreklamförening, Landsorganisalionen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen.
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Sveriges köpmannaförbund. Kooperativa
förbundet (KF) samt Konstnärernas riksorganisation (KRO).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har därjämte kommit in frän Jacob Palme, Svenska teaterförbundet.
Medborgarrättsrörelsen, Föreningen Ordfront samt Stiftelsen Institutet för
rikskonserter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
har bifogat yttranden av överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
åklagardisltikt samt länsåklagarna i Älvsborgs, Kopparbergs och Gävleborgs län.
Länsstyrelsen i Östergötlands län har bilagt yttrande från kommunstyrelsen i
Linköping, Vid kommunfullmäktiges i Stockholm yttrande finns fogat utlåtande
frän vice stadsjuristen i Stockholms kommun.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Forskningsbiblioteksrådet
ansluter sig i sitt yttrande hell till Kungl, bibliotekets yttrande.
Konsistoriet vid Umeå universitet uttalar sitt stöd för
universitetsbibliotekets yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
bokhandlareföreningen ansluter sig helt till Svenska bokföriäg-gareföreningens
ytirande, Sveriges industriförbund och Svenska arbetsgivareföreningen
instämmer i yttrandet från Näringslivets delegation för marknadsräil. Svenska
annonsörers förening och Svenska reklambyrå förbundet har avgetl gemensamt
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utföriig sammanställning av remissyttrandena, upprättad inom justitiedepartementet,
har genom departementets försorg offentliggjorts särskilt (Ds Ju 1976:2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag har under remissbehandlingen utsatts för ganska omfattande kritik på
centrala punkler. Mot bakgrund bl, a, härav har regeringen beslutat att
förslaget inte skall leda till proposition om en ny grundlag som ersätter TF
(jfr prop, 1975/76:100 bil, 4 s, 1 f.). Åandrasidan är del önskvärt att vissa
partiella ändringar i TF genomförs utan dröjsmål. Jag avser nu att ta upp
frågan om sådana ändringar. Därvid utgår jag i huvudsak från förslag som har
lagts fram av MMU, Jag ålerkommer i närmast följande avsnitt till spörsmålet om
den partiella reformens omfattning och till övriga frågor om det fortsatta
reformarbetet på området,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen 1975/76:160 har regeringen på grundval av offentlighets-och
sekrelesslagsiiftningskommitténs belänkande lagt fram förslag lill ny lydelse
av 2 kap, TF om allmänna handlingars offentlighet. Förslaget är f n. under
riksdagens prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I maj 1975 tillkallades
tystnadspliktskommiltén (TK) dels för att lägga fram förslag angående
offentliga funktionärers tystnadsplikt, dels för att på grundval av MMU:s
förslag till massmediegrundlag överväga vilka tystnadsplikter, för offentliga
funklionärer och för enskilda, som bör ha företräde framför grundlagsprincipen
om ansvarsfrihet för dem som lämnar meddelande för publicering i tryckt skrift
eller annat massmedium. Kommittén har redovisat sina överväganden i betänkandet
(SOU 1975:102) Tystnadsplikt och yttrandefrihet, TK har därvid uttalat sig om
och lagt fram utkast till grundlagsregleringen av förhällandel mdlan
meddelarskydd och tystnadsplikt, 1 övrigt innehäller betänkandet förslag till
en lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt och lill en lag med angivande
av tystnadsplikter som har företräde framför principen om meddelarskydd samt
till ett stort antal ändringar i gällande lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Hovrättslagmannen Erik Holmberg, ordförande, och
riksdagsledamöterna Bertil Fiskesjö och Kurt Ove Johansson,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TK:s
belänkande har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av JK, RÅ, Svea hovrätt,
hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Göteborg,
rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, domstolsverket, datainspektionen,
MMU, styrelsen för internationell utveckling (SIDA), överbefälhavaren,
försvarets civilförvaltning, värnpliktsverket, civilförsvarsstyrelsen,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, totalförsvarets upplysningsnämnd,
vapenfrinämnden, socialstyrelsen,socialutredningen (51969:29), psykiatriska
nämnden, postverket, televerket, statens järnvägar, kammarkollegi-et,
statskontoret, generaltullstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statistiska centralbyrån,
datamaskincentralen för administrativ databehandling, bankinspektionen,
försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, riksskatteverket, statens
avtalsverk, statens personal nämnd, nämnden för samhällsinformation, skolöverstyrelsen,
universitetskanslersämbetet, lantbruksstyrdsen, skogsstyrelsen, statens
naturvårdsverk, miljödatanämnden, kommerskollegium, patent-och
registreringsverket, näringsfrihetsombudsmannen, konsumentombudsmannen,
statens pris-och kartellnämnd, överstyrelsen förekonomiskt försvar,
granskningsnämnden för försvarsuppfinningar, arbetsmarknadsstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen,
statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, statens invandrarverk, statens
planverk, statens industriverk, Sveriges geologiska undersökning, statens
vattenfallsverk, statens skeppsprovningsanstalt, domänverket, förenade
fabriksverken samt länsstyrelserna i Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs och
Bohus samt Västerbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Därjämte
har yitranden avgetts av JO Wennergren, fullmäktige i riksgäldskontoret.
Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,
LO, TCO, Centralorganisationen SACO/SR (SACO/SR), Sveriges domareförbund.
Föreningen Sveriges polismästare, Sveriges advokatsamfund, Sveriges
läkarförbund, Sveriges psykologförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund,
LRF, Svenska bankföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund. Svenska
försäkringsbolags riksförbund, Sveriges Radio AB, TT, Pressens samarbeisnämnd.
Allmänhetens pressombudsman. Svenska kyrkans diakon- och diakonissförbund samt
Stockholms handelskammare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttranden
har bifogats, av RÅ från överåklagarna i Stockholms, Göteborgs och Malmö
åklagardistrikt, av länsstyrdsen i Östergötlands län från so-cialkonsulenlerna
i länet samt av LO från Svenska kommunalarbetareförbundet och Statsanställdas
förbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges grossistförbund och Stockholms handelskammare
har förklarat sig instämma i Sveriges industriförbunds yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att i detta Sammanhang behandla TK:s betänkande såvitt gäller
grundlagsregleringen av frågan om vilka tystnadsplikter som skall gälla också
gentemot pressen, författare till tryckt skrift m, fl. Vad TK i övrigt har
föreslagit övervägs ytteriigare inom justitiedepartementet tillsammans med
förslag frän offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén till ny lag-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>sliftning
om handlingssekreiessen. Som jag har nämnt i prop, 1975/76:160 bör proposition
i frågorna föreläggas riksdagen vid 1976/77 ärs riksmöte, MMU:s förslag till massmediegrundlag
samt TK:s utkast till komplettering av 8 kap, 4S i denna grundlag, dess
förslag till ändrad lydelse av 6 kap, 19 § MGL och dess förslag lill lag om
tillämpningen av 8 kap, 4 S MGL torde lå fogas till protokollet som bilagorna
1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Reformarbetet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
för Sverige unika grundlagsregleringen av tryckfriheten har nu mer än
tvåhundraårig hävd. Redan är 1766 tillkom nämligen vår första tryckfrihetsförordning.
Efter inskränkningar i tryckfriheten under den gustavianska liden återställdes
den genom 1809 ärs regeringsform och 1810 ärs tryckfrihetsförordning. Den
sistnämnda ersattes emellertid redan är 1812 av en ny grundlag, som förblev
gällande fram till år 1950, då den nuvarande 1949 års TF trädde i kraft. Denna
har sedermera blivit partiellt ändrad, senast 1973-1974 bl, a, i samband med
att den nya regeringsformen (RF) antogs av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
grundläggande principerna för tryckfriheten slås fast i TF:s inledningskapitel.
Där definieras tryckfriheten. Denna innefattar frihet att yttra sig i tryckt
skrift och att där offentliggöra allmänna handlingar. Vidare har var och en
frihel att till författare, utgivare och nyhetsbyråer lämna meddelanden för
offentliggörande i tidningar och andra tryckta skrifter, Inga andra
begränsningar i dessa rättigheter gäller än de som TF medger. Förhandsgranskning
av tryckt skrift är förbjuden, och det allmänna (år inte utan stöd av TF på
grund av innehållet i tryckt skrift hindra dess tryckning, utgivning eller
spridning. För missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri får ingen i annan
ordning eller i annat fall än TF bestämmer åtalas eller dömas till ansvar eller
ersättningsskyldighet eller tryckt skrift konfiskeras, dvs, förverkas, eller
beslagtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
grunddrag i den tryckfrihetsrättsliga lagstiftningen återfinns i TF:s tretton
övriga kapitel, 1 2 kap, ges regler om allmänna handlingars offentlighet. Rätt
att etablera boktryckeri föreskrivs i 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
innehållel i tryckt skrift gäller enligt 8 kap. ett specielll ansvarighetssystem.
Detta innebär att endast en person i princip svarar för vad som trycks. 1 fråga
om tidningar och andra periodiska skrifter vilar ansvaret i första hand på
utgivaren och för andra tryckta skrifter på författaren. Under vissa
förutsättningar övergår ansvaret på någon annan medverkande i en angiven
ordningsföljd. Andra personer som har medverkat än den som är formellt ansvarig
går fria, vare sig de har medverkat till tryckningen, utgivningen eller
spridningen av skriften eller de har lämnat meddelande för offentliggörande
genom den. Endast i vissa särskilda, i 7 kap. angivna undantagsfall kan en
meddelare fällas lill ansvar för att han har lämnat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
sädant meddelande. Ett sådant är när offentlig funktionär bryter i lag
föreskriven lystnadsplikt. Det nu angivna, speciella ansvarighetssystemet är en
förutsättning för den rätt till anonymitet som bl. a. författare åtnjuter
enligt 3 kap. En författare är sålunda inte skyldig att låta sätta ut sitt namn
i en tryckt skrift, och den boktryckare eller föriäggare som röjer vem författaren
är utan att enligt lag vara skyldig till det kan straffas. Frägan om vem som är
författare till en skrift får i princip inte väckas i mäl om ansvar för
tryekfrihetsbroii. Anonymitetsskydd tillkommer även meddelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetsbrotten
regleras i 7 kap. Med detta begrepp förstås brott som innefattar antingen
yttrande vars innehåll är straffbart, t. ex. ärekränkning, eller
offentliggörande av uppgifter som skall hällas hemliga, bl. a, till följd av
ansvarsbestämmelser om t. ex, spioneri. Beträffande otillåtna yttranden finns
en uttömmande katalog över de brott som avses, medan TF i fråga om otillåtet
offentliggörande hänvisar till annan lagstiftning. Eftersom tryckfriheten
skall säkerställa politisk och kulturell verksamhet men ej användning av det
tryckta ordet i t. ex. den enskilda näringsverksamhetens tjänst, faller sådana
förfaranden som bedrägeri och olillböriig marknadsföring utanför TF:s ram även
om de begås genom tryckt skrift. De utgör alltså inte tryckfrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsynen
över att tryckfrihetens gränser inte överskrids åvilar enligt 9 kap. inte
polis- och åklagarorganisationen utan utövas av justitieministern och av ombud
som är utsedda av honom. Åklagare är justitiekanslern. Justitieministern
handhar också vissa uppgifter av administrativ natur som har samband med
tillsynen över tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
mål om ansvar och ersättningsskyldighet för tryckfrihetsbrott, tryckfrihetsmål,
finns särskilda tryckfrihetsdomstolar, i principen tingsrätt i varje län.
Frågan om en skrift är brottslig prövas i regel av en jury. Jurymän väljs av
landstingen och vissa kommuner. För fällande utslag krävs att sex jurymän av
nio enas därom. Fäller juryn, prövas frågan av tre eller fyra juristdomare som
kan antingen fria eller fälla. De bestämmer påföljd och skadestånd. Deras dom
kan överklagas i vanlig ordning. Friande utslag av juryn är däremot
slutgiltigt. Jurymännen anger inga skäl för sitt ställningstagande. Mäl om
ansvar för brott, som meddelare kan straffas för, handläggs inte vid tryckfrihetsdomstol
utan i vanlig ordning vid allmän domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägon
grundlagsreglering av yttrandefriheten i radio, TV och film finns f n. inte.
Vanlig lagstiftning, som för radions och TV:ns del har lånat vissa drag av TF,
föreligger emellertid genom radiolagen (1966:755) och radioansvarighetslagen
(1966:756). I den förra förbjuds förhandsgranskning. I den senare finns
bestämmelser om missbruk av yttrandefriheten, om formellt ansvar för den som är
utsedd till utgivare av radioprogram samt om meddelarskydd och anonymitetsrätt
av samma slag som i TF, vartill lagen f. ö. hänvisar beträffande
tryckfrihetsbrottens motsvarighet. Rättegång sker som i tryckfrihetsmål.
Radiolagen intar en annan ställning än TF till etable-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsfriheten
genom att den föreskriver ensamrätt att sända radio- och TV-program till
allmänheten. Ensamrätten utövas av Sveriges Radio, och mellan förelaget och
staten finns ett avtal som anger riktlinjerna härför. Det nu gällande avtalet
löper ut 1977,1 fråga om film saknas motsvarande reglering. Nämnas kan att
förhandsgranskning av film sker enligt biografförordningen (1959:348),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår att yttrandefriheten i tryckt skrift, radio och TV samt film skall
regleras i en gemensam grundlag, MGL. Utredningen utgår ifrån de principer som
är grundläggande för TF och föreslår att dessa görs tillämpliga också på radio,
TV och film. Undantag görs emellertid i fråga om eta-bleringsfriheten för radio
och TV samt i fråga om censurfdrbudet för film. Beträffande skrifter görs
grundlagsskyddet enligt förslaget tillämpligt inte bara, som nu, på tryckta
utan även på stencilerade, ljuskopierade och med liknande teknisk metod
mångfaldigade skrifter som är försedda med vissa uppgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
bestämmelserna om radio och TV finns föreskrifter om innehållet i avtal mellan
staten och företag som fär sända program till allmänheten. Ett kapitel i MGL
innehäller de av offentlighets- och sekretesslagstiftningskommittén föreslagna
grundlagsbestämmelserna om allmänna handlingars offentlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelser om tryckfrihetens gränser och om ansvarel för tryckfrihetsbrott
blir enligt MMU:s förslag i stort sett oförändrade och tilllämpliga på,
förutom som nu radio och TV, också film, för vilken ett nytt utgivaransvar
föreslås. De s. k. yttrandefrihetsbrott, som innefattar otillåtet
offentliggörande, skall anges i grundlagen på samma sätt som nu de brott som
innefattar otillåtet yttrande. Vissa ändringar beträffande de uppräknade
brotten föreslås som en följd av ett särskilt utredningsförslag rörande brotten
mot rikets säkerhet (Ds Ju 1975:16).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår ändringar i fråga om meddelarskyddet och rätten till anonymitet.
Kretsen av de skyddade personerna anges så att den omfattar alla som har
medverkat till framställning som har offentliggjorts eller är avsedd att
offentliggöras. I meddelarskyddet inbegrips, till skillnad mot nu, rätten att
anskaffa uppgifter för publicering. Denna rätt gäller såväl för den som är
ansvarig för publiceringen som för annan medverkande. Om anskaffandet är
särskilt strafftjelagt, som vid inbrott eller olovlig avlyssning, gäller dock
vanlig lag. De undantagsfall, där meddelarskyddet vjker, begränsas och jämkas
enligl förslaget, bl. a. så till vida att endasl den som bryler mot sädan
tystnadsplikt, som anges i en särskild lag, ansvarar såsom meddelare. Förbudet
att röja anonym författare eller annan medverkande görs mera omfattande enligt
förslaget. MMU föreslår dessutom som en förstärkning av anonymitetsskyddet alt
det förbud, som nu utan författningsstöd anses gälla för myndighet att
efterforska vem som har lämnat en uppgift för publicering, skrivs in i MGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvudpunkt i MMU:s förslag är ett nytt rättegångsförfarande. Mål</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
yttrandefrihetsbrott skall handläggas vid en enda domstol, yttrandefrihetsdomstolen,
gemensam för hela landet. Denna skall bestå av två juristdomare och sju av
riksdagen utsedda lekmän. Ledamöterna föreslås ha individuell rösträtt och vara
skyldiga att motivera sin mening. Vid yttran-defrihelsdomstolen skall
handläggas även mål mot meddelare i de fall där ansvar för sådan kan förekomma.
Till yiirandefrihetsdomstolen skall enligt förslaget kunna hänskjutas sådana
frågor om MGL:s tillämplighet som uppkommer vid annan domstol eller vid
förundersökning om brott. Fullföljd mot friande dom av yttrandefrihetsdomstolen
föreslås kunna ske när del gäller de allvariigasie brotten mot rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU skall den särskilda tillsynen över MGL:s efterievnad utövas av
justitiekanslern, som skall vara åklagare i mål vid yttrandefrihetsdomstolen.
Det nuvarande systemet med tryckfrihetsombud avskaffas, liksom
justitieministerns befattning med administrativa uppgifter i samband med
tillsynen. MMU förordar vidare att den kommersiella reklamen förs in under MGL
men all denna öppnar möjligheler för viss lagstiftning i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergripande
frägor om yttrandefriheten och rätten till information behandlas i 1973 års
fri- och rättighetsutrednings betänkande (1975:75) Medborgeriiga fri- och
rättigheter. I de av utredningen föreslagna rättighets-reglerna i RF hänvisas
emellertid, i likhet med vad som nu gäller beträffande tryckfriheten, till att
bestämmelser beträffande yttrandefriheten i tryckt skrift, radio, TV och film
finns i den särskilda grundlagsregleringen. Enligt förslaget får yttrandefriheten
och rätten till information i andra medier än de nyss nämnda begränsas endast
under vissa angivna förutsättningar. Dessa avser såväl den form, vari sådana
begränsningar fär beslutas, som det materiella innehåll, som begränsningarna
fär ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
betänkande har som nämnts fått ett blandat mottagande. Allmänt har vitsordats
att det framlagda grundlagsförslaget är väl genomarbetat och av hög kvalitet.
Som jag strax skall återkomma till har också uppslutningen kring en del av de
sakliga lösningarna varit stor. Å andra sidan har ganska omfattande kritik
riklats mot centrala avsnitt i förslaget. Åtskilliga remissinstanser har
sålunda efteriyst grundlagsreglering för fler medier än de av MMU behandlade,
t. ex. för fonogram, videogram, teaterföreställningar, utställningar och
demonstrationer. Några instanser, bland dem radioutredningen, har ansett att
grundlagsregleringen av yttrandefriheten i fräga om radio och TV helst bör
anstå i avvaktan pä resultatet av pågående utredning om riktlinjerna för den
framtida rundradioverksamheten. Det inslag i betänkandet som både i den
allmänna debatten och i remissyttrandena har tilldragit sig det största
intresset är förslaget till ny rättegångsordning. En belydande remissopinion
har tagit avstånd från detta. Meningarna bland remissinstanserna om vilken
ordning som bör gälla i stället går dock slarkt isär. Slulligen kan nämnas att
de remissinsianser som företräder konsumentintressena i allmänhet har ställt
sig avvisande till MMU:s förslag till reglering av förhållandet mellan
tryckfriheten och reklamen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
beslul all inte ta MMU:s belänkande till utgångspunkt för ett förslag till
pågående riksmöte om en ny grundlag bör ses mot bakgrund av den remisskritik
som jag nu i korthet har återgett.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beslutet innebär inte att
planerna på att ersätta TF med en grundlag med vidare syftning har skrinlagts.
Skälen för en sådan grundlag har efter hand snarare vunnit i styrka. En
proposition i ämnet bör emellertid föregås av ytteriigare utredning i en pariamenlariskt
sammansatt kommitté, 1 enlighet med den ståndpunkt som flera remissinstanser
har intagit bör utredningsarbetet inriktas på en grundlag som omfattar
fiertalet medier i opinionsbildningens tiänst samtidigt som den behåller TF:s
allmänna karaktär. Den nya grundlagen bör med andra ord få ställning av en
yttrandefrihets-grundlag. En viktig uppgift för utredningen blir vidare att på
nytt pröva frågan om rättegången i yttrandefrihdsmål. Genom den nya utredningen
blir det ocksä möjligt att få till stånd en samordning av det arbete med
beröringspunkter med grundlagsregleringen som f. n, bedrivs inom skilda
kommittéer, bland dem främst radioulredningen och
massmediekoncen-trationsutredningen. Jag far anledning att senare under året
återkomma till frågan om vilka direktiv som bör ges för kommittéarbetet. Jag
vill nu bara tillägga att den nya kommittén givetvis kommer att ha ett
värdefullt utgångsmaterial för sitt arbete i MMU:s betänkande och
remissyttrandena över detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utredningsuppgift som jag i det föregående har skisserat är krävande och kan,
tillsammans med remissbehandling och departementsberedning, ta ganska lång tid
i anspråk. Därför för, som nämnts, redan i anslutning till årets riksdagsval
fattas beslut om sådana ändringar i TF som framsiår som angelägna och som kan
genomföras utan ytteriigare utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag nämnde nyss att vissa
ddar av MMU:s förslag har latt ett mycket gynnsamt mottagande under
remissbehandlingen. Dit hör förslagel att utsträcka grundlagsskyddet för
tryckta skrifter till skrifter som har framställts genom stencilering,
ljuskopiering eller liknande förfarande. Härmed sammanhänger förslaget att
slopa den nuvarande ordningen med övervakning genom tryckfrihetsombud och
flytta tillsynen över tryckta skrifter från justitieministern till JK, Ocksä
MMU:s förslag till ändringar i reglerna om skyddet för den som lämnar
meddelande för publicering i tryckt skrift och om anonymitelsrätt för meddelare
och författare har genomgående välkomnats av de hörda instanserna, liksom
förslaget att tillerkänna den som har anskaffat uppgifter för publicering visst
skydd. Enligt min mening bör de partiella ändringarna i TF omfatta samtliga de
ämnen som jag har nämnt nu. Jag kan tillägga att Pressens samarbeisnämnd i
särskild framslällning lill regeringen den 19 januari 1976 har yrkat att MMU:s
förslag om meddelarskydd och anonymitetsrätt skall föreläggas riksdagen för
beslut under 1975/76 års riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tilläggsdirektiv från år 1974 har MMU haft att särskilt undersöka om en sådan
ordning kan genomföras alt fiera personer som är indragna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
samma brottslighet med anknyining lill tryckta skrifter kan få sin sak prövad i
samma processuella former. Utredningen borde ocksä uppmärksamma det fallet att
samma person skall lagforas för gärningar som delvis utgör tryckfrihetsbrott,
delvis annat brott. Tilläggsdirektiven var närmast föranledda av erfarenheterna
från den s, k, IB-affaren av gränsdragningen mellan tryckfrihetsprocess och
vanlig rättegång, MMU:s förslag till lösning av dessa frågor bygger på en
ordning med en central ytlrandefriheisdomslol. Dä del som framgär av det
lidigare sagda inle är aktuellt att inrätta en sådan domstol, kan förslaget
inte läggas lill grund för lagstiftning. Jag anser emellertid att det är så
angeläget alt komma till rätta med de angivna processuella problemen att
förslag till lösning bör framläggas i denna etapp, inom ramen för nuvarande
tryckfrihetsprocess.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
vad som nu har nämnts föreslår jag vissa andra, principiellt mindre betydelsefulla
ändringar i TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
justitiedepartementet förbereds f. n, på grundval av fri- och rättighetsutredningens
betänkande förslag till nya beslämmelser i RF om de medborgeriiga
rättigheterna. Förslaget torde inte behöva påverka innehållet i de beslämmelser
i TF som föreslås i detta ärende. Det är å andra sidan uppenbart att man inte
kan fä en rättvisande bild av vilket skydd som tillkommer de medborgeriiga
rättigheterna i värt land utan att beakta den särskilda regleringen i TF, Genom
denna tryggas nämligen yttrande-och informationsfriheterna på de för
opinionsbildningen och nyhetsförmedlingen viktigaste områdena. Jag avser att i
det kommande ärendel om ändringar i RF närmare belysa sambandet mdlan RF:s och
TF:s rättighelsreglering samt behandla betydelsen för rättighetsskyddet av TF:s
framtida utvidgning till en yttrandefrihetsgrundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar som jag nu föreslär i TF beträffande skrifter bör i tillämpliga
delargällaocksäyltrande-och informationsfriheten i radio-och TV-program, Jag
kommer vid senare tidpunkt att anmäla förslag till behövliga ändringar i
radioansvarighetslagen. Också i övrigt blir följdlagstiftning lill ändringarna
i TF nödvändig. Förslag till vissa avsnitt i följdlagstiftningen är att vänta
från MMU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Utvidgning av det grundlagsskyddade området till andra skrifter än tryckta</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Gällande rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
äger enligl 1 kap. 5 S tillämpning endasl på skrift som har framställts i
tryckpress. Till skrift hänförs karta, ritning eller bild, även om den inte
åtföljs av text. Enligt TF är alltså framställningssättet som sådant och inte
metodens resultat avgörande. Som tryck är enligt praxis att betrakta såväl
stentryck som koppartryck som tryck framställda genom offsetpress. Utanför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
faller däremoi skrifter som har mångfaldigats genom stencilering, foiokopiering
eller maskinskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
TF:s tillämplighet krävs vidare enligl 1 kap. 6 S alt den tryckta skriften är
utgiven. Skrift skall enligt paragrafen anses som utgiven då den har blivit
utlämnad till salu eller för spridning pä annat sätt. Enligt en särskild bestämmelse
skall en myndighets tryckta handlingar aldrig anses utgivna, om de skall hällas
hemliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Massmedieutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
redan har nämnts föreslår MMU att massmediegrundlagen i princip skall omfatta,
förutom skrifter som är framställda i tryckpress, också skrifter som är
mångfaldigade genom stencilering, ljuskopiering eller liknande lekniskt
förfarande. Utredningen motiverar sitt förslag med att det för grundlagsskydd
avgörande bör vara om en skrift är framställd eller mångfaldigad på ett sätt
som rent praktiskt kan jämställas med framställning i tryckpress. Genom att
andra - och avsevärt billigare - framställningsmetoder än tryckning ges samma
skydd som denna kommer, framhålls det, åtskilligt fler medborgare att kunna dra
nytta av grundlagsskyddet. Som samlande beteckning på alla skrifter som inryms
i grundlagen används uttrycket "tryckt skrift".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
konstaterar att grundlagen genom den föreslagna utvidgningen av begreppet
tryckt skrift i och för sig skulle bli tillämplig på en ny och mycket
omfattande kategori skrifter. Detta skulle, bl. a. med hänsyn till grundlagens
krav på formell ansvarighet, i vissa fall kunna framstå som olämpligt, MMU
föreslår därför att, i fräga om skrifter som har mångfaldigats på annat sätt än
i tryckpress,en valmöjlighet skall finnas, Föratt grundlagen skall bli
tillämplig på en sådan skrift skall sålunda fordras att skriften innehäller
tydlig uppgift om vem som har mångfaldigat den samt om ort och år för
mångfaldigandet. Saknas någon av dessa uppgifter, blir grundlagen inte
tillämplig pä skriften. Den som har mångfaldigat och utger en stencilerad
skrift kan alltså - genom att ange dessa uppgifter på skriften eller utesluta
dem - välja om han vill att skriften skall åtnjuta grundlagsskydd eller, liksom
hittills, falla under reglerna i allmän lag. Periodisk skrift, för vilken
utgivningsbevis gäller, skall dock alltid falla under grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
begreppet tryckt skrift skall enligt förslaget undantas vissa mindre
tryckalster, av MMU kallade tillfälligheistryck. Hit räknas visitkort, blanketter,
adresskort, etiketter, förpackningsiryck, bruksanvisningar och andra .sådana
alster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1
massmediebegreppet ligger enligt MMU att mediernas innehåll fär ett visst mått
av offentlighet. För tydlighetens skull och med tanke på att bestämningen av
moitagarkretsen så långt som möjligt bör göras enhetlig för de berörda medierna
föreslår utredningen därför att det bör anges att tryckt skrift för att
omfattas av grundlagen skall ha utlämnats för spridning bland</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänheten.
Någon egentlig ändring i förhållande till vad som gäller nu torde detta enligl
utredningen inte innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har sökt klariägga gränsen mellan tryckt skrift, å ena sidan, och radioprogram,
å andra sidan, när det är fråga om vissa metoder att genom radiosändning sprida
information bland allmänheten. Enligt MMU:s mening ligger det närmast till
hands alt grundlagens regler om tryckta skrifter fär gälla för sädana
sändningar som resulterar i en materialiserad skrift, t. ex. en s. k.
faksimiltidning, i vart fall om det är fråga om trådsändningar. Vanliga
TV-mottagare kan nämligen förses med anordningar för utskrift av information
på papper. MMU tar därför i det föreslagna kapitlet med bestämmelser om radio
upp en föreskrift om att beträffande sädan vid särskild anordnad ledare bunden
sändning som mottas i form av skriftligt meddelande kapitlets bestämmelser om
radioprogram inte gäller utan föreskrifterna i grundlagen om tryckt skrift i
stället äger moisvarande tillämpning. Närmare bestämmelser om sådan sändning
kan enligt förslaget meddelas i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.3
Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ingen
enda remissinstans har något att invända mot MMU:s förslag om grundlagsskydd ät
förutom tryckta även stencilerade och därmed jämställda skrifter. Bland dem som
tillstyrker förslaget eller uttryckligen lämnar det utan erinran kan nämnas
JK, <span style='text-transform:uppercase'>RA, </span>Svea hovrätt, hovränen
över Skåne och Blekinge, statens kuhurråd, Jö, Pressenssam-arbetsnämnd,
Sveriges författarförbund. Näringslivets delegation för marknads-rän, Lö och
TCÖ.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag, att som tryckta skrifter skall anses sådana stencilerade och därmed
jämställda skri fler som innehåller uppgift om vem som mångfaldigat skriften
samt var och när detta skett, tillstyrks av Svea hovräti, hovrätten över Skåne
och Blekinge, skolöverstyrelsen, Sveriges författarförbund, TT och
Näringslivets delegation för marknadsräil. Förslaget lämnas uttryckligen utan
erinran av Kungl. biblioteket och de juridiska fakulielerna vid Uppsala och
Stockliolms universitet. Skolöverstyrelsen framhåller i likhet med
tryckfrihetsombudet i Malmö särskilt det lämpliga i att grundlagen blir
tillämplig på stencilerade skoltidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser, Stockholms tingsrätt. Juridiska fakulteten vid Stockholms
universitet och Näringslivets delegatlon för marknadsräil, sätter i fräga om
begreppel "tryckt skrift" bör beteckna ocksä stencilerade och därmed
jämställda skrifter. Fakulteten pekar pä möjligheten att lansera en ny sammanfattande
term för de skrifter som föreslås omfattas av den nya grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Postverket
förutsätter att text, framställd i dator, inte är att hänföra till tryckt
skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytteriigare utvidgning av grundlagsregleringen för stencilerade och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därmed
jämställda skrifter önskar tryckfrihelsombudei i Göteborg, som förordar att
sådana skrifter ur rättslig synpunkt inte behandlas pä annal sätt än skrifter
framställda i tryckpress. Skyldighel all ange tryckår och att lämna exemplar
till vissa bibliotek bör enligt tryckfrihetsombudet gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län anmärker att under begreppel tryckt skrift faller en mångfald
handlingar, som framställs inom olika myndigheler, ej minst kommunala, i syfte
att utgöra underlag för myndighetens beslut. Det förutsätts dä att det av
handlingen framgär vem som mångfaldigat den samt ort och är för
mångfaldigandet. Det är för länsstyrelsen svårt att överblicka vilka praktiska
konsekvenser en sådan ordning kan föra med sig. Men det kan ändå ifrågasättas,
anser länsstyrelsen, om det är ändamålsenligt att tillämpa
tryckfrihetsrättsliga regler på handlingar av nu angivet slag,</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>1 praktiken är det så,
yttrar kommunfuUmäktige i Malmö, alt det ofla beror på omständigheterna, om en
inom kommunal förvaltning upprättad handling mångfaldigas genom offsettryck
eller pä annat sätt (ljuskopiering), I sistnämnda fall skall det således bero
på vederbörande författare eller ut-skrivare, hur handlingen skall behandlas i
hänseende till tryckfrihetsreglerna. Härtill kommer att åtskilligt av det som
trycks ej är allmän handling vid irycktillfället utan försl senare, exempelvis
sedan ett ärende blivit avgjort. Vissa handlingar blir f ö, aldrig allmänna
handlingar. Den föreslagna ordningen är ej rationell enligl kommunfullmäktige.
Det synes som om man nu kommer att skapa en konstlad gräns mellan tryckt och
icke tryckt skrift, I vart fall för kommunernas del torde det vara befogat med
en översyn av nu föreslagna regler, så att man fär lättare tillämpliga
beslämmelser inom detta område, anser kommunfullmäktige. Liknande synpunkter
förs fram av kommunfullmäktige i Stockholm.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MMU:s förslag har enligt
JK:s mening vissa brister. Om en skrift saknar uppgift om vem som har
mångfaldigat den saml var och när detta skett, skall den enligt förslaget falla
utanför grundlagen. Omvänt skall gälla att den omfattas av grundlagen om den
har dessa uppgifter. MMU räknar med att den som inte önskar grundlagsskydd
genom att utelämna någon av uppgifterna i fräga skall kunna uppnå att
grundlagen inte blir tillämplig. Efiersom MMU inte har angivit hur uppgifterna
i fråga skall anges på skriften för att den skall falla under grundlagen, utgår
JK från att några särskilda krav inte avses gälla. Detta innebär t, ex, att
alla utgående expeditioner från JK kommer att omfaltas av grundlagen (om de
blir utgivna). Dessa expeditioner innehäller nämligen (i övre vänstra hörnet)
ordel justitiekanslern, de är dagtecknade och de har längst ned på försia
sidan en (pä originalet tryckt) text som anger adress m, m. Likartade
förhållanden torde föreligga för fiertalet myndigheter men också för enskilda
företag. Nästan alla skrifter är dagtecknade (ort och dag) och mångfaldigandet
kan med nuvarande teknik i mycket slor ulsträckning förutsättas ske hos
författaren. Innebörden av det nyss anförda är enligt JK:s mening att
existensen av de ifrågavarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uppgifterna
inte kan uppfattas som uttryck för någon viss avsikt beträffande ■
grundlagsskyddet. Det bör vara möjligt att om man så önskar uppnå alt
grundlagen inte blir tillämplig utan att beröva skriften de uppgifter MMU
angivit. En av de alternativa utvägar MMU har anvisat är att förse skriften med
en särskild symbol om man önskar att grundlagen skall vara tillämplig. JK
förmodar att denna idé kan härledas från det system som tillämpas i vissa
länder när det gäller copyright. En liknande metod skulle kunna användas i
detta fall. Den allra enklaste utvägen är givetvis att förse skriften med en
anteckning som i klartext anger vad författaren önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
konsumentombudsmannen ter del sig - mot bakgrund av den dignitet grundlag har -
egendomligt att den enskilde själv skall kunna bestämma om hans tryckalster
skall falla inom yitrandefrihelsområdei eller inte. Särskilt betänkligt synes
det konsumentombudsmannen vara att del kan komma att bero pä rena
tillfälligheter om den avgörande faktorn för ytlrandefri-hetsrättsligl skydd
inträffar, nämligen att uppgifter om vem som har mångfaldigat skriften och ort
och år för mångfaldigandet anges på skriften. För framställaren torde den
iryckfrihelsrättsliga konsekvensen av sådana uppgifter i många fall vara helt
okänd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämningen
av ''tillfällighetstryck'' godtas av överåklagaren i Malmö åklagardistrikt,
Svea hovrätt och Kungl. biblioteket. Näringslivets delegation för marknadsräil
och Sveriges marknadsförbund finner detta undantag från begreppet tryckt skrift
acceptabelt. Enligt Svenska tryckeriföreningens mening är det angeläget att
definitionen beträffande vad som skall hänföras till tillfällighetstryck och
därmed undantagas från skyldighet att ange tryckort görs så klar som möjlig.
Antalet fall då tryckeriet skall bedöma huruvida i viss skrift
"iryckfrihetsmissbruk kan anses uteslutet" bör bli så litet som
möjligt, anser föreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Svea hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge bör den avslu<br>
tande frasen i nuvarande 4 kap, 9 S TF, " allt under förutsättning att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
grund av texten eller vad eljest framställes tryckfrihetsmissbruk kan anses
uteslutet", behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen
anser för sin del att MMU genom bestämningen av ifrågavarande undantagskategori
knappast åstadkommit önskvärd klarhet hos Iryckfrihelsregleringen, Domstolen
betonar att i första hand reklambudskapets innehåll och inte dess form bör
vara avgörande för bedömningen, Della hindrar inte alt man låter vissa inte
tryckta alster, t, ex, stencilerade, falla utanför massmediegrundlagen. Direkt
bestämmelse om utmönstring av vissa tryckalster hörande till kategorin s, k,
tillfälligheistryck torde däremot enligt domstolen vara obehövlig, I den mån
dylika tryckalster faller under begreppet tryckt skrift sådant det definierats
i förslaget är det hell i enlighet med rådande rättsuppfattning, vilken kommit
till uttryck bl, a, i förarbetena till TF och marknadsföringslagen att de i den
mån deras innehåll är av kommersiellt slag kan regleras i vanlig lag under det
att tryckfrihetslagstiftningen tillämpas i den mån innehållet innefattar en
åsiktsyttring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
någon reglering över huvud ske i detta hänseende synes denna böra utformas i
enlighet härmed, förklarar marknadsdomstolen. Om ett undantagande av visst
tryckt likväl anses böra siadgas i den nya grundlagen, ter det sig för
domslolen svårförståeligt varför de s, k, lillfällighelstrycken inte skall
omfatta ytteriigare alster såsom t, ex, broschyrer och kataloger. Genom MMU:s
förslag kommer broschyrer och kataloger att i motsats till t, ex,
förpackningstryck och bruksanvisningar falla utanför massmediegrundlagen. Den
i detta hänseende föreliggande skillnaden mellan olika slag av kommersiellt
reklamtryck ter sig enligl marknadsdomstolens uppfattning inte välmotiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inte heller
konsumentombudsmannen (KO) anser sig kunna godta MMU:s förslag på denna punkt.
Enligt KO är etiketter och förpackningstryck ofta renodlade reklamalsler och
även bruksanvisningar har inle sällan reklaminslag, 1 den män de innefattar
kommersiell reklam åtnjuter de enligt KO:s mening inte
yttrandefrihetsrältsligt skydd. Med den utgångspunkten saknas det anledning all
särbehandla dem på detta sätt. Skall något tryck över huvud taget föras utanför
grundlagen skulle det möjligen vara visitkort, blanketter och adresskort samt -
för att nämna exempel ur motiven - kö-lappar, biljetter, valsedlar och mindre
tabeller. Skälet skulle då vara att de typiskt sett knappast kan vara bärare av
sädan information och sädan opinions- och åsiktsbildning som yttrandefriheten
avser att skydda. KO ifrågasätter dock om man inte hellre bör bibehålla den
princip som TF ger uttryck för, dvs. alt detta tryck omfattas av grundlagen men
att kravet på uppgift om vem som har tryckt eller mångfaldigat skriften samt om
ort och är för tryckningen eller mångfaldigandet efterges.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren i Malmö
åklagardistrikt och tryckfrihetsombudet i Göteborg kritiserar uttrycket
tillfällighetstryck. Enligt tryckfrihetsombudet förknippas det ofta med
publikationer utgivna vid speciella tillfällen. Bland dylika publikationer
nämner tryckfrihelsombudei den relativt stora gruppen tillfällighetstidningar.
Till denna kategori av tryckalster hänför boktryckerierna ocksä enligt tryckfrihetsombudets
erfarenhet ofta minnes- och jubileumsskrifter. En lämpligare beteckning pä de
av MMU i denna paragraf avsedda tryckalstren torde vara accidensiryck. Detta
uppslagsord förekommer i vanliga encyklopedier - exempelvis Bonniers lexikon
och Svensk uppslagsbok -där man fåfängt letar efter uppslagsordet
tillfällighetstryck, anför tryckfrihetsombudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser kritiserar förslaget att skrift skall anses utgiven, dä den har
utlämnats till salu eller annars för spridning lill allmänheten. Bl, a, påpekar
JK och Svenska tryckeriföreningen att tillägget av "till allmänheten"
innebär en inte betydelselös nyhet i förhällande lill gällande rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag, att bestämmelserna om tryckt skrift skall äga motsvarande lillämpning
på trådsändning som mottas i form av skriftligt meddelande, lämnas utan
erinran av radioutredningen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Radio och 7"7', medan Pressens samarbeisnämnd uttalar sin tillfredsställelse
över förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Omfattningen av det tryckfrihetsrättsliga meddelarskyddet m. m. 4.1 Gällande
rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
skyddar genom olika bestämmelser personer som har medverkat vid tillkomsten av
en tryckt skrift utan att stå det tryckfrihelsrällsliga ansvaret. Till denna
kategori av bestämmelser hör de som gäller meddelarfrihet och anonymitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
meddelarskydd i mera snäv bemärkelse åsyftas vanligen att den som lämnar
uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift i betydande omfattning går fri
frän straffrätlsligt och skadeslåndsrättsligt ansvar. Den grundläggande bestämmelsen
om meddelarfriheten är upplagen i I kap. 1 S tredje stycket TF, Där anges att
det skall stå envar fritt alt, i alla de fall då inte annat är föreskrivet i
TF, meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för
offentliggörande i tryckt skrift till skriftens författare eller utgivare
eller, om för skriften finns särskild redaktion, till denna eller till företag
för yrkesmässig förmedling av nyheter lill periodiska skrifter. Det har i
allmänhet inte någon betydelse för meddelarens skydd huruvida meddelandet
publiceras eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
antyds i 1 kap, 1 § TF är meddelarens ansvarsfrihet inte total. Enligt 7 kap, 3
S TF får meddelarskyddet - då fråga är om uppgifter som lämnas för publicering
i här i riket tryckt skrift - vika i fyra situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första gäller sålunda att meddelaren kan ställas under ätal vid allmän
domstol och straffas enligt allmän lag, om den lämnade uppgiften innefattar
ärekränkning mot enskild person och uppgiften inte har blivit publicerad i
skriften. Har uppgiften däremot publicerats, faller hela ansvaret pä den för
skriftens innehåll ansvarige, som dä kan åtalas i tryckfrihetsprocess, och
meddelaren gär fri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra kan en meddelare efter åtal vid allmän domstol slraffas om lämnandet
av uppgiften innebär att meddelaren begår något av vissa grova brott mot rikets
säkerhet, nämligen uppror, högförräderi, landsförräderi, landssvek, spioneri,
grovt spioneri eller också försök, förberedelse eller stämpling till sådant
brott. Denna regel lillkom i samband med brottsbalkens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det tredje kan meddelare åtalas vid allmän domstol, om lämnandet av uppgiften
innebär brotl mol en i lag föreskriven tystnadsplikt. För straffbarhet fordras
ytteriigare att meddelaren har fått kännedom om uppgiften "på grund av
allmän befattning eller i och för utövande av lagstadgad tjänsteplikt".
Härmed avses först och främst alla som enligl den före den 1 januari 1976
gällande lagstiftningen var underkastade ämbetsansvar, "Lag-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stadgad
tiänstepliki" har bl, a, värnpliktiga, civilförsvarspliktiga och vapenfria
tiänstepliktiga. Undantaget från meddelarskyddet gäller även om meddelaren har
avgått från sin befallning då uppgiften lämnas. Personer som är ålagda
tystnadsplikt i enskild ijänst omfattas inle av undantaget. Ett huvudfall dä
ansvar kan förekomma enligl förevarande undantag är all meddelandet innebär
obehörig befattning eller vårdslöshet med hemlig uppgift; här föreligger en i
brottsbalken fastställd tystnadsplikt. För övrigt omfattar undanlaget bl, a,
brott mol tystnadsplikt enligt lagen (1954:579) om nykterhets vård, lagen
(1956:2) om socialhjälp, barnavårdslagen (1960:97), sjukvårdslagen (1962:242),
arbeiarskyddslagen (1949:1) och lagen (1975:100) med vissa bestämmelser för
personal inom hälso- och sjukvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av förarbetena till TF kan
utläsas (SOU 1947:60 s. 245) att även den som är enligl TF ansvarig för en
tryckt skrift såsom t, ex, författare eller utgivare kan ställas till ansvar
vid allmän domstol för överträdelse genom skriften av en lagstadgad
tystnadsplikt som åligger honom som offentlig funktionär, förutsatt alt
gärningen inte utgör tryckfrihetsbrott. Är det däremot annan person än den
särskilt ansvarige som har åsidosatt sin tystnadsplikt i samband med
publiceringen, kan den ansvarige inte åtalas för uppgiftens röjande vare sig i
tryckfrihetsmål eller i vanlig rättegång. Det gör därvid ingen skillnad, om den
som har meddelat uppgiften går fri från straff eller inte. En annan sak är att
offentliggörandet som sådant kan innefatta självsiändigt tryckfrihetsbrott, t,
ex, brott mol rikets säkerhet eller ärekränkning, 1 så fall kan den enligl TF
ansvarige åtalas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutljgen
gäller, för det fjärde, att den som för publicering har lämnat ut en allmän
handling, som enligt sekretesslagen (1937:249) skall hållas hemlig, kan
straffas. Det fordras inte att den som har lämnat ut handlingen är tjänsteman.
Även en enskild, som exempelvis har fatt ut en hemlig handling under förbehåll,
kan straffas, om han i strid mol förbehållet lämnar handlingen vidare för
publicering. Om någon däremot muntligen lämnar ul uppgifter ur den hemliga
handlingen för publicering, blir förfarandet ofta sirafTriit, eftersom nägon
allmän bestämmelse om tystnadsplikt i detta fall inte finns vare sig i
sekretesslagen eller i annan lag, f ö, över huvud taget inte i någon
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 de
fall då en meddelare kan åtalas för meddelandet, torde han också kunna drabbas
av disciplinära påföljder.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Redogörelsen för det
undantag från meddelarfriheten som avser överträdelse av tystnadsplikt bör
kompletteras med upplysningarom regleringen i RF såvitt rör tystnadsplikter. Av
RF:s bestämmelser till skydd för yttrandefriheten följer att föreskrifter om
tystnadsplikt, vare sig de gäller offentliga funktionärer eller andra, i
princip kan beslulas endasl i form av lag. Enligt 8 kap, 7 S andra stycket RF
gäller emellertid att regeringen efter bemyndigande i lag genom förordning kan
meddela föreskrifter om förbud att röja sådant som någon har erfarit i allmän
tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. Riksdagen kan medge att regeringen
delegerar sädan befogenhet vidare till förvaltnings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>myndighel,kommuneller
landstingskommun. Regleringen i RF innebär vidare att det allmänna inte
gentemot den enskilde kan göra gällande tystnadsplikt som inte är angiven i
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
innehäller inte några regler som uttryckligen gäller rällen att anskaffa
uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift. Frägan härom, liksom vissa
andra spörsmål om innebörden av reglerna om meddelarskydd, fick sin belysning i
det rättsliga efterspelet till den s. k. IB-affären är 1973. En kort
redogörelse härför lämnas i ett följande avsnitt (5.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Författares
anonymitetsskydd har gammal hävd i svensk tryckfrihetslagstiftning.
Anonymitetsreglerna i 1949 års TF återfinns i 3 kap. 11 S stadgas att
författare till tryckt skrift inle är skyldig att låta sitt namn utsättas pä
skriften. Boktryckare, förläggare eller annan, som har att ta befattning med
skrifts tryckning eller med tryckt skrifts utgivning, fär inte heller på annat
sätt mol författarens vilja uppenbara vem denne är, om inte sådan skyldighel är
föreskriven i lag. Enligt 3 kap. 4 S andra stycket TF gäller samma anonymitetsskydd
för utgivare av tryckt skrift som ej är periodisk; härmed avses bl.a. särskild
utgivare av samlingsverk enligt 8 kap. 6S TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det i 3 kap. 1 S TF talas om skyldighet enligt lag att uppenbara förfallare,
avses främst vittnesplikten enligt 36 kap. rättegångsbalken. Sådan skyldighet
kan aktualiseras i rättegång som inte avser Iryckfrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
tryckfrihetsmål gäller bestämmelser i 3 kap. 2 och 3 SS TF. Enligt 2 S får i
tryckfrihetsmål inte väckas fråga om någons författarskap till periodisk
skrift. Beträffande periodisk skrift är alltså författarens tryckfrihetsrättsliga
anonymitetsskydd fullständigt i tryckfrihetsmål. I 3 S stadgas att fräga
angående någons författarskap till icke periodisk skrift i tryckfrihetsmål lär
väckas endast om författaren har angetts på skriften med sitt namn eller med
pseudonym, som enligl vad allmänt är känt åsyftar honom, eller om han i
skriftlig förklaring har erkänt sig vara författare eller inför domstol i målet
självmant har avgetl sädant erkännande. Detta sammanhänger med att det enligt
TF:s ansvarighetsregler endast är i sådana fall som författaren står ansvaret
för iryckfrihetsbrott. Bestämmelsen hindrar emellertid inte att fråga väcks
huruvida den uppgivne författaren verkligen är författare till skriften, Enligl
3 kap, 4 S andra slycket TF skall vad som i 3 S sägs om författare ocksä gälla
utgivare av icke periodisk skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägan
om anonymitetsrätten för meddelare behandlas i 3 kap, 4 S första stycket TF,
Där stadgas att beträffande den som, utan att vara författare, på del sätt som
sägs i 1 kap, 1 S tredje stycket TF har lämnat meddelande för offentliggörande
i tryckt skrift bestämmelserna i 3 kap, 1 och 2 SS TF om författares anonymitet
skall äga motsvarande tillämpning, bestämmelsen i 2 S även beiräffande
meddelande avsett för icke periodisk skrift, - Bestämmelserna innebär bl, a,
att meddelare kan röjas vid vittnesförhör i mål där ansvarstalan förs mol
meddelaren. Räckvidden härav begränsas dock av de förut angivna bestämmelserna
om ansvarsfrihet för meddelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anonymitetsreglerna
kompletteras av särskilda strafföestämmelser i 3 kap, 5S TF,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
rättspraxis innebär TF:s regler om meddelarskydd - trots att något uttryckligt
stadgande därom inte förekommer i TF - att en myndighet eller tjänsteman inte
får försöka ta reda på varifrån en publicerad uppgift kommer i de fall
meddelaren inte kan ställas till ansvar. Detta sammanhänger med TF:s
ansvarighetssystem. Eftersom i princip en enda efter formella regler bestämd
person skall vara ansvarig för innehållet i tryckt skrift -för periodisk skrift
utgivaren och för annan skrift i regel författaren, om han har framträtt, och
annars föriäggaren - finns det inte befogad anledning för en myndighet eller
någon av dess tjänstemän att söka få reda på vilka som i övrigt har medverkat
till innehållel i skriften. Nägot förbud för enskilda att efterforska en
anonym sagesman föreligger inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Massmedieutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om meddelarskydd och om rätt till anonymitet ulgör enligt MMU en väsenilig
förutsättning för massmediernas möjlighet att införskaffa och förmedla
information och medverka i den allmänna debatten. 1 den nya grundlagen bör i
princip gemensamma regler i dessa hänseenden ges för alla de av grundlagen
omfattade medierna, dvs. tryckta skrifter-även skrifter framställda genom
stencilering eller liknande förfarande - radio, TV och film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
anser att den nuvarande konstruktionen av meddelarfriheten och rätten till
anonymitet bör behållas. Detta innebär bl. a. att reglerna om anonymitet i
praktiken i vissa fall kan medföra att meddelaren inte kan anträffas och därför
inte heller straffas, fastän han inte är fri från ansvarenligt reglerna om
meddelarskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har i sill förslag fört samman bestämmdserna om meddelarfrihet och
anonymitetsskydd i ett gemensamt kapitel och försökt göra dem tydligare än
enligt gällande rätt. Utredningen har därvid utgått från den grundsatsen att
för brott mot yttrandefriheten, dvs. på grund av innehållet i vad som
publiceras, endasl den skall svara som är ansvarig enligt de särskilda
ansvarighetsreglerna i grundlagen. Alla övriga som på ett eller annat sätt har
medverkat till framställning som publiceras eller är avsedd att publiceras
skall som huvudregel vara fria frän ansvar och även ha rätt till anonymitet.
Begreppel meddelare skall därför enligt MMU i princip omfatta alla andra
medverkande än den som är formalansvarig för publiceringen, även t. ex. den som
är författare. Också begränsningarna i meddelarfriheten kommer all gälla den
nämnda kategorin av medverkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU bör vidare anskaffandet av ett meddelande för publicering innefattas i
meddelarskyddet. Förslaget sammanhänger med vad MMU föreslår i fråga om
rättegångsförfarandet enligt den nya grundlagen. MMU tänker sig att det
begreppsmässigt i lämnande av meddelande för publicering skall ligga även det
normala anskaffandet av uppgiften i fråga. Undantag görs emellertid för det
fall att sättet för anskaffande av en uppgift är särskilt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slrafföelagt
- och alltså oavsett uppgiftens karaktär - t, ex, när uppgiften har åtkommits
genom inbrott eller olovlig avlyssning, I sådana fall skall allmän lag alltjämt
gälla, såväl i fråga om straff som beträffande rättegängen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
anskaffande som görs av den för publiceringen formellt ansvarige uttalar MMU
att, i den mån publiceringen innefattar yttrandefrihetsbrott och
gärningsbeskrivningen i allmän lag rörande detta brott omfattar även
anskaffande av uppgift, vid bedömande av påföljden för ytirande-frihelsbrollel
fär beaktas även anskaffandet, men annars inte. Har uppgiften inte publicerats,
gäller i slällel, sägs del, reglerna om meddelarskydd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår följande undantag frän regeln om meddelares ansvarsfrihet, varav det
under a) får aktualitet ocksä för anskaffande av uppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vid vissa särskilt angivna
grova brott mot rikets yttre eller inre säkerhet skall meddelaren kunna åtalas
och slraffas, oavsett om meddelandet har lett till publicering och oavsett om
den som är ansvarig för själva publiceringen kan straffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelse om
straftbarhet för den som har lämnat ut en hemlig handling bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>På grund av de nya reglerna i
RF om yttrandefrihet och tystnadsplikt kan enligt MMU meddelares ansvar för
brott mot tystnadsplikt inte längre anknytas till lagbegreppet. MMU föreslår i
stället all ansvar för meddelare vid uppsåtligt brott mot lystnadsplikt skall
kunna inträda endast i de fall som anges i särskild lag som avser tillämpningen
av grundlagens regler på denna punkt. Med denna konstruktion är det enligt MMU
inte längre behövligt att som i TF begränsa bestämmelsen till den som har fält
kännedom om förhållandet på grund av allmän befattning eller i och för
utövande av lagstadgad tjänsteplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
anslutning till punkten c) bör framhållas att MMU:s förslag innebär alt den för
framställning i ett massmedium ansvarige inte kan ställas till svars för
yltrandefrihetsbrott enbart för att han har publicerat en uppgifl beträffande
vilken meddelaren - men inte den ansvarige själv - enligt föreskrift har haft
att iaktta tystnad. Åsidosätter däremot den ansvarige en honom åliggande
tystnadsplikt genom uppgiftens offentliggörande, kan han dömas för brott mot
tystnadsplikt. Sådant brott hänförs av MMU till yltrandefrihetsbrott, alltså
motsvarigheten lill nuvarande tryckfrihetsbrott. Ansvaret för publicisten är
enligt förslaget vidsträcktare än ansvarel för meddelaren. Publicisten ådrar
sig nämligen ansvar för överträdelse av vane lyslnadsplikt, vare sig den är
föreskriven i lag eller annan författning eller avser det ena eller andra
ämnet. Att meddelarens ansvar för tystnadsplikt är begränsat sammanhänger,
förklarar MMU, med det allmänna informalionsintresset hos framfor allt press
och radio. Sådana synpunkter bör emellertid enligt utredningens mening inle
vara avgörande när det gäller den som är ansvarig enligt grundlagen och sålunda
själv avgör vad som skall publiceras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har inte tagit upp någon motsvarighet till den nuvarande bestäm-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>melsen
i TF att en meddelare kan åtalas och straffas om meddelandet innefattar
ärekränkning mot enskild person och meddelandet inte har blivit publicerat, MMU
anser inte att någol påtagligt behov av en sädan bestämmelse föreligger,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag innebär endast på vissa punkter nägon ändring av nu gällande principer
för anonymitetsrätten. Den allmänna bestämmelsen om förbud mot att röja
författares eller annan medverkandes identitet har i förslaget formulerats sä,
att förbudet avser alla som är anställda eller pä annat sätt verksamma inom de
medier som omfattas av grundlagen. Beträffande det undantag frän förbudet som
nu enligl TF avser vittnesförhör och förhör med part under sanningsförsäkran
har i MMU:s förslag en begränsning skett på så sätt, att röjande av
författares, meddelares eller annan medverkandes identitet lår ske endast om
domstolen av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse finner del vara av
synnerlig vikt att uppgiften lämnas, I tveksamma fall skall rätlen kunna
hänskjuta frägan om anonymitetens räckvidd vid vittnes- eller partsförhör till
ytlrandefrihelsdomslolens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU:s mening bör i grundlagen upptas en ultrycklig bestämmelse om förbud för
myndighet att utröna källan till en uppgift eller ett uttalande i tryckt
skrift, radio- eller TV-program eller film. om det inle behövs för ålal eller
annal ingripande som är medgivet enligt grundlagen. MMU har övervägt
möjligheten att införa ett generellt förbud att efterforska ursprunget till en
anonym uppgifl. Ett förbud för vatie enskild medborgare att söka utröna en
författares identitet skulle emellertid enligt utredningen komma i konflikt med
den enskildes allmänna fri- och rättigheter och gå alltför långt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3
Remissyttrandena över massmedieutredningens förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag angående meddelarskydd och anonymitetsrätt har fält ell gott mottagande
under remissbehandlingen. Positiva helhetsomdömen avges sälunda av <span
style='text-transform:uppercase'>RA, </span>länsåklagaren i Gävleborgs län,
Juridiska fakulteten I Uppsala, skolöverstyrelsen, JÖ, Pressens
samarbeisnämnd. Svenska tryckeriföreningen, TT, LO, TCO och LRF. Från flera
håll framhålls att regelkomplexet i förslagel har fått en bätlre systematik
och en klarare utformning och att skyddet har förstärkts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser
har emellertid kritiska synpunkter. Hovrätten över Skåne och Blekinge förklarar
visseriigen alt den i huvudsak inte har något att invända mot vad som föresläs
i förevarande del. Det gäller här, påpekar hovrätten, en på en gäng central och
svårtillgänglig del av tryckfrihetsrätten. Det är ytterst värdefullt att
frågorna har blivit så grundligt genomgångna i betänkandet. Hovrätten
fortsätter emellertid med att uttala att man kan ställa sig något mer tveksam
till frågan om den vidlyftiga framställningen av ämnel i lagtexten, gör detta
mer lättbegripligt. De föreslagna bestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>melserna
ger uttryck åt en teoretisk tankekonstruktion och tillgodoser knappasl nägra
behov av ökad klarhet som visat sig i praktiken. Såsom helt överdrivet måsle
man i vae fall beteckna det resonemang som utredningen för kring frägan, om
anskaffande av uppgifter är att hänföra till meddelarskyddet. Utredningens
framställning präglas enligt hovrättens mening i alllför hög grad av
händelserna i den s, k, IB-affären och av den totala frånvaron av andra fall
att jämföra med,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovräti håller före att MMU:s betänkande beträffande frågorna om meddelarskydd och
anonymitet kan kritiseras för viss oklarhet och otillräcklig genomarbetning.
Övervägandena i kap, 6 i betänkandet är kortfattade. De konkreta frågorna
återkommer i andra sammanhang, anmärker hovrätten. Man saknar en sammanhållen
och ingående analys av hela komplexet. Det förefaller som om bristerna
väsentligen hänger samman med de problem som aktualiserades i IB-affären, Dessa
problem synes ha överskattats och lått i alltför hög grad styra förslagets
uiformning pä olika punkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lörfatiarförbund uttalar att MMU på mänga sätt har strävat efter alt förbättra
meddelarskyddet. Det viktigaste medlet härvidlag är enligt förbundet av
processuell art. Det är med beklagande förbundet konstaterar att
förbättringarna av meddelarskyddet är förknippade med förslag i fråga om
rättegången som förbundet inle kan godta. Ett bibehållande av juryinstitutionen
och decentralisering av underrättsförfarandet är så viktiga element i
yttrandefriheisprocessen att de enligt förbundets mening fär ta över en
eventuell förbättring av meddelarskyddet. Förbundet framhäller att det inte har
haft någon möjlighet att undersöka, om det av MMU föreslagna förstärkta
meddelarskyddet skulle kunna förenas med juryrättegång eller med en till
jurysystemet knuien speciell rättegängsform. Förbundet understryker betydelsen
av de förslag som MMU har lagt fram angående meddelarskyddet. Vid en översyn
av förslaget bör särskilt undersökas möjligheterna att inom ramen för den
klassiska yttrandefrihetsprocessen införa MMU:s förslag om medddarprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åsikten
att MMU:s förslag innebär en försvagning av meddelarskyddet förs fram av
Frilansklubben inom Svenska Journalistförbundet och av Föreningen Ordfront.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
MMU föreslår om kretsen av personer som åt nj uter meddelarfrihet har i
allmänhet godtagits under remissbehandlingen. Särskilt iniresse har förslaget
alt låta meddelarskyddet i princip omfatta också anskaffande av uppgifter för
publicering tilldragit sig. Detta förslag tillstyrks uttryckligen av de
juridiska fakulielerna i Siockholm och Uppsala. Pressens samarbeisnämnd.
Sveriges författarförbnnd. Svenska iryckeriföreningen, TT, LO, TCO och LRF. Mer
eller mindre kritiska synpunkter har emellertid ocksä förts fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnls finner hovränen över Skåne och Blekinge det resonemang som MMU för kring
frågan om anskafTande av uppgifter för publicering som helt överdrivet. De enda
fall där frågan enligt hovrätten kan ha någon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betydelse
är sädana som utredningen ändå vill undanta frän meddelarskyddet. De
föreslagna beslämmelserna i I kap, 12 S andra stycket och 8 kap, 2 S andra
slycket MGL synes kunna undvaras, menar hovrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svea hovräti noterar att
förslaget om all utsträcka meddelarskyddet till del normala anskaffandet av
uppgifter framställs mycket kort. Vad som sägs är väsentligen att det
sammanhänger med MMU:s förslag beträffande rältegångsförfarandet. Frågan berörs
på åtminstone fyra olika ställen i betänkandet (s, 117, 139, 198 och 263),
konstaterar hovrätten. Den konkreta innebörden blir härigenom oklar. Själva
grundtanken är synbarligen naturiig och logisk, eftersom meddelande av en
uppgift förutsätter att uppgiften anskaffas. De praktiska konsekvenserna av att
utsträcka grundlagsskyddet till anskaffningsledet är emellertid inte alldeles
lätta att överblicka, särskilt som även stencilerade och därmed jämföriiga
skrifter skall kunna hänföras under grundlagen genom all
identifieringsuppgifter sätts ut. Samtidigt som det givetvis är angeläget att
skydda massmediernas nyhetstillgång är det enligl hovrättens mening också
viktigt att tillse, att inte grundlagsreglerna kan utnyttjas i obehöriga för
yttrandefriheten i egentlig mening ovidkommande syften. Att sådana risker
uppkommer blir en ofrånkomlig följd om man släpper den direkta anknytning till
massmedierna som ligger i själva meddelandet. Hovrätten vill allmänt anmärka
att MMU har gett otillräcklig belysning ät innebörden av förslaget på denna
punkt och att detta därför är svårbedömt. Den motiveringen för förslaget, att
det blir möjligt att undgå vissa processuella olägenheter som kom till synes i
IB-affären, finner hovrätten otillräcklig. De åsyftade problemen kan lösas med
särskilda forum-regler. Då åtal enligt MMU ändå skall kunna ske i fall där
anskaffandet i sig är strafföart, borde det, framhäller hovrätten, klart ha
angetts vilka ändringar som åsyftas i gällande rätt utöver de rent
processuella. Del blir alltså fråga om att vissa i och för sig inte sirafföara
handlingar skall ges grundlagsskydd,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ocksä överåklagaren i
Göteborg anser att andra vägar borde finnas för att möjliggöra handläggning av
åtal mol anskaffare i samma rättegång som yltrandefrihetsbrott än en utvidgning
av det straffrättsliga meddelarskyddet, I sä fall skulle man undvika att vissa
fullbordade brott kan bli obeivrade, om förövaren har begått dem för
publicering men sådan inte har kommit till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen finner
att den omständigheten, att meddelarskyddet fär inbegripa det normala
anskaffandet av en uppgift, knappast kan anses betyda alt man utvidgar
meddelarskyddet som sädant. Ansvar för anskaffande äv en uppgifl, där
anskaffandet har skett på ett legalt sätt, kan f n, utkrävas endast vid
spioneri, framhålls det, MMU:s förslag medför att en meddelare, som har gjort
sig skyldig till spioneri genom att på ett i och för sig legalt sätt anskaffa
en uppgifl och därefter meddela den för publicering, i stället för att bli
åtalad vid allmän domstol för spioneri, blir lagförd vid
yttrandefrihetsdomstolen. Innebörden härav är som framgår en viss för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bättring
av meddelarens processposilion men kan inle karakteriseras såsom en utvidgning
av själva meddelarskyddet. Har uppgiftsanskaffandet skett på ell illegalt sätt,
i, ex, genom inbrott eller olovlig avlyssning, skall gärningen enligt
förslaget bedömas enligt allmän lag och vid allmän domstol. Så sker också f.
n.,och härvidlag innebärdet föreslagna stadgandet än mindre någon utvidgning av
meddelarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vissa invändningar mot
förslaget alt med meddelare jämställa den som anskaffar uppgift för publicering
grundar sig på den föreslagna processuella ordningen och redovisas i avsnitt
5.4.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sveriges Jörfattarförbund
betecknar den föreslagna utvidgningen av meddelarskyddet till all avse ocksä
det normala anskaffandet av en uppgift som synneriigen önskvärd. Som tidigare
nämnts är emellertid förbundet inte berett att godta den reform av
rättegängsförfarandet som MMU:s förslag förutsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinsianser behandlar särskilt frågor om meddelarfri-hetens materiella
omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frägan om undantag frän
meddelarskyddet vid vissa brotl mot rikets säkerhet las upp av bl. a.
hovrätten över Skåne och Blekinge. Hovrätten anser att man bör lägga märke lill
alt det egendomliga resultatet av iryckfrihetsrättens lillämpning i IB-fallel
främsl beror på de ändringar i TF som gjordes är 1965 pä förslag av
straffrältskommittén och i anslutning till brottsbalkens ikraftträdande. Hade i
slällel TF gällt i sin ursprungliga lydelse skulle ansvar för innehållet i
tidningen endast ha kunnat utkrävas genom åtal mot den ansvarige utgivaren. Vid
sidan därom skulle åtal endast ha kunnat riktas mot den av de åtalade som varit
anställd i allmän befattning och där erhållit kännedom om de förhållanden som
röjts, Nägot ansvar för de båda medarbetarna i tidningen hade däremot inle
kommii i fråga och någon husrannsakan på redaktionen hade inte varit lagligen
grundad. Däremot hade självfallet, sedan en av dem utgivit en bok,
tryckfrihetsåtal mot honom såsom författare kunnat förekomma. Nu angivna
iakttagelser ger enligt hovrätten anledning ifrågasätta om den år 1965 vidtagna
ändringen var riklig. 1 varje fall anser hovrätten att motiveringen inte är
övertygande. Meddelarskyddet kan inte reserveras enbart för situationer då
några viktiga värden inte står på spel. Ansvarigheten för tryckfrihetsbrott,
åtalsprövningen och juryprocessen har tvärtom utformats pä ett från allmän lag
avvikande sätt av det skälet att det handlar om viktiga värden. Vad som
särskilt gör den nu gällande bestämmelsen betänklig är att
brottsbeskrivningarna i de brott som sålunda kan bryta meddelarskyddet är så
vagt angivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttalanden
om medddarskyddets räckvidd vid brotten spioneri och obehörig befattning med
hemlig uppgift redovisas i specialmoliveringen vid 7 kap, 3 S TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag angående förhållandet mellan tystnadsplikt och meddelarfrihet har
uppmärksammats i ett antal remissyttranden. Positiva omdömen om förslaget
lämnas av skolöverstyrelsen. Pressens sam-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>arbetsnämnd
och TCO. Några remissinstanser hänvisar till övervägandena inomTK,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mera utförliga kommentarer
i frågan återfinns i JK.s remissyttrande, 1 likhet med MMU anser JK alt
förhållandet mellan tystnadsplikt och meddelarskydd är en viktig fråga, JK är
också helt ense med MMU om att inte alla tystnadsplikter, ja inte ens alla i
lag föreskrivna tystnadsplikter bör bryta igenom meddelarskyddet. Det problem
man står inför är alltså vilka tystnadsplikter som bör bryta igenom
meddelarskyddet. Denna fråga kan enligt JK:s mening inte besvaras förrän
utredningen om tystnadsplikterna slutförts. När detta har skett, kommer det
med stor sannolikhet att visa sig ändamålsenligt att samla de tystnadsplikter
som skall genombryta meddelarskyddet i en särskild lag, JK förklarar sig alltså
även i denna del ense med MMU, Till skillnad från MMU anser JK dock att enbart
en lag av det nyss nämnda slaget inte erbjuder någon tillfredsställande lösning
av den viktiga frågan om gränsdragningen mellan tystnadsplikter som genombryter
meddelarskyddet och sådana som inte gör det. Den föreslagna tekniken gör det
nämligen möjligt att genom vanlig lag hell frilt besiämma denna gräns. Beroende
på dagsaktuella uppfattningar kan gränsen dragas så alt meddelarskyddet blir
vidsträckt eller mycket begränsat. Enligt JK:s mening finns det anledning att
se på den situation som här föreligger pä ungefär motsvarande sätt som man har
sett på gränsdragningen mellan offentliga och hemliga handlingar, dvs, gränsen
bör fastställas i vanlig lag men principerna för gränsdragningen bör anges i
grundlagen, MMU synes ha varit inne på denna tanke men inte funnit möjligt att
i grundlagen närmare ange i vilka fall meddelarskyddet bör genombrytas, JK
medgeratt uppgifien är svår men kan inte inse att den skulle vara omöjlig att
lösa. Det material - innefattande inventering, klassificering och rättslig
systematisering - som utredningen om tystnadsplikter kan förväntas presentera
mäste förutsättas vara ägnat att ligga lill grund för just en sådan reglering
som JK förordar, MMU hävdar, fortsätter JK, att del föreslagna systemet
motsvarar vad som gäller i fråga om de fall då allmän handling skall hållas
hemlig, JK kan inte hålla med uiredningen i denna del. Vad MMU föreslär
motsvarar enligl JK en lagleknik där 5 kap, 1 S i den föreslagna
massmediegrundlagen ersätts med en paragraf där det utsägs att beslämmelser om i
vilka fall inskränkningar i rätten till fri tillgång till allmänna handlingar
fär göras meddelas i särskild lag. De i 5 kap, 1 § föreslagna grunderna för
sekretesslagstiftningen skulle alltså flyttas till vanlig lag, JK anser alltså
att 8 kap, 4 S iden föreslagna grundlagen bör kompletteras med en förteckning
av den typ som OSK har föreslagit i 5 kap, 1 S. Förteckningen - som bör kunna
bygga på materialet frän utredningen om lysinadsplikier - bör kortfattat ange
vilka lyper av tystnadsplikter som genombryter meddelarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
förklarar att han ansluter sig till MMU:s förslag att brott mot tystnadsplikt
begånget av den ansvarige publicisten skall anses som
yttrandefriheisbrotl, JO betonar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>emellertid
vikten av en samordning med beslämmelserna om meddelares brolt mol
tystnadsplikt, Strafföarheten måste enligl JO vara densamma vare sig en
tiänsteman med åsidosättande av tystnadsplikt själv publicerar nägot eller
lämnar ut del lill ett massmedium för publicering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag att upphäva bestämmelsen i 7 kap, 3 S första stycket TF om undantag
frän meddelarskyddet vid vissa fall av ärekränkning tillstyrks av hovränen över
Skåne och Blekinge. Hovrätten förklarar att bestämmelsen var ett
kompromissinslag vid TF:s antagande som syftade till att vinna ökad enighet
kring den nya grundlagen som helhet. Av annan åsikl är Svea hovrätt. Hovrätten
medger att MMU:s ståndpunkt i och för sig kan synas motiverad, eftersom brotl
enligt undantagsbestämmelsen inte i prakliken lorde bli beivrade. Likväl vill
hovrätten förorda att regeln behålls. Den ger uttryck för en god princip,
nämligen all det inle är tillåtet att försöka ge ärekränkande uppgifter
spridning genom massmedierna och att sådana försök kan beivras lika väl som
vanlig ärekränkning. All fastslå detta harmonierar väl med de pressetiska
strävandena, i vilka ett av de viktigaste leden är att få tidningarna att avstå
från obefogade kränkningar av enskilda. Detsamma gäller för övriga massmedier.
Man börenligt hovrätten inte heller bortse frän alt den diskuterade regeln kan
ha en preventiv funktion eller från all en enskild givetvis kan skadas redan
genom att en kränkande uppgift lämnas till ett massmedium, oavsett om den
publiceras. Den kan t, ex, inverka på bedömningen av vederbörande i ett senare
sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller regleringen av rätten till anonymitet förklarar Sveriges Radio
att bolaget ser positivt pä det förhällandet, att MMU har behållit den ordning
som innebär att rätten att bryta igenom meddelarskyddet i praktiken hindras av
anonymitetsskyddet. Av avvikande mening är JK, som beklagar att MMU inte
allvarligt har övervägt en lösning som bygger pä alt reglerna om meddelarskydd
och anonymitetsrätt utformas efter enhetliga kriterier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser uttalar sin tillfredsställelse med utvidgningen av den
personkrels som skall respektera anonymiteten, nämligen Svea hovrätt. Pressens
samarbeisnämnd, Sveriges förfällarförbund, TT, LO och TCO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
angående förhållandel mellan anonymitetsskydd och viiinesplikl m, m, godtas
uttryckligen av JK, Svea hovrätt och uiredningen om anonymitetsskydd vid beslag
och husrannsakan saml, med visst förbehåll, av Sveriges advokatsamfund. Svea
hovrätt ifrågasätter dock om "synneriig vikt" bör krävas för
tillstånd till vittnesförhör eller parisförhör under sanningsförsäkran.
Motsvarande uttryck återfinns i bestämmelsen om undanlag från regeln om parts
tillgång till hemliga uppgifter, vilket enligt hovrätten torde leda lill en
mycket restriktiv lolkning. Hovrätten kan i allt väsentligt ansluta sig till
vad JK anförde i sitt remissyttrande över offentlighetskommitténs betänkande
(s, 275 i MMU:s betänkande), JK åberopar i sill nu avgivna remissyttrande att
det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
är möjligt all reglera konkurrensen mellan vittnesplikt och anonymitetsrätt
genom "stela regler". Utredningen om anonymitetsskydd vid beslag och
husrannsakan anser att den av MMU gjorda avvägningen bör kunna tjäna som grund
vid den motsvarande avvägning som aktualiseras vid de tvångsmedel som utredningen
har att beakta, Sveriges advokatsamfund förklarar sig berett att godta MMU:s
förslag med hänsyn till att frägor om inskränkning i anonymitetsrätten i
tveksamma fall skall hänskjutas till yttrandefrihetsdomstolen. Om
yttrandefrihetsdomstolen inte skulle komma till stånd, förutsätter samfundet
att frägoromvittnesplikim. m. skall hänskjutas till annan kvalificerad domstol,
t.ex. hovrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En kritisk hållning till
förslaget om vittnesplikt och anonymitetsrätt intar Sveriges Radio. Enligt
företaget borde man ha dels en fast gräns under vilken röjande av anonymiteten
inte får ske, dels en bestämmelse om att ovanför denna gräns en särskild
prövning skall ske av rätten. Gränsen borde ligga vid grövre brotl, såsom
offentlighetskommittén föreslog i sitt betänkande (SOU 1966:60), Vidare borde
enligt Sveriges Radio möjligheten att avslöja anonymiteten inte alls gälla vid
tvistemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om förbud mot efterforskning av författare och meddelare i de fall denne inte
kan ställas till ansvar tillstyrks av Svea hovrän. Juridiska fakulteten vid
Stockholms universitet, JO, Sveriges Radio, Pressens samarbeisnämnd, Sveriges
författarförbund, TT, LO, TCO och Sveriges köpmannaförbund. JO förklarar att
han från sin erfarenhet kan vitsorda behovet av en uttrycklig bestämmelse i
ämnet. Pressens samarbeisnämnd, TT och Sveriges köpmannaförbund förordar att
efterforskningsförbudet utsträcks till att gälla alla medborgare,
Sverigesjörfaliarförbiind ansluter sig däremot till MMU:s ståndpunkt i detta
avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
från en instans, överåklagaren I Göteborg, kommer kritiska anmärkningar till
förslaget om skydd mot efterforskning. Överåklagaren anser att det till följd
av anonymitetsskyddet och förbudet att efterforska meddelare oftast är
omöjligt att få uppgifter om vem som i annons har lämnat meddelande om
försäljning av exempelvis värdefullt stöldgods. Förundersökning och
tillrättaskaffande av godset försvåras eller omöjliggörs. Sä länge åklagaren
inte har någon misstänkt, kan han inte åberopa viiinesplikien till brytande av
anonymitetsskyddet. Överåklagaren ställer frågan om en avvägning mellan
yttrandefrihetskravet och rättskränkningsskydd måste få detta resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.4
Tystnadspliktskommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
har selt som sin ena huvuduppgift att överväga vilka tystnadsplikter för
offentliga funktionärer som bör gälla för framtiden och att utarbeta förslag
till författningsbestämmelser på grundval av den nya RF. TK:s andra huvuduppgift
har varit att överväga vilka tystnadsplikter för offentliga funktionärer och
för enskilda som bör ha företräde framför grundlagsregeln om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ansvarsfrihet
för dem som lämnar meddelande för publicering i tryckt skrift eller annal
massmedium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
grundar sina överväganden angående tystnadsplikt för offentliga funktionärer
på nu gällande bestämmelser i RF till skydd för yttrandefriheten. TK anser att
lystnadsplikterna till allra största delen kan regleras i lag. Kommittén har
utarbetat ett förslag till lag om offentliga funktionärers tystnadsplikt
(LOFT). Den föreslagna regleringen i övrigt, som skall göras dels i lagar, dels
i förordningar, innebär i allt väsentligt bara hänvisningar till LOFT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LOFT
innehäller ett antal bestämmelser som föreskriver tystnadsplikter.
Bestämmelserna är uppbyggda efter skyddsintressen, så att skyddel för rikets förhållande
lill andra stater behandlas i en paragraf, skyddet för försvaret såsom funktion
i en annan, skyddet för det allmännas ekonomiska inlressen i en tredje osv.
Denna systematik ger enligt kommitténs mening ett tjänligt underiag för
reglerna om förhållandet mellan tystnadsplikterna och den tryckfrihelsrällsliga
grundsatsen om ansvarsfrihet för dem som lämnar meddelanden för publicering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de föreslagna tystnadspliktsbestämmelserna i LOFT anger uttömmande
räckvidden av tystnadsplikten. Några paragrafer förutsätter emellertid att
tillämpningsområdet för tystnadsplikten preciseras genom lag eller förordning.
Med undantag för ett par bestämmelser som lar sikte på vad som för enskilda
framstår som förtroendesituationer gäller som en allmän regel enligt LOFT,-att
tystnadsplikt skall upprätthållas endast i fall där röjande kan antas medföra
skada av visst i lagen angivet slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
i LOFT är nära anknuten till bestämmelserna om allmänna handlingars
offentlighet och om inskränkningar däri. Kommittén har byggt på offentlighets-
och sekretesslagsiiftningskommitténs förslag till lag om allmänna handlingar m,
m, (SOU 1975:22), Föreskrifterna om handlingssekretess skall enligt TK:s
förslag fä betydelse bl, a, därigenom att de uppgifter i en hemlig handling
som utgör grund for hemlighållandet skall vara omfattade av tystnadsplikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
LOFT:s inledande paragrafer meddelas bestämmelser av allmän betydelse för
tystnadspliktsregleringen. Bl, a, syftar bestämmelserna till att anvisa
lösningar i fall då tystnadsplikten kommer i kollision med andra intressen och
därmed till alt ersätta sädana f n, vanliga formuleringar i tystnadspliktsregler
som att en befattningshavare inte får röja en omständighet "obehörigen".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
har beträffande frågan om tystnadsplikt och meddelarfrihet samrått med MMU, TK
förklarar sig dela MMU:s uppfattning att det är irrationellt att dra gränsen
mellan den sektor, inom vilken meddelanden fritt kan lämnas, och den, där
vederbörande lår slraffas för brott mol lyslnadsplikt genom meddelandet, med
hänsyn till om tystnadsplikten är föreskriven i lagdlerinie. 1 stället
anslutersig TK till MMU:s konstruktion att lystnadsplikt - föreskriven i lag
eller annan författning - begränsar med-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>delarskyddei
endasl om den är angiven i en särskild lillämpningslag. TK har utarbelal
förslag lill en sådan tillämpningslag (bilaga 4).</span></i></p>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>TK äberopar det av
JK i remissyttrandet över MMU:s betänkande framförda förslagel att grundlagen
kortfattat i en förteckning borde ange vilka typer av tystnadsplikter som
bryter igenom meddelarskyddet. Kommittén förklarar att den har fått del av JK:s
yttrande så sent all dess förslag till tillämpningslag lill grundlagen redan
förelåg färdigt. En fullständig prövning av frågan med beaklande av JK:s synpunkter
har därför inle varil möjlig, TK har emellertid på grundval av den föreslagna
tillämpningslagen ställt samman ett ulkasi till grundlagsbestämmelse, avsedd
att fylla den uppgift som JK har angivit. Bestämmelsen anger i åtta punkter
lyper av meddelanden för vilka ansvar kan utkrävas ulan hinder av
meddelarskyddet (bilaga 2f</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
uttalar som allmän målsättning att det är ett önskemål att den som lämnar
meddelande för publicering i massmedium sä långt det är möjligt går fri frän
ansvar. Man bör enligt TK slå vakt om rätten att informera om vad som händer
hos myndigheter och andra allmänna organ. En livlig och fri offentlig debatt om
vad som tilldrager sig hos myndigheterna är en drivkraft till effektivitet och
omsorg inom förvaltningen och till kulturell utveckling. Massmedierna bör få så
rikhaltigt faktaunderlag som möjligt för granskning av myndigheternas
förfarande och deras val av åtgärder. Särskilt bör man, anser TK, vara
äterhällsam med att ge ökad effekt ål lystnadsplikter lill skydd för allmänna intressen,
i synnerhet i fall där sädana tystnadsplikter kan tänkas hämma en värdefull
information eller en allmän debatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att massmedierna bör få vidgade möjligheler till insyn och diskussion
inom sådana grenar av den allmänna verksamheien som innebär myndighetsutövning
mot enskild, dvs, utövning av befogenhet att för enskild bestämma om förmän,
rättighet, skyldighet, disciplinär bestraffning eller annat jämförbart
förhållande, Sädan allmän verksamhet som faller utanför myndighetsutövningen är
däremot enligl TK, generelll talat, i mindre behov av offentlig granskning, 1
allmänhet bör man kunna ge företräde åt tystnadsplikter till skydd för enskild
som träder i frivillig förbindelse med myndighet, 1 syfte att förebygga
publiciletsskador som följd av massmediernas ökade tillgång till uppgifter i
sociala ärenden m, m, föreslår kommittén alt det allmänna skall ta ett vidgat
ansvar för åtal för förtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tystnadsplikten
kring innehållet i hemliga handlingar skall enligt förslagel ha företräde framför
grundsatsen om skydd för meddelare endast i vissa särskill angivna fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av TK utarbetade tillämpningslagen räknar i sin 1 S upp de situationer, där
lystnadsplikt skall iakttas också gentemot massmedierna. Uppräkningen är
uppdelad i tre avsnitt. Det första av dessa upptar tystnadsplikter i fråga om
vissa förtroliga hänvändelser, företrädesvis i personliga angelägenheter.
Avsnittet berör även andra än offentliga funktionärer. Nästa del har betydelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>enbart
för dessa och tar upp deras övriga tystnadsplikter. Här förekommer i flertalet
fall skaderekvisit i beskrivningarna av tystnadsplikterna. Den avslutande
gruppen gäller tor funklionärer vid massmedier och tar upp ett par speciella
tystnadsplikter som är inskrivna direkt i grundlag. Tillämpningslagen
konstituerar inte själv någon tystnadsplikt. Dessa beslämmelser får effekt
endast om lystnadsplikt finns föreskriven i annan författning, TK förutsätter
att endast ett uppsåtligt åsidosättande av en tystnadsplikt bryter meddelarskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
berör frågan om tillämpningsområdet för det av MMU föreslagna
yttrandefrihetsbroitei brott mot tystnadsplikt, begånget av den ansvarige
publicisten. Kommittén ifrågasätter om inle delta brott borde begränsas så att
det sammanfaller med tillämpningsomrädet för regeln om meddelares
tystnadsplikt. Den av MMU hävdade ståndpunkten leder enligt TK lill att vissa
tryckta skrifter skulle falla under andra strafföestämmelser än andra,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Remissyttrandena över tystnadspliktskommitténs förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande redovisas remissyttrandena i huvudsak endast lill den del de kan
ha betydelse för grundlagsregleringen av förhållandel mellan meddelarskydd och
lyslnadsplikt. Remissbehandlingen är till slörre delen, men inte hell,
avslutad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>TK:s
förslag till reglering av lyslnadsplikt för offentliga funklionärer har i stort
godtagits av många remissinstanser, bland dem <span style='text-transform:uppercase'>RA.
</span>Svea hovrätt, hovränen över Skåne och Blekinge, kammarrätien i Göteborg
och MMU.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mindre grupp remissinstanser är emellertid kritiska mol den föreslagna
lösningen. Hit bör bl, a, JK, JO, LandsilngslÖrbundet och Allmänhetens pressombudsman.
Främsl framhäller dessa inslanser all förslagel leder lill
lill-lämpningssvårigheter. Enligt pressombudsmannen kan effekten av förslaget
bli en faktisk utvidgning av sekretessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
förmän för att regleringen av tystnadsplikt i offentlig verksamhet och
handlingssekretess samordnas i en enda lag yttrar sig JK. RÅ, datainspektionen,
värnpliktsverket, beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, kammarkollegiet,
kommerskoUegium, patent- och registreringsverket, näringsfrihelsombudsmannen.
domänverket, förenade fabriksverken. JO. Sveriges advokatsamfund och Sveiiges
industriförbund. 1 motsatt riktning uttalar sig kammarrätten I Göteborg.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anför allmänna synpunkter på för-hällandet mellan frihet att
lämna meddelanden för offentliggörande i tryckt skrift och
tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
framhåller alt, om regleringen av förhällandet mellan tystnadsplikt och
meddelarskydd utformas på eil lämpligi säll, de eventuella nackdelarna från
offenllighetssynpunkt med en mer summarisk allmän reglering av tystnadsplikten
i allt väsentligt kan elimineras. De risker som är förenade med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
av tystnadsplikten begränsad insyn i myndigheternas förehavanden begränsas i
viss mån med hjälp av den "säkerhetsventil" som ligger i att
lystnadspliklen inte tillåls genombryta meddelarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundfrågan
gäller, säger Svea hovrätt, hur man skall irygga massmediernas nyhelslillgång
och möjlighel att få insyn i offentiig verksamhel. Del bör här framhållas att
denna synpunkt i och för sig är av största belydelse vid utformningen av
lystnadsplikissystemet i dess helhet, vilkel också noga iakttagits av TK, 1
princip måste därför gälla alt de regler som fastställs skall iakttas även i
förhållande till massmedierna. Ett väl fungerande system måste innebära alt det
i praktiken blir en ren undantagsföreteelse att en tjänsteman bryter sin
tystnadpliki genom att lämna en uppgift till massmedierna. Detta måste gälla
inte minsl med tanke på de avsevärt större skador som kan åstadkommas genom
publicering än genom meddelande lill enskild person. Särskilt måste man - som
TK - beakta riskerna för att enskilda lider skada. Det synes hovrätten
angeläget att särskilt framhålla dessa allmänna synpunkler. efiersom det nu är
fråga om att radikalt förändra det formella läget beträffande
tystnadsplikterna. Det hiltillsvarande systemet har varil minsl sagt oredigt
och oklart: med lagreglerade, instruktionsreg-lerade, helt oreglerade etc,
tystnadsplikter, 1 detta läge har det redan av lekniska skäl varit ofrånkomligl
med en specialreglering i förhällande lill massmedierna. Det kan ocksä
konstateras, uttalar hovrätten, att denna specialreglering i stort selt
fungerat väl i praktiken och att delta ytterst berott på att inte bara
tiänsiemännen utan också, och framför allt, massmedierna överlag visat ett
betydande ansvarskännande. Nu kommer lägel formellt selt att förändras
genomgripande genom all man får en allmän lagsliftning om tystnadsplikt i
offentlig verksamhet, 1 princip kunde del dä sägas, att ett väl genomarbetat
system endast borde behöva ett fätal undantag för alt särskilt värna om
massmediernas nyhelslillgång och insynsmöjligheter. Som princip borde med ett
sådani synsätt gälla all vad som kan sägas till en journalist också kan sägas
till en annan person och omvänt. Alltför viltgående undanlag till förmån för
massmedierna kan med vissl fog ses som tecken pä att själva det system som
konstruerats är fel, - Emellertid bör man enligt hovrättens mening inte driva
ett sådant i och för sig ej onaturiigt principresonemang. Mot bakgrunden av de
i huvudsak goda erfarenheterna av den hittillsvarande ordningen saknas del
anledning att överväga någon större förändring av reglerna för massmedierna. En
viss "upprälning" av systemet måste visseriigen bli en naturiig
konsekvens av själva den samlade, genomtänkta regleringen av tystnadsplikterna,
men den bör inte mera väsentligt rubba rättsläget för massmedierna. Man
börenligt hovrätten liksom hittills bygga på förtroende för dessa och ge
ullryck för den fundamentala betydelsen av fria och kritiska massmedier. Själva
grundsynen, att den enskilde tiänsiemännen skall uppfatta sin tystnadsplikt
som i princip gällande även mol massmedierna, är emellertid viktig att hålla
fast i det nya läget om regleringen skall bli meningsfull. Den har enligt
hovrättens uppfattning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommit
alltför myckel i skymundan i TK:s betänkande. Man kan t, ex, någol reagera mot
formuleringar som att "sekretessen kring polisens och åklagarnas
verksamhet lämnas utan skydd gentemot massmedierna" (s, 10) etc.
Realiteten är alt även denna verksamhet skyddas genom tystnadsplikt men att TF
och tillämpningslagen öppnar en möjlighel all åsidosätta tystnadsplikten utan
påföljd för meddelaren, en möjlighet som bygger på förtroende för massmedierna
och en insikt om värdet av att garantera deras för det demokratiska samhället
livsviktiga funktioner,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
hovrätten över Skåne och Blekinge ligger betydelsen i ell meddelarskydd inle
så mycket däri att meddelaren går fri från ansvar. Del ligger i sakens nalur
att det ändå bara i mycket sällsynta undantagsfall kommer i fräga att döma
meddelaren till ett strängare straff Huvudfrågan är i stället i vad mån del
skall vara tillåtet alt efterforska en meddelare och sälunda åsidosätta
anonymitetsskyddet. Det är denna åtgärd som enligl hovrätten innebären
allvarligt ingripande i pressfriheten. En fri möjlighel alt efterforska
meddelare i samtliga fall dä tystnadsplikt kan ha blivit åsidosatt skulle innebära
en så allvariig begränsning i pressfriheten att utgivare och författare av
tryckta skrifter inte skulle kunna fylla den funktion som från samhälleliga
synpunkter har ansetts vara viktig. Detta är skälet till att man redan vid TF:s
tillkomst tvingades göra en kompromiss så alt tystnadsplikten endast i vissa
angivna fall tillmätes större betydelse än friheten att lämna meddelande för
offentliggörande i irycki skrift, Samma synpunkl måste enligl hovrättens mening
vara den vägledande när den nya RF nu framtvingar en ändrad konstruktion av
reglerna, Enligl hovrätten innebär reglerna om meddelarskydd i och för sig inte
någon inskränkning i tystnadspliktens omfattning. Det är snarare fråga om en
frihet från ansvar vid brytande av tystnadsplikt i de fall som anges i
tillämpningslagen till 8 kap, 4 S MGL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
överväganden om bestämmelser beträffande offentliga funktionärers tystnadsplikt
har man enligt JO Wennergren all ulgå dels från sladgandet i 2 kap, I S RF om
den medborgerliga yttrandefriheten, dels från den medborgeriiga
yttrandefriheten gentemot massmedier - meddelandefriheten -som f. n. är
inskriven i I kap, I S TF och som i MMU:s förslag till MGL återfinns i dess I
kap, 2 S- Fri- och rätiighetsuiredningen har vidare föreslagit att den allmänna
medborgeriiga yttrandefriheten skall fä begränsas endast med hänsyn till rikets
säkerhet, folkförsörjningen, allmän ordning och säkerhet, enskilds anseende,
privatlivets helgd eller förebyggande och beivrande av brott och att i övrigt
begränsningar fär ske endasl om särskill viktiga skäl föranleder det. Vid
bedömandet skall särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet i
politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. JO
förklarar att han har tillstyrkt fri- och rättighetsutredningens förslag i
denna del och anser alltså liksom utredningen att stor återhållsamhet skall
iakttas beiräffande varje slag av begränsning i den allmänna medborgeriiga
yttrandefriheten, enkannerligen be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>träffande
begränsning genom åläggande av lyslnadsplikt. I fräga om den medborgeriiga
yttrandefriheten gentemot massmedier anför MMU (s. 268) att det är av största
vikt alt tillse alt massmediernas tillgäng till utförlig och korrekt
information från myndigheternas sida inte utan starka skäl begränsas genom
tystnadspliklsbestämmelser, I anslutning härtill finns del redan här enligl JO
anledning framhålla all, om den allmänna medborgeriiga yttrandefriheten
begränsas genom beslämmelser om tystnadsplikt endast i den mån starka skäl
talar för det, det inte är självklart att del behövs en särreglering till
förmän förden medborgerliga yttrandefriheten gentemot massmedier, Slällning kan
inte tas till behovet av särreglering, förrän man bestämt sig för hur långt man
skall gå i begränsning av den allmänna medborgeriiga yttrandefriheten genom
ordinarie bestämmelserom tystnadsplikt. Det idealiska vore naturiigtvis att
dessa begränsningar inte gick längre än att de kan accepteras också med
utgångspunkt i massmediernas legitima behov av information, anser JO, - Den
nuvarande egenartade rättsliga konstruktionen av meddelarskyddet har enligt
JO:s uppfattning varit alltför utspekulerad för att kunna fungera enligt de
bakomliggande avsikterna. Det är egentligen bara hos polisen som den tack vare
en målinriktad information verkligen slagit igenom. Eljest har de som är ålagda
tystnadsplikt genom administrativa föreskrifter naturiigt nog känt sig bundna
härav också gentemot pressen. Inom t, ex, kriminalvården, där lystnadspliklen
liksom hos polisen blott är föreskriven i administrativ väg, är
meddelandefriheten gentemot pressen inte någon levande realitet utan död
bokstav, JO veteriigen har det inte annat än i något enstaka undantagsfall hänt
att en kriminal-vårdstiänsleman yppat något lill pressen som omfattas av hans
tystnadsplikt. Del finns all anledning att se över den rättsliga regleringen av
förhållandet mellan meddelandefrihet och lystnadsplikt. Den nuvarande rättsliga
konstruktionen är enligl JO en oformlighet. För att förstå den rättsliga konstruktionen
i fråga mäste man gå tillbaka till förarbetena, förklarar JO och redogör
utföriigt för dessa och för vad MMU har anfört om förhållandet mellan
tystnadsplikt och meddelarskydd (s, 117 och 268), För egen del ser JO så pä
saken att det innebär en rättslig anomali alt ge skydd ät en meddelare som
lämnar uppgifier lill massmedier i strid mot en honom åliggande tystnadsplikt.
En offentlig funktionär skall antingen ha eller inte ha tystnadsplikt. Den
nuvarande konstruktionen, som innebär att en sådan person kan ha en
tystnadsplikt men saklösl kan åsidosätta den i förhållande till massmedier och
t, o, m, uppmuntras alt bryta mot den för att informera massmedier, är renl
befängd från rättslig synpunkt, JO vänder sig särskilt mot all man med den
rättsliga konstruktion som har valls föranleds säga att tystnadsplikten i viss
utsträckning skall genombryta meddelarskyddet i stället för att, som är det
naturliga, säga alt tystnadsplikten i viss utsträckning skall genombryta inte
bara yttrandefriheten enligt RF ulan ocksä meddelandefriheten enligt MGL, Att
man uttrycker sig på förstnämnda sätt beror helt enkelt på att man nödgas se
saken så att föreskrivna tystnadsplikter</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>formellt
gäller också vid umgänget med massmedier men att de då endasl i viss
ulsträckning är sanktionerade. Det är just detta som är så olyckligt och som
försvårar förståelsen och hämmar effekten. Det är inte att undra på att de
offentliga funktionärerna endast undanlagsvis känner sig övertygade om det
berättigade i att för massmedier avslöja sådant som är underkastat
lysinadspliki. Också en osanklionerad tystnadsplikt övar ett starkt inflytande
och inte minst ett moraliskt tryck, JO konstaterar att genom 8 kap, 4 S MGL
konserveras den motsägdsefullhel JO vänder sig mol. Frän rättslig
renlighetssynpunkt kan enligl JO:s mening endast endera av två lösningar komma
i fråga. Antingen skall varje författningsstadgad tystnadsplikt gälla helt och
fullt, alltså även gentemot massmedier. Det förutsätter i så fall att
tystnadsplikterna avvägs så att massmediernas legitima informationsbehov inte
träds för när, vilket belyder att tystnadsplikterna bör göras förhållandevis
snäva. Eller också utformas särskilda slag av tystnadsplikter som skall iakttas
vid umgänget med massmedier, 1 8 kap, 4 S MGL skulle i så fall föreskrivas att
meddelande, som avses i 1 S, inte får lämnas i strid mot tystnadsplikt som
anges i särskild lag om lillämpning av denna paragraf och att straff ådöms för
brotl mol sådan tystnadsplikt enligt vad som är föreskrivet därom, - JO hyser
för egen del den uppfallningen att det frän flera synpunkter, inte minst dä
frän praktisk tillämpningssynpunkl, vore lyckligast med enhetliga
tystnadsplikisregler, JO förordar därför att del i första hand prövas om inte
de ordinarie tystnadspliktsreglerna kan avvägas på sådant sätt att de inte på
ett frän allmän synpunkt olyckligt sätt hämmar den fria nyhetsförmedlingen, JO
erinrar i detta sammanhang om vad konstitutionsutskottet uttalade i sitt utlåtande
1948:30 om att utskottet förutsatte att regeringen framlade förslag om
reglering i lag av vae tystnadsplikt, som ansågs vara av den vikl alt den borde
äga tillämpning även dä meddelande lämnas för offentliggörande i tryckt skrift.
Varje gäng regering och riksdag haft att pröva fräga om en tystnadsplikt i lag
har man alltså haft anledning att avväga tystnadspliktens omfattning med hänsyn
till massmediernas informationsiniresse. Det innebär alltså inte något nyll alt
som JO här har förordat en lystnadspliktsföreskrift noga avvägs med hänsyn
tagen till den fria nyhetsförmedlingens behov. Skulle man finna att det inte
låter sig göra att i tillräcklig grad tillgodose massmediernas intressen inom
de ordinarie tystnadspliktsreglernas ramar, återstår intet annal än att
utforma en särskild lag om tystnadsplikter gentemot massmedierna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokalsamfund konstaterar att säväl TK:s betänkande som MMU:s präglas av den
utomordentliga vikt som man i ett demokratiskt samhälle måsle fästa vid
möjligheterna för massmedier till insyn i offentlig verksamhet. En ständigt
växande omfattning av och ökad komplexitet i den offentliga verksamheien ökar
behovet av insyn, kritik och diskussion. Samfundet säger sig inte ha någon
avvikande mening i detta avseende. Mot önskemålet om öppen insyn står
emellertid behovet av skydd för den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enskildes
integritet och ekonomiska intressen liksom behovet av skydd för vissa allmänna
intressen som kan skadas av öppen insyn. Vad som samfundet här i första hand behandlar
är det system som har konstruerats för alt i rimlig utsträckning tillgodose
dessa motstridande intressen. Samfundet påpekar att alla allmänna handlingar i
princip är offentliga och yttrandefriheten total. Ett omfattande system av
inskränkningar i rätten till tillgång till allmänna handlingar har emellertid
upptagits i offentlighets- och sek-retesslagstiftningskommiiiéns förslag till
ny sekretesslag. På motsvarande sätl föreslås nu ett system av inskränkningar i
yttrandefriheten för offentliga funktionärer. Men denna sekretess föresläs
gälla fullt ut endast utanför massmedieområdet. Sä snart uppgifter lämnas i
massmedier eller för publicering i massmedier gäller en långt mera inskränkt
sekretess, I myckel stor omfattning skulle således - vilkel redan nu är fallet
i viss utsträckning - en tiänsteman begå ett brott och kunna bestraffas, om han
för en granne omtalade något som han erfarit i tiänsten, medan han däremot
skulle vara oförhindrad all tala om samma förhållande för en journalist för
publicering i hundratusentals lidningsexemplar. Samfundet frågar om detta
system för avvägningen mellan behovet av fri tillgång till information och
behovet av skydd för viss information kan vara rikligt. För del allmänna
rättsmed-velandet mäste konstruktionen framstå som svårförståelig. Samfundet
har kunnat erfara den reaktionen på advokatområdel, där del för allmänheten
framstår som helt obegripligt att samfundet inte har möjlighet att ingripa mot
advokat .som bryter mot god advokatsed i uttalanden i tidningar, när samfundet
kan disciplinärt ingripa om motsvarande uttalanden görs till enskilda personer,
i vilka fall skadan uppenbart är långt mindre. Enligt samfundet vore det
önskvärt alt en fullständig paralldlitet kunde etableras mellan reglerna för
offentliga funktionärers tystnadsplikt och meddelarskyddet, dvs. sålunda att
meddelarskydd inte åtnjöts för uppgifter som lämnades i strid mot
tystnadsplikt. En sådan lösning skulle svara mot vad det allmänna
rättsmedvetandet kräver och ocksä bäst överensstämma med behovet av förtroende
mellan tiänsiemännen inom de olika myndigheterna. Inom många myndigheters
arbetsområden skulle utlämnande av hemligstämplade uppgifter till massmedier -
kanske rent av mot betalning och regelmässigt -- i utomordentligt hög grad
försvåra myndighelens arbete. I TK:s betänkande sägs exempelvis: "Det
allmännas ekonomiska intressen (förhandlingar om kollektivavtal, om
upphandling, om entreprenader osv., affärshemligheter inom affärsdrivande
myndigheter m. m.) lämnas utan skydd gentemot massmedierna." Konsekvensen
av en sådan reglering torde bli att alltmer av offentlig ekonomisk verksamhet
förs över i aktiebolagsform med därav följande kraftigt minskad insyn, anser
samfundet. En fullsländig parallelliiet mellan meddelarskyddet och sekretesskyddet
kunde emellertid leda till en ur allmän synpunkt alltför stark begränsning av
meddelarskyddet. Missförhållanden kan ibland avslöjas för offentligheten
endast genom all någon initierad person bryler mot sin tystnadsplikt. Om värdet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
avslöjandet ur allmän synpunkt kan anses större än nackdelen av brottet mot
tystnadsplikten, skulle det vara stötande om vederbörande straffades för
brottet mot tystnadsplikten. En tillfredsställande lösning för sådana fall bör
emellertid kunna nås utan att man går till den ytteriigheten att brott mol
tystnadsplikt generellt godtas över vida områden, om brottet sker i tryckt
skrift eller genom meddelande till företrädare för massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
erinrar om att enligt TK:s uppfaltning meddelarskyddet i flertalet fall bör
genombryta tystnadsplikterna. Detta anses väsentligt för att ej "hämma en
värdefull information eller en angdägendebatt". Såvitt kollegiet kan finna
innebär detta att del ankommer på den enskilde tjänstemannen att avgöra om
massmedierna skall erhålla information om hemliga omständigheter. En annan
konsekvens är att det kan vara svårt för enskilda att korrigera felaktiga
uppgifter eftersom de ej får ta del av källmaterialet. Kollegiet vill inte
till alla delar ifrågasätta värdet av ett meddelarskydd som får företräde
framför tystnadsplikten men noterar, att det skydd mot missbruk av information
som tiänsteman och enskilda i dessa fall kan påräkna, utgörs av de etiska
regler som tillämpas av medarbetare i massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen
att tystnadsplikt begränsar meddelarskyddet endast om den är angiven i en
särskild lill-lämpnjngslag godtas eller lämnas utan erinran av så gott som
samtliga remissinstanser. Den tillstyrks uttryckligen av JK, Svea hovrätt, MMU,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, posh'erket, lantbruksstyrdsen och
SACOISR. Enligt MMU:s uppfattning har TK:s förslag till en dylik
till-lämpningslag visat att en sådan väg är framkomlig. MMU uttalar sin anslutning
till de principer som TK har angett böra vara vägledande vid utformningen av
lagen och i allt väsentligt även till vad TK har anfört om innehållel i lagen.
Lantbruksstyrdsen framhåller att förhållandet mellan tystnadsplikt och
meddelarskydd inie bör avgöras efter formella kriterier ulan på grundval av de
materiella omständigheterna, dvs. uppgifternas art och innehåll.
Lantbruksstyrelsen konstaterar att TK:s förslag har denna innebörd och
tillstyrker därför att tystnadsplikten gentemot massmedierna regleras enligt de
principer TK har angett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommerskollegium
finner det riktigt att, som TK har föreslagit, låta gränsdragningen mellan
meddelarskydd och tystnadsplikt bero på ärendenas art och inte på föreskriftens
konstitutionella beskaffenhet. För kollegiet, som anser att del vore värdefullt
att utreda möjligheterna lill ett sammanförande av bestämmelserna om sekretess
och tystnadsplikt i en enda lag, synes det böra övervägas om inte ocksä
reglerna om gränsdragningen mellan meddelarskydd och tystnadsplikt borde ingå
i en sådan gemensam lag. En dylik konstruktion skulle möjligen kunna medverka
till att ytteriigare förbättra överskådligheien pä detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
ett par andra meioderait avgränsade tysinadspliktersom skulle ha försteg
framför meddelarfriheten har emellertid förespråkats under remiss-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1976. I saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behandlingen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge framhäller att såvitt möjligt redan
grundlagen bör avgränsa de fall dä efterforskning får ske, pä sädant sätt att
inte tillämpningslagen inom vida gränser kan ändra innebörden i
meddelarskyddet. En möjlighet är då enligt hovrätten att i anslutning till ett
påpekande av JK uppta en förteckning redan i grundlagen. Frågan är emellertid
om inte denna förteckning bör kunna göras så preciserad att en särskild tillämpningslag
är obehövlig. En annan möjlighet som i viss mån uppfyller det krav som bör
ställas pä reglerna är det förslag som framfördes av offentlighetskommittén i
dess slutbetänkande (SOU 1966:60), där inskränkningarna i meddelarfriheten
anknutits till vad någon på grund av stadgande i lag inte ägl yppa såsom
vittne. Del ligger nämligen enligt hovrätten i sakens natur all regler härom i
främsta rummet mäste ta sikte pä vittnespliktens omfattning och därför inte kan
godtyckligt varieras med utgångspunkt från det därifrån helt främmande syftet
att inskränka pressfriheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>.SMre«5pe«ortfl//;(7w«rf
förordar att det allvarligt övervägs all ge hela lagstiftningen om
begränsningar i meddelarskyddet grundlagsform.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som nämnts förut förordar
70 och Sveriges advokatsamfund i första hand en ordning där
tystnadspliktsregleringen är enhetlig och gäller också meddelanden till
utgivare och författare av tryckt skrift. För att en sådan ordning inte skall
leda till stötande resullal kan man enligl advokaisamfundel tänka sig att dds
införa en straffrihetsgrund för fall där värdel av avslöjande från allmän
synpunkt kan anses större än nackdelen av brottet mot en tystnadsplikt, dels -
när det inte gäller brott mot kvalificerad tystnadsplikt -förbjuda efterspaning
av meddelare och åtal i andra fall än efler kvalificerad förhandsprövning,
exempelvis av JK eller JO. Enligt samfundet skulle man pä sådant sätl i rimlig
ulslräckning skydda den som lämnar ul uppgifter av seriösa skäl utan att för
den skull behöva acceptera exempelvis att en tiänsteman för vinnings skull
eller av annan liknande grund lämnar ut uppgifter beträffande vilka han har
tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>yA
finner förslaget till tillämpningslag angående förhållandet mellan
tystnadsplikt och meddelarskydd svårtillgängligt. Delta ligger emellertid
delvis i sakens natur, konstaterar JK. När del gäller den lagtekniska
lösningen i denna del säger sig JK i realiteten redan tidigare ha lagil
ställning, nämligen genom sitt ytirande Över förslaget till MGL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Önskvärt
hade, enligt byggnadsstyrelsen, varit att relationerna yttrandefrihet -
meddelarskydd - tystnadsplikt - handlingssekreiess på något sätt kommit till
ett mera översiktiigt uttryck. För den icke initierade är del svårt att vid
tillämpning av de särskilda författningarna eller bestämmelserna särskilja
eller kombinera dessa frågor utan ell samlal grepp över hela lagkomplexet
(grundlag, tillämpningslag och i övrigt särskilda författningar),
Riksskalieverket hyser en liknande uppfattning. Allmänheiens pressombudsman
finner att förslaget lämnar avseväri utrymme för ovisshet och skilda tolkningar
och myckel väl kan leda till all berörda tiänsteman i prakliken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
mindre villiga än hittills att lämna upplysningar till massmedierna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts anser hovränen över Skåne och Blekinge att betydelsen av
tillämpningsbestämmelserna i huvudsak är den att de anger de fall dä del skall
vara tillätet att efterforska en meddelare. Vad det kommer an på är därför inte
i första hand att från straffrättslig synpunkt göra en värdering av
tystnadsplikten i olika grupper av fall. På en uppräkning av de fall dä
anonymitetsskyddet får genombrytas och efterforskning av meddelare ske mäste
ställas det kravet att den är enkel och otvetydig, Säsom kommittén själv
framhäller, är det tveksamt om förslaget uppfyller della krav, anmärker
hovrätten. Såvitt möjligt bör redan grundlagsstadgandet avgränsa de fall då
efterforskning får ske pä sådant sätt att inte tillämpningslagen inom vida
gränser kan ändra innebörden i meddelarskyddet. En möjlighet är då att, såsom
kommittén i anslutning lill ett påpekande av JK anför, uppta en förteckning
redan i grundlagen, - Eftersom den föreslagna tillämpningslagen i främsta
rummet har sin betydelse däri att den medger efterforskande av meddelare finns det
nära samband mellan denna lagstiftningsfråga och frågan om anonymitetsskydd vid
beslag och husrannsakan, vilken är föremål för särskild utredning. Enligt
hovrättens mening är det uppenbart att dessa frågor bör behandlas i ett
sammanhang och att det är viktigare att så sker än att reglerna i
tillämpningslagen blir behandlade omgående. Ett visst uppskov därmed kan inte
ha någon större betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Västerbottens län slår fast att frågorna om tystnadsplikt och meddelarskydd
för offentliga tjänstemän är väsentliga för alla i det moderna samhället. 1 och
med RF:s ikraftträdande den 1 januari 1975 upphörde åtskilliga föreskrifter om
tystnadsplikt att gälla. Men det har inte förmärkls någon ökad lösmynthet under
år 1975, Tjänstemän och förtroendemän är diskreta oavsett om de står under
päföljdshot eller ej. Det ligger i arbetets eller uppdragets nalur. Såvitt
länsstyrelsen kan bedöma ligger det ingen fara i dröjsmål med ny lagsliftning
om tystnadsplikt och meddelarskydd, Däremoi innebär förhastade och dåligt
beredda regler både risker och onödiga kostnader för alla berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
förmån för förslaget all i grundlag skall anges vilka tystnadsplikter som,
enligt vad som närmare bestäms i lag, får genombryta meddelarskyddet uttalar
sigJK, överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt, kriminalvårdsstyrelsen, domstolsverket,
datainspektionen, socialstyrelsen, postverket, televerket, siatskontoret,
Slatens personalnämnd, riksskatteverket, länsstyrelserna i Östergötlands,
Malmöhus och Göteborgs och Bohus län, Sveriges domareförbund, Sveriges industriförbund.
Svenska bankföreningen, Sveiiges Radio samt Pressens samarbeisnämnd. I
allmänhet förklarar dessa remissinstanseratt förslaget bör övervägas i del
fortsatta lagstiftningsarbetet, Nägra remissinstanser, datainspektionen,
televerket, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, Sveriges industriförbund
saml Svenska bankföreningen, anser att del av TK utarbetade utkastet till
grundlagsbestämmelse bör kompletteras i olika hänseenden, Datainspek-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tionen
framhåller vidare särskilt att gränsdragningen mellan myndighetsutövning och
frivillig hänvändelse, som förslaget här bygger på, inte är lämplig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt och kammarrätten i Göteborg avstyrker den sålunda förordade grundlagsföreskriften
om grunderna för de fall då meddelarskyddet får genombrytas. Kammarrätten anför
alt behovet härav torde vara ringa, vilkel får anses framgå bl, a, därav att
debatten hittills har gällt på vilket sätt riksdagen skall kunna ha ett
effektivt inflytande i frågor om meddelarskyddet. Enligt kammarrättens mening
bör man iaktta återhållsam hel med alt belasta grundlagen med andra
maleridlrättsliga regler än sådana som gäller de högsta statsorganens bildande
och funktion. Annars uppstår lätt motsättningar i förhällande till den
demokratisk-parlamentariska principen alt det av folket i val utsedda
pariamentet skall suveränt kunna besluta i de gemensamma angelägenheterna.
Eftersom MMU:s förslag inte lär komma all läggas till grund för lagstiftning,
bör det finnas utrymme för att närmare utreda innebörden och konsekvenserna av
JK:s lanke innan slutlig ställning tas i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU:s mening synes det inte möjligt att vid den begränsade reform av TF som nu
är aktuell uppnå en tillfredsställande ytteriigare reglering i TF av vad en
,särskild lillämpningslag om förhållandet mellan meddelarskyddet och
tystnadsplikten skulle innehålla. Om frägan om en allmän massmediegrundlag
kommer att anstå till senare grundlagsändringstillfälle, kommer givetvis
möjlighet föreligga alt ånyo överväga frägan mot bakgrunden av den erfarenhet
som dä vunnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvägningen
mellan tystnadsplikt och meddelarskydd säsom den har gjorts av TK godtas i
stort sett eller helt av RÅ, överåklagaren i Stockholms åklagardislrikt,
hovrätten över Skåne och Blekinge, kriminalvårdsstyrelsen, SIDA,
beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, statistiska centralbyrån och
arbetsmarknadsstyrelsen. Kriminalvårdsstyrelsen pekar emellertid pä den risk
som publicering av uppgifter om klienter innebär. I många fall kan
rehabiliteringsarbetet motverkas och klientens återanpassning i samhället
försvåras. Även kriminalvårdsljänslemännens möjligheter till ett
förtroendefullt samarbeie med klienterna kan minska när dessa inte längre
skyddas av en lika omfattande tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Svea hovrän framhåller att
det är en viktig fräga hur man skall ingripa mot missbruk av meddelarfriheten,
med tanke i försia hand på skador som kan åsamkas enskilda. TK diskuterar,
yttrar hovrätten, förutom vidgad åtalsrätt vid förtal även andra alternativ,
däribland en utvidgning av själva förtalsreglerna. Hovrätten har i och för sig
förståelse för de synpunkter TK utvecklar och finner över huvud tagel detta
avsnitl i belänkandel beaktansvärt. Förtalsreglerna hör l, ex, inte till de bäst
utformade delarna i brottsbalken, och de kommer inte att bli bättre om det nu
vilande ändringsförslaget (SOU 1972:88) genomförs. Emellertid är det hovrällens
mening att ingripanden domstolsvägen inte är den lämpligaste metoden för att
komma ät</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>missförhållanden
på massmedieområdet. Detta omdöme lär stå sig även om man skulle rätta till den
mest påtagliga bristen i nuvarande ordning - som TK förbigår- nämligen de
alltför svaga sanktionerna vid övertramp. Enligt hovrättens bedömning är
åtminstone f n. den bäsla vägen att satsa på självsanering. Hovrätten vill
särskill understryka betydelsen av den verksamhet som bedrivs av Pressens
opinionsnämnd och Allmänhetens pressombudsman. Ökade resurser och effektivare
sanktioner för denna verksamhel framsiår som ett mera angeläget önskemål än
flera domstolsprocesser. Efter en samlad bedömning av frågorna om
tystnadsplikt och meddelarskydd finner sig hovrätten böra tillstyrka en
lösning, som innefattar MMU:s förslag utan den av JK förordade förstärkningen
av meddelarskyddet samt en tillämpningslag efter TK:s mönster,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Radio påpekar att TK:s lagförslag innebär en utvidgning av skyddel för
meddelare på bekostnad av lysinadsplikisintressel vid myndighetsutövningen mot
enskilda, t, ex, inom social- och barnavårdssektorerna. De eventuella negativa
effekterna för den enskilde individens integritet på grund av denna ökade
yttrandefrihet för olika offentliga befattningshavare bör man också enligt
företagets mening kunna komma till rätta med genom den regel om åtal för förtal
som TK föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TK:s förslag skall i första hand tystnadsplikter i fråga om vissa förtroliga
hänvändelser få bryta meddelarskyddet, konstaterar/'/essens saw-arbetsnämnd.
Förslaget pä denna punkt synes enligt nämnden tämligen väl avgränsat. Däremot
kan enligt samarbetsnämnden åtskilligt sägas om den ulföriiga förteckning på
andra meddelarsituationer där meddelarskyddet enligt TK skall sättas åsido.
Enligt nämndens mening har kriterierna hållils så allmänna - vilket är svårt
att undvika om lagtexten inte skall bli mycket omfattande - att både sådani som
bör prioriteras med tystnadsplikt och sådani där meddelarfriheten bör få
övertagel kommer med under lagbeskrivningen, Mol denna bakgrund kan del
ifrågasättas om man inte borde överge tanken att ha en specificerad
lagstiftning och i slällel uppställa några mycket allmänna kriterier för
lystnadspliktens övertag över meddelarskyddet av typen all meddelarskyddet
skulle falla bort dä yppandet innebär en allvarlig fara för rikets säkerhet
eller ett obehörigi ingrepp av allvarlig beskaffenhet i den enskildes
personliga integritet. Kriterier av denna generella typ kan vara att föredra
framför förslagels kriterier enligt samarbetsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Uttalanden av innebörd att
TK har gått väl långt i sitt förslag att ge den som bryter tystnadsplikt
meddelarskydd kommer frän riksskatteverket, lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna
I Östergötlands och Västerbottens län, SACO/SR samt Sveriges industrijörbund.
Exempelvis riksskatteverket anser alt meddelarskyddet bör ha samma omfattning
som i dag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
anför att det är uppenbart att enskilda säväl som allmänna intressen av
sekretesskydd i viss mån måste vika för att möjliggöra debatt och insyn såsom
en kontroll av myndigheternas handlande samt gällande lagstiftnings</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>verkningar
och lämplighet. Med denna utgångspunkt blir emellertid en avvägning nödvändig
mellan det intresse som skyddas genom tystnadsplikten och intresset av
offentlighet. Denna avvägning är synneriigen svår att göra i sakligt hänseende.
Den är dessulom svår att lagtekniskt verkställa, JK anför i båda dessa
hänseenden inledningsvis några mer allmänna synpunkter. Avvägningen mellan de
olika förut berörda intressena kan - beroende på bedömarens värderingar - ske
på många olika sätt inom varje område där en tystnadsplikt föreligger. Mängden
av situationer och de helt skilda rörutsättningarna gör att de tänkbara
lösningarna blir nästan otaliga. Det gäller därför enligt JK att finna
lösningar som gör det möjligt att begränsa lagstiftningen utan att alllför
mycket av den nödvändiga nyanseringen går föriorad. JK noterar att TK inte har
presenterat några övergripande överväganden om principerna för avvägningen
mellan olika intressen vid regleringen av förhållandet mellan tystnadsplikt
och meddelarskydd. Enligl JK:s mening skulle en sådan diskussion ha varit
välgörande. Förslagel innebär att kommittén har upprätthållit meddelarskyddet
i mycket stor utsträckning, dvs, tystnadsplikten har tillåtits vika i
motsvarande omfattning och det iniresse tystnadsplikten avser att skydda har
offrats. De motiv som anförs är skiftande och skulle ha varit förtjänta av en
närmare analys. Detta gäller t, ex, argumentet att en korrekt information -
lämnad genom att en tjänsteman bryter sin tystnadsplikt och utlämnar vissa
uppgifter till massmedier - är det bästa medlet alt förebygga en snedvriden
publicitet, Enligl JK:s mening bör det problem som här antyds - och som är väl
värt att diskulera - inte lösas genom en regel som låter tystnadsplikten vika
för meddelarskyddet. En tiänsteman är inte skyldig att svika sin tystnadsplikt
genom att lämna information till massmedier ens för alt korrigera en snedvriden
publicitet, I avsaknad av en principiell diskussion i betänkandet av det nyss
berörda slaget saknar även JK anledning att här ta upp en sådan diskussion. På
en punkt vill JK emellertid göra ett principiellt uttalande, JK anser att det
finns anledning att särskilt beakta skyddet för den enskildes personliga
intressen, hans privatliv, personliga integritet eller vad man nu vill använda
för begrepp. Utan alt förringa värdet av insyn och debatt menar JK att
avvägningen i största möjliga utsträckning bör ske sä att privatlivet skyddas.
Inte minst i debatten om ADB och integritet drivs synpunkter av detta slag med
stor kraft. Enligt JK:s mening är intresset av skydd i många fall därvid
väsentligt svagare än de intressen som enligt kommitténs förslag får vika för
meddelarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>70
konstaterar att TK i sitt förslag till tillämpningslag har gått synneriigen
långt i en sirävan att tillgodose massmediernas intresse av lillgång till information
om vad som tilldrar sig i den offentliga verksamheten, JO delar i och för sig
kommitténs mening om att massmedierna bör få så rikhaltigt faktaunderiag som
möjligt för granskning av myndigheternas förfarande och val av åtgärder. En
sådan ordning är det öppna samhällets adelsmärke och den bör eftersträvas så
långt det någonsin är möjligt. Men vissa gränser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
ändå sättas och de mäste sättas på sådant sätt alt inte det allmännas och
framför allt inte enskildas förhållanden i alltför hög grad utlämnas åt
offentligheten. Enligt JO:s mening har TK gått orimligt långl för alt främja
massmediernas informationsiniresse och så långl alt en rad vitala sekretessintressen
prisges. Någon tystnadsplikt gentemot massmedierna länks i, ex, inte skola
gälla beträffande polisens brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet,
beskattningsmyndigheters verksamhet (utom i ett speciellt hänseende),
socialvårdens eller sjukvårdens verksamhet (utom i några fall), JO säger sig
inte kunna förstå annat än att anledningen till att kommittén gått så långt i
fråga om öppenheten mol massmedierna mäste vara att kommittén räknat med att
vad JO kallat den osankiionerade tystnadsplikten kommer att sörja för att
meddelandefriheten för de offentiiga funktionärerna inte kommer att missbrukas
av dem till oacceptabelt men för det allmänna eller för enskilda. Man tänker
sig förmodligen alt förekomsten av lyslnadsplikt - ehuru dä osanktionerad när
det gäller meddelanden till massmedierna - kommer att föranleda den offentliga
funktionären att tänka sig mycket noga för innan han lämnar upplysningar till
massmedier om sådant som, om det publiceras, skulle allvariigt skada det
allmänna eller den esnkilde. En polisman förväntas t, ex, inte lämna meddelande
om sådant, som skulle spoliera en pågående brottsspaning, en läkare förväntas
inte lämna ut uppgifter om en patient som är mycket ömtåliga för denne och en
taxerings-tiänsteman förväntas inte lämna ul uppgifter ur en skattskyldigs
självdeklaration, som röjer dennes inkomstkällor, avdrag o, d. Som JO förul
har betonat kan det inte godtas att ordningen byggs upp på så ihåliga grunder.
Den osanktionerade tystnadsplikten är ett missfoster som måste mönstras ut och
skall en särskild lag skrivas om vilka tystnadsplikter .som skall gälla även
gentemot massmedierna mäste den ges ett helt annal innehåll än den av kommittén
föreslagna lagen och på ett helt annat sätt säkerställa sekretess i allmänt och
enskilt intresse. JO är emellertid rädd för att man vid utformningen av en
sådan lag kommer att finna att denna till sitt innehåll i huvudsak mäsle
överensstämma med de ordinarie reglerom lystnadsplikt som skall gälla för
offentliga funktionärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinsianser är kritiska mot TK:s avvägning mellan tystnadsplikt och
meddelarfrihet på deras verksamhetsområde. Särskilt den föreslagna
utvidgningen av meddelarskyddet på socialvårdsomrädet har sålunda mölt invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ganska
många remissinstanser har kritiska synpunkter på d e n skillnad som TK gör,
både i LOFT och i tillämpningslagen angående meddelarfrihet, mellan
myndighetsutövning och förtro-oendesilualioner. Bland de inslanser som har
yttrat sig i denna fräga kan nämnas yA;, RÅ, socialstyrelsen,
kriminalvårdsstyrelsen, daiainspekiionen, värnpliklsverkel, socialulredningen,
psykiatriska nämnden, riksskatteverket, länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus
län. Svenska kommunförbundet samt Allmänhetens pressombudsman.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ändrad lydelse av regel n om åtal för förtal godtas i princip av JK och
överåklagaren i Göteboigs åklagardislrikt, medan RÅ, överåklagaren i Siockholms
åklagardistrikt, Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, MMU, Pressens
samarbeisnämnd och Allmänhetens pressombudsman motsätter sig det och
lantbruksstyrdsen och arbetsmarknadsstyrelsen uttalar tvekan över det. Enligt
TCO.s mening bör de utökade ätalsmöj-ligheierna endast gälla det område där TK
föreslär ett nyinfört meddelarskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen
mellan meddelarskydd och tystnadsplikt påverkar indirekt även
handlingssekretessen påpekar kommerskollegium. Om en handling är hemlig enligt
sekretesslagen får den ej lämnas ut vare sig till enskilda eller massmedier,
Alll sekretessbelagt material är skyddat av tystnadsplikt som emellertid i
vissa fall genombryts av meddelarskydd. Delta synes innebära att
sekretesslagen kan kringgås genom att en tjänsteman muntligt lämnar massmedier
information om innehållet i en hemlig handling. Kollegiet finner att detta
regelsystem innebär en inkonsekvens. Liknande synpunkler anför
datainspektionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
JO anmärker att en påtaglig inkonsekvens kan påvisas i MMU:s ställningstagande
närdet gäller öppenheten mot massmedierna. Beträffande utlämnande av en allmän
handling, som enligt reglerna härom skall hållas hemlig, tänker sig MMU
nämligen inte att några specialregler skall finnas som begränsar de offentliga
funktionärernas diskretionsplikts i förhållande till massmedier. Sekretessreglerna
för allmänna handlingar skall enligt förslaget gälla fullt ut också gentemot
massmedier. Om sekretessen för en allmän handling sammanfaller med
tystnadsplikten beträffande sådana förhållanden som avhandlas i den allmänna
handlingen, vilket givetvis i möjligaste män bör vara fallet, kan följden bli
att den offentlige funktionären enligt den föreslagna ordningen fritt kan
överiämna dokumentet, innan detta är alt anse som upprättat och därmed allmän
handling, om ifrågavarande tystnadsplikt görs mindre långtgående gentemot
massmedier än gentemot iredje man i allmänhet, medan han blir förhindrad att
överlämna dokumentet lill massmedier sedan del blivit allmän handling. Del kan
f ö, diskuteras, säger JO, om han inle också sedan aktstycket föreligger
färdigt som allmän handling fortfarande är fri att till massmedier utlämna ell
utkasl lill detsamma, om han inte därigenom bryter mol den mer begränsade tystnadsplikt
som kan vara föreskriven gentemot massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
TK:s uppfattning att endast uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt bryter
meddelarfriheten ansluter sig uttryckligen domstolsverket, granskningsnämnden
för försvarsuppflnnlngar, Sveriges Radio och Pressens samarbeisnämnd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kritisk
mol förslaget pädennapunkt ärbl, a, VA", som säger sig ha förståelse för
TK:s uppfattning men ändå vill ifrågasätta om den bör läggas till grund för
lagstiftningen, framför allt därför att kravet pä uppsåt inte betyder nägon
minskning av efterforskningarna. Detta torde gälla även i del nya läge som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>råder efter ämbetsansvarets avskaffande, Pä grund härav
måsle det för yäns-temannen anses i stort selt likgilligl hur gränsen för
strafföarhet bestäms. Med hänsyn härlill och till att del i flera fall kan
anföras goda skäl för att straffa även oaktsamhetsbrott anser JK alt frägan bör
övervägas ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller förenade fabriksverken delar TK:s uppfattning
i denna del. Med hänsyn till den verksamhel fabriksverken bedriver skulle det
medföra allvarliga konsekvenser för företaget och dess kunder, såväl svenska
som utländska, om en tjänsteman, som lill massmedier utlämnar uppgifter av hemlig
natur, ej skulle kunna ställas till ansvar enbart av den anledningen att
vederbörande kan göra gällande att det ej föreligger något uppsåt. Enligt länsslyrelsen
I Östergötlands län synes den praktiska konsekvensen av de föreslagna reglerna
om anonymitetsskydd och strafföarhet enbart vid uppsåtligt 'brott bli alt
eventuella övertramp knappast kommer alt kunna beivras. All bevisa uppsåt kan
vara svårt. Länsstyrelsen anser att en rimlig avvägning av olika intressen
medför att även oaktsamhet bör kunna beivras. Detta bör i vart fall gälla grov
oaktsamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO förklarar att han redan i ytirande över MMU:s
betänkande har kritiserat den ståndpunkt, som TK nu intar, och JO vänder sig
ånyo mot densamma. Enligt JO:s mening är det framför allt det oaktsamma
åsidosättandet av tystnadsplikten som är klandervärt. Den som uppsåtligen
åsidosätter en lyslnadsplikt föratt informera massmedierna om nägot gördel ofta
av ideella skäl. Han finner det väsentligt att ge fakta för samhällsdebatt av
en fräga som han bedömer vara av stort allmänt iniresse. Det ter sig från denna
synpunkt inkonsekvent att ej kriminalisera oaktsamt åsidosättande av en
tystnadsplikt som gäller mot massmedierna. Det är tvärtom främst det oaktsamma
åsidosättandet av tystnadsplikten som bör vara kriminaliserat till
understrykande av denna tystnadsplikts särskilda vikt. Kriminaliseras det
oaktsamma åsidosättandet av lystnadspliklen, bortfaller också den av TK
framhållna diskrepansen mellan efterforskning och beivrande. Något meddelarskydd
går ju av praktiska skäl ändå inte att tillförsäkra den som av oaktsamhet
åsidosätter tystnadsplikten till skillnad frän den som uppsåtligen gör det,
eftersom man inte utan att utreda saken kan veta om åsidosättandet skett
uppsåtligen eller av oaktsamhet, anmärker JO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överbefälhavaren anser alt brottet vårdslöshet med hemlig
uppgift enligt förslaget i betänkandet (Ds Ju 1975:16) Spioneribrollet m, m,
bör bryta meddelarskyddet. Även televerket och överstyrelsen för ekonomiskt
försvar menar att åsidosättande av tystnadsplikt av grov oaktsamhet bör medföra
ansvar för meddelare, medan SACOISR ifrågasätter om så inte bör vara fallel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilda frågor som ej har berörts av TK tas upp av några
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolsverket anmärker att med det synsätt som har varit
vägledande förTK tystnadsplikt innebären inskränkning i den yttrandefrihet som
grundlagen tillförsäkrar alla medborgare. Det kunde mot den bakgrunden ifrå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gasättas
om inte kriterierna för sädana inskränkningar borde anges i lagstiftning med
generell räckvidd. Kommittén har inle haft lill uppgift att överväga denna
fråga. Rätlen att genom avtal inskränka yttrandefriheten består sålunda oförändrad
såvitt gäller den privata sekiorn av arbetsmarknaden. Något behov av lagregler
till skydd mot otillbörlig tillämpning av klausulerom tystnadsplikt kan kanske
heller inte anses föreligga. Det kunde eljest synas som om ett allmänt skydd
mot avskedande för den som bryter mot tystnadsplikt genom meddelande till
massmedier i vissa fall skulle kunna försvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
personalnämnd päpekar all skyddel för meddelande till massmedier är en
väsentlig demokratisk rättighet men alt massmedier är endast en av de
möjligheter medborgarna har när del gäller alt påverka den politiska
beslutsprocessen i ett demokratiskt land. Kontakt med politiska partier, t. ex,
genom riksdagsledamot eller annal valt ombud, med fackförening, genom föredrag
och debatter på allmänna sammankomster är andra viktiga möjligheter all
påverka den demokratiska beslutsprocessen. Nämnden noterar all något särskilt
skydd för sådana meddelanden inle finns i förslagel. Med hänsyn härtill synes
tystnadsplikten i vissa fall alltför omfattande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Processuella frågor i anslutning till meddelarskyddet 5.1 Gällande rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TF handläggs tryckfrihetsmål i en särskild processform, som är exklusivt
tillämplig, I regel medverkar vid målens avgörande en jury, beslående av
lekmän. Jurysyslemet infördes 1815. Det motiverades av att det skulle
möjliggöra en friare bedömning av frägan om den åtalade skriftens brottslighet.
Sitt nuvarande innehåll fick beslämmelserna om tryckfrihetsprocessen i allt
väsentligt genom 1949 års tryckfrihetsreform,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>TF:s regler om rättegången
i tryckfrihetsmål är upptagna i 12 kap. Enligt 1 S hänförs till tryckfrihetsmål
mäl angående ansvar eller enskilt anspråk pä grund av tryckfrihetsbrott samt
mäl om konfiskation av tryckt skrift. Dessa mål tas upp av tingsrätt inom vars
domkrets länsstyrelse har sitt säte. Regeringen kan ocksä förordna att annan
tingsrätt inom länet skall kunna döma i tryckfrihetsmål, Enligl 2 S skall i
tryckfrihetsmål frågan huruvida skriften är brottslig prövas av en jury om nio
medlemmar, om inte parterna förklarar sig vilja hänskjuta målel till rättens
avgörande utan sådan prövning. Då jury prövar skrifts brottslighet, skall
skriften anses brottslig, om minsl sex jurymän är ense om det. Om juryn finner
alt en skrift inte är brottslig, skall den tilltalade frikännas. Har juryn
däremot funnit skriften brottslig, skall också rätten pröva dess brottslighet.
Är rätten av annan mening än juryn, kan rätlen frikänna den tilltalade eller
hänföra brollet under mildare strafföeslämmelse än den som juryn har ansett
lillämplig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vatie län skall finnas jurymän fördelade i två grupper med 16 jurymän i första
och 8 jurymän i andra gruppen. Andra gruppens jurymän skall vara eller ha varit
nämndemän vid allmän underrätt. Jurymännen utses för en tid av fyra år genom
val av landstingen och, i vissa fall, kommunfullmäktige. Det föreskrivs
särskilt att skilda samhällsgrupper och meningsriktningar samt olika delar av
länet bör vara företrädda bland jurymännen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jury
lett mål bildas av de jurymän, som inte ärjäviga, sålunda att vardera parten
fär utesluta tre jurymän inom den första gruppen och en inom den andra samt
rätten genom lottning bland de övriga lar ut så mänga till suppleanter att sex
kvarstår i första gruppen och tre i den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
närmare bestämmelserna om själva rättegängen i tryckfrihetsmål finns i lagen
(1949:164) med vissa bestämmelserom rättegången i tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för vilken domstol som skall handlägga ett tryckfrihetsmål är i allmänhet
tryckningsorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förberedande behandling skall rätten utreda om den tilltalade eller
svarandeparten äransvarig för innehållet i skriften och om så behövs meddela
beslut i den frägan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
huvudförhandling inför jury består rätten av tre eller fyra lagfarna domare.
Med rättens tillstånd fär juryman framställa frågor till part, vittne,
sakkunnig eller annan. Så snart förhandlingen inför juryn har slutförts, skall
rätten utan uppskov till juryns besvarande skriftligen avfatta frågan huruvida
skriften är brottslig efler det eller de lagrum som har påståtts i målel. Juryn
skall omedelbart överiägga i enrum under en av juryn utsedd ordförande. Om det
påkallas av någon av jurymännen, skall juryn sammanträda med rätten för att
inhämta upplysning om vad lag stadgar, 1 övrigt får juryn inte överiägga angående
sitt svar eller ha omröstning i rättens närvaro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
framställda frågorna skall besvaras med "ja" eller "nej";
juryns utslag är alltså inle försett med motivering. Juryn fär inte åtskiljas
förrän samtliga frågor har besvarats. Juryns svar skall avfattas skriftligen
och tillställas rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Friar
juryn en skrift, kan frägan om skriftens lagstridighet inte komma under högre
rätts prövning. Har juryn däremot meddelal fällande utlåtande, kan högre rält
fria eller annars meddela dom som innefattar mildare bedömning än juryns.
Överrätten är - sä länge resultatet inle blir strängare än juryns utslag -
oförhindrad att skärpa en dom som innebär att underrätten i friande riktning
har frångått juryns bedömning. Har jury inle medverkat vid målets avgörande,
kan högre rätt efter vanliga regler överpröva tingsrättens avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
juryn och rätten funnit att en skrift är brottslig, är det rätten ensam som
bestämmer om påföljd, skadestånd och annan rättsverkan. Vid omröstning gäller
därvid vanliga regler, liksom för frågan om fullföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts lidigare handläggs ätal, då sådani är möjligt, mot den, som har lämnal
meddelande för offentliggörande i tryckt skrift, inte som tryckfrihetsmål utan
vid allmän domstol enligt vanliga process regler. Detsamma gäller åtal mot den
ansvarige publicisten för överträdelse av tystnadsplikt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
framställning i tryckt skrift, om överträdelsen inte innebär tryckfrihetsbrott.
Några bestämmelser som föreskriver särskild processform för åtal för
anskaffande av uppgifier för publicering finns inle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2 Dens.
k. IB-affären</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
är 1973 publicerades uppgifter om den svenska underrättelseorganisationen
Informationsbyrän (IB) dels i en periodisk tidskrift, dels i en bok. Det
rättsliga efterspelet till denna s, k, IB-affär belyste TF:s innebörd i fräga
om meddelarskydd, anonymitetsskydd och rättegångsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
domstolsavgöranden, bl, a, ett av högsta domstolen, slogs sålunda fast att TF:s
regler om meddelare gäller också i fråga om meddelanden som har formen av
tidningsartiklar lill vilka meddelaren framträder som författare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolarnas
beslut klargjorde vidare att obehörigi anskaffande - i detta fall genom
spioneri - av uppgifter som sedermera publiceras i tryckt skrift inte är
underkastat TF:s regier. Det gör därvid inte någon skillnad att den som har
anskaffat uppgifterna själv är tryckfrihetsrättsligt ansvarig för offentliggörandet.
Detta förhållande kan leda till att samma person kan bli åtalad för en
sammanhängande brottslighet i olika processformer, dels vid allmän domstol,
dels vid tryckfrihetsdomslol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nära
samband med det sist sagda har ett annal under IB-affären uppmärksammat
torhällande, nämligen att flera personer som är indragna i samma brottslighet
kan fä sin sak prövad i olika slags rättegångar. Den som ansvarar för
publiceringen av en uppgift lagfors sålunda i tryckfrihetsmål, medan den som
har meddelat uppgiften svarar i vanlig rättegång. Särskilt omdiskuterat i
IB-affären blev att nägot tryckfrihetsåtal aldrig genomfördes, under det all
ansvar i vanlig broltmälsordning utkrävdes för anskaffande och meddelande av
sedermera publicerade uppgifier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som aktualiserades genom IB-affären föranledde tilläggsdirektiv till
MMU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Massmedieutredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslär att jurysystemet avskaffas och att mäl angående yttrandefriheten i
massmedier förs samman till en enda specialdomstol, en yttrandefrihetsdomstol
som anknyts till Stockholms tingsrätt. Enligt förslaget skall domstolen bestå
av ordförande och vice ordförande, bada juristdomare, och av sju andra
ledamöter, som är lekmän. Av dessa bör tre ha publicistisk erfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en särskild fördel med den föreslagna yiirandefrihetsdomstolen åberopar MMU
att frågan om yltrandefrihetsbrott i de vanliga fall då ett publicerat
meddelande är avsett all spridas över hela landet kan fä ett avgörande som inte
är beroende av sädana tillfälliga omständigheter som pä vilken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>ti</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ort
meddelandet har publicerats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Yttrandefrihetsdomsiolen
skall enligt förslaget försl och främst handlägga mål om yttrandefriheisbrotl,
dvs, brott varigenom gränserna för yttrandefriheten i de berörda massmedierna
har överträtts. Om yttrandefrihetsdomsiolen anknyts till den vanliga
instansordningen och till de allmänna domstolarnas arbetsformer enligt rättegångsbalken
finns det emellertid enligl MMU inte några betänkligheter mot alt lill
domstolen föra andra mål än sådana som gäller själva yttrandefriheisbrotten.
Härigenom kan man, menar uiredningen, komma till rätta med de problem som
består i att med varandra sammanhängande ätal nu handläggs i skilda
processformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första bör sålunda, föreslår MMU, åtal mot meddelare - när sådant över
huvud taget kan komma till slånd - gå lill samma domstol som handlägger åtal
mot den ansvarige publicisten, dvs. yttrandefrihetsdomstolen. Därmed kommer
också, påpekar MMU, den i IB-affären diskuterade frågan om vilken processform -
tryckfrihetsmål eller mål vid allmän domstol -som skall ha företräde att sakna
aktualitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För det andra bör man,
fortsätter MMU, undanröja de processuella olägenheter som beslår i att en
person för sammanhängande brottslighet lagfors i tvä olika slags rättegångar.
Den som har gjort sig skyldig till brottsligt anskaffande av uppgift i syfte
att uppgiften skall offentliggöras i nägot massmedium bör därför åtalas vid
yttrandefrihetsdomstolen, om inte anskaffandet som sådant är särskilt
slrafföelagt med hänsyn lill förfaringssättet. Har han vidarebefordrat
uppgiften till massmediet, kommer alltså frågorna om ansvar för anskaffandet
och meddelandet att behandlas av samma domstol. Det åsyftade resultatet uppnås
genom utredningens i del föregående (avsnitt 4.2) nämnda förslag att det sä att
säga normala anskaffandet av en uppgift i grundlagen skall jämställas med
lämnandet av meddelandet, varigenom f ö. också anskaffandet i samma mån blir
straffritt. - På motsvarande sätt skall, framhäller MMU vidare, den som är
ansvarig för publiceringen inte kunna - vare sig före, samiidigi med eller
efler åtal för yltrandefrihetsbrott - åtalas vid allmän domstol för anskaffande
- t. ex. genom spioneri -av den publicerade uppgiften i annat fall än dä
anskaffandet har skett genom inbrott e. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
syfte att undvika olika processformer föreslär MMU också vissa detaljändringar
i förhållande lill gällande rätt. Sålunda har i broltskatalogen som särskilt
yttrandefrihetsbrott upptagits brott mot tystnadsplikt när det begås av den som
är formalansvarig för publiceringen. Genom en allmän bestämmelse i grundlagen
om att också andra mål än de i grundlagen angivna kan handläggas av
yttrandefrihetsdomstolen, i den mån det föreskrivs i lag, möjliggörs enligt
förslaget en enhetlig handläggning av ätal för sammanhängande brottslighet i
de ytteriigare fall som kan komma att aktualiseras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår att också tillämpningen av reglerna om anonymitetsskydd och om förbud
mot efterforskning av meddelare m, fl, skall handläggas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
yttrandefrihetsdomsiolen såsom varande särskilt sakkunnig beträffande hda
frågan om yttrandefriheten i massmedier,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>MMU föreslår vidare att,
när vid domstol uppkommer fräga huruvida den nya grundlagen lägger hinder i
vägen för att ådöma ansvar, höra vittne e, d., frågan skall hänskjutas till
yttrandefrihetsdomstolen, om inle saken är uppenbar eller del annars av
särskilda skäl anses onödigt att frågan underställs yttrandefrihetsdomsiolen.
Motsvarande rätt att hänskjuta fräga till yiirandefrihetsdomstolen skall
tillkomma åklagare vid förundersökning i brottmål. Yttrandefrihetsdomstolen
skall såsom särskill mål avgöra den hänskjutna frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt MMU bör man som
huvudprincip behålla regeln alt ett friande utslag i yttrandefrihetsmäl skall
stå fast, MMU föreslär dock den avvikelsen från huvudprincipen all fullföljd
mot friande dom av yttrandefrihetsdomstolen skall vara tillåten när det gäller
de för samhället fariigaste fallen, nämligen de grövsta brotten mot rikets
yttre och inre säkerhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.4
Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande redovisas endast de synpunkter frän remissinstanserna som har
aktualitet i föreliggande ärende, Beiräffande remissinstansernas allmänna
inställning till den föreslagna yiirandefrihetsdomstolen hänvisas till den i Ds
Ju 1976:2 publicerade remissammanställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att å t a I mot meddelare, inbegripet den som har anskaffat uppgift för
publicering, skall handläggas i samma processuella ordning som talan på grund
av yttrandefriheisbrotl har i allmänhel i och för sig tillstyrkts eller lämnats
utan erinran under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten över Skåne och
Blekinge betonar alt, om den nuvarande konstruktionen i fräga om meddelarskydd
och brott mot rikets säkerhet behålls, del är så myckel mer angeläget att ett
överskridande av gränserna för meddelarskyddet i fråga om åtalsprövning och
process jämställs med yttrandefrihetsbrott,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RÅ framhåller att
IB-affären har visat alt meddelarskyddet i vissa lägen kan genombrytas genom
att regler om allmän brottmålsprocess kan bli tilllämpliga i stället för de
särskilda regler som skall gälla för rättegängen i yttrandefrihetsmäl. Med
lanke på meddelarskyddet är det enligl RÅ önskvärt att sädana olägenheter som
aktualiserades genom IB-affären så långt som möjligt elimineras. MMU:s förslag
innebär, fortsätter RÅ, förbättringar i fråga om gränsdragningen mellan allmän
process och yttrandefriheisprocess. Härigenom tillgodoses önskemålet all ålal
mol den som har meddelat uppgiften och mot den formalansvarige inte kommer alt
handläggas enligl olika processuella regler ulan kan förenas i en rättegång.
Ett ytteriigare steg i samma riktning är förslaget att anskaffande av uppgifter
- i den mån detta är som sådant slrafföelagt - skall kunna handläggas i samma
rättegång som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ätal
för meddelandet av uppgifter. Utredningens förslag tillgodoser enligt RÅ:s
mening delvis den kritik som under IB-affärens olika faser riktades mot den
nuvarande ordningen. Del är emellertid klart att det även i fortsättningen kan
uppstå konkurrenssituationer. Utredningen har, förklarar RÅ, själv pekat på en
sädan, nämligen då sättet för anskaffandet av en uppgift är särskilt
slrafföelagt. Kompetenskonflikter kan också uppkomma i andra fall, t, ex, då
anskaffandet av en hemlig uppgift hinner lagforas innan del blivit klariagt alt
uppgiften lämnats för publicering. Ett ytteriigare exempel är att en uppgift
röjs såväl genom meddelande för offentliggörande i grund-lagsskyddat medium som
på annat sätt. Del kan slutligen anmärkas att den som har anskaffat en uppgift
och sedan vidarebefordrat denna till en person som meddelat den inte kan åtalas
i samma rättegång som meddelaren eller den för uppgiftens publicering
formalansvarige, - RÅ utlalar vidare alt det liksom hittills kommer att vara
nödvändigt att förundersökning verkställs när misstanke föreligger om åtalbart
brott av meddelare, MMU:s förslag medför att efter avslutad förundersökning ätal
inte skall väckas vid allmän domstol utan vid den ytlrandefriheisdomslol som
föreslås bli inrättad. För domstolens vidkommande innebär detta, framhåller
RÅ, att den kan få pröva frågor om exempelvis det subjektiva rekvisitet eller
ingå på bedömning av vad som är bevisat i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Uppsala universitet finner den utvidgning av meddelarskyddet
som MMU föreslår processuellt påkallad för att undvika stötande fall av dubbel
domstolsbehörighet för en sammanhängande brottslighet, Ocksä fakulteten
päpekar emellertid att enligt förslaget fall kan förekomma där åtal kan bli
aktuellt inför såväl ytlrandefriheisdomslol som allmän domstol. Att som MMU
föreslär söka lösa dessa problem genom vanlig lagstiftning kan enligt
fakulteten medföra svåröverskådliga praktiska och teoretiska svårigheter. En
tillfredsställande lösning av yttrandefrihetsdomstolens kompetens torde kräva
relativt generellt utformade regler vilket kan vara svårt att åstadkomma genom
en in casu lagstiftning som skall anpassas lill del i grundlagen utformade
regelsystemet. Del förefaller också fakulteten oklart i vad mån det särskilda
tolkningsstadgandet i I kap, 7 S kan vara att tillämpa i mäl som enligt vanlig
lag har hänförts till yttrandefrihetsdomsiolen och om sädan lag skall ha
betydelse när fråga om konkurrens mellan yttrandefrihetsbrott och vanligt
brott uppkommer (jfr 1 kap, 12 S andra slycket i förslaget). Det fall av dubbel
kompetens som enligt fakulteten omedelbart faller i ögonen är när sättet för
anskaffande av uppgifter är särskilt belagt med straff i allmän lag. Här kan
bl, a, uppkomma dels fall när den som är ansvarig enligt grundlagen även kan
dömas av allmän domstol för en del av sitt förfarande och dels fall när gärning
som utgjort ett led i ett ej fullbordat yltrandefrihetsbrott endast skall
bedömas av allmän domstol, 1 dessa fall uppstår åtminstone två uppenbara
problem, sägs det i yttrandet. Dels torde ibland det fullbordade eller inte
fullbordade yttrandefrihetsbrottel enligt allmänna regler konsumera anskaffandet
vilket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
svårt att ta hänsyn till när dubbel kompetens föreligger. Dels kommer den
allmänna domstolen, inte beträffande förfarandets brottslighet, men väl i fråga
om straffmätning alt ställas inför i det närmaste olösliga problem då den
knappast kan anses ha kompelens att ta hänsyn till annat än sättet för den
brottsliga gärningen och inte som i vanliga fall till om förfarandet ingått i
en vidare brottsplan, avsett hemliga uppgifier etc. Fakulteten anser med hänsyn
härtill att det redan nu borde övervägas, om inte även sådana fall som nämns i
förslagets 1 kap, 12 S andra stycket borde hänföras till
ytirandefrihetsdomstols kompetens och vara underkastade den särskilda
tolkningsregeln i 1 kap, 7 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Till
särskill övervägande synes enligl JO:s mening böra tas upp frågan om
yttrandefrihetsdomstolens kompetens att pröva anskaffande av uppgift som skett
genom gärning som är särskilt belagd med straff Görs rätlen till anskaffande av
uppgift för publicering i massmedier till en i massmediegrundlagen skyddad
rätt, kan ifrågasättas om inte mål härom alltid bör handläggas av
yttrandefrihetsdomstolen, alltså såväl dä 8 kap. 2 S andra stycket och
motsvarande bestämmelse för författare är tillämpliga som dä anskaffandet blir
att bedöma som ett självständigt brott, t.ex. grov stöld, och inte konsumeras
av t. ex. ett spioneribrott. Anskaffandet av uppgifter kommer ju att bli en
integrerad del av massmedieyttrandefriheten. JO förordar därför att detta tas
upp till särskilt övervägande. Liknande synpunkter anförs av Pressens
samarbeisnämnd och AB Svenska Pressbyrån.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Stockholm och länsåklagaren i Alvsborgs län är med hänsyn till de
processuella konsekvenserna kritiska mot förslaget att utvidga meddelarskyddet
till den .som har anskaffat uppgift för publicering. Ett allmänt önskemål är
givetvis att ingripande mot ett brottsligt förfarande skall ske sä tidigt som
möjligt, framhäller överåklagaren. Om detta sker mot en anskaffare, kan
svårigheter uppkomma angående vilka lagregler som skall tillämpas, såvida
syftet inte klart framgår. Processforum bör bestämmas på objektiva grunder och
inte vara beroende av den ståndpunkt som den misstänkte kan finna för gott att
inta när han blir ertappad. Sålunda bör exempelvis en person, som obehörigen
anskaffar uppgifter som innebär spioneri, åtalas därför i vanlig rättegång
oavsett vad han uppger om sin avsikt om sättet alt vidarebefordra de anskaffade
uppgifterna. Liknande synpunkler framför länsåklagaren. Enligt honom lär en
invändning av en misstänkt person om att syftet med konstaterad verksamhet för
anskaffande av uppgifter har varit att samla material för publicering i
allmänhet svåriigen kunna gendrivas även om publiceringssyfte inte alls
föreligger. Särskilt under inledningsskedet i förundersökningen blirdet svårt
att tillräckligt snabbt avgöra frågan om rätt forum. Vid användande av
tvångsmedel är mycket korta tidsfrister föreskrivna. Redan frågan om vem som är
rätt åklagare i målet, justitiekanslern eller allmän åklagare, blir svår att
bedöma, om publiceringssyftet skall vara avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinsianser diskuterar hur ätal mot meddelare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
anskaffare av uppgifl skall handläggas om - i enlighet med dessa instansers
uppfattning -någon ytlrandefriheisdomslol inte tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan inte vara några svårigheter, yttrar hovrätten över Skåne och Blekinge, att
låta åtal mot meddelare för överskridande av medddarskyddets gränser gä lill
samma domstol och handläggas i samma processform som mål om yttrandefrihetsbrott,
utan att del för den skull behöver inrättas någon specialdomstol. Det viktiga i
sammanhanget är naturligtvis att på det sättet åtalsfrågan även beträffande
meddelaren kommer under justitiekanslerns prövning, förklarar hovrätten.
Därigenom kan man undgå det olyckliga resultatet att, när justitiekanslern
avstår frän åtal för tryckfrihetsbrott, allmän åklagare likväl väcker åtal mot
meddelare. Dessa åtalsfrågor börenligt hovrätten komma under ett enhetligt
bedömande, och med hänsyn till de politiska moment som kan finnas ankomma på
justitiekanslern också i fortsättningen och ej på den allmänna
åklagarorganisationen, vilken så långl möjligt bör stå fri från politiska
ställningstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
Sveriges Radlos mening kan inom det nuvarande systemets ram
yttrandeftihetsdomstol bli behörig även för andra brott som ulan att vara
yttrandefrihetsbrott ändå rör yttrandefriheten, t. ex. brott av meddelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
författarförbund konstaterar i sitt yttrande först att MMU menar, alt den som
är tryckfrihetsrättsligt ansvarig inle bör kunna lagforas särskill för att han
anskaffat en viss uppgift, även om detta anskaffande i sig själv är
kriminaliserat enligt brottsbalken. Författarförbundet förklarar att denna
ståndpunkt är synneriigen välkommen och kommer såvitt förbundet kan se att lösa
de viktigaste av problemen i den s. k. IB-rättegängen. Om MMU:s synpunkter inte
skulle finna gehör, kvarstår emellertid enligt förbundet problemet att en
tryckfrihetsrättsligt ansvarig fören av handlingarna i den kedja, som lett fram
till tryckfrihetsmålet, kan göras ansvarig inför vanlig domstol enligt
brottsbalken. Därtill kommer, även enligt MMU:s förslag, en "ren"
meddelare att i vissa fall kunna straffas på samma sätt som f n. För att skapa
en så enhetlig bedömning som möjligt, föreslär MMU att yttrandefrihetsdomstolen
skall fä handlägga dessa mål, förklarar förbundet. Förbundet anser det som en
fördel, om handläggningen av olika delar av ett mälkomplex av denna typ kan ske
i ett sammanhang och vid en domstol. Enligt förbundets mening kan emellertid
regionala domstolar lika gärna som en central yttrandefrihetsdomstol lösa
frågan, och sannolikt vore denna lösning av många skäl bättre. För förbundet
återstår det då all avgöra i vilken sammansättning en tingsrätt skall avgöra
frägan, MMU synes finna det fördelaktigt att specialdomstolen handlägger hela
frågekomplexet. Författarförbundet har i och för sig inget att erinra däremot
men konstaterar att MMU därigenom i och för sig underkänner tingsrätten i dess
normala sammansättning som ett instrument för avgörande av frågorna. Detta är
naturiigtvis anmärkningsvärt, anser förbundet. När det sedan gäller eventuella
gränsdragningsfrägor finns det såvitt författarförbundet ser det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1976. 1 sand. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ingen
anledning att principiellt underkänna kompetensen hos underrätten;
gränsdragningsfrågorna är normalt av rent juridisk karaklär och, såvitt förbundet
förstår, blir det alltid yrkesdomarnas ord som kommer att väga tyngst i dylika
sammanhang. Det är dä skäligen likgiltigt, om dessa vid sin sida har nämndemän
eller special utsedda andra lekmän. Det enda som väl är uppenbart är att en
jury i klassisk mening inte lämpar sig för dessa avgöranden. När det slutligen
gäller åtal enligt brottsbalken i samband med åtal för olillälel yttrande ter
sig saken annorlunda för författarförbundet. Om man, som tydligen MMU gör,
önskar fä en annan bedömning än den vanliga tingsrättsbedömningen, måste det
bli yiirandefrihetsdomstolen som får uppdraget att döma även i dessa mäl.
Författarförbundet medger att det för svensk rättstradition ter sig egendomligt
om en jury i klassisk mening skulle få delta, men om man anseratt sådana mål
lämpligen bör handläggas i så nära anslutning som möjligt till
yttrandefrihetsmålen bör detta också kunna accepteras. Skulle detta ändock inte
accepteras finner författarförbundet att den här upptagna frågan ändå synes
vara så sällan förekommande och sä perifer i förhällande till övriga centrala
synpunkler pä yltrandefri-hetsmålen i gemen, att man hellre bör avstå från
detta "samdömande" framför att avskaffa jurysystem och övriga för
rättegången nu gällande principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av att Sveriges författarförbund avvisar MMU:s förslag om en
yttrandefrihetsdomstol behandlar förbundet frägan om en journalists medansvar
för en publicerad artikel. Förbundet konstaterar att MMU häller fast den
princip som redan gäller, nämligen att även en namngiven journalist vid en
tidning är att betrakta som meddelare. Generellt sett är synpunkten acceptabel.
Det kan emellertid finnas situationer i vilka det vore önskvärt, att sådan
meddelare finge la ansvar gemensamt med utgivaren, yttrar förbundet. Utgivaren
och den namngivne journalisten kan ha i viss mån motstående intressen.
Utgivaren kan finna det praktiskt eller faktiskt riktigt att erkänna
brottslighet hos en viss artikel, för vilken han endast har formalansvar. Den
som verkligen har författat artikeln saknar möjlighel alt i processen hävda
sina synpunkter. Det är självklart ett intresse för den verklige författaren
all han fär en, på frivillighet grundad, möjlighet att styrka att artikeln inte
är brottslig eller i varje fall att försvara den. Till delta kommer de
erfarenheter som vid IB-affären har kunnat dras av tillämpningen av 7 kap, 3 S
TF, Hade samtliga de uppgifter, som nu bedömes som i sig brottsliga,
publicerats i böcker för vilka upp-giftsanskaffarna hade varit ensamma
ansvariga, hade - enligt vad som framgår av Svea hovrätts icke överklagade
beslut i häktningsfrågan - allmän rättegång inte kunnat komma i fräga. Nu
framstod de säsom meddelare till en tidning, i vilken de publicerade signerade
artiklar. Hade det varil möjligt för dem att ställa upp såsom personligt
ansvariga för artiklarna, borde rimligen samma hinder mot vanlig brotlmålsprocess
ha förelegat som skulle varit fallet om de publicerat uppgifterna i böcker.
Även enligl MMU:s</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
gäller beträffande meddelande i vissa fall ett vanligt brottsbalksansvar (se 8
kap, 2-4 §§). Detta betyder att anställda journalister eller frilansare som i
en periodisk skrift framträder med sina namn kan straffas i vanlig rättegäng,
medan den ansvarige utgivaren även för "det normala anskaffandet" av
uppgifter faller under den grundlagsbestämda rättegängen. De här angivna omständigheterna
borde, summerar förbundet, föranleda ett övervägande, om inte en meddelare i
fall som dessa borde frivilligt kunna ställa sig jämte utgivaren som ansvarig
för innehållet i artiklar i periodisk press och därmed vinna det speciella
skydd som grundlagen ger. Förbundet understryker att frägan om frivilligt
inträde blir aktuell endast om författaren/meddelaren hotas av åtal enligt 8
kap. 2-4 §S grundlagen. Förbundet framhåller att, om den föreslagna
yttrandefrihetsdomstolen inte förverkligas, förbundets förslag utgör ett
realistiskt fullföljande av MMU:s önskan alt förstärka meddelarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nägra
av de remissinstanser som motsätter sig en central yttrandefrihetsdomstol
berör frägan om vilken av flera domstolar i första instans som bör handlägga
mål med anknytning till yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmande
för vilken yttrandefrihetsdomstol som är behörig bör beträffande periodisk
skrift vara utgivningsorten och i övriga fall en åtalad persons bostadsort,
anser Svenska lidningsutgivareföreningen. Svenska Journalistförbundet och
Publicisiklubben.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
JÖrJatiarförbund antecknar att forum i tryckfrihetsmål nu är knutet till
tryckeriets belägenhet. Detta har lett till mindre tillfredsställande
resultat, och det finns ju f ö. ingen möjlighet att på motsvarande sätt knyta
forum till platsen för framställning av stencilerade eller fotokopierade
skrifter, konstaterar förbundet. För de områden som MMU tar upp i sitt förslag,
tryckta och stencilerade skrifter, radio, TV och film torde del vara fullt
rimligt att ange forum enligt regler för civilrättsligt forum, dvs. - med
författarförbundets förslag - yttrandefrihetsdomstolen i den domkrets där
svaranden är bosalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
Svenska bokförläggareföreningens åsikt bör man avskaffa de nu gällande
reglerna för bestämmande av forum, enligt vilka orten för en skrifts tryckning
är bestämmande. Det är inte minst denna opraktiska regel som medfört den
ojämnhet i bedömningen av tryckfrihetsmål som utredningen velat eliminera. En
naturiig lösning vore, säger föreningen, att följa de civilrättsliga reglerna
för bestämning av forum, dvs. det där svaranden är bosatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller att avgöra
forumfrägan vid åtal för yttrande i periodisk skrift bör utgivningsorten och
inte tryckorten vara utslagsgivande, anser TCO, När det gäller andra skrifter
bör valet av domstol ske med utgångspunkt från den ort där författaren är
bosatt. Väcks åtal mot både den för publicering ansvarige och meddelare bör,
enligt TCO:s mening, det första åtalet bli avgörande för forumfrågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>84</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Tillsyn
och åtal m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.1 Gällande
rätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip innebär TF:s bestämmelser om tillsyn och åtal att övervakningen av att
tryckfrihetens gränser inle överskrids inte ligger på polis- och åklagarorganisationen
utan på justitieministern och JK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sälunda
skall enligt 9 kap. 1 S TF chefen för justitiedepartementet själv eller genom
av honom förordnade ombud vaka över förordningens efterlevnad. För att denna
tillsyn skall kunna ske, är boktryckare enligt 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7 S
TF skyldig att lämna ett s. k. granskningsexemplar av tryckt skrift, när<br>
skriften ges ut, I Stockholm skall exemplaret lämnas till justitieministern<br>
och på annan ort till tryckfrihetsombudet där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finner
justitieministern att allmänt ätal bör väckas för tryckfrihetsbrott, skall han
enligt 9 kap, 2 S TF anmäla detta till JK, Denne kan även på eget initiativ
väcka åtal för tryckftihetsbrolt, som hör under allmänt åtal. Han är likaså
åklagare i fräga om annat brott mol TF, Även riksdagens ombudsmän fär enligt RF
åtala sådant annat brott, om det begås av någon som står under deras tillsyn,
JK prövar självständigt frägan om åtal för tryckfrihetsbrott, men har
justitieministern anmält en skrift till honom anses JK endast ha att pröva om
lagliga förutsättningar för åtal finns, inte om åtal är lämpligt, Pä
motsvarande sätt torde självständigt åtal från JK:s sida komma i fråga endast
om åtalet inle har politisk betydelse. Enligt sin instruktion får JK uppdra åt
annan att utföra åtal som JK beslutar. Om enskilt åtal för tryckfrihetsbrott
gäller enligt 9 kap. 4 S TF vad i vanlig lag är föreskrivet, alltså
rättegångsbalkens regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
justitieministerns ställning som den som skall vaka över TF:s efterlevnad
hänger samman att det enligl 5 kap. 5 § TF är han som meddelar och återkallar
utgivningsbevis, utan vilket periodisk skrift inte lär ges ut. Med periodisk
skrift förstås enligt 1 kap. 7 S TF tidning, lidskrift eller annan sådan tryckt
skrift, som enligt utgivningsplanen är avsedd att under bestämd tid ges ut med
minst fyra, pä särskilda tider utkommande nummer eller häften per är, samt
löpsedlar och bilagor som hör till skriften. Har utgivningsbevis för skriften
meddelats, skall denna anses som periodisk till dess beviset återkallas. I 5
kap. 5 och 7 SS TF finns bestämmelser om vad ansökan om utgivningsbevis skall
innehålla och om vissa villkor för att bevis skall lä utfärdas. Vidare
innehåller 5 kap. 6 S TF regler om återkallelse av sädant bevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6.2 Massmedieutredningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår en omläggning av tillsynen över TF:s efterievnad. Förslaget innebäratt
justitieministern inte längre skall ha denna uppgift och att tryckfrihetsombuden
avskaffas. 1 stället skall den som är åklagare vaka över att TF:s bestämmelser
följs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl för denna omläggning anför MMU att tryckfrihelsombuden saknar praktisk
möjlighet att fullgöra sin granskningsuppgift och att skyldigheten att lämna
granskningsexemplar långt ifrån alltid iakttas. Vidare framhåller utredningen
att anmälningar från allmänheten och från polisen saml massmediernas bevakning
av varandra gör alt tillsynen fungerar väl så effektivt som om det finns en
särskild organisation för övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som en konsekvens av
förslaget att slopa den särskilda tillsynsorganisationen skall enligt MMU
skyldigheten att lämna granskningsexemplar upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>När det gäller frågan om
vem som skall ta initiativ lill allmänt ålal för tryckfrihetsbrott föreslär MMU
att denna uppgift anförtros JK. Detta innebär att justitieministern inte längre
skall anmäla skrift till-ätal. Enligt MMU kan dock en politisk bedömning i
åtalsfrågan vara värdefull i en del fall. Grundlagen föreslås därför ge
möjlighet all i vanlig lag föreskriva att regeringens tillstånd skall krävas
för allmänt ätal för tryckfrihetsbrott av visst slag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslär en särskild föreskrift (12 kap, 1 S andra slycket MGL) om riksdagens
ombudsmans tillsyn och rätt att föra talan i frågor som avses i MGL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU:s mening saknas det anledning att i grundlag ge bestämmelser om vem som
skall utfärda och återkalla utgivningsbevis. Sådana beslämmelser, liksom
föreskrifter om ansökans innehåll saml om förutsättningar för utfärdande och
återkallelse av bevis, bör i ställes ges i vanlig lag, MMU uttalar att del bör
övervägas att de uppgifter, som enligl 5 kap, 5 och 6 SS TF åvilar
justitieministern, anförtros patent- och registreringsverket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Positiva
helhetsomdömen om MMU:s förslag rörande tillsyn och ålal m. m. lämnas av Svea
hovrätt och Föreningen Sveriges polismästare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slopandet av den särskilda
övervakningen genom justitieministern och tryckfrihetsombuden tillstyrks av
hovrätten över Skåne och Blekinge, kommunstyrelsen I Linköping, JK-utredningen,
tryckfrihetsombuden I Göteborg och Malmö samt Svenska iryckeriföreningen.
Kungl. biblioteket förklarar sig inte vilja motsätta sig förslaget men erinrar
om att den nuvarande ordningen med tryckfrihetsombud innebär ett värdefullt
stöd för arkivbiblioteken vid fullföljandet av deras åligganden alt åsladkomma
sä fullständiga samlingar som möjligt av tryck som framställs i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juridiska
fakulteten vid Uppsala universitet har ingen erinran mot förslaget att ansvaret
att vaka över efterievnaden av grundlagen skall frångå justitieministern.
Fakulteten förordar däremot att tryckfrihetsombuden skall finnas kvar.
Fakulteten erinrar om alt MMU framhäller att systemet sä</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
vida är föga effektivt att ombuden inle har möjlighet att granska skrifternas
innehåll. Det kan emellertid hävdas, anser fakulteten, alt värdet i systemet
med granskningsexemplar ligger icke så mycket i att brottsliga skrifter
upptäcks utan fastmer i att det skapar en utmärkt förutsättning för att
fastställa preskriptionstiden. Den mera formella kontrollen av tryckår o, d, är
väl heller icke helt utan värde. De av MMU föreslagna preskriptionsreglerna är
väl fullt rimliga, men beträffande tryckt skrift kan svårigheter uppkomma att
bevisa tidpunkten för preskriptionstidens början. Fakulteten föreslär därför
att det gamla systemet för tryckta skrifter i huvudsak bibehålls med den
modifikationen att justitiekanslern blir tillsynsmyndighet i stället för
justitieministern. Troligen kan rationaliseringar göras i fråga om tryckfrihetsombudens
anlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
förslaget att slopa skyldigheten att lämna granskningsexemplar har ingen
erinran gjorts under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att JK skall vaka över efterlevnaden av grundlagen godtas uttryckligen av
Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet som inte heller har nägon erinran
mot att JK skall vara åklagare i mäl vid yttrandefrihetsdomstol, om denne såsom
förutsätts i motiven även i fortsättningen skall kunna delegera uppgiften till
annan åklagare. Vissa kommunikationsproblem torde uppkomma på
förundersökningsstadiet, om ledningen av förundersökningen utövas från
Stockholm, men ledningen kan väl ocksä delegeras till lokal åklagare, och i den
män så bedöms icke böra ske torde somliga brolt vara av den karaktär att
förundersökningsledaren icke alltför ofta behöver ingripa. I verkligt
allvariiga fall, såsom vid vissa högmålsbrott, torde man fä räkna med att byråchef
hos justitiekanslern eller rent av denne själv måste leda förundersökningen på
platsen för brottet. Därest förundersökning i landsorten leds från Stockholm,
kan svårigheter särskilt befaras i fråga om myckel brådskande åtgärder, såsom
anhållningsbe-slut. Med nutida och framtida möjligheler till
telekommunikationer synes svårigheterna dock kunna bemästras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK-utredningen
uttalar som sin mening att det inte föreligger något hinder av ptincipidl eller
praktisk art mot att tillsynen över efterievnaden av den föreslagna grundlagen
i första hand skall utövas av JK. Det synes fastmer lämpligt att tillsyns-och
åtalsfunktionerna förenas och läggs på denne. Enligt MMU:s mening (s. 307) kan
i vissa fall en politisk bedömning vara värdefull, varför det enligt grundlagen
bör vara möjligt att i lag föreskriva att regeringens tillstånd skall fordras
för allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott av visst slag. Kommittén delar denna
uppfattning. Å andra sidan bör regeringen ha möjlighet att ta initiativ till
åtal eller andra rättsliga åtgärder genom att överiämna handlingarna angående
ett ifrågasatt yttrandefrihetsbrott till JK. JK:s ställning i sådant fall bör
nämligen enligt kommittén bedömas på samma sätt som då eljest ett ärende
Överiämnas till JK för åtgärd, t. ex. för eventuellt åtal mot ämbetsman för
brott i ämbetet. Det torde ligga i sakens natur att JK regelmässigt kommer att
väcka ätal när han fält ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sädant
uppdrag och att han måsle ha mycket starka skäl för att underiäta det. -1 mäl
angående överskridande av yitrandefrihetsgränser är i allmänhet ej fråga om
bevisfrägor utan rena omdömesfrägor, yttrar kommittén. JK torde efter en
anmodan frän regeringen i praktiken inte komma alt vägra att väcka ätal i annal
fall än dä någon formell förutsättning härför brister. Prövningen av de rent
lagliga förutsättningarna för åtal bör självfallet självständigt göras av JK.
Kommittén anser sålunda att den praxis som gällt i förhållandet mellan
justitieministern och JK, när justitieministern överlämnat ett
tryckfrihetsärende till JK, bör gälla beträffande JK:s ställning gentemot
regeringen, när regeringen initierat ett ärende angående ifrågasatt
överskridande av yttrandefriheten. Kommittén anser att vad den nu har anfört om
JK:s slällning gentemot regeringen torde gälla utan alt i den föreslagna
massmediegrundlagen erfordras någon särskild reglering härom. Kommittén är
emellertid av den uppfattningen all det vore av värde att detta förhållande
mellan regeringen och JK tydligare än vad som skett i betänkandet klarlades
genom fortsatta motivuttalanden. Kommittén avser att i sitt slutliga betänkande
närmare behandla frägan om JK:s lydnads-förhällande gentemot regeringen.
Kommittén tillstyrker i övrigt vad som föreslagits beträffande JK:s uppgifier
enligl den föreslagna grundlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RÅ diskuterar frägan om
åtalsrätten i yttrandefrihetsmål mot bakgrund av MMU:s förslag rörande
meddelarskydd och anonymitet, som mottas positivt av RÅ, Denne päpekar att JK:s
befattning med detta slags mål är historiskt betingad och var en naturiig
lösning på den tid dä JK var förtroendeämbetsman och tillika utövade den högsta
åklagarfunktionen, JK har numera inte en förtroendetiänst utan är anställd
medelst fullmakt erinrar RÅ, JK är heller inte högste allmänne åklagare, RÅ
ställer frägan om det är en rationell och behövlig ordning att ha en uppdelning
mellan RÅ och JK i fråga om åtalskompelensen. Som en jämförelse kan nämnas att
i våra nordiska grannländer beslutanderätten i åtalsfrågor är samlade hos en
myndighet. Man bör vidare enligl RÅ ha i minnet att MMU:s förslag på ett par
punkter innebär en genomgripande förändring av gällande rätt. Justitieministerns
tillsyn över tryckfriheten slopas och det tillskapas en ny rättegångsform, I
det hänseendet föreslås inrättandet av en ny specialdomstol. Denna fär ensam
kompetens i alla mål som rör överträdelser av yttrandefriheten och dess
arbetsformer anpassas till vad som gäller för övriga allmänna domstolar.
Upphävandet av justitieministerns tillsynsplikt och inrättandet av en ny rättegångsordning
talar för att man inte längre bibehåller den nuvarande ordningen i fråga om
åtalsrälten, I enlighet med de anförda synpunkterna anser RÅ tiden mogen att
överfiytta åtalsbefogenheterna i yttrandefrihetsmäl till RÅ, För detta talar
även praktiska skäl. Om åtalsrätten i yttrandefrihetsmål och allmänna brottmål
åvilar en och samma myndighet, kan man uppnå en smidig anpassning till olika
processformer i den mån de konkurrerar. Vid kompetenskonfiikter öppnar reglerna
om åtalsunderlåtdse en möjlighet att i större utsträckning än vad MMU:s
förslag medger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undvika
kompetenskonflikter mellan yttrandefrihetsälal och allmänt åtal Även polisens
och åklagarnas arbete kan underiättas, I vissa fall kommer det att vara
nödvändigt med förundersökning vid ätal som anställs vid
yttrandefrihetsdomsiolen. Det ter sig naturiigt att dessa förundersökningar
följer samma regler som brottsutredningen vid allmänt åtal och att RÅ därför i
kraft av sin ställning som högste allmänne åklagare har möjlighet att utöva
tillsyn, t, ex, genom överprövning av åtalsbeslut eller av åtgärder under
utredningens gång, I det här sammanhanget måste enligt RÅ:s mening hänsyn tas
även lill alt straffprocessuella tvångsmedel kan användas vid
yttrandefrihetsbrott och andra överträdelser av grundlagen. Härom ges vissa
regler i lagförslaget, bl, a, i fråga om åklagares rätt att verkställa beslag.
Denna rätt ersätter tryckfrihetsombudens behörighet att förordna om beslag. I
den mån särskilda föreskrifier inte ges i grundlagen, gäller allmänna straffprocessuella
bestämmelser. Med tanke pä nu anförda och liknande synpunkter synes det vara
till fördel om åtalsbefogenheterna enligt grundlagen generellt överflyttas till
RÅ. Även med en sådan ordning är inte sagt att även tillsynsplikten behöver
överflyttas. En lämplig lösning förefaller RÅ vara att denna utövas av JK och
att JK i förekommande fall överiämnar ärendet till RÅ för ålalsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7"C0.'s mening faller det sig naturiigare att RÅ skall vara den som vakar
över efterievnaden av denna grundlag och fungerar som åklagare i mål vid
yttrandefrihetsdomstolen och föreslår därför denna ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt ställer frågan, om det inte kan vara ändamålsenligt inte minst från
politisk synpunkt att lägga avgörandet i fråga om medgivande lill allmänt åtal
för tryckfrihetsbrott i visst fall hos justitieministern och inte hos
regeringen i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget,
att j ustitiem i nistern inte längre skall utfärda och återkalla utgi v n i
ngs be v is för periodisk skrift, har inte rönt någon gensaga vid
remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.1
Utvidgning av det grundlagsskyddade området till andra skrifter än tryckta</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetsförordningen
(TF) är tillämplig på skrifter som är tryckta, dvs. framställda i tryckpress (I
kap, 5 S TF), Som skrift räknas karta, ritning eller bild, även om den inte
åtföljs av text. Någon närmare definition av begreppet tryckpress ges inle, och
TF har tillämpats också på sädana nya tryckmetoder som offsettryck. Däremot
faller andra metoder för mänga-faldigande av skrifter utanför TF:s
tillämpningsområde, exempelvis stencilering och fotokopiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att anses som tryckt skrift skall skrift vara utgiven (1 kap, 6 S TF), Med
utgiven förstås utlämnad till salu eller för spridning på annat sätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
undantag från denna regel finns dock. Myndighets tryckta handlingar skall inte
anses utgivna, om de skall hållas hemliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
TF är tillämplig endast pä skrifter som är tryckta och inte pä skrifter som är
mångafaldigade på annal sätt har sedan länge ansetts otillfredsställande.
Enligt ett år 1912 framlagt förslag till TF skulle till tryckt skrift hänföras
varje skrift som blivit mångfaldigad genom tryckpress eller därmed jämföriigt
medel. Frågan om en utvidgning av begreppel tryckt skrift övervägdes också i
samband med tillkomsten av 1949 års TF. De skäl som då åberopades mol en sädan
utvidgning var dels att det behövdes en klar gränsdragning med hänsyn till
tillsyns- och ansvarsbestämmelserna, dels att den tekniska utvecklingen inte
hade nått därhän att TF:s tillämplighet tvunget mäste utsträckas pä detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen
(MMU) föreslår nu att som tryckt skrift skall anses skrift som framställs i
tryckpress eller mångfaldigas genom stencilering, ljuskopiering eller liknande
tekniskt förfarande. Tanken bakom förslaget är att inle det tekniska
framställningssättet som sådani ulan de möjligheter att ge spridning ät
skrifter som typiskt är förbundna med ett visst framställningssätt skall vara
avgörande för om en skrift faller under grundlagens skydd eller inte.
Tillämpningen av denna princip leder lill att exempelvis vanliga
skrivmaskinskopior faller uianför grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt utvidgningen av begreppet tryckt skrift inte skall medföra en alltför
långtgående tillämpning av grundlagen föreslår MMU att skrift, som har
mångfaldigats på annat sätt än genom tryckning, skall falla under grundlagen
endast om den innehäller vissa uppgifter, nämligen om vem som har mångfaldigat
den samt om ort och år för mångfaldigandel. Därigenom kan den, som framställer
en stencilerad skrift, genom att ange dessa uppgifter på skriften eller
utesluta dem välja om skriften skall åtnjuta det särskilda grundlagsskyddet
eller inte. Periodisk skrift, för vilken utgivningsbevis gäller, skall dock
enligt förslaget alltid falla under grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tryckt skrift skall enligt förslaget inte anses s. k, tillfälligheistryck, dvs,
visitkort, blanketter, adresskorl, etiketter, förpackningstryck, bruksanvisningar
o, d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
enligt TF skall enligt förslaget tryckt skrift, för att anses som sådan, vara
utgiven. Ulan att nägon ändring är avsedd föreslär MMU det tillägget att skrift
anses utgiven dä den har utlämnats för spridning "bland allmänheten".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i grundlagen om tryckt skrift skall enligt förslagel äga motsvarande
tillämpning på sådan trådsändning som mottas i form av skriftligt meddelande,
t. ex. faksimiltidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag att med tryckta skrifter jämställa skrifter som mångfaldigas genom
stencilering, ljuskopiering eller liknande lekniskt förfarande och som
innehäller vissa uppgifter har mottagits mycket gynnsamt av remissinstanserna.
De invändningar som görs avser i alll väsentligt detaljer i förslagel. Viss
krilik riktas sålunda mot att begreppet "tryckt skrift" får beteckna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>också
skrift som inle är tryckt. Från några håll uttalas tveksamhet över förslagets
konsekvenser för myndigheters handlingar, som t, ex, foiokopieras och är
försedda med sådana uppgifter att de enligt förslaget anses som iryckla
skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag det myckel angeläget att tryckfrihetslagslifiningen blir
tillämplig inte bara på skrifter som framställs genom tryckning utan ocksä pä
skrifter som mångfaldigas genom andra metoder som såvitt gäller resultatet kan
jämföras med tryckning, Ulvecklingen av tekniken alt mångfaldiga skrifter har
lett lill alt den gräns, som TF drar mellan tryckta skrifter och andra, inte
längre ter sig lika motiverad som lidigare. Såsom MMU har framhållit är det för
den enskilde medborgarens rätt att utnyttja grundlagens skydd av stor
betydelse att andra och billigare framställningsmetoder än tryckning kan
användas. Man skulle med vissl fog kunna hävda att den tryckfrihet, som TF
tillerkänner varje svensk medborgare, har mist en del av sitt innehåll till
följd av att tryckningen har blivit så dyr att den ligger utanför fiertalets
ekonomiska möjligheter men att den återställs genom den föreslagna
utvidgningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
del följande föreslår jag alt den nuvarande tillsynsorganisationen för tryckta
skrifter skall avskaffas. Därmed försvinner ocksä skyldigheten alt avlämna
granskningsexemplar av tryckt skrift. Med dessa förändringar bortfaller ell
skäl som har anförts mol alt TF:s tillämpningsområde vidgas (se SOU 1947:60 s,
58),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgrund förordar jag i likhet med MMU att TF görs tillämplig även på
andra skrifter än tryckta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
MMU:s förslag att endast skrifter, som är framställda genom vissa lekniska
förfaranden, skall jämställas med tryckta har ingen erinran gjorts under
remissbehandlingen, Ävenjag ansluter mig till förslaget. Detta innebär all
skrifter som mångfaldigas genom maskinskrift inte faller under grundlagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådana
tekniska förfaranden som mångfaldigande av skrift genom upprepade utskrifter
av samma text på en dators radskrivare och utskrift hos fiera mottagare av
innehållet i irådsändning lår anses vara att jämställa med kopiering med hjälp
av skrivmaskin, lät vara att de är mer effektiva. Dessa förfaranden skiljer sig
från sådana lekniska förfaranden som tryckning och stencilering genom att de
inte på samma sätt tillåter framställning på en gång och på ett ställe av ett
flertal exemplar av en skrift. De tekniska förfaranden som jag här talar om har
inte heller hittills i vårt land fått något större användningsområde. Tekniken
är visserligen stadd i snabb utveckling, men den har ännu inte nätt dithän att
något påtagligt behov av ett grundlagsskydd har uppkommit. Enligt min åsikt
talar alltså övervägande skäl för alt TF nu inte görs tillämplig på skrifter
som har mångfaldigats pä sätt som nu har sagts. Jag vill dock betona all del
snart kan bli aktuellt att på nytt pröva denna fräga. Sålunda torde det vara
naturligt att den utredning, som enligl vad jag har förutskickal skall fä till
uppgift alt utarbeta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
nytt förslag till grundlag, uppmärksammar denna fråga, bl, a, i samband med
gränsdragningen mellan tryckt skrift och radioprogram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Viss
kritik har som nämnts riktats mot förslagel alt begreppel "tryckt
skrift" skall innefatta andra skrifter än tryckta. Enligt min mening bör
ultrycket tryckt skrift liksom hittills beteckna skrift som har framställts i
tryckpress med den innebörd detta uttryck har f n. Även tryckning t, ex, i
offsetpress bör alltså inbegripas, Nägon lämplig sammanfattande benämning för
sådana skrifter, som börjämställas med tryckta, eller för alla skrifter, som TF
bör vara lillämplig pä, står inte lill buds. Jag föreslår därför alt TF görs
tillämplig på skrift som har framställts i tryckpress samt - i princip - på
skrift som har mångfaldigats genom stencilering eller därmed jämställt
förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
TF görs lillämplig ocksä på skrifter som har mångafaldigats på annat sätl än
genom tryckning, är frågan om alla sådana skrifter skall falla under grundlagen
eller om någon eller några särskilda förutsättningar skall vara uppfyllda för
att sä skall bli fallet, MMU anser en avgränsning ofrånkomlig och diskuterar
olika vägar att åstadkomma denna. Tanken all upplagans storlek eller ett
ansökningsförfarande skall bli bestämmande avvisas av utredningen som i
stället stannar för att låta grundlagens tillämplighet bli beroende av att
vissa uppgifier sätts ul på skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ingen
remissinstans har haft någol all invända mot MMU:s uppfattning all TF inle
skall vara tillämplig på alla skrifter som framställs genom stencilering eller
därmed jämställt förfarande. Även jag vill ansluta mig till denna uppfattning.
Sådana skrifter har i en hell annan utsträckning än tryckta användningsområden
som ligger utanför dem som tryckfriheten skall ge skydd åt. Detta gäller bl, a,
flertalet allmänna handlingar som fotokopieras i ell anlal exemplar men också
t, ex, många enskilda handlingar som genom stencilering mångfaldigas för
spridning i en trängre krets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller frägan hur en lämplig avgränsning av TF:s tillämplighet på
stencilerade och därmed jämställda skrifter skall åstadkommas är som MMU har
angivit olika lösningar länkbara. Enligt min mening bör man vid valet mellan
dessa lösningar fästa avgörande vikt vid att man lätt kan konstatera om en
skrift faller under TF:s skydd eller inte. Så mäste exempelvis polisen veta,
om den fär ta en skrift i beslag på grund av att denna innehåller något
brottsligt, Della är inte tillåtet beträffande tryckt skrift, och detsamma bör
givetvis gälla stencilerade och därmed jämställda skrifter, som skall falla under
grundlagen. Att en skrift är tryckt är förhållandevis lätt att konstatera.
Motsvarande ledning ger inte t, ex, en fotokopia. Den kan lika gärna vara det
enda exemplaret som ett av ett flertal. Det behövs därför någol som utmärker
att en skrift, som är mångfaldigad genom exempelvis foiokopiering, faller under
TF, Alt upplagan har viss storlek uppfyller inle ett sådani krav. Inte heller
ett ansökningsförfarande är ur denna synvinkel lämpligt. 1 stället bör det av
själva skriften framgå att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
faller under TF. Den bör med andra ord innehålla något som ulvisar att sä är
fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
säll all utmärka att en stencilerad eller fotokopierad skrift faller under TF
är att låta skriften innehålla ett särskilt tecken eller en särskild symbol.
Denna lösning har avvisats av MMU men förspråkas av JK, En annan möjlighet, som
är den MMU har stannat för, är all skriften skall ange vem som har mångfaldigat
den saml var och vilket år detta har skett. Ett flertal remissinstanser har
tillstyrkt denna lösning. De uppgifter som det här gäller är sådana som enligl
TF skall åsättas tryckt skrift. Jag vill erinra om att denna skyldighet hänger
samman med tillsynen över tryckta skrifter och kan sägas ulgöra en
förutsättning för systemet med det särskilda ansvaret för innehåller i tryckt
skrift. Förs även stencilerade och därmed jämställda skrifter in under TF:s
skydd, är det enligt min mening både rimligt och naturiigt att dessa uppgifter
också skall finnas på sådana skrifter. Till skillnad från vad som gäller för
tryckta skrifter bör det i fråga om den nytillkomna gruppen av skrifter i
allmänhet göras till en förutsättning för att TF skall vara tillämplig att
uppgifterna är utsatta på skriften. Jag ansluler mig alltså i princip till
MMU:s lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
är förslaget att TF skall vara tillämplig pä skrift som är mångfaldigad genom
stencilering eller därmed jämställt förfarande, om skriften innehåller uppgift
om vem som har mångfaldigat den samt var och när detta har skett, inte helt
tillfredsställande. Som några remissinstanser har anmärkt innehäller handlingar
som har mångfaldigats hos myndigheter och företag ofta uppgifl på myndigheten
eller företaget, dess adress och datum. Det skulle därför kunna uppstå tvekan
om en sådan skrift faller under TF, Jag har i det föregående understrukit
vikten av att man lätt kan avgöra om TF är lillämplig på en skrift eller inle.
Jag anser därför att ytteriigare någon uppgift skall tas med i en stencilerad
eller därmed jämställd skrift föratt denna skall falla under TF, Eftersom
stencilerad ellerdärmed jämslälld skrift skall vara mångfaldigad för att TF
skall vara tillämplig på den, är del enligt min mening naturligt all uppgift
härom skall tas med i skriften. Denna uppgift saknar visserligen moisvarighei
hos irycki skrift, men man kan på grund av själva framställningssättet utgå
från att sådan skrift har blivit mångfaldigad. Någon saklig skillnad i
förhållande till MMU:s förslag innebär det knappast att uppgiften skall sältas
ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
jag nu har anfört om stencilerade och därmed jämställda skrifter har lagil
sikte på sådana skrifter i allmänhet. Det finns emellertid anledning att
behandla sådana skrifter på ett särskill sätt, om de är periodiska. Utvidgas
TF:s tillämplighet till andra framställningssätt än tryckning, anser jag att
del inte finns anledning alt behandla periodiska skrifter olika alltefter deras
framställningssätt. Det synes därvid lämpligt alt, som MMU hargjort, låta det
vara bestämmande att utgivningsbevis gäller för stencilerad eller därmed
jämslälld skrift. Jag föreslår därför i likhei med MMU att under TF alltid
skall falla stencilerade och liknande skrifter, för vilka gäller
utgivningsbevis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
föreslår jag alltså att TF skall vara tillämplig - förutom på skrift framställd
i tryckpress - även på skrift som har mångfaldigats genom stencilering eller
därmed jämställt förfarande, om antingen ulgivningsbevis gäller för skriften
eller skriften är försedd med beteckning, som utvisar all den är mångfaldigad,
saml i anslulning därtill tydliga uppgifter om vem som har mångfaldigat
skriften och om ort och år för mångfaldigandet, 1 sistnämnda fall bör del
sålunda krävas att uppgifterna är sammanhållna på sådant sätt att del framgår
alt avsikten med anteckningarna just varil att TF skall bli tillämplig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag såviii gäller s, k, tillfälligheistryck har i vissa hänseenden
kritiserats av remissinstanserna. För egen del finner jag all bärande skäl att
nu överge gällande ordning inte föreligger. Jag anser sålunda att dylika tryckalster
tills vidare liksom f n, bör falla under begreppet tryckt skrift. Detta hindrar
givetvis inte att de i visst hänseende kan särbehandlas i TF, Inte heller är
jag beredd alt föreslå någon ändring beiräffande bestämmelsen i 1 kap, 6 S TF
att irycki skrift, för all anses som sådan, skall vara utgiven, dvs. utlämnad
till salu eller för spridning på annat sätt. Denna bestämmelse bör givelvis
gälla också stencilerad eller därmed jämföriig skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.2
Omfattningen av det tryckfrihetsrättsliga meddelarskyddet m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inledande
synpunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den nya RF hör till de grundläggande rättigheterna inte bara yttrandefriheten
utan också rätten lill informaiion. Dessa båda rättigheter är i själva verket
oupplösligt förbundna med varandra. TF värnar inte heller enbart om rätten att
framföra åsikter och meddela uppgifter i tryckt skrift. Den slår ocksä vakt om
informationskällorna till tryckta framställningar. Det sker inte minst genom
bestämmelserna om frihel från åtal och siraff för den som lämnar ett meddelande
för publicering, även om delta annars skulle vara brottsligt lill sitt
innehåll, och om rätt till anonymitet för sädan meddelare. Som en gemensam
beteckning pä delta komplex av beslämmelser kan man använda lermen
meddelarskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om ansvarsfrihet och anonymitetsskydd för meddelare har ell nära samband med
det tryckfrihetsrättsliga ansvarssystemet och har ocksä historiskt sell vuxii
fram ur delta. Den svenska iryckfrihetsräiien bygger på att ansvaret för
innehållet i en tryckt skrift är samlat hos en enda person, för periodisk
skrift utgivaren och för annan skrift i regel författaren. Andra medverkande
kan i princip inte göras ansvariga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag i fråga om meddelarfrihet och anonymitet som har lagts fram av MMU och
TK bygger på nuvarande principer. Det kan inte råda nägon tvekan om att
förslagen som helhet innebär ett ökat rättsligt skydd för nyhetsförmedlingen
och informationskällorna i övrigi.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företrädare
för massmedierna har ofla vitsordat att del tryckfrihelsrällsliga meddelarskyddet
är en väsentlig betingelse för pressens arbetsmöjligheter. Uppslutningen kring
huvudprinciperna bakom MMU:s och TK: förslag i denna del har också varil allmän
under remissbehandlingen. Ett par inslanser, bland dem JO och Sveriges
advokalsamfund, har dock ifrågasatt, om inle reglerna om lyslnadsplikt i
princip kunde utformas så att samma lyslnadsplikt gäller oberoende av om
uppgift lämnas lill publicist eller till annan. Advokatsamfundet ställer sig
frågande till en ordning som innebär all uppgifter som annars omfattas av
tystnadsplikt straffritt kan lämnas lill en journalist för publicering i
hundratusentals tidningsexemplar. En sådan konslruklion är enligt samfundet
svårförståelig för det allmänna rättsmedvetandet. Dessa uttalanden, som torde
ha giltighet ocksä för andra meddelanden som blir straffria till följd av TF,
ger mig anledning att ta upp den grundläggande frågan om det berälligade i en
undanlagsreglering för publiceringsmeddelanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utmärkande
för ett demokratiskt samhälle är den fria debatten om samhälls- och
kulturfrågor och den offentliga granskningen av dem som i allmän eller enskild
befattning övar inflytande. För denna debatt och bevakning spelar det tryckta
ordet, särskilt tidningspressen, en huvudroll. En förutsättning föratt
tryckfriheten skall kunna fylla sin funktion idet demokratiska systemet är
uppenbarligen alt tillgången till information om skilda samhällsförhållanden
är riklig. Ibland kan det visa sig nödvändigt att i tryckta framställningar
öppel ventilera också omständigheter av tämligen känslig art, 1 varje fall
behöver författare och journalister ofta initierad kunskap som underiag för
kommentarer och information lill allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inskränkningar,
t.ex, i form av tystnadsplikt, i friheten all lämna meddelanden lill andra
utgör enligl regeringsformen (RF) begränsningar i den medborgerliga
yttrandefriheten. Redan härav följeratl sådana inskränkningar alllid skall
präglas av resirikliviiel, Della förhållande kommer än klarare till uttryck i
RF, om skyddel där för yttrande- och informationsfriheten förstärks i
huvudsaklig överensstämmelse med fri- och rällighetsutredning-ens förslag. Även
de inskränkningar i den allmänna meddelarfriheten som RF medger skulle
emellertid säkeriigen få ogynnsamma följder för det önskvärda nyhetsflödet
till publicister och författare, om de tillämpades fullt ut också gentemot
dessa. Faran består inte endast i att meddelanden som med tanke på
informationsintresset är önskvärda eller försvariiga drabbas av straff Risken
är också att t, ex, lysinadspliklsregleringen verkar hämmande på tiänsiemäns
och andras benägenhet att gå till banda med upplysningar även utanför det
område som vid en strikt juridisk tolkning är alt anse som sekretessbelagt. En
sådan diskretion kan i vissa sammanhang vara naturiig, 1 förhållande lill
massmedierna blir den ell hinder för den fria opinionsbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
priviligerad behandling av publiceringsmeddelanden är inte liktydig med ell
slorl antal publiceringsskador, 1 själva verket torde, som TK fram-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>håller
i anslulning lill ett uttalande av MMU, del största värdet i en vidsträckt
meddelarfrihet ligga i att uppgifier lämnas, inle för direkt publicering, utan
mera för all tiäna som underlag för kommande publicering i ämnel. Också när
viss ömtålig informaiion ges offenlighei, sker det erfarenhetsmässigt ofta i
former som utesluter eller mildrar olägenheterna, Härlill medverkar givelvis
att publicisten i vissa fall bär ett tryckfrihelsrällsligt ansvar för
uppgifternas publicering. Av väl så stor betydelse är den självsanerande
verksamheten inom pressen, särskilt den som bedrivs av Pressens opinionsnämnd
och Allmänhetens pressombudsman, och de etiska regler som i anslutning härtill
har utbildats. Jag finner det vidare angelägel all framhålla att straffrihet
för meddelare inte belyder alt offentliga tiänsteman är skyldiga all i
moisvarande mån lämna upplysningar till t, ex, pressen om känsliga
förhållanden. Innebörden av en särskild tryckfrihetsrättlig meddelarfrihet är i
stället den alt det allmänna - med lanke pä de viktiga intressen som
informationsfriheten representerar - överlåter ät den enskilde alt, utan risk
för repressalier, själv bedöma om det är önskvärt eller försvarligt all
förmedla vissa uppgifter för offentliggörande. Man kan räkna med att han därvid
beaktar de skyddsintressen som en vanliglvis gällande tystnadspliktsregel
värnar om, liksom sin uppfallning om hur informationsmottagaren kommer all
handskas med stoffet. Sammanfattningsvis anserjag alltså att farhågorna för all
ell särskilt skydd för dem som meddelar uppgifter till publicister skall leda
lill återkommande skador är överdrivna. Liksom hittills bör man för framtiden i
stor ulslräckning kunna föriita sig på massmediernas och uppgiftslämnarnas
omdöme och ansvarskänsla,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dél
vore trots det sagda orealistiskt att bortse frän att meddelarfriheten kan leda
lill oönskade konsekvenser i form av publicitetsskador, Enligl min mening kan
dock någon ivekan inte råda om all del, allmänt sell, är ell mindre ont att i
vissa fall omständigheter som bort förtigas uppenbaras än att missförhållanden
i allmän eller enskild verksamhet får fortgå opåtalt eller alt den offentliga
debatten i någon allmän angelägenhet uteblir eller kommer i obalans på grund av
brist på informaiion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
slutsats blir alltså att de som meddelar sig med pressen eller annars med
publicister bör åtnjuta en vidsträckt frihet. Att emellertid denna frihel -
liksom flertalet andra rättighetel - har sina begränsningar ligger i öppen dag.
Enskildas personliga integritet och ekonomiska intressen kan inte heller i
detta sammanhang lämnas ulan varje skydd. Också mycket betydelsefulla allmänna
inlressen kräver sitt beaktande. Det blir nödvändigl att göra en avvägning
mellan motstående och svånämförbara intressen, en avvägning som oundvikligen
far karaktären av en kompromiss.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
har närmast varit lal om meddelares frihel från straffansvar och liknande
rättsverkningar. Fråga är dock om inte anonymitetsrätten är den viktigaste
komponenten i skyddet för nyhetskällorna. Del kan med fog anlas att det, om
inga skyddsbestämmelser fanns, mindre skulle vara fruklan för straff än fruklan
för omgivningens - t, ex, överordnades och arbets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kamraters
- reaktion som skulle avhälla en person från alt dra fram betydelsefulla
omständigheter i ljuset. Anonymitetsrätten sträcker givetvis också sin verkan
in på det område där det är juridiskt fullt tillåtet att lämna underrättelser,
vare sig del sker för offentliggörande i tryck eller för annat syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Emellertid
råder det ell intimt samband mellan meddelares ansvarsfrihet och
anonymitetsrätt. Som hovrätten över Skåne och Blekinge har påpekat förutsätter
ell effektivt anonymitetsskydd straffrihet. Endast om ett meddelande är fritt
frän påföljd, kan man nämligen upprätthålla ett förbud för allmänt organ att
efterforska den person som har lämnat meddelandet för offentliggörande i tryckt
skrift. Detta betyder alt man vid fastställandet av gränsen för det
straffrättsliga meddelarskyddet måste beakta inte minst dess verkan för efterforskningsmöjligheterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan leder gällande anonymitetsbestämmelser lill en faktisk utvidgning
av det straffria områdei för meddelare. Reglerna i TF om tystnadsplikt för den
som har tagit befattning med tillkomsten av en tryckt skrift hindrar nämligen i
betydande omfattning ingripande mot meddelare som har överträtt det
straffrättsliga medddarskyddets gränser. Härigenom mildras följderna för den
meddelare som har misstolkat innebörden av de föreskrifter som bestämmer dessa
gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag i det föregående har sagt om anonymitetsskyddets betydelse för meddelare
har i det väsentliga sin giltighet också när det gäller författare lill tryckt
skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör anonymitetsskyddet alkjämt fylla de funktioner inom
iryckfrihetsräiien för vilka jag nu har redogjort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
nämnde tidigare att MMU:s förslag innebär en utbyggnad av skyddet för
meddelare. Detta konstaterande grundar sig bl, a, på att skyddsreglerna enligl
MMU skall avse också den nya kategori av skrifter som förs in under grundlagen,
dvs, stencilerade eller på liknande sätt mångfaldigade skrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta avsnitt skall jag nu i fortsättningen ta upp andra viktiga frägor
angående meddelarfriheiens och anonymitetsskyddets omfattning, Meddelarfriheten
i förhållande till utrikes tryckta skrifter kommenterar jag dock först i
specialmoliveringen. Ett uppmärksammat inslag i MMU:s förslag gäller
processformen för beivrande av sirafföara publiceringsmeddelanden. Denna fråga
kommer jag att behandla i avsnitl 7,3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kretsen
av dem som åtnjuter meddelaijriheien. Skydd för anskajjäre av uppgijt för
publicering</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
1 kap, I S tredje styckei TF skall del stå envar frilt att meddela uppgifter
och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift
till dess författare eller utgivare eller, om för skriften finns särskild
redaktion, till denna eller till förelag för yrkesmässig förmedling av nyheter
till periodiska skrifter, Meddelarfriheten begränsas emellertid</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en del enligt 7 kap, 3 S TF, Ansvar kan sälunda utkrävas om meddelandet
innefattar ärekränkning och inte införs i skriften, om det innebär vissa grova
brott mot rikets säkerhet, om meddelaren bryter mot lagstadgad tystnadsplikt
som åligger honom som offentlig funktionär samt om han lämnar ul allmän
handling som skall hällas hemlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om meddelarfrihet skall ses i sitt sammanhang med det tryckfrihetsrättsliga
ansvarssyslemel, Della innebär som nämnls all endast en person kan göras
ansvarig för innehållel i tryckt skrift, i allmänhel utgivaren beträffande
tidning eller annan periodisk skrift och författaren i fräga om skrift som inte
är periodisk. Övriga inblandade går i princip fria, Dil hör författare till
artikel i periodisk skrift. Men också författare till icke-periodisk skrift är
fritagen från ansvar från iryckfrihetsbrott, om hans namn inte är utsatt på
skriften och han inte framträder öppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
åberopande av systemet med ensamansvar föreslår MMU att meddelarfriheten skall
gälla alla som - ulan att stå del särskilda ansvaret -har medverkat vid
lillkomslen av en framslällning i tryckt skrift och som har bidragit till att
framställningen har fält ett visst innehåll, i vissa fall allLså även
författaren. Den som i enlighet härmed skall betraktas som meddelare är å
andra sidan underkastad undantagen i meddelarfriheten och därför ansvarig för
t, ex, grova brott mot rikels säkerhet och brott mot tystnadsplikt i vissa
fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag, som gäller också övriga massmedier enligt massmediegrundlagen (MGL),
har inle mött någon invändning från remissinstansernas sida, Ocksä jag ansluter
mig till förslaget. Det överensstämmer lill största delen med vad som redan (är
anses gälla enligl TF, Bl, a, vill jag erinra om att säväl enligt förarbelena
till TF (prop, 1948:230 s 144) som enligt rättspraxis artikelförfattare i
periodisk skrift, som inte själv är utgivare, hai del straffansvar som anges i
7 kap, 3 S TF, Det är emellertid något tveksamt om MMU:s ståndpunkt till alla
delar sammanfaller med gällande rätt, 1 varje fall kan det vara befogat att TF
får ge tydligare besked om vad som skall gälla. Jag kommer tillbaka till denna
fråga i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gärning
varigenom en uppgift anskaffas för publicering i tryckt skrift faller,
åtminstone i princip, utanför skyddsregleringen i TF, Förhällandet
uppmärksammades i samband med IB-affären, MMU föreslär nu alt anskaffande av
uppgift inordnas under grundlagsregleringen såväl siraff rättsligt som
processuell. Jag skall i detta avsnill la upp frågan i vad mån anskaffande av
uppgift för publicering skall föranleda ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
den som är iryckfrihetsrällsligl ansvarig för en skrift skaffat en publicerad
uppgift genom brottslig gärning, svarar han enligt MMU:s förslag för denna
endast säsom för ett moment i ett yttrandefrihetsbroit eller, med motsvarande term
enligt TF, ett tryckfrihetsbrott. Innefattar brott, som enligt grundlagen är
yttrandefrihetsbrott, enligt gärningsbeskrivningen i vanlig lag också
anskaffande av uppgift, får sålunda vid bedömandet av påföljden för
yttrandefrihetsbrottel beaktas även anskaffandet. Detta gäller t, ex, spioneri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
enligt brottsbalken kan bestå både i all någon anskaffar och i alt någon lämnar
uppgift rörande försvarsangelägenheter. Anskaffande av uppgift för publicering
jämställs med meddelande i övriga fall, dvs, när uppgifien inte har publicerats
av anskaffaren i skrift för vilken han själv är särskilt ansvarig. Anskaffandet
är alltså straffritt, om det inte innefattar spioneri eller vissa andra grova
brott mot rikels säkerhel. Frän nu angivna regler gäller det generella
undantaget att ansvar utkrävs i vanlig ordning vid överträdelse av bestämmelse
som särskill strafföelägger sättet för anskaffande, t, ex, inbrott och olovlig
avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har MMU:s förslag i denna del över lag tätt ett positivt
mottagande. Ett par instanser anser emellertid att man knappasl kan tala om
nägon utvidgning av meddelarskyddet och att frägan om anskaffande har lått
överdrivna proportioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag erinra om att TF skyddar inte enbart friheten att yttra sig i
tryckt skrift utan ocksä informationsfriheten i anslutning härtill.
Informationsfriheten definieras i RF som en rätt att inhämta och mottaga
uppgifter och upplysningar, MMU:s förslag angående anskaffande av uppgifter
innebär för TF:s del att denna kommer all skydda informationsfriheten i
förhällande till tryckta skrifter även såvitt angår del aktiva informationsinhämtandet.
Delta ser jag som en principiellt värdefull förstärkning och en logisk
utbyggnad av del nuvarande meddelarskyddet. Genomförs förslagel, blir det inte
möjligt all genom vanlig lagsliftning förbjuda inhämtande av viss informaiion
för publicering. Denna verkan framsiår som mera betydelsefull än de rent
faktiska förändringarna i nu rådande möjligheter att lagligen inhämia uppgifter
för publicering. Dessa förändringar är emellertid inte betydelselösa. Förslaget
bidrar också till all klargöra rättsläget i vissa tveksamma fall. Bl, a, kommer
det att för framtiden stå klart att publicist eller meddelare inte kan avkrävas
ansvar därför att han har anstiftat annan alt bryta sin tystnadsplikt och
därigenom skaffat sig uppgifter som grund för offentliggörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig med hänvisning till det anförda i alll väsentligt till vad MMU har
föreslagit om grundlagsskydd för anskaffande av uppgifter i publiceringssyfte.
Liksom MMU anser jag att brolt mol bestämmelser som gäller sättet att inhämta
upplysningar bör falla vid sidan om grundlagsskyddet. Det kan enligt min
mening inte komma ifråga att privilegiera journalister eller andra som för att
söka material för artiklar eller böcker använder sig av t. ex. inbrott, brott
mot telehemligheten eller posthemligheten eller olovlig avlyssning. De
särskilda omständigheter som här någon gång kan tänkas tala i mildrande
riktning torde kunna beaklas inom ramen för brottsbalkens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
partiella ansvarsfriheten för den som anskaffar uppgift för publicering bör
lillkomma både den som avser all själv som författare publicera uppgifterna
och den som vidarebefordrar dem som tryckfrihetsrättsligt meddelande. Skyddet
bör inträda redan vid själva anskaffandet och i princip</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>oavsett
om åtgärden har hunnit fullföljas som avsetl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU kan den för en skrift ansvarige läggas till last all han genom brottslig
gärning har anskaffat en publicerad uppgift, så snart han har gjort sig skyldig
till brott som är yltrandefrihetsbrott och som enligt gärningsbeskrivningen i
vanlig lag tillika innefattar anskaffande av uppgift, t.ex. obehörig befattning
med hemlig uppgift. För egen del finner jag det emellertid mest konsekvent att
ansvarel även för den för iryckfrihelsbroil ansvarige i fråga om anskaffande
begränsas till de grova brotl som rikels säkerhet som - enligl vad jag
föreslär i det följande - bryter genom meddelarskyddet. Min ståndpunkt är
förestavad ocksä av omtanke om mede-larnas anonymitetsskydd. Man bör inte i
onödan riskera att röja publicistens källa genom att vid domstol behandla det
sätt pä vilkel han har införskaffat en uppgift. Jag anser det vidare någol sökl
och onödigt komplicerat att - som MMU - betrakta den brottsliga gärning
varigenom uppgift har inhämtats som ett moment i ett iryckfrihetsbrott. De
önskemål som ligger bakom denna konstruktion - att inte frägan om ansvar för
anskaffandebroll skall av åklagare och myndigheter handläggas separat och med
bortseende från sambandet med publiceringen - kan tillgodoses på processuell
väg. Jag ålerkommer till denna fråga i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tystnadsplikt
och meddelarfrihet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
begränsningarna i meddelarfriheten har den, som ger försteg ät vissa
tystnadsplikter, genom åren tilldragit sig den största uppmärksamheten. Enligt
7 kap, 3 S TF gäller nu att meddelarskyddet viker om meddelandet ulgör ett
brott mol en lyslnadsplikt för en offentlig funktionär och tystnadsplikten är
föreskriven i lag. Kravet pä föreskrift i lag infördes i författningstexten pä
förslag av konstitutionsutskottet (1948:30 s, 33), medan i den proposition
(1948:230) som läg till grund för TF endasl föreslogs krav på alt
tystnadsplikten skulle framgå av författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förhållandet
mellan tystnadsplikter och principen om skydd för meddelare behandlades av
offentlighetskommittén som presenterade sitt slutförslag år 1966 (SOU 1966:60),
Förslaget föranledde emellertid inte lagsliftning, I stället hänsköts frågan om
avvägning mellan tystnadsplikt och meddelarskydd först till offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommitlén för att därefter i huvudsak föras över till
MMU,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslär att ätal skall kunna väckas för uppsåtligt åsidosättande av
tystnadsplikt vid meddelande för publicering endast i de fall som anges i en
särskild tillämpningslag, Däremoi uppställs inte något krav på alt själva
tystnadsplikten skall vara upptagen i lag eller på att den skall avse
förhållande som någon har fåll kännedom om såsom offentlig funktionär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har MMU:s förslag kritiserats av JK, Denne anser att gränsen
mellan tystnadsplikter som bryter meddelarskyddet och sådana som inte gör det
visserligen bör anges i en särskild lag men att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>principerna
för gränsdragningen bör framgå av grundlagen. Denna borde därför kompletteras
med en förteckning som kortfattat anger vilka lyper av lystnadsplikter som kan
gälla ocksä för publikalionsmeddelanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tystnadspliktskommiltén
(TK) har grundat sill förslag angående förhållandel mellan meddelarfrihet och
tystnadsplikt på den av MMU föreslagna grundlagsregleringen av frågan.
Kommittén säger sig av tidsskäl inte ha hunnit fullständigt pröva JK:s nyss
återgivna lanke, TK har emellertid ställt samman ett utkasl lill
grundlagsbestämmelse, avsedd all fylla den uppgift som JK har angett. Utkastet
upptar i älta punkler lyper av meddelanden för vilka ansvar, enligt vad som
närmare anges i särskild lag, kan utkrävas utan hinder av meddelarskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
har utarbetat förslag till sådan lillämpningslag som avses i den av MMU
föreslagna grundlagsbeslämmelsen, I lagen beskrivs fristående - och alltså utan
hänvisning till annan författning - tystnadsplikter vars åsidosättande kan
leda lill straff också när det är fråga om meddelande för offentliggörande i
massmedium, Ålskilliga av dessa tystnadsplikter förutsätter alt meddelandet i
det särskilda fallet leder till skada av närmare angivei slag. De i lagen upptagna
bestämmelserna konstituerar inte själva någon tystnadsplikt utan förutsätter
all sådan finns föreskriven i annan författning. Av särskild betydelse
härvidlag är del förslag till lag om tystnadsplikt för offentliga funktionärer
som kommittén samtidigt lägger fram. Denna lag är avsedd att ge en samlad
reglering av de offentliga tystnadsplikterna, 1 ett mindre anlal fall
förutsätts alt utfyllande bestämmelser meddelas genom lag eller förordning,
Lagen upptar en allmän beslämmelse om lystnadsplikt beträffande innehållet i
hemlig handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsdragningen
i den särskilda tillämpningslagen mellan tystnadsplikter som gäller ocksä
gentemot pressen m, fl, och sädana som viker för grundsatsen om meddelarfrihet
innebär pä några punkter en förstärkning av tystnadsplikter, sett i
förhållande till gällande rätt, 1 betydligt fler fall förskjuls emellertid
gränsen i motsatt riktning. Bl, a, får massmedierna ökad tillgäng till hemliga
uppgifter i sociala ärenden och andra ärenden där det är fräga om
myndighetsutövning mol enskild. Syftet är att underiätta en balanserad och på
mera allsidigt underlag grundad publicitet och debatt kring myndigheternas
ingripanden mot enskilda. För att motverka att denna större öppenhet leder till
publicitetsskador för enskilda föreslår TK att del allmänna i större
utsträckning än nu tar ansvart för utredning och rättegäng i mål om förtal av
enskild. Endast i ett par undantagsfall föreslås den särskilda tystnadsplikten
kring innehållet i hemlig handling få företräde framför grundsatsen om meddelarskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de remissinsianser som har yttrat sig över TK:s förslag angående
tystnadsplikt och meddelarfrihet har godtagit lösningen att de tystnadsplikter
som skall gälla framför meddelarfriheten skall anges i en särskild lag. Vissa
alternativa förslag haremdlertid också förts fram. Jag återkommer strax till
dessa. Av dem som tillstyrker den av TK förordade konstruktionen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
en majoritet uttalat sig till förmån för JK:s tanke all grundlagen skall ange
en ram för de tystnadsplikter som lär bryta genom meddelarfriheten. Många
remissinstanser ansluter sig i stort till de avvägningar som TK har gjort i den
särskilda lagen. Åtskillig kritik mol innehållet i lagen förekommer emellertid
ocksä, Särskill den föreslagna utvidgningen av meddelarskyddet på socialvärdens
område har sälunda kritiserats för att inte ge tillräckligt skydd för den
personliga integriteten. Den för kommitténs förslag betydelsefulla
distinktionen mellan uppgifter som är hänföriiga till myndighels-utövning och
sädana som gäller förtroendesiluationer har mött invändningar från flera häll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
della tillfälle avser jag att la ställning till frägan om förhållandel mellan
den iryckfrihetsrällsliga meddelarfriheten och lystnadsplikt i allmän och
enskild verksamhet endast såvitt gäller grundlagsregleringen. Som jag har nämnt
i inledningen kommer övriga delar av TK:s förslag att övervägas inom
justitiedepartementet lillsammans med offentlighels- och sekretesslagstiftningskommitténs
förslag till lagstiftning om handlingssekretess, med siktet inställt på en
proposition till riksdagen vid 1976/77 års riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Spörsmålet
om den grundläggande regleringen av förhällandet mellan tryckfrihetsrättsligt
meddelarskydd och handlingssekretess gav upphov till delade meningar vid
tillkomsten av 1949 ärs TF, Därefter har tre kommittéer lagt fram förslag i
ämnet. Förutsättningarna för frågans lösning är i dag, efter den nya
regeringsformens tillkomst, något annorlunda än de var åren 1948-49, Dä, liksom
under tiden därefier fram lill år 1975, kunde tystnadsplikter i vid omfattning
föreskrivas i administrativ ordning, utan föregående särskilt
riksdagsgodkännande. Dessutom hade man att räkna med tystnadsplikter som följde
av oskriven rätt. Enligt 1974 ärs RF krävs emellertid som jag förut har nämnt
i princip lagform för åläggande av tystnadsplikt. Gäller del offentliga
funklionärer, kan visserligen också regeringen och, efter regeringens
tillstånd, förvaltningsmyndighet eller kommun, föreskriva tystnadsplikt. Men
härför krävs bemyndigande av riksdagen i lag, Nägra lysinadsplikier ulan stöd i
författning kan inte längre upprätthållas. Kort sagt har den offentiigrättsliga
lysinadspliklsregleringen på ell hell annal sätt än tidigare lagts under
riksdagens kontroll och bestämmanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
del sagda bör del inle komma i fråga att för framtiden tillämpa
tystnadspliklsbestämmelser lika för meddelanden för offentliggörande i tryckt
skrift och för andra meddelanden. Skälen för denna min ståndpunkt har jag
angetl i del föregående. En utgångspunkt är alltså att ansvaret för brotl mot
tystnadsplikt genom publiceringsmeddelandena skall vara avsevärt begränsat i
förhällande till vad som annars gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
länkbara metoderna all avgränsa del område där tystnadsplikt gäller framför
principen om meddelarfrihet är flera. Till bedömande föreligger nu några
alternativ som i varierande grad binder regleringen vid grundlag. En
ytterlighet representerar del under remissbehandlingen framförda förslaget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
i grundlag uttömmande ange i vilka fall meddelarfriheten viker för tystnadsplikt.
Av motsatt innebörd är advokatsamfundels förslag att utforma de allmänna
lysinadsplikisreglerna sä att de kan tillämpas också på publiceringsmeddelanden
men införa en särskils straffrihetsgrund i fråga om sädana meddelanden,
eventuellt kompletterad med en särskild åialsregel. Vidare föreligger MMU:s och
TK:s förslag om en speciell lag om lystnadsplikter som bryter genom
meddelarfriheten. En särskild fråga är om en sådan lag skall styras av rambestämmelser
i grundlag. Man bör slulligen inte heller bortse från möjligheten alt behälla
nuvarande grundlagsbestämmelser i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
jag går närmare in på de nu angivna alternativa lösningarna, vill jag i korthet
ange några allmänna krav som kan ställas pä regelkomplexets konstruktion och
som därför bör tiäna till ledning för den fortsatta diskussionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
väsentlig belydelse är all avgränsningen av de kvalificerade tystnadsplikterna
är underkastad en noggrann riksdagsprövning. Gränsdragningen bör inte ske
slumpmässigt ulan följa vissa riktlinjer. Dessa bör såvitt möjligt ligga fast,
Å andra sidan bör visst utrymme finnas alt utan omgång anpassa beslämmelserna
lill nya förhållanden och gjorda erfarenheter. Viktigt är ocksä att regleringen
är enkel och otvetydig. Detta är ett intresse både för den som står i begrepp
att vidarebefordra en uppgift lill t, ex, en journalist, för myndighet som
överväger att efterforska meddelare och för den som lämnar upplysningar till
annan i föriitan på ett undantagslöst sekretesskydd. Klarhet i gränsdragningen
främjar således både informationsfriheten och sekretesskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
reglering, sådan den följer av 7 kap, 3 S TF, har fördelen att otvetydigt ange
vilka tystnadsplikter som är av absolut karaktär. Den saknar i gengäld inre
konsekvens, eftersom placeringen av en föreskrift om tystnadsplikt i lag eller
i annan författning i praktiken knappast har föregåtts av några överväganden om
tystnadspliktens relation till friheten all lämna publiceringsmeddelanden. Det
måsle anses vara en fördel, om för framliden valet av förfaliningsform kan
träffas utan att hänsyn behöver tas till meddelarfriheten. Först härigenom lär
del bli möjligt alt, som TK föreslår, uppta huvuddelen av all
tyslnadspliktsreglering i lag. Utan ändring av nuvarande beslämmelser i 7 kap,
3 S TF skulle nämligen en sådan förskjutning av regleringen till lagnivå
kraftigt begränsa området för meddelarfriheten. Av nu anförda skäl anserjag
det nödvändigt att gällande reglering av förhållandet mellan tystnadsplikt och
meddelarfrihet ersätts med en annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att låta lyslnadspliklsbestämmelserna i princip ha verkan också för
publiceringsmeddelanden men för dessa införa en särskild straffrihetsgrund kan
jag inle godta, inte ens om regleringen kompletteras med beslämmelser om
särskild ålalsprövning m, m. En sädan ordning skulle i praktiken betyda att
domstolarna i stället för riksdagen kom att dra gränsen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan
sirafföara och straffria publiceringsmeddelanden. Den skulle också i vid
omfattning lämna dem som överväger att meddela uppgifier i ovisshet om
konsekvenserna av deras handlande. Följden skulle troligen bli all de i mänga
fall tog det säkra för det osäkra och avstod frän alt ge nägon information.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sistnämnda
invändning kan resas också mol förslagel alt direkt i TF uttömmande ange
meddelarfriheiens omfattning i förhållande till tystnadsplikter. Det skulle
sannolikt inte kunna undvikas att grundlagsbestämmelserna i sä fall blir så
allmänt hållna att deras innebörd i del konkreia fallel blir svår att
fastställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
återstår av de upptagna alternativen MMU:s och TK:s förslag alt riksdagen i
särskild lag skall ange de tystnadsplikter som har den längre räckvidden.
Lösningen uppfyller eller är förenlig med de allmänna krav pä regleringen som
jag nämnde i det föregående. Genom att frågan huruvida tystnadsplikt skall
gälla gentemot massmedier och författare m, fl, frikopplas frän frägan, om en
tystnadsplikt över huvud taget skall införas, skapas garantier för att
meddelarfriheten inte begränsas genom tystnadsplikt utan en särskild
riksdagsprövning, med åtföljande uppmärksamhet från den allmänna opinionens
sida. Häri ligger ett effektivt skydd förden tryckfrihetsrättsliga
meddelarfriheten. För egen del förordar jag den nu angivna lösningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
båda kommittéernas förslag innebär att, till skillnad från vad som gäller f n,,
även tystnadsplikt som åligger någon i annan egenskap än som offentlig
funktionär kan fa giltighet i fråga om meddelanden för publicering. Liksom
remissinstanserna godtar jag förslaget. Nuvarande skillnad mellan lystnadsplikt
i offentlig och i privat verksamhet framsiår som omotiverad och leder lill
sådana egendomliga konsekvenser som att läkares tystnadsplikt angående
patienters förhållanden lär olika innehall beroende på om läkaren är i allmän
tjänst eller är privatpraktiserande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
att, pä sätl ursprungligen JK har föreslagit, genom en förteckning i grundlag
ange de typerav tystnadsplikt som i lag kan ges företräde framför
meddelarfriheten har som nämnts mötts med allmän sympati under remissbehandlingen,
I denna fråga vill jag erinra om att jag har för avsikt att inom kort anmäla
förslag om en revision av regeringsformens bestämmelser om medborderiiga fri-
och rättigheter. Jag avser därvid att föreslå alt 2 kap, RF skall uppta
föreskrifter som i allmänna termer anger de huvudändamål för vilka yttrande-
och informationsfriheten får begränsas, bl, a, såvitt gäller tystnadsplikt.
Skall TF dra upp särskilda ramar för de fall dä tystnadsplikt genom lag tilläts
genombryta meddelarfriheten, måste dessa, om de skall vara meningsfulla, ha en
högre grad av utföriighet och precision. Sädana rambestämmelser torde i
praktiken kunna utformas tidigast i samband med att ståndpunkt las lill
innehållel i lagbestämmelserna om tystnadsplikt och meddelarfrihet. Ett sädant
ståndpunktstagande kräver i sin tur - bl, a, mot bakgrunden av remissutfallet -
ingående överväganden och kan inte göras i det skede vari lagstiftningsarbete f
n, befinner sig. Jag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ser
därför inte nägon möjlighet att nu lägga fram förslag till grundlagsbestämmelser
som i materiellt hänseende styr lagstiftningen om meddelarfrihet och
lystnadsplikt. Tanken på en sådan grundlagsreglering förefaller mig emellertid
principiellt tilltalande. Enligt min mening är det därför lämpligt att uppdra
ät den kommitté som enligl del tidigare sagda skall lä till uppgift att
fullfölja MMU:s utredningsarbete att närmare överväga frägan. Kommitténs
prövning kan dä ske på grundval av den nya lagstiftningen om vilka
tysinadspliktersom gäller fullt ul ulan hinderav meddelarfriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har framkommit olika meningar om innebörden av alt i visst
hänseende meddelarfriheten inte är inskränkt av tystnadsplikt. Frågan har viss
betydelse för grundlagsbestämmelsernas närmare innehåll, Å ena sidan har Svea
hovrätt och hovrätten över Skåne och Blekinge gjort gällande att en
tystnadsplikt i princip alltid gäller även mol massmedierna, men att
meddelarskyddet leder till att meddelare i vissa fall kan åsidosätta sin
tystnadsplikt utan att drabbas av påföljd. Ett annat synsätt har JO, Denne
betecknar konstruktionen att någon kan ha en tystnadsplikt men saklöst
åsidosätta den i förhällande till massmedier som en rättslig anomali. Mot
bakgrund härav förordar JO, all - om inte vae tystnadsplikt skall gälla fullt
ut även mol massmedier - särskilda slag av tystnadsplikter utformas som skall
iakttas vid umgänget med massmedierna, 1 anslutning härtill föreslår han alt
grundlagsföreskriften om undanlag från meddelarfriheten vid åsidosättande av
lystnadsplikt formuleras sä all publicerings-meddelande inte lär lämnas i strid
mot tystnadsplikt som anges i särskild lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag inte tillmäta de redovisade meningsskiljaktigheterna stor
betydelse. Avgörande är givetvis i första hand de rättsliga konsekvenserna av
alt ell meddelande lämnas. Härvidlag är att märka all meddelarfriheten f n,
anses innebära skydd inte endast mol straffrättsliga verkningar utan ocksä mol
andra påföljder från del allmännas sida. Någon ändring i detta hänseende är
inle akluell. Under sädana omständigheter finner jag del missvisande att på det
område, där meddelafrihet råder, i rättslig mening tala om tystnadsplikt för
meddelaren. Jag kan å andra sidan inte biträda JO:s lanke på en självständig
tyslnadspliktsreglering såvitt avser pressen, författare, m, fl. Enligt min
mening ligger ett betydande värde i att hålla fast vid att de allmänt gällande
tystnadsplikterna bildar en ram för den sekrelesskyldighet som kan åläggas meddelare,
en ram som inte får överskridas. Bestämmelsen i 7 kap, 3 S TF om undantag frän
meddelarfriheten vid åsidosättande av tystnadsplikt i vissa fall bör, som också
MMU och TK har föreslagit, avfattas i enlighet med denna princip. Den situation
som föreligger i huvudfallet kan enligt min mening enklast och korrektast beskrivas
så att annars lillämplig tystnadsplikt inte gäller i fråga om meddelande för
offentliggörande i tryckt skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Varken
MMU eller TK har i sina förslag uppställt krav på att tystnadsplikt måste vara
föreskriven i lag för att, enligt vad som medges i den särskilda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lagen
om meddelarskyddsbrytande tystnadsplikter, ha företräde framför
meddelarfriheten, Däremoi följer omedelbart av RF att tystnadsplikten för sin
giltighet kräver författningsreglering. Förslaget bör enligl min mening godtas.
Valet av författningsform för en lystnadspliktsföreskrift eller för visst
inslag i föreskriften bör kunna träffas frislående från
meddelarskydds-regleringen. Genom den särskilda lagen har riksdagen ändå full
kontroll över gränsdragningen mellan tystnadsplikt och meddelarfrihet.
Kompetens för regeringen eller myndighet att besluta om tystnadsplikt
förutsätter dessulom, som förul nämnts, enligl nya RF alllid
riksdagsbemyndigande i lag. Jag räknar f ö, med all ddegationsmöjlighelen
kommer att uinyttjas sparsamt i den kommande lagstiftningen om offentliga
funktionärers tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 kap, 3 S TF kan även oaktsamt åsidosättande av - lagstadgad - tystnadsplikt
föranleda ansvar för meddelare, enligt vad därom är föreskrivet. Av 20 kap, 3
S brottsbalken framgår att också den som av oaktsamhet bryter sin
tystnadsplikt kan straffas, MMU och TK har däremot båda föreslagit att den som
är meddelare enligl grundlagen inte bör kunna straffas annat än vid uppsåtligt
åsidosättande a v tystnadsplikt. Ståndpunkten har i allmänhel godtagils under
remissbehandlingen, men den har ocksä kritiserats, bl, a, av JO och JK, Jag
vill inte bestrida att underlåtenhet att ingripa mol vårdslösöverträdelseav
tystnadsplikt är ägnad all även på mycket betydelsefulla områden försvaga
sekretesskyddet. Häremot måsle dock ställas all vetskapen om att också
oaktsamma yttranden lill journalister m, fl. kan medföra ansvar kan föranleda
många tiänsteman att visa en med hänsyn till informalionsintresset överdrivet
försiktig attityd i förhållande till nyhetsorganen, Enligl min mening bör del
senare skälet väga över del förra. Jag ansluler mig alltså till kommittéernas
uppfaltning att endast uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt kan ådra
meddelare ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller all utforma den särskilda lagstiftningen om de tystnadsplikter som
bryler meddelarfriheten finns det flera lagtekniska möjligheler. De fall då
lystnadsplikt skall gälla kan beskrivas i mera generella termer, men de kan
också nära anknytas lill de allmänna lystnadspliklsbestäm-mdserna. Under
remissbehandlingen av TK:s betänkande har flera remissinstanser yttrat sig
lill förmån för all regleringen av lyslnadsplikt i allmänhel inom den
offentliga verksamheten skall samordnas med beslämmelserna om
handlingssekreiess i en enda lag. Det skulle ligga i linje med denna lösning
alt dessulom i lagen ange de fall dä lyslnadsplikt lar över meddelarfriheten
(jfr prop, 1975/76:160), eventuellt - såvitt gäller de offentliga
funktionärerna - i omedelbar anslulning lill de olika lyslnadspliklsbestämmelserna.
Nu angivna frågorom lagreglernas närmare uiformning får med ledning av
remissyltrandena övervägas under del fortsalla lagstiftningsarbetet. Jag vill
här endast anmärka att kravet på särskild lag för uppräkning av de fall då
lyslnadsplikt bryter meddelarfrihlen enlig min mening inle kan anses lägga
hinder i vägen för alt regleringen görs i en lag som dessulom innehåller
bestämmelser i näriiggande ämnen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av vad jag har sagt i det föregående är jag för dagen inie heller
beredd att uttala mig om innehållet i den kommande lagstiftningen om
tystnadsplikt och meddelarfrihet. Jag vill emellertid gärna framhålla all jag
liksom MMU och TK anser alt begränsningar i meddelarfriheten bör göras med
restriktivitet och under beaklande av hittillsvarande goda erfarenheter på
skilda områden av frånvaron av tystnadsplikter som kan göras gällande också
gentemot massmedierna. För alt särskilt beröra ett ofta uppmärksammat spörsmål,
bör det inte komma i fräga att införa någon generell, gentemot massmedierna
gällande tystnadsplikt angående innehållet i hemliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidigare
harjag nämnt att meddelarfriheten skall ses i sitt sammanhang med del
tryckfrihetsrättsliga ensamansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Principen
om att den som är plublicist tar över ansvaret från annan medverkande är
emellertid inte fullt ul genomförd i fråga om överträdelse av tystnadsplikt
genom publiceringsmeddelande. Den som publiceraren uppgift kan inte göras
ansvarig endast därför att han har erhållit uppgiften från någon som därvid har
åsidosatt sin lyslnadsplikt, TK har med tanke på meddelanden som avser
myndighetsutövning mot enskilda diskuterat möjligheten av att utvidga ansvaret
för otillåtet offentliggörande i hithörande situationer, men avvisat en sådan
lösning. För egen del har jag ingen avvikande uppfattning. En annan sak äratt
offentliggörandet av den meddelade uppgiften kan innebära förtal av enskild, 1
syfte all motverka publicitets-skador för enskilda till följd av en utökad
meddelarfrihet har TK, efter alt ha tagit avstånd från det nyss angivna
allernalivet. föreslagit att allmänt åtal för tortal skall kunna väckas i
större omfattning än f n. Förslaget, som har rönt viss krilik under
remissbehandlingen, hör lill dem som lär övervägas under den fortsalla
beredningen inom justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär milt förslag att enligt grundlag en vidsträckt frihel kommer att
föreligga att, oberoende av annars gällande tystnadsplikter, lämna meddelanden
för offentliggörande i tryckt skrift, Endasl för de fall som anges i en
särskild lag skall tystnadsplikt ha företräde framför meddelarfriheten.
Meddelare skall dock kunna straffas bara vid uppsåtlig överträdelse av tystnadsplikt,
Kravei på särskild lagsliftning lorde jämte villkoret om uppsåt leda till en
utvidgning av meddelarfriheiens omfallning, jämfört med vad som gäller nu. Jag
vill också erinra om att friheten all lämna meddelande enligl förslagel skall
gälla också offentliggörande i stencilerade eller därmed jämförliga skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
fråga som hittills har behandlats har gällt omfattningen av ansvaret för
överträdelse av tystnadsplikter vid meddelanden för offentliggörande i tryckt
skrift. Som tidigare har nämnts bör med meddelare jämställas vissa andra
personer som medverkar vid tillkomsten av tryckt skrift ulan att slå ansvarel
enligt TF för skriften. Jag skall nu ta upp frågan om del ansvar för broll mot
tystnadsplikt som bör åvila författare, utgivare eller annan som är
tryckfrihetsrättsligt ansvarig för skriften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt innebär alt den för en skrift ansvarige, bortsett från vissa speciella
fall, inte kan åtalas såsom för iryckfrihetsbrott för överträdelse av
tystnadsplikt. Däremot kan han ställas till ansvar vid vanlig domstol för brott
mot tystnadsplikt i den omfattning som 7 kap, 3 S TF medger, dvs, om han har
åsidosatt en lagstadgad tystnadsplikt som åligger honom såsom offentlig
funktionär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag medför i jämförelse med TF den ändringen att offentliggörande i tryckt
skrift i strid med tystnadsplikt, som åligger den för publiceringen ansvarige
enligt lag eller annan författning, blir att betrakta som ett särskilt
yttrandefrihetsbrott, kallat brott mot tystnadsplikt. Ansvaret gäller även i
andra fall än dem där en meddelare kan fällas för överträdelse av tystnadsplikt
som anges i den särskilda tillämpningslagen, MMU motiverar det vidsträcktare
ansvaret för den ansvarige publicisten med att denne - i motsats till meddelare
- själv avgör vad som skall publiceras. Att meddelares ansvar är mera
begränsat sammanhänger, förklarar utredningen, med det allmänna
informationsintresset hos framför alll press och radio,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
lösning har kritiserats bl, a, av TK, Kommittén anser att straffbarheten bör
vara densamma vare sig nägon i strid med sin tystnadsplikt lämnar ett
meddelande till annan för publicering eller publicerar det i skrift för vilken
han själv ansvarar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör i vidsträcktaste mån gälla att brotl förövat genom
offentliggörande i tryckt skrift betrakias som tryckfrihetsbrott. Jag förordar
därför att brotl mot tystnadsplikt, för vilket den för en skrift ansvarige
skall kunna straffas, i fortsättningen hänförs till kategorin
iryckfrihetsbrott. En sådan ordning stämmer också väl överens med RF:s säll alt
se en tystnadsplikt, vare sig den åligger en offentlig funktionär eller
enskild person, som en inskränkning i den medborgeriiga yttrandefriheten. Jag
vill tillägga att det f ö, är en praktiskl sett nödvändig konsekvens av vad jag
i följande avsnill föreslår om lagföring av den som genom meddelande till
pressen etc, har brutit sin tystnadsplikt, att fråga om ansvar för den enligt 8
kap, TF ansvarige för överträdelse av tystnadsplikt handläggs såsom tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör däremot, som jag redan har nämnt, inte komma i fråga att til!
iryckfrihetsbrott hänföra publicering som har kommii till genom att annan än
den för en skrift ansvarige har brutit mot tystnadsplikt; den senares ansvar
bör alltså inte gälla annat än lystnadsplikt som åligger honom själv. Del torde
vidare stå klart alt omfattningen av ansvarel inle bör göras beroende av om
tystnadsplikten är lagfäst eller inskriven i annan författning. Så långt är jag
alltså ense med MMU, Jag har också förståelse för utredningens skäl alt låta
den ansvarige för skriften fullt ul svara för överträdelser av egen
tystnadsplikt. Skälen försvagas emellertid av all den spärr mot opåkallat
röjande av hemlig uppgift som MMU har velat åstadkomma lätt kan kringgås.
Eftersom en tryckfrihetsansvarig i princip inte kan åtalas för annans broll mol
tystnadsplikt, lär det inle bereda den tystnadspliktige</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
svårighet att fä den hemliga uppgiften offentliggjord i skrift för vilken han
inte själv ansvarar, t, ex, i ell stencilblad, som saknar uppgift om förfallaren
och som annan person uppges ha mångfaldigal. En egendomlig konsekvens av MMU:s
förslag skulle vidare bli att skrifter med samma innehåll skulle bedömas
straffrätlsligt olika, beroende på vem i kretsen av de medverkande som har
brutit sin lystnadsplikt. Jag vill ocksä erinra om alt den för tryckt skrift
ansvarige enligl gällande rätt i belydande omfallning genom publicering
slraffritt har kunnat röja uppgifter som annars omfattas av hans tystnadsplikt,
utan att detta veterligen har lett till annal än kanske enstaka missbruk. Vid
övervägande av nu redovisade synpunkter harjag kommit lill slutsatsen att - i
principiell överensstämmelse med vad som gäller f n, - den för en skrift
ansvarige bör kunna åtalas för brott mot tystnadsplikt genom publiceringen
endasl i den omfattning som meddelare kan göras ansvarig för överträdelse av
tystnadsplikt. Delta innebär med andra ord alt möjligheterna alt ingripa mol
den som har tystnadsplikt blir desamma vare sig han lämnareti meddelande för
publicering, röjer uppgiften i en av honom författad artikel i skrift för
vilken annan svarardler uppenbarar förhållandet genom publicering för vilken
han själv är ansvarig enligt 8 kap, TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övriga
undantag från meddelarskyddet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
7 kap, 3 S TF upptas ytteriigare tre undantag från principen om meddelares
ansvarsfrihet, utöver del tidigare berörda fallet av överträdelse av
tystnadsplikter. Sålunda kan enligt försia stycket ansvar utkrävas för meddelande
som innefattar ärekränkning mot enskild och som inte har blivit infört i
skriften. 1 andra slycket föreskrivs att om någon genom att lämna meddelande
lill annan förövar uppror, högförräderi, landsförräderi, landssvek, spioneri,
grovt spioneri eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brott
gärningen mä åtalas och ansvar därför ådömas, fastän meddelandet harskett för
offentliggörande i tryckt skrift. Detta undantag lillkom i samband med
brottsbalkens införande år 1965, Slutligen gäller enligt paragrafens tredje
siycke alt straff kan utdömas för utlämnande av allmän handling som är hemlig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har föreslagit all de begränsningar i meddelarskyddet som gäller ansvar för
grövre brott mot rikets säkerhet och utlämnande av hemlig handling skall
behållas också för framtiden. Själv har jag inle någon avvikande uppfattning.
Till frågan om den närmare avgränsningen av de brott mot rikets säkerhel
beiräffande vilka grundsatsen om meddelarskydd inte skall gälla återkommer jag
i specialmoliveringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremoi
förordar MMU att undantaget för ärekränkande meddelanden skall utgå, MMU
framhåller alt om uppgiften förs fram till utomstående -vare sig av meddelaren
eller av någon som har fått del av hans meddelande -straff kan ådömas enligt
brottsbalken i vanlig ordning. Om äter uppgiften</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
blir publicerad och inte heller kommer utomstående till del, synes enligt
utredningen inle finnas någol egentligt behov av ingripande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Endast
en remissinstans har motsatt sig all den nuvarande bestämmelsen om ärekränkande
meddelande slopas. För egen del anser jag att bestämmelsen bör utgä, Uiöver de
skäl som MMU har anfört kan åberopas all meddelares ansvar i fråga om alla
meddelanden bör vara oberoende av om publicering kommer lill slånd, något som
meddelaren normall inle kan bestämma över. Jag vill tillägga att nuvarande
beslämmelse är svårtolkad för det fall att meddelande direkl eller indirekl
lämnas lill flera tidningar men bara publiceras i någon eller några av dem
eller också publiceras i annan utformning än den i vilken meddelandet har
lämnats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
nonymitetsskyddel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
i samband med tryckta skrifter använda uttrycket anonymitetsrätt kan beskrivas
som en samlande beteckning för de rättsregler som har till syfte att hindra
spridning av kunskaper om författares, utgivares eller meddelares identitet i
fall dä vederbörande utåt vill vara okänd. Rättsreglerna är av olika slag. De
kan gälla förbud all sätta ut författares (utgivares) eller meddelares namn pä
skrift, tystnadsplikt för dem som har lått kännedom om vem författaren eller
meddelaren är, förbud att efterforska honom, förbud att i rättegång eller andra
sammanhang ställa frågor som kan leda lill att anonymiteten röjs och
inskränkningar i fräga om tillämpningen av tvångsmedel vars användning kan
leda lill att författare eller meddelare blir känd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anonymitetsreglerna
i TF återfinns i 3 kap. De avser förbud alt sätta ut namn på skrift,
frågeförbud i rättegång saml tystnadsplikt, I huvudsak har de följande
innebörd, Förfallare eller meddelare är inte skyldig att låta sätta ul sitt
namn på tryckt skrift. Boktryckare, förläggare eller annan som har att la
befallning med skrifts tryckning eller tryckt skrifts utgivning får inte
avslöja författare eller meddelare mot dennes vilja, om inte sådan skyldighet
är föreskriven i lag. Utomstående som har fäll kännedom om en publicerad
uppgifts ursprung är däremot oförhindrade att berätta härom för andra.
Förbehållet beträffande boktryckare m, fl, för lagstadgad skyldighet avser i
främsta rummet vittnesplikten enligt rättegångsbalken. För tryckfrihetsmål
gäller särskilda regler, 1 sädant mäl lär inle väckas fräga om vem som är
förfallare eller meddelare. Ett undanlag görs dock i fräga om författarskapet
till icke-periodisk skrift. Detta får behandlas i målet, om författare är
angiven pä skriften med namn eller pseudonym vars namn-identitet är allmänt
känd eller om någon ger sig lill känna som författare i skrifilig förklaring
eller inför domstol i målel. Vad som har sagts i del föregående om författare
gäller också utgivare av icke-periodisk skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag angående anonymitetsrätten utgår från nu gällande principer och
innebären viss utbyggnad av skyddel. Huvudpunkterna i förslaget är tre. För det
försia föreslås del allmänna förbudet att röja författares eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>110</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>annan
medverkandes identitet utvidgat så all del riktar sig lill alla som har varit
anställda eller på annal sätt verksamma inom tidningsföretag, bokförlag,
nyhetsbyråer eller tryckerier. För det andra innebär förslaget all anonymiteten
intelängreulan vidare lär röjas vid vittnesförhör-eller parisförhör under
sanningsförsäkran - i mäl i allmänhet, utan att i så fall fordras att rätten av
hänsyn till allmänt eller enskill intresse finner del vara av synneriig vikt
att uppgift lämnas, MMU räknar med att rätten skall hänskjuta tveksamma fall
lill ytlrandefrihetsdomstolens prövning. För det iredje föreslår uiredningen
ett grundlagsfästande av det i praxis utbildade förbudet mot efterforskning av
källan lill en uppgifl eller ett uttalande i tryckt skrift, när åtal eller
annat ingripande inte är lillålel enligl grundlag. Förbudet riktar sig lill
myndighet och annat allmänt organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts kan föreskrifter om anonymitetsskydd också ha formen av begränsningar i
användningen av annars tillämpliga ivångsmedel m, m, Beslämmelser som medger
att hänsyn tas till den tystnadsplikt som åligger tidningsredaktörer,
boktryckare och förläggare enligt 3 kap, TF finns redan pä skalle- och
avgiftsprocessens område (39 S 4 mom, och 56 S 4 mom, taxeringslagen (1956:623)
samt 18-21 SS bevissäkringslag (1975:1027) för skalle- och avgiftsprocessen).
Förslag om beaktande av anonymitetsrätten vid prövning av ärende om
telefonavlyssning har nyligen lagts fram av uiredningen (Ju 1974:08) om
telefonavlyssning (SOU 1975:95), 1 proposition 1975/76:202 har på grund av
betänkandet föreslagils en ultrycklig regel i 27 kap, rättegångsbalken om
beaktande av anonymitetsskyddet i ärenden om telefonavlyssning, Frägan om skydd
för meddelares och författares anonymitet vid beslag och husrannsakan övervägs
f n, av en särskild kommitté (Ju 1974:01), Kommittén har i uppgift att mot
bakgrunden av en avvägning mellan behovei av skydd för pressens
informationskällor och samhällets intresse av all ha tillgäng lill effektiva
medel för brottsbekämpningen överväga vilka möjligheler som finns att utan
frängående av huvuddragen i rättegångsbalkens ivångsmedelsreglering skapa
ylieriigare garanlier för att meddelares och författares rätt till anonymitet
skyddas i sådana sammanhang. Kommittén väntas avlämna sitt betänkande under år
1976,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av slor vikt särskill för pressens arbetsmöjligheter all författare och
uppgiftslämnare som önskar vara anonyma skyddas så långt del är möjligt. Jag
kan i denna del hänvisa till de uttalanden om anonymitels-skyddei som jag har
gjort inledningsvis i della avsnill, MMU:s förslag lill förstärkning av
anonymitetsskyddet har också över lag fält ell myckel positivt mottagande hos
remissinstanserna, Mol bakgrunden av min allmänna inställning lill del
tryckfrihelsrällsliga anonymitetsskyddet är det givet alt inle heller jag har
några principiella invändningar mot vad MMU föreslår i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgått föreslår inte
MMU nägra direkla grundlagsbestämmelser lill skydd för rällen till anonymitet
vid beslag, husrannsakan eller andra ivångsålgärder, Uiredningen har emellertid
förordat en föreskrift i grundlag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
hänvisar till bestämmelser i ämnet i vanlig lag. Enligt min mening är
föreskrifter om förhållandet mellan anonymitetsskyddet och ivångsme-delsregleringen
ett viktigt moment i anonymiieisräiien. Liksom MMU anser jag emellertid inte
att sådana föreskrifter bör upptas i grundlag. En annan sak är att grundlagens
bestämmelser om anonymitetsskyddet givelvis kommer alt bli vägledande för de
avvägningar som bör göras i vanlig lagsliftning mellan behovet av att skydda
informationskällorna och alt tillgodose de intressen som har motiverat
införandet av olika tvångsmedel. En hänvisning i grundlag till sådan
lagstiftning bör anstå lill dess all denna har beslutats,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del följande nöjer jag mig i huvudsak med alt behandla ett par frågor om
grundlagsregleringen av anonymitetsskyddet vilka har aktualiserats under
remissbehandlingen, 1 övrigt lär jag hänvisa till mina kommentarer i
specialmoliveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av MMU föreslagna lösningen av konflikten mellan anonymitetsskydd och
viiinesplikl har i allmänhel godtagits under remissbehandlingen. En instans
anser emellertid att avvägningen har utfallit alltför mycket till förmån för
anonymitetsskyddet, medan en annan instans intar motsatt ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar utredningens uppfattning att den nuvarande regeln - att vittnesplikten
generellt har företräde framför anonymitetsskyddet - innebär en alltför stor
begränsning i detta skydd, Särskill är del en brist all part f n, kan göra
gällande vittnesplikten utan alt någon prövning i det enskilda fallet kan komma
till stånd angående vikten av det motstående intresset av att uppgiftslämnares
eller författares anonymilet bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
skulle i och för sig varit önskvärt all i lagstiftning kunna skilja ut mål där
anonymitetsskyddet skall vara hell obeskuret. Förslag med denna innebörd
framlades på sin tid av offentlighetskommittén (SOU 1966:60), Detta
kritiserades emellertid under remissbehandlingen. Som JK har framhållit i
detta ärende torde det inte vara möjligt all uppställa några fasta regler. Jag
godtar därför MMU:s förslag alt göra vittnesförhör som rör anonym författares
eller meddelares identitet beroende av alt rällen finner del vara av synneriig
vikt av hänsyn till allmänt eller enskill iniresse all uppgifl i frägan lämnas.
Denna regel bör gälla förhör i mål i allmänhet. Angående mål mot någon som är
missiänki för alt ha lämnat meddelande som är strafföart fastän det är avsett
för offentliggörande i tryckt skrift bör, som också MMU har föreslagit, en
särskild bestämmelse gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tystnadsplikten
lill skydd för anonymiteten får givetvis enligl den föreslagna, allmänna
regeln brytas vid vittnes- eller parisförhör endasl om det är av verklig
betydelse i målet att uppgift om meddelare eller författare lämnas och
bevisningen inte lämpligen kan föras på annat säll. Att dessa villkor är
uppfyllda kan emellertid inle ulan vidare las lill intäkt för att
tystnadsplikten bör vika, 1 tvistemål fär dessulom beaklas parternas iniresse
av målets utgång, såvitt denna kan påverkas av den ifrågasatta bevisningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
brottmål bör hänsyn las lill hur pass allvariigt det brolt är som avses med
åtalet. Under i övrigt likartade förhållanden mäsle del vidare ligga närmare
till hands att medge bevisning som bryter anonymiteten, om bevisningen kan
antas vara lill en tilltalads förmån än om motsatsen är fallet. Sammanfattningsvis
vill jag understryka all beslul om alt hänsynen lill anonymiteten skall vika
fär fallas endasl om mycket slarka skäl kan åberopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
led i MMU:s förslag angående anonymitetsskydd och viiinesplikl var all fräga,
huruvida viiinesplikl eller sanningsförsäkran skulle få försteg framför den
anonymiielsgrundande tystnadsplikten, i tveksamma fall skulle kunna hänskjutas
till yttrandefrihetsdomsiolen. Dä nu förslag ej läggs fram om alt inrätta en
sådan domstol, bör ställning tas till om nägon annan, motsvarande ordning för
prövning av frågor om anonymitetens räckvidd bör införas, Enligl min mening
skulle syftel med den av MMU föreslagna underslällningsmöjlighelen lill viss
del kunna tillgodoses om möjlighel öppnas för vittne eller part att särskill
överklaga beslut, varigenom underrätt har funnit det vara av synnerlig vikl att
tystnadsplikten till skydd för den tryckfrihelsrällsliga anonymiteten skall stå
tillbaka vid förhör inför domstol, I avvaktan på hovrättens prövning skulle
givetvis förhöret anstå. En sådan ordning förutsätter ändring i
rättegångsbalken. Det kan ocksä övervägas att genom föreskrift i rättegångsbalken
ålägga rätten att före sill slällningstagande i anonymiietsfrågan om möjligt
inhämta yttrande från förelag -tidning, nyhetsbyrå, tryckeri, bokförlag - till
vilket uppgiftslämnaren kan vara knuten. Jag kan nämna att förslag med liknande
innebörd har förts fram av TK i fråga om vissa andra tystnadsplikter som kan
komma i strid med viiinesplikien. Till de nu berörda frågorna om ändringar i
rättegångsbalken avser jag att återkomma i annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finnerdet värdefullt all,som MMU föreslår,del i rättspraxis fastslagna förbudet
för myndighet och annal allmänt organ att söka ulröna källan till ett i tryckt
skrift publicerat meddelande i fall dä TF inte medger ingripande mot
författaren eller uppgiftslämnaren kommer till utiryck i grundlagen. Tre
remissinstanser, bland dem Pressens samarbeisnämnd, har förordat att
eflerforskningsförbudei skall utsträckas lill att gälla alla medborgare. Jag
finner emellertid liksom MMU att ett sådant förbud skulle föra alltför långt.
Tanken pä ett mot envar gällande efterforskningsförbud diskuterades och
avvisades redan av offentlighetskommittén (SOU 1966:60 s, 124), Kommittén
åberopade bl, a, alt del för många skulle framstå som obegripligt, om redan en
fräga till en initierad person om vem som till pressen har lämnat ett
meddelande som har publicerats och väckt allmän uppmärksamhet skulle vara en
otillåten efterforskning. Kommittén framhöll vidare att de
iryckfrihelsrättsliga garantierna i främsta rummet riktar sig till samhällets
organ. Visserligen kunde del finnas ett allmänt intresse av kritik även mot
enskilda. Del kunde emellertid enligl kommittén ocksä finnas beaktansvärda skäl
för enskilda att bevara hemligheter gentemot pressen, exempelvis beträffande
familjeförhållanden, Åigärder mol personer som har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämnal
ut sådana hemligheter till pressen kunde därför inte under alla omsländigheler
anses som straffvärda. Del kunde, menade kommittén, göras gällande att
nuvarande regler om skydd för meddelares och författares anonymitet innebar en
rimlig kompromiss, - För egen del finner jag de skäl som kommittén sälunda
anförde bärande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett annal hänseende vill jag emellertid föreslå en komplettering av regeln om
förbud mot efterforskning. Denna gör reservation för det fall att åtal eller annat
ingripande mot meddelaren eller annan medverkande är tillåtet enligt
grundlagen, Somjag har påpekat i inledningen sträcker sig emellertid
anonymitetsskyddet - i form av tystnadsplikt - längre än ansvarsfriheten för
meddelare. Delta innebär att tidningsmän, föriagsansiällda m, fl, i betydande
omfattning är ålagda att inte röja en meddelare, fastän denne har lämnat ett
strafföart meddelande. Vid efterforskning efter en sådan meddelare skall
givetvis polis och annan myndighet självmant iaktta och respektera denna
tystnadsplikt för vissa personer. Tystnadsplikten bör alltså ha sin
motsvarighet i ett principiellt frågeförbud. En erinran härom bör införas i
grundlagsbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.3
Processuella frågor i anslutning till meddelarskyddet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
vilar på den grundsatsen att ansvar för missbruk av tryckfriheten kan utkrävas
endast när iryckfrihetsbrott föreligger. Till iryckfrihetsbrott räknar TF
otillätet yttrande i tryckt skrift och otillåtet offentliggörande genom sådan
skrift. Vem som ansvarar forell tryckfrihetsbroti bestäms av särskilda regler,
som bygger pä principen alt en person har ensamansvar. Frägor om ansvar eller
skadestånd pä grund av iryckfrihetsbrott avgörs i tryckfrihetsmål. För dessa
gäller en särskild, exklusivt tillämplig processform som i flera hänseenden
avviker frän den ordinära processen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihetsmål
handläggs av tingsrätt inom vars domkrets länsstyrelse har sitt säte. Också
vissa andra tingsrätter är behöriga alt behandla tryckfrihetsmål. Ensam
åklagare i tryckfrihetsmål är JK. Vad som främst skiljer tryckfrihetsmål frän
vanliga mål är juryns medverkan. TF föreskriver all frägan huruvida skriften är
brottslig skall prövas av en jury om nio medlemmar om inte parterna avslår
från juryprövning. Juryn har genom sin lekmannasammansättning ansetts bättre
skickad än domstol alt dra gränsen mellan tillåtlig krilik och straffvärt
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jurymän
ulses för varje län av landsting och, i vissa fall, kommunfullmäktige. De är
fördelade pä tvä grupper, av vilka den ena består av personer som är eller har
varil nämndemän. Juryn i ett mål utses genom lottning, sedan parterna har fåll
utesluta vardera fyra jurymän frän jurylistan. Av de nio medlemmarna av juryn
skall tre tillhöra gruppen med nämnde-mannaerfarenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juryn
överiägger ulan att rätten är närvarande. Om nägon juryman begär det, skall
dock juryn sammanträda med rätten föratt inhämta upplysningar om vad som
föreskrivs i lag. En skrift skall anses brottslig, om minst sex</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204. .</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jurymän
är ense om det, annars inte. Juryns utslag är inle försett med motivering.
Friande utslag av juryn kan inte ändras vare sig av underrätten ellerefter
fullföljd lill högre rätt, bortsett från möjlighelen lill ändring genom
resning. Fäller juryn, skall däremot ocksä rätlen, som består av tre
jurist-domare, pröva skriftens brottslighet. Det är rätten ensam som bestämmer
påföljd, skadestånd och annan rättsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
reglerna om ansvar för tryckfrihetsbrott och deras exklusiva karaktär kan i
vissa undantagsfall siraff vid sidan härav drabba den som har medverkat eller
avsett att medverka till framställning i irycki skrift. Jag syftar i försia
hand på det ansvar som enligt den föregående redogörelsen åvilar meddelare.
Brott av meddelare räknas alltså inte lill tryckfrihetsbrott. Åtal för sädana
brott väcks av allmän åklagare. Målen handläggs i ordinär brotlmålsprocess och
således utan att jury medverkar. Detsamma gäller åtal mot den som har begått
brott genom att anskaffa uppgift för publicering, vare sig han avsåg att själv
offentliggöra uppgiften i tryck eller-tänkte vidarebefordra den som
meddelande. Anskaffande av uppgift anses nämligen, åtminstone i princip, inte
falla under TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
dualism i fråga om processformen för vilken jag nu har redogjort kan leda till
att med varandra nära sammanhängande gärningar behandlas i olika rättegångar
och med tillämpning av olika processregler. Den som är ansvarig för att en
uppgift har publicerats i tryckt skrift, t, ex, författaren lill en bok eller
utgivaren av en tidning, fär sin sak prövad i tryckfrihetsmål och av jury,
medan den som har meddelal samma uppgift lill publicisten lagförs i vanlig
rättegång. Och har den ansvarige publicisten själv inhämtat uppgiften genom
brottslig gärning, åtalas han härför vid allmän domstol. Till detta kommer att
frågan, huruvida åtal skall väckas, i de olika fallen ligger i händerna på
skilda åklagare. De processuella komplikationer som nuvarande ordning kan ge
upphov till illustrerades genom den s, k, IB-affären,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har som tidigare nämnls föreslagit att jurysystemet avskaffas och alt mål om
yttrandefriheten i massmedier förs samman till en central yttrandefrihetsdomstol
med säte i Stockholm, Denna domstol skulle först och främst handlägga mål om
yttrandefriheisbrotl, dvs, motsvarigheten till iryckfrihetsbrott. Dessutom
skulle emellertid domstolens kompetens omfatta mål mot den som har anskaffat
eller meddelat uppgift för publicering, i de fall dä gärningen över huvud laget
kan föranleda ansvar. Undantag görs dock för åtal för inbrott, olovlig
avlyssning och liknande gärningar i samband med anskaffande av uppgift; sådant
åtal handläggs vid allmän domstol i vanlig ordning. Åklagare i mål vid
yttrandefrihetsdomsiolen är enligl förslaget JK; MMU räknar dock med viss
åtalsrätt för JO, MMU har framhållit att den föreslagna ordningen innebär att
man kommer lill rätta med de processuella ölägenheter som aktualiserades genom
IB-affären,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har förklarat lidigare. är jag inle beredd alt lägga fram förslag om en
central yttrandefrihetsdomslol som ersätter jurysyslemet, Frägan om rättegängen
i yttrandefrihetsmål bör övervägas på nytt i den utredning angående
yttrandefriheten i grundlag som jag föreslår skall tillkallas. Emellertid anser
jag det angeläget att redan nu lä till stånd en mer enhetlig rätte-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gängsordning
för olika mällyper med anknyining lill TF, All den ordning som därigenom införs
kan komma att omprövas efter ett antal år ser jag inte som något avgörande
argument för all avslå från en förbättring på det viktiga område som del här
gäller, 1 det läge frågan om tryckfrihetsprocessen nu befinner sig måste
emellertid en utgångspunkt för de aktuella övervägandena vara att jurysystemet
alltjämt skall bestå i mål om tryckfrihetsbroti. Det är givet att
handlingsfriheten härigenom begränsas avsevärt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen diskuterar jag tills vidare för enkelhetens skull endast mäl mol
meddelare och därmed jämställda för att först därefter ta upp frägan om
handläggningen av mål mot den som genom broll har anskaffat uppgift för
publicering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En möjlighet som jag har
övervägt är att låta samma myndighei besluta om åtal både i mål om
tryckfrihetsbrott och i mål angående brott genom publiceringsmeddelande, att
vidare hänvisa åtalen mot meddelare till tryckfrihelsdomstol men att likväl
undanta frägor om ansvar för meddelare från juryns prövning. Som jag kommer alt
utveckla i ett följande avsnitt (7.4) bör det i princip vara JK som utövar
ätalsbefogenheien. Den angivna lösningen skulle garantera en likartad
bedömning på ätalsstadiet av gärningar begångna av fiera personer som är
inblandade i samma brottslighet. Det skulle också erbjuda tillfälle till
gemensam process inför tryckfrihetsdomstolen i mäl mot den ansvarige
publicisten och mot meddelare, låt vara att målet såvitt gäller meddelaren
skulle överlämnas direkt till rättens prövning utan att juryn tog ställning
till brottsligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sistnämnda
förhållande ger emellertid anledning ställa frågan om inte den diskuterade
lösningen i själv verket är en halvmesyr. Den avgörande skillnaden mellan
tryckfrihetsmål och andra mål såvitt gäller domstolsbehandlingen består ju
just i att juryn bedömer brottsligheten i tryckfrihetsmål, medan endast rätten
prövar den i andra mål. Denna skillnad skulle komma att bestå och kunna leda
till egendomliga resultat. Antag t, ex, alt både den ansvarige utgivaren till
en tidning och författaren till en artikel i tidningen är åtalade vid samma
domstol för att genom" publiceringen ha begått brott mot rikets säkerhet.
Det skulle då kunna inträffa att juryn genom sitt bindande utslag frikänner
utgivaren, medan rätten fäller meddelarenförfattaren. Skulle rätten frikänna
denne, kunde domen överklagas lill högre rätt. Det är tydligt att sädana
konsekvenser av den tänkta uppläggningen skulle vara stötande och utgöra en
belastning för domstolarna. Den följdriktiga frägan blir då, om man inte
skulle kunna ta steget fullt ut och anförtro ät juryn att pröva brottsligheten
också i meddelarmålen. Under remissbehandlingen har en sädan ordning förordats
av hovrätten över Skåne och Blekinge, och inte heller Sveriges författarförbund
är främmande för tanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
förmån för juryprövning av meddelarmålen kan åberopas ocksä andra skäl än
önskemålet att förebygga motstridiga avgöranden av närbesläktade frågor. Den
särskilda tryckfrihetsprocessen har anordnats för att skapa en folklig garanti
för att tryckfriheten inte träds för när. Dä nu skyddel för den som lämnar
meddelande för publicering har ansetts ha sådan dignitet att det upptas i TF,
ligger det nära till hands att hävda att frågor om överskridande av skyddels
gränser bör prövas i samma former som andra mäl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>angående
tryckfriheten. De brotl, för vilka en meddelare kan ställas till ansvar, ingår
också samtliga bland tryckfrihelsbrolten, förutsatt att brott mot lystnadsplikt
av den ansvarige publicisten i enlighel med mitt förslag hänförs till kategorin
tryckfrihetsbrott. Flera av de brotl mot rikets säkerhet som meddelare kan
straffas för har vagt angivna broiisbeskrivningar. Nu gällande tystnadspliktsbestämmelser
innehåller ofta rekvisit av typen "obehörigen". De föreskrifter om
tystnadsplikt som TK har föreslagit är lill övervägande del försedda med -
ibland ganska allmänt hållna - skaderekvisit, både de som är intagna i lagen
om offentliga funktionärers tystnadsplikt och de som ingår i den särskilda
lagen om tystnadsplikter som kan få bryta meddelarskyddet, I mål om åtal mot
meddelare kan alltså gränsen mellan strafföart och slraffritt komma att
bestämmas av överväganden som bör ske i former som garanterar förståelse för
yttrandefrihetens och informationsfrihetens krav och som ger särskill utrymme
för ett allmänt medborgeriigi omdöme. Det är därvid utan betydelse om
meddelaren är ensam svarande eller om en -ansvarig publicist är medåialad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
jury skall delta i mål som gäller meddelares ansvar torde annan praktisk
möjlighet inte föreligga än att låta juryn till alla delar pröva, om den
tilltalade har gjort sig skyldig till brott enligt det lagrum eller något av de
lagrum som åklagaren har åberopat. De rättsfrågor som därvid kan uppkomma kan
vara svåriösta men skiljer sig knappast från de rättsfrågor som aktualiseras i
mål om tryckfrihetsbroti; brott av meddelare kan som nämnts också vara
iryckfrihelsbroil. Däremot kan i vissa fall juryn i annan omfattning än
beiräffande iryckfrihetsbrott fä ta ställning till rena bevisfrågor, t. ex.
frägan huruvida den tilltalade mot sitt nekande skall anses vara den som har
röjt en hemlig uppgift. Det kan sägas att juryn härigenom skulle fä en i viss
mån ny och för vår rättstradiiion främmande roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
och andra liknande invändningar mot en utvidgning av juryns befogenheter kan
emellertid jag för min del inte finna avgörande. Den svenska juryn har en
kvalificerad sammansättning. Jag vill erinra om att tre av jurymännen skall ha
erfarenhet som nämndemän vid underrätt. Bevisfrågor kan som nämnts redan nu
komma under juryns prövning, t, ex, sanningsbevisning i ärekränkningsmäl. Det
finns därför inte någon egentlig anledning att befara att juryn inle skulle
bemästra de svårigheter som kan uppkomma i de nya målen. En faktor av största
vikt är vidare all juryns befogenhet inle kan äventyra den tilltalades
rättssäkerhet. Liksom i mål om tryckfrihetsbroti bör det nämligen ankomma pä
rätten att, om juryns utslag är fällande, självständigt pröva åtalet och, om
detta inte är styrkt, frikänna den tilltalade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan inte bestridas att prejudikatbildningen försvåras om jury inlemmas i
medddarprocessen. Denna verkan får dock ses i belysning av att målen mot
tryckfrihelsrättslig meddelare hittills lorde ha varil mycket få och även för
framtiden - trots utvidgningen av TF:s tillämpningsområde till vissa andra
skrifter än tryckta - kan väntas bli sällsynt förekommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad jag har yttrat tidigare framgår att jag anser att starka skäl talar för att
mål om ansvar för den som har lämnal meddelande för offentliggörande i tryckt
skrift och den som är jämställd med meddelare handläggs</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>117</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
samma processuella ordning som mål om tryckfrihetsbrott. Mål av sistnämnda
slag bör tills vidare behandlas i juryrättegäng. Även om juryprövningen inte
skulle i allo vara idealisk med tanke på åtalen mot meddelare, kan jag inte se
nägra avgörande hinder mot att tillämpa den ocksä på dessa ätal. Min slutsats
blir alltså, alt mäl som gäller meddelare bör handläggas såsom tryckfrihetsmål
och prövas av jury, om inte parterna enas om att avstå frän juryns medverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvensen
kan lyckas bjuda att den ordning för åtalsprövning och rättegång som jag i det
föregående har förordat för meddelare tillämpas ocksä i fräga om den som kan
åtalas för att ha anskaffat uppgifter för publicering. Någon tvekan kan
knappast heller råda om att denna lösning bör väljas för de fall då uppgifterna
har föris vidare såsom meddelande eller ocksä publicerats, vare sig
uppgiftsinhämtaren eller annan är formellt ansvarig för publiceringen.
Förslaget innebär, att den som undereget tryckfrihetsansvar har publicerat en
uppgift i tryckt skrift inte behöver räkna med att frägan om ansvar för
anskaffandet, i de fä fall dä denna kan aktualiseras, bryts ut till särskild
handläggning vid sidan av åtal för tryckfrihetsbrott eller ersätter sådant
åtal; åtalsbesluten fattas ju i båda fallen av samma myndighet och skall
handläggas i samma processuella former. Den sammanhållna handläggningen leder
också till att den tilltalade, om han befinns skyldig, ådöms en för hela
brottsligheten gemensam påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
kan tvekan råda om vad som skall gälla beträffande den som genom brott har
anskaffat uppgift, utan att denna har publicerats eller lett till ett
meddelande till författare, redaktion eller jämställd. De processuella reglerna
bör självfallet inte fä ett innehåll som kan leda till missbruk för syften som
inte har att göra med ytirande- eller informationsfriheten. Med hänsyn härtill
anser jag det knappast godtagbart alt redan ett påstående, som inte saklöst kan
avfärdas, om publiceringssyfte skulle skänka en gärningsman förmånen av en
privUigierad procesställning. Där anknytningen till lämnat meddelande eller
till offentliggörande i skrift saknas, bör enligt min mening krävas att det är
uppenbart att publiceringssyfte föreligger för alt handläggningen skall följa
den ordning som är föreskriven för tryckfrihetsmål. På sä sätl gör man också
den vinslen att frågan om vem -JK eller allmän åklagare - som är
förundersökningsledare i mål mot den som är misstänkt för allvariiga brotl mot
rikets säkerhet knappast behöver bli beroende enbart av tilltron till den
misstänktes förklaringar om sin avsikt. Till undvikande av missförstånd vill
jag framhålla att den bevisregel som jag har förordat endast har processuell
betydelse. Den påverkar inte omfattningen av anskaffares straffansvar. Den som
åtalas för att ha anskaffat uppgift genom annat brott än något av de grövre brotten
mot rikets säkerhet skall enligt vanliga principer frikännas, redan om hans
invändning om pu-bliceringsavsikt inte framstår som helt osannolik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
föregående avsnitl har jag förordai att förfaranden som kan komma till
användning när uppgifter inhämtas men som är särskilt strafföelagda skall
beivras i vanlig omfattning, oavsett syftet med gärningen. Liksom MMU anserjag
att dessa förfaranden inle heller processuellt skall omfattas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
grundlagens särskilda bestämmelser. Åtal för t, ex, hemfridsbrott eller
egenmäktigt förfarande bör alltså i princip alltid handläggas i ordinär
process. Detta hindrar dock inle att man söker förebygga en konstlad
processuell uppdelning av en sammanhängande brottslighet. Jag återkommer strax
till denna fräga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag hittills har föreslagit kan sammanfallas på föjande sätt. Åtal mot den som
kan ställas till straffansvar för meddelande för offentliggörande i tryckt
skrift väcks av JK vid tryckfrihetsdomslol och prövas i princip av jury, Samma
handläggningsordning tillämpas när någon kan åtalas för att genom brott ha
anskaffat uppgift för publicering, såvida inte brottet hänför sig lill metoden
att inhämta uppgifter. Har uppgiften inte vidarebefordrats såsom meddelande
och inte heller publicerats, skall dock för den särskilda processordningen
krävas att det är uppenbart att uppgiften har anskaffats i publiceringssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förordade lösningen behöver inte leda till nägra omfattande ändringar i TF,
Rättegängen i tryckfrihetsmål regleras f n,, förutom i TF, i lagen (1949:164)
med vissa bestämmelserom rättegängen i tryckfrihetsmål. Denna lag torde i fiera
avseenden fä ändras och kompletteras med anledning av vad jag har föreslagit.
Hithörande frågor kommer jag att anmäla vid senare tillfälle. Jag vill emellertid
redan i detta sammanhang ta upp vissa spörsmål om behörig domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgörande
för vilken tryckfrihetsdomslol som skall handlägga tryckfrihetsmål är f n,
tryckningsorten. Finns för periodisk skrift särskild utgivningsort, skall i
fräga om rättens behörighet även den orten anses som tryckningsort. Nu nämnda
huvudregler, som återfinns i 1 S lagen med vissa bestämmelser om rättegången i
tryckfrihetsmål, kompletteras av föreskrifter för bl, a, det fallel alt skrift
är tryckt utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av MMU:s förslag har några remissinstanser uttalat sig i
frågan om vilken av flera domstolar i första instans som skall vara behörig att
ta upp yttrandefrihetsmäl. Bland dessa instanser synes enighet föreligga om
att svarandens hemvist i princip bör besiämma valet av domstol. Dock anses i
allmänhet ulgivningsorten böra vara utslagsgivande i fråga om yttranden i
periodisk skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
bestämma laga domstol i mål om tryckfrihetsbroti efter tryckningsorten har bl,
a, den fördelen att samma domstol fär handlägga ålal för tryckfrihetsbrott
oavsett vem i den tryckfrihetsrättsliga ansvarskedjan som är tilltalad i mälet.
Tryckningsorten saknar emellertid numera inte sällan varje anknytning till
skriftens innehåll eller till dess upphovsman. Nuvarande regler kan därför leda
lill mindre tillfredsställande resultat. En naturiigare anknytningspunkt synes
vara den tilltalades hemvist. Detta kan bli bestämmande för forum också i mål
mol den som har anskaffat eller meddelat uppgift för publicering. Jag
förordaratt tryckfrihetsmål som huvudregel upptas av tryckfrihetsdomstol i det
län där den tilltalade har sitt hemvist. Huvudregeln kräver emellertid vissa
undantag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det första bör, som framhållits under remissbehandlingen av bl, a, pressens
organisationer, mål om tryckfrihetsbroti i periodisk skrift alltid upptas av
tingsrätt i det län där skriftens uigivningsort är belägen. Som utgivningsort
bör anses ort där tidningen eller tidskriften har sin huvudredaktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra måste givetvis tillses att mål mot den som är ansvarig för
publiceringen av en viss uppgift och mol den som har meddelal uppgifien lill
publicisten handläggs infor samma domstol. Lämpligen bör för sådana fall
föreskrivas att målen skall anhängiggöras vid den domstol som enligt
huvudregeln är rätt domstol i fråga om iryckfrihetsbrottel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detaljerna
i den reglering vars huvuddrag jag nu skisserat får övervägas i samband med
följdlagstiftningen. Därvid torde del visa sig nödvändigt att för särskilda
fall meddela kompletterande regler, t, ex, med tanke på ansökan om konfiskation
av skrift, för vilken inle finns någon enligt 8 kap, TF ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
harjag uppehållil mig vid mål som alla skall handläggas i samma processuella
ordning, dvs, under medverkan av juryn, om inte parterna enas om annat. Det kan
emellertid inträffa att den tilltalade har begått brott som inte skall lagföras
i tryckfrihetsmål men som likväl har ett nära samband med brott som handläggs i
sådant mål. Under remissbehandlingen har särskilt uppmärksammats det fallet att
en uppgift anskaffas för publicering genom gärning som utgör grovt brott mot
rikets säkerhet men som samtidigt innefattar sädant förfarande, t, ex, inbrott,
som är särskilt kriminaliserat. Ett separat åtal vid allmän domstol för del
sätt varpå uppgiften har anskaffats kan ställa domstolen inför stora
svårigheter. Så kan rätten t, ex, finna att det brolt som har förövats genom
förfarandet lar anses ingå som ett led i del grövre brottet, över vilket
tryckfrihetsdomstolen har att döma. Med tanke på sådana fall skulle det vara
till fördel, om möjlighet kunde öppnas att i den rättegång där tryckfrihetsmål
handläggs behandla ocksä ätal för andra brott än dem som påkallar den särskilda
processordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtal
för inbrott, olovlig avlyssning eller annat brolt varom nu är fråga bör, som
jag förut har framhållit, inte prövas av jury. Åtalen bör alltså, även om de
handläggs tillsammans med tryckfrihetsmål, bedömas enbart av rällen. Denna
består nu vid huvudförhandling inför jury av tre eller fyra lagfarna domare.
Jag är inle f n, beredd alt - med föregripande av den kommande utredningen -
föreslå all rätten i tryckfrihetsmål alltid sammansätts med nämnd. Detta
förhällande bör inte utgöra absolut hinder mot tanken alt med iryckfrihelsmål
förena vissa andra mål. Då emdlertid minsta möjliga avsteg bör göras från
grundsatsen att lekmän skall medverka vid prövningen av ätal, bör en möjlighet
att tillsammans med tryckfrihetsmål handlägga ålal som inte avser brotl som
skall prövas av jury begränsas till fall där ett särskiljande av målen skulle
innebära att samma gärning blir föremål för två rättegångar eller att annars
belydande processuella olä-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genheter
följer. Är brottet i fräga av allvariigare natur, bör det handläggas i vanlig
rättegång inför nämnd. Det bör få ankomma på tryckfrihetsdomstolen att pä
framställning av den åklagare som för talan i det egentliga tryckfrihetsmålet,
dvs, JK, bedöma om omständigheterna är sådana att gemensam handläggning är
påkallad. Jag avser alt senare lägga fram förslag som innebär att sådan
möjlighet öppnas till gemensam handläggning som jag nu har angivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sist
i detta avsnitt skall jag ta upp ett par frågor om disciplinärt ansvar för
advokat för yttrande i tryckt skrift eller meddelande för offentliggörande i
sådan skrift. Frågorna har aktualiserats genom en framställning den 7 november
1975 frän advokatsamfundets styrelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmer
om advokater finns i 8 kap. rättegångsbalken. I dessa föreskrivs att det för
riket skall finnas ett advokatsamfund. Stadgar för samfundet fastställs av
regeringen. Advokat är den som är ledamot av samfundet. Vid utövandet av sin
verksamhet skall advokat i allt iaktta god advokatsed. Tillsyn över
advokatväsendet utövas av samfundets styrelse, JK kan hos styrelsen eller annat
samfundsorgan påkalla åtgärd mot advokat som åsidosätter de plikter som åvilar
honom som advokat. Åsidosätter advokat sina plikter, kan varning eller erinran
meddelas honom. Är omständigheterna synnerligen försvårande, kan han uteslutas
ur samfundet. Fråga om uteslutning, varning eller erinran prövas av samfundels
styrelse eller, om sä har bestämls i stadgarna, av annat samfundets organ.
Beslut i fråga som har sagts nu kan överklagas av JK, Beslut om uteslutning kan
överklagas av den advokat som har blivit utesluten. Talan förs i högsta
domstolen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
34 S andra stycket i stadgarna för Sveriges advokatsamfund är ledamot skyldig
att, där god advokatsed sä fordrar, förtiga vad han har erfarit i sin
yrkesutövning. Beslut om uteslutning, varning och erinran fattas enligt 14 S i
stadgarna av samfundels disciplinnämnd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den tidigare nämnda framställningen konstaterar advokatsamfundet att TF
utesluter disciplinärt ingripande mot advokat som i strid med god advokatsed
genom uttalande i tryckt skrift ärekränker annan eller åsidosätter den
lojalitet, som han har alt iaktta mot klient, eller som genom meddelande för
offentliggörande i tryckt skrift bryter den tystnadsplikt, som åvilar honom
enligt stadgarna. Styrelsen hemställer om omedelbara lagstiftningsåtgärder i
syfte alt göra det möjligt för styrelsen att disciplinärt ingripa mot advokat
som genom uttalanden i tryckt skrift har handlat i strid med god advokatsed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framställningen
har överiämnals lill TK att beaktas under dess utredningsarbete, TK ansluter sig
i sitt betänkande till samfundets uppfattning om innebörden av gällande
tryckfrihelsrällsliga bestämmelser. Bl, a, yttrar kommittén all den i 1 kap, 3
S tredje slyckel TF angivna principen om ansvarsfrihet för meddelare uppfattas
så att den hindrar inte bara straff utan också disciplinära åtgärder. Det synes
enligt TK fullt motiverat alt härvidlag jämställa disciplinansvar för stats-
eller kommunaltjänstemän ä ena sidan och advokaternas disciplinära ansvar å den
andra. Även detta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har,
förklarar TK, en offeniligrätlslig grund, därför att det är baserat på stadgar
som har fastställts av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del föreslår TK att, enligt bestämmelse i den särskilda lagen om
tystnadsplikter som bryter genom meddelarfriheten, advokat som lämnar
meddelande för offentliggörande i massmedier skall kunna fällas till ansvar, om
han därigenom åsidosätter sin skyldighel att iaktta tystnad i fräga om
förtrolig hänvändelse från enskild, TK förklarar alt om man i enlighet härmed
avlägsnar hindret mot alt ingripa pä straffrätlslig väg mol advokat för brott
mot tystnadsplikt av visst slag, blir det därmed också möjligt att besiämma
disciplinpåföljd för broll av samma slag. Därmed anser TK syftet med
advokatsamfundets framställning tillgodosett, såvitt det faller inom kommitténs
uppdrag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TK:s
förslag har kritiserats under remissbehandlingen av JK och advokatsamfundet,
JK uttalar alt TK enligt hans mening inte har löst den av advokatsamfundet
väckta frågan ens till den del den har ankommil på kommittén. Advokatsamfundet
anser att den lystnadsplikt för advokat som har angetts i den särskilda
tystnadspliktslagen har fätl en alltför snäv avfattning. Vidare framhåller
samfundet att god advokalsed innefattar långt mer än alt iaktta tystnadsplikt.
Samfundet hemställer därför att en lagregel skall ha det innehållet att
meddelarskyddet inte skall utgöra hinder för advokatsamfundet att ingripa mot
ledamots brott mot god advokatsed, även när detta sker i tryckt skrift eller
genom meddelande för offentliggörande i tryckt skrift. Samfundet äger sig utgä
från att det skall ha möjlighet att ingripa disciplinärt mol advokai som gör
sig skyldig lill brolt mot tystnadsplikt genom att lämna uppgift i tryckt
skrift för vars offentliggörande han är ansvarig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del delar jag TK:s och advokatsamfundets uppfattning att advokat inte
utan påföljd skall kunna åsidosätta tystnadsplikt, som åligger honom i hans
yrkesutövning, genom ytirande i tryckt skrift eller meddelande för
offentliggörande i sådan skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremoi
ärjag inle f n, beredd alt biträda advokatsamfundets förslag alt därutöver
öppna en möjlighet till ingripande mol advokat för det att han genom uttalande
i irycki skrift eller meddelande för offentliggörande i tryckt skrift har
åsidosatt god advokatsed. En sådan ingreppsmöjlighet kan visseriigen länkas ha
ett berättigande t, ex, närdet gäller uttalanden om klienters förhållanden, Å
andra sidan rör del sig här om en begränsning av tryckfriheten av en typ som
inte bör få införas utan starka skäl och ingående överväganden. Jag föreslår
därför att frågan hänskjuts till den kommande uiredningen om yttrandefriheten i
massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad jag har föreslagit i del föregående skall för framtiden brott mot
tystnadsplikt genom ultalande i tryckt skrift, för vilken den tystnadspliktige
själv svarar, utgöra tryckfrihetsbrott, i den mån offentliggörande av uppgiften
över huvud taget skall kunna beivras. Mål om ansvar för sådant brott skall som
framgått av det föregående handläggas säsom tryckfrihetsmål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>122</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementsförslaget
innebär vidare att också ålal mot den som genom meddelande för offentliggörande
i tryckt skrift har brutit mot en tystnadsplikt av kvalificerad art skall
lagföras i tryckfrihetsmål. Av 1 kap, 3 S TF följer att denna procedur är
exklusivt tillämplig. Utan särskild föreskrift i TF kan alltså i de angivna
fallen av överträdelse av tystnadsplikt ingripande i disciplinär ordning från
myndighet eller från organ som utövar myndighet inte komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller när det gäller handläggningsordningen är jag övertygad om att särskilda
regler skall gälla för advokater som har överträtt de gränser för tryckfriheten
som åligger dem som yrkesutövare. De skäl som kan åberopas för disciplinärt
ingripande mot advokat som har brutit mot en kvalificerad lystnadsplikt genom
uttalande i irycki skrift eller genom publiceringsmeddelande skulle sannolikt
med liknande fog kunna göras gällande i fräga om personer som hör till andra
yrkeskategorier och som har åsidosatt sin tystnadsplikt. En huvuduppgift för
den nyss nämnda utredningen blir alt överväga frågan om rättegångsordningen i
mål som gäller missbruk av yttrandefriheten i olika medier. Inom ramen för
denna utredningsuppgift bör prövas också spörsmålel, huruvida för speciella
fall ingripande i disciplinär ordning bör tillåtas. Tills vidare bör emellertid
gälla att advokat som överträder tystnadsplikt genom meddelande i eller för
tryckt skift skall kunna svara härför endast inför tryckfrihetsdomslol i
enlighet med allmänna regler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighel
att beivra advokats överträdelse av tystnadsplikt kan införas utan att någon
särskild bestämmelse i TF härom behövs. Den närmare avgränsningen av den
lyslnadsplikt som skall ha försteg framför friheten att yttra sig i tryckt
skrift och att lämna meddelande får - på grundval av TK:s förslag - övervägas
under det fortsatta lagstiftningsarbetet. Därvid bör också utarbetas förslag om
att föra över den grundläggande bestämmelsen om tystnadsplikt för advokater
frän samfundets stadgar till lag, lämpligen rättegångsbalken.
Offentligrättsliga föreskrifter som ålägger advokat tystnadsplikt kräver
nämligen enligl nya RF lagform, lät vara all äldre föreskrifter härom i
författning av lägre dignitet behåller sin giltighet med stöd av
övergångsbestämmelserna lill RF, Min ståndpunkt att, åtminstone tills vidare,
ingripande i disciplinär ordning mol advokat för överträdelse av tystnadsplikt
såsom en form av missbruk av tryckfriheten inte bör förekomma leder till att
advokats åsidosättande av tystnadsplikt - till skillnad frän vad som nu är
fallet - bör vara slrafföelagt. En sådan ordning hindrar naturiigtvis inte alt
överträdelse som inle har samband med tryckfriheten normall beivras endast
genom disciplinärt ingripande av advokatsamfundet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7.4
Tillsyn och åtal m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
TF innehåller särskilda regler om tillsyn över dess efterlevnad och om åtal för
iryckfrihetsbrott, 1 princip innebär TF:s regler alt polisen och vanliga
åklagarmyndigheter inte far ingripa mol Iryckla skrifter pä eget initiativ, 1
stället ligger denna befogenhet pä chefen för justitiedepartementet och JK, Den
förre skall kontrollera att tryckfrihetens gränser inle överskrids. Till sin
hjälp har han lokala tryckfrihelsombud. Till justitieministern och
tryckfrihetsombuden skall boktryckerier lämna de s, k, granskningsexemplaren
av tryckta skrifter för att tillsynen skall kunna fullgöras. Finner justitieministern
alt allmänt åtal bör anställas, skall han anmäla detta för JK, Det åligger
därefter JK att väcka åtal mol den för skriften ansvarige, om han finner åtal
lagligen kunna ske, JK har även befogenhet all på eget initiativ väcka åtal för
iryckfrihetsbrott. Att justitieministern har ställningen som den som övervakar
TF:s efterievnad kommer lill utiryck också därigenom att det är han som
utfärdar och återkallar ulgivningsbevis för periodisk skrift. Utan sådant
bevis lår tidningar, tidskrifter och andra sådana tryckta skrifter, som skall
komma ul minsl fyra gånger årligen, inte ges ut,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår en omläggning av den särskilda övervakningsorganisation som nu alltså
finns enligt TF, Justitieministern skall inte längre ha som särskild uppgift
att vaka över alt TF efterievs. Den särskilda organisationen med
tryckfrihelsombud föreslås bli avskaffad, liksom skyldigheten alt avlämna
granskningsexemplar av tryckt skrift, 1 stället skall JK ha tillsyn över att
tryckfrihetens gränser inte överskrids. För att skapa möjlighel för regeringen
att göra politiska lämplighetsöverväganden, föreslär MMU vidare alt vanlig lag
skall kunna föreskriva att JK får väcka åtal för visst slag av
iryckfrihetsbrott bara om han har regeringens medgivande härtill. Även
justitieministerns befattning med utgivningsbevis för periodisk skrift skall
upphöra enligt förslagel. Vilken myndighet som skall ha denna uppgift skall
regleras i vanlig lag, MMU tänker sig närmast alt patent- och registreringsverket
kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna omläggningen av lillsynssystemet har vunnil bred anslulning vid
remissbehandlingen, Ell par remissinsianser anmärker emellertid att tryckfrihetsombudens
avskaffande kan leda lill vissa problem, medan TCO förordar att tillsynen av
TF:s efterievnad anförtros RÅ i stället förJK, RÅ förordarati tillsynen utövas
av JK och att åtalsbefogenheten flyttas till RÅ,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag försl slå fast att nuvarande ordning för tillsynen över
tryckta skrifter har vissa grunddrag som är av stort värde för tryckfriheten i
vårt land. Jag länker här på systemet med ett centralt lillsynsorgan och en
diskretionär prövningsrätt i fråga om ingripanden mot tryckfrihets-brott i
stället för övervakning genom den vanliga polis- och åklagarorganisationen.
Värdet av della syslem har inte heller satts i fråga. En omläggning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
tillsynssystemet fär alltså inte medföra alt dessa grunddrag gär föriorade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan,
om tillsynen över TF:s efterievnad bör ligga pä chefen för justitiedepartementet
eller pä något annal centralt organ, i försia hand JK, har varit föremål för
överväganden vid skilda tillfällen. Någon ändring av nuvarande ordning, som har
gällt sedan år 1876, har emellertid inte genomförts. Enligt min mening bör en
omläggning av tillsynen nu komma lill stånd, Dds lalar principiella skäl mot
att justitieministern utövar denna tillsyn och dels är det nuvarande systemet
behäftat med åtskilliga brister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
omläggningen bör som jag redan har framhållit systemet med en central
myndighet, som utövar tillsynen, och en diskretionär prövningsrätt i fråga om
ingripanden mot iryckfrihetsbrott behållas. Omläggningen bör vidare i enlighel
med MMU:s förslag innebära alt systemet med tryckfrihelsombud avskaffas och
att skyldigheten alt avlämna granskningsexemplar av irycki skrift upphör,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag att tillsynen skall anförtros JK har godtagits av det stora flertalet
remissinstanser, 1 ett par yttranden förordas dock all ålalsbefogen-heterna
enligt TF överflyttas till RÅ, Enligl min mening lalar övervägande skäl för
MMU:s förslag. Att anförtro ätalsbefogenheien ål annan myndighei än den som
utövar tillsynen bör inte komma i fråga. Jag föreslår sälunda all JK skall vaka
över att de gränser för tryckfriheten, som anges i TF, inte överskrids och att
han därvid skall vara åklagare i tryckfrihetsmål och andra mål som avser brolt
mot TF,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den diskretionära
prövningsrätten bör i första hand ankomma på regeringen och utövas av denna i
dess helhet och inle av nägot visst statsråd. När justitieministerns ställning
som tillsynsmyndighet enligl TF upphör, saknas det enligt min mening skäl att
göra något undantag frän principen i RF att regeringens ledamöler fattar beslul
kollektivt. Regeringens prövningsrätt bör komma lill uttryck i TF och som MMU
har föreslagit bör det finnas möjlighel all i vanlig lag föreskriva alt allmänt
åtal för visst iryckfrihetsbrott fär väckas endasl efter regeringens
medgivande, Å andra sidan bör del ocksä vara möjligt för regeringen alt anmäla
iryckfrihelsbroil lill allmänt ålal, vare sig sådant medgivande krävs eller
inle. Jag delar sålunda den uppfattning som JK-utredningen har fört fram.
Härigenom kan nuvarande praxis beträffande lorhållandet mellan
justitieministern och JK till-läm.pas i viss utsträckning. Samtidigt skapas
förutsättningar för en konstitutionell kontroll av tillsynen över TF:s
efterievnad. Jag anser därför att i TF bör tas upp en bestämmelse om alt
regeringen får hos JK anmäla skrift till åtal för tryckfriheisbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna omläggningen av tillsynen över TF:s efterlevnad aktualiserar en rad
följdändringar, En sådan som MMU föreslår är att justitieministerns uppgift
alt ulfärda och återkalla utgivningsbevis för periodisk skrift skall föras över
på annan myndighei och att närmare beslämmelser härom skall meddelas i vanlig
lag, Förslagel har inte mött några invändningar och även jag ansluter mig lill
del, 1 TF bör därför föreskrivas att utgiv-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsbevis
utfärdas och återkallas av myndighei som anges i lag. Vidare fär omläggningen
konsekvenser för TF:s bestämmelser om preskription av allmänt åtal och
tvångsåtgärder m, m. Jag kommer tillbaka lill dessa och andra följdändringar i
specialmoliveringen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8 Upprättat
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad som har anförts i del föregående har inom jusiiliedepartemenlei
upprättats förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ändring i tryckfrihetsförordningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>/
kap. 1 och 9 SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1 kap, 1 STF anges tryckfrihetens allmänna innebörd. Av särskilt intresse i
detta sammanhang är andra och iredje styckena, 1 andra styckei sägs all del
skall stå varje svensk medborgare fritt att. med iakttagande av de bestämmelser
som är meddelade i TF, i tryckt skrift yttra sina tankar och åsikter,
offentliggöra allmänna handlingar saml meddela uppgifter och underrättelser i
vad ämne som helst. Bestämmelsen slår närmasl l\isl den rätt till publicering
som tillkommer upphovsmännen till tryckta skrifter. Tredje stycket upptar den
grundläggande föreskriften om meddelarskydd. Det heter där att det skall slå
envar fritt att, i alla de fall då ej annat är föreskrivet i TF, meddela
uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i
tryckt skrift lill dess förftitiare eller utgivare eller, om för skriften finns
särskild redaktion, lill denna eller till företag för yrkesmässig förmedling av
nyheter till periodiska skrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget är också 1 kap, 3 S av intresse. Del förklaras där all för
missbruk av tryckfriheten eller medverkan däri ingen må i annan ordning eller i
annat fall än TF bestämmer kunna tilltalas eller dömas lill ansvar eller
ersättningsskyldighet eller skriften konfiskeras eller läggas under beslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
I kap, 9 S TF anges i två punkler undanlag från TF:s skydd för del tryckta
ordet. Utan hinder av TF gäller sålunda vad i lag är stadgat om viss
annonsering och om viss kreditupplysning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har jag översiktligt redogjort för MMU:s förslag i
fråga om skydd för den som har anskaffat eller meddelal uppgift för
publicering, MMU har samlal bestämmelserna om meddelarskydd och anonymitet i
massmedier i 8 kap, MGL, Den grundläggande föreskriften om meddelarskydd
återfinns i I S- Där stadgas i första stycket, såviii gäller tryckt skrift,
inbegripet stenciler och jämföriiga skrifter, att varje svensk medborgare, i
den män annal inle framgär av följande paragrafer i kapitlet, har rätt att för
offentliggörande meddela uppgifter lill författare eller annan som äratt anse
som upphovsman till framslällning i tryckt skrift, till utgivare, till
redaktion för periodisk skrift och till företag för yrkesmässig förmedling av
nyheter och andra meddelanden till periodiska skrifter, I andra stycket
föreskrivs att lika med den som lämnar meddelande enligl försia stycket skall
anses den som är författare eller annan upphovsman eller på annal sätt
medverkar till framställning som offentliggöres eller är avsedd att offentliggöras
i irycki skrift, om han inte själv är enligt MGL ansvarig för
offentliggörandet, 1 ett iredje siycke heter det alt den som lämnar
med-delande'"'''énligt första eller andra stycket inte kan ådömas straff
därför i annat fall än som sägs i 8 kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1 kap, 12 S MGL föreslår MMU en bestämmelse av innehåll alt utan hinder av MGL
gäller vad i lag är föreskrivet när sättet för anskaffande av uppgift för
offentliggörande i tryckt skrift är särskilt belagt med straff Någon uttrycklig
bestämmelse om att MGL i annal fall i princip skyddar anskaffande av uppgift
för publicering innehåller MGL inte, MMU uttalar att principen om att
anskaffande skall jämställas med meddelande framgär motsättningsvis av den
angivna bestämmelsen och av den specialbestämmelse om anskaffares ansvar för
spioneri m, m, som MMU föreslår i 8 kap, 2 S andra slycket MGL, Nuvarande
innebörd av TF - att den som anskaffar uppgifter inte skyddas av
grundlagsbestämmelserna - bygger enligt MMU inte på något direkt stadgande i TF
utan innefattas i en tolkning av TF, I fråga om den som enligt MGL är ansvarig
för publiceringen uttalar MMU att, om publiceringen innefattar
yltrandefrihetsbrott och gärningsbeskrivningen i allmän lag beträffande detta
brott omfattar även anskaffande av uppgiften, vid bestämmandet av påföljden för
yltrandefrihetsbrott får beaktas även anskaffandet, annars inte. Har uppgiften
inte publicerats, gäller reglerna om meddelarskydd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
framhåller i anslulning till första stycket i 8 kap, 1 S att det ofta händer
alt en uppgift lämnas inte för direkt publicering utan mera för att tjäna som
underlag för kommande publicering i ämnet, MMU anser att man i en sädan
situation måsle tolka stadgandet liberalt och alltså behandla ocksä ett sådani
meddelande som lämnat "för offentliggörande",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår som nämnls alt meddelande för offentliggörande fritt skall kunna
lämnas lill författare eller "annan som är att anse som upphovsman</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
framslällning", 1 sin kommentar härtill yttrar uiredningen att till upphovsman
är att hänföra t, ex, illustratör av en bok. Del i paragrafen förekommande
uttrycket redaktion för periodisk skrift åsyftar enligl MMU såväl
huvudredaktion som lokalredaktion, Naluriiglvis räcker del, säger utredningen,att
meddelandet lämnas till nägon som äranslälld pä redaktionen. Meddelandet kan
också sändas med poslen eller med bud. Med förelag för yrkesmässig förmedling
av nyheier och andra meddelanden till periodiska skrifter avses enligt MMU inte
bara sådana företag som Tidningarnas telegrambyrå utan också t, ex, sådana
företag som slår till tiänst med att förmedla fotografier lill pressen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
gör vissa uttalanden om möjlighelerna all lämna skyddade meddelanden lill s,
k, frilansar. Om en frilans självständigt utarbetar en framställning, är del,
säger uiredningen. naturligt all betrakta honom som författare eller annan
upphovsman. Arbetar han däremot på en viss redaktion, lär han anses vara knuten
lill denna. Som regel arbetar emellertid en frilans åt många olika redaktioner
eller företag, Beslämmelserna bör då enligt MMU:s mening tolkas liberalt, och
om uppgiftslämnaren har haft skälig anledning anta att en frilans är en fast
redaktionsmedlem, lar hans påstående tagas för gott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
tar vidare upp det fallel att en meddelare lämnar uppgift för offentliggörande
i en stencilerad eller därmed jämförlig skrift. Om den som mångfaldigar
skriften underlåter all pä den ange vem som har mångfaldigat skriften eller ort
och år för mångfaldigandet, kan enligt MMU i princip grundlagens regler om
meddelarskydd inte gälla. Hade emellertid uppgiftslämnaren skälig anledning
tro att den stencilerade skriften skulle falla under grundlagen, bör han komma
i åtnjutande av det meddelarskydd han trott sig ha,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissynrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
hänvisas i första hand till de redogörelser för remissyttrandena som har
lämnats i det föregående, särskilt i avsnitt 4,3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser påkallar all skyddet för anskaffare skall komma till öppet
uttryck i grundlagen, nämligen JK. Svea hovrän, de Juridiska fakulielerna vid
Lunds och Stockholms universitet samt JO. Enligl Svea liovrätl gäller det här
en sä väsenilig reform all den bör komma lill utiryck genom ett särskilt
grundlagsstadgande och inle endast genom en undantagsbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
påpekar att del i 6 kap, 10 S MGL upptagna yttrandefrihetsbrottel spioneri i
gärningsbeskrivningen saknar momentet "obehörigen anskaffar". Om
någon säsom författare genom en i massmedium offentliggjord framställning gör
sig skyldig lill yttrandefrihetsbrottel spioneri, kan med hänsyn härtill göras
gällande all i mäl härom hos ytlrandefrihelsdomstolen inte anskaffandet av
uppgifterna kan komma under prövning, MMU anför vis-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>serligen,
påminner JO, alt, om anskaffandet förövats som ett led i ett yttrandefrihetsbrott
utgörande spioneri, hänsyn bör tas till detta moment vid straffmälningen
beiräffande spioneribrottet, JO finner emellertid inget stöd härför i någon
bestämmelse i grundlagsförslaget såviii gäller författare och upphovsman som
inte intar slällning som meddelare, JO befarar därför all lagföring sker av
sådan person hos allmän domstol för det obehöriga anskaffandet. Skulle nägon
som meddelare lämna en obehörigen anskaffad uppgift lill en förfallare eller en
redaktion för offeniliggörande, kommer han däremoi enligt 8 kap. 2 S andra
slyckel MGL all kunna lagföras härför ocksä och uteslutande hos
yttrandefrihetsdomsiolen (I I kap. 3 S), Den här diskuterade diskrepansen kan
enligl JO inle vara åsyftad och kan i vart fall inte godtas, JO delar MMU:s uppfaltning
alt den bäsla ordningen är att också anskaffandet av uppgiften prövas i
yttrandefrihetsmäl hos yttrandefrihetsdomsiolen såväl i fråga om författare
som i fråga om meddelare, JO reser emellertid frågan om della inle kräver
antingen tillägg lill gärningsbeskrivningen i 6 kap, 10 S MGL angående
spioneri m, fi, gärnings-beskrivningar eller en allmän beslämmelse för
författares och upphovsmäns del motsvarande den i 8 kap, 2 S andra stycket
angående meddelare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt anför att det i princip kan vara rikligt att meddelarens skydd enligt
grundlagen skall vika endast i de fall då del framgår att han var införstådd
med att uppgiften skulle publiceras i en skrift som inte åtnjuter
grundlagsskydd. Man mäste emellertid enligl hovrätten fråga sig, om inte denna
princip i prakliken kan leda lill vissa svårigheler genom att för grundlagen
främmande förfaranden blir skyddade lill följd av bevisfrågor. En riktig
tolkning bör i tveksamma fall utfalla till meddelarens förmån, men det synes
tveksamt om delta leder till praktiskt tillfredsställande resultat dä
grundlagsskyddet utsträcks lill stencilerade skrifter m, m. Ytterligare
överväganden är enligt hovrätten påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
I kap, I S TF ges nu grundläggande bestämmelser om upphovsmäns och meddelares
yttrandefrihet såvitt gäller framställningar i tryckta skrifter,
Meddelarskyddet i fråga om tryckta skrifter innebär också, sett från författarnas
och utgivarnas synpunkt, ett skydd för rätten att mottaga information, 1 den
allmänna motiveringen harjag i enlighet med MMU:s förslag förordat att skyddet
i TF för informationsfriheten skall utvidgas till alt gälla anskaffande av
uppgifter för publicering i tryckt skrift. Jag anser i likhei med flera
remissinsianser all sakens vikt och önskemålet att skapa klarhet talar för att
grundsatsen om skydd för anskaffare kommer till klart uttryck i TF,
Principstadgandel bör lämpligen föras in som ett Ijärde siycke i I S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
att anskaffa uppgifter bör avse både dem som åsyftas i paragrafens andra
siycke, dvs, förfallare och utgivare, och dem som åtnjuter skydd enligt tredje
slyckel, nämligen meddelare. Såviii gäller meddelare ligger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>häri
en begränsning. Den som anskaffar uppgifter i tanke alt de skall publiceras men
som inte själv avser att offentliggöra dem bör vara skyddad av TF endast om han
lämnar eller avser att lämna uppgifterna vidare till någon i den motiagarkrets
som anges i tredje stycket, dvs. författare, annan upphovsman, utgivare,
redaktion eller nyhetsbyrå. Under hänvisning till del anförda föreslår jag att
bestämmelsen fär den lydelsen, att envar skall äga rält att, om ej annat följer
av TF, anskaffa uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för att
offentliggöra dem i tryckt skrift eller för att lämna meddelande som avses i
föregående stycke. - Angående bestämmelsens innebörd kan vidare nämnas
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rättsliga betydelsen av föreskriften om frihet att anskaffa uppgifter och
underrättelser ligger i principdäri att anskaffandet inte får ledalill
straffansvar eller ersättningsskyldighet, även om sådan rättsverkan annars
skulle vara förknippad med gärningen. Däremot kan inte den föreslagna
bestämmelsen åberopas som grund för skyldighet för det allmänna eller enskilda
att tillhandagå med uppgifteroch upplysningar. En myndighet ärgi vetvisockså i
samma utsträckning som hittillsoförhindrad att vidta säkerhetsåtgärder för att
hindra att hemliga uppgifter kommer till utomståendes kännedom.
Informationsrätten enligt TFharsåtillvidasammainnehållsomenligtRF(SOU1975:75s.
190). En rätt att kräva information av myndigheterna följer däremot av
föreskrifterna i 2 kap. TF om tillgången till allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
den nya bestämmelsen främst avser att skydda är rätten att inhämta uppgifter
oavsett deras innehåll. Detta kommer liksom i tredje slycket till uttryck genom
orden "i vad ämne som helst". Redan härav framgår alltså att något
skydd för själva tillvägagångssättet vid anskaffandet inte är åsyftat. Föratt
någon tvekan om rätta förhållandet inte skall råda, föreslår jag i 9 Sen uttrycklig
föreskrift i frågan. Jag återkommer strax till denna föreskrift. Även bortsett
från vad nu sagts om sättet att anskaffa uppgifter, gälleratt skyddet enligt
bestämmelsen är begränsat. Sålunda föreslår jag att ansvar alltid skall kunna
utkrävas för grova brolt mot rikets säkerhet. Detta framgär av förslaget till 7
kap. 3 S andra stycket. Bland gärningar som blir straffria kan nämnas anstiftan
av annan alt åsidosätta tystnadsplikt eller att obehötigen lämna ut hemlig
handling, förutsatt att gärningen inte innebär spioneri eller liknande brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nämnt förut är skyddel för anskaffare i och för sig oberoende av om
åtgärden har fullföljts genom publicering eller meddelande eller om den har
stannat vid anskaffandet. En förutsättning föratt skydd skall inträda är dock
givetvis att gärningsmannens syfte har varit att uppgiften skulle
offentliggöras i tryck. En invändning härom fär bedömas enligt vanliga principer.
Den mäste alltså godtas, om den inte kan vederiäggas eller framstår som helt osannolik.
Å andra sidan kan den, som utan tanke på offentliggörande i tryckt skrift har
skaffat en uppgift genom brott, aldrig till sitt fredande åberopa att uppgiften
sedermera har publicerats i tryckt skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har föreslagit uttryckliga bestämmelser om att författare och annan som har
medverkat lill innehållet i framslällning som offentliggörs eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
avsedd att offentliggöras i tryckt skrift skall jämställas med meddelare
somnuavsesi 1 kap. 1 Stredje stycket TF,lbrutsattatthaninteäransvarig enligt 8
kap. TF. 1 sak biträder jag, som framgått förut, ulredningens ståndpunkt. Jag
harövervägt alt i tydlighetens intresse komplettera nuvarande föreskrifter i 1
kap. 1 eller 3 STF. Jag har emellertid kommit t ill uppfatt ningen att en sädan
komplettering äröverflödig.l förarbelena till TF(prop. 1948:230 s. 87,jfrs. 119
O uttalas, att tryckfriheten i vedertagen mening kan sägas innefatta rättighet
att frilt och obehindrai bringa meddelanden av olika slag lill allmän kännedom
genom framställande, ulgivning och spridning av tryckt skrift. De personer som
är verksamma i sådant syfte intar, fortsätter departementschefen, så till vida
en privilegierad ställning som deras handlande skall bedömas uteslutande enligt
TF.s regler. I ljuset av bl. a, dessa uttalanden mäste 1 kap, 1-3 SS TF förstås
sä, att de ger det skydd för medverkande som MMU har åsyftat med sin -för alla
massmedier avsedda - bestämmelse i 8 kap, 1 S andra stycket MGL, Däremot
anserjag det vara på sin plats att klarare än f n, ange den personkrels som
skall omfattas av undantagsreglerna i 7 kap, 3 S TF om ansvar i vissa fall
enligt allmän lag för medverkande. Härigenom kommer molsäliningsvis att
framgåattävenvissaandraän meddelare,somavsesi 1 kap, 1 Stredje slyckel, i
fiertalet fall åtnjuter ansvarsfrihet försin med verkan till framställning som
har införts i eller är avsedd att införas i tryckt skrift. Jag får för vidare
kommentar hänvisa till specialmotiveringen till 7 kap, 3 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
beskrivning av kretsen av dem till vilka meddelanden för publicering i
allmänhet kan lämnas straffritt avviker pä ett par punkter frän gällande rätt.
Förslagel, som något vidgar området för meddelarskyddet, har godtagits under
remissbehandlingen, och jag förordaratt I kap, I STF ändras i enlighet med
förslaget, MM U har i sammanhanget gjort vissa i det föregående återgivna
uttalanden angående kretsen av behöriga mottagare, Mol dessa uttalanden har jag
för min del ingen erinran. Den i denna och vissa andra paragrafer använda
beteckningen "upphovsman till framställning" i tryckt skrift åsyftar
den som direkt har medverkat till att framställningen har fåll visst innehåll,
t, ex, - förutom författare- illustratör eller fotograf Däremot avses inleden
som enbart i mera yttre bemärkelse har tagit befallning med utgivning eller
tryckning av skrift, såsom utgivare, förläggare eller boktryckare. Jag vill
tillägga attjag instämmer i vad MMU har yttrat om innebörden i begreppet
"för offentliggörande i tryckt skrift",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
berörocksåden situationen att någon lämnar meddelande som offentliggörs i
stencilerad dlerdärmedjämförlig skrift, vilken i del särskilda fallet inle
skyddasav grundlagen,därföratt föreskri ven ursprungsbeieckning inle är åsalt
skriften och utgivningsbevis inte gäller fördenna. Utgångspunkten är dåatt någol
skydd för meddelaren inte föreligger. Enligt tidigare berörda regler i straffprocessen
får emellertid ett påstående från meddelarens sida, alt han verkligen räknade
med att uppgiften skulle inflyta i en av TF omfattad skrift, tagas för gott, om
det inle med hänsyn till omständigheterna framstår som helt osannolikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts föreslår jag, liksom MMU, ett uttryckligt undantag från skyddet för
anskaffare i fråga om metoden att inhämta uppgifter. Undantagsbestämmelsen kan
lämpligen bilda en tredje punkt i 9S och fä det innehållet att utan hinder av
TF skall gälla vad i lag är stadgat om ansvar och ersättningsskyldighet som
avser del sätt på vilkel uppgift eller underrättelse har anskaffats. De med
bestämmelsen åsyftade gärningarna faller både i straffrättsligt och
processuellt hänseende utanför TF:s särskilda reglering. Som exempel pä
förfaranden som lill följd härav skall bedömas och handläggas pä vanligl sätt
kan nämnas gärningar som utgör brotl mot posthemligheten eller telehemligheten
(4 kap, 8 S brottsbalken), intrång i förvar (9 S samma kapitel) och olovlig
avlyssning (9 a S) eller som innefattar inbrott, egenmäktigt förfarande,
hemfridsbrott, olaga tvång eller olaga hot. Också mutbrott faller under
förevarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av de bestämmelser som jag har nämnt nu, t, ex, de som gäller olovlig
avlyssning och brott mot posthemligheten eller telehemligheten, innebär
begränsningar i rätten till informaiion enligt RF. Det förslag angående skydd i
RF för medborgeriiga fri- och rättigheter som jag avser att inom kort lägga
fram innebär att sådana begränsningar för framtiden kan beslutas endasl inom
vissa i RF angivna ramar. Skyddet i TF för informationsrätten kommer alltså all
kompletteras av rättighetsskyddet enligl RF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rän</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
paragrafens nuvarande lydelse äger TF lillämpning endast på skrift som har
framställts i tryckpress. Till skrift hänförs karta, ritning eller bild, även
om den inte åtföljs av text. Som tryck är enligt praxis att betrakta såväl
stentryck och koppartryck som tryck i offselpress. Utanför TF faller däremot
skrift som mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering eller maskinskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslår att massmediegrundlagen skall reglera yttrandefriheten i bl, a, tryckt
skrift. Med tryckt skrift förstås enligt 2 kap, I S MGL skrift som har
framställts i tryckpress eller mångfaldigats genom stencilering, ljuskopiering
eller liknande tekniskt förfarande. Till skrift hänförs liksom nu karta,
ritning eller annan bild, även om den inte åtföljs av text. Enligt den paragraf
i förslaget (2 kap 5 S), som föreskriver att vatie tryckt skrift som framställs
här i riket och är avsedd att utges här skall innehålla tydlig uppgift om vem
som mångfaldigat skriften samt om ort och år för mångfaldigandet, får sådan
uppgift dock underiåtas i fråga om skrift som mångfaldigas genom stencilering,
ljuskopiering eller liknande tekniskt förfarande och för vilken .
utgivningsbevis inte gäller. Saknar sädan skrift uppgift som nu sagts äger
grundlagen inte tillämpning pä skriften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att falla under grundlagen mäste en skrift som inte är framställd i tryckpress
vara mångfaldigad. Hur många exemplar som krävs för att ett mångfaldigande
skall anses föreligga anger dock inte MMU. Mångfaldigandet skall vidare ha
skett genom stencilering, ljuskopiering eller liknande tekniskt förfarande.
Därmed avser MMU t, ex, kemiska, mekaniska eller optiska meloder att
mångfaldiga skrifter. Del lekniska förfarandet skall resultera i en
materialisering av information, förklarar MMU och uttalar alt det är utan
betydelse om underiagel är papper eller annat. Däremot är text som visas på
bildskärm t.ex. elektroniskt enligt MMU inte att anse som tryckt skrift.
Mångfaldigade bildband, som för läsning fordrar projektorer e, d, utrustning
bör inte betraktas som tryckta skrifter, 1 den mån en metod inte tillåter nägot
större antal exemplar och metoden alltså inle är likvärdig med stencilering
skapas inte någon tryckt skrift, inte ens om proceduren upprepas flera gånger,
MMU nämner som exempel genomslagskopior i en vanlig skrivmaskin. En
kopieringsmetod som tillåter30-40exemplarböremel-lertid kunna bedömas som ett
"liknande tekniskt förfarande", anser MMU, Att lagen omfattar
skrifter som har mångfaldigats betyder enligl MMU att den avser inte bara
deexemplar som har framställtsgenom en viss process utan
ock-såoriginalhandlingen. Till skillnad mot gällande rätt börenligt MMU:s
mening notskrift jämställas med vanlig text. Detsamma gäller blindskrift, och
likaså bör tecken av annat slag, allt efter utformningen, kunna anses som
skrift eller bild.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovräti förklarar att hovrätten godtar vad MMU har anfört i motiven om vad som
skall anses som tryckt skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU saknas anledning att göra kategorisk skillnad mellan sädana skrifter som
framställts i tryckpress och sådana som mångfaldigats på annal sätl,
konstaterar yA", Enligt hans mening skulle det vara mest adekvat att tala
om skrift som har mångfaldigats genom tryckning, stencilering elc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Näringslivets
delegatlon Jör marknadsräil, som ifrågasätter om det är välbetänkt att
beteckna samtliga skyddade sktifter "tryckta skrifter", föreslår alt
sädana alster som behandlas i förslagets 2 kap, benämns skrifter och att man
inom kategorin skrift skiljer mellan tryckt skrift - skrift som framställs i
tryckpress - och annan skrift - skrift som mångfaldigas genom stencilering,
ljuskopiering etc. Delegationen föreslår också alt lagtexten förtydligas så
att del redan av denna otvetydigt framgår att varje uppteckning av ljud i
skrift eller påannat sätt och dessutom grafiska och andra bildmässiga
framställningar kan utgöra skrift i lagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantmäteriverket
föreslår att termen "ljuskopiering" utbyts mot "fotokopiering",
1 enlighet med förslag till SlS-standard 1974 används numera
"fotokopiering" som samlingsterm för reprografiska
kopieringsförfaranden vilka för bildöverföringen använder strälningsenergi. Vad
som i dagligt tal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förstås
med ljuskopiering bör benämnas diazokopiering,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tryckfrihelsombudei
i Göteborg sätter i fräga om MMU:s angivande av metoderna för mångfaldigande är
tillräckligt uttömmande. Sälunda bör möjligen offsetmetoden för säkerhets
skull speciellt nämnas. Vidare reser tryckfrihelsombudei frägan om
uttryckligen bör nämnas ocksä de moderna elektrostatiska metoder (xerografi,
electrofax etc), som pä sina häll används för mångfaldigande av skrifter.
Enligt tryckfrihetsombudet kan varken offsetmetoden eller de elektrostatiska
metoderna rimligtvis betecknas som förfaranden tekniskt liknande stencilering
eller ljuskopiering. Definitionen av tryckt skrift torde kräva en mera ingående
teknisk analys, anser tryckfrihelsombudei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
iryckeriföreningen anser att det i regel torde vara möjligt att identifiera
och därmed även att undantaga skrivmaskinskopior. Emellertid gär det inte
alltid all avgöra huruvida en skrift blivit mångfaldigad i en kopieringsapparat,
som tillåter ett visst antal kopior. Det synes föreningen därför som om MMU:s
uttalande, att en kopieringsmetod som tillåter åtminstone 300 exemplar kan
bedömas som "liknande tekniskt förfarande", bör utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
över Skåne och Blekinge anmärker attl kap, 5 S i MMU:s förslag, språkligt sett,
är besynneriig. Det beror pä att man tar tillbaka en del av del som redan har
fastslagits i 2 kap, 1 S, Definitionen av begreppet tryckt skrift mäste enligt
hovrätten vara fullständig redan i 1 S- Där måste alltså sägas att
stencilerade, ljuskopierade eller med liknande tekniskl förfarande
mångfaldigade skrifter är tryckta skrifterom antingen utgivningsbevis finnes
för skriften eller denna har försetts med sådan ursprungsbeteckning som närmare
angives i 5 S- Pä del senare stället kan sedan angivas vilka krav som i sådant
hänseende gäller för alla tryckta skrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att undvika att grundlagen blir tillämplig på här aktuella handlingar, genom
att utesluta uppgift om vem som mångfaldigat handlingen m, m.,synes
länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän inte vara tillräckligt klart formulerad
i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag närmare har redovisat i den allmänna motiveringen föreslär jag alt
tryckfrihetslagstiftningen blir tillämplig inte bara pä skrifter som framställs
genom tryckning utan också pä skrifter som mångfaldigas genom vissa andra
metoder som till sin effekt liknar tryckning. Jag har även anslutit mig lill
MMU:s förslag om vilka tekniska förfaranden som skall jämställas med tryckning.
Detta innebär att skrifter som mångfaldigas genom maskinskrift inle faller
under TF, På sädana tekniska förfaranden som mångfaldigande av skrift genom
upprepade utskrifter av samma text på en dators radskrivare och utskrift hos
fiera mottagare av innehållet i trådsändning bör som jag tidigare har anfört TF
f n, inte heller göras lillämplig. Vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>134</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finner
jag mindre lämpligt att låta begreppet "irycki skrift" beteckna också
andra skrifter än sädana som framställs genom tryckning. Jag förordar därför
att TF görs tillämplig pä skrift som har framställts i tryckpress samt på
skrift som har mångfaldigats genom stencilering eller därmed jämställt förfarande.
Beträffande annan skrift än tryckt bör emellertid gälla att ytteriigare
förutsättningar skall vara uppfyllda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om innebörden av den föreslagna bestämmelsen far jag i försia hand
hänvisa till vad jag anfört i den allmänna motiveringen. Därutöver vill jag
tillägga följande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första styckets andra mening har tagils in förutsättningarna för att även andra
skrifter än tryckta skall falla under TF, En första sädan förutsättning är att
skriften har mångfaldigats, I likhet med MMU anserjag att det inte är möjligt
att ange vilkel antal exemplar mångfaldigandet skall ha skett i. Ordet
"mångfaldigats" harhäringen annan betydelse änatt skriften skall vara
framställd i tillräckligt många exemplar för att den skall kunna lämnas ut för
spridning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
uppräkningen av vilka lekniska förfaranden som jämställs med tryckning har
ordet fotokopiering ersatt det av MMU föreslagna ljuskopiering. Någon ändring i
sak innebär detta ej. Beträffande vad som är ett "liknande tekniskt
förfarande" vill jag med anledning av vad MMU har uttalat framhålla att
även en metod som inte tillåter fullt 30-40 kopior bör kunna jämställas med
tryckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en stencilerad eller därmed jämställd skrift skall falla under TF fordras
att antingen utgivningsbevis gäller för den eller skriften innehäller de
uppgifter som anges under 2 i försia slycket. Uppgifterna skall slå i
anslulning till varandra. Gäller utgivningsbevis för skriften, skall denna
enligt 4 kap, 2 S försia stycket i departementsförslaget innehålla uppgift om
vem som har mångfaldigal skriften om ort och är för mångfaldigandet, men
frånvaron av sådana uppgifter medför inte i detta fall alt skriften faller
uianför TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den närmare innebörden i kravet, att skrift skall innehålla de angivna
uppgifterna som förutsättning för att TF skall vara tillämplig på den, är
följande att säga. För det första skall uppgifterna vara tydligt angivna sä att
det lätt kan avgöras om en skrift faller under grundlagen. Det är alltså inte
tillräckligt att man vid ett närmare studium av skriften kan läsa ut
uppgifterna. Dessa skall i stället sättas ul påett sätt som motsvarar det som
sker på tryckt skrift, t, ex, på titelblad, i vinjett eller på liknande sätt.
Uppgiflernaskall återfinnas på ettendaställeochfåralllså inte varaspridda
påolika häll i skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
uppgift om att skrift är mångfaldigad skall klart anges att den är framställd i
ett flertal exemplar. Givelvis är det att föredra om ordel mångfaldigad
återfinns på skriften. Jag anser dock inte att just detta ord behöver utsättas
om det av något annat utiryck med samma innebörd framgår alt skriften är
mångfaldigad. Jag tänker här på ullryck som stencilerad, kopierad eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>liknande.
Enligt min åsikt bör man vara tämligen generös vid bedömningen av om skrift
innehåller uppgift om all den är mångfaldigad och inte fästa alltför stort
avseende vid själva ordalagen, om det framgär vad som har åsyftats med en
använd beteckning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närdet
gäller uppgift om vem som har mångfaldigal stencilerad ellerdärmed jämställd
skrift finns anledning beröra spörsmålet vem uppgifien egentligen skall avse.
Om det är författaren eller den som ger ut en stencilerad skrift som också har
mångfaldigat denna är det givetvis denne som skall anges, Påsamma sätt som
tryckt skrift kan även en stencilerad skrift ges ut av ett föriag som
mångfaldigar skriften. Förtagets namn skall i så fall uppges. Men det är även
länkbart att en författare eller ell föriag anlitar någon som endast skölerden
lekniska framställningen av en skrift, t, ex, ett företag som åtarsig
fotokopiering, 1 sådana fall är det inle lika klart vem som skall anges ha
mångfaldigat skriften. Enligt min mening kan det vara anledning att låta en viss
valfrihet råda även här. Sätts författarens eller föriagels namn ut på skriften
som den som har mångfaldigat denna kan man utgä från att detta är förhällandet.
Det saknar dä betydelse att den lekniska framställningen faktiskt har utförts
av någon annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppet
tryckt skrift liksom uttryck som tryckalster, tryckning osv. finns i många
bestämmelser i TF, Det skulle uppenbariigen inte vara lämpligt att låta varje
sädan bestämmelse ange vilka förfaranden som jämställs med tryckning. Det
föreskrivs därför i andra stycket alt bestämmelse i TF, som har avseende på
skrift som framställts i tryckpress eller på tryckning, skall, när ej annat
anges, äga motsvarande tillämpning pä stencilerad eller därmed jämställd
skrift eller på mångfaldigande av sådan skrift. Härigenom klargörs alt bl, a,
degrundläggande bestämmelserna om tryckfriheten i 1 kap, 1-4 SSTFär tillämpliga
också på stencilerade och därmed jämställda skrifter som faller under
grundlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sammanhanget vill jag beröra frågan vilken följd utvidgningen av TF:s
till-lämpningsområde får för skrifter som inle är tryckta och som kommer ut
periodiskt, dvs, med minsl fyra särskilda nummer per år(se I kap, 7 STF),
Beträffande sådan skrift, t,,ex, en stencilerad tidning, föreligger samma
valfrihet som i frågaom en icke-periodisk skrift som ärsiencilerad. Om de
uppgiftersom anges i punkt 2 i försia slycket iniesättsulpä tidningen, ärden
inte att betrakta som periodisk skrift i TF:s mening. Utgivare och
utgivningsbevis för tidningen behövs alltså inte (jfr 5 kap, 2 och 5 SS TF),
Sätts däremot alla uppgifterna ut, faller tidningen underTF:sreglerom periodisk
skrift,och utgivare och utgivningsbevis skall finnas. Har utgivningsbevis för
tidningen väl utfärdats är-lill dess be-viset återkallas-TF tillämplig pä den,
även om inte alla uppgifter enligt punkt 2 anges i tidningen. Om någon annan
uppgift än den alt skriften är mångfaldigad har uteslutits, kan emellertid den
som mångfaldigar tidningen straffas enligt 4 kap, 5 S departementsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tredje stycke i paragrafen har tagits in en motsvarighet till dess nuvarande
andra mening, enligt vilken lill skrift hänförs karta, ritning eller bild, även
om den inte åtföljs av text. Emellertid brukas i andra sammanhang</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
TF begreppet bild som beteckning på karta eller ritning. Jag vill erinra om att
jag i förslaget till ändring av 2 kap. TF (prop. 1975/76:160) i definitionen
av begreppel handling använder uttrycket framslällning i skrift eller bild.
Uppenbariigen bör man så långt möjligt ha en enhetlig terminologi i grundlagen.
Jag föreslår därför att föreskriften formuleras så att till skrift hänförs
också bild, även om den inte åtföljs av text. Som framgått innebär detta inte
någon saklig ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
denna paragraf skall myndighets tryckta handlingar inte anses utgivna om de
skall hållas hemliga. Jag har i prop. 1975/76:160 förordat att uttryck som att
"handling skall hållas hemlig" undviks. 1 enlighet härmed bör
nuvarande lydelse jämkas nägot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap. TF innehåller i nuvarande lydelse bestämmelser om rätt till anonymitet. 1
1 S ges bestämmelser om rätt för författare att slippa fä sitt namn utsatt på
skriften och om tystnadsplikt för boktryckare m. fl. angående vem som är
författare. Föreskrifter om författares anonymitet i tryckfrihetsmål är
upptagna i 2 och 3 SS- Rätten till anonymitet för meddelare och för utgivare av
icke-periodisk skrift regleras i 4 S genom hänvisningar till de föregående
paragraferna, I 5 S slulligen upptas strafföestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den allmänna motiveringen, avsnitt 7.2, harjag redogjort förde viktigare av de
ändringar i anonymitetsreglerna som jag med anledning av MMU:s förslag
förordar. Ändringarna innebär bl, a, en utföriigare reglering än den nuvarande
av begränsningarna i tystnadsplikten för boktryckare, journalister m, fl, och
införandel av en ny regel om förbud mot efterforskning av författare och
meddelare. De av MMU föreslagna bestämmelserna ingår som 6-12 SS i 8 kap, MGL,
som har rubriken "meddelarskydd och rätt till anonymitet". Enligt
min mening bör reglerna om meddelares ansvarsfrihet och undantagen från denna
alhjämi regleras i andra kapitel i TF än 3 kap. Däremot förordar jag att
bestämmelserna i detta kapitel om anonymitetsskyddet disponeras om och
redigeras i huvudsaklig överensstämmelse med MMU:s förslag. Detta innebär bl.
a, att författares, meddelares och utgivares anonymitet i olika hänseenden
behandlas samtidigt i vatie paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda upptar 3 kap, TF i departementsförslaget i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S bestämmelserom rätt att vara
anonym vid utgivningen av tryckt skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S avser anonymiteten i mål om
tryckfrihetsbrott, I 3 S föreskrivs tystnadsplikt för personer som har med
tryckning eller utgivning av skrift att göra och anges undantagen frän denna
tystnadsplikt. Det nya eflerforskningsförbudei har fatt sin plats i 4S, medan
5S alltjämt upptar straffbestämmelser. En kompletterande bestämmelse om vem
som har anonymitetsskydd har förts in i en ny 6 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>IS</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1 S första stycket föreskrivs nu alt författare till irycki skrift inte är
skyldig all låta sitt namn utsättas på skriften. Detsamma gäller enligt hänvisningen
i 4 S meddelare samt utgivare av skrift som inte är periodisk, MMU har i 8 kap,
6 S MGL tagit upp en bestämmelse med i det väsentliga samma innebörd som gällande
rätt. Jag föreslår i sak endasl den ändringen i nuvarande regler all pseudonym
och signatur nämns vid sidan av namn i paragrafen. Genom ett tillägg har
paragrafen vidare gjorts direkl tillämplig på utgivare av icke-periodisk skrift
och på meddelare. Av den nya 6 S framgår att också annan upphovsman till skrift
än författare åtnjuter skydd enligt paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
andra stycke i paragrafen motsvaras enligt förslaget av beslämmelserna i 3 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragrafs första siycke har i departementsförslaget sammanförts den
reglering som nu framgår av 2 och 3 SS samt av hänvisningar i 4 S-Enligt 2 S i
nuvarande lydelse får inte i tryckfrihetsmål väckas fråga om någons
författarskap till periodisk skrift, I gällande 3 S föreskrivs att fråga angående
någons författarskap lill tryckt skrift, som inteär periodisk, lär väckas i
tryckfrihetsmål endast om författaren på skriften har angivits med sitt namn
eller med pseudonym, som enligl vad allmänt är känt åsyftar honom, eller han i
skriftlig förklaring har erkänt sig vara författaren eller inför domstol i
målet självmant har avgett sädant erkännande. Enligt nuvarande 4 S är 2 S
lillämplig också pä meddelare, och del även beträffande meddelande som är
avsett för skrift som inte är periodisk. Av hänvisning i samma paragraf framgår
vidare att 3 S gäller ocksä för utgivare av icke-periodisk skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har i 8 kap, 7 S första slycket MGL föreslagit bestämmelser som i sak
överensstämmer med gällande ordning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
MMU:s förslag skall även ätal mol meddelare, när sådani skall kunna förekomma,
handläggas av yiirandefrihetsdomstolen. Med hänvisning härlill föreslär MMU i
8 kap, 7 S andra styckei MGL en bestämmelse om att i mål mot någon, som har
lämnat meddelande enligt 1 S i kapitlet, fråga om vem som är författare eller
annan upphovsman eller meddelare fär väckas endast i den mån det erfordras för
att avgöra om den mot vilken talan förs är ansvarig för meddelandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har angetl förut och kommer alt beröra ytteriigare under 12 kap. I
STFföreslårjagatt till tryckfrihetsmål skall räknas intebara,som nu, mål som
gäller ansvar eller skadestånd för tryckfrihetsbrott eller enbart konfiskering
av skrift pågrund av sådant brott ulan också mål mol den som kan ställas till
ansvarenligt 7 kap. 3 S för anskaffande eller meddelande av uppgift förpu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>blicering.
Till följd härav börden reglering av anonymiteten som f n, är upptagen i 2 och
3 SS och avser "tryckfrihetsmål" i fortsättningen anges.gälla
"mål som rörtryckfrihelsbroti". Till "mål" är, liksom f.
n,(prop, 1948:230 s, 145), att räkna inte bara handläggning vid domstol utan
även förundersökningom brotl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nämnda regleringen i 2 och 3 SS har utan ändring i sak förts in i förevarande
paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett väsentligt syfte med
förslaget att hänföra mål mot meddelare och anskaffare till kategorin
tryckfrihetsmål är, som framgär av den allmänna motiveringen, att göra det
möjligt att i en rättegång handlägga både mål mot ansvarig publicist för
iryckfrihetsbrott och mål mot den som har ådragit sig ansvar genom att för
publicering överiämna ett meddelande, när gärningarna har samband med
varandra. En nödvändig konsekvens av detta blir att frägan om vem som är
meddelare eller med meddelare jämställd person (se härom under 7 kap, 3 S)
kommer att behandlas samiidigi med lalan pä grund av tryckfrihetsbroti, Frägan
om vem som är meddelare kan ocksä tänkas bli berörd, när den ansvarige
publicisten åtalas, förutom för Iryckfrihetsbrott, för brott vid anskaffandet
av en publicerad uppgift. Jag har ansett det påkallat att göra ett förbehåll
för de nu nämnda fallen. Förbehållet har tagits in i ett andra stycke i
paragrafen och lätt den lydelsen alt fråga om vem som är ansvarig för brolt
enligt 7 kap, 3 S utan hinder av första stycket får handläggas i samma
rättegång som mål som där anges,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har som nämnts föreslagit en särskild bestämmelse om förbud all i mål mol
meddelare eller anskaffare väcka fråga om författare eller meddelare i vidare
mån än som behövs för att fastställa ansvarel för den åtalade. Förslaget har inte
mött någon erinran under remissbehandlingen. För egen del vill jag emellertid
erinra om all motsvarande anonymitets-reglering för mål om iryckfrihetsbrott är
att se i sill sammanhang med del syslem som lägger ansvarel för
tryckfriheisbrott pä endast en person, vars ansvar ibland är av formell nalur,
I mål mot meddelare eller anskaffare är däremot endast fråga om ett ansvar
enligt vanliga straffrättsliga grunder. Risken föratt ovidkommande
omständigheter förs in i sådani mål är därför mindre än när del gäller mål om
iryckfrihetsbrott. Risken förebyggs också av rättegångsbalkens stadganden om
skyldighet för rätlen att se till alt i ell mål "ej indrages nägot, som ej
är av betydelse" (se t, ex, 46 kap, 4 S). Jag vill vidare erinra om alt
enligt 36 kap, 17 S rättegångsbalken domstolen skall avvisa sådana frägor till
vittne som uppenbart inte hör till saken eller som är förvirrande eller i
övrigt otillböriiga. Med hänsyn lill det anförda anserjag det inte behövligt
all med TF införiiva den av MMU föreslagna bestämmelsen för mål mot meddelare
m, fl. Vad som försådana mäl kräver reglering är frägan om undantag från den
skyldighel alt iakita tystnad om författares och meddelares identitet som i
vanliga fall åligger person som tar befattning med tryckning eller utgivning av
skrift m, fl. Härtill återkommer jag vid 3 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den i departementsförslaget använda terminologin innefattas inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utan
vidare i begreppel meddelande av uppgift också anskaffandet av uppgiften. Jag
föreslår likväl inle någon uttrycklig regel om att fräga om vem som
haranskaffat publicerad uppgift inte får beröras i mål som rör
tryckfrihets-brott. Redan det uppslällda förbudet att väcka fräga om vem som är
författare eller meddelare torde nämligen lägga hinder i vägen för alt
anskaffaren röjs, i varje fall om han ärannan än den åtalade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
förslaget upptar denna paragraf motsvarighet lill den reglering av tystnadsplikt
angående författare som nu återfinns i 1 S andra slyckel och vartill hänvisas i
4 S beiräffande utgivare och meddelare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rält</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1 S andra stycket föreskrivs nu att boktryckare, föriäggare eller annan, som
har alt ta befattning med skrifts tryckning eller med tryckt skrifts utgivning,
mot författarens vilja inte far uppenbara vem författaren är, med mindre sädan
skyldighet är föreskriven i lag. Hänvisningen till lag åsyftar i första hand
viiinesplikien,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieuiredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de viktigare nyheterna i MMU:s förslag i denna del harjag redogjort i den
allmänna motiveringen, MMU har fört in bestämmelser i ämnel i 8 kap, 8 S MGL,
Där sägs att den som har tagit befattning med tillkomsten eller
offentliggörandet av framställning i bl, a, tryckt skrift eller som i övrigt
har varit verksam inom förelag för sädant offentliggörande eller inom företag
för yrkesmässig förmedling av nyheter och andra meddelanden till periodiska
skrifter eller radio får röja vad han därvid har erfarit om vem som är
författare eller annan upphovsman eller har lämnat meddelande enligt 1 S i
kapitlet, endast om 1, denne har samtyckt till det, 2, fräga därom fär väckas i
mål om yltrandefrihetsbrott eller i mål mot meddelare, 3, vid vittnesförhör
eller förhör med part under sanningsförsäkran rätten av hänsyn till allmänt
eller enskilt intresse flnner det vara av synnerlig vikl att uppgift därom
lämnas, eller 4, fråga är om de brott mot rikets säkerhet som bryter meddelarskyddet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
framhåller i sin motivering till paragrafen alt den personkrets som skall
iaktta lystnad lill skydd för anonymiteten i förslagel har utvidgats sålunda
att den generellt omfattar inte bara dem som har att ta befattning med den
framställning som är i fråga ulan, beträffande företag inom de av grundlagen
omfattade medierna, alla som är verksamma inom företaget, däri inbegripet TT
och andra sådana förmedlingsföretag. Vidare har uttryckligen sagts alt
skyldigheten att respektera anonymitetsrätten kvarstår även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sedan
dylik verksamhet har upphört. Skyldighet att respektera anonymitetsrätten
åvilar sälunda, päpekar MMU, inte bara enskild författare, beträffande hans
upplysningskällor, samt dem som direkt har tagit befattning med
framställningens offentliggörande utan alla som har varit verksamma inom
redaktion eller eljest inom tidnings- eller programföretag eller nyhetsbyrå
eller inom bokföriag eller företag för tryckning eller mångfaldigande i annat
fall av skrifter. Med uttrycket "varit verksam inom företag" avses
främst personer som är eller varit anställda inom företaget. Emellertid bör
enligt MMU bestämmelsen vara tillämplig också på personer som, ehuru något
direkt anställningsförhållande inte har förelegat, på grund av verksamhet inom
företaget har fått kännedom om en författares eller annan medverkandes
identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
det undantag frän anonymitetsrätten som avser fall när författaren eller
meddelaren har samtyckt till att hans identitet avslöjas ( punkt 1) framhäller
MMU all grundlagen inte förbjuder t, ex, utgivare eller förläggare att fräga
författaren eller meddelaren om han vill avstå från anonymitetsrätten, I fråga
om undantaget i punkten 3 betonar MMU att anonymitetsrätten inte får kränkas
vid förundersökning utan att frågan mäsle handläggas vid vittnesförhör eller
vid förhör under sanningsförsäkran vid domstol. Undantaget i punkien 4
motiverar MMU med att för flertalet av de grova brott mot rikets säkerhet, som
avses, redan nu enligt brottsbalken gäller skyldighet för envar att uppenbara
när .sådant brolt är ä färde, MMU anser därför alt vid sådana brott något
grundlagsenligt hinder att röja anonymiteten inte bör gälla under
förundersökningen. Givetvis, tillägger MMU, föreligger inte någon skyldighet
enligt punkt 4 att röja anonymiteten för författare eller annan medverkande, om
detta inte erfordras för uiredningen. MMU anser att förslagel i förevarande
hänseende överensstämmer med vad som redan nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytteriigare
ell undantag från anonymitetsskyddet föresläs av MMU i 8 kap. 12 S MGL. Enligt
denna paragraf är bestämmelserna i 8 kap. inle tilllämpliga pä sådant
tillkännagivande i annons eller annal meddelande som avses i 6 kap, 2 S MGL,
Denna paragraf har samma innehåll som 7 kap, 2 S TF, Del heter där att säsom
iryckfrihetsbrott inle skall anses tillkännagivande i annons eller annat
sädant meddelande, om inte av meddelandets innehåll omedelbart framgår att
ansvar för sådant brott kan ifrågakomma. Är i förening med omständighet, som
inte omedelbart framgår av meddelandets innehåll, meddelandet strafföart,
gäller vad därom är stadgat. Vad nu sagts har enligt den avslutande meningen i
paragrafen moisvarande tilllämpning i fräga om meddelande genom chiffer eller
pä annat sätt som är hemligt för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana;
text-transform:uppercase'>RA </span><span style='font-family:Verdana'>lar upp
del fallel att någon lämnar meddelande för publicering i tryckt skrift men
offentliggörande sker i stencilerad eller därmed likställd skrift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>141</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
inte åtnjuter grundlagsskydd. Han framhåller som väsentligt i sammanhanget att
reglerna i 8 kap, 8 och 9 SS MGL gäller röjande och efterforskning i fråga om
meddelande som har publicerats i grundlagsskyddat medium. Straffansvar enligl 8
kap. 10 S MGL kan heller inte utkrävas av den som har röjt meddelarens
identitet, päpekar RÅ, Det kan väl enligt RÅ:s mening i och för sig vara
önskvärt att meddelare åtnjuter skydd i nu avsedda fall, Föratt della skall
uppnäs måste de berörda bestämmelserna anpassas till denna siluation. En
konsekvens härav torde emellertid kunna bli att man i många fall inle kan komma
åt den som har lämnat ett meddelande för offentliggörande i en icke
grundlagsskyddad skrift. Det finns, menar RÅ, risk att man kommer att mötas av
invändningen att meddelaren har trott att han skulle åtnjuta grundlagsskydd.
Detta kan ur broltsulred-ningssynpunkt skapa svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pressens
samarbeisnämnd, LO och TCÖ uttrycker önskemål om att det i lagmotiven till
bestämmelsen i punkt 3 klarare anges enligt vilka grunder domstol skall kunna
ålägga vittne att röja anonymiteten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
yttrar, att punkt 3 synes förutsätta att vittnesförhör inte kan äga rum annat
än vid domstol. Detta torde emellertid enligt JK inte vara riktigt. I vatie
fall kan hyresnämnd höra vittne på ed. Eftersom nämnden inte torde vara att
anse som domstol, är uttrycket "rätten" nägot oegentligi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
tar upp ett särskilt problem som gäller skyddet för anskaffande av uppgift för
publicering. Han erinrar om att MMU anför (s, 140 och 240) att, om en anskaffad
uppgift inte publicerats, i stället, dvs, i stället för skydd mot viss
lagföring vid allmän domstol, kommeratt gälla reglerna om meddelarskydd. Av
särskilt intresse är här, förklarar JO, reglerna i 8 kap, 8 S om författares
och meddelares anonymitetsskydd. Enligt dessa viker skyddel vid vittnesförhör
eller förhör med part under sanningsförsäkran hos allmän domstol, om rätten av
hänsyn till allmänt eller enskilt intresse finner det vara av synneriig vikt
att uppgifl lämnas om vem som är författare eller meddelare, Frägan blir då bl,
a, hur denna regel skall tillämpas när grundad misstanke föreligger om att en
författare eller meddelare anskaffat uppgift t. ex, genom inbrott eller olovlig
avlyssning. Skall i sädant fall vid förundersökning vittnesförhör kunna hållas
vid domstol med den företrädare för ett massmedium, till vilken uppgiften
lämnats för publicering, till utrönande av författarens eller meddelarens namn
så att förundersökningen kan fullföljas och det särskilda brottet lagföras,
frågar JO,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pressens
samarbeisnämnd och TCO anser all det bör ankomma pä domstol att enligt punkt 4
avgöra om anonymiteten lär hävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
särskilt pressens arbetsmöjligheter är det av stor betydelse att författare och
meddelare som önskar vara anonyma kan känna trygghet att deras anonymitet
bevaras. Den lystnadspliktsregel som föreslås i förevarande pa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ragraf
är därför ell centralt inslag i anonymiielsräiten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
i den allmänna motiveringen harjag gett min anslutning till MMU:s förslag att
utvidga kretsen av de personer som skall iaktta tystnad angående författares,
utgivares och meddelares identitet. Den av MMU gjorda beskrivningen har med
endast redaktionella justeringar förts in i inledningen till 3 S-Den angivna
personkretsen innefattar den krels av personer till vilken meddelanden kan
lämnas enligt I kap. I Stredje stycket men är vidare än denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av vad RÅ har anfört om meddelande som införs i en icke
grundlagsskyddad stencil eller därmed jämföriig skrift vill jag framhålla att,
som torde framgå av den föreslagna lagtexten, tystnadsplikten gäller oberoende
av om publicering kommer till stånd, och i så fall hur, förutsatt att fråga är
om framställning eller meddelande som avses för tryckt skrift eller för annan
skyddad skrift. Den som är införstådd med all ell meddelande har lämnats för
offentliggörande i grundlagsskyddad skrift är alltså skyldig att bevara
uppgiftslämnarens anonymilet, även om han själv vidarebefordrar uppgiften på
annat sätt än genom grundlagsskyddad skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inskränkningarna
i tystnadsplikten anges i den föreslagna paragrafen i fem punkter, vilka till
innehållet nära ansluter till MMU:s förslag. Punkt /avserdet fallel att
förfatlaren(utgivaren)ellermedddarenharsamtyckttill att hans identitet
uppenbaras, I punkt 2 hanvisas till bestämmelserna i 2 S första stycket som
innebär all fråga om vem som är författare eller utgivare lill ickeperiodisk
skrift i vissa fall kan komma att behandlas i mäl som rör tryckfrihets-brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
3 upptar undantag för de grova brott mot rikets säkerhet som kan bestraffas
även när de begås genom meddelande för offentliggörande i tryckt skrift. Dessa
brott är angivna i 7 kap. 3 S I TF, För samtliga uiom grov obehörig befattning
med hemlig uppgift gäller redan nu enligl brottsbalken ansvar för underiåtenhet
all i tid anmäla eller avslöja brotl som är å färde, när del kan ske ulan fara
för vederbörande själv eller någon hans anhörig. Jag har i prop, 1975/76:174
föreslagit att detta ansvar skall gälla också brottet grov obehörig befattning
med hemlig uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
förbehållslöst anonymitetsskydd skulle tydligen sätta de angivna bestämmelserna
i brottsbalken ur spel såvitt gäller dem som har tystnadsplikt enligl
förevarande paragraf Med hänsyn härtill och lill det för samhället vitala
intresset av att mycket grova brott mot rikets säkerhet uppdagas föreslär jag
i likhei med MMU att lystnadspliklen enligt paragrafen fär vika i fråga om
dessa brotl. Del är lätt all länka sig att underrättelse till myndigheterna om
att ett allvariigt brott mot rikets säkerhet förbereds inte tål någol uppskov.
Bl, a, med tanke härpå kan jag inle biträda det under remissbehandlingen
framförda yrkandet all befrielse från lystnadsplikten förutsätter beslut av
domstol. Jag vill i övrigt peka pä all undantaget frän tystnadsplikten inte i
och för sig för med sig någon skyldighel för t, ex, en journalist att, på eget
initiativ eller på förfrågan, t, ex. vid polisförhör, omtala vem som har lämnat
ett brottsligt meddelande. Sådan skyldighel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
emellertid följa av ovannämnda bestämmelser om plikt all avslöja brott som är å
färde och av vittnespliklen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
i punkt 3 innebär bl, a, att tystnadsplikt enligl paragrafen inle lägger hinder
i vägen för alt nägon avslöjar meddelare i rättegäng som gäller ansvar för
grovt brott mol rikets säkerhel, förövat genom ett publiceringsmeddelande,
Frägan om vem som ärstraffrätlsligt ansvarig förett meddelande kan emellertid
aktualiseras också idel väandra fall då inskränkning gäller
imeddelarskyddetenligt 7kap, 3 S, alltså bl, a, då en kvalificerad
tystnadsplikt har blivit åsidosatt. Gällande rält innebär alt tystnadsplikten
för den som normalt är skyldig alt bevara meddelarens anonymitet genombryts vid
vittnesförhör i saken, Viiinesplikl inträder inte först sedan ätal har väckts
utan redan under förundersökningen, dock inte förrän denna har fortskridit sä
långt att någon skäligen kan misstänkas för brott (23 kap. 13 S rättegångsbalken).
Föreligger inte skälig misslanke mot nägon, finns inle någon viiinesplikl. Inte
heller föreligger någon skyldighet all medverka lill ett allmänt
efterforskande, huruvida någon har lämnat ett meddelande, eller att vid
vittnesförhör uttala sig om annal än frågan om den misstänkte har lämnal
meddelandet. Enligt ett motivuttalande (prop. 1948:230 s. 144) skall en
tidningsutgivare inte anses ha brutit mot anonymiieisreglerna om han redan
under polisförhör upplyser om alt den misstänkte har lämnat de uppgifter som
utredningen avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
MMU föreslär i 8 kap. 7 och 8 SS MGL innebär att den som har tystnadsplikt utan
hinder härav i mål mot meddelare vid yttrandefrihets-domstolen kan lämna
uppgifter som behövs för att avgöra om den mot vilken lalan förs är ansvarig
för meddelandei. Som jag har nämni förut föreslär jag ingen allmän bestämmelse
om anonymitet i mål mot meddelare, I stället har jag i punkt 4 i förevarande
paragraf tagit in föreskrifter om när tystnadsplikten får vika vid misstanke om
brott av meddelare enligl 7 kap, 3 S i andra fall än som avses i föregående
punkt, 1 sak föreslår jag en lösning som nära ansluler lill MMU:s siåndpunkt
och lill gällande rätt. Det bör sälunda framgå av bestämmelsen all
tystnadsplikten lär åsidosättas endast vid förhandling inför domstol, efter
beslul av rällen. Del är alltså inie tillätet all röja meddelare vid
polisförhör. Vidare bör uttryckligen sägas alt den som tystnadsplikt endast får
uttala sig om huruvida viss utpekad person är identisk med meddelaren eller
inte. Han lär däremot inte upplysa om vem som i annal fall är meddelare. Den
som utpekas skall vara antingen tilltalad eller ocksåskäligen misstänkt under
förundersökning. Uppgift kan lämnas intebara vid huvudförhandling utan också t,
ex, vid vittnesförhör under förundersökning. Däremot uppställs inte något
allmänt krav påatt fråga skall vara om vittnesförhör. Delta förklaras av att
mål mot den ansvarige publicisten och mot meddelaren skall kunna handläggas
samtidigt, 1 sådani fall kan publicisten inte höras som vittne angående
meddelarens identitet. Han bör emellertid del oaktat kunna tillfrågas och
uttalasig i saken under huvudförhandlingen,-Vad som nu har sagls om meddelare
gäller också författare och annan som åtnjuter anonymitetsskydd men som kan
ådra sig ansvarenligt bestämmelserna i 7 kap, 3 S TF,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
7 kap. 2 S TF kan överträdelser av yttrandefriheten i irycki skrift bedömas
enligl allmän lag och inte som tryckfriheisbrott, nämligen om meddelandets
slraffbarhel inle framgår omedelbart för en läsare. För sådant brott kan alltså
den som har författat eller lämnal ett meddelande för publicering komma att
svara. Enligt vad MMU föreslår skall någon lyslnadsplikt för den som har tagit
emot meddelandet för publicering inte föreligga. Jag finner i princip
ståndpunkten riklig. Del kan emellertid vara förenat med risker alt överiämna
ål den som har kännedom om meddelaren att själv avgöra huruvida fall som nu har
angetts är för handen. Jag föreslår därför att tystnadsplikt i princip skall
föreligga men alt denna begränsas enligt vad jag nyss har sagt angående
meddelanden som är sirafföara enligt reglerna i 7 kap, 3 S försia siycket 2
eller 3,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>De
sirafföara meddelanden som jag nyss nämnde är sådana som, om inle annat var
föreskrivet, skulle utgöra tryckfrihetsbrott. Ett meddelande för tryckt skrift
kan emellertid vara strafföart också i annal hänseende än som ett missbruk av
tryckfriheten, t, ex, som bedrägeri eller svindleri. Givelvis kan finnas behov
av alt under förundersökning eller rättegång fräga tidnings- eller
föriagsansiällda m, fl, om vem som har lämnal ell sädant meddelande. För dessa
fall gällerenligt det framlagda förslaget ingen speciell regel. Tystnadsplikten
viker endast vid vittnesförhör och förhör under sanningsförsäkran enligt den
allmänna bestämmelsen härom i punkt 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i nyssnämnda punkt harjag kommenterat i den allmänna motiveringen, JK:s
påpekande att annan myndighei än domstol kan hålla vittnesförhör föranleder mig
inte all frångå ordalydelsen i MMU:s förslag; enligl min mening bör endast
domstol kunna besluta att tystnadsplikten hävs, JO har frågat om t, ex,
företrädare för en tidning kan höras under förundersökningen till utrönande av
vem som har lämnat uppgifter som av allt all döma har anskaffats genom inbrott
eller pä annal sådant sätl, 1 princip föreligger enligl min mening inte hinder
häremot. Del mäste emellertid kunna åberopas myckel starka skäl för all ell
sådant förhör skall kunna tillåtas. Även om det föreslagna stadgandet i och för
sig medger vittnesförhör också under förundersökning, får förutsättas att
avkall frän tystnadsplikten i flertalet fall medges endast för förhör vid
huvudförhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
samma skäl som jag har angett i kommentaren lill 2 S har jag inle ansett del
behövligt att i paragrafen särskilt föreskriva tystnadsplikt lill förmån för
den som har anskaffat uppgifter för publicering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag har föreslagit i den allmänna motiveringen upptas i denna
paragraf ett förbud att efterforska anonyma medverkande lill framslällning i
irycki skrift, 1 anslulning lill den bestämmelse som MMU har föreslagit i 8
kap, 9 S MGL har förbudet lätt den lydelsen all myndighet eller annat allmänt
organ inte får efterforska författaren eller utgivaren till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framslällning,
som införts eller varit avsedd att införas i tryckt skrift, eller den som
lämnat meddelande enligt 1 kap, 1 S tredje slyckel, i vidare mån än som
erfordras för åtal eller annat ingripande som inte står i strid med TF, Som jag
också har nämnt förut, föreslår jag ett tillägg av innebörd all, när
efterforskning fär förekomma, den skall bedrivas med beaktande av den i 3 S
stadgade tystnadsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som förbjuds genom den nya paragrafen är att med anledning av publicering i
tryckt skrift eller erhållen kännedom om publiceringsmeddelande söka utröna
vem som står bakom såsom författare eller meddelare, när denne inte framträder
öppel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efterforskning
fär inte göras vare sig bland anställda vid en myndighet, hos dem som avses i 3
S eller hos andra personer. Förbudet riktar sig till myndighet och annat
allmänt organ, dvs, till samma adressater som bestämmelsen i 1 kap, 2 S TF,
däremot inte till privatpersoner. Angående myndighetsbegreppet lär jag hänvisa
till mina kommentarer lill 2 kap, 5 S TF i prop, 1975/76:160, Som annat allmänt
organ får anses organ som lill sin karaklär står myndighet nära och som i
huvudsak fullgör uppgifier som skall ombesörjas av staten eller kommun (jfr-
prop, 1948:230 s, 86),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndighet
fär emellertid söka utröna ursprunget till en tryckt framställning eller ett
meddelande, när det är tillåtet enligt TF att ingripa mot författare eller
meddelare. Härmed avses i försia hand de fall dä brott kan beivras med stöd av
7 kap, 3 S TF, bl, a. överträdelser av särskill angivna tystnadsplikter. Också
i fråga om vissa brott som utgör missbruk av tryckfriheten men som inte
omedelbart framgär av en framställning kan enligt 7 kap, 2 S TF ingripande mot
meddelare eller författare komma i fräga, TF hindrar vidare inte åtal och
straff för förfaranden i vilka ingår användning av det tryckta ordet men som är
sirafföara i annat hänseende än som ett överskridande av tryckfrihetens
gränser. Inte heller när det gäller sådana brott föreligger hinder mot
efterforskning från myndighets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huruvida
ingripande kan komma i fräga fär bedömas med ledning av skriften eller vad som
är känt om ett meddelande. Att del kan vara ovisst, om författaren eller
meddelaren har haft det för strafföarhet erforderiiga uppsåtet, t, ex, vid
överträdelse av en kvalificerad tystnadsplikt, kan inte fä hindra utredning om
identiteten (jfr SOU 1975:107 s. 284).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf upptas nu bestämmelser om straff för överträdelse av
föreskrifter i kapitlet. Om någon mot författarens eller, i fall som avses i
nuvarande 4 S, mot utgivarens eller meddelarens vilja på tryckt skrift utsätter
dennes namn eller pseudonym, är straffet dagsböter eller, om omständigheterna
är synneriigen försvårande, fängelse i högst ett är. Detsamma gäller om
skriften förses med oriktig ursprungsbeteckning. För obehörigt röjande i annat
fall av författare, utgivare eller meddelare är straffet böler,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>10 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lägst
50 och högst 500 kr, Brolt som avses i paragrafen får inte åtalas av "al
Imän åklagare", om inte målsäganden hargjort åtalsanmälan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har i 8 kap, 10 S MGL föreslagit all siraff enligl lag skall följa pä gärningar
som motsvarar de i 3 kap, 5 S TF angivna, Siraff enligl lag skall också följa,
om någon åsidosätter vad som föreskrivs i 8 kap, 9 S MGL, dvs, söker ulröna vem
som är förfallare eller annan upphovsman lill bl, a, framslällning i tryckt
skrift eller meddelare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
anför i motiven lill bestämmelsen all siraff för röjande i någon form av
författare, meddelare m, fl, kan följa endasl om röjandet har skett mot
vederbörandes vilja. Det kan enligt MMU inte generellt krävas att en
medverkande skall ha uttryckligen samlyckl till all hans namn publiceras.
Ansvar bör därför kunna ådömas endast om den medverkande har gett till känna
alt han inte önskar bli namngiven eller delta klart framgär av
omsländighelerna, MMU framhåller vidare att obehörigt efterforskande från
tjänstemans sida av författare eller meddelare tidigare har kunnat leda till
straff för tiänstefel. Med hänsyn till omregleringen av ansvarssyslemel för
offentliga funktionärer bör enligt MMU föreskrivas särskilt siraff för överträdelse
av förbudet mot efterforskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Pressens
samarbeisnämnd har i en den 12 januari 1976 dagtecknad framslällning
framhållil alt slopandet av straffet för tiänstefel praktiskl sett innebär en
försvagning av meddelarskyddet. Bristen kan emellertid enligt nämnden botas om
den av MMU föreslagna bestämmelsen om förbud mot efterforskning förs in i TF
och' förbudet kompletteras med en särskild straffbestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det anförda förordar jag alt en särskild beslämmelse införs om
siraff för den som efterforskar förlaitare eller meddelare m, fl, i fall dä
detta är förbjudet enligl 4 S, Härigenom tillgodoses alltså det önskemål som
har framförts av Pressens samarbeisnämnd, Strafföeslämmelsen bör lämpligen ha
sin plats i förevarande paragraf Del följer av sakens nalur alt endast
uppsålliga överträdelser avses,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F,
n, är även annal röjande av anonymiteten för författare, meddelare, m, fl, än
genom utsättande av namn på skrift slrafföelagt i TF med böter. Överträdelsen
innebärbrotl mol tystnadsplikt, Försådanl brott finns numera en allmän
strafföeslämmelse i 20 kap, 3 S brottsbalken. För uppsåtligt brotl är straffet
böler eller fängelse i högst ett år, för oaktsamt förfarande böter. Enligt min
mening bör samma slraffskala gälla också för åsidosättande av tystnadsplikt
enligt 3 kap, 3 S TF, Motsvarande strafföeslämmelse i 5 S tredje meningen kan
dä inarbetas i strafföeslämmelsen om röjande av anonymitet genom utsättande av
namn. Liksom f n, är även oaktsamt åsidosättande av tystnadsplikten strafföart.
Som framgårav MMU:s uttalanden bör emellertid inte sällan finnas fog för
antagande alt författare eller meddelare har samtyckt till att hans namn
bekantgörs, även om det inte harskett uttryckligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som nu sägs i paragrafen om pseudonym bör gälla ocksä signatur, 1 övrigt
föreslår jag endast vissa jämkningar i paragrafen av huvudsakligen , formell
art.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf, som saknar moisvarighei i gällande lydelse av 3 kap,, harjag
fört in en föreskrift som i kapitlet med författare till framställning för
tryckt skrift jämställer annan upphovsman till sädan skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:242.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4 kap.<br>
Gällande rält</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
kapitel i TF innehåller bestämmelserom boktryckare och boktryckeri. Del inleds
med en paragraf som närmast utgör en komplettering av de grundläggande reglerna
om tryckfriheten i I kap, TF, I 1 S föreskrivs nämligen att rätt alt själv
eller med biträde av andra genom tryckpress framställa tryckalster skall
tillkomma varje svensk medborgare eller svensk juridisk person. Vidare anger 1
S att inrättning för sådan framställning i TF benämns boktryckeri, 1 2 S finns
beslämmelser om vem som skall anses som boktryckare, när boktryckeri drivs av
förmyndare eller god man för omyndigs eller annans räkning, Skyldighel att
anmäla boktryckeri föreskrivs i 3 S, De uppgifter om boktryckeri, tryckort och
tryckår, som tryckt skrift skall innehålla, anges i 4 S, medan 5 S lar upp en
föreskrift om vilket boktryckeri som skall sättas ul i vissl fall, Enligl 6 S
är boktryckare skyldig alt bevara ett exemplar av tryckt skrift för granskning,
I följande 7 S finns bestämmelser alts, k, granskningsexemplar skall lämnas
till justitieministern eller tryckfrihelsombud. Där finns också en hänvisning
till bestämmelser i vanlig lag om skyldighet att lämna exemplar av tryckt
skrift till bibliotek. Ansvarsbestämmelser ges i 8 S dels för underiäten
anmälningsskyldighet enligt 3 S, dels för överträdelse av 4 eller 6 S och för
åsidosättande av skyldighet att lämna granskningsexemplar enligl 7 S-
Slutligen innehåller 9 S en definition på begreppet bild- eller
tillfälligheistryck,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieuiredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har vid utformningen av sitt förslag till grundlag strävat efter att de
bestämmelser i TF som inte har omedelbar belydelse för yttrandefriheten och
dess gränser skall regleras på annat håll, i allmänhet i vanlig lag. Det gäller
regler av huvudsakligen organisatorisk eller administrativ karaktär. Sålunda
saknas i MMU:s förslag helt motsvarigheter till 4 kap, 2, 3 och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 SS
TF, 1 frågaomskyldighetatlbevaraexemplarav tryckt skrift för gransk<br>
ning och att lämna exemplar av skrift till bibliotek skall enligt förslaget<br>
bestämmelser meddelas i vanlig lag (2 kap, 6 S) medan skyldigheten att<br>
lämna granskningsexemplar av tryckt skrift till justitieministern eller tryck<br>
frihetsombud föresläs slopad, MMU:s förslag innehåller vidare motsvarig<br>
heter lill 4 kap, I och 4 SS (2 kap, 4 resp, 5 S) samt en bestämmelse om<br>
tillfälligheistryck (2 kap, 2 S),som ersätter 4 kap, 9 S TF, Till slut kan
nämnas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
en bestämmelse om ansvar för underiåtenhet att pä tryckt skrift sätta ut
föreskrivna uppgifter åierfinns i MMU:s förslag lill slutkapitel (13 kap. 3S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag att föra över en del av bestämmelserna i 4 kap, TF till vanlig lag har
inte mött några invändningar från remissinstansernas sida, Inle heller har
nägon erinran gjorts mol all anmälningsskyldigheten beträffande boktryckeri
avskaffas eller mol slopandet av skyldigheten all lämna granskningsexemplar av
tryckt skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hos
MMU saknas motsvarighet lill 4 kap, 2,3 och 5 SS TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 2
och 5 SS anges vem som i vissa fall skall anses som boktryckare, 1 2 S uttrycks
inte annal än vad som skulle gälla även utan uttrycklig föreskrift härom i TF,
Jag föreslår därför att paragrafen upphävs, I 5 S regleras det fallet att en
boktryckare lämnar skrift för tryckning hos annan boktryckare. Genom bestämmelsen
ges en viss valmöjlighet såvitt gäller vilket boktryckeri som skall anges påskriften,
I likhet med MMU anserjag att bestämmelsen kan utgå. Jag hänvisar till vad jag
har anfört under 1 kap, 5 S angående det fallet att någon anlitas endast
förden rent tekniska framställningen av en skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
anmälningsskyldighet, som föreskrivs i 4 kap, 3 S TF, och skyldigheten enligt
4 kap, 7 S TF att lämna granskningsexemplar hänger samman med den särskilda
tillsynsorganisationen somjag nu föreslåravskaffad. Även dessa bestämmelser bör
alltså upphävas. Skyldigheten enligt 4 kap, 6 S TF att bevara exemplar av
tryckt skrift för granskning bör, i enlighet med vad MMU har föreslagit,
regleras i vanlig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
materiella beslämmelser bör alltså TF enligt min mening innehålla endasl
motsvarigheter till nuvarande 4 kap, I och 4 SS TF samt en föreskrift om ansvar
för åsidosättande av skyldighet att sätta ut stadgade uppgifter pä tryckt
skrift och stencilerad eller därmed jämställd skrift för vilken ulgivningsbevis
gäller. Dessa bestämmelser bör tas in som 1, 2 och 5 SS i 4 kap, TF, Som 3 S
bör upptas nuvarande 9 S- En hänvisning till bestämmelser i vanlig lag om
skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och lämna
biblioleksexemplar bör utgöra kapitlets 4 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att TF:s tillämpningsområde skall vidgas lill skrifter som är mångfaldigade
genom stencilering, fotokopiering eller liknande tekniskt förfarande har
föranletl förslag lill ny lydelse av rubriken till 4 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
jämförelse med nu varande lydelse barden ändringen gjorts all definitionen av
begreppet boktryckeri har fått utgä som obehövlig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket i denna paragraf motsvarar nuvarande 4 S, På varje tryckalster, som
framställs här i riket och är avsett all utges här, skall boktryckaren enligl
nuvarande 4 S första slycket låta sätta ul boktryckeriets namn eller firma,
tryckningsorten och tryckningsåret, 1 del nuvarande andra slycket föreskrivs
att det sagda inte skall avse tryckalster, som är att hänföra till bild- eller
tillfällighetslryck. Dessa tvä stycken har i departementsförslaget skrivits
samman i 2 S första stycket med de ändringar som föranleds av att även
stencilerade och därmed jämställda skrifter, för vilka gäller utgivningsbevis,
skall innehålla uppgifterom vem som har mångfaldigat skrift och om ort och år
härför, 1 andra styckei har inlagils en erinran om vad som gäller beiräffande
uppgifter pä skrifter som avses i 1 kap, 5 S första stycket 2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om skyldighel alt bevara exemplar av tryckt skrift för granskning och alt lämna
exemplar av tryckt skrift till bibliotek och arkiv skall enligt denna paragraf
meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lagen (1949:166)angäende skyldighet att avlämna för bibliotek avsedda exemplar
av tryckt skrift är boktryckerierna skyldiga att leverera biblioteksexemplar
av tryckta skrifter till ettvart av kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken
i Uppsala, Lund och Göteborg, Enligl ett regeringsbeslut från är 1966
överiämnas-med vissa begränsningar-granskningsexemplarav tryckt skrift till
universitetsbiblioteket i Umeå, Eftersamråd med chefen för utbildningsdepartementet
vill jag som min åsikt uttala att slopandet av ordningen med
granskningsexemplar inte bör få leda till en försämring av Umeåbibliotekets
lit-teraiurförsörjning. Lämpligen kan skyldigheten att lämna granskningsexemplar
i behövlig omfattning ersättas av en skyldighel alt leverera biblioleksexemplar
till universitetsbiblioteket i Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det lämpligt att huvuddelen av de beslämmelser i vanlig lag lill
vilka hänvisas i förevarande paragraf tas in i en särskild tillämpningslag
till TF. Jag kommer i fortsättningen in på andra föreskrifter som kan tas in i
en sädan lag. Frågan om lagstiftningens närmare uiformning övervägs f n, av
MMU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf motsvarar bestämmelsen i nuvarande 8 S om ansvar för den som underiåter
att sätta ut föreskrivna uppgifter på tr.vckt skrift, I huvudsak
överensstämmer de båda ansvars bestämmelserna. Den nya paragrafen
avseremdlertid också stencilerade och därmed jämställdaskrifter för vilka gäller
utgivningsbevis. Jag har vidare inte ansett det påkallat att behälla den
sär-skildasiraffskalan för försvärandeomständigheter. Avsikten med att slopaden
särskilda straffskalan är inteatt åstadkomma någon skärpning i bedömningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och 2 SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1 S första stycket skall ägare till periodisk skrift vara svensk medborgare
eller svensk juridisk person. Vidare föreskrivs i paragrafens andra stycke att
i fräga om det ansvar som enligt TF åligger ägaren skall, då hans egendom står
under förvaltning av förmyndare eller god man. denne anses som ägare. I 2 S
första stycket föreskrivs att för periodisk skrift skall finnas en utgivare,
att denne skall vara svensk medborgare och äga hemvist inom riket. Enligt andra
stycket fär den ej vara utgivare som är omyndig eller i konkurstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som motsvarar 5 kap. 1 och 2 SS TF tas upp i MMU:s förslag till 2 kap, 8 S och
9 S försia och andra styckena, 1 8 S föreskrivs att ägare lill periodisk skrift
skall vara myndig svensk medborgare och bosatt i riket eller vara svensk
juridisk person samt att ägaren inte får vara i konkurstillstånd. Enligt 9 S
första stycket skall för periodisk skrift finnas en utgivare, medan det i andra
slycket föreskrivs att utgivare skall vara myndig svensk medborgare och bosatt
i riket samt att han inle fär vara i konkurstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad mol TF öppnar MMU:s förslag möjlighet för utländsk medborgare eller
utländsk juridisk person att vara äga re eller utgi vare av periodisk skrift,
Enligl 13 kap, 1 S första stycket kan nämligen i vanlig lag föreskrivas att
behörighet som enligt 2 kap, 8 eller 9 S tillkommer svensk medborgare eller
svensk juridisk person skall tillkomma även utländsk medborgare eller utländsk
juridisk person, MMU förordar inte att en sådan jämställdhet föreskrivs
generellt men anser alt del är rimligt att i vart fall utlänningar som är
stadigvarande bosatta i Sverige lillerkänns behörighel alt vara ägare eller
utgivare av periodisk skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyltrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
krav på att ägare till periodisk skrift inte får vara i konkurstillstånd och ej
vara omyndig utgör ingen garanti för att han kan betala skadestånd, förklarar
hovrätten över Skåne och Blekinge. Vill man skapa en sädan garanti måste man
införa bestämmelser om deponering av borgen eller garantisumma hos myndighet.
Förslaget medför i de angivna hänseendena svårigheter om ägaren råkar i konkurs
och konkursboet fortsätter rörelsen eller om en periodisk skrift tillfaller
omyndig genom arv. Några bärande skäl har enligt hovrätten inle anförts</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
de nya kraven. De kan välla skada för anställda. Förslaget avstyrks av
hovrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigi har MMU:s förslag, såviii gäller behörighetsvillkor för ägare till och
utgivare för periodisk skrift, kommenterats endasl i anslulning till möjlighelen
att i lag föreskriva all även utländsk medborgare eller utländsk juridisk
person är behörig härtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
invandrarverk hänvisar lill alt det i sitt ytirande över förslag till ny
regeringsform (SOU 1972:15) anförde all utiänning borde i grundlag i princip
garanleras de fri- och rättigheter som tillkommer svensk medborgare med de
inskränkningar som siadgas i lag. Beträffande det i samma betänkande framlagda
förslaget lill ändring i TF fann verket att den omständigheten att utlänning
inte skulle kunna vara ägare eller utgivare av periodisk skrift inte rimmade
med de principer om yttrandefrihet som anses gälla i Sverige, Detta måste
rimligtvis vålla svårigheter för invandrarnas föreningar och organisationer,
som inte skulle kunna ha exempelvis ett eget debattorgan om medlemmarna inte är
svenska medborgare, 1 verkets arbetsprogram ingår att stimulera och hjälpa
utlänningsgrupper all bilda föreningar föratt tillvarata sina medlemmars
intressen i del svenska samhället. Verket lämnar också pekuniära bidrag till
sådana föreningar och organisationer saml lill tidningar och lidskrifter på
andra språk än svenska som vänder sig till invandrare och minoritetsgrupper.
Det framstår som naturligt all invandrare skall få föra ut sina önskemål, tankar
och idéer uianför sin egen krets. Invandrarna bör, även om de inte är svenska
medborgare, dessulom ha rätt att vara utgivare av radioprogram och film.
Riksdagens beslut med anledning av propositionen (1975:26) om riktlinjer för
invandrar- och minorilelspoliliken m, m, har gett ytterligare skäl all hävda de
här anförda synpunkterna, förklarar invandrarverket. Med konventionen angående
skydd för de mänskliga rältigheterna och de grundläggande friheterna som
bakgrund anser verket att behörighet att vara ägare eller utgivare av periodisk
skrift bör garanteras invandrare, som inte är svenska medborgare, på ett mera
påtagligt säll än vad MMU föreslär, Enligl verket bör 13 kap, I S försia
slyckel MGL i slällel ulformas positivt med innehåll all behörighel som
tillkommer svensk medborgare enligl 2 kap, 8 eller 9 S ocksä skall tillkomma
invandrare som inte är svensk medborgare, om ej särskilda förhållanden ger
anledning till begränsningar genom lag, Verkei anger att det i proposilionen
skulle kunna utsägas att med särskilda förhållanden avses krig, krigsfara eller
andra utomordentliga förhållanden och med invandrare som inte är svensk
medborgare avses nordbo som är kyrkobokförd här och icke-nordbo som har
permanent uppehållstillstånd. Termen "permanent uppehållstillstånd"
återfinns i den proposition om ändring av utlänningslagen som regeringen lagt
fram hösten 1975, Verkelanmärker vidareatt orden "utländsk
medborgare" i förslagel synes utesluta att staislös person tillerkänns de
behörigheler som anges i paragrafen. Då della inle kan vara avsikten bör i del
fall paragrafen inle ändras pä del sätt verkei har föreslagit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>orden
"utländsk medborgare" ändras lill "utlänning".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Pressens
samarbeisnämnd och TCO finner det angeläget med hänsyn till del stora antalet
invandrare i Sverige att behörighet att vara ägare och utgivare till periodisk
skrift ulan dröjsmål utsträcks till att gälla även utländsk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller behörighetsvillkor för ägare och utgivare av periodisk skrift
innehåller MMU:s förslag tvä nyheter i förhållande till TF, För det första
föreslås att ägare till periodisk skrift - i likhei med vad som gäller utgivare
för dylik skrift - skall vara bosatt här i landet och myndig samt inte i
konkurstillstånd. Dessa nya behörighetsvillkor kritiseras av hovrätten över
Skåne och Blekinge, och jag kan i allt väsentligt instämma i det som hovrätten
anför. Jag finner därför inte anledning att föreslå något nytt behörighetsvillkor
för ägare till periodisk skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra nyheten i MMU:s förslag är att detta öppnar möjlighet att i vanlig lag
föreskriva att utländsk medborgare eller utländsk juridisk person fär vara
ägare till eller utgivare för periodisk skrift. Förslaget har i denna del
tillstyrkts av de remissinstanser som har yttrat sig om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla alt nuvarande utformning av TF:s behörighetskrav
för ägare och utgivare av periodisk skrift mäste ses mot bakgrund av de
erfarenheter som gjordes i Sverige under andra väridskriget och som varaktudla
vid TF:s tillkomst. Bestämmelsen att ägare lill periodisk skrift skall vara
svensk medborgare eller svensk juridisk person har betraktats som erforderiig
för bevarande av den svenska pressens frihet och oberoende. Inte ens i fråga om
periodisk skrift, som öppet anger att den innehåller nyhets- och
propagandamaterial som direkt härrör frän utländsk makt, har det ansetts all
annan än svensk medborgare eller svensk juridisk person bör kunna vara ägare.
Som skäl härför har anförts att ägaren i vissa fall har att bära
tryckfrihetsansvar för skriften och alt ett medgivande för utländsk man eller
utländsk juridisk person kan innebära ell uppgivande av detta ägaransvar (se
SOU 1947 s, 233), Liknande överväganden ligger till grund för villkoret att
utgivare för periodisk skrift skall vara svensk medborgare. De motiv som
sålunda ligger bakom lagstiftningens nuvarande utformning, såviii gäller
behörighetsvillkor för ägare och utgivare av periodisk skrift, har i princip
alltjämt bärkraft. Jag vill emellertid ocksä peka på all förhållandena har
ändrats sedan TF:s tillkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns nu i vårt land ell betydande antal personer som saknar svenskt
medborgarskap. Vid årsskiftet 1974/75 utgjorde de cirka fem procent av
befolkningen i Sverige, Efler hand som antalet invandrare i landet har ökat,
har behovet av åtgärder för att underiätta deras anpassning och förbättra deras
sociala och kulturella situation kommit i blickpunkten. År 1975 har riksdagen
sålunda godkänt riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>m,
m, (prop, 1975:26, InU 1975:6, rskr 1975:160), De mål som därvid formulerades
för denna politik har sammanfattats i orden jämlikhet, valfrihet och samverkan.
Det centrala i jämlikhetsmålet är att invandrar- och minoritetsgrupper skall
ha samma möjligheler. rättigheter och skyldigheter som befolkningen i övrigt.
Detta mål skall ocksä inrymma möjligheler för medlemmar i minoritetsgrupper att
ge uttryck för en egen språklig och kulturell identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill ocksä erinra om det nyligen av riksdagen antagna förslagel om kommunal
rösträtt för invandrare (prop, 1975/76:23, KU 1975/76:25, rskr 1975/76:78 samt
om fri- och rättighetsutredningens förslag (SOU 1975:75) att utlänningar i
princip skall likställas med svenska medborgare i fråga om skydd för det stora
flertalet av de medborgeriiga fri- och rättigheterna enligt RF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till vad jag nu har anfört ter del sig naturiigt att tryckfrihetslagstiftningen
anpassas till den utveckling som har ägl rum. Tryckfriheten har till syfte att
säkerställa ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning och är en
förutsättning för vårt demokratiska samhällsskick och för ett fritt kulturiiv.
Samma tryckfrihet bör så långt del är möjligt komma ocksä här bosatta
utlänningar till del. Jag delar därför MMU:s och remissinstansernas
uppfattning att TF bör ge möjlighel för utlänning att vara ägare eller utgivare
till periodisk skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har vall den lagtekniska lösningen att grundlagen lillåier alt vanlig lag
föreskriver att utländsk medborgare eller utländsk juridisk person får vara
ägare eller utgivare av periodisk skrift, MMU länker sig närmast att här i
landet stadigvarande bosatta utlänningar skall tillerkännas denna behörighet.
Statens invandrarverk för fram ett längre gående förslag som innebär att
utlänning i grundlagen jämställs med svensk, om inte särskilda förhållanden ger
anledning lill begränsning enligt lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag alt MMU har gjort en lämplig avvägning mellan å ena sidan de
skäl som ligger till grund för nuvarande restriktiva hållning och ä andra sidan
den jämställdhet med svenska medborgare som i princip bör råda för utlänningar.
Jag föreslår därför att det i I och 2 SS anges all ägare resp, utgivare av
periodisk skrift skall vara svensk medborgare eller svensk juridisk person, om
ej annat föreskrivs i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den närmare utformningen av bestämmelser i lag vill jag i delta sammanhang bara
framhålla all jag i likhei med MMU anser del rimligt alt utiänningar som är
stadigvarande bosatta här i landet omfattas av bestämmelserna. Dessa
bestämmelser kan införas i den särskilda till-lämpningslag lill TF som jag har
nämnt i det föregående,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag har förordat i fråga om nuvarande 4 kap, 2 S TF föreslår
jag att 1 S andra styckei upphävs, 1 övrigi föresläs en redaktionell ändring i
2 S. I den nya lydelsen innebär paragrafen liksom i den nuvarande att varken
svensk eller utlänning som saknar hemvist här i landet får vara utgivare för
periodisk skrift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4-6
saml 8 och 9 SS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
dessa paragrafer finns f n. detaljerade beslämmelser om anmälan av utgivare för
periodisk skrift samt om ulgivningsbevis för sådan skrift, 1 4 S regleras
skyldigheten att göra anmälan av utgivare och anmälnings-förfarandet. Av 5 S
framgår all periodisk skrift inte får utges innan ulgivningsbevis har
utfärdals. Vidare ges i paragrafen beslämmelser om utfärdande av sådani bevis,
I 6 S finns regler om återkallelse av utgivningsbevis. Föreskrifter om när och
i vilken ordning ny utgivare skall ulses och anmälas ges i 8 S och i 9 S finns
regler om ställföreträdare för utgivare, Enligl de nu nämnda paragraferna är
chefen för justitiedepartementet behörig myndighet all mottaga anmälan om
utgivare och att handlägga frågor om utfärdande och återkallelse av
ulgivningsbevis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
MMU:s förslag motsvaras 5 kap, 4-6 samt 8 och 9 SS TF av 2 kap, 10 S andra
styckei och </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>S- Förslagel innebär alt huvuddelen av reglerna om
anmälan av utgivare och om utgivningsbevis - bl, a, de som angår frågan om
behörig myndighet att ta emot anmälningar och att pröva frägor om
ulgivningsbevis - förs över från grundlag lill vanlig lag, Enligl utredningen
kan det övervägas att anförtro dessa uppgifter ål patent- och registreringsverket.
Vid remissbehandlingen har förslaget i dessa delar lämnats ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har inte funnit lillräckliga skäl föreligga alt i delta sammanhang la upp
frågan om att mönstra ul huvuddelen av de berörda bestämmelserna ur grundlagen.
Ändringarna har begränsats i enlighet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omläggning av tillsynen över TF:s efterievnad, som jag har förordat, innebär
bl, a, att chefen för justiliedepartemeniel inte längre skall ha befallning
med anmälningarom utgivare och med utfärdande och återkallelse av
ulgivningsbevis. Som MMU har föreslagit bör regler om behörig myndighet vid
behandling av sådana frågor ges i vanlig lag, 1 enlighel med del anförda har
ändringar gjorts i 4-6 samt 8 och 9 SS-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
i 1 och 2 SS alt i lag fär föreskrivas all annan än svensk medborgare eller
svensk juridisk person får vara ägare eller utgivare av periodisk skrift har
föranlett följdändringar i 4, 6, 8 och 9 SS-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den allmänna motiveringen harjag förordai att utgivningsorlen i slällel för
tryckningsorten skall vara bestämmande för forum i tryckfrihetsmål som gäller
periodisk skrift. Detta har letl till en ändring i 5 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller strafföestämmelser som angår spridande av tryckta skrifter i vissa
fall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
siycket har ändrats med anledning av den föreslagna utvidgningen av TF:s
tillämpningsområde till stencilerade och liknande skrifter, 1 andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slycket
har den ändringen gjorts att den särskilda straffskalan för försvärande
omständigheter har fätl utgä, I slällel föreskrivs att straffet skall vara
böter eller fängelse ett är. En motsvarande ändring har gjorts i 4 kap, 5 S
departementsförslaget. Lika litet som beträffande den bestämmelsen är avsikten
här all åsladkomma nägon slraffskärpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>G</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>llande
r</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>n</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf anges i tre stycken undantag från TF:s meddelarfrihet, Försia
styckei gäller ärekränkande meddelanden som inte har blivit publicerade, 1
andra styckei sägs att, om nägon genom att lämna meddelande till annan förövar
uppror, högförräderi, landsförräderi, landssvek, spioneri, grovt spioneri eller
försök, förberedelse eller stämpling lill sädant brott, sä ock om nägon som pä
grund av allmän befattning eller i och för utövande av lagstadgad tiänstepliki
erhållit kännedom om förhållande, varom han eljest enligt lag haratt iaktta
tystnad, uppenbarar vad han sålunda har erfarii, gärningen må. fastän
meddelandet har skett för offentliggörande i tryckt skrift, åtalas och ansvar
därför ådömas enligl vad därom är stadgat, 1 tredje stycket, slutligen,
föreskrivs alt om ansvar för utlämnande av allmän handling, som skall hållas
hemlig, stadgas i den särskilda lag som avses i 2 kap, 1 S, dvs,
sekretesslagen. Bestämmelsen avser enligt uttalande i förarbelena (SOU 1947:60
s, 246) även det fallet alt nägon lämnar handling vidare i strid mot myndighels
förbehåll vid utlämnande av handlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
MMU:s förslag till massmediegrundlag motsvaras nyssnämnda beslämmelser av 8
kap, 2-4 SS. Något undantag från meddelarfriheten beträffande ärekränkande
meddelanden föresläs inte, 1 2 S första stycket bibehålls däremot nuvarande undanlag
för grova brott mot rikets säkerhel. med den avvikelsen att grovt spioneri inle
nämns särskilt, medan däremot grov obehörig befallning med hemlig uppgift har
tillförts uppräkningen. 1 andra stycket siadgas att vad i försia styckei sagts
har moisvarande lillämpning när redan anskaffandet av uppgift för meddelande
enligt lag innefattar brott som anges i första stycket. 3 S upptar undantag för
meddelande som innefattar utlämnande helt eller delvis av allmän handling som
skall hållas hemlig, 14 S har tagils in den förut berörda bestämmelsen om
tystnadsplikter som bryler meddelarskyddet. Bestämmelsen innehåller att om
meddelande utgör åsidosättande av tystnadsplikt, som åliggernågon enligt lag
ellerannan författning, siraff i de fall som angives i en särskild lag om
lillämpningen av paragrafen fär ådömas enligl vad som är föreskrivet därom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
åsyftar i de nu nämnda lagrummen med meddelare även vissa andra medverkande än
dem som lämnar meddelanden för offentliggörande till författare, utgivare m,
fl. Härom lår jag hänvisa lill redogörelsen i avsnill 4,2 i den allmänna
motiveringen och i specialmotiveringen lill 1 kap, 1 S TR</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag alt i 8 kap, 2 S uppta brottet grov obehörig befattning med hemlig
uppgift sammanhänger med det förslag som har lagls fram av utredningen för
översyn av brottsbalkens bestämmelser om brott mol rikets säkerhet i
betänkandet (Ds Ju 1975:16) Spioneribrottel m, m, Förslagel innebäratt brottet
spioneri fåren mera begränsad innebörd än hittills. Rubriceringen spioneri
förbehålls gärningar som förövas i syfte att gå främmande makt till hända, dvs,
med direkl uppsåt. Förövas sådan gärning beträffande uppgift av hemlig natur
med indirekl eller evenluelii uppsåt att gå främmande makt till banda, kommer
gärningen i stället att hänföras till brottet obehörig befallning med hemlig
uppgift. En särskild straffskala har införts för sädant brott, om brottet är
grovt. Vid bedömande huruvida brottet ärgrovt skall enligt förslaget särskilt
beaktas, om gärningen varav synneriigen fariig beskaffenhet med hänsyn till
pågående krig eller rörde förhållande av slor betydelse eller om den brottslige
röjde vad som på grund av all män eller enskild tiänst betrotts honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till ulredningens förslag framhåller MMU all, sett från synpunkten
av rikets säkerhet, en uppgift kan vara lika fariig vare sig lämnandet av den
enligt de nya reglerna skall betraktas som spioneri eller som grov obehörig
befattning med hemlig uppgift. För möjligheten att motverka att fara i detta
hänseende kan uppkomma för riket och att verkställa förundersökning därom
mäste det vara av värde att kunna ingripa pä ett tidigt stadium, oavsett
gärningsmannens uppsåt i det särskilda fallet. Del vore också
otillfredsställande, förklarar MMU, om ett ingripande i dylika fall inte skulle
kunna ske, förrän den farliga uppgiften har blivit offentliggjord och skadan
sålunda redan skett. Med hänsyn härlill anser MMU för sin del att även brottet
grov obehörig befallning med hemlig uppgift - såsom brottet har utformats
enligl den särskilda ulredningens förslag - bör upptas bland de broll som skall
kunna föranleda ålal mol meddelaren, liksom också försök, förberedelse eller
stämpling lill sådani broll, Förslagel innebärenligl MMU att räckvidden av
undantagsbestämmelsen väsentligen blir densamma som nu enligl 7 kap, 3 S TF; om
gärningsmannen inte har haft direkt uppsåt att gä främmande makt lill hända,
ulan endasl s, k, indirekt eller eventuellt uppsåt, skall dock brottet inte,
såsom f n,, betecknas som spioneri utan som grov obehörig belättning med hemlig
uppgift, MMU framhåller ytterligare, att åtal mol meddelare i dessa fall enligt
dess förslag skall ske vid yttrandefrihets-domstolen, som därvid har möjlighet
alt väga skadan för rikets säkerhel mot den allmänna rätten till yttrandefrihet
och särskill beakta det syfte meddelaren har haft. Kan meddelarens obehöriga
befattning med hemlig uppgift inte betraktas som grov, åtnjuter han frihet
frän åtal och ansvar, konstaterar MMU avslutningsvis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
8 kap, 3 S MGL förklarar MMU att lagrummet avser den siluaiionen all själva
handlingen eller del av den lämnas ul för publicering. Det räcker alltså här
inle med ett referat av handlingens innehåll. Enligt förslagel kommer ,säväl
meddelaren, dvs, den som har lämnal handlingen för offeniliggörande, som den
som är ansvarig för publiceringen av handlingen att kunna åtalas vid
yttrandefrihetsdomsiolen, meddelaren på grund av bestämmelsen i 8 kap, 3S MGL
och den för publiceringen ansvarige jämlikt 6 kap, 19 S MGL för olillälel
offentliggörande. Det är enligl MMU att märka att en meddelare som har lämnal
ul hemlig handling visseriigen, liksom enligt TF, saknar meddelarskydd. Del i
grundlagen föreslagna anonymitetsskyddet gäller emellertid liksom enligl TF
även i denna siluation - med del undanlaget att han får efterforskas - och den
som har tagit befattning med offentliggörandet av den hemliga handlingen får
inte - utom i vissa närmare angivna undanlagsfall - röja vem meddelaren är.
Meddelaren har alltså, även om meddelarskyddet får vika för andra inlressen,
kvar ett väsentligt skydd i anonymitetshänseende, LItlämnande av hemlig
handling kan samtidigt innefatta brott enligt 8 kap, 2 S, påpekar MMU vidare, 1
sådana läll lar enligt allmänna straffrättsliga regler straffet för det
sistnämnda brottet över, och särskilt ansvar enligl 3 S skall inte tillämpas.
Straff för obehörigt utlämnande av hemlig handling är, framhåller utredningen,
nu stadgat i 41 S sekretesslagen. Motsvarande sladgande föreslås av
offentlighets- och sekretesslagsliftningskommittén i 55 S förslagel till lag om
allmänna handlingar (SOU 1975:22), Kommitténs förslag omfattar även fall dä
handling har utlämnats av oaktsamhel. Enligt MMU:s mening bör emellertid sådan
gärning inte bryta meddelarskyddet, och MMU:s förslag avser sälunda endast
uppsålliga brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller förslaget till 8 kap, 4 S MGL fär jag i försia hand hänvisa lill den
allmänna motiveringen, MMU förklarar i sin specialmolivering att den som är
meddelare enligt grundlagen inte bör kunna straffas vid oaklsaml åsidosättande
av lyslnadsplikt; endast uppsåtlig överträdelse skall alltså kunna beivras,
Uiredningen påpekar vidare all med dess förslag, liksom enligt gällande rätt,
även den meddelare som kan åtalas för åsidosättande av lyslnadsplikt kommer
all behålla viss räll lill anonymitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinsianser har tagit upp frågan vilka broll mol rikets säkerhet som skall
la över principen om skydd för meddelare och anskaffare. Enligt MMU:s förslag
kommer, framhåller Svea hovrän, vissa gärningar, som i dag ulgör spioneri, alt
bli straffria, om det inte kan visas all direkl uppsåt föreligger eller alt
gärningen bör bedömas som grov samt del inte går alt vederiägga påståendet att
anskaffning skett i syfte att ge meddelande för publicering i någoi av
grundlagen skyddat massmedium. Hovrätten kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inle
finna au MMU har gett lillräcklig motivering för alt denna konsekvens skall
godtas. Förslaget inger enligt hovrätten betänkligheter. Även obehörig
beiattning med hemlig uppgift, som ej är att anse som grovt brott, synes böra
bryta meddelarskyddet, ÖverbeJälhavaren betonar vikten av att grov obehörig
befattning med hemlig uppgift upptas bland de brott som tar över
meddelarskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
motsatta uppfattningen - alt meddelarskyddet inte skall brytas ens om
meddelandet innefattar grov obehörig befattning - företräds emellertid av andra
remissinsianser, nämligen Sveiiges jörfattarförbund, Frilansklubben inom
Svenska journalistförbundet och Pressens samarbeisnämnd. Samarbetsnämnden
anser dock att ansvar för brottet grov obehörig befattning med hemlig uppgift
skulle kunna utkrävas även av meddelare under krig och därmed jämförliga
förhållanden. Frilansklubben uttalar som sin mening att författningsförslaget
inte klargör gränsdragningen mellan del grova och det enkla brottet och att i
praktiken den enskilde åklagarens brottsrubricering kan avgöra om
meddelarskyddet skall undanröjas eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av förslaget till 8 kap, 2 S MGL förklarar hovrälien över Skåne och
Blekinge all om de uppräknade brotten skall gälla framför meddelarskyddet -
nägot som hovrätten inle har blivit övertygad om - det förefaller egendomligt
att först i denna paragraf förklara allmän lag gälla i straffrällsligl hänseende
och därefter genom en beslämmelse i 11 kap, 3 S långa in meddelaren igen i
grundlagens processrätlsliga syslem, Domslolen kan då likväl komma att lä
anlägga olika bedömningsgrunder på en utgivare och en meddelare som är åtalade
i samma mäl. Vad saken enligl hovrätten gäller är alt grundlagens
ansvarighelsregler utesluter medverkansansvar. Lagstiftaren har trots delta på
slraffrättskommitléns inrådan förklarat att meddelare skall vara fullt ansvarig
vid vissa uppräknade broll. Men det gäller, förklarar hovrätten, broll som
redan flnns uppräknade i grundlagens brottskatalog. Del lekniskt enklaste är ju
då att hänvisa dit. Hovrätten anmärker all den föreslagna lagtexten i 6 kap, 10
S om spioneri som yttrandefrihetsbrott inte innehäller någol om anskaffande av
uppgift. Andra stycket i nu förevarande paragraf lorde därför kunna strykas,
menar hovrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
och RÅ anser all del bör komma till klart uttryck i lagtexten alt endasl
uppsåtligt utlämnande av hemlig handling och uppsåtligt brott mot tystnadsplikt
(3 och 4 SS) kan bestraffas utan hinder av meddelarskyddet. Det kan nämnas att
TK i sitt betänkande uttrycker samma mening,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>ProposUion
1975176:174</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
en nyligen avlämnad proposition, 1975/76:174, har föreslagils ändringar i
brottsbalkens bestämmelser om spioneribrottel m, m, vilka i huvudsak
överensstämmer med del förslag som har lagls fram av den i det föregående
nämnda utredningen, Sälunda föreslås broilsbeskrivningen i 19 kap, 5 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>159</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>brottsbalken
ändrad sä all krav på syfte - direkl uppsåt - alt gå främmande makl tillhanda
uppställs för alt spioneri skall anses föreligga. Som en följd härav ändras
gärningsbeskrivningen beiräffande brottet obehörig befattning med hemlig
uppgift (19 kap, 7S första slycket) till att omfatta gärningar som f n, är all
bedöma som spioneri och som har avsett hemlig uppgifl men som har förövals med
indirekl eller eventuellt uppsåt. Bestämmelser om grov obehörig befattning med
hemlig uppgift har förts in i en ny 8 S. Enligl denna paragraf skall vid
bedömande huruvida brottet ärgrovt särskill beaktas, om gärningen innefattade
tillhandagående av främmande makt eller om den var av synneriigen farlig
beskaffenhet med hänsyn till pågående krig eller rörde förhållande av stor
betydelse eller om den brottslige röjde vad som på grund av allmän eller
enskild tjänst betrotts honom, I 14 S föreskrivs enligt förslaget alt för
försök, förberedelse eller stämpling lill bl, a, grov obehörig befallning med
hemlig uppgift skall dömas till ansvar enligl vad i 23 kap, brottsbalken stadgas.
Enligt samma lagrum skall den som har insett eller bort inse att grov obehörig
befattning var ä färde men som underlåter att avslöja brottet dömas till ansvar
enligl 23 kap, brottsbalken, - Ändringarna i brottsbalken föresläs träda i
kraft den I januari 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
vilar som förul har nämnls pä den grundsatsen att brotl som gäller
yttrandefriheten och som har samband med tillkomsten av tryckt skrift kan
beivras endast säsom iryckfrihetsbrott och endasl mol en i särskild ordning
utpekad ansvarig person, 1 7 kap, 3 S TF anges emellertid vissa brottsliga
meddelanden som - fastän de har lämnats för publicering i tryckt skrift - kan
åtalas och bestraffas i vanlig ordning. De nyheter i fråga om skydd för
meddelare och anskaffare som jag har föreslagit i det föregående gör det
påkallal all omarbeta paragrafen. Jag förordar all i ell försia siycke anges
vilka meddelanden som skall vara sirafföara. medan begränsningarna i skyddet
för den som har anskaffat uppgift tas in i ett andra siycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gärningar som med stöd av beslämmelserna kan bestraffas utgör alltså inte
iryckfrihetsbrott i TF:s mening. En skrift kan inte konfiskeras under
åberopande av alt gärning som avses i 7 kap, 3 S har begåtts, och den kan tas i
beslag endast i den begränsade utsträckning som anges i 10 kap, 14 S TF enligt
departemenlsförslaget. En annan sak är att enligt departementsförslagel brott
som avses i paragrafen skall lagforas i samma ordning som tryckfrihetsbroti,
alltså inför tryckfrihetsdomslol efter åtal av JK, Härigenom har skillnaderna
mellan de båda broilskategorierna onekligen reducerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
har redan i den allmänna motiveringen deklarerat min ståndpunkt till frågan om
vilka begränsningar som bör gälla i ansvarsfriheten för meddelanden för
publicering, I det följande skall jag komplettera med ytterligare synpunkter.
Innan dess vill jag emellertid beröra spörsmålel om vilka personer som skall
omfattas av bestämmelserna i törsta stvcket.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelser i paragrafen bildar i försia hand undantag frän del skydd för
meddelare som anges i 1 kap. I S iredje styckei TF, Det fär emellertid anlas
att 7 kap, 3 S andra och iredje styckena avser också andra meddelanden som
enligt huvudreglerna i TF är straffria (jfr SOU 1947:60 s, 245), Enligl min mening
bör paragrafen tydligare än f n, ange tillämpningsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
i paragrafen bör nämnas de meddelanden som åsyftas i I kap, 1 S iredje styckei.
Som jag har nämnt i den allmänna motiveringen bör vidare, i enlighet med MMU:s
ståndpunkt, ansvarenligt 7 kap, 3 S kunna utkrävas av vissa andra medverkande
som inte har tryckfrihetsansvar för skriften. Endast sådana medverkande kan
dock jämställas med meddelare enligl I kap, 1 S som har bidragit till
framställningens innehåll eller tagit initiativ till dess offentliggörande.
Avsikten är givetvis inte att etablera ett ansvar för t, ex, spioneri för den
som - utan att vara ansvarig enligt 8 kap, TF - endast förlägger, trycker eller
sprider en skrift som uppenbarar försvarshemligheter. 1 nära anslutning till ordalagen
i 8 kap. 1 S andra styckei MGL föreslår jag att med meddelare enligt 1 kap, 1 S
TF jämställs den som -utan alt svara enligt 8 kap, TF - i egenskap av
författare eller annan upphovsman eller såsom utgivare har medverkat lill
framställning som har införts eller är av.sedd all införas i tryckt skrift. Den
gjorda avgränsningen torde inte innebära någon ändring i vad som redan gäller.
Som jag har berört i specialmotiveringen till 1 kap. 1 S TF följer som en
särskild fördel med det föreslagna tillägget att det motsättningsvis framgär
att personer som hör till den angivna kretsen som huvudregel är fritagna från
straffansvar, när de inle är ansvariga för skriften enligl 8 kap, TF, Om
sålunda, för att ta ett exempel, en författare lämnar ett manuskript till en
förläggare för tryckning eller utgivning men boken aldrig blir utgiven, kan
författaren inte annat än i särskilda undantagsfall, dvs, främst i just de fall
som anges i 7 kap, 3 S TF, ställas till ansvar för åtgärden, om denna annars
innefattar brotl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter gäller den begränsning i ansvarsfriheten som avser grova brott mol
rikels säkerhel, uppkommer frågan om de ändringar i 19 kap, brottsbalken som
har föreslagits i prop, 1975/76:174 bör få till konsekvens att den nuvarande
uppräkningen utökas med brottet grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
För egen del anser jag att sä bör bli fallet. Jag kan härvisa till de skäl som
MMU har åberopat. Särskilt vill jag framhålla att tillägget, som är föranlett
av att spioneribegreppel ges en snävare innebörd, inte torde leda lill någon
utsträckning av undanlagsbestämmelsen. Jag vill också erinra om att enligl
departementsförslagel frågan om gränsdragningen mellan det grova brottet och
det enkla kommer att prövas av jury.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undantaget
för grova broll mol rikets säkerhel bör las upp i en första punkt i paragrafens
försia stycke, I en andra punkt bör i överensstämmelse med gällande räll och
MMU:s förslag göras undanlag för utlämnande av allmän handling som skall hållas
hemlig, Endasl om brottet är uppsåtligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
det kunna beivras. Delta bör framgå av lagtexten. Nuvarande beslämmelse anses
gälla inle endasl orikligt utlämnande vartill tjänsteman gör sig skyldig utan
också tillhandahållande som görs av enskild i strid med förbehåll som myndighei
har ställt upp vid utlämnande av den hemliga handlingen. Jag föreslår alt
sistnämnda fall nämns uttryckligen i bestämmelsen. Offentlighets- och
sekretesslagstiftningskommitlén har för detta fall föreslagit en
strafföeslämmelse i 56 S lagen om allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tjänsteman kan alltså åtalas för att ha lämnat ut en hemlig handling för
publicering, inte bara då han lämnar den lill nägon som avses i 1 kap. 1 S
tredje slycket TF ulan även i andra fall, 1, ex, då han lämnar den till
förläggare för utgivning i tryck. Är tiänsiemännen själv ansvarig för publiceringen,
kommer emellertid straff enligt förevarande paragraf inte i fråga, 1 stället
blir då bestämmelsen i 7 kap, 5 S 2 tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill betona vad som i och för sig klart framgär av lagtexten, nämligen att
undantaget frän meddelarfriheten gäller endast utlämnande av en hemlig handling
eller del av sådan, däremot inte referat av innehållet i handlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I vad
män ett sådant referat, som lämnas för publicering, är strafföart, blir<br>
beroende av om meddelaren bryter en tystnadsplikt som omfattas av den<br>
särskilda lagen om kvalificerade tystnadsplikter. Angående särskilt frägan<br>
om ansvar för röjande av uppgift ur hemlig handling i strid med förbehåll<br>
vid dess utlämnande får jag hänvisa till specialmotiveringen lill 7 kap. 5 S<br>
TF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om tystnadsplikter bildar i förslaget en tredje punkt i första stycket. Även
här bör uttryckligen anges att endast uppsåtligt brott har försteg framför
meddelarskyddet. Ansvaret sträcker sig alltså inte så långt som enligt
strafföeslämmelsen i 20 kap, 3 S brottsbalken. Det är obehövligt att säga ut
att fråga skall vara om tystnadsplikt enligt lag eller annan författning; till
följd av reglerna i TF kan annan offentligrättslig tystnadsplikt inte
upprätthållas. Av det föreslagna stadgandets lydelse torde med lillräcklig
tydlighet framgå all endasl den som bryter egen tystnadsplikt kan göras
ansvarig enligt paragrafen. Medverkansansvar för annan kommer inle i fråga,
även om han i och för sig hör till kretsen av dem som åsyftas med lagrummet. Om
en journalist således lill sin tidning vidarebefordrar en uppgifl som har
meddelats honom genom att nägon har brutit mot en lystnadsplikt för vilken
meddelarskyddet viker, kan journalisten inte åtalas för medhjälp till brolt mol
tystnadsplikt. Än mindre kan han straffas för anstiftan; detta framgårav 1 kap,
1 S Oärde stycket och andra siycket i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
bestämmelse i 7 kap, 3 S TF om ansvar för brotl mot tystnadsplikt har avseende
ocksä pä den som själv är ansvarig för publiceringen av en röjd uppgift. Så är
däremot inte fallet med den av mig föreslagna bestämmelsen. Är del den
ansvarige publicisten som själv har brutit en honom åliggande tystnadsplikt,
föreligger tryckfriheisbrott, om brottet är uppsåtligt. En bestämmelse härom
återfinns i förslaget i 7 kap, 5 S TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med vad jag har förordat i den allmänna motiveringen saknas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>II Riksdagen 1976. / saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
förslaget motsvarighet lill del nuvarande undanlaget i paragrafen för meddelande
som innefattar ärekränkningsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller första slyckel vill jag avslulningsvis erinra om vad jag har nämnt
förut, nämligen all ett meddelande för offentliggörande i exempelvis en tidning
kan beivras enligt lag när det innefattar ett brotl som inle är att hänföra
lill missbruk av tryckfriheten som en art av den medborgerliga yttrande- och
informationsfriheten. Hit hör 1, ex, meddelanden som utgör led i ett
bedrägeribrolt eller som innebär överträdelse av de normer som gäller för
utformningen av kommersiell reklam,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra slycket har tagils upp del undantag frän skyddet lor anskaffande av
uppgifter för publicering som jag har nämnt i den allmänna motiveringen.
Undantaget gäller samma broll mol rikets säkerhel som har räknats upp i punkt 1
i första styckei. Andra stycket gäller, till skillnad från del första, också
den som slår tryckfrihetsrättsligt ansvar för en skrift. Det brottsliga
anskaffandet av en uppgift skall alltså inte ses som ett moment i del iryckfrihetsbrott
som har begåtts genom uppgiftens publicering. Oftast rör det sig här om lill
del yttre skilda gärningar. Del kan vidare inte anses lämpligt all låta
ansvarel för tryckfriheisbrott vilket kan utkrävas oberoende av utredning om
uppsåt i det särskilda ftillet inkludera en gärning för vilken ansvar kan komma
i fråga endast vid styrkt uppsåt. Att den valda konstruktionen inte hindrar
att en sammanhållen bedömning av brotten kan komma till stånd, har jag
utvecklat i det föregående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4S
Gällande rän</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
4 S anges under skilda punkter vilka brott som skall anses .som otillåtet
yttrande i tryckt skrift. 1 denna s. k, brottskatalog har efter är 1949
vidtagits ändringar, dels är 1965 i anslulning till brottsbalkens
ikraftträdande, dels vid senare omarbetningar av särskilda strafföestämmelser.
Sålunda har åren 1970-1971 skett betydelsefulla ändringar i del att
bestämmelserna om skymfande av rikssymbol, brott mot irosfrid saml sårande av
tukt och sedlighet har upphävts, medan vissa ändringar har gjorts beträffande
bl, a, uppvigling och hels mot folkgrupp. Som följd av de gjorda ändringarna är
nu flera punkter i brottskatalogen upphävda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
de i broltskatalogen kvarstående punkterna bör följande framhållas, I punkt 6
upptas ärekränkning mol konungen eller annan medlem av kungahuset eller mot
den som i egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifier. Punkt 7
anger som otillåtet yttrande förolämpning mot nägon som innehar eller har
innehaft ämbete eller annan befattning, varmed ämbetsansvar är förenat, eller
någon som enligt regeringens förordnande åtnjuter skydd som ämbetsman, om
missfirmelsen sker i eller för hans befattning. Enligt punkt 10 är del
tryckfrihetsbroti all sprida falskt rykte eller annat</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>osant
påstående, som är ägnat att framkalla fara för rikets säkerhet, eller att begå
gärning innebärande att nägon till främmande makt framför eller låter framkomma
sädant rykte eller påstående. Detsamma gäller enligt punkt 11 spridande av
falskt rykte eller annat osant påstående, som är ägnat alt framkalla fara för
folkförsörjningen eller för allmän ordning och säkerhet eller att undergräva
aktningen för myndighei eller annat organ, som äger besluta i allmänna
angelägenheter. Under punkt 15 upptas ärekränkning mot enskild person.
Gemensamt för punkterna 6, 7 och 15 i broltskatalogen definieras ärekränkning i
ett andra stycke av paragrafen, Deflnitionen upptar förtal, förtal mot avliden
och förolämpning och överensstämmer i allt väsentligt med
brottsbeskrivningarna i 5 kap, brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för att straff skall kunna följa på de i brottskatalogen angivna
gärningarna är enligt de inledande orden i 4 S att gärningarna också enligt
vanlig lag utgör brott. Brottsbeskrivningarna har därför i allmänhet sin
moisvarighei i brottsbalkens beslämmelser. Fram till den 1 januari 1976 har
brottet i punkten 7 i kalalogen molsvarats av del allmänna brottet missfirmelse
mol tjänsteman enligt 17 kap, 5 S brottsbalken. Denna strafföeslämmelse är
emellertid numera upphävd. Från nämnda dag skall ifrågavarande gärningar
bedömas som förolämpning enligt 5 kap, 3 S brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
säger sig endast ha gjort begränsade överväganden angående innehållet i
brottskatalogen, Uiredningen har emellertid beaktat vissa utredningsförslag
angående ändringar i brottsbalken. Sålunda föreslår MMU i enlighet med förslag
frän den tidigare nämnda utredningen för översyn av brottsbalkens bestämmelser
om brolt mot rikets säkerhet, att ur brotts-katalogen utmönstras brotten
samhällsfariig ryktesspridning och beljugande av myndighet (punkten 11,16 kap,
6 S och 17 kap, 6 S brottsbalken) samt att brottet ryktesspridning till fara
för rikets säkerhel (punkten 10, 19 kap, 8 S brottsbalken) skall kunna
bestraffas endast om gärningen har förövats under krigsförhållanden, MMU har
vidare beaktat förslag av kommittén för lagstiftningen om yttrande- och
tryckfrihet i betänkandet (SOU 1972:88) "Om ärekränkning" angående
utformningen av brotten förtal och förtal av avliden. Till delta kommer att MMU
föreslår alt missfirmelse av tiänsteman (punkten 7) inte skall betecknas som
särskilt yltrandefrihetsbrott, liksom inte heller ärekränkning mot konungen m,
fi, (punkten 6), MMU motiverar ändringen i sistnämnda del med att punkien inte
syftar på ett självständigt brott ulan endast avser en bestämmelse i
brottsbalken om straffmätning. Båda de nu nämnda brotten ingår enligt förslaget
i beskrivningen av ärekränkningsbrottet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Proposition
1975176:174</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
idet föregående nämnda förslagen från uiredningen föröversy n av brottsbalkens
bestämmelser om brott mot rikets säkerhet har följts i prop, 1975/76:174, som f
n, är föremål för riksdagsbehandling, I proposilionen förordas alltså att
strafföesiämmelserna i 16 kap, 6 Soch 17 kap, 6 Som samhällsfariig rykiesspridning
och beljugande av myndighet skall upphävas. Bestämmelsen i 19 kap, 8 S om
ryktesspridning lill fara för rikels säkerhel föreslås bli begränsad till tid
dä riket är i krig ellerdå beredskapstillstånd råder. Lagrummet flyttas därför
till 22 kap, som behandlar krigsartiklar(22 a S). Av 16 S samma kapitel följer
att bestämmelsens tillämpningsområde under vissa omsländigheler kan utvidgas
lill att avse även annan tid. Särskilda bestämmelserom beredskapstillstånd
återfinns i jagen (1960:513)om beredskapstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
i brottsbalken föresläs träda i kraft den I januari 1978,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar i brottsbalkens beslämmelser som jag har angetl i det föregående bör
genomföras ocksä i brottskatalogen i 7 kap, 4 S TF, Detta innebär att brotten
samhällsfarlig rykiesspridning och beljugande av myndighet utmönstras ur TF
samt att brottet ryktesspridning till fara för rikets säkerhet ges ett snävare
tillämpningsområde än det har nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår vidare att de särskilda ärekränkningsbrotl som gäller konungen m, fl,
samt ämbetsmän ulgär som särskilda punkter i brottskatalogen och i stället
förs in under ärekränkningsbrottet. Det förslag lill ändringar i brottsbalkens
bestämmelserom förtal och förtal av avliden som har lagls fram av kommittén för
lagstiftningen om yttrande-och tryckfrihet övervägs alkjämt
inomjusliliedepartementel. Jag är därför inle beredd att nu föreslå nägra ändringar
i TF av rekvisiten för ärekränkning. Jag vill emellertid erinra om all de
begränsningarav strafföarheten, som senare kan komma att beslutas med avseende
pä brottsbalken, lill följd av TF:s krav pä dubbel strafföarhet automatiskt fär
verkan också för framställningar i tryckt skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
redaktionellt hänseende förordar jag alt de kvarstående brotten i katalogen
numreras om i en följd utan luckor mellan punklerna. Dä nu paragrafen inte
längre skall uppta olika ärekränkningsbrotl, beroende på vilka personkategorier
som kränkningen riktar sig mol, bör enligt min mening andra stycket utgä och
ersättas av en beskrivning under tre punkler av brotten förtal, förtal av
avliden och förolämpning. Härigenom blir systematiken i brottskatalogen mera
enhetlig än f n,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tryckfrihetsbrott förslås enligl 7 kap, I S brott som innefattar otillåtet
yttrande i tryckt skrift eller otillåtet offentliggörande genom sådan skrift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som är otillåtel offentliggörande anges i 7 kap, 5 S TF, Beslämmelserna där,
som är uppdelade på tre stycken, har alltså till syfte alt skapa ett skydd för
hemliga uppgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
försia Slyckel föreskrivs all allmän handling som skall hållas hemlig inte fär
offentliggöras genom tryckt skrift, Sladgandet är tillämpligt endasl i fråga om
avtryck av handlingen, hell eller delvis. Säsom det centrala publikationsförbudet
framstår bestämmelsen i andra slycket. Där sägs att genom tryckt skrift inte
får offentliggöras uppgifter rörande förhållanden, vilkas röjande skulle
enligt lag innefatta brott mol rikets säkerhet, och delta varesiguppgif terna
härrör från allmänna handlingar eller har erhållits på annal säll, 1 tredje
stycket föreskrivs att vad .som enligt förordnandeav domstol ellerav undersökningsledare
i brottmål eller på grund av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän
handling som skall hållas hemlig inte får uppenbaras inte heller fär
offfenlliggöras genom tryckt skrift. Förordnande av allmän domstol eller undersökningsledare
kan ges med stöd av 5 kap. 4 S, 23 kap, 10 S eller 27 kap, 9 S
rättegångsbalken, Beslämmelseravdettaslagfinnsocksäi 19och43 SS förvaltningsprocesslagen.
Förbehåll vid utlämnande av hemlig handling kan uppställas enligt skilda
bestämmelser i sekretesslagen och därtill anslutande författningar. Ansvaret
enligt 7 kap, 5 S TF är inte begränsat till uppsålliga gärningar, 1 7 kap, 6 S
TF sägs all vad i lag är föreskrivet angående påföljd för brott som avses i bl,
a, 5 S gäller ocksä när brollet är att anse som tryckfriheisbrott. Tillämpliga
strafföestämmelser vid överträdelse av 5 S andra stycket återfinns i 19 och 22
kap, brottsbalken. För fall som åsyftas i tredje stycket finns
strafföestämmelser i 41 S sekretesslagen, 9 kap, 6 S rättegångsbalken och 39 S
förvaltningsprocesslagen. Sker överträdelse av 5 S första stycket genom alt
tjänsteman, som har hand om handlingen, publicerarden i skrift för vilken han
själv ansvarar, kan tiänsiemännen slraffas enligl 41 S sekretesslagen. Del kan
göras gällande alt försia slycket i övrigt är osanktionerat. Enskild person, t,
ex, utgivare av tidning, som orälimäligt har kommit i besittning av hemlig
handling, bryter visseriigen mol första stycket genom att publicera handlingen,
men nägon strafföeslämmelse som träffar förfarandet torde inte finnas, om inte
brott som avses i andra stycket föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
föreslär att den nuvarande uppdelningen av tryckfrihelsbrolten i otillåtel
yttrande och olillälel offentliggörande skall upphöra. Den lagteknik som i TF
har kommit lill användning i fråga om brotten otillåtet ytirande bör enligl MMU
tillämpas också beträflände brolt som innefattar olillälel offentliggörande, 1
enlighel härmed anger MMU i 6 kap, MGL, som handlar om brolt mol
yttrandefriheten, alla ytirandefrihelsbrott med deras rekvisit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 7 kap, 5 S TF har i 6 kap, MGL sin motsvarighet i flera olika lagrum. Den nya
lagtekniken har lett till att broltskatalogen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
paragrafer har utökats med brotten spioneri, obehörig befattning med hemlig
uppgifl och vårdslöshet med hemlig uppgift, 1 6 kap, 19 S MGL har under
beteckningen otillåtel offentliggörande införts de förbud som nu är upptagna i
7 kap, 5 S första och tredje styckena. Som ett nytt yttrandefrihetsbrott har i
20 S upptagits brott mot tystnadsplikt, bestående i att den som är ansvarig för
en framställning i bl, a, tryckt skrift genom offentliggörande av
framställningen åsidosätter en honom åliggande tystnadsplikt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
första slycket av 6 kap, 19 S MGL har MMU fört in förbudet att offentliggöra
allmän handling som skall hållas hemlig, MMU förklarar att det är nödvändigt,
att ett uttryckligt siraffstadgande för offentliggörande upptas i allmän lag
(jfr 6 kap, 1 S MGL), och hänvisar till en av offentlighets-och
sekretesslagsliftningskommiiién föreslagen beslämmelse härom (55 S lagen om
allmänna handlingar). Om en myndighet felaktigt har lämnat ut en hemlig
handling såsom offentlig, kan mottagaren, yttrar MMU, inte straffas, om han
publicerar den, i vart fall inte enligt 6 kap, 19 S MGL, Däremot kan den
ansvarige ijänstemannen straffas för utlämnande i sin egenskap av meddelare (8
kap, 3 S MGL), I del fall att den som publicerar handlingen och är ansvarig för
publiceringen enligt grundlagen själv har handlingen om hand som tiänsteman,
kan han enligt MMU straffas enligt den föreslagna bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
andra stycket i 19 S har förts bestämmelsen i 7 kap, 5 S iredje stycket om
förbud mol offentliggörande av vad som inte lär uppenbaras till följd av vissa
förordnanden eller förbehåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
nämner att enligt offentlighets- och sekretesslagstiftningskommitténs förslag
obehörigt offentliggörande av hemlig handling i vissa fall skall vara
strafföart även när gärningen förövas av oaktsamhet, MMU citerar därefter ett
uttalande i förarbetena till TF (SOU 1947:60 s, 252) av innebörd att när
myndighet vid utlämnande av hemlig handling har uppställt förbud eller gjort
förbehåll, för strafföarhet principiellt fordras att den ansvarige uppsåtligen
har överträtt förbudet eller förbehållet. För egen del uttalar MMU att enligt
den allmänna uppsåtspresumtionen i 7 kap, 19 S MGL den som enligt grundlagen är
ansvarig för offentliggörandet av en uppgift skall anses ha känt till den och
godtagit att den blivit offentliggjord. Härigenom har för yttrandefriheisbrotl
uppställts ett annal och vidare uppsålsbegrepp än vad som gäller enligl
allmänna regler. Som yttrandefrihetsbroit enligl grundlagen bör därför enligl
MMU:s mening inte upptas otillåtet offentliggörande som sker av oaktsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som enligt förslagel är otillåtet offentliggörande kan, förklarar MMU.
samtidigt innefatta annat yltrandefrihetsbrott. Är det andra brottet avsevärt
allvariigare, bör endast dömas för detta broll. Också i övrigt skall tillämpas
allmänna straffrättsliga regler om konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag angående brott mol lyslnadsplikt av den för en framställning ansvarige
har återgivits i den allmänna motiveringen (avsnitl 4,2),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>167</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen lill 6 kap, 20 S MGL erinrar MMU om att straff för brott
mol lystnadsplikt enligl 20 kap, 3 S brottsbalken kan utdömas inle bara vid
uppsålliga brotl ulan även när gärningen begås av oaktsamhel. Till följd av den
vid yttrandefrihetsbroit gällande uppsåtspresumtionen (7 kap, 19 S MGL) torde
det, yttrar MMU. föreligga mindre anledning att till yttrandefrihetsbrotten
hänföra även oaktsamt åsidosättande av tystnadsplikt, MMU har därför, liksom i
fråga om 6 kap, 19 S MGL, inle upptagit nägon sådan regel i sill förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissynrandena
över massmedieulredningens förslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ
och juridiska fakulteten vid Uppsala unlversitei tillstyrker att otillåtet
yttrande och otillåtet offentliggörande sammanförs och ges en enhetlig reglering
i grundlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
Juridiska fakulteten vid Lunds unlversitei aktualiserar 6 kap, 19 S MGL -
liksom moisvarande bestämmelse i 7 kap, 5 S TF - problemet vem som i första
hand skall ansvara för otillåtet offentliggörande i icke-periodisk skrift.
Ansvarig skall enligt förslagets 7 kap, 5 S vara "författaren", om
han är angiven pä skriften. Men den som olovligen trycker av en hemlig
handling, är enligt vanligt språkbruk inte "författare" till handlingen.
Möjligen kan han betecknas som utgivare, men i den egenskapen blir han inle
ansvarig enligl 7 kap, 6 S, Del bör enligl fakulteten observeras att MMU
använder ett snävt författarbegrepp, när den (s, 255) hänvisar till
upphovs-raitslagens definition. En strikt tolkning mäste sålunda leda till att
förläggaren blir i första hand ansvarig. Om meningen är att ansvarel i första
hand skall åvila den som tagit initiativet lill offentliggörandet, bör
lagtexten förtydligas, anser fakulteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
19 S kriminaliseras som yttrandefrihetsbrottel olillälel offentliggörande att
någon offentliggör, helt eller del vis, allmän handling som pågrund av vad som
sägs i 5 kap, skall hållas hemlig, yttrar 70, Del är ulan tvekan en vinning att
sådan gärning blir att bedöma som yttrandefriheisbrotl. Det bör emellertid inte
fördöljas alt vissa svårigheter kan uppslå vid tillämpningen av de uppställda
broltsrekvisilen, JO länker då främst pä rekvisitet att fråga skall vara om en
allmän handling som skall hållas hemlig. Del är inte alllid lätt att avgöra om
en handling är underkastad sekretess eller ej. Hemliga handlingar är långt
ifrån alltid åsatta s, k, hemligstämpel och det är f ö, inte säkert att en
allmän handling med sådan stämpel verkligen skulle kunna vägras utlämnad med
stöd av någon sekretessparagraf Rekvisitet "skall hållas hemlig" är
därför i själva verket ett svär-gripbarl rekvisit. Åtalas någon för otillåtet
offentliggörande, måsle yttrandefrihetsdomsiolen göra en särskild prövning av
sekretessfrågan. Domstolen bör härvid nalurliglvis nogsamt beakta
regeringsrättens och högsta domstolens praxis i jämförbara sekretessfrågor.
Men domstolen skall ändå göra en självständig prövning och del kan inle
uleslulas all domstolen vid en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sädan
kan komma lill ett resultat som skiljer sig frän regeringsrättens eller högsta
domstolens praxis. Finns fullföljdsmöjlighet till högsta dosmtolen även vid
friande dom, behöver detta dock inte inge någon betänklighet, anser JO,
Otillåtet offentliggörande har avseende endast pä hemlig allmän handling. Hos
myndigheterna finns emellertid ocksä mänga handlingar med hemligt innehåll som
ännu ej äratt bedöma som allmänna handlingar, t, ex, utredningspromemorior i
ännu ej slutbehandlade ärenden, som inte är att anse som upprättade i lagens mening,
förrän ärendet är avslutat och först då blir aUmänna handlingar på vilka
sekretessreglerna blir tillämpliga, 1 och för sig borde offeniliggörande av
sådana myndighetshandlingar med hemligt innehåll kunna bestraffas som otillåtet
offentliggörande i samma mån som offentliggörande av hemlig allmän handling.
Emellertid synes det JO stöta på i det närmasle oöverstigliga lagtekniska
svårigheter alt föra in också sådan gärning under yttrandefrihelsbroltet i
fräga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
Radio konstaterar med tillfredsställelse att brotten otillätet offentliggörande
(19 S) och brolt mot tystnadsplikten (20 S) endasl avser uppsåtligt brott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
kritiserar vad MMU yttrar i motiven lill 6 kap, 19 S MGL om alt det genom
regeln om uppsåtspresumtion i 7 kap, 19 S MGL uppställs ett annat och vidare
uppsålsbegrepp än som gäller enligt vanliga regler och att som
yltrandefrihetsbrott enligl grundlagen därför inte bör upptas otillåtet
offentliggörande som sker av oaktsamhet, JO är, förklarar han, i och för sig
enig med MMU om alt, för alt det formella ansvarssyslemel skall kunna fungera,
ciet behövs en legalpresumtion om att den formellt ansvarige har känt till
innehållet i del publicerade och varil införstådd med publiceringen,
Uppsåtspresumtionen kan emellertid inte anias sträcka sig längre än ordalagen
anger, framhåller JO, Och enligt ordalagen finns intet stöd för någon
presumtion om annal uppsåt än där sägs. Den allmänna regeln är att straffbarhet
inte inträder vid oaktsamhetshandlingar, om detta inte är uttryckligen
föreskrivet. Denna allmänna regel måste antas gälla ocksä i yttrandefrihetsmäl.
Den får enligt JO särskild betydelse när ansvar för yttrandefrihetsbroit
ifrågasätts för författare eller annan upphovsman. Del synes JO uteslutet att
fälla en författare till ansvar för otillåtel offentliggörande av hemlig
handling som skett av oaktsamhet under hänvisning lill legalpre-sumlionen all
innehållet skall anses ha offentliggjorts med hans vetskap och vilja,
Legalpresumtionen kan i sådani fall inte gärna tolkas som en presumtion för alt
offenlliggörandel skett med uppsåt i detta begrepps vanliga straffrättsliga
mening. Orden vetskap och vilja läcker inte samtliga moment i del
straffrättsliga uppsåtsbegreppei, JO instämmer därför inte i MMU:s ultalande
alt, pä grund av alt ett annat och vidare uppsåtsbegrepp än vad som gäller
enligt allmänna regler uppställts, som yttrandefrihetsbroit enligt grundlagen
inte bör upptas otillåtel offentliggörande som sker av oaktsamhet. Enligt JO:s
mening slår man in pä en farlig väg om man hävdar all legalpresumtionen i 7
kap, 19 S MGL också skall anses innebära alt oakt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>samhetshandlingar
av förläliare och annan, som är inte bara formål- ulan också realansvarig,
skall presumeras vara uppsåtshandlingar. Vad nu sagts gäller enligt JO i
tillämpliga delar ocksä broll mot tystnadsplikt enligl 6 kap, 20 S MGL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Tysinadspliktskommittén</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3 S första stycket LOFT kan hemlig uppgift under vissa betingelser ställas till
förfogande för behöriga ändamål, och därvid kan den myndighet som förfogar över
uppgifien ställa upp förbehåll som inskränker mottagarens rätt att utnyttja
uppgiften. Enligt 22 S LOFT skall brottsbalkens beslämmelser om åtal och
påföljd för broll mot tystnadsplikt gälla även broll mol sädant förbehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om åtal och påföljd för brott mot förbehåll enligl 3 S första styckei LOFT fär,
yttrar TK, lillämpning vid publicering genom massmedium endast om MGL(resp,
TFjgerstöd däråt. Enligt 6 kap. 19 S MGL skall vissa fall av publicering i
strid med förordnanden eller förbehåll betraktas som otillåtet
offentliggörande, bl, a, publicering av något som på grund av myndighets
förbehåll vid utlämnande av hemlig handling inte får uppenbaras. Härmed
börenligt TK:smeningjämställas publicering i strid med förbehåll som myndighet
hargjort vid lämnande av uppgift som är belagd med tystnadsplikt, TK
föreslårdärföratt 6 kap, 19 Sandra styckei MGL skall tillföras en beslämmelse
enligl vilken del är brottsligt att offentliggöra sådant som enligl myndighets
förbehåll vid lämnande av uppgift som är belagd med lystnadsplikt inte får
uppenbaras (se bilaga 3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TK
återger MMU:s ytirande angående kravet på uppsåt vid olillälel offeniliggörande,
TK erinrar härefter om alt regeln om uppsåtspresumtion innebär endasl att den
ansvarige skall anses ha känt till innehållet i det som publiceras och samtyckt
till publiceringen, 1 fråga om del förhållandet att uppgiften var hemlig gäller
allmänna uppsålsregler, yttrar TK, Domstolen skall med andra ord till grund för
bedömandet lägga det - verkliga eller blott antagna - faktum, att den ansvarige
har tagit del av den publicerade framställningen, och får på grundval härav
bedöma uppsålsfrågan i övrigi. Kan man vara säker pä att den ansvarige, om han
verkligen hade läst framställningen, måsle ha förstått att uppgiften var
hemlig, skall han dömas för uppsåtligt brott, annars inte. Det är på grund
därav, om bestämmelsen om otillåtet offentliggörande i enlighet med MMU:s
förslag kommer att gälla endast uppsålliga publiceringsbrott, enligt TK
angeläget ati en myndighet, som lämnar ut en hemlig uppgift under förbehåll,
försöker bringa förbehållet till den persons kännedom som är ansvarig för den
skrift vari uppgiften kunde tänkas bli publicerad, I det vanliga fallet att en
uppgift lämnas till en vid en periodisk skrift anställd journalist bör
exempelvis myndighelen se till all förbehållet ddgives skriftens utgivare,
Samma gäller tydligen andra fall av förordnanden eller förbehåll som åsyftas i
6 kap, 19 S MGL yttrar kommittén avslutningsvis.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena
över tystnadspliktskonunitténs Jörslag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
framhåller alt tystnadsplikter som följer av förordnande av domstol eller
förundersökningsledare med stöd av bestämmelser i bl, a, rättegångsbalken av TK
inle har tillagts företräde framför meddelarskyddet. Om en uppgift som omfattas
av sådan tystnadsplikt, publiceras i massmedier synes annal ansvar inte kunna
komma i fråga än ansvar för den tryckfrihetsansvarige jämlikt 7 kap, 5 Stredje Slycket
TF(6 kap, 19 SMGL)förotillätetoffentliggörande, Meddelare av sädan uppgift, underkasiad
tystnadsplikt enligt förordnandet eller förbehållet, går helt fri från ansvar.
Varken den nu varande TF eller den föreslagna MGL medger genombrott av meddelarskyddet
annat än för brott mot förfaltningsreglerad tystnadsplikt; i TF ställs därvid
t, o, m, krav på lag. Att domstols förordnande inte innefattar en
författningsreglerad tystnadsplikt lorde stå helt klart och bekräftas också av
den använda terminologin i 6 kap, 19 och 20 SS MGL, Del kan enligt JK på goda
grunder ifrågasättas om den här beskrivna avvägningen mellan lystnadsplikt och
meddelarskydd är riktig. Den generella ansvarsbefrielsen för meddelare framsiår
som märklig med hänsyn till de många vikliga skyddsinlressen som domstols
förordnande etc, är avsett att värna. En korrektare avvägning vore enligt JK:s
mening att låta meddelarskyddet vika, om inte generellt sådock i fall däreit
sådant skyddsiniresse som omfattasav t ill-lämpningslagen till 8 kap, 4 S MGL
föreligger. Som ett ytlerligareskäl föralt inskränka meddelarskyddet kan
åberopas all det motsvarande problemet vid handlingssekreiess, dvs, frägan om
ansvar för meddelare som i strid mot förbehåll enligl sekretesslagen (56 S förslagel
lill lagom allmänna handlingar) utlämnar handling lill massmedierna, lösts
genom all meddelarskyddet får vika (jfr MMUs. 110 och 118). Det kan inie vara
rimligt att låta tvä helt motstridiga principer gälla beroende pä om den lill
massmedierna överbringade informationen är nedlagd i ett dokument eller inle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TK:s
förslag lill ändrad lydelse av 6 kap, 19 S MGL kommenteras av MMU. Enligt 3 S LOFT
kan, förklarar MMU, myndighet ålägga tystnadsplikt för den som mottar uppgift
om tystnadspliklsbelagd omständighet. Om den tystnadspliktige röjer uppgiften i
ett av de i MGL angivna medierna för vilkel han själv är ansvarig, kan han
dömas enligt 6 kap, 20 S MGL för brotl mol tystnadsplikt. Som jämförelse nämner
MMU alt, om den tystnadspliktige i stället lämnar uppgiften säsom meddelare,
åtgärden faller under 8 kap, 4 S MGL och meddelaren dä kan fällas till ansvar'för
brott mot tystnadsplikt under förutsätining alt hans tystnadsplikt angivits i
den särskilda tillämpningslagen. Skäl att uppta en särskild bestämmelse i 6
kap, 19 S MGL anser MMU därför inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf anges i vilka fall otillåtet offentliggörande i tryckt skrift är
all anse som iryckfrihetsbrott, MMU:s förslag alt i fortsättningen inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skilja
mellan sädana brotl som utgör otillåtet yttrande och sådana som innebär Olillälel
offentliggörande har goda skäl för sig, liksom tanken att i grundlag namnge och
beskriva de brott mot rikets säkerhet som innefattar olillälel offentliggörande.
Enligt min mening finns emellertid inle tillräcklig anledning att nu göra den
ganska omfatiande omarbetningen av 7 kap, TF som förslagets genomförande skulle
påkalla. Vad jag i den allmänna motiveringen (avsnitt 7,2) har föreslagit om
all i vissa fall låta brotl mot tystnadsplikt ulgöra iryckfrihetsbrott kräveremdlertid
ändring i 7 kap, 5 S TF, Därvid bör paragrafen omredigeras och i punkter ange
de fall då tryckfrihets-brott kan föreligga. Av paragrafens inledning bör, i
korrespondens med uttryckssättet i 4 S, framgå att dessa gärningar är att
räkna som otillåtet offentliggörande i tryckt skrift och att de kan bestraffasendasi
om de är sirafföara ocksä enligt vanlig lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del inom justitiedepartementet utarbetade förslaget till ny lydelse av 7 kap, 5
S gäller försia punkien brotten mol rikets säkerhet och upptar i allt
väsentligt den bestämmelse som nu finns i paragrafens andra stycke. Till andra
punkten har flyttats den beslämmelse om förbud att offentliggöra hemliga handlingar
som nu bildar första stycket, I tredje punkten åierfinns den nya bestämmelsen
om brott mot tystnadsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om brotl mot tystnadsplikt har jag redan kommenterat i avsnitt 7,2, Som jag
nämnde där bör ansvaret begränsas dels sä all det gäller enbart lystnadsplikter
som åvilar den ansvarige publicisten själv, dels så att för överträdelse av
sådan lystnadsplikt straff kan följa endast i den män tystnadsplikten omfattas
av den särskilda lag som avses i 7 kap, 3 S första styckei 3, Ansvaret för
överträdelse av tystnadsplikt är alltså lika vidsträckt vare sig nägon meddelar
uppgiften till annan för publicering eller väljer att själv svara för
offentliggörandet i skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått föreslår jag inte någon motsvarighet lill nuvarande tredje stycke i
paragrafen om röjande av sådant som enligl domstols eller undersökningsledares
förordnande eller myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän handling inte
får uppenbaras. Inte heller harjag tagit upp TK:s förslag om att offentliggörande
i strid med förbehåll av myndighet, när uppgift om tystnadsbelagd omständighet
lämnas ut, skall anses som särskilt tryckfriheisbrott. Min ståndpunkt skall ses
mot bakgrund av den nya bestämmelsen i 5 S punkt 3 om alt broll mot
tystnadsplikt kan vara iryckfrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den,
till vilken ett förordnande eller förbehåll av det slag varom nu är fråga har
riktats, har härigenom ålagts en tystnadsplikt. Om nu den tystnadspliktige
röjer en uppgift i strid med förordnandet eller förbehållet i en skrift för
vilken han är tryckfrihetsansvarig, kan han med stöd av bestämmelsen i punkt 3
lagforas för tryckfrihetsbroti - när inle redan punkt 2 är tilllämplig. Någon
särskild ansvarsbestämmelse i 5 S är alltså så lill vida överflödig. En
förutsättning för att punkt 3 skall vara tillämplig är dock givetvis alt lyslnadsplikt
vid överträdelse av förordnande eller förbehåll är upplagen i den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
lyslnadspliktslagen enligt punkien. Jag har föravsikl att senare föreslå all lyslnadspliktslagen
tillförs en bestämmelse härom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A
v regeringsformen följer, som lidigare harnämnis, att endasl lystnadsplikt som
grundas på författning, i regel lag, kan göras gällande av del all manna. Med
anledning av vad JK har uttalat om lyslnadsplikt varom domstol eller förundersökningsledare
förordnar vill jag framhålla all tystnadsplikt som är beroende av myndighets
förordnande i det särskilda fallet måste anses i RF:s mening grundad på lag
(författning), om förordnandet meddelas med stöd av bestämmelse i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>All
låta den ansvarige publicisten, utöver ansvaret för den egna tystnadsplikten,
svara för offentliggörandet ocksä av uppgift som har omfattats av förbehåll,
riktal till publicistens uppgiftslämnare. skulle enligl min bedömning leda lill
komplikationer. En komplikation sammanhänger, som TK:s uttalanden ger vid
handen, med prövningen av uppsåtsfrågan. En annan gäller del förhållandet att
åtalet mol publicisten i det tänkta fallet svårligen skulle ha kunnat
genomföras utan att frågan om vem som är den åtalades sagesman fick väckas i målel.
Detta i sin lur skulle ha krävt ett undanlag från den regel som jag i överensslämmelse
med gällande rält har lagil upp i 3 kap, 2 S TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förutsättning för all man i enlighet med mitt förslag skall kunna avstå frän en
särskild bestämmelse om ansvar för publicering av uppgift som omfattas av
förordnande eller förbehåll är självfallel all garantier skapas för att inte
förordnanden och förbehåll varom nu är fråga blir verkningslösa i förhällande lill
publicering i tryckt skrift, Endasl om sådana garanlier finns kan man räkna med
att myndigheterna är villiga att i särskilda fall lätta pä den muntliga eller
skriftliga sekretessen, nägot som kan ligga inte minsl i pressens iniresse. En lillräcklig
spärr åstadkoms emellertid enligl min mening genom alt de ifrågavarande
tystnadsplikterna, enligt vad jag nyss sade, förs in i den särskilda lagen enligl
7 kap, 3 S TF, Härigenom fär de verkan också för sådana meddelanden lill pressen
m, fl, för vilka meddelaren inle har publiceringsansvar, Såviii gäller hemliga
handlingar blir med denna lösning rättsläget för den som har mottagit
handlingen entydigt: han får aldrig i strid med förbehållet vare sig lämna
handlingen vidare eller meddela dess innehåll lill annan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag vill tillägga att myndighei,
som tvekar alt lämna ut hemlig handling eller tystnadsbelagd uppgift ät exempel
vis journalist vid tidning, efter överenskommelse med den ansvarige utgi våren
kan rikta förbehåll till denne,eventuellt vid sidan av ett förbehåll lill
journalisten. Överträds förbehållet, kan i så fall åtal väckas för iryckfrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
MMU anserjag all iryckfriheisansvarel för offentliggörande av hemlig handling
och för broll mot tystnadsplikt bör vara begränsat till uppsålliga gärningar.
Angående innebörden i uppsåtsbegreppei vill jag hänvisa till de uttalanden som
under remissbehandlingen har gjorts av JO och TK, Det bör tilläggas alt oaklsaml
åsidosättande av tystnadsplikt i irycki skrift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
komma alt slraffas enligl punkt I i paragrafen; bland de där åsyftade brolien
ingår värdslöshei med hemlig uppgift och landsskadlig vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämplig
strafföeslämmelse i lag vid brolt mol tystnadsplikt äri allmänhel 20 kap, 3 S
brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
gäller punkt 2 vill jag med anledning av vad juridiska fakulteten vid Lunds
universitet har yttrat beröra frågan om ansvar när någon i icke-periodisk
skrift olovligen trycker av en hemlig handling. Av förarbetena till TF (SOU
1947:60 s, 155) framgär att, om den hemliga handlingen inteendast aren underordnad
detalj i den skrift där den har tryckts av, såsom författare skall anses den
person som har förfiitlat den hemliga handlingen. Om annan än förfallaren lar
initiativet till handlingens tryckning, kan han beroende på omständigheterna
bli tryckfrihetsansvarig för offenlliggörandel säsom förläggare eller såsom den
som har tryckt eller annars mångfaldigal skriften. Är han blott utgivare,
svarar han däremot endast undantagsvis för tryckfrihetsbrott. Han kan
emellertid likväl komma alt slraffas, nämligen om han kan sägas ha lämnat ut
handlingen eller ha tillhandahållit den i strid med myndighets förbehåll vid
utlämnande av handlingen. Ansvaret, som inte gäller tryckfrihetsbrott, grundas
då pä bestämmelsen i 7 kap. 3 S 2 TF. Jag kan hänvisa till vad jag har yttrat
vid denna paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
2 i paragrafen avser endast avtryck av handlingen, helt eller delvis.
Återgivande pä annat sätt i irycki skrift av innehållel i hemlig handling är
alt anse som otillåtet offentliggörande endast om det utgör brott mot rikels
säkerhet eller innebär åsidosättande av en tystnadsplikt som åvilar den
ansvarige publicisten och som är upptagen i den särskilda lystnads-plikislagen
enligt 7 kap, 3 S 3, Liksom TK anserjag att det endasl i särskilda
undantagsfall kominer i fråga att i denna lag som särskild punkt uppta
tystnadsplikt angående innehållet i hemlig handling. Vidare är del enligt min
mening inte möjligt alt med offentliggörande av allmän handling som är hemlig
jämställa publicering av ulkasi och promemorior som har samma innehåll men som
inte är att anse söm allmänna handlingar enligl reglerna i 2 kap, TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ansvarenligt
punkt 2 kan drabba även annan än den som inom myndighet haren hemlig handling
om hand, t, ex, utgivarenaven tidning vars redaktion har kommii i besittning av
handlingen. Jag har för avsikt att i lagen om allmänna handlingar föreslå en beslämmelse
som generellt strafföelägger otillåtet offentliggörande av allmän, hemlig
handling. Liksom MMU vill jag emellertid erinra om att ansvar inle kommer i
fråga, såvida beslut om att lämna ut handlingen såsom offentlig har fattats av
myndighet, även om beslutet skulle vara klart felaktigt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf har endasl gjorts en jämkning i andra slycket som följd av den
ändrade punkinumreringen i broltskatalogen i 4 S-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
ges nu föreskrifter om utgivningsförbud för periodisk skrift då riket befinner
sig i krig, MMU har föreslagit att möjligheten att meddela utgivningsförbud
skall upphävas. Enligt min mening bör ställning till denna fråga tas först
sedan förslag från den av mig förulskickade utredningen om en ytlrandefrihetsgrundlag
föreligger, 1 avvaktan härpå föreslår jag, förutom en ändring av hänvisningen
till 5 S, att grov obehörig befallning med hemlig uppgift nämns vid sidan av
spioneri såsom sädant otillåtet offentliggörande som kan föranleda
utgivningsförbud. Ändringen är betingad av den begränsning av begreppet
spioneri enligt brottsbalken som jag har nämnt under 3 S i detta kapitel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
kap. IS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande 1 S första stycket svarar för tryckfrihetsbroti genom periodisk
skrift den som hos chefen för justitiedepartementet var anmäld som utgivare,
när skriften utkom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår endast den ändringen att orden "chefen för justitiedepartementet"
i första stycket utgär. Ändringen är en konsekvens av mitt förslag till ändring
i 5 kap, 4 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första stycke föreskrivs f n, följande. Fanns inte utgivningsbevis,
när skriften utgavs, eller var utgivare, som enligt 1 S första styckei har alt
svara, enligl 5 kap, 2 S inte längre behörig eller hade hans uppdrag eljest
upphört, svarar skriftens ägare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departemenlsförslaget har hänvisningen lill 5 kap, 2 S slopats. Ändringen är en
konsekvens av förslaget till ändring i 5 kap, 2 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf har ordet "boktryckare" bytts ut mot "den som
tryckt skriften". Ändringen beror på den föreslagna vidgningen av TF:s
tillämpningsområde till andra skrifter än tryckta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafen har orden "boktryckare" och "boktryckeri" bytts ul.
Angående skälen lill delta fär jag hänvisa till vad jag har anfört under 3 S-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen, som handlar om författares ansvar för irycki skrift som inte är
periodisk, har hänvisningen till 3 kap, 3 S ändrats lill alt avse 2 S, Enligl
förslaget till 3 kap, 2 S kan författare uppges på skrift, förulom med sitt
namn eller sin allmänt kända pseudonym, med en känd signatur. På grund härav
har i andra meningen av förevarande paragraf tillagts ordel signatur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
paragrafens första och iredje stycken har ändringar gjorts av samma innebörd
som de som har vidtagits i 5 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>I </span><span style='font-family:Verdana'>fjärde stycket har ordet
"boktryckare" utmönstrats. Angående skälen till detta fär jag hänvisa
till 3 S, Ändringen har föranletl att lydelsen även i övrigt jämkas någol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har ordet "boktryckaren" ersatts av termen "den
som tryckt skriften". Jag lår hänvisa lill vad jag har anfört under 3 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap. I S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf föreskrivs att justitiekanslern skall vaka över att de gränser
för tryckfriheten som anges i TF inte överskrids. Angående skälen till all
denna uppgift harflyttalsfrån chefen förjustitiedepartementel till justitiekanslern
får jag hänvisa till den allmänna motiveringen (avsnitt 7,4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
2 S ges f n, bestämmelser om att chefen för juslitiedepariementel kan hos JK
anmäla tryckfrihetsbrott för ätal och all JK även ulan sådan anmälan fär väcka ätal
för sädant brotl, om del hör under allmänt ålal. Vidare anges att JK är
åklagare i fråga om annal brott mot TF än iryckfrihetsbrott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
2 S departementsförslaget föreskrivs i ett försia stycke att JK är ensam
åklagare i mål om iryckfrihetsbrott och alt annan myndighei än JK eller rätten
inte fär besluta om förundersökning eller om tvångsmedel med anledning av
misstanke om sådant brott. Det anges emellertid all det sagda inte gäller om
annat föreskrivs i TF, Undanlaget syfiar på de regler jag föreslår om tagande i
beslag och förvar av skrift. Enligt förslaget lill 10 kap, 2 S fär i vanlig lag
föreskrivas all även allmän åklagare kan förordna om beslag i begränsad
utsträckning, 1 10 kap, </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>S finns både nu och enligl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>departementsförslaget
beslämmelser om rätt för militär befattningshavare all ta uppviglingsskrift i
förvar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Soinjagharuivecklat
närmare i den all manna moti veri ngen (avsnitt 7,4) bör TF innehålla en beslämmelse
om att regeringen får anmäla tryckfriheisbrott t ill allmänt åtal. Vidare anserjag
i likhet med MMU att det i lag bör få föreskrivas att allmänt åtal för iryckfrihelsbroil
får väckas endast efter regeringens medgivande, Beslämmelser av denna innebörd
har tagits upp som ett andra stycke i paragrafen. En anmälan till JK enligt
andra stycket innebär ingen skyldighet för denne att väcka åtal, JK skall
alllid självsiändigl pröva åtalsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har lidigare (avsnitl 7,3) förordai att vid tryckfrihetsdomstol skall handläggas
inle som nu bara mäl som rör tryckfrihetsbrott ulan även mäl angående brott som
gäller meddelande eller anskaffande av uppgifter för publicering. Jag har
därvid ultalal mig för att JK skall vara åklagare även i dessa mål. En
bestämmelse härom har tagits in i tredje styckei av 2 S,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
del nuvarande andra siycket finns en föreskrift om att JK är åklagare i fråga
om annal broll mol TF än iryckfrihetsbrott. De brotl som avses här är inle bara
överträdelser av de beslämmelser som ar meddelade angående tryckfrihetens
utövning (3 kap, 5 S, 4 kap, 2 S andra slycket, 5 kap, 12-14 SS och 6 kap, 3 S TF)
ulan även vissa ämbetsbrott, som obehörigt hindrande av skrifts tryckning och
spridning eller vägran att lämna ul allmän handling som är offentlig (SOU
1947:60 s, 261), Den 1 januari 1976 har de tidigare bestämmelserna om
ämbetsbrott ersatts med andra sirafföeslämmelser, bland vilka de som avser
myndighetsmissbruk och vårdslös myndighetsutövning (20 kap, I S brottsbalken)
här kommer i fråga, JK:s befallning med de brolt som jag nu har nämnt bör bestå
och omfatta även överträdelse av del föreslagna efterforskningsförbudel (3 kap,
4 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de broll som avses i det föreslagna tredje slyckel bör även
polismyndighet och allmän åklagare kunna inleda förundersökning. Främst föreliggerett
sådant behov i frägaom brotl som gälleranskaffandeav uppgift för publicering.
När misstanke om sädant brott uppkommer, måsie förundersökning få bedrivas
efter vanliga regler lill dess del blir klart alt målet skall handläggas som
tryckfrihetsmål och JK inträder som förundersökningsledare, Nägon motsvarighet
till förbudet i första slycket för annan än JK att besluta om förundersökning
eller annan åtgärd med anledning av misstanke om tryckfrihets-brott hardärför inle
tagits upp i tredje slycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fräga om JO:s befogenhet all väcka åtal för brott som rör tryckfriheten
uttalades i förarbetena lill TF (SOU 1947:60 s, 261) att den ålalsrätt som
genom stadgandet i nuvarande 9 kap, 2 S andra stycket har förbehållits JK
självfallet inte utesluter den på beslämmelser i RF grundade ålalsrätt som
tillkommer riksdagens ombudsmän. En särskild bestämmelse härom ansågs obehövlig
vid TF:s tillkomst. Jag vill i sammanhanget erinra om all det i 96 S i 1809 ärs
RF föreskrevs all riksdagens ombudsmän skulle i egenskap av riksdagens ombud
och efter den instruktion som riksdagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utfärdade
för dem ha tillsyn över lagar och författningars efterievnad i vad de skulle tillämpas
av dem som var underkastade ämbetsansvar samt åtala dem som i sin
ämbetsutövning hade begått någon olaglighet eller underiåtit att behörigen
fullgöra sina ämbetsplikter. I den nya RF:s 12 kap. 6 S föreskrivs i förevarande
hänseende att riksdagen väljer en eller fiera ombudsmän att i enlighet med
instruktion som riksdagen beslutar utöva tillsyn över till-lämpningen i offentiig
verksamhet av lagar och andra författningar. Vidare anges att ombudsman fär
föra talan i de fall som anges i instruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
6§ lagen (1975:1057) med instruktion för justitieombudsmännen föreskrivs
numera att ombudsman fär som särskild åklagare väcka åtal mot den som står
under hans tillsyn och som har begått brottslig gärning genom att åsidosätta
vad som åligger honom i tiänsten eller uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har föreslagit en särskild föreskrift (12 kap. 1 S andra stycket MGL) om
riksdagens ombudsmans tillsyn och rätt att föra talan i frågor som avses i MGL.
Enligt förslaget skall därom gälla vad som föreskrivs i RF och instruktionen
för ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JO
har i sitt remissyttrande uttalat att JO jämsides med JK självklart alltjämt
bör utöva tillsyn över att de myndigheter och tiänsteman som står under JO:s
tillsyn i sin verksamhet efteriever de bestämmelser i en massmediegrundlag som
de har att rätta sig efter. Det har alltid varit ålagt JO som en särskilt
viktig uppgift att övervaka TF:s efterievnad i den offentliga verksamheten. JO
bör då också äga föra talan som åklagare i sädana mål som mål om tillämpningen
av 6 kap. 19 och 20 SS, 8 kap. 3, 4 och 5 SS samt 10 S MGL vad gäller obehörig
efterforskning. Den omständigheten att sådana mål enligt förslaget överflyttas
från allmän domstol till yttrandefrihetsdomstolen bör inte fä med föra att JO:s
talerätt upphör. Närdet gäller "rena" yttrandefrihetsbrott bör
däremot liksom f n. är fallet JK vara exklusivt behörig som åklagare, förklarar
JO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör JO:s tillsyn över tillämpningen av TF:s regler och talerätt i
frågor som avses i TF även i fortsättningen regleras närmare i instruktionen
för justitieombudsmännen. 1 TF bör därför endast en erinran om denna tillsyn
och talerätt tas in. 1 principiell överensstämmelse med gällande rätt bör JO:s
befogenheter i detta hänseende avse andra brott än tryckfrihetsbrott. En sådan
erinran har tagits in i tredje slycket. Det ankommer på riksdagen att ta
ställning till de ändringar som kan vara påkallade i instruktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gällande
rän</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf innehållerbestämmdserom tid för preskription av allmänt åtal för tryckfriheisbrott.
1 första stycket föreskrivs sålunda att sådant åtal skall väckas inom sex
månader, sedan skriften har utgivits och gransk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsexemplar
av skriften enligt 4 kap, 7 S TF har avlämnats. Väcks åtalet inte inom denna
tid, är skriften fri frän sådant åtal. Utan hinder av det sagda fär dock, sedan
allmänt ålal har blivit väckt inom nämnda tid, nytt åtal väckas mot annan som
är ansvarig för brottet. Några moisvarande regler gäller inte för enskilt åtal
(jfr 9 kap, 4 S TF),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens andra stycke anges att vad i lag är stadgat om tid, inom vilken
brott skall beivras förall straff inte skall anses förfallet,gälleräven i fräga
om tryckfriheisbrott. Bestämmelsen hänvisar således lill brottsbalkens allmänna
preskriplionsregler(35 kap,),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieuiredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I MMU:s
förslag till föreskrift om preskription av allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott
i skrift görs skillnad mellan periodisk skrift och annan. För förslnämnda
kategori är tiden satt lill sex månader från det skriften utgavs,dock inte från
tidigare dag än den då ulgivningsbevis meddelades. Beträffande icke-periodisk
skrift gälleratt allmänt åtal skall väckas inom ett är från del skriften utgavs.
Har allmänt åtal väckts inom tid som nu sagts, färenligi förslagel nytt ätal
väckas mot annan som är ansvarig för brottet (12 kap, 3 S MGL),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
motsvarighet till 9 kap, 3 S andra stycket TF föreslår MMU i fråga om åtal
förbrott enligt MGLen hänvisning( 12 kap, 9 S MGL) till vad som annars är
föreskrivet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Remissyltrandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK
anmärker att det av motiven framgår att den föreslagna skillnaden i
preskriptionstid i fräga om periodiska och andra skrifter, dvs, sex månader
resp, ett är, beror pä att svårigheterna att fastställa utgivningsdagen kan
förväntas bli större i fråga om de icke periodiska, JK ddardenna bedömning.
Motsvarande svårigheter kan emellertid förväntas även i fråga om periodiska
skrifter för vilka utgivningsbevis saknas,'JK föreslår därför att den kortare
preskriptionstiden begränsas att gälla bara framställning i periodisk skrift
för vilken utgivningsbevis finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i TF och MMU:s förslag om nyll åtal mol annan ansvarig för tryckfrihetsbrott
tas upp av Stockholms lingsrän som starkt ifrågasätter om del verkligen är
rimligt att preskriptionsavbrott skall anses ha skett när fel person har
instämts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om preskription av allmänt åtal för tryckfrihetsbroti måste ändras, om som jag
föreslår skyldigheten att lämna granskningsexemplar upphör. Jag kan ansluta mig
till MMU:s förslag i denna del, vilkel har lämnats utan erinran av det stora
flertalet remissinstanser. Det påpekande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
JK har gjort bör beaktas vid utformningen av bestämmelsen. Däremot är jag inte
beredd att föreslå slopande av den regel som gör det möjligt all väcka nytt ätal
mot annan ansvarig för skrift än den som från bötian har åtalats för tryckfriheisbrott.
Syftet med den särskilda regeln om åtalspreskription är att det med hänsyn lill
att tryckta skrifter är föremål för speciell tillsyn inom en förhållandevis
kort tid bör stå klart, om ingripande mol skriften kommer till stånd (se prop,
1948:230 s, 184), Tanken är uppenbariigen att del är det tryckta ordet som
skall skyddas genom den särskilda preskriptionsregeln, inte den som har begått tryckfrihetsbroti,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med del anförda föreslär jag alltså att i första stycket föreskrivs
att allmänt åtal för tryckfrihetsbrott skall väckas, i fråga om periodisk
skrift för vilken vid utgivningen gällde utgivningsbevis inom sex månader och i
fräga om annan skrift inom ett är frän det skriften utgavs, vid påföljd att
skriften eljesi är frän sädant ätal fri. Bestämmelsen om nytt åtal mot annan
ansvarig bör kvarstå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till brottsbalkens terminologi förordar jag en jämkning av ordalydelsen
i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
ätal för tryckfrihetsbroti har väckts eller ansökan hos rälten har gjorts om
skriftens konfiskering, kan enligl denna paragraf förordnande enligt 1 S om
beslag och utgivningsförbud meddelas av chefen för justitiedepartementet, om
brottet hör under allmänt ätal. Chefen för justitiedepartementet fär också
uppdra åt tryckfrihelsombud att meddela förordnande om beslag, Nägot sådani
uppdrag har inte getts (se instruktionen (1974:705) för tryckfrihelsombuden),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
MMU:s förslag ersätts konfiskering av förverkande. Exemplar av tryckt skrift fär
förverkas endast om skriften innefattar yltrandefrihetsbrott, om ej annat framgär
av grundlagen (10 kap, I S MGL), Förekommer skälig anledning att beslul om
förverkande pä grund av yttrandefrihetsbroit kan komma att meddelas, kan
förordnas om beslag (12 kap, 5S MGL), Hör yltrandefrihetsbrott under allmänt
åtal, fär JK förordna om beslag som nyss sagts, 1 lag kan föreskrivas att även
allmän åklagare skall ha befogenhet att förordna om beslag inom sitt
verksamhetsområde (12 kap, 6S MGL), Enligl MMU bör lämpligen endasl åklagare i
chefsställning anförtros sädan behörighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i den allmänna motiveringen förordat att tillsynen över tryckfriheten
anförtros åt JK, 1 enlighet härmed har i 10 kap, 2 S departementsförslaget den
ändringen gjorts att JK - i stället för chefen för justitiedepariementet - lär
möjligheten att meddela förordnande enligt 10 kap, 1 S TF om beslag och
utgivningsförbud.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefen
för justiliedepartemeniel kan f n. uppdra ät tryckfrihetsombud att meddela
förordnande om beslag. Motivet till denna ordning är att snabbare ingripande i
vissa fall skall bli möjligt. Uppdraget kan begränsas på olika sätt. Något
sådant uppdrag har dock inle getts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
är givet att slopande av tillsynsorganisationen med tryckfrihetsombud och
granskningsexemplar minskar möjligheterna att snabbt gripa in mot skrifter som
innefattar tryckfrihetsbrott. En omständighet alt beakta är också att TF enligt
departementsförslaget görs tillämplig pä stencilerade och därmed jämställda
skrifter. Jag anser därför att det liksom nu bör finnas möjlighet att anförtro
åt något lokalt organ att förordna om beslag av skrift som innefattar
tryckfrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har föreslagit att allmän åklagare i lag skall kunna ges behörighet att besluta
om beslag på skrift som innefattar vad som i TF motsvaras av tryckfriheisbrott.
Förslaget har godtagits vid remissbehandlingen. Även jag kan ansluta mig till
det. Som MMU har anmärkt bör sådan behörighet lämpligen anförtros endast
åklagare i chefsställning. Liksom nu kan uppdraget begränsas, exempelvis till
vissa tryckfrihetsbrott. I enlighet med vad MMU har föreslagit har i 10 kap. 2 S
föreskrivits att allmän åklagares förordnande om beslag gäller endast inom
dennes verksamhetsområde. Jag vill erinra om att en motsvarande bestämmelse nu
finns i 10 kap. 7 S TF för tryckfrihetsombudens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket föreskrivs f n. att förordnande, som avses i 2 S, inte får
meddelas senare än en vecka efter det skriften har utgivits och granskningsexemplar
av skriften enligt 4 kap. 7 S TF har avlämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande andra stycket skall, då tryckfrihetsombud förordnat om beslag,
anmälan därom jämte ett exemplar av skriften skyndsamt insändas till chefen för
justitiedepartementet. Denne har att genast pröva, om beslaget skall bestå. Har
enligt vad som stadgas i 10 kap. 11 S tryckt skrift tagits i förvar, skall så
snart ske kan chefen för justiliedepartemeniel pröva, om sktiften skall läggas
under beslag. Beslut därom lär meddelas utan hinder av första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
har i sitt förslag inte tagit upp någon motsvarighet till första stycket. Någon
erinran mot detta har inte gjorts under remissbehandlingen. Det är uppenbart
att bestämmelsen i första stycket inte kan stå kvar, när den särskilda
tillsynsordningen med granskningsexemplar upphör. Ävenjag förordar därför att försia
stycket ulgår. Denna lösning innebär alt den särskilda preskriptionsregeln i 9
kap. 3 S kommer all gälla. Förordnande enligl 10 kap. 1 S om beslag och
utgivningsförbud kan därmed inte meddelas, sedan tiden för åtals väckande har
gått ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skyldigheten
enligt andra stycket för tryckfrihetsombud alt anmäla förordnande om beslag
och för chefen för justitiedepartementet alt pröva denna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärd
bör ersättas av motsvarande skyldigheter för allmän åklagare och JK. Vad
anmälan skall innehålla bör regleras i annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
om prövning med anledning av beslul alt ta tryckt skrift i förvar har samband
med 10 kap. 11 S TF, och jag föreslär därför att den tas in i 10 kap. 12 S, som
behandlar anmälan om sådan tvångsåtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
justitieministern har förordnat om beslag eller fastställt beslag varom
tryckfrihetsombud har förordnat, skall enligt paragrafen i dess nuvarande
lydelse skriften med underrättelse om beslaget genast överiämnas till JK. Är
inte ätal väckt eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom tvä
veckor, sedan JK mottog underrättelsen, är beslaget samt, om utgivningsförbud
är förenat därmed, även förbudet förfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
chefen för justiliedepartemeniel enligl departementsförslaget inte längre skall
förordna om eller fastställa beslag bör paragrafen inte avse annat än den tid,
inom vilken ätal skall vara väckt för att beslag och utgivningsförbud inte
skall förfalla. Jag föreslår därför att, när JK har förordnat om beslag eller
fastställt beslag varom allmän åklagare har förordnat, åtal skall vara väckt
eller ansökan om konfiskering av skriften gjord inom två veckor, sedan JK
meddelade beslutet. Vidare bör det föreskrivas alt, om så inte sker, beslag och
utgivningsförbud förfaller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har den bestämmelse, som rör beslag varom tryckfrihetsombud har
förordnat, lätt utgå. En motsvarighet till bestämmelsen såvitt gäller allmän
åklagares förordnande om beslag har tagits in i 10 kap, 2 S deparlemenisförslagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra slycket har den ändringen gjorts att ordel "boktryckeri" bytts ul
mol "den som irycki skriften". Jag kan hänvisa lill vad jag har
anfört under 8 kap, 3 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>GäUande
räll</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf anger förutsättningarna för alt tryckt skrift skall fä tas i förvarav militärbefaltningshavare,
Aniräffas vid avdelning av krigsmaklen tryckt skrift, som uppenbart innefattar
sådan enligt 7 kap, 4 S TF slrafföar uppvigling att krigsman därigenom kan
förledas åsidosätta sin tiänstepliki.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fär
skriften efter beslut av befattningshavare, som enligt lag har bestraffningsrätt
över personal vid avdelningen, i avbidan pä förordnande om beslag tagas i
förvar. Är fara i dröjsmål, får även ulan sädant beslut åtgärd som nu har sagts
vidtas av annan befattningshavare av officers eller u:-iderofficers grad.
Anmälan därom skall dock skyndsamt göras hos befattningshavare som först sagts,
och denne har att genast pröva, om skriften skall kvarbli i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan nämnas att moisvarande bestämmelser för andra skrifter än sädana som är
framställda genom tryckpress finns i lagen (1949:165) ang, beslag å vissa
skrifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Massmedieuiredningen
och remissyiirandena</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU
tar i sitt förslag upp en bestämmelse (12 kap, 8 S MGL) som innebär en viktig
begränsning i möjligheten att ta skrift i förvar. Endast om riket är i krig
eller krigsfara får detta ske. Enligt förslaget skall det i vanlig lag anges
vilka befattningshavare utöver de bestraffningsberätligade som får besluta om
förvarstagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
från MMU i denna del uppmärksammas endast i två remissyttranden.
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar anser all de nuvarande möjligheterna
för militär befattningshavare att ta i förvar uppviglande skrifter i fredslid
är föråldrade. Effekten av en sådan åtgärd torde så gott som undantagslöst
vara motsatt den avsedda. Vid krig eller krigsfara kan utomstående krafter som
ett led i den psykologiska krigföringen mot värt land sprida uppviglande
skrifter inom krigsmakten i syfte att sänka dess moral. Sådan verksamhet måsle
kunna stävjas. Beredskapsnämnden tillstyrker att det sker pä sätt som MMU
föreslår. Överbefälhavaren biträder denna uppfallning men understryker
nödvändigheten av alt militär chef under krig och krigsfara ges de
befogenheter som MMU föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag till ändringar av nuvarande bestämmelser om förvarslagande av tryckt
skrift har godtagits under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till det.
Vid sidan av de ändringarav paragrafen som därmed blir nödvändiga, föreslår jag
att ordet krigsmaklen byts mol försvarsmakten och att paragrafen delas upp i
två stycken, vilkel kräver att dess lydelse jämkas något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att utvidgningen av TF:s tillämplighet till stencilerade och
därmed jämställda skrifter medför att tillämpningsområdet för den särskilda
lagen från 1949 krymper i motsvarande mån. Jag ämnar senare överväga, hur
detta bör påverka nämnda lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
12 S föreskrivs f n, all, då enligt 11 S beslut har meddelats angående tryckt
skrifts lagande i förvar, anmälan därom jämte ett exemplar av skriften skall
överlämnas lill justitieministern, sä snart ske kan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av den föreslagna omläggningen av tillsynen över tryckta skrifter bör
anmälan göras till JK, Föreskriften att anmälan skall åtföljas av ett exemplar
av skriften kan, i likhei med vad jag har förordai i fråga om 3 S, utgå ur TF,
Som jag har förutskickat i motiveringen lill 3 S bör i 12 S tas upp en
bestämmelse om att JK har alt pröva, om skriften skall läggas under beslag.
Prövningen bör göras genast, 12 S har ändrats i enlighet med det anförda.
Förordnar JK om beslag, blir bestämmelserna i 4-9 SS om sådant tvångsmedel
tillämpliga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I4S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 TF
finns inga föreskrifter om beslag pä tryckt skrift i syfte att säkra bevisning.
Anledningen härtill lorde vara att sådan bevisning har ansetts säkerställd
genom skyldigheten att lämna granskningsexemplar av tryckt skrift. Eftersom
denna skyldighel nu föreslås upphävd, kan bestämmelser om beslag i
bevissäkringssyfte inte längre undvaras i TF, Jag föreslår all sådana
bestämmelser tas in i en ny 14 S i 10 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den närmare utformningen av bestämmelserna är det enligt min mening
uppenbart att någon mera utföriig reglering inle behövs, eftersom del i slor ulsträckning
är möjligt att lata antingen föreskrifter i 10 kap, 1-9 SS TF eller allmänna
regler om beslag i 27 kap, rättegångsbalken bli tillämpliga också på beslag på irycki
skrift i bevissäkringssyfte, I två hänseenden bör dock förevarande paragraf
reglera frägan om beslag. För det första mäsle den givetvis ange att åtgärden
skall avse skrift, som skäligen kan anlas ha betydelse för utredning i
tryckfrihetsmål. Jag erinrar om att som tryckfrihetsmål handläggs enligt
departementsförslaget ocksä åtal mot meddelare och i viss ulsträckning åtal mot
anskaffare (12 kap, 1 S andra slycket). Fördel andra bör det framgåatl beslag
i bevissäkringssyfle inle fär användas istället förbeslagenligt lOkap. I S föratt
hindra skriftensspridning, Endasl del fålal exemplar som behövs för utredningen
får tas i beslag. Jag föreslär därför att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>paragrafen
inleds med en föreskrift all exemplar av tryckt skrift, vilket skäligen kan anlagas
ha betydelse för utredningen i tryckfrihetsmål, får tas i beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
i övrigt bör ske genom en hänvisning till andra lagrum som gäller beslag, 1
första hand bör därvid reglerna i 10 kap, 1-9 SS TF komma i fråga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i 2 S om åklagare som fär besluta om beslag och i 3 S om anmälan av allmän
åklagares beslul bör givelvis gälla också i fråga om beslag i
bevissäkringssyfte. Likaså anser jag att regeln i 5 S första styckei om att det
ankommer pä rällen att. sedan ålal har väckts, besluta om beslag bör vara
tillämplig. Däremot är det enligl min uppfallning inle nödvändigl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ge rätten möjlighet att enligt 5 S andra stycket förordna om fortsatt beslag i
bevissäkringssyfte i avvaktan pä att ny talan väcks om skriftens konfiskering.
Här bör i stället allmänna regler gälla (27 kap. 8 Stredje stycket rättegångsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finner jag att 6 S, som anger att förordnande om beslag skall innehålla
uppgift på det i skriften som har föranlett beslaget, föreskriften i 7 S första
slyckel alt polismyndighet genast skall verkställa förordnande om beslag samt 9
S, enligt vilken verkställighet av beslag genast skall gä äter, när förordnande
om beslag har blivit hävt eller förfallit, bör avse ocksä beslag i
bevissäkringssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tid, t vä veckor, inom vilken enligt 4 S åtal skall väckas för att beslag inte
skall förfalla,ärenligt min mening alltförkort föratt alltid kunnagällaocksä
för beslag i bevissäkringssyfte. Med tanke pä att endast ett fätal exemplar får
tas i beslag fördetta ändamål anserjag att föreskrifterna i 27 kap. 7 S
rättegångsbalken bör gälla. Dessa innebäratt ålal skall väckas inom en
månad,sedan beslaget verkställdes, men att rätten kan medge föriängning av
tiden, om denna finnes otillräcklig. Väcks inte ålal inom föreskriven tid,
skall beslaget omedelbart hävas. Jag förutsätter givetvis att såväl JK som
domstolen beaktar vikten av att åtal väcks snarast möjligt, så att frågan
huruvida brott föreligger blir prövad skyndsamt (jfr 14 kap. 3 S TF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen
i 7 S andra stycket till förbudet i 6 kap. 3 § TF mot spridande av tryckt
skrift, som har lagts under beslag, bör givetvis inle gälla beslag i
bevissäkringssyfte. Inte heller bestämmelsen i 8S, att verkställighet av beslag
på tryckt skrift bara skall omfatta de för spridningen avsedda exemplaren, bör
vara tillämplig. Beslag i bevissäkringssyfte på enstaka andra exemplar bör
nämligen kunna ske, t. ex. på exemplar av tryckt skrift som den som har tryckt
skriften kan vara skyldig att bevara för granskning (jfr 4 kap. 4 S).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
föreslär jag alltså att vid beslag pä exemplar av tryckt skrift i
bevissäkringssyfte skall gälla vad som är stadgat i 2 och 3 SS, 5 S första slycket,
6S, 7S första slycket samt 9 S i 10 kap. TF och i övrigt i tillämpliga delar
vad som är föreskrivet i allmänhet om beslag. Den nya 14 S har utformats i
enlighet med det anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>//
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>IS</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
denna paragraf lär enskill anspråk i anledning av missbruk av tryckfriheten
grundas endast på att den skrift som anspråket avser innefattar iryckfrihetsbrott,
Sådani anspråk fär, med vissa undanlag, göras gällande endast mot den som
enligt 8 kap, TF svarar för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Brott
som åsyftas i 7 kap, 2 och 3 SS TF är inte tryckfriheisbrott, TF</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
dock ha den innebörden att skadeståndsanspråk i anledning av sådana brott kan
göras gällande ulan hinder av bestämmelserna i 11 kap, TF (jfr SOU 1947:60 s,
269), MMU förklarar i motiven till 9 kap, MGL att allmänna skadeståndsregler
skall tillämpas för de avsedda fallen. Jag har samma uppfattning. Dä
emellertid ordalydelsen i 11 kap. I S TF kan ge anledning till tvekan om vad
som gäller, vill jag föreslå att i ett nytt tredje stycke föreskrivs att om
enskilt anspråk på grund av brott enligt 7 kap. 2 och 3 SS gäller vad i lag är
stadgat. Frågan om vilken proce.ssform som skall tillämpas i mål härom
behandlas under 12 kap. 1 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:255.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
kap. IS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första stycket av denna paragraf anges vilka domstolar som är tryckfrihetsdomstolar.
Mål som skall handläggas av sådan domstol betecknas som tryckfrihetsmål. Denna
term definieras i andra stycket. Till tryckfrihetsmål hänförs där mäl angående
ansvar eller enskilt anspråk på grund av tryckfrihetsbrott samt mål om ansökan
om konfiskering av skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgår av avsnitt 7,3 i den allmänna motiveringen föreslär jag att mål mot den
som har meddelat uppgift för offentliggörande i tryckt skrift och mot den som
har anskaffat uppgift för sådant offentliggörande skall handläggas i samma processuella
ordning som mäl om tryckfrihetsbroti. Såvitt gäller mål mot anskaffare harjag
dock förordai en viss begränsning i huvudregeln. De mål mol meddelare och anskaffare
som skall handläggas i tryckfrihetsprocess bör betecknas tryckfrihetsmål. En
bestämmelse härom har i förslaget förts in i paragrafens andra stycke. Den har
formulerats så, att till tryckfrihetsmål hänförs även mäl angående ansvardier
enskilt anspråk på grund av brotl enligl 7 kap, 3 S, I fråga om ätal lör
brottsligt anskaffande har bestämmelsen getts den lydelsen att, om fråga är om brotl
enligt 7 kap, 3 S andra stycket och den som har anskaffat uppgiften eller
underrättelsen inte har offentliggjort denna i tryckt skrift eller meddelat den
till annan för sådant offentliggörande, mälet skall handläggas som tryckfrihetsmål
endast om del är uppenbart att anskaffandet har skett för offentliggörande i
tryckt skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Endasl
mål om sådana meddelanden för tryckt skrift som avses i 7 kap, 3 S TF skall
behandlas som tryckfrihetsmål. Meddelanden som är sirafföara enligt allmän lag
till följd av 7 kap, 2 S TF eller därför att de innebär led i brott som inte ulgör
missbruk av tryckfriheten, t, ex, bedrägeri genom en annons, skall alkjämt
handläggas i ordinär process, A v den föreslagna bestämmelsen i I kap, 9 S 3
följer vidare att mål som gäller ansvar eller skadesiåndsskyldighet för del
sätt pä vilket en uppgift har anskaffats inte är all hänföra lill tryckfrihetsmål.
En annan sak är att sådana mål, i enlighet med vad jag har förordat i den
allmänna motiveringen, i vissa fall bör kunna handläggas samtidigt med
tryckfrihetsmål, dock utan att juryn prövar brottsligheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Somjag
harnämnt under 11 kap, 1 STF, kan meddelanden som avses i 7 kap, 3 S grunda
skadeståndsanspråk, närmast ide fall dä de innefattar överträdelse av
tystnadsplikt. Även talan om sådani anspråk bör handläggas som tryckfrihetsmål.
Det gör därvid ingen skillnad, att talan pä grund av bestämmelserna i 3 kap.
skadeståndslagen om skadeståndsansvar för arbetsgivare eller det allmänna kan
komma all riktas mol annan än den straffrätlsligt ansvarige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan någon gång vara tveksamt, om ell meddelande har lämnats för offentliggörande
i tryckt skrift och under omsländigheler som privilegierar meddelandet enligl TF,
Det framgär då av den föreslagna processuella bestämmelsens karaktär av
särskild skyddsregel, av dess nära samband med den straffrättsliga
förmänsregeln samt molsäliningsvis av vad som föreskrivs om mål mol anskaffare
all redan ell rimligt anlagande om alt meddelandet uppfyller villkoren skall
leda till att målel mol meddelaren handläggs som tryckfrihetsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väcks
åtal mol meddelaren vid annan domstol än tryckfrihelsdomstol, åligger det enligl
34 kap, 1 S rättegångsbalken (RB) rätten att självmant pröva sin behörighet.
Den tilltalade kan också göra invändning om processhinder. Frågan om
domstolens behörighet kan enligt 45 kap, 14 S RB bli föremål för särskild
huvudförhandling. Ogillar rätlen invändning om brisiande behörighel som har framslällls
i rätt tid, kan rätten bestämma all lalan mol beslutet skall föras särskilt
till hovrätten (49 kap, 3 S RB), Även under senare skede av handläggningen kan
rätlen fåanledning alt pröva frägan om sin behörighet. Fullföljs mälet i
huvudsaken till hovrätten, hardennaatt självmant pröva, om underrätten var
behörig, och vid nekande svar undanröja underrättens dom (19 kap, 10 S,5I kap,
26 Soch 59 kap, 1 S RB), Dom som har vunnil laga kraft kan inom visstid
angripas med besväröverdomvilla(59 kap, 1 SRB), Det lorde inle föreligga hinder
att beakta omständigheter som inte har varit kända vid liden för åtalets
väckande men som framkom mer senare och som pekar pä alt del ålalade
meddelandet var avsetl för publicering och även i övrigi i princip skyddat av TF;
bestämmelsen i 19 kap, 7 S första styckei RB strider inle häremot. Det sagda
har i huvudsak giltighet ocksä fördel fall all åtal mot meddelare visserligen
väcks vid domstol som ärtryckfrihetsdomsiol men av annan åklagare än JK,-Den processuella
reglering för vilken jag nu har redogjort lorde garantera att mål mot meddelare
kommer att handläggas i den särskilda processformen i därföravsedda fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
någon påstår sig ha anskaffat en uppgift för publicering men inte kan göra iroligt
att han har låtit publicera uppgiften eller meddelal den vidare för publicering
på sätt som i princip skyddas av TF, krävs som nämnts för att den särskilda
processformen skall vara lillämplig att del framstår som uppenbart att
anskaffandet är av det slag som anges i I kap, 1 S fjärde slyckel TF, Vad jag i
del föregående har sagt om möjligheterna att i rättegång beakta invändning om
publiceringssyfte vid meddelande och nya upplysningar om all sädant syfte har
förelegat gäller också det nu berörda fallet, lät vara all
sannolikhetsbedömningen skall följa en annan norm. Som ex-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>empel
pä omständigheter, som kan göra del uppenbart alt publiceringssyfte har varit
för handen, kan nämnas att den misstänkte kan visa upp manuskript eller delar
av manuskript lill en bok, där uppgifterna ingår, eller alt han kan styrka att
han som journalist har fått ett reporiageuppdrag i ämnel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en person åtalas vid vanlig tingsrätt för alt genom ett meddelande ha gjort sig
skyldig lill lindrigare brott än som nämns i 7 kap, 3 S TF och gör invändning
om att meddelandet är av det slag som skyddas genom 1 kap, 1 S tredje stycket TF,
uppkommer inte nägon fräga om processhinder vid tingsrätten. Denna har att vid
bedömandet av åtalet pröva om invändningen har fog för sig och i så fall
frikänna den tilltalade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer naturiigtvis också pä tryckfrihelsdomstol att pröva, om de förutsättningar
är för handen som gäller för domstolens behörighel. Har JK väckt åtal under
påstående att han godtar den misstänktes uppgifter om publiceringssyfte vid
lämnande av ett meddelande eller anskaffande av en uppgifl, torde det
emellertid inte i praktiken bli aktuellt att överväga avvisning av lalan. Under
alla förhållanden kommer frägan huruvida meddelande eller anskaffande har
skett för publicering inte att prövas av juryn; till denna skall helt naturiigt
ställas endasl frågor som förutsätter alt så är fallet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
anges nu juryns uppgifter och befogenheter. Juryns prövning sägs gälla frågan
huruvida "skriften är brottslig". Av 8 kap, 11 S TF och 2 S lagen med
vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål framgår att frågan om vem i
ansvarskedjan som är ansvarig för en skrift inle avgörs av juryn utan av rälten
under målets förberedande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Juryns
prövning i mål mot den som för publicering har anskaffat eller meddelat
uppgifter bör avse frägan huruvida de objektiva och subjektiva förutsättningarna
för påstått brott är uppfyllda. Detta kan lämpligen uttryckas så att juryn
skall pröva, huruvida brotl föreligger, 1 denna prövning ingår att faslslälla,
om del är den tilltalade - och inte annan person - som har begått den
brottsliga gärningen. Som nämnts ankommer f n, prövningen av vilken person som
ansvarar för tryckfrihetsbrott uteslutande på rälten. Denna ordning bör inle nu
rubbas. För all den föreslagna formuleringen av juryns uppgift skall kunna
göras tillämplig också på sådana tryckfrihetsmål som gäller tryckfrihetsbrott,
bör därför paragrafens första siycke förses med ett lillägg. Detta har i förslagel
getts den lydelsen att frågan huruvida den tilltalade enligl 8 kap, är ansvarig
för skrift alltid prövas enbart av rällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
7 S lagen med vissa besiämmelserom rättegången i tryckfrihetsmål skall, sedan
förhandling inför juryn har blivit slutförd, rätlen utan uppskov lill juryns
besvarande skriftligen avfatta frågan huruvida skriften är brottslig efter det
eller de lagrum som åklagaren eller målsäganden har funnit till-lämpliga. Avser
åtalet flera brott eller föranleder målels beskaffenhet eljesi</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>flera
frägor, skall de framställas var för sig, I 8 S föreskrivs att juryn omedelbart
i enrum skall överiägga om de framställda frågorna. Under överläggningen
skall, om det påkallas av någon av jurymännen, juryn sammanträda med rätten föratt
inhämta upplysningarom vad lag stadgar. Framställd fråga skall av juryn
besvaras med ja eller nej. Enligt förevarande paragraf krävs att minst sex
jurymän är ense föratt skrift skall anses brottslig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ordning son sålunda gäller f n. i fråga om tryckfrihetsbrott bör till-lämpas
också beträffande brott av meddelare och anskaffare. Är fråga om flera
gärningar i rättegångsbalkens mening - den tilltalade har t. ex. vid skilda
tillfällen lämnat brottsliga meddelanden - skall särskild fräga ställas till
juryn beiräffande vae gärning, även om brottsrubriceringen är densamma.
Förekommer i rättegängen talan, som inte skall prövas av juryn, måste givetvis
detta beaktas både när åtalet utformas och när frågor ställs till juryn. Juryn
skall inte motivera sitt beslut. Detta innebär att juryn endast har att ta
ställning till om den tilltalade har begått brott enligt visst lagrum eller
inte, däremot - vid jakande svar - inte till frågor om vilken omfattning detta brotl
har haft eller hur allvariigt det är. Denna prövning är rättens sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
2 S i såväl föreslagen som gällande lydelse är rätten bunden av juryns utslag i
den mån det är frikännande eller går i friande riktning. Däremot kan rätten
frikänna den tilltalade eller hänföra brottet under mildare strafföeslämmelse
än juryn har gjort. Påföljd för brottet bestäms av rätten, som likaså avgör skadeständsfrägan
på grundval av sitt och juryns ställningstagande i brotlslighelsfrågan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F,
n, gäller att rättens dom i tryckfrihetsmål i och för sig kan överklagas i
vanlig ordning. Ett friande utslag av juryn står emellertid fast också i högre rält.
Denna kan inte heller till grund för sin dom lägga en bedömning som är
strängare än juryns - men väl en som är strängare än underrättens. Den angivna
ordningen bör inte överges utan gälla också mål om meddelandeansvar m, m. Den haremellertid
inte kommit till klart uttryck i TF, Då jury processen nu föreslås få ett
utvidgat til lämpningsområde,börTF lämpligen förtydligas. Jag föreslär därför
att som en sista mening i 2 S införs en bestämmelse som utsäger alt högre rält,
dit talan mot tingsrättens dom har fullföljts, inle äger frångå juryns
bedömning i vidare mån än tingsrätten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
denna paragraf föreskrivs nu bl, a, att, om det samtidigt förekommer flera mål
vari jury skall della, rätten med parternas samtycke kan förordna all samma
jury skall tiänstgöra i alla målen. Som nämnts är ett huvudsyfte med förslagel
att hänföra mål mot meddelare och anskaffare lill tryckfrihetsmål, alt mål mot
personer som är inblandade i samma brottslighet skall kunna handläggas och
prövas i ell sammanhang. Med denna grundsals är mindre väl förenligt att del
skall bero på parterna om gemensam jury</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
olika mål skall kunna tiänstgöra, en anordning som uppenbariigen är en
förutsättning för förening av målen. Jag föreslår därför att parternas befogenhet
att disponera över frågan om gemensam jury avskaffas. Det bör vara rättens sak
att ensam besluta i frågan. Rätten bör dock före sitt beslut inhämta parternas
mening. Första meningen i paragrafen har jämkats i enlighet med det anförda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket av denna paragraf slås fast att samma regler som gäller i
åtalsmål ocksä gäller i tryckfrihetsmål där talan om enskilt anspråk förs utan
samband med ätal. Det föreskrivs att, om skriftens brottslighet tidigare har
prövats i mäl om ansvar för tryckfrihetsbrott, prövning av skriftens
brottslighet inte skall äga rum på nytt. Denna bestämmelse innefattar en
avvikelse från principen i rättegångsbalken att avgörandet i ett mål inte är
bindande i ett annat. Jag föreslår nu att ordalagen justeras så att den
särskilda föreskriften om den tidigare prövningens giltighet i det nya målet
lär avseende på samtliga tryckfrihetsmål enligt den nya terminologin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen har endast den ändringen gjorts att ordet "boktryckare"
har ersatts med "den som tryckt skrift". 1 fräga om skälen härför fär
jag hänvisa till vad jag har anfört under 8 kap. 3 S-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I försia
och andra styckena i denna paragraf ges föreskrifter om skyldighet att avlämna
granskningsexemplar av skrift som har tryckts utom landel. Jag har tidigare
förordat (avsnitl 7,4) att motsvarande skyldighet för skrift som är tryckt inom
landet skall upphöra och föreslär därför att de tvä styckena upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuvarande tredje stycket hänvisas angående skyldighet alt avlämna biblioteksexemplar
av skrift, som har tryckts utomlands, till bestämmelser som meddelas i vanlig
lag. Denna föreskrift bör, med viss jämkning, stå kvar. Enligt min mening bör
den kompletteras med en hänvisning till att bestämmelser meddelas i vanlig lag
om skyldighet att för granskning bevara exemplar av skrift, som är tryckt i
annat land. Motsvarande föreskrifter angående i Sverige tryckta skrifter är
upptagna i 4 kap. 4 S departemenlsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TF
är i första hand tillämplig på skrifter som har tryckts och utgivits i Sverige.
Av 13 kap, följer emellertid att TF ocksä gäller för skrift som har tryckts
utomlands men som, helt eller delvis, har utgivits i riket. Principen är att
samma regler skall gälla för här utgivna skrifter, vare sig de är iryckla inom landel
eller utomlands. Denna princip kommer främst till synes i 13 kap, 5 S andra slyckel,
där del sägs alt i fråga om skrift, som har tryckts utom riket och här utgives,
"i övrigi" skall i tillämpliga delar gälla vad i I kap,, 3 kap,, 4
kap, 9 S, 6 kap,, 7 kap,, 8 kap, 1, 2, 5-7 och 10-12 SS samt 9-12 kap, är
föreskrivet. Föregående bestämmelser i 13 kap, upptar emellertid viss
särreglering för de utrikes tryckta skrifternas del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
alltså TF är lillämplig på utomlands tryckt men här utgiven skrift, skall däremoi
tryckt skrift som har utgivits endast utom riket inte bedömas enligt TF utan
med tillämpning av allmän lag, i den män skriften över huvud taget faller under
svensk jurisdiktion,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
13 kap, 5 S TF stadgas f n, att bestämmelsen i 1 kap, 1 S tredje stycket
angående meddelande av uppgifter och underrättelser för offentliggörande i
tryckt skrift skall gälla även meddelande för offentliggörande i skrift som
trycks utom riket, om ej meddelandet avser förhållande, vars röjande skulle
innefatta brolt mot rikels säkerhel eller varom meddelaren eljesi enligl lag
har haft alt iakita tystnad. Är meddelandet i sådant hänseende strafföart,
skall gälla vad som är föreskrivet därom. Har meddelandet inte blivit infört i
skriften och innefattar det ärekränkning mot enskild person, gäller om ansvar
för sådan ärekränkning vad som är stadgat i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nyss återgivna föreskrifterna kan sägas i två hänseenden avvika från vad som i
allmänhet gäller enligt TF, Meddelarskyddet gäller sålunda å ena sidan även i
fråga om skrifter som är avsedda att utges utom riket. Avsikten har varit att
bereda vissl skydd ocksä för meddelanden till här i landel verksamma
journalister för utländska tidningar och nyhetsbyråer, Å andra sidan är
undantagen från meddelarskyddet mera långtgående än enligl 7 kap, 3 S. och del
även beträffande meddelanden för skrifter som är avsedda att utges i Sverige,
fastän de alltså trycks utanför landet. TF:s ståndpunkt i det senare hänseendet
har moliverals främst med hänvisning till de viktiga sekretessintressen som kan
äventyras, om meddelande som gäller rikets säkerhet flck sändas utanför landets
gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag bygger på nuvarande principer för grundlagsskyddels räckvidd i
territoriellt hänseende. En motsvarighet till 13 kap, 5 S första stycket TF är
i förslaget upplagen i 8 kap, 5 S MGL, Enligl försia styckei i denna paragraf
skall beslämmelserna i 1-4 SS i kapitlet om skydd för meddelare, med meddelare
jämställda personer och anskaffare och om begränsningar i detta skydd äga moisvarande
tillämpning på meddelande för offentliggörande i irycki skrift som framställs
utom riket, 1 andra styckei sägs att undantaget enligt 2 S från ansvarsfriheten
dock skall gälla ocksä andra brott</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
rikels yttre eller inre säkerhet än som nämns i denna paragraf och all
undanlaget enligl 4S, avseende vissa tystnadsplikter, skall gälla även
åsidosättande av tystnadsplikt som i övrigt åvilar någon enligl lag eller annan
författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
galler meddelande som innebär brott mot tystnadsplikt anser MMU alt förde nu
avsedda fallen någon begränsning inte skall göras motsvarande den som enligt 8
kap, 4 S MGL ligger i att de tystnadsplikter som tar över meddelarskyddet skall
vara angivna i en särskild lag, Inle heller bör del vara avgörande om
tystnadsplikten är upptagen i lag ellerannan författning, MMU åberopar som skäl
för det mera vidsträckta undantaget frän meddelarskyddet i fräga om utrikes
tryckta skrifter alt det beträffande dem i regel inte finns någon som är
tryckfrihetsansvarig för själva offenlliggörandel, Ålal här i landel kan i stor
utsträckning komma i fräga endasl mol meddelaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i de fall då meddelaren kan åtalas och slraffas enligt 8 kap, 5 S MGL, yttrar MMU
vidare, kvarstår hans anonymitelsrätt i väsentlig ulsträckning, 18 S i
kapitlet föreslår MMU dock den begränsningen beträffande meddelanden för
utrikes tryckt skrift, all lyslnadsplikt för personer inom massmedieföretag m,
fl, generellt inte skall avse brott mot rikets yttre eller inre säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
framhåller MMU all dess förslag inte torde innebära någon vä,sentlig förändring
av vad som nu gällerenligt TF, Förslaget sägs emellertid innebära en förstärkning
av meddelarskyddet även i förhållande till utrikes iryckla skrifter, Sälunda
skall meddelaren i princip vara skyddad även beträffande själva anskaffandet.
Vidare skall åtal mot meddelare handläggas vid yttrandefrihetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening saknas anledning all vid detta tillfälle ompröva grunderna för TF:s
tillämpningsområde i fräga om skrifter som trycks eller utges utomlands. Vad MMU
har föreslagit om meddelarskydd m, m, i anslulning lill sädana skrifter avviker
föga frän gällande rätt och har lämnats utan erinran under remissbehandlingen, Ocksä
jag instämmer i det väsentliga i förslaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MMU:s
förslag i 8 kap, 5S MGL avser enligt ordalagen inle bara de egentliga
meddelarna utan också förfallare och andra upphovsmän till irycki skrift vilka inle
själva ar publiceringsansvariga. Detta sätt att bestämma personkretsen
harmonierar emellertid mindre väl med grundsatsen alt skrift som helt utges
utomlands inte faller underTF:s tillämpning. Den som är upphovsman till sådan
skrift börenligt min mening liksom nu ställas uianför regleringen i TF, Är
däremot fräga om skrift som väl trycks utomlands men utges i Sverige, bör
författare och därmed jämställda bedömasenligt de allmänna reglerna i TF, i överensslämmelse
med vad som f n, följer av 13 kap, 5 S andra stycket TF, Vad som har sagts nu
bör gälla också författares anskaffande av uppgift för publicering i utrikes
tryckt skrift: skall skriften utges i utlandet föreligger inte någol skydd i TF,
skall den utges här i riket gäller vanliga bestämmelser i TF,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighel med det anförda och i principiell överensstämmelse med gal-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lande
rätt har de särskilda bestämmelserna i 5 S första stycket angående utomlands
tryckt skrift begränsats till att gälla meddelande av uppgifter enligt I kap. I
S tredje stycket och anskaffande av uppgifter för sådant meddelande. Härigenom
skyddas alltså liksom f n. i viss utsträckning nyhetsförmedlingen över
gränserna. Skyddet inträder även om uppgiften i fråga är avsedd för
offentliggörande i skrift som utkommer uteslutande i annat land. Korrespondent
för utländsk tidning far i regel räknas som meddelare enligt lagrummet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Begränsningarna
i skyddel har i paragrafen angetts på i huvudsak det sätt som MMU har
föreslagit. Undantagen har förts in i tre punkter, vilket har lett till en
delning av nuvarande första stycket i två. Första punkten gäller brott mot
rikets säkerhet. I andra punkten har tagits upp en hänvisning till förbudet i 7
kap. 3 S första stycket 2 att lämna ut hemlig handling eller tillhandahålla den
i strid med förbehåll. Denna punkt saknar motsvarighet i gällande lydelse av
paragrafen. I tredje punkten har inskränkningen i fråga om tystnadsplikter
placerats. Till skillnad från MMU har jag här, liksom i 7 kap. 3 S, inte funnit
det behövligt att uttryckligen ange att tystnadsplikten skall vara författningsgrundad.
Nuvarande föreskrift om ärekränkande meddelanden har slopats, liksom fallel är
i 7 kap. 3 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
allmänna regler fär anses följa, att den som har utgått från att ett meddelande
skulle publiceras i en helt inhemsk skrift inte är underkastad de vidsträcktare
inskränkningarna i meddelarfriheten enligt denna paragraf för det fall att
skriften likväl trycks utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mål
mot meddelare som har överträtt gränserna för skyddet enligt 5 S bör liksom
andra mål mot tryckfrihetsrättslig meddelare handläggas som tryckfrihetsmål. Dä
den allmänna hänvisningen i 5 § sista stycket till 12 kap. TF endast avser här
i riket utgiven skrift, bör paragrafen i andra slycket kompletteras med en
bestämmelse om rättegången. Av samma skäl bör andra stycket tillföras en regel
om anonymitetsskydd för meddelare som där avses. Därvid har undantaget i fråga
om brott mol rikets säkerhet frän den i 3 kap, 3 S departementsförslaget
stadgade tystnadsplikten utvidgats i enlighel med vad MMU har föreslagit,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens nuvarande andra, enligt förslaget dess tredje stycke behövs ingen
annan ändring än att hänvisningen till 4 kap, 9 S TF utgår. Denna avser
definitionen av begreppet tillfälligheistryck, ett begrepp som för framliden
kommer att sakna betydelse för utom riket tryckta skrifter (jfr 4 S i det
föregående).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>14
kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om 12 kap, 2S harjag förordat alt uttrycket "huruvida skriften är
brottslig", med hänsyn till att kretsen av tryckfrihetsmål vidgas till
även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mäl
angående medddaransvar, ersätts med "huruvida brotl föreligger". En moisvarande
ändring har gjorts i denna paragrafs båda stycken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreskrivs f n, all böter och viten, som ådöms enligl TF, tillfaller
kronan. Numera finns bestämmelser i 25 kap, 6 och 8 SS brottsbalken om att
böter och viten tillfaller kronan om ej annal är föreskrivet. Skäl alt behålla
föreskriften i TF föreligger inle. Jag föreslår all paragrafen upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
paragrafens andra stycke är utlänning, såvitt ej annat följer av TF eller annan
lag eller författning, likställd med svensk medborgare. Att utlännings rätt
begränsas av sådana i TF upptagna föreskrifter som uttryckligen förbehåller
viss tryckfrihelsrättslig funktion ål svensk medborgare har ansetts uppenbart (prop,
1948:230 s, 194), De föreskrifter som avses är reglerna om behörighet att vara
ägare till periodisk skrift eller skriftens utgivare eller ställföreträdare för
denne (5 kap, 1,2 och 9 SS TF) samt att vara juryman (12 kap, 5S TF),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>MMU
har föreslagit alt det i lag kan föreskrivas att behörighet all vara<br>
ägare eller utgivare av periodisk skrift skall tillkomma utländsk medborgare<br>
eller utländsk juridisk person (13 kap, 1 S första styckei MGL), I övrigt<br>
skall utlänning enligt förslaget vara jämställd med svensk medborgare i<br>
frågor som avses i grundlagen, såvitt inte annat följer av lag - men ej annan<br>
författning (13 kap, 1 S andra stycket MGL),</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>"</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
MMU:s förslag rörande behörighet för utländsk medborgare eller utländsk
juridisk person att vara ägare eller utgivare av periodisk skrift får jag
hänvisa till vad jag har anfört i denna fräga under 5 kap, 1 och 2 SS- Mitt
förslag, alt i nämnda paragrafer öppnas möjlighet att i vanlig lag föreskriva
att utlänning eller utländsk juridisk person har samma behörighet som svenskt
subjekt att vara ägare eller utgivare av periodisk skrift, kräver inte att 14
kap, 5 S ändras, Nägon ändring av kravet alt juryman skall vara svensk
medborgare bör inte göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
återstår frägan om, som MMU föreslår, utlänning i övrigt skall lä särbehandlas
endast om det föreskrivs i en av riksdagen beslutad författning. Förslaget har
inte blivit föremål för erinran under remissbehandlingen. För egen del vill
jag erinra om att den nya RF som princip ställer upp ett krav pä att
föreskrifter om sådana ingrepp i enskildas förhållanden som inskränkningar i
yttrandefriheten och rätten till information skall meddelas genom lag (8 kap,
3 S RF), Detta lagkrav gäller oavsett nationalitet, men såvitt gäller
utlänningar finns möjlighel för regeringen att efter bemyndigande i lag genom
förordning meddela föreskrifter i viss ulsträckning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bl,
a, om utlännings vistelse i riket (8 kap, 7 S RF),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill vidare hänvisa till det förslag som fri- och rätiighetsuiredningen har
lagt fram och som innehäller bl, a, att utlänning här i riket skall vara
likställd med svensk medborgare i fråga om yttrandefriheten och rällen till informaiion,
om annat inte föreskrivs särskilt i lag. Jag avser att inom kort lägga fram
förslag i enlighet med vad utredningen har föreslagit på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot den
bakgrund som jag nu har redovisat ter det sig följdriktigt alt utlänning,
såvitt gäller den rent iryckfrihelsrättsliga regleringen, likställs med svensk
medborgare, om annal inte föreskrivs i TF eller annan lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förevarande paragrafen avser emellertid inle endast den rent tryckfrihetsrättsliga
regleringen utan även bestämmelserna i 2 kap, TF om allmänna handlingars
offentlighet. Dessa bestämmelser föreslås ändrade i prop, 1975/76:160, Jag har
i den proposilionen uttalat att jag anser att utlänning bör ha tillgäng lill
allmänna handlingar i samma utsträckning som svensk medborgare, om annat inte
föreskrivs i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det sagda finner jag alt 14 kap, 5 S TF bör ändras i enlighet med MMU:s
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i prop, 1975/76:160 föreslagit att den nya lydelsen av 2 kap, TF skall
träda i kraft den 1 januari 1978, Det synes naturiigt att övriga ändringar av TF
träder i kraft samtidigt. Jag vill erinra om att dessa ändringar kräver följdlagstiftning
av icke ringa omfattning, bl, a, i fråga om regleringen av lyslnadsplikt. Jag förordardärföratt
de träder i kraft vid nämnda tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
ändringarna i TF träder i kraffden Ijanuari 1978 innebäratt gärningar, som har
begåtts dessförinnan, lill följd av grunderna för 5 S lagen (1964:163) om
införande av brottsbalken skall bedömas enligt äldre bestämmelser, om inte de
nya föreskrifterna leder till frihet från straff eller till lindrigare siraff
(jfr 8 kap, 1 S iredje stycket RF),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en övergångsbestämmelse bör det klargöras att de nya bestämmelserna inte blir
tillämpliga pä skrift som har mångfaldigats genom stencilering, fotokopiering
eller liknande tekniskt förfarande och som har utgivits före ikraftträdandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 fräga
om processuella regler bör äldre bestämmelser gälla i de fall mäl har anhängiggjorts
före ikraftträdandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om preskription av åtal räknas tiden, sex månader, enligt nuvarande
lydelse av 9 kap, 3 S TF frän utgivning och avlämnande av granskningsexemplar
enligt 4 kap, 7 S TF, Avskaffandet av skyldigheten att lämna
granskningsexemplar har lett till att preskriptionstiden enligt departementsförslaget
i fräga om periodisk skrift är satt till sex månader och i fråga om annan
skrift lill ett är, i båda fallen räknal från utgivningen. Enligt min mening fär
de nya bestämmelserna inte medföra en föriängning av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tiden
för preskription av åtal för tryckfrihetsbrott genom skrift som har utgivits
före ikraftträdandet. Har granskningsexemplar av skriften lämnats dessförinnan,
bör de äldre bestämmelserna tillämpas. Har - i sttid med vad som nu föreskrivs
i 4 kap, 7 S TF - så inte skett, skulle de nya bestämmelserna visseriigen
kunna tillämpas om skriften utgivits inom sex månader före ikraftträdandet. Men
om skriften har getts ut ännu tidigare, skulle en tillämpning av de nya
reglerna innebära all åtal inte längre fär väckas. Jag förordar därför att
tiden för åtals väckande bestäms till sex månader från ikraftträdandet för den
händelse granskningsexemplar inte har avlämnats dessförinnan. För skrift som är
utgiven efter ikraftträdandet bör de nya preskriptionsreglerna vara
tillämpliga. Någon särskild övergängs-bestämmelse härom behövs inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>F.
n. föreskrivs i 10 kap. 4 S TF att ätal skall väckas av JK inom tvä veckor frän
det han från justitieministern mottog underrättelse om beslag på irycki skrift
för alt beslaget inte skall förfalla. Enligt departementsförslaget skall i
motsvarande fall åtal väckas inom två veckor frän det JK förordnade i
beslagsfrågan. Har justitieministern förordnat om beslag före ikraftträdandet,
bör liden för åtals väckande liksom hittills räknas från det JK mottog
underrättelsen härom. Ges ingen övergångsbestämmelse härom, saknas en
utgångspunkt för beräkning av tiden, eftersom JK inte har fattat något beslut i
beslagsfrägan. En sådan bestämmelse har därför tagits upp i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
finner jag att övergångsbestämmelser krävs endast för ansökan om
utgivningsbevis som före ikraftträdandet har gjorts hos justitieministern men
då ännu inte blivit föremål för slutligt beslut. I sådant fall bör ärendel
slutbehandlas enligt äldre föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>10
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen alt i den ordning som anges i 8
kap. 15 S regeringsformen antaga förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>11
Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningens
förslag till massmediegrundlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 kap. Grundläggande bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § TiU säkerställande av ett fritt meningsutbyte och en
allsidig<br>
upplysning skall varje svensk medborgare äga yttrandefrihet i tryckt<br>
skrift, radio, television och fUm i enlighet med bestämmelserna i denna<br>
grundlag.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som i denna grundlag sägs om radio gäUer också
television.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Yttrandefriheten enUgt 1 § innebär rätt att, när ej annat
är angivet i<br>
denna grundlag, offentliggöra uppgifter och åsikter i vilket ämne som<br>
helst utan några av myndighet eller annat allmänt organ i förväg lagda<br>
hinder.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det skall vidare stå varie svensk medborgare fritt att, i
enlighet med de närmare bestämmelserna i denna grundlag, meddela uppgifter och
framföra åsikter i vUket ämne som helst för deras offentliggörande i tryckt
skrift, radio eUer fUm.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varje svensk medborgare äger också, när ej annat följer av
denna grundlag, fri tillgång tUl allmänna handlingar med rätt att offentliggöra
dem i tryckt skrift, radio eUer film.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Myndighet eller annat aUmänt organ får ej, i annat faU
än som sägs i<br>
denna paragraf, i förväg granska eller föreskriva förhandsgranskning av<br>
framställning i tryckt skrift, radio eller fUm.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej heUer får myndighet eller annat allmänt organ, i vidare
mån än som sägs i denna grundlag, på grund av framställningens innehåll
förbjuda eller på annat sätt hindra att framställningen offentliggöres.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande fUm får förhandsgranskning föreskrivas i lag enUgt
vad som sägs i 4 kap.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om karta, flygfotografi eller annan därmed
jämförlig bild, som avser svenskt område, försvarsmaktens stridskrafter eller
anläggning och innehåUer upplysning som kan vara av betydelse för rikets
försvar, får i lag meddelas bestämmelser om förhandsgranskning och förbud mot
offentliggörande eller spridning.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För varje
framställning som offentliggöres i tryckt skrift, radio eller film skall, i
enlighet med vad som närmare angives i 7 kap., finnas en ansvarig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I rätten att
offentliggöra framställning i tryckt skrift, radio eller film gäller de
begränsningar som följer av vad som i denna grundlag sägs om brott mot
yttrandefriheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För brott mot yttrandefriheten svarar den som enligt denna
grundlag är ansvarig för framställningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
innehållet i framställning, som har offentliggjorts i tryckt skrift, radio
eller film, får icke nägon straffas i annat fall eller i annan ordning än som angives
i denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Var och en
som har att döma över missbruk av yttrandefriheten eller i övrigt vaka över
denna grundlags efterlevnad skall därvid alltid ha i minnet att
yttrandefriheten utgör grundval för ett fritt samhällsskick, alltid fästa
uppmärksamheten mera på ämnets och tankens än på uttryckets lagstridighet, mera
på syftet än på framställningssättet, samt i tveksamma fall hellre fria än
fälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utan hinder
av bestämmelserna i denna grundlag gäller vad som i lag är föreskrivet om
upphovsrätt till litterärt eller konstnärligt verk, om upphovsrätten närstående
rättigheter och om rätt som tillkommer framstäUare av fotografisk bild liksom
om förbud att återge litterärt eller konstnärligt verk på ett sätt som kränker
den andliga odlingens intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utan hinder
av denna grundlag får i lag föreskrivas förbud mot sådan kommersiell annons,
som är oriktig eller missvisande eller annars tUl sitt innehåll eller sin
utformning strider mot i lagen meddelade föreskrifter eller som saknar i lagen
föreskriven information rörande vara. När synneriiga skäl föreligger, fär i lag
meddelas förbud mot kommersiell annons för viss vara. I lag får också
föreskrivas skyldighet att rätta kommersiell annons som är oriktig eller
missvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med kommersiell annons förstås annons eller annat
jämställt meddelande, i den mån meddelandet syftar tiU att främja avsättning
eller anskaffande av vara och avser näringsidkares affärsverksamhet eller där tUlhandahållen
eller efterfrågad vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts om vara skall också gäUa fastighet, tiänst
eller annan nyttighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utan hinder
av denna grundlag gäller vad som i lag är föreskrivet om förbud mot
offentliggörande i yrkesmä,ssig kreditupplysningsverksain-het av
kreditupplysning, som innebär otillbörligt intrång i enskilds personliga
integritet ellersom innehåller oriktig eller missvisande uppgift, och om
rättelse av sådan uppgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utan hinder
av denna grundlag gäller vad som i lag är föreskrivet för det fall att någon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. visar pornografisk bild på eller vid allmän plats genom
skyltning eller annat liknande förfarande på ett sätt som är ägnat att väcka
allmän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anstöt eller utan föregående beställning med posten sänder
eller på annat sätt tillställer någon en sådan bild; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2, bland barn eller ungdom sprider eller på annat sätt
offentliggör framställning, som genom sitt innehåll kan verka förråande eller i
övrigt medföra allvarlig fara för de ungas sedliga fostran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Utan hinder av denna grundlag gäller vad som i lag är
föreskrivet<br>
för det fall att framställning i tryckt skrift, radio eller film begagnas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endast som ett led i ett förfarande som är straffbart i
annat hänseende än såsom ett överskridande av yttrandefrihetens gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller när sättet för anskaffande av uppgift för
offentliggörande i tryckt skrift, radio eller film är särskilt belagt med
straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 kap. Bestämmelser om tryckta skrifter Allmänna bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Med tryckt skrift enligt denna grundlag förstås
skrift, som fram<br>
ställes i tryckpress eller mångfaldigas genom stencilering, ljuskopiering<br>
eller liknande tekniskt förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skrift hänföres karta, ritning eller annan bUd, även
om den ej åtföljes av text.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Som tryckt
skrift enligt denna grundlag skall ej anses tUlfällighets-tryck. Härmed förstås
visitkort, blanketter, adresskort, etiketter, förpackningstryck, bruksanvisningar
och andra sådana alster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skrift skaU,
för att anses såsom tryckt skrift enligt denna grundlag, vara utgiven här i
riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrift anses utgiven, då den har utlämnats til! salu eller
annars för spridning bland allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skrift, som är framställd utom riket, skall anses utgiven
här, då den har utlämnats för spridning inom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Rätt att
framställa och sprida tryckt skrift enligt denna grundlag tillkommer varje
svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Varje tryckt
skrift, som framställes här i riket och som är avsedd att utgivas här, skall
innehålla tydlig uppgift om vem som har tryckt eller på annat sätt mångfaldigat
skriften samt om ort och år för tryckningen eller mångfaldigandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan uppgift får dock underlåtas i fråga om skrift som
mångfaldigas genom stencUering, ljuskopiering eller liknande tekniskt
förfarande och för vilken ej utgivningsbevis gäller. Saknar sådan skrift
uppgift enligt första stycket, äger denna grundlag ej tUlämpning på skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bland allmänheten sprider skrift, som saknar nu
föreskriven uppgift eller innehåller oriktig sådan uppgift, straffas enligt
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 §.0m skyldighet att bevara exemplar av tryckt skrift
för granskning<br>
och att lämna exemplar av skrift till bibliotek och arkiv meddelas<br>
bestämmelser i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Periodiska skrifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Med periodisk skrift förstås i denna grundlag
tidning, tidskrift eller<br>
annan sådan tryckt skrift, som enUgt utgivningsplan är avsedd att utgivas<br>
under bestämd titel med minst fyra på särskilda tider utkommande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nummer eller häften årligen, jämte därtill hörande
löpsedlar och bilagor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utgivning av periodisk skrift fordras utgivningsbevis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan utgivningsbevis för skriften har meddelats, skaU
den, till dess beviset återkallas, anses som periodisk skrift enligt denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Ägare till
periodisk skrift skall vara myndig svensk medborgare och bosatt i riket eUer
vara svensk juridisk person. Ägaren får ej vara i konkurstUlstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
periodisk skrift skaU finnas en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivare skaU vara myndig svensk medborgare och bosatt i
riket. Han får icke vara i konkurstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att vara utgivare skall innefatta sådan befogenhet
att utöva tiUsyn över skriftens utgivning och bestämma över dess innehåll, att
icke något får införas i skriften mot hans vilja. Avtal om inskränkning i den
befogenhet, som sålunda tUlkommer utgivaren, är utan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utgivare för
periodisk skrift förordnas av skriftens ägare. Fullständig ansökan om
utgivningsbevis får icke avslås, om föreskrifterna i detta kap. är uppfyUda
och skriftens titel ej strider mot bestämmelser i lag. Utgivningsbevis
får återkaUas endast om förutsättning för utgivningsbevis icke längre
föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Närmare
bestämmelser om utgivningsbevis, om utgivare och om ställföreträdares inträde
som utgivare samt om anmälan av sådan meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ På varje
nummer eller häfte av periodisk skrift skaU angivas vem som är utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skall
periodisk skrift, som framstäUes utom riket, huvudsakligen spridas inom riket,
gäller i tiUämpliga delar 7 och 9-12 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utgivning här i riket av annan periodisk skrift, som
är framstäUd utom riket, erfordras ej utgivningsbevis. Finns sådant bevis,
gäller dock vad som sägs i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. Bestämmelser om radio Allmänna bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med framstäUning
i radio förstås i denna grundlag ljud, bUd eller annat meddelande som sänds med
hjälp av elektromagnetiska vågor, vare sig de utbreder sig i rymden utan säiskUt
anordnad ledare eller är bundna vid sådan ledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I fråga om
rätten att inneha och använda anordning för sändning som avses i I § gäUer vad
som är föreskrivet i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Anordning för
mottagning av sändning som avses i I § (mottagare) får innehas och användas av
varje svensk medborgare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om skyldighet att anmäla innehav eUer yrkesmässig försäljning eller uthyrning
av mottagare samt skyldighet att erlägga avgift för innehav av mottagare får
meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lag kan också meddelas ordningsföreskrifter angående användning av mottagare
samt bestämmelser tUl skydd för lelehemlighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I fråga om rätten att inneha
och använda mottagare på utländskt fartyg, luftfartyg eUer motorfordon gäUer
vad som är föreskrivet i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I fråga om sändning från
radioanläggning på öppna havet eller i luftrummet däröver gäUer vad som är
föreskrivet i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Radioprogram</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Med radioprogram förstås i denna grundlag innehållet i sändning<br>
som avses i I §, om sändningen är avsedd att mottagas direkt av<br>
aUmänheten och ej är. avsedd endast för en sluten krets, vars medlemmar<br>
är förenade genom en påtagUg gemenskap av annat slag än ett gemensamt<br>
intresse att lyssna på eUer se sändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
radioprogram hänföres dock icke innehållet i sändning om detta, utom angivande
av namn eller källa, består endast av enkla meddelanden om tid, väderlek,
nyheter eUer dylikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ De företag som regeringen
bestämmer (programföretag) har, vart och ett inom ramen för de programuppgifter
som åvUar företaget, rätt att avgöra vilka radioprogram som skall förekomma i
sändning från sändare här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Programföretags rätt enligt 7
§ skall utövas sakligt och opartiskt och med beaktande av att en vidsträckt
yttrande- och informationsfrihet skaU råda i radion. I programverksamheten skaU
de grundläggande demokratiska värdena hävdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
skall i övrigt utövas efter riktlinjer som fastställes genom avtal meUan
regeringen och varje programföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9 §
I avtal enligt 8 § andra stycket bör, i den utsträckning det erfordras,<br>
såsom vUlkor för programföretagets rätt upptagas föreskrifter<br>
om skyldighet att meddela nyheter och orientera om viktigare kultur-<br>
och samhäUsfrågor och stimulera tUl debatt kring sådana frågor, att<br>
tiUgodose olika intressen hos pubUken och skänka förströelse och<br>
underhåUning, att bedriva samhäUsinformation och utbUdningsverksam-<br>
het och att på begäran låta sända meddelanden samt om beriktigande och<br>
rätt tUl genmäle och om förbud mot kommersiell reklam. Vidare skall<br>
meddelas bestämmelser om avtalets gUtighetstid, om tekniska, organisa<br>
toriska eUer ekonomiska frågor, som sammanhänger med programverk<br>
samheten, om tillsyn över att meddelade föreskrifter fötis och om<br>
åtgärder då föreskrifterna har åsidosatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avtalet kan även upptagas bestämmelser om att, när riket befinner sig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i krig eller krigsfara, programföretaget skall ingå såsom
en självständig organisation i totalförsvaret och därvid lyda direkt under
regeringen. Vad som i avtalet föreskrives för fredstid skall i övrigt i största
möjliga utsträckning gälla även under krig eller krigsfara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beträffande
radioprogram, som faller under programföretags programuppgifter, får icke
genom avtalet med regeringen meddelas andra föreskrifter än som följer av 8 och
9 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Bestämmelser
om granskning av utsända radioprogram genom radionämnd eller annat allmänt
organ meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För varje
radioprogram skall finnas en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivare skall vara myndig svensk medborgare och bosatt i
riket. Han får icke vara i konkurstUlstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att vara utgivare skall innefatta sådan befogenhet
att utöva tillsyn över sändningen och bestämma över programmet, att icke något
får förekomma däri mot hans vilja. Avtal om inskränkning i den befogenhet, som
sålunda tillkommer utgivaren, är utan verkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Utgivare för radioprogram förordnas av programföretagets
chef<br>
eller annan tjänsteman hos företaget enligt bestämmelser som meddelas<br>
av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om utgivare och föreskrifter orrt på
vilket sätt utgivarens namn skall tillkännagivas meddelas i Jag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om skyldighet
att ombesörja upptagning av radioprogram och tillhandahålla upptagning eller
utskrift därav för granskning eller arkivering meddelas bestämmelser i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I lag kan
föreskrivas att 7-13 §§ icke skall äga tillämpning på särskilda slag av
sändningar, såsom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sändning som
endast avser vidaresändning av radioprogram;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sändning för
undervisningsändamål eller för syn- eller hörselskadade; eUer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sändning som i
huvudsak endast innefattar direktsändning av dagshändelse, gudstjänst eller
offentlig tillställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har sådan föreskrift meddelats, gäller i stället
bestämmelser i lag. Därvid får, i den utsträckning det är påkallat, givas
bestämmelser om vem som vid tillämpningen i övrigt av stadgandena i denna
grundlag skall anses ansvarig som utgivare eller som programföretag, om
tillståndstvång, om beriktigande och rätt tiU genmäle, om förbud mot
kommersiell reklam och om tUldelning av erforderligt sändningsutrymme.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Beträffande sådan vid särskilt anordnad ledare bunden
sändning<br>
som mottages i form av skriftligt meddelande gäller icke 7-14 §§. I<br>
StäUet äger föreskrifterna i denna grundlag om tryckt skrift enligt 2 kap.<br>
motsvarande tillämpning. Närmare bestämmelser om sändning som nu<br>
avses kan meddelas i lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. Bestämmelser om film</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Med film förstås i denna grundlag upptagning, vars
innehåll kan med<br>
tekniska medel visas i form av rörliga bilder med eller utan ljud.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När film sänds i radioprogram enligt 3 kap., gäller ej
denna grundlags bestämmelser om film.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Denna
grundlags bestämmelser om film gäller endast sådan som visas offentligt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 lag kan
föreskrivas att film ej får visas offentligt om den icke dessförinnan har
godkänts för sådan visning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därvid får föreskrivas, att godkännande icke får ske
beträffande film</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om den, på grund
av det sätt varpå händelserna skildras och det sammanhang vari de förekommer,
kan verka förråande eller skadligt upphetsande eller förleda tUl brott; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>om filmen
strider mot vad som sägs i denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om film, som är avsedd att visas för barn under
viss ålder, får föreskrivas att godkännande ej heller får ske i den mån filmen
kan vålla barn i sådan åldersgrupp psykisk skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Godkännande av film får ej i vidare mån än som
framgår av 3 §<br>
vägras på grund av filmens innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lag som avses i 3 § kan beträffande visst slag av film
eller visst slag av visning göras undantag från krav på godkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § För varje film skall finnas en utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgivare skall vara myndig svensk medborgare och bosatt i
riket. Han får icke vara i konkurstillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppdrag att vara utgivare skall innefatta sådan befogenhet
att utöva tillsyn över filmens visning och bestämma över dess innehåll, att
icke något får förekomma däri mot hans vilja. Avtal om inskränkning i den
befogenhet, som sålunda tillkommer utgivaren, är utan verkan,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Utgivare för film förordnas av den som har producerat
filmen. Är ej<br>
utgivare förordnad när filmen i Sverige utlämnas för offentlig visning,<br>
skall utgivare i stället förordnas av den som utlämnar filmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare bestämmelser om utgivare och om anmälan och
registrering av sådan meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Om skyldighet att bevara exemplar av film för
granskning och lämna<br>
exemplar till arkiv meddelas bestämmelser i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap. Allmänna handlingars offentiighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:34.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap. Brott mot yttrandefriheten Allmänna bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Med brott mot
yttrandefriheten förstås i denna grundlag framställning som offentliggöres i
tryckt skrift, radio eller film och som innefattar enligt lag straffbar gärning
som angives i 4-20 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Såsom
yttrandefrihetsbrott skaU icke anses tiUkännagivande i annons eller annat
sådant meddelande, om ej av dess innehåll omedelbart framgår att ansvar för
sådant brott kan ifrågakomma. Är meddelandet enligt lag straffbart endast i
förening med omständighet som icke omedelbart framgår av meddelandets innehåll,
gäller vad som sålunda är föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad nu
sagts äger motsvarande tillämpning på meddelande genom chiffer eller på annat
sätt som är hemligt för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Såsom yttrandefrihetsbrott enligt denna grundlag
skall ej anses<br>
innehållet i framställning i radio som ej utgör radioprogram. Om straff i<br>
sådant fall gäller vad som är föreskrivet i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De särskUda yttrandefrihetsbrotten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
högförräderi dömes om någon, med uppsåt att riket eller del därav skall, med
våldsamma eller annars lagstridiga medel eller med utländskt bistånd, läggas
under främmande makt eller bringas i beroende av sådan makt eller att del av
riket skall sålunda lösryckas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall med utländskt bistånd
framtvingas eller hindras, företager handUng som innebär fara för att uppsåtet
förverkligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
krigsanstiftan dömes om någon med utländskt bistånd framkallar fara för att
riket skaU invecklas i krig eller andra fientligheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För uppror dömes
om någon, med uppsåt att statsskicket skall med vapenmakt eller annars med
våldsamma medel omstörtas eller att åtgärd eller beslut av statschefen,
regeringen, riksdagen eller högsta domarmakten skall sålunda framtvingas eller
hindras, företager handling som innebär fara för att uppsåtet förverkligas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
landsförräderi dömes om någon, då riket är i krig eller annars i lag meddelade
bestämmelser om sådant brott äger tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>missleder eller
förråder krigsfolk eller andra som är verksamma för försvaret av riket eller
förleder dem till myteri, trolöshet eller modlöshet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förråder
befästning, krigsmateriel, fabrik, förråd, kraftanläggning, trafikled, fartyg
eller annal av betydelse för försvaret eller folkförsörjningen;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>genom osann iramställning
sprider misströstan bland allmänheten; eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4, begår annan dylik förrädisk gärning; otn gärningen är
ägnad alt medföra avsevärt men för rikets krigsmakt eller annars för försvaret
av riket eller för folkförsörjningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning om
gärningen är riktad mot stat, som är förbunden med riket, mot sådan stats
krigsmakt eller mot någon som tillhör denna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Är
gärning som avses i 7 § endast i mindre mån ägnad att medföra sådant men som
där sägs, dömes för landssvek.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Begås
gärning som avses i 7 eller 8 § av oaktsamhet, dömes för landsskadlig
vårdslöshet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För spioneri dömes
om någon, för att gå främmande makt tillhanda, obehörigen lämnar eller annars
röjer uppgift rörande försvarsverk, vapen, förråd, import, export eller
förhållande i övrigt, vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för
rikets försvar eller för folkförsörjningen vid krig eller av krig föranledda
utomordentliga förhållanden eller annars för rikets säkerhet, vare sig
uppgiften är riktig eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Förövas, beträffande uppgift som rör förhållande av hemlig natur, gärning som
sägs i 10 § utan syfte att gå främmande makt tUlhanda, dömes för obehörig befattning
med hemlig uppgift.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Är brott som angives
i 11 § grovt, dömes för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Vid
bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om gärningen var av
synnerligen farlig beskaffenhet med hänsyn tUl pågående krig eller rörde
förhållande av stor betydelse eller om den brottsUge röjde något som på grund
av allmän eller enskild tiänst hade betrotts honom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För försök,
förberedelse eller stämpUng tUl brott som avses i 4, 6-8, 10 eller 12 § dömes till
ansvar enligt lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försök eller förberedelse tUl brott som avses i 11 §
straffas enligt lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § För vårdslöshet med hemlig uppgift dömes om någon av
grov<br>
oaktsamhet lämnar eller på annat sätt röjer uppgift som avses i 10 § och<br>
som rör förhållande av hemlig natur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
ryktesspridning tiU fara för rikets säkerhet dömes om någon, då riket är i krig
eller annars i lag meddelade bestämmelser om sådant brott äger tillämpning,
bland aUmänheten sprider eller tUl främmande makt framför eller låter framkomma
falskt rykte eUer annat osant påstående som är ägnat att framkaUa fara för
rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
uppvigling dömes om någon uppmanar eller annars försöker förieda till brottslig
gärning, svikande av medborgeriig skyldighet eller ohörsamhet mot myndighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För hets mot
folkgrupp dömes om någon hotar eller uttrycker missaktning för folkgrupp av
viss ras, med viss hudfärg, av visst nationellt eller etniskt ursprung eller
med viss trosbekännelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
ärekränkning dömes om någon gör sig skyldig till förtal eller förolämpning mot
annan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förtal
innebär att någon utpekar annan såsom brottslig eller klandervärd i sitt
levnadssätt eller annars lämnar uppgift som är ägnad att utsätta denne för
andras missaktning. Till ansvar skall dock ej dömas, om det med hänsyn till
omständigheterna var försvarligt att lämna uppgift i saken och han visar att
uppgiften var sann eller att han hade skälig grund för den, och ej heller om
det i annat fall med hänsyn tUl det sätt pä vilket uppgiften framfördes samt
övriga omständigheter kan anses påkallat från allmän synpunkt att uppgiften
lämnades. Förtal av avliden innefattar att gärningen, med beaktande av den tid
som förflutit sedan han var i Uvet samt omständigheterna i övrigt, kan anses kränka
den avlidnes minne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förolämpning innebär att någon smädar annan genom kränkand.
lillmäle eller beskyllning eller genom annat skymfligt beteende mot honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § För otillåtet offentliggörande dömes om någon
offentliggör, helt<br>
eUer delvis, aUmän handling som på grund av vad som sägs i 5 kap. skall<br>
hållas hemlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller om någon offentliggör något som icke får
uppenbaras enligt förordnande av domstol eller av förundersökningsledare i
brottmål eller på grund av myndighets förbehåll vid utlämnande av allmän
handling som skall hållas hemlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För brott mot
tystnadsplikt dömes om den, som enligt denna grundlag är ansvarig för
framställning i tryckt skrift, radioprogram eUer film, genom offentliggörandet
av framställningen åsidosätter tystnadsplikt som åligger honom enligt lag
eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad som i lag
är föreskrivet om straff för brott som avses i 4-20 §§ gäller också då brottet
är att anse som yttrandefrihetsbrott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vid
bestämmande av straff för brott mot yttrandefriheten skall, då meddelad uppgift
har påkallat rättelse, särskilt beaktas om sådan på lämpligt sätt har givits tUl
känna för allmänheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap. Ansvaret för framställning i tryckt skrift, radio
eller film Ansvaret för framställning i periodisk skrift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För yttrandefrihetsbrott
i periodisk skrift svarar den som är anmäld som utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Fanns ej
utgivningsbevis eller anmäld utgivare då skriften utgavs, svarar i utgivares
ställe skriftens ägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utgivaren, då skriften utgavs, icke var behörig eller
uppenbart saknade den befogenhet som enligt 2 kap. 9 § tredje stycket skall tUlkomma
honom, svarar i hans ställe skriftens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Kan det ej visas vem som var ägare då skriften utgavs
eller var ägaren<br>
då ej behörig, svarar i ägarens ställe den som har tryckt eller på annat sätt<br>
mångfaldigat skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om skrift som är framställd utom riket skall vad i
första stycket sägs om ansvar för den som har tryckt eller på annat sätt
mångfaldigat skriften i stället avse den som har utlämnat skriften för
spridning här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägarens ansvar för skrift som är framställd utom riket
skall också övergå på den som utlämnade skriften för spridning här i riket, om
ägaren då icke hade känt hemvist i riket och det ej heller i mål om
yttrandefrihetsbrott kan visas var han uppehåller sig i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Sprider någon periodisk skrift, som saknar uppgift om
vem som har<br>
tryckt eller på annat sätt mångfaldigat skriften eller som med utsprida<br>
rens vetskap innehåUer oriktig sådan uppgift, och kan det ej visas vem<br>
som har tryckt eller på annat sätt mångfaldigat skriften, skall det ansvar,<br>
som enligt 3 § första stycket åvilar denne, i stället gälla utsprid?ren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det i fall som avses i 3 § andra stycket ej visas vem
som utlämnade skriften för spridning här i riket eUer saknade han då känt
hemvist här, svarar i hans ställe den som här sprider skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Postverket eller annan allmän trafikanstalt, som har
mottagit periodisk skrift för befordran, skaU ej anses som utspridare av
skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för framställning i tryckt skrift som ej är
periodisk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § För yttrandefrihetsbrott i tryckt skrift, som ej är
periodisk, svarar<br>
författaren, om med hans medgivande på skriften har angivits hans namn<br>
eller hans aUmänt kända pseudonym eller signatur. Författaren är dock ej<br>
ansvarig, om skriften har utgivits utan hans samtycke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författaren är också ansvarig, om han i skriftlig
förklaring har erkänt sig vara författaren eUer inför domstol i mål om
yttrandefrihetsbrott självmant avgiver sådant erkännande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Har i fråga om skrift, som innehåller eller är avsedd
att innehålla<br>
bidrag av flera författare, särskild utgivare uppgivits på sådant sätt som i<br>
fråga om författare sägs i 5 § och är författare ej enligt 5 § ansvarig eller<br>
var han avhden då skriften utgavs, svarar den särskilde utgivaren i<br>
författarens ställe.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har för annan skrift än sådan som avses i första stycket
särskild utgivare uppgivits på det sätt som sägs i 5 §, svarar han i
författarens ställe endast om denne var avliden då skriften utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med särskild utgivare av skrift, som ej är periodisk,
förstås den som har tillhandahållit skriften för mångfaldigande och utgivning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Är varken författare eller särskild utgivare ansvarig
enligt 5 eller 6 §,<br>
svarar i stället förläggaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detsamma gäller om författaren var avliden vid skriftens
utgivning och särskild utgivare ej var ansvarig enligt 6 § eller om särskild
utgivare, som annars skulle varit ansvarig, var avliden dä skriften utgavs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med förläggare till tryckt skrift, som ej är periodisk,
förstås den som har omhänderhaft mångfaldigande och utgivning av annans skrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Fanns ej förläggare eller kan del ej visas vem han är,
svarar i<br>
förläggarens ställe den som har tryckt eller på annat sätt mångfaldigat<br>
skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om skrift som ar framställd utom riket skall vad i
första stycket sägs om ansvar för den som har tryckt eller på annat sätt
mångfaldigat skriften i stället avse den som har utlämnat skriften för
spridning här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Sprider någon tryckt skrift, som ej är periodisk, och
som saknar<br>
uppgift om vem som har tryckt eller på annat sätt mångfaldigat skriften<br>
eller med utspridarens vetskap innehåller oriktig sådan uppgift, och kan<br>
det ej visas vem som har tryckt eller på annat sätt mångfaldigat skriften,<br>
skall det ansvar, som enligt 8 § första stycket åvilar denne, i stället gälla<br>
utspridaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan det i fall som avses i 8 § andra stycket ej visas vem
som utlämnade skriften för spridning här i riket eller saknade han då känt
hemvist här, svarar i hans ställe den som här sprider skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Postverket eller annan allmän trafikanstalt, som för
befordran har mottagit tryckt skrift som ej är periodisk, skall ej anses som utspridare
av skriften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Hade den, som skulle varit ansvarig enligt 5, 6 eller
7 §, icke känt<br>
hemvist i riket vid utgivandet och kan det ej heller i mål om<br>
yttrandefrihetsbrott visas var han uppehåller sig i riket, skall ansvaret<br>
övergå på den som har att svara efter honom. Ansvar skall dock ej på<br>
grund av vad nu sagts övergå på särskild utgivare i annat fall än som avses<br>
i 6 § första stycket och ej heller på utspridare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för framstäUning i radio</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § För yttrandefrihetsbrott i radioprogram svarar
utgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om program som direktsänds kan dock den som skall
förordna utgivare besluta, att i stället var och en som framträder i programmet
själv skall bära ansvaret för yttrandefrihetsbrott som han begår. Före
sändningen skall de berörda underrättas om beslutet och anteckning därom göras
i register enligt bestämmelser som meddelas i lag. Har sådan åtgärd försummats
beträffande någon av dem som skall framträda i programmet, är beslutet utan
verkan mot honom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Har utgivare ej förordnats eller uppgift därom ej
tillkännagivits<br>
före eller vid sändningen på det sätt sotn avses i 3 kap,' 13 §, svarar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b><b><span style='font-size:
11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>208</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stället den som skulle förordna utgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utgivaren ej var behörig eller uppenbart icke innehade
den befogenhet som enligt 3 kap, 12 § tredje stycket skall tillkomma honom,
svarar i hans ställe den som förordnade honom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Bestämmelserna i </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>och 12 §§ äger icke tUlämpning på program<br>
eller del av program som består i direktsändning av dagshändelse eUer av<br>
sådan gudstiänst eller offentlig tillstäUning som anordnas av annan än<br>
programföretaget, I sådant fall gäller om ansvaret för yttrandefrihetsbrott</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' vad som föreskrives
i lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Om ansvarigheten för framställning i radio, som ej
utgör radiopro<br>
gram, gäller vad som föreskrives i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret för framställning i film</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
yttrandefrihetsbrott i film svarar utgivaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Om anmälan
som avses i 4 kap, 6 § ej har skett, när filmen visas offentligt, eller om
utgivaren då icke var behörig eller uppenbart icke innehade den befogenhet som
enligt 4 kap, 5 § tredje stycket skall tillkomma honom, svarar i stället den
som producerade filmen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Hade
producenten ej förordnat utgivare, när filmen i Sverige utlämnades för
offentlig visning, svarar i hans ställe den som utlämnade filmen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts gäller också, om producenten då filmen visas
offentligt är avliden eller saknar känt hemvist i riket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Kan det ej visas vem som är ansvarig enligt 17 §
eller är han<br>
avliden, då fUmen visas offentligt, åvilar ansvaret i stället den som visar<br>
filmen. Detsamma gäller om den som skulle varit ansvarig enligt 17 § icke<br>
har känt hemvist i riket, då filmen visas offentUgt, och det ej heller i mål<br>
om yttrandefrihetsbrott kan visas var han uppehåller sig i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gemensam bestämmelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Vid bedömande av fråga om straff för den, som enligt
bestämmelserna i detta kap, är ansvarig för innehållet i tryckt skrift,
radioprogram eller film, skall innehållet anses ha offentliggjorts med hans
vetskap och vilja,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. Meddelarskydd och rätt till anonymitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Varie svensk medborgare har, i den mån ej annat
framgår av 2—5 §§, rätt att för offentliggörande i tryckt skrift, radioprogram
eller film meddela uppgifter tiU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. författare eller annan som är att anse
som upphovsman tiU framstäUning i tryckt skrift, radioprogram eller film;</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>utgivare, som
avses i 2 kap. 9 §, 3 kap. 12 § eller 4 kap, 5 §, eller särskild utgivare
enligt 7 kap. 6 §;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>redaktion för
periodisk skrift eller radio; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>företag för
yrkesmässig förmedling av nyheter och andra meddelanden till periodiska
skrifter eller radio.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lika med den som lämnar meddelande enligt första stycket
skall anses den som är författare eUer annan upphovsman eller på annat sätt
medverkar tUl framstäUning som offentliggöres eller är avsedd, att
offentliggöras i tryckt skrift, radioprogram eller film, om han icke själv är
enligt denna grundlag ansvarig för offentliggörandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som lämnar meddelande enligt första eller andra
stycket kan ej ådömas straff därför i annat fall än som sägs i 2-5 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Innefattar meddelande, som avses i I §, enligt lag
högförräderi,<br>
uppror, landsförräderi, landssvek, spioneri, grov obehörig befattning med<br>
hemlig uppgift eller försök, förberedelse eller stämpling därtill, gäller vad<br>
som sålunda är föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu sagts äger motsvarande tUlämpning när redan
anskaffandet av uppgift för meddelande, som avses i I §, enligt lag innefattar
brott som angives i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Innefattar
meddelande, som avses i 1 §, utlämnande helt eller delvis av allmän handling,
som skall hållas hemUg enligt vad som sägs i 5 kap., gäller vad som i lag är
föreskrivet därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Utgör
lämnande av meddelande, som avses i 1 §, åsidosättande av tystnadsplikt, som
åligger någon enligt lag eller annan författning får i de fall, som angives i
särskild lag om tiUämpning av denna paragraf, straff ådömas enligt vad som är
föreskrivet därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§
Bestämmelserna i I—4 §§ äger motsvarande tUlämpning på meddelande för
offentliggörande i tryckt skrift, som framställes utom riket, i radioprogram
från utlandet eller i film, som produceras utom riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därvid skall dock 2 § gäUa även andra brott mot rikets
yttre eller inre säkerhet och 4 § gälla även åsidosättande av tystnadspUkt som
i övrigt åvUar någon enligt lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Författare tiU tryckt skrift är ej skyldig att låta
sitt namn eller sin<br>
pseudonym eller signatur utsättas i skriften. Detsamma gäller särskild<br>
utgivare som avses i 7 kap. 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ej heller är annan, som är att anse som upphovsman till
framställning i tryckt skrift, radioprogram eller film eller har lämnat
meddelande enligt I §, skyldig att låta sitt namn offentUggöras i
framställningen eller i samband därmed. Detta gäller dock ej utgivare, som
avses i 2 kap. 9 §, 3 kap. 12 § eller 4 kap. 5 §, ej heller boktryckare eller
annan som mångfaldigar tryckt skrift enligt denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § I mål om yttrandefrihetsbrott får icke väckas fråga
om vem som är<br>
författare eller annan upphovsman eller har lämnat meddelande enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1976. 1 saml. Nr 204.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I §, Om för skrift, som ej är periodisk, författare eller
särskild utgivare<br>
enligt 7 kap, 6 § har uppgivits på det säll som angives i 7 kap. 5 § eller<br>
om beträffande radioprogram talan föres mot någon enligt 7 kap. 1 I §<br>
andra stycket, får dock frågan om han är ansvarig behandlas i målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mål mot någon som har lämnat meddelande enligt I § får
fråga som avses i första stycket väckas endast i den mån det erfordras för att
avgöra om den mot vilken talan föres är ansvarig för meddelandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Den som har tagit befattning med tillkomsten eller
offentliggöran<br>
det av framställning i Irycki skrift, radio eller film eller som i övrigt har<br>
varit verksam inom förelag för sådant offentliggörande eller inom företag<br>
för yrkesmässig förmedling av nyheter och andra meddelanden till<br>
periodiska skrifter eller radio får röja vad han därvid har erfarii om vem<br>
som är författare eller annan upphovsman eller har lämnat meddelande<br>
enligt I §, endast om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. denne har samtyckt därtill;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2. fråga därom får väckas enligt 7 §;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid vittnesförhör
eller förhör med part under sanningsförsäkran rätten av hänsyn till allmänt
eller enskilt intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift därom
lämnas; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga är om
brott som angives i 2 § eller annat brott mot rikets säkerhet som avses i 5 §
andra stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § Myndighet eller annat allmänt organ får icke söka
utröna vem som<br>
är författare eller annan upphovsman till framställning i tryckt skrift,<br>
radioprogram eller film eller har lämnat meddelande enligt 1 §, i vidare<br>
mån än som erfordras för åtal eller annat ingripande som är tillåtet enligt<br>
denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Den som, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>på tryckt
skrift eller i samband med sändning av radioprogram eller i film utsätter eller
på annat sätt offentliggör namn, pseudonym eller signatur på författare eller
annan medverkande, som avses i 6 §, mot dennes vilja eller på sådant sätt
offentliggör namn, pseudonym eller signatur på annan än den rätte;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>i annat fall
röjer någon i strid med vad som föreskrives i 8 §; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>åsidosätter vad
som föreskrives i 9 §; straffas enligt lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>II § I lag meddelas bestämmelser tUl skydd för rätten
till anonymitet<br>
enligt detta kap, vid tvångsåtgärder pä grund av yttrandefrihetsbrott eller<br>
annat brott eller vid åläggande av skyldighet att tillhandahålla skriftlig<br>
handling såsom bevis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Bestämmelserna i detta kap, är icke tillämpliga på
sådant tillkännagivande i annons eller annat meddelande som avses i 6 kap, 2 §
eller på sådan framställning i radio som avses i 7 kap, 13 §,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap. Skadestånd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Skyldighet att utgiva skadestånd för offentliggörande
av framställ<br>
ning i tryckt skrift, radioprogram eller film kan grundas endast på att<br>
framställningen innefattar yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndsskyldigheten åvilar, om ej annat framgår av 2-5
§§, endast den som enligt 7 kap, är ansvarig för brottet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § För skadeståndsskyldighet som åvilar utgivare av
periodisk skrift<br>
svarar även skriftens ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skadeståndsskyldighet som åvilar författare eller särskild
utgivare av skrift, som ej är periodisk, svarar även förläggaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För skada på
grund av yttrandefrihetsbroit i radioprogram svarar även programföretaget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För skada på
grund av yttrandefrihetsbrott i film svarar också producenten och den som i Sverige
utlämnade filmen för offentlig visning, även om de ej är ansvariga enligt 7
kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För
skadeståndsskyldighet, som åvilar någon i egenskap av laga ställföreträdare för
annan, svarar även denne i den mån sådan skyldighet följer av allmänna regler
om skadestånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Bestämmelsen
i 7 kap, 19 § skall gälla också i fråga om skadeståndsskyldighet vid
yttrandefrihetsbrott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Finner
domstol framställning i periodisk skrift eller i radioprogram innefatta brott
enligt 6 kap, 18 §, kan domstolen på yrkande i målet förordna att domen skall
offentliggöras utan kostnad för den kränkte, I fråga om periodisk skrift skall
offentliggörandet ske genom att domen eller de delar därav som domstolen
angiver införes i skriften. Beträffande radioprogram skall offentliggörandet
ske i radiosändning på det sätt som domstolen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolen får förelägga vite för fullgörande av skyldighet
enligt första stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § 1 övrigt skall om skadestånd i fall som avses i denna
grundlag<br>
tillämpas vad som i allmänhet gäller om skadestånd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap. Förverkande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förverkande
av exemplar av tryckt skrift eller film kan, om ej annat framgår av denna
grundlag, ske endast om skriften eller filmen innefattar yttrandefrihetsbrott.
Vad nu sagts äger motsvarande tillämpning beträffande upptagning av
radioprogram,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förverkande
av egendom, som har använts såsom hjälpmedel vid yttrandefrihetsbrott, kan ske
beträffande formar, stenciler och annat dylikt för den brottsliga
framställningen särskilt avsett material. Närmare</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bestämmelser härom kan meddelas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Maskinell utrustning i övrigt, som har använts för
tryckning eller mångfaldigande i annat fall av skrift eller för sändning i
radio eller för framställning eller visning av film, såsom tryckpress, stencileringsapparat,
inspelningsapparatur, radiosändare, filmkamera eller filmprojektor, kan icke
förverkas på grund av yttrandefrihetsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Förverkande på grund av yttrandefrihetsbrott får ej
ske hos annan än den som är ansvarig eller skadeståndsskyldig i anledning av
brottet eller enligt denna grundlag före eller efter honom hade kunnat svara
för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,§ I övrigt skall vad som är föreskrivet om förverkande
av utbyte av brott, av förlag för brott eller av egendom som har använts såsom
hjälpmedel vid brott eller frambragts genom brott gälla även när framställning
innefattar yttrandefrihetsbrott eller gärning annars är straffbar enligt denna
grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 kap. Rättegången</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Mål som angives
i 3 § upptages av allmän domstol i första instans i Stockholm i den sammansättning
som föreskrives i detta kap. (yttrandefrihetsdomstolen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vttrandefrihetsdomstolen
består av ordförande, vice ordförande och sju andra ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordföranden och vice ordföranden skall vara ordinarie
domare vid domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De övriga sju ledamöterna utses för tre år i sänder av
riksdagen, som också utser ersättare. Tre av dessa ledamöter och ersättare för
dem bör ha publicistisk erfarenhet. Bland de ledamöter och ersättare som avses
i detta stycke bör skilda meningsriktningar och olika delar av landet vara
företrädda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § Vid yttrandefrihetsdomstolen handlägges mål om straff
för yttran<br>
defrihetsbrott eller brott som avses i 8 kap, 2—5 eller 10 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer i mål vid domstol fråga huruvida enligt denna
grundlag föreligger hinder mot ådömande av påföljd eller mot annat ingripande
eller mot hörande av vittne eller av part under sanningsförsäkran, skall, om ej
saken finnes uppenbar eller annars särsldlda skäl föreligger, domstolen hänskjuta
frågan tiU yttrandefrihetsdomstolen, som skall såsom särskilt mål avgöra
frågan. Uppkommer sådan fråga vid förundersökning om brott, får åklagaren hänskjuta
frågan till yttrandefrihetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 lag kan bestämmas att också andra mål skall handläggas
vid yttrandefrihetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Vid handläggning av fråga, som endast avser måls
beredande eller avskrivning, består yttrandefrihetsdomstolen av ordföranden
ensam.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>213</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I mål om
yttrandefrihetsbrott får hänsyn tagas till omständighet som skulle medföra att
annan än den mot vilken talan föres är ansvarig, endast om den åberopas före
huvudförhandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I fråga om
klagan över yttrandefrihetsdomstolens dom eller beslut samt resning och andra
särskilda rättsmedel gäller vad som i allmänhet är föreskrivet beträffande
domstolens dom eller beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har yttrandefrihetsdomstolen ogillat påstående om brott
som avses i 6 kap. 9 §, 11 §, 13 § andra stycket dier 14-20 §§ eller 8 kap. 3
dier 4 § eUer 5 §, i vad den avser utlämnande av hemlig handling eller
åsidosättande av tystnadsplikt, får dock högre rätt icke göra ändring i
yttrandefrihetsdomstolens dom i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Närmare bestämmelser orn yttrandefrihetsdomstolen och
handläggningen av mål enligt detta kap. meddelas i särskUd lag. I lag kan
också meddelas bestämmelser om tillfälliga ersättare vid förfall för ledamöter
och ersättare som avses i 2 § tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 kap. Ätal och tvångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Justitiekanslern skall vaka över efterlevnaden av
denna grundlag.<br>
Han är åklagare i mål som skall handläggas vid yttrandefrihetsdomstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om riksdagens ombudsmans tUlsyn och rätt att föra talan i
frågor som avses i denna grundlag gäller vad som föreskrives i regeringsformen
och instruktionen för ombudsmannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I lag kan
föreskrivas att allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott av visst slag får väckas
av justitiekanslern endast efter medgivande av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ AUmänt åtal
för yttrandefrihetsbrott skall väckas i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framställning i
periodisk skrift: inom sex månader från det skriften utgavs, dock ej från
tidigare dag än den då utgivningsbevis meddelades;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framställning i
tryckt skrift som ej är periodisk: inom ett år från det skriften utgavs;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framställning i
radioprogram: inom sex månader från det programmet sändes; och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>framställning i
film: inom ett år från det filmen första gången visades offentligt i Sverige,
dock ej från tidigare dag än den då anmälningsskyldighet som avses i 4 kap. 6 §
fullgjordes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har allmänt åtal väckts inom tid som nu sagts, får nytt
åtal väckas mot annan som är ansvarig för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ VUl justitiekanslern
föra talan om förverkande på grund av yttrandefrihetsbrott utan samband med
ansvarstalan, äger 3 § motsvarande tiUämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Förekommer
skälig anledning att beslut om förverkande på grund av yttrandefrihetsbrott kan
komma att meddelas, kan förordnas om beslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Hör yttrandefrihetsbrottet under aUmänt åtal, får justitiekanslern<br>
förordna om beslag enligt 5 §. Förordnandet skall innehålla uppgift om<br>
vad som har föranlett beslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 lag kan
föreskrivas att även allmän åklagare skall ha befogenhet att förordna om beslag
inom sitt verksamhetsområde. Har sådan åklagare förordnat om beslag, skall han
genast anmäla detta till justitiekanslern, som skall pröva om beslaget skaU
bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har förordnande om beslag meddelats, skall åtal eller
talan om förverkande väckas inom två veckor från förordnandet. I annat fall är
beslaget förfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Sedan åtal eller talan om förverkande har väckts i
anledning av<br>
yttrandefrihetsbrott, ankommer det på rätten att förordna om beslag<br>
enligt 5 §. Rätten kan när som helst häva beslag som har meddelats<br>
tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När målet avgöres, skall rätten pröva om meddelat beslag
fortfarande skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Är riket i krig eller krigsfara och anträffas vid
avdelning av<br>
försvarsmakten tryckt skrift som uppenbart innefattar sådan enligt 6 kap.<br>
16 § straffbar uppvigling att krigsman därigenom kan förledas åsidosätta<br>
sin tiänstepliki, kan skriften efter beslut äv befattningshavare, som enligt<br>
lag har bestraffningsrätt över personal vid avdelningen, tagas i förvar i<br>
avbidan på förordnande om beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är fara i dröjsmål, får sådan åtgärd företagas av annan
befattningshavare enligt vad som närmare angives i lag. Anmälan skall dock
skyndsamt göras hos befattningshavare som sägs i första stycket; denne skaU
genast pröva om skriften skall kvarbliva i förvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har skrift tagits i förvar, skall anmälan därom så snart
det kan ske göras till justitiekanslern.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § I övrigt gäller i fråga om åtal för brott enligt
denna grundlag samt<br>
om beslag av egendom, som kan antagas vara förverkad på grund av<br>
sådant brott eller äga betydelse för utredning därom, vad som annars är<br>
föreskrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 kap. Övriga bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § I lag kan föreskrivas att behörighet, som enligt 2
kap. 8, 9 eller 13 §,<br>
3 kap. 12 § eUer 4 kap. 5 § tiUkommer svensk medborgare eller svensk<br>
juridisk person, skall tillkomma även utländsk medborgare eller utländsk<br>
juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utlänning är i övrigt, såvitt ej annat följer av lag,
jämställd med svensk medborgare i frågor som avses i denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § Den som, när förordnande om beslag eller förverkande gäUer<br>
beträffande tryckt skrift, radioprogram eller film, bland allmänheten<br>
sprider exemplar av skriften, sänder radioprogrammet eller offentligt<br>
visar fUmen, straffas enligt lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>•</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>215</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I lag kan
föreskrivas straff för den som, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet,
åsidosätter bestämmelserna i 2 kap. 5 § första stycket, 7 § andrastycket, 8,9,
12 eller 13 §.3 kap. 7 eller 12 § eller 4 kap. 5 § eller i lag som avses i 2
kap, 6 eller 11 §, 3 kap. 2-5 eller 13-16 §§, 4 kap. 3, 6 eller 7 § eller 7
kap. 11 §,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I den män
särskild bestämmelse ej meddelas i denna grundlag skall vad som sägs om straff gäUa
också annan brottspåföljd, förverkande och annan särskild rättsverkan av brott
samt skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Fråga om
allmänt åtal och mål enligt denna grundlag skall alltid handläggas utan
dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I allt, varom
bestämmelse ej meddelas i denna grundlag eller i lag om tillämpning därav,
gäller vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Denna grundlag träder i kraft vid ingången av
kalenderåret efter det,<br>
under vilket riksdagen slutligt antager den. Genom grundlagen upphäves<br>
tryckfrihetsförordningen den 5 april 1949, Vid tillämpningen av den nya<br>
grundlagen skall följande iakttagas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande mål
eller ärende, som avses i 5 kap.9 eller 10 § och som är anhängigt då den nya
grundlagen träder i kraft, skall äldre bestämmelser gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
annat mål, som avser fråga som regleras i den nya grundlagen och som är anhängigt
vid ikraftträdandet, skall äldre bestämmelser om rättegången gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Äldre
författning eller föreskrift äger fortsatt giltighet utan hinder av att den
icke har tillkommit i den ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av
denna grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad som föreskrives
i avtal mellan staten och Sveriges Radio aktiebolag skall, utan hinder av denna
grundlag, gälla under avtalens giltighetstid om ej annat överenskommes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förekommer i
lag eller annan författning hänvisning till eller avses annars där föreskrift
som har ersatts genom bestämmelse i denna grundlag, tillämpas i stället den nya
bestämmelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:45.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>216</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tystnadspliktskommitténs
utkast till utökad lydelse av 8 kap. 4 § massmediegrundlagen enligt JK:s tankegång</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
nägon genom meddelande enligt 1 S uppsåtligen åsidosätter tystnadsplikt, får,
enligt vad som angives närmare i särskild lag, straff för brottet ådömas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet innefattar brotl
mot rikets säkerhet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet innebär brott
mot ovillkorlig lystnadsplikt enligt 10 kap. 7 S regeringsformen eller det
eljest angår annan stat eller nägon dess myndighet eller medborgare och medför
fara för rikets säkerhet eller fara för annan allvarlig skada för riket eller
för enskild;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet kan antagas
motverka syftet med åigärder tillhörande rikets centrala finans- och
räntepolitik;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet angår
telefonavlyssning såsom åtgärd i verksamhet för att förebygga eller utreda
brott eller säkerhets- eller bevakningsåtgärd och del kan anlagas motverka ålgärden;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet angår förtrolig
hänvändelse frän enskild i personlig eller ekonomisk angelägenhet till annan
enskild eller lill myndighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet rör uppgift som
enskild har lämnat till myndighet för statistik, för forskning eller för
liknande ändamål, utan att uppgiften skall tjäna till utredning i visst ärende
som innebär myndighetsutövning mot enskild;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet omfattar
innehållet i dom eller annat liknande beslut av domstol eller yttrande av någon
som dellager i beslutet och meddelandet lämnas innan beslutet meddelas;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>om meddelandet innefattar brotl
mot 10 S 1 eller 2 i detta kapitel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>217</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
3</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tystnadspliktskommitténs
förslag till ändrad lydelse av 6 kap. 19 § i massmedieutredningens förslag till
massmediegrundlag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
otillåtet- 5 kap. skall hållas hemlig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detsamma gäller om någon
offentliggör sådant som enligt förordnande eller förbehåll av följande slag
icke fär uppenbaras:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förordnande av domstol eller av
förundersökningsledare i brottmål;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndighets förbehåll vid
utlämnande av allmän handling som skall hållas hemlig; och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>myndighets förbehåll vid
lämnande av uppgift som är belagd med tystnadsplikt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:78.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>218</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 4</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tystnadspliktskommitténs
förslag till lag om tillämpningen av 8 kap. 4 § massmediegrundlagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives som följer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
S Om nägon enligt 8 kap, 1 S massmediegrundlagen lämnar meddelande för
offentliggörande i tryckt skrift, radio, television eller film och därigenom uppsåtligen
åsidosätter tystnadsplikt, fär han eller hon, enligt vad som angives i 4S i
samma kapitel, fällas lill ansvar i följande fall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
Tystnadsplikt ifråga om vissa förtroliga hänvändelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelandet
lämnas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>präst,
advokat, biträde i rättslig angelägenhet, läkare, tandläkare, apotekare,
barnmorska eller sjuksköterska,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som eljest dellager i sädan undersökning, värd, rådgivning eller medling i
personliga angelägenheler, som icke är att hänföra till myndighetsutövning,
eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som deltager i offentlig arbetsförmedling eller offentlig verksamhel för att
bevilja eller lämna rättshjälp,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
innefattar uppgift om frivillig hänvändelse från enskilds sida eller om vad som
har iakttagits, inhämtats eller åtgjorts med anledning av hänvändelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
det kan anlagas att den som har gjort hänvändelsen har förutsatt förtrolig
behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>B
Tystnadsplikter Jör offentliga funktionärer, i andra fall än dem som avses
under A</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I,
Meddelandet innebär brott mot ovillkoriig tystnadsplikt enligt 10 kap, 7 S
regeringsformen eller lämnas av den som är verksam inom utrikesförvaltningen
eller eljest inom statlig myndighet, innehäller sådant som han eller hon
därunder har erfarii angående Sveriges eller svensk myndighets eller
medborgares förbindelser med annan stat eller någon dess myndighet eller
medborgare, med statslös eller med mellanfolklig organisation eller i övrigi
angående annan stal, dess medborgare, staislös eller mellanfolklig
organisation, och medför fara för rikels säkerhet eller för annan allvariig
skada för riket eller för sådan skada för enskild,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2,
Meddelandet lämnas av den som är verksam inom lolalförsvaret eller eljest hos myndighei
och innehäller sådant som han eller hon därunder har erfarit angående
planläggning eller annan förberedelse av verksamhel för all försvara riket, och
det skulle vålla fara för rikets säkerhel, att meddelandets innehåll kommer lill
annan stats kännedom, eller eljesi kunna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skada
försvaret av riket, att del röjes,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Meddelandet lämnas av den som är verksam inom
riksbanken och innehåller sådant som han eller hon därunder har erfarit
angående rikets centrala finans- och räntepolitik, och det kan antagas att
röjande motverkar syftet med vidtagna eller planerade åtgärder,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Meddelandet lämnas av den som är verksam hos
myndighet och innehåller sådani som han eller hon därunder har erfarit om
telefonavlyssning på grund av domstols eller undersökningsledares beslul eller
om säkerhels- eller bevakningsälgärd med avseende på byggnad, lokal eller inventarier
eller eljest på lillverkning, förvaring eller transport eller annan befordran
av pengar, värdeföremål, handlingar eller meddelanden, och del kan antagas att
röjande motverkar åtgärden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>5,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Meddelandet lämnas av den som är verksam inom
polisen eller kriminalvärden och innehåller sädant som han eller hon har
erfarit därunder om åtgärd med ändamål att hindra rymning eller frilagning, och
del kan antagas att röjande motverkar ålgärden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>6,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Meddelandet lämnas av den som hos myndighet
deltager i medling i arbetstvister, i provning, bestämning av egenskaper eller
myckenhet, värdering eller vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk
undersökning, som myndighet utför för enskilds räkning ellereljest enligt
enskilds uppdrag, eller i bankrörelse eller annan ekonomisk verksamhel, som
myndighet bedriver till allmänhetens tiänst, och innefattar uppgift om
frivillig hänvändelse från enskilds sida eller om vad som har iakttagils,
inhämtats eller åtgjorts med anledning av hänvändelsen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
det kan antagas att den som har gjort hänvändelsen har förutsatt förtrolig
behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7, Meddelandet
lämnas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som hos myndighet deltager i handläggningen av ärende om beskattning eller om lillslånd
eller auktorisation enligl lag eller förordning alt bedriva yrke eller
näringsverksamhet eller alt företaga viss åtgärd,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som deltager i utövningen av tillsyn enligt lag eller förordning över enskild
ekonomisk förvaltning eller yrkes- eller näringsverksamhet, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
som eljest medverkar i undersökning eller kontroll för del allmännas räkning av
enskilds förvärvsverksamhet eller ekonomiska förhållanden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
innehäller sädant som han eller hon därunder har erfarii i fråga om
förhållandena för dem som har trätt i affärsförbindelse eller annan förtrolig
förbindelse med den som är föremål för undersökning eller kontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>8,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>Meddelandet lämnas av den, som under verksamhet hos
myndighei har fått del av handling som enligt 20 S första stycket, 22 S, 26 S,
30 S andra stycket försia meningen eller 35 S lagen om allmänna handlingar
skall hällas hemlig, och innefattar uppgift i handlingen som utgör grund för
hemlighållandet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Meddelandet omfatiar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innehållet
i domstols dom eller annat beslut, som avser domstolens rätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skipande
eller rättsvårdande uppgifter, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
som har förekommit vid överiäggning som domstolen håller inom Slängda dörrar
angående sådani beslut, och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lämnas
innan beslutet meddelas av den som är anställd eller fullgör uppdrag vid
domstolen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>C
Tystnadspliki för funktionärer vid massmedier</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelandet
innefattar brolt som avses i 8 kap, 10 S 1 eller 2 massmediegrundlagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S Vad som i 1 S sägs om att den
som utövar eller deltager i yrke eller annan verksamhet fär fallas till ansvar
för brott mot tystnadsplikt skall gälla även i fall då denna person lämnar
meddelandet efter det alt han eller hon har upphört med yrket eller
verksamheten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S Bestämmelserna i 1 S om att
den som utövar eller deltager i yrke eller annan verksamhet far fällas lill
ansvar för brott mot tystnadsplikt skall ha motsvarande tillämpning när
meddelandet har lämnats av någon som har fått kännedom om det som meddelas i
egenskap av biträde åt sådan person eller på grund av anställning hos eller
uppdrag av myndighet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>S Med myndighet avses i I och 3
SS även annat allmänt organ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari året näst efter det då riksdagen slutgiltigt
har antagit det genom regeringens proposition 1976:000 framlagda förslaget lill
massmediegrundlag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:204</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll..................... </span><span style='font-family:
Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen </span><span style='font-family:
Verdana'>...... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
av protokollet vid regeringssammanträde 1976-03-25 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Inledning.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reformarbetet............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgning av det grundlagsskyddade
området till andra skrifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>än
tryckta.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällanderätt........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4. Omfattningen
avdet tryckfrihetsrättsliga meddelarskyddet m. m.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällande rätt.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena över
massmedieutredningens förslag ..,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tystnadspliktskommittén.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandenaövertystnadspliktskommitténsförslag..</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59
5 Processuella frågor i anslutning till meddelarskyddet............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällanderätt........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den s. k. IB-aftaren................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6. Tillsyn och åtal m.m...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gällanderätt........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Massmedieutredningen............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7. Föredraganden............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>..... </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvidgning av det grundlagsskyddade
området till andra skrifter än tryckta </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Omfattningen av det tryckfrihelsrällsliga
meddelarskyddet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m.
m.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>g-j</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Processuella frågor i
anslutning till meddelarskyddet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>1J3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillsyn och ålal m, m................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>] 25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ändring i tryckfrihetsförordningen... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>loch9SS................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S............................................................................. 131</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>65.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3
kap......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1«.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S......................................................................... 137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S ....;................................................................... 139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S.............................................................................. 144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S.............................................................................. 145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S................................................ '........................ 147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap 147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS.......................................................................... 148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S......................................................................... 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S......................................................................... 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 S........................................................................ 149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 kap </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och 2 SS ................................................................. 150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>é</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> samt 8 och 9 SS................................................... 154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 kap 154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S......................................................................... 154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 kap 155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S......................................................................... 155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S......................................................................... 162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S......................................................................... 164</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S......................................................................... 173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8S......................................................................... 174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap 174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS.......................................................................... 174
■</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S......................................................................... 174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S......................................................................... 174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S......................................................................... 174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5S......................................................................... 175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6S......................................................................... 175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8S......................................................................... 175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 kap 175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS.......................................................................... 175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S......................................................................... 175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S......................................................................... 177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 kap 179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2S.............................................................................. 179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3S.............................................................................. 180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4S.............................................................................. 181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7S......................................................................... 181</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>s'</span></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=9>
<tr>
<td valign=top align=left height=9 style='padding-top:0cm;padding-right:1.9pt;
padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>v</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 S........................................................................... 183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I4S........................................................................ 183</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11 kap..................................................................... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>IS.......................................................................... 184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:204</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 kap </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IS.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2S.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I3S......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I4S............................................................................. 189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13 kap </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3S.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4S.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5S.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14 kap </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:29.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>IS.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4S.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5S.......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut........................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
I Massmedieulredningens förslag till massmediegrundlag Bilaga 2 Tyslnadspliktskommitténs
utkast till utökad lydelse av 8</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kap. 4 S
massmediegrundlagen enligt JK:s tankegång Bilaga 3 Tyslnadspliktskommitténs
förslag till ändrad lydelse av 6 kap. 19 S i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>massmedieutredningens
förslag till massmediegrundlag Bilaga 4 Tystnadsplikiskommitléns förslag till
lag om tillämpningen av 8 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
S massmediegrundlagen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Gotab,
Stockholm 1976 50,342</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
FZ03204prop_197576__204.pdf9951967pdfom ändringar i grundlagsregleringen av tryckfrihetenhttps://data.riksdagen.se/fil/F8B3CAFD-29B4-47E8-B95F-17A8BB1A9525