2448395FZ032021975/76202propproppropProposition 1975/76:202PropositionProposition20201976-03-18 00:00:002024-12-27 14:36:352008-06-12 17:20:06med förslag till nya regler om telefonavlysning vid förundersökning m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03202/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ03202https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03202
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1975/76:202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med förslag till nya regler om telefonavlyssning vid
förundersökning m.m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 18 mars 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogande utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:212.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LENNART GEIJER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås att nuvarande provisoriska regler
i 1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och
1969 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott
m.m. tas in i 27 kap. rättegångsbalken och ges permanent karaktär. Den
samordnade regleringen av möjligheterna tiU telefonavlyssning föreslås utformad
så, att skyddet för den enskildes integritet stärks i olika hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den viktigaste nyheten i förslaget är att för ärenden om
telefonavlyssning skall finnas ett antal av regeringen utsedda gode män som
skall ta till vara den enskildes intresse i ärendet. Sådan god man får
ställning av part. Av sekretesskäl måste han ha tystnadsplikt beträffande det
han får reda på vid fullgörande av uppdraget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger risk att författare, meddelare eller annan, som
enligt tryckfrihetsförordningen eller radioansvarighetslagen har rätt tUl
anonymitet, skulle röjas genom telefonavlyssning, skall detta beaktas vid
prövning av fråga om tiUstånd tiU sådan avlyssning. Ett uttryckUgt förbud att
avlyssna telefonsamtal mellan misstänkt och hans försvarare tas också upp i
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skärpta regler införs vidare om avlyssning av samtal tiU
och från telefonapparat, som inte innehas av den misstänkte eller brukas huvudsakligen
av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya reglema föreslås träda i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att nuvarande 27 kap. 17 S skall betecknas 27 kap. 23
§,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att 19 kap. 12 § samt 27 kap. 2, 9 och 16 S§ skall
ha nedan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>angivna lydelse, dels att i balken skall införas sex nya
paragrafer, 27 kap. 17-22 §§, av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>12 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
detta kapitel stadgas äge motsvarande tiUämpning i fråga om domstols befattning
med förundersökning och användande av tvångsmedel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
detta kapitel stadgas äge motsvarande tUlämpning i fråga om domstols befattning
med förundersökning och användande av tvångsmedel, om ej annat är särskilt
föreskrivet.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:133.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:5.0pt;
margin-left:140.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>></span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslag må
ej läggas å skriftlig handling, om dess innehåll kan antagas vara sådant, att
befattningshavare eller annan, som avses i 36 kap. 5 §, ej må höras som vittne
därom, och handlingen innehaves av honom eller av den, till förmån för vilken
tystnadsplikten gäller. Ej heller må, med mindre fråga är om brott, för vilket
ej är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, hos den misstänkte eUer
honom närstående, som avses i 36 kap. 3 §, beslag läggas å skriftligt
meddelande meUan den misstänkte och någon honom närstående eller mellan sådana
närstående inbördes.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslag må
ej läggas å skriftlig handling, om dess innehåll kan antagas vara sådant, att
befattningshavare eller arman, som avses i 36 kap. 5 §, ej må höras som vittne
därom, och handlingen innehaves av honom eller av den, till förmån för vilken
tystnadsplikten gäller. Ej heller må, med mindre fråga är om brott, som avses i
16 § första stycket punkt 1 eller 2 eller punkt 4, såvitt den hänvisar tiU
någon av dessa punkter, hos den misstänkte eUer honom närstående, som avses i
36 kap. 3 §, beslag läggas å skriftligt meddelande mellan den misstänkte och
någon honom närstående eller mellan sådana närstående inbördes.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1964:166.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är anledning, att försändelse, som må tagas i beslag,
skall inkomma till post-, telegraf-, järnvägs- eller annan befordringsanstalt,
äge rätten förordna, att försändelsen, när den iiUcommer, skall kvarhållas,
till dess frågan om beslag blivit avgjord. Fråga därom må upptagas allenast på
yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande skall meddelas att gälla viss tid, högst en
månad, från den dag, då förordnandet delgavs anstaltens föreståndare. I förordnandet
skall intagas underrättelse, att meddelande om åtgärden icke må utan tillstånd
av undersökningsledaren eller åklagaren lämnas avsändaren, mottagaren eller
annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan rättens beslut enligt första stycket ej avvaktas utan
allvarlig skada för utredningen, må undersökningsledaren eller åklagaren
förordna om åtgärden, om utredningen avser mord, dråp, människo-rov eller
sådant brott mot 13, ISeller 19 kap. brottsbalken, som omfattas av 16 § första
stycket punkt 1,2 eller 4. Har sådant förordnande meddelats, skall anmälan
därom ofördröjligen göras hos rätten, som har att skyndsamt upptaga ärendet
till prövning. Finnes förordnandet icke böra bestå, skaU det av rätten
omedelbart upphävas.</span></i></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=99>
<tr>
<td valign=top align=left height=99 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När
försändelse på grund av förordnande kvarhållits, skall föreståndaren utan
dröjsmål göra anmälan hos den som begärt förordnandet; denne har att
omdel-bart pröva, om beslag skall äga rum.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När försändelse på grund av förordnande kvarhållits, skall
föreståndaren utan dröjsmål göra anmälan hos den som begärt förordnandet;
deime har att omedelbart pröva, om beslag skall äga rum. / faU som avses i
tredje stycket skall anmälan göras hos den som meddelat förordnandet. Denne har
att göra sådan prövning som nyss sagts.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16 §2</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
någon skäligen misstänkas för brott, för vilket ej är stadgat lindrigare straff
än fängelse i två år, och finnes det vara av synnerlig vikt för utredningen,
att under-</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
någon skäligen misstänkas </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>för</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1.
brott, för vilket ej är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>« Senaste lydelse 1964:166.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:15.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sökningsledaren eller åklagaren erhåller del av samtal
till och från telefonapparat, som innehaves av den misstärdcte eller elfest kan
antagas komma att begagnas av honom, äge rätten meddela tillstånd till deras
avhörande. Fråga därom må upptagas allenast på yrkande av undersökningsledaren
eller åklagaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd skall meddelas att gälla viss tid, högst en
vecka, från den dag, då tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
granskning av uppteckning, som ägt rum vid samtals avhörande, äge vad i 12 §
första stycket stadgats om undersökning och granskning av enskild handling
motsvarande tilllämpning. I den mån uppteckningen innehåller något, som ej är
av betydelse för utredningen, skaU den efter granskningen omdelbart förstöras.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sabotage,
kapning av luftfartyg, luftfartssabotage, olovlig kårverksamhet, spioneri,
obehörig befattning med hemlig uppgift eller olovlig underrättelseverksamhet,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>grovt
narkotikabrott eller grov varusmuggling, om smugglingen gällt narkotika som
avses i 1 § narkotikaförordningen (1962: 704), eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försök,
förberedelse eller stämpling till brott mot 13, 18 eller 19 kap. brottsbalken
som omfattas av punkt 1 eller till brott som avses i punkt 2 eller 3, och är
gärningen belagd med straff,</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>får
tillstånd att avlyssna telefonsamtal meddelas av rätten enligt det ta
kapitel, om åtgärden kan antagas ge upplysning av synnerlig vikt för
utredningen och det skulle vara förenat med avsevärd olägenhet att på annat
sätt erhålla motsvarande upplysning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger risk att författare, meddelare eller annan, som
enligt 3 kap. tryckfrihetsförordningen eller 9 § radioansvarighetslagen
(1966:756) har rätt till anonymitet, skulle röjas genom telefonavlyssning,
skall detta beaktas vid prövning av fråga om tillstånd till sådan avlyssning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:141.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd till telefonavlyssning får avse samtal till och
från telefonapparat, som innehaves av den misstänkte eller eljest kan antagas
komma att begagnas av honom. Avlyssning av samtal till och från telefonapparat,
som ej innehaves av den misstänkte eller brukas huvudsakligen av honom, får
äga rum endast om synnerlig anledning förekommer, att avsedd utredning skaU
vinnas genom åtgärden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd skall meddelas att gälla viss tid. Tiden får ej
bestämmas längre ån som oundgängligen krä-</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lyddse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ves och får ej överstiga en månad från dagen för beslutet.
Om förutsättningar för åtgärden ej längre föreligga, skaU den omedelbart
hävas.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om tillstånd till telefonavlyssning upptages på
framställning av undersökningsledaren eller åklagaren av tingsrätten för ort,
där hovrätt har sitt säte. Tingsrättens domkrets skall därvid motsvara
domkretsen för den hovrätt, varunder tingsrätten hör.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan rättens tillstånd till telefonavlyssning ej avvaktas
utan allvarlig skada för utredningen, får undersökningsledaren eller åklagaren
förordna om åtgärden, om misstanken avser mord, dråp, människorov eller sådant
brott mot 13, ISeller 19kap. brottsbalkensom omfattas av 16 § första stycket
punkt I, 2 eller 4. Har sådant förordnande meddelats, skall anmälan därom
ofördröjligen göras hos rätten, som har att skyndsamt upptaga ärendet till
prövning. Finnes förordnandet icke böra bestå, skall det av rätten omedelbart
upphävas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att taga till vara den enskildes intresse i ärende om
telefonavlyssning skola finnas gode män till det antal, som föreskrives av regeringen.
God man skall vara lagfaren. Han utses av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>God man i ärende om telefonavlyssning har ställning av part.
Innan beslut om telefonavlyssning meddelas av rätten, skaU tillfälle att yttra
sig lämnas gode mannen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som fullgör eller har fullgjort uppdrag som god man
får ej obehörigen yppa vad han därvid har erfarit. Detta gäller även i förhållande
tid den misstänkte.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avlyssning får ej ske av telefonsamtal mellan den
misstänkte och hans försvarare. Framkommer under avlyssning att fråga är om sådant
samtal, skall avlyssningen avbrytas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppteckning av telefonsamtal får endast omfatta vad som
finnes vara av betydelse för utredningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om granskning av upptagning eller uppteckning, som har ägt
rum vid avlyssning av samtal, äger vad i 12 § första stycket stadgas om
undersökning och granskning av enskild handling motsvarande tilllämpning. Vad
som vid granskningen ej finnes vara av betydelse för utredningen skall
omedelbart förstöras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På framställning av undersökningsledaren eller åklagaren
kan rätten förordna, att expedieringen av samtal tiU eller från telefonapparat,
som innehaves av den misstänkte eller eljest kan antagas komma att begagnas av
honom, inställes eller fördröjes, att telefonapparaten avstänges för samtal eller
att uppgift från telefonanstalt lämnas om samtal, som har expedierats eller
beställts till eller från apparaten. I fråga om sådan åtgärd äger 16-19 §§
motsvarande tillämpning.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976. TiUstånd till
telefonavlyssning som har meddelats enligt äldre lag gäller även efter denna
dag, om tillståndet avser brott som omfattas av 27 kap. 16 § i dess nya
lydelse. Motsvarande gäller beslag, som har lagts på skriftligt meddelande
enligt 3 § lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa
brottmål, och åtgärd enligt 5 § andra stycket samma lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om
ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>angående
domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1957:132) med
särskilda bestämmelser angående domstolama och rättegången vid krig eller
krigsfara m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i 1-3, 9, 10, 16 och 18 SS ordet
"Konungen" skall bytas ut mot "regeringen",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
13 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:4.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 S</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finnes
det vara av synnerlig vikt för utredningen rörande brott, för vilket ef är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, att expedieringen av samtal
tiU och från telefonapparat, som innehaves av den som skäligen misstankes för
brottet eller eljest kan antagas komma att begagnas av honom, inställes eller
fördröjes eller att telefonapparaten avstänges från samtal eller att uppgift
från telefonanstalt lämnas å samtal, som expedierats eller beställts till och </span></i><i><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>från nämnda telefonapparat, äger </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>rätten, på yrkande av undersökningsledaren
eller åklagaren, meddela tillstånd tiU sådan åtgärd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Giltighetstiden
för tillstånd tiU avhörande av telefonsamtal eller tdl åtgärd som avses i
första stycket må bestämmas till högst en månad från den dag då tillståndet
delgav telefonanstaltens föreståndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan det
befaras att inhämtande av rättens tillstånd tiU avhörande av telefonsamtal
eller till åtgärd som avses i första stycket skulle medföra sådan
tidsutdräkt eller</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
rättens tillstånd till telefonavlyssning eller åtgärd enligt 27 kap. 22
rättegångsbalken ej avvaktas utan aUvarlig skada för utredningen, äga
bestämmelserna i 27 kap. 18 § andra stycket rättegångsbalken tillämpning, även
om misstanken ef avser brott som anges där.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1964:210.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>annan olägenhet, som är av väsentlig betydelse för
utredningen, må förordnande om åtgärden meddelas av undersökningsledaren eller
åklagaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1S5:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 2-4 SS lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes det vara av betydelse för</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Finnes det vara av betydelse för<br>
att utröna huruvida organisation</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>att utröna
huruvida organisation el-<br>
eller grupp som avses i 20 S andra</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ler
grupp som avses i 20 § andra<br>
stycket utlänningslagen (1954:193)</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>stycket
utlänningslagen (1954:193)<br>
planlägger eller förbereder åtgärd</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>planlägger
eller förbereder gärning<br>
som utgör hot mot allmän ordning</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>som innebär
våld, hot eller tvång för<br>
och säkerhet, får utlänning, som av-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>politiska
syften, får utlänning, som<br>
ses i 1 S, underkastas husrann-</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avses i 1 S,
underkastas husrann<br>
sakan, kroppsvisitation eller</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sakan,
kroppsvisitation eller<br>
kroppsbesiktning. Av sådan utlän-</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kroppsbesiktning.
Av sådan ut-<br>
ning får också tagas fingeravtryck</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>länning
får också tagas fingerav-<br>
och fotografi.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>tryck och fotografi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förordnande om åtgärd enligt första stycket meddelas av
polismyndighet. I fråga om sådan åtgärd gäller i övrigt b)estämmelserna i 28
kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För ändamål som avses i 2 S förs-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande utlänning som avses i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ta stycket kan rätten, om synnerliga 1 S får tillstånd
att avlyssna telefonskäl föreligger, meddela polis- samtal
meddelas av rätten för äixda-myndighet tillstånd att taga del av mål som
avses i 2 S första stycket, samtal tiU och från telefonapparat, om
synnerliga skäl föreligger, som innehaves eller eljest kan antagas komma att
begagnas av utlänning som avses i 1 S.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten kan för ändamål som avses i 2 S första stycket, om
syrmerliga skäl föreligger, även meddela polismyndighet tillstånd att närmare
undersöka, öppna eller granska post- eller telegraf försändelse, brev, annan
sluten handling eller paket som har ställts till eller avsänts från utlänning, som
avses i 1 S, och som påträffas vid husrannsakan, kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning eller som fiims hos post-, telegraf-, järnvägs- eller annan
befordringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tillstånd som avses i andra stycket kan rätten förordna,
att i tillståndet avsedd försändelse, som ankommer till befordringsanstalt,
skall kvarhållas till dess den närmare undersökts, öppnats eller granskats.
Förordnandet skall irmehålla underrättelse att meddelande om åtgärden ej får
utan tillstånd av den som har begärt åtgärden lämnas avsändaren, mottagaren
eller arman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
3.0pt;margin-left:0cm'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4S</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd som avses i 3 S skall meddelas att gälla viss
tid ej överstigande en månad. Tiden räknas, vid tillstånd till
telefonavlyssning från den dag tillståndet delgavs telefonanstaltens
föreståndare och i övriga faU från den dag tillståndet meddelades.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga
om tillstånd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av rikspolisstyrelsen.
Rättens avgörande sker genom slutligt beslut. Sådant beslut går omedelbart i
verkställighet. / fråga om förfarandet äger i övrigt bestämmelserna i rättegångsbalken
om förfarandet vid rättens prövning av fråga som under förundersökning i
brottmål uppkommit om åtgärd enligt 27kap. 16 § nämnda balk motsvarande tilllämpning.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TiUstånd
som avses i 3 § skall meddelas att gäUa viss tid. Tiden får ej bestämmas längre
än som oundgängligen kräves och får ej överstiga en månad från dagen för
beslutet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fråga
om tillstånd upptages av Stockholms tingsrätt på framställning av
rikspoUsstyrelsen. Rättens avgörande sker genom slutligt beslut. Sådant beslut
går omedelbart i verkstäUighet. Vid prövning av fråga om tillstånd till
telefonavlyssning gäller i övrigt bestämmelserna i 27 kap. 16 § andra stycket,
17, 19 och 20 §§ samt 21 § första stycket rättegångsbalken i tillämpliga
delar.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:40.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:187.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1976-03-18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministem Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Norling, Feldt, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Geijer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till nya regler om
telefonavlyssning vid förundersökning m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om telefonavlyssning finns, förutom i
rättegångsbalken (RB), i lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål, lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid
förundersökning angående grovt narkotikabrott m.m. och lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall. Dessa tre lagar har tidsbegränsad
giltighet. Härutöver finns bestämmelser om telefonavlyssning i lagen (1957:132)
med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med riksdagsbehandlingen år 1973 av förslag till
lag om särskUda åtgärder tiU förebyggande av vissa våldsdåd med internationell
bakgrund (JuU 1973:18, rskr 1973:121) och förslag till lag om fortsatt
giltighet av 1969 års lag (JuU 1973:22, rskr 1973:223) aktualiserades frågan om
en samlad översyn av reglerna om telefonavlyssning. Med anledning av riksdagens
begäran om en sådan översyn tillkallade jag utredningen (Ju 1974:08) om
telefonavlyssning för att se över lagstiftningen på området. Utredningen
avlämnade i december 1975 betänkandet (SOU 1975:95) Telefonavlyssning.
Betänkandet bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden avgetts av justitiekanslern
(JK), riksåklagaren (RÅ), Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige,
rikspoUsstyrelsen (RPS), Överbefälhavaren (ÖB), socialstyrelsen, Stockholms,
Göteborgs och Malmö tingsrätter, televerket, statens invandrarverk,
länsstyrelserna i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms, Göteborgs och Bohus och Malmöhus län,
integritetsskyddskommittén (Ju 1967:62), justitieombudsmannen Thyresson (JO),
Sveriges advokatsamfund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och pressens samarbeisnämnd. RÄ
har bifogat yttranden från överåklagaren samt chefsåklagarna Axel Morath och
Eric Östberg i Stockholms åklagardistrikt, överåklagaren i Göteborgs
åklagardistrikt samt från cheferna för länsåklagarmyndigheterna i Älvsborgs,
Kopparbergs och Norrbottens län. Länsstyrelsen i Stockholms län har bifogat
yttrande från polisstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Göteborgs och
Bohus län yttranden från polisstyrelserna i Göteborgs och Mölndals
polisdistrikt samt länsstyrelsen i Malmöhus län yttranden från polisstyrelserna
i Malmö och Helsingborgs polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I detta
sammanhang bör också redovisas en skrivelse den 23 februari 1976 från RPS med
redogörelse för tillämpningen av 1969 års lag under år 1975 (se avsnitt 2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Nuvarande ordning m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Nuvarande ordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De f.n.
gällande reglerna om telefonavlyssning kan indelas i två kategorier. Den ena
kategorin avser regler som anknyter tiU förundersökningsförfarandet och
tUlåter telefonavlyssning i rent brottsutredande syfte. Hit hör den
grundläggande bestämmelsen i 27 kap. 16 § RB samt de härtUl anslutande reglerna
i 1952 och 1969 års lagar. Till samma grupp hör reglerna i 1957 års lag. Den
andra kategorin utgörs i dag av 1975 års lag. Förutsättningen för
telefonavlyssning är här inte misstanke att viss person utfört viss
straffbelagd gärning. Enligt denna lag skall åtgärden i stället ha betydelse
för att utröna huruvida en terroristorganisation eller terrorgrupp planlägger
eller förbereder åtgärd som utgör hot mot allmän ordning eller säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 27
kap. 16 § RB får tillstånd till telefonavlyssning lämnas endast när någon kan
skäligen misstänkas för brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än
fängelse i två år. Sådant tillstånd får meddelas endast av domstol på yrkande
av undersökningsledaren eller åklagaren. Som förutsättning gäller att åtgärden
skaU vara av synnerlig vikt för utredningen. Beslutet får avse samtal till och
från telefonapparat, som innehas av den misstänkte eller kan antas komma att
begagnas av honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUstånd till telefonavlyssning skall meddelas att gälla
viss tid, högst en vecka, från den dag då tillståndet delgavs telefonanstaltens
föreståndare. Föreligger behov av förlängning av tiden kan nytt tillstånd
meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande granskning av uppteckning som har gjorts när
samtal avlyssnats skall vad som föreskrivs i 27 kap. 12 § RB om undersökning
och granskning av enskild handling äga tillämpning. Hänvisningen innebär bl.a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att uppteckningen inte får närmare undersökas av annan än
domstolen, undersökningsledaren eller åklagaren. Dock får sakkunnig eller annan
som anlitas för eller hörs under utredningen granska uppteckningen efter
anvisning av domstolen, undersökningsledaren eller åklagaren. Av 27 kap. 16 §
RB följer slutiigen att, i den mån uppteckningen innehåller något som inte är
av betydelse för utredningen, den skall efter granskningen omedelbart
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handlingar
rörande telefonavlyssning åtnjuter sekretesskydd enligt 10 § lagen (1937:249)
om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om
tvångsmedel i vissa brottmål ges vidgade möjligheter att utnyttja
telefonavlyssning vid förundersökning angående vissa i lagen uppräknade brott.
Dessa är av fyra kategorier. För det första ingår vissa allmänfarUga brott,
t.ex. mordbrand, om gärningen innefattar sabotage. För det andra ingår
egentliga sabotagebrott samt vissa högmålsbrott och brott mot rikets säkerhet.
En tredje kategori innefattar de s.k. majestätsbrotten. För det fjärde omfattar
lagen försök, förberedelse eller stämpling till något av de berörda brotten.
Bestämmelserna i lagen är utformade som tiUäggs- och undantagsbestämmelser
till RB:s regler och rör även andra tvångsåtgärder än avlyssning av
telefonsamtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande telefonavlyssning föreskrivs i 5 § att
tillstånd härtill får meddelas, även om för brottet är stadgat lindrigare
straff än fängelse i två år. Om det är av synnerlig vikt för utredningen får
vidare expediering av samtal till och från apparat, som innehas eller begagnas
av den misstänkte, instäUas eller fördröjas eller apparaten avstängas eller
uppgift inhämtas om samtal som har expedierats eller bestäUls till och från
apparaten. Beslut om sådan åtgärd meddelas av rätten. Giltighetstiden för
tillstånd till telefonavlyssning eller annan åtgärd av nämnda slag är högst en
månad från det att tillståndet delgavs telefonanstaltens föreståndare.
Förundersökningsledaren eller åklagaren får i brådskande fall själv besluta om
åtgärden. Om han gör det skall han ofördröjligen anmäla detta till rätten, som
har att skyndsamt pröva ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt innehåller lagen bestämmelser för tre
situationer. Dels öppnas i 2 § möjlighet tUl förlängning av den tid inom vilken
enligt 24 kap. 12 § RB häktningsframställning senast skall avlåtas till rätten.
Dels ges i 3 § möjlighet att ta i beslag skriftligt meddelande som avses i 27
kap. 2 § andra punkten RB, även om för brottet är stadgat Undrigare straff än
fängelse i två år. Dels kan interimistiskt beslut om kvarhåUande av
postförsändelse m.m. enligt 27 kap. 9 § RB meddelas av undersökningsledaren
eller åklagaren (3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens giltighet är tidsbegränsad (numera till två år).
Giltighetstiden har successivt förlängts, senast till utgången av juni 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnUgt lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid
förundersökning angående</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grovt narkotikabrott m.m. skall 27 kap. 16 § RB äga
motsvarande tiUämpning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott eller
grov varusmuggling, om smugglingen gäUt narkotika, trots att för brottet är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. Giltighetstiden för tillstånd
till avlyssning får dock bestämmas till högst en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även 1969
års lag har tidsbegränsad giltighet. Giltighetstiden har successivt förlängts
med ett år i sänder, senast till utgången av juni 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härutöver
finns bestämmelser om telefonavlyssning i 13 och 14 §§ lagen (1957:132) med
särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m.m. 113 § ges en regel om fördröjning m.m. av telefonsamtal, när det
är av synnerlig vikt för utredningen rörande brott, på vilket kan följa
lindrigare straff än fängelse i två år. Har interimistiskt beslut härom
meddelats, åvilar enligt 14 § undersökningsledaren eller åklagaren
anmälningsskyldighet till rätten. Regleringen överensstämmer nära med vad som i
motsvarande delar gäller enligt 1952 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
har nämnt tidigare innehåller även lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall, som har ersatt motsvarande bestämmelser i 1973 års
s.k. terroristlag, vissa regler om telefonavlyssning. Utlänning, beträffande
vilken regeringen har förordnat att ett enligt 51 § tredje stycket
utlänningslagen (1954:193) meddelat avvisnings- eller utvisningsbeslut inte får
verkstäUas, skall enligt 1 § första stycket 1975 års lag under sin vistelse i riket
kunna bli föremål för övervakning. Detsamma skall enligt 1 § andra stycket
gälla, om enligt utlänningslagen har meddelats annat inte verkställbart beslut
om avlägsnande och regeringen finner att beträffande utlänningen föreligger
sådana omständigheter som anges i 20 § första och andra styckena samma lag.
Övervakningen innebär bl.a. att utlänningen under vissa förutsättningar skall
kunna bli föremål för vissa tvångsåtgärder i spaningssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
bedöms vara av betydelse för att få veta om terroristorganisation eller -grupp
planlägger eller förbereder åtgärd som utgör hot mot allmän ordning och
säkerhet, får enligt 2 § 1975 års lag utlänning som avses i lagen efter beslut
av polismyndighet underkastas husrannsakan, kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning. Av sådan utlänning får också tas fingeravtryck och fotografi.
För samma ändamål kan polismyndighet, om synnerliga skäl föreligger, få
tiUstånd till telefonavlyssning och till att undersöka, öppna eller granska
bl.a. post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller paket
som har ställts till eller avsänts från utlänningen och som påträffas vid
husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller som finns hos
post-, telegraf-, järnvägs- eller annan befordringsanstalt (3 §). Tillstånd tiU
avlyssning eller annan åtgärd som har nämnts nu lämnas av Stockholms tingsrätt
(4 §). 14 och 5 §§ meddelas ytterligare bestämmelser om villkoren för och
användningen av telefonavlyssning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 RPS :s skrivelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS har årligen i skrivelse till chefen för
justitiedepartementet lämnat en redogörelse för tillämpningen av 1969 års lag.
I skrivelse den 23 februari 1976 uttalar RPS sammanfattningsvis följande
beträffande tillämpningen av lagen under år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den svenska polisen har mera systematiskt ägnat sig åt
bekämpning av den illegala narkotikahanteringen sedan årsskiftet 1968/69.
Förhållandena såsom de redovisades i februari 1975 har inte förbättrats.
Tvärtom tycks då det gäller centralstimulantia en försämring ha inträtt. Även om
en viss ljusning kan skönjas med avseende på cannabismissbruk i de lägre
åldrarna måste från polisens sida betonas att cannabismissbruket är ett
allvarligt problem, eftersom drogen alltjämt är föremål för betydande intresse
bland ungdomar, som till följd av cannabismissbruk lätt leds in bland kretsar
där s.k. tyngre narkotika förekommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det allvarligaste draget i den senaste utvecklingen av den
illegala narkotikahandeln är emellertid det påtagligt ökade utbudet av heroin.
F.n. är det gott om heroin i Stockholmsområdet. Denna bedömning torde delas av
berörda socialmyndigheter. Det vill dessutom synas som om heroinmissbruket
numera är spritt utanför Stor-Stockholm. Situationen då det gäUer heroin måste
enligt RPS:s mening bedömas som allvarligt, i all synnerhet som den
internationella utvecklingen ger anledning befara en försämring av läget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RPS:s bedömning är det med hänsyn till den illegala
narkotikahanteringens omfattning och professionalisering inte möjligt att med
enbart konventionella spaningsmetoder hålla greppet över den grova narkotikabrottsligheten.
Om enbart de vanliga spaningsmetoderna skulle användas, skulle krävas insatser
som varken kan åstadkommas inom ramen för tillgängliga resurser eller kan
beräknas bli tillförda polisen utifrån. Även om ett sådant extraordinärt
resurstiUskott skulle kunna åstadkommas, skulle man likväl inte komma åt de
ledande profitörerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om narkotikabrottsligheten kräver att allvarligt
uppmärksammas får telefonavlyssning inte användas annat än mot mycket grov
brottslighet och tillämpningen måste, som hittills, vara ytterligt restriktiv.
Det är numera helt klart att den grova narkotikabrottsligheten — såväl då det
gäller centralstimulerande medel som i fråga om cannabis och heroin domineras
av välorganiserade smugglings- och distributionssyndikat. Denna handel
förorsakar ett stort mänskligt lidande. Såsom lagen tillämpats kan den inte
anses ha obehörigen kränkt individens krav på integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Huvuddragen i utredningens förslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har bl.a. på grundval av en granskning av faU,
i vilka telefonavlyssning har förekommit, funnit att det finns ett behov av
telefonavlyssning som komplement tiU övriga spaningsmedel inte endast
beträffande de grova brott, som faller under huvudregeln i 27 kap. 16 § RB,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utan även i fråga om huvudparten av de särskilt uppräknade
brott, som omfattas av de tidsbegränsade reglerna i 1952 och 1969 års lagar.
Några egentliga svårigheter att samordna dessa regler anser utredningen inte
finnas. Mot bakgrund av att reglerna motsvarar ett, såvitt kan bedömas,
bestående behov och då möjlighet finns att anordna erforderlig parlamentarisk
kontroll har utredningen utformat ett förslag till samordnad och permanent
lagstiftning, vilken har tagits in i 27 kap. RB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
skall enligt förslaget liksom f.n. i princip få beviljas endast av domstol på
yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Tillstånd får meddelas vid
förundersökning rörande brott, för vilka inte är föreskrivet lindrigare straff
än fängelse i två år, samt rörande vissa särskilt uppräknade brott som
underskrider detta straff minimum. De senare utgörs av vissa allmänfarUga
brott, vissa högmålsbrott och vissa brott mot rikets säkerhet samt grovt
narkotikabrott och grov varusmuggling avseende narkotika. Beträffande
allmänfarliga brott, högmålsbrott och brott mot rikets säkerhet skall även
straffbara försök, förberedelse och stämpling till brott kunna föranleda
telefonavlyssning. Detta överensstämmer i huvudsak med vad som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som aUmän
förutsättning för telefonavlyssning föreslås liksom f.n. gälla att någon
skäligen kan misstänkas för brottet. I gällande rätt fordras att åtgärden är av
synnerlig vikt för utredningen. Detta krav har preciserats och utvecklats i
förslaget. För att tillstånd skall få meddelas förutsätts sålunda att åtgärden
kan antas ge upplysning som är av synnerlig vikt för utredningen och att hinder
möter mot att på annat sätt erhålla motsvarande upplysning. För att begränsa
antalet fall, då åtgärden kan komma att drabba annan än den misstänkte, har
strängare förutsättningar ställts upp för avlyssning av telefoner som den
misstänkte endast mera sporadiskt kan komma att använda. Endast om synnerlig
anledning förekommer att avsedd utredning skall vinnas genom avlyssning får sålunda
tillstånd meddelas beträffande telefonapparat som inte innehas eller
huvudsakligen brukas av den misstänkte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad angår
domstolsförfarandet föreslår utredningen att som motpart till åklagaren införs
en god man med uppgift att ta till vara intresset av integritetsskydd för den
enskilde. Den gode mannen skall ha ställning av part och ges tillfälle att
ytlra sig över åklagarens framställning. Genom den gode mannen blir det möjligt
att överklaga även bifallsbeslut. För att säkerställa ett tillräckligt personurval
och för att inte sprida de från sekretesssynpunkt känsliga uppdragen alltför
mycket föreslås att behörigheten för tingsrätt att uppta ärenden om
telefonavlyssning begränsas till tingsrätterna i de sex hovrättsstäderna, dvs.
Stockholm, Jönköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Längsta tUlståndstid är f.n. en vecka enligt 27 kap. 16 §
RB och en månad enligt 1952 och 1969 års lagar. De flesta tillstånd har
meddelats enligt de sist nämnda två lagarna. Utredningen föreslår att i den
nya lagstiftningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillståndstiden får bestämmas till högst en månad, räknat
från dagen för beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande användningen av uppsamlat material menar
utredningen att även uppgifter från telefonsamtal, vari den misstänkte inte har
deltagit men som har kommit att avlyssnas på apparat som tillståndet avser, bör
få utnyttjas i den mån de rör samma brottslighet som den som har föranlett
tillståndet. Därutöver bör materialet inte få utnyttjas i brottsutredande
syfte. Till förebyggande av brott bör dock vad som framkommer vid avlyssning få
användas om fråga är om allvarligt brott, t.ex. mot liv och hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 1952 års
lag ges möjlighet att fördröja eller inställa telefonsamtal, att avstänga
telefonapparat från samtal samt att erhålla uppgift om samtal som har utväxlats
mellan olika telefonapparater. Denna möjlighet har behållits vid samordningen
av regleringen i RB och liksom f.n. anknutits tiU samma förutsättningar som
gäller för telefonavlyssning i egentlig mening. Likaså har behållits den i 1952
års lag givna befogenheten för undersökningsledaren eller åklagaren att
interimistiskt förordna om telefonavlyssning med skyldighet att anmäla åtgärden
till rätten för överprövning. Befogenheten har dock begränsats tiU fall, då
fara är i dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har haft att särskilt beakta den konflikt, som vid telefonavlyssning på
tidningsredaktioner kan uppstå med uppgiftslämnares rätt till anonymitet enligt
tryckfrihetslagstiftningen. Utredningen har här ansett sig kunna anknyta till
de överväganden, som massmedieutredningen har gjort i sitt betänkande (SOU
1975:49) med förslag tiU massmediegrundlag. I avbidan på genomförandet av en
ny yttrandefrihetslagstiftning har utredningen dock funnit det angeläget att i
lagtexten ge en särskild regel om beaktande av den rätt till anonymitet, som
f.n. tiUkommer författare, annan upphovsman eller meddelare enligt
tryckfrihetsförordningen och radioansvarighetslagen (1966:756).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har även uppmärksammat andra tystnadsplikter,
som kan komma att beskäras genom telefonavlyssning. Utredningens överväganden
härvidlag har föranlett utredningen att föreslå förbud mot avlyssning av
telefonsamtal mellan den misstänkte och hans försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En samordnad och permanent lagstiftning bör enligt
utredningen förenas med garantier för att riksdagen får erforderlig insyn i
verksamheten. Utredningen föreslår att behovet av insyn tillgodoses på så sätt
att redogörelse för tUlämpningen av lagstiftningen lämnas riksdagen genom
årlig skrivelse från regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den telefonavlyssning som kan ifrågakomma under
förundersökning enligt förslaget ger enligt utredningens mening endast i
begränsad omfattning möjlighet till det tidiga brottsförebyggande ingripande
som är terroristlagstiftningens mål. Utredningen har med hänsyn härtill ansett
att möjligheten till telefonavlyssning enligt terroristlagen inte nu bör
upphävas. Därvid har utredningen emellertid förutsatt att den extraordinära
lagstift-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningen, varom här är fråga, alltjämt blir föremål för
fortlöpande parlamentarisk bevakning genom att den görs tidsbegränsad och att
de parlamentariska ledamöterna i RPS:s styrelse erhåller redovisning av de
enskilda ärendena, där avlyssning begärs. Utredningen utgår vidare från att
även i de ärenden varom här är fråga den av utredningen föreslagna ordningen
med en god man kommer att tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Översiktlig redogörelse för remissutfallet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till
protokollet som bilaga 2. Bortsett från vissa redaktionella justeringar återges
yttrandena där ordagrant. I det följande lämnas en översiktlig redogörelse för
remissinstansernas inställning i viktigare frågor som behandlas av
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har vid remissbehandlingen fått ett i huvudsak positivt mottagande. Remissinstanserna
anser allmänt att det finns ett bestående behov av reglerna om
telefonavlyssning i 1952 och 1969 års lagar. De förordar att de olika reglerna
i ämnet samordnas i RB. Endast en remissinstans (SACO/SR) förespråkar en
fortsatt tidsbegränsad lagstiftning. Från åklagarhåU framhålls att även övriga
tvångsmedelsbestämmelser i 1952 års lag (brevkontroU m.m.) bör införas i RB.
RPS förutsätter att de återstående reglerna i 1952 års lag blir föremål för en
särskild utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
om fortsatt tidsbegränsad särreglering av telefonavlyssning i
brottsförebyggande syfte, dvs. mot presumtiva terrorister enligt 1975 års lag,
har godtagits av de flesta remissinstanserna. RÅ är dock inte övertygad om att
det i fortsättningen föreligger något behov av sådana särskilda regler om
telefonavlyssning m.m. Även socialstyrelsen och invandrarverket uttalar
tveksamhet beträffande behovet av 1975 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Förutsättningarna tör telefonavlyssning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna skärpningen av förutsättningarna för
telefonavlyssning har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. De erinringar
som framförs i denna del avser i huvudsak enskildheter i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller
de brott som får föranleda telefonavlyssning menar RPS, ÖB och JO i motsats
till utredningen att samhället inte bör frånhända sig möjligheten att använda
telefonavlyssning vid olovlig kårverksamhet. SACO/SR avstyrker att obehörig
befattning med hemlig uppgift skall kunna föranleda telefonavlyssning.
Integritetsskyddskommittén ifrågasätter om telefonavlyssning över huvud bör få
förekomma annat än när fråga är om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1975/76. 1 .saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott mot rikets säkerhet, allmänfarliga brott eller
eljest särskilt farlig brottslighet, såsom narkotikabrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser, däribland RPS, anser det angeläget
med samma möjligheter till telefonavlyssning vid utredning av grov
narkotikabrottslighet som vid utredning av annan brottslighet och föreslår
därför att försök, förberedelse och stämpling skall få föranleda
telefonavlyssning även vid denna typ av brott. Enligt polisstyrelsen i
Helsingborgs polisdistrikt bör tillämpningsområdet för telefonavlyssning vidgas
till att avse även t.ex. stämpling till politiskt mord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Telefonavlyssning och skyddet för meddelares
anonymitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon erinran i fråga om begränsningen i avlyssningsrätten
till förmån för meddelarskyddet har inte gjorts. TCO och pressens
samarbeisnämnd anser att utredningsintresset när misstanke om grov brottslig
verksamhet riktas mot journalist torde få tillgodoses med hjälp av andra
åtgärder än telefonavlyssning. I avvaktan på mera utvecklade regler om
kollisionen mellan telefonavlyssning och anonymitetsskyddet tiUstyrker
emellertid TCO och nämnden utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Domstolsförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
om att införa en god man som företrädare för enskilds intressen och det därmed
sammanhängande förslaget att koncentrera handläggningen av
telefonavlyssningsärenden till sex tingsrätter har fått ett blandat mottagande.
En positiv attityd intas av Göteborgs tingsrätt, de hörda länsstyrelserna,
fyra polisstyrelser, JO, Sveriges advokatsamfund, TCO, SACO/SR och pressens
samarbeisnämnd. JK ansluter sig med tvekan till förslaget. Övriga instanser,
däribland RÅ, Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, RPS, Stockholms och
Malmö tingsrätter, en polisstyrelse och integritetsskyddskommittén, redovisar
en i huvudsak kritisk inställning till förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillräckligt god insyn och utökad kontroll anser RPS kunna
erhållas genom att varje enskiU ärende före domstolsprövningen granskas av de
parlamentariska ledamöterna i RPS.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Tillståndstiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att tUlståndstiden bestäms till högst
en månad har inte föranlett några erinringar vid remissbehandlingen. Däremot
riktar några remissinstanser, bl.a. Göteborgs tingsrätt, kritik mot förslaget
att räkna tiden för tillståndets gUtighet från dagen för beslutet och inte som
f.n. från delgivningen av telefonanstaltens föreståndare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Användningen av uppsamlat material</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De remissinstanser som har berört frågan har instämt i
utredningens uppfattning att avlyssnat material bör få utnyttjas för att
förebygga planerat grovt brott även när detta brott inte omfattas av något
aktuellt avlyssningstUlstånd. Göteborgs tingsrätt och
integritetsskyddskommittén anser att denna uppfattning bör komma till uttryck i
lagtexten. Polisstyrelsen i Helsingborgs polisdistrikt anser att erhållna
upplysningar i princip bör få utnyttjas utan inskränkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna är däremot mera tveksamma till
utredningens uppfattning att materialet inte får användas för utredning av
annan brottslighet än den som har legat till grund för ansökningen om telefonavlyssning.
Enligt Svea hovrätt skulle det te sig mycket anmärkningsvärt om ingen som helst
åtgärd skulle få vidtas om ett annat synnerligen grovt brott skulle uppdagas
vid ett avlyssnat samtal. Liknande synpunkter framförs av bl.a. hovrätten för
Västra Sverige och JO.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Mölndals poUsdistrikt och TCO
ifrågasätter om inte granskningen av upptecknat material bör ske i närvaro av
gode mannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Telefonsamtal med försvarare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot utredningens förslag att kommunikationerna mellan den
misstänkte och hans försvarare skall vara skyddade mot telefonavlyssning har i
allmänhet inte framställts någon erinran. Som exempel på en situation där
bestämmelsen kan få aktualitet anger RÅ att den misstänkte har försvarare i
annat mål eller på grund av annan brottsmisstanke. SACO/SR ifrågasätter om inte
avlyssningsskyddet bör gälla även samtal med den som kan antas komma att utses
till försvarare för den misstänkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid förundersökning med anledning av brott står olika
tvångsmedel till myndigheternas förfogande. Man brukar dela in de
straffprocessuella tvångsmedlen i två grupper. Den ena rör ingrepp mot person
(personella tvångsmedel) och den andra åtgärder beträffande egendom (reella
tvångsmedel). Telefonavlyssning räknas till den senare gruppen. 1 rättegångsbalken
(RB), som innehåller de grundläggande bestämmelserna på området, kommer detta
till uttryck på det viset att regler om telefonavlyssning har tagits in i 27
kap., som handlar om beslag (16 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om användningen av tvångsmedel vid
förundersökning är utförliga. Här anges noga både förutsättningarna för att ett
visst tvångsmedel skall få sättas in och formerna för hur det skall användas.
I sist nämnda hänseende ägnas särskild uppmärksamhet åt frågor om vem som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall ha rätt att besluta om åtgärden, vUka personer eller
vilken egendom den får riktas mot, hur lång tid tvångsmedlet får användas och
hur man skall förfara med det material som man kommer åt genom att använda
tvångsmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motivet till den utförliga regleringen av de
straffprocessuella tvångsmedlen är naturligen främst att dessa ofta innefattar
avsevärda ingrepp i den enskUdes personliga frihet eUer hans möjligheter att
förfoga över sin egendom. Det är därför av stor betydelse att lagstiftningen
drar upp bestämda gränser för när och hur tvångsmedlen skall få användas. Vad
jag har sagt nu bör också ses i belysning av den regel i 2 kap. 3 §
regeringsformen som skyddar varje medborgare mot att myndighet utsätter honom
för kroppsvisitation eller annat påtvingat kroppsligt ingrepp, för
husrannsakan, för intrång i hans brev-, post- eller teleförbindelser eller för
hemlig avlyssning. Det närmare innehållet i denna skyddsregel skall enligt
regeringsformen anges i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning intar på olika sätt en särställning
bland de straffprocessuella tvångsmedlen. Det är för det första ett mycket
allvarligt ingrepp i den personliga integriteten. I motsats till praktiskt
taget alla andra tvångsmedel förutsätter telefonavlyssning för att bli effektiv
att den mot vilken åtgärden riktar sig hålls okunnig om denna. Villkoren för
att bryta telehemligheten måste därför vara så stränga att allmänhetens tilltro
till skyddet för telehemligheten inte rubbas. Det är sålunda av särskild vikt
att reglerna om förutsättningarna för och användningen av telefonavlyssning är
utformade så att de begränsas till vad som i ett demokratiskt samhälle är
nödvändigt för att säkerställa straffrättskipningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i ett annat avseende avviker reglerna om
telefonavlyssning i viss mån från övrig reglering av de straffprocessuella
tvångsmedlen. Jag syftar på att regler om telefonavlyssning återfinns inte bara
i RB utan också i vissa speciallagar som rör ingripande mot särskilda typer av
allvarligare brott. 1 lagen (1952:98) med särskilda bestämmelser om tvångsmedel
i vissa brottmål ges sålunda föreskrifter om rätt att använda telefonavlyssning
vid bl.a. brott mot rikets säkerhet (t.ex. spioneri). Föreskrifterna är
utformade som tillägg och undantag till RB:s regler. Giltigheten av 1952 års
lag har sedan början varit tidsbegränsad. GiUighetstiden har successivt
förlängts, senast för tvåårsperioden den 1 juli 1974 — den 30 juni 1976(prop.
1974:53, JuU 1974:17, rskr 1974:202). Beträffande 1952 års lag bör påpekas att
den innehåller också vissa andra undantag från RB än som gäller telefonavlyssning,
nämligen såvitt avser tiden för anhållande, beslag av skriftligt meddelande
mellan den misstänkte och honom närstående samt kvarhållande av
postförsändelse m.m. Enligt lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid
förundersökning angående grovt narkotikabrott m.m. har också beträffande denna
typ av brott meddelats specialbestämmelser på området. Lagens giltighet har
begränsats till ett år i taget och har senast förlängts att gälla till utgången
av juni 1976(prop. 1975:69,JuU 1975:15,rskr</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1975:136). Vissa regler om telefonavlyssning finns vidare
i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och
rättegången vid krig eller krigsfara m.m. 1 sammanhanget bör slutligen erinras
om att lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall
innehåller regler om telefonavlyssning. Reglerna ger möjlighet att under vissa
förutsättningar rikta sådan åtgärd mot utlänning, vilken har drabbats av ett
beslut om avvisning, förpassning, förvisning eller utvisning enligt
utlänningslagen (1954:193), om beslutet av olika skäl inte kan verkstäUas. Det
krävs vidare att tvångsåtgärden är av betydelse för att utröna om
terroristorganisation planlägger eller förbereder åtgärd som utgör hot mot
allmän ordning och säkerhet. En grundläggande skiUnad mellan denna lag och
övriga bestämmelser på området är således att 1975 års lag inte ställer upp
krav på misstanke mot viss person om konkret brott utan avser telefonavlyssning
i förebyggande syfte. 1975 års lag har tidsbegränsad giltighet och gäller fram
till utgången av år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
sakliga innehållet i nuvarande regler om telefonavlyssning — från 1975 års lag
bortses tiUs vidare — kan sammanfattas på följande sätt. RB:s regler i ämnet
har i och för sig generell räckvidd men begränsas på det viset att
telefonavlyssning bara kan komma i fråga när någon är skäligen misstänkt för
brott, för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.
Anknytningen tUI minimistraffet två års fängelse stämmer överens med vissa
andra regler i RB som syftar till att skydda förtroliga meddelanden (27 kap. 2
§ beträffande beslag av skriftligt meddelande mellan den misstänkte och honom
närstående samt 36 kap. 5 § beträffande genombrytande av tystnadsplikt vid
vittnesförhör i vissa fall). En förutsättning för telefonavlyssning är vidare
att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Tillstånd till
telefonavlyssning meddelas av domstolen på yrkande av undersökningsledaren
eller åklagaren. Mot rättens beslut kan särskild talan föras genom besvär i
hovrätten. På grund av den sekretess som under förundersökning iakttas mot den
misstänkte torde fuliföljdsrällen i praktiken bara kunna utövas av åklagaren.
Tillståndstiden är en vecka från den dag då tiUståndet delgavs
telefonanstaltens föreståndare. Tillståndet får avse samtal tUl och från både
telefonapparat, som innehas av den misstänkte, och apparat, som eljest kan
antas komma att begagnas av honom. Uppteckning som görs av avlyssnat samtal får
i regel granskas bara av rätten, undersökningsledaren och åklagaren. I den mån
uppteckningen innehåller något, som inte är av betydelse för utredningen, skall
uppteckningen efter granskningen omedelbart förstöras. 11952 års
tvångsmedelslag görs för den lagens tillämpningsområde vissa avsteg från RB:s
reglering. De viktigaste är att telefonavlyssning får användas också beträffande
brott, för vilket är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, att
tvångsåtgärden får sättas in även vid försök, förberedelse eller stämpling till
brott som avses i lagen, att tillståndstiden är utsträckt till högst en månad
och att undersökningsledaren eller åklagaren interimistiskt kan förordna om
avlyssning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande narkotikabrotten medges i 1969 ärs lag avsteg
från RB såvitt avser straff minimum för det aktuella brottet och såvitt avser
tiUståndstiden. 1 båda dessa hänseenden intar 1969 års lag samma ståndpunkt som
1952 års lag. 1 1957 års lag ingår vissa regler om fördröjning av telefonsamtal
m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad jag har anfört nu finns det således
flera skillnader i fråga om hur telefonavlyssning får användas i dag beroende
på vilket brott förundersökningen avser. Även om skillnaderna delvis kan
förklaras med att reglerna tillgodoser olika syften, är det naturligt att
önskemål om samordning av bestämmelserna har framställts. Det gäller också
frågan om den tidsbegränsade giltigheten av 1952 och 1969 års speciallagar.
Härtill kommer att möjligheterna att använda telefonavlyssning i brottsbekämpande
syfte successivt har ökats, senast genom tillkomsten av de regler i lagen
(1973:162) om särskUda åtgärder tiU förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund som numera ingår i den förut nämnda lagen av år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
överensstämmelse med önskemål från riksdagens sida (rskr 1973:121, se även
1973:223) har därför regeringen tillsatt en särskild utredning för att se över
bestämmelserna om telefonavlyssning vid förundersökning m.m. Denna utredning
har nyligen avlämnat betänkandet (SOU 1975:95) Telefonavlyssning. I fråga om
tillämpningen av nuvarande regler finner utredningen att telefonavlyssning
enligt RB har utnyttjats med stor restriktivitet. Sådan avlyssning har för
tiden den 1 januari 1969 — den 31 januari 1975 förekommit bara vid sex
förundersökningar och avsett sju misstänkta personer. Beträffande 1952 års lag
nämner utredningen att under den tid som utredningen har överblickat antalet
svenska medborgare som var föremål för avlyssning i regel har utgjort ett
tiotal. EnUgt utredningen har tillstånden tiU avlyssning enligt denna lag i
vissa fall sträckts ut över tid som allmänt sett får anses anmärkningsvärt
lång. De misstankar som har legat till grund för tiUstånden har endast i ett
mindre antal fall kunnat bekräftas i den meningen att förundersökningarna har
mynnat ut i åtal och fäUande dom. Utredningen pekar också på att tillstånden
ibland har haft en tämligen vid ram beträffande antalet till varje misstänkt
knutna telefoner. Möjligheten till interimistiska beslut om avlyssning enligt
1952 års lag har utnyttjats ytterst sparsamt. Beträffande 1969 års lag visar
utredningens granskning av tUlämpningen från lagens ikraftträdande den 25 mars
1969 till oktober 1974att antalet ärenden var 28(1969), 39(1970), 44 (1971), 34
(1972), 46 (1973) och 44 (1974). Avlyssningstiderna har varierat från en vecka
till tio månader. 1 omkring 40 % av fallen har avlyssningen pågått högst en
månad. I det alldeles övervägande antalet fall har de misstankar som har legat
till grund för tillståndet tiU avlyssning kunnat bekräftas och förundersökningarna
lett tUl fällande dom. Utredningen framhåller att av allt att döma
telefonavlyssningen har varit ett mycket värdefullt och ofta avgörande inslag
vid bekämpandet av de stora smugglings- och försäljningsorganisationerna på
narkotikamarknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar att det finns ett bestående behov
av telefonavlyssning som komplement till övriga spaningsmedel inte bara
beträffande de grova brott som faller under 27 kap. 16 § RB utan också i fråga
om huvuddelen av de brott som omfattas av de tidsbegränsade reglerna i 1952 och
1969 års lagar. Utredningen föreslår att reglernaom telefonavlyssning samordnas
i en gemensam och permament lagstiftning i 27 kap. RB. Telefonavlyssning skaU
få förekomma vid förundersökning rörande brott, för vilka inte kan följa
lindrigare straff än fängelse i två år, samt rörande vissa särskilt uppräknade
brott, vars straffskalor rymmer ett lägre straffminimum. De utgörs av vissa
allmänfarliga brott, vissa högmålsbrott och vissa brott mot rikets säkerhet
samt grovt narkotikabrott och grov varusmuggling avseende narkotika. Förslaget
i denna del överensstämmer i huvudsak med vad som gäUer nu. Kravet på
telefonavlyssningens betydelse för brottsutredningen föreslås skärpt. För att
tillstånd skall få meddelas förutsätts att åtgärden kan antas ge upplysning som
är av synnerlig vikt för utredningen och att hinder möter mot att på annat sätt
få motsvarande upplysning. En begränsning föreslås vidare beträffande
avlyssning av apparat, som inte innehas eller huvudsakligen används av den
misstänkte. Liksom hittUls skall domstol ge tillstånd till avlyssningen. En
viktig nyhet är här att som motpart till åklagaren införs en god man som skall
ta till vara intresset av integritetsskydd för den enskilde. Den gode mannen
skall ha ställning av part och ges tillfäUe att yttra sig över åklagarens
framställning till rätten. Genom den gode mannen, som skall vara underkastad
tystnadspUkt, blir det möjligt att fä även beslut om tillstånd till
telefonavlyssning överprövade i högre instans. God man skall förordnas av
regeringen för viss tid och för visst område. Behörigheten för tingsrätt att ta
upp ärenden om telefonavlyssning föreslås begränsad till tingsrätterna i de sex
hovrättsstäderna. 1 övrigt innehåller utredningsförslaget inte så stora
förändringar i förhåUande till nuvarande regler. Tillståndstiden föreslås bU högst
en månad. En särskild föreskrift föreslås med tanke på den konfUkt som vid
telefonavlyssning på tidningsredaktion kan uppstå med uppgiftslämnares rätt
till anonymitet enligt tryckfrihetslagstiftningen. Telefonsamtal mellan den
misstänkte och hans försvarare skall enligt förslaget inte få avlyssnas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
samordnad och permament lagstiftning på området bör enligt utredningen förenas
med garantier för att riksdagen får behövlig insyn i verksamheten. Utredningen
föreslår att behovet av insyn tUlgodoses på så sätt att redogörelse för
tillämpningen av lagstiftningen lämnas riksdagen genom en årlig skrivelse från
regeringen. Beträffande den föreslagna regleringens förhållande till annan
närliggande lagstiftning påpekar utredningen att frågan om en översyn av
reglerna om brytande av posthemligheten vid förundersökning inte har legat
inom utredningens uppdrag men att det kan finnas skäl att i lämpligt sammanhang
se över också dessa regler. Utredningen har förutsatt att de särskilda reglerna
om telefonavlyssning i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>terroristiagstiftningen inte skall upphävas nu. Den
föreslagna ordningen med en god man bör enligt utredningen tillämpas även i
sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag har vid remissbehandlingen fått ett positivt mottagande. Remissinstanserna
anser allmänt att det är till fördel att nuvarande straffprocessuella regler om
telefonavlyssning samordnas och ges permanent karaktär. Endast en instans
(SACO/SR) invänder mot tanken på en permanent lagstiftning och förordar att
regleringen görs tidsbegränsad. Också beträffande de skärpta förutsättningarna
för användning av telefonavlyssning är inställningen över lag positiv. De
erinringar som framförs i denna del gäller enskildheter i förslaget, såsom
uppräkningen av de brott som skall få föranleda avlyssning. Systemet med en god
man i domstolsförfarandet har fått ett blandat mottagande. En positiv attityd
intas av en tingsrätt, de hörda länsstyrelserna, fyra polisstyrelser, JO,
Sveriges advokatsamfund, TCO, SACO/SR och pressens samarbeisnämnd. JK ansluter
sig med tvekan till förslagel. Övriga instanser, däribland RÅ, Svea hovrätt,
hovrätten för Västra Sverige, rikspolisstyrelsen (RPS), två tingsrätter och
integritetsskyddskommittén, avstyrker förslaget eller redovisar en kritisk
hållning till detta. De kritiskt inställda instanserna menar att förslaget inte
medför någon reell förbättring av rättsskyddet för den misstänkte utan kommer
att onödigt komplicera handläggningen och medföra risk för sekretessens
upprätthållande i dessa ärenden. Man pekar också på att de särskUt stränga
förutsättningar som ställs upp för telefonavlyssning markerar att domstolens
prövning skall ske restriktivt. Någon grund för att en annan praxis skulle
utbilda sig finns inte. 1 några yttranden anvisas andra möjligheter att stärka
den enskUdes rättsskydd. Sålunda menar t.ex. RPS att tiUräcklig insyn uppnås
om varje ärende om telefonavlyssning granskas av styrelsen i plenum och inte
som nu av rikspolischefen. Från bl. a. åklagarhåll framhåUs också att
begränsningen av antalet behöriga tingsrätter kan medföra komplikationer
beträffande åklagares behörighet att begära telefonavlyssning. Utredningens
förslag har i övrigt i aUmänhet vunnit remissinstansernas gillande. RÅ
framhåller att de regler i 1952 års lag som inte berörs av utredningens förslag
bör upphävas eller inarbetas i RB. Några instanser ifrågasätter om de speciella
reglerna om telefonavlyssning i 1975 års lag bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del vill jag först erinra om att statsmakterna
har visat stor återhållsamhet i fråga om att tillåta telefonavlyssning som ett
medel i brottsbekämpningen. Före andra världskriget fanns över huvud inga
regler härom i vårt land. Världskriget föranledde att år 1939 infördes en lag
om särskilda tvångsmedel vid utredning rörande brott mot rikets säkerhet och
allmänfarUga brott. 1 denna lag — Uksom i en ett år senare tillkommen lag om
vissa tvångsmedel vid krig eller krigsfara m.m. — togs in regler om
telefonavlyssning. 1939 års lag gällde tiU utgången av mars 1941 och 1940 års
lag till och med juni 1945. Det utrikespolitiska läget ansågs sju år senare
påkaUa att de regler om telefonavlyssning som ingår i den år 1948 ikraft-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trädda RB vidgades vid bl.a. vissa brott mot rikets
säkerhet. 1952 års lag, som innehåller också vissa andra avsteg från RB:s
regler om tvångsmedel, gjordes provisorisk men har förlängts successivt, numera
i tvåårsperioder. YtterUgare en provisorisk lag med i förhållande till RB
vidgade möjligheter till telefonavlyssning tiUkom genom 1969 års lag i ämnet. Denna
riktade sig mot narkotikabrottsligheten, vilken vid denna tid hade ökat på ett
oroväckande sätt. Den internationella terrorismens tilltagande utbredning ledde
år 1973 tiU att statsmakterna i den s.k. terroristlagen införde särskilda
bestämmelser om telefonavlyssning för att förebygga terroristdåd. Dessa
bestämmelser återfinns nu i den förut berörda lagen från år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
restriktivitet med vilken telefonavlyssning hittiUs har använts i
brottsbekämpningen bör enligt min mening iakttas också i fortsättningen. Som
jag har betonat tidigare intar denna form av brottsspaning en speciell
ställning bland de straffprocessuella tvångsmedlen. Man har här att göra med
ingrepp i den grundlagsskyddade telehemligheten. Det måste därför krävas klara
motiv för att låta samhällets intresse av effektiv brottsbekämpning få försteg
framför den enskildes befogade anspråk på skydd för rätten att använda telefon
för förtroliga meddelanden. Förutsättningarna för att utöva kontroll av
telefonsamtal bör således vara betydligt strängare än i fråga om de flesta
andra tvångsåtgärder som riktar sig mot någon som misstänks för brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som har
konstaterats av utredningen har telefonavlyssning visat sig vara ett verksamt
medel för att komma åt vissa typer av särskilt allvarlig eller hänsynslös
brottslighet. 1 fråga om de grova brott som faller under 27 kap. 16 § RB har
visserligen telefonavlyssning förekommit mycket sparsamt. Ett relativt färskt
exempel på tillämpning av denna paragraf gäller händelserna på den västtyska
ambassaden i Stockholm i april 1975, där de misstänkta brotten innefattade mord
och människorov. Bara en del av de brott som formeUt faller under RB:s
huvudregel är emeUertid sådana att man genom kontroll av den misstänktes
telefonsamtal kan vinna avgörande fördelar vid brottsspaningen. Beträffande
1952 års lag är läget delvis annorlunda. De brott som det här är fråga om rör
rikets säkerhet eller är av allmänfarlig natur. Till dessa kategorier hör bl.a.
spioneribrotten och kapning av luftfartyg. De allvarligare formerna av dessa
brott går i och för sig in också under 27 kap. 16 § RB. Genom att 1952 års lag
dispenserar från kravet på två års fängelse som minimistraff för brottet och
medger telefonavlyssning även vid försök, förberedelse och stämpling tiU brott
har emellertid lagen spelat en viktig roll också för att förebygga grövre brott
av de slag som det här rör sig om. Härtill kommer att bl.a. spioneribrotten
till sin natur är sådana att de är speciellt svåra att utreda. Vad slutligen
angår narkotikabrottslighetens bekämpande med stöd av 1969 års lag torde
allmän enighet råda om att telefonavlyssningen är av mycket stor betydelse som
ett komplement till övriga spaningsmetoder på området. Detta bekräftas framför
allt av att uppklarningsfrekvensen är mycket hög i sådana fall där</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telefonavlyssning har tillåtits. Av rikspolisstyrelsens
redogörelse för tillämpningen av lagen under år 1975 framgår att tillstånd till
avlyssning enligt denna lag detta år har uppgått till 42.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med remissinstanserna hyser jag uppfattningen att
det finns ett permanent behov av att kunna använda telefonavlyssning för att
bekämpa vissa allvarligare typer av brott där andra spaningsmetoder inte
ensamma är tiUräckligt effektiva. Det har i fråga om såväl 1952 års som 1969 års
lag klarlagts att samhället behöver ha tillgång till telefonavlyssning för att
framgångsrikt kunna komma till rätta med den ofta organiserade och hänsynslösa
brottslighet som har motiverat lagarnas tillkomst. Man måste också för
framtiden räkna med att sådan brottslighet kan komma att riktas mot eller
förläggas till Sverige. Det synes då knappast meningsfullt att vid sidan av
huvudregeln i 27 kap. 16 § RB reglera användningen av telefonavlyssning i
vissa fall genom provisoriska lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stannar
man för att ge reglerna om telefonavlyssning permanent karaktär, inställer sig
frågan hur man på lämpligaste sätt skall kunna skapa garantier för att
riksdagen får insyn i verksamheten. Genom den tidsbegränsade karaktären hos
1952 och 1969 års lagar har det i samband med förlängningen av lagarnas
giltighet hittills varit möjligt för riksdagen att få insyn i tillämpningen av
lagstiftningen. Eftersom denna möjUghet faller bort, om reglerna om
telefonavlyssning görs permanenta, måste på annat sätt sörjas för att en parlamentarisk
kontroll kommer till stånd. Med nuvarande ordning har information om
tillämpningen av de provisoriska lagarna främst erhåUits på det viset att RPS
har lämnat behövliga upplysningar härom till regeringen. Enligt min mening bör
denna ordning tillämpas även i fortsättningen. Även riksdagen bör få del av
denna information. Med hänsyn tUl informationens delvis ömtåliga natur bör
denna inte som utredningen har föreslagit lämnas genom en regeringsskrivelse.
Upplysningarna bör i stället lämnas till vederbörande riksdagsutskott.
Härigenom får riksdagen en fortlöpande insyn i verksamheten. Givetvis kan
vederbörande utskott självt inhämta den ytterligare information som anses
behövlig (jfr 4 kap. 10 § riksdagsordningen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av frågorna om lagstiftningens permanens och den
parlamentariska kontrollen av reglernas tillämpning är det framför allt den
närmare utformningen av bestämmelserna om telefonavlyssning som har stått i
centrum för utredningens uppmärksamhet. Med anledning av den kritik som under senare
tid har riktats mot myndigheternas tillämpning av nuvarande regler har
utredningen undersökt om man genom ändringar i dessa kan bättre än nu
tillgodose individens krav på integritet när han utsätts för en tvångsåtgärd av
det slag varom nu är fråga. De skärpningar i fråga om förutsättningarna för
telefonavlyssning som utredningen har föreslagit med tanke härpå synes mig i
allt väsentligt väl avvägda. Detsamma gäller den föreslagna preciseringen av
vilka brott som skall få föranleda avlyssning. Jag förordar därför att
utredningens förslag i denna del läggs till grund för en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>reviderad lagstiftning på området. Till den närmare
utformningen av reglerna liksom vissa lagtekniska frågor som anmäler sig i
sammanhanget återkommer jag i nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 enlighet
med sina direktiv har utredningen också diskuterat de problem som kan uppstå om
telefonavlyssning kommer i konflikt med den i tryckfrihetsförordningen grundade
principen om meddelares rätt till anonymitet. Jag syftar här på fall då det
t.ex. är nödvändigt att använda telefonavlyssning mot någon som är knuten till
en tidningsredaktion eller en nyhetsbyrå. F.n. finns inte några särskilda
regler om hur telefonavlyssning — eller något annat straffprocessueUt
tvångsmedel — skall användas i sådant fall. Under erinran om att
massmedieutredningen i sitt betänkande (SOU 1975:49) Massmediegrundlag har
strävat efter att på olika sätt stärka anonymitetsskyddet (jfr bl.a. 8 kap. 11
§ förslaget till massmediegrundlag) föreslår utredningen att i 27 kap. RB skall
tas in en regel, som påbjuder särskilt hänsynstagande till skyddet i detta
hänseende för författare, annan upphovsman och meddelare. Regeln får uppfattas
som provisorisk i avbidan på genomförandet av en ny
yttrandefrihetslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad utredningen
har föreslagit i denna del har i allmänhet lämnats utan erinran vid
remissbehandlingen. Några instanser anför dock avvikande synpunkter. JK menar
att den föreslagna bestämmelsen på sin höjd innebär en rekommendation om aUmän
restriktivitet, när telefonavlyssning ifrågasätts beträffande
tidningsredaktion m.m., och att något lagförslag inte bör läggas fram utan att
i lagtexten klart utsägs i vad mån och i vilka fall intresset av
telefonavlyssning bör träda tillbaka för anonymitetsskyddet. Också SAF finner
den föreslagna regeln ha fått en för obestämd avfattning för att kunna ge
verklig ledning vid rättstillämpningen. Pressens samarbeisnämnd anser att man
borde införa en lagregel som mera markant än den föreslagna inskränker
möjligheterna till telefonavlyssning där anonymitetsskyddet kan komma i fara.
Det vore enligt nämnden i och för sig önskvärt om en regel liknande den som
föreslås gälla mellan den misstänkte och hans försvarare kunde införas. 1
avvaktan på de mera utvecklade regler i ämnet som nämnden utgår ifrån kommer
att införas i samband med översynen av tryckfrihetsförordningen tillstyrker
nämnden emellertid att utredningens förslag genomförs. Liknande synpunkter
anförs av TCO.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del vill jag först nämna att jag inom kort ämnar lägga fram förslag om vissa
ändringar i tryckfrihetsförordningen på grundval av massmedieutredningens
betänkande Massmediegrundlag. Ändringarna är avsedda att träda i kraft den 1
januari 1978. Med hänsyn till det nära sambandet mellan detta förslag och
spörsmålet om anonymitetsskydd visavi användningen av straffprocessuella
tvångsmedel anser jag ytterligare överväganden vara på sin plats, innan man ger
en lagreglering i ämnet definitiv utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Till
förmån för en sådan ståndpunkt talar också andra skäl. Jag vill erinra om att
den av utredningen föreslagna regeln om att vid telefonavlyssning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall tas särskild hänsyn tiU anonymitetsskyddet endast är
en del av den större frågan hur man skaU beakta detta skydd vid tillämpning av
straff-processueUa tvångsmedel över huvud. Såvitt avser beslag och husrannsakan
undersöks denna fråga f.n. av utredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid
beslag och husrannsakan. Ett betänkande härom väntas under våren 1976.1
avvaktan härpå synes det knappast vara lämpligt att slutgUtigt ta ställning
till hur en förstärkning av anonymitetsskyddet skall komma till uttryck i de
kollisionsfall som nu är i fråga, nämligen vid telefonavlyssning. Enligt min
mening talar detta för att man f.n. bör stanna för en bestämmelse av den mera
allmänna innebörd som utredningen har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det anförda ansluter jag mig i princip
till utredningens förslag på förevarande punkt. Frågan om utformningen av en
provisorisk regel berörs ytterligare i nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäUer förfarandet när domstol ger tiUstånd till
telefonavlyssning har utredningen som nämnts förut föreslagit att intresset av
integritetsskydd för den enskilde skaU tillgodoses genom att som motpart till
åklagaren förs in en god man för att bevaka den enskildes rätt. Enligt min
mening talar övervägande skäl för att man bör förverkliga utredningens förslag
på denna punkt. Jag vill särskilt framhålla att förekomsten av en god man som
bevakar den enskUdes intresse kan undanröja misstankar om att tUlstånd till telefonavlyssning
ges på aUtför lättvindiga grunder. Endast genom att en motpart till åklagaren
förs in i proceduren kan också skapas möjlighet att bringa tingsrätts
tillståndsbeslut under högre rätts prövning. Även om man inte bör överbetona de
reella vinster från rättsskyddssynpunkt som kan göras genom en sådan ordning,
får man på detta sätt en ytterligare garanti för att myndigheterna iakttar
tillbörlig restriktivitet vid tillämpningen av lagstiftningen. Jag anser inte
att de alternativ till ordningen med en god man som har förts fram i några
remissyttranden ger samma fördelar som ett sådant system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man tidigare har diskuterat den nu berörda frågan har
inte minst behovet av sekretesskydd stått i förgrunden. Man har pekat på att
införande av en motpart till åklagaren i telefonavlyssningsärenden ökar kretsen
av inblandade personer med motsvarande risk för att utomstående får kännedom om
den planerade åtgärden. Samma argument har också anförts vid remissbehandlingen
av utredningens betänkande. För egen del anser jag inte att man bör överdriva
risken för att sekretessen skulle komma i fara. Den teoretiska risk för att
åtgärden slår slint som må vara förenad med ett system med god man beror främst
på hur systemet utformas. Utredningen har anfört övertygande skäl för att man
så långt möjligt bör begränsa kretsen av personer som får uppdrag som god man.
I Unje härmed ligger förslaget att antalet tingsrätter som skall vara behöriga
att pröva begäran om telefonavlyssning inskränks tiU tingsrätterna i
Stockholm, Jönköping, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Umeå. Utredningen har
vidare utgått från att god</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man skall vara underkastad tystnadsplikt rörande vad han
får reda på i sådan egenskap. Jag kan i alla nu berörda hänseenden ansluta mig
till vad utredningen har förordat. Med ett sådant system anser jag inte att man
från sekretessynpunkt behöver hysa farhågor för att effektiviteten av ett
beslut om telefonavlyssning skulle försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som ett
argument mot utredningens förslag om införande av en god man i ärenden om
telefonavlyssning har RÅ framhållit de komplikationer beträffande åklagares
behörighet att begära sådan tvångsåtgärd som kan följa av förslaget. Begränsas
antalet behöriga tingsrätter på det sätt somjag har nämnt nyss, aktualiseras
enligt RÅ frågan hur man skall förfara i faU då telefonavlyssning framstår som
önskvärd vid förundersökning som leds av åklagare på annan ort än
domstolsorten. RÅ:s uttalanden är föranledda av ett påpekande av utredningen om
att i det mindre antal fall, i vilka åklagare från mera avlägsen ort leder
förundersökningen, medverkan i domstolsförhandling i telefonavlyssningsärenden
bör genom generellt förordnande kunna anförtros motsvarande åklagare på
domstolsorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan i och för sig instämma i RÅ:s åsikt att det är
olämpligt att ledningen av förundersökningen delas upp på flera händer med
tanke på situationer då telefonavlyssning aktualiseras. Enligt min mening utgör
detta dock inte något hinder mot att införa det av utredningen föreslagna
systemet med god man jämte därav föranledd begränsning av antalet behöriga
tingsrätter. Även i de undantagsfall då telefonavlyssning önskas genomförd av
åklagare utanför någon av de sex hovrättsstäderna bör ärendet handläggas av
samma åklagare som leder förundersökningen. Åklagare som är behörig att leda
förundersökningen är också behörig att göra framställning om telefonavlyssning
vid den tingsrätt som har att ta upp sådana frågor. Någon särskild föreskrift
om åklagarens behörighet att göra framställning om tvångsåtgärden behövs
därför inte för de fall som här avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis kan jag således i allt väsentligt
ansluta mig till utredningens förslag om införande av en god man som motpart
till åklagaren i tdefonavlyssningsärenden vid domstol. De lagbestämmelser som
krävs torde kunna arbetas in i 27 kap. RB. Till den närmare utformningen av
förslaget i denna del återkommer jag i nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genomförs
utredningens förslag på det sätt som jag nu har förordat inställer sig vissa
följdfrågor. En första fråga gäller hur man skall förfara med de bestämmelser i
1952 års lag som inte gäller telefonavlyssning. Jag syftar på de regler om
förlängd anhållningstid, ökad möjlighet till beslag av skriftligt meddelande
mellan den misstänkte och honom närstående samt vidgad rätt att kvarhålla
postförsändelse m.m. som ingår i 2-4 §§ i lagen. Som har anförts av RÅ torde
något egentUgt behov av möjlighet till utsträckt anhållningstid i fråga om de
brott det här rör sig om inte föreligga. Jag förordar att denna regel upphävs.
Däremot synes reglerna om beslag av förtroliga meddelanden och om kvarhållande
av försändelse fylla ett mera stadigvarande behov som spaningsmedel i fråga om
de nu aktuella brottstyperna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har antytt kan det ifrågasättas om RB:s
regler om brevhemligheten är i alla hänseenden lyckligt utformade. Det
föreUggande materialet ger emellertid inte tillräcklig grund för att nu
överväga mera genomgripande ändringar i RB:s reglering härav. Frågan är föremål
för fortsatt uppmärksamhet inom justitiedepartementet. Detta utgör inte hinder
mot att nu i RB arbeta in de aktuella reglerna om beslag m.m. i 1952 års lag. I
likhet med RÅ anser jag att så bör ske nu. Reglerna bör alltså Uksom
bestämmelserna om telefonavlyssning göras permanenta. Härigenom uppnås viss
överensstämmelse mellan regleringen av ingrepp i telehemligheten och
motsvarande ingrepp i posthemligheten, vilket är av värde från principiell
synpunkt. Till den närmare utformningen av ändringarna i 27 kap. i nu berörda
del återkommer jag i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ytterligare fråga gäller bestämmelserna om
telefonavlyssning i 1975 års lag om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa
fall. Utredningen anser att det i särskilda fall och kritiska lägen kan finnas
behov av speciella tvångsmedel i terroristsammanhang. Utredningen påpekar också
att lagstiftningen på detta område är på särskilt sätt begränsad beträffande
den personkrets som kan komma i fråga för åtgärden och att åtgärden i många faU
kan tänkas ha en preventiv effekt. Mot bakgrund härav har utredningen stannat
för att möjligheten till telefonavlyssning enligt terroristlagstiftningen inte
nu bör upphävas eller fogas in i den samordnade reglering som utredningen i
övrigt har föreslagit i fråga om detta tvångsmedel. Utredningen föreslår i
stället att de åsyftade reglerna tas upp i en särskUd, tidsbegränsad
lagstiftning. Utredningens ståndpunkt härvidlag har i aUmänhet lämnats utan
erinran av remissinstanserna. Några instanser (RÅ, socialstyrelsen och statens
invandrarverk) ifrågasätter emellertid det befogade i att behålla särregler om
tvångsåtgärder i terroristsammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När regeringens förslag till lag om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall (prop. 1975/76:18) behandlades av riksdagen under
hösten 1975 förutsattes från riksdagens sida att det mera slutliga
ställningstagandet till frågan om behovet av särskilda tvångsåtgärder i
terroristsammanhang skulle anstå till dess utredningen hade redovisat
resultatet av sitt arbete. Vidare förutsattes att frågan skulle övervägas i
samband med prövningen av utredningens förslag och att proposition i ämnet
snarast möjligt skulle föreläggas riksdagen (JuU 1975/76:15 s. 4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag inte att frågan om behovet av
särskilda tvångsåtgärder i terroristsammanhang har kommit i något nytt läge
genom utredningens förslag. Vad utredningen har anfört bestyrker att det
alltjämt finns behov av sådana tvångsåtgärder för att förbygga våldsdåd av den
art som den speciella lagstiftningen på området riktar sig mot. För
utredningens förslag om bibehållande av tidsbegränsade särregler talar främst
reglernas speciella karaktär och tillämpningsområde. Även jag anser därför att
de bör hållas i sär från den av mig tidigare förordade regleringen i RB av
telefonavlyssning vid förundersökning. Efter samråd med statsrådet Leijon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förordar jag därför att bestämmelserna i 1975 års lag tiUs
vidare skall behållas. Till utredningens förslag om att ordningen med en god
man skall gälla även i ärenden om telefonavlyssning i terroristfallen
återkommer jag i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har inte närmare gått in på den speciella frågan om användning av
integritetsfarlig apparatur i brottsbekämpande syfte. Inte heller jag anser att
denna fråga bör las upp i detta sammanhang. Jag hänvisar härvidlag till mina
uttalanden i prop. 1975:19 om lagstiftning om skydd mot avlyssning (s. 84).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Lagstiftningens utformning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.1 Förutsättningarna för telefonavlyssning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 27 kap. 16 § RB i dess nuvarande lydelse får
telefonavlyssning användas endast beträffande brott, för vilket minimistraffet
är fängelse i lägst två år. För att telefonavlyssning skall få ske krävs vidare
dels att förundersökningen har fortskridit så långt att någon skäligen kan misstänkas
för brottet, dels att avlyssning är av synnerlig vikt för utredningen. Med det
senare kravet åsyftas naturligen främst att avlyssningen har betydelse för att
föra utredningen framåt. Enligt förarbetena till RB ligger emellertid i
uttrycket "synnerlig vikt" också den förstärkningen att
telefonavlyssning inte bör få tillgripas, om det skäligen kan begäras att
utredningen bedrivs efter andra linjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1952 års lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål innebär en utvidgning av RB:s möjUgheter att använda
telefonavlyssning vid förundersökning angående vissa i lagen angivna grövre
brott. Enligt 1 § 1952 års lag äger denna tillämpning vid förundersökning
angående följande brott mot brottsbalken (BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mordbrand (13 kap. I §), grov
mordbrand (13 kap. 2 §), aUmänfarlig ödeläggdse (13 kap. 3 §), kapning av luftfartyg
och luftfartssabotage (13 kap. 5 a §), om gärningen innefattar sabotage (13
kap. 4 § BrB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sabotage (13 kap. 4 §), grovt
sabotage (13 kap. 5 §), uppror(18kap. 1 §), väpnat hot mot laga ordning (18
kap. 3 §), olovlig kårverksamhet (18 kap. 4 §), högförräderi (19 kap. 1 §),
krigsanstiftan (19 kap. 2 §), spioneri (19 kap. 5 §), grovt spioneri (19 kap. 6
§), obehörig befattning med hemlig uppgift (19 kap. 7 § första stycket),
olovlig underrättelseverksamhet (19 kap. 9 §) och tagande av utländskt understöd
(19 kap. 13 §),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mord, dråp, misshandel, grov
misshandel (3 kap. 1, 2, 5 och 6 §§), människorov, olaga frihetsberövande,
försättande i nödläge samt olaga tvång (4 kap. 1-4 §§), om gärningen innebär
förgripelse mot konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot den som i
egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifter (s.k.
majestätsförbrytelser),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försök, förberedelse eUer stämpling
till brott som har nämnts nu, om sådan gärning är straffbelagd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l%9 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning
angående grovt narkotikabrott m.m. innebär den ytterligare utvidgningen av 27
kap. 16 § RB att denna paragraf äger motsvarande tiUämpning vid förundersökning
angående grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling, vilken har gällt
narkotika som avses i 1 § narkotikaförordningen (1962:704), även om för brottet
är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
menar att en samordnad och permanent lagreglering om telefonavlyssning bör
omfatta i huvudsak samma brott som f.n. Detta beror i första hand på att det är
ett starkt allmänintresse att de grövsta brotten klaras upp och på att en grov
brottsling inte bör gå fri på grund av att telefonavlyssning inte får
tillämpas. Som allmän förutsättning för telefonavlyssning bör därför på samma
sätt som f.n. gälla att straff minimum för brottet skall uppgå till fängelse i
lägst två år. Någon höjning av straffminimum bör inte ske. Därutöver bör
enligt utredningen finnas kompletterande bestämmelser om vissa andra brott där
telefonavlyssning skall få ske, trots att straffet för brottet kan understiga
två års fängelse. Utgångspunkten är här att brotten skall vara särskilt
farliga för individ och samhälle, samtidigt som de är svårutredda. Till denna
kompletterande kategori hänför utredningen sabotage, kapning av luftfartyg,
luftfartssabotage, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig
underrättelseverksamhet, olovlig personspaning, grovt narkotikabrott och grov
varusmuggling rörande narkotika som avses i I § narkotikaförordningen. På ett
par punkter avviker detta från nuvarande regler. Utredningen anser det således
inte motiverat att behålla särregleringen i 1952 års lag beträffande de s.k.
majestätsförbrytelserna. Mord, dråp och människorov omfattas redan av huvudregeln
i 27 kap. 16 §, påpekar utredningen. Dessutom föreslås att tagande av utländskt
understöd och olovlig kårverksamhet inte längre skall omfattas av
tiUämpningsområdet för telefonavlyssning. Beträffande försök, förberedelse
eller stämpling till brott, som omfattas av utredningsförslaget, innebär detta
ingen saklig ändring i förhållande tiU vad som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande krav på att telefonavlyssning skall vara av
synnerUg vikt för utredningen bör enligt utredningsförslaget preciseras och
skärpas. Utöver villkoret att förundersökning har inletts mot viss person och
att denne är skäligen misstänkt för brott som omfattas av tillämpningsområdet
för telefonavlyssning, bör således krävas att upplysning som kan vinnas genom
åtgärden är av synnerlig vikt för brottsutredningen. Dessutom föreslås som
villkor för telefonavlyssning att hinder möter mot att erhålla motsvarande
upplysning på annat sätt. Det senare vUlkoret skall dock enligt utredningen
inte uppfattas så, att ett absolut hinder behöver föreligga mot att få fram
information på andra vägar. Men det bör krävas att hindret är sådant att det
inte skäligen kan begäras att man skall avstå från telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i allmänhet godtagit utredningens
förslag i nu berörda delar. RPS, ÖB och JO ifrågasätter dock om inte brottet
olovlig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kårverksamhet alltjämt bör kunna föranleda
telefonavlyssning. En ledamot av Svea hovrätt anser att en särregel om de s.k.
majestätsförbrytelserna alltjämt är motiverad. Hovrätten för Västra Sverige
efterlyser ett klarläggande på denna punkt särskilt beträffande brott som
avses i 4 kap. 2-4 §§ BrB. SACO/SR avstyrker att obehörig befattning med hemlig
uppgift skall kunna föranleda telefonavlyssning. RPS föreslår slutligen att
avlyssning skall få ske också vid försök, förberedelse eller stämpling till
grovt narkotikabrott eller grov varusmuggling rörande narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av föregående avsnitt kan även jag väsentligen
ansluta mig till utredningens förslag i fråga om vilka brott som skall få
föranleda telefonavlyssning och vilka allmänna förutsättningar som i övrigt
skall gälla för tillämpning av detta tvångsmedel. Den föreslagna regleringen
stämmer i sak nära överens med vad som redan nu gäller i dessa hänseenden. De
allmänna motiv utredningen har anfört för förslaget kan jag i allt väsentligt
instämma i. Någon ytterligare skärpning av förutsättningarna för telefonavlyssning
anser jag inte påkallad. I det följande inskränker jag mig därför till att
behandla vissa enskildheter i förslaget som har tagits upp under
remissbehandUngen eller eljest kräver särskilda kommentarer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller de brott som skall få föranleda
telefonavlyssning har från en del remissinstansers sida kritiserats att
utredningen har låtit olovlig kårverksamhet utgå ur uppräkningen. Också enligt
min mening kan det ifrågasättas om inte möjlighet alltjämt bör finnas att
använda telefonavlyssning vid detta brott. Det är visserligen sällan
förekommande men kan — särskilt i orostider — vara av mycket allvarlig art. Jag
förordar att brottet aUtjämt skall tillhöra de brott som berättigar till
telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har förordat bör även obehörig befattning
med hemlig uppgift och olovlig underrättelseverksamhet tas med i denna
kategori. Särskild vikt bör i fråga om dessa brott fästas vid att de ofta utgör
förstadium till grövre brott, t.ex. spioneri. Det är på
förundersökningsstadiet också Svårt att särskilja om den olovliga verksamheten
riktas mot svenskt intresse (spioneri) eller utländskt intresse (olovlig
underrättelseverksamhet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom utredningen anser jag att tagande av utländskt
understöd bör utgå ur den brottskategori som kan föranleda telefonavlyssning. I
betänkandet (Ds Ju 1975:16) Spioneribrottet m.m. har utredningen för översyn av
BrB:s bestämmelser om brott mot rikets säkerhet bl.a. föreslagit att straffbestämmelsen
om tagande av utländskt understöd skall upphävas. Betänkandet ligger till grund
för en proposition senare denna dag med förslag till lag om ändring i BrB. 1
propositionen har jag anslutit mig tiU promemorieförslaget om avkriminaUsering
av brottet tagande av utländskt understöd (se vidare specialmotiveringen till
27 kap. 16 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar utredningens uppfattning att någon speciell
regel om telefonavlyssning inte behövs beträffande de s.k. majestätsbrotten. I
de fall straffminimum uppgår till två år, dvs. mord, dråp och människorov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bibehåUs telefonavlyssningsmöjligheten. 1 övrigt torde
främst möjligheten tiU avlyssning vid högmålsbrott tillgodose behovet av detta
tvångsmedel i nu aktuella fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag framhöll i prop. 1975:69 med förslag till lag om
fortsatt giUighet av 1969 års telefonavlyssningslag finns det anledning att se
allvarligt på läget inom narkotikabrottslighetens område. RPS:s redogörelse för
läget under år 1975 bestyrker denna bedömning. Den illegala handeln är
genomorganiserad och bedrivs enligt RPS i stor utsträckning yrkesmässigt.
Eftersom den grova narkotikabrottsligheten domineras av välorganiserade
smugglings- och distributionssyndikat, är den svår att komma åt och kräver
särskilda spaningsmetoder. Telefonavlyssning har visat sig vara en effektiv
metod att med rimliga resurser bekämpa den grova narkotikabrottsligheten. Jag
anser därför att telefonavlyssning permanent skall få användas som ett
komplement till konventionella spaningsåtgärder vid bekämpandet av denna
farliga brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1952 års lag kan telefonavlyssning ske även vid
försök, förberedelse och stämpling tiU allmänfarliga brott, högmålsbrott och brott
mot rikets säkerhet, om det fullbordade brottet skulle ha medgett sådan åtgärd.
Denna möjUghet har en preventiv bieffekt, som minskar behovet av
telefonavlyssningsregler utanför ramen för förundersökning. Jag anser inte
heller att man i fortsättningen kan avvara möjligheten att använda
telefonavlyssning i de fall varom nu är fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om narkotikabrottsligheten saknas idag möjlighet
att använda telefonavlyssning beträffande inte fullbordade brott. Som RPS har
anfört kan det förekomma fall då telefonavlyssning skulle avsevärt öka möjligheterna
att komma åt narkotikadistributörer och andra som spelar en dominerande roll i
fråga om den illegala narkotikahandeln. Införs möjlighet till telefonavlyssning
vid inte fullbordade brott av berörda slag, skulle det otvivelaktigt också få
en avsevärd preventiv effekt. Jag förordar därför att möjlighet införs till
telefonavlyssning också i fråga om försök, förberedelse och stämpling till
grovt narkotikabrott och grov varusmuggling beträffande narkotika. Självfallet
bör denna möjlighet begränsas till fall då gärningen är straffbar, jfr 4 §
narkotikastrafflagen (1968:64).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att telefonavlyssning skall få användas anser jag i
likhet med utredningen att förundersökningen skall ha fortskridit så långt att
någon skäligen kan misstänkas för brottet. Det måste alltså föreligga en
konkret misstanke om brott som riktar sig mot en bestämd person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I likhet med utredningen anser jag vidare att
telefonavlyssning i princip bör få användas endast när konventionella
spaningsmetoder har visat sig vara otUlräckliga. Detta bör komma till uttryck i
lagtexten tydligare än nu. Det bör krävas dels att åtgärden kan antas ge
upplysning av synnerlig vikt för utredningen, dels att det skulle vara förenat
med avsevärd olägenhet att på annat sätt söka erhålla motsvarande upplysning.
Regleringen innebär att tUlstånd till telefonavlyssning skall ske efter en
noggrann prövning av omständigheterna i det enskilda faUet. Prövningen måste
visa att den upplysning som man vill ha verkligen kan föra brottsutredningen
framåt och att man inte på annat sätt kan få upplysningen utan insättande av
oskäligt stora utredningsresurser. Kan t.ex. personlig övervakning användas som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>alternativ, bör denna möjlighet undersökas. Det bör
emellertid vara tillåtet med telefonavlyssning, om konventionell spaningsmetod
skulle kräva orimligt hög personalinsats eller vara förenad med
utredningstekniska olägenheter av betydenhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har betonat i föregående avsnitt är det av stor
vikt att det anonymitetsskydd som författare och meddelare m.fl. är
tillförsäkrade i tryckfrihetsförordningen och radioansvarighetslagen inte träds
för nära i samband med telefonavlyssning. En uttryckUg regel i ämnet bör tas in
i 27 kap. RB. Regeln bör lämpligen ges det innehållet att, om risk föreligger
att författare, meddelare eller annan, som enligt 3 kap. tryckfrihetsförordningen
eller 9 § radioansvarighetslagen har rätt till anonymitet, skulle röjas genom
telefonavlyssning, detta skall beaktas vid prövningen av fråga om tillstånd
till telefonavlyssning. Med en sådan regel inskärps att intresset av
anonymitetsskydd skall vägas in i totalbedömningen av om avlyssning skall
tillåtas. Detta får särskild betydelse vid brott, vars straffminimum
underskrider fängelse i två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning får f.n. avse samtal till och från
telefonapparat som innehas eller eljest kan antas begagnas av den misstänkte.
Som särskild förutsättning beträffande avlyssning av samtal till och från
apparat som inte innehas av den misstänkte eller brukas huvudsakligen av honom
krävs enUgt utredningsförslaget att synnerlig anledning förekommer att avsedd
utredning vinnes genom avlyssningen. Detta innebär att undersökningsledaren
eller åklagaren måste visa, att det föreligger särskilda omständigheter som
talar för att avlyssningen av samtal till och från sådan apparat kommer att
föra utredningen framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna har i allmänhet godtagit utredningens
förslag i denna del. 1 några yttranden ifrågasätts dock om inte uttrycket
"synnerlig anledning" bör preciseras med hänsyn till hur de allmänna
förutsättningarna för telefonavlyssning har föreslagits utformade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del anser jag utredningens förslag på denna punkt
böra godtas. Det är av stor betydelse att möjUgheten att avlyssna
telefonapparat som inte innehas av den misstänkte begränsas till vad som är
absolut nödvändigt. I det fall varom nu är fråga bör således — utöver av vad
som i övrigt gäller som viUkor — krävas att det föreUgger särskilda
omständigheter som talar för att avlyssning av samtal till och från apparat som
inte innehas av den misstänkte eller brukas huvudsakligen av honom kommer att
tUlföra utredningen betydelsefuUt material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.2 Domsiolsförfarandet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har berört i avsnitt 5.1 är en av de viktigaste
nyheterna i utredningens förslag införandet av en god man i ärende om telefonavlyssning
för att ta till vara den enskildes intresse i ärendet. Av skäl som jag här
redovisat tidigare anser jag utredningens förslag härom böra genomföras. 1
fråga om den närmare utformningen av regleringen på denna punkt vill jag nämna
följande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det viktigaste motivet för att införa ett
tvåpartsförhåUande inför domstolen i ärenden om telefonavlyssning är att man
skapar möjlighet till viss kontroll av den utredning som föregår beslut om
avlyssning. I enlighet härmed bör en första uppgift för gode mannen vara att ta
del av det material som läggs fram av åklagaren eller undersökningsledaren för
rätten. En uttrycklig bestämmelse bör meddelas om att avlyssningsbeslut inte
får ges av rätten, förrän tillfälle har beretts gode mannen att yttra sig. 1
vilken form detta skall ske anser jag inte behöva regleras närmare i lagen. Det
ligger i sakens natur att kommunikationen med gode mannen får anpassas efter
hur pass brådskande frågan är och övriga omständigheter i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En andra huvuduppgift för gode mannen är att ta ställning
till om tillstånd till avlyssning bör bringas under högre rätts prövning genom
överklagande. Som det nu är förekommer inte att tillståndsbeslut överklagas,
eftersom åklagaren eller undersökningsledaren i praktiken saknar motpart i
ärendet. Finner gode mannen att tiUståndsbeslut har grundats på ett
otiUräckligt material eller eljest bör överprövas, skall han ha möjlighet att
anföra besvär över beslutet. Detta förutsätter att han på lämpligt sätt ges del
av beslutet genom rättens försorg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig inskränkning i gode mannens möjligheter att
agera i ärendet ligger naturligen i att han inte får ta kontakt med den
misstänkte för att få underlag för sin bedömning av en framställning om
telefonavlyssning. Av sekretesskäl är det nödvändigt att han iakttar tystnad om
vad han får veta i samband med ett sådant ärende. En uttryckUg regel om
tystnadsplikt för gode mannen bör meddelas för att klargöra detta. Härav följer
att han givetvis inte heller får låta obehöriga ta del av handlingar, varom han
har att iaktta tystnad. Överträder han sina åligganden härvidlag, drabbas han
av straffansvar enligt 20 kap. 3 § BrB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag har anfört nu innebär att god man i ärende om telefonavlyssning
bör inta stäUning av part. En uttrycklig lagregel härom bör meddelas. Genom
denna markeras att gode mannen har en i förhållande till den misstänkte
självständig ställning och skall behandlas som part i de hänseenden jag har
berört nyss. Enligt min mening torde det inte uppstå någon tvekan om vilka
befogenheter eller skyldigheter gode mannen har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ett system med god man i telefonavlyssningsärenden
skaU fungera utan risk för att sekretessen och utredningsintresset kommer i
fara bör både antalet gode män och behöriga tingsrätter begränsas så långt
möjligt. 1 enlighet med vad har nämnts förut bör prövningen av framställningar
om telefonavlyssning koncentreras till tingsrätterna i de sex hovrättsstäderna.
En regel härom bör enligt min mening tas in i 27 kap. RB. Av en sådan
begränsning av antalet behöriga tingsrätter följer att också antalet gode män
kan inskränkas avsevärt. Det bör ligga i regeringens hand att bestämma hur
många gode män som skaU behövas. I första hand bör dessa knytas till de olika
tingsrätterna, men det bör vara möjligt att utnyttja en god man också utanför
en tingsrätts domkrets, om detta är påkallat av särskilda skäl. Några ersättare
för god man anser jag inte behöva utses, utan antalet gode män bör vara så
stort att sjukdomsfall, semestrar o.d. kan beaktas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger i sakens natur att uppdrag som god man bör ges
endast personer som genom sin utbildning och erfarenhet har tiUräckUga
kvalifikationer för att snabbt ta ställning till de frågor som aktuaUseras i
ärenden om telefonavlyssning. 1 lag bör med tanke härpå skrivas in krav på att
god man skall vara lagfaren. Det synes lämpligt att i första hand anlita
advokat eller annan jurist med erfarenhet från handläggning av brottmål för
uppdrag som god man. Jag viU dock betona att gode mannen inte har ställning av
offentlig försvarare utan skall beakta den enskildes intressen på det sätt jag
har anfört i det föregående. Häri ligger också bl.a. att han skall kunna lägga
synpunkter på det behov av skydd för anonymitetsintresset som kan göra sig
gällande i vissa speciella situationer då telefonavlyssning gäller någon som
har kontakt med författare, meddelare eller annan, som har rätt till
anonymitet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagregleringen
av gode mannens ställning anser jag inte behöva sträckas längre än tUl vad jag
har angett nu. Uppdrag som god man bör ges för viss tid, förslagsvis tre år i
sänder. Att god man skall få ersättningför uppdraget av aUmänna medel ligger
också i sakens natur. Medlen torde få bestridas från det under andra
huvudtiteln uppförda förslagsanslaget E4, Ersättning åt vittnen m.m. God man
bör vidare kunna anlita hjälp av t.ex. domstolen för utskrift av
fullföljdsinlaga. Föreskrifter i nu nämnda hänseenden kan meddelas av
regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagtekniskt hänseende har utredningen stannat för att
dela upp regleringen av gode mannens ställning på dels en allmän regel i RB,
dels en särskild lag i ämnet. Med hänsyn till det förhållandevis begränsade
antalet lagregler som krävs för att reglera gode mannens ställning anser jag
reglerna med fördel kunna samlas i RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller domstolarnas handläggning av ärenden om
telefonavlyssning innebär förslaget om införande av god man inte några andra
förändringar än som föranleds av vad jag har anfört i det föregående. Liksom
hittills bör tingsrätts beslut om telefonavlyssning meddelas av ensam domare.
Hovrätt är domför med enbart lagfarna ledamöter (jfr även prop. 1975/76:153).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en undantagsregel för särskUt kritiska lägen har
utredningen föreslagit att möjligheten i 1952 års lag (5 § fjärde stycket) för
undersökningsledaren eller åklagaren att interimistiskt förordna om telefonavlyssning
bör införas i RB. Möjligheten bör enligt utredningen begränsas till att avse
sådana allmänfarliga brott, högmålsbrott och brott mot rikets säkerhet där
telefonavlyssning kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen har föreslagit härvidlag har i allmänhet
godtagits av remissinstanserna. Bl.a. från åklagarhåll har emellertid
ifrågasatts om man inte bör vidga möjligheten till interimistiskt förordnande
till alla brott där telefonavlyssning kan ske. I allt fall — framhåUs det — bör
åklagare kunna fatta beslut om avlyssning vid sådana terrordåd där gisslan tas
(människorov). Stockholms tingsrätt menar att också domstolen bör kunna meddela
interimistiska beslut i brådskande situationer, när god man inte kan inställa
sig nog snabbt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lika med utredningen finner jag det nödvändigt att
undersökningsledaren eller åklagaren ges möjlighet att i undantagsfall
interimistiskt förordna om telefonavlyssning. Denna undantagsregel bör endast
användas som en utväg i särskilt kritiska lägen. Den bör därför i första hand
begränsas till sådana allmänfarliga brott, högmålsbrott och brott mot rikets
säkerhet där telefonavlyssning är tillåten. Som har framhållits från
åklagarhåll bör dock denna möjlighet också finnas vid annan allvarlig
brottslighet, t.ex. terrordåd där gisslan tas. Jag förordar därför att
undantagsregeln vidgas till att omfatta även mord, dråp och människorov.
Härigenom täcks i allt väsentligt behovet av att göra avsteg från huvudregeln i
kritiska situationer. Att därjämte införa möjlighet för domstolen att meddela
interimistiskt beslut anser jag inte vara påkallat. Att domstols beslut om
telefonavlyssning kan verkstäUas omedelbart framgår av 30 kap. 12 § RB.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
åtskilliga remissyttranden har efterlysts ett förtydligande huruvida beslut om
telefonavlyssning skall antecknas i förundersökningsprotokollet. Jag delar
remissinstansernas uppfattning att frågan bör klarläggas genom en uttrycklig
bestämmelse i ämnet. Denna kan meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.3 Tillståndstiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUstånd tiU telefonavlyssning får enligt 27 kap. 16 § RB
meddelas att gäUa högst en vecka från den dag då tillståndet delgavs
telefonanstaltens föreståndare. TUlståndstiden enligt 1952 och 1969 års lagar
uppgår till en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag innebär att tillståndstiden vid
samtliga fall av telefonavlyssning får bestämmas till att gälla i högst en
månad. En annan nyhet är att tiUståndstiden räknas från dagen för beslutet. En
uttrycklig regel föreslås vidare om att rätten skall upphäva meddelat
tillstånd, om förutsättningar för åtgärden inte längre föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot utredningens förslag i denna del har vid
remissbehandlingen endast riktats kritik mot att tillståndstiden skall räknas
från dagen för beslutet. Överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt befarar att
tidsförluster kan uppstå. Göteborgs tingsrätt framhåller att delgivningen av
beslut i telefonavlyssningsärende av sekretesskäl brukar koncentreras till en
dag i månaden och att förslaget motverkar en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag ansluter mig till förslaget att avlyssningstiden
får uppgå till högst en månad. Rätten bör naturligen alltid pröva, om tiden kan
sättas kortare. Behövs längre tid för avlyssning, får ny begäran härom lämnas
in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att räkna tUlståndstiden från dagen för beslutet innebär
en åtstramning i förhållande tiU vad som nu gäller både enligt RB och enligt
1952 och 1969 års lagar. Jag finner det angeläget med denna skärpning. Det är
viktigt att meddelade tillstånd inte står öppna längre än nödvändigt. Om
tillstånd av utredningstekniska eller andra skäl inte skall utnyttjas
omedelbart, föreligger naturligtvis inte något hinder mot att tingsrätten på
begäran av åklagaren eller undersökningsledaren väntar med att meddela
beslutet. Genom att beslutet enligt förslaget inte behöver formligen delges med</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telefonanstaltens föreståndare, kan avlyssningen i
brådskande faU f.ö. komma till stånd snabbare än hittills. Jag kan mot denna
bakgrund inte se något hinder mot att genomföra utredningens förslag i denna
del.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
förordnande om telefonavlyssning omedelbart skall hävas, om förutsättningar för
åtgärden inte längre föreligger, bör som utredningen har föreslagit slås fast
uttryckligen i lagen. Detta kan t.ex. vara aktuellt, om rätten får reda på att
den misstänkte har gripits och därför inte längre kan begagna telefon som
avlyssnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.4 Användningen av uppsamlat material</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i sina överväganden gått in på olika
frågor som hör samman med utnyttjande av material som kan framkomma vid
telefonavlyssning. Utredningen hävdar att även uppgifter från samtal, vari den
misstänkte inte har deltagit men som har avlyssnats på apparat som tillståndet
avser, bör få utnyttjas i den mån de rör samma brottslighet som den, som har
föranlett tillståndet till avlyssning. Materialet bör emellertid inte få
begagnas för utredning om annan brottslighet. Till förebyggande av brott bör
likväl enligt utredningen vad som kan framkomma vid avlyssning få användas, om
fråga är om ett planerat grovt brott, t.ex. allvarligt brott mot liv och hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har viss kritik riktats mot utredningens uppfattning att
uppsamlat material inte bör få användas för utredning om annan brottslighet än
den som har legat tUl grund för ansökningen om avlyssning. Svea hovrätt finner
det mycket anmärkningsvärt om ingen som helst åtgärd skulle få vidtas, om ett
annat synnerligen grovt brott skulle uppdagas vid ett avlyssnat samtal.
Liknande synpunkter har framförts av bl.a. hovrätten för Västra Sverige och JO.
I övrigt har remissinstanserna lämnat utredningens överväganden utan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag
ansluter mig till utredningens uppfattning att uppsamlat material rörande
brottslighet, som har direkt samband med den förundersökning som har föranlett
tiUståndet, får användas. Detta är vanligtvis fallet vid organiserad
narkotikabrottslighet (jfr prop. 1975:69 s. 6).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I motsats
till utredningen anser jag att de uppgifter som har erhållits vid avlyssning
under vissa förutsättningar bör få utnyttjas också om de avser annan
brottslighet än den som tillståndet avser. Sådant utnyttjande bör emellertid
ske synnerligen restriktivt. Det bör vara fråga om brottslighet av sådan
grovhet eller art att den hade kunnat läggas till grund för en ansökan om
telefonavlyssning. Det skulle te sig stötande för rättsmedvetandet om t.ex. ett
allvarligt brott mot rikets säkerhet som uppdagas vid avlyssning i fråga om
annan brottslighet inte skulle få beivras med användande av den kunskap som fås
vid avlyssningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 likhet
med utredningen och remissinstanserna delar jag uppfattningen att avlyssnat
material bör få utnyttjas för att förebygga ett planerat grovt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brott, även då detta brott inte omfattas av något aktueUt
avlyssningstillstånd. Gränsdragningen bör enUgt min uppfattning även i detta
sammanhang i princip ansluta till tillämpningsområdet för telefonavlyssning.
Som allmän garanti för ett restriktivt utnyttjande av uppsamlat material tjänar
den av utredningen föreslagna föreskriften att uppteckning av telefonsamtal
endast får omfatta vad som är av betydelse för utredningen. Bestämmelsen har
godtagits allmänt vid remissbehandlingen och även jag anser att en sådan regel
bör tas in i RB. Samma syfte har f.ö. bestämmelsen att material som vid
granskningen inte finnes vara av betydelse för utredningen omedelbart skall
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.5 Telefonsamtal med försvarare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 36 kap. 5 § RB får försvarare inte höras som vittne
om vad för uppdragets fullgörande har anförtrotts honom, om inte parten medger
det. Detta gäUer utan avseende på brottets grovlek. Med hänsyn härtiU och med
beaktande av den även i övrigt skyddade kommunikationen mellan den misstänkte
och försvararen bör enligt utredningen samtal mellan den misstänkte och hans
försvarare i den sak som telefonavlyssning avser undantas från avlyssning.
Framkommer under avlyssning att fråga är om sådant samtal skall avlyssningen
avbrytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har förslaget inte mött någon
erinran i sak.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även jag delar utredningens uppfattning att tillstånd till
telefonavlyssning inte bör få göra intrång i kommunikationen mellan den
misstänkte och hans försvarare. Som har framhållits från bl.a. RÅ torde den
föreslagna begränsningen endast undantagsvis få någon praktisk betydelse. Ett
tänkbart fall är att den misstänkte har försvarare i mål rörande annat brott än
det avlyssningen rör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I några remissyttranden har tagits upp vissa praktiska
problem som hänger samman med införande av skyddsregler av det slag som
utredningen har föreslagit. TiU en del beror dessa på formerna för avlyssning
och närmare bestämt det förhållandet att telefonsamtal till eller från berörd
apparat i regel spelas in på band och avlyssnas först senare. Detta anserjag
dock inte behöva föranleda någon annan lagreglering i ämnet än den utredningen
har förordat. Det ligger i sakens natur att senare avlyssning av inspelat band
skall avbrytas i det fall varom nu är fråga och aktuellt avsnitt förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.6 Övriga frågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddet för posthemligheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1952 års lag tillåts beslag enligt 27 kap. 2 § andra
punkten RB även när brottets straffminimum underskrider fängelse i två år (3
§). Undersökningsledaren eller åklagaren kan vidare själv meddela förordnande
om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kvarhåUande av försändelse enligt 27 kap. 9 § RB, om
inhämtande av rättens tillstånd skulle medföra sådan tidsutdräkt eller annan
olägenhet, som är av väsentlig betydelse för utredningen (4 §). Regeln
överensstämmer med vad som f.n. är föreskrivet i fråga om telefonavlyssning i
motsvarande fall (5 § fjärde stycket). På samma sätt som vid interimistiskt
beslut om telefonavlyssning skall ett utnyttjande av befogenheterna i 3 och 4
§§ anmälas till rätten, som har att överpröva undersökningsledarens och
åklagarens förordnanden (6 §).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som jag
har nämnt i avsnitt 5.1 bör reglerna om beslag i 1952 års lag permanentas och
arbetas in i RB. Detta medför att 27 kap. 2 § bör kompletteras med en regel om
att beslag av skriftligt meddelande mellan närstående får ske även i de fall
det är tillåtet enligt 3 § 1952 års lag. Möjligheten att beslagta skriftligt
meddelande mellan närstående har betydelse exempelvis om makar gör sig skyldiga
till spioneri. På motsvarande sätt bör 27 kap. 9 § justeras sä att
undersökningsledaren eller åklagaren fär möjlighet att interimistiskt förordna
om kvarhåUande av försändelse, om utredningen avser mord, dråp, människorov
eller sådant brott mot 13, 18 eUer 19 kap. BrB som kan föranleda
telefonavlyssning enligt RB. Justeringen föranleder i sin tur ett smärre
tillägg till nuvarande tredje stycket i 27 kap. 9 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning vid krig eller krigsfara</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om telefonavlyssning i 1957 års lag, som
ansluter till vad som i motsvarande delar gäller enligt 1952 års lag, bör
anpassas till de nya reglerna i RB. Det medför behov av en formeU ändring i 13
§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning av utländsk terrorist i vissa fall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som jag har redovisat i avsnitt 5.1 finns det alltjämt
behov av särskilda tvångsåtgärder mot vissa utländska terrorister enligt 1975
års lag. Denna reglering bör dock vara tidsbegränsad och därför formellt hållas
i sär frän den av mig förordade regleringen i RB av telefonavlyssning vid
förundersökning i brottmål. Jag finner det emellertid angeläget att stärka
rättssäkerhetsgarantierna i enlighet med det jag har föreslagit beträffande
telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål enligt RB. 1 sak bör samma
förutsättningar och samma prövningsförfarande som gäller enligt RB tiUämpas vid
telefonavlyssning enligt 1975 ärs lag. Detta innebär främst att en god man
inträder som motpart till rikspolisstyrelsen vid prövning av
telefonavlyssningsärende enligt 1975 års lag. Man kan enligt min mening här
falla tillbaka på den ordning som jag tidigare har föreslagit beträffande
telefonavlyssning enligt RB. Nägra särregler beträffande god mans ställning i
de fall som omfattas av 1975 års lag anser jag inte påkallade. Även i övrigt
torde RB:s regler kunna ges motsvarande tiUämpning i nu åsyftade fall. Vad jag
har sagt nu föranleder ändringar i 3 och 4 §§ 1975 års lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang vill jag också ta upp en fråga om
ändring av 2 § 1975 års lag. Enligt paragrafens nuvarande lydelse får de i
lagen angivna tvångsmedlen användas om det finnes vara av betydelse att utröna
huruvida terroristorganisation eller terroristgrupp planlägger eller förbereder
åtgärd som utgör hot mot allmän ordning och säkerhet. Justitieutskottet anförde
i sitt utlåtande (1975/76:15) över förslaget till 1975 års lag att den
föreslagna 2 § är mera generellt utformad än föreskriften om förutsättningarna
för avvisning och utvisning i 20 § utlänningslagen. Enligt utskottet kunde det
sålunda synas som om lagrummet skulle ge möjlighet till ingripanden för att
förebygga också andra brott mot allmän ordning och säkerhet än våld, hot eller
tvång för politiska syften. Utskottet uttalade att ett så vidsträckt
tUlämpningsområde för bestämmelsen självfallet inte var avsett och förutsatte
att denna fräga skulle övervägas närmare i samband med prövningen av
utredningens förslag till nya regler om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar uppfattningen att 2 § 1975 ärs lag inte är
avsedd att tUlämpas i vidare mån än utskottet har anfört. Lagtexten bör jämkas
i överensstämmelse härmed. Jag förordar därför att paragrafen ges den lydelse
som framgår av förslaget till ändring i nämnda lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2.7 Ikraftträdande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Både 1952 och 1969 års lagar är tidsbegränsade och gäller
efter förlängning till utgången av juni 1976. De föreslagna lagändringarna bör
därför träda i kraft den I juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Upprättade lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lag om ändring i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1957:132)
med särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1975:1360)
om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det under 3 angivna förslaget har upprättats efter samråd
med statsrådet Leijon. /r2/ 7 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Specialmotivering förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Enligt denna paragraf gäller forumreglerna i 19 kap.
även i fråga om domstols befattning med förundersökning och användande av
tvångsmedel. Paragrafens ändrade lydelse är föranledd av att fråga om tillstånd
till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telefonavlyssning i fortsättningen fär tas upp endast av
Stockholms, Jönköpings, Malmö, Göteborgs, Sundsvalls och Umeå tingsrätter (27
kap. 18 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § ' Paragrafen, vilken inskränker möjUgheterna att lägga
beslag på vissa skriftliga handlingar av förtrolig karaktär, har i enlighet med
vad jag har anfört i avsnitt 5.1 och 5.2.6 ändrats pä det viset att innehållet
i 3 § 1952 ärs lag med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål
har tagits in i paragrafens andra mening. Ändringen innebär att möjligheten att
ta i beslag skriftiigt meddelande mellan närstående har vidgats till att gälla
också brott som avses i 16 § första stycket 2 och 4. Bortsett från de
inskränkningar i fräga om brottstyperna som följer av hänvisningen till 16 §
stämmer den nya regeln överens med 3 § 1952 års lag. Ändringen, som har
förenats även med en redaktionell justering av andra meningens lydelse, innebär
sälunda väsentligen att denna paragraf har fått permanent karaktär. Nägon
motsvarighet till den i 6 § 1952 ärs lag föreskrivna anmälningsplikten
beträffande beslag som nu är i fräga har inte ansetts behöva inflyta i RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § 1 paragrafen regleras rätten att kvarhåUa vissa
försändelser i avvaktan på beslag. Av motiv som har redovisats i avsnitt 5.1
och 5.2.6 har i paragrafen fogats in bestämmelser motsvarande 4 § och 6 § i
hithörande del i 1952 ärs lag. Bestämmelserna har tagits in som ett nytt,
tredje stycke och som en ny andra punkt i sista stycket. Innebörden av
ändringarna är att undersökningsledaren eller åklagaren vid utredning om mord,
dråp eller människorov eller om vissa allmänfarliga brott, högmålsbrott eller
brott mot rikets säkerhet som omfattas av 16 § själv får förordna om
kvarhållande, under förutsättning att det med hänsyn till tidsutdräkien skulle
innebära allvarlig skada för utredningen att avvakta domstolsprövning. I sådant
fall har han emellertid skyldighet att omedelbart anmäla åtgärden hos rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Paragrafen reglerar tillämpningsområdet och
förutsättningarna för telefonavlyssning. Den motsvarar nuvarande 16 § första
stycket (delvis) samt 1 och 5 §§ 1952 ärs lag och första punkten 1969 års lag.
1 utredningens förslag ingår bestämmelserna i 16och 17§§. De allmänna motiven
till de nya reglerna har redovisats i avsnitt 5.1 och 5.2.1.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Första
stycket anger i första hand vilka brott som kan föranleda telefonavlyssning. I
förhållande till utredningsförslaget har gjorts den ändringen att
brottskategorierna i tydlighetssyfte har delats upp på fyra punkter. Någon
sakUg ändring är inte avsedd härmed. Beträffande brotten mordbrand, grov
mordbrand, allmänfarlig ödeläggdse, kapning av luftfartyg och luftfartssabotage
har jag i likhet med utredningen inte funnit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skäl att bibehålla det i 1952 års lag uppställda kravet på
att brottet innefattar sabotage. Beroende pä straffskalan för brotten innefattas
de i punkt 1 eller 2. I motsats tiU utredningsförslaget ingår i
departementsförslaget även olovlig kärverksamhet bland de brott som kan
föranleda telefonavlyssning (se punkt 2). Däremot har olovlig personspaning
inte tagits med i uppräkningen. Som jag har nämnt tidigare avser regeringen
att senare denna dag lägga fram en proposition om ändring i BrB som bl.a.
upptar förslag om införande av en brottstyp som motsvarar olovlig
personspaning. Denna ändring är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1978.
Den ändring i brottskatalogen i 16 § som kan föranledas härav torde få
övervägas i ett senare sammanhang. Beträffande icke fuUbordade brott vill jag
nämna att punkt 4 gäller även grovt narkotikabrott och grov varusmuggling
rörande narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket anges också de aUmänna förutsättningar
som i övrigt måste vara uppfyllda för att telefonavlyssning skall få användas.
Förutom krav på att en person skäligen kan misstänkas för sädant brott som
avses i paragrafen måste avlyssning kunna antas ge upplysning av synnerlig vikt
för utredningen. Ett ytterligare villkor är att det skulle vara förenat med
avsevärd olägenhet att på annat sätt erhålla motsvarande upplysning. I fråga om
innebörden av dessa krav hänvisas till den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid prövning av fråga om tiUstånd till telefonavlyssning
skall enligt andra stycket beaktas att den som åtnjuter anonymitetsskydd enligt
tryckfrihetsförordningen eller radioansvarighetslagen kan löpa risk att röjas
genom avlyssning. Gäller brottsmisstanken den som tillhör denna kategori, fär
givetvis avlyssning i och för sig äga rum av dennes telefonsamtal. Avsikten är
att förhindra att telefonsamtal mellan den misstänkte och annan som åtnjuter
anonymitetsskydd utan tvingande skäl blir föremål för avlyssning. Regleringen i
21 § om uppteckning och granskning av uppsamlat material innebär en ytterligare
garanti för att anonymitetsskyddet inte träds för nära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § I denna paragraf, vilken motsvarar nuvarande 16 §
första stycket (delvis) och andra stycket samt 5 § tredje stycket 1952 års lag
och andra punkten 1969 ärs lag, regleras närmare vilka telefonsamtal som får
avlyssnas och giltighetstiden för tillstånd till avlyssning. Första stycket
motsvarar 16 § andra stycket och tredje stycket andra punkten samt andra
stycket 21 § utredningens förslag. De allmänna motiven för ändringarna
återfinns i avsnitt 5.2.1 och 5.2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket första punkten fär tiUstånd till
telefonavlyssning avse samtal till och från telefonapparat, som innehas av den
misstänkte eller som eljest kan antas komma att begagnas av honom. Denna
bestämmelse stämmer överens med vad som nu gäller och anger ramen för vilka
apparater som kan avlyssnas. Som har framhållits tidigare har det emellertid
ansetts befogat att ställa upp skärpta krav för avlyssning av apparat som inte
innehas av den misstänkte eller brukas huvudsakligen av honom. Enligt andra
punkten krävs i sädant fall att synnerlig anledning förekommer, att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsedd utredning skall vinnas genom åtgärden. Det måste
alltså föreligga alldeles speciella omständigheter som talar för att avlyssning
av apparaten kommer att tillföra utredningen de upplysningar man önskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I uttrycket "apparat som inte brukas huvudsakligen av
den misstänkte" ligger att denne endast tillfälligt eller som en av många
brukar apparaten. Detta kan vara fallet med t.ex. telefon på en arbetsplats
eller en restaurang, där många har tillgång till apparaten i fråga. Det skärpta
kravet för avlyssning av sådan apparat föranleds av önskemålet att inte onödigtvis
kränka sådana personers integritet som inte själva misstänks för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Giltighetstiden
för tiUstånd till telefonavlyssning får enligt andra stycket inte överstiga en
månad. Rätten kan upphäva meddelat tUlstånd före giUighetstidens utgång, om
förutsättningarna för telefonavlyssning inte längre föreligger. Det fär bl.a.
ankomma på sådan god man som sägs i 19 § att bevaka att telefonavlyssningen
avbryts, om t.ex. den misstänkte har gripits eller annan person har häktats för
det misstänkta brottet. Givetvis skall i sådant fall åklagaren eller
undersökningsledaren självmant se till att åtgärden avbryts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Denna paragraf (jfr 5 § fjärde stycket 1952 ärs lag)
innehåller<br>
bestämmelser om behörighet att meddela beslut om telefonavlyssning.<br>
Första stycket motsvarar närmast 19 kap. 12 § första stycket samt andra<br>
stycket 27 kap. 19 § utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket har beslutanderätten i
tdefonavlyssningsärenden koncentrerats till tingsrätt för ort där hovrätt har
sitt säte. Tingsrätts domkrets skall härvid motsvara domkretsen för den hovrätt
som tingsrätten hör till. Den närmare omfattningen av tingsrättens
behörighetsområde får således utläsas av kungörelsen (1962:550) om hovrätternas
domkretsar. Koncentrationen är föranledd av bestämmelsen i 19 § om god man i
telefonavlyssningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rätten för undersökningsledare och åklagare att enligt
andra stycket interimistiskt förordna om telefonavlyssning har i förhåUande tiU
1952 års lag vidgats till att omfatta vissa fall av grova brott mot 3 och 4
kap. BrB (se avsnitt 5.2.2). Härigenom kan telefonavlyssning omedelbart komma
till stånd när t.ex. mord har bUvit begånget eller gisslan har tagits.
Självfallet bör möjligheten att interimistiskt förordna om telefonavlyssning
endast användas i verkligt kritiska situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § I denna paragraf har tagits in bestämmelser om god
man i<br>
telefonavlyssningsärende. Paragrafen motsvarar utredningens förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § och tUl lag om god man i ärenden om
telefonavlyssning.<br>
Beträffande den närmare innebörden av bestämmelserna om god man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hänvisas tiU avsnitt 5.2.2. Som jag har anfört där torde
som god man i första hand böra anlitas advokat eller annan jurist med
erfarenhet frän handläggning av brottmål. Vid utseendet av god man får
självfallet ses till att sådant uppdrag inte ges till den som på grund av sin
verksamhet vanligtvis anlitas för försvararuppgifter i mål där
telefonavlyssning är aktueU.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § paragrafen, som innehåller förbud mot avlyssning av
telefonsamtal meUan den misstänkte och hans försvarare, motsvarar 22 §
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hithörande spörsmål har behandlats i avsnitt 5.2.5. Jag
hänvisar till vad jag har anfört där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21-22 § Dessa paragrafer behandlar dels frågan om
uppteckning av samtal och granskning av upptagning eller uppteckning (21 §),
dels undersökningsledares och åklagares möjlighet att inställa eller fördröja
expedieringen av samtal m.m. (22 §). 21 § motsvarar 16 § tredje stycket RB och
23 § utredningsförslaget. 22 § motsvarar-5 § andra stycket 1952 års lag samt 18
§ utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i de nya paragraferna överensstämmer i sak
väsentligen med vad som redan nu gäller (se vidare avsnitt 5.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att antaga förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i rättegångsbalken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Iag om ändring
i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående domstolarna och
rättegången vid krig eller krigsfara m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Iag om ändring
i lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:49.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><sub><span style='font-size:
23.0pt;font-family:Verdana'>gi</span></sub></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><b><i><sub><span style='font-size:
21.0pt;font-family:Verdana'>m</span></sub></i></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Statens offentliga utredningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1975:95</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:76.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:31.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:78.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Betänkande av utredningen om telefonavlyssning Stockholm
1975</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Till Statsrådet och chefen för justitie(departementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
8 mars 1974 bemyndigade Kungl, Maj:t chefen förjusliiiedepattemeniet all
tillkalla högsl tre sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om översyn av
bestämmelserna om telefonavlyssning vid förundersökning m. m. Med stöd av detta
bemyndigande tillkallade depattemenischefen den 2 maj 1974 såsom sakkunniga
justitierådet Erik Nyman samt riksdagsledamöterna Stig Gustafsson och Gunnel
Jonäng, Depattemenischefen förordnade Nyman alt vara de sakkunnigas ordförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sakkunniga har antagit namnet utredningen om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alt
såsom expett biträda utredningen förordnades den 2 maj 1974 ombudsmannen Bengt
Mattsson,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
29 maj 1974 förordnades hovräiisnskalen Kati-Gunnar Ekeberg alt vara
sekreterare åt de sakkunniga,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
får härmed överlämna belänkande med förslag till ändringar i rättegångsbalken
m, m. I arbelel härmed har ulredningens samtliga ledamöler och experten
deltagit. Betänkandet är enhälligt. Experten har anslutit sig till
betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppdraget
är därmed slutfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Siockholm
I november 1975 </span></i><i><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Erik
Nyman</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Stig
Gustafsson</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Gunnel Jonäiig</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>/Karl-Gunnar
Ekeberg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förkänningar.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken............... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag lill lag om ändring i lagen (1957:132) med
särskilda bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller
krigsfara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>m, m............................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om god man i ärenden om telefonavlyssning.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Direktiven ............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Utredningens arbeie................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Skyddet för telehemligheten....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Europarådets
konvention......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Grundlagen.............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brytande av
lelehemlighet m. m............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonreglementel
................................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tratikmeddsövervakning
m.m................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
i brottsutredande eller brolisförhindrande syfte </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 AUmänt om förundersökning och tvångsmedel........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förundersökning...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tvångsmedel
under förundersökning...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Häktning och
anhållande (24 kap. RB).......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reseförbud (25
kap. RB)............................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>...... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ 3,3,4 Beslag (27 kap, RB)................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.5 Husrannsakan (28 kap, RB)........................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Telefonavlyssning vid förundersökning....................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4,1
Historik................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,1,1 Inledning..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>...... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:21.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1939 års lag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1940 års lag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningen
av 1939 och 1940 års lagar.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 kap, 16 j RB.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1952 års lag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1969 års lag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1958 års motion............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>WennerströmafTären.................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senare
diskussion......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Gällande rätt.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 kap. 16s RB.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt'>4.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1952 års
lag................................................ </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1969 års lag.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Iakttagelser rörande den praktiska tillämpningen... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Omfattningen
av ulredningens granskning........... </span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggningsrutiner.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreskrifter
m. m.................................................... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 kap 16§ RB......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1952 års lag............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1969 års lag............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Anonymitetsskyddet enligt tryckfrihetsförordningen och
förslaget till<br>
massmediegrundlag....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tryckfnhelsförordningen........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Radioansvarighetslagen
....................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
massmediegrundlag............................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Telefonavlyssning enligl terrorisilagstiftningen............ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänt om
lagstiftningen och dess bakgrund.......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Gällande rätt
och akluella lagförslag........................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagsiittningens
praktiska tillämpning....................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>128</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Telefonavlyssning i utländsk rätt................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Danmark.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Finland..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Norge....................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbundsrepubliken
Tyskland.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>England................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>USA.......................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Utredningens överväganden och förslag.................. </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
överväganden.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Behovet av
lagstiftningen........................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Möjligheterna
att samordna lagstiftningen.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för telefonavlyssning.................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4,1 Det misstänkta brottet............................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anknytning lill
straffsatsen............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anknytning till
brottstyf)en............................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försök,
förberedelse och stämpling.............. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Misstankens
styrka........................................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningsläget............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Närmare
anknytning till den misstänktes person....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Domstolsförfarandet .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domförhet..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:9.0pt'>9.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TvåpartsförhåUande
inför domstolen......... </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>... </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Forumregler................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Interimistiska
beslut av undersökningsledare och åklagare </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TiUståndstiden......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmän kontroll
av lillämpningen............................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Permanent eller
tidsbegränsad lagsliftning... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Fortlöpande
kontroll av verksamheten.......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Handläggningen
hos RPS.............................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användningen av
uppsamlat material...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonsamtal
med försvarare m. m......................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
och skyddet för meddelares anonymitet..</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jämförelser med
skyddet för posthemligheten........ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>9.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Terroristiagstiftningen.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Lägst
if ningens utformning </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändringar i rättegångsbalken.................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om god man i ärenden om
telefonavlyssning.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Följdändringar ....................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande m. m................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Specialmolivering </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11.1............................................................................... Ändringar
i rättegångsbalken </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19 kap........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 kap........................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ändring i lagen (1957:132) om med särskilda
bestämmelser angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m,
m,</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lag om god man i ärenden om
telefonavlyssning.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Broll som f, n, kan föranleda telefonavlyssning.............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
38.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:17.0pt;font-family:Verdana'>Förkortningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BrB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>FUK</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gärde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JuU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>LU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MGL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MMU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1952 års lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1969 års lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PLB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RF</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RO</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rskr</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SekrL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SFS</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SOU</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Terrorisilagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TF</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brottsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förundersökningskungörelsen (1947:948) Gärde m, fl. Nya
rättegångsbalken (1949) Justitiekanslern Justitieombudsmannen Justitieutskottet
Lagutskottet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagel lill massmediegrundlag Massmedieuiredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1952:98) med särskilda bestämmelserom tvångsmedel
i vissa brottmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid förundersökning
angående grovi narkotikabrott m, m. Processlagberedningen Proposition
Rättegångsbalken Regeringsformen Riksdagsordningen Rikspolisstyrelsen
Riksdagens skrivelse Riksåklagaren</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sekretesslagen
= Lagen (1937:249) om inskränkningar i rällen all utbekomma allmänna handlingar
Svensk författningssamling Statens offentliga utredningar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagen
(1973:162) om särskilda åigärder lill förebyggande av vissa våldsdåd med
internationell bakgrund Tryckfrihetsförordningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'>Författningsförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i rättegångsbalken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom förordnas i fråga om rättegångsbalken.</span></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att
19 kap. 12'</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27 kap.
16 och 17 S§</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>samt rubriken till 27 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skall ha
nedan angivna lydelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att i balken skall införas sju nya paragrafer, 27
kap. 18-24 ij§, av nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse 19 kap. 12 !j</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad i
detta kapitel stadgas äge motsvarande tillämpning i fråga om domstols
befattning med förundersökning och användande av tvångsmedel i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap. Om beslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Laga domstol i ärende enligt 2 7 kap. 16, 18 och 19 i är
Stockholms tingsrätt, Jönköpings tingsrätt, Malmö tingsrätt, Göteborgs
tingsrätt, Sundsvalls lingsrän och Umeå lingsrän. Tingsrättens domkrets skaU
däivid motsvara domkretsen för vederbörande hovrätt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I övrigt äge vad i dena kapitel stadgas moisvarande
tillämpning i fråga om domstols befattning med förundersökning och användande
av tvångsmedel i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap. Om beslag och telefonavlyssning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>löij'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
någon skäligen misstänkas för brott, för vilket ej är stadgat lindrigare straffan
fängelse i två år, och finnes det vara av synnerlig vikt för utredningen, an
undersökningsledaren</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
någon skäligen misstänkas för brott, för vilket ej är stadgat lindrigare
straffan fängelse i två år, äge rälten på framstäUning av undersökningsledaren
eller åklagaren meddela</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1964:166,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller åklagaren erhåller del av samlal Ull och från
telefonapparat, som innehaves av den misstänkte eller eljest kan antagas komma
an begagnas av honom, äge rätten meddela tillstånd UU deras avhörande. Fråga
därom må upptagas allenast på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillstånd
skall meddelas an gälla viss tid, högsl en vecka, från den dag, då tillståndet
delgavs lelefonanstaUens föreståndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om granskning av uppleckning. som ägt rum vid samtals
avhörande, äge vad i 12 § försia stycket stadgats om undersökning och
granskning av enskild handUng motsvarande lillämpning. I den mån
uppteckningen innehåller någol. som et är av betydelse för utredningen, skall
den efler granskningen omedelbart förstöras.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lillslånd IiU telefonavlyssning. ,4ndå an för brottet är
stadgat lindrigare straff än fängelse I två år må tillstånd tiU
telefonavlyssning meddelas, om brollet innefattar sabotage, kapning av
luftfartyg, luft fanssabotage, spioneri, obehörig befallning med hemlig
uppgifl, olovlig underrättelseverksamhet, olovlig personspaning, grovt
narkotikabrott eller grov varusmuggling, om smugglingen gällt narkotika som
avses i 1 narkotikaförordningen (1962:704). TiUstånd må ock meddelas om
misstanken gäller försök, förberedelse eller stämpling Ull allmän-fårfigt
brolt. högmålsbrott eller broll mol rikels säkerhet som ovan sagls och sådan
gärning är belagd med straff.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd lill telefonavlyssning må avse samtal UU och
från tdefonappa-rai. som Innehaves eller elfest kan an-lagas komma alt begagnas
av den misstänkte.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillstånd må meddelas endast om åtgärden kan antagas giva
upplysning som är av synnerlig vikt för utredningen och hinder möter mot all
på annat säll erhålla moisvarande upplysning. Beträffande telefonapparat, som
ef innehaves eller huvudsakligen brukas av den misslänkle. må tiUstånd
meddelas endasl om synneriig anledning förekommer att avsedd utredning vinnes
genom avlyssningen.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:141.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11'</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hava i
lag eller föi fattning givits avvikande beslämmelser om beslag, vare de
gäUande.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
prövning av ärende om lelelön-avlvssning skall särskild hänsyn tagas tiU den
rätt UU anonymilet som tiUkommer författare, annan upphovsman eller
meddelare, som avses i iryckfrihetsförordningen och radioansvarighetslagen
(1966:756).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under de förulsättningar. som angivas i 16 och 17 '. må
rätten på framstäUning av undersökningsledaren eller åklagaren tiUika
Jörordna, an ex/ie-dieiingen av samtal till eller från telefonapparat, som
innehaves av den misstänkte eller eljesi kan antagas komma all begagnas av
hononi. inställes eller fördröjes. an idefbnappa-raten avstänges for samtal
eller att uppgifl från telefoiianstali lämnas å samtal, som expedierats eller
beställts IiU eller från nämnda lelefbnapparai.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:140.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 S</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan rättens tiUstånd Uti telefonavlyssning eller ålgärd
enligt IU ej utan allvariig skada lör utredningen avvaktas må
undersökningsledaren eller åklagaren förordna om åtgärden, om misstanken avser
aUmänfariigl broll. högmålsbrott eller brolt mot rikets säkerhet. Har sådani
förordnande meddelais skaU anmälan därom ofördröjligen göras hos rätten, som
har all skyndsamt upplaga ärendel IiU prövning. Finnes förordnandei icke höra
beslå, skall del av rälten upphävas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20!</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:152.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ärenden enligt 16. IHoeh 19 § skaU rätten bereda i
särskild ordning utsedd god man lUlfälle an ynra sig.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:138.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:29.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:151.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut enligl 16. 18 och 19 ij skaU meddelas att gälla
viss tid. Tiden mä ej bestämmas längre, än som finnes oundgängligen
erforderligl, och må ej översliga en månad från dagen för beslutet. Finnes
förulsättningar för åtgärden ej längre föreligga skall rätten upphäva meddelat
tillstånd.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avlyssning må ej ske av samtal som förs mellan den
misstänkte och hans försvarare. Framkommer under avlyssning an fråga är om
sådant samlal skaU avlyssningen avbrytas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppteckning av samtal må endast omfatta vad som finnes
vara av betydelse för utredningen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om granskning av upptagning eller uppteckning, som ägt rum
vid samtals avhörande, äge vad i 12 första stycket stadgas om undersökning oeh
granskning av enskild handling motsvarande tillämpning. Vad som vid
granskningen et .finnes vara av betydelse för uiredningen skall omedelban
förstöras.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:157.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hava I lag eller författning givits avvikande
bestämmelser om beslag eller telefonavlyssning, vare de gällande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Tidigare meddelade tillståndsbeslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vare dock gällande om ej annal följer av 27 kap. 16!;
första stycket rättegångsbalken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:50.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas, att 13 § lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående
domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
Ivdelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:10.0pt;
margin-left:138.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13 5;'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Finnes det vara av synnerlig vikt för inredningen rörande
brott, för vilket ej är stadgal Undrigare straff än föngelse i två år, att
expedieringen av samtal Ull och från telefonapparat, som Innehaves av den som
skäligen misstankes Jör brottet eller eljest kan an-lagas komma att begagnas
av honom, inställes eller fördröjes eller alt telefonapparaten avstänges från
samtal eller att uppgift från telefonanstalt lämnas å samtal, som expedierats
eller beställts lill och från nämnda telefonapparat, äger rätten, på yrkande
av undersökningsledaren eller åklagaren, meddela tillstånd UU sådan ålgärd.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>GUtighetstiden för lillslånd UU avhörande av
telefonsamtal eller Ull åtgärd som avses I försia slycket må bestämmas UU
högst en månad från den dag dä lillslåndei delgav telefonanstaltens
föreståndare.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan del befaras att inhämtande av rättens tillstånd till
avhörande av telefonsamtal eller liU åtgärd som avses i försia styckei skulle
medföra sådan lidsutdräkl eller annan olägenhet, sotn är av väsentlig betydelse
för utredningen, må förordnande om åtgärden meddelas av undersökningsledaren
eller åklagaren.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kan
rättens tillstånd UU telefonavlyssning eller ålgärd enligl 2 7 kap. 18 §
rättegångsbalken ej utan allvariig skada för utredningen avvaktas äge bestämmelserna
i 27 kap. 19 § rättegångsbalken tillämpning även om misstanken ej gäller
aUmänfariigl brott, högmålsbrott eller bron mot rikets säkerhel.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>' Senasle
lydelse 1964:210,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om god man i ärenden om telefonavlyssning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas som följer,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>S- För alt taga tillvara intresset av integritetsskydd för den
enskilde i ärenden angående telefonavlyssning eller annan ålgärd beträffande
telefonapparat enligt 27 kap. rättegångsbalken skall tinnas gode män och ersättare
för dessa till det antal regeringen bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>!;• God man skall vara lagfaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>3<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>ij. God man och ersättare utses av regeringen för viss tid och visst
område. För uppdraget utgår ersättning av allmänna medel enligt bestämmelser
som meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>4<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span style='font-family:
Verdana'>S. God man har i ärenden som avses i 1 S slällning av pari.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavly.ssning ulgör ell myckel allvariigt ingrepp i
den personliga in-legriieien. Den innebär all avlyssnaren kan tillgodogöra sig
innehållet i förtroliga samlal och meddelanden mdlan människor ulan deras
medgivande eller vetskap, 1 grundlagen förutsätts all avsleg från skyddel lor
telehem-ligheien får göras endasl med stöd av lag. Sådana undanlag har i brottsutredande
syfie medgells genom beslämmdser om telefonavlyssning som ivångåigärd under
förundersökning och i brottsförebyggande sytte genom bestämmelser i
terrorisilagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den grundläggande besiämmelsen ges f, n, i
rättegångsbalken (RB), Enligl 27 kap. y6 • RB kan domstolen på yrkande av
undersökningsledare eller åklagare meddela lillslånd lill telefonavlyssning.
För all tillstånd skall få meddelas krävs au någon kan skäligen mi,sslänkas för
brolt, för vilkel inle är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. Del
skall vidare bedömas vara av synnerlig vikl för uiredningen au den som leder
förundersökningen får dd av samlal till och från idefonapparai. som innehas av
den misslänkle ellereljest kan antas komma all begagnas av honom. Tillstånd skall
meddelas för viss lid, högsl en vecka, från den dag då lillslåndei delgavs
lelefon-ansialiens föreståndare, Uppleckning som görs beträffande avlyssnat
samlal får i regel granskas endasl av rällen, undersökningsledaren och
åklagaren. 1 den mån uppteckningen innehåller någol som inle är av betydelse
för utredningen skall uppteckningen efler granskningen omedelbart förstöras.
Handlingar rörande telefonavlyssning åtnjuter sekretesskydd enligt 10 i; lagen
(1937:249) om inskränkningar i rätten att uttiekomma allmänna handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagen (1952:9H) med särskilda hesläniinelser om
tvångsmedel i visso brottmål ges vidgade möjligheler all utnyttja
telefonavlyssning vid förundersökning angående vissa i lagen angivna grövre
brott, i, ex, sabotage och spionen, Beslämmelserna i lagen är ulformade .som
tilläggs- och undanlagsbesläm-mclscr lill RB:s regler och rör även andra
tvångsåtgärder än avlyssning av telefonsamtal, däribland beslag. Beiräffande
telefonavlyssning föreskrivs i 5 all lillslånd härtill lår meddelas, även om
förbroiici är stadgat lindrigare siraff än längclse i två år. Om del är av
synnerlig vikl för uiredningen lår vidare expediering av samlal lill och från
apparat, .som innehas eller begagnas av den misslänkle. inställas dier
fördröjas eller apparaten avslängas eller uppgift inhämias om samlal .som har
expedierats eller beställts lill och från apparaten. Beslul om sådan ålgärd
meddelas av rätten. Giltighets-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tiden för lillslånd till telefonavlyssning eller annan
ålgärd av nämnda slag är högsl en månad från del all lillslåndei delgavs
lelefonanstaUens föreståndare. Förundersökningsledaren eller åklagaren fär i
brådskande fall själv besluta om åtgärden. Om han gör del skall han
ofördröjligen anmäla detta till rälten, som har att skyndsamt pröva ärendel,
Lagens giltighet är lids-begränsad (numera till två år). Giltighetstiden har
successivt förlängts, senasl till utgången av juni 1976,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagen (1969:36) om telefonavlyssning vid
förundersökning angående grovt narkoiikabron m. m. skall 27 kap. 16 RB äga
moisvarande lillämpning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott eller
grov varusmuggling, om smugglingen gällt narkotika, trots att förbrottet är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, Gilligheisiiden för lillslånd
lill avlyssning får dock bestämmas lill högsl en månad. Även 1969 års lag har
tidsbegränsad giltighet. Giltighetstiden har successivt förlängts med ell år i
sänder, senasl till utgången av juni 1976,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även tagen (1973:l62)om särskilda åigärder Ulljörebyggande
av vissa våldsdåd med internationell bakgrund (terroristlagen) innehåller
regler om idefon-avlyssning. Enligl 11 i lagen kan rätten förordna all
polismyndighet fär ta del av samtal till och från telefonapparat som innehas
eller eljesi kan anias'komma all begagnas av utlänning, vilken har drabbats av
ell beslul om avvisning eller utvisning enligl lagen eller av ell avvisnings-
eller avlägsnandebeslut enligt utlänningslagen (1954:193) men som på grund av
politiskt flyktingskap eller av annal särskill skäl likväl har lillåtils all
stanna kvar i landel. Har beslutet meddelats enligl utlänningslagen krävs
därutöver visst förordnande av regeringen. Vidare förutsätts att
telefonavlyssning är av betyddse för alt utröna i vad mån verksamhet som
bedrivs av viss organisation eller grupp uigör hot moi allmän ordning och
säkerhet. Förordnande om telefonavlyssning får meddelas endasl om synnerliga
skäl föreligger, Enligl 12 ij i lagen skall fråga om tillstånd till
telefonavlyssning prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av
rikspolisstyrelsen. Tillstånd fär meddelas all gälla högsl en månad, 113 5:
första slyckel ges vidare bestämmelser om vem som får granska uppleckning vid
telefonavlyssning och om förstörande av malerial som saknar belydelse, Lagen är
tidsbegränsad och gäller till utgången av år 1975, 1 prop, 1975/76:18 har
föreslagils all lerroristlagens besiämmelserom tvångsmedel skall överföras till
en särskild, likaledes tidsbegränsad lag om tvångsåtgärder i spaningssyfie i
vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna om telefonavlyssning återfinns sålunda i
olika lagar. Utredningen har haft i uppdrag att se över beslämmelserna och
deras tilllämpning, undersöka om de går att samordna i större ulslräckning och
överväga vilka förstärkningar av integriietsskyddet som kan komma i fråga med
samtidigt beaktande av samhällets intresse av effektiva medel för brottsbekämpningen.
I sitt arbete har uiredningen haft all särskill pröva hur erforderlig
parlamentarisk kontroll, som f, n, kan utövas beträffande de tidsbegränsade
lagarna, skall kunna bibehållas vid en permanenlning av lug-siittningen.
Utredningen har vidare haft all uppmärksanmia de situationer då
telefonavlyssning kan komma i konUiki med unonymiieisräiien enligl
tryckfrihetslagslifiningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det följande skall försl behandlas telefonavlyssning som
tvångsåtgärd under förundersökning och därefter avlyssning enligl
lerrorisilagsiittningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har bl, a, på grundval av en granskning av fall, i vilka telefonavlyssning
förekommit, funnit alt det finns ett behov av telefonavlyssning som komplement
lill övriga spaningsmedel inte endast beiräffande de grova broll, som faller
under regeln i 27 kap, 16 ij RB, utan även i fråga om huvudparten av de
särskill uppräknade brott, som omfattas av de tidsbegränsade reglerna i 1952
och 1969 års lagar. Detta behov har av uiredningen bedömts vara beslående.
Därmed aktualiseras frågan om en samordning av reglerna, Uiredningen har funnii
att några egentliga svårigheler inle föreligger för att samordna dessa regler,
som alla har en gemensam grund i förundersökningen. De skäl, som talar mot en
samordning, hänför sig närmast till det förhållandet att en del av
lagstiftningen är tidsbegränsad. Mol bakgrund av att reglerna motsvarar ett,
såvitt kan bedömas bestående behov och då möjlighet finns att på andra vägar
anordna erforderlig parlamentarisk kontroll har utredningen utformat ett
förslag lill samordnad och permanent lagstftning, vilken inlagits i 27 kap. RB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär all huvudregeln i 27 kap, 16 ij RB kompletteras med
bestämmelser, som nu upptas i den tidsbegränsade lagstiftningen, saml vissa
andra beslämmelser. Telefonavlyssning skall liksom f. n. få beviljas endasl av
domstol etter framslällning av förundersökningsledaren eller åklagaren. Den får
förekomma vid förundersökning rörande brott, för vilka inie kan följa
lindrigare straff än fängelse i två år, saml vid vissa särskill uppräknade
brott. De sistnämnda brotten har siraffskalor, som underskrider del i
huvudregeln givna kravet på slraffminimum. De utgörs av vissa allmänfarliga
broll, vissa högmålsbrott och vissa broll mot rikels säkerhet saml grovt
narkotikabrott och grov varusmuggling avseende narkotika. Bland de särskilt
nämnda brotten återfinns med vissa undantag de brott, som nu upptas i den
tidsbegränsade lagstiftningen. Beträffande allmänfarliga brott, högmålsbrott
och brott mol rikets säkerhet skall även straffbara försök, förberedelse och
stämpling lill broll kunna föranleda telefonavlyssning. Delta överensstämmer i
huvudsak med vad som nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
skall liksom f n, få tillgripas först när någon skäligen kan misstänkas för
brottet. Bestämmelsen att avlyssning skall kunna avse telefonsamtal till eller
från telefonapparat, som innehas eller eljesi kan antas komma att begagnas av
den misstänkte, har av utredningen behållits som en yttre ram. Att utredningen
dock föreslår en begränsning beiräffande apparater, som ej innehas eller
huvudsakligen används av den misstänkte, framgår av det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
gällande räll fordras alt åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. Detta
krav har preciserats och utvecklats i det framlagda lagförslaget. För att
tillstånd skall få meddelas förutsätts sålunda att åtgärden kan anias ge
upplysning som är av synnerlig vikt för uiredningen och all hinder möler mol
all på annat sätl erhålla motsvarande upplysning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
har funnii att gällande rätt anger den misstänktes egna telefonsamtal som
avlyssningens egentliga objekt. För att begränsa antalet fall, då åtgärden kan
komma att drabba annan än den misstänkte, har strängare förutsättningar
uppställt för avlyssning av telefoner, som den misstänkte endast mera
sporadiskt kan komma att använda, Endasl om synnerlig anledning förekommer att
avsedd utredning skall vinnas genom avlyssning får sålunda lillslånd meddelas
beträffande telefon, som inte innehas eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>huvudsakligen
brukas av den misslänkle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
angår själva domslolsförfarandet föreslås en betydelsefull nyhei. Utredningen
konstaterar au prövningen inför domstol inie kan ske så au den misslänkle får
tillfälle all bemöia åklagarens påståenden. Sekretessen får lill följd all en
fullföljdsrätt endast synes kunna utövas av åklagaren och all endasl
avslagsbeslut därför kommer under prövning i högre instans. Avsaknaden av
konlradiktoriskt förfarande och fullloljdsmöjlighci har upplevts som
otillfredsställande när fråga är om cu så ingripande tvångsmedel som
telefonavlyssning, Uiredningen föreslår därför att som motpart lill åklagaren
införs en god man med uppgifi att ta tillvara intresset av integriieisskydd
för den enskilde. Den gode mannen skall ha slällning av part och ges tilirälle
att yttra sig över åklagarens framställning, ,11 den misstänktes situation
skall särskill beaklas ligger i sakens natur. Genom den gode mannen blir del
möjligt all få även bifallsbeslui överprövade i högre instans. God man skall
förordnas av regeringen lor viss lid och vissl område. För all säkerställa ett
tillräckligt personurval och för au ime sprida de från sekretessynpunkt
känsliga uppdragen alllför myckel föreslås au behörigheten för tingsrätt all
uppta ärenden om telefonavlyssning begränsas lill tingsrätterna i de sex
hovräiissiäderna, dvs, Stockholm. Jönköping. Malmö. Göteborg. Sundsvall och
Umeå,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Längsta
lillsiåndsiid är f, n, en vecka enligl 27 kap, 16 i; RBoch en månad enligl 1952
och 1969 års lagar. De fiesta lillslånd har meddelats enligl de sistnämnda
lagarna och avsett en månad. Utredningen föreslår au i den nya lagstittningen
lillsiåndsiiden får beslämmas lill högst en månad. Tiden skall till skillnad
från vad nu gäller räknas från dagen för beslutet. Utredningen betonar all
rällen alltid skall undersöka möjligheterna alt bestämma tiden kortare. Mänga
gånger torde även en lillsiåndsiid av en niånad vara otillräcklig, varvid nytt
tillstånd liksom t", n, skall kunna meddelas om förulsällningar härför
finns,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1952 års lag ges möjlighel all fördröja eller inställa telefonsamtal, alt
avslänga telefonapparat från samtal saml alt erhålla uppgifi om samtal som
utväxlats mellan olika telefonapparater. Denna möjlighel har behållits och
liksom f. n, anknutits till samma förutsättningar som gäller för
iddonav-lyssning i egentlig mening. Likaså har behållits den i lagen givna befogenheten
för förundersökningsledaren eller åklagaren alt interimistiskt förordna om
telefonavlyssning med skyldighel alt anmäla åtgärden lill rälten för
överprövning. Befogenheten har dock begränsats till fall. då fara är i
dröjsmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har hafi all särskill beakla den konfiikt, som vid iddbn-avlyssning på
tidningsredaktioner kan uppslå med uppgifislänmares rätt lill anonymilet enligl
tryckfrihetslagslifiningen, Uiredningen har här ansett sig kunna anknyta till
de överväganden, som massmedieutredningen (MMU) gjort i sill betänkande (SOU
1975:49) med förslag lill massmediegrundlag (MGL), I avbidan på genomförandet
av en ny yiirandelVihelslagsiirining har utredningen dock funnii del angeläget
all i lagtexten ge en särskild regel om beaktande av den räll till anonymitet,
som I", n, tillkommer författare, annan upphovsman eller meddelare enligl
tryckfrihetsförordningen (TF) och radioansvarigheislagen (1966:756).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har även uppmärksammat andra lysinadsplikier. som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>komma all beskäras genom telefonavlyssning. Ulredningens
överväganden härvidlag har föranletl uiredningen all föreslå förbud mot
avlyssning av telefonsamtal mellan den misslänkle och hans försvarare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande avlyssningens praktiska uiförande förutsätts
som hittills all denna kan ske genom direklavlyssning eller upplagning på
fonetisk väg. Uppteckning av sannal bör endasl få omfalta vad som finnes vara
av betydelse för utredningen, Uppleckning får i enlighel med gällande räll
granskas endasl av rällen, förundersökningsledaren, åklagaren, sakkunnig eller
annan som anlitas för uiredningen eller därvid hörs. Vad som vid granskningen
befinnes sakna belydelse för uiredningen skall omedelbart förstöras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredningen har i sina överväganden särskill gått in på
olika frågor som hör samman med uinyitiande av material som kan framkonmia vid
avlyssning, Uiredningen har funnit alt även uppgifier från samlal, vari den
misslänkle ej deliagii men som kommii au avlyssnas på apparat som tillståndet
avser, bör få utnyttjas i den mån de rör samma brottslighet som den, som
föranlett avlyssningsiillsiåndei. Därutöver bör maierialei inte få begagnas i
broiisuiredningssamnianhang. Till förebyggande av broll bör enligl
ulredningens uppfallning vad som kan framkomma vid avlyssning få begagnas om
fråga är om allvarligt brolt. exempelvis mol liv och hälsa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En samordnad och permanent lagslifining bör förenas med
garantier för all riksdagen får erforderlig insyn i verksamheien, Uiredningen
loreslår alt behovei av insyn tillgodoses på så sätt alt redogörelse för
lillämpningen av lagstittningen lämnas riksdagen genom årlig skrivefse från
regeringen. Skrivelsen bör ge riksdagen en uppfattning bl, a, om antalet
ärenden om telefonavlyssning, anlalel medddade lillslånd saml vilka
lillsiåndsiider som förekommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller ställningstagande lill terrorisilagslifiningen
har uiredningen utgått från all ulredningens förslag kommer au läggas fram
innan terrorisilagen upphört att gälla och innan riksdagen beslulal rörande
regeringens proposition (1975/76:18) med förslag till lagom tvångsåtgärder i
spaningssyfie i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den telefonavlyssning ,som kan ifrågakomma under
förundersökning enligl del framlagda förslagel ger enligl ulredningens mening
endasl i begränsad omraiining möjlighel lill det tidiga brottsförebyggande
ingripande som är lerrorisilagsiifiningens målsättning, Uiredningen har med
hänsyn härtill anseii au möjligheten lill telefonavlyssning enligl
icrroristlagen inie nu bör upphävas. Därvid har uiredningen emellertid
föruisail all den cx-iraordinära lagsiifiningen. varom här är fråga, alhjämi
blir föremål för fortlöpande parlamentarisk bevakning genom all den görs
tidsbegränsad och att de parlamentariska ledamöterna i RPS:s slyrelse erhåller
redovisning av de enskilda ärendena, där avlyssning begärs. Utredningen ulgår
vidare från all även i de ärenden varom här är fråga den av uiredningen
föreslagna ordningen med en god man kommer au tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:33.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>69</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inle(dning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 Direktiven</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsuppdraget innefattas i ytirande till
slalsrådsproiokollet den 8 mars 1974 av chefen för justitiedepartementet,
statsrådet Geijer. som anförde bl, a, följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I vårt land finns sedan länge en mlorlig lagreglering av
de tvångsmedel som står lill myndigheternas lorlbgande vid förundersökning med
anledning av brott. De grundläggande reglerna tlnns i rättegångsbalken (RB).
Regleringen i ämnel motiveras av all tvångsmedlen innefailar avsevärda ingrepp
i den enskildes rällssfär. Från rätts-skyddssynpunkt är del därför av vikt au
lagslillningen drar upp beslämda gränser för ivångsmedlens användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de siraftprocessuella tvångsmedlen intar
iclelbnavlyssning en särställnmg så lill vida att de legala Ibrulsätlningarna
lor användningen av denna åtgärd är strängare än i fråga om tvångsmedel i
allmänhel. Telefonavlyssning skiljer sig också på del visei från övriga
ivångsålgärder all regler hiironi finns inte bara i RB ulan också i vissa
speciallagar rörande ingripande nioi särskilda lyper av allvarligare brotl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Efier all ha lämnat en redogörelse förden nuvarande
regleringen fortsatte departementschefen:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av den nu lämnade redogörelsen är
Ibrulsäliningarna lor användande av lelelbnavlyssning olika beroende på vilkel
ändamål utredningen har. Regleringen uppvisar också skillnader i fråga om de
särskilda lagarnas gillighelsiider. Del är mol denna bakgrund nauirligl all
önskemål om samordning av beslämmelserna på sislone har framslällls. I samband
med remissbehandlingen av rikspolisslyrelscns framställning år 1973 om
förlängning av gilligheisiiden lor 1969 års lag ifrågasalte sålunda
riksåklagaren om inie liden var mogen au göra en översyn av RB:s regler om
ivångs-mcdcKprop. 197.1:104 s. 8). Vid utskollsbehandlingen av 1973 års lag
logs moisvarande spörsmål upp av Juslilieiitskollei (JuLI 1973:18 s. 22).
Ulskollel Iramhöll all. även om erfarenhelerna av den hiuillsvarantle
tillämpningen av beslämmelserna om le-lefonavlyssning inie lydde på annal än
all ulnylljandel skell med tillbörlig restriktivitet, den successiva
utökningen av möjlighelerna till telefonavlyssning motiverade en samlad översyn
av lagstiftningen och dess lillämpning. En sädan kartläggning borde enligl
ulskollel ske i lämpligi sammanhang under beaklande av
inlegrilels-skyddskommillcns (Ju 1967:62) arbeie rörande ell förstärkt
integriieisskydd pä per-sonrältens område. Rik.sdagen ticslöl all ge Kungl,
Mai:l lill känna vad ulskollel sålunda anfön (rskr I973;l2k Jfr rskr 1973:223).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Anlalel lillslånti lill lelelbnavlyssning är per år räknal
myckel lilel. De myndigheler och Ibreirädare lör riksdagen som i olika
sammanhang har hall all granska verksamheien har inle i någol fall funnit au
lelelbnavlyssning ulnylljals olillbörligi. Della</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>kan dock inle las lill inläkl för all en översyn av det
slag riksdagen har Ibrordal skulle vara av ringa iniresse. Telefonavly.ssning
innebären myckel allvarligt ingrepp i den enskildes rällssfär. Redan med hänsyn
härtill linns goda skäl all göra en undersökning av hur della ivångsmedel
uinylljas. Härtill kommer all lagregleringen på områdei har kommii all bli
ganska splittrad. Bestämmelserna är iniagna i olika lagar, som har lillkommil
vid skilda ulllallen för au möta efter hand uppkommande behov, och de avviker
sinsemellan på liera punkter. Enligl mm mening är liden nu mogen au göra en
allmän översyn av lagsiifiningen på områdei. Översynen bör anlbnros ål
särskilda sakkunniga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>De sakkunniga bör i försia hand kartlägga tillämpningen av
gällande regler om lelelbnavlyssning. De bör granska de fall där sådani
ingripande har Ibreiagiis och lörsöka bilda sig en upplänning om vilken elTeki
åtgärderna har hall och om de varil nödvändiga för all uppnå resullal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning är olvivelakligl en elTekiiv
spaningsmeiod vid vissa slag av myckel allvarliga broll som är svåra all komma
ål enbart med andra metoder. Med hänsyn lill ingreppels karaklär bör dei
emellenid inle la förekomma i andra lall än då del motiveras av slarka
samhällsintressen. De sakkunniga bör överväga om gällande regler om
lillämpningsområdel för lelelbnavlyssning innefailar en lämplig avvägning
mellan iniressei av ell slarkl skydd för den enskildes privatliv och
sanihälleis </span><span lang=EN-US style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'><a
href="http://inires.se/"><span style='color:windowtext;text-decoration:none'>inires.se</span></a>
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>av elTektiva medel i
brottsbekämpningen. 1 detta sammanhang bör undersökas om visst minimisiralT är
en lämplig förutsättning för lillslånd lill lelefönavlyssning eller om vissl
angivei broll i princip bör vara avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>En viklig uppgifl förde sakkunniga blirall undersöka om
dei är möjligt all ytterligare stärka rällssäkerheisgarantierna vid lelefönavlyssning.
I della sylte bör de se över bl. a. reglerna om tbrfarandel vid
lillslåndsprövningen. En annan fråga som bör uppmärksammas är om kretsen av de
personer som har räll all la del ay del uppiecknade maierialei kan begränsas
ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>■Som jag lidigare har nämnt är reglerna om
lelefönavlyssning spridda på olika lagar. De sakkunniga bör undersöka om det är
möjligi all uppnå slörre enhetlighel genom au samla alla eller åtminstone
fierialei regler rörande telefonavlyssning i en enda lag. Fierialei lillslånd
lill lelelbnavlyssning lorde (. n, meddelas med siöd av de särskilda,
lidsbegränsade lagarna. En ordning med lidsbegränsad lagreglering i ämnel har
den fördelen all riksdagen förllöpande kan konirollera all verksamheien bedrivs
efler uppdragna riktlinjer. De sakkunniga bör överväga om denna ordning bör
behållas eller om erforderliga garantier för all riksdagen får lillräcklig
insyn i verksamheien kan skapas på annat sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild aspckl på frågan om telefonavlyssning har
lagiis upp i en skrivelse från Pressens samarbeisnämnd den 30 november 1973.
nämligen de problem som sammanhänger med telefonavlyssning hos
lidningsredaklioneroch i andra situationer då ålgärden kan komma i konflikt med
den i iryckfrihelsförordningen grundade principen om meddelares räll lill
anonymilei. De sakkunniga bör uppmärksamma della särskilda problem och därvid
samråda med de sakkunniga som lillkallals för all ulreda frågan om skydd för
meddelares anonymilet vid beslag och husrannsakan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Linder översynen av lelefonavlyssningsreglerna kan även
andra frågorom förslärk-ning av miegrileisskyddel på områdei akluali.seras. I
den mån sådana frågor har omedelbari samband med del nu givna
lagsliflningsuppdragel bör de sakkunniga kunna föreslå reformer också i sådana
hänseenden. De sakkunniga bör därvid samråda med inlegriiclsskyddskommillén. De
sakkunniga bör även vara oförhindrade all - om del visar sig nödvändigl -
föreslå sådana ändringar i 1952 års lag om särskilda tvångsmedel i vissa
brottmål som föranleds av översynen beträffande reglerna om Icle-Ibnavlyssnmg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 Utredningens arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i enlighel med direktiven hafi samarbeie
med iniegriieis-skyddskommiiién (Ju 1967:62) och uiredningen (Ju 1974:01) om
anony-mileisskydd vid beslag och husrannsakan. Uiredningen har avgell yttrande
över</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>skrivelse den
13 februari 1975 av rikspolissiyrelsen (RPS) angående förlängning av lagen
(1969:36) om lelelbnavlyssning vid förundersökning angående grovt
narkoiikabron m, m,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>depariemenispromcmorian
(Ds A 1975:2) Vissa ändringar i lerrorisilagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1973 års fri-
och räiiigheisulrednings belänkande (SOU 1975:75) Medborgerliga fri- och
rältigheter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Iniegriieisskyddskommillén övervägde i sill belänkande
(SOU 1970:47) Skydd mol avlyssning om del fanns anledning all föreslå all polis
eller andra myndigheicrskulle faen särskild räll alt använda
avlyssningsapparalur i sill arbeie med all bekämpa broll, Kommiuéns siannade
dock för all della inle borde vara möjligi. Kommitténs siåndpunki liininades
uian erinran av de fiesia remissinsianserna men kritiserades också av en del
inslanser. Till de senare hörde domarlöreningen. ivå liinssiy relser sann
överåklagaren i Malmö, Bland kritikerna framfördes länken au anknyta
töruisäiiningarna lill dem som gäller för lelelbnavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I prop, 1975:19 s. 84 f, om lagslifining lill skydd mol
olovlig avlyssning förklarade deptirtemenischefen all han i alll väsenlligi
delade de synpunkler som kommittén anfört moi en användning av
iniegriieislarlig apparaiur i brottsbekämpande syfie. Han ansåg därför all del
ime f, n, fanns skäl all lillåia polisen all använda sådan apparaiur i strid
med de allmiinna beslämmelser som borde gälla för olovlig avlyssning.
Doparicmenischefen förklarade emellertid all del, med hänsyn lill del nära
samband som råder mellan den översyn som uiredningen om lelefönavlyssning
skulle tbrela och frågan om användande av iniegrilelsfarlig apparaiur i
brottsbekämpande syfie, fanns anledning för uiredningen all även la upp denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredningen har vid överläggningar med RPS lagil upp
frågan om regler för användning av särskild avlyssningsapparalur.
Rikspolischefen har diir\id förklarai all del inte är önskvärt all regler
införs som för polisens dd gör undanlag från del förbud mot olovlig avlyssning,
som nu återfinns i 4 kap. 9a i; BrB. Utredningen har med hänsyn härtill inte
vidare behandlat denna fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>2 Sky(J(Jet för telehemligheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Europarådets konvention</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Europarådets konvention av den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande friheterna föreskrivs i artikel 8 all
"envar har rätt lill skydd för sill privat- och familjeliv, sill hem och
sin korrespondens," Denna principförklaring, som an,ses läcka inte bara
post- ulan även idehemligheien, förses i sill andra siycke med väsentliga
förbehåll, "Offentlig myndighei må icke slöra åtnjutandet av denna
rättighet med undantag för vad som är stadgat i lag och i ett demokratiskt
samhälle nödvändigl med hänsyn lill landels yttre säkerhet, den allmänna
säkerheten, landels ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning eller broll,
hälsovården, skyddandel av sedligheten eller av andra personers fri- och
räi-ligheler", I samband med ratificeringen av konventionen framhölls
(prop, 1951:165) all de ingrepp som kan förekomma från svenska myndigheters
sida inte sträcker sig längre än som medges i artikeln, Della uttalande äger
alhjämi giltighet. Artikelns belydelse som spärr mol myndigheisuiövningen bör
dock inle överdrivas, I Malmgrens m, fi, kommentar lill grundlagarna
konslaleras alt "det synes svårt att tänka sig ett ingrepp, som inte kan
försvaras med den ekonomiska politiken eller med artikelns preventiva synpunkter".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Grundlagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eu
principiellt skydd för idehemligheien är också inskrivet i 1974 års grundlag,
Enligl 2 kap, 3 i; regeringsformen (RF) är "varje medborgare skyddad mot
all myndighei utsätter honom för kroppsvisitation dier annal påtvingat
kroppsligt ingrepp, för husrannsakan, för inirång i hans brev-, post- eller
icleförbinddser eller lor hemlig avlyssning". Enligl 2 kap 4 och 8 kap 3
i: skall föreskrifier som begränsar det skydd som avses i 2 kap 3 , meddelas
genom lag. I förarbetena (prop. 1973:90 s. 242 f) förklarar grundlagberedningen
all grundlagen enligl dess mening bör garantera skydd mot intrång i lörlrolig
kommunikation med andra människor genom post, telefon, telegram o. d. Del som
skyddas är förtrolighelen. Organ för del allmänna lår inle bryta brev eller
andra försluina försändelser, avlyssna leleibnsamtal</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller röja innehållel i lelegram ulan siöd abesiäninielse i lag, Sk\ddei gäller också andra former av hemlig avlyssning, 1.
ex. genom begagnande av dolda mikrofoner eller annan sådan avancerad
utrusining. Beredningen konslaierar all grundlagens krav på lagslifining kommer
all gälla en sior del av beslämmelserna i rättegångsbalken om ivångsmedel i
brottmål saml dessulom moisvarande beslämmelser i andra lagar, däribland 1952
oeh 1969 års lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del i grundlagen inskrivna skyddel lor idehemligheien
ulgör i likhei med Europarådskonveniionen i Ibrsia hand en principlbrklaring.
Någol förbud moi ingrepp i idehemligheien siadgas således inie. De
föreskrifier i rättegångsbalken eller annorsiädes som reglerar
telefonavlyssningen uppfyller kravei på lagform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är naiurligi all den maleridla innebörden av
grundlagsskyddei lör Idehemligheien inie kan skrivas in i en författning av
grundlagskarakuir. Oakial del reella innehållel åierfinns i regler av lägre
digniiei belönas genom 2 kap. 3 ij RF vikten av skydd lor telehemligheten.
Stadgandet ulgör en ulgångspunkl, från vilken vatie ingrepp i telehemligheten
från myndigheternas sida skall bedömas kritiskt och resirikiivi såväl vid
lagslifining som i lillämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Brytande av lelehemlighet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telehemlighcien är emellertid skyddad också mol angrepp
från enskilda: Den som olovligen bereder sig lillgång lill meddelande, vilkel
såsom telefonsamtal är under befordran genom allmän belbrdringsansiali tliims
enligl 4 kap. 8 ij brottsbalken (BrB) för brytande av lelehenilighei lill bincr
eller tangdse i högst två år. Den som i annal fall olovligen medelst tekniskl
hjälpmedel lor ålergivning av ljud i hemlighei avl>ssnar eller upptar lal i
enrum, samlal mellan andra eller förhandlingar vid sanini;iniräde eller annan
sammankomsi. vanill allmänheien icke äger tillträde och som han icke själv
dellar i eller som han obehörigen berett sig lilliräde till. tliims enligl 4
kap. 9 a i; BrB för olovlig avlyssning lill samma siraff</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Telefonreglemeniet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddel lor idehemligheien kompleiieras i förhållande till
båtle m>ntligheier och enskilda av 3 i; lelefonrcglemcniel (1963:18).
Televerkels personal är under avgiven lyslnadslorbinddse sk> klig all
hemlighålki såväl iclelonsam-lals innehåll som namn på de personer och nummer
på de ielelonapp;iraier. mellan vilka samlal utväxlats. Uppgifi därom får, om
ej i lag siadgas annorlunda, delges endast dem mellan vilka samlalei
uiviixlals eller dem som abonnerar på de icldbnapparaier som använts vid
samialel. Dock lår leleverkel förete handling, av vilken sådan uppgift
framgår, om del är nikl-vändigl för all inför domstol siyrka televerkets krav
påoguldcn lelcibnavgifi. Endasl då del med siöd av lag förordnais om avlyssning
lår leleverkel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vidla
eller tillåta anordningar beträffande tdefonnäiei. som är avsedda all bereda
person utom leleverkel möjlighel all avlyssna samlal på näiei ulan all minsl en
av de samtalande har vetskap därom Enligl 28 > får i princip samlal
inställas eller fördröjas eller idelbnapparal avslängas för samlal endasl med
stöd av förordnande i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppsåtlig
men lillålen telefonavlyssning kan förekomma av televerkets personal.
Avlyssning, som ingår i personalens tiänslcåliggandcn - i.ex. i samband med
koniroll av ledningarnas funktion - faller således inie under brottsbalkens
eller lelelonreglemeniels förbud. Personal som bryler mol lysl-nadsplikien
eller överskrider rällen all lyssna kan ådömas ansvar härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Trafikmedelsövervakning m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som i försia hand åsyfias, när man lalar om telefonavly.ssning, lorde numera
vara en mol viss person eller vissa idefonapparaler inriktad avlyssning Under
begreppet faller emellertid också sådan generell kontroll av leleirafiken, som
kan komma i fråga vid krig eller krigsfara och som under andra världskrigel i
viss ulslräckning tillämpades också i Sverige, Frågan om sådan generell
kontroll av teletrafiken ingår inle i utredningens uppdrag, Uiredningen om
irafikmedelsövervakning avgav i november 1973 del lill Slor del hemligsiämplade
belänkandel "Trafikmedelsövervakning". som rörde koniroll av posi-oeh
leleirafik vid krig eller krigsfara. Belänkandel. som har remissbehandlats, har
inie föranlett lagslifining. Reglersomlillåieren generell koniroll finns dock
inte f n. Diiremoi ges i lagenl I957:132)med särskilda besiiinmielser angående
domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m. vidgade
möjligheieriill individuell koniroll. Beslämmelserna gälleraulomaliskl i krig.
Vid krigsfaraellereljcsl underulomordeniliga.av krig föranledda Ibrhållantlcn
kan regeringen lörordna au de skall lilläm|ias. Frågan skall då underslällas
rik.sdagen inom en månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Telefonavlyssning i brottsutredande eller brousför-h
indra nde syfte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
f n. gällande reglerna om lelelbnavlyssning kan indelas i ivå kalegorier. Den
ena kategorin avser regler ,som anknyter lill Ibrundorsökningsförfa-randei och
tillåter lelelbnavlyssning i renl broiisuiredande sylte. Hit hör den
grundläggande bestämmelsen i 27 kaii, 16 i; RB ,samt de hiiriill anslutande
reglerna i 1952 och 1969 års lagar. Till samma grupp hiir reglerna i 1957 års
lag. Den andra kategorin utgörs i dag av 11 terrorisilagen. </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'><a href="file:///l:\en"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>l</span></a><a href="file:///l:\en"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>:\en</span></a>-</span><span
style='font-family:Verdana'>ludl lagslifining om generell lelclbnkoniroll i
krigssilualioner lorde också inordn;is under denna rcgellyii. Föruisäiiningen
lor lelelbnavlyssning år här inle misslanke all viss person ullört viss
slrafibdagd gärning. Enligl lerrorisilagen skall ålgärden i slällel ha
belydelse lör alt utröna hurti\ida en terrororganisation eller terrorgrupp
planlägger eller förbereder ålgärd som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utgör
hot mot allmän ordning eller säkerhet. Att också spaningsåtgärder enligl
terrorisilagen kan ha betydelse i en förundersökning undanskymmer inte del
faktum att ändamålei primärt inte är brottsutredande ulan brolisförhindrande.
Också i övrigi finns påtagliga skillnader mellan terroristlagens reglering av
telefonavlyssningen och övriga bestämmelser om telefonavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsernaom
telefonavlyssning i 1957 års lag är intagna i l3och 14 §§ (lydelse enl igt SFS
1964:210), De ger-efier mönsterav 1952 års lag-möj lighet att inställa eller
fördröja telefonsamtal, alt avstänga telefonapparat för samtal eller att
erhålla uppgifi från telefonanstalt å samtal som expedierats eller beställts
lill eller från viss apparat, TiUståndstiden för avlyssning eller för ålgärd
som nyss nämnls aren månad, Likaledesenligt förebild av 1952 års lag ges undersökningsledaren
och åklagaren möjlighel alt i brådskande fall provisoriskt förordnaom åtgärd
med skyldighel att ofördröjligen låta förordnandei överprövas av rätten. Det
bör framhållas att denna lagslifining är ett komplement till RB:s reglerom
telefonavlyssning. Som allmän förutsättning gäller således att utredningen
rörbron förvilkelinteärsladgallindrigarestraffän fängelse i tvåår och alt
telefonapparaten innehas av ellereljest kan antas begagnas av den som skäligen
misstänks för brottet. Lagstiftningen är alltså inte särskill inriktad på brotl
mol rikets yttre eller inre säkerhel utan förutsätter att hätiämte gäller en
lagslifining som motsvarar 1952 års lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:24.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>3 Allmänt om förun(dersökning och tvångsme(Jel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
vid förundersökning ulgör ell s, k, slralTprocessuelli ivångsmedel, dvs, ett ingripande
som får tillgripas under den polisutredning som föregårenbrotimålsräliegång.
Tvångsmedlen indelas i personellaoch reella. De personella ivångsmedlen riktas
moi person och beslår i au en person berövas sin frihel ellereljest görs lill
föremål för inskränkningar i den allmänna medborgeriiga friheten. De reella
ivångsmedlen har avseende å egendom oeh innebär åigärder som inskränker den
vanliga förfoganderätten över egendomen i fråga. Telefonavlyssning räknas i
doktrinen lill de reella ivångsmedlen. Denna uppfallning vinner stöd av
stadgandets placeringar i RB:s beslagskapiiel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
all ge en bild a v telefonavlyssningens rättsliga natur och funktion läm nas
här en kort redogörelse för RB:s beslämmelser om förundersökning och
tvångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Förundersökning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förundersökning
är den ulredning om brott som företas av polis och åklagarmyndighet och som.
även om den formellt räknas som ell led i rättegången, föregår den egentliga
rällegången i brottmål. Förundersökning skall bilda den materiella grundvalen
för åklagarens åtalsbeslut samt ulgöra en förberedelse för huvudförhandlingen i
målel. Den sönderfaller i två stadier: dds del lill polisverksamheten hörande
förberedande spanings- och efierforskningsarbeie. som syfiar lill all
faslslälla om broll förövals och skäl lill misslanke föreligger mol någon, dels
den ulredning som sker sedan misstankarna sålunda koncenlrerais lill viss
person. Reglerna om förundersökning finns i 23 kap, RB saml i
Ibrundcrsökningskungörelscn (1947:948; FUK),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förundersökning
skall inledas, så snart del på grund av angivelse eller eljesi förekommer
anledning, all brotl. som hör under allmänt ålal. har förövals (1 ij). Under
förundersökningen skall utredas om broll förövats, vem som skäligen kan
misstänkas för brollet och om tillräckliga skäl föreligger för ålal mol honom,
Härulöver skall målel beredas så all bevisningen vid kommande huvudförhandling
kan förebringas i ell sammanhang (2 s).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förundersökningen
inleds av polismyndighet eller åklagaren. Härden inletts av polismyndighet och
är saken ej av enkel beskaffenhet skall ledningen övertas av åklagaren, så
snart någon skäligen kan misslänkas för brottet. Åklagaren skall också i andra
fall överta ledningen, när del är påkallat av särskilda skäl (3 ),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förundersökningen
skall bedrivas objektivt. Inte bara omsländigheler som lalar mot den misstänkte
ulan även de som är gynnsamma för honom skall beaklas. Bevis som är lill hans
förmån skall las tillvara. Undersökningen skall också bedriva.s enligl
hänsynsprincipen, dvs. ingen skall onödigt ui-säilas för misslanke eller få
vidkännas kosinad eller olägenhet Undersökningen skall bedrivas så skyndsamt
som omsländighelerna medger. Föreligger inle längre skäl till dess
fullföljande skall den läggas ned (4 iJ).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förundersökningen kan förhör hållas med var och en som kan antas kunna lämna
upplysningar av belydelse för uiredningen (6 ). Förhöret kan inom vissa gränser
framivingas genom hämining och man kan kvarhållas för förhör underen tid av
sex eller, om man är misstänkt, tolv limmar. För kvarhållande längre lid
förutsätts all vederbörande är anhållen eller häktad (7-9 :). Ell ön.skemål.
.som många gånger inle är genomförbart, är all ell av undcrsökningsledaren
anmodat trovärdigt vittne är närvarande vid förhöret. Huruvida någon i övrigi
skall la närvara vid förhör avgör i regel förundersökningsledaren (10 i;).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägrar
någon som i händelse av ålal är viunesskyldig att yttra sig under förhör kan
redan under förundersökningen vittnesförhör hållas med honom inför rällen.
Också i andra fall kan vittnesförhör med viiinespliklig person hållas inför
domstol. Som förulsällning gäller dock i båda fallen all förundersökningen
fortskridit så långt alt någon skäligen kan misstänkas för broiiei(l3 ;j).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
pågående förundersökning är i princip hemlig, Förden misstänkte gäller dock
särskilda regler, som framgårav del följande. Sekretessen är betingad av hänsyn
både till allmänna inlressen och lill den misstänkte och omfallar såväl
muntliga som skrifiliga inslag i förundersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
polispersonal må anmärkas all polisman enligl 13 ij polisins-trukiionen(l972:5l
I) inte obehörigen får yppa vad han fåll vela i tiänslen.om del är av sådan
beskaffenhet att del av hänsyn lill allmänna el lerenskilda inlressen inie bör
komma till utomståendes kännedom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningsledaren
har räll all förordna all vad som förekommit vid förhör inle får uppenbaras (10
ij). Den som ulan gilligl skäl röjer vad som sålunda inie får uppenbaras döms
enligl 9 kap, 6 ij RB lill dagsböter. Tystnadsplikten är emellertid inle
ovillkoriig. Den genombryts av viiinesplikl inför domstol oeh hindrar inle
heller den missiänkteeller hans försvarare all vid målels behandling inför
rällen anföra vad som förekommit vid förhöret (SOU 1938:44 s, 289),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
domslolsRirhandling är i princip offentlig. För all inle förhandlingen skall
bryta den sekretess, som i övrigi gäller under förundersökningen, stadgas dock
i 5 kap, I tj RB alt förhandling, som under förundersökning äger rum vid
domstol, kan hållas inom slängda dörrar. Så skall ske om den misslänkle begär
del eller om rätten finner all offentligheten skulle vara lill men för
utredningen. Dessutom finns i samma lagrum en generell möjlighel lill slängda
dörrar om del kan antas all lill följd av offentligheten</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>någol kan uppenbaras som med hänsyn lill rikels säkerhel
bör hållas hemligl för främmande maki. Har förhandling ägl rum inom slängda
dörrar kan rällen enligl 5 kap, 4 i; RB förordna all vad som därvid förekommil
inle får uppenbaras. Har förhandling hållils inom slängda dörrar kan enligl 5
kap, 5 ij RB även dom eller beslul avkunnas inom slängda dörrar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Handlingar rörande polismyndigheis eller åklagares
verksamhet lill beivrande av broll är med stöd av 2 kap, 1 ij
tryckfrihetsförordningen (TF) underkastade sekretess enligl 10 § sekretesslagen
(SekrL), Sekretessen innefattar även handlingar rörande användning av
ivångsmedel i brottmål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SekrL reglerar i försia hand allmänhetens lillgång lill
allmänna handlingar. Enligt uttryckligt stadgande i 39 i; SekrL skall dess
beslämmelser inle lända lill inskränkning i sökandes, klagandes eller andra
parters räll au i mål eller iirenden hos domstol eller annan myndighei
uibekomma dom, beslul och andra handlingar. Bestämmelsen i 39 i; SekrL lorde
emellertid inte ha .självständig belydelse. Frågan om den s, k,
partsoffeniligheten blir i slällel all bedöma enligl regler som finns på annal
håll. i fråga om förundersökning i RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om den misstänktes insyn i förundersökningen berörs
närmasl i 23 kap. 18 > RB, Där siadgas all när förundersökningen fortskridit
så långt all någon skäligen misstänks för brottet skall han. då han hörs.
underrättas om misstanken. Så snart det kan ske ulan men för utredningen har
han och hans försvarare räll all la kännedom om vad som förekommil vid
förundersökningen, ange den ulredning de anser önskvärd och i övrigi anföra vad
de aktar nödigt. Underrättelse härom skall lämnas eller sändas lill den
misstiinkte och hans försvarare och skäligi rådrum ges dem. Innan så skell får
åtal inte beslulas. Medan bevismaterialet samlas in kan del vara av vikl all
den misslänkle inte får vetskap om vad som företas. Så länge den skäligen
misslänkle inte hörts behöver man inte underrätta honom om den misslanke som
finns mol honom. Någon skyldighel att särskill meddela den misslänkle och lala
om all misstankarna nu nått styrkan skälig misslanke föreligger alltså inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid förundersökning skall prolokoll föras över vad därvid
förekommil av belydelse för uiredningen, Proiokollföringen omfattar bl, a, utsagor
av den misslänkle och andra, varvid den hörde skall få tillfälle alt granska
uppteckningen innan förhöret avslutats och tillfrågas om han har någon erinran
mol innehållel. Erinran som inle föranleder ändring skall aniecknas. Så snart
ålal har besluiais har den misslänkle eller hans försvarare rält alt på begäran
få avskrifi av förundersökningsprotokollel (21 s), Beslulas inle ålal
föreligger således ingen rätt all fä avskrifi av proiokollel, 1 sådana fall är
den misslänkle inle i annan siluation än medborgarna i allmänhel bortsett från
den räll han cnligi 18 må ha hafi all under förundersökningen la del av
materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närmare beslämmelser om vad förundersökningsprotokollel
skall innehålla meddelas i 20-24 si; FUK. I protokollet skall enligl 20 ;j FUK
bl.a, aniecknas beslul och uppgifier rörande användande av tvångsmedel. Protokollet
skall enligt 22 tj FUK avfallas så, alt del ger en trogen bild av vad som
förekommit vid förundersökningen av belydelse för målet. Del skall enligt 23 tj
FUK ha erhållit slutlig avfattning innan åklagaren fattar beslut i åtalsfrågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Den missl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkle </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ger redan under f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kningen r</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tt
all anlita f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsvarare. Enligt 12 FUK skall den
som underr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttas om all han </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r sk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ligen misst</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nkt samtidigt erh</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lla
underr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttelse om denna r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ll och om m</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>jlighelen
all f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> offentlig f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rsvarare f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rordnad.
F</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rsvarare har - i princip i samma
omfallning som den missl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkle sj</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>lv - r</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ll
all enligl unders</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kningsledarens bed</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mande n</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rvara
vid f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rh</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r saml all ta del av uiredningen och beg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ra kompletterande ulredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>F</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kningen avslulas genom beslul i fr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>gan om </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lal
(23 kap, 20 ij RB), Enligl 14 tj FUK b</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
underr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttelse l</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mnas den som h</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rs
som sk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ligen misst</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nkt f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r brottet b</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>de i fall d</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kning nedl</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ggs
och fall d</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>det beslulas all </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>lal inte skall v</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ckas,
Enligl R</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> (cirkul</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r C 22) innefattar detta i sj</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>lva verket ej blott en rekommendation ulan en
skyldighel att l</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mna s</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>dan underr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.3 Tv</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedel
under f</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>kning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Som framh</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llits i det f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>reg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ende (3,D</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r telefonavlyssning ett av de tv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedel, som under f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>runders</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kningen f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r tillgripas mot person eller egendom. Anv</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ndandet av iv</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedel
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r ing</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ende reglerat i 24-28 kap, RB, I det f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ljande skall belysas n</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gra av de
viktigaste iv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedlen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Beslul om tv</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedel
fattas i fiera fall av unders</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kningsledaren
eller </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>klagaren. N</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tten
beslutar om tv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedel </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r den enligt I kap, 3 tj RB domf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r med en lagfaren domare, dvs, ulan n</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mnd, I motion 1975:242 har beg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rts ulredning av reglerna om r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttens sammans</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttning
vid h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ktningsf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rhandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3.3.2 H</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ktning odi anh</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llande
(24 kap. RB)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>H</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ktning och anh</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llande </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
personella iv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngsmedel som inneb</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r all en misst</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkt
ber</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vas sin frihel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>H</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ktning beslu'.as av r</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tlen (4 i;). F</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ruts</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttningen </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
alt n</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gon </span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> sannolika sk</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l misst</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkt
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r brott, f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r vilkel </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
stadgal f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngelse i </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ver ell </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r,
H</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rul</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ver fordias att det sk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ligen kan
befaras all den missl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkle undandrar sig lagf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ring eller straff, f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rsv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rar sakens utredning eller forts</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tter sin brottsliga verksamhet (I ij). Vidgade m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>jligheler ges f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ktning av |x;rsoner utan stadigt
hemvist i riket m. fi. (I ij andra slyckel saml 2 s).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad fr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n
best</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mmelsen i 27 kap, 16 i; RB om
telefonavlyssning f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ruts</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>tts i den grundl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ggande h</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kiningsregdn inle n</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>gol vissl minimistraff Kan f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ngelse
i minst ett </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>lja p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> brottet kan h</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ktning s</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ledes
lillgripas ocks</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r ett brott, vars l</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gre straffgr</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ns b</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rjar med b</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ter. Kan dci emellertid anlas alt p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ljden i del
s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rskilda fallel stannar vid b</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ler eller suspension m</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ktning dock inte ske (I i; fj</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rde stycket). Vid gr</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>vre broll finns </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> andra sidan en regel som ulg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n all h</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ktning i vis.sa fall b</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r ske. H</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r anknyter man till minimislraffen.
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r brottet inte stadgat lindrigare straff</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>än
fängelse i två år, skall sålunda häktning ske om det ej är uppenbart all
anledning därtill saknas (I § iredje slyckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Häktning
föregås ofiasi av anhållande, Beslul om anhållande meddelas av
undersökningsledaren eller åklagaren. Sist å femte dagen eller den då den
misslänkle anhölls skall anhållningsmyndigheien göra häkiningsfram-siällning
till rällen, - Enligl 2 > 1952 års lag får justitiekanslern (JK) i fall som
där avses medge en frist på upp till 25 dagar, - Då framställningen kommii in
lill rällen skall rällen sisl å fjärde dagen därefier hålla förhandling i
häkiningsfrågan. Vid förhandlingen skall den som yrkal häklning och i regel
också den anhållne vara närvarande. Åklagaren anger därvid de omsländigheler
häkiningsyrkandei grundas på. varefier den anhållne och hans försvarare får
tillfälle all yttra sig (12-14 i;;;), Rällen meddelar sedan omedelbart beslul.
i vilkel del misstänkta brottet samt grund för häktningen skall anges (16 ij).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
rällen meddelar häktningsbeslut skall den också besiämma när ålal senasl skall
vara viickl. Tiden får inie sällas längre än som oundgängligen erfordras.
Överstiger tiden två veckor skall rällen i regel med fjorton dagars mellanrum
hålla ny häktningsförhandling och därvid särskill tillse all utredningen bedrivs
så snabbi som möjligt (I8§), Väcks inte ålal i räll tid eller har inte
framslällning om förlängning av fristen inkommil eller förekommer eljesi ej
längre skäl för häklning ankommer del på rällen all förordna all den häktade
skall friges (I9§),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3,3,3
Reseförbiid (25 kap. RB)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
reseförbud är ett personellt tvångsmedel, Ålgärden innebär att den misslänkle
förbjuds all lämna anvisad vistelseort och kan förenas med skyldighet för
honom all på vissa lider vara tillgänglig i sin bosiad eller på sin arbetsplats
eller all anmäla sig hos polismyndigheten i orten. För reseförbud krävs att
någon är skäligen misstänkt för brotl vara fängelse kan följa och all del kan
befaras all han undandrar sig lagföring eller siraff (I och 2 ijij). Reseförbud
meddelas av undersökningsledaren, åklagaren eller rällen (3 i;). Har
undcrsökningsledaren eller åklagaren meddelat reseförbud kan den misstänkte
begära räliens prövning av förbudet (5 i;).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.4
Beslag (27 kap. RB)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslag
ärett reellt ivångsmedel. Någon gräns med hänsyn till brottets svårhetsgrad är
i regel inle uppställd, Inle heller fordras alt misstankarna nått viss siyrka
mol viss person. Kan ett föremål skäligen anlas ha belydelse för ulredning om
broll eller vara genom broll någon frånhänl eller på grund av broll förverkat,
får det las i beslag (I ij).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om skriftlig handling gäller vissa restriktioner. Beslag lår inte läggas
å skrifilig handling, om dess innehåll kan antas vara sådani, all befattningshavare
eller annan, som avses i 36 kap, 5 t; RB, inle må höras som viiinc därom, och
handlingen innehas av honom eller av den, lill vars förmån lystnadsplikten
gäller. För beslag hos den misslänkle eller honom närstående, som av,ses i 36
kap, 3 § RB, av skrifiligi meddelande mellan den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>misstänkte och någon honom närstående eller mellan sådana
närstående inbördes krävs att del gäller ett brott, för vilket ej är stadgat
lindrigare straffan fängelse i ivå år (2 ij), - Enligl 3 ij 1952 års lag får
dock beiriiffande broll som där avses beslag läggas å sådani meddelande mellan
närstående ändå all för brollet är stadgat lindrigare siraff än fängelse i två
år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyddel för post- och telehemligheten har vidare föranlett
au brev. telegram eller annan försändelse som finns i post- eller
telegrafverkets vård får las i beslag endasl om för brottet är stadgat fängelse
i ell år eller däröver saml försändelsen hos mottagaren skulle vara underkasiad
beslag (3 ,).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Besluianderälien i fråga om beslag tillkommer i princip undersökningsledaren
eller åklagaren, 1 brådskande fall får åtgärden vidlas också av enskild
polisman, dock ej i fråga om försändelse som befinner sig i posi- eller
le-legrafverkels vård (4 i;).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även rälten kan förordna om beslag å föremål ,som företes
inför rällen eller eljesi är tillgängligt för beslag. Har beslag verkställts
ulan räliens förordnande kan den ,som drabbats av beslaget begära rättens
prövning (5 och 6;j),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När rähen förordnar om beslag eller faslsiiillcr
verkslälll beslag skall den. liksom vid häklning och reseförbud, sälla ul lid.
inom vilken ålal skall väckas, 1 annai fall skall ålal väckas inom en månad
sedan beslagei verk-siälldes, Rällen må dock medge förlängning av denna frisl
om den iir otillräcklig (7 i;).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all effektivisera beslagsreglerna beiräffande
försändelser finns i 9 tj särskilda reglerom kvarhållande av sådana, Åigiirden
tillgripsofia parallelli med lelefönavlyssning. Är anledning all försändelse
som må las i beslag (jämför här 2 och 3 ijtj) skall inkomma lill posi-, lelegraf.
järnvägs- eller annan befordringsansiali kan rällen förordna au försändelsen,
när den inkommer, skall kvarhållas. tills frågan om beslag, som prövas av
undersökningsledaren eller åklagaren, blivit avgjord. Förordnande skall
meddelas all gälla högsl en månad från den dag då förordnandei delgavs
befordrings-ansialiens föreståndare, I förordnandet skall föreskrivas au
meddelande om åtgärden inie utan undersökningsledarens eller åklagarens
lillslånd får lämnas lill avsiindaren, mollagaren eller annan, - Enligl 4 tj
1952 års lag får undersökningsledaren eller åklagaren vid brådskande fall själv
förordna om kvarhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är den från vilken beslag sker inie närvarande vid
beslaget skall han vid beslag i allmänhel ulan dröjsmål underriiitas diirom och
om hur man förfarii med del beslagiagna. Beiräfiande försändelse ,soni lagiis i
beslag hos posi-, lelegraf-, järnvägs- eller annan befordringsansiali gäller
dock au mollagaren och avsändaren - om han iir kiind - behöver underrättas
försl då dci kan ske ulan men för uiredningen (11 ij).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Posi- dier lelcgrafiörsändelse, handelsbok eller annan
enskild handling som las i beslag lår inle niirmare undersökas och brev eller
annan sluien handling inie öppnas av annan än rällen. undersökningsledaren
eller åklagaren; dock lår sakkunnig eller annan som anlilas för uiredningen
rörande brottet ellereljest därvid hörs efter anvisning av myndighei som nu
niimnis granska handlingen. Har den som verkställer beslaget inte riitt au
själv niirmare granska handlingen skall han försegla handlingen. Undersökning
av handlingen skall göras snarast möjligt. Kan innehållel i post- eller te-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>legrafförsändelse
hell eller delvis ulan men för uiredningen meddelas mottagaren skall han
ofördröjligen erhålla avskrifi eller utdrag av handlingen (12 i;). Om beslag
hävts men den misslänkle ej underriiiials därför all underrättelse skulle vara
lill men för uiredningen uppslår en situation som påminner om den som
föreligger vid telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
motiven framhålls beiräffande kvarhållande av försändelse att del ligger i
sakens natur all den misslänkle eller annan som drabbas av ålgärden inte bör
underrättas därom samt att handlingar i sådana ärenden liksom räliens beslul
inte bör få utlämnas i vidare mån än som erfordras för åtgärdens
verkstiillandelSOU I938:44s. 325och 326),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3,3,5
Husrannsakan (28 kap. RB)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Husrannsakan
är också ett reellt ivångsmedel, som bl, a, syfiar lill all efier-söka föremål
för beslag, Beslämmelserna om husrannsakan har således ett slarkl funktionellt
samband med beslagsrcglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förekommer
anledning all brott förövals, vara fängelse kan följa, lår i hus. run eller
slutet förvaringssiälle företas husrannsakan för eftersökande av föremål, som
är underkastat beslag, eller eljest lill utrönande av omständighet, som kan
äga belydelse för utredning om brottet. Hos annan än den som skäligen kan
misslänkas för brottet får husrannsakan dock företas endasl om brollet förövats
hos honom eller den misslänkle gripits där eller del eljesi förekommer
synnerlig anledning all genom rannsakningen skall anträffas föremål som är
underkastat beslag eller att annan ulredning om brottet vinnas (I ij).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Husrannsakan
beslulas av undersökningsledaren, åklagaren eller rällen (4 ij). Vid fara i
dröjsmål får polisman företa husrannsakan ulan föregående förordnande (5 i;).
Kan husrannsakan antas bli av stor omfallning eller medföra synnerlig
olägenhet för den, hos vilken åtgärden företas bör, om ej fara är i dröjsmål,
ålgärden inle företas ulan räliens förordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
husrannsakan fär oliigenhei eller skada ej förorsakas utöver vad som är
oundgängligen nödvändig (6 i;). Om möjligt bör ett av förrättningsmannen
anmodat trovärdigt vittne närvara. Den hos vilken ålgärden företas eller, om
han ej är närvarande, hans hemmavarande husfolk, skall erhålla tillfälle att
övervaka förrättningen, så ock tillkalla viiine. såvida inie detta fördröjer
undersökningen. Har ingen närvarit skall den drabbade så snart det kan ske ulan
men för uiredningen underrättas om den vidtagna åtgärden (7 i;).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Post-
dier idegrafförsändelse, handelsbok eller annan enskild handling, som aniräffas
vid husrann.sakan, far inle närmare undersökas och inte heller brev eller annan
sluien handling öppnas i annan ordning än som föreskrivs belräfiändc beslag i
27 kap, 12 i; försia slyckel (8 ij). Hänvisningen innebär tiämför 3,3,4) all
endasl rätten, undersökningsledaren eller åklagaren får undersöka eller öppna
handlingen eller anvisa annan, i försia hand sakkunnig eller polisman, all
ulöva denna behörighel; den som inie är behörig skall försegla handlingen. Tas
handlingen i beslag blir 27 kap. 12 i; RB direkt lillämplig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>4 Telefonavlyssning vid förunciersök-ning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Historik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.1 Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Före andra världskriget saknade svensk rätt regler om telefonavlyssning
i brottsutredande syfie. Varken i 1933 års tvångsmeddslag eller annorsiädes
fanns några besiiimnielser som medgav de brottsutredande myndighelerna alt
avlyssna telefonsamtal. Del antogs att för avlyssning av den misstänktes
telefonsamtal erfordrades Kungl, Maj:ls beslut i vatie särskill fall (SOU
1938:44 s. 327),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till regler om telefonavlyssning i samband med
brottsutredning lades första gången fram i PLB:s betänkande Förslag till
rättegångsbalk (SOU 1938:43 och 44), RB trädde i kraft den 1 januari 1948,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Redan före RB:s tillkomst infördes emellertid reglerom
telefonavlyssning i två av andra världskriget föranledda lagar, nämligen lagen
(1939:724) om särskilda ivångsmedel vid ulredning rörande broll som avses i 8
eller 19 kap, slraffiagen m, m, och lagen (1940:3) om vissa ivångsmedel vid
krig eller krigsfara m, m. Båda lagarna fick provisorisk karaktär och skulle
gälla lill utgången av mars 1941, Giltighetstiden för 1939 års lag föriängdes
inte medan däremot 1940 års lag successivt förlängdes och upphörde alt gälla
försl med utgången av juni 1945.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan den I juli 1945, då 1940 års lag upphörde att gälla
och den I januari 1948, då RB trädde i kraft, saknade svensk lag bestämmelser
om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utrikespoliliska läget ansågs 1952 påkalla utvidgade
möjligheter till bl.a, telefonavlyssning vid vissa brott mot rikets yttre eller
inre säkerhet. Efter mönster av 1939 och 1940 års lagar tillkom en ny
provisorisk lag, den alltjämt gällande lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelserom tvångsmedel i vissa brottmål (1952 ärs lag), Lagen har
föriängls att gälla försl ett år och - från 1958 - två år i taget och gäller f,
n, till utgången av juni 1976,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ny provisorisk lag med i förhållande till RB vidgade
möjligheter lill telefonavlyssning tillkom 1969 genom lagen (1969:36) om
telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott m, m, (1969
års lag). Lagen har föriängls med ett är i taget och gäller nu till utgången av
juni 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssningsbeslämmelser gavs slutligen i lagen
(1973:162) om särskilda åtgärder till förebyggande av inlernationella våldsdåd
(terrorisilagen),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 del följande ges en kronologisk översikt över de olika
idelbnavlyss-ningsreglernas tillkomsthistoria saml över uttalanden som gjorts i
lagstiftnings- och uiredningsarbeie, Terrorisilagens beslämmelser om telefonavlyssning
behandlas dock för sig i 6 kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.2 1939 års lag.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1939 års lag ulfärdades den 14 oktober 1939, Lagen medgav
att vissa annars inie tillåtna ivångsmedel fick lillgripas vid utredning av
broll som avsågs i 8 kap, eller 19 kap, slraffiagen (spioneri, sabotage o, d,)
och vara kunde följa straffarbete, I viss utsträckning baserades lagen på del
under föregående år framlagda förslagel lill RB, I andra stycken avvek
regleringen emellertid från PLB:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viktig skillnad låg på beslutanderättens område.
Förordnande om avlyssning ankom inte på riilten utan fick meddelas av
Konungens befallningshavande, landsfogde eller polismiislare samt, i
Stockholm, av första sladsfiskalen eller den polisiniendeni.som var chef lör
kriminalavdelningen. Konungen iigde uppdra åt annan, jämslälld
befaliningshavare all meddela förordnande. Den som meddelat förordntindel
skulle omedelbart underrätta JK, som kunde upphäva förordnandei.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den promemoria, som låg lill grund för proposilionen
lill 1939 års lag (1939 års urtima riksdag, prop. nr 3), framhölls all
bestämmelser om avlyssning av misstänkts telefonsamtal återfanns i främmande
moderna räl-legångssysiem och var medel som samhället funnii nödigt införa för
all eflcklivi kunna bckiimpa brottsligheten. Dä erfarenheten ådagalagt alt del
- framför alll då del gällde spioneribrollen - var ur samhälleis synpunkl
erforderligt med lagbesiiimmdser i den riktning PLB föreslagit borde del
övervägas all redan under dåvarande rättegångsordning komplettera
bestiini-melserna å förevarande område, lliinsyn borde givelvis las lill alt
allmiin-hclen hade beriilligadc anspråk pä att ifrågavarande ingripanden inte
kom lill användning i andra fall än då ingripandet var ur samhiillcls synpuni
starkt motiverat. Ingripandena borde vidare inle ges slörre omfallning än som i
del särskilda fallel var oundgängligen påkallal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna anslöt sig i huvudsak till de i
promemorian anförda synpunkterna, PLB framhöll för sin del bl, a, (s, 16 och
17):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vid promemorian fogade lagförslaget har uppenbarligen
utarbetats med tanke på del nuvarande krislägel och den fara för viktiga
samhällsintressen, som i samband därmed uppkommit. All ur denna synpunkt vissa
åigärder av undantagskaraktär kunna anses påkallade, torde ieke kunna
bestridas, Däremoi lorde lagförslagel icke vara avseil oeh ej heller ägna! all
läggas lill grund för en allmän oeh mera slulgillig reglering av ifrågavarande
ivångsmedel, Beiräffande denna fråga iir beredningen allljämt av den
uppfallningen. all vid en sådan reglering belbgenheien all förordna om dessa
ivångsmedels användning bör tillkomma allenast domstol. Della är påkallat med
hänsyn såväl lill vikten av de intressen, varom här iir fråga, som oek till ingripandets
karaktär. I sistnämnda hänseende må särskill framhållas all den. mol vilken
ingreppet riklais. ieke kan beredas lillfälle all vid förhandling bevaka sin
räll. Med hänsyn härlill är del ur rällssäkerheiens synpunkt deslo angelägnare,
alt prövningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huruvida de i lagen uppslällda förulsällningarna för
användningen i ell givet fall äro för handen, överlämnas ål rällen; för
åklagare oeh polismyndigheier kommer av läll insedda skäl undersökningens effekiiviiel
i främsla rummel, Härlill kommer all den koniroll. som ligger i offentligheten,
i dessa fall är utesluten; handläggningen av dessa ärenden måste, för att
syftet med ingreppet skall vinnas, vara av hemlig natur. Att frågan hänskjutes
till rätten är ock ägnat all medföra större återhållsamhet vid ivångsmedlens
användning och minska den känsla av otrygghet, som hos allmänheten läll
framkallas av farhågan all meddelanden, som äro av rent privat natur, komma
till obehörigas kännedom,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PLB framhöll behovei av kontroll över de nya ivångsmedlens
användning. Beredningen föreslog all i de fall, då förordnande meddelades,
anmälan omedelbart skulle göras hos JK såsom högsie åklagare. Denne skulle därigenom
erhålla möjlighet all ingripa om de i lag uppslällda villkoren för
ivångsmedlens användning ieke förelåg, Della förslag logs upp i proposilionen
och infiöl i den slutiiga lagiexlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagsbehandlingen väcktes inga motioner i anledning
av lagförslaget. Detta lämnades också i dessa delar utan erinran och
kommentarer av 1939 års urtima riksdags andra särskilda utskott (utlåtande nr 9
s. 11),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,1,3 1940 års lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1940 års lag bär i ännu högre grad än 1939 års lag prägeln
av all ha tillkommit mol bakgrund av då rådande förhållanden. Den går också
avsevärt längre än 1939 års lag, som var inriktad på brottsutredning, 1 1940
års lag finns nämligen också inskrivet en brolisförhindrande funktion, och
delvis saknas t, o, m, denna anknytning till vissl brolt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ij 1940 års lag bemyndigade Konungen all. då riksdagen
var samlad, med dess samtycke och eljest ensam förordna om vidsträckta
integritets-inskränkningar enligt 2 - 6 ijij. Som förutsättning angavs all
riket befann sig i krig eller krigsfara eller att eljesi utomordentliga, av
krig föranledda förhållanden rådde. Såvitt avser telefonavlyssning stadgades i
2 ij:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Där det finnes erforderligl för att hindra eller uppdaga
brolt mot 8 kap. slrafllagen<br>
eller sådani brou mot 19 kap. samma lag, som kan skada rikels försvar eller
folk-<br>
försörjning eller dess vänskapliga förbindelser med främmande makt. så ock
eljesi<br>
där del fmnes erforderligt för all hindra, all förhållande, vars meddelande
lill främ<br>
mande makt kan föranleda skada som ovan sägs. kommer lill obehörigs kännedom,<br>
eller för all vinna ulredning om obehörigt utforskande av sådani förhållande
eller<br>
om överbringande till obehörig av meddelande därom, må expediering av te<br>
lefonsamtal inställas eller fördröjas eller samtal avlyssnas eller ock
leleibnapparal för<br>
viss liU eller tillsvidare avslängas för samlal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl 4 ij fick åtgärd, som angavs i 2 j. inie
upprätthållas längre iin som erfordrades för all vinna del med ålgärden avsedda
ändamålei. Besluianderälien lillkom enligl 5 ij samma myndigheler som nämnls i
1939 års lag. Konungen ägde vidare uppdra ål annan, jämslälld befattningshavare
alt ulöva beslutanderätten. Om Konungen så förordnade fick. om fara var i
dröjsmål, även underordnad befattningshavare beslula om ålgärd. I så fall
skulle ålgärden snarast anmälas till och överprövas av de i övrigt behöriga myndighelerna.
Något sådani förordnande kom dock aldrig alt meddelas (SOU 1948:7 s, 29),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från 1939 års lag saknades i 1940 års lag skyldighel att anmäla
idefonavlyssningsbeslut till JK, Sådan skyldighel infördes dock från den I
juli 1943,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
(1939 års urtima riksdag, prop. nr 96) var kortfattad. De-pariemenischefen
framhöll bl, a, alt det i ett sådant allvariigt läge som avsågs i I ij kunde
bli nödvändigt att åstadkomma en skärpt övervakning för att hindra all meddelanden
om rikels försvar och näringsliv bringades lill obehörigas kännedom, 1 likhei
med ålskilliga andra, för utomordentliga förhållanden avsedda lagar borde
lagstiftningen göras lidsbegränsad och således böra äga giltighet till utgången
av mars 1941, Någol särskill uttalande gjordes inle i fråga om
lelefönavlyssning. Hänsynen till den enskildes intressen förklarades dock
motivera del i 4 ij införda stadgandet all ålgärd inte fick upprätthållas
längre än som erfordrades för att vinna det med åtgärden avsedda ändamålet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådei
hade lämnat lagförslaget utan erinran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposilionen
föranledde inga motioner. Vid utskottsbehandlingen (1939 års riksdags andra
särskilda utskotts utlåtande nr 36 s, 5) uttalades endast all ulskollel inle
funnii anledning till erinran mot de framlagda förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
lidigare nämnls förlängdes inle 1939 års lag, Däremoi gällde 1940 års lag, som
ulfärdades den 9 januari 1940, 1, o, m, utgången av juni 1945, Under hela denna
period utnyttjades också, med riksdagens samtycke, befogenheten enligl I tj
att tillämpa de särskilda reglerna i bl, a. 2 ij, 1 2 ij infördes fr, o, m, den
1 april 1941 en tilläggsbestämmelse, som medgav att uppgifi lämnades från
tdefonanslall om utväxlade eller beställda samlal. Fr, o. m, den 1 juli 1943 infördes
också den lidigare nämnda regeln alt beslul om telefonavlyssning skulle anmälas
till JK, som hade all upphäva beslulel om han fann alt det inte borde äga
bestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4,1,4
Tillämpningen av 1939 och 1940 års lagar</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
12 januari 1945 tillsattesen pariamenlarisk undersökningskommission angående
fiyktingärenden och säkerhelstiänst, den s, k. Sandier-kommissionen, som den 9
september 1947 lade fram betänkande (SOU 1948:7) angående säkerhetstiänsiens
verksamhel. I betänkandet behandlas bl, a, frågan hur säkerheistiänsien
utnyttjat de tvångsmedel som ställts till förfogande genom 1939 och 1940 års
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
tdefonkonlrollen under andra världskriget upplyser kommissionen bl, a, (s,
135-141):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
kriget kontrollerades all telefontrafik med utlandet, I viss utsträckning var
också inrikes telefontrafik lagd under allmän kontroll. Härutöver förekom s, k,
individuell tdefonkontroll, som grundades på 1939 och 1940 års
ivångsmeddslagar. Det sammanlagda antalet individuella förordnanden om
tdefonkontroll torde röra sig omkring 6 000, Huvudparten av dessa utfärdades av
s, k, bevakningschefer ingående i säkerheistiänsien eller av polismyndigheter
som direkt enligt tvångsmedelslagarna ägde befogenhet därtill, Ell stort antal
av förordnandena avsåg personer, som tillhörde och aktivt arbetade för de
politiska partierna längst till höger och till vänster. Den individuella
kontrollen utövades genom avlyssning av samtal till och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
vissa telefonapparater. Av de idefonkonirollmöjligheier som 1940 års lag erbjöd
avsåg huvudparten avlyssnande av samlal. De övriga kontrollmöjligheterna
(avstängning av apparat saml fördröjning och brytning av samlal) synes ha
använts myckel sparsamt. Förordnande om avlyssning förenades dock i regel med
begäran om uppgifl å de samlal som utväxlats över apparaten. De av
säkerheistiänsien avlyssnade telefonsamtalen uppgick under tiden den Ijanuari
1941 -den 30 juni 1945 per år räknal lill ungefär 2,8 miljoner. Härav ansågs
genomsnittligt setl 75 000 samlal vara av sådani iniresse all de föranledde
skrifilig rapport. Resultatet av telefonavlyssningarna vidarebefordrades till
andra organ inom säkerheistiänsien saml i vissa fall till polismyndighet,
utrikesdepartementet och försvarsstaben,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Isina
kommentarer lill tillämpningen av 1939 och 1940 års lagar uppehåller sig
kommissionen (s, 221-235) inledningsvis vid del förhållandet att bevakningen
av post-, telegram- och idefonirafiken i stor ulslräckning hade karaktär av en
allmän censur, som inle var inriktad på vissa personer. Kommissionen
konslaierar att de censuråtgärder som vidtogs under kriget så gott som helt
grundat sig på 1940 års lag och all lagens avfattning inte gav vid handen att
den skulle möjliggöra en sådan allmän kontroll, Emdlertid kunde allmän kontroll
inle heller sägas stå i strid med lagens utformning. Enligt kommissionens
mening hade del varil lämpligt all lagens räckvidd tydligare klargjorts vid
riksdagsbehandlingen och all lagens innebörd kommii lill klarare uttryck i
densamma. Nu blev följden all den allmänna kontrollen, censuren, kom alt
hemlighållas, vilket inte borde ha skell. Däremot uttalade kommissionen
förståelse för ati individuell kontroll, dvs, kontroll som riktas mot vissa
misstänkta personer, av polisiära skäl borde hemlighållas i dé enskilda fallen.
Kommissionen framhöll all enligl våra allmänna rättsgrundsatser stöd för den
individuella kontrollen borde föreligga i lag, i detta fall processlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommissionen
berör också frågan i vad mån myndighelerna haft räll att begagna den kunskap de
genom exempelvis tdefonkontroll vunnit om andra brott än dem som angavs i
ivångsmeddslagen. Kommissionen förklarar här i anslutning till ett ultalande
av JO (JO 1945 s, 167 fO att det vid kontrollen utvunna materialet inte fick
användas i fråga om andra brotl men att myndighet likväl om brottet var grovt
borde på andra vägar än tvångsmedelslagen angav söka erhålla utredning om
brottet. Kommissionen kritiserar några fall där denna princip inte
upprätthållits samt ell fall där innehållet i ett avlyssnat samtal utnyttjats
av kronan i civilprocess mellan enskild och kronan (se även 1942 års
konslitutionsulskoil, memorial nr 10),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ledamoten
Georg Branting anförde i särskilt ytirande bl, a, all del var anmärkningsvärt
att lagrådet släppt igenom 1940 års tvångsmeddslag trots dess oerhörda
tänjbarhet och oklarhet (se även JO 1945 s, 170), Enligt Branting borde vidare
någon form av civil demokratisk kontroll av säkerhels-tiänsten ha ifrågakommit.
Den kontroll JK och JO kunde ulöva ansåg han otillräcklig (s. 475 och 476),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,1,5 27 kap. 16 s RB</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 PLB:s betänkande med förslag till rättegångsbalk fanns
en beslämmelse om telefonavlyssning, som i huvudsak överensstämmer med
nuvarande 27 kap. 16 ij RB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PLB anförde i motiven (SOU 1938:44 s, 327):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För uiredningen om brotl kan stundom vara av vikl, all den
som verkställer förundersökningen äger möjlighel all laga del av lelefonsamlal
mellan den misslänkle och annan, I gällande lag saknas beslämmelser härom, och
för lillslånd lill avhörande av sådana samlal lorde erfordras Kungl. Maj:ls
beslul i varje särskill fall. Del synes lämpligt, all i samband med en
fullsländig reglering av förundersökningen och ivångsmedlen beslämmelser i
della hänseende upptagas i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den slora betydelsen av
lelefonhemligheiens bevarande böra siränga regler uppställas för ell ingrepp i
denna. Sålunda bör befogenhet all laga del av lelefonsamlal ifrågakomma endasl
vid broll av så grov beskartcnhei, alt därå icke kan följa lindrigare sira ffän
straffarbete i Ivå år, och allenasl om del finnes vara av synnerlig vikl för
uiredningen. Au medgiva dylik befögenhel även då fråga är om lindrigare broll
skulle äveniyra del skydd föriroliga meddelanden böra ålnjuia. Rält all beslula
om sådan ålgärd bör uleslulande lillkomma rällen, som bör äga all upplaga fråga
därom allenasl på yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Beslulel bör
in-nefalla lillslånd lill avhörande av samlal lill och från telefonapparat, som
innehaves av den misslänkle eller eljesi kan anlagas komma all begagnas av
honom; i beslulel bör angivas nummer eller annan beteckning å telefonapparat,
som tillståndet skall avse. Tillståndet bör meddelas alt gälla allenasl viss
lid. högsl en vecka, från den dag, då lillslåndei delgavs lelefonansialtens
föreståndare. Föreligger behov av förlängning av den beslämda liden, bör nytt
tillstånd kunna meddelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare anmärkte processlagberedningen att i sekretesslagen
borde införas föreskrift om all handlingar i här aktuella ärenden liksom
räliens beslul inle fick ullämnas i vidare mån än som påkallades för åigärdens
verkställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beredningen anmärkte vidare:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av praktiska skäl kan ej ifrågasättas, all
undersökningsledaren eller åklagaren alllid själv skall avhöra samlal, I regel
måsle avhörandel ske genom polisman eller befaliningshavare vid
lelefonanslallen. Uppleckning av samlal bör ej få granskas av annan än rätlen.
undersökningsledaren eller åklagaren. I den mån uppteckningen innehåller någol.
som ej är av belydelse för uiredningen. bör den efler granskningen omedelban
förslöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådei (prop. 1942:5 s, 210), som inie hade någol all
erinra mol upplagande av ifrågavarande ivångsmedel eller de för dess
användning uppslällda förutsättningarna, hemställde att rätlen borde kunna
meddela tillstånd också för inhämtande av uppgift om lelefonsamlal, som
växlats eller besiällls mdlan apparat som kunde anlas ha begagnats eller komma
all begagnas av den misslänkle, och annan apparai. Så hade nämligen skell i 3
i; 1939 års tvångsmeddslag. Vidare ansåg lagrådei - i anslulning lill samma
lagrum - all del i tredje slyckel borde uttalas all sakkunnig eller annan, som
anlitades för uiredningen angående brottet eller eljesi därvid hördes, skulle -
t.ex. lor lolkning av ehiriermctklelanden - kunna efier anvisning av rällen,
undersökningsledaren eller åklagaren granska uppleckning av lelefonsamlal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dcpariemenischefen ansåg (prop. 1942:5 s, 509) angående
lagrådels förstnämnda hemställan att någol lillägg av antytt innehåll inle
borde göras och anförde:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I beredningens förslag har delta slag av ingripande icke
behandlals; anledningen härtill torde ha vant all det icke ansetts som ett
hävande av det rättsskydd, som tillkommer meddelandets innehåll. Del torde ock
vara uppenbart, all en dylik ålgärd lill sin natur icke är all jämställa med
ell ingripande av del slag, varom i lagrummet är fråga. Med hänsyn härtill
torde betänklighet icke möta all. såsom berednmgen föruisail. frågan därom
regleras i administrativ ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådet anförde i fråga om tredje styckets avfattning
beaktades däremot i proposilionen, i vilken paragrafen bortsett från
lokutionen "straffarbete" överensstämmer med nuvarande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementschefen anmärkte i sin allmänna kommentar lill
lagrummet (prop. 1942:5 s. 508):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrummet vilar på den uppfallningen. alt innehållel i
telefonmeddelanden, liksom i brev eller telegram, åtnjuter rättsligt skydd och
all della skydd endasl genom lag kan begränsas eller upphävas, Tydligl är. all
viktiga samhällsintressen kunna påkalla ett ingripande även i nu berörda fall.
Enligt beredningens förslag är ingripandet begränsat till de grövsta brotten.
Anledningen härtill har bl, a. varil den. au eil sådani ingripande skulle kunna
äga rum även i fråga om sådana förtroliga meddelanden mellan närslående, som,
då de ske i skrift, i regel äro undantagna från beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagsbehandlingen gjordes inga uttalanden
beträffande 27 kap, 16 ij RB (1942 års riksdag, första särskilda utskottet,
utlåtande nr 2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I Gärdes m, fi, kommentar till rättegångsbalken (s, 376)
anmärks alt uppleckning, på stenografisk väg eller eljesi. uppenbarligen bör
ske av del avhörda samtalet och att uppteckningen inle för granskas av annan
än rällen, undersökningsledaren eller åklagaren eller ock av sakkunnig eller
annan som anlilas för uiredningen t, ex, för tolkning av chiffermeddelanden, I
fråga om den misstänktes och hans försvarares rätt all la del av sådan
uppteckning hänvisas till 23 kap, 18 ij RB, enligl vilkel lagrum den misslänkle
och hans försvarare, så snart det kan ske utan men för utredningen, skall fä
lillfälle all la kännedom om vad som förekommil vid förundersökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,1.6 1952 års lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av del föregående antogs säväl
krisiidslagsiifiningens som RB:s reglerom telefonavlyssning utan nägon närmare
diskussion. Med hänsyn härtill kan del vara lämpligi all niirm;ire redogöra
lör lillkomslen av och övervägandena kring 1952 års lag, Lagen baserades på en
av siats-polisintendenten den I februari 1951 överlämnad promemoria, i vilken
bl, a. hemställdes om utarbetande av en särskild ivångsmeddslagsiiftning enligl
vissa i promemorian angivna riktiinjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I slaispolisinlendeniens promemoria (prop, 1952:22 s, 20
och 21) framhölls all framför alll den brisiande tillgången lill ivångsmedel
begränsat möjlighelerna all frambringa bevis för brottslig verksamhel mot
rikels säkerhel. Reglerna för telefon-, post- och telegramkontroll var enligl
sialspolisinlen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dentens mening verklighetsfrämmande och opraktiska och
utgjorde inte något verkligt tillskott till polisens möjligheter att framskaffa
bevis. Gällande regler motsvarade inle tillnärmelsevis de krav som i då rådande
utrikespolitiska läge kunde uppsiällas. Redan förefintligheien av en
irafikmedels-koniroll var ägnad all hindra användande av irafikmedlen i
illegalt syfte. Ur preventiv synpunkt hade detta stor betydelse. Erfarenheterna
frän andra världskriget visade enligt promemorian dessutom att
trafikmedelskontroll avsevärt ökade utsikterna till resultat av den yttre
övervakningen, I brist pä de upplysningar som genom sådan kontroll kunde
erhållas om personliga kontakter, sammanträffanden och avsikter mäste polisen
väsentligen förlila sig pä övervakningsarbete, vilket enligt
statspolisintendenten krävde slor skicklighet vid utförandet och stora
personalresurser utan alt kunna eliminera riskerna för misslyckande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl slalspolisinlendenlen var ordningen med beslut av
domstol från mänga synpunkter oläglig:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolarna besitta vanligen icke den allmänna kunskap om
bakomliggande förhållanden, som är en grundrörutsättning för nu ifrågavarande
spörsmåls rätta bedömande. Särskilt i mera tillspetsade situationer mäsle
Ivångsmedlen - ofla nallelid och utom vanlig tjänstetid - snabbt kunna
beslulas. Del lorde icke vara möjligi om besluianderälien skall lillkomma
domstolarna, Härlill kunna läggas de risker ur sekretessynpunkt, som äro
förenade med den hos myndigheter ej sällan förekommande mindre noggranna
förvaringen av hemliga handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Promemorian innehöll ett förslag till en lagstiftning som
i huvudsak överensstämde med 1940 ärs tvångsmedelslag. Enligt förslaget skulle
emellertid i fredslid polis- och åklagarmyndigheternas samtliga beslut om
trafikmedelskontroll omedelbart underslällas JK för prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till skärpt lagstiftning om tvångsmedel vid
utredning rörande brott mot rikels säkerhet upptogs härefter i proposition lill
1952 års riksdag (nr 22), Förslaget byggde på en inom justitiedepartementet
upprättad promemoria, Enligl proposilionen (s, 22-26) borde lagstiftningen
utformas som tilläggs-och undantagsbestämmelser till RB, Man borde undvika de
vaga och obestämda formuleringarna i 1940 ärs lag. Användningen av
tvångsmedlen borde liksom enligt RB uttryckligen anknyta till förefintligheten
av misstanke om brott, 1 denna del borde man alltså bygga inte på 1940 års
ulan 1939 års lag. Följande brott, i vilka straffarbete ingick i
strafnatituden, borde komma i fråga för undanlagsbestämmelserna: högförräderi,
spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, olovlig
underrättelseverksamhet, uppror, majestätsbrott, väpnat hot mot laglig ordning
samt sabotage. Även försök och förberedelse till dessa brott skulle omfattas av
de särskilda bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad särskilt angår telefonavlyssning uttalades (prop,
1952:22 s, 24):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tvångsmedlet bör IS komma till användning beträffande
samtliga de förul uppräknade brotten, oavsell alt ä vissa av dem kan följa
lindrigare straffan straffarbete i två år. Vidare synes del i vissa fall kunna
innebära ett hinder för brottsutredningens effektivitet au förordnande om
telefonkontroll ISr avse endast samtals avhörande. Om det finnes vara av
synnerlig vikl tör utredningen, bör det även vara tillåtet all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inställa eller fördröja expedieringen av samtal eller att
avslänga lelefonapparaten </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill den ofta komplicerade beskaffenheten hos
de brottsutredningar varom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>här
är fråga synes maximitiden för lillslåndels giltighet böra förlängas lill en
månad. ,Även beträffande lelefonkonirollen lorde brousuiredningens effektivitet
understundom kunna bli lidande av all tillstånd måsle inhämias av rällen.
Under samma förulsällning som förut angivits i fråga om förordnande jämlikt 27
kap. 9 om kvarhållande av försändelse (dvs. tidsutdräkt eller annan olägenhet
av väsentlig belydelse för uiredningen) bör förordnande om telefonkontroll få
meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kontrollen av lillämpningen anfördes (prop. 1952:22 s. 25) alt en granskning
genom särskill kontrollorgan borde ske beträffande samtliga fall, där ulvidgade
befogenheter tillerkändes undersökningsledaren och åklagaren. Denna
övervakning borde med anknyining till de i RB:s ivångs-medelsbeslämmdser
tillämpade grundsatserna anförtros ål rällen. Undersökningsledaren eller
åklagaren skulle alltså omedelbart lill rällen anmäla beslul om telefonkontroll
som meddelats av dem. Rätten skulle skyndsamt pröva om förordnandei skulle
upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 de
remissyttranden (prop, 1952:22 s, 262) som avgavs över departementspromemorian
tillstyrktes så gott som enhälligt en lagsliftning enligl de i promemorian
uppdragna riktlinjerna. Hovrätten för Nedre Norrland framhöll, all de broll som
avsågs var av del slag, att de syntes motivera särskilda åigärder även om de
begicks under en lid då del utrikespolitiska lägel inte direkt gav anledning
till oro för rikels säkerhel. De skärpta beslämmelserna borde därför inte ges
begränsad giltighetstid, Sveriges advokatsamfunds styrelse var den enda
remissinstans som anförde betänkligheter mol en lagsliftning i dåvarande läge
enligl promemorieförslageis grunder. Samfundet anförde beiräffande förslagel i
allmänhel att del i vissa hänseenden innehöll beslämmelser, mol vilka vägande
erinringar kunde framställas från rällssäkerhetssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
särskill angår tdefonkonlrollen uttalade remissinsianserna bl, a, följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Advokatsamfundets
styrelse sade sig inte ha blivit helt övertygad om att något aktuellt behov av
ändrade regler förelåg men ville inte motsätta sig förslagel såviii avsåg
tillstånd att inställa eller fördröja lelefonsamlal eller avstänga
telefonapparat. Inte heller ville man motsätta sig den föreslagna
utsträckningen av giltighetstiden för lillslånd till en månad. Däremot kunde
styrelsen inle biträda vare sig förslagel all lillslånd lill avlyssning skulle
kunna meddelas utan hänsyn lill brottets svårighetsgrad eller förslagel alt ge
undersökningsledare och åklagare rält all förordna om tillsländ. Styrelsen
framhöll sålunda alt den straffrättsliga reaktionen även om straffarbete ingick
i slraffiatituden ofta kunde anlas inskränkas till ett kortvarigt frihetsberövande
eller t, o, m, stanna vid böter. Del borde därför undersökas om del inie var
möjligt att begränsa rällen så att inte svaga misstankar om en måhända lindrig
brottslighet togs lill inläkl för ett vidlyftigt undersökande av förtroliga
samtal mellan närstående. Vad angår behörigheten för undersökningsledare eller
åklagare all förordna om telefonkontroll framhölls alt man kunde befara att en
benägenhet all på tämligen svaga grunder anse alt inhämtande av rätlens beslul
skulle medföra "lidsutdräkl eller annan väsenilig olägenhet för
uiredningen", Endasl i undantagsfall kunde del bli nödvändigt all vidla
ålgärden så snabbt all man inle skulle kunna avvakta beslut av en så
lättillgänglig myndighei som rällen. som i dessa ärenden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>besiod
av en domare. Styrelsen ville inle för lillämpning i fredslid tillstyrka en
ordning som gjorde det möjligt för polis- och åklagarmyndigheter att utan
rättens i förväg lämnade medgivande avlyssna enskildas telefonsamtal ulan all
dessa någonsin fick veta om att de varil föremål för en sådan ålgärd. Frågan
skulle komma i ett annat läge om vederbörande myndighet så snart det kunde ske
utan men för uiredningen underrättade den av åtgärden berörda därom. Styrelsen
var dock medveten om all vägande invändningar kunde resas moi en sådan
underräiidsepliki.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förste
sladsfiskalen i Göteborg ansåg att det var ett hinder för en effektiv
telefonkontroll att ålgärden inte fick vidtas förrän på del stadium då nägon
framstod som skäligen misstänkt och ifrågasatte om inle avlyssning borde fä ske
ocksä av telefonapparat som inle innehades av misstänkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
särskill angår kontrollen över lillämpningen uttalades allmänt all en effektiv
kontroll var påkallad, JK anförde bl, a, alt hans erfarenheter som
kontrollorgan under senare delen av andra väridskriget närmasl gav vid handen
all polis- och åklagarmyndigheternas åigärder blev föremål för allsidigt
övervägande. Kontroll var inte påkallad så myckel för all åtgärderna skulle
vara i behov av korrigering som för all vid en hell okontrollerad verksamhet pä
delta ömtåliga område missbruk oförmärki kunde insmyga sig samt - viktigare -
den föreställningen kunde uppkomma all tvångsmedlen inte handhades pä sätt som
borde ske. Advokatsamfundets slyrelse framhöll att ålskilliga av de
betänkligheter som av rättssäkerhetsskäl eljest mäsle resas mot lagstiftningen
bortföll om en betryggande kontroll kunde anordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtskilliga
remissinsianser hade emellertid invändningar mot att kontrollen lades på
domstolarna. Bl, a, framhölls att domstolarna inte var närmare förtrogna med
polisens och åklagarnas arbetsuppgifter på området, att avsaknaden av
förhandling reducerade de räiissäkerhetsaspekier som kunde läggas på en
kontroll genom rätlen, att domstolarnas arbetssätt inle passade saml att en
centraliserad kontroll skulle befrämja en enhetlig praxis pä området, JK
påpekade bl, a, all domsiolarna. som i vanliga fall måsle kräva fulli
beiryggande ulredning, skulle bli "benägna all i dessa fall uppsiälla
slörre fordringar för alt godkänna en beslutad ålgärd än som är förenligt med
polisarbetet i de utredningar varom här är fråga och som också överensstämmer
med lagsiittningens rätta innebörd". En administrativ kontrollmyndighet
borde också lättare än en domstol kunna med vederbörande befattningshavare inom
polis- och åklagarväsendet öppel diskulera behovei av ålgärden och överlägga om
ytteriigare ulredning, JK:s erfarenheter frän kriget var au ell sädant
förfarande måhända ocksä ur den enskildes synpunkl kunde vara alt föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län liksom advokatsamfundets slyrelse ansåg att frågan
om kontroll med inslag av medborgarrepresentanter borde prövas, Enligl
länsstyrelsen visade erfarenhelerna av 1940 års lag all del fanns behov av medborgarinsyn.
Advokatsamfundets slyrelse kunde länka sig en särskill tillsall nämnd med
representanter för rättsväsendet och lekmän. Del var inte hell nödvändigl all
vatie ärende granskades; del viktigaste var att polis- och
åklagarmyndigheternas åtgöranden förr eller senare granskades av ett organ som
kunde fä frågorna allsidigt belysta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Depariemenischefen (prop, 1952:22 s, 42-50) förklarade all
del var med beklagande som han ansåg sig böra föreslåjäm k ningar i de regler
lill skydd för den enskilde som nyligen upplagils i RBmen Iramhöll bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänsjnen lill rikels säkerhel väger emel len id så lungl
au vissa enskilda inlressen nödgas vika därför. Jag vill belöna den vikliga
begränsning som ligger i förslagels anknyining lill rättegångsbalkens regler
rörande VISS grad a v misslanke om broll såsom föruisail ning för ingripande.
Invändningarna mol förslagel med hänsyn lill dess verkningar ur
rällssä-kcrheissynpunkl lorde också- vilkel har viisordals av samfundsslyrelsen
- förlora i lyngd genom all, såsom i Ibrslagel ärav,seil.ell särskill
förfarande anordnas för au hålla tillämpningen av lagen under koniroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På inrådan av fiera remissinsian.ser kompletterade
departementschefen de i promemorian uppr;iknade brotten med lagande av utländskt
understöd och olovlig kårverksamhet saml mordbrand och allmänfarlig öddäggelse
i den mån giirningen innefattade sabotage även om sabotage inle åberopades vid
broiisrubriceringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad angår lelefönavlyssning anslöl sig depariemenischefen
i alll väsentligt lill promemorieförsläget. Han framhöll all möjlighel all
erhålla uppgifi om idelbnsaniial som utväxlats eller beställts mellan den
misstänktes och annan lelefonappariii borde medges och all della numera, med
hänsyn lill den siåndpunki som kommit till uttryck i det då gällande
idegrafreglemeniei (i detta hiinseende lika med 3 iJ 1963 års
idefonreglemenie). krävde uttryckligt lagstöd. Vad angår kontrollen ansåg
departementschefen all man i möjligaste mån borde anknyta lill del i RB
uppslällda kontrollsystemet. Rällen skulle diirför överpröva de åigärder som
besluiais av åklagare eller undersökningsledare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande frågan om offenllighei hos räliens beslul
gjorde departemenis-chefen ell uualande av belydelse också uianför 1952 års
lags område:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovriiiien (iver Skåne och Blekinge har fäsi
uppmärksamheten på spörsmålel om offenllighei hos räliens beslul i de ärenden
dei hiir gäller. Del ligger i sakens nalur. all anviiiidandei av vissa
ivångsmedel. l. e\. lelefonkonlroll. måste ske ulan all den misslänkle iiger
kiinnedom därom. F.nligi 23 kap. 18 :; räiiegångsbalken gäller också som en
allniiin grundsals vid förundersiikningen. all den misslänkle och hans försvarare
Ibrsi niir del kan ske ulan men för uiredningen äga laga kännedom om vad vid
Ibriinder.sökningen (brekommii Del sagda misle tydliglvis i prakliken medföra
inskränkning i "den niisslänktes möjlighel all överklaga exempelvis eu av
rällen medtlelat beslul riirande lelefonkonlroll Vad angår del av hovrälien
omnämnda stadgandet i .9 :; sekreiesslagen vill jag framhålla, all della
sladgande icke i och lör sig innefailar någon allmän grundsals om all pari
alllid äger räll all utbekomma domsuils beslul och således icke lärer kunna
åberopas så.som siiid för au den misslänkle i sirid mol vad som gäller enligl
räiiegångsbalken kan göra anspråk på au ulfå ell av domsiol meddelal beshjl om
användande av ivångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såviii avser leleibnkonirollen gjordes inga erinringar vid
lagrådsgranskningen (prop. 1952:22 s. 53-57).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid riksdagsbehandlingen hcmsiälldcs i en motion om avslag
på propositionen därlör all någol egentligt behov av den föreslagna lagen inle
hade vis;ils föreligga (motion 1952 11:481). Övriga viickla motioner avsåg
kompleiieringav broltskatalogen med ytterligare broll saml frågorom rällen all
förlänga anhållningslidcn. De kan därför här förbigås. Mol Ibrslagel i övrigi
h;itle Ulskollel (LU 1952:6 s. 43) ingen erinran men anmärkte all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man förutsatte att de ulvidgade befogenheterna för
undersökningsledare och åklagare även i fortsättningen skulle handhas av högt
kvalificerade befattningshavare och endasl lillgripas vid verkligi behov
därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid 1953 års riksdag väckies motion om avslag på
proposilionen om lagens prolongering, Därefier har någol sådani yrkande ej
framslällls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4,1,7 1969 års lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1969 års lag lillkom sedan rikspolischefen och RÅ fäst
uppmärksamheten på polisens behov av all kunna använda lelelbnavlyssning som
hjälpmedel vid utredningar om den mest kvalificerade narkotikabrottsligheten
och därvid uppgett bl, a, (prop, 1969:5 s, 5 och 6):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är en brist i den nuvarande lagstiftningen all de
brottsbekämpande myndighelerna inte har möjlighel an tillgripa
telefonavlyssning för alt skaffa utredning om de farligaste formerna av illegal
narkotikahantering. Man kan utgå från att narko-likamarknaden delvis slyrs av
ell mindre anial personer som finansierar hanieringen och svarar för imporl.
lillverkning och försäljning av myckel slora kvanliteter narkotiska preparat.
Dessa personer håller sig i bakgrunden och arbetar med sådana medel au del är
praktiskl taget omöjligt au få fram bindande bevisning mol dem med de
spaningsmeloder som nu får användas. Med lelelbnavlyssning skulle man sannolikl
kunna komma åt några av dem. I varje fall skulle möjlighelen all tillgripa en sådan
spaningsålgärd försvåra deras arbeie. De skulle i viss ulslräckning Ivingas all
la koniakl med sina medhjälpare på annal säll än genom lelefon och därigenom
lällare kunna avslöjas med sedvanliga metoder. Beslämmelser om
telefonavlyssning i samband med ulredning om grova narkotikabrott skulle kunna
ulformas efter förebilden i 27 kap. 16 N RB. Det är dock synnerligen angelägel
all gilligheisiiden för räliens lillslånd får beslämmas lill en månad på säll
som skell i 1952 års ivångs-medelslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rikspolischefens och RÅ:s propå synes inte ha varil
föremål för remissbehandling. I proposilionen återges således endasl ett
anförande av JK, enligl vilket han för sin del inie ville beslrida riktigheten
av rikspolischefens och RÅ:s bedömning av behovei av telefonavlyssning vid
utredning av den grova narkotikabrottsligheten. Han erinrade emellertid om all
telefonavlyssning hittills lorde ha använts uianför ramen för 1952 års
tvångsmeddslag bara i ett fålal fall. JK:s allmänna inställning lill
telefonavlyssning som ' hjälpmedel vid brottsutredning var att metoden utgjorde
ett ingrepp i den personliga integriteten som man så långl möjligt borde
undvika. Om det ansågs alt skälen var tillräckligt slarka för en
speciallagstifining som gav möjlighel lill telefonavlyssning vid
förundersökning angående grov narko-likabroiislighei, fanns del enligl JK:s
mening ingenting all invända mol all man hell eller delvis kopierade
beslämmelserna i 5 ij i 1952 års tvångsmedelslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådei lämnade lagförslagel ulan erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Departementschefen framhöll (prop, 1969:5 s, 6 och 7) till
en böan all han hade samma grundinställning lill telefonavlyssning som
spaningsmedel som JK, Emellertid ansåg han denna kunna förenas med de
framställda förslagen och forisallc:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är i prakliken ime fråga om någon slor grupp av
misslänkla som skulle bli föremål för lelefönavlyssning. Del rör sig om
personer som misstänks för all ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gion sig skyldiga lill brotl som i fråga om
samhällsfarlighel och hänsynslöshet är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>j</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mf</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rliga med andra brolt beir</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ffande
vilka telefonavlyssning redan nu </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
lill</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>len </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den utbredning och förgrovning av narkoiikabrollsligheien
som har sken och som moiiverar en slraffskärpning gör dei också angelägel all
polisen I3r lillgång lill sådana spaningsålgärder all de grövsia broiislingarna
kan avslöjas. Telefon-vlyssning skulle sannolikl försvåra dessa brollslingars
verksamhel och öka polisens möjligheler all</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>få fram bindande bevisning mol dem Med den restriktiva
inställnmg jag har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lill telefonavlyssning som spaningsmeiod förordar jag att
den nya lagen görs tidsbegränsad så all riksdagen inom relalivi kon lid får
lilllalle all pröva dess verkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 anledning av proposilionen väckies motioner i vilka
hemställdes om avslag på proposilionen (1:907, 11:1041, 1:908. 11:1042).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltet (1 LU 1969:16) hemställde au riksdagen med
avslag på motionerna måtte bifalla proposilionen och framhöll därvid bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den illegala handeln med narkotika visar tendenser all
tillta och fä en alltmer svårartad karaktär. Brottsligheten blir allt grövre
och präglas av Ibrslagenhel och hän-synslöshel. Enligl utskottets mening är
situationen sådan att enskilda inlressen i viss utsiriickning bör få vika inför
nödvändigheien av all polisens spaningsarbele blir så effeklivi som möjligt.
Både riksåklagaren och rikspoli,schefen har, som framgår av proposilionen.
ansell det vara en brist i den nuvarande lagsiifiningen all del saknas
möjlighel au tillgripa lelefönavlyssning för att skaffa utredning om de
farligaste formerna av illegal narkotikahantering. Ej heller justiliekanslem
har velat beslrida behovet av lelelbnavlyssning vid utredning av sådan
brottslighet. Även utskottet anser i likhei med depariemenischefen att nämnda
spaningsmetod bör få lillgripas i kampen mol den grova narkoiikabrollsligheien.
Härigenom kan polisens möjligheler all få fram bindande bevisning mol
broiislingarna ökas samiidigi som dessas verksamhet försvåras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del krav på siränga regler till skydd för rättssäkerheten,
som måsle uppställas vid ingrepp i telefonhemligheien. kan enligl ulskoltet
uppfyllas påett lillfredsslällande säll genom den föreslagna lagens ultryckliga
anknyining lill 27 kap. 16 ;j rättegångsbalken på säll som redovisats ovan.
Härigenom krävs bl. a. t)eslut av domstol för lagens tillämpning i varje
särskill fall. En betydelsefull rätlssäkerheisgaranli ligger också däri au. på
grund av lagens lidsbegränsning, redan nästa års riksdag fäv tillfälle att
pröva lagens verkningar om fråga uppkommer om förlängning av giltighetstiden. I
sådant fall synes det erforderligl att i propostiiionen till ledning för
prövningen lämnas en redogörelse för de erfarenheter som vunnits av lagens
lillämpning. bl. a. huruvida den avsedda effekten uppnåiis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1.8 195S års motion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försia laguiskoltet (I LU 1958:20) hade 1958 all behandla en
motion. 11:355. i vilken föreslogs ulredning för all stärka
rällssäkerheisgarantierna för den enskilde i ärenden om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 motionen framhölls bl, a, all telefonavlyssning som
sirafiprocessudll tvångsmedel inte vara kringgärdat med tillfredsställande
rätlssäkerheisga-rantier och att tillskapandet av någon form av kontroll skulle
vara ägnat au förhindra rykiesspridning, som i skilda sammanhang framförts
offentiigt. Motionären erinrade om att ärenden av detta slag handlades av
ensamdomare och all det, motionären veterligt, aldrig förekommit all domstol
avslagil framslällning om telefonavlyssning. Som uppslag till reform framfördes
lunken all i ärenden om telefonavlyssning skulle förordnas en "olTenllig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försvarare", som - utan all den misslänkle
underrättades - skulle vid förhandling inför domslolen inom lyckta dörrar ta
slällning lill del föreliggande materialet och i övrigi anföra vad han aktade
nödigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollel inhämtade yttranden över motionen från RÅ och
Stockholms rådhusrätt saml beredde Sveriges advokalsamfund lillfålle au yiira
sig. Remissinstanserna inlog en i huvudsak negativ hållning lill förslagel,
särskilt vad gäller förslagel om olTenllig försvarare. Rådhusrätten anmärkie
all en låg avslagsfrekvens inte behöver innebära all besluianderälien uiövais
oiillfredsslällande. Det hade förekommil fall då rådhusrätten vid
framslällning om lillslånd till telefonavlyssning framfört synpunkler. som
föranlett åklagaren all alerta framställningen. Rådhusrätten fann bl, a,
därför inte skäl lill ändring i domförhelsreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådhusrätten ställde sig också avvisande till tanken på
offentlig försvarare och anförde i denna del:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning kommer lill användning, då del gäller
uppdagande av synnerligen grova broll. I fråga om avslöjande av brott mot
rikets säkerhel, torde telefonavlyssning vara ell av de vikiigasie hjälpmedel,
som slår lill buds. För all tvångsmedlet skall kunna få åsyftad verkan är det
av största vikl att i möjligaste mån hemlighålla den missiänkles namn och de
omsländigheler. på vilka misslanken grundas. Med hänsyn härlill böra
upplysningar i angivna avseenden icke lämnas lill slörre personkrels än som är
oundgängligen nödvändigl. Varie ulökning av denna krels lorde kunna medföra
fara för all effekliviieien av polismyndigheiens verksamhel för uppdagande av
broll skall komma all förringas eller renl av ominlelgöras. I deiia sammanhang
vill rådhusrällen erinra om besiämmelsen i 23 kap. 18 räiiegångsbalken, enligl
vilken en försvarare icke äger räll all laga del av vad vid förundersökningen
förekommil förrän lillfälle dänill kan lämnas ulan men för uiredningen. Av del
anförda framgår, all. däresi offeniliga försvarare skulle förordnas i ärenden
angående lelelbnavlyssning, del med nödvändighel måsle iakUagas. all lill
sådana försvarare ulse allenasl personer, som efler noggrann prövning befinnas
särskill pålitliga och i övrigi skickade lör uppgiften. Med hänsyn lill
ärendenas brådskande nalur måsie dylika försvarare vara alt tillgå över hela
landet utan nämnvärd tidsutdräkt. Del lorde möia svårigheter all för samtliga
uppkommande fall få lillgång lill sådana försvarare Enär försvararen på grund
av sekretessen icke skulle kunna inhämia upplysningar från den misslänkle eller
eljesi införskaffa ulredning uiöver den som åklagaren forebnngar. lorde
Rjrsvararens möjligheter all på ell mera effeklivi säll lillvaralaga den
missliinkles intressen vara begränsade. Även om försvararen lillerkändes räll
all iivcrklaga dom-slols beslul. lärer han på grund av vad nyss sagls icke
kunna mera ingående molivera sill överklagande. .Slulligen må anmärkas, all den
enskildes iniresse av skydd för förtroliga meddelanden måsle anses vara
jämförelsevis ringa i förhållande lill samhälleis intresse all hemlighålla
förhållanden, vilkas yppande skulle kunna förhindra eller äveniyra avslöjande
och beivrande av broll mol rikels säkerhel och annan farlig broilslig
verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rådhusrällen var däremoi positiv till en effektiv kontroll
av domstolarnas utövande av beslutanderätten i lelelbnavlyssningsärendcn, om
sädan koniroll skulle kunna vara ägnad all åtminstone i någon mån öka
Ibriroendcl för domsiolarnas verksamhel i dciia hiinseende. Som länkbara vägar
därvidlag nämnde rådhusrätten skyldighel för domslolen all - i vari läll vid
förlängning av meddelal lillslånd - lämna underrättelse om beslulel lill JK
eller JO och en moisvarande underräiielscskyldighci för åklagaren i förhållande
lill RÅ.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ ansåg all redan nu lorde finnas lillräckliga garantier
förden enskildes rättssäkerhet och all en utvidgad kontroll snarare borde
utövas av JO än av den lilliänkia offentiiga försvararen. Dennes befögenhel all
handla bakom sin huvudmans rygg skulle slå i strid med en försvarares allmänna
slällning och uppgifi och han skulle knappast utan samråd med den misslänkle
kunna effektivt la dennes inlressen lill vara,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett av RÅ införskaffat yttrande frän sialsåklagaren i
Siockholm hänförde sig denne lill cii från dåvarande sladsfiskalen Werner Ryhninger
infordrat yttrande, vari anfördes bl, a,:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonkontroll och [lersonövervakning eller s. k.
'skuggning" ulgöra de vikiigasie medlen för uppdagandel och bekämpandel av
illegal verksamhel. Båda komplettera varandra i hög grad. A ena sidan har genom
lelefonkonirollen eil llcnal farliga spionerifall kunnal avslöjas men
åandrasidan harfall förekommil, då genom dylik koniroll personer kunnal hell
rc-nivås från lill synes berälligade misslankar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Här i Siockholm, där de llesia lelefonkonirollärendena
förekomma, äro dessa le-lefonkoiiirollärenden föremål för lång och omsorgsfull
prövning, innan eu lillslånd meddelas. Polismyndigheten har Ibrsl all laga
slällning lill fallel. huruvida de lagliga förulsällningarna för en sådan
ivångsålgärd föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om så finnes vara fallel. upprällas en promemoria, .som
innefailar en uiförlig redogörelse för samiliga de skäl och omsländigheler.
varpå misslankarna mol personen i fråga grundas. Denna promemoria föredrages
därefier för den åklagare, som har alt handlägga dylika ärenden. Om han finner
de förebragla omsländighelerna bärande, överlämnar han ärendel lill rätten
jämte skriftlig framslällning om lelefonkonlroll Anses uiredningen icke
lillfyllesl. kan åklagaren eller rällen begära dess komplellering. Del iir
alliså ire inslanser. nämligen polismyndigheien. åklagaren och rällen. som
omsorgsfulll prövar cu dylikl ärende, innan del avgöres. Endasl i myckel
sällsynla fall av brådskande karaklär förekommer del. all åklagaren
inierimisliskl förordnar om lelefonkonlroll, i vilkel fall anmälan
ofördröjligen sker hos rällen. Självfallel är all polismyndigheien. åklagaren
och rällen lagligen äro skyldiga all vid handläggningen av dylik.i ärenden
lillvaralaga den enskildes inlressen lika väl som del allmännas. Då enligl
gällande lagslifining rällen uisatts som kontrollorgan beiräffande ifrågavarande
ivångsmedel, har därmed den biisla garanti skapats lor att jämväl den misstänktes
riiii och inlressen bliva beaktade och tillgodosedda. Dci finnes ingen
beräuigad anledning aniaga. all rällen vid sin kontroll i fråga om
lelefonavlyssningsärenden skulle vara mindre rigorös eller noggrann än vad
förhållandet är beiräffande övriga sinilTprocessuella ivångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>--- Förordnande av en särskild 'olTenllig försvarare'
eller medborgarrepreseiilanl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i varie lelefonkonirollärende skulle ~ oavseii vilken
yrkesgrupp dessa represenianler än utviilias - medföra au innehållet 1 dessa
ärenden så småningom skulle spridas inom en ganska slor personkrels. vilkel bl.
a. ur sekreiessynpunki misie anses högsl olämpligt All en och samma person
förordnades all permanent uppehålla lunkiionen som reprcsenlanl eller oficnilig
försvarare för de misslänkla synes mindre lämpligi. För närvarande handlägges
ifrågavarande ärenden av ire Ibrelriidare för rällsviisendel. All ulöka anlalel
med ynerligare en person lorde icke vara ägnal öka rällsäkerheien ulan snarare
ulgöra en belasining ur arbelssynpunkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Advokaisamfundel (dess yttrande återges i Tidskrifi för
Sveriges Advokatsamfund 1958 s. 187 O framhöll att som ovillkoriiga
föruisiiimingar för lelcfiinavlyssning alllid mäste krävas all någon skäligen
kunde misstänkas för brott och all lelefönavlyssning varav synnerlig vikl för
utredningen. Samfundet lörtsallc:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den största svagheten med de nu gällande reglerna ligger
enligl styrelsens mening<br>
i den bristfälliga konirollen över all de nyss nämnda förulsällningarna
verkligen är<br>
uppfyllda. Räliens prövning ulgör ell alllför briickligl skydd förden enskilde,
beroende<br>
därpå all rällen (i realiieien en domare) är nödsakad au laga siiillning lill
frågan<br>
ulan all parisförhandling ägl rum. dvs. ulan all frågan blivii belysl även från
den<br>
missiänkles sida. Del sagda har i alll väsenlligi sin lillämpning vare sig
räliens pröv<br>
ning a\ser en framslällning av åklagaren eller innebär en överprövning av eu av<br>
undersökningsledaren eller åklagaren redan fallal beslut. I båda fallen är del
i verk-<br>
ligheien uleslulande åklagarens redogörelse för saken som måsle läggas lill
grund<br>
för avgörandei. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då rällssäkerheien på förevarande område enligt slyrelsens
uppfallning icke kan anses omgärdad med erforderliga garanlier. anser siyrelsen
syftel med moiionen be-hjärlansvärl. och siyrelsen vill därför lillslyrka
molionärens förslag om ulredning. Vid en sådan ulredning bör främsl undersökas
möjlighelerna au genom någol redan befiniligl eller för ändamålei inrällal
organ åsladkomma en mera beiryggande koniroll över del ifrågavarande
ivångsmedleis användande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Däremoi avvisade samlundel länken på en "oficnilig
försvarare". En försvarare kan inle l;i siiillning lill missiankens siyrka
ulan all lå lillfälle all lala med den misslänkle, oeh om arrangemangei var
länkl som någol mer iin eu konirollorgan vore del inle förenligt med den
förlroendeslällning en försvarare iniar geniemol den misstänkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollel framhöll för sin del inledningsvis all
ensamdomarkompeiensen inle är någol som särskill utmärkte
idefonavlyssningsärendena utan aren allmän regel såviii avsåg
domslolskontrollen över de straffprocessuella tvångsmedlen. Beträffande förfarandet
i allmänhet gäller all den misslänkle och hans försvarare skall beredas
lillfålle all yttra sig i ärendel eller i varje fall få underrättelse om
ålgärden. En sådan ordning kunde inte upprätlhållas vid telefonavlyssning
eftersom syficl med ålgärden i så fall skulle förfelas. Av tvingande skäl hade
alltså avsleg fått göras från den eljest gällande ordningen. Den av motionären
anvisade uivägen all förordna "offentlig försvarare" ansåg ulskollel
föga ägnad all åsladkomma en bättre grundval för räliens avgörande, "I
själva verkei skulle försvararen komma all inlaga slällning av ell slags
kontrollorgan. Anordnande av kontroll å myndighets handhavande av offentliga
angelägenheler i den ordning som sålunda skisserats synes icke böra
ifrågakomma,"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskottet kommenterade även advokaisamfundeis tanke på all
genom någol redan befintligt eller för ändamålei inrällal organ åsladkomma en
mera betryggande kontroll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskoltet har svårt att se att myckel skulle vara all
vinna genom en sådan anordning, eftersom del ifrågasalle organei knappasl kunde
erhålla slörre underlag för sill bedömande än vad nu är fallel beiräffande
domslolen. Nalurliglvis kunde ell dylikt organ ges en stark sammansäilning,
evenluelii inkluderande medborgarrepresenianier - en lanke som lidigare
framföns men förkaslals - och en möjlighel vore också au föreskriva au i
domsiol skulle vid handläggning av dylika frågor silla nämnd. Ulskollel anser
emellenid för sin del skäl icke föreligga all Ibrelaga någon ändring I de
giillande konlrollanordningarna. Den nuvarande domstolsprövningen lorde
in-inncbära en lillräcklig garanti ur rättssäkerhetssynpunkt. Det bör också
erinras om jusiilieombudsmannens lillsynsvcrksamhel. som i väsenilig omfallning
är inriklad på domstolarnas och åklagarnas handhavande av de lagliga
möjlighelerna lill ingrepp i enskildas fri- och rältighcier. Tilläggas kan alt
ingen velat göra gällande all missbruk av handhavandet av lelefönavlyssning
förekommil.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ulskollel henisiällde därför all moiionen ime borde föranleda
någon riksdagens ålgärd. I en reservation framhölls bl. a. alt
domstolsprövningen av leleibnkonirollen grundas på ena partens redogörelse ulan
all saken - som regelmässigt annars sker - blir belyst iiven från motsidan.
Eftersom någon reprcsenlanl lorden misslänkle aldrig lår reda på tvångsåtgärden
blir ärendel från dennes sida aldrig överklagat Några prejudikai till ledning
för praxis tillskapas inie. Reservanicrna lillsiyrke ulredning i enlighel med
moiionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Riksdagen beslöt i enlighel med uiskoiieis hemsiällan. i
;indra kammaren dock försl efier voiering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1,9 Wennerströniqtfåren</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning spelade en viklig roll i de spaningar,
som ledde lill all Stig Wennersiröm avslöjades och 1964 dömdes för grovi
spioneri, I anledning av Wennerslrömalfiiren lillsalles 1963 dels en
undersökningskommission, vanligen kallad jurislkonimissionen i
Wennersiröm;ifiaren. dels en pariamenlarisk nämnd, Jurisikonmiissionen avgav i
april 1964 sill uilåiandelSOU 1964:15), Parlameniariska nämnden avgav samma mån;id
en rapport (SOU 1964:17). som i huvudsak innehåller en kronologisk redovisning
av vad som förekommil i ärendel. Nämnden hade också all överväga de
principiella riktlinjerna för handläggningen av säkerhetsfrågor. Denna del av
uppdraget fullbordades med utlåiandei (SOU 1968:4) Handläggningen av
säkerhels-frågor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Wennersiröm hade under andra världskrigel uppmärksammals
av säkerhetspolisen och ställts under lelefonkonlroll. Hösten 1958 blev
Wennersiröm på nyll akluell för säkerhetspolisen, Misslankarna mol honom
saniman-laliades i en s, k, lelefonkonlroltpromemoria (TK-promemorian) som
ui-gjorde grundvalen fören begäran om rättens lillslånd till telefonavlyssning.
Promemorian och den inledande handläggningen av ärendel från åklagarens och
domsiolens sida redovisas ingående av jurisikonmiissionen (SOU 1964:15 s,
45-50), Kommissionen kommenterar idelbnavlyssningsbesluiei. som meddelades i
november 1959 och kom all förlängas fram lill Wen-nersiröms anhållande i juni
1963, på följande säll:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Au lelefonkonirollen bedömdes vara av synnerlig vikl lör
uiredningen förefaller hell naiurligi. Såväl på höslcn 1959 som prakliskl lagei
hela liden diirefter var dei nämligen icke särskill myckel polisen kunde göra
för all föra uiredningen i Wen-nersirömärendel framål. Telefonkoniroll kunde
emellenid bliva lill god hjälp, även om del knappasl kunde förväntas, all vid
de avlyssnade telefonsamtalen någol skulle framkomma som direkt avslöjade
Wennersiröm; den kunde likväl anlagas ge ålskilliga upplysningar om honom „ ■
slorl vaiue för uiredningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiriiffande frågan om Wennersiröm var skäligen misstänkt
för spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet konstaterade kommissionen
(SOU 1964:15 s, 49 O all vad som upptagits i TK-promemorian, nn)i b;ikgrund av
vad som senare framkommit, prakliskl laget gcnonigiienile saknade egeni-lig
belydelse som bevis för aii Wennersiröm var skyldig. Enligl kommissionen
mtisie beaklas all "all bevisvärdcnng, ej minsl i cii fall som dci
förevarande, inrymmer ell subjektivt element. Resultatet av värderingen kan
därför, beroende på vem som verkställer den, ullalla olika ulan all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>man fördenskull kan siiga. all den ena slutsatsen är
riklig och den andra felaktig." Kommissionen fann del likväl
"synnerligen iveksami. om del i TK-promemorian åberopade bevismaierialei
verkligen kunde - iiven med en för Wennersiröm oförmånlig lolkning av
bedömningsspörsmålen - vid en objektiv prövning anses innefatta grund för
skälig misslanke mot honom." Enligl kommissionen lorde ock.så rådmannen
Curt Nordsiröm. som fallal rådhusrättens beslul, ha bedömt bevisfrägan som
iveks;im. Nordsiröm hade inför kommissionen anfört:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För all lagsiifiningen om lelefonkonlroll skall fylla sill
ändamål måsle man vara ganska frikoslig i lillämpningen och ej uppsiälla
alllför slora fordringar lör all bevilja lelefonkonlroll i misslänkla
spionerifall. Man måsle väga moi varandra å ena sidan de väsentliga allmänna
inlressen som slår på spel och å andni sidan den enskildes krav på personlig
iniegrilel. Då fråga är om grovt spioneri måsle i allmänhel anses all
samhälleis iniresse au avslöja den spioneriverksamhel. som niisslänkes pågå. är
så siori all i jämförelse härmed den enskildes iniresse all icke bliva ulsall
för lelefonkonlroll är alt belrakla som ganska ringa. I fallel Wennersiröm IJck
man vid bedömningen laga särskild hiinsyn lill all Wennersirijm genom sin
ställning hade möjlighel all komma över myckel hemligl malerial och au del
diirlor \ar synnerligen allvarligt om misslankarna mol hononi verkligen var
grundade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna ivcksamhel kvarstod iinnu våren 1962, då Nordsiriini
iitialal all del var osäkert om tillstånd lill avlyssning kunde meddelas i
Ibrisäiiningen (SOU 1964:15 s. 81). Ännu så sent som i december 1962 föranledde
en föredragning av då framkommet malerial inför utrikesministern Torslen
Nilsson denne lill den personliga rcfiexion all del var "anmärkningsvärt
all man på sä vaga grunder kunde råka ul för lelelbnavlyssning i del här
landel."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 sina synpunkler på spaningsarbelcl (SOU 1964:15 s. 106 f)
finner kommissionen all polisen ansell direkt övervakning prakliskl omöjlig
och därför varil hänvisad lill indirekl övervakning genom lelefönavlyssning.
Härigenom erhölls rika bidrag lill den person- och miljökänncdom som man
elTer-strävade Man fann bl. a. all Wennersiröm fiiiigl umgicks med utländska
militärattachéer, som missiänkles syssla med illegal underräiidscverksam-hei.
vilka kontakter dock kunde ha en naturlig förklaring. Man hatle inle nägon
regelbunden skuggning. Genom tdefonkonlrollen kunde man emellertid göra den
skuggning som förekom rationell oeh mindre personalkrävande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Parlameniariska nämnden redovisar i SOU 1968:4 ell
omläilande malerial om säkerheistiänsien och illegal underrättdseverksamhei i
Sverige och utomlands (s. 1.3-22). Ell särskill avsnitt (s. 35-44) ägnas ål
såkerheisunder-rälidsetiänsicri. Under rubriken Spaning (s. 37-41) redovisas
1952 års lag, den diskussion om denna som löljde i WennerslrömalTårens spår
saml nämndens slulsal.scr:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid WcnnerslrömalTärcns behandling i riksdagen och under
deballcn i samband därmed blev ivångsmcdelslagens beslämmelser Ibremål lor
diskussion Denn.i gällde närmasl sp(irsmålcl om det sakligl bcCogade i de
beslut om lelefonkonlroll som meddelats i fråga om Wennersiröm,
Ibrutsiillningarna all smidigl lillämpa beslulel på de olika Idefonapparaler
som han begagnade saml domsiolens möjligheler all skaffa sig ell lillräckligi
underlag för all bedöma del beriilligadc i en framsiiillning om telefonavlyssning
o. d.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en avvägning mellan stålens iniresse av en effekliv
broiisbekiimpning inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>IO3</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>säkcrhelssekiorn och den enskildes räll lill iniegrilel 1
fråga om individuella ingripanden linner nämnden all 1952 års lag på ell
godtagbart säll reglerar detta ömtåliga spörsmål. Nämnden har. särskill då del
gäller lelefonkonlroll. i viss ulslräckning granskal den prakliska
lillämpningen av 1952 års lag. Vad som därvid framkonmiii har ej givii
anledning till anmärkning. De ärenden som förekommer inlräffar huvudsakligen i
Stockholm, där de handlägges av en och samme domare. Vid .indra domstolar är
dylika ärenden mindre vanliga. Del kunde i och för sig vara önskwirl - särskill
för sekretessens skull och för vinnande av en enhetlig lillämpning ~ au alla
dessa ärenden handlades vid en och samma domsiol. varvid Stockholms rådhusräli
niirmasl skulle komma i fråga, eller vid ell fålal domstolar. Nämnden har
diskuterai spörsmålel om en sådan ceniralisering av domslolsbehandlingen av
säkerhelsärenden. men har ej funnii lillräckliga skäl all göra en hemsiällan i
della hänseende Särskill kan framhållas, all del lör uppnående av della syfte
vore nödvändigl au iindr.i rai-legångsbalkens lörumregler. Della kan synas vara
en alllför ingripande åigard lör de relalivi få ärenden, som dei här galler. En
annan beakiansviird synpunkl .ir. au säkerhelsärenden ej 1 något hänseende bör
handliiggas vid spccialdomsiol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Enban sell ur synpunkten av största möjliga elTckliviiei i
säkerhetspolisens spa-ningsvcrksamhel kunde väl länkas vissa jusleringar i
Ivångsmedelskigen Så skulle del lill exempel ur denna synpunkl innebära
belydande fördelar, om lelefonkonlroll kunde medgivas redan då misslanke
förelåg om sådani broll som avses i 1952 års lag. Enligl gällande lag fordras
all denna misslanke av.ser \iss person och konirollen kan ' såsom ovan närmare
angivils - endasl riklas mol denna persons lelefonsamlal. En på anlyll säll
ulvidgad lelefonkonlroll skulle med hiinsyn till vad som är kiinl om den
säkerhelshoiande verksamhetens viigar och meiodcr hiir i landel underiäiia förhindrandet
av illegal underrällelseverksamhel. Den för niirvarandc gällande lagregleringen
har dock den uppenbara fördelen au den innehåller en besiiimd a\-griinsning av
de fall då konirollen får anviindas" försl då misslanken nån såtl.in
111-lensilel all den kan hänföras lill viss person lliiri ligger en garanti mol
missbruk av telefonavlyssning, som man icke ens för en så viklig
spaningsverksamhel som den förevarande bör avslå ifrån. - Nämndens
överviiganden i fråga om leleibnkonirollen har ej len till förslag om ändring
i gällande beslämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1,10 Senare diskussion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med all 1969 års lag lörliingdes 1970 viiekies
likalydande motioner (1:232 och 11:271), i vilka hemsiålldes om en lullsliindig
översyn av le-lefonavlyssningsbesiämmdserna och förslag lill former för
pariamenlarisk insyn och koniroll i fråga om polisens lillämpning,
Moiioniirerna anförde bl. a. ;ill behovei av pariamenlarisk insyn och koniroll.
som i frågaom \9>2 års lag kan Ibrekomma i efierhand genom de
parlameniariska led:ini(iieriia i RPS. borde löreligga ock.så i andr;i fall av
lelelbnavlyssning. En sådan ins> n borde enligl motionärerna kunna anordnas
uuiii all polisverksamheien ytterligare kompliceras eller sckrelcs.sen
eftersatts och ges lornien av retlovisningar i efierhand med bevarande av
tliskreiionen i personfrågor, Remissinsianserna var i huvudsak negativa lill
motionerna. På ulskoiicls henisiiillan (I LU 1970:46 s, </span><span
lang=EN-US style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1) avslog riksdagen motionerna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kravei på översyn av beslämmelserna åicrkom emellertid i
sambanti med riksdagsbehandlingen av lerrorisilagen 1973. Ulskollel. denna gång
jusii-lieulskoiiei (JuU 1973:18 s. 20-22). fann, .som framgår av ulredningens
direktiv (se 1,1). all den successiva ulökningen av
lelefonavlyssningsmiij-liuhelcrna motiverade en samlad översvn av kmsiifininuen
oeh dess till-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lämpning. Riksdagen beslöl au ge Kungl, Maj:i lill känna
vad ulskollel anfört (rskr 1973:121),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Gällande rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om telefonavlyssning som slralTprocessudll
tvångsmedel återfinns i 27 kap. 16 § RB, i 5 och 6 §§ 1952 års lag samt i 1969
års lag. Den centrala bestämmelsen är 27 kap. 16 § RB, Innebörden av 1952 och
1969 års lagar är all vid de typer av brott, som där avses, telefonavlyssning
tilläts vid förundersökning rörande lindrigare brott än enligt 27 kap, 16 § RB,
TiUståndstiden är dessutom längre. Härutöver tillkommer i 1952 års lag en
möjlighet för undersökningsledaren eller åklagaren all inierimisliskl förordna
om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2,1 27 kap. 16§ RB</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den grundläggande bestämmelsen om telefonavlyssning, 27
kap. 16 § RB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan någon skäligen misstänkas för broll, lör vilkel ej är
stadgat lindrigare straff än fängelse i två år, och finnes del vara av
synnerlig vikt för utredningen, all undersökningsledaren eller åklagaren
erhåller del av samlal till och från telefonapparat, som innehaves av den
misstänkte eller eljesi kan anlagas komma all begagnas av honom, äge rällen
meddela lillslånd lill deras avhörande. Fråga därom må upplagas allenasl på
yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsiånd skall meddelas all gälla viss lid, högsl en
vecka, från den dag, då lillslåndei delgavs lelefonansialtens föreståndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om granskning av uppteckning, som ägt rum vid samtals
avhörande, äge vad i 12 första Slyckel sladgals om undersökning och granskning
av enskild handling motsvarande lillämpning. I den mån uppteckningen innehåller
något, som ej är av belydelse för uiredningen, skall den efter granskningen
omedelbart förslöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minimistraff fängelse i två år</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning enligt RB är tilläten endasl beiräffande
särskill grova brott. Förundersökningen skall avse ett broll för vilkel
minimistraffet är fängelse i två år eller däröver. Vilka brolt som härvid kan
komma i fråga redovisas i bilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anknytningen lill minimistraffet två års fängelse
överensstämmer med andra regler i RB, som syftar lill att skydda förtroliga
meddelanden (jfi" 3,3,4), 1 27 kap 2 § andra punkien RB förutsätts brott
av denna svårhetsgrad för beslag av skriftliga meddelanden mellan den
misstänkte och honom närslående, I 36 kap, 5 § fjärde slycket RB anges
likaledes minimistraffet fängelse i två år för att den lystnadsplikt, som kan
åvila advokater, läkare och liknande befattningshavare, skall få genombrytas
vid vittnesförhör inför domstol; dock får tystnadsplikten för försvarare aldrig
brytas. 1 RB:s systemalik finns överhuvudtagel inte nägon högre svårhetsgrad.
Den närmast kommande lägre svårhetsgraden är brott, för vilket är stadgat
fängelse i ett är eller däröver. Denna kategori, som således anknyter till
strafRatitudens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>övre gräns, omfattar huvudparten av de broll, som uppläs i
BrB, Någol högre minimistraff än fängelse i ivå är som förutsättning för viss
ålgärd anges inte heller i övrigi i svensk rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skälig misslanke</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt telefonavlyssning skall få tillgripas förutsätts
vidare alt förundersökningen nätt det stadium då någon blivit skäligen
misstänkt fördel grova brottet. Som framgått av den tidigare redogörelsen (3,3)
är begreppel skälig misslanke i fiera fall en förutsättning för användandet av
tvångsmedel. Skälig misstanke krävs således för anhållande, reseförbud,
kvarstad, skingringsförbud och kroppsbesiktning, Mol den som är skäligen
misstänkt ges även vidgade möjligheter till husrannsakan och kroppsvisitation.
Skälig misslanke mol nägon förutsätts vidare enligt 23 kap, 18 § RB för att man
i samband med förhör skall vara skyldig all underrätta honom om misslanken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som egenlligen åsyftas med uttrycket skälig misslanke
är inle närmare redovisat i RB:s förarbeten, Beiräffande kravei på sannolika
skäl för häktning uttalade PLB (SOU 1938:44 s, 297 f):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde inte vara möjligt alt genom en fast regel
närmare ange vad som är att anse som sannolika skäl; frågan härom mäste bedömas
efter omständigheterna i varie särskilt fall, Tydligl är, alt förefintligheien
av skäl. som leda lill misslanke mot viss person, ej är tillräcklig anledning
alt häkta honom. A andra sidan behöva skälen ej vara så slarka alt en fällande
dom kan grundas därå. Men de föreliggande omständigheterna mäste vara sädana,
att de vid en objektiv bedömning komma misslanken all framstå som berättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som anförts om svårighelen att ange innebörden av
uttrycket sannolika skäl har lillämpning ocksä pä uttrycket skälig misslanke.
Gärde (s, 310 0 framhäller att denna grad av misstanke är starkare än vad som
innefattas med att någon kan misstänkas för brottet men inle uppgår lill vad
som avses med sannolika skäl, Ekelöf (Rättegång 5, 1972, s, 86) anser alt
bevisstyrkan skall kunna jämföras med ultrycket "antagligt". Att del
ofla är svårt att fastställa gränsen för skälig misslanke och att all bevisvärdering
inrymmerett subjektivt element framhölls av jurisikommissionen i
Wennerströmaffären (se 3,4,9),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Synnerlig vikl för uiredningen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom brotl av viss svårhetsgrad och misslanke av viss
siyrka fordras att telefonavlyssning är av synneriig vikt för utredningen. Vad
som avses med synnerlig vikt för utredningen är inte närmare utvecklat i
förarbetena. 11, ex. 27 kap. 1 § RB används uttrycket "betydelse för
utredning om brott". Att telefonavlyssning i åtskilliga fall uppfyller
kravei att vara av belydelse för utredningen är uppenbart. Orden
"synnerlig vikl" ullrycker emellertid en förstärkning. Av förarbetena
framgår all lelelbnavlyssning belrakias som ett sä ingripande och extraordinärt
tvångsmedel all del inte bör få lillgripas om del skäligen kan begäras alt
uiredningen bedrivs efter andra linjer. Kravei på synneriig vikt för
utredningen lorde inie böra uppfaiuis så. alt vad som kan komma fram genom
avlyssningen skall vara direkl av-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>sl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>jande och leda lill omedelbart f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llande bevisning. Denna sluisais st</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mmer </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>verens med
den bed</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mning som gjordes av
jurisikommissionen i Wen-nersir</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>malTaren (se
3.4.9). Kommissionen, som st</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llde sig
tveksam till graden av misslanke. hysie ingen ivekan om </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ig</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rdens
riktighet fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>n uired-ningssynpunki. Kommissionen
framh</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ll all polisen p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> grund av Wenner-sir</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ms arbeisf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rh</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>llanden oeh vaksamhel mol </span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vervaknings</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ig</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rder ans</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>g sig h</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nvisad
lill den indirekia form av </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vervakning
som lelelbnavlyssning innebar. Man fick h</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rigenom
rika bidrag lill den efiersir</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vade person-
och milj</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kiinnedomen samt kunde inrikia den
direkla </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vervakningen, skuggningen, p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> tidpunkter d</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>
denna bed</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mdes s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rskill erforderlig och betlriva den raiionelli och
med mindre insalser av personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavl>ssning kan p</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>verka f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kningen p</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>olika
s</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ll. .</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>lg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rden kan frambringa bevisning, som </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r direkl tallande f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r den missl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkle. Den kan emellenid ocks</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> ha en mera indirekl verkan. Genom avl>ssning l</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r man upplysningar som man annars ivingas s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ka p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> annal s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ll eller ej alls kan l</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'> fram. H</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rigenom kan </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>lg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rden vara
resursbesparande. Della g</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ller bl a. om man kan undvika den
mycket personalkr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>vande och vanskliga spaningsform
som fortl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>pande skuggning ulg</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r och i st</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>llet
v</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lja ul lillf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llen n</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
skuggning kan anlas ge resultat. Telefonavlyssning </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r ocks</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>i
regel en mera skyddad spaningsform. Utredningen kan s</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>lunda f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ras
fram</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>l utan att man avsl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>jar misstankarna f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r den misst</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkte och personer i hans bekantskapskrets.
En resursbesparingseffekl </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r ocks</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> all tdefonkonlrollen i m</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nga fall torde kunna leda lill ett snabbare klarl</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ggande av om misstankarna </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r befogade och om del finns sk</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>l all forts</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tta
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>I uiliindska iclotonavlyssningsregler (se 8,4 oeh 8.6)
Ibreskrivsali </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>lg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rden f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r vidlas "om utforskande av
sakf</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rh</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>llandena p</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'> annat siiii </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r utsiktsl</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>st
eller v</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>sentligt f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rsv</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rat" (V</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>silyskland)eller "om normala spanings</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tg</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rder har f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>rs</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>kts eller
misslyckats eller kan befaras misslyckas eller vara alllf</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r farliga" (USA). I princip lorde uttrycket
"synnerlig vikt f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r utredningen" i 27 kap. 16 ij
RB j</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>mte den ovann</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>mnda betydelsen f</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r
f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>runders</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>kningen innefatta della krav p</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'> alt enbart konventionell spaning framst</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r som meningsl</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>s.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Del vill synas som om man vid lillkomslen av reglerna i RB
hade r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>knal med att telefonavlyssningen
skulle leda lill mera direkta avsl</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>janden.
Till st</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>d f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r della antagande kan </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>beropas
betonandet av att </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tg</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rden vidtas utan den misst</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nktes
k</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nnedom, Della hindrar emellertid
inte all den vidare inneb</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rd av uliryckei synnerlig vikl som
h</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r har utvecklats </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>renlig med
lagstiftningens ordalag och m</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ls</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ttning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Vilka samlal f</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></i><i><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r avlyssnas?</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrummet f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ruts</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>tter alt n</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gon
skall vara sk</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ligen misst</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nkt f</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>r visst allvarligt
brott och att del skall vara av synnerlig vikl f</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>r utredningen all samtal lill eller fr</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>n telefonapparat, som innehas eller eljest kan antas begagnas av den
mi,ssl</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nkle, f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r avlyssnas av de brottsutredande myndigheterna.
Innan fr</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gan om vilka samlal som f</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r avlyssnas n</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>rmare
utvecklas synes det </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ndam</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>lsenligt att i dettasammanhang n</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gol
ber</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ö</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ra vissa allm</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>nna fr</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>gesi</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>llningar ang</span><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ende
</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ig</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>rdens r</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>ttsliga nalur.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>IO7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den juridiska litteraturen räknas telefonavlyssning till
de reella tvångsmedlen. Avlyssningens objekt kan uppfattas antingen som den
telefonapparat som man indirekt sätter sig i besittning av genom avlyssningen
eller som de samlal som utväxlas på telefonapparaten. Förutsättningen alt någon
skall vara skäligen misstänkt och all tillståndet skall avse telefoner med
starkare eller svagare anknyining till den misstänkte innebär enligl detta
resonemang inte att tvångsmedlet övergår till att bli personellt utan fungerar
endasl som spärr oeh styrmedel, Uiredningen skall ha nån viss nivå oeh
avlyssningen inriktas på vissa komprometterade apparaier, vilk;is avlyssnande
kan anlas vara särskill värdefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att telefonavlyssningen regleras i RB:s beslagskapiiel
medför inie all man skall jämställa telefonavlyssning med t)eslag, vare sig av
apparaten eller av samtalen. Själva tillståndet kan närmast jämföras med
husrannsakan, som lillåier polisen all gå in pä ell eljesi förbjudet område för
aii söka föremål som kan las i beslag eller för ati i övrigi utröna
omsländigheler av belydelse för utredningen. Polisen fär härvid lillgång till
en mängd föremål eller informationer, varav ofta endasl en mindre del har
betydelse lor utredningen. Liksom man vid husrannsakan lar vissa Ibremål i
beslag gallrar man vid telefonavlyssningen bort betydelselösa samlal och
bevarar endasl uppteckningarna av samtal som har belydelse för utredningen. Om
man så vill kan man dock säga all dessa samtal las i beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del är viktigt att minnas denna sammansatta funktion hos
ett avlyss-ningstillständ, Å ena sidan tillåts avlyssning av samtal på viss
lelefon, å andra sidan (år uppteckningarna av samtalen bevaras endast i den mån
de är av betydelse för utredningen. En sådan uppdelning ligger delvis i sakens
natur eftersom del är svårt alt i praktiken begränsa ålgärden till de
betydelsefulla samtalen. Häri finns en påtaglig likhet med kvarhållande av
försändelse enligt 27 kap, 9 § RB i förening med beslag, särskilt då del gäller
brev och andra försändelser, som kan innehålla förtroliga meddelanden.
Likheterna gör alt sistnämnda spörsmål förtiänar alt särskill uppmärksammas.
Del behandlas därför i eu särskill avsnill (9.10)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beröringspunkterna med andra reella ivångsmedel
undanskymmer dock inte alt telefonavlyssning i många stycken är en udda
rättsfigur. 27 kap. 16 ij RB innehåller regler som innefattar motsvarigheter
till beslag, kvarhållande av försändelse och husrannsakan. Men någon
fullsländig överensslämmelse fördigger dock uppenbariigen inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I själva lagtexten finns ingen begränsning av avlyssningen
lill .samtal, i vilka den misstänkte själv deltar, I uttrycket "som eljest
kan anlagas begagnas" ligger inte heller någoi krav pä att del
huvudsakligen skall vara den misstänkte som använder telefonen. Detta kan synas
lyda pä all avsikten är all åtkomma även utomståendes samtal. Stadgandet torde
emellertid ha lill ulgångspunkl behovet all avlyssna den mi.sslänkes samlal.
Tillståndet skall avse apparater med anknytning till den misstiinkte. Om
utgångspunkten varit en annan än den nämnda skulle en sådan anknyining inte ha
varil motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ovan anförda uppfattningen har ocksä stöd i
förarbelena. Sålunda inledde PLB sin motivering av 27 kap, 16 <} RB pä
följande .sätt (SOU 1938:44 s. 327);</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utredningen om brott kan stundom vara av vikt, alt den
som verkställer förundersökningen äger möjlighet all taga del av telefonsamtal
mellan den misstänkte och annan. 1 gällande lag saknas bestämmelser härom, och
för lillslånd till avhörande av sådana samtal torde erfordras Kungl. Maj:ts
beslul i varie särskilt fall. Det synes lämpligt, all i samband med en
fullständig reglering av förundersökningen och tvångsmedlen bestämmelser i
deiui hänseende upplagas i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den principiella begränsningen lill den misstänktes
telefonsamtal återkommeri senare sammanhang. 1 förarbetena lill 1939 ärs lag
(1939 års urtima riksdag, prop, nr 3 s, 10 samt 18 O utgick man från alt PLB:s
förslag åsyftade avlyssning av misstänkt persons samtal, Förarbelena lill 1952
ärs lag innehäller däremoi inte nägra uttalanden som gär uiöver lagens
ordalydelse eller innebär en begränsning till den misstänktes telefonsamtal.
Detta kan sammanhänga med att den egentliga erfarenheten av telefonkontroll
gällde den vittgående 140 ärs lag, i vilken den personliga anknytningen, ja
rent av anknytningen till misslanke om visst brotl, saknades. Möjligen kan dock
ett departementschefsuttalande tas till intäkt för att man även 1952 uppfattade
telefonavlyssningen som riktad mot den misstänktes egna samlal. Uttalandet
avsåg ett förslag om telefonkontroll riktad mot apparai som inle innehas eller
kan antas begagnas av den misstänkte. Departementschefen anförde (prop, 1952:22
s, 47) att den föreslagna utvidgningen "möjligen kan sägas slå i linje med
principerna för reglerna om beslag och husrannsakan, vilka tvångsmedel kunna
drabba annan än den misstänkte, men synes ändock, med hänsyn lill del
allvariiga ingrepp i privatlivet som telefonkontroll utgör, ej böra
ifrågakomma under nuvarande förhållanden", Pariamentariska nämnden i
Wennersirömaffaren förklarade (SOU 1968:4 s, 40) att telefonkontroll
förutsätter misstanke mot viss person och att kontrollen endast kan riklas mot
denna persons samtal. Även vid tillkomsten av 1969 års lag förekom indirekta
uttalanden som pekar på att avlyssningen uppfattats som avseende endast den
misstänktes samtal. Departementschefen lalar således om att "det i
praktiken inle är fråga om någon stor grupp av misstänkta som skulle bli
föremål för telefonavlyssning" (prop. 1969:5 s. 6). Alt döma av den
telefonavlyssningsdebatt som förekommit sommaren 1975 delas uppfattningen att
endast den misstänktes egna samlal är tillåtna för avlyssning av åtskilliga
seriösa bedömare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svårigheterna att begränsa avlyssningen lill vissa samlal
medför emellertid all även samlal, i vilka den misslänkle ej dellar, kan komma
att avhöras. Ett belysande fall är del samtal mellan en person tillhörande
familjen Wennersiröm och en bekant vari avslöjades all Wennersiröm förfogade
över en radiosändare, som han omgav med slor hemligheisfullhet, I den prakliska
tillämpningen torde samtal av detta slag, om de har betydelse för den pågående
förundersökningen, upptecknas och beaklas, Frägan om uinyitiande av sädan
information, vare sig denna är hänförlig lill den akluella förundersökningen
eller inte, las upp lill särskild behandling i ulredningens allmänna
överväganden (9,8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestiitanderällen m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fråga om tillstånd till telefonavlyssning för upptas
endast pä yrkande av undersökningsledaren eller åklagaren. Denna passus
innebären begräns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning som hindrar målsäganden från att använda
tvångsmedlet. Avsikten är alltså inte ati utsträcka behörigheten frän åklagaren
lill förundersöknings-ledaren. När det blir fråga om att begära
telefonavlyssning har emellertid enligl 23 kap, 3 § RB och RÅ:s cirkulär A 23
åklagaren regelmässigt inträtt som förundersökningsledare. Begreppen
undersökningsledare och åklagare sammanfaller därför i praktiken,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RB tillåter ingen interimistisk beslutanderätt för
åklagare ellerannan, Endasl rällen kan enligl RB förordna om
lelefönavlyssning. Rätten är därvid beslutför med en lagfaren domare (I kap. 3
i; RB). Beslutanderätten är inle koncentrerad till viss domstol utan följer de
allmänna forumreglerna i 19 kap, RB (19 kap, I2§RB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhei med andra rättens beslul under förundersökningen
räknas tillstånd till telefonavlyssning som ett beslut under rättegången, mot
vilket lalan skall föras särskill enligt 49 kap, 4 § försia stycket 6, RB,
Särskild talan förs genom besvär i hovrätten. Enligt 52 kap, 1 § RB skall besvärsliden.
som är tvä veckor, räknas från den dag dä klaganden erhöll del av beslulel
såvida inle beslulel meddelais vid sammanlräde för förhandling. Har beslulel
meddelats vid förhandling räknas besvärstiden från dagen för beslulel. Beslutet
går enligl 30 kap, 12 § RB genasi i verkställighet. Hovrätten kan i avbidan pä
slutligt avgörande såväl inhibera medgivet tillstånd som bevilja en ansökan som
avslagits. På grund av den sekretess som under förundersökning iakttas
gentemot den misslänkle torde en fulllbljdsråii i pr;ik-liken endasl kunna
utövas av åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon annan begränsning än de allmänna reglerna om
prövningstillstånd gäller inte för överklagande av hovrällens beslul lill
högsla domslolen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillsiåndsiiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiUståndstiden enligt RB är en vecka frän den dag då
lillslåndei delgavs lelefonansialtens föreståndare. Eftersom delgivningen av
beslulel inie ankommer på domstolen innebär detta att det är åklagaren eller
undersökningsledaren .som avgör vid vilken tidpunkt ett meddelal tillstånd
skall bötia Ulnyltias, All avlyssningen påböoas så snart som möjligt ligger i
regel i polisens iniresse, Efiersom tillståndsgivningen sker utifrån
utredningslägel en viss dag bör någon fördröjning av delgivningen
överhuvudtaget inte komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreligger behov av förlängning av den bestiinida liden
kan nyll lillsiåntl meddelas (SOU 1938:44 s, 327). .\\i deiia många gånger är
lallei lorde ha Slån klart också för RB:s upphovsmiin. Den begråns:ide
tillsiåndsiiden lorde därför - uiöver hänsynen lill ivångsmedleis ingripande
nalur - motiveras med au den ger rätten möjlighel all genom sin makt över
lillsiåntlsgivningen lillse alt förundersökningen bedrivs snabbi och energiskl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,4vlvssnantle. uppleckning och gransknliii;</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förarbelena framhålls alt del inte kan krävas att undersiikningsledaren
eller åklagaren personligen skall avlyssna alla samlal. Själva avlyssnandei för
därför anförtros ål polisman eller tdetiänsteman (SOU 1938:44 s. 327).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del förulsäiis alt samtalen därvid upptecknas. Uppteckning
lorde i första hand ha avsett stenografiska anteckningar men lär få omfalla
även de numera gängse fonetiska upptagningarna, varifrån utskrifter görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hänvisningen till 27 kap. 12 § första stycket RB innebär
att uppteckningen inle får granskas av annan är rällen, undersökningsledaren
eller åklagaren. Sakkunnig eller annan, som anlilas för uiredningen angående
brottet eller eljesi därvid hörs, för dock efier anvisning av någon av
nyssnämnda myndigheler granska uppteckningen. I förarbetena (prop. 1942:5 s,
210 och 509) omnämns särskill möjlighelen av chiffermeddelanden som skäl för
alt un-dersökningsräiien ulslräcks lill andra än rälten, undersökningsledaren
och åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppteckning som är tietyddsdös för utredningen skall
genast förstöras. Denna föreskrift omfallar såväl bandupptagningar som
bandutskrifter. Någon yttersta gräns för hur länge uppteckningar som är av
tietyddse för utredningen fär bevaras är däremot inle angiven utan följer vad
som i allmänhet gäller beiräffande förundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den misstänktes och hans försvarares räll all la del av
uppleckningar som har bedömts ha belydelse för uiredningen och därför har
bevarals regleras inie i 27 kap, RB ulan följer de allmänna reglerna om
förundersökning i 23 kap. RB. Den misslänkle och försvararen har således enligl
23 kap. 18 ij RB. i den män del kan ske ulan men för uiredningen, räll all la
kännedom om vad som förekommil vid förundersökningen och ålal får inie väckas
ulan all så har skell. All denna granskningsräil vid slörre utredningar är
inskränkt lill uppleckningar som har betydelse för den i del enskilda fallel
misslänkle lorde ligga i sakens nalur. Ett annal bedömningssäii skulle innebära
ell ingrepp i andra missiänkias personliga iniegrilel. Rällen all ta del av
undersökningen torde i prakliken utövas genom granskning av del
förundersökningsprolokoll. som den misslänkle enligl 23 kap. 21 ij RB har räll
all erhålla så snart ålal beslulas. Protokollet skall uppta alll som förekommil
av belydelse för uiredningen. Polisens sirävan all åstadkomma bevisning i annan
form och åklagarnas praxis all inle åberopa idefonav-lyssningsmaierial i
rättegång kan medföra att uppteckningarna på della stadium inte längre har
någon betydelse för uiredningen oeh därför inte uppläs i proiokollel. Enligl 20
i; FUK synes dock beslul och uppgifter rörande del faktum att telefonavlyssning
överhuvudtaget förekommil böra framgå av protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alt reglerna om granskning av förundersökningsmaterialet i
praktiken begränsas av all den misstänkte inte förrän han hörs som skäligen misstänkt
behöver delges den mol honom rikiade misstanken har berörts i del föregående
(3.2).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2.2 1952 års lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens lillänipnlngsnmråde</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1952 års lag, som av.ser även andra Ivångsmedel än
lelelbnavlyssning, är uppbyggd på så säll all i I tj anges lagens
tillämpningsområde oeh i 2-6 tjtj meddelas regler om ulvidgatlc miijlighcicr
all använda ivångsmedel inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lagens tillämpningsområde. Bestämmelserna om
telefonavlyssning återfinns i 5 och 6 Ijij,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen skall tillämpas vid förundersökning angående vissa
broll mol rikels yttre eller inre säkerhel saml vissa allmänfarliga broll,
Lagen äger således enligt I § lillämpning beiräffande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mordbrand (ii kap, I § BrB), grov
mordbrand (\3 kap, 2 § BrB), allmänjariig ödeläggdse (13 kap, 3 ij BrB),
kapning av luftläriyg och liif fartssabotage (13 kap, 5 a ij BrB), om gärningen
innefattar sabotage (13 kap, 4 tj BrB);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>sabotage, grovt sabotage(12 kap, 5
§ BrB), uppror (\% kap, I § BrB), väpnat hot mol laga ordning (18 kap, 3§ BrB),
olovlig kåiverksamhei (18 kap, 4 § BrB), högförräderi (19 kap, I § BrB),
kiigsanstiflan (19 kap, 2 § BrB), s/7/o/?c/7(l9kap, 5 tj BrB),grovt spioneri
(\9 kap, 6 § BrB),obehörig befattning med hemlig uppgift (19 kap, 7§ första
slyckel BrB), olovlig underrättelseverksamhet (19 kap, 9 ij BrB) och tagande
av utländskt understöd (19 kap, I3t; BrB);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mord, dråp, misshandel, grov
misshandel (3 kap. I, 2, 4 och 5 §§ BrB), människorov, olaga frihetsberövande,
försällande i nödläge saml olaga lvång(4 kap 1 §§ BrB), om gärningen innebär
förgripelse mol Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mol den som i
egenskap av riksföreståndare fullgör statschefens uppgifier (s, k,
majesiätsförbiy-telser):</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>försök, förberedelse eWer stämpling
till ovannämnda brotl, om sådan gär-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning är straffbelagd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera av de uppräknade brotten är i och för sig av sådan
grovhet all de på grund av minimislraffregeln faller in under RB:s
idefonavlyssningsbestäm-melser, Slraffminimum under två års fängelse har dock
följande broll, nämligen sabotage (fängelse i högsl fyra år), kapning av
luftfartyg och luftfarts-sabotage (fängelse i högsl fyra är för normalbroiiel),
olovlig kårverksamhet (böler eller fängelse i högsl två är), spioneri(fangeise
i högsl sex år), obehörig befattning med hemlig uppgift (böler eller fängelse i
högsl två år), olovlig underrällelseverksamhel (böler eller fängelse i högsl
två år) saml tagande av utländskt understöd (fängelse i högsl tvä år). Av de s.
k. majesiäisförbry-telserna kan straffet för misshandel, grov misshandel, olaga
frihetsberövande. försätiande i nödläge saml olaga tvång sältas lägre än
fängelse i tvä år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillämpningen av idefonavlyssningsbesiämmdserna utvidgas i
förhållande lill RB iiven genom all broiisformerna försök, förberedelse och
stämpling omfattas av beslämmelserna. För försök, förberedelse oeh siämpling
lill broll gäller nämligen inle de för del fullbordade broiiei giillande
minimi-,slrarfön (se 23 kap, I och 2 tj>J BrB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I belänkandel (Ds Ju 1975:16) Spioneribrottel m, m, har en
särskill tillkallad uircdningsman föreslagii vissa ändringar i 19 kap, BrB, 1
spioneribrollet ulmönsiras del indirekia uppsåtet all gå främmande makl
tillhanda. Brottet obehörig befallning med hemlig uppgift omkonslrueras för au
bl, a, avse sådana fall som nu täcks av spionerisladgandel. Dessa fall skall
omfattas av en särskild slrafföesiämmdse, enligl vilken för grov obehörig
befallning med hemlig uppgift skall kunna dömas lill fängelse upp lill fyra år,
Broiiei olovlig underrättdseverksamhei uppdelas på två brottstyper. Nuvarande 19
kap 9 i; försia slyckel BrB omformas så all även här direkl uppsåt all lill-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>112</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handagå
främmande makl skall föreligga. Bestämmelsen upptas i 19 kap, 10 i; BrB. 1 19
kap. 11 tj BrB upptas det innehållsmässigt oförändrade andra styckei av 19 kap.
9 ;j BrB (s. k. fiyktingspionage). Denna form av olovlig
underrättelseverksamhet omrubriceras lill olovlig personspaning, Strafföeslämmelsen
mol lagande av utländskt understöd föresläs upphävd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av att ell nyll sladgande införs om grov obehörig befallning med
hemlig uppgift, nuvarande 19 kap, 9 ij BrB uppdelas på tvä beslämmelser saml
19kap. 13 tjBrBupphävsföresläsändringari 1952ärslag, Ändringarnain-nebär ingen
utvidgning av lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1952
års lag innebär väsentligen en lagsliftning som på basis av grund-bestämmdsen i
27 kap, 16 § RB vidgar möjlighelerna till avlyssning och dessulom tillåter
vissa andra åigärder beiräffande telefon som har anknytning till den
misstänkte. Beträffande kravet på uiredningsinlresse, misstankens siyrka,
apparatens anknytning till den misslänkle, talerätl saml granskning och
förstöring av uppleckning gäller vad som sagls beiräffande 27 kap, 16 § RB,
Till närmare granskning las därför här upp endasl vissa punkler, som innehåller
en avvikande reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
enligl 27 kap, 16 § RB får tillåtas vid förundersökning rörande de brotl som
nämns i I § 1952 års lag även om minimistraffet för broiiei understiger
fängelse i ivå är,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiöver
avlyssning kan - under samma förulsällningar som gäller för avlyssning -
tillstånd lämnas till att telefonsamtal inställs eller fördröjs, att
telefonapparat avslängs för samlal samt att uppgifl frän lelefonanstalt lämnas
å samlal som expedierats eller beställts lill och från telefonapparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Giltighetstiden
för tillsländ lill avlyssning eller ålgärd som nyss nämnts utsträcks till en
månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
skall i enlighel med RB i princip meddelas av rälten. Kan del befaras all
inhämtande av räliens lillslånd skulle medföra sådan lidsutdräkl eller annan
olägenhet som är av väsentlig betydelse för utredningen får dock förordnande om
åtgärden meddelas av undersökningsledaren eller åklagaren. Om så har skett
skall skriftlig anmälan därom, med angivande av skälen, ofördröjligen göras hos
rällen, som skyndsamt skall pröva ärendet. Finner rätlen all förordnandei inle
bör äga bestånd skall rätten upphäva förordnandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Beslulanderäii
för undersöknlngsledare och åklagare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
mest anmärkningsvärda avvikelsen - bortsett från utvidgningen med avseende å
brolien - är undersökningsledarens och åklagarens rätt att inteni-misliski
förordna om avlyssning. Denna möjlighel finns endasl i 1952 års lag och har
motiverats med all inhämtande av rättens förhandstillstånd under vissa
förhållanden innebär omgång och lidsutdräkl som kan försvåra utredningsresultatet,
1 sådana fall där ett snabbt ingripande är av nöden för alt icke
utredningsresultatet skall äventyras borde därför beslutanderätten anförtros</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undcrsökningsledaren
eller åklagaren (prop, 1952:22 s, 24), Av remissinstanserna synes endasl
advokatsamfundet ha motsatt sig della under hänvisning lill au det saknas
regler om all den misstänkte skall underrättas om åtgärden i efierhand; under
sådana förhållanden borde i vart fall i fredstid upprätthållas kravei på
domstolsprövning i förhand (prop, 1952:22 s, 35),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förulsällningarna för inierimisliskl beslut ansåg Göta hovrätt att inhiimiande
av räliens tillstånd inte syntes kunna medföra annan olägen-hel än sådan som
kunde följa av den tidsutdräkt som åtgärden i regel måsie dra med sig.
Departementschefen fann dock all möjlighelen all åberopa annan olägenhet än
tidsutdräkt borde kvarstå. En skyldighel au alltid inhämta rättens tillstånd
kunde understundom medföra svårigheler för för undersökningen som inie tog sig
utiryck enbart i tidsförlust. Vari dess svårigheler skulle ligga utvecklas dock
inle närmare i motiven (prop. 1952:2.' s. 32 och 46),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Domstolens
konlrollfnnklion</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Undersökningsledare
eller åklagare som provisoriski förordnai om avlyssning enligt 5 § skall
enligl 6 § ofördröjligen göra skrifilig anmälan därom lill domstol för prövning
av åtgärden. Någon närmare precisering av uttrycket "ofördröjligen"
görs inte i förarbelena. Här finns alltså en viss handlingsfrihet för undersökningsledaren
och åklagaren. 1 dansk räll gäller i motsvarande fall en frisl om 24 timmar
från avlyssningens påbötiande (.se 8,2), Om inte exceptionella förhållanden
råder lorde denna gräns kunna anses rdevanl även för svenskl vidkommande.
Nuvarande handläggningsruiin fram lill domstolsbeslutet liksom
lillvägagängssäilel vid själva avlyssningen lorde medföra all tidsskillnaden
mellan ell beslul av åklagaren och ell beslul av rällen normall är minimal,
vilkel givelvis minskar del prakiisk;i behovei av provisorisk beslutanderätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rälten
skall enligl lagtexten skyndsamt ta upp ärendel lill prövning och avgöra om
förordnandei bör beslå. Bör ålgärden ej äga bestånd skall rätten upphäva
förordnandet. Detta innebär givelvis all avlyssning och uppleckning av samlal
skall upphöra. Huruvida informaiion från redan utförd avlyssning får ulnyujas
och gjorda uppleckningar får bevaras framgår inle vare sig av laglexi eller
förarbeten. Anmälan lill rällen skall ange skälen. Någol uttryckligt hinder mol
all i skälen uppta vad man lill ävenu rs hunnii uppsnappa genom avlyssningen
anges inle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4,2,3 l%9 års lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1969
ärs lag innehåller färre avvikelser från RB:s regler ån 1*52 års lag.
Avvikelserna är ivå: dels får siraftminimumregeln underskridas om förundersökningen
gäller grovi narkotikabrott eller grov varusmuggling av narkotika, dels
ulslräcks tillsiåndsiiden lill en månad. I övrigi gäller RB:s regler. Således
har beslämmelser som tillåter fördröjning av samtal o, d. ej ansetts
erforderliga, och beslutanderätten tillkommer enbart domstol. Brotts-formerna
försök, förberedelse och stämpling är - i motsats till 1952 års lag - inle
särskill anmärkta i lagtexten oeh lorde därför inte fö föranleda 8 Riksdagen
1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Narkotikabrott begås om någon uppsåtligen tillverkar,
saluhäller, överlåter eller innehar narkotika som avses i 1 §
narkoiikaförordningen ulan att vara berättigad därtill eller i sirid mol
villkor som gäller för tillstånd enligl narkoiikaförordningen, Normalbrotiei
straffas med böler eller fängelse i högsl två är. Ringa broll kallas
narkoiikaförseelse och föranleder endasl böler, Grovi narkotikabrott liksom
grov varusmuggling som gällt narkotika slraffas däremoi med fängelse, lägsi ett
och högsl tio år. Vid bedömandet av om brollet är grovi skall särskilt beaklas
om det ulgjort led i en verksamhel som bedrivits i större omfattning eller
yrkesmässigt, avsett särskill stor mängd narkotika eller eljesi varil av
särskill farlig art. Bedömningsgrunderna när del gäller all rubricera
varusmuggling som grovt brotl är likartade. Man skall särskill beakla om
brollet förövats yrkesmässigt eller avsett gods av belydande myckenhet eller
värde eller om gärningen eljesi varil av särskill farlig art.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en granskning av förarbetena (prop, 1969:5) kan
konstateras all man med telefonavlyssningen velat komma åt de farligaste
formerna av illegal narkotikahantering. Man uigick frän all det finns ett
mindre antal grova prifiiörersom finansierar, importerar, tillverkar och försäljer
narkotika i myckel stora kvanliteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av intresse ocksä utanför 1969 ärs lags tillämpningsområde
är moiiv-uilalandet att telefonavlyssning skulle göra det svårare för dem som
sysslar med illegal narkotikahantering att bedriva sin verksamhel. De skulle
ivingas ta kontakt med sina medhjälpare på annat sätt än genom lelefon och härigenom
bli åtkomliga för sedvanliga spaningsmetoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom 1952 års lag är 1969 års lag lidsbegränsad.
Tidsbegränsningen motiverades av depariemenischefen med all riksdagen inom
relativt kort lid borde få lillfålle all pröva lagens verkningar. Vid
uiskoilsbehandlingen (I LU 1969:16 s,IO) framhölls alt del till ledning för
riksdagens prövning av en eventuell fdrlängningsproposilion syntes erforderligt
med en redogörelse för vunna erfarenheter av lagens tillämpning, bl, a,
huruvida den avsedda effekten uppnåtts. Till följd härav har RPSårligen lämnat
en utförlig redogörelse för lillämpningen. Redogörelsen har lagils in i
för-längningspropositionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:51.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>115</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>5 Iakttagelser röran(de (den praktiska till-lämpningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Omfattningen av utredningens granskning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt undersöka den praktiska lillämpningen av RB:s bestämmelser om
telefonavlyssning har uiredningen gjort en enkät hos länsåklagama och överåklagarna
i Siockholm, Göteborg och Malmö. Beträffande lillämpningen av 1952 års lag har
uiredningen i första hand utnyttiat det material, som finns samlat hos RPS:s
säkerhetsavdelning. På motsvarande sätt har lill-lämpningen av 1969 års lag
granskats med ledning av handlingarsom finns hos rikskriminalens narkoiikarotd
i Stockholm, Granskningen av de enskilda föllen har för alla tre kategorierna
gått tillbaka lill 1969, Hätiämte har beträffande 1952 års lag inhämtats vissa
siatistiska uppgifter även för tiden dessförinnan. Efter granskningen av fallen
enligt 1952 och 1969 års lagar har uppkomna frågeställningar dryftats med
rikspolischefen och andra företrädare för RPS, Efier genomgången av 1952 års
lag har motsvarande spörsmål diskuterats även med chefsrädmannen vid Stockholms
tingsrätt Ingvar Ågren och chefsåklagaren vid åklagarmyndigheten i Siockholm
Axel Morath,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Handläggningsrutiner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Före
den rättsliga redovisningen kan del här vara på sin plats aii nämna något om
hur telefonavlyssningen rent faktiskt går till. Vad som sägs i del följande
avser närmast 1952 och 1969 ärs lagar, Moisvarande rutiner lorde förekomma även
vid de fölaliga RB-fallen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
misslanke om brott, som kan föranleda telefonavlyssning, har uppkommit och
koncentrerats till nägon, som kan betrakias som skäligen miss-länkl, redovisar
spaningspersonalen sina iakttagelser till sin rotelchef i regel en kommissarie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
telefonavlyssning bedöms nödvändig upprättas en promemoria, i vilken
sammanfallas vad som är känt i ärendel. Däri anges bl, a, vilka icldbnapparaier
man önskar avlyssnade. Av promemorian framgår direkl eller av sammanhanget vem
som innehar telefonapparaten och var denna finns. Ärendet föredras därefter för
chefstiänstemän i RPS, i säkerhelsfallen i regel chefen för byrån B vid säkerhetsavdelningen
och i narkotikafallen chefen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för polisbyrå </span><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>II, </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>Om även dessa finner telefonavlyssning nödvändig och lämplig anmäls
ärendel för rikspolischefen som fållar beslul om ärendel skall gå vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under liden har den åklagare som leder förundersökningen
orienterats om ärendel. Sedan behovei av avlyssning sluiligl bedömis av polisen
fållar åklagaren självsiändigl beslul om framslällning lill rällen,
Framsiällningen är skriftlig och innehåller ofiasi bara de akluella telefonnumren
och en begäran om räliens lillslånd lill avlyssning, 1 övrigi hänvisas lill
den av polisen upprättade s, k, TK-promemorian, som fogas lill ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åklagaren anmäler ärendel hos den domare som skall beslula
och överlämnar handlingarna lill denne, Ärendel avgörs på handlingarna - någon
gång kompletterade med muntliga upplysningar av polispersonal. Domaren tecknar
sitt beslul på handlingarna, i regel fyra exemplar. Vid bifall till
framsiällningen delges genom polisens försorg beslulel med en representant för
televerket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Sedan inkoppling skell har polisen under tillsiåndsiiden
direklförbindelse med akluella lelefonapparaler, Vane gång luren lyfis pä den
avlyssnade lelefonapparaten startar en bandspelare, som lar upp samtalet på
fonetisk väg samtidigt som exaki lid för samtalet registreras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efier avlyssning av banden - i regel dagligen - på den
enhel som bedriver förundersökningen skrivs de upplagningar som är av belydelse
för utredningen ul på maskin och banden avmagneiiseras, Avmagneiiseringen bokförs
i särskild ordning. Utskrifterna behälls tills vidare. Vid kontinuerlig bedriven
efierhandsgranskning omprövas frägan om uppteckningarna alkjämt har belydelse
för uiredningen. Beträffande uppleckningar som inte längre är av belydelse
fattar åklagaren beslut om förstörande. Förstörande sker genom bränning som
protokollförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del blir ej sällan behov av förnyat lillslånd lill
avlyssning. Sedan del försia lillslåndei meddelats svarar en rotelchef
(kommissarie) för kontakterna med åklagaren. Vid framställningar lill domstolen
om förnyat tillstånd redovisas vad som hänt under föregående lillsländsperiod
och som kan vara av betydelse för att bedöma det fortsatta behovet av
telefonavlyssning, 1 säkerhelsfallen föredras som regel även
förlängningsärendena för rikspolischefen för godkännande, Minsl en gäng om årel
görs inom polisen en lotalin-veniering av ärendena, varvid behovei av fortsatt
lelefonkonlroll granskas i vatie enskilt fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Föreskrifter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den anmälan till rikspolischefen som skisserats i det
föregående är inte fastlagd i någon av regeringen utfärdad författning. Vad
avser 1969 års lag finns dock motivutlalanden och instruktioner som drar upp
sådana riktlinjer, RPS utfärdade redan den 30 april 1969 (dnr C-7/69) en
rekommendation om anmälan av idefonavlyssningsärendena lill rikspolischefen, I
den försia förlängningspropositionen (prop, 1970:127) anmärkie depariemenischefen
all den ordningen iakttagils, all vae ärende om ifrågasatt lelefönavlyssning
anmäldes för rikspolischefen och alt de pariamentariska leda-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>möierna i RPS lämnades en fortlöpande, ingående
redovisning för ulvecklingen av den grova narkotikabrottsligheten och
lillämpningen av lelefon-avlyssningslagen, Della lillvägagångssäii fann
departementschefen lämpligt oeh ägnal alt stärka lagens garantier för all
telefonavlyssning inte användes på sådani säll att rättssäkerheten blev
åsidosatt, I skrivelse lill länspolischeferna och polismästarna den 5 maj 1970
(dnr C-I02-2I59/70) hänvisade RPS lill departementschefens uttalande och
framhöll all del var angelägel all dittills tillämpad praxis följdes även i
fortsättningen. Innan fråga om telefonavlyssning i ärenden av della slag
underslälldes åklagaren borde därför ärendet anmälas för rikspolischefen,
lämpligen genom kontakt med byråchefen för polisbyrå </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För åklagarnas del framhöll RÅ den 18 juni 1969 (cirkulär
C 56) all telefonavlyssning som spaningsmeiod i narkoiikafallen skulle
användas yilersl restriktivt och endasl lillgripas för all skaffa bevisning mol
de grövsia profitörerna inom narkolikabranschen. Med hänsyn härtill kunde del
enligl RÅ finnas anledning för disirikisåklagare som överviiger all begära
lillslånd till telefonavlyssning att rådgöra med vederbörande statsåklagare
(dvs, länsåklagare och överåklagare), 1 ell cirkulär den 14 november 1972 (C
74) upprepade RÅ all samråd borde ske med statsåklagare, RÅ framhöll vidare att
ordningen med anmälan till rikspolischefen inle skulle rubba gällande regler om
åklagarens inträde som undersökningsledare och inte heller hindra åklagaren
att, om han i något fall fönn skäl därtill, pä eget initiativ göra
framställning lill domslolen om telefonavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beiräffande 1952 års lag iakttas, som redan nämnls. samma
förfarande med förhandsanmälan lill rikspolischefen. Genom all
säkerheistiänsien sorlerar direkl under RPS har dock inga uttryckliga
föreskrifier om förhandsanmälan behövt utfärdas. En allmän orientering för
parlamentarikerna i RPS av ungefär samma slag som för 1969 års lag förekommer
också beträffande säkerhelsfallen. När del gäller 1952 års lag lorde med stöd
av 20 och 30 ijij åklagarinstruktionen (I974:9l0)åklagarfunklionerna regelmässigt
fullgöras av länsåklagare eller - i Siockholm, Göteborg och .Malmö -av
chefsåklagare, 1 Siockholm handläggs säkerhelsfallen pä särskild åklagarkammare,
vars chefsåklagare fullgör åklagarens uppgifter ocksä beträffande
lelefonkonirollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som sagls nu om vem som fungerar som åklagare vid
förundersökning enligl 1952 års lag lorde ha avseende också på RB-fallen, Några
enheiliga regler eller föreskrifter utöver vad allmänna författningar
innehåller har dock inle meddelats för dessa fall, och nägon central
redovisning hos RPS förekommer inle, Efiersom de prakliska anordningarna kring
telefonavlyssningen ombesötis av säkerheistiänsien begagnas dock i slorl sell
likartade beslutsvägar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid rikskriminalen, som handhar narkoiikaspaningar och
narkotikautredningar av även lokall slag inom Stockholms polisdistrikt, saml i
Göteborgs och Malmö polisdistrikt har fasta rutiner med vissa formulär och
blanketter utarbetats för handläggningen av tdefonkonlrollärenden. Då fråga
uppkommer om telefonavlyssning i något annal polisdistrikt än de nu nämnda
brukar personal frän rikskriminalen, i vart fall i uiredningsskedet, bistå med
råd angående avlyssningens praktiska genomförande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 27 kap. 16 RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
den omnämnda enkäten lill läns- och överåklagarna, som avsäg tiden 1 januari
1969-31 januari 1975, har telefonavlyssning under åberopande enbart av RB:s
beslämmelser förekommit vid sex skilda förundersökningar och avsett sju
misstänka personer. De misstänkta brotten har gällt mord (tvä fall),
människorov m, m, (ell fall) och grovt rån (tre fall). Avlyssningsperioderna
har varierat mellan en dag och - efter förnyat tillsländ - drygl tre månader,
Beiräffande fyra av de misstänkta har avlyssningen pågått högsl en vecka och
beiräffande en i två veckor, 1 ell fall synes avlyssningen ha lett till all den
misstänkte kunde frias och förundersökningen mot honom läggas ner. Två fall har
varit resuliatlösa och två har lett lill fällande dom. Av de sistnämnda båda
fallen lorde avlyssningen ha varil utslagsgivande i del ena,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiöver
de fall som enkäten omfattade har telefonavlyssning enligt RB tillgripits även
vid händelserna pä västtyska ambassaden i Siockholm i april 1975, där de
misslänkla brotten innefattade mord och människorov,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
finner all telefonavlyssning enligt RB har utnyttiats med stor resirikliviiel.
Vid bedömningen av frågan om åtgärden har haft avsedd verkan kan visserligen
noteras all huvudparten av fallen blivit resuliatlösa i den meningen att
fällande dom ej följt. Härvid är dock all beakla all ålgärden lillgripits i
lägen dä andra efterforskningar har ansetts otillräckliga, varför sannolikheten
för all brotten skulle klaras upp redan från bönan varil lilen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 1952 års lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om 1952 ärs lag tillkommer, förulom de allmänna sekretessbestämmelserna
i 10 SekrL, särskild anledning lill försiktighet med offentliggörande av
hänsyn lill rikets säkerhel. Den redovisning uiredningen här kan lämna måsle
därför bli avseväri mer begränsad än den som görs beiräffande 27 kap, 16 i; RB
och 1969 års lag. Del mä anmärkas att moisvarande resirikliviiel
upprätthållits i samband med förlängningarna av 1952 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
vill inledningsvis hänvisa lill del malerial som offentliggjorts i samband med
Wennerslrömaffären (se 4,1,8) och de uttalande som gjordes vid behandlingen av
1958 års motion (se 4,1,9),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med den debatt kring telefonavlyssningen, som under sommaren 1975
förekom i massmedia, gjorde justitieministern ell undanlag från sekretessen och
offentliggjorde vissa uppgifier rörande avlyssningens omfallning. Bl, a, nämnde
han all då. i juli 1975, var sju svenska medborgare föremål för telefonavlyssning
enligl 1952 års lag. Med anknyining härtill kan utredningen, som i övrigt
finner sig inte böra lämna närmare antals-uppgifier, nämna alt under den lid
som uiredningen överblickat, antalet svenska medborgare som var föremål för
avlyssning i regel utgjort ett lioial,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
har beiräffande 1952 års lag kunnal konstatera all under granskningsperioden
avlyssningen pågått betydligt längre än enligl den övriga lagstiftningen.
Tillstånden har i vissa fall utsträckts över tid som allmänt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sell lar anses anmärkningsvärt lång. De misslankar, som
legal till grund för tillstånden, har endasl i ett mindre anlal fall kunnal
bekräftas i den meningen all förundersökningarna utmynnat i åtal och fällande
dom, I några fall har avlyssningen avbrutits sedan man genom avlyssningen
kunnal konstatera att misstankarna varil ogrundade. Delta har då som regel
kunnal ske efter förhållandevis kort lid, J andra fall lorde misstankarna ha
förstärkts men inte i sådan grad alt det ansetts finnas fog för vidare
åigärder, 1 ytterligare andra fall synes däremot förundersökningsläget inte
vara nämnvärt förändrat vid avlyssningsperiodens bönan och slut. Detta synes ha
förekommil åven i fall då tillstånd gällt under längre tid. Utredningen anser
all Ibrtsall lill-siåndgivning i sådana fall allmänt setl är ägnal all inge
betänkligheter, 1 regel har misslankarna gällt en pä lång sikt arbetande
brottslighet, som samhället på någol säll måsie väoa sig emot. Del primära
målet i tvångsmedlets nuvarande uiformning är emellertid brottsutredning och
lillämpningen måsie ulgå från all åtgärden skall vara av synnerlig vikl för utredningen.
Om ålgärden vidmaklhålls under längre tid ulan all avsiåndel lill fällande dom
minskar uppslår frägan om kravei på missiankens siyrka och kravet på synnerlig
vikl för utredningen är uppfyllda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En iakttagelse är all tillstånden understundom hafi en
tämligen vid ram vad avser anlalel lill vane misstänkt knutna telefoner.
Utredningen har i sin redovisning av gällande räll visat all lagstiftningen
ulgår från att det är den misstänktes egna samlal som är åigärdens egentliga
objekt. Del kan visserligen inle förnekas all åigärdens effektivitet fordrar
all man inie inskränker apparalurvalei alllför myckel, och det har kunnal
iakttas all de misstänkta i kringgående syfte söker sig lill apparaier. som har
en lösare anknytning lill dem själva. För all tillgodose syftet med åtgärden
kan härvid apparaier. som begagnas av en ganska slor kreis personer, bli
Ibremål för avlyssning. Del har emellertid, såviii uiredningen kunnal finna, i
regel inle gjorts någon redovisning av anlalel utomstående som uinynjai
apparaien eller av den frekvens, med vilken den misslänkle själv använi
apparaien. Särskill i ärenden som förnyat tillstånd är en sådan redovisning av
iniresse både för att mäta iniegriielskränkningcn och för all belysa
avlyssningens värde för förundersökningen. Någon avvägning av graden av
integritets-kränkning förutsätts visserligen inle uttryckligen i den nuvarande
lagstiftningen men bör ändock enligl ulredningens uppfallning komma i
beirak-lande. I vissa fall synes tillstånden ha kunnat baseras på misslankar
också mol andra personer än den i försia hand misslänkle,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1952 års lag finns räll för undersökningsledaren eller
åklagaren au provisoriskt förordna om avlyssning. Denna möjlighel har
uinyujals yilersl sparsami. Före 1969 har iakttagits ell fall. i vilkel för
övrigi domslolen sedermera underkände del provisoriska beslulel, I eu andra
fall, där interimistiskt beslul lillgripits. godkiindes avlyssningen av
domsiol, .Saken var brådskande. De upplysningar som vanns genom den
provisoriski beslutade avlyssningen var av avgörande belydelse för
uiredningen. som i sinom lid ledde lill fållande dom. Någol fall där samlal
fördröjls eller insiiillis dier leleibnapparal har avstängts från samlal har ej
iakliagiis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om ålgiirdens effekiiviiel må anmiirkas all
resuliaien av avlyssningen i form av fållande dom både i absoluia lal oeh
relalivi sell iir lågl oeh avsevärt understiger 1969 års lag, Anlalel domar
beiriiffande brou som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfaltas
av 1952 ärs lag är dock överhuvudtaget lågt. Del kan emellertid konstateras all
telefonavlyssningen i många fall haft en avsevärd om ock ej alltid avgörande
betydelse för utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 1969 års lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1969
års lag trädde i krafi den 25 mars 1969, Ulredningens granskning av
tillämpningen omfallar liden från ikraftträdandet till oktober 1974,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
ärenden har för de olika åren varil följande: 28 (1969). 39 (1970). 44 (1971),
34 (1972), 46 (1973) och 44 (1974), Avlyssningsliderna har varierat frän en
vecka till lio månader, I omkring 40 procenl av fallen haravlyssningen pågått
högsl en månad, i 70 procenl högsl två månader, i 80 procenl högsl tre månader
och i 90 procenl högst fyra månader, I fem procenl av fallen har
avlyssningsliden överskridil ett halvår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
telefoner som omfattats av tillstånden har i regd endast obetydligt överstigit
antalet misslänkla, som varil föremål för avlyssning, Slor försiktighet har
iakttagits beträffande telefoner, som i större ulslräckning brukals av andra
än den misstänkte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
det alldeles övervägande antalet fall, i vilka telefonavlyssning har tillgripils.
har de misstankar som legat lill grund för lillslåndei, kunnat bekräftas och
förundersökningarna lett till fällande dom, 1 en del fall har resultat
uteblivit på grund av all telefonerna ej tagils i bruk eller den misslänkle
gripits för annan brottslighet än narkotikabrott. Domarna i de fall som lett
till ålal har i regel innefattat fängelse eller internering på två år eller
däröver. Av alll att döma har telefonavlyssningen varit ell mycket värdefullt
och ofta avgörande inslag vid bekämpandel av de slora smugglings- och försäljningsorganisationerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>5.7 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
regler har med undanlag för det i RB iniagna grundstadgandet tillkommit för all
tillgodose etter hand uppkomna behov, Fräga är till väsentligdel om
tidsbegränsad lagstiftning. Svårigheter har därigenom förelegat all i samband
med lagstiftningsålgärderna ingå på olika allmänna frågor. Brottsligheten och
andra faktorer av betydelse har fortlöpande förändrats frän liden för
lagstiftningens tillkomst. Dessa förhållanden gör enligt utredningens
uppfattning att behov föreligger av en mera genomarbetad reglering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:38.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>121</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>6 Anonymitetssky(d(iet enligt tryckfrihetsförordningen
och förslaget till massmediegrundlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
skrivelse den 31 oktober 1973 till Kungl, Maj:t framförde Pressens samarbeisnämnd
- som är ett organ för samarbeie mellan Publicisiklubben. Svenska
lidningsulgivareföreningen och Svenska journalistförbundet - önskemål om
förstärkning av anonymitetsskyddet och skyddel för meddelare till massmedia, I
lilläggsskrivelseden 30 november 1973 påpekade nämnden de problem som
sammanhänger med telefonavlyssning hos tidningsredaktioner och andra
situationer, dä åtgärden kan komma i konfiikt med TF:s regler om
anonymitetsskydd för meddelare. Tilläggsskrivelsen redovisas i ulredningens
direktiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bestämmelser beträffande telefonavlyssning, som kan finnas erforderiiga till
skydd för författares, annan upphovsmans och meddelares rätt till anonymitet
måste naturligen utgå från de grundläggande reglerna därom. Dessa har
uttömmande behandlals av andra utredningar, som haft
yllran-defrihelslagstiftningen lill föremål för sill arbeie, Uiredningen finner
del därför inte ändamålsenligt att för egen del lämna en utförlig redovisning
för nämnda regler utan vill för en närmare redogörelse hänvisa lill offentlighetskommitténs
betänkande (SOU 1966:60) Offentlighet och sekretess, offentlighets- och
sekretesslagsiiftningskommitténs belänkande (SOU 1975:22) Lag om allmänna
handlingar och senasl massmedieulredningens (MMU:s) betänkande (SOU 1975:49)
Massmediegrundlag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Tryckfrihetsförordningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu gällande TF är av 1949 och har karaktär av grundlag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
TF skall det i princip stå envar fritt att i tryckt skrift yttra sina tankar
och åsikter (1 kap. 1 tj andra styckei). Envar skall också ha rätt all fritt
meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst, under
förulsällning all del sker lör offentiiggörande i irycki skrift, såleilcs i
pub-liceringssyfie (I kap, I t; iredje slyckel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
yttrande och meddelande av uppgifter skall kunna ske fritt innebär all det
skall kunna ske ulan påföljd. Denna frihel för envar sammanhänger</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>122</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
alt ansvarel för missbruk av yttrandefriheten enligl TF lösts på ett särskill
säll. genom ell s, k, formalansvar, Ansvarel uikrävs av en enda person med viss
bestämd funktion. Denne är i fråga om tidningar och tidskrifter - periodiska
skrifter - den ansvarige utgivaren, 1 fråga om ickeperiodiska skrifter svarar
förfallaren i den mån han framträder. Om den primärt ansvarige personen av
någol skäl inle kan åtalas, övergår ansvaret lill en annan som står närmast i
den s, k, ansvarighetskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som enligt 1 kap, 1 ij tredje tycket TF lämnat ett meddelande för publicering
är med den angivna ordningen i princip skyddad från ansvar. Från detta s, k,
meddelarskydd gäller dock vissa undantag. Skydd mot straffansvar föreligger
sålunda ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
om meddelandet innefattar ärekränkning mol enskild person och meddelandet inte
blivit infört i skriften (7 kap, 3 ij försia slyckel)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>n
om lämnandet av meddelandet innefattar vissa grova brolt mot rikets säkerhel (7
kap, 3 ij andra slyckel försia punkien). De broll del gäller iir uppror,
höglörriideri, landsförriideri, landssvek, spioneri, grovi spioneri eller
försök, förberedelse eller siämpling till sådani broll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
om meddelandei avser förhållande, ,som någon fåll kiinnedom om i samband med
innehav av allmiin befallning eller utövande av lagstadgad tiänstepliki, och
meddelandei innefattar broll mol en i lag sladgad lysinadspliki (7 kap, 3 ij
andra slyckel andra punkien)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>n
om meddelandei avser uilämande för publicering av en allmän handling som skall
hållas hemlig enligl SekrL (7 kap, 3 ij tredje stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Författare
till irycki skrift kan om han sä önskar vara anonym. Han är inte skyldig all
låta sälla ul sill namn på skriften (3 kap, I iJ försia slyckel). Boktryckare,
förläggare eller annan som har att la befallning med skrifts tryckning eller
irycki skrifts ulgivning får inte mot författarens vilja uppenbara vem denne
är. om inle sådan skyldighel är föreskriven i lag (3 kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 tj
andra slyckel). Vad som gäller om författares anonymitet har motsva<br>
rande lillämpning i fråga om den som, utan all vara författare, lämnat med<br>
delande för offentliggörande i tryckt skrift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
tryckfrihetsmål, dvs, i huvudsak mål om ansvar för iryckfrihetsbrott, får fråga
om någons författarskap lill periodisk skrift aldrig väckas (3 kap,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 och
3 ijij TF), När del gäller icke-periodisk skrift sammanhänger förfallarens<br>
möjlighel all vara anonym med alt han inle är skyldig att sälta ut sill<br>
namn på skriften,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om annal broll än iryckfrihelsbroil lorde vid brottsutredningen, med
hänsyn lill innehållet i 23 kap, 13 ij andra slyckel RB, den ovan berörda
skyldigheten enligt lag all röja om viss person är författare eller meddelare
föreligga när förundersökningen Ibriskridit så långt alt någon skäligen kan
misstänkas för brottet, I dylikl fall lorde hinder inie föreligga all la i
anspråk viiinesplikien gentemot en skrifts utgivare, Ell uttalande av
departementschefen i förarbelena lill TF (prop, 1948:230 s, 144) berör del
särskilda fall all allmänt brott begåtts genom ell meddelande, Enligl
departementschefen är i detta fall, om misslanken riklas mol viss person,
skriftens utgivare skyldig alt vid vittnesförhör uttala sig i fräga om den
misslänkle lämnat meddelandet, Enligl departementschefen är däremot i samma
fall utgivaren inle skyldig all uttala sig om vem som eljesi lämnal de
offentliggjorda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppgifterna,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Konfiikt med anonymitetsskyddet kan emellertid uppkomma
även i annal fall under brottsutredningen. Vid telefonavlyssning mol person som
har anknyining lill massmedia kan polisen få kännedom om vem som är författare
eller meddelare, Dei synes böra anias alt gällande rätt lillåicr att
anonymiteten bryis i sådana fall. Någon uttrycklig reglering av denna
kon-fiikisiiuaiion finns dock inle f n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6.3 Radioansvarighetslagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regler om yttrandefriheten och ansvar i radio och TV ges i
radioansvarighetslagen (1966:756), Radioansvarighetslagen upptar regler om
ansvar, meddelarskydd och anonymitet i rundradioverksamhel. Dess reglering slär
myckel nära vad som gäller för tryckt skrift enligl TF och upptas i del
följande inte lill särskild behandling,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Förslaget till massmediegrundlag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MMU:s förslag lill massmediegrundlag (MGL) utgär från de
grundläggande principerna i TF. Vad gäller ansvaret för yltrandefrihetsbrott
har de nuvarande reglerna i TF i alll väsentligt lämnats oförändrade. MMU har
behållit och i vissa avseenden förstärkt det nu gällande anonymitetsskyddet. Bestämmelserna
införs i ett gemensamt kapitel, 8 kap. MGL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap, 8 tj MGL upptar den allmänna bestämmelsen om
anonymitets-rätten. Reglerna motsvarar dem som nu finns i 3 kap, I ;j andra
siycket och 4 ;j TF samt 9 ij radioansvarighetslagen. Stadgandet lyder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har lagil befallning med lillkomslen eller
offenlliggörandel av framsiiillning i Irycki skrift, radio eller film eller som
i övrigi har varil verksam inom förelag för sådani offeniliggörande eller inom
förelag för yrkesmiissig förmedling av nyheier och andra meddelanden lill
periodiska skrifter eller radio får röja vad han diirvid har erfarii om vem som
är förfallare eller annan upphovsman eller har liimnai meddelande enligl 1 t!,
endasl om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>denne har samlyckl därtill;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga diirom fär väckas enligl 7
i;;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid viiinesförhör eller förhör med
pan under sanningsförsäkran rällen av hiinsyn till allmänt eller enskill
iniresse finnerdet vara av synnerlig vikl all uppgifi därom lämnas; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4,<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fråga är om broll som angives i 2
i; eller annal broll mol rikels säkerhel som avses i 5 t; andra slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sladgandet anger den krels av personer som är skyldiga all
iaktta ano-nymitetsrätlen. Genom stadgandet har kretsen utvidgats i förhållande
lill gällande rält. Den omfattar, förulom personer som lagil befattning med
offentliggörandet av framställning, alla personer som är verksamma inom de
nämnda medieföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När del gäller undantagen frän anonymiieisräiien anknyter
punkterna 1, 2 och 4 nära lill vad som i motsvarande fall gäller enligl TF och
förbigås här.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>124</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkien
3 innefattar förändring i förhällande lill gällande rält, Säsom har framgått av
avsnittet 6,2 viker enligt 3 kap, I och 4 ijij TF rälten till anonymitet när
skyldighet att uppenbara författare och meddelare är föreskriven i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MMU bör en förstärkning av anonymitetsskyddet ske så att man söker hindra all
fråga om vem som är upphovsman eller meddelare får väckas, när det inle är
påkallat för målets avgörande eller när intresset av anonymitet väger över
uiredningskravei, t, ex, därigenom att erforderlig utredning kan erhåUas på
annat sätt. Detta har föranlett MMU att skapa en ordning enligl vilken frägan
skall fö väckas i ett mål endasl om domstolen finner alt det av hänsyn till
allmänt eller enskilt iniresse är av synnerlig vikl att uppgift därom lämnas,
Della för med sig all det inte såsom nu lorde kunna ske blir möjligt att ta upp
frägan vid förhör under förundersökningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I 8
kap, </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>tj MGL erinras om att bestämmelser lill skydd för
rätten<br>
lill anonymitet vid tvångsåtgärder på grund av yttrandefrihetsbrott eller an<br>
nat brott meddelas i lag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>II kap,
MGL rör bestämmelser om rättegången, MMU föreslår att mål<br>
om straff förbrott mot yttrandefriheten skall handläggas av en enda domstol,<br>
yttrandefrihetsdomstolen, gemensam för hela riket och knuten lill Stock<br>
holms tingsrätt. Vid domstolen skall vidare bl. a. handläggas mål mot med<br>
delare, i de undantagsfall åtal mot meddelare skall vara tillåtet. Av iniresse<br>
är den föreslagna bestämmelsen i 11 kap. 3 tj andra slyckel MGL. Enligt<br>
denna skall, när det vid domstol uppkommit tveksamhet huruvida MGL<br>
medför hinder moi all ådöma ansvar eller vidta en viss processuell ålgärd,<br>
frågan hänskjutas till yiirandefrihetsdomstolen. Detta skall dock ej ske om<br>
saken är uppenbar eller det annars av särskilda skäl anses onödigt. Bland<br>
de frågor som således skall kunna hänskjutas lill yiirandefrihetsdomstolen<br>
märks kollision mellan intresset att erhålla uppgifter vid viitnesförhöroch ano<br>
nymiielsräiten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:58.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:30.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>7 Telefonavlyssning enligt terroristlagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Allmänt om lagstiftningen och dess bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen (1973:162) om särskilda älgärder lill förebyggande
av vissa våldsdåd med internationell bakgrund (terrorisilagen) trädde i krafi
den I maj 1973 med giltighet lill utgången av april 1974, Den har därefter
föriängls genom beslul av 1974 och 1975 års riksdagar och gäller nu lill
utgången av 1975, Terrorisilagen syftar till att förhindra all internationella
terroristdåd förövas i vårt land. Den upptar särskilda regler, enligl vilka
utlänning kan avvisas eller utvisas eller, om beslut därom inle kan verkställas
av asylskäl, kan underkastas övervaknings- och spaningsålgärder. däribland
telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag föreligger nu om en uppdelning av terrorisilagens
beslämmelser på utlänningslagen (1954:193) och en särskild lag om ivångsålgärder
i spaningssyfie i vissa fall, Bestämmdserna i förslagel bygger i väsentliga
hänseenden på överväganden som åierfinns i förarbelena lill terrorisilagen. En
kortfattad redogörelse för förarbetena lämnas därför innan uiredningen går in
pä del föreliggande förslagel, Fören närmare redovisning av terroristlagen och
dess bakgrund hänvisas lill förarbelena. främsl prop. 1973:37,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposilionen rörande lerrorisilagen baserades på en
rapport (Ds Ju 1972:35) Åigärder mol vissa våldsdåd med internationell bakgrund,
som avgavs av kommissionen för förebyggande av politiska våldsdåd i december
1972, Kommissionen framhöll (prop, 1973:37 s, 77) all ansirängningarna för all
skydda vårt land mol lerrorislhandlingar huvudsakligen borde inriklas på
åigärder av brottsförebyggande nalur. Till de åigärder som kom ifråga var bl,
a, polisens spaningsverksamhel och uppsikien och övervakningen av dem som
vistas här och som kan befaras ägna sig ät eller medverka i politisk
lerrorverksamhei. Kommissionen fann all del inle kunde bli fråga om all
generelll ulrusia polisen med långigående beibgenheier au ingripa med
ivångsmedel av iniegriieisinkräkiande slag ulan au del förelåg grundad
misslanke all vederbörande begått eller var i färd med au begå slrafibar
handling, Eveniudla begränsade åigärder i den riktningen måste ges ett snävt
avgränsat tillämpningsområde och förknippas med så siarka
råiis-säkerheisgaraniier som möjligt. Reglerna och deras lillämpning måsic
också bli föremål för fortlöpande pariamenlarisk kontroll. På grund av aricn ;n
den politiska lerrorverksamheten och del säll på vilken den bodrevs möiie</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avsevärda svårigheter att med sedvanliga spaningsmeloder
komma ifrågavarande personers verksamhel och brottsplaner på spåren. De
betänkligheter - bl, a, frän rällssäkerhetssynpunkl - som förelåg mol att rucka
på de garantier gällande lagsliftning uppställde lill skydd förden enskildes
personliga integritet fann kommissionen böra fö vika när det gällde människor,
som redan vid en föregående prövning befunnits på grund av sill samröre med
politiska terroristgrupper ulgöra ell hot mol den allmänna säkerheten och som
endasl av slarka humanitära skäl tilläts stanna i vårt land. Del var enligl
kommissionens mening rimligt alt dessa tvingades underkasta sig mer långigående
inskränkningar i sina fri- och rättigheter och i skyddel för den personliga
integriteten an andra grupper av befolkningen. Kommissionen kom lill
slutsatsen att polisen borde ges ulvidgade befogenheter alt tillgripa speciella
spaningsålgärder mol den begränsade krels av utlänningar som del här gällde.
Så borde kunna ske till utrönande av om den politiska organisationen eller
grupp som utlänningen antogs tillhöra kunde anlas ulgöra en fara för allmän
ordning och säkerhet, även om det i det särskilda fallel ännu inte förelåg
någon misslanke om brott, vare sig beiräffande utlänningen själv eller någon i
hans omgivning, I enlighel med del anförda föreslog kommissionen (s, 89)
särskilda lagbestämmelser som utvidgade möjlighelerna all tillgripa
ivångsmedel. Med hänsyn lill den utomordentligt ingripande karaktären hos
brevkontroU och telefonavlyssning borde för tillgripande av sådan ålgärd
krävas all del förelåg synneriiga skäl för åtgärden. Dessa åigärder borde av
rättssäkerhetsskäl endasl få tillgripas efier förordnande av domstol,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I specialmotiveringen lill bestämmelsen om
telefonavlyssning och brev-kontroll (s, 113) uttalar sig kommissionen om
uttrycket synnerliga skäl. Det förklaras närmasl innebära all det kan anses
föreligga en överhängande fara för att den politiska organisation eller grupp
varom är fråga skall ulföra eller låta utföra brottsliga handlingar som
innefattar bruk av våld. hot eller tvång och att del kan anlas att andra
spaningsmedel inle är tillräckliga för att avvätia denna fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna delade allmänt kommissionens uppfallning
all ansträngningarna borde inriklas på brottsförebyggande åtgärder och godtog
i det väsentliga kommissionens förslag, RÅ framförde dock på en punkt en mera
principiellt betonad krilik beträffande den föreslagna användningen av
ivångsmedel, RÅ menade all reglerna härom borde anknyta lill RB:s beslämmelser
och all tvångsmedel inte skulle få tillgripas annal än mot den som i ett
konkret fall var misstänkt för broll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande statsrådet (s, 22 f) delade kommissionens
uppfallning alt de ivångsmedel som RB ställde lill förfogande inle var
tillräckliga i della sammanhang och all problemen inle kunde lösas
tillfredsställande enbart genom begränsade ändringar i RB, Han ansåg inte
heller all avstegen från gällande ordning kunde få långtgående konsekvenser i
någol hänseende. För all stärka garantierna mol missbruk av telefonavlyssning
och brevkontroU föreslog han alt framställningarna skulle centraliseras lill
RPS och be-sluien till Stockholms tingsrätt. Framställningarna borde inle bli
fier än all samtliga fall kunde redovisas av rikspolischefen inför slyrelsens
parlamentariska ledamöler. Centraliseringen borde också kunna underlätta JK:s
och JO:s övervakande verksamhel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>127</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen väcktes motioner, i vilka yrkades avslag pä propositionen,
Justitieutskottet (JuU 1973:18) anslöl sig dock lill uppfattningen att
särskild lagstiftning var nödvändig. Utskottet betonade (s, 15) att del från
rättssäkerhetssynpunkt var en uppenbar fördel all de föreslagna åtgärderna
upptogs i en särskild lag med begränsad giltighetstid. Härigenom kom lagens
provisoriska karaktär tydligt till ullryck. Riksdagen fick vidare lillfälle all
åriigen pröva huruvida förhållandena alltjämt var sådana att lagen
oundgängligen erfordrades. Riksdagen kunde vid en sådan prövning förutsättas
få en utförlig redogörelse för de erfarenheter som vunnits av lagens
tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Gällande rätt och aktuella lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorian (Ds A 1975:2) Vissa ändringar i terrorisilagen har
föreslagits att terroristiagstiftningen med vissa materiella ändringar skall
integreras i utlänningslagen (1954:193) och ges permanent giltighet. Delta
skulle dock inle gälla de särskilda bestämmelserna om tvångsåtgärder i spaningssyfte,
vilka föreslogs skola upphävas. 1 proposition under hösten 1975 har vad gäller
utlänningslagen lagts fram förslag om ändringar i denna, vilka i huvudsak
överensstämmer med promemorieförslaget. Vad gäller bestämmelserna om
tvångsåtgärder har i strid med förslaget i promemorian i propositionen
upptagits förslag till en tidsbegränsad lag om tvångsåtgärder i spaningssyfte i
vissa fall, Lagen föresläs gälla till utgången av 1976,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
följande hänför sig väsentligen till de förslag som lagts fram i nyssnämnda
proposition (1975/76:18),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
20 tj förslagel lill ny lydelse av utlänningslagen kan utlänning avvisas, om
del finns grundad anledning anta all han tillhör eller verkar för organisation
eller grupp, som, med hänsyn lill vad som är kam om dess tidigare verksamhel.
kan befaras utanför sitt hemland använda våld, hot eller tvång för politiska
syften och lill följd därav kan befaras även här i riket bedriva sådan
verksamhet, Uiöver dessa skäl krävs för avvisning, all del med hänsyn till vad
som är känt om utlänningens föregående verksamhet eller eljesi föreligger fara
all han här i riket medverkar till handling av nyss angivei slag. Del uppdras
ål RPS att upprätta förteckning över utlänningar som enligl de föreslagna
reglerna skall avvisas. Förteckningen skall endasl få avse utlänning som
tillhör eller verkar för organisation eller grupp som regeringen bestämmer, I
proposilionen föreslås vidare alt i 29 ;j utlänningslagen införs en femte
utvisningsgrund, som ansluler lill de föreslagna avvisningsbesiämmelserna i 20
ij,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvisningsbeslut
enligl 20 ij kan meddelas av polismyndighet (21 ij). Påslår utlänningen alt
han löper risk för politisk förföljelse om han avvisas skall ärendel i regel
hänskjutas lill invandrarverkei, som med egei yurande undersläller regeringen
ärendet (21 a Ij), Beslut om utvisning enligt 29 ij första Slyckel punki 5
skall alltid meddelas av regeringen (30 jj). Utlänning som avvisats eller
utvisats kan på grund av s, k, politiskt verkställighetshinder fä stanna i landel.
Utlänningen kan i sådana fall meddelas föreskrifter om inskränkningar och
villkor för vistelsen här, avseende vistelseort, byte av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>128</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bosiad
och arbetsanställning saml anmälningsplikt (51 ij tredje och femte styckena).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall (9-13 tji;
terroristlagen) har enligt 1 tj tillämpning beiräffande utlänning som av regeringen
avvisats eller utvisats med stöd av de ovannämnda terroristbe-siämmdserna i
utlänningslagen men som av asylskäl tillåts kvarbli i landet, Lagen kan däoämte
efter förordnande av regeringen med utgångspunkt från terroristrekvisiten i 20
ij utlänningslagen bli tillämplig på andra fall av avvisning och utvisning
saml fall av förpassning och förvisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänning,
som avses i I ij, får underkastas husrannsakan, kroppsvisitation och
kroppsbesiktning. Man får också ta fingeravtryck eller fotografi av honom.
Förutsättningen är all åtgärden finnes vara av belydelse för att ulröna
huruvida lerroristorganisaiion eller terroristgrupp planlägger eller förbereder
åtgärd som utgör hot mol allmän ordning och säkerhel. Förordnande om åtgärden
meddelas av polismyndighet. Undersamma förutsättning kan rätlen, om synnerliga
skäl föreligger, meddela polismyndighet tillstånd att ta del av samtal till
eller frän telefonapparat, som innehas eller eljest kan antas komma att
begagnas av utlänning som avses i 1 S (3 ij). Rätten kan även i vissa fall
meddela polismyndighet tillstånd alt närmare undersöka, öppna eller granska
post- eller idegrafförsändelse. Bestämmelserna överensstämmer i huvudsak med
reglerna i 27 kap, 9 tj RB, Frågan om lillslånd enligl 3 ij prövas av
Stockholms tingsrätt pä ansökan av RPS, Förfarandereglerna ansluter till 27
kap, 16 S RB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppteckning
frän telefonavlyssning fär inte granskas av annan än rätten, RPS,
polismyndighet eller åklagare (5 ij). Vad som inte är av betydelse för det
ändamål som föranlett avlyssningen skall efter granskningen omedelbart
förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Lagstiftningens praktiska tillämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen med förslag till ändring i utlänningslagen m. m. lämnas vissa
uppgifier om tillämpningen av lerrorisilagen. Förteckningen över personer som
skall avvisas enligt beslul på grundval av terroristbestämmelserna upptog
sommaren 1975 något mindre än 80 personer. Endast i fråga om en av dessa har
avvisningsbeslutel verkställts. Regeringen har meddelat beslut om utvisning av
11 personer. Besluten har verkställts i sju fall. De särskilda
tvångsmedelsbestämmelserna har tillämpats i ett fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:43.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>8 Telefonavlyssning i utländsk rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Danmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
72 § grundloven får telefonhemligheten brytas endast efier dom slolsbeslui,
såvida inte särskilt undantag härifrän är stadgal i lag. Bestäm melser om
telefonavlyssning finns i processlagstiftningen, närmare besiämi retsplejeloven
750 a-b tjtj. Avlyssning kan enligt 750 a tj retsplejeloven ske dels vid vissa
angivna brolt (brott mot rikets yttre och inre säkerhel samt allmänfarliga
brotl men även svikande av försvarsplikt, våld mol tiänsteman, främjande av
fiykt, olaga tvång, olaga hot och hemfridsbrott), dels vid alla brott för vilka
maximistraffet är fängelse i 8 år eller längre. Del skall finnas en påvisbar
grund all anta att över den avlyssnade telefonen ges meddelanden till eller
frän någon, som misslänks för någol av de angivna brotten. Vidare skall kunna
anias att avlyssning är av väsenilig belydelse för uppklarande av brottet.
Beslut om avlyssning skall avse samlal till eller från en eller fiera bestämda
telefoner och ange en viss tid för avlyssningen. Någon maximitid är ej angiven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
förutsätter som huvudregel ett föregående domstolsbeslut. Föreligger
förulsättningai; för avlyssning kan dock polisen, om del är uppenbar fara för
all tillfället gär lill spillo ifall räliens beslut skall avvaktas, vid vissa
slag av brolt företa avlyssning utan domstolsbeslut. Meddelande om avlyssning
utan rättens tillstånd skall ges in till rätten samtidigt som avlyssningen
påböoas. Domslolen avgör om avlyssningen kan godkännas och, i förekommande
fall, om fortsatt avlyssning skall tillåtas. Föreligger inle tillstånd av
rätten inom 24 timmar från avlyssningens påbötiande skall den avbrytas och
televerket anmäla avlyssningen lill rätten i den ort där avlyssningen skett
samt till justilieminisleriet. Borde enligt rätlens mening avlyssning inte ha
inletts meddelar rällen della till justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avlyssningen
skall företas av polisen. Uppteckningar eller annal återgivande av avlyssnade
,samtals innehåll skall förslöras så snart del fastslagits att de saknar
betydelse för efterforskningarna. När avlyssning skell av samial från en
lelefon i prival ägo skall rällen underrätta telefonens innehavare, om del kan
ske ulan skada för utredningen och omständigheterna i övrigt inle lalar häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
750 b tj retsplejeloven kan rätten i olika fall besluta att televerket skall
meddela polisen vilka telefoner som under viss tidrymd sätts eller har satts i
förbindelse med en viss telefon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>130</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
mä anmärkas att dansk lag sedan 1972 innehäller en särskild regel om polisens
användning av hemlig avlyssningsapparatur (mikrofoner) som genombryter del i
övrigt gällande förbudet mol olovlig avlyssning. Förutsättningarna är desamma
som för telefonavlyssning. Dock för sådan åtgärd aldrig vidtas utan rättens
tillstånd. Någon motsvarighet till skyldigheten all underrätta
telefoninnehavare om skedd avlyssning finns inte,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Finland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gällande
finsk lag saknar regler om telefonavlyssning vid förundersökning. Avlyssning av
ett av telefoninrättning förmedlat samtal kan icke lagligen ske. Då detta
betecknats som en brist, särskilt i fräga om bekämpningen av allvarlig
brottslighet, har inom lagberedningen upprättats ett förslag till lagregler om
avlyssning. De ingår i ett s, k, förundersökningspaket (Förslag till lagar om
förundersökning, försvar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel och
ersättning för beviskostnader). Förslaget överensstämmer i huvudsak med
motsvarande svenska regler och tillåter telefonavlyssning endasl för
uppdagandet av redan begånget brott. Tillstånd till avlyssning skall kunna ges
endast beträffande brott för vilka inte är stadgat lindrigare straff än
fängelse i tvä är samt beträffande narkotikabrott. Endast domstol skall ha rätt
att bevilja tillstånd till avlyssning. Tillståndet skall beviljas för högst två
veckor i sänder, lagstiftningen skall vara permanent. Förslaget har rönt krilik
och dess framtida öde är osäkert.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Norge</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
en lag från 1915 kan konungen eller den han sätter i sitt ställe göra
inskränkning i bl. a. telehemligheten genom att anordna lelefonkonlroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närmare
bestämmelser härom har 1960 utfärdats i en resolution. Resolutionen innebär en
inskränkning i befogenheterna enligt 1915 års lag. Telefonavlyssning för
således endast ske när del är påkallat av hänsyn till rikets säkerhet. Domstol
beslutar om avlyssning. Ingen lidsbegränsning är angiven. Hinder möter inte mot
att avlyssnat material används som bevis i rättegång. Utöver domslolskontrollen
finns en särskild kontrollnämnd för säkerhetspolisen, som i praxis är den enda
myndighet, som igångsätter telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utkast till ny straffprocesslag behandlas f. n, i justitiedepartementet.
Förslaget innebär betydande utvidgningar i riktning mot de svenska och danska
reglerna om telefonavlyssning. Domstol skall på ansökan kunna ge tillstånd lill
telefonavlyssning när någon med skäl är misstänkt, för brott mot rikets
säkerhel, högmålsbrott eller allmänfariiga brott, vissa andra särskilt nämnda
brott samt brott som kan medföra fängelse i åtta år eller mera. Urvalet av
telefoner som får avlyssnas, kravei på vikl för uiredningen saml
tillslåndstiden överensstämmer med de svenska reglerna i RB, Förordnande från
åklagarmyndighet för vid fara i dröjsmål ersätta beslul av domstol under högst
24 timmar, Uppleckningar och anteckningar som gjorts vid avlyssning skall
förstöras i de delar de är utan betydelse för utredningen eller avser</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>uttalanden,
som domstolen inte skulle kunna la emot som vittnesmål, I anslutning till
förslaget uttalas att lagen endast avser brottsutredning och att t, ex,
avlyssning i syfte att förebygga en allvariig förbrytelse bör regleras i annan
lag, t, ex, i poliiilag, I förslagel upptas även en beslämmelse enligt vilken domstol
kan ålägga tdefonsiationsföreständare att upplysa polisen om vilka telefoner
som under viss tidrymd sätts eller har salts i förbindelse med en viss telefon.
Förutsättningen är att det gäller ett brott, vara fängelse kan följa. Även här
kan åklagare meddela interimistiskt beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Förbundsrepubliken Tyskland</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
om telefonavlyssning meddelas i en lag frän 1968 om inskränkning i de
grundlagsskyddade brev-, post- och idehemlighelerna. Reglerna kan indelas i ivå
kalegorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ena kategorin avser reglerom telefonavlyssning som straffprocessueUt
ivångsmedel och åierfinns i slraffprocesslagen. Avlyssning fär ske om misstanke
föreligger mot nägon om vissa grova brott, dels brolt mol statens yttre eller
inre säkerhel, dels vissa andra brotl säsom mord, rän, utpressning, barnarov
och vissa allmänfarliga förbrytelser. Det krävs alt ulforskande av
sakförhållandena pä annat sätt är utsiktslöst eller väsentligt försvårat.
Åtgärden fär riktas endasl mol den misslänkle och mot personer, som kan antas
la emot eller vidarebefordra meddelanden lill eller från den misstänkte eller
vilkas apparater den misslänkle kan anlas använda,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillsländ
till avlyssning beslulas endasl av domaren. Vid fara i dröjsmål får åklagare
interimistiskt förordna om avlyssning, Hans förordnande blir dock ogiltigt om
del inle inom tre dagar godkänns av domaren. Tillstånd till telefonavlyssning
får meddelas för högsl tre månader med möjlighel lill förlängning. De som
berörts av avlyssningen skall underrättas sä snart det kan ske ulan fara för
uiredningen. Några regler om parlamentarisk eller annan kontroll av
avlyssningsbeslut som meddelats av domaren finns inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra kategorin av telefonavlyssning saknar anknyining lill slraffprocessen.
Del är här fråga om att skydda landets yttre eller inre säkerhel, och del
behöver inle alllid föreligga misslanke mol viss person om särskill broll.
Ansökan om avlyssning får göras av förfaliningsskyddsmyndighe-lerna,
säkerheistiänsien och underrättelsetiänsien. Beslutanderätten tillkommer i
regel en av förbundskanslern särskilt utsedd förbundsminisier, 1 de fall dä
avlyssningen inle grundas pä misslanke om brott beslutar förbundsministern i
samråd med en av förbundsdagen vald femmannanämnd, För-bundsminislern skall med
högst sex månaders mellanrum underrätta fem-mannanämnden om tillämpningen av
lagstiftningen. Han skall vidare vatie månad underrätta en särskild kommission,
som tillsätts av nämnden och består av domarkompetent ordförande och två
bisittare, om de åigärder han beslutat. Kommissionen, som handlar självsiändigt
och inte fär underkastas direktiv, beslutar ex officio eller i anledning av
klagomål om till-lätligheten och nödvändigheten av vidtagna åtgärder. Anser
kommissionen en åtgärd otilläten eller onödig åligger det förbundsministern att
ofördröjligen upphäva åtgärden. Andra rättsliga åtgärder är inte tillåtna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>132</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 England</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
engelsk rätt fattas alla beslut om telefonavlyssning av inrikesministern.
Tillämpningen överensstämmer beiräffande avlyssning med brottsutredande syfte i
huvudsak med vad som gäller enligt svensk rätt. För att polisen skall tillålas
tillgripa telefonavlyssning krävs all del skall röra sig om ell verkligt
allvariigt brott, för vilket en tidigare ostraffad person kan påräkna minst tre
års fängelse. Är mänga personer inblandade ställs lägre krav pä brottets
svårhetsgrad. Det förutsätts att normala spaningsmetoder har prövats och
misslyckats eller enligt sakens natur kan antas bli resultatlösa. Slutligen
skall det finnas goda skäl att tro att avlyssningen skall resultera i fällande
dom. Det finns en inriktning pä organiserad brottslighet, som är särskilt
svåråtkomlig,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
säkerhetstiänsiens användning av telefonavlyssning gäller delvis andra
förulsällningar. Del skall här röra sig om en slörre omsiörtnings- eller
spioneriverksamhel som kan befaras skada nationens intressen. Del material som
kan erhållas genom avlyssningen måste vara direkl användbart vid insamlandet av
de upplysningar säkerheistiänsien behöver för alt fullgöra sina
arbetsuppgifter. Kravet att normala metoder inte räcker till gäller även här.
Däremot behöver sannolikheten för fällande dom inle vara lika hög som vid
vanlig kriminalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 USA</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
federala lagstiftningen i USA upptar i US Code Title 18, Chapter 119, regler om
avlyssning av lelefonsamlal och andra samtal. Lagstiftningen, som tillkom 1968,
reglerar förutom telefonavlyssning även användandet av teknisk apparaiur för
avlyssning av samtal i allmänhet. Reglerna härför är desamma som för
telefonavlyssning. Telefonavlyssning är förbjuden utom i fall som anges i
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Undanlag
från förbudet mot telefonavlyssning medges i vissa fall i brottsutredande
syfte. Federal domare kan pä ansökan av i sista hand justitieministern meddela
tillstånd till eller godkänna redan gjord avlyssning vid vissa brolt.
Brottskatalogen upptar många olika brott, främst de grövsta brotten mot
nationens yttre eller inre säkerhet och svåra brott mot liv, hälsa och frihet.
Vatie lyp av narkotikabrott kan föranleda avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delstatsdomare
kan på ansökan av delstatens högste åklagare tillåta eller godkänna att polisen
använder telefonavlyssning för att fö fram bevisning rörande vissa angivna
grova brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om telefonavlyssning innehåller många och detaljerade regler i rättssäkerhetens
intresse. Inom skälig tid, dock högst 90 dagar efter det avlyssning avslutats,
skall domaren underrätta dem som nämns i avlyssningsbeslutet och - efter skön
- andra samtalsparter i avlyssnade samtal om avlyssningen och den tid som den
förekommit. Om godtagbara skäl visas kan dock underrättelsen uppskjutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilda
regler har meddelats i syfte att informera kongressen om till-lämpningen av
avlyssningsbestämmelserna. Domarna, justitieministern och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åklagarna
skall till ett särskilt organ, the Administrative Office of the United States
Courts, lämna detaljerade uppgifter om avlyssningen, innefattande huruvida
tillstånd eller godkännande sökts och meddelats, den tid avlyssningen pågått,
vilket brott som avsetts och vem som gjort ansökan. Informationen från
justitieministern och åklagarna skall ocksä ge en allmän bild av
avlyssningarna, innefattande antalet samtal som avlyssnats, hur mänga av dessa
som gav stöd för misslankarna, antalet personer som avlyssnats, antalet
gripanden och rättegångar som föranletls av avlyssningen, vilka brolt delta
gällt samt antalet fällande domar. Redogörelsen skall avslutas med ett allmänt
omdöme om avlyssningens betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
upplysningar som lämnas frän domarna, justitieministern och åklagarna
sammanställs till en rapport, som i april vane år överlämnas till kongressen
och upptar antalet ansökningar och tillstånd föregående kalenderår och en
sammanfattning och analys av de lämnade upplysningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av ovannämnda undantag i brottsutredande syfte från del generella
förbudet mot avlyssning finns ett vidsträckt undantag i presidentens
konsliluliondla rätt alt vidta nödvändiga åigärder för all skydda nationen mot
fientliga handlingar frän främmande makt och samhällsomstörtande verksamhet
inom landet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:74.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>135</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:32.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>9 Utredningens överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Allmänna överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
utgör ett mycket allvariigt ingrepp i den personliga integriteten. Den innebär
att avlyssnaren kan tillgodogöra sig innehållet i förtroliga samtal och
meddelanden mellan människor utan dessas medgivande eller vetskap. Del kan ske
genom att samtal upptecknas och används. Men redan del förhällandet att samtal
avlyssnas - utan att upptecknas eller bevaras - uppfattas som en allvarlig
kränkning. Särskilt gäller detta när avlyssning berör utomståendes samtal,
Rälten att fritt och utan obehörigt intrång använda telefonen för offentliga
och privata meddelanden upptas i grundlagens uppräkning av de medborgeriiga
fri- och rättigheterna och skyddas av telefonreglementel och strafföudel mot
brytande av lelehemlighet. Tillilen till att telefonhemligheien respekteras är
väsentlig från både enskild och allmän synpunkt. Om tilliten rubbas uppstår
misstro bland medborgarna, som gör telefonen oanvändbar som kommunikationsmedel
och ger upphov till en för samhällslivet skadlig otrygghet och rykiesspridning.
Skall telefonavlyssning tillåtas måsle den därför reserveras för sådana fall,
då medborgarna i gemen anser sig beredda att acceptera den allvarliga
integritets-kränkningen med hänsyn lill del iniresse som utgör motiv för
åtgärden. Det är dessutom nödvändigl alt tvångsmedlet regleras på ett sådani
sätl all det inte framstår som ett hot mot medborgaren i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
sekretess som ligger i själva tvångsmedlets natur ger det en särställning i
förhållande till de fiesta andra tvångsmedel. Skyddet mot missbruk av andra
tvångsmedel ligger till stor del däri att den som drabbas själv är eller snart
blir medveten om ålgärden och har möjlighet att fö den prövad av domstol,
överordnad myndighei, JK eller JO, Telefonavlyssningens hemliga natur
omöjliggör en sådan bevakning frän medborgarnas sida. Av samma orsak blir den
kontroll som den allmänna opionionen kan utöva genom massmedia och eljest
illusorisk, I skydd av sekretessen kan en otiktig tilllämpning uppslå, som i
olyckliga situationer kan övergå i direkt missbruk av befogenheterna. Mot denna
bakgrund framstår det som särskill angeläget att undvika tänjbara regler och
att eftersträva ell beslutsförfarande, som är ägnat all motverka en alltför
generös tillståndsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har med del anförda velat peka på några av de förhållanden som gör alt alla
överväganden beträffande telefonavlyssning såsom tvångs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medel måste ske mot bakgrunden av de grundläggande
värderingar som bär upp ell demokratiskt samhälle. Tvångsmedlet är lill sin
natur främmande för ell sådani samhälle. Huruvida del ändock skall uinyttjas
blir beroende av om della uppfattas såsom nödvändigl med hänsyn lill angrepp
som kan riklas mot individ och samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Behovet av lagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man bedömer telefonavlyssningens existensberättigande
måste kravet på skydd för den enskildes integritet vägas mol behovei och värdet
av avlyssningen, Iniegrileisskyddssynpunkierna bör därvid begränsa
lelefon-avlyssningen lill att vara ell hjälpmedel för all klara upp vissa, i
regel myckel grova broll. Är avlyssningen av ringa värde frän
uiredningssynpunki bör den dock inle heller i sådana fall lillålas. Vad gäller
värdel från uiredningssynpunki lorde förhållandel emellertid snarasl vara del,
all telefonavlyssning kan vara ett verksamt medd vid ulredning av i stort sell
alla lyper av brolt. Den har emellertid sill största värde som utrednings- och
försvarsmedel vid brottslighet som är föremål för planering eller som ingår i
en organiserad verksamhel. Denna brottslighet är också, bl.a, på grund av sin
art, ofta särskill farlig för samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad försl gäller den grundläggande bestämmelsen i 27 kap,
16 tj RB har denna tillämpats ytterst sparsami, 1 vissa fall. där brottet
kunnal grunda ingripande enligt RB, kan man anta all man vall att åberopa den
parallellt tillämpliga 1952 års lag. Även med beaklande härav kvarstår dock all
huvudregeln haft ringa användning. Till en del lorde delta bero på att den
korta tillsiåndsiiden, en vecka, har framstått som otillräcklig. Förklaringen
lorde i övrigt ligga i den misslänkla brottslighetens natur. Till skillnad från
säkerhelsfallen enligl 1952 års lag och narkotikabrotten enligl 1969 års lag är
brolien i slörre ulslräckning oplanerade och begångna av en ensam gärningsman.
Del rör sig inle om en organiserad brotislighei med fiera inblandade personer,
Möjlighelen all genom lelefönavlyssning kartlägga den misstänktes förbindelser
och få uppslag för den vidare spaningen får därför vanligen ringa belydelse för
utredningen. Härtill kommer all polisen vid denna typ av broll som regel har
ett rikare malerial all arbeta med redan när förundersökningen inleds. Man har
i de fiesia fall en brottsplats och en målsägande och kan härigenom få
upplysningar som kan vara lillriickliga för alt binda gärningsmannen vid
brottet, Behovei all komplettera de konventionella spaningsmedlen med
telefonavlyssning är därför i dessa fall mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om dd alltså kan konslaleras all behovei av
lelelbnavlyssning enligl 27 kap, 16 ij RB är mindre än enligl 1952 och 1969 års
lagar måsle samiidigi framhållas all ivångsmedlel likväl i de noggrani ulvaida
fall därdet tillgrips kan vara av synnerlig vikl för uiredningen och all del
skulle framstå som oiillfredsslällande om de grova broll. varom här är fråga,
inle blir uppklarade. Under den diskussion om telefonavlyssningen, som förekom
i massmedia sommaren 1975, synes de fiesia bedömare också ha accepleral
telefonavlyssning beträffande de grova brotl, som omfattas av regeln i 27 kap,
16 tj RB,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
härefter angår 1952 års lag ulgör denna ett komplement till 27 kap. 16 ij RB,
De brotl som här är akluella rör rikets yttre och inre säkerhet eller är
allmänfarliga brolt, som närmast ingår i den moderna terrorismens
arbetsmetoder. Flera av de brott som innefattas i 1952 års lag är så grova all
de skulle kunna föranleda telefonavlyssning även enligt 27 kap, 16 ij RB, En
del brott uppfyller däremot inte kravei på tvä års fängelse som minimistraff
Dessa lindrigare broll har emellertid ofta ett samband med grövre brotl, I de
fall, där det finns en grov form av brottet, faller denna för övrigt i regel in
under minimislraffregeln. Del nämnda sambandet kan belysas med några exempel, I
förlängningen på brottet olovlig underrällelseverksamhel enligl 19 kap, 9 ij
andra slycket BrB (olovlig personspaning enligl utredningsmannens förslag)
ligger risken för att verksamheien leder till repressalier i andra länder,
repressalier som kan innebära förlust av livet eller friheten, I föriängningen
på brottet kapning av luftfartyg ligger risken för att brottet leder lill mord
på oskyldiga fiygresenärer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särregleringen
enligl 1952 års lag sammanhänger vidare med alt det pä del stadium, på vilkel
telefonavlyssning aktualiseras, är svårt att avgöra om det är normalbrottei,
den grova formen eller en besläktad brottstyp som föreligger i det enskilda
fallet. Misstänkta spionhandlingar kan lika väl röra grovt som vanligt
spioneri. Tillvägagångssättet vid spioneri påminner om olovlig
underrättelseverksamhet så att det kan vara omöjligt att på ett tidigt stadium
bedöma vilket av brotten det rör sig om. Mot denna bakgrund skulle kunna
ifrågasättas om det finns ett behov av de kompletterande beslämmdser i 1952 års
lag, som möjliggör telefonavlyssning vid brott som inle uppfyller
minimislraffregdns krav. Man kunde tänka sig möjligheten att i stället åberopa
det närmast liggande grova brott, som medger avlyssning enligl 27 kap, 16 § RB,
Därvid uppkommer emellertid risk fören urholkning av de allmänna
förutsättningarna för ålgärden. Det kan nämligen befaras att på osäkra grunder
skulle komma att antas att ett grövre brolt föreligger. 1 valet mellan den
nämnda möjlighelen och utvägen att tillåta avlyssning vid de lindrigare brolien
är enligt utredningens uppfattning det senare alternativet all föredra. Detta
kan även i övrigt främja en stram bedömning av förutsättningarna för ålgärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1952 års lag medges telefonavlyssning även vid försök, förberedelse och
stämpling till brolt, något som inie är möjligt enligt 27 kap. 16 ij RB. 1
själva verket torde detta vara ett av de viktigaste inslagen i 1952 års lag.
Den brottsutredande syftningen fär nämligen härigenom en brottsförebyggande
bieffekt. Det är uppenbart alt möjligheten att avslöja säkerhelshotande
verksamhet innan den övergår i fullbordat brott är en viktig förutsätining för
alt säkerhetspolisen skall kunna lösa sina uppgifter. Fanns inte denna
möjlighet till brottsförebyggande inom ramen för förundersökningen, skulle
behovei härav få tillgodoses på annat sätl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
behovet av telefonavlyssning vid de brott som avses i 1952 års lag kan hänvisas
till vad RPS anförde i ett yttrande över pariamentariska nämndens i
Wennerslrömaffären betänkande. Yttrandet har återgetts i JO:s ämbetsberättelse
1973 s. 83 f:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
brotislighei som den särskilda polisverksamheten har att hindra och uppdaga
måsle angripas med i många avseenden andra medel och metoder än dem som fö-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rekommer inom den allmänna polisverksamheten. Brott mot
rikets säkerhel lämnar i regel inga direkla skönjbara tecken i form av
brottsplats eller av broll förfördelad person. Del iir normall inle ens kam om
broll förövals, Broilsligheien genomförs vidare sä gott som uteslutande i organiserad
form med friimmande makter som huvudintressenter och med för ändamålet
anpassade, slora resurser. Angreppen mot slatens säkerhet sker dels direkt mot
betydelsefulla anliiggningar. förhållanden och personer, dels iiven såsom
förberedelse lill åtgärder som avses kunna sättas in i konfliklsiluaiioner. Det
senare sker särskilt genom uppriittande av s, k, illegala residen-lurer.
agentradionät, sabotagegrupper e, dyl. Man får icke heller bortse från del faktum
all angrepp mol rikets yttre och inre säkerhel sker med växlande medel och
meloder. Under efterkrigsliden och siirskill under del senasle ärliondel har en
för-skjulning ägl rum lill subversiva medel. För all kunna fullgöra uppgiften
au uppdaga bl, a, sädan verksamhel mäsle redan obelydliga risker beaklas och vae
indikalion bedömas och bearbelas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del kan således konstateras all 1952 års lag avser brolt
som är av central belydelse lor rikels självsiändighei och det demokratiska
statsskicket samtidigt som utredningen av dessa broll möler särskilda svårigheler.
Till intresset av alt brolien klaras upp bör alltså i dessa fall Uiggas att
brotten till sin art är särskill svårutredda. Då härtill kommer all
etablerandet och upprätthållandet av kontakterna mellan medlemmarna i de
illegala organisationer, varom här är fräga, är en av de få sårbara punkterna
vid denna brottslighet är det tydligl alt telefonavlyssning kan vara av
särskild belydelse som spaningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När man så övergår till all granska huruvida dessa
allmänna refiexioner har stöd i vad som inhämials rörande den praktiska
tillämpningen måsle konstateras att antalet lelefonavlyssningsärenden, som lett
lill fällande dom, är tämligen ringa såväl i absoluta tal som i förhållande lill
del anlal fall där åtgärden satts in. Antalet uppdagade brott mot rikets
säkerhet är emellertid lågl även i absoluta tal, 1 åtskilliga fall kan man
utgå från all misstankarna har förstärkts under avlyssningen men inle ansetts
tillräckligt slarka för att motivera ålal. Den personkrets som ägnar sig ål broll
av denna art är också medveten om lelefonavlyssningsmöjlighelen och är väl
utbildad för all eliminera värdel av avlyssningen, I huvudparten av de fall som
lett till åtal eller annan åtgärd har telefonavlyssning förekommit och haft belydelse
för utredningen. Självklart har avlyssningen inte spelat den enda och kanske inle
heller den viktigaste rollen i utredningsarbetet. Tillsammans med övriga
spaningsmedel fär tvångsmedlet dock anses vara av stor betydelse i säkerhelsfallen.
Den långa tid som 1952 års lag har gällt lorde också böra las som ell indicium
pä behovei av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Telefonavlyssning som spaningsmedel mot grov narkotikabrollslighel
har tillåtits avsevärt kortare tid, Uppklaringsfrekvensen i avlyssningsärendena
är emellertid mycket hög. Del saknas anledning att ifrågasätta all denna
brottslighet är organiserad och synnerligen svåråtkomlig med vanliga spaningsmetoder.
För en fortsatt framgångsrik brottsbekämpning på delta område synes
telefonavlyssningen spela en avgörande roll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>139</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.3 Möjligheterna att samordna lagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om telefonavlyssning vid förundersökning har tillkommit vid skilda tidpunkter
för att möta efterhand uppkommande behov. I del föregående har ett bestående
behov av telefonavlyssning kunnat konstateras även beträffande de brott som
regleras av 1952 och 1969 års lagar. Förklaringen till att man inle samordnat
lagstiftningen torde närmast vara all dessa lagar är lidsbegränsade. Olika skäl
lalar emellertid för att reglerna om telefonavlyssning sammanförs och ges en
enhetlig utformning. Några laglekniska hinder härför finns ej. Av viss belydelse
blir dock om lagstiftningen skall vara permanent eller tidsbegränsad. Frågan
härom upptas i avsniiiel 9,7,1,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.4 Förutsättningarna för telefonavlyssning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
telefonavlyssning som här behandlas är en ivångsålgärd under förundersökning.
Utgångspunkten föråigärden måste därför vara ell antagande att ett brott har förövals.
Detta bör vara av viss beskaffenhet, Avgränsningen bör i första hand ske med
hänsyn till brottets grovhet. För att inte en obestämd krels av samtalande
skall drabbas av åtgärden bör misslankarna ha koncentrerats till viss person
och nätt en sådan styrka att risken för att en oskyldig utsätts för avlyssning
i möjligaste män elimineras. Till undvikande av att åtgärden tillgrips i
onödan bör krävas all andra spaningsmedel är otillräckliga och att den
utredning som kan erhållas genom åtgärden är av stor betydelse. Eftersom del
inte gärna går all begränsa avlyssningen till vissa, i lagen angivna lyper av
telefoner bör slulligen uppställas en regel, varigenom ändock beaktas
skillnaden från integritetsskyddssynpunkt mellan avlyssning av den misstänktes
egen lelefon och en lelefon som i slörre utsträckning begagnas av andra
personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förutsättningar som nu antytts överensstämmer till viss del med vad som redan
nu gäller. På fiera punkter föreslår dock utredningen ändrade regler, I det
följande redovisas utredningens överväganden och förslag punkt för punkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9,4,1
Det misstänkta brottet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I avsnitl
9,2 har utredningen utvecklat frågan om behovei av lagstiftningen. Där
framhölls att telefonavlyssning kunde vara ell verksamt medel i strängt tagel
alla förundersökningar men alt åtgärdens ingripande nalur fordrade en
begränsning i användningen. Den första gränslinjen bör därvid dras vid det
misstänkta brottet, I gällande rätt har åtgärden inskränkts lill förundersökningar
rörande särskill grova brolt (27 kap, 16 § RB) och brolt som är både svårutredda
och farliga för individ eller samhälle (1952 och 1969 års lagar). Därvid kan i
fall som avses med 1952 års lag även försök, förberedelse och stämpling lill broll
föranleda telefonavlyssning, Uiredningen anser att den sålunda angivna
begränsningen lill vissa bestämda brotl ulgör ett lämpligt sätt att dra upp
ramen kring avlyssningen och övergår lill all undersöka hur den skall ulföras i
lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9,4,2 Anknytning till straffsatsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är ell starkt allmänintresse att de grövsia brotten
klaras upp. Del lorde ocksä vara en av medborgarna i gemen accepterad siåndpunki
att en grov brottsling inte bör få gä fri på grund av att telefonavlyssning inle
får tillämpas. Delta är förklaringen till alt telefonavlyssning tilläts enligl
27 kap, 16 § RB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 27 kap, 16 § RB bestäms de grövsta brotten med hänsyn lill
minimislraffen. För brottet för ej vara stadgal lindrigare straff än fängelse
i tvä är. Denna bestämning av de grövsta brotten överensstämmer med andra
regler i RB Gämför 24 kap, I ij tredje stycket. 27 kap, 2 ij andra punkien och
36 kap, 5 tj fjärde slyckel). Givelvis kan avgränsningen renl tekniskl ske på
andra sätl, t.ex, genom anknytning lill straffskalans övre gräns. De grövsia
brotten kunde definieras som sådana, vara fängelse på livstid eller i lio, åtta
eller sex år kan följa. Emellertid kan strafiskalorna vara vida och brollet i
del enskilda fallel vara mindre grovt. En minimistraff regel ger därför en
redan i lagen liggande, säkrare garanti för all endasl de verkligt grova
brolien kommer i fråga för telefonavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Straffminimumregeln är i dag fängelse i två år.
Utredningen har övervägt om denna gräns kan höjas, närmast lill nästa steg,
fängelse i fyra år. De brott som ifrågakommer enligl de två alternativen
redovisas i bilaga. Härav framgär alt de fiesta av brotten skulle fylla kraven
på del högre slraffminimum. Åtskilliga av de brotl som ligger mellan två och
fyra års slraffminimum faller emellertid under lillämpningsområdel för 1952 års
lag och lorde därför, om moisvarande undantagsbestämmelser skall gälla även i
fortsättningen, komma all omfattas av lelefonavlyssningsreglerna. De broll som
i övrigi skulle falla bort om slraffminimum höjs är också så farliga för
individ och samhälle all del, med del synsätt som lidigare redovisats, inte
synes stötande all telefonavlyssning får ifrågakomma även om man i prakliken
inte utnyttjat de nu gällande möjlighelerna. Av anförda skäl och dä gränsen tvä
års fängelse överensstämmer med andra regler i RB förordar uiredningen all den
allmänna föruisäiiningen för lelelbnavlyssning med avseende ä brottet bestäms
på samma säll som för närvarande, nämligen att å brottet ej skall kunna följa
lägre straffan fängelse i två år. Härigenom kan samhällets bedömning av
brottets straffvärdhet vid höjning eller sänkning av straffminimum återverka på
tvångsmedels-användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.4.3 Anknyining lill brottstypen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Minimislraffregeln i 27 kap, 16 § RB kompletteras i
gällande räll med vissa i 1952 och 1969 års lagar uppräknade broll, som kan
föranleda lelefönavlyssning irois all straffet för brottet kan underskrida två
års llingdse, Behovei av sådana regler har belysts i avsnill 9,2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att del bör finnas sådana kompletterande
beslämmelser även i Ibrtsällningen, Utgångspunkten är här all brolien - ensamma
eller i förening med besläklade broll - skall vara särskill fariiga för individ
och samhälle samiidigi som de lill sin art är särskill svårutredda, Angdiigcnheicn
av att dessa broll beivras skall med andra ord byggas på med kravei all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>141</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>brolien är svåra att klara upp och med en bedömning all
brotten är särskilt åtkomliga för telefonavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredningen finner bl, a, mol bakgrund av sina
iakttagelser av den praktiska lillämpningen all de brott som upptas i 1952 och
1969 års lagar och som inte når upp lill huvudregelns krav på minimistraff (se W/a,?ö)
i huvudsak uppfyller de krav som nyss uppställts,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1952 ärs lag ingår bl, a, de s, k, majestälsförbrylelserna,
nämligen mord, dråp, misshandel, grov misshandel, människorov, olaga frihetsberövande,
försättande i nödläge och olaga tvång i fall där brottet riktar sig mot Konungen
eller annan medlem av konungahuset eller mot riksföreståndare. Mord, dråp och människorov
omfattas redan genom sitt slraffminimum av telefonavlyssningsreglerna. Övriga
handlingar av ovannämnda art torde i beaktansvärda fall kunna inordnas under de
brotl i 18 och 19 kap, BrB, som enligl huvudregeln kan föranleda
telefonavlyssning. Del synes inle motiverat att vid en samordning av
regelsystemet behålla särregler av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver majestätsbrotten bör ocksä vissa andra brott
avföras ur brottskatalogen i 1952 års lag. En ändring följer av det förslag
som den särskilde utredningsmannen lagt fram i betänkandet (Ds Ju 1975:16) Spioneribrottel
m, m,. nämligen att tagande av utländskt understöd (19 kap, 13 ij BrB) avkriminaliseras,
Uiredningen anser vidare alt brottet olovlig kårverksamhet (18 kap, 4 i; BrB),
som kan slraffas med böler eller fängelse i två år, inte ensamt är av sådan
farlighet all del bör få föranleda telefonavlyssning. Brottet är sällan
förekommande och när del förekommer lorde det ofla begås i förening med andra,
allvarligare brott, som kan berättiga till telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de brott som blir kvar har obehörig befattning med
hemlig uppgift, olovlig underrättelseverksamhet och olovlig personspaning en
straffskala på böter och fängelse upp till tvä är, Uiredningen har övervägt
huruvida dessa brott, vilkas siraffmaximum inte ens når upp till eljest
gällande straffminimum, verkligen bör få föranleda telefonavlyssning. Obehörig
befattning med hemlig uppgifl skiljer sig frän spioneri framför allt genom
frånvaron av direkt uppsåt att gå främmande makt tillhanda. Ett sådant s, k,
fristående uppsåtsrekvisit kan vara svårt att bedöma under förundersökningen.
Del för därför anses moliveral all låta möjligheten till telefonavlyssning
kvarstå beiräffande delta brotl. Olovlig underrättelseverksamhet utgör i
princip en här i riket bedriven spioneriverksamhet mot främmande makt och
åberopas i telefonavlyssningspraxis ofta som andrahandsgrund till spioneri. På
del stadium av förundersökningen då åtgärden ifrågakommer kan det ibland vara
svårt all avgöra om verksamheten riklas mot svenskt eller utländskt intresse.
En verksamhet som frän böoan avser främmande makt kan också lätt omdirigeras
mot svenska mäl. På grund av likheten med spioneri bör därför enligl ulredningens
bedömning olovlig underrättelseverksamhet berättiga till telefonavlyssning.
Även olovlig personspaning är ell brotl som meiodmässigt liknar och på
inledande stadier är svärl att skilja från spioneri. Här tillkommer all
brottet, ofta kallat fiyktingspionage, trots att straffskalan är begränsad
innefattar en verksamhel, som syftar lill eller kan leda lill stort mänskligt
lidande. Sådan underrällelseverksamhel bör därför omfattas av lelefonavlyssningsmöjlighelen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
broll frän 1952 års lag som bör kvarstå har endast fängelse, dvs, inte böter, i
straffskalan. De utgörs av allmänfariiga brotl (sabotage, kapning av luftfartyg
och luftfartssabolage) och brott mot rikets säkerhet (spioneri). De grova
varianterna av brotten har straffminimum på tvä ärs fängelse. När
telefonavlyssning aktualiseras torde del vara svårt att alltid konstalera om normalbrotl
eller grovt brott föreligger. På grund härav och då denna lyp av brott i
allmänhet bedrivs organiserat och mycket utstuderat och därför är särskilt
svåråtkomligt med vanliga spaningsmedel bör telefonavlyssning medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grova narkotikabrottslighet, som kan föranleda telefonavlyssning, straffas med
fängelse i 1-10 år, Förulom brottets svårhetsgrad, som avspeglas i denna
straffbestämning, tillkommer här att brottsligheten är organiserad och av detta
och andra skäl är svår alt bekämpa med konventionella metoder. Utredningen har
också vid sin genomgång av telefonavlyssningsreglernas tillämpning funnii att
avlyssningens effektivitet som spaningsmedel tydligast framkommer beträffande
just narkotikafallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen
får beträffande de brott som faller under straffminimumregeln anses omfatta en
prövning i det konkreta fallet med en - givetvis ofullständig - skattning av
gärningens straffvärdhet. Om en gärning redan pä grundval av det föreliggande
materialet inte kan antas ge svårare påföljd än böler eller ett par månaders
fängelse bör delta uppenbariigen påverka bedömningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.4.4 Försök,
förberedelse och stämpling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1952 års lag upptas ocksä broiisformerna försök, förberedelse och stämpling när
sådan gärning är straffbelagd och det fullbordade brottet hade kunnal föranleda
telefonavlyssning. Genom att straffminimumregeln gäller oinskränkt endasl vid
det fullbordade brottet innebär detta en utvidgad möjlighet till
telefonavlyssning. Utredningen anser att denna möjlighet bör kvarstå
beträffande allmänfariiga brott, högmålsbrott och brott mot rikels säkerhet.
Detta ger reglerna en preventiv bieffekt, som minskar behovet av
telefonavlyssningsregler utanför ramen för förundersökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har övervägt behovet av att efter mönster av 24 kap, I ij fjärde styckei RB
uppställa ett uttryckligt förbud mot telefonavlyssning när man i del enskilda
fallet kan räkna med att påföljden stannar vid böter eller ett kortare
fängelsestraff Vad gäller de fullbordade brotten ingår böter i straffskalan
endast i några fä fall. Att på det förberedande stadium, varom här är fråga,
förutsäga blivande påföljd är ofta mycket svårt. Det finns vidare ett avsevärt
utrymme mellan sannolika skäl och skälig misstanke. Det material som
utredningen har granskat visar även att påföljden i händelse av lagföring inte
stannar på en från denna synpunkl för låg nivå. Utredningen har därför avstått
från att föreslå en uttrycklig regel men utgår från att det - i första hand av
polisen och åklagarna -görs en diskretionär prövning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.4.5 Misstankens
styrka</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande rätt fordras för telefonavlyssning att viss person är skäligen misstänkt
för visst brott. I avsnitt 4.2.1 har redovisats vad som avses med skälig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>143</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>misslanke,
Beiräffande 1952 ärs lag har höjts röster som velat mildra kravet lill alt avse
alt misstanke om broll föreligger (se 4,1,6 och 4,1,9), Pariamentariska
nämnden i Wennerströmsaffären fann (SOU 1968:4 s, 40) att en sädan regel skulle
medföra betydande fördelar från synpunkten av effektivitet i säkerhetspolisens
spaningsarbele men avvisade tanken. Den gällande ordningen innehöll en bestämd
avgränsning, som nämnden ansåg utgöra en garanti mot missbruk av
telefonavlyssning, en garanti som man inle borde avstå från. Utredningen
ansluter sig för sin del lill nämndens bedömning. Att skärpa förutsättningarna
till att nägon skall vara på sannolika skäl misstänkt för vissa brolt är all gä
långt åt motsatt håll. Bevisnivån sannolika skäl innebär i de fiesta fall all
utredningen har passerat del stadium då egentligt behov av telefonavlyssning
föreligger. Sannolika skäl är sålunda en av förutsättningarna för häktning, Enligl
statistiska uppgifter, som återges i direktiven lill utredningen (Ju 1974:17)
angående översyn av häktningsbestämmelserna, är del endasl två procent av
häktningarna, som inte leder till fällande dom. En sä hög sannolikhet för
övertygande bevisning som denna siffra avspeglar kan ej rimligen begäras i
telefonavlyssningsärenden. Utredningen föreslår därför att det nuvarande kravet
på skälig misstanke mol viss person behålls,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Begreppel
skälig misstanke har en viss spännvidd och de omständigheter som tillmäts vikt
skiftar mellan olika typer av brotl, 1 de fall som läcks av 1952 ärs lag lorde
sålunda den skäliga misslanken ofla ligga i den lägre delen av skalan, och del
synes ofrånkomligt att uinyttiandel av bedömningsskalan röner viss inverkan av
grovheten i det brolt, varom är fråga. Det synes också naturiigt om man beiräffande
personer direkt knutna till inslilutioner, om vilka det är notoriskt att de
yrkesmässigt bedriver illegal verksamhet, finner anledning till ålgärd redan i
den undre delen av be-dömningsområdel medan förhållandet blir del motsatta då
den konkreia misslanken avser personer ulan sådan anknyining. Del är inte
möjligt alt i en allmängiltig formulering läcka vad som bör ulgöra lägsta godtagbara
nivå för skälig misslanke. Del är en bedömningsfräga som måste överlämnas åt
rättstillämpningen. För denna bör kunna bli av belydelse alt utredningen i del
följande kommer all föreslå delvis nya regler för förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9,4.6
Uiredningslägel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnittet 4,2,1 har innebörden av uttrycket "synneriig vikt för uiredningen"
redovisats. Där framhölls att uttrycket inte nödvändigtvis avser att avlyssningen
skall ge avgörande bevisning som omedelbart kan leda till fällande dom, 1 de fiesia
fall har avlyssningen en indirekl verkan: den bidrar till all kartlägga
kontaktvägar och förehavanden, ger uppslag till vidare spaning och bildar underiag
för insatser av andra spaningsmedel. En annan, främst i fall enligt 1952 ärs
lag förekommande verkan är alt avlyssningen kan föra en pä olika sätt uppkommen
skälig misstanke lill nolläget, dvs, att rentvå den misstänkte. Denna verkan
kan åberopas lill stöd för antagandet all förekommande misslag snabbi bör kunna
upptäckas och rättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uttrycket
"synneriig vikl för uiredningen" inrymmer i gällande räll ett
kvalitetskrav beiräffande de upplysningar som avlyssningen kan ge. Dessa</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>rrop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
ha viss vikl och får sålunda inte inskränka sig till obetydliga detaljer, som
man kan både ha och mista. Uttrycket innefattar emellertid därutöver ett krav
på på att utredningslägel gör telefonavlyssningen nödvändig. Vad som kan vinnas
genom avlyssningen får i princip inte vara åtkomligt med andra, mindre
ingripande spaningsmetoder. Telefonavlyssningen är en exceptionell åtgärd som
får lillgripas först när konventionella resurser är otillräckliga. De brott
som i dag omfaltas av 1952 och 1969 års lagar och som uiredningen föreslår all
de skall medlas även i en samordnad lagstiftning har i det föregående bedömis
vara typiskt setl så svårutredda att telefonavlyssning bör tillåtas även dä
brotten inte uppfyller minimislraffregeln. Detta fär dock inte föranleda en
slentrianmässig bedömning av utrednings-läget. Såväl när det gäller huvudregeln
som när det gäller de supplerande beslämmelserna måsle en granskning av
utredningsmöjligheterna i det enskilda fallet verkställas. För all
telefonavlyssning skall tillåtas måste granskningen mynna ul i bedömningen att
utredningen inle kan föras framåt med andra medel och det finns skäl att räkna
med att avlyssningen - ensam eller i förening med andra åtgärder - verkligen
kan få effekt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mol
denna bakgrund föreslår utredningen ett förtydligande och en precisering av kravei
pä åtgärdens belydelse för utredningen. Som förutsättning för telefonavlyssning
föreslås att upplysning som kan vinnas genom åtgärden är av synneriig vikt för uiredningen
och alt hinder möter mot att erhålla motsvarande upplysning pä annat sätt. Den
nya formuleringen torde i huvudsak överensstämma med vad som redan nu fordras.
Vid den översyn av bestämmelserna som utredningen fält som uppgift har det
emellertid känts angeläget att - i överensstämmelse med fiera utländska
regleringar - införa en mera exakt bestämning i själva lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra ledel - hinder mot att erhålla upplysning på annat sätl - innebär inte
att ett absolut hinder behöver föreligga mol all få fram informaiion på andra
vägar. Del krävs dock att hindret är sådant att del inte skäligen kan begäras
all man skall avslå från telefonavlyssning. Kan personlig övervakning användas
som alternativ bör det ändå vara tillätet med telefonavlyssning, om
övervakning skulle kräva en orimligl hög personalinsats eller vara förenad med
avsevärd risk alt spaningen avslöjas för tidigt. Utgångspunkten bör dock
alltid vara att i försia hand pröva aliernaiiva spaningsmetoder, Nägra
uttömmande exempel kan knappasl ges ulan lillämpningen får visa vägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9,4,7
Nännare anknyttUng. lUI den missiänkles person</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
har i det föregående vidhållit kravet att de telefonapparater som tillståndet
skall avse skall ha anknytning lill viss misstänkt person. Enligt utredningens
uppfattning innebär de svenska reglerna - till skillnad frän vad som gäller i
vissa andra länder - att avlyssningens mål primärt är den misstänktes egna
telefonsamtal. Del ligger dock i sakens natur att även andra samlal kan
förekomma på ifrågavarande apparaier, Della är emellertid en bieffekt som ime
bör få åberopas som grund för lillslånd. Frågan huruvida innehållel i sådana samlal,
i den mån del är av belydelse för utredningen, skall få utnyttjas i
förundersökningen, blir ett spörsmål för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>145</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sig,
Enligl ulredningens uppfattning är del bl, a, från praktisk synpunkt svårt all inle
acceptera ell sådant utnyttjande. Till frägan om möjlighelen all utnyttia
upplysningar om brottslighet som inle ligger till grund för tillståndet
återkommer utredningen i annat sammanhang (9,8),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande rätt skall lillslånd till telefonavlyssning avse telefonapparat som
innehas eller eljest kan anlas begagnas av den misstänkte. Del är enligt ulredningens
åsikl inte möjligt att avstå från en sådan regel. En begränsning till apparater
som innehas av den misslänkle skulle i alllför hög grad minska ivångsmedleis
effektivitet. Inriktningen på den misstänktes person, som i hög grad betingas
av integriletsskyddssynpunkler och intresset av att en bred allmänhel känner
sig trygg mol avlyssning, bör emellertid tydligare än nu avspeglas i förulsällningarna
för åtgärden. Det bör sålunda göras skillnad på apparaier. som innehas eller
huvudsakligen brukas av den misslänkle, och apparaier, som har en mera löslig anknyining
lill den misslänkle, Uiredningen föreslår att den nuvarande yttre gränsen för
apparaturvalet bibehålls men alt särskilda förulsällningar skall gälla beiräffande
telefoner som inte innehas eller huvudsakligen brukas av den misslänkle, 1
dessa fall bör - efter förebild av regeln i 28 kap, 1 tj andra slycket RB om
husrannsakan hos annan än den misstänkte - synnerlig anledning förekomma att
avsedd ulredning vinnes genom avlyssningen. Delta innebär att det i tillslåndsärendel
uiöver de grundläggande förutsättningarna skall visas föreligga särskilda omsländigheler,
som talar för all avlyssningen av ifrågavarande apparat kommer att föra
utredningen framåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en följd av den nu uppslällda regeln bör domstolen i tillståndsärendena i den
mån del är möjligt kräva en redogörelse för om apparaten har en närmare eller
en mera perifer anknytning till den misstänkte. Om förnyat tillstånd begärs bör
tillika fordras en redogörelse för i vilken utsträckning den misslänkle och
annan har använi telefonapparat som tillståndet avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.5 Domstolsförfarandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.5.1
Domförhel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
och för sig föreligger i dag inget hinder i lag mot all ärenden om telefonavly.ssning
avgörs av lagfaren domare och nämnd. Domförhelsreglerna för förberedande
åtgärder och beslut om tvångsmedel under förundersökning innebär emellertid all
sådana beslut kan fallas av ensamdomare, och så sker också i prakliken, Della
sammanhänger bl, a, med tidsfaktorn, I telefonavlyssningsfallen kan också
åberopas sekrelessynpunkter. Med hänsyn särskill lill den sekretess som mäste
upprätthällas i ärenden med anknytning till rikets säkerhel är del nödvändigl
all antalet personer som skall la befattning med ärendena blir så litet som
möjligt. Detta gäller såväl ärendenas beredning som den slutliga
handläggningen. Vid domstolsavgöranden av betydelse förden enskildes integritet
måsle medverkan av nämnd tillmätas stor vikl. När del gäller frågan, om man med
hänsyn lill nu anförda förhållanden bör avstå från en önskvärd breddning av
rätlens sammansättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
föreskrift om nämnd, är att beakla betydelsen för prövningen i avlyssningsärendena
av länkbara ändringar beträffande förfarandet. Som framgår av del följande
(9,5,2) anser uiredningen att en motpart lill åklagaren bör införas i
förfarandet. Den förstärkning av delta som därigenom kan erhållas bedömer
utredningen som väsenilig. Med den tillkommer också en reell möjlighel alt få beslul,
varigenom lillslånd om avlyssning meddelais. överprövade i högre rätt. Därmed
blir behovet av en ändring i domstolens sammansättning inte lika framträdande.
Utredningen har därför med beaktande av förut angivna skäl samt av alt frågan
om domförheien vid tvångsmedel bör bedömas i ell större sammanhang stannat för
att lämna de nuvarande, även för övriga tvångsmedel gällande domförhelsreglerna
oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9,5.2
TvåpartsförhåUande inför domslolen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förundersökningen
är i regel av inkvisilorisk nalur. Framför alll när del blir fråga om att
tillgripa tvångsmedel färden emellertid ofta ell ackusaioriskt inslag, varvid
den misstänkte ges vissa partsbefogenheler, 1 förarbetena lill gällande regler
om telefonavlyssning betonas att del ligger i sakens nalur att ett förordnande
om avlyssning inle bör komma lill den misstänktes kännedom. Den sekretess som
således måste upprätthållas medför att den misstänkte i praktiken saknar
möjlighet att ulöva några parlsräiiigheier i ett avlyssningsärende. Av samma
skäl saknar även annan som kan beröras av ett avlyssningsbeslut möjlighet att ingripa
i ärendel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsaknaden
av ett tvåpartsförhåUande leder till att domstolens beslutsunderlag vad gäller
inie bara utredningen utan också argumenteringen kommer att helt härröra från
polisen och åklagaren. Delta framsiår som otillfredsställande närdet gäller
ett tvångsmedel av sä ingripande natur. Bristerna i en sädan ordning förstärks
av alt det i prakliken endasl är åklagaren som kan föra ett tveksamt fall till
omprövning i högre instans. Överprövning av bifallande beslut är därmed
utesluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förarbetena till 1952 ärs lag (prop, 1952:22 s, 49) framfördes möjlighelen att
kalla den misslänkle lill förhör inför rätten i anledning av åklagarens
anmälan. Enligt utredningens uppfattning är ett sådani förfarande inte
genomförbart. Det skulle i fiertalet fall göra ivångsmedlel helt verkningslöst.
Som motpart kan knappast heller uppställas apparaiinnehavaren eller den
obestämda krets, som i övrigt kan anlas bruka telefonapparaten i fråga. En
framkomlig väg är enligl utredningens uppfaltning däremoi att mot åklagaren
ställa en i särskild ordning utsedd företrädare, god man. för de integritetsskyddsintressen
som berörs. Även om del i del enskilda fallel blir en viss personkrels som
kommer att drabbas är dessa inlressen av allmän natur. Den berörda
personkretsen är dessulom från bönan obestämd. Detta medför att den
representant för iniegriteisskyddet som utredningen föreslår inle formellt
företräder den misslänkle eller andra personer i den nämnda kretsen.
Teoretiskt kan för övrigt den siluaiionen länkas att en misstänkt, som vet sig
vara oskyldig, skulle ha accepterat tanken på telefonavlyssning i hopp om att
bli rentvådd. Den gode mannen skall äga de befogenheter som tillkommer en part
i förfarandet, Hans slällning blir inte den offentlige försvararens och han
skall ime la kontaki med den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>147</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>misstänkte
för all få underlag för sitt agerande. Han skall beredas lillfälle all yttra
sig över åklagarens begäran. All han därvid med ulgångspunkl från ell allmänt iniresse
kommeratt särskilt beakta den misstänktes situation och framhålla svagheten i
de mot denne påstådda misstankarna ligger i sakens nalur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den gode mannens slällning följeratt han skall ha räll all överklaga beslul som
innebär bifall till åklagarens framslällning. Denna möjlighel alt få tveksamma
fall överprövade på fullsulten hovrältsavdelning är ägnad all stärka
rättssäkerheten kring telefonavlyssningsinstilutei och främja praxisbildningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
förutsätter all en förhandling som regel kommer all hållas, om del inie är
uppenbart obehövligt. Detta kan länkas bli fallel exempelvis ibland vid
förlängning. Påkallar den gode mannen förhandling bör den dock hållas, Samma belrakidsesäli
bör gälla för förfarandet efler ett överklagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gode mannens slällning och de uppgifter som skall anförtros honom gör alt
uppdraget som god man bör ulformas som ell stadigvarande uppdrag. De särskilda
krav på sekretess som i vissa fall måste gälla för förfarandet gör vidare all
del anlal personer som skall komma i fråga för uppdraget i görligaste män bör
begränsas. Av samma skäl bör enligl ulredningens uppfaltning förordnande som
god man meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.5.3 Fornmregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
nuvarande forumregler är alla landels tingsrätter behöriga att handlägga
ärenden angående telefonavlyssning. Ärendena är emellertid i prakliken myckel
sällan förekommande vid andra domstolar än tingsrätterna i landets största siiider.
Vad ovan anförts om all antalet gode män bör i görligaste mån begränsas leder naluriigen
lill möjlighelen all begränsa handliiggningen av ärenden angående
telefonavlyssning lill vissa domstolar. Därigenom finns också möjlighel att
beakta kravet på skyndsamhei i förfarandet, som måsle tillgodoses även vid ett konlradiktoriskt
förfarande. En sädan begränsning kan ske på olika sätl, Möjlighelen att
förlägga prövningen till en enda domstol, exempelvis Siockholms tingsrätt, är inle
utesluten, Uiredningen har emellertid stannat för att föreslå all prövningen
skall förläggas lill tingsrätterna i hovrättsstäderna Siockholm, Jönköping,
Malmö, Göteborg, Sundsvall oeh Umeå, Med en sådan lösning kan ocksä
tillgodoses kravei på skyndsamhei i förfarandet vid ell överklagande,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.5.4 Inlerimisliska
beslut av undersökningsledare och åklagare</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1952 års lag finns f n, möjlighel för undersökningsledaren eller åklagaren alt
interimistiskt förordna om avlyssning. Denna befogenhet har utnyttjats ytterst
sparsamt. Beslutsprocessen pä polis-och äklagarstadierna ävensom det tekniska
tillvägagångssättet för avlyssningen medför all den obelydliga tidsutdräkt som
domstolsprövningen kan förorsaka i regel saknar belydelse. Frågan om denna möjlighel
till avlyssning utan domstolsbeslut bör beslå kommer i ett delvis annal läge
genom utredningens förslag om god man och koncentration av beslutanderätten.
Det kan nämligen - i vart fall i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>148</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhandlingsfallen
-antas att domstolshandläggningen blir nägot mera lids-krävande. Företrädare för
RPS har framhållil alt den inlerimisliska beslutanderätten - trots den
restriktiva användningen -bör behållas som en yttersta utväg i särskilt
kritiska lägen, Uiredningen har ocksä stannat för all en sådan undantagsregel
bör bibehållas. Den bör vara begränsad till fall, där brottet gäller allmänfariiga
broll, högmålsbrott och broll mol rikels säkerhel. Endast sådana
skadeverkningar som är alt tillskriva tidsutdräkien bör få beaklas. Liksom f n,
skall åtgärden alllid anmälas till rätlen, som kan upphäva ålgärden. Ett
upphävande bör innefatta skyldighet alt förstöra bandupptagningar och
uppteckningar som gjorts vid den interimistiskt beslutade avlyssningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.6 Tillståndstiden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
får f n, meddelas för en vecka enligl 27 kap, 16 § RB och för en månad enligl
1952 och 1969 års lagar. De fiesta tillstånden har meddelats enligl de
sistnämnda lagarna och tillsiåndsiiden har såvitt känt i dessa fall aldrig
understigit en månad. Avlyssningsliden bör av naluriiga skäl göras så kort som
möjligt. Även tillståndstiden bör ansluta lill vad som är en nödig minsta lid.
Den bör dock inte göras så kort att meningslösa förlängningsärenden behöver
förekomma, Uiredningen har från dessa utgångspunkter stannat för den tid som
nu gäller enligt 1952 och 1969 ärs lagar, dvs, en månad. Alt härigenom en
längre tid än för närvarande införs i RB:s fall torde sakna praktisk betydelse.
Utredningen vill emellertid understryka att rälten alllid skall utnyttja
möjligheterna att sälta tiden kortare än en månad när förutsättning härför
finns. Även en lillständsiid av en månad kan emellertid många gånger vara
otillräcklig, I gällande rätt kan då nyll tillstånd meddelas. Denna ordning är
all föredra framför all man ger en längre frist redan frän böoan. Omprövningen
ger nämligen rätlen möjlighel all ulöva en återkommande kontroll över ivångsmedlel,
som kan bidra lill all förkorta avlyssningsiiderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
förnyelse av tillstånden skall en i princip fullsländig överprövning ske, Ofia lorde
i detta läge den tidigare misslanken ha förstärkts och prövningen i den delen
inte behöva medföra svårigheler. Även i del fall alt någon förändring inte
skett skall emellertid en ny fristående bedömning ske. Olika omständigheter kan
uppfattas på ett annal säll än vid en föregående prövning. Redan den tid som förfiutit
efter det föregående beslutet kan därvid fö betydefse liksom del förhällandet
att avlyssning förekommit utan att ge påtagligt resultat. Sistnämnda
förhållande kan vara ägnal all påverka bedömningen av om avlyssningen uppfyller
kravei all vara av synneriig vikl för uiredningen. Enligt utredningens
uppfattning bör understrykas all del överhuvudtagel vid framställning om
förnyat lillslånd finns anledning för rällen att med särskild omsorg och med beaklande
av vad som tidigare förekommit pröva om lillslånd skall meddelas. Några närmare
regler för bedömningen kan dock av naturliga skäl inle ges, Särskill arten av
den brottslighet som misslanken avser kan påverka bedömningen av de omständigheter
som redovisas i ärendel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>149</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.7 Allmän kontroll av tillämpningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.7.1 Pertnanenl
eller lidsbegränsad lagslifining</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har funnii att det finns ett - såvitt kan överblickas -beslående behov av telefonavlyssning
vid förundersökning rörande de grövre brotten, vissa brott mol rikels säkerhet
och den grova narkotikabrottsligheten. Regler som motsvarar ell permanent behov
bör också äga permanent giltighet. Så är fallet med 27 kap, 16 § RB men inte
med 1952 och 1969 års lagar, som omprövats vartannat respektive vaoe år,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.7.2 Fortlöpande
kontroll av verksamheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föriängningspropositionerna
beträffande 1952 och 1969 års lagar har i dessa delar tillgodosett kravet på medborgarinsyn
i telefonavlyssningen. Vad gäller 1952 års lag har propositionerna varit
kortfattade. Däremoi har till-lämpningen av 1969 ärs lag tämligen utförligt
redovisats i den årliga förlängningspropositionen. Upphör tidsbegränsningen
bör med hänsyn till tvångsmedlets karaktär skapas möjligheler lill en pariamenlarisk
kontroll av reglernas tillämpning motsvarande den som kunnat förekomma i samband
med tidigare föriängningar av lagstiftningen. Beträffande terroristlagstiftningen,
där ett likartal kontrollbehov finns, föreslogs i promemorian Vissa ändringar i
terroristiagstiftningen (Ds A 1975:2) att behovet av kontroll tillgodoses genom
en redovisning av tillämpningen i en skrivelse från regeringen till riksdagen,
I promemorian diskuteras dock även andra sätl att åstadkomma en kontroll.
Uppgifterom lillämpningen skulle kunna tillställas riksdagens ombudsmän. Denna
lösning skulle emellertid inte tillgodose de politiska aspekterna på behovet av
ändringar i lagstiftningen. Materialet skulle kunna tillställas ett särskilt
av riksdagen utsett organ bestående av företrädare för olika partier. Detta
skulle då även förutsätta en reglering av organels möjligheter att få till
stånd ändring eller upphävande av bestämmelserna. En rapportering skulle slulligen
kunna ske direkt till något av riksdagens utskott. Vid en sädan lösning skulle
bli av betydelse den initiativrätt som utskotten har inom sina respektive
områden (3 kap, 7 tj RO),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nämnda promemorian framhålls vidare all regeringens skrivelse enligt 4 kap,
I § RO skall hänvisas till utskott för beredning och att riksdagen med stöd av
3 kap, 11 § RO kan föreskriva all motion får väckas med anledning av
skrivelsen, varvid samma bestämmelser gäller som för motion i anslulning till
proposition. Avslutningsvis betonas att förslaget inte ulgör någol hinder mot
att utskottet självt inhämtar information i olika avseenden frän exempelvis RPS
och att en fortlöpande redovisning av ingripandena förutsätts ske till RPS.s pariamentariska
ledamöter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
har remissbehandlats, varvid den föreslagna ordningen för den parlamentariska
kontrollen vann anslutning av remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att även pä telefonavlyssningens område en redovisning av tillämpningen
genom en äriig skrivelse från regeringen till riksdagen skulle vara en lämplig
väg att skapa garantier för att riksdagen för insyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
verksamheien. Del kan förutsättas all regeringen som underiag för skrivelsen
inhämtar uppgifter från berörda myndigheter rörande all tillämpning av
telefonavlyssning. Den mest praktiska ordningen, som samiidigi bäsl tillgodoser
nödvändiga sekretesskrav, lorde vara all detta malerial införskaffas från RPS.
Detta innebär i vart fall beträffande ärenden enligl nuvarande 27 kap. 16 ij RB
en viss ökning av RPS:s uppföljande verksamhel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
skrivelse bör - i den män hänsynen lill rikels säkerhet inte kräver annat -
ulan att röja sekretessen i de enskilda fallen ge riksdagen en uppfattning om
bl, a, antalei ärenden om telefonavlyssning, antalet meddelade tillsländ,
vilka tillståndslider som förekommil saml i vilken mån telefonavlyssningen
fyllt avsett ändamål,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
har också övervägt all införa en föreskrift aii underrättelse i efterhand om
all avlyssning har förekommil skall lämnas den misstänkte. En sådan föreskrift
skulle emellertid av hänsyn lill utrednings- och sekre-tessintressen behöva
förbindas med sädana förbehåll att föreskriften inte kan bli av egentlig belydelse
.som konlrollinsirumeni. På grund härav har nägot förslag om en sädan
föreskrift inte framlagts, Uiredningen har därvid ocksä beaktat den
förstärkning av förfarandet som sammanhänger med förslaget om en god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9.7.3
Handläggningen hos RPS</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
är central förvaltningsmyndighet för polisväsendet. Bland arbetsuppgifterna
ingår enligt 4§ instruktionen (1965:674) för rikspolisstyrelsen all leda den
särskilda polisverksamheten för hindrande och uppdagande av brott mot rikets
säkerhet m, m, RPS äger i övrigt meddela föreskrifter för och leda
polisverksamheten i fräga om efterspaning angående broll, beiräffande vilka
riksomfattande spaning erfordras, bl, a, illegal narkotikahantering. Genom
instruktionen har RPS sålunda tilldelats särskilda befogenheter på de områden
som täcks av 1952 och 1969 års lagar. Däremot saknas bestämmelser om att
telefonavlyssning enligl 27 kap, 16 § RB skall underkastas särskild
uppmärksamhet från RPS:s sida,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS
leds av en styrelse, i vilken ingår rikspolischefen som ordförande och en
överdirektör som vice ordförande samt minst fem andra ledamöler som regeringen
utser, Lekmannarepresenlamer är f. n. sex riksdagsmän (11 S). Ärende som inle
skall avgöras i plenum avgörs av rikspolischefen ensam (16 tj). Styrelsen är i pleniärende
beslutför när rikspolischefen och minst tre andra ledamöter är närvarande. 1
ärende av större vikt bör om möjligt samtliga ledamöter närvara. Brådskande pleniärende
kan avgöras genom meddelanden mellan rikspolischefen och minst fyra andra
ledamöter eller, om så ej lämpligen kan ske, av rikspolischefen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
regler om att lelefonavlyssningsärenden skall behandlas i plenum finns inte.
Som jämförelse kan nämnas att utlämnande av uppgift ur polisregister för
personalkontroll enligt 11 § skall prövas av styrelsen i särskild
sammansättning och att uppgift för lämnas ut endast om alla är ense om beslutet
(se vidare 9.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitl 5.2 och 5.3 har bl. a. redovisats hur idefonavlyssningsärendena</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>151</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>handläggs
inom RPS. 1 samtliga fall enligt 1952 och 1969 års lag skall enligt interna föreskrifier
och rutiner ärendena anmälas till rikspolischefen. Härigenom får denne en
överblick över antalet ärenden och kan prioritera dem inbördes. Som centralt
ansvarig för polisverksamheten i landel har han också möjlighet att göra sådana
omfördelningar av personal och utrustning, som är ägnade att minska behovet av
telefonavlyssning, eller att begära att medel ställs till förfogande för detta
ändamål. Den centrala och kompetenta granskningen har ocksä främjat en enhetlig
praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beiräffande
ärenden enligt 1969 ärs lag har i motiven (prop. 1970:127) uttalats gillande av
att varje ärende om ifrågasatt telefonavlyssning anmäls för rikspolischefen och
att de parlamentariska ledamöterna i RPS:s slyrelse erhåller en fortlöpande,
ingående redovisning för brottsutvecklingen och tillämpningen av lagen. En
regelbunden information till de nämnda ledamöterna skulle enligt utredningens
uppfattning vara av värde också i andra fall då telefonavlyssning ifrågakommer.
Ledamöterna skulle därigenom kunna bedöma verksamhetens omfattning. Att
utsträcka kontrollen beträffande enskilda fall till styrelsen i plenum torde
däremot inte böra komma i fråga. Det är i detta sammanhang att erinra om att
avgörandet av frågan om tillstånd i sista hand ankommer på rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.8 Användningen av uppsamlat material</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
kan komma till användning när mera konventionella spaningsmeloder framstår som
gagnlösa. Avsikten kan vara att direkl fä fram bevis eller att få underlag för
andra spaningsålgärder. Att avlyssningsmaterial åberopas i senare led av
förundersökningen och i rättegäng hör emellertid till undantagen. Detta beror
dock inte på att vad som framkommer vid avlyssning inle får begagnas i dessa
sammanhang. Det torde emellertid som regel bedömas fördelaktigare alt åberopa
annan bevisning. Skälet kan också vara alt man inte vill bryta sekretessen
kring avlyssningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
direktiven till integritetsskyddskommittén (SOU 1970:47 s, 17) uttalar
departementschefen att en av de frågor som de sakkunniga bör pröva är om och i
vad mån bevis som någon åtkommit genom lagstridig avlyssning bör få åberopas i
rättegäng. Uttalandet torde ulgå ifrån att något principiellt hinder inle möter
mot att i rättegång åberopa vad som förekommil vid en avlyssning, som omfattas
av ett i laga ordning meddelal lillslånd. Vad som sålunda kan åberopas som
bevis i rällegången bör också få ulnyltias under den förundersökning som
föregår rättegängen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu sagda avser i första hand vad som framkommit om den brottslighet som föranletl
tillståndet till avlyssningen. Vad som framkommit om annan brottslighet
föranleder däremot särskilda överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
27 kap, 16 ij RB är telefonavlyssningen knuien lill "uiredningen",
dvs, förundersökningen. Under förundersökningen skall utredas vem som skäligen
kan misstänkas för brottet och om tillräckliga skäl föreligger för ålal mot
honom. Det synes naturiigt att låta den på detta sätt uppdragna, tämligen
lösliga ramen kring förundersökningen ange i vad mån avlyssnat material får
användas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med denna gränsdragning bör kunna accepteras alt samtal beaklas
i den män del rör förundersökningen beträffande den brottslighet som föranlett avlyssningsiillsiåndei.
Uttrycket brottslighet bör därvid också kunna uppfattas säsom avseende inle
endast viss gärning som misstanken gäller utan även brottslig verksamhet varav
den utgör en del. En sådan uppfallning avspeglas även i den prakliska lillämpningen.
Till belysning må följande citeras ur RPS:s redogörelse rörande lillämpningen
av 1969 års lag tiämför prop, 1975:69 s, 6):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom tidigare har gången normall varil den all
misstankar om grovt narkotikabrott uppkommit mot viss person, Diirefter har de spaningsmässiga
rörulsätlningarna analyserats och, om lelefönavlyssning bedömts kunna ge resullal
och erforderliga resurser funnits tillgiingliga, tillstånd utverkats hos
vederbörande domstol. Genom avlyssningen har oftast framkommit alt även andra
personer handlat med narkotika varför kretsen av avlyssnade personer vidgats
efter lillständ av domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tillvägagångssättet förutsätter givelvis all också de personer,
som berörs av de ulvidgade lillsiänden, är skäligen misslänkla för bron som kan
föranleda telefonavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl Ulredningens uppfattning bör det alltså accepteras
att avlyssnat malerial, som rör brottslighet som har direkl samband med den
förundersökning som föranlett det ursprungliga tillståndet, får användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med "uiredningen" kan däremot inle avses förundersökning
rörande hell annan brottslighet än den som föranletl avlyssning. Fråga blir dä
i vad män kunskap om annan brottslighet, som erhålls vid avlyssningen skall fä
utnyttjas, oberoende av om kunskapen erhållits frän samlal, vari den misstänkte
deltagit eller från andra samlal. Del skulle för dylika fall kunna hävdas att
all kunskap som vunnits vid användande av ett legalt spaningsmedel bör få
utnyttjas eller att i vart fall detta bör fä ske, om de erhållna uppgifterna
avser brottslighet av en sådan grovhet eller ari att den kunnal läggas till
grund fören ansökan om telefonavlyssning. Mot en sådan ordning kan dock anföras
slarka rättssäkerhetsskäl. Att lillslånd skulle begäras formellt under
åberopande av brottslighet som kan medföra avlyssning men reellt i syfte alt
åtkomma annan brottslighet fär visserligen anses vara en enbart teoretisk möjlighel.
Den bör emellertid enligl ulredningens uppfaltning beaklas. Även med den begränsningav
de fall, i vilka telefonavlyssning skall kunna lillålas, som utredningens
förslag innehåller, kvarstår ell inte alldeles ringa område, där den i princip
kan förekomma. Därvid måste beaklas all även vid ell lojalt utnyttjande av möjlighelen
lill telefonavlyssning ett friare användande av avlyssnat malerial skulle
kunna fä slora prakliska verkningar. Den grundläggande frågan om ivångsmedlel
som sådant skulle för övrigi vid ett friare utnyttjande av materialet komma i
ett nytt läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Ulredningens uppfallning bör därför vad som framkommer
vid telefonavlyssning inte fäanvändas för ulredning om annan brottslighet än
den som legal lill grund för ansökningen om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ståndpunkt uiredningen här har intagit lorde innebära
en viss skärpning jämfört med de uttalanden JO och Sandler-kommissionen gjorde
rörande utnyttjandet av lelefonkonlrollmaterial under andra väridskriget (se
4,1,4),</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>153</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sagts hittills rör utnyttjandet av avlyssnat material i brottsutredande
syfte. Saken ställer sig något annoriunda om man vid avlyssning får kännedom om
ett befarat men ännu ej genomfört brott, Endasl i terrorisilagen har
telefonavlyssningsreglerna - i likhei med vad som gällde enligl 1940 års lag
under andra världskriget - getts ell brolisförhindrande syfte, Möjlighetenatrpå
grund av avlyssningen förhindra ett planerat brott är i övriga fall en icke
avsedd bieffekt. Även här kan ledning hämtas ur de uttalanden som JO och Sandler-kommissionen
gjorde på 1940-talet, Utredningen kan lör sin del dela uppfattningen alt
avlyssnat material bör fä utnyttjas för alt förebygga ett planerat grovt brott
även dä della brott inte omfattas av nägot aktuellt avlyssningslillsländ, I
princip lorde sådana grova brolt kunna definieras i enlighel med de allmänna förulsällningarna
för telefonavlyssning, Brollet bör alltså i princip ha ett minimistraff på
fängelse i tvä år eller mera. En helt strikt gräns kan dock knappast
upprätthållas. Till avvägande av brott som innebär allvarlig fara för liv och
lem mäsle del anses försvarligt att utnytya kunskap som vunnits genom telefonavlyssning
trots all minimistraffgränsen underskridils,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
della sammanhang bör nämnas all anteckningar om sådana delar av avlyssnade
samtal, som bedöms vara av betydelse för utredningen, kan införas i olika
polisregister. De register som det här är fräga om är främst det centrala
narkotikaregistret och säkerhetspolisens regisler. Polisregistren regleras i
lagen (1965:94) om polisregister och skall enligl denna omfatta uppgifter, som
polisen behöver för att förebygga och uppdaga brott saml fullgöra sin
arbetsuppgift i övrigt, Polisregistren är i första hand ett hjälpmedel i den
polisiära verksamheten, dvs, spaningsregisler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Säkerhetspolisens
register bildar härutöver underlag för upplysning i samband med
personalkontroll vid tiänslelillsättning och regleras därför i huvudsak i personalkontrollkungördsen
(1969:446). I 2 ij personalkontrollkungörelsen stadgas sälunda att för den
särskilda verksamheien för hindrande och uppdagande av brott mot rikets säkerhel
m. m. förs polisregister vid RPS:s säkerhetsavdelning och att RPS i registret fär
anteckna uppgifter som behövs för den särskilda polisverksamheten. Anteckning
får inte göras enbart av det skälet att någon genom tillhörighet lill
organisation eller på annat sätl gett uttryck för politisk uppfattning. Närmare
bestämmelser om hur detta förbud mot s, k. åsiktsregistrering skall tillämpas
meddelas av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tämligen allmänt hållna beslämmelserna om vad som för föras in i
säkerhetspolisens regisler belyses mera konkret av reglerna om vad som får
lämnas ul ur registret. Beträffande tjänster av betydelse för rikets säkerhet
(skyddsklass 2) fär enligl 9 ij personalkontrollkungörelsen i lydelse enligt
SFS 1972:505 uppgift lämnas rörande den som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>1,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>dömts eller är misstänkt för brolt enligt 1 ij 1952
års lag, för spridande av gift eller smitta samt förgöring (13 kap, 7 och 8 tJS
BrB) eller försök, förberedelse eller stämpling till sådant brolt;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>2,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eljest dömts eller är misstänkt för sådan handling
eller försök eller förberedelse därtill som innefattar brott mol rikets
säkerhet eller som syftar till och är ägnad alt med våld förändra del
demokratiska statsskicket eller påverka rikets slällning som oberoende stat; eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'>3,<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>genom sin verksamhet eller eljest kan befaras vara
beredd att delta</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
sädan handling som avses under I eller 2,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fråga
om utlämnande av uppgift ur registret prövas enligt 11 ij personalkontrollkungörelsen
av RPS:s slyrelse in pleno i särskild sammansättning, nämligen rikspolischefen,
chefen för säkerhetsavdelningen samt lekman-narepresentanlerna,av vilka minst
tre skall närvara för beslutsförhet. Uppgift får lämnas endasl om alla är ense
om beslutet. Anser rikspolischefen att uppgiften bör lämnas ut kan han hänskjuta
frågan lill regeringen, Hänskjutande skall alltid ske om någon av lekmännen
begär del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser att någon erinran inte kan göras mol alt malerial, som åtkommits genom en
i laga ordning bedriven telefonavlyssning och som bedömis vara av belydelse för
den akluella förundersökningen, antecknas i olika polisiära register. Såvitt
gäller polisregistren i allmänhet rör det sig om spaningsregister, som uinyttjas
i det polisiära arbelel. Vad angår säkerhetspolisens regisler är utlämnande av uppgifier
underkastat en betryggande parlamentarisk kontroll. Utredningen utgår härvid
från att införande av uppgifter om avlyssnade telefonsamtal är föremål för
noggrann prövning inom polisen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.9 Telefonsamtal med försvarare m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
behandlingen av anonymitelsrätt i yttrandefrihelssammanhang (9.10) berörs att
vid telefonavlyssning hänsyn bör las lill den skyldighel som enligl
tryckfrihetslagstiftningen i vissa fall föreligger att inte röja den som har
rätt till anonymitet, Fräga är i de fiesta fall i försia hand om en lysinadspliki
som gäller till förmån för annan än den misstänkte och som aktualiseras, när
del är den misslänkle som har skyldighel all iaktta lystnad, i delta fall säsom
tidningsman. Liknande situationer uppkommer i andra lyslnads-pliktsförhållanden
då den misstänkte ärden som haratt iaktta lystnadsplikt och avlyssnande av hans
telefonsamtal kan medföra röjande av eljesi skyddade uppgifter. Situationen
kan exempelvis vara den, att den misslänkle tillhör nägon av de kategorier av
tystnadspliktiga, som nämns i 36 kap. 5 tj RB, Utredningen har övervägt att för
sädana fall föreslå en ordning liknande den som förutsätts komma att gälla lill
skydd för anonymitets-rätten. Denna rätt har emellertid en särskild räckvidd, Skyddel
avser även vid denna de enskilda uppgifterna men tar framför allt sikle på del
övergripande iniressei att bevara förtroendet för yttrandefriheten. Vid andra
tystnadsrätter framträder inte det allmänna iniressei med samma siyrka. Del är
samtidigt att beakta alt redan gränserna för möjlighelerna att anordna
telefonavlyssning innefattar ett betydande skydd. Härtill kommer reglerna om
sekretess och om förstöring av ovidkommande malerial. Med hänsyn till dessa
förhållanden liksom till de praktiska svårigheterna att beakla det nu
behandlade skyddet vid olika lystnadsrälter har utredningen inle ansett sig
böra föreslå särskilda regler däiom. Utredningen har emellertid i andra
sammanhang framhållit alt i del enskilda fallet en avvägning bör ske mellan
motstående intressen. Det är därvid uppenbart att skälig hänsyn bör tas även
till skyddsinlressen av de slag, som nu berörts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härefter
bör uppmärksammas de situationer, då en tystnadsplikt verkar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>155</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
förmån för den misstänkte, och kan tänkas bli aktualiserad vid telefonavlyssning.
För dessa situationer är allmänt att märka all telefonavlyssning som ivångsmedel
kännetecknas av möjligheten all, den misstänkte ovetande, åtkomma uppgifter,
som han själv lämnar. Detta förhällande har beaktats vid bestämmandel av de
förutsättningar som uppställts för alt telefonavlyssning skall kunna medges, I
fråga om befrielse från vittnesplikt och beslag i vissa fall har i 36 kap, 5 tj
respektive 27 kap, 2 ij RB en gräns dragits vid brotl, vara ej kan följa
lindrigare siraff än fängelse i tvä år, Samma gräns har uppställts vid
telefonavlyssning. Den har emellertid inte gjorts undantagslös. Betydelsen av
telefonavlyssning som spaningsmedel dä det gäller bekämpning av vissa
svåråtkomliga och typiskt sell för samhället farliga brott har ansetts
motivera alt undantag görs. Om della undanlag godtas, synes också den brisiande
överensstämmelsen mellan möjligheten att i vissa fall erhålla uppgifter genom
vittnesförhör och möjligheten all åtkomma uppgifter genom telefonavlyssning
böra accepteras. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid i det enskilda
fallet säväl vid meddelande av tillstånd som i samband med avlyssning skälig
hänsyn tas till del skydd för den misstänkte, som de berörda tystnadsplikterna
normalt innefattar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett fall föreligger emellertid en till förmän för den misstänkte verkande
befrielse från vittnesplikt, som enligt utredningens uppfattning bör särskilt
uppmärksammas. Det är den som gäller försvarare (36 kap, 5 tj fjärde styckei RB),
Här finns inte någon gräns med avseende på brottets grovlek. Typiskt sett
föreligger dessutom sannolikhet för att en misstänkt i föriitande pä all han
tryggt kan anförtro sig ät sin försvarare lämnar uppgifter lill denne som kan
vara av särskild betydelse för den aktuella brottsutredningen. Särskild belydelse
måsie i straffprocessen tillmätas den skyddade kommunikationen mellan den
misstänkte och försvararen. Med hänsyn till dessa förhållanden bör enligt
utredningens mening ges en uttrycklig regel, enligl vilken samtal mellan den
misstänkte och hans försvarare i den sak, som avlyssningen avser, undantas från
avlyssning. Detta torde av praktiska skäl inle kunna ske förrän på avlyssningsstadiet.
Om samtalels art klarläggs försl under pågående avlyssning bör denna avbrytas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan antas att vid den lidpunkt dä avlyssning aktualiseras försvarare inte
hunnit utses annat än i undantagsfall. Den förordade regeln lorde därför i praktiken
komma att få betydelse endast i enstaka fall. För regelns tilllämpning måste
enligt utredningens mening krävas all fråga är om någon, beträffande vilken det
för rätten och förundersökningsledningen slär klart att han har slällning av
försvarare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.10 Telefonavlyssning och skyddet för meddelares anonymitet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
gällande rält saknas bestämmelser som reglerar en eventuell kollision mellan
telefonavlyssning och meddelarskyddet. MMU föreslär i 8 kap. MGL beslämmelser
om meddelarskydd och rält till anonymitet som i slor ulslräckning
överensstämmer med gällande rätt. Stadgandet i 8 kap, 8 tj MGL innebär bl, a,
att undantag från förbudet all röja vem som är författare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>annan
upphovsman eller meddelare gäller om vid vittnesförhör eller förhör med part
under sanningsförsäkran rätten av hänsyn till allmänt eller enskill intresse
finner det vara av synneriig vikl alt uppgift om meddelares namn lämnas (punkt
3). Detta utgör en förstärkning av skyddet eftersom vittnesplikten i allmänt
mål f n, bryler skyldigheten att inte röja meddelaren. Större överensslämmelse
med gällande rätt har del i samma paragraf (punkt 4) stadgade undantaget från
anonymitetsskyddet när ell meddelande enligt lag innefattar högförräderi, uppror,
landsförräderi, landssvek. spioneri, grov obehörig befattning med hemlig
uppgift eller försök, förberedelse eller stämpling därtill. Enligt 8 kap. 11 tj
MGL skall i lag meddelas bestämmelser till skydd för rätten till anonymitet vid
tvångsåtgärder på grund av yttrandefrihetsbrott eller annat broll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frägan
om användningen av straffprocessuella tvångsmedel i fall där skyddet för
meddelares anonymitet kan komma i fara utreds såvitt avser beslag och
husrannsakan av uiredningen (Ju 1974:01) om anonymitetsskydd vid beslag och
husrannsakan. Vid det samråd som förekommil med nämnda utredning har framkommit
att denna avser att för tvångsmedlen beslag och husrannsakan införa en regel om
beaklande av anonymitetsskyddet. Enligt denna regel skall, när anonymitetsskyddet
kan komma all genombrytas genom åtgärden, denna endast fö vidtas i fall moisvarande
dem då samma skydd genombryts enligt 8 kap, 8 t; MGL,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör inledningsvis påpekas all avlyssning av en telefonapparat pä exempelvis en
tidningsredaktion alltid förutsätter att någon person med anknytning lill
redaktionen är skäligen misstänkt för broll som kan föranleda
telefonavlyssning. Finns det en sådan missiänki är del emellertid möjligi att
vid avlyssningen avslöjas uppgiftslämnare till tidningen. Har meddelarens
identitet belydelse för utredningen måsle den givetvis noteras, I annal fall -
och delta lorde vara det vanligaste -saknar meddelarens identitet iniresse för
den akluella förundersökningen, varför bandupptagning eller annan upptagning
av del avslöjande samtalet skall förstöras. Trots detta måsle emellertid från anonymiletsskyddssynpunkl
avlyssning i dessa fall bedömas som ell särskilt allvariigt ingrepp. Det torde
emellertid inle vara möjligt all generelll undanta massmedia från tdefonavlyssningsbesiämmdserna
eller all uppställa strängare regler för anonymitetsskyddet än MMU föreslagit.
Vad MMU i 8 kap, 8 tj MGL föreslagit om genombrytande av anonymitetsskyddet är
därför utgångspunkten för ulredningens överväganden, I del föregående har
föreslagits en samordnad lagstiftning om telefonavlyssning, enligl vilken sädan
ålgärd för lillgripas rörande dels brott, för vilket inte är stadgat lindrigare
straffan fängelse i två år, dels vissa andra brolt, varav huvudparten gäller
rikets säkerhel. För det fall att anonymitetsskyddet inle. på säll framgår av 8
kap, 8 tj MGL. redan är genombrutet av hänsyn till rikets säkerhel lorde de
brott vid vilka telefonavlyssning i övrigi kan förekomma ofta vara av så grov
beskaffenhet alt anonymitetsskyddet bör vika av hänsyn till det allmänna
intresse, som markerats i samma lagrum. Vid broll där minimislraffregeln
gäller torde anonymitetsskyddet mänga gånger böra vika, Uirymmei för beaktande
av anonymitetsskyddet vid lelelbnavlyssning kan således komma att bli
begränsat, Ell sådani beaklande kommer emellertid regelmässigt i fråga vid
vissa relalivi setl lindrigare broll mol rikets säkerhel. vissa allmänfariiga brotl
samt grovt narkotikabrott och grov varusmuggling</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>157</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
narkotika, Enligl ulredningens bedömning bör del i 8 kap, 11 MGL markerade skyddel
för anonymiteten vid ivångsålgärder tillgodoses genom hänvisning till den
reglering, som planeras av utredningen om anonymitetsskydd. Även i övrigi lorde
en samordning böra ske med vad nämnda ulredning kan komma all föreslå när
lagstiftning genomförs pä grundval av MMU:s förslag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
MMU:s förslag skall en för riket gemensam yttrandefrihetsdomstol knytas till
Stockholms tingsrätt. Enligt 11 kap, 3 ;j andra stycket MGL skall, när
tveksamhet uppkommer huruvida MGL lägger hinder i vägen för viss åtgärd, t, ex,
hörande av vittne, frågan kunna.hänskjulas lill yttrandefri-heisdomstolen. Om MMU:s
förslag om en ytlrandefriheisdomslol genomförs synes det följdriktigt att även
sådana ärenden om telefonavlyssning, i vilka konfiikt med anonymiielsräiten kan
befaras, kan bli föremål för hänskjutande, 1 delta sammanhang är att erinra om
all enligl utredningens förslag de gode männen i hithörande fall kan utnyttia
sin möjlighel att genom överklagande bringa frågan under hovrätts prövning.
Genom koncentrationen av beslutanderätten till hovrättsstäderna är söol för
att så kan ske utan större tidsutdräkt. Den ovannämnda hänvisningen lill ell grund-stadgande
i 27 kap. RB kan inte ske förrän i samband med att grundstadgandet införs. I avbidan
härpå bör beslämmelserna om telefonavlyssning innehålla en regel, som påbjuder
särskilt hänsynstagande lill anonymitetsskyddet. Delta är dessutom lämpligt
frän lagteknisk synpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.11 Jämförelser med skyddet för posthemligheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avsnitt 3.3.4 har berörts vissa regler om beslag av skriftlig handling. Skriftligt
meddelande mellan nära anhöriga lill den misslänkle får las i beslags hos dessa
endasl om pä brottet inte kan följa lägre straff än fängelse i två år (27 kap,
2 ij RB), Brev, telegram eller annan försändelse, som finns i post- eller
televerkels vård, för las i beslag endasl om för brottet är stadgat fängelse i ell
är eller däröver (27 kap, 3 it RB), Pä begäran av undersökningsledaren eller
åklagaren kan rälten besluta att försändelse, som för tas i beslag, skall kvarhållas
hos bl, a, poslanstali tills frågan om beslag har avgjorts (27 kap, 9 § RB),
Frågan om beslag avgörs regelmässigt av undersökningsledaren eller åklagaren,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1952 års lag tilläts beslag enligl 27 kap, 2 tj RB även när brottets straffminimum
underskrider fängelse i tvä år (3 iJ), Undersökningsledaren eller åklagaren kan
vidare själv meddela förordnande om kvarhållande av försändelse enligt 27 kap,
9 t; RB, om inhämtande av rätlens lillständ skulle medföra sådan tidsutdräkt
eller annan olägenhet, som är av väsenilig belydelse för uiredningen (4 i;).
Regeln överensstämmer med vad som f n, är föreskrivet i fråga om
telefonavlyssning (5 tj Ijärde slyckel). På samma sätt som vid interimistiska beslul
om telefonavlyssning skall ett uinyitiande av befogenheterna i 3 och 4 tjtj
anmälas lill rällen, som har all överpröva undersökningsledarens och åklagarens
förordnanden (6;j),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
huvudreglerna i RB som undantagsbestämmelserna i 1952 års lag företer således
vissa likheter med telefonavlyssning när del gäller ingri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>panden mol brev och andra poslförsänddser. Likheterna är
störst när det gäller brev mellan nära anhöriga. Detta är också naturligt
eftersom RB:s begränsning av telefonavlyssning till de grövsta brotten enligt
motiven (se 4,1,5) anknyter lill del skydd för förtroliga meddelanden mellan
närstående, som anges i 27 kap, 2 tj RB, Vid RB:s tillkomst fanns inte ett
gemensamt straffbud mot brytande av post- eller lelehemlighet. Detta kan delvis
förklara varför svensk rätt till skillnad från fiera utländska system inle jämställt
tvångsåtgärder, som innebär intrång i de skyddade kommunikationsmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beröringspunkterna på författningsplanel återkommer i den
praktiska till-lämpningen av postkontrollen. Rättens beslul.pm kvarhållande av
försändelse förenas i regel med ett äklagarbeslul om beslag av sådana kvarhållna
försändelser, som bedöms ha belydelse för uiredningen. 1 vissa fall kan man
redan i beslutet om kvarhållande ange eller vid en yttre granskning frånskilja
vissa försändelser, som kan sändas vidare oöppnade. Ofla måsle man dock vela
ett brevs innehåll för att kunna bedöma dess belydelse för förundersökningen.
Sådan vetskap kan erhållas genom beslaget. Med stöd av detta kan försändelsen
öppnas och granskas, Pä samma sätt som vid telefonavlyssning för polisen
härigenom del av meddelanden. Vad som bedöms ha betydelse för uiredningen
kopieras och bevaras. Endast mera sällan, i vart fall när del gäller 1952 års
lag, låter man beslaget bestå. Samtliga åtgärder förutsätts nämligen ske så
snabbt och diskret alt den misstänkte inte genom försening i postgången eller
på annat sätt skall märka att försändelsen undersökts. Har försändelse tagits
i beslag hos post- eller annan befordringsanstalt behöver vidare mottagaren och
avsändaren inte underrättas härom förrän detta kan ske ulan men för uiredningen
(27 kap, 11 ij RB),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan Ivivel företer de nu behandlade beslämmelserna vissa
likheter med reglerna om telefonavlyssning, som skulle kunna molivera en
översyn från samma utgångspunkter som gällt för Översynen av reglerna om telefonavlyssning,
Frägan härom ligger emellertid inte inom utredningens uppdrag, Uiredningen
inskränker sig till alt uttala alt skäl kan finnas all i lämpligt sammanhang
även överse nämnda refeler. Enligt vad utredningen erfarit är frågan föremål
för uppmärksamhet inom justitiedepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>9.12 Terroristlagstiftningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I promemorian om vissa ändringar i terrorisilagen (7.2)
ansågs övervägande skäl lala för att de särskilda bestämmelserna om
tvångsåtgärder i 10-13 ijij terroristlagen kunde avvaras. Denna uppfaltning
baserades framför allt på den ytterst begränsade tillämpningen av
bestämmelserna. Flertalet remissinsianser, däribland LO och invandrarverket,
godtog detta förslag. RÅ framhöll att, förulom den begränsade faktiska tillämpningen,
tillägget till avvisningsbesiämmelserna att det för ingripande krävs fara för
alt utlänningen medverkar till lerrorislhandlingar utgjorde ett ytteriigare
skäl för upphävande av tvångsmeddsbeslämmelserna. Även länsstyrelsen i Malmöhus
län och polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt anslöl sig lill förslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>159</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avstyrktes av JK, hovrätten för Västra Sverige, RPS, Svenska
Arbetsgivareföreningen och styrelsen för Märsta polisdistrikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ytterst begränsade användningen av de särskilda ivångsmedlen talar med viss
styrka för att bestämmelserna härom skulle kunna avvaras. Utredningen har i
eget yttrande över promemorieförslaget dock framhållit att möjlighelerna att
för lerrorislfallen utnyttja övriga beslämmelser om telefonavlyssning lorde
vara begränsade. Därvid måsle, belönade uiredningen, särskilt beaklas faran för
att en vidgad lillämpning av nämnda bestämmelser kan leda till att den allmänna
gränsen för misstanke om broll som grund för åtgärden förskjuls saml att kravet
på anknytning till visst brotl försvagas. Denna fara föreligger redan när det
gäller tillämpningen av 1952 års lag, som medger telefonavlyssning vid
misstanke om försök, förberedelse och siämpling till däri angivna broll. Del
kan nämligen anlas alt, vid bekämpandel av den brottslighet, varom där är fräga,
förundersökning som förutsättning för åtgärden i vissa fall kan uppfattas som
en frän effektivitetssynpunkt alltför snäv begränsning. Den grundläggande
skillnaden mellan brottsutredande och brottsförebyggande verksamhet framträder särskill
slarkl pä lerrorislbroltslighetens område. Den anknytning lill misstanke mot
viss person om konkret brott, vilken ligger till grund förden av utredningen
föreslagna samordnade lagstiftningen om telefonavlyssning, synes inte kunna
erbjuda tillräckliga möjligheter till det tidiga ingripande i förebyggande
syfte, som är terroristlagstiftningens målsättning. Denna uppfattning bestyrks
av vad utredningen erfarit rörande tillämpningen. Av betydelse är också att
utredningens förslag beträffande telefonavlyssning i förundersökningsfallen
syftar till alt åstadkomma en stram tillämpning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>f5et
anförda leder enligl utredningens mening till att frågan om telefonavlyssning
i förebyggande syfte i terrorisisammanhang måsle bedömas för sig. Det ligger i
sakens natur att kravet pä misstanke mol viss person om särskill brotl
efterges. Beträffande de allmänna överväganden som därvid kommer i fråga kan
utredningen i huvudsak ansluta sig till vad som anförts i förarbetena till terrorisilagen
(se kap, 7). Del äremellertid uppenbart att, om telefonavlyssning
Överhuvudlaget skall kunna accepteras utan anknytning lill misslanke mol viss
person om konkret brolt såsom förulsällning för åtgärden, särskilda krav måste
uppställas pä styrkan av det behov som skall molivera åtgärden och på en
begränsning av åigärdens räckvidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller behovei föreligger inle någon dokumentation i form av ell slörre anlal
fall där ålgärden utnyttjats och befunnits tiäna avsett ändamål. Bedömningen måsle
därför till väsenilig del ske pä grundval av den kunskap som den centrala
polismyndigheten kunnat erhålla om verksamhet, som kan resultera i
terroristaktioner av olika slag. Med hänsyn till svårigheten all överblicka
sådan verksamhel, inte minst på grund av dess internationella anknyining, för
behovet av beredskap särskild betydelse, RPS har i sitt remissvar över
promemorian med förslag till ändringar i terrorisilagen framhållit alt den
restriktiva tillämpningen av bestämmelserna inte borde tas till inläkt för att
de i framtiden skulle komma all sakna belydelse, I speciella fall och akuta
lägen var enligl RPS behovei av ivångsmedel framträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anser för sin del att det i särskilda fall och kritiska lägen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>160</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
finnas behov av särskilda tvångsmedel i terroristsammanhang. Därvid bör i
övrigt märkas att lagstiftningen är på särskilt sätl begränsad vad gäller den
personkrets som kan komma i fråga för åtgärden. Inom denna krets torde ocksä
beaktas att åtgärden kan ingå som ett led i förekommande övervakning. Den kan
därför i många fall tänkas ha en preventiv effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av del anförda har utredningen stannat för att möjligheten till telefonavlyssning
enligt terrorisilagen inle nu bör upphävas. Utredningen utgår emellertid från
att möjligheterna lill ett upphävande fortlöpande kommer att bevakas.
Utredningen har av nu anförda skäl funnit alt reglerna om telefonavlyssning i
dessa fall inte bör infogas i den samordnade regleringen av telefonavlyssning
i andra sammanhang som uiredningen föreslår. Reglerna bör i stället upptas i
en särskild tidsbegränsad lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
förordar därför att bestämmelserna i 10-13 ijtj terroristlagen, för den
händelse de överförs till lagen om ivångsålgärder i spaningssyfie i vissa fall,
ges tidsbegränsad giltighet. Detta ger riksdagen möjlighet till en återkommande
omprövning av lagstiftningen. Behovet av pariamenlarisk kontroll gör sig i dessa
fall särskilt starkt gällande. Del bör, säsom föredragande statsrådet förutskickal
i propositionen rörande terrorisilagen (7,1), tillgodoses genom att även de
enskilda fallen redovisas för de parlamentariska ledamöterna i RPS:s styrelse.
Ordningen med en god man, som utredningen föreslår för förundersökningsfallen,
bör gälla även i ärenden om telefonavlyssning i terroristfallen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:70.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>161</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:18.0pt;
font-family:Verdana'>10 Lagstiftningens utformning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>10.1 Ändringar i rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i föregående kapitel föreslagna samordnade och permanenta lagstiftningen
rörande telefonavlyssning vid förundersökning kan i och för sig tas upp i en
särskild lag om telefonavlyssning. Telefonavlyssning som straffprocessueUt
tvångsmedel bör emellertid regleras i anslutning till övriga sådana
tvångsmedel. Utredningen har därför funnit naturiigt att låta den föreslagna
lagstiftningen få formen av en utbyggnad av de bestämmelser om
telefonavlyssning som redan finns i 27 kap. RB. Med hänsyn till att telefonavlyssningen
inte utgör beslag i egentlig mening och då antalet paragrafer som behandlar
telefonavlyssningen ökar bör i kapitelrubriken markeras att kapitlet avser
inte bara beslag utan även telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna forumreglerna i ärenden om telefonavlyssning bör tas in i 19 kap. 12
§ RB, som upptar behörighetsreglerna för domstols befattning med tvångsmedel i
brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>10.2 Lag om god man i ärenden om telefonavlyssning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
om god man i ärenden om telefonavlyssning bör, utom såvitt avser till domstolen
riktade föreskrifter om handläggningen, upptas i en särskild lag, i vilken
fastslås behörigheten och regleras formerna för utseende av god man m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>10.3 Följdändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1952
och 1969 års lagar gäller till utgången av juni 1976. Om ett genomförande av
utredningens förslag kan ske med verkan från och med den 1 juli 1976 erfordras
inte särskilt upphävande av dessa lagar. Vid eventuell förlängning av 1952 års
lag i de delar den ej avser telefonavlyssning bör 5 § upphävas och därav
föranledd ändring göras i 6 §. Ändringar i 1 § 1952 ärs lag synes ocksä böra
övervägas för att uppnå överensstämmelse med utredningens förslag beträffande
telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
1957 års lag kan 13 § inskränkas till alt avse den interimistiska beslutanderätten
för undersökningsledaren eller åklagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen l97Sf76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>162</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncentrationen
av domstolsbehandlingen till sex domstolar bör inte medföra någon ändring i
reglerna rörande vilken myndighei som leder förundersökningen. 1 det mindre
antal fall, i vilka åklagare från mera avlägsen ort leder förundersökningen,
bör medverkan i domstolsförhandling i telefonavlyssningsärenden genom
generellt förordnande kunna anförtros motsvarande åklagare på domstolsorten.
Särskilda regler härom synes ej erforderiiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall lorde böra framgå att god
man i ärenden om telefonavlyssning enligt RB skall beredas tillfälle att yttra
sig också i ärenden om telefonavlyssning enligt ifrågavarande lag. Vidare torde
bl. a. utgångspunkten för tiUståndstiden böra samordnas med utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>10.4 Ikraftträdande m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
övergångsbestämmelse torde böra föreskrivas att tidigare meddelat tillståndsbeslut
alltjämt skall äga giltighet, där ej annal följer av bestämmelserna i 27 kap.
16 ij första stycket RB i utredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>163</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>11 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11.1 Ändringar i rättegångsbalken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11.Ll
19 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
anmärkts i den allmänna motiveringen bör, om systemet med gode män införs,
beslutanderätten koncentreras till vissa domstolar. Utredningen har stannat för
att föreslå att ärenden om telefonavlyssning koncentreras till tingsrätterna i
de sex hovrättsstäderna. Della innebär avvikelse från de allmänna forumreglerna
för domstols befattning med tvångsmedel under förundersökning, vilka är intagna
i 19 kap, 12 § RB, 1 denna paragraf har därför föreskrivits all laga domstol i
ärenden om telefonavlyssning eller därmed besläktad ålgärd skall vara
Stockholms, Jönköpings, Malmö, Göteborgs, Sundsvalls och Umeå tingsrätter saml
att tingsrätternas domkrets därvid skall motsvara vederbörande hovrättsområde.
Härigenom kommer eventuella ändringar i kungörelsen (1962:550) om hovrätternas
domkretsar att få omedelbar verkan även på tingsrätternas lokala behörighel i
ärenden av della slag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11,1,2
27 kap.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kapiielrubriken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
är inte beslag i egentlig mening. Med hänsyn härtill och då antalet paragrafer,
som behandlar telefonavlyssning, ökar lill åtta bör det av rubriken framgå att
i kapitlet behandlas tvä skilda ivångsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I6!j</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen upptas, uppdelade på tre stycken, de grundläggande reglerna om
telefonavlyssning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
i nuvarande 16 § anges i första styckei inledningsvis att en förulsällning för
all lelefönavlyssning skall kunna förekomma är att förundersökningen
fortskridit så långt att någon skäligen kan misstänkas för visst broll, 1
första slycket upptas därefter de brott vid vilka telefonavlyssning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>164</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
lillålas, vem som har rält all ansöka därom saml all lillslånd meddelas av
domstol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande minimislraffregeln behålls som ulgångspunkl. Vid förundersökning
rörande broll för vilket ej är stadgat lindrigare straffan fängelse i tvä år
skall telefonavlyssning kunna tillgripas, Della innebär all de broll som ålgärden
kan avse påverkas av förändrade värderingar i höjande eller sänkande riktning i
siraffiagsiiftningen, Minimislraffregdns tillämpningsområde framgår av bilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Minimislraffregeln
kompletteras med en uppräkning av vissa brou. som till sin lyp framstår som
särskilt svårutredda med vanliga spaningsmeloder och samtidigt - trots att de
inte uppfyller kravei på två års slraffminimum - är särskill fariiga för
individ och samhälle. Det gäller broll som nu uppläs i de tidsbegränsade 1952
och 1969 ärs lagar. Ur 1952 ärs lag hämias ell urval av de brott som nu kan
medföra telefonavlyssning medan 1969 års lag i delta avseende i sin helhet
överförs lill den nya lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De broll
i 1952 års lag som har undantagits från telefonavlyssning är till en bönan de s,
k, majestätsförbrytelserna, nämligen mord, dråp, misshandel, grov misshandel, människorov,
olaga frihetsberövande, försättande i nödläge och olaga tvång i de fall brotten
riktar sig mol Konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot
riksföreståndare. Vidare har utredningen funnii att lelefonavlyssningsmöjlighelen
bör kunna avvaras vid brottet olovlig kårverksamhet (18 kap, 4 ij BrB), Vid sin
granskning av brotts-katalogen i 1952 års lag har utredningen utgått från del
förslag som den särskilde utredningsmannen lagl fram i betänkandet (Ds Ju
1975:16) Spioneribrollet m, m, Enligl detta förslag avkriminaliseras lagande
av utländskt understöd (19 kap, 13 ij BrB). uppdelas olovlig
underrättelseverksamhet (19 kap, 9 j; BrB) pä två brottstyper, olovlig
underrättelseverksamhet (19 kap. 10 tj BrB) och olovlig personspaning (19 kap.
11 iJ BrB). samt införs brottstypen grov obehörig befattning med hemlig
uppgift (19 kap, 8 ;j BrB), Utredningens förslag innebär au broltskatalogen i
1 tJ 1952 års lag med angivna modifieringar förs över lill den permanenta
lagstiftningen om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen
bör beträffande de särskill uppräknade brotten omfatta en prövning i del konkreia
fallel med en - givelvis ofullsiändig - skattning av gärningens siraffvärdhel.
Om en gärning redan på grundval av föreliggande malerial kan anlas inle ge
svårare påföljd än böler eller eu par månaders fängelse bör deiia uppenbariigen
påverka bedömningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förslagel uppläs också broiisformerna försök, förberedelse och stämpling när
sådan gärning är straffbelagd och del fullbordade brottet innefattar sådana
allmänfarliga brou. högmålsbrott eller brotl mol rikets säkerhel, som kan
föranleda lelelbnavlyssning, Deiia överenssiämmcr i huvudsak med 1952 ärs lag.
En viss utvidgning har skell. Denna har sin förklaring däri all del, lor all de
allmänfarliga brotten mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggdse, kapning
av luftfartyg och lufifartssabotage skall omfattas av 1952 års lag, krävs all
de innefattar sabotage i den mening som avses i 13 kap. 4 tj BrB, Denna förulsällning
föreligger ime alllid. vilkel uppfanas som en nackdel, då lagen efterhand kommii
all fylla ell behov att på eii tidigt stadium bekämpa lerrorhandlingar. som
inte behöver ulgöra någol hot mol rikets säkerhet eller landets statsskick.
Reglerna kan således iiven</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
en preventiv bieffekt, som minskar behovet av telefonavlyssningsregler uianför RB,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen
bör beträffande de ofullbordade brotten, i likhet med vad som nyss angetts
beträffande brott, som faller under minimislraffregeln, innefatta en prövning i
del konkreta fallet av gärningens straffvärdhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
till telefonavlyssning fär liksom nu sökas endasl av undersökningsledaren
eller åklagaren. Tidigare har angetts (4,2,1) alt delta utiryck när det används
i RB syftar till att utesluta behörighel för målsägande att tillgripa åtgärden
och all åklagaren när telefonavlyssning aktualiseras alltid lorde ha inträtt
som undersökningsledare. I avsnittet 5.3 har angetts att åklagarfunktionerna i
säkerhetsfallen regelmässigt fullgörs av läns- eller chefsåklagare och att
narkotikafallen bör anhängiggöras av distriktsåklagare försl efter samråd med sädan
högre åklagare. Vad som sälunda nu gäller eller tillämpas bör iakttas också i fortsätlningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutanderätten
tillkommer enligt denna paragraf endast domstol. I 19 kap, 12 § RB anges vilka
domstolar som är behöriga att meddela tillstånd, Enligl I kap, 3 § RB är rätlen
beslutför med en lagfaren domare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
slyckel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uiredningen
har i del föregående (9,4,7) utvecklat all vid meddelande av lillslånd rätten
har att utgå från samtal som kan komma alt föras av den misslänkle. Med denna
utgångspunkt anges i andra slycket vilka telefonapparater som
telefonavlyssningen för omfatta. Samtalen skall förekomma på telefonapparat som
innehas eller eljesi kan antas komma att begagnas av nägon som skäligen kan
misstänkas för brottet. Denna yttre ram med avseende ä apparaterna liksom
dessas anknytning till viss misstänkt person överensstämmer med gällande
regler, I iredje slyckel andra punkien anges dock vissa avvägningar, som skall
göras inom den yttre ramen för apparaturvalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tredje
slycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försia
punkien torde i huvudsak omfatta vad som nu anges som "synneriig vikl för uiredningen".
Kravet har dock markerats pä ett tydligare sätt i själva lagtexten. De
upplysningar som kan vinnas genom åtgärden skall således vara av synnerlig vikt
för utredningen och i princip inte kunna erhållas genom andra spaningsmeloder,
I det första ledel ligger alt avlyssningen inie fär avse obelydliga detaljer,
som man både kan ha och mista, ulan verkligen vara ägnad att föra utredningen
framåt. Andra ledet innebär inte att något absolut hinder behöver föreligga mot
att få fram information på andra vägar. Det krävs dock alt hindret är av sådan
art att det inte skäligen kan begäras att man skall avstå frän
telefonavlyssning. Kan personlig övervakning användas som alternativ bör det
ändå vara tillåtet med telefonavlyssning, om övervakning skulle kräva en
orimligt hög personalinsats eller vara förenad med avsevärd risk att spaningen
avslöjas för tidigt. Utgångspunkten bör dock alltid vara all i första hand
pröva alternativa spaningsmeloder. Några uttömmande exempel kan knappasl ges
utan bedömningen får ske med beaktande av omständigheterna i det enskilda
fallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>166</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra punkien av tredje stycket ges skärpta regler för telefonavlyssning
avseende apparat som ej innehas eller huvudsakligen brukas av den misstänkte,
1 sådana fall kan nämligen befaras att personer som inte själva misslänks för
brottet kommer att avlyssnas. Till skydd för dessas integritet bör krävas att
åtgärden inle vidlas förrän omständigheterna med särskild siyrka lalar för alt
avlyssningen kommer att få effekt. Efter mönster av reglerna om husrannsakan
hos annan än misstänkt har därför föreskrivits alt synneriig anledning skall
förekomma att avsedd utredning vinns genom avlyssningen. Kravet att upplysning
som kan vinnas skall vara av synnerlig vikl för utredningen och inte kunna
erhållas pä annat sätt gäller givetvis även i dessa fall och torde här
tillmätas ännu större betydelse än enligl försia punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges alt särskild hänsyn skall tas till den rätt till anonymitet,
som tillkommer författare, annan upphovsman, eller meddelare, som anses i TF
och radioansvarigheislagen. Frågan härom har behandlals i del föregående
(6,2-6,4 och 9,10), Gällande rätt saknar beslämmelser som reglerar en eventuell
kollision mellan telefonavlyssning och meddelares rätt lill anonymilet.
Utvecklade regler härom torde, som anförts i de allmänna övervägandena, böra
införas i samband med tillkomsten av en ny yttrandefrihetslagstiftning, Uiredningen
har dock ansett det vara angeläget att i avbidan härpå redan nu markera att
särskilda överväganden måste göras för att den grundlagssiadgade rätten till
anonymitet för uppgiftslämnare lill massmedia inle i oträngt mål sätts i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
införandet av MGL torde, som nämnts i den allmänna motiveringen, ett särskilt
stadgande om avvägning mellan brollsutredningsiniressel och anonymitetsskyddet
komma alt införas i 27 kap. RB. Vad som i den allmänna motiveringen har anförts
om uirymmei för en sådan avvägning bör kunna bli vägledande även för liden
intill dess den nya grundlagen iräder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18ij</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
regler som upptas i denna paragraf åierfinns f n, i 5 tj andra slyckel 1952 års
lag, Beslämmelserna innebär att, på samma villkor som för telefonavlyssning i
egentlig mening, telefonsamtal kan inställas eller fördröjas och telefonapparat
avstängas för samtal. Vidare kan förordnas att uppgift lämnas å samlal som
expedierats eller beställts till eller från telefonapparat. Inställande,
fördröjning och avstängning infördes i svensk rätt genom 1940 års lag och kan
antas ha betydelse främst i ell krisläge, där man vill förhindra att telefonen
används för alt vidarebefordra för rikels säkerhel betydelsefulla uppgifter.
Sådana åigärder har alltså ett preventivt snarare än ell brottsutredande syfie.
Som framgått av den historiska översikten (se 4,1,4) vidtogs sädana åtgärder
mycket sparsamt under andra väridskriget och i de fall som utredningen
undersökt har förordnanden av denna art inle förekommil, Enligl företrädare för
säkerhelspolisen kan dock åigärder</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av denna ly p i vissa lägen ha en brottsutredande
funktion, Förden preventiva efiekien av ålgärden lorde polisen visserligen
kunna åberopa nödreglerna. Del är emellertid av värde för polisen om man har en
lagreglerad möjlighel all få domstols lillslånd till åigärder av della slag,
.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredningen vill framhålla alt inställande, fördröjning
och avstängning är åtgärder, sotn inte berör telehemligheten utan närmast
inverkar på televerkets civilrältsliga skyldigheter mot abonnenten. Del kan
därför ifrågasättas om dessa åtgärder behöver kringgärdas med samma
rättssäkerhets-garantier som telefonavlyssning. Utredningen, som delar uppfallningen
att ell behov av dessa åigärder kan uppkomma i undantagsfall, har emellertid funnii
all regler av della slag lämpligen bör upptas i samband med lelefonavlyssningsreglerna.
Under sådana förhållanden har uiredningen inle funnii skäl att uppställa
särbestämmelser för dessa sannolikt även fortsättningsvis siillsynla tall,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl paragrafen kan vidare förordnas all uppgift skall
lämnas om samtal som beställts eller expedierats lill eller från
telefonapparat. Här är numera gällande rätts inställning att ett sådani
förordnande kräver lagstöd Ofr 3 § tcleronregicmenlei), Uiredningen finner all
en åtgärd av delta slag principiellt iir all jiimslälla med ell ingrepp i idehemligheien
och all förulsällningarna lör åigiiiden bör vara desamma som för
telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När lillslånd lill telefonavlyssning meddelats ligger det
i sakens natur alt med stöd av tillståndet uppgift lämnas om de samtal som
expedierats till eller från den avlyssnade apparaien. En sådan ordning lorde
inte fordra nägon Ultrycklig reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del bör anmärkas au tillämpningsområdet för åtgärder av
här aktuellt slag lill följd av automatiseringen av telenätet i praktiken synes
vara begränsat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1952 års lag finns f n, möjlighet för
undersökningsledaren eller åklagaren alt inierimisliskl förordna om avly,ssning.
Denna befogenhet har utnyttjats ytterst sparsami. Beslutsprocessen pä polis- och
äklagarstadierna medför tillsammans med del lekniska tillvägagångssättet för
avlyssningen all den obelydliga lidsutdräkl som domstolsprövningen kan
förorsaka i regel saknar betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Iramhälliis i den allmänna motiveringen (9.5,4) kommer
denna fråga i ell delvis annal läge genom ulredningens förslag om en god man och
om konccnlralion av beslutanderätten lill vissa domstolar. Del kan nämligen - i
vart läll i Ibrhandlingslailen ■ anias att domslolshandläggningen blir någol
mera tidskrävande. Uiredningen har funnii all en sådan undanlags-reei alUjämt m,å:uc
medtas. Den bör i princip vara begränsad lill fall .som omfaiials av 1952 års
lag. Det har därför föreskrivits all det misstänkta hrolicl skall vara ett aUmänfariigl
brott, högmålsbrott eller brotl mol rikels siiKeihci, '-'oni k;);' iora-ilcda avlvss.'!;!!;,'
Häri inncfaiias ä\'?n försök, förberedelse eller si:iiii('ii. i', lill brott
som nu sagi'-. Endast sådana skadeverkningar som iir all tillskriva lidsuidrukien
bör få beaklas, och dessa skadeverkningar mäste vara allvariiga. Lik.som f n.
skall åtgärden ofördröjligen anmälas till rätten, som skyndsamt skall uppta ärendet
lill prövning, Ränen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
därvid upphäva förordnandei, I denna behörighet innefattas även möjligheten
att besluta om begränsning av förordnandet beträffande giltighetstid och antal
apparater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i 20 § föreslagna gode männen skall beredas tillfälle att yttra sig över anmälningarna
om de interimistiska förordnandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ärenden enligt 16, 18 och 19 § skall en i särskild ordning utsedd god man ges
tillfälle att yttra sig. Närmare bestämmelser angående god man föresläs i
särskild lag om god man i ärenden om telefonavlyssning, 1 den allmänna
motiveringen (9,5,2) har den gode mannens slällning och arbetsuppgifter utföriigt
redovisats. Utredningen hänvisar till vad som där har anförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen föreskrivs att tillstånd till telefonavlyssning, ålgärd enligl 18 §
och förordnande enligt 19 tj skall meddelas att gälla viss tid. Tiden fär inte
sättas längre än som finnes oundgängligen nödvändigt och får ej överstiga en
månad från dagen för beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen har framhållits (9.6) att rätten alltid skall
utnyttja möjlighelerna alt sätta liden kortare än en månad när förulsällning
till detta föreligger samt att nytt tillstånd kan beviljas om den ursprungliga
tillståndstiden befinnes otillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nyhet i jämförelse med gällande rätt är att tillslåndstiden inte knyts till delgivningen
med lelefonansialtens föreståndare utan räknas från dagen för beslutet. En
annan nyhet är att rätten redan före tillståndsiidens utgång skall upphäva
meddelat tillstånd om förutsättningar för åtgärden inte längre föreligger. Så
kan exempelvis vara fallet om rälten på något säll fåll kännedom om alt den
misstänkte har gripits och därför inte kan antas komma att begagna de telefoner
som avlyssnas eller att annan person har häktats för det misstänkta brottet.
Omständigheter som kan tänkas leda lill upphävande av beslul och som åklagaren
får kännedom om bör anmiilas till rätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna paragraf har föreskrivits att avlyssning inte lår ske av idelbnsamlal som
förs mellan den misstänkte och hans försvarare, I de allmänna övervägandena
har hithörande spörsmål redovisats. Utredningen hänvisar lill vad där har
anförts (se 9,9),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>23 S</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
första styckei har markerats att uppteckning a\ ilelbnsamial endast lar omfatta
vad som finnes vara av betydelse for utredniniien. Det ligger i sakens natur
att samlal som enligl 22 S inte får avlyssnas inte heller får upptecknas. Del
sagda innebär att överföringen av samtal från ljudband</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>169</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lill
skriftlig form skall innefatta en första ulgallring av betydelselösa samtal, I
andra slyckel har i oförändrad lydelse upplagils de regler om granskning oeh
förstörande, som nu meddelas i 27 kap. 16 § iredje slyckel RB. Vad som vid
granskningen finnes vara betydelselöst för förundersökningen skall således
förstöras, vare sig del återfinns på ljudband eller i skriftlig form, Granskningsrällen
omfattar domstolen, förundersökningsledaren och åklagaren saml, efter anvisning
av någon av dessa myndigheler, sakkunnig eller annan som anlitas för uiredningen
angående brottet eller eljest därvid hörs. Anvisning som här avses bör frän
vederbörande myndighets sida ges formen av särskill förordnande eller regleras
på annal säll. Därvid bör vederbörandes befogenheter och skyldigheter klart framgå,
1 den mån innehållel i lelefonsamlal åberopas i ärende om telefonavlyssning
ligger det i sakens nalur all även den gode mannen har rätt att ta del av
innehållet. Utredningen har funnii all den personkrets som enligt gällande
regler har rätt all la del av telefonsamtalen inle är slörre än som är
erforderligt för åigärdens praktiska utövande, Uiöver vad som ovan anförts har
därför några nya regler härom inle föreslagils.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 ij</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
överensstämmer med nuvarande 17 § utom i så måtto att - i enlighet med
ändringen av kapitelrubriken - även möjlighelen av avvikande bestämmelser om
telefonavlyssning har anmärkts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11.2 Ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser
angående domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
första och andra styckena blir obehövliga med den nya lagstiftningen. Tredje slyckel
har jämkals lill överensstämmelse med 27 kap, 19 tj RB, Innebörden av
paragrafen är alt vid krig eller krigsfara undersökningsledaren eller åklagaren
generellt ges rätt alt interimistiskt förordna om telefonavlyssning eller ålgärd
enligl 27 kap, 18 § RB vid brolt som kan föranleda sådana åigärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>11.3 Lag om god man i ärenden om telefonavlyssning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
/ s- ges bestämmelser beiräffande godemansuppdragets karaktär samt anlalel
gode män och ersättare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
2 upptas frägan om kompetenskrav. Därvid har endasl föreskrivits att god man
skall vara lagfaren, dvs, ha avlagt juris kandidatexamen. Del är uppenbariigen ell
värde om god man har erfarenhet av advokat verksamhet eller därmed jämförbara
arbetsuppgifter. God man bör också helst vara bosatt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>170</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pä
domsiolsorien. Det ligger i sakens nalur att jävssiluaiioner i möjligaste män
bör undvikas. Detta kan komma att verka begränsande på personurvalei exempelvis
vid anlitande av verksamma brollmålsadvokaier. Med den av utredningen
föreslagna koncentrationen av ärendena till tingsrätterna i hovrättsstäderna
bör emellertid lillräckliga valmöjligheter kunna erhållas,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 3 sägs
att regeringen utser god man för viss tid och visst område. Del synes lämpligi
att en god man förordnas för envar av de sex domkretsarna samt alt därtill
utses ersättare att inträda vid förfall. Uppdragstiden bör inte understiga tre
är. Ersättning för uppdraget bör utgå enligt beslämmelser som meddelas av
regeringen. Ersättningen synes lämpligen böra beslämmas som årsarvode,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 4 \f
anges all god man skall ha ställning av part. Mot bakgrund av kravet på
sekretess är önskvärt att frågorom handläggningslider och former för kallelse
och delgivning blir föremål för överläggningar mellan domslolen. Ibreirädare
för åklagarväsendet och den gode mannen. Vid eventuellt överklagande av
meddelade beslut lorde polisen av sekretesskäl böra anlilas lör biträde med skrivhjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>God
man bör vara underkasiad lysinadspliki rörande vad han erfar i .sådan egenskap.
Frågorom lysinadspliki ulreds f n, av lysinadsplikiskom-millén (Ju 1975:03),
som beräknas framlägga betänkande före utgången av år 1975, Utredningen om
telefonavlyssning har inte kunnal avvakta tie förslag som tystnadspliktskommiltén
kommer alt föra fram, Uiredningen ulgår dock från all en tystnadsplikt för god
man i ärenden om telefonavlyssning direkt eller genom hänvisning kommer att
omfattas av kommitiéns förslag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:67.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>171</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:50.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga Brott som f. n. i<an föranleda telefonavlyssning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:34.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>A. Huvudregeln i 27 kap. 16 § RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Slraffminimum 4 år eller längre</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 kap. BrB. Brotl mot liv och hälsa<br>
3:1 mord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3:2 dråp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 kap. BrB. Brott mot frihel och frid<br>
4:1 människorov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 kap. BrB. Stöld, rån och andra lillgreppsbroil 8:6 grovi
rån</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 kap. BrB. Allmänfariiga bron</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13:2 grov mordbrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13:3 allmänfariig ödeläggdse (grov)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13:7 spridande av gift eller smitta (grovt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 kap. BrB. Högmålsbrott<br>
18:1 uppror</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18:3 väpnat hot mot laga ordning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap. BrB. Brott mol rikets säkerhel<br>
19:1 högförräderi</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19:4 egenmäktighel vid förhandling med främmande makt
(visst fall i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>krigslid) 19:6 grovt spioneri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 kap. BrB. Krigsarliklar</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22:1</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>landsförräderi</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22:3</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>överiöpande till fienden</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22:5</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>undergrävande av stridsviljan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22:8</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>försummande av krigsförberedelse (grovt)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22:9</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>dagtingan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22:10</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>stridsförsumlighet (grov)</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>172</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1964:169) om siraft'för folkmord I i; folkmord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2.
Slraffminimum 2 år eller längre</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
kap. BrB. Sedlighetsbron 6:1 våldtäkt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6:3
otukt med barn (grovt) 6:7 koppleri (grovt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13 kap.
BrB. Allmänfariiga brotl<br>
13:1 mordbrand</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13:3
allmänfariig öddäggdse (normalstraffet)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13:5
grovt sabotage</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13:5ä
kapning av luftfartyg (grov)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13:5a
luftfartssabotage (grovt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>14<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. BrB. Förfalskningsbroii 14:6
penningförfalskning (grov)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:55.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>15<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. BrB. Mened, falskt ålal och annan osann utsaga
15:1 mened (grov)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19
kap. BrB. Broll mot rikets säkerhel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19:2
krigsanstiftan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19:3
trolöshet vid förhandling med främmande makt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:182.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22
kap. BrB. Krigsarliklar 22:1 folkrättsbrott (grovt)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>B. 1952 och 1969 års lagar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1.
1952 års lag (I aUmänhet)</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
kap. BrB. AUmänfarliga brott 13:4 sabotage</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>18<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. BrB. Högmålsbrott 18:4 olovlig
kårverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>19<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kap. BrB. Brott mot rikets säkerhel 19:5 spioneri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19:7
obehörig befattning med hemlig uppgift 19:9 olovlig underrättelseverksamhet
19:13 tagande av utländskt understöd</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>173</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2. 1952
års lag ("majestätsförbrytelser")</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riktar
sig något av nedanstående brott mot Konungen, annan medlem av konungahuset
eller riksföreståndare (18:2 BrB) kan telefonavlyssning ske enligt 1952 ärs
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 kap.
BrB. Brotl mot liv och hälsa<br>
3:1 mord</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3:2
dråp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3:5
misshandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3:6
grov misshandel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 kap.
BrB. Brott mot frihet och frid<br>
4:1 människorov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:164.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4:2
olaga frihetsberövande 4:3 försättande i nödläge 4:4 olaga tvång</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3. 1969
års lag</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:146.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
narkotikastraffiagen (1968:64) grovt narkotikabrott</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ lagen (1960:418) om straff för varusmuggling grov varusmuggling som gäller
narkotika</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:63.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>174</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning av remissyttranden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK:
Telefonavlyssning har som rättsinstitut fått en oenhetlig reglering i svensk
rätt, framför allt beroende på att lagstiftningen växt fram i etapper för att
möta specifika, mer eller mindre klart avgränsade behov. Delvis har man därvid
kurmat vid utformningen av nya bestämmelser efterbilda redan gällande sådana
men någon övergripande analys av de allmänna frågor som är förbundna med
telefonavlyssning har därvid ej gjorts. Det är därför tillfredsställande att en
särskild utredning nu har genomfört en total översyn av alla gällande
bestämmelser om telefonavlyssning och vägt behovet av telefonavlyssning mot
angelägenheten att i största möjliga utsträckning trygga enskild mot obiehörigt
integritetsintrång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Efter att ha tagit del av
betänkandet kan jag ej firma annat än att utredningen klart dokumenterat
behovet av en rätt till telefonavlyssning i brottsutredande syfte. Mest
framträdande torde behovet vara i fråga om de grupper av brott som nu regleras
i 1952 och 1969 års lagar. I övrigt, dvs. vad avser de brott som utan att
rymmas under de båda angivna lagarna, faller under 27 kap. 16 §
rättegångsbalken (RB), synes nu gällande bestämmelser ha relativt liten
betydelse. Som utredningen uttalat torde det dock ej vara möjligt att
beträffande dessa mycket grova brott avhända sig möjligheten till
telefonavlyssning. En altemativ lösning för att begränsa telefonavlyssningen i
den sistnämnda gruppen vore att kräva ett högre straffminimum för de brott som
kan grunda rätf till telefonavlyssning. Utredningen visar dock att genom en
sådan lösning skulle ett icke oväsentligt antal brott bortfalla vilka är av
den allvarliga karaktär att telefonavlyssning är klart motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
behov av lagstiftning om telefonavlyssning som nu nämnts är tveklöst permanent.
Det ter sig ej meningsfullt att låta regleringen ens i någon del vara
tidsbegränsad. Ett intresse att låta parlamentariker fortlöpande få insyn i
lagstiftningens tillämpning kan ej ensamt anses motivera en tidsbegränsad
lagstiftning. Utredningen har också visat att ett sådant önskemål kan
tillgodoses på annan väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särställning intar de problem som rör telefonavlyssning i brottsför-hindrande
syfte, dvs. den telefonavlyssning som numera äger rum med tillämpning av lagen
(1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall. Lagen, som trädde
i kraft den I januari 1976, har givits bara ett års giltighetstid i avbidan på
den samlade översyn utredningen om telefonavlyssning förväntades komma att
framlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har för sin
del ej föreslagit annat än att den nuvarande ordningen skall bestå.
Lagstiftningen föreslås alltjämt vara tidsbegränsad. Som en nyhet föreslår
utredningen, att även i dessa telefonavlyssningsärenden enskild berörd persons
intressen skall bevakas av god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tillstyrker utredningens förslag. Även om lagen hitintills tillämpats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>endast
i något undantagsfall synes mig dock behovet av en sådan lagstiftning klart.
De skäl som på sin tid anfördes till grund för lagstiftningens införande har
alltjämt sin giltighet. Den politiska terrorismen har under senare år blivit
alltmer omfattande. Det synes mig därför inte försvarligt att nu avhända sig
möjligheten till telefonavlyssning. Lagen synes emellertid tills vidare böra
vara tidsbegränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ:
Som en sammanfattning av min inställning vill jag nämna att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jag
med vissa smärre påpekanden ansluter mig i väsentliga delar till förslaget. Jag
har dock allvarliga invändningar mot det ändrade domstolsförfarandet, som inte
är ägnat att förstärka rättsskyddet och dessutom medför påtagliga nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssningen
intar en särställning bland de straffprocessuella tvångsmedlen. Den sekretess
och det ingrepp i den personliga integriteten som präglar tvångsmedlet medför
att stränga förutsättningar måste gälla för användningen. Till detta kommer att
regler om tvångsmedlet finns inte bara i rättegångsbalken utan även i
speciallagstiftning. Denna käimetecknas av att den är tidsbegränsad samt att
den medger telefonavlyssning vid brottslighet som är svårutredd och i vissa fall
också av särskilt samhällsfarlig beskaffenhet. Förutsättningarna för användandet
av telefonavlyssning är ej heller enhetligt reglerade. En principiellt viktig
skillnad föreligger sålunda mellan lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall och övrig lagstiftning. Enligt den grundläggande
bestämmelsen i rättegångsbalken och därtill anknytande lagar av år 1952 och 1%9
förutsätts att tvångsåtgärden sker i samband med förundersökning. Så är inte
fallet enligt lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall; derma
lagstiftning medger telefonavlyssning i rent brottsförebyggande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssningen
är ett värdefullt vapen i det brottsbekämpande arbetet och kan inte avvaras.
Den största betydelsen ligger i att åtgärden är en effektiv spaningsmetod. Den
gör det möjligt att få grepp om brottslighet, ofta organiserad sådan, som
eljest skulle vara svår eller omöjlig att komma åt. Belysande är den höga uppklaringsfrekvensen
i avlyssningsärenden rörande narkotikabrott. Såvitt går att bedöma torde behovet
av tvångsmedlet vara bestående. Med angivna utgångspunkter ter det sig därför
naturligt att samordna de regler som finns och att göra lagstiftningen
permanent. Eftersom ingripanden i den hittillsvarande till-lämpningen väsentligen
skett med stöd av tidsl)egränsad speciallagsstift-ning, är det vid en bestående
författningsreglering av vikt att den parlamentariska kontrollen, särskilt
riksdagens insyn, inte försvagas. Denna insyn torde vara den mest effektiva
garantin för en strikt och måttfull användning av tvångsmedlet. Jag återkommer
i det följande till frågor beträffande rättsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att behålla telefonavlyssning i rent brottsförebyggande syfte, dvs. mot
presumtiva terrorister, synes mig däremot mera tveksamt. Utredningen har
stannat för att telefonavlyssning i dessa fall bör få förekomma men att
lagstiftningen ges tidsbegränsad giltighet. De hittillsvarande bestämmelserna
om användningen av tvångsmedel i nu avsedda fall har tillämpats mycket
restriktivt. För att telefonavlyssning skall få tillgripas uppställs som krav
att syrmerliga skäl föreligger. I motivering-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en för detta rekvisit uttalades (Ds Ju 1972:35 s. 136) att
kravet på synnerliga skäl närmast torde betyda en överhängande fara för att
den politiska organisationen eller gruppen skulle utföra eller låta utföra
brottsliga handlingar som innefattade bruk av våld, hot eller tvång och att
andra spaningsmedel än telefonavlyssning och brevkontroll inte kunde antas vara
tillräckliga for att avvärja denna fara. Med denna innebörd av rekvisitet har
man — som jag framhöll i mitt yttrande över förslaget till terroristlagen —
kommit så långt att det torde vara oundvikligt att inleda förundersökning.
Detta kommer att i ännu högre grad bli fallet, om — såsom utredningen föreslår
— tillstånd till telefonavlyssning skall kunna meddelas när misstanken gäller
försök, förberedelse eller stämpling till allmänfarligt brott, högmålsbrott
och vissa brott mot rikets säkerhet. Jag är mot bakgrunden av det anförda inte
övertygad om att det i fortsättningen föreligger något behov av särskilda
regler om telefonavlyssning och andra tvångsmedel i förevarande hänseende. Som
jag också anfört i mitt yttrande över förslaget till vissa ändringar i terrorist-lagen
(Ds A 1975:2) anser jag att de särskilda tvångsmedelsbestämmelserna bör kunna
upphävas utan att effektiviteten i det brottsförebyggande arbetet går
förlorat. I den mån lagstiftningen likväl kan anses fylla ett behov, bör den
liksom f. n. vara tidsbegränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om det
införs en inte tidsbegränsad lagstiftning i fråga om telefonavlyssning, uppkonmier
frågan hur man skall förfara med övriga tvångsmedelsbestämmelser i 1952 års
lag. Vad först angår förlängd anhållningstid har jag inhämtat att bestämmelsen
därom har tillämpats även i några fall under senare år. Något starkt behov av
att kuima förlänga anhållningstid utöver vad som följer av rättegångsbalkens
regler synes mig dock inte föreligga. De skäl som talar mot långa anhållningstider
får allmänt sett i dag anses väga tyngre än då specialregeln infördes. Härtill
kommer att det framstår som i hög grad tveksamt, om denna regel står i
överensstämmelse med den i 11 kap. 3 § andra stycket regeringsformen intagna
bestämmelsen att den som av annan myndighet än domstol berövats friheten med
anledning av brott eller misstanke om brott skall kurma få domstolsprövning
utan oskäligt dröjsmål. Beträffande beslagsrätten liksom rätten att kvarhålla
försändelser fyller specialreglerna ett något större behov. Telefonavlyssning
kombineras ibland med brevkontroll. Med tanke härpå är det motiverat att
behålla möjligheten att ingripa med beslag av skriftliga försändelser mellan
närstående, även om straff minimum är lägre än två år. Om reglerna enligt 1952
års lag om telefonavlyssning görs bestående, bör detta därför leda till att
även beslagsrätten och rätten att kvarhålla försändelser enligt nänmda lag inarbetas
i rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som tidigare ett flertal gånger understrukits är den
kanske viktigaste garantin för en stram tillämpning av avlyssningsreglerna den
parlamentariska insynen hos rikspolisstyrelsen och — framför allt — genom
riksdagen. Det är angeläget att denna insyn behålls. I den mån lagstiftningen
om telefonavlyssning blir permanent får riksdagens kontroll av
avlyssningsärenden inte bli mindre ingående än den hittills varit.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I telefonavlyssningens natur ligger att den sker utan den
misstänktes vetskap. Enligt 20 § förundersökningskungörelsen skall av protokoll
vid förundersökning framgå beslut och uppgifter rörande användande av
tvångsmedel. Uppgift om telefonavlyssning antecknas emellertid i regel inte i
förundersökningsprotokollet. Enligt min mening är det inte heller lämpligt att
anteckning sker annat än i de få fall då uppsamlat material kan komma att
åberopas i rättegången. Den sekretess som måste gälla för förfarandet skulle
eljest gå förlorad. Om telefonspaning exempelvis i ett narkotikaärende pågår
mot flera misstänkta samtidigt och misstankarna mot en av dem blir sådana att
åtal anställs, kan en uppgift i förundersökningsprotokollet om
telefonavlyssning medföra att övriga misstänkta bli varnade. Den praxis som
sålunda råder bör legaliseras genom ändring i förundersökningskungörelsen. Vad
nu sagts om telefonavlyssning bör även gälla brevkontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har enligt sina direktiv haft som uppdrag att
utreda telefonavlyssning och har alltså saknat anledning att komma in på
frågan om avlyssning med hjälp av andra tekniska medel. Även om allvarliga betänkligheter
givetvis kan anföras mot användning av elektronisk avlyssningsapparatur i den brottsbekämpande
verksamheten, bör tanken därpå inte utan vidare avvisas. Kringgärdade med
erforderliga rättsskyddsgarantier skulle sådana möjligheter i vissa lägen
onekligen vara ett värdefullt komplement. Jag kan exempelvis tänka mig att det
vid flygplanskapningar, ockupationer av ambassader och andra lokaler eller
liknande terrordåd skulle kunna vara av stort värde att få avlyssna terroristernas
interna samtal med elektroniska hjälpmedel. Också vid spaning i fråga om
allvarliga brott mot rikets säkerhet kan det vara av avgörande betydelse att
få ta del av interna samtal. Även om man i vissa fall skulle kunna åberopa sig
på nödreglerna, är det önskvärt att det finns föreskrifter som ger en ram för
användningen av elektronisk avlyssningsapparatur. Frågan härom har tidigare
behandlats av integritetsskyddskommittén, som därvid inte fann skäl att lägga
fram förslag i ämnet. Särskilt de senare årens terrordåd av den typ som nyss
antytts ger enligt min uppfattning anledning till att nu ta upp frågan till
förnyat övervägande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt: Förslaget att
i rättegångsbalken sammanföra de i skilda författningar förekommande reglema
om telefonavlyssning vid förundersökning i brottmål tillstyrkes. Beträffande
enskildheterna i förslaget ansluter jag mig till vad Morath och Östberg härom
anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefsåklagaren Axel Morath: I likhet med utredningen anser
jag att telefonavlyssning måste bedömas som ett allvarligt ingrepp i den
personliga integriteten. En restriktiv tillämpning bör därför iakttas vid
detta liksom vid andra ingripande tvångsmedel. Likaså bör självfallet
garantier skapas för att de organ, som tillämpar lagstiftningen, gör detta med
omsorg och noggrannhet. Rättssäkerhetssynpunkterna är alltså viktiga. Viktigt
är emellertid också att samhället effektivt kan skydda sig mot den allvarliga
brottslighet som det här är fråga om. Jag delar därför utredningens uppfattning
att samhället i sin brottsbekämpande verksamhet inte kan utan avsevärda
olägenheter avvara möjligheterna till telefonavlyssning vid misstanke om
brottslighet av den art det här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1975/76. I saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>178</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om telefonavlyssning finns nu intagna i olika lagar. Utredningen föreslår en
samordning och en mera enhetlig utformning av dessa regler. Jag delar
utredningens uppfattning och biträder dess förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en samordnad lagstiftning uppkonmier frågan om 1952 års lag skall förlängas i
de delar den ej avser telefonavlyssning. Enligt 2 § i lagen kan justitiekanslern
på begäran av anhållningsmyndigheien medge förlängning av anhållningstiden i
vissa fall. Vid en översiktlig genomgång av äldre ärenden har jag iakttagit
att föriängning av anhållningstiden begärts i vissa större och svårutredda
mål. Ett visst behov synes således föreligga av regeln i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3 § i 1952 års lag får beslag läggas å sådant skriftligt meddelande som omnämns
i 27:2 andra punkten RB, ändå att för brottet är stadgat lindrigare straff än
fängelse i två år. Som jag tidigare anfört förekommer det att telefonkontroll
kombineras med postkontroll. Det förefaller naturiigt att samma regler skall
gälla beträffande dessa båda tvångsmedel, när det gäller rätten att få ta del
av meddelandenas innehåll. Om inte specialregeln i 3 § i 1952 års lag fanns
skulle vid misstanke t.ex. om olovlig underrättelseverksamhet avlyssning av
samtal mellan närstående kunna ske medan däremot beslag av brev mellan samma
personer inte skulle få äga rum. En sådan ordning ter sig svårförståelig och
kan knappast godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
s. 112 i betänkandet har utredningen berört olika frågor om postkontroll.
Utredningen uppger i detta sammanhang, att "Rättens beslut om kvarhållande
av försändelse förenas i regel med ett åklagarbeslut om beslag av sådana kvarhållna
försändelser, som bedöms ha betydelse för utredningen". Vad utredningen
här anfört kan ge intryck av att åklagaren skulle vara berättigad att meddela
ett generellt beslagsbeslut att gälla under den tid som rättens tillstånd till
postkontroll gäller. Enligt min mening kan åklagaren inte ge ett sådant
generellt bemyndigande till utredningspersonalen utan måste liksom vid andra
tvångsmedel — ta ställning till bieslagsfrågan i varje särskilt uppkommande
fall med hänsynstagande till omständighetema i det särskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
20 § förundersökningskungörelsen skall i förundersöknings-protokollet bl. a.
antecknas beslut och uppgifter rörande användande av tvångsmedel. Vad som
framkommer vid telefonavlyssning används endast under spaningsskedet och
åberopas som regel inte som bevisning i rättegång. Då uppgifterna inte har
aktualitet som bevismedel antecknas inte i protokollet att tvångsmedel använts.
Vad här sagts torde i praktiken mest avse förundersökningar angående grova
narkotikabrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefsåklagaren
Eric Östberg: Det framstår som ändamålsenligt att de f.n. i ett flertal
författningar upptagna bestämmelserna om telefonavlyssning samordnas och
inarbetas i rättegångsbalkens beslagskapitel. Att de i vissa avseenden gällande
tidsbegränsningarna för lagstiftningen i samband därmed upphör förefaller
naturligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt här tillämpad praxis antecknas förekommen
telefonavlyssning icke i protokollet trots att så enligt föreskrift i 20 § FUK
bort ske. Skälet härtill är att uppteckning av telefonavlyssning hittills icke
använts som bevisning och ej heller vid förhör yppats för den misstänkte. Ehuru
juridiskt ett tvångsmedel har telefonavlyssningen praktiskt uppfattats och
begagnats som ett renodlat spaningsmedel och därför lika litet som skuggning
och andra spaningsålgärder redovisats i förundersökningsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt: Utredningens
förslag att samordna de tidsbegränsade bestämmelserna i 1952 och 1969 års
lagar, vilkas regler om telefonavlyssning motsvarar ett bestående behov, tillstyrkes.
En naturlig åtgärd är att dessa regler får sin plats i 27 kap. RB. En viktig
uppgift för utredningen har varit att söka stärka rättssäkerhetsgarantierna vid
telefonavlyssning. Behovet därav kan ifrågasättas, då hittills någon nämnvärd
anmärkning inte gjorts mot handläggningsåtgärderna i telefonavlyssnings-frågor.
Vissa av utredningen framlagda förslag kan vid ett första påseende möjligen
motiveras av en sådan strävan att öka rättssäkerheten. I praktiken kommer de
sannolikt enligt min mening ha en motsatt verkan eller ingen verkan alls.
Utredningens förslag tillstyrkes dock i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 1952 års lag är reglerna i 2, 3 och 4 §§ alltjämt
aktuella för åklagarens och säkerhetssektionens undersökningsverksamhet. Om
ett genomförande åv utredningens förslag sker, bör förlängning av 1952 års lag
ske i de delar den ej avser telefonavlyssning. Därvid bör lagens 5 § upphävas
och därav föranledd ändring göras i 6 §. Vidare bör 1 § omredigeras för att
uppnå överensstämmelse med utredningens förslag beträffande telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Älvsborgs län: Utredningens
förslag att samordna de nu i 27 kap. 16 § rättegångsbalken samt i 1952 och
1969 års lagar intagna reglerna om telefonavlyssning samt att inordna den nya
lagstiftningen i 27 kap. rättegångsbalken tillstyrkes i princip. Förslaget
medför att de nuvarande bestämmelserna i 1952 och 1969 års lagstiftning bli
permanenta och ej behöver årligen förlängas. Detta bör ej inge några
betänkligheter. Det finns ett varaktigt behov av bestämmelserna. Dessa ha visat
sig vara i stort sett väl anpassade för effektiv användning vid förundersökning
om de allvarliga brottsmisstankar, som är förutsättning för att
telefonavlyssning skall konmia i fråga. Utredningen, som sett över
tillämpningen av den nuvarande lagstiftningen, synes icke ha funnit att denna
tillämpats otillbörligt eller på ett sådant sätt att någon väsentlig
anmärkning kan göras. Därför har utredningen, som med skäl starkt betonat att
höga krav på integritetsskydd måste uppställas i fråga om telefonavlyssning
som i och för sig är ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten, i
huvudsak kunnat bygga sitt förslag på nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag ansluter mig till de principer och värderingar, som
utredningen lagt till grund för sitt förslag. Jag tänker därvid särskilt på
nödvändigheten av att klarast möjliga gränser för användningen av telefonavlyssning
fixeras och att tillämpningen sker under effektiv kontroll.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>180</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Emellertid kan diskuteras om lagförslaget i enskildheter
fått en lyckad utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsema i 2 § 1952 års lag synes böra äga fortsatt
giltighet och permanentas, i vilket fall de ha sin plats i 24 kap.
rättegångsbalken. Motsvarande gäller beslags- och kvarhållandebestämmelserna i
3 och 4 §§, vilka ha särskild betydelse för spanings- och utredningsverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Kopparbergs län: Såsom
framhållits i utredningen omöjliggör telefonavlyssningens hemliga natur en
bevakning från medborgarnas och massmedias sida. Risken för oriktig tillämpning
och direkt missbruk kan därför aldrig underskattas. Metoden med telefonavlyssning
och brevcensur skiljer sig från andra straffprocessuella tvångsingripanden i
så måtto att den i stor utsträckning drabbar "oskyldiga". På grund
härav och då direktiven förutsätter en allmän översyn av lagstiftningen kunde
måhända en mer ingående analys ha gjorts angående de omständigheter, som bör
föranleda till att skyddet för den personliga integriteten får vika för
intresset av att tillgripa ifrågavarande tvångsåtgärder. Den nya lagen om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall behandlar telefonkontrollen såsom
en tvångsåtgärd i spaningssyfte för att förebygga en ganska obestämt beskriven
aktivitet, innefattande planläggning och förberedande av "åtgärd som
utgör hot mot allmän ordning och säkerhet". Det är sannolikt att dessa
fall många gånger uppfyller förutsättningarna för telefonkontroll enligt såväl
1952 års lag som även 27:16 RB. Enligt sistnämnda lagar är emellertid
telefonkontrollen ett StraffprocessueUt tvångsmedel och därmed omgärdat med
starkare rättssäkerhetsgarantier än terroristlagstiftningen. Det är också
uppenbart att 1952 års lag delvis är utformad så att den skall ha en
brottsförebyggande effekt i likhet med lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall. Med full förståelse för det angelägna i att tillgripa telefonkontroll
mot presumtiva terrorister förefaller det mig dock något ologiskt att inte
också diskutera telefonkontroll i spaningssyfte mot presumtiva spioner och
upprorsmän utan att i dessa fall uppställa kravet på att telefonkontrollen
skall ingå såsom ett led i en förundersökning vilket enligt 23:1 RB kräver att
"anledning förekommer, att brott som hör under allmänt åtal
förövats". Utredningen räknar ju själv med att det finns "personer
direkt knutna till institutioner, om vilka det är notoriskt att de yrkesmässigt
bedriver illegal verksamhet" (sid. 97). Jag finner det motiverat att
framhålla detta, då det enligt min erfarenhet som också bestyrks av
utredningen, torde finnas en viss tendens att i säkerhetsfallen släppa på de
krav som i allmänhet uppställs för inledande av förundersökning. Detta synes i
och för sig förståeligt men bidrar till att tvångsmedlet i praktiken i en del
fall troligen fungerar på ungefär samma sätt som en åtgärd enligt
terroristlagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon erinran synes mig icke kunna resas mot samordningen
av lagarna om telefonavlyssning. Behovet av insyn och kontroll synes tillfredsställande
tillgodosett. Då behovet av telefonavlyssning motsvarar ett permanent behov
finns ingen anledning att tidsbegränsa lagstift-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen.
En permanentering bör uppenbarligen ske också i fråga om bestämmelserna om
övriga tvångsmedel i 1952 års lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten
i Norrbottens län: Den brottslighet, som för närvarande är förenad med
möjligheten att tillgripa tvångsmedlet telefonavlyssning är av den
beskaffenheten att den med undantag av grovt narkotikabrott och grov
varusmuggling är föremål för underrättelse till länsåklagare enligt 36 § åklagarinstruktionen.
Nästan regelmässigt handlägges dessa mål av länsåklagare. Enligt
Riksåklagarens anvisningar i cirkulär C 56 skall distriktsåklagare i mål
rörande grovt narkotikabrott och grov varusmuggling som avser narkotika därest
telefonavlyssning ifrågakommer rådgöra med länsåklagare. Så sker även i de fall
som förekommer. Vad sålunda angivits utgör i viss mån en garanti för att telefonavlyssning
tillgripes med stor restriktivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillvägagångssättet
vid framställning om telefonavlyssning är enligt min erfarenhet att
vederbörande åklagare föredrager vad som förevarit i ärendet inför den
beslutande i tingsrätten med tillägg för de ytterligare uppgifter som kan
finnas utöver den skriftiiga dokumentationen som icke alltid är fullständig i
alla detaljer. Därvid föredrages även andra åtgärder som vidtagits för säkerställande
av utredningen och vilka ytterligare åtgärder som skall vidtagas utöver dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att en förhandling äger rum där ibland ett rätt omfattande material
utöver det skriftliga redovisas. Den enda skillnaden i förhållande till en
ordinär förhandling rörande tvångsmedel är således att den skäligen misstänkte
icke är närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>[Det]
finns anledning att godtaga vad utredningen uttalat och konstatera att vad
denna anfört talar för att man permanentar reglerna om telefonavlyssning på
sätt utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
utredningen utvecklat föreligger det väsentliga olikheter mellan de resultat
man kan vänta av en telefonavlyssning vid de olika brotten. Medan utsikterna
att nå resultat är förhållandevis goda när det gäller andra brott än de mot
rikets säkerhet är de mycket minimala vid de sistnämnda brotten av skäl som
även utvecklats av utredningen. Telefonavlyssningen har därför sin stora
betydelse i att den ger möjlighet till att vinna annan bevisning mot den
misstänkte. Därför kan och måste en telefonavlyssning vid misstanke om brott
mot rikets säkerhet oftast pågå långa tider naturligtvis om därunder,
sammanställt med annat material, sådana omständigheter framkommer att
misstankarna stärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
för tidigt ingripande med anhållande kan då spoliera den redan uppbyggda
indiciekedjan och göra att det nedlagda arbetet blir tillspillo-givet. Ett
avbrytande av telefonavlyssningen utan att ingripande i form av anhållande sker
medför då också att annan uppföljning av ärendet försvåras eller helt omöjliggöres.
Jag har velat anföra det sistnämnda med hänsyn till den kritik utredningen i
viss mån givit uttryck för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nu gällande lag den 21 mars 1952 med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i
vissa brottmål ges i 2 § en bestämmelse om möjlighet att förlänga den tid inom
vilken häktningsframställning enligt 24 kap. 12 § rättegångsbalken skall
avgivas. Sådana framställningar har förekommit. Den utredning, som därunder
åstadkommits har emellertid så vitt jag vet icke resulterat i någon
häktningsframställning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vill synas mig som om vad utredningen anfört om de
upprepade tillstånden till telefonavlyssning har större fog för sig vid en
diskussion om ett bibehållande av den i den angivna paragrafen lämnade möjligheten
att förlänga tiden för häktningsframställnings avgivande. Jag ställer mig
därför tveksam till ett behov av ett bibehållande av bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samma lags 3 § ges en bestämmelse om möjlighet att lägga
beslag å skriftligt meddelande hos den misstänkte eller honom närstående som
lämnats mellan dem eller mellan sådana närstående ehuru å brottet kan följa
lindrigare straff än vad i 27 kap. 2 § 2 punkten förutsattes för sådant beslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Väl har jag aldrig ställts inför behovet att tillämpa 3 §:ens
undantagsregel. Situationen synes mig icke helt otänkbar, varför en sådan
undantagsregel som den i 3 § bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Telefonavlyssning utgör ett synnerligen
allvarligt ingrepp i den enskildes personliga integritet. Som hovrätten angivit
i remissyttranden beträffande lagen om telefonavlyssning vid förundersökning
angående grovt narkotikabrott m.m. (senast 25.2.1975) bör dock vid mycket grov
brottslighet polisens behov av effektiva spaningsmetoder kunna ges företräde
framför den enskildes intresse av telehemlighetens bevarande. Beslut om
telefonavlyssning måste dock, som framhållits i åtskilliga sammanhang, omgärdas
med så stora rättssäkerhetsgarantier som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag innebär till stor del en samordning
av redan gällande regler. Hovrätten har i huvudsak inte något att erinra mot
förslaget härvidlag. Under förutsättning att det föreslagna tillvägagångssättet
för möjliggörande av parlamentarisk kontroll — årlig rapport till riksdagen —
kommer till stånd, finner hovrätten det vara lämpligt att flertalet regler om
telefonavlyssning görs permanenta genom att intagas i rättegångsbalken och att
endast reglema om telefonavlyssning m. m. enligt lagen om tvångsåtgärder i
spaningssyfte i vissa fall (1975:1360) är tidsbegränsade i den meningen att lagen
gäller endast viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Som utgångspunkt för den
föreslagna regleringen har legat bedömningen att kraven på skydd för den
enskildes integritet bör begränsa telefonavlyssningen till ett hjälpmedel för
att klara upp vissa mycket grova brott. Hovrätten ansluter sig till denna allmänna
grundsyn som underlag för en lagreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten delar utredningens uppfattning att det finns ett
bestående behov av telefonavlyssning vid förundersökning beträffande de grövre
brotten, vissa brott mot rikets säkerhet och den grova narkotikabrottsligheten.
Ingen erinran riktas mot att lagstiftningen om telefonavlyssning i dessa fall
görs permanent och att regleringen tas in i 27 kap. RB. Tidigare bestämmelser
om telefonavlyssning i den s. k. terroristlagen har nu sin motsvarighet i 3 och
4 §§ i den tidsbegränsade lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall
(SFS 1975:1360).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS: Telefonavlyssning utgör ett mycket allvarligt ingrepp
i den personliga integriteten. Det är därför naturligt att lagstiftaren vid
avvägningen av samhällets intresse av effektiva medel i brottsbekämpningen mot
intresset av ett starkt skydd för den enskildes privatliv begränsat
användningen av telefonavlyssning till särskilt grov eller farlig brottslighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direktiven har utredningen haft i uppdrag att
överväga om det numera finns anledning att ändra på balansen mellan dessa
konkurrerande intressen. Utredningen har emellertid funnit att gällande regler
i allt väsentligt är lämpliga i sammanhanget. RPS instämmer i denna grundsyn.
Även om utredningen utförligt motiverat behovet av lagstiftningen vill RPS
starkt understryka att telefonavlyssning är ett oumbärligt hjälpmedel när det
gäller förundersökning av allvarlig brottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Spridningen av bestämmelserna till flera lagar av både
permanent och provisorisk natur har medfört att lagstiftningen blivit tämligen
svåröverskådlig. Det är därför tillfredsställande att utredningen föreslagit
att alla bestämmelser om telefonavlyssning vid förundersökning skall göras varaktiga
och sammanföras till rättegångsbalken. Enligt direktiven har utredningens
uppdrag inte omfattat översyn av 1952 års lag i dess helhet. Genom utredningens
förslag töms visserligen lagen på bestämmelserna om telefonavlyssning men den
provisoriska lagstiftningen kvarstår vad gäller post- och telegramkontroll och justitiekanslerns
möjlighet att medge förlängning av anhållningstid. Det hade varit önskvärt att
all provisorisk lagstiftning rörande tvångsmedel tagits upp till övervägande i
ett sammanhang. Nu torde återstoden av innehållet i 1952 års lag få göras till
föremål för särskild utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har övervägt men inte föreslagit införandet av
en föreskrift att underrättelse i efterhand om att avlyssning skett skall
lämnas den misstänkte. En sådan föreskrift skulle — säger utredningen — av
hänsyn till utrednings- och sekretessintresset behöva förbindas med sådana
förbehåll att föreskrifter inte kan bli av någon egentlig betydelse som
kontrollinstrument. RPS delar utredningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang bör — då telefonavlyssningens karaktär
av tvångsmedel i rättegångsbalkens mening accentueras genom lagstiftningens
samordning och införande i 27 kap. RB — frågan om ändring av 20 § fömndersökningskungörelsen
tas upp. Enligt denna bestämmelse skall i förundersökningsprotokollet antecknas
bl. a. beslut och uppgifter rörande användning av tvångsmedel. Den
argumentering som föranledde utredningen att avstå från att framlägga förslag
om föreskrift att den misstänkte skall underrättas i efterhand om avlyssningen
bör enligt RPS:s mening kunna läggas till grund för ändring i förundersökningskungörelsen.
Av hänsyn främst till sekrelessynpunkter föreslår RPS att lydelsen i 20 §
förundersökningskungörelsen ändras på så sätt att anteckning om beslut och
uppgifter rörande användning av telefonavlyssning får underlåtas om särskilda
skäl talar härför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB: Utredningen föreslår att nu Ilande bestämmelser om
telefonavlyssning m.m. i rättegångsbalken (RB) samt 1952 och 1969 års lagar omarbetas
och sammanförs till RB. Detta innebär en gynnsam förenkling av lagstiftningen
på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med ovanstående påpekande [jfr remissammanställningen
under 2 och 3] tillstyrker ÖB utredningens förslag till ändrad lagstiftning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Socialstyrelsen delar utredningens
uppfattning att telefonavlyssning innebär ett mycket allvarligt ingrepp i den
personliga integriteten, men att starka skäl ändå talar för att sådan
avlyssning i vissa fall skall kunna tillåtas under förundersökning avseende
grov brottslighet. Bestående behov av detta tvångsmedel måste enligt
styrelsens mening anses föreligga utöver de möjligheter till tillstånd som
rättegångsbalken ger. Styrelsen tillstyrker därför förslaget att 1952 års lag
med särskilda bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål och 1%9 års lag om
telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt narkotikabrott inte
längre skall vara tidsbegränsade och att de skall sammanföras med bestämmelserna
om telefonavlyssning i rättegångsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom i ovannämnda lagstiftning finns bestämmelser om
telefonavlyssning i lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall, som
trädde i kraft den 1 januari 1976 och gäller t.o.m. den 31 december detta år.
Enligt dessa regler, som tidigare fanns i den s. k. terroristlagen, kan
tillstånd till telefonavlyssning ges redan på ett brottsförebyggande stadium.
I betänkandet om telefonavlyssning tillstyrker utredningen den numera
genomförda lagstiftningen och anför som skäl att det "i särskilda fall och
kritiska lägen" kan finnas behov av särskilda tvångsmedel i
terroristsammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under förarbetena till lagen om tvångsåtgärder etc.
anfördes dock i departementspromemorian om vissa ändringar i terroristlagen,
att övervägande skäl — framför allt den ytterst begränsade tillämpningen — talade
för att terroristlagens bestämmelser om telefonavlyssning kunde avvaras. Flertalet
remissinstanser delade denna uppfattning, bland dem RÅ, LO och invandrarverket.
RÅ påpekade också att genom tillägg till anvisningsbestämmelsema krävdes för
ingripande att fara förelåg för att utlänningen medverkade till
terroristhandlingen, vilket ytterligare försvagade grunden för h>estämmelserna.
Med hänsyn till dessa synpunkter ställer sig socialstyrelsen tveksam till det
berättigade i regler om telefonavlyssning i lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfie
i vissa fall och ifrågasätter om dessa bör ges fortsatt giltighet efter 1976
års utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte att öka den enskildes rättssäkerhet vid
telefonavlyssning föreslår utredningen flera förändringar i de regler, som nu
skall samordnas i rättegångsbalken. Förslagen måste sägas innebära
förbättringar av lagstiftningen men ger knappast några större garantier mot
missbruk. Sålunda preciseras och utvecklas lagstiftningen på flera punkter (t.
ex. förutsättningarna för telefonavlyssning och vilka telefoner som får avlyssnas),
tidigare ej reglerade frågor tas in i lagstiftningen (uppgiftslämnares rätt
till anonymitet enligt tryckfrihetsförordningen och skydd för samtal mellan den
misstänkte och hans försvarare) och en särskild lag föreslås om god man vid
domstolsförfarandet. Den lagtekniska utformningen är dock sådan att
tillämpningen i mycket stor omfattning måste bli avhängig av vederbörande
myndigheters och i sista hand domstolarnas bedömningar. Det bör vara möjligt
att klarare utmejsla reglerna för telefonavlyssning utan att eftersätta det
allmännas intresse av att grov brottslighet utreds. Även om ytterligare regler
om telefonavlyssning enligt utredningens förslag permanentas får
socialstyrelsen framhålla det angelägna i att reglerna om telefonavlyssm'ng
även i fortsättningen bearbetas. Så borde t.ex. erfarenhetema från de
föreslagna gode männens arbete kunna ge uppslag till ytterligare förbättringar
av bestämmelsema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>185</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ge riksdagen erforderlig insyn i tillämpningen av lagen föreslår
utredningen att regeringen årligen överlänrmar en skrivelse härom. Socialstyrelsen
vill betona vikten av att denna skrivelse ges en sådan utformning att reell
kontroll blir möjlig. Den bör innehålla uppgifter om antalet ärenden om
telefonavlyssning, antalet meddelade tillstånd och vilka tillståndstider som
förekommit men även redovisa antalet avlyssnade telefonabonnemang fördelade på
olika brottsrubriceringar. Styrelsen ifrågasätter dessutom om det inte vore
lämpligt med en mera kontinuerlig kontroll, utövad t. ex. av en parlamentarisk
grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt: Samhället måste ha effektiva medel till sitt förfogande när det
gäller att bekämpa brott och särskilt då gärningar av allvarlig beskaffenhet.
På senare tid har vissa former av synnerligen farlig brottslighet gett sig
till känna i en omfattning som inger oro. Tingsrätten åsyftar främst den hänsynslösa
internationella terroristverksamheten och narkotikahanteringen. Det är av
väsentligt intresse för samhället att sådan brottslighet i all möjlig mån
förebyggs liksom att den bryts när den ändå påbörjats. Telefonavlyssningen är
härvid ett effektivt eller t. o. m. nödvändigt hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
står emellertid klart att denna metod att bekämpa brott medför ett starkt
intrång i den personliga integriteten för den som blir föremål för
avlyssningen. Den måste därför omges med betryggande garantier från rättssäkerhetssynpunkt.
Dessa garantier får emellertid inte utformas så att det aktuella hjälpmedlet
vid bekämpningen av den allvarliga brottsligheten i praktiken blir ett slag i
luften eller ens dess effektivitet allvarligt äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tingsrättens mening har utredningen i sina förslag i stort sett på ett
tillfredsställande sätt lyckats balansera de motstående intressen som antytts
här. Som framgår av det följande kan tingsrätten dock av hänsyn till
sekretessintresset inte ansluta sig till förslaget att en särskild god man
skall medverka i ärendena om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lika
med utredningen anser tingsrätten till en början att telefonavlyssning
stadigvarande behövs som komplement till andra spaningsmedel beträffande både
de brott som omfattas av 27 kap. 16 § rättegångsbalken (RB) och av lagen (1%9:36)
om telefonavlyssning vid fömndersökning angående grovt narkotikabrott m. m.
samt de flesta av de brott som avses med lagen (1952:98) med särskilda
bestämmelser om tvångsmedel i vissa brottmål. Det ter sig ändamålsenligt att
bestämmelserna om telefonavlyssning och därmed sammanhängande åtgärder vid de
brott som angetts här samordnas i RB. Sedan ytterligare erfarenheter vurmits
bör övervägas om inte också reglema om telefonavlyssning enligt lagen
(1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall bör inordnas i RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt: Som utredningen framhållit utgör telefonavlyssning ett allvarligt
ingrepp i den personliga integriteten och är till sin natur främmande för ett
demokratiskt samhälle. Synnerligen starka skäl måste därför finnas för sådant
tvångsmedel. Tingsrätten anser dock att så starka skäl anförts för
telefonavlyssning vid mycket grova brott och brottslighet, som till sin art är
särskilt farlig för samhället, att denna tvångsåtgärd bör kunna tillåtas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt: Telefonavlyssning är ett mycket
allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och tvångsmedlets hemliga
natur försvårar en kontroll av att detta icke användes i andra fall än där det
är oundgängligen nödvändigt. Tingsrätten delar därför utredningens uppfattning
att det är angeläget att undvika tänjbara regler om förutsättningarna för telefonavlyssning
och att eftersträva ett beslutsförfarande, som är ägnat att motverka en alltför
generös tillståndsgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller frågan om behovet av möjligheter till
telefonavlyssning delar tingsrätten utredningens uppfattning i avsnitt 9.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande bestämmelser om telefonavlyssning återfinns i
fyra lagar, varav tre med begränsad giltighetstid. När behovet av tvångsmedlet
visat sig vara permanent även utanför det område, som omfattas av bestämmelserna
i rättegångsbalken, synes det vara skäl att sammanföra bestänunelserna i en
lag. Tingsrätten tillstyrker därför utredningens förslag om en samordning av
lagstiftningen. Med en sådan vinner man överskådlighet och enhetlighet. I detta
sammanhang vill tingsrätten också framhålla, att tingsrätten tillstyrker
utredningens förslag om den tid för vilket tillstånd till telefonavlyssning längst
kan gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Televerket: Med anledning [av remissen] får televerket
anföra, att verket ur sina synpunkter inte har något att erinra mot de av
utredningen framlagda författningsförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statens invandrarverk: Bestänmielsema om telefonavlyssning
gäller i princip såväl utlänning som svensk. Endast de speciella bestämmelser
som ansluter till utlänningslagens bestämmelser mot terrorism är tillämpliga
uteslutande på utiänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan telefonavlyssning kan ske utan att den avlyssnade är
misstänkt för ett visst brott. Han skall dock enligt ovannämnda bestämmelser i
utlänningslagen ha meddelats ett avlägsnandebeslut som inte går att verkställa.
Avlyssning har fram till sommaren 1975 enligt betänkandet använts i endast ett
fall. Det hävdas emellertid att bestämmelsen om telefonavlyssning har stor
preventiv betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är naturligtvis nödvändigt att vidta effektiva skyddsåtder
mot terroristdåd. Detta är självfallet ett starkt önskemål från både invandrare
och övrig befolkning. Terroristlagen och speciellt de härtill knutna
bestämmelserna om tvångsåtgärder har emellertid väckt oro hos "vanliga"
invandrare. Det ler särskilt telefonavlyssning, som av naturliga skäl sker helt
utan vetskap för den det gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan vara på sin plats att erinra om att endast
speciella grupper av utiänningar riskerar avlyssning och att stränga krav har
uppställts för att telefonavlyssning skall tillåtas och det finns långtgående
regler för att förhindra missbruk. Ärendena skall t.ex. redovisas för
rikspolisstyrelsens parlamentariskt sammansatta styrelse och av regeringen
årligen till ett av riksdagens utskott. Verket har mot denna bakgrund ansett
att invandrarnas oro för att institutet skall missbrukas saknar reell grund.
Men mot bakgrund främst av den misstro som finns och som väsentligen ligger på
de psykologiska planet har verket i sitt yttrande över promemorian "Vissa
ändringar i terroristlagen" (DsA 1975:2) tillstyrkt däri framfört, men
sedermera ej realiserat förslag om att slopa de extraordinära bestämmelsema om
särskilda tvångsåtgärder i spaningssyfte rörande utiänningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att avvisa eller utvisa i enlighet med
terroristbestäm-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>melserna har därefter begränsats i samband med att bestämmelsema
inarbetats i utlänningslagen. Vidare har i det nu aktuella betänkandet föreslagits
åtgärder som är ägnade att skapa ytterligare garantier mot missbruk av
institutet telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket anser emellertid att särskild lagstiftning rörande
utlänningar bör begränsas så långt som möjligt och att mycket starka skäl måste
föreligga innan man tillgriper särbestämmelser. Verket har inte blivit
övertygat om behovet av ett så diskutabelt spaningsmedel som telefonavlyssning
på andra villkor mot utlänningar än mot svenskar. Verket vidhåller därför sin
tidigare uppfattning i frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län: Enligt 2 kap. 3 §
regeringsformen är varje medborgare skyddad mot att myndighet utsätter honom
för intrång i hans telefonförbindelser eller för hemlig avlyssning. Föreskrift
som begränsar detta medborgerliga skydd kan meddelas endast genom lag. Av fri-
och rättighetsutredningen har framlagts förslag till kompletterande
bestämmelser i regeringsformen, syftande till att ytterligare precisera de
medborgerliga rättighetema samt att uppställa begränsningar i möjlighetema att
genom lag inskränka dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De hittillsvarande reglema om telefonavlyssning har
tillkommit på grund av det starka samhällsintresset av ett sådant tvångsmedel
vid förundersökning beträffande särskilt grova brott (minst två års fängelse i
strafflatituden) samt brott som är särskilt svårutredda med vanliga spaningsmetoder
och samtidigt särskilt farliga för individ och samhälle (vissa allmänfariiga
brott, vissa högmålsbrott, vissa brott mot rikets säkerhet och grova
narkotikabrott).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att de brottstyper, där telefonavlyssning hittills varit
möjlig, med vissa undantag behålls såsom befogenhetsgmn-dande i sammanhanget.
Vissa skärpningar av förutsättningarna för att använda tvångsmedel föreslås
emellertid och särskilda åtgärder föreslås för att öka insyn och kontroll på
området. Lagstiftningen som nu är uppdelad på dels rättegångsbalken och dels
särskilda tidsbegränsade lagar föreslås bli sammanförd i rättegångsbalken (27
kap). Tidsbegränsad skulle därmed bli endast den särskilda lagen om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall (1975:1360), som anknyter till den
numera i utlänningslagen införda terroristlagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen har inte något att erinra mot förslagets
allmänna riktlinjer. Den inskränkning i de medborgerliga fri- och
rättigheterna som lagstiftningen innebär synes få godtagas med hänsyn till de
viktiga samhällsintressen det här gäller. Förslaget synes uppfylla de
förutsättningar för en lagstiftning av ifrågavarande slag som angivits av fri-
och rättighetsutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag att i rättegångsbalken samla vissa
tvångsmedelsföreskrifter som nu finns i tidsbegränsade lagar leder till att
riksdagens återkommande omprövrung av lagarna bortfaller. Eftersom
länsstyrelsen delar utredningens uppfattning om att behovet av
tvångsmedelsregler är bestående i de fall det här gäller — företrädesvis brott
mot rikets säkerhet och grova narkotikabrott — har länsstyrelsen intet att
erinra mot förslaget. Som utredningen förordat bör emellertid riksdagens
intresse av insyn i stället tillgodoses genom att regeringen årligen lämnar en
redogörelse till riksdagen om lagstiftningens tillämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt: Utredningens
kartläggning av gällande regler samt analys av tillämpningen därav finner
polisstyrelsen förtjänstfull.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det torde vara till stort men för bekämpningen av den
grövre brottsligheten om telefonavlyssning ej fick genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I vissa fall skulle, exempelvis vid spaning och avslöjande
av den yrkesmässiga narkotikahandeln eller den internationella
terrorbrottsligheten, stora, ja nästan oöverstigliga hinder resas om inte
telefonavlyssning kunde tillgripas. De begränsningar, som i dag finns för
bruket av detta tvångsmedel, finner polisstyrelsen ändamålsenliga och såvitt
polisstyrelsen vet har ej heller allvarligare kritik riktats mot principerna
för avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen finner det därför angeläget, att reglema bibehålles
på sätt som utredningen föreslagit och naturligt att 1952 års tvångsmedellag
samt 1969 års lag om telefonavlyssning vid förundersökning angående grovt
narkotikabrott ges permanent karaktär och även redaktionellt tilltalande, att
denna lagstiftning sammanförs i rättegångsbalken under 27 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Av de straffprocessuella
tvångsmedel, som inrymmes i vår lagstiftning, intar telefonavlyssning en
särställning på så sätt, att kraven för dess användning är betydligt hårdare
än för övriga tvångsmedel, motiverat av att utnyttjandet innebär ett allvarligt
ingrepp i den personliga integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen finner i likhet med utredningen, att
telefonavlyssning som komplement till övriga spaningsmöjligheter i samhällets
intresse är nödvändig vid uppdagande och beivrande av den brottslighet, som omnämnes
i den föreslagna lydelsen av 16 §. Länsstyrelsen har av Göteborgs
polisdistrikt erfarit att — ehuru telefonavlyssning endast använts i begränsad
omfattning — därigenom möjliggjorts ett ganska omfattande avslöjande av
narkotikabrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den medborgarinsyn i telefonavlyssningen, som hitintills
varit garanterad genom förlängningspropositionerna (omprövning av 1952 års lag
vart annat och av 1969 års lag varje år) bör enligt utredningen kunna uppvägas
av en föreslagen redovisning av tillämpningen genom en årlig skrivelse från
regeringen till riksdagen, varvid regeringen som underlag för skrivelsen
inhämtar uppgifter från berörda myndigheter rörande all tillämpning av
telefonavlyssning. Länsstyrelsen delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Göteborgs polisdistrikt: Förslaget
innebär i huvudsak att gällande praxis beträffande telefonavlyssning lagfästes.
Vissa förbättringar tillkommer dock. Jag tänker först på utredningens förslag
att samordna de tidsbegränsade bestämmelserna i 1952 och 1%9 års lagar samt
intaga dem i 27 kap. RB, vilket medför en bättre översiktiighet. Förslaget att
sammanföra ärenden rörande telefonavlyssning till tings-rättema i rikets sex
hovrättsstäder innebär i och med att prövningen av dessa ärenden göres av ett
mindre antal domare än för närvarande fördelar såväl ur säkerhetssynpunkt som
ur prövningssynpunkt (större möjligheter än för närvarande till en likartad
bedömning i domstolama).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Mölndals polisdistrikt: I princip har
polisstyrelsen intet att erinra mot de överväganden och förslag, som
utredningen stannat för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
sitt betänkande. Argumenteringen förefaller i stort sett övertygande och de
olika problemställningarna synes vara väl genomtänkta och penetrerade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ej heller evad angår
författningsförslagen finnes i allt väsentligt något att kritisera.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I sina allmänna
ställningstaganden synes utredningen ha tagit intryck av de senaste årens
oroväckande utveckling beträffande vissa slag av i utredningen redovisade
allvarliga brott, där telefonavlyssning otvivelaktigt måste sägas vara en
effektiv spaningsmetod till skydd för samhällsintresset. För envar
samhällsmedborgare måste det dock stå klart, att ifrågavarande spaningsmetod
trots allt innebär ett synnerligen allvarligt och betänkligt intrång i den
personliga integriteten. Det är betecknande, att det efter sista världskrigets
slut här i landet saknats lagbestämmelser om telefonavlyssning mellan den 1
juli 1945, då 1940 års lag om vissa tvångsmedel vid krig eller krigsfara m. m.
upphörde att gälla och den 1 januari 1948, då nya rättegångsbalken trädde i
kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Såsom påpekats i
direktiven till utredningen är nuvarande lagstiftning om telefonavlyssning
spridda på olika lagar. Utredrungens förslag att i enlighet med direktiven
försöka presentera en mera samordnad lagstiftning på detta område kan kanske
anses försvåra möjlighetema till en tidsbegränsad lagreglering beträffande
vissa brottstyper. Det har också framhållits i direktiven, att en
tidsbegränsad lagstiftning skulle ha den fördelen med sig, att riksdagen
fortlöpande skulle kunna kontrollera att verksamheten bedrivs efter uppdragna
linjer. Utredningens förslag att riksdagen skall erhålla en årlig redogörelse
av visst innehåll från regeringen för att därmed tillgodose behovet av
riksdagens insyn synes emellertid kunna godtagas som en ersättning för
tidsbegränsning i lagstiftningen. Riksdagen får därigenom också bättre
möjligheter att överväga behovet av ny eller ändrad lagstiftning i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen tillstyrker utredningens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken och lag om ändring i lagen med särsldlda
bestämmelser angående domstolama och rättegången vid krig eller krigsfara m. m.
såvitt avser bestämmelser om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Malmö polisdistrikt: Polisstyrelsen har intet att erinra mot utredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Helsingborgs polisdistrikt: Utredningen har presenterat en systematisk och
grundlig analys av vad som på området gäller i svensk och utländsk rätt i fråga
om lagbestämmelser och deras tillämpning. Enligt polisstyrelsens mening har utredningen,
när den gjort sina överväganden, på ett väl avvägt sätt beaktat såväl det
allmännas intresse av effektiva hjälpmedel vid bekämpandet av den grova brottsligheten
som den enskildes rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv. Utredningens
förslag synas i huvudsak väl lämpade att ligga till grund för ny lagstiftning.
Att de nu spridda reglerna sammanförs till en gemensam permanent reglering i RB,
att tillståndstiden fortsättningsvis blir en månad, att regeringen i en årlig
skrivelse till riksdagen redovisar tillämpningen av lagstiftningen samt att en
begränsning sker beträffande apparater, som ej innehas eller huvudsakligen
används av den misstänkte, innebär sålunda förändringar som kan tillstyrkas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>190</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Integritetsskyddskommittén: I direktiven för utredningen
uttalar departementschefen: "Telefonavlyssning innebär ett mycket allvarligt
ingrepp i den enskildes rättssfär". Härom torde råda allmän enighet.
Sättet för ingreppet, att tjuvlyssna, är allmänt sett förkastligt. Som beröres
i det följande har från polisens sida vid överläggningar om rätt för polisen
att använda särskild avlyssningsapparatur uttalats att undantag från förbudsstadgandet
härom i brottsbalken inte är önskvärt. Det torde vara uppenbart att nran
befarat att ett sådant undantag skulle kunna minska medborgarnas förtroende för
polisen och skapa oro för att deras privatliv utforskas utan deras vetskap.
Men är det egentligen någon skillnad mellan avlyssning med särskild
avlyssningsapparatur och telefonavlyssning? Knappast annat än i teknisk
mening. Det måste konstateras att från integritetssynpunkt allvarliga betänkligheter
möter mot varje form av avlyssning av samtal utan de samtalandes vetskap. När
det gäller telefonavlyssning som tvångsmedel är vidare att beakta att den som
drabbas därav är inte bara en misstänkt person utan även vilken oskyldig som
helst som råkar använda den telefon som den misstänkte innehar eller begagnar.
Telefonavlyssningen skiljer sig därigenom från alla övriga tvångsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av det nu anförda kan från integritetssynpunkt inte godtagas att
telefonavlyssning sker armat än i särskilda fall. Det kan sålunda allmänt
ifrågasättas om detta tvångsmedel bör få förekomma annat än när fråga är om
brott mot rikets säkerhet, allmänfarliga brott eller eljest särskilt farlig
brottslighet, såsom narkotikabrott, och att sålunda en begränsning av
tvångsmedlets användning bör övervägas. Om så inte anses böra ske vill
kommittén uttala sin tillfredsställelse över den skärpning av reglema för
telefonavlyssning och deras tillämpning som utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
polisens sida har man som förut nämnts vid Överläggningar med utredningen
angående rätt för polisen att använda särskild avlyssningsapparatur förklarat,
att det inte är önskvärt att regler införs som för polisens del gör undantag
från det förbud mot olovlig avlyssning som nu återfinns i 4 kap. 9 a §
brottsbalken. Utredningen har med hänsyn härtill inte vidare behandlat denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kommittén övervägde i sitt betänkande (SOU 1970:47)
"Skydd mot avlyssning" om det fanns anledning att föreslå att polis
eller andra myndigheter skulle få en särskild rätt att använda
avlyssningsapparatur i sin brottsbekämpande verksamhet. Korrmiittén anförde
emellertid bl.a. att det kunde göras gällande att värdet av ett absolut skydd
för den personliga integriteten var större än den vinst som kunde nås genom
att en del brott som eljest skulle vara ouppklarade kunde utredas. Med hänsyn
härtill och till polisens även då negativa inställning stannade kommittén för
att inte föreslå särskild rätt för myndigheter att använda
avlyssnings-apparatur i brottsbekämpande arbete (s. 97).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då några nya skäl i denna del inte åberopats från
utredningens sida finner kommittén ej anledning att frångå sin tidigare
uppfattning och ansluter sig sålunda till utredningens ståndpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO: Som utredningen framhåller utgör telefonavlyssningen
ett mycket allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och är egentligen
till sin natur främmande för ett öppet, demokratiskt samhälle som vårt. Å andra
sidan synes det inte möjligt att avvara telefonavlyssning som spa-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsmetod vid utredningen av vissa slag av brott och för
förebyggandet av sådana brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund härav har jag funnit angeläget att med några
års mellanrum informera mig om tillämpningen av gällande regler om telefonavlyssning
särskilt med hänsyn till bestämmelserna i 1952 och 1969 års lagar. Mitt
allmänna intryck är att gällande regler om telefonavIyssm'ng tillämpats med
mycket stor varsamhet av alla berörda instanser, antalet personer varje år,
vilkas telefonapparater varit avlyssnade, är lågt och flertalet av dessa
personer har varit utländska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller tillämpningen av 1952 års lag har utredningen
funnit att tillstånden i vissa fall utsträckts över tid som allmänt sett får
anses anmärkningsvärt lång och att det förekommit fall då tillstånd gällt
under längre tid utan att förundersökningsläget varit nämnvärt förändrat vid
avlyssningsperiodens slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enstaka sådana fall kan naturligtvis ha förekommit men
påverkar knappast bilden i stort. Under alla förhållanden rör det sig här om
synnerligen vanskliga bedömningsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett hur det förhåller sig med dessa fall är den
översyn som nu skett av gällande lagstiftning på området och dess tillämpning
av mycket stort värde och jag har ej några väsentliga erinringar att göra mot
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sveriges advokatsamfund: Samfundet finner det av
utredningen framlagda förslaget vara väl ägnat att läggas till grund för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det behov av ett förstärkt integritetsskydd som samfundet
vid tidigare tillfällen understrukit (se t.ex. TSA 1958 sid. 187 f) får anses
genom det föreliggande förslaget ha i möjligaste mån blivit tillgodosett, inte
minst genom införandet av ett särskilt godmansinstitut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO: TCO delar utredningens uppfattning att
telefonavlyssning utgör ett mycket allvarligt ingrepp i den personliga
integriteten. Om telefonav-lyssm'ngen trots detta fortsättningsvis skall
tillåtas som ett hjälpmedel i polisens brottsutredande verksamhet måste tillståndsgivningen
ske utifrån och själva användandet kringgärdas av distinkta lagregler. Dessa
lagreglers syfte måste vara att begränsa avlyssningsmöjligheten till de
undantagsfall då integritetskränkningen uppvägs av ett mycket starkt
medborgerligt intresse av att åtgärden tillgrips för att utredningen skall nå
resultat samt att, när åtgärden sätts in, så långt möjligt begränsa inte-gritetsskadoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt TCOs uppfattning fyller inte de nuvarande föga
detaljerade lagreglerna de krav medborgama kan ställa i detta sammanhang. Den
nuvarande lagstiftningens brist torde framför allt vara att den helt utgår
från brottets typ eller påföljd som villkor för tillstånd till avlyssning.
Omfattningen av den integritetskränkning, som följer av åtgärden, tycks vara av
underordnad betydelse. Detta kan utläsas av de iakttagelser rörande den
praktiska tillämpningen av 1952 års lag som utredningen gjort (sid 72-74). TCO
hälsar därför med tillfredsställelse de förslag utredningen lägger i syfte att
i större utsträckning än för närvarande, ge integritetsaspekterna ökad betydelse
vid tillståndsprövningen och under användandet av tvångsåtgärden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR: SACO/SR anser att utredningen har gjort en
förtjänstfull beskrivning av lagstiftningen på området och av hur reglema om
telefonavlyssning har tillämpats vid olika tidpunkter. Vad som saknas i sammanhanget
är en redovisning av de fall då domstol avslagit begäran om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag synes i huvudsak kunna läggas till
grund för lagstiftning på området. SACO/SR kan således acceptera att telefonavlyssning
i undantagsfall får begagnas vid förundersökning i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av den restriktivitet som måste iakttas när
sådana extraordinära medel begagnas är den noggrannhet med vilken utredningen
på de flesta punkter har redovisat motiven till den föreslagna lagstiftningen
särskilt förtjänstfull. Utredningens arbete bör därmed kunna leda tillämpningen
av bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen behandlar enligt SACO/SR :s mening [frågan om
permanent eller tidsbegränsad lagstiftning] alltför enkelt och kortfattat. Det
kan visserligen förefalla bestickande att ett till synes permanent behov skall
motsvaras av en permanent lagstiftning. Mot bakgrund av de principiella
betänkligheter utredningen med rätta anför mot telefonavlyssning som sådan kan
ifrågasättas om inte riksdagen med jämna mellanrum aktivt borde ta ställning
till behovet av lagstiftningen. Även om man kan utgå från att möjligheter till
avlyssning kommer att behövas under överskådlig tid är det inte säkert att
behovets omfattning kommer att förbli permanent. Kontrollen av bestämmelsernas
tillämpning skulle skärpas om lagstiftm'ngen gjordes tidsbegränsad. Lagen bör
dock kunna ges längre giltighetstid än för närvarande. En omprövning t ex vart
femte år synes tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen rekommenderar det enligt SACO/SR:s mening
bästa av de fyra kontrollalternativen som presenteras. Regeringens årliga
skrivelse bör vara så utförlig som möjligt. Om interimistiska beslut skall
kunna meddelas också i framtiden bör givetvis även sådana redovisas. Det skulle
också tjäna en allsidig belysm'ng av tillämpm'ngen om uppgifter även länuiades
om avslag på begäran om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pressens samarbeisnämnd: Nämnden delar utredningens
uppfattning att telefonavlyssning utgör ett mycket allvarligt ingrepp i den
personliga integriteten. Om telefonavlyssning trots detta fortsättningsvis
skall tillåtas som ett hjälpmedel i polisens brottsutredande verksamhet måste tillståndsgivningen
ske utifrån själva användandet och kringgärdas av distinkta lagregler. Dessa
lagreglers syfte måste vara att begränsa avlyssningsmöjligheten till de
undantagsfall då integritetskränkningen uppvägs av ett mycket starkt
medborgerligt intresse av att åtgärden tillgrips för att utredningen skall nå
resultat samt att, när åtgärden sätts in, så långt möjligt begränsa
integritetsskadorna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
nämndens uppfattning fyller inte de nuvarande föga detaljerade lagreglerna de
krav medborgama kan ställa i detta sammanhang. Den nuvarande lagstiftningens
brist torde framför allt vara att den helt utgåtr från brottets typ eller
påföljd som villkor för tillstånd till avlyssning. Omfattningen av den
integritetskränkning, som följer av åtgärden, tycks vara av underordnad
betydelse. Detta kan utläsas av de iakttagelser rörande den praktiska tillämpningen
av 1952 års lag som utredningen gjort</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(sid.
72-74). Nämnden hälsar därför med tillfredsställelse de förslag utredningen
lägger i syfte att i större utsträckning än för närvarande, ge integritetsaspektema
ökad betydelse vid tillståndsprövningen och under användandet av
tvångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förutsättningarna för telefonavlyssning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK:
Vad gäller den närmare utformningen av lagstiftningen tilldrar sig frågan om
skyddet av olika integritetsintressen den största uppmärksamheten, både vad
gäller den misstänkte och andra personer. Telefonavlyssning är en så
ingripande form av tvångsmedel att avlyssning måste omgärdas med stränga
garantier till förhindrande av obehöriga integritetsintrång. Förutsättningarna
för rätt till avlyssning måste formuleras restriktivt inte minst vad gäller
fall där även tredje mans samtal kan bli berörda i avlyssningen. I samma
perspektiv måste också ses regleringen av rätten att inspela och omhändertaga
material som framkommer i samband med avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har på ett förtjänstfullt sätt gått igenom den problematik som här möter och
angivit lösningar som i allt väsentligt bör kunna godtagas. I mycket har
utredningen kunnat bygga på redan gällande rätt men har också länmat värdefulla
bidrag till stärkande av den enskildes integritetsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ:
Vad gäller den yttre ramen för tvångsmedlets tillämpningsområde bör till att
börja med telefonavlyssning få ifrågakomma vid i huvudsak de brott som avses
med den grundläggande bestämmelsen i rättegångsbalken och med regleringen i
1952 och 1969 års lagar. Utredningen föreslår på denna punkt att vissa brott
avförs. Denna begränsning i tillämpningsområdet föranleder ingen erinran från
min sida. Med tanke på att avlyssningsärendena hittills koncentrerats till
situationer som specialreg-lerats skulle man kunna diskutera om det behövs en
generell regel vid allvarligare brott i allmänhet, dvs. en bestämmelse av det
slag som nu finns i 27 kap. 16 § rättegångsbalken. I likhet med utredningen
anser jag dock att det skulle vara otillfredsställande om de grova brott som
det här är fråga om i något fall inte skulle kunna beivras på gmnd av att
telefonavlyssning inte får användas. Det kan vara fråga om mycket allvarliga
brott, där stora samhälleliga och enskilda värden står på spel och där det
saknas möjlighet att åstadkomma utredning på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Telefonavlyssningen
innebär ett allvarligt intrång i den personliga integriteten och det är
nödvändigt att åtgärden kringgärdas med starka rättsskyddsgarantier. Det är av
stor vikt såväl för den som tvångsmedlet direkt riktar sig mot som för
utomstående som kan beröras av avlyssningen att man har fasta regler som
förhindrar en alltför liberal tillståndsgivning. Det är emellertid här
angeläget att framhålla att ingenting tyder på att de hittillsvarande reglema
missbrukats eller att det förekommit en extensiv användning av åtgärden. Detta
skall naturligtvis inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hindra att man undersöker om det kan finnas ytterligare
befogade åtgärder som kan förstärka rättsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En begränsning i tillämpningen ligger redan i att
telefonavlyssning endast får användas vid vissa slag av brott. Enligt gällande
rätt krävs vidare att åtgärden är av synnerlig vikt för utredningen. I
betänkandet har till detta rekvisit gjorts tillägget att hinder möter mot att
på annat sätt erhålla motsvarande upplysning. Det sålunda preciserade kravet
torde överensstämma med vad som hittills faktiskt tillämpats och föranleder
ingen erinran från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rättsskyddssynpunkterna
gör sig särskilt starkt gällande när avlyssningen berör utomståendes samtal.
När det gäller den misstänktes egen apparat torde det vara oundvikligt att även
andra personers samtal på denna apparat kan bli avlyssnade. Risken för att
utomstående dras in i avlyssningen kan emellertid begränsas genom att särskilda
förutsättningar skall la för avlyssning av apparat som inte innehas eller huvudsakligen
brukas av den misstänkte. En sådan inskränkning försvårar spanings- och
utredningsarbetet men måste accepteras på grund av motstående
integritetshänsyn. Att helt utesluta möjligheten att avlyssna utomståendes
telefoner är å andra sidan inte tänkbart. Hur gränsdragningen skall ske kan
diskuteras. Jag ansluter mig dock till den tankegång som föranlett utredningens
förslag på denna punkt. Lagtexten har emellertid inte fått en helt lyckad utfomming.
Det står inte omedelbart klart vilken skillnad som ligger i betydelsen av
"synnerlig vikt" (första ledet i det aktuella stycket) och
"synnerlig anledning" (andra ledet). Tanken bakom utredningens
förslag torde vara att telefoner, som inte normalt brukas av den misstänkte,
skall få avlyssnas, om avlyssning av den misstänktes egen apparat inte kan
förväntas ge åsyftat resultat men förutsättningar i övrigt för
telefonavlyssning föreligger. Om lagtexten utformas enligt denna tankegång,
skulle den vinna i klarhet. I varje fall bör i motiven närmare anges vad som
åsyftas med telefon som inte "huvudsakligen" brukas av den misstänkte.
För egen del vill jag ge uttrycket den tolkningen att därmed avses att
utesluta telefoner som endast tillfälligt eller i liten omfattning används av
den misstänkte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefsåklagaren Axel Morath: Förslaget innebär att den
allmänna fömlsättningen för telefonavlyssning med avseende på brottet bestäms
på samma sätt som för närvarande. För brottet får således inte vara stadgat
lindrigare straff än fängelse i två år. Därutöver har utredningen gjort en
komplettering med vissa brott, som för närvarande finns upptagna i 1952 och l%9
års lagar. Jag har inte något att erinra mot den begränsning i urvalet av
brott som utredningen härvid gjort och accepterar alltså utredningens förslag
i denna del. — I 1952 års lag ges möjligheter till telefonavlyssning vid försök,
förberedelse och stämpling till allmänfarliga brott, högmålsbrott och brott
mot rikets säkerhet. Dessa möjligheter skall enligt utredningen kvarstå. Jag
ansluter mig här till utredningens bedömning. — Likaså ansluter jag mig till
utredningens förslag om att det nuvarande villkoret på skälig misstanke
behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillstånd
till telefonavlyssning skall enligt förslaget få meddelas endast om åtgärden
kan antas ge upplysning som är av synnerlig vikt för utredningen och hinder
möter mot att på annat sätt erhålla motsvarande upplysning. Det sist angivna
villkoret är en nyhet i förhållande till tidigare lagstiftning och får anses
innebära en viss skärpning. De synpunkter, som ligger bakom den nu föreslagna
regeln, har som utredningen påpe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kat i praktiken beaktats även tidigare, då som allmän
regel gäller att under en förundersökning inte skall användas mer ingripande
tvångsmedel än vad som är nödvändigt. Jag har dock inget att erinra mot den
precisering som här gjorts i den föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan skärpning är att särskilda fömtsättningar skall
gälla för avlyssning av telefoner som inte innehas eller huvudsakligen brukas
av den misstänkte. I sak har jag inget att erinra mot utredningsförslaget i
denna del. Den föreslagna lagtexten ger dock utrymme för viss tvekan om vad som
menas med "huvudsakligen brukas av den misstänkte". Avses därmed att
den misstänkte utväxlar huvuddelen av de samtal, som totalt förekommer på
apparaten ifråga, eller avses därmed att den misstänkte själv använder
telefonapparaten för huvuddelen av sina egna samtal. Ett klarläggande uttalande
på denna punkt skulle vara av värde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Älvsborgs län: I förhållande till
nuvarande lagstiftning föreslås den ändringen att tillstånd till telefonavlyssning
får meddelas endast om åtgärden kan antagas giva upplysning som är av synnerlig
vikt för utredningen och hinder möter mot att på annat sätt erhålla motsvarande
upplysning. Sistnämnda — — — lokution ställer i det närmaste omöjliga krav på vad
åklagaren skall kunna visa eller åtminstone göra sannolikt. Hur kan bedömas om
en upplysning kan erhållas på annat sätt än genom telefonupplysning då läget
ofta är sådant att man icke vet vilken upplysning man kan få genom avlyssningen?
Telefonavlyssning som spaningsmedel kännetecknas i allmänhet av att det används
samtidigt och i växelverkan med andra spaningsmetoder. Den utredning som vinnes
blir ett resultat av det samlade spaningsarbetet utan att ens i efterhand kan
säkert bedömas vilken enskild upplysning som är tyngst vägande. För domstolen
blir det ofta omöjligt att verkställa en meningsfull prövning om "hinder
möter att pä annat sätt erhålla motsvarande upplysning". Risken är då att
denna prövning efterhand kommer att bli mer formell än materiell. Enligt min
mening är förslaget har grundat på ett alltför teoretiskt synsätt. Jag
avstyrker alltså den föreslagna ändringen. Såsom nu bör gälla att för tillstånd
krävs att upplysning av synnerlig vikt för utredningen kan väntas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Kopparbergs län: Att anledning
förekommer att brott förövats är ett krav som vanligtvis inte bereder några
svårigheter då det skall fattas beslut om inledande av förundersökning. I
regel finns utgångspunkten i ett till tid och rum någorlunda bestämt konkret
handlingsförlopp. Såsom ovan anförts saknas ett sådant skeende ofta i säkerhelsfallen.
Bäst belyses situationen genom att såsom exempel återge vad som i betänkandet
anförts beträffande överste Wennersiröm. (sid. 56) "Man fann bland annat
att Wennersiröm flitigt umgicks med utländska militärattachéer, som misstänktes
syssla med illegal underrättelseverksamhet, vilka kontakter dock kunde ha en
naturlig förklaring". Det vill med andra ord synas som om
säkerhetspolisen i detta fall spanat efter en mer eller mindre obestämt
planerad, pågående eller avslutad brottslighet, som med all sannolikhet var
riktad mot rikets säkerhet men om vars konkreta innebörd man svävade i
ovisshet. Telefonkontrollen gav bidrag till den "person- och miljökännedom
som man eftersträvade". Den tveksamhet som från olika håll bland annat av
dåvarande utrikesministern Torsten Nilsson framförts om bevisfrågan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
grund för telefonkontrollen i detta fall är betecknande. Å andra sidan kan
hävdas — såsom också gjorts av den ansvarige domaren, rådmannen Curt Nordström
— att om lagstiftningen om telefonkontroll skall fylla sitt ändamål måste man
med den nu gällande lydelsen vara ganska frikostig i tillämpningen och ej
uppställa alltför stora fordringar för att bevilja telefonkontroll i misstänkta
spionfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ovan anförda ger stöd för den uppfattningen att telefonkontroll ibland påkallas
och i någon mån medges antingen utan att misstanken har någon konkret
inriktning eller i varje fall en svagare sådan än vad som vanligtvis är fallet.
Ofta rör det sig om ett "konspiratoriskt" uppträdande, som verkar
höggradigt misstänkt. Det kan ifrågasättas om inte situationen i vissa fall är
analog med den som motiverar en undersökning av om förundersökning skall inledas.
I dessa fall blir det vanligtvis fråga om rent polisiära åtgärder såsom
spaning (vid försvin-nanden), platsundersökningar (vid bränder och olycksfall i
arbete) etc. Härtill kommer att en del av de brott, som ifrågasätts i samband
med telefonkontroll är tämligen allmänt beskrivna. Såsom exempel må nämnas
uppror och högförräderi, som är beskrivna såsom handUngar, vilka irmefattar
försök att åstadkomma en viss av förövaren önskad effekt och som innebär fara
för detta uppsåts förverkligande. Misstänkta försök och förberedelser till
dessa brott måste te sig ganska diffusa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att brottet olovlig kårverksamhet, som kan straffas med böter
eller fängelse i två år, inte skall få föranleda telefonavlyssning. Som skäl
härför har anförts att brottet inte ensamt är av sådan farlighet att det bör få
föranleda telefonavlyssning och att det är sällan förekommande och när det
förekommer begås i förening med andra brott, som kan berättiga till
telefonavlyssning. Jag har svårt att inse bärkraften i dessa skäl. Såsom
anförts i brottsbalkskommentaren krävs icke att avsikten med kårverksamheten
behöver gå ut på någon aktuell användning av sammanslutningen såsom maktmedel;
det är tillräckligt att avsikten hänför sig till möjligen uppkommande situationer
av visst slag. I kommentaren anförs vidare: "Detta är av vikt, enär en sådan
sammanslutning kan utgöra ett farligt politiskt maktmedel genom sin blotta
existens". 1 likhet med vad sålunda anförts och under åberopande av kända
i tiden närliggande erfarenheter kan jag inte dela utredningens uppfattning i
denna del. Att brottet är sällan förekommande är inte särskilt utmärkande för
detta brott bland de brott, som för närvarande kan föranleda telefonkontroll.
Det viktigaste är emellertid att ett bibehållande av brottet såsom grund för
telefonkontroll gör det möjligt att komma åt den grövre brottsUghet, som
verksamheten kan förmodas utgöra ett led i, trots att måhända skälen för den
senare brottsligheten för ögonblicket är obefintliga eller vaga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har bland annat anfört att begreppet skälig misstanke har en viss spännvidd och
att de omständigheter som tillmäts vikt skiftar mellan olika typer av brott. Om
det förra påståendet har någon mening beror det förmodligen mindre på någon i
praxis generellt medveten rela-tering till brottets svårhet än på omöjligheten
att kvantifiera misstankens styrka. Vidare har utredmngen anfört att i de fall
som täcks av 1952 års lag misstanken ofta torde ligga i den lägre delen av
skalan och att utnyttjandet av bedömningsskalan röner viss inverkan av
grovheten av det brott varom är fråga. I detta sanunanhang laborerar
utredningen med en lägre grad av misstanke "beträffande personer direkt
knutna till institu-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tioner, om vilka det är notoriskt att de yrkesmässigt
bedriver illegal verksamhet". Vad som här sägs är enkelt uttryckt att
misstanken icke behöver vara så stark beträffande personer som är notoriskt
misstänkta, något som enligt viss mening gör dem mer misstänkta. Detta synes
mig emellertid vara av mindre intresse i jämförelse med det faktum att det
enligt utredningen tydligen finns en grupp människor, som enligt vad som är
känt, sysslar med allvarUg illegal verksamhet, en grupp liknande dem som
beskrivs i 20 § utlänningslagen och som kan bli utsatt för telefonkontroll
enligt lagen om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ovan anförda ger anledning att hävda att, om praxis
anpassat misstankens styrka i samband med beviljandet av telefonkontroll till
brottets svårhet i enlighet med någon sorts "omvänd proportionalitet",
saknar denna praxis stöd i lag. Härigenom tillskapas en icke godtagbar
diskrepens mellan praxis och den restriktivitet som förutsätts i fråga om
telefonkontroll. Om lagstiftningen genom en strikt tillämpning av kravet på
skälig misstanke blir ineffektiv bör kravet lättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har föreslagit att till kravet på att
telefonkontrollen skall vara av synnerlig vikt för utredningen skall fogas ett
krav på att "hinder möter mot att på annat sätt erhålla motsvarande
upplysning". Ehum någon erinran i och för sig icke kan resas mot detta
krav, torde uttrycket synnerlig vikt för utredningen i och för sig innebära
att telefonavlyssningen är ett extraordinärt tvångsmedel, som får tillgripas
endast om utredning icke kan vinnas på annat sätt. Tillägget framstår därför
såsom något pleonastiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrättsrådet Birgitta Adde (Svea hovrätt): Vid
uppräkningen av brotten i förslaget till 27 kap. 16 § st. 1 rättegångsbalken
har de s. k. majestätsförbrytelserna ej medtagits. Utredningen har anfört att
"särregler av detta slag" ej är motiverade vid en samordning av
regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sverige är fortfarande en monarki och Konungen är rikets
statschef. En särregel synes mig motiverad, även om brottet mot Konungen skulle
inskränka sig till olaga frihetsberövande, försättande i nödläge eller olaga
tvång (4 kap. 2-4 §§ brottsbalken). Jag anser därför att tiUstånd till telefonavlyssning
skall kunna meddelas — liksom i 1952 års lag — om brottet är att hänföra till s.
k. majestätsförbrytelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Av de s. k. majestätsförbrytelsema
i 1952 års lag kommer mord, dråp och människorov genom gällande straff minimum
att omfattas av de föreslagna avlyssningsreglerna. Övriga majestätsförbrytelser
— misshandel, grov misshandel, olaga frihetsberövande, försättande i nödläge
och olaga tvång mot konungen eller annan medlem av konungahuset eller mot
riksföreståndare — kan enligt utredningen komma att föranleda telefonavlyssning
eftersom sådana handlingar "i beaktansvärda fall" torde kunna
inordnas under de brott i 18 och 19 kap. BrB som enligt huvudregeln kan
föranleda avlyssning. Ett klarläggande på denna punkt torde vara nödvändigt.
Det synes nämUgen hovrätten som förslaget särskilt i fråga om brott som sägs i
4 kap. 2-4 §§ BrB medför en icke motiverad inskränkning i förhållande till nu
gällande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS: Utredningen förordar i likhet med vad som för
närvarande gäller att telefonavlyssning skall kunna tillåtas vid misstanke om
brott som har ett minimistraff om fängelse i två år. Denna regel skall därjämte
även i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fortsättm'ngen kompletteras med bestämmelser som möjliggör
telefonavlyssning vid vissa andra brott, för vilka straffet kan underskrida
två års fängelse. RPS delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår den inskränkningen att brottet
tagande av utländskt understöd — ett brott som i betänkandet Spioneribrottet m.
m. föreslagits bli utmönstrat ur brottsbalken — samt de s. k. majestätsbrotten
inte längre skall berättiga till telefonavlyssning. RPS har inte något att
erinra häremot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har därutöver den uppfattningen att brottet
olovlig kårverksamhet inte bör få föranleda telefonavlyssning. Till stöd för
denna åsikt anför utredningen att brottet är sällan förekommande, att brottet
inte är tillräckligt farligt samt att telefonavlyssning i och för sig kan
avvaras eftersom brottet ofta torde begås i förening med andra, allvarligare
brott, som kan berättiga till telefonavlyssning. RPS kan inte godtaga
utredningens förslag i denna del. Den omständigheten att brottet är sällan
förekommande kan enligt RPS:s uppfattning inte anses utgöra skäl för att
avskaffa bestämmelsen. RPS delar inte heller utredningens uppfattning att
brottet inte är tillräckUgt farligt för att telefonavlyssning skall få
tillåtas. Man bör betänka att brottet hänför sig till en olovUg sammanslutning,
som är avsed att utgöra ett sådant maktmedel som militär trupp eller
polisstyrka eller organisation som lätt kan utvecklas till sådant maktmedel.
Ett brott med denna innebörd måste anses vara så farligt att samhället inte kan
frånhända sig möjligheten att använda telefonavlyssning som motmedel.
Utredningens tredje skäl mot telefonavlyssning begränsar sig till ett antagande
som inte närmare motiveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen noterar mera i förbigående att brottsformerna
försök, förberedelse och stämpling inte är särskilt anmärkta i texten till 1%9
års lag, varför de inte torde få föranleda telefonavlyssning. Trots att slutsatsen
förefaller präglad av viss tveksamhet återkommer inte utredningen till detta
spörsmål utan föreslår att telefonavlyssning skall få användas vid vissa
förberedande stadier endast när det gäller allmänfarliga brott, högmålsbrott
och brott mot rikets säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt RPS:s uppfattning är det emellertid angeläget med
samma möjligheter till telefonavlyssning vid utredning av grov
narkotikabrottslighet som vid utredning av annan brottsUghet. Detta behov
belyses måhända bäst med ett par exempel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det internationella polissamarbetet i kampen mot
narkotikabrottslighet är omfattande. Det kan till exempel komma ett meddelande
från annat land att en person haft kontakter med narkotikadistributörer och att
transport av narkotika förbereds till denne person, som nu befinner sig i
Sverige. I ett sådant fall är telefonavlyssning ett värdefullt spaningsmedel.
I ett annat fall kan en narkotikakurir avslöjas vid gränsen. Om kuriren namnger
en person i Sverige som mottagare av narkotikan bör telefonavlyssning kunna
tillgripas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS anser sålunda att den av utredningen föreslagna
lydelsen i 27 kap. 16 § rättegångsbalken bör ändras på så sätt att
telefonavlyssning skall kunna tillåtas även om misstanken gäller försök,
förberedelse eller stämpling till grovt narkotikabrott eller grov vamsmuggUng,
om smugglingen gällt narkotika som avses i 1 § narkotikaförordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förutsättning för telefonavlyssning föreslår
utredningen vidare att upplysning som kan vinnas genom åtgärden skall vara av
synnerlig vikt för utredningen och att hinder skall möta att erhålla
motsvarande upp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lysning på annat sätt. RPS har inte någon invändning mot
detta förslag, som överensstämmer med nuvarande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÖB: I ÖB:s yttrande 1975-09-30 Säk 9010-2 över
spioneribrottet har Överbefälhavaren motsatt sig avkriminaUsering av tagande
av utländskt understöd (19:13). Därest avkriminaUsering ej kommer att ske bör
brottet medtagas i uppräkningen i [27] kap. 16 § RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att olovlig kårverksamhet (18:4) ej
skall kunna föranleda telefonavlyssning. Under nuvarande samhällsförhållanden
är utredningens motivering bestickande. Under tider av ökad oro i samhället
vore det angeläget att olovlig kårverksamhet kunde föranleda telefonavlyssning.
Överbefälhavaren får därför föreslå att brottet olovlig kårverksamhet medtages
i uppräkningen i 19 kap. 16 § RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Socialstyrelsen: Socialstyrelsen godtar den föreslagna avgränsningen
av brott, vid vilka telefonavlyssning skall kunna tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt: Tingsrätten finner-- att det
tillämpningsom<br>
råde för telefonavlyssning som utredningen förordat är väl avvägt. Som<br>
påvisats i betänkandet behöver bl.a. möjUgheterna vidgas i fråga om<br>
telefonavlyssning vid försök, förberedelse eller stämpling till allmänfar<br>
ligt brott, högmålsbrott och brott mot rikets säkerhet när sådan gäming<br>
är belagd med straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Rättsäkerhetsintresset gör också skärpningen enligt 27
kap. 16 § tredje stycket RB i förslaget av villkoren för telefonavlyssning
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs tingsrätt: De föreslagna begränsningarna i
användningen av tvångsmedlet till brott vara ej kan följa lägre straff än
fängelse i två år samt till vissa särskilt angivna brott — vilka i huvudsak
överensstämmer med nu gällande bestämmelser — bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har i 16 § tredje stycket föreslagit bl.a. att
tillstånd må meddelas endast om åtgärden kan antas giva upplysning som är av
synnerlig vikt för utredningen och hinder möter mot att på annat sätt erhålla
motsvarande upplysning. Tingsrätten anser, att förtydligandet och preciseringen
av kravet på åtgärdens betydelse för utredningen är lämpUg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad som anförts i motiven (sid 98)
finner tingsrätten, att telefonavlyssning bör tillåtas även om information kan
erhållas på annat sätt under förutsättning dock, att det inte skäUgen kan
begäras, att man skall avstå från telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreskrift om sålunda utvidgad rätt till telefonavlyssning
synes böra lämnas i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt: Vad gäller förutsättningarna för
telefonavlyssning instämmer tingsrätten i huvudsak i vad utredningen anfört i
avsnitten 9.4-9.4.6. Det måste dock uppmärksammas, att det föreslagna rekvisitet
"att hinder möter mot att erhålla motsvarande upplysning på annat
sätt" innebär, att alltför stora krav ställes på förundersökningen. Enligt
den föreslagna avfattningen måste man, innan telefonavlyssning tillgripes, ha
konstaterat att det icke är möjUgt att få fram erforderlig utredning på annat
sätt. Detta torde i de flesta fall innebära att möjUghetema att få fram
utredning genom telefonavlyssning spolieras. Det av utredningen uppställda
kravet torde därjämte kunna leda till att t. ex. en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för försäljning av narkotika misstänkt ständigt måste
skuggas, när han på olika ställen skaffar narkotika. En sådan spaningsåtgärd är
så pass personalkrävande att stor risk föreligger för att annan allvarlig
brottslighet icke kan utredas. Det är därför — enligt tingsrättens erfarenhet
av dessa ärenden — nödvändigt att förutsättningen för avlyssning i detta
avseende angives till att det sannolikt möter hinder mot att på annat sätt
erhålla motsvarande utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I avsnitt 9.4.7 diskuterar utredningen i anslutning till
den föreslagna lydelsen av 27 kap. 16 § rättegångsbalken telefonapparatens
anknytning till den misstänkte. Telefonapparaten skall bl.a. kunna antagas
begagnas av den misstänkte. Beträffande apparater, som inte innehas av den
misstänkte, föreslås en begränsning i möjUgheterna till avlyssning, om dessa
apparater har en mera löslig anknytning till denne. Det skall sålunda enligt
förslaget — Uksom enligt gällande rätt — ej vara möjligt att avlyssna de
telefoner som den misstänkte ringer till. Man kan emellertid inte bortse från
att en sådan avlyssning, som kan avse en telefonapparat som innehas eller
begagnas av någon som pä något sätt står den misstänkte nära, kan, även om den
förre är helt fri frän misstanke om brott, ge viktiga upplysningar om t. ex.
den misstänktes resplaner. En sådan ordning skulle dock, främst ur integritetsskyddssynpunki,
föra för långt och avstyrkes därför. Beträffande apparater med en mera löslig
anknytning till den misstänkte har utredningen — efter förebild av 28 kap. 1 §
2 st. rättegångsbalken — föreslagit en särskild begränsning i möjUgheterna till
avlyssning. Utredningen har icke närmare motiverat valet av förebild och den
sålunda föreslagna begränsningen för enligt tingsrättens mening för långt. Det
är enligt tingsrättens mening uppenbart att, om den misstänkte har tillgång
till tvä telefoner, varav en med löslig anknytning, även sistnämnda apparat
måste avlyssnas om avsedd utredning skall kunna vinnas. Den av utredningen
föreslagna begränsningen synes emellertid innebära att avlyssning endast får
äga rum om det kan föras i bevis att den misstänkte i sin huvudapparat icke
yppar något av betydelse för utredningen. Tingsrätten vill mot bakgrund av det
nyss anförda förorda att bestämmelsen utformas så att avlyssning av
telefonapparat som ej innehaves eller huvudsakligen brukas av den misstänkte
får ske om det föreUgger särskild anledning antaga att avsedd utredning kan
vinnas genom avlyssningen. En sädan avfattning synes i själva verket stå i god
samklang med utredningens motivering till begränsningsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Stockholms län: Utredningen har föreslagit
att telefonavlyssning skall kunna tillgripas även vid försök, förberedelse
eller stämpling till vissa allmänfarliga brott, högmålsbrott eller brott mot rikets
säkerhet. Länsstyrelsen har inte i sak nägot att erinra mot förslaget som i
huvudsak överensstämmer med vad redan gäller. Däremot vill länsstyrelsen
framhålla att den föreslagna lagtexten är i hög grad svårtillgänglig för
läsaren genom att bland annat förutsätta insikter i brottsbalkens systematik i
fräga om kapitelindelning m. m. Eftersom fråga är om sådan lag som inskränker grundlagsskyddade
fri- och rättigheter bör enligt länsstyrelsens mening kravet på enkelhet och
tydlighet ställas högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har ej funnit skäl att föreslå skärpning av nu
gällande krav på "skälig misstanke" som en förutsättning för
utnyttjande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telefonavlyssning. Det ytterligare rekvisitet
"synnerlig vikt för utredningen" har däremot förstärkts med att
"hinder möter mot att på annat sätt erhålla motsvarande upplysning".
Beträffande telefonapparat som ej innehas eller huvudsakligen bmkas av den
misstänkte har kraven ytterligare förstärkts så att tillstånd endast får
meddelas "om synneriig anledning förekommer att avsedd utredning vinnes
genom avlyssningen".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De föreslagna
inskränkningarna fär anses vara befogade med hänsyn till tvångsmedlets art och
torde kunna genomföras utan åsidosättande av effektivitetskravet. Länsstyrelsen
anser emellertid att det skulle vara av värde om vid ärendets fortsatta
behandling vissa riktiinjer meddelades om möjUgheten till telefonavlyssning på
samtal över telefonkiosker och telefonväxlar på t. ex. arbetsplatser och hotell
i vilka fall möjlighetema, enligt länsstyrelsens mening, måste vara starkt
begränsade och handhas med största varsamhet. Vidare har vid länsstyrelsens
granskning viss tveksamhet föranletts av utredningens uttalande (sid 93 och 97)
att telefonavlyssning förutsätter att skälig misstanke koncentrerats mot
"viss person". Vid brottslighet av typ ockupation med tagande av
gisslan kan det erfarenhetsmässigt uppstå situationer, där polisen under ett
ganska långt skede svävar i ovisshet om gärningsmännens antal, nationaUtet och
i än högre grad identitet. Länsstyrelsen förutsätter att avlyssningsmöjlighet
skall kunna förekomma även i sådana fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt: Förutom
påföljdsminimitid 2 år för aktuell brottsUghet föreslår utredningen, att
tillstånd för telefonavlyssning endast må meddelas, om åtgärden kan antas ge
upplysningar, som är av synnerUg vikt för utredningen, och hinder möter mot att
på annat sätt erhålla motsvarande upplysning om brottsligheten ifråga. Denna
begränsning finner polisstyrelsen välmotiverad och synnerligen betydelsefull ur
rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Helsingborgs polisdistrikt:
Polisstyrelsen delar utredningens uppfattning att telefonavlyssning alltfort
skall kunna medges vid brottsformema försök, förberedelse och stämpling då det
gäller allmänfarliga brott, högmålsbrott och brott mot rikets säkerhet. Fråga
är emellertid om icke brottskretsen bör utvidgas, icke minst av brottsförebyggande
skäl. Om t.ex. skälig misstanke uppkommer om stämpling till ett politiskt mord
eller förberedelse till grov vamsmuggUng synes det svårförståeligt varför
avlyssning icke skulle få ske, om övriga förutsättningar härför föreUgger. Vad
gäller den grova narkotikabrottsligheten har utredningen (s. 92) framhållit,
hur uppklarningsfrekvensen i avlyssningsärendena är mycket hög och hur
avlyssningen synes spela en avgörande roll för en fortsatt framgångsrik
brottsbekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JO: Vad gäller fömtsättningarna för telefonavlyssning sker
enligt utredningens förslag inte nägra större ändringar i förhällande till nu
gällande rätt. Jag vill dock sätta ett frågetecken inför förslaget att låta
brottet olovlig kårverksamhet utgå bland de brott som kan föranleda telefonavlyssning.
Det är väl riktigt att brottet för närvarande är sällan förekommande men läget
kan snabbt ändras. Med hänsyn till medborgarnas säkerhet och samhällslugnet i
stort synes det mig angeläget att sådan verksamhet övervakas och om möjUgt
stävjas på ett tidigt stadium. Vid för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>undersökning
rörande sädan brottslig verksamhet synes telefonavlyssning kunna vara ett
verksamt hjälpmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR:
SACO/SR kan i huvudsak godta den avgränsning utredningen föreslagit.
Resonemangen om obehörig befattning med hemlig uppgift och olovUg personspaning
(s. 95) är dock något förvirrande. Det framgår inte klart om utredningen
diskuterar med utgångspunkt från gällande rätt eller från de förslag som nyUgen
presenterats i betänkandet Spioneribrottet (Ds Ju 1975:16). Som grund för att
tillåta avlyssning vid misstanke om obehörig befattning med hemlig uppgift
anförs att detta brott under fömndersökningen kan vara svårt att skilja från
spioneri. Det utgör inte en självständig motivering. För att avlyssning skall
tillåtas bör krävas att det brott misstanken avser uppfyller de kriterier
utredningen själv ställer upp. Det kan inte vara tillräckligt att ett visst
brott, som i sig inte uppfyller dessa kriterier, företer likheter med ett annat
brott som kan föranleda avlyssning. Det ankommer på domstolen att avgöra om
misstanken om visst brott har sådan styrka att avlyssning kan till-låtas. Denna
bedömning bör rimligen också avse uppsåtsfrågan. SACO/SR kan inte se att
utredningen på tillfredsställande sätt har motiverat att misstanke om obehörig
befattning med hemlig uppgift skall kunna leda till telefonavlyssning och
avstyrker att brottet i sin nuvarande skepnad upptas bland de gärningar som
skulle kunna gmnda sådant beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller olovUg personspaning gör utredningen en av straffskalan för brottet
oberoende uppskattning av gäriiingens straffvärde och kommer med stöd härav
fram tiU att avlyssning bör tillåtas. En sådan värdering torde inte ankomma pä
utredningen och strider i viss mån mot vad som sägs under 9.4.2. in fine.
SACO/SR kan i och för sig godta att telefonavlyssning tillåts vid misstanke om
olovlig personspaning men anser att motiven för detta snarare är vad som anförs
om vissa andra brott (s. %), nämligen att "denna typ av brott i allmänhet
bedrivs organiserat och mycket utstuderat och därför är särskilt svåråtkomligt
med vanliga spaningsmedel".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vill särskilt understryka de två uttalanden som görs (s. %) om att avlyssning
inte bör ske om gärningen i det enskilda fallet inte kan antas medföra ett
strängt straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
instämmer också i vad som anförs under 9.4.6. och 9.4.7. om utredningsläget och
anknytningen till den misstänktes person. Det är väsentUgt att understryka att
avlyssning inte skall ske om upplysningar kan erhållas på annat sätt. Det är rimUgt
att göra den av utredningen föreslagna skillnaden mellan telefoner som irmehas
eller huvudsakligen brukas av den misstänkte och apparater med lösare
anknytning till denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Telefonavlyssning och skyddet för meddelares anonymitet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK:
Bestämmelsen [i 27 kap. 17 § utredningsförslaget] synes vara avsedd som en
tillfällig reglering tiU skydd för massmedias meddelare m.fl. i avbidan pä ett
slutgiltigt ställningstagande till förhållandet mellan anonymitetsskydd och
vissa i förundersökningen ingående tvångsmedel, bl. a.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>telefonavlyssning. Med den föreslagna regleringen anges
dock inga ytterligare gränser för vad som kan bU föremål för avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeln säger alltså ingenting utöver vad som följer av
lagstiftningen i övrigt. Något reellt anonymitetsskydd finns inte och det synes
oegentligt att i paragrafen tala om "rätt till anonymitet".
Paragrafen torde i den föreslagna utformningen på sin höjd innebära en
rekommendation om allmän restriktivitet när telefonavlyssning ifrågasätts
beträffande tidningsredaktion etc. Regleringen synes mig klart otillräcklig.
Jag förutsätter därför att förslag till nya regler om telefonavlyssning ej
läggs fram utan att i lagtexten klart utsägs i vad män och i vilka fall
intresset av telefonavlyssning bör träda tillbaka för anonymitetsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ: Även i fråga om begränsningar i avlyssningsrätten till
förmän för meddelarskyddet ansluter jag mig till utredningens synpunkter och
har ingen erinran mot att det i lagtext — i avbidan på frågans slutUga reglering
i annat sammanhang — intas en erinran om att särskilda överväganden bör göras
när uppgiftslämnares rätt till anonymitet kan kränkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS: Den föreslagna regeln om särskilt hänsynstagande till
anonymitetsskyddet samt förordad förstärkning av kontrollen vid tillståndsgivningen
ter sig för RPS som tillräckliga garantier i detta hänseende. RPS har ingen
invändning mot utredningens resonemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt: Polisstyrelsen,
som delar utredningens uppfattning om vikten av skyddet för yttrande- och
tryckfrihet, finner emellertid att den allmänna påminnelsen om rätt till
anonymitet, som föresläs i 27 kap. 17 § rättegångsbalken, som opåkallad med
hänsyn till de villkor för telefonavlyssning, som anges i 16 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO: Som framgår av utredningens direktiv har Pressens samarbeisnämnd
(Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet och Svenska Tid-ningsutgivareföreningen)
påtalat det särskilda problem som sammanhänger med att telefonavlyssning kan
komma att urholka det grund-iagfästa skydd som meddelare till massmedierna
åtnjuter. Utredningen har på denna punkt funnit anledning att föreslå en
bestämmelse enligt vilken särskild hänsyn skall tas vid tillståndsprövningen
till den rätt till anonymitet som tillkommer författare, annan upphovsman eller
meddelare, som avses i tryckfrihetsförordningen och radioansvarighetslagen. Enligt
utredningens uppfattning bör dessutom mera utvecklade regler härom införas i
samband med tillkomsten av en ny yttrandefrihetslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO vill understryka nödvändigheten av att den ovan nämnda
anonymitetsrätten tar sig uttryck i en lagbestämmelse som utöver de allmänna reglema
inskränker möjlighetema att tillgripa telefonavlyssning mot tidnings- och
radioredaktioner och medarbetare i massmedierna. Det utredningsintresse som
kan anföras, dä misstankar om en grov brottslig verksamhet riktas mot en
journalist, torde fä tillgodoses med hjälp av andra åtgärder än
telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det ovan anförda anser TCO att en
lagregel, som mera markant än den föreslagna inskränker möjligheterna till
telefonavlyssning där anonymitetsrätten kan komma i fara, borde införas. I av-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vaktan pä de mera utvecklade regler om kollisionen mellan
telefonavlyssning och ovan nämnda anonymitetsrätt, vilka TCO utgår ifrån kommer
att införas i samband med översynen av tryckfrihetsförordningen, kan TCO
emellertid tillstyrka telefonavlyssningsutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SAF: Föreningen ifrågasätter om ej 27 kap. 17 §
rättegångsbalken i den föreslagna lydelsen har en alltför obestämd avfattning
för att kunna tjäna till verklig ledning vid rättstillämpningen. Det synes ej
lämpligt att deh i paragrafen berörda frågan — avvägningen mellan å ena sidan brottsutredningsintresset
samt ä andra sidan anonymitetsskyddet för meddelare enligt
tryckfrihetsförordningen och radioansvarighetslagen — väsentligen regleras
genom motivuttalanden. De sakkunniga har i sammanhanget hänvisat till att ett
särskilt stadgande rörande nämnda avvägningsfråga torde komma att införas i 27
kap. rättegångsbalken samtidigt som massmediegmndlagen träder i kraft. Härtill
skall dock sägas att enligt vad som underhand inhämtats massmedieutredningens
förslag ej synes komma att föranleda lagstiftning. Därest de föreslagna
reglerna om telefonavlyssning upphöjes till lag kommer sälunda 27 kap. 17 §
rättegångsbalken ej att bli blott ett provisorium för kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Pressens samarbeisnämnd: Som framgår av utredningens
direktiv har nämnden påtalat det särskilda problem som sammanhänger med att
telefonavlyssning kan komma att urholka det grundlagfästa skydd som meddelare
till massmedierna åtnjuter. Utredningen har på denna punkt funnit anledning
att föreslå en bestämmelse enligt vilken särskild hänsyn skall tas vid
tillståndsprövningen till den rätt till anonymitet som tillkommer författare,
annan upphovsman eller meddelare, som avses i tryckfrihetsförordningen och
radioansvarighetslagen. Enligt utredningens uppfattning bör dessutom mera
utvecklade regler härom införas i samband med tillkomsten av en ny
yttrandefrihetslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nämnden vill kraftigt understryka nödvändigheten av att
den ovan nämnda anonymitetsrätten tar sig uttryck i en lagbestämmelse som utöver
de allmänna reglerna inskränker möjlighetema att tillgripa telefonavlyssning
mot tidnings- och radioredaktioner och medarbetare i massmedierna. Rätten att
fritt meddela sig med massmedierna är enligt nämndens uppfattning av så
grundläggande betydelse för den svenska demokratin att utredningsintresset vid
en jämförelse i de allra flesta fall torde väga mindre tungt. Nämndens
ställningstagande härvidlag skall alltså ses som en strävan att slå vakt om
medborgarnas intressen. Det utredningsintresse, som kan anföras då misstankar
om en grov brottsUg verksamhet riktas mot en journalist, torde få tillgodoses
med hjälp av andra åtgärder än telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det ovan anförda anser nämnden att en
lagregel, som mera markant än den föreslagna inskränker möjligheterna till telefonavlyssning
där anonymitetsrätten kan komma i fara, borde införas. Det vore i och för sig
önskvärt om en regel liknande den som föreslås gälla mellan den misstänkte och
hans försvarare kunde införas. I avvaktan på de mera utvecklade regler om
kollisionen mellan telefonavlyssning och ovan nämnda anonymitetsrätt, vilka nänrmden
utgår ifrån konrmier att införas i samband med översynen av tryckfrihetsförordningen,
kan nämnden emellertid tillstyrka telefonavlyssningsutredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202 ,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>205</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Domstolsförfarandet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JK:
En nyhet med principiell räckvidd är införandet av god man som företrädare för
enskilds intressen vid rättens handläggning av telefonavlyssningsärenden.
Förslaget är motiverat av en önskan att bättre än vad som nu är fallet
tillgodose den enskildes behov av rättsskydd i den rättsliga proceduren,
främst genom att skapa praktiska förutsättningar för fullföljd till högre
instans av bifallande telefonavlyssningsbeslut. Det kan självfallet på goda
grunder ifrågasättas om en sädan god man har nägra reella möjligheter att
tillföra ärendet nägot av betydelse för dess prövning. Nägon kontakt mellan
gode mannen och den misstänkte eller annan enskild kan ju av naturliga skäl
aldrig förekomma. Att gode mannen skulle föranstalta om nägon egen utredning
för att belysa underlaget för tillståndsansökningen framstår som uteslutet.
Gode mannen kommer alltså att i allt väsentligt tvingas spela en ganska passiv
roll. Hans insats kommer att bestå i att han genom frågor och krav tvingar
åklagaren att prestera ett utförligare bakgrundsmaterial för att styrka behovet
av telefonavlyssning. Han kan också genom sin argumentation tvinga rätten att
mer ingående än som eljest måhända blivit fallet överväga om tillstånd bör
beviljas. Värdet av insatser av detta slag skall inte förringas men jag har
svårt att se att gode mannens funktion av övervakare, ett extra allmänt organ
för kontroll av att gällande bestämmelser följs, kan motivera en särskild godmansinstitution.
Utredningen har inte heller visat att de redan existerande kontrollorganen —
bl. a. JK och JO — ej skulle vara tillfyllest i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
nyss anförda synpunkter innebär att jag är ganska tveksam om värdet av att
införa den föreslagna ordningen med god man. Trots detta vill jag emellertid
tillstyrka det. Anledningen härtill är att anordningen synes kunna undanröja
vissa av de misstankar — enligt min mening visserligen ogmndade men ändå
faktiska — om övergrepp av olika slag som sekretessen och avsaknaden av motpart
ger anledning till. Med hänsyn till att telefonavlyssning är ett så allvarligt
inträng i den enskildes integritet bör alla åtgärder vidtagas som på något
sätt kan vara ägnade att stärka allmänhetens förtroende för myndighetemas
tillämpning av tvångsmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ:
En nyhet i förslaget är att det i domstolsförfarandet föreslås ett tvåpartsförhåUande,
där god man skall tillvarata den misstänktes intressen, och att i anslutning
härtill antalet behöriga domstolar att handlägga avlyssm'ngsärenden skall
begränsas till en tingsrätt i varje hovrättsområde. Förslaget i denna del
avstyrks. Det medför ingen förbättring av rättsskyddet och konmier att onödigt
komplicera handläggningen. När det gäller behovet av ett tvåpartsförhåUande och
möjligheterna för gode mannen att fylla en funktion kan hänvisas till den
kritik som anfördes av Stockholms rådhusrätt och frän åklagarhåll över 1958 års
motion om offentUg försvarare i tillståndsärenden (se betänkandet s. 52 f).
Samma betraktelsesätt kan anläggas på utredningens förslag. Gode mannen kommer
på grund av sekretessen inte att kunna inhämta upplysningar från den misstänkte
eller eljest införskaffa utredning utöver den som åklagaren förebringar. Hans
möjlighet — vid sidan av domstolskontrollen — att kunna tillvarata den
misstänktes intressen torde därför vara betydelselös. Genom att en större
personkrets blir inblandad i för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>farandet minskas också tvångsmedlets effektivitet
utan någon motsvarande nytta ur rättssäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande tillvägagångssättet vid telefonavlyssning
tillgodoser enligt min mening alla rimliga anspråk på rättssäkerhet. Till att
börja med kan erinras om att det sker en förhandsprövning hos
rikspolisstyrelsen. Avlyssningsärenden enligt bestämmelsen i rättegångsbalken
och enligt 1952 års lag handläggs pä gmnd av brottets natur regelmässigt av
statsåklagare (länsåklagare eller, vid åklagarmyndigheterna i de tre största
städerna, av chefsåklagare). I narkotikamål är visserUgen distriktsåklagare
behörig att göra framställning om telefonavlyssning men riksåklagaren har i
cirkulär C 56 och C 74 uttalat att saniråd med statsåklagare i dylika fall bör
ske. Det är sälunda sörjt för prövning genom kvaUficerade åklagare också i
dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att särskilt stränga förutsättningar uppställs för
telefonavlyssning markeras att prövningen skall ske restriktivt. Som tidigare
nämnts visar inte utredningens undersökning att det hittills skulle ha
förekommit en alltför generös tillståndsgivning och det saknas anledning anta
att annan praxis skulle utbilda sig. Detta är det kanske starkaste argumentet
mot utredningens förslag. Som jag strax skall beröra innebär slutligen den
parlamentariska insynen en effektiv kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan således inte finna att ett tvåpartsförhåUande
skulle medföra någon fördel från rättsskyddssynpunkt. Tanken att begränsa
antalet behöriga domstolar i avlyssningsärenden innebär vidare rent praktiska
olägenheter. Det torde visserUgen förhålla sig så att avlyssningsärenden
tämligen sällan förekommer vid andra domstolar än tingsrättema i de tre största
städema. I begränsad omfattning uppkommer dock behov av tvångsmedlet även i
andra åklagardistrikt. I sådana situationer aktualiseras frågan om äklagarbehörigheten
och ledningen av förundersökningen för den händelse utredningens förslag skulle
godtas. Utredningen har alltför kortfattat berört detta spörsmål. I betänkandet
sägs att i det mindre antal fall, i vilka åklagare från mera avlägsen ort leder
fömndersökningen, medverkan i domstolsförhandlingen i
telefonavlyssnings-ärenden genom generellt förordnande bör kunna anförtros
motsvarande åklagare på domstolsorten. Till undvikande av missförstånd vill jag
framhålla att det är otänkbart med en sådan ordning att man har två fömndersökningsledare,
en i avlyssningsdelen och en beträffande förundersökningen i övrigt. Ledningen
av brottsutredningen måste av uppenbara skäl vara samlad i en hand, vilket för
med sig att den åklagare som är behörig i fråga om avlyssningen måste ta över
förundersökning i dess helhet. Om förundersökningen är delad, kan vidare uppstå
problem när det gäller olika domstolars lokala kompetens, t. ex. beträffande användningen
av andra tvångsmedel. Som tidigare nämnts förekommer det exempelvis att
telefonavlyssning kombineras med brevkontroll. Det förefaller mig självklart
att sistnämnda tvångsmedel bör prövas av samma domstol som handlagt frågan om
avlyssning. Utredningens resonemang (s. 116) om generella förordnanden för
åklagare på domstolsorten bygger f. ö. på en missuppfattning om äklagarbehörigheten.
Utredningen utgår från att den åklagare som leder förundersökningen också är
behörig i avlyssningsdelen men att praktiska skäl talar för att åklagare på domstolsorten
övertar handläggningen. Något förordnande för den åklagare som mottar ärendet
behövs emellertid inte, eftersom dermes behörighet är anknuten till domkretsen.
Övertar han förundersökningen i övrigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vilket som ovan utvecklats lär bli nödvändigt för att fä
ett samlat grepp om utredningens bedrivande, krävs däremot ett förordnande. Om å
andra sidan den åklagare som handhar förundersökrungen själv vill handlägga
ärendet och behörig domstol inte finns inom distriktet, behövs ett förordnande
för den åklagaren. Att på detta sätt bygga äklagarbehörigheten på förordnanden
bör enligt min uppfattning inte komma i fräga. Åklagarkompetensen bör i stället
regleras författningsmässigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Starka skäl talar sålunda mot en begränsning i fråga om
antalet behöriga domstolar. Det bör kraftigt understrykas att det inte framkorrunit
någon kritik mot handläggningen vid de domstolar där avlyssningsärenden är mer
sällan förekommande. Utredningens förslag medför att förundersökningen blir
splittrad mellan olika åklagare och domstolar samt att onödig tidsutdräkt
uppstår. Om annan åklagare skall överta handläggningen, torde det på grund av
den sekretess som måste prägla handläggningen i allmänhet vara nödvändigt att handlingama
i ärendet överlärrmas personligen i samband med en föredragning av ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan här vara anledning att fästa uppmärksamheten på
åklagares rätt att interimistiskt förordna om telefonavlyssning. Denna
möjlighet kan i akuta lägen ha betydelse och bör därför finnas kvar. Det är
emellertid önskvärt att möjUgheten utnyttjas i mycket liten omfattning. Så har
hittills varit fallet. Om utredningens förslag till nytt domstolsförfarande
genomförs, mäste man räkna med att antalet kommer att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller förutsättningarna för interimistiska beslut
om avlyssning har utredningen nöjt sig med att till rättegångsbalken överföra
de bestämmelser som f. n. finns i 5 § andra stycket 1952 ärs lag. Jag vill för
min del föreslå att kretsen av brott vidgas så att den täcker alla de gärningar
vid vilka telefonavlyssning kan ifrågakomma. Under alla förhållanden bör
åklagare kunna fatta beslut om avlyssning vid den allt vanligare förekommande
typen av terrordåd där gisslan tas (människorov). Sådana gärningar kan begås
nattetid eller under en helg, då det är omöjligt att snabbt få ett domstolstillständ
om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Stockholms åklagardistrikt: Jag ställer
mig avvisande till förslaget om god man för den misstänkte samt till förslaget
om en särskild forumregel för tvångsmedlet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om god man har dikterats av önskemålet att
tillgodose den misstänktes rättsskydd och integritetsskydd. Det synes
emellertid vara en egenartad konstruktion med ett rättegångsombud som inte har
rätt att samråda med den som ombudet skall representera. I den mån den misstänktes
rättssäkerhet skulle anses för närvarande icke vara tillräckUgt garanterad,
synes det ur flera synpunkter lämpligare att förbättring av skyddet sker genom
en fortlöpande och utsträckt parlamentarisk kontroll vilket utredningen också
förordat. Regeln om god mans deltagande i tvångsmedelsärendet kan medföra för
utredningen olyckUgt dröjsmål. Detta kan medföra att åklagaren blir nödsakad
att tillgripa interimistiskt beslut enligt förslaget 27:19 i en utsträckning
som förut ej förekommit. Det blir dä nödvändigt att ge åklagaren rätt att fatta
interimistiskt beslut även vid misstanke om narkotikabrott, om man skall kunna
säkra en effektiv brottsbekämpning inom detta brottsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ärenden där telefonavlyssning kan ifrågakomma är av så
allvarlig art att en dualism pä åklagarsidan, så som utredningen tänkt sig,
inte är lämpUg. Dessutom skulle dröjsmål med beslutet uppkomma, som kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>äventyra resultatet av förundersökningsarbetet. Jag vill
därför bestämt avstyrka den föreslagna forumregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefsåklagaren Axel Morath: Utredningen föreslår ett tväpartsförhål-lande
inför domstolen. En i särskild ordning utsedd god man skall mot åklagaren
företräda berörda integritetsskyddsintressen. Jag kan för min del inte finna
att det finns tillräckUga skäl att införa en sådan ordning och vill i detta
sammanhang i huvudsak anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår en viss skärpning av lagstiftningen när det gäller villkoren för telefonkontroll.
Som jag anfört ovan finns det inte anledning att motsätta sig dessa förslag.
De tillämpande myndigheterna kommer självfallet att följa reglerna vid en sädan
skärpt lagstiftning och redan härigenom stärks rättssäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag medför att antalet personer som kommer att få befattning med ärenden
angående telefonavlyssning vidgas högst avsevärt. På domstolssidan har i dag
som regel endast en domare och en kontors tjänsteman befattning med här
ifrågavarande ärenden. Utredningsförslaget medför att kretsen ökas med ett
antal gode män. Vid överklagande av rättens beslut vidgas kretsen ytterligare.
Sammansättningen av de befattningshavare som skall handlägga dessa ärenden i
hovrätten, kommer vidare att växla från tid till annan. Hittills har synnerUgen
stor vikt fästs vid att så ringa antal personer som möjUgt skall ha att ta
befattning med dessa ärenden. Utredningen har själv understrukit betydelsen
därav. Utredningens förslag leder emellertid till en avsevärd ökning av antalet
personer, som blir informerade i saken. Risken för att sekretessen genombryts
blir därigenom generellt sett större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kontrollen över tillämpningen är redan nu god och kan
förbättras ytterligare utan att domstolskontrollen utbyggs. Som framgår av
utredningens redogörelse för den praktiska tillämpningen prövas ärendena på
polissidan av rikspolischefen. Härutöver finns på åklagarsidan den kontroll
som utövas av bl.a. RÅ. Därtill kommer JK:s och JO:s kontroll. Utöver den här
angivna kontrollen föreslår utredningen en parlamentarisk kontroll. Regeringen
skall med en åriig skrivelse till riksdagen redovisa tillämpningen på
telefonavlyssningens område. Genom detta förslag, som det inte finns anledning
att motsätta sig, skapas ytterligare garantier för Insyn i verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
begränsa antalet gode män, vilket från sekretessynpunkt är nödvändigt, föreslår
utredningen att prövningen av ärenden angående telefonavlyssning skall
förläggas till tingsrätterna i de sex hovrättsstäderna. En sädan ordning
medför emellertid väsentliga olägenheter. Det får bl.a. till följd att olika
tvångsmedel mot samme misstänkt skulle komma att handläggas inför skilda
domstolar. Som exempel kan nämnas, att en begäran om telefonavlyssning ibland
förenas med yrkande om kvarhållande av postförsändelse (RB 27:9). Om
brottsforum ligger utanför de angivna sex tingsrätterna skulle således i ett sädant
fall två olika domstolar ha att besluta i saken. Om målet gick till åtal skulle
det i sin helhet återgå till tingsrätten utanför hovrättsstaden. Olägenheterna
framträder emellertid inte bara pä domstolssidan. Utredningen förutsätter att
koncentrationen av domstolsbehandlingen till sex domstolar inte skall medföra
någon ändring i reglerna rörande vilken myndighet som leder förundersökningen (s.
116). Utredningen anför här vidare att medverkan i domstolsförhandling i tdefonavlyssningsärenden
bör kunna an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förtros åklagaren på domstolsorten. En sådan delning av
ansvaret för fömndersökningen medför emellertid komplikationer. Enligt
rättegångsbalken är en undersökningsledare ansvarig för olika beslut under en
förundersökning, I praktiken är det i dessa fall en åklagare som är undersökningsledare.
Utredningens förslag innebär att ansvarigheten delas på tvä åklagare. I
praktiken uppkommer därvid svårlösta problem. Vem av dessa två skall avgöra om
telefonavlyssning skall begäras, om fortsatt avlyssning skall ske, när
avlyssning skall avbrytas, om överklagande skall ske, osv. Ansvarsförhållandena
blir oklara. De här angivna ölägenheterna torde i praktiken bli mest
framträdande i narkotikamål. — Härtill kommer rent praktiska olägenheter vid
hanteringen av det hemliga material det är fråga om. Handlingama kan t.ex. inte
sändas per post utan måste överlämnas personligen. Frågoma i målet bör helst
inte avhandlas på telefon etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett system med gode män måste också i praktiken medföra
ökad tidsutdräkt vid handläggningen. Utredningen har själv pekat på detta förhållande
(s. 101 f). Befogenheten för åklagaren att fatta interimistiska beslut har
hittills utnyttjats mycket sparsamt. Detta förklaras av att det nu finns
tillgång till en enkel beslutsprocedur. En begäran om telefonavlyssning kan
handläggas av domstolen sä gott som omedelbart. I vissa fall är också stor skyndsamhei
nödvändig. Som exempel därpå kan nämnas den terroristhandling, som företogs mot
västtyska ambassaden i Stockholm i april 1975. Domstolens tillstånd till
avlyssning erhölls därvid omedelbart. Systemet med gode män och
domstolskoncentrationen kommer att göra handläggningen mera utdragen. Ett
sådant system medför därför nödvändigtvis att ökade möjUgheter till
interimistiska beslut måste skapas. Den möjUghet som utredningen här föreslagit
(s. 101) är inte tillräcklig. Med hänsyn till den tidsutdräkt som det vid
bifall till förslaget kan bli fråga om bör behörigheten att meddela
interimistiska beslut omfatta alla brott, för vilka telefonavlyssning kan komma
i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett om utredningens förslag om gode män och
koncentration av domstolshandläggningen godtas eller inte mäste dock enligt min
mening åklagarens möjligheter till interimistiska beslut vidgas. Utredningen
har begränsat dessa beslut av åklagare till att avse allmänfarUga brott, högmålsbrott
och brott mot rikets säkerhet. Erfarenhetema av bl. a. händelserna vid
västtyska ambassaden visar, att det bör finnas möjligheter att i sådana och
liknande fall meddela interimistiska beslut. Det beredskapssystem som finns
inom åklagarväsendet gör, att en åklagare alltid finns tillgänglig och kan
fatta ett omedelbart beslut. Något sådant joursystem finns inte inom
domstolsväsendet. Ett beslut från domstolen kan i dag med säkerhet påräknas
endast under tjänstetid. Under andra tider, t.ex. lördagar - söndagar, blir ett
beslut beroende av om den domare som skall fatta beslutet är anträffbar. Vid händelsema
på västtyska ambassaden var lyckligtvis den berörde domaren anträffbar efter
tjänstetidens slut och beslut om telefonavlyssning kunde fattas. Det i början
aktuella brottet (människorov) medgav inte åklagaren rätt att själv fatta ett
interimistiskt beslut. Utöver utredningens förslag bör behörigheten att meddela
sådana beslut omfatta brotten mord, dråp och människorov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag således att utredningens
förslag om gode män och koncentrationen av handläggningen till vissa
tingsrätter skapar en speciell handläggningsordning för dessa ärenden, som inte
kan anses nödvändig, och som dessutom medför avsevärda praktiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olägenheter. Det borde vara tillräckligt om det tidigare
goda kontrollsystemet kompletterades med utredningens förslag om skärpta
regler för telefonavlyssning samt dess förslag om parlamentarisk kontroll. Ett
sådant kontrollsystem tillgodoser ocksä samhällets intresse av att ha en enkel
och snabb beslutsordning, som medger de brottsbekämpande organen att göra
effektiva insatser mot den allvarliga brottsUghet som det här är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefsåklagaren Eric Östberg: Utredningen har ägnat stor
uppmärksamhet åt frågan hur den enskildes integritet skall säkras i samband
med ifrågasatt telefonavlyssning. I detta syfte föreslås — utöver det redan
existerande regelsystemet — i skärpande riktning preciserade förutsättningar
för avlyssning, införande av god man såsom motpart till den som ansöker om
avlyssning samt en fortlöpande parlamentarisk granskning av tvångsmedlets handhavande.
Mot de föreslagna förutsättningarna för avlyssning och den parlamentariska
kontrollen har jag ingen erinran. Mot det föreslagna godmansinstitutet och de
huvudsakligen som konsekvens av detta föreslagna nya fommreglerna, med tingsrättema
i hovrättsstäderna som enda forum för frågor om telefonavlyssning, måste jag
emellertid mot bakgrund av min erfarenhet av dessa frägor i samband med
handläggningen av narkotikamål ställa mig avvisande. Avlyssning enligt 1%9 års
lag aktuaUseras ofta genom att till poUsen kommer tips eller att spaning ger
vid handen att en narkotikatransport är på väg altemativt att transaktioner
pågår, varvid det är av betydelse att avlyssningen insattes skyndsamt. I flera
av mig handlagda mål angående omfattande narkotikahantering har ett
framgångsrikt polisingripande kunnat ske uteslutande av den anledningen att
beslut om avlyssning har kunnat fattas och verkställas inom några timmar efter
spaningsledningens begäran därom. Det torde med skäl kunna befaras att denna
betydelsefulla snabbhet i handläggningen icke längre skulle kunna vidmakthållas
därest god mans medverkan i beslutet införes. Åtskillig tid kan förväntas åtgå
innan gode mannen kallats, kunnat inställa sig till förhandUng och sätta sig in
i ärendet. Därest god man institutet kommer till stånd synes det nödvändigt att
därvid foga endera av följande tilläggsinstitut, nämUgen att
åklagaren/undersökningsledaren i Ukhet med vad som är fallet vid högmålsbrott m.fl.,
får rätt att i narkotikamålen besluta om avlyssning därest rättens beslut ej
utan allvarlig fara för utredningen kan avvaktas eller att gode mannen vid fara
i dröjsmål får tillfälle att yttra sig efter det att rätten fattat beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu anförda skyndsamhetssynpunktema ter sig än mer framträdande
vid bedömning av förslaget om att endast sex tingsrätter skall vara behöriga i
avlyssningsärendena. Det framstår som självklart att tidsåtgången väsentligt
måste ökas om till den hittillsvarande handläggningen lägges restider,
postgång, information av annan åklagare etc. De föreslagna fommreglerna synes
emellertid kunna välla ytterligare praktiska och tidskrävande svårigheter.
Utredningen synes underskatta svårighetema och uttalar därom på sid. 116
kortfattat "I det mindre antal fall, i vilka åklagare från mera avlägsen
ort leder förundersökningen, bör medverkan i domstolsförhandling i
telefonavlyssningsärenden genom generellt förordnande kunna anförtros
motsvarande åklagare pä domstolsorten. Särskilda regler härom synes ej
erforderliga." Även om det antal fall som kan förväntas förekomma är
litet, förtjänar dock frå-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gor om ansvaret för och ledningen av förundersökningen och
frågan om en eller flera domstolar skall befatta sig med tvångsmedel hörande
till samma förundersökning uppmärksamhet i sammanhanget. Vilket ansvar skall
den åklagare, som utverkar beslut om telefonavlyssning pä domstolsorten, ha
för avlyssningens handhavande och fortbestånd? Skall å-klagaren på
domstolsorten kunna "överpröva" begäran om telefonavlyssning från
åklagaren på gämingsorten? Beträffande domstolens befattning med tvångsmedlen
ter det sig egendomligt att en domstol har befattning med t. ex. kvarhållande
av postförsändelse medan en annan beslutar om avlyssning. Det vill synas som
om den föreslagna fommregeln uteslutande har till syfte att begränsa antalet
gode män. Därest god mans medverkan ej införes synes den föreslagna forumregeln
sakna aktualitet. SkuUe god maninstitutet komma tiU stånd synes de praktiska
olägenheterna böra medföra att forumregeln ändå icke införes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ovan mot god man institutet anförda synpunktema utgör
icke enda gmnden till att jag ställer mig avvisande därtill. Huvudanledningen
är, att jag finner den enskildes integritetsskydd väl tillgodosett även utan
god man. I narkotikamålen prövas fråga om telefonavlyssning först i
rikspolisstyrelsen, därefter av åklagaren och slutiigen av domstolen.
Verksamheten står f. n. och föreslås även i framtiden stå imder parlamentarisk
tillsyn. Det saknas därför anledning att befara att obefogade telefonavlyssningar
kommer tiU stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överåklagaren i Göteborgs åklagardistrikt: Jag har intet
att erinra emot förslaget i och för sig. Koncentrationen av
domstolsbehandlingen till sex domstolar kommer sannoUkt att i någon mån öka
arbetsbördan för åklagaren i den ort där den beslutande domstolen är belägen.
Man kan nämligen förvänta att denne åklagare får generellt förordnande att
handlägga samtliga telefonavlyssningsärenden inom hovrättens domkrets. Det är
känt att sådana ärenden huvudsakUgen förekommer inom de tre större städerna.
Arbetsbelastningen för vederbörande åklagare i Göteborg torde inte komma att
öka nämnvärt av denna anledning. För poUsens del är koncentrationen enbart till
fördel. Säkerhetssektionens arbetsområde sammanfaller visserligen inte alltid
med hovrättens domkrets. Det oaktat torde förslagets genomförande innebära en
lättnad för polisen genom att de flesta föredragningama får ske inför en och
samme åklagare. Vid domstolsförhandling är regelmässigt — åtminstone i
Göteborg — någon från säkerhets- eller narkotikasektionen närvarande vid
föredragningen. Detta innebär att med den föreslagna koncentrationen
säkerhetssektionens personal inte behöver ägna tid åt resor utanför
hovrättsstaden för att närvara vid olika tingsrätter utanför denna då
telefonavlyssningsärenden handläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Domstolens inställning till förslaget känner jag inte
till. Med tanke pä att åklagarens arbetsbörda inte nämnvärt kommer att öka
genom förslagets genomförande bör man kunna sluta sig till att samma
förhållande kommer att gälla domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur säkerhetssynpunkt kan förslaget om koncentration
godtas, då antalet tingsrätter och därmed den invigda personkretsen bUr
mindre. Å andra sidan är avsett att telefonavlyssningsärenden besvärsvägen
stundom skall handläggas i hovrätt. Säsom i det följande under rubriken
"god man" visas kommer därigenom den nämnda personkretsen att vidgas
på ett sätt som inte är önskvärt ur sekretessynpunkt. Det hittillsvarande
systemet har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fungerat väl, varför det varken ur sekretess- eller
rättssäkerhetssynpunkt kan anses föreligga skäl till ändring. Jag delar
utredningens uppfattning att förslaget om domstolskoncentration står och faller
med frågan om införande av ett system med gode män. Om ett sådant inte
införes, fär jag avstyrka förslagets genomförande i fråga om
domstolskoncentration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget om införande av systemet med gode män grundar
sig på önskvärdheten av att åstadkomma ett tvåpartsförhåUande inför domstol.
Den gode mannen skall äga de befogenheter som tillkommer en part i förfarandet.
Enligt utredningen skulle genom införandet av god man och dennes agerande
rättssäkerheten stärkas. En regel om god man kan kanske ses som önskvärd men
förslagets genomförande, som synes vara politiskt betingat, torde i praktiken
ej medföra de fördelar man väntar sig av det. Den kontroll och insyn man vill
åstadkomma med systemet torde man kunna vinna på annat sätt utan att
rättssäkerheten eftersattes. Redan nu underställes de promemorior, som ligger
till gmnd för framställning om telefonavlyssning, rikspoUsstyrelsen, som förhandsprövar
huruvida den lokala säkerhetssektionen skall begära att åklagaren gör
framställning om telefonavlyssning. I stället för tvåpartsförhåUande inför
domstol bör man med Uka stor garanti för rättssäkerhet kunna anordna en
förstärkt säväl förhands- som efterhandskontroll genom medverkan av de
parlamentariska ledamöterna i den styrelse som RPS leds av. Vid sidan härav
finns den kontroll som RÅ, JO och JK kan utöva. Denne senare är ju redan nu i
vissa avseenden inkopplad på tvångsåtgärder enligt 1952 års lag när det är
fråga om förlängning av anhållningstid beträffande misstänkta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I en år
1958 avgiven motion, 11:355, föreslogs utredning för att stärka rätts
säkerhetsgarantierna för den enskilde i ärenden om telefonavlyssning. Första
lagutskottet inhämtade yttranden över motionen bland annat från Stockholms
rådhusrätt, som ställde sig avvisande till den i motionen framförda tanken om
förordnande av offentlig försvarare i nu näninda ärenden. Vad rådhusrätten
därvid anfört i fråga om offentUg försvarare kan även gälla god man. Jag får
hänvisa till rådhusrättens i betänkandet intagna yttrande sid. 52.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom motiv för införande av koncentration av
domstolsbehandlingen har även anförts det önskvärda att begränsa den i
säkerhetstjänstärenden invigna personkretsen. Införande av ett system med god
man skulle motverka en sådan begränsning. Pä varje hovrättsort måste minst två
gode män finnas förordnade, om systemet med hänsyn till semestrar, sjukledighet
etc. skall kunna fungera friktionsfritt. Syftet med gode män är även möjlighet
till överprövning hos hovrätt. Överprövningen som sådan är intet att säga om
men risk föreligger att den invigda personkretsen kommer att öka betänkligt då
överklagat telefonavlyssningsärende genom kontorspersonal diarieföres och i
övrigt handlägges enligt kontorsmtiner. Fördelama med ett system av god man
torde inte överväga nackdelarna. Då rättssäkerheten hittills inte satts i
fråga och syftet med insyn och kontroll kan vinnas pä annat och lika säkert
sätt får jag avstyrka bifall till förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Älvsborgs län: Utredningen
föreslår en forumregel enligt vilken laga domstol i ärenden angående
telefonavlyssning och åtgärder enligt 19 kap. 18 § i förslaget skall vara
tingsrätterna i de sex hovrättsstädema. Förslaget är knappast väl underbyggt.
Enligt min</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mening kan riktas såväl principiella som praktiska
invändningar mot det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förordar specialdomstolar för
telefonavlyssningsärenden under förutsättning att utredningens föreslagna
system för gode män införs. Något nödvändigt samband finnes ej mellan en
begränsad gode-mansorganisation och en specieU forumbestämmelse. En god mans
verksamhetsområde kan sammanfalla med ett hovrättsområde även om samtiiga
tingsrätter inom hovrättsområdet är forum för telefonavlyssningsärende. Han
kan förflytta sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett genomförande av förslaget torde komma att medföra
väsentligt praktiska ölägenheter. I ett mål, gällande exempelvis misstanke om
mord eller spioneri, kan den situationen uppstå att en tingsrätt får pröva
frågan om telefonavlyssning, under det en annan tingsrätt samtidigt skall pröva
frägan om användande av andra tvångsmedel, postkontroll, häktning etc. Det är
icke oreaUstiskt att tänka sig den situationen att åtal väckts och förekommer
till huvudförhandling vid en tingsrätt beträffande en misstänkt gärningsman
under det att i samma mål frägan om telefonavlyssning hos en ännu icke åtalad medgämingsman
måste prövas av en annan tingsrätt. En sådan ordning är olämplig såväl ur
sekretess- som rättssäkerhetssynpunkt och kan dessutom försvåra ett effektivt
utnyttjande av detta spaningsmedel. Om överhuvudtaget någon ökad skyndsamhet i
domstolens handläggning av telefonavlyssningsärenden eller vid överklagande är
att vinna genom en koncentration till sex tingsrätter, vilket utredningen
emellanåt synes föreställa sig, torde detta icke alls uppväga det krångel som
skulle bli en följd av koncentrationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ur rättssäkerhetssynpunkt är det även nu principiellt sett
angeläget att handläggningen av säkerhetsärenden ej koncentreras till en eller
ett fåtal domstolar (jämför uttalande av parlamentariska närrmden, citerat
överst ä sid. 57 i betänkandet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen motiverar sitt förslag att inrätta en godmaninstitution
med att det är otillfredsställande att förfarandet i telefonavlyssningsärendena
icke är konlradiktoriskt. En motpart till åklagama saknas vid förhandlingen i
tingsrätten. Endast åklagaren har i nuvarande situation tillfälle att fullfölja
talan mot tingsrätts beslut vilket medför att endast avslagsbeslut kommer under
prövning av högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns redan nu en betryggande kontroll
över till-lämpningen av reglema om telefonavlyssning. Redan hos polisen prövas
omsorgsfullt om skäl för sådan åtgärd finnes. Åklagarna granskar nog-grannt
ärendena innan framställning om tillstånd inges till domstolen.
Domstolskontrollen innebär en stark garanti ur rättssäkerhetssynpunkt. Därtill
kommer den parlamentariska insynen och kontrollen hos rikspolisstyrelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast ett skenbart tvåpartsförhåUande vid förhandlingen i
tingsrätt åstadkommes genom utredningens förslag. Det synes icke vara avsett
att den gode mannen skall bedriva egen utredning eller bidraga med sakligt
material vid förhandlingen, även om garantier mot att han förfar så knappast
har skapats i förslaget. Hans uppgift blir att arguirventera över åklagarens
framställning. Han skall alltså göra och framföra samma bedömning, som det
enligt lagen åligger domstolen att göra. Utredningen klargör knappast
tillfredsställande hur gode mannen bör uppfatta sin ställning. Å ena sidan sägs
att han icke formellt företräder den misstänkte eller annan utan har ställning
som part, å andra sidan utgår förslaget från att gode mannen kommer att ställa
den misstänkte i fokus</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>214</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
framhålla svagheter i misstankarna emot denne. Säkerligen kommer gode mannen,
även om han formellt är part, att uppfatta sig som företrädare för den
misstänkte. Vad han kan anföra beträffande övriga berörda blir uttalanden och
värderingar av allmän natur, enahanda frän det ena ärendet tiU det andra. I de
flesta fall torde en god man komma att anse sig nödsakad att bestrida
framställningen, även om denna har tillräckliga skäl för sig. En risk blir då
att han söker skaffa sig egen information för att kunna bidraga med sakligt
material vid förhandlingen. Ett sådant agerande, som icke torde kunna
förhindras genom de uttalanden som utrednignen gjort, kan bli ödesdigert för en
med stor försiktighet och stark sekretess bedriven förundersökning. Det kan
förutses att den för ett hovrättsområde utsedde gode mannen kommer att utsättas
för betydande allmänt intresse, vilket kommer att öka hans benägenhet att
närmast jämställa sitt uppdrag med en försvarares.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
synes ej ha givit godemansinstitutet en tillräckligt preciserad reglering.
Frågor om partsställningens innebörd, sekretess- och tystnadsplikt för gode
mannen har icke lösts. Ett konlradiktoriskt förfarande som utredningen
föreslår leder till att domstolshandläggningen blir mer tidskrävande. Detta
innebär ofta olägenhet vilket måste beaktas. Jag avstyrker godmaninstitutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
av att beslut om bifall till telefonavlyssning prövas av hovrätt, så att praxisbildning
främjas, kan tillgodoses på annat sätt. En obligatorisk överprövning av
tingsrättens beslut kunde föreskrivas för exempelvis de fall där tillståndet
förlängs att gälla mer än sammanlagt tre månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten
i Kopparbergs län: Enligt förslaget skall i ärenden angående telefonavlyssning
rätten bereda en i särskild ordning utsedd god man tiUfälle att yttra sig.
Härigenom tillskapas uppenbarUgen ett artificiellt tvåpartsförhåUande, som
knappast kan få någon betydelse ur rättssäkerhetssynpunkt. Den gode mannen kan
för övrigt tänkas komma i en situation, då den misstänkte senare kanske med fog
kan hävda att gode mannen handlat mot hans intressen. Förslaget avstyrkes i
denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
min enligt ovan redovisade inställning till förslaget om införande av gode män
och ett kontradiktoriskt förfarande föreligger inga skäl till avsteg från
vanliga forumregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten
i Norrbottens län: I avseende å domförhets-reglema är det uppenbart att beslut
skall fattas av ensam domare. Kravet på ett upprätthållande av sekretessen är
av sådan betydelse att framställningen om telefonavlyssning skall nå en så
liten krets som möjUgt. Normalt har denna typ av ärenden handlagts endast av
lagmannen i tingsrättema och har en sådan ordning sökt bevaras även vid förfall
för denne på grund av semester.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har till förstärkande av integritetsskyddet för den enskilde föreslagit en godemansinstitution,
som skulle tillvarataga den enskildes intressen, där godemannen även skulle
kunna begära prövning i högre rätt av första instansens beslut. Med hänsyn till
vad utredningen själv anfört om den restriktivitet som hitintills rått
beträffande denna typ av ärenden förefaller godemansinstitutionen icke ha fog
för sig. Upprätthållandet av sekretesskraven försämras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>215</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
skäl mot förslaget om godemän vill jag även anföra det av mig inledningsvis
framförda om att denna typ av ärenden handlägges antingen direkt av eller
också efter samråd med mycket erfama åklagare. Ur dessa synpunkter framstår den
hitintills varande ordningen med en kontroll genom ett parlamentariskt utsett
organ som fullt tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit nya fommregler för beslut i telefonavlyssningsärenden och
därvid föreslagit tingsrättema i de sex hovrättsstädema. Utredningen synes
härvid icke tagit hänsyn till att även äklagarbehörigheten härmed ändras.
Detta skulle väl i och för sig gå att klara genom av Riksåklagaren utfärdade
förordnanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärenden
där telefonavlyssning är av behovet påkallat föranleder icke sällan att jämväl
framställning göres om kvarhållande av försändelse till post-, telegraf-,
järnvägs- eller annan befordringsanstalt. I dessa fall kommer tingsrättema var
och en på sin ort att vara forum, varför man vid ett genomförande av
utredningens förslag får två olika fommregler i samma ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har icke heller såvitt jag kunnat finna tänkt sig någon ändring av forumreglema
beträffande den ansvarstalan som kan följa i ett telefonavlyssningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionalt
har jag även den invändningen att göra att Norrbottens län har den i landet
största säkerhetsavdelningen utanför Stockholm, av naturliga skäl betingat av
gränsförhållandena och som med hänsyn till förefintliga försvarsanläggningar
är för utländska intressen intressanta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller därför icke särskilt välbetänkt att förlägga prövningen till Umeå.
Som upplysning kan nämnas att av CWre Norrlands hovrätt handlagda mål orrdoing
tre fjärdedelar härrör från Norrbotten, varför hovrätten med åtminstone en
avdelning nästan varje vecka befinner sig i Luleå eller eljest på någon
tingsort i Norrbotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
synes närmast vilja motivera forumreglema med den föreslagna godemansinstitutionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till det ovan anförda och min tidigare framförda uppfattning om de
föreslagna godemännen får jag avstyrka förslaget i vad avser de särskilda forumreglema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den utsträckning utredningen föreslagit bör den interimistiska beslutanderätten
för undersökningsledare och åklagare bibehållas på av utredningen anförda skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt: Den föreslagna ordningen med god man är en nyhet när det gäller
brottmålsförfarandet. Som den huvudsakliga fördelen med att införa god man när
det gäller telefonavlyssning har utredningen angivit möjUgheten att få även
bifallna framställningar om telefonavlyssning överprövade i högre rätt.
Hovrätten ifrågasätter om inte önskemålet om överprövning kan tiUgodoses på ett
lämpligare sätt. Exempelvis skulle, som gällde enligt 1939 års lag och som även
senare föreslagits av dåvarande Stockholms rådhusrätt, den föreslagne gode
mannens funktion i detta hänseende kunna fullgöras av JO eller möjligen JK.
Utredningen har också framhålUt, att godemansinstitutionen skulle förstärka
integritetsskyddet. Hovrätten kan emellertid icke finna att god mans medverkan
i telefonavlyssningsärenden skulle få någon nänmvärd effekt i detta hänseende.
Även av andra skäl ställer sig hovrätten tveksam till införandet av god man.
En sådan torde inte kunna tillföra något nytt till det material som skall
läggas till gmnd för domstolens avgörande av frågan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därtill kommer att kompUkationer uppstår om god man, som
är advokat, senare önskas som offentiig försvarare av den misstänkte. En ytterligare
nackdel med god man är — ur sekretessynpunkt — att kretsen inblandade personer
ökas. Hovrätten avstyrker förslaget i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förslaget angående god man inte genomföres, torde det
inte vara påkaUat att begränsa fomm för telefonavlyssningstillständ till tingsrättema
i de sex hovrättsstäderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: När det gäller prövningen av
ärenden om telefonavlyssning har utredningen funnit det vara
otillfredsställande att ett kontradiktoriskt förfarande inte föregår rättens
beslut. Förslag har därför framlagts av innehåll att mot åklagaren skall stå en
god man med uppgift att ta tillvara intresset av integritetsskydd för den
enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten vill för sin del sätta i fråga om det i själva
verket står så mycket att vinna med en ordning som den föreslagna. Gode mannens
möjligheter att på ett effektivt sätt ta tillvara den misstänktes intressen ter
sig begränsade. Från sekretessynpunkt — inte minst när det gäller misstanke om högmålsbrott
eller brott mot rikets säkerhet, där det kan bli fråga om telefonavlyssning
under sammanlagt lång tid — måste det föra med sig nackdelar att ha personer
utanför myndighetemas krets inkopplade i beslutsprocessen. Antalet gode män
jämte ersättare kan säkerligen inte begränsas till ett fåtal. Hänsyn måste ju
bl. a. tas till att det alltid inom var och en av de sex domkretsama skall
finnas någon tiUgänglig, alltså även under semestertid och större helgledigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Största värdet med förslaget synes ligga i att praktisk möjUghet
öppnas till en överprövning av beslut där tiUstånd meddelats. Enligt hovrättens
bedömning torde det komma att bli ej alldeles ovanligt att gode mannen
utnyttjar denna möjlighet. Om inte gode mannen i viss utsträckning verkar för
en överprövning, kan den uppfattningen lätt vinna insteg att han inte i
tillräcklig grad beaktar intresset av integritetsskydd eller att han av
lojalitetshänsyn accepterar vissa beslut om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller val av gode män synes utredningen närmast
ha tänkt på personer med erfarenhet av advokatverksamhet eller därmed
jämförbara arbetsuppgifter. Man får enligt hovrättens mening inte underskatta svårighetema
att i de sex domstolsortema finna villiga och lämpUga gode män och ersättare,
och detta även om man tar i betraktande att det i domstolsortema finns att
tillgå tjänstemän vid länsstyrelse eller kammarrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det anses särskilt angeläget eller eftersträvansvärt
att underrättens tiUståndsbeslut beträffande vissa brottskategorier blir
prövade av högre instans kan man nå detta pä andra vägar än den utredningen
valt, t. ex. genom ett underställningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten finner att så stora olägenheter är förbundna med
ett gode-mansinstitut av det slag utredningen tänkt sig att det mäste finnas
tungt vägande skäl att det oaktat genomföra förslaget i denna del. Det synes
hovrätten tveksamt om sådana skäl föreUgger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS: Telefonavlyssning är ett särpräglat tvångsmedel såtiUvida
som den misstänkte inte känner till åtgärden. Detta är naturUgt eftersom tvångsmedlet
i annat fall ofta skulle förlora sin effekt. Nödvändigheten av sekretess
gentemot den misstänkte innebär följaktUgen att ett tvåpartsförhåUande i
vanlig bemärkelse är uteslutet. Det är främst i detta hänseende kritik har
riktats mot reglerna om telefonavlyssning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>217</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredmngen
vill genomföra regeländringar som på ett bättre sätt än nu tillvaratar den
misstänktes rätt. För ändamålet föreslås att man inför ett system med god man.
Även om syftet med förslaget är vällovligt är det tveksamt om de föreslagna reglema
verkligen kommer att kunna tillgodose det intresse som avses.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>God man skall enligt
förslaget bl. a. ha rätt att överklaga för den misstänkte ogynnsamma beslut. RPS
hyser tveksamhet till god mans reella möjligheter att agera i detta sammanhang.
Ett bUvande avlyssningsärende granskas i flera led innan föredragning sker
inför rikspolischefen. Först sedan rikspolischefen gett sitt godkännande
överlämnas ärendet till åklagarmyndighet som har att självständigt fatta beslut
i ärendet. SlutUgen förs ärendet upp i domstol för avgörande. Beslut i
telefonavlyssningsärenden föregås således av en lång och omsorgsfull prövning.
Detta förhåUande samt den omständigheten att god man inte får samråda med den
misstänkte utan har att grunda sitt agerande pä samma material som åklagaren,
talar för att hans möjligheter att vidta åtgärder blir mycket begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>RPS är emellertid helt
införstådd med det allmänna önskemålet om bättre insyn och kontroll i
telefonavlyssningsärenden. Av ovan anförda skäl anser RPS det emellertid inte
vara möjUgt att inrätta ett meningsfullt tvåpartsförhåUande. TiUräckUgt god
insyn och utökad kontroll kan däremot enligt RPS:s mening erhållas genom att
varje enskilt ärende granskas av RPS i plenum, dvs. även av de parlamentariska
ledamöterna i RPS. Först sedan dessa lämnat sitt godkännande bör ärendet gå
vidare till åklagare. Härigenom åstadkommes en omfattande medborgerlig insyn
och kontroU redan i ett tidigt skede av handläggningen. En sådan handläggning
har påtagliga likheter med förfarandet i personalkontrollärenden. I
sammanhanget kan också erinras om att 1974 års underrättelseutredning
rekommenderat ett Uknande arrangemang genom att föreslå en vidgad
parlamentarisk insyn i den militära underrättelsetjänsten genom en försvarets imderrättelsenämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I brådskande fall då
styrelsen inte hinner sammanträda bör ärendet avgöras genom meddelanden mellan rikspoUschefen
och minst fyra ledamöter eller av rikspoUschefen ensam. Sådant ärende skall
anmälas vid nästa plenum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖB:
Utredningens förslag om god man tillvaratar den enskildes intresse av
integritetsskydd. Förslaget om god man kan emellertid samtidigt få negativa
konsekvenser från handläggnings- och sekretessynpunkt, vilka synpunkter
Överbefälhavaren ej har underlag att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt: Den viktigaste nyhet som utredningen förordar är att i
telefonavlyssningsärendena en god man skall som motpart tiU åklagaren ta
tillvara den enskildes intresse av integritetsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som framgår av betänkandet
föreslogs en sådan ordning redan är 1958 när det i en riksdagsmotion förordades
att "offentiig försvarare" skulle förordnas för misstänkt i ärenden
rörande telefonavlyssning. I yttrande till riksdagens första lagutskott
uttalade dåvarande Stockholms rådhusrätt bl. a. att, om tvångsmedlet skulle
kunna få den verkan som åsyftades, det var av största vikt att den misstänktes
namn och de omständigheter på vilka misstanken grundas i möjUgaste mån
hemlighölls. Med hänsyn härtiU borde upplysningar i aktueUt hänseende inte
lämnas till större personkrets än som är oundgängligen nödvändigt. Varje
utökning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>218</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
kretsen kunde enligt domstolen medföra fara för att effektiviteten av
polismyndighetens verksamhet skulle förringas eller rent av göras om intet. Med
hänsyn till ärendenas brådskande natur mäste försvarare finnas att tiUgå utan
nämnvärd tidsutdräkt. Eftersom försvararen av sekretesshänsyn inte kunde
inhämta upplysningar från den misstänkte eller annars skaffa in utredning utöver
den som åklagaren förebringar ansåg rådhusrätten att försvararen inte heller
kunde mer ingående motivera ett eventuellt överklagande. Domstolen fann sig
inte kunna tillstyrka förslagen om offentiig försvarare i de aktuella
ärendena. I yttrandet framhölls avslutningsvis att om ökad kontroll ansågs
önskvärd föreskrift kimde meddelas om att domstol skulle vara skyldig att lämna
underrättelse till justitiekanslern eller riksdagens justitieombudsman rörande
beslut om telefonavlyssning. Vederbörande skulle därigenom bli i tillfälle att
mer fortlöpande följa tillämpningen av institutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som rådhusrätten framförde har enligt tingsrättens mening
fortfarande bärkraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
mäste understrykas att ju större personkrets som medverkar vid handläggningen
av ärendena dess större är risken för att den misstänkte får kännedom eller
åtminstone misstanke om beslut rörande telefonavlyssning. När sådan misstanke
redan föreUgger kan den ytterligare befästas och följden bli att
telefonavlyssningen blir helt ineffektiv. Det behöver visserligen knappast
befaras att den gode mannen själv skulle innebära någon egentUg riskökning,
eftersom det kan fömtsättas att han väljs ut med all tillbörlig omsorg. Risken
ligger i stäUet i den hantering som blir nödvändig för att gode mannen skall
kunna ta del i ärendena. Han måste sålunda kallas och inställa sig till
sammanträde. Han måste vidare ha material för att kunna företa ett eventuellt
överklagande. Hur än handläggningsmtinema ordnas torde det bli svårt att
undvika att personer i gode mannens omgivning får kännedom om att avlyssningsärende
är aktueUt. Detta medför risker särskilt på mindre orter. Om ett ärende förs
vidare tiU högre instans blir den personkrets som inblandas avsevärt ökad. Ett
nytt kallelseförfarande etc. sätter in. Riskema för läckor i sekretessen bUr
därmed ännu större. I sammanhanget måste beaktas att ett ärende kan
aktualiseras med korta intervaller med hänsyn till den begränsade varaktigheten
av beslut om avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har ställts inför särskilda svårigheter när det gällt att anvisa en tillräckUg
krets av gode män, om ärende rörande telefonavlyssning skall prövas enligt RBs
aUmänna bestämmelser om forum i brottmål. I betänkandet har därför bl.a.
förordats att ärendena skall specialiseras till tingsrätten i vederbörande
hovrättsort. En sådan ordning kan naturligtvis medföra att arbetsbelastningen
för de aktueUa tingsrättemas del ökar. Detta är inte i och för sig ägnat att
inge betänkligheter. Mer-arbetet för dessa domstolar torde vara marginellt.
Tingsrätten befarar dock att en sådan ordning kan komina att belasta
åklagarsidan avsevärt, särskilt när det gäller narkotikabrottsligheten som
erfarenhetsmässigt kan dyka upp pä vitt skilda ställen i landet. Om en utredning
aktuaUseras på annan plats än hovrättsorten är två altemativ tänkbara. Antingen
får åklagaren på utredningsplatsen inställa sig inför tingsrätten i
hovrättsorten med den omgång och den risk för publicitet som detta innebär. I
annat fall måste åklagaren på hovrättsorten ta över ärendet med det tyngande
dubbelarbete och andra uppenbara nackdelar som detta kan medföra i ett mer
omfattande ärende.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som rådhusrätten påvisade i sitt yttrande är 1958 blir den
gode mannens möjligheter att agera effektivt starkt begränsade även om han naturligtvis
måste ha rätt att påkalla att utredningen kompletteras om den inte är tiUfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den nuvarande ordningen har anmärkts att
framställningar om telefonavlyssning endast i ringa utsträckning skulle ha avslagits.
I detta hänseende måste emellertid beaktas att det i mer tveksamma fall ter sig
naturUgt att åklagaren i första hand informellt samräder med vederbörande
domare. Detta gäller särskilt när fräga om förlängning av pågående avlyssning
blir aktuell. Detta samråd kan leda till att nägon formell framställning om
telefonavlyssning eller förlängning av beslut om sådan avlyssning inte görs.
Mot den bakgrunden mäste de uttryckliga avslagsbesluten bli fätaliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgått av det föregående hyser tingsrätten avsevärda
betänkligheter — främst med hänsyn till sekretesskraven — mot utredningens
förslag i fråga om god man. Det bör å andra sidan framhållas att förslaget
också har klara förtjänster. Godmansinstitutet är således redan i sig ägnat att
undanröja misstankar från aUmänhetens sida om bristande rättssäkerhet pä det aktueUa
området. Otvivelaktigt kommer gode mannens deltagande i handläggningen av
frågor om telefonavlyssning också att innebära en vinst från rättssäkerhetssynpunkt.
Tingsrätten tänker därvid i första hand på att den kontradiktoriska principen
skulle bli till-lämplig. Detta mäste bidra till att ärendena får en så allsidig
belysning som är möjlig under de speciella omständighetema. Gode männen kan förväntas
anlägga en delvis annan infallsvinkel än åklagaren på ärendena vilket i sig
måste berika handläggningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid en samlad bedömning av förslagets för- och nackdelar
finner tingsrätten att de praktiska skäl överväger som talar mot att god man
förekommer i ärenden om telefonavlyssning även om tingsrätten från principiell
synpunkt hyser sympati för förslaget. Vid sin bedömning har tingsrätten utgått
från att den garanti för rättssäkerheten kommer att finnas som ligger i den
dubbla parlamentariska insynen enligt utredningens förslag (bet. s. 103 f och
104 O- Tingsrätten beaktar också att fömtsättningarna för avlyssning skärps
enligt 27 kap. 16 § tredje stycket i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om emellertid ytterligare kontroU anses erforderUg, anser
tingsrätten att det altemativet bör övervägas att rikspoUsstyrelsen åläggs en
fortlöpande rapporteringsskyldighet i förhåUande till justitiekanslem sä att
denne kan direkt följa tillämpningen i fråga om telefonavlyssning och liknande
åtgärder. Justitiekanslern bör i så fall ha rätt att fullfölja talan mot beslut
om sådan åtgärd. Med hänsyn till de korta tillständstiderna torde i praktiken
en sådan talan endast få aktualitet när förlängning av tiUståndet beslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om utredningens förslag rörande god man skulle genomföras
måste stor omsorg läggas ned på att finna personer lämpUga för uppdraget. Gode
mannen måste vara helt pålitlig från säkerhetssynpunkt. Tingsrätten anser att
det är en fördel om till gode män utses kvalificerade personer med erfarenhet
som försvarare i brottmål. Häri kan dock ligga en svårighet. Vederbörande måste
nämligen ha möjlighet att med kort varsel frigöra sig för att delta i
behandlingen av ärende om telefonavlyssning. Eftersom dessa ärenden ofta är utomordentiigt
brådskande måste tiUräckliga möjligheter finnas för både åklagaren, när rättens
be-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>220</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>slut
ej kan avvaktas, och rätten, när god man ej kan inställa sig nog snabbt, att
meddela interimistiskt beslut. Detta får sedan prövas så snart som möjligt vid
förhandling med åklagaren och gode mannen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
finner säkerhetshänsyn starkt tala för att i hovrätt de aktuella ärendena
specialiseras till viss avdelning. Av skäl som sagts nu bör också övervägas om
inte ärendena kan prövas av endast en domare, i så fall lämpligen ordföranden
på vederbörande avdelning. Om flera ledamöter anses skola delta i prövningen,
bör i hovrättsinstruktionen föreskrivas att föredragningen av ärendet alltid
skall ankomma på ledamot.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
tingsrättens mening bör det uppdras åt rikspolisstyrelsen att i samråd med
företrädare för domstolar och åklagarmyndigheter göra en samlad bedömning och
lägga fram förslag till justitieministern om hur rutinema kring de aktuella
ärendena skall utformas sä att minsta möjliga risk från sekretess- och övriga
säkerhetssynpunkter föreligger. Tingsrätten åsyftar i första hand förvaring
och expediering av handlingar — både inom och mellan myndighetema — samt
kallelse av åklagare och god man till förhandling. Jfr bet. s. 124.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang vill tingsrätten framhålla att det f. n. råder stor osäkerhet
och säkerligen också skilda bedömningar av frågan om ärenden av aktuellt slag
över huvud taget skall förekomma i offentligt register vid vederbörande dornstol
och i sä fall i vilken omfattning. Det är angeläget att denna fråga utreds i
detta sammanhang och att entydiga föreskrifter utfärdas. Härvid bör
eftersträvas att i all den utsträckning som är möjlig lika regler kommer att
gälla för domstol samt åklagar- och polismyndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga främst om telefonavlyssning vid misstanke om narkotikabrott har samråd
skett med chefsrådmannen Harald Nordin, som med utgångspunkt från sina
erfarenheter av den sortens avlyssningsärenden inte haft något att erinra mot
förslaget om god man, därest en reform i den riktningen frän allmänna
synpunkter anses påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt: På de skäl utredningen anfört tillstyrker tingsrätten i och för sig
förslaget om god man. Införandet av ett system med god man medför emellertid,
att den personkrets, som deltar i handläggningen av telefonavlyssningsärenden,
kommer att vidgas. För att systemet med god man skall kunna fungera
friktionsfritt måste sålunda — med hänsyn till den gode mannens övriga
arbetsuppgifter, semestrar och eventueU sjukledighet — vid varje ifrägakommande
domstol minst två gode män förordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
vid utredning angående brott mot rikets säkerhet är det givetvis av största
vikt, att den misstänktes namn och de omständigheter, på vilka misstanke gmndas,
hemlighålles. Upplysningar i angivna avseenden bör fördenskull icke lämnas
till större personkrets än vad som är oundgängUgen nödvändigt. Det är också av
största vikt, att den personkrets, som får tillgång till ifrågavarande
uppgifter, rekryteras bland personer, som äger erfarenhet av bl.a. tillvägagångssättet
vid handläggning av brottmål.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>221</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU nu angivna omständigheter anser tingsrätten erforderligt, att det —
i överensstämmelse med bestämmelserna i 21 kap. 5 § rättegångsbalken — föreskrives
att till god man i telefonavlyssningsärende skaU förordnas advokat, som finnes
lämplig därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
tingsrätt: Telefonavlyssning är, såsom vissa andra tvångsmedel, till sin natur
sådan att den misstänkte eller annan, som drabbas därav, icke kan få tillfälle
att yttra sig om åtgärden, innan denna verkställes. Om man skall kontrollera
att domstolama i sin tillståndsgivning inte är Uberalare än vad lagstiftaren
avsett, måste man därför välja andra vägar än att den mot vilken åtgärden skall
riktas, får yttra sig däröver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att införa ett kontradiktoriskt förfarande i telefonavlyssningsärenden
kan te sig tilltalande ur rättssäkerhetssynpunkt, men tingsrätten betvivlar att
ett sådant förfarande i praktiken är genomförbart utan att man äventyrar vad
man vill vinna genom telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
framhåller att den föreslagne gode mannen skaU företräda de integritetsskyddsintressen
som berörs men att det ligger i sakens natur att han skall beakta den
misstänktes situation och framhålla svagheten i misstankama mot denne.
Tingsrätten anser att den kritik som riktades mot 1958 års motion i allt
väsentligt äger giltighet även vad avser utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen har icke
närmare angett hur den tänkt sig förfarandet inför domstol utan endast uttalat
att förhandling som regel bör håUas i tingsrätt och i hovrätt och — i
specialmotiveringen till den föreslagna lagen om god man — diskuterat vissa
handläggningsrutiner. Utredningens förslag är icke tiUfredsställande. Ärenden
rörande telefonavlyssning måste omgärdas med största sekretess. En förhandling
innebär att stora risker föreligger för att denna brytes. Redan mot bakgrund
härav motsätter sig tingsrätten bestämt att förhandling hålles.
Telefonavlyssnings-ärendena är undantagslöst av brådskande natur och kräver
omedelbara beslut. Svårigheten att med den föreslagna ordningen på ett tiUfredsställande
sätt handlägga brådskande ärenden Ugger i öppen dag, även om det icke skulle
krävas att förhandUng hålles. Tingsrätten viU här endast påpeka att det kommer
att bli svårt att snabbt inhämta den gode mannens yttrande. För den händelse
den föreslagna ordningen blir genomförd, måste därför domstolarna ges
möjlighet att meddela interimistiska beslut. En sådan lösning innebär å andra
sidan att motiven för införande av ett godemansinstitut försvagas, eftersom de
intressen denne skall tillvarataga kan bliva åsidosatta redan genom det
interimistiska beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ytterligare ett skäl mot godmansinstitutet vill tingsrätten peka på de faror ur
sekretessynpunkt som en fullföljd till hovrätt med förhand-Ung inför fullsutten
rätt skulle innebära.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den gode mannens kvalifikationer viU tingsrätten med styrka understryka att det
är ytterst angeläget att denne är en högt kvalificerad jurist. Utredningen har
icke närmare uttalat sig om efter vilka grunder den gode mannen skaU utses. EnUgt
tingsrättens mening bör uppdraget anförtros åt en erfaren advokat, verksam i
domstolsorten. Tingsrätten föreslår därför att den gode mannen utses av regeringen
efter förslag av advokatsamfundet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ovan anförts är det ofta ytterst angeläget att snabbt kunna erhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>222</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>la
ett beslut om telefonavlyssning. Det framstår ur denna synpunkt som mindre
välbetänkt att endast tingsrätterna i hovrättsortema skall vara behöriga i
sådana ärenden. För den händelse förslaget om god man blir genomfört är det emeUertid
nödvändigt att antalet behöriga domstolar begränsas. Det bör emellertid
framhållas, att den nuvarande ordningen har sina brister. I ärenden av
förevarande art framstår det som särskilt angeläget att bedömningen sker efter
samma grunder och att ärendena, jämväl vid förfall för ordinarie handläggare, avgöres
av andra ordinarie domare. Sådana finns inte aUtid att utan tidsutdräkt tillgå
i de mindre domsagorna. Tingsrätten tillstyrker därför utredningens förslag i
denna dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
— trots de vägande skäl som kan anföras däremot — förslaget om god man
genomföres, synes det finnas anledning att undersöka om icke den gode mannens
behörighet bör vidgas till att även omfatta kontroll av ingrepp i
brevhemligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
viU tingsrätten uttala, att om en kontroU av domstolarnas handläggning av
telefonavlyssningsärenden anses erforderUg, bör andra vägar väljas an den av
utredningen föreslagna. Det synes i så fall ligga närmast till hands att
överväga en kontroll genom justitiekanslersämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockholms län: Utredningen föreslår att regeringen skall utse gode män för
att tillvarata intresset av integritetsskydd för den enskilde i ärenden
angående telefonkontroll. Dessa skall yttra sig vid domstolsbehandlingen av
frågor om tillstånd till avlyssning och även kimna anföra besvär över beslut.
Bland annat i syfte att nedbringa behovet av gode män föreslås att domstolsbehandlingen
koncentreras till tingsrättema i hovrättsstädema. Länsstyrelsen tillstyrker
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Stockholms polisdistrikt: Utredningens förslag om särskild lagstiftning om
god man samt om laga domstol i telefonavlyssningsmål kommer uppenbarUgen att
stärka integritetsskyddet och tillstyrkes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
har i det praktiska polisarbetet vid synnerlig allvarUg brottslighet — såsom
ockupationen av västtyska ambassaden — visat sig föreligga ett starkt behov av
att utan dröjsmål kunna få telefonavlyssning till stånd. UtveckUngen av den intemationella
terrorbrottsligheten understryker ytterligare detta behov. PoUsstyrelsen
finner det därför synnerligen angeläget, att undersökningsledare/åklagare vid
vissa farosituationer i särskilt kritiska lägen som utredningen föreslagit
medges rätt att meddela interimistiska beslut om telefonavlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dessa särskilt kritiska fall, som vid ockupationen av västtyska ambassaden,
leddes verksamheten i flesta fall av representant för lokal eller regional
polismyndighet utan att åklagare ännu inträtt som undersökningsledare, vilket
är naturligt, då insatsema i initialskedet helt och hållet är av poUstaktisk
natur, inom vilket område åklagaren av naturUga skäl i avsaknad av adekvat
utbildning och erfarenhet är föga lämpad överta ledningen av förundersökningen.
PoUsstyrelsen vill därför starkt hävda att om föreslagna föreskrifter skall få
avsedd betydelse kan inte begreppen undersökningsledare/åklagare sammanfalla
som utredningen anser utan begreppet undersökningsledare måste även omfatta
polischef-länspolischef.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>223</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang kan polisstyrelsen inte underlåta
påpeka, att viss uppmärksamhet riktats mot det förhällandet att beslutet om
telefonavlyssning vid insatsen på västtyska ambassaden fördröjdes beroende på
att polischefen då icke ägde behörighet att själv besluta därom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sludigen vill polisstyrelsen framhålla att det kan
uppkomma situationer då avlyssning med integritetsfarlig apparatur måste
bedömas som nödvändig för att rädda liv. Under det s. k. Norrmalmstorgsdramat
farm sig sålunda polisledningen föranlåten använda sig av avlyssningsapparatur
för att rätt kunna bilda sig en uppfattnuig om gärningsmannens och gisslans
situation. Tillfällena måste dock bedömas som så få att behov av lagstiftning
ej är nödvändig, utan kan frågan lösas inom ramen för nödrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Forumreglema i
den föreslagna lydelsen av RB 19 kap. 12 § samt förslaget tiU lag om god man i
ärenden om telefonavlyssning finner länsstyrelsen väl motiverade. Reglerna om
forum bör skapa större rättssäkerhet genom en enhetUg bedömning från
domstolamas sida, när det gäller avgöranden av så grannlaga natur, som här är
fråga om. Kraven på god man och dennes ersättare (helst två) bör ställas högt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Göteborgs polisdistrikt: För att
åstadkomma ett tvåpartsförhåUande och därigenom ett starkare rättsskydd för
den misstänkte har utredningen föreslagit införandet av ett system med gode män.
Mot detta finns i och för sig intet att erinra. Det måste dock skapas garantier
för att systemet inte kommer att missbmkas på sädant sätt att telefonavlyssningsärendena
oavsiktligt eller avsiktligt fördröjes. Således måste i anslutning till varje
tingsrätt som är behörig att handlägga telefonavlyssningsärenden förordnas
minst två gode män för att systemet med hänsyn till semestrar, sjukledighet m. m.
skall fungera. För att förhindra att god man enbart i avsikt att fördröja
verkställigheten av ett tingsrättsbeslut om telefonavlyssning begär
överprövning av beslutet hos hovrätt föreslås att en bestämmelse införes i
lagförslaget om god man innebärande att tingsrättens beslut om
telefonavlyssning skall gå i verkställighet oberoende av framställning om
överprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Mölndals polisdistrikt: Utredningen har
förtjänstfullt påpekat bristema i nuvarande domstolsförfarande, som innebär
att en misstänkt inte har någon möjlighet att bemöta åklagarens påstående om
behovet av telefonavlyssning. Anledningen härtill är givetvis att sekretessbehovet
ansetts taga över kravet att ge en misstänkt möjUghet att såsom i andra
brottmål anlita försvarare. Av naturliga skäl skulle ett fullt kontradiktoriskt
domstolsförfarande betaga myndighetema möjUgheten att i någon större
utsträckning vinna framgång i spaningsarbetet. — Det får därför hälsas med tiUfredsställelse
att utredningen föreslagit införandet av en särskild lagstiftning om god man i
ärenden om telefonavlyssning för att därmed tillvarataga det berättigade
intresset av integritet för den misstänkte. Möjligheter att genom en god man
bringa ett bifallsbeslut om telefonavlyssning till överprövning i högre
instans öppnas därmed för den enskilde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen tillstyrker
förslaget till lag om god man i ärenden om telefonavlyssning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>224</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
i Helsingborgs polisdistrikt: Den kontradiktoriska principen talar givetvis
för att domstolsprövning av telefonkontroH ej sker utan att ena partens
redogörelse för omständighetema blir belysta även frän motsidan, även om
åklagarens plikt att vara objektiv vid förundersökning fastslagits i RB 23:4.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Då frågan om tvåpartsförhåUande
vid tidigare tillfällen tagits upp har den emellertid avvisats, främst av två
skäl: dels önskvärdheten av att icke sprida upplysningar i här aktueUa ärenden
inom en större personkrets än som är oundgängUgen nödvändigt, dels svårigheten
för en partsföreträdare att på ett mera effektivt sätt tillvarata den misstänktes
intressen. Polisstyrelsen ifrågasätter om icke dessa skäl fortfarande gör sig
gällande. Önskas ökad garanti för att domstolsprövningen föregås av allsidiga
överväganden synes detta syfte i första hand böra tUlgodoses genom ökad kontroU
från JK:s och JO:s sida. En utvidgad, fortlöpande information tiU de
parlamentariska ledamötema i RPS:s styrelse med ingående redovisning för
brottsutvecklingen och tillämpningen av de lag-stadganden som berör
telefonavlyssning torde, såsom utredningen (s. 105) framhåller, även vara av
värde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Införes dock bestämmelser
om god man med rätt att överklaga beslut om telefonavlyssning, torde även fä
regleras humvida verkställighet av domstols beslut skall fä ske utan hinder av
att det icke vunnit laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därest utredningens
förslag om god man blir en realitet kan det, såsom utredningen framhåller,
förväntas att domstolshandläggningen bUr mera tidskrävande. Skäl talar därför
att, då fara är i dröjsmål, bibehålla den interimistiska beslutanderätten, även
om denna mera sällan kommit till användning. Det kan emellertid ifrågasättas humvida
icke denna beslutanderätt i StäUet för att begränsas till vissa uppräknade
brott, borde utsträckas till samtliga de brott som omfattas av reglema om
telefonavlyssning. (Jfr bestäinmelserna vid beslag och husrannsakan, där
åtgärd i brådskande fall får vidtas av enskild polisman utan att någon begränsning
härvid göres till brottets svårhetsgrad).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Integritetsskyddskommittén:
Det Ugger i sakens natur att den misstänkte själv inte kan ges tillfälle att
yttra sig över åklagarens framställning om telefonavlyssning och inte heller
kan få möjlighet att besvära sig över rättens beslut i ärendet. I direktiven
har uppdragits åt utredningen att särskilt beakta rättssäkerhetsgarantierna vid
tillståndsprövningen. Utredningen har i sådant syfte föreslagit att som
motpart till åklagaren införes en god man med uppgift att ta till vara den
misstänktes integritetsskydd. Kommittén finner det lovvärt att utredningen
eftersträvat en motvikt till åklagarens inflytande på tiUståndsprövningen. För
sin del har kommittén inte nägon annan mening än utredningen, nämligen att ett
partsförhållande kunde tillskapas. Kommittén kan emellertid inte finna att utredningens
förslag i den delen kan leda till någon egentUg nytta. Förslaget är snarare
förenat med betydande ölägenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen med en god
man för att tillvarataga "bortovarandes" rätt används i flera
civilrättsliga sainmanhang men har hittills varit främmande för brottmålsprocessen.
Den gode mannen kan inte antas ha möjUghet att tillföra processen något
material utöver vad åklagaren redan infört. Därför ligger värdet med en god
man, enligt kommitténs mening, väsentligen endast däri att denne kan anföra
besvär över rättens</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>225</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
om telefonavlyssning. Med hänsyn till den omsorgsfulla prövning som föregår
framställning om telefonavlyssning och den rättsUga bedömning som därefter
sker genom juristdomare synes behovet av en överprövning frän rättssäkerhetssynpunkt
vara tämligen ringa. Införandet av ett godmansinstitut skulle medföra
betydande ölägenheter. En sådan är att, som utredningen framhåller, en
förhandling som regel kommer att hållas. Härigenom äventyras sekretessen och
uppkommer fara för dröjsmål. Kommittén viU därför avstyrka utredningens förslag
om införande av god man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enUghet med vad här anförts anser även kommittén att det vore önskvärt att
finna någon utväg till ökat rättsskydd vid tiUståndsprövningen. En möjlighet härtiU
kunde måhända vara att underställa till-ståndsärendena JK:s eller JO:s
prövning. Det må erinras om att 1939 års lag om särskilda tvångsmedel innehöll
föreskrift om att anmälan skulle göras hos JK om meddelat förordnande enligt
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har föreslagit att prövning av telefonavlyssningsärenden skall förläggas tiU de
sex hovrättsstädema. Kominittén stäUer sig tveksam till detta förslag och vill
rikta uppmärksamheten på att systemet medför att det kan behövas mer än en
åklagare för att handlägga ett telefonavlyssningsärende. Detta är enUgt
kommitténs mening inte önskvärt ur bl. a. utrednings- och sekretessynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ledamot av utredningen, riksdagsmannen Ture Dahlberg, har beträffande
förslaget om god man förklarat sig dela utredningens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO:
Utredningens förslag att en god man skall bevaka den misstänktes integritetsskyddsintressen
är i och för sig tiUtalande. Man kan givetvis StäUa sig frågan vilken effekt en
sådan anordning kan få vad gäller möjUgheterna att utnyttja telefonavlyssningen
som ett verksamt spaningsmedel. Ur rättssäkerhetssynpunkt har einellertid
förslaget fördelar och jag har därför ej någon erinran mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund: Gode mannen skall — enligt förslaget — inta ställning som part
i ett kontradiktoriskt förfarande. I motsats tUl den offentiige försvararen skaU
han alltså ha en gentemot den misstänkte helt fristående ställning. Samfundet
anser emellertid att gode mannen även gentemot myndighetema skaU framstå som
helt självständig och således exempelvis inte vara knuten tiU myndighet eller offentUg
institution. En sådan förutsättning synes vara ägnad att stärka allmänhetens
förtroende för förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredmngen framhåller (sid. 123) är det uppenbarligen av värde om den gode
mannen har erfarenhet av advokatverksamhet. Samfundet anser att advokat med
stor erfarenhet av brottmål principieUt skuUe vara särskilt skickad att utföra
den kritiska granskning av åklagarfram-stäUningen som skall ske med
utgångspunkt från den enskildes tiUbörliga integritetsskydd samt även i övrigt
att bevaka det allmänna rättssäkerhetsintresset, bl. a. genom rätten att
överklaga ett tillståndsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gode
mannens stäUning, hans skyldigheter och befogenheter bör enligt samfundets
mening bli föremål för en fullständigare författningsmässig reglering än den utredmngen
föreslagit. I detta sainmanhang vill samfundet framhålla att den gode mannen
bör tillerkännas rätt att taga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>15
Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>226</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>del
av allt i förundersökningen tUlgängUgt material. Detta bör gälla oavsett om
åklagaren redovisar materialet inför domstol eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR:
SACO/SR ansluter sig till den principieUa lösning utredningen valt. Vad gäller
domförhetsreglema, tvåpartsförhållandet och forumregeln finns inget att
invända. Det torde ligga också i domstolens intresse att den misstänkte på
något sätt är företrädd vid handläggningen. Man kan möjligen hysa tveksamhet om
gode mannens möjligheter att effektivt bevaka den misstänktes intressen,
eftersom gode mannen inte kommer att kunna införskaffa någon utredning utan
kommer att vara helt beroende av åklagarens material. Förslaget tillgodoser
dock rättssäkerhetsanspråk bättre än det system som tillämpas nu. Det är
viktigt att tUl gode män utse personer som inte bara är godtagbara ur
säkerhetssynpunkt utan som också har förmåga och fallenhet att stå obundna och
självständiga mot polis, åklagare och domstol. Man bör också sträva efter att
skapa bästa möjUga fömtsättningar för gode männens arbete t.ex. genom att tUlförsäkra
dem en långt gående insyn i ärendena. Gode männen bör därför tillhöra den krets
som tiUåts granska gjorda uppteckningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
vUl fästa uppmärksamhet på att sekretessfrågoma vid besvär tUl hovrätt kräver
noggrant övervägande. Medan mtinema vid tingsrätt i ärenden av detta slag redan
nu endast berör en eller två personer är detaljerade planer för handläggningen
i hovrätt erforderUga, eftersom dels mtiner inte finns, dels flera personer
måste bli inblandade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att undersökningsledaren eller åklagaren även i framtiden skaU ha
möjlighet att interimistiskt förordna om telefonavlyssning men att denna
möjlighet skall vara begränsad tUl vissa brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SACO/SR
kan om än med viss tvekan acceptera att telefonavlyssning skaU få äga rum utan
domstols beslut. Domstolshandläggningen behöver dock inte bli så tidskrävande
att interimistiska beslut skall behövas aii-nat än i undantagsfall.
Framställning om avlyssning torde nämUgen i regel bygga på tämUgen långvarigt
spaningsarbete. Utredningen har inte närmare motiverat varför möjUgheten till
interimistiska beslut skaU vara begränsad tiU vissa brott. SACO/SR vill
ifrågasätta om inte sådan möjlighet borde finnas genereUt. Inte minst vid misstanke
om grovt narkotikabrott kan lägen som kräver omedelbara åtgärder uppstå t.ex.
under veckoslut, då framstäUning till domstol inte kan behandlas. Om man över
huvud taget skaU tiUåta interimistiska beslut bör sådana kunna godtas vid aUa
de brott som kan leda till avlyssning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Tillståndstiden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
utredningen har anfört i denna del har kommenterats vara av ett mindre antal
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Chefsåklagaren
Axel Morath: Jag har inte något att erinra mot att tiUståndstiden vid beslut
om telefonavlyssning bestäms på det sätt utredningen föreslår. Reglerna för
telefonavlyssning kommer härigenom att överensstämma med de regler som finns
för motsvarande andra tvångsmedel, vilket är en fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Överåklagaren
i Göteborgs åklagardistrikt: Utredningen har inte givit något bärande skäl för
den föreslagna ändringen att tUlståndstiden skall räknas</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>227</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
dagen för beslutet i stället för från ddgivningsdagen. Säkerhets-sektionen i
Göteborg brakar koncentrera delgivning av tingsrättens olika beslut i
telefonavlyssningsärenden tiU en enda dag i månaden; detta för att inte väcka
onödig uppmärksamhet inom televerket. Ddgivningsdagen kan i förväg bestämmas i
samråd med televerket. SkuUe tillståndstiden börja löpa frän dagen för beslutet
kan tidsförluster komma att befaras. Dag för förhandUng inför tingsrätt brakar
bestämmas med beaktande av ledigheter av skUda slag för säväl domare som
åklagare. En strävan har alltid varit att ej onödigtvis inblanda vikarier i
dessa ärendens handläggning. Dag för förhandling kan därför mången gång komma
att förläggas på sådan tid att meUankommande helger förhindrar snabb
delgivning. Delgivningsbevis, som inges tUI domstolen, ger klart besked om hur
snart efter beslutet detta delgivits och tiden för beslutets giltighet. Det
ligger även i sakens natur att säkerhetssektionen inger till åklagaren ny
promemoria med eventuell begäran om förlängning av tillstånd så sent som
möjligt i pågående avlyssnings-period för att kunna redovisa ett material som
kan motivera en förlängning. Därigenom sammanfaller även nägoriunda åklagarens
framställning och domstols prövning och beslut i tiden med dagen för utgången
av tillståndstiden för föregående beslut. Jag kan inte se något bärande skäl
för utredningens förslag att tiUståndstiden skall räknas frän dagen för
beslutet. Jag får därför avstyrka utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten
i Älvsborgs län: Utredningens förslag att räkna tiden för tiUståndets giltighet
från beslutet och icke som nu från delgivningen med telefonanstaltens
föreståndare är icke praktiskt. Det medför tiUämpningssvårigheter utan att
något av rättssäkerhet egentiigen vinnes. ViU man ha en garanti för att ett
meddelat tiUstånd till telefonavlyssning icke hålles "vilande" kan
föreskrivas att delgivning med föreståndaren skall ske senast inom förslagsvis
två veckor från beslutet, med äventyr att tillståndet eljest förfaUer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS:
Utredningens förslag angående tiUståndstidens längd ger inte anledning till
erinringar. Inte heller har RPS något att invända mot att tiden föreslås gälla
från dagen för beslutet och inte som nu från den dag tUlståndet delges
föreståndaren för telefonstationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborgs
tingsrätt: Utredningens förslag att tiUståndstiden skall räknas från dagen för
beslutet i stäUet för från ddgivningsdagen kan ifrågasättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
begäran om förlängning av telefonavlyssning inger säkerhetssektionen i
Göteborg vanligen utredningspromemorian tUI åklagarmyndigheten så sent som
möjligt i en pågående avly ssningsperiod för att kunna redovisa f yUigt
utredningsmaterial. På grund härav kommer åklagarens framställning till
tingsrätten att göras först kort tid före utgången av tillståndstiden för
föregående beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ej onödigtvis använda vikarier vid handläggning av avlyssningsärenden
brukar i Göteborg tid för förhandUng inför tingsrätten bestämmas med beaktande
av ledigheter och tjänstgöringsförhållanden för den domare och den åklagare,
som vanligen handlägger ärendena. Förhandlingen kan därför mången gång komma
att äga rum å sådan dag, att meUankommande helger förhindrar omedelbar
delgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Delgivning
av tingsrättens beslut i telefonavlyssningsärenden brukar i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>228</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Göteborg
vanUgen koncentreras till en dag i månaden, bland annat för att ifrågavarande
ärenden icke skall uppmärksammas bland televerkets personal i större
utsträckning än vad som är ofrånkomligt. Dag för delgivning bestämmes därvid i
samråd med chefstjänsteman hos televerket. Om delgjvningstiden skall räknas
från dag för beslutet kan nuvarande säkerhetsfrämjande tillvägagångssätt vid
delgivning omöjliggöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till nu angivna omständigheter finner tingsrätten önskvärt, att tiUståndstiden
— liksom hittiUs — räknas från ddgivningsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
Användningen av uppsamlat material</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RÅ:
Jag ansluter mig till vad utredningen anfört beträffande användningen av
uppsamlat material, ingen erinran från min sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt: När det gäller användning av material som insamlats genom
telefonavlyssning kan som utredningen påpekat frågor uppkomma dels om
materialet får användas för utredning av annan brottsUghet än den som legat tiU
grand för ansökningen om telefonavlyssning dels ock om materialet får användas
till avvärjande av brott. Frågoma har i förslaget lämnats i princip oreglerade.
Den avgränsning beträffande användningen av avlyssnat material som kan anses
ligga i 27 kap. 16 § rättegångsbalken innebär såsom utredningen konstaterat (s.
105) en mycket lösUg ram. Hovrätten ställer sig tveksam tUl vad utredningen anfört
om användande av materialet i vad avser annat brott än det som legat till grund
för ansökningen om telefonavlyssning. Det synes exempelvis mycket
anmärkningsvärt om ingen som helst åtgärd skulle få vidtagas om ett annat
synnerligen grovt brott skulle uppdagas vid ett avlyssnat samtal. AUnmnt kan
sägas att det, inte minst för den undersökningsledare som skall taga ställning
i dessa frägor, skulle vara värdefullt om närmare riktlinjer kunde givas. — När
det gäller avvärjande av brott har hovrätten inte nägot att erinra mot
utredningens synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige: Vad som framkommer vid telefonavlyssning skall enligt
utredningen inte få användas för utredning om annan brottsUghet än den som
legat till grand för ansökningen om avlyssning (s. 106). Detta innebär
exempelvis att — om det under avlyssning framkommer upplysningar om ett annat
begånget mord än det som är föremål för utredning och avlyssning — dessa
upplysningar inte skall fä utnyttjas. Ett sådant synsätt är enligt hovrättens
mening aUtför formeUt och föga reaUstiskt. Motsvarande torde gälla beträffande
uttalandet s. 102 (jfr s. 67) att bandupptagningar och uppteckningar från redan
utförda avlyssningar bör förstöras då beslut om avlyssning upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RPS:
Intet finns att invända mot utredningens resonemang i denna del. Då det gäller
material som rör helt annan brottslighet än den som föranlett avlyssningen,
bör framhållas att sådana upplysningar sällan framkommer. I de enstaka fall då
så skett har en praxis tillämpats som överensstämmer med den mening
utredningen uttalat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>229</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt: Tingsrätten förordar att, i den mån
material som uppsamlas vid telefonavlyssning verkligen skall fä användas för
annat ändamål än det primära, uttryckliga bestämmelser om saken ges (jfr bet. s
105-108). I sak synes betydande restriktivitet motiverad i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Göteborgs tingsrätt: I anslutning till 23 § första stycket
har utredningen anfört (sid. 107), att avlyssnat material bör få utnyttjas för
att förebygga planerat grovt brott även när detta brott inte omfattas av något
aktuellt avlyssningstillstånd. Tingsrätten delar denna uppfattning men anser
att detta bör komma till uttryck i lagbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Mölndals polisdistrikt: Vad angår
telefonavlyssningens praktiska utförande har det i utredningen bl. a. sagts,
att uppteckning av samtal liksom i nuvarande lagstiftning endast får granskas
av rätten, förundersökningsledaren, åklagaren, sakkunnig eller annan som
anlitas för utredningen eller därvid hörs. Om något vid granskningen befinnes
sakna betydelse för utredningen, skall detta material omedelbart förstöras.
För att få garantier att så verkligen sker, vill polisstyrelsen ifrågasätta om
inte detta borde ske i närvaro av den gode mannen såsom ställning av part i
målet. Stora krav måste givetvis ställas på den som skall vara god man. Att en
god man bör vara lagfaren förefaller självklart. Såsom utredningen föreslagit
bör förordnande för god man även begränsas för viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Helsingborgs polisdistrikt: Utredningen
anser att material i brottsförebyggande syfte i princip skall få utnyttjas
endast då å brottet kan följa minst två års fängelse, men är beredd göra
undantag vid "allvarUg fara för liv och lem".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Preventiv verksamhet är en av polisens huvuduppgifter. Det
brottsförebyggande arbetet ingår som det viktigaste ledet i denna
huvuduppgift. För polismannen är som bekant skyldigheten att ingripa i
förebyggande syfte en tjänsteplikt, vars åsidosättande kan medföra discipUnär
påföljd. Denna skyldighet gäller inte bara i brottsbalken upptagna brott utan
även vid straffbelagda handUngar av Undrigare art, t.ex. trafikförseelser.
Redan av dessa skäl framstår utredningens förslag i denna del som mindre tiUfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Polisstyrelsen
finner det därutöver icke sannolikt, att den enskilde medborgaren skulle
uppleva det ur rättssäkerhetssynpunkt mera betänkligt att poUsen finge
utnyttja erhållna upplysningar till för att skydda honom tUl Uv och egendom än
att den "med armarna i kors" skulle tvingas ta del av exempelvis en
legalt avlyssnad misstänkt persons preciserade uttalanden om en, i hämndsyfte
planlagd, omfattande vandalisering i en "tjallares" bostad. Rätten
att i princip utan inskränkningar få utnyttja erhållna upplysningar i
brottsförebyggande syfte bör därför fastslås i propositionen; polisens möjUgheter
att ingripa blir sedan i vanUg ordning en resurs- och prioriteringsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>PoUsstyrelsen vill beträffande användningen av uppsamlat
material i brottsförebyggande syfte hänvisa tUl bestämmelsema i polisinstruktionen,
enligt vUken poUsman som får kännedom om brott som hör under allmänt åtal,
skall avge rapport därom tUl vederbörande förman samt till bestämmelserna i RB
23:1, enligt vilken förundersökning skall</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 202</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>230</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inledas,
så snart anledning förekommer, att brott, som hör under allmänt åtal,
förövats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frägan om i vilken
omfattning vad som framkommer vid telefonavlyssning skall få användas för
utredning om annan brottslighet kan självfallet bli föremål för skilda
bedömningar allt eftersom tyngdpunkten lägges vid integritetsskyddet eller vid
det offentligrättsliga intresset av att beivra brott. Polisstyrelsen kan
emellertid icke inse hur det ur rättssäkerhetssynpunkt skulle kunna anses
stötande, att en person som i laga ordning får sin telefon avlyssnad, därför
att han misstankes för ett allvarligt brott, finge finna sig i att
rättsordningen icke blundar för ett annat grovt brott — t. ex. mord, grovt
rån, våldtäkt — som man, utan att tidigare ha intresserat sig för den
misstänkte i denna del, genom avlyssning blir uppmärksammad på, kanske genom
den misstänktes egna upplysningar. I vart fall synes därför kunna krävas att
utredning får ske, om de erhållna uppgifterna avser brottsUghet av en sådan
grovhet eller art, att den kunnat läggas till grand för en ansökan om
telefonavlyssning och den som misstankes för brottsligheten är samme person som
den, beträffande vUken beslut om telefonavlyssning redan beslutats. Det
förtjänar erinras om hur t.ex. grov narkotikabrottslighet mycket ofta är intimt
förknippad med annan grövre brottslighet. (Jfr. i övrigt husrannsakan som sker
p. g. a. skälig misstande om visst brott. Om vid denna påträffas gods av
betydande värde som uppenbarligen härrör från en helt annan brottslig
verksamhet, lärer utredning om den senare verksamheten icke underlåtas).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Integritetsskyddskommittén:
Huvudprincipen för användandet av avlyssnat tnaterial är helt naturligt att
vad som fär användas är i första hand det som framkommit om den brottslighet
som har föranlett tillståndet till avlyssning. Enligt de sakkunnigas
uppfattning bör det emellertid accepteras att man använder även avlyssnat material
rörande brottslighet som har direkt samband med den som föranlett det urspmngliga
tillståndet till avlyssning. Däremot bör, enligt de sakkunniga, vad som framkommer
vid telefonavlyssning inte få användas för utredning om annan brottslighet än
den som har legat till grund för ansökningen om avlyssning. De sakkunniga
anser emellertid att avlyssnat material bör få utnyttjas för att förebygga ett
planerat grovt brott, även om detta brott inte omfattas av
avlyssningstillstånd. Med grovt brott menas då sådant brott som kan föranleda
beslut om telefonavlyssning. Det uttalas att någon helt strikt gräns dock
knappast kan upprätthållas när det gäller avvärjande av brott som t. ex.
innebär allvarlig fara för liv och lem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén delar i huvudsak
de sakkunnigas synpunkter i dessa frågor. Med hänsyn till rättssäkerheten är
frågorna av stort intresse. Allmänt sett är det av vikt att tvångsmedel inte
användes för annat syfte än det i beslutet angivna. Särskilt viktig blir naturligen
denna princip när det gäller ett tvångsmedel som kan beröra inte bara den
misstänkte utan även personer som inte själva är föremål för utredning. Det
synes därför kommittén önskvärt att huvudprincipen för användningen av avlyssnat
material utförligare regleras i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JO:
Utredmngen har också tagit upp spörsmålet i vad mån kunskap som erhålUts genom
telefonavlyssning får användas för utredande av annan brottslighet än den som
föranlett avlyssningen. Rent principieUt kan väl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>hävdas att genom avlyssning erhållet material inte bör få
användas för utredande av andra brott och såvitt jag erfarit torde också
rikspolisstyrelsens ledning vara av samma mening. Det har dock tidigare
antagits att denna regel inte kan få gälla helt undantagslöst. Det kan ju vara
fråga om så grov brottsUghet att det skulle te sig närmast groteskt att inte
använda kunskap som erhållits på antytt sätt. Man kan ta som exempel att man
vid fömndersökning av ett spioneribrott genom telefonavlyssning får kännedom
om att en olycka i en kärnkraftsanläggning i själva verket är ett sabotage.
Utredningen har förordat undantagslöst förbud mot att använda kunskap som
framkommit vid telefonavlyssning för utredande av annan brottslighet. Enligt
min mening kan en sådan regel i praktiken inte tillämpas fullt ut. En
uppmjukning av utredningens ståndpunkt i detta hänseende är enligt min mening
att förorda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TCO: Vad som vid granskning eller uppteckning som ägt rum
vid avhörande av samtal ej finnes vara av betydelse för utredningen skall
omedelbart förstöras. TCO skulle här vilja föreslå den skärpningen, att
exempelvis den som är förordnad som god man ges befogenhet att granska
förfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att förhindra att helt felaktiga uppgifter om
telefonavlyssningens omfattning cirkulerar i samhället, bör för varje månad
offentligt redovisas antalet beslut om tillsänd till telefonavlyssning som
fattats samt den tid varje beslut avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Telefonsamtal med försvarare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RÅ: Det kan — — — vara lämpUgt att något beröra den av utredningen
behandlade frågan om inskränkningar i rätten att avlyssna vad som skulle kunna
betecknas som privilegierad information. Det är här fråga om avlyssning av
samtal med försvarare och andra personer, för vilka inskränkningar i
vittnesplikten gäller, samt om meddelarskyddet. Som utredningen framhållit bör
man godta den bristande överensstämmelsen mellan möjligheten att i vissa fall
erhålla uppgifter genom, vittnesförhör och att åtkomma upplysning genom
telefonavlyssning. Eftersom en försvarare har en absolut befrielse från vittnesplikt
rörande vad han på grand av sin ställning anförtrotts, bör avlyssning aldrig få
ske av samtal som förs mellan den misstänkte och hans försvarare. Det kan väl
tilläggas att bestämmelsen knappast får någon större praktisk betydelse. I de
lägen där telefonavlyssning används har den misstänkte i allmänhet inte
försvarare, i varje fall inte på grund av den brottsmisstanke som föranlett
avlyssningen. Däremot kan det tänkas att han har försvarare i annat mål eller
på grund av annan brottsmisstanke. Med tanke på dylika situationer bör det
finnas en regel av det slag utredningen framlagt. Förslaget föranleder alltså
ingen erinran frän min sida. I övrigt kan hänvisas till vad chefen för
länsåklagarmyndigheten i Kopparbergs län och chefsåklagaren Morath anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Chefsåklagaren Axel Morath: Utredningen föreslår en
uttrycklig regel, enligt vilken samtal mellan den misstänkte och hans
försvarare i den sak, som avlyssningen avser, undantas från avlyssning. Jag har
i sak</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte något att erinra mot en sädan regel. Om samtalets art
klarläggs först under pågående avlyssning bör denna enligt utredningen
avbrytas. I praktiken inspelas telefonsamtalen på bandspelare och avlyssning
sker först vid ett senare tillfälle (se utredningen s. 70). Det är alltså först
vid detta avlyssningstillfälle som det tidigast blir niöjligt att avbryta
avlyssningen och förstöra det inspelade samtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Kopparbergs län: I 22 § har
föreslagits ett stadgande av innehåll att avlyssning ej må ske av samtal mellan
den misstänkte och hans försvarare och att avlyssningen skall avbrytas om ett
sådant samtal framkommer under avlyssningen. Med hänsyn till det sätt varpå
avlyssningen ofta kan antas äga rum mäste det inträffa att sädana samtal upptas
fonetiskt eller skriftligt utan att det upptäcks förrän efteråt. Direklavlyssning
är säkerligen inte det vanligaste vid telefonkontroll. Stadgandet kan därför
tänkas få begränsad beydelse. Det synes motiverat att komplettera detta med en
bestämmelse om att fonetisk eller skriftlig upptagning av sådant samtal
omedelbart skall förstöras och att de framkomna uppgifterna inte fär åberopas
som bevis eller läggas till grund för spanings- eller utredningsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Norrbottens län: Utredningen har
i sitt förslag 22 § angivit att avlyssning ej må ske av samtal mellan den
misstänkte och hans försvarare. Den angivna ståndpunkten är riktig. Jag vill emeUertid
ifrågasätta om icke motsvarande regel bör gälla där en misstänkt biktar sig
för präst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Angeläget är att
uppgifter som via en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>misstänkts
telefon når dennes försvarare inte fär utnyttjas som material. Hovrätten
föreslår därför att samtal med försvararen som förs även av andra än den
misstänkte inte bör få avlyssnas. Kunskaper som vunnits innan det stått klart
att ett avlyssnat samtal förts med försvararen bör inte heUer få utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>RPS: Såvitt RPS har sig bekant har något sädant fall
aldrig förekommit. Mot den förelsagna regeln finns intet att invända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR: SACO/SR finner det något oklart vilka samtal
utredningen avser skall vara undantagna från avlyssning. Skrivningen i
avsnittets sista stycke tyder närmast på att försvarare givits en alltför snäv
innebörd. Om en bestämmdse av den innebörd utredningen föreslagit skall få nå
gon betydelse förordar SACO/SR att regeln görs generösare. Avlyssning bör i så
fall inte få ske av samtal mellan den misstänkte och advokat som kan antas
komma att utses till försvarare för honom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:42.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Kommentarer till utredningens lagtextförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 kap. RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK: Uttrycket "ärende enligt 27 kap. 16, 18 och 19 §§"
är ej otvetydigt. Vad gäller de båda första grappema av ärenden (16 och 18 §§)
bör användas samma uttryckssätt som i 19 §, nämligen (ärende om)
"tillstånd till telefonavlyssning eller åtgärd enligt 18 §". Vidare
är "ärende enligt 27 kap. 19 §" en oegentiig formulering. Ärenden
enligt denna bestämmelse handläggs både hos åklagare och vid rätten. En foramregel
för domstols handläggning bör ej gälla annat än handläggning av anmälan om
interimistiskt förordnande enligt 19 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppräkningen av behöriga tingsrätter kan ersättas av den
kortare beskrivningen laga domstol är "tingsrätt för den ort där hovrätt
har sitt säte".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>"Vederbörande hovrätt" synes mig vara en typ av
uttryck man bör undvika i en lagtext. Det kan med fördel ersättas med "den
hovrätt varander tingsrätten lyder (el. hör)".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 kap. RB</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt: 1 27 kap. 18 § behandlas fråga om
avstängning av telefonapparat m.m. Med hänsyn härtiU sätter tingsrätten i fråga
om inte kapitelrubriken bör lyda "Om beslag och telefonavlyssning m. m.".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>JK: Lagtexten speglar endast ofullständigt den viktiga
begränsning av möjUgheterna till telefonavlyssning som bör Ugga i att påföljden
i det aktuella faUet kan antagas bli av allvarUg art. Enligt min mening är det
föga intressant att visst högre straff kan förekomma om man i det konkreta
ärendet kan räkna med att påföljden blir exempelvis böter eller ett par månaders
fängelse. Utredningen synes vara av samma mening (s. 96) men detta har ej
kommit till uttryck i lagtexten, som alltså torde böra kompletteras, exempelvis
genom att i tredje stycket efter första meningen inskjuts: "Finns ej
anledning antaga att det misstänkta brottet förskyUer mer än en ringa påföljd
får telefonavlyssning ej ske."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tredje stycket har som fömtsättning för
telefonavlyssning angivits att hinder möter mot att på annat sätt erhåUa
motsvarande upplysning. Formuleringen visar ej om fråga är om ett absolut
hinder eller ej. Utredningen uttalar (s. 119) att något absolut hinder ej
behöver föreligga för att få fram information på andra vägar. Det krävs dock
att hindret är av sådan art att det inte skäligen kan begäras att man skall
avstå från telefonavlyssning. Lagtexten synes böra ge uttryck åt den angivna föratsättningen.
Detta kan ske genom att "hinder" utbyts mot "väsentligt
hinder".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Formuleringen [i tredje stycket]
"hinder möter mot att på annat sätt erhålla motsvarande uppgifter"
strider mot uttalandet i specialmotiveringen, att något absolut hinder inte
behöver föreligga mot att få fram information på andra vägar än genom
telefonavlyssning. Enligt hovrättens mening bör lagtexten omformuleras för att
bättre överensstämma med vad som avses.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: RB 27:16 sista stycket. Där
sägs i regeln bl. a. — "och hinder möter mot att på annat sätt erhålla
motsvarande upplysning". Enligt specialmotiveringen (s. 119) innebär
bestämmelsen inte att "något absolut hinder behöver föreligga mot att få
fram information på andra vägar". Innebörden av bestämmelsen bör i
lagtexten komma till uttryck genom att orden "hinder möter" ersätts
med en annan lokution, t. ex. "avsevärd olägenhet ej möter'' eller'
'betydande svårighet ej möter''.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt: Enligt första stycket i paragrafen
skall ärenden om telefonavlyssning koncentreras till tingsrättema i de sex
hovrätts-orterna. Detta medför den fördelen att ärendena kommer att handläggas
av domstol som kan beräknas ha praktisk erfarenhet och viss specialkunskap på
området. Som utvecklats [fömt] torde dock den ordning som föreslagits ibland
komma att medföra olägenheter på åklagarsidan. Praktiska svårigheter kan också
uppkomma när andra tvångsmedel aktualiseras mot samma person. Tingsrätten i
den domkrets där mingen begåtts har sålunda t. ex. fortfarande att enligt 27
kap. 9 § RB pröva ärende om kvarhållande av försändelse, även om frågan om
telefonavlyssning skall avgöras av rätten i hovrättsorten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den ordning skulle genomföras som utredningen förordat
måste det bringas klarhet i fråga om kompetensfördelningen mellan olika åklagarmyndigheter
(jfr bet. s. 116).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Polisstyrelsen i Helsingborgs polisdistrikt: Utredningen
föreslår en lagtext, enligt vUken tillstånd endast må meddelas om "hinder
möter" mot att erhålla upplysning på annat sätt (RB 27:16 st. 3). Av
kommentaren framgår emellertid, att detta inte skall tolkas så att ett
"absolut hinder" behöver föreligga mot att få fram informationen på
andra vägar. Det synes också helt riktigt att hänsyn får tas till sådana
omständigheter som tillgång på personal och kraven på personalinsats vid
övervakning på annat sätt. För att någon oklarhet icke skall råda på denna
punkt borde dock lagtexten närmare anpassas efter lagstiftarens mening, t. ex.
efter förebild i tysk rätt, där telefonavlyssning kan medges "om
utforskande av sakförhåUandena på annat sätt är utsiktslöst eller väsentligt
försvårat".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>,17 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten i Kopparbergs län: Beträffande
möjligheten att rätten till anonymitet gäller vad ovan sagts beträffande
telefonsamtal med försvarare m. m. Den föreslagna regeln i 17 § bör enligt min
mening språkligt utformas icke såsom ett krav på hänsynstagande till anonymiteten
utan som ett absolut krav på att anonymiteten skall respekteras. Anonymitetsrätten
bör inte göras beroende av någon mer eller mindre skönmässig bedömning på sätt
framgår av den språkliga avfattningen av den föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Enligt specialmotiveringen skall åtgärd
enligt denna paragraf kunna vidtagas utan att samtidigt beslut om
telefonavlyssning meddelas. För tydlighetens skull bör därför ordet "tiUika"
utgå ur lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Ordet "tiUika" i
18 § synes kunna leda UU missförstånd och bör därför utgå.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>235</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsåklagarmyndigheten
i Älvsborgs län: Med hänsyn till institutets specieUa karaktär, bör paragrafens
lydelse lämpligen bli:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Under
de förutsättningar, som angives i 16 § första och andra styck<br>
ena och 17 §- ". Till 16 § tredje stycket bör i klarhetens intresse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>hänvisning ej ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>19
§</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svea
hovrätt: Hovrätten ifrågasätter om undersökningsledarens och å-klagarens
möjligheter att interimistiskt besluta om telefonavlyssning och åtgärd enligt
18 § skall begränsas på sätt här föreslagits. Även vid misstanke om övriga
brott enligt 16 § synes tidsfaktorn kunna vara av mycket stor betydelse.
Därtill kommer att de undersökningsledare oeh åklagare som har att ta ställning
till hithörande frågor regelmässigt är erfarna och väl lämpade för sin
uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hovrätten
för Västra Sverige: Hovrätten vill sätta i fråga om inte möjUghet tUl
interimistiskt beslut om avlyssning även bör finnas för grovt narkotikabrott
eller grov varusmuggling om smugglingen gäller narkotika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt: Som tingsrätten anfört tidigare torde ofta, när fråga om
telefonavlyssning eller åtgärd enligt 18 § uppkommer, fara i dröjsmål
föreligga. Detta gäller även när misstanke finns om annat än allmänfarligt
brott, högmålsbrott eller brott mot rikets säkerhet. Så är erfarenhetsmässigt
fallet t.ex. vid misstanke om brott som avses med lagen (1969:36) om
telefonavlyssning vid förandersökning angående grovt narkotikabrott m. m. Det
har sålunda förekommit att resultatet av långvarig spaning kunnat säkras endast
genom att telefonavlyssning kunnat sättas in redan ett par timmar efter att spaningsledningen
mottagit viss uppgift. Särskilt om systemet med god man införs är det angeläget
att undersökningsledaren eller åklagaren får rätt att meddela interimistiskt
förordnande vid alla de brott som avses med den föreslagna lagstiftningen.
Förfarandet kan nämligen då förutses bU betydUgt mer tidskrävande än nu. Det
synes emellertid, även om den nuvarande ordningen behåUs, vara motiverat att sädan
rätt tillskapas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätten
förordar att det uttryckligen anges i lagtexten att interimistiskt beslut får
meddelas även när fråga är om försök, förberedelse eller stämpling tUl brott
som angetts i förslaget (jfr bet. s. 121).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Stockhoms län: Beträffande interimistiskt beslut om telefonavlyssning enligt
RB 27:19 har polisstyrelsen i Stockholms polisdistrikt med exempel från
ockupationen av västtyska ambassaden hävdat att polischef - länspolischef även
bör omfattas av beslutsbehörigheten. Polisstyrelsen stöder sig härvid på
utredningens uttalande att begreppen undersökningsledare och åklagare är
sammanfallande (s. 63). Stadgandets avfattning synes sålunda språkligt kunna tUlerkänna
polisiär undersökningsledare denna rätt. Då det emeUertid inte kan anses klart
och entydigt fastlagt vad som är avsett, torde i den fortsatta beredningen av
ärendet förtydligande böra ske. Därest dylik beslutsbehörighet anses böra tiUerkännas
polismyndighet bör den begränsas tUl länspolischef eller motsvarande. I motiv
bör i så fall uttryckligen fastslås att det endast kan få gälla extrema
situationer i analogi med ockupationen av den västtyska ambassaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>236</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>20 §</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>JK:
Vad jag ovan anfört under 19 kap. 12 § RB har avseende även å</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>denna
bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I t)estämmelsen
torde med fördel kunna intagas huvudparten av de bestämmelser som i förslaget
upptagits i den särskilda lagen om god man i ärenden om telefonavlyssning. Att
sammanföra dessa bestämmelser i en särskild lag framstår enligt min mening som
opäkallat. Utredningen synes ej heller ha anfört några skäl för sitt val av lagieknisk
lösning. Jag förordar att 20 § kompletteras med förslagsvis följande.
"Sådan god man skall tillvarataga intresset av integritetsskydd för enskild.
— God man skall vara lagfaren. Förordnande som god man meddelas av regeringen.
— Närmare bestämmelser om god man och ersättare för sädan samt om ersättning
för uppdraget meddelas av regeringen."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som upptagits i 4 § i den föreslagna godemanslagen, nämligen att god man har
ställning av part, framstår i viss del som en dubblyr i förhåUande till vad
som sägs i 27 kap. 20 § RB om att god man skall få tillfälle att yttra sig. Att
förklara god man generellt ha partsställning synes — bl. a. mot bakgrand av rättegångskostnadsreglema
— innebära en onödigt vid bestämning av gode mannens ställning i den rättsliga
proceduren. Utöver regeln om befogenhet för gode mannen att yttra sig i
ärendet behövs bara en regel om att god man äger fullfölja talan mot bifallande
beslut i ärendet. Bestämmelser med detta innehåU kan upptagas i 27 kap. 20 § RB,
alternativt i en särskild paragraf i 27 kap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stockholms
tingsrätt: Beslut om telefonavlyssning eller åtgärd enligt 18 § skall enligt
huvudbestämmelsen meddelas av rätten. Det kan antas att gode mannen i allmänhet
måste inställa sig till sammanträde vid domstolen för att där få tillfälle att
ta del av materialet och yttra sig. Som antytts tidigare torde det inte alltid
bli möjUgt vare sig för domstolen att tillräckligt snabbt komma i kontakt med
god man eller för denne att instäUa sig. Det synes inte tillfredsställande att
i en sådan situation undcrsökningsledaren eller åklagaren, som ju för övrigt
inte kan veta om sädant hinder för ärendets behandling föreUgger eller ej,
skall vara hänvisad till att själv meddela interimistiskt förordnande i den mån
möjUghet härtill står öppen för honom. Tingsrätten förordar därför att även
rätten ges befogenhet att, när gode mannen inte kan höras tillräckligt snabbt,
förordna tills vidare om telefonavlyssning eller åtgärd som avses i 18 §.
Ärendet får därefter tas upp till förnyad prövning så snart som gode mannen är
anträffbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund: I betänkandet (s. 101) förutsätter utredningen att en
förhandling som regel skall hållas om det inte är uppenbart obehövligt men
att, om den gode mannen påkallar förhandUng, en sådan dock bör hållas. I den
föreslagna lagtexten föreskrivs i 20 § däremot endast att gode mannen skall
beredas tiUfälle yttra sig över åklagarens framställning i ärende enligt 16, 18
och 19 §§. Den nämnda, i motiven uttryckta tanken bör enligt samfundets mening
komma till uttryck i lagtexten. Det kan ifrågasättas om inte även gode mannens
klagorätt särskilt bör lagfästas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK: Sista
meningen bör ändras till "- skall meddelat tillstånd upp<br>
hävas" för att markera att skyldigheten att i förekommande fall häva<br>
beslut gäller även för åklagare och undersökningsledare beträffande ett<br>
interimistiskt, av rätten ännu ej prövat beslut. Sådana fall är visserligen<br>
något opraktiska men dock ej helt uteslutna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR: Åklagaren bör ha i lag stadgad skyldighet att tUl
rätten anmäla omständigheter som kan tänkas leda till att beslut om avlyssning
skall upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län: I den föreslagna 22 § i RB kap. 27 utsäges, att
"avlyssning må ej ske av samtal som förs mellan den niisstänkte och hans
försvarare". Länsstyrelsen föreslår, att "försvarare" utbytes
mot "offentiige försvarare", då några speciella krav på försvarare
inte finns stadgade i RB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK:
Bestämmelsen reglerar vad som får upptecknas av avlyssnat samtal, hur
granskning skall äga rum och hur man skall förfara med material som finnes vara
utan betydelse för utredningen. Lagtexten speglar endast ofuUständigt vad som
torde vara den gängse ratinen vid telefonavlyssning. Normalt torde
avlyssningen ske genom upptagning på fonetisk väg och materialet blir senare
föremål för utskrift i den män det ej saknar betydelse för utredningen. I
samband med den fortsatta granskningen omhändertas material av betydelse för
ärendet medan det i övrigt utskiljs och förstörs.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att
upptagning på fonetisk väg kan förekomma framgår endast indirekt av den
föreslagna bestämmelsens andra stycke rörande granskning. Enligt min mening är
själva upptagningen och därmed registreringen av samtalets innehåll en så
viktig del av myndigheternas befogenhet till intrång i den principiella telehemligheten
att den bör uttryckUgen fastslås i lagtexten i ett första stycke av 23 §.
Stadgandet skulle kunna inledas med en föreskrift att "samtal till eller
från telefonapparat, som omfattas av tillstånd till avlyssning, må upptagas på
fonetisk väg". Att uppteckning direkt i samband med avlyssning alltid kan
ske är självklart och synes ej behöva särskilt utsägas i lagtexten. En särskild
fördel med mitt förslag är att det därmed klargörs att den automatiska
registrering som nu tillämpas och som givetvis kan betraktas som en avlyssning
inte är en avlyssning i den mening som anges i 22 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I ett
följande stycke bör föreskrivas, att uppteckning av samtal oavsett otn den
skett direkt i samband med avlyssning eller genom utskrift av fonetisk
upptagning endast får omfatta vad som finnes vara av betydelse för
utredningen. Härvid bör anmärkas, att utskrift från fonetisk upptagning aldrig
får omfatta samtal som avses i 22 §. Uppteckning vid avlyssning behöver ej här
särskilt nämnas, då ju redan avlyssning är förbjuden. SlutUgen bör påbjudas
förstöring av material (upptagningar och uppteckningar) som är utan betydelse.
Bestämmelsen skuUe kunna få förslagsvis följande lydelse: "Utskrift av
fonetisk upptagning eller annan uppteckning av samtal må omfatta endast vad som
finnes vara av betydelse för utredningen. Utskrift från fonetisk upptagning får
aldrig</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>omfatta samtal som avses i 22 §. Upptagningar och
uppteckningar som bedöms vara utan betydelse för utredningen skall genast
förstöras."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § skulle därefter kunna avslutas med den i
förslaget upptagna regle<br>
ringen av granskningen, varvid dock orden "som ägt ram vid samtals</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>avhörande"
bör utgå. Sista meningen "Vad förstöras" är med mitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förslag
överflödigt. Sammanfattningsvis skulle 23 § få följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samtal till eller från telefonapparat, som omfattas av
tillstånd till avlyssning, må upptagas pä fonetisk väg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utskrift av fonetisk upptagning eller annan uppteckning av
samtal må omfatta endast vad som finnes vara av betydelse för utredningen. Utskrift
från fonetisk upptagning får aldrig omfatta samtal som avses i 22 §.
Upptagningar och uppteckningar som bedöms vara utan betydelse för utredningen
skall genast förstöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om granskning av upptagning eller uppteckning äger vad i
12 § första stycket stadgas om undersökning och granskning av enskild handUng
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SACO/SR: Granskningsrätten bör som tidigare framhållits
utsträckas till gode männen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 §</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Avvikande bestämmelser om telefonavlyssning
bör enligt hovrättens mening ej få givas annorledes än genom lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Hovrätten anser att
avvikande bestämmelser om telefonavlyssning inte skall fä ges i författning av
lägre dignitet än lag. Utredningens förslag av innebörd att avvikande bestämmelser,
som ges i författning (förordning), skall vara gäUande vid sidan av dem i
rättegångsbalken kan hovrätten därför inte godta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Malmö tingsrätt: Beträffande 27 kap. 24 § rättegångsbalken
anmärkes, att bestämmelser om telefonavlyssning ej bör meddelas annorledes än i
lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelsema</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Vid ett ikraftträdande av
nya bestämmelser bör löpande tiUstånd få gälla. Mot bakgrund av att dessa tiUstånd
getts för mycket kort tid synes det onödigt att ge övergångsbestämmelser, som
innebär att man måste ta upp till särskild prövning i vad mån givna tillstånd
står i överensstämmelse med de nya reglema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Korslaget till lag om god man i ärenden om
telefonavlyssning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten för Västra Sverige: Orden "och
ersättare" [i 3 §] bör utgå. Lagen bör kompletteras med bestämmelse av
innehåll att vad i 2-4 §§ sägs om god man även gäller för ersättare för denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stockholms tingsrätt: Beträffande lagens rabrik har vad
tingsrätten anfört om rubriken tiU 27 kap. RB motsvarande tiUämpning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>239</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
uttalats [tidigare] anser tingsrätten det vara en fördel om till gode män utses
personer med erfarenhet som försvareire i brottmål.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lika med utredningen anser
tingsrätten att gode mannen skall vara underkastad tystnadsplikt med avseende
på vad han erfar i denna egenskap. Tystnadsplikten bör komma till klart
uttryck i lag (jfr bet. s. 124).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utredningen anser (bet. s.
124) att ersättningen till gode mannen bör bestämmas som årsarvode. Detta är
motiverat av sekretess- och andra säkerhetsskäl. Det måste emellertid vara
vanskligt att lägga fast ett rättvisande belopp. Trots olägenheten från sekretessynpunkt
torde därför möjlighet böra öppnas för gode mannen att i efterhand erhålla ett
till-läggsarvode, när det är motiverat. Arvodet bör emeUertid under alla omständigheter
beräknas generöst, eftersom uppdraget ofta torde få fullgöras på obekväm tid
och med rubbning av andra åtaganden. Med hänsyn till sekretessen synes den
gode mannen också bli tvungen att i stor utsträckning utan hjälp av sekreterare
eller arman utföra de arbetsuppgifter som är förenade med uppdraget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:202</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionen.................................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>........ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåU............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagförslag........................................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i rättegångsbalken............ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1957:132) med särskilda bestämmelser angående
domstolarna och rättegången vid krig eller krigsfara m.m...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>....... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag till
lag om ändring i lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa
fall </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1976-03-18 </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning..................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>..... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning m. m............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
ordning............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RPS:s skrivelse..................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvuddragen i
utredningens förslag........................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Översiktlig
redogörelse för remissutfallet.................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
synpunkter............................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för telefonavlyssning............... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonavlyssning
och skyddet för meddelares anonymitet </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolsförfarandet................................. ;.......... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillståndstiden...................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användningen av
uppsamlat material.................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telefonsamtal
med försvarare.............................. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Föredraganden............................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AUmänna
synpunkter........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagstiftningens
utformning................................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för telefonavlyssning... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Domstolsförfarandet................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TiUståndstiden.......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Användningen av
uppsamlat material....... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Telef onsamtal
med försvarare.................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övrigafrågor.............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:41.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:202</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>241</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>6<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Upprättade lagförslag...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>7<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Specialmotivering förslaget till lag om ändring i
rättegångsbalken </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>8<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>HemstäUan.................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'>9<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Beslut........................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Betänkande av utredningen om telefonavlyssning </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>BUaga
2 Sammanställning av remissyttranden........ </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
FZ03202prop_197576__202.pdf10875939pdfmed förslag till nya regler om telefonavlysning vid förundersökning m.m.https://data.riksdagen.se/fil/8034F01D-51A3-4F90-A33A-BD32F077B591