2451159FZ03151975/7615propproppropProposition 1975/76:15PropositionProposition1501975-08-21 00:00:002024-12-27 14:34:012008-06-12 17:18:26Regeringens proposition med förslag till terafikskadelag m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FZ0315/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ0315https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ0315
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition nr 15 år 1975/76</span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Nr 15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:18.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>/J</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition med förslag till trafikskadelag m.
m.;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beslutad den 21 augusti 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>OLOF PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:228.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CARL LIDBOM</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakUga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I propositionen föreslås nya regler om traflkförsäkring
och om ersättning vid trafikskada. Reglerna tas in i en trafikskadelag, som
ersätter de nuvarande bestämmelserna i bilansvarighetslagen och trafikförsäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom nu skall varje motorfordonsägare ha
trafikförsäkring för sitt fordon. Ersättning betalas ur trafikförsäkringen, så
snart någon i fordonet skadas. Både förare och passagerare har alltså rätt till
ersättning. Dessutom utgår ersättning ur trafikförsäkringen till utomstående,
t. ex. cykUster och fotgängare, som skadas i följd av trafik med fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Full ersättning utgår för alla personskador, oberoende av
om någon har skuld till olyckan eller inle. I princip skall det också vara utan
betydelse om den skadade själv har medverkat till skadan. Bara om den skadade
har medverkat uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet kan ersättningen jämkas.
I övrigt skall inga undantag göras från rätten till ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning till förare och passagerare betalas ur det egna
fordonets trafikförsäkring även om skadorna skulle ha uppkommit vid kollision
med annat fordon. Förare och passagerare skall alltså vända sig till det egna
försäkringsbolaget och behöver inte ta reda på var det andra fordonet var
försäkrat. Om skadorna har orsakats genom vållande i samband med förandet av
ett annat fordon, kan emellertid det försäkringsbolag som har betalat ut
ersättningen kräva den tillbaka från försäkringen för det andra fordonet. I
sista hand kommer alltså ersättningen att belasta försäkringen för fordon som
har förts oaktsamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett motorfordon eller egendom som befordras med sådant
fordon skadas vid en singelolycka, utgår ingen ersättning från fordonets egen
trafikförsäkring. Om skadorna däremot har vållats genom ett annat fordon i
samband med koUision, ersätts skadorna från det andra fordonets
trafikförsäkring. Dessa regler innebär att den som vill ha full</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Regeringen 1975. I saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>täckning för vagnskador o. d. även i fortsättningen får
teckna en frivillig försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppstår
skador på egendom som tillhör utomstående person och som inte befordras med
motorfordon utgår ersättning från försäkringen för det fordon varigenom
skadorna har orsakals. Ersättningen utgår oavsett om fordonet har förts
oaktsamt eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya trafikskadelagen föreslås träda i kraft den 1 juli
1976,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:90.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Trafikskadelag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Denna lag gäller trafikförsäkring för motordrivet
fordon och<br>
ersättning från trafikförsäkring för skada i följd av trafik med motor<br>
drivet fordon (trafikskadeersältning). Lagen tillämpas dock ej på fordon<br>
som är avsett att föras av gående och ej heller på motorredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har till motordrivet fordon som omfattas av lagen kopplats
fordon av annal slag, tillämpas lagens bestämmelser om skada i föfld av trafik
med motordrivet fordon på fordonskombinationen i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Trafikförsäkring
skall finnas för motordrivet fordon som är registrerat här i landet och ej är
avställt samt för annal motordrivet fordon som brukas i trafik här.
Försäkringsplikten fullgöres av fordonets ägare. Innehas fordonet av någon som
har förvärvat det genom avbetalningsköp eller i övrigt under
äganderättsförbehåll, fullgöres dock försäkringsplikten av denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Staten är ej
skyldig att hålla trafikförsäkring. Sådan skyldighet åvilar ej heller annan
beträffande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet fordon under tid då
fordonet är taget i anspråk med nytflanderätt enligt rekvisitionslagen
(1942:583), beredskapsförfogande-lagen (1942:584), allmänna förfogandelagen
(1954:279) eller civilförsvarslagen (1960:74) eller då fordonet brukas för att
avlämnas enligt någon av dessa lagar eller hemföras efter rekvisition eller
förfogande eller då det brukas i samband med besiktning enligt
uttagningskungördsen (1963:110),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet fordon under tid då
fordonet innehas av försvarsmakten enligt skriftligt avtal som har träffats av
militär myndighet eiler då fordonet brukas för att avlämnas eller hemföras
enligt sådant avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Regeringen kan föreskriva undantag från
trafikförsäkringsplikt ,<br>
beträffande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet fordon som tillhör viss
främmande stat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annat motordrivet fordon som är registrerat
eller hemmahörande i viss främmande stal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Trafikförsäkring meddelas av försäkringsanstall
som har fått<br>
tillstånd därtill av regeringen. Försäkringsanstalt som har fått sådant<br>
tillstånd är skyldig att på begäran meddela trafikförsäkring och att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utfärda bevis därom enligt formulär som
försäkringsinspektionen fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I tillstånd som avses i första slyckel kan skyldigheten
att meddela trafikförsäkring begränsas till att gälla försäkring åt personer
som tillhör viss yrkesgrupp eller intressegrupp eller som är bosatta inom visst
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkallar regeringen tillstånd för försäkringsanstalt att
meddela trafikförsäkring, skall den som har tagit trafikförsäkring hos
anstalten och som är skyldig att ha sådan försäkring taga ny trafikförsäkring
för fordonet inom en månad efter det att beslutet om återkallelse har kungjorts
i Post- och Inrikes Tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Avtal om trafikförsäkring upphör att gälla
tidigast en månad efter<br>
det att myndighet som regeringen bestämmer har fått anmälan från<br>
försäkringsanstalten om att avtalet har blivit uppsagt eller att annan<br>
anledning till dess upphörande har inträtt. Avtalet får dock bringas att<br>
upphöra tidigare, om ny trafikförsäkring för fordonet har blivit gällande<br>
eller om skyldigheten att hålla försäkring har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i 5 § tredje stycket upphör
försäkringsavtalet senast vid utgången av den där angivna fristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer meddelar<br>
närmare föreskrifter om försäkringsanstalts verksamhet enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § För person- eller sakskada som uppkommer i följd
av trafik här i<br>
landet med motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning i fall som<br>
anges i denna lag. Trafikskadeersättning utgår i motsvarande fall också<br>
för skada som i följd av trafik utomlands med här i landet registrerat eller<br>
svenska staten tillhörigt motordrivet fordon tUlfogas svensk medborgare<br>
eller den som har hemvist i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersältning utgår ej för atomskada i fall då
rätten att göra ersättningsanspråk gällande mot annan än innehavare av
atomanläggning är inskränkt enligt 14 § atomansvarighetslagen (1968:45).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § I fråga om trafikskadeersättning äger 5 kap.
skadeståndslagen<br>
(1972:207) samt lagen (1973:213) om ändring av skadeslåndslivränlor<br>
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Skadas förare eller passagerare i motordrivet
fordon som är i<br>
traflk, utgår trafikskadeersältning från trafikförsäkringen för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadas motordrivet fordon som är i trafik eller egendom
som befordras med sådant fordon, utgår trafikskadeersättning endast om skadan
har uppkommit i följd av trafik med annat motordrivet fordon och därvid
orsakats genom vållande i samband med förandet av det andra fordonet eller
genom bristfällighet på det fordonet. 1 sådant fall utgår ersättningen från
trafikförsäkringen för det andra fordonet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>11 </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§ Uppkommer annan person- eller sakskada i följd av trafik
med<br>
motordrivet fordon än som anges i 10 §, utgår trafikskadeersättning från<br>
trafikförsäkringen för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sakskada som tillfogas försäkringstagaren genom det
egna fordonet utgår trafikskadeersättning enligt första stycket endast om
fordonet brukades olovligen av annan. Ersättning enligt första stycket utgår ej
för sakskada som genom det egna fordonet tillfogas fordonets brukare eller
förare eller, om fordonet brukades olovligen, den som med vetskap därom följde
med fordonet eller lät egendom befordras med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Trafikskadeersättning med anledning av personskada
kan jämkas,<br>
om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har<br>
medverkat lill skadan. Ersättning med anledning av att någon har dödats<br>
kan även jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat till<br>
dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med anledning av sakskada kan
jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. 1 fall
som avses i 10 § andra stycket skall sådan medverkan anses föreligga, om
vållande i samband med förandet av del skadade fordonet eller det fordon varmed
den skadade egendomen befordrades eller bristfällighet på fordonet har
medverkat till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämkning enligt första eller andra stycket sker efler vad
som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit på ömse sidor
och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skall
trafikskadeersättning för en och samma skada utgå från trafikförsäkringarna för
flera fordon, svarar försäkringarna solidariskt för ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Från ett
fordons trafikförsäkring utgår trafikskadeersättning med anledning av en och
samma händelse med högst femtio miljoner kronor, ränta och ersättning för
rättegångskostnader oräknade. Förslår beloppet ej till gottgörelse åt var och
en som har rätt till ersättning ur beloppet, utgår i första hand ersättning för
personskada. Ersättningarna lill dem som ej kan beredas full gottgörelse
nedsättes med samma kvotdel för var och en. Kan efter inträffat skadefall
befaras att sådan nedsättning blir nödvändig, kan regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer förordna att ersättning tills vidare skall utgå endast
med viss kvotdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Beträffande
motordrivet fordon som enligt 3 § eller med stöd av 4 § 1 är undantaget från
trafikförsäkringsplikt och som saknar trafikförsäkring svarar staten för den
trafikskadeersättning som skulle ha utgått, om försäkring hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i första stycket gäller vad som i denna
lag föreskrives om försäkringsanstall i flllämpliga delar staten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Beträffande motordrivet fordon som med stöd av 4
§ 2 har<br>
undantagits från trafikförsäkringsplikt och som saknar trafikförsäkring<br>
svarar samtliga försäkringsanstalter, som vid skadetillfället hade tillstånd<br>
att meddela trafikförsäkring, solidariskt för den trafikskadeersättning<br>
som skulle ha utgått, om försäkring hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om fordon som är försäkringspliktigt men som
saknar trafikförsäkring har de försäkringsanstalter som avses i första stycket
samma ersättningsansvar som anges där. För sakskada som tillfogas den
försäkringspliktige gäller dock detta ansvar endast i fall då fordonet brukades
olovligen av annan och antingen ej var registrerat här i landet eller var
avställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De försäkringsanstalter som avses i första stycket svarar
även soUda-riskt för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från
trafikförsäkringen för motordrivet fordon vars identitet ej kan fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Skadelidandes rätt till trafikskadeersättning
får, utöver vad som<br>
anges i denna lag, inskränkas endast på grund av omständighet som har<br>
inträffat efter skadehändelsen och som enligt lagen (1927:77) om<br>
försäkringsavtal kan medföra begränsning av försäkringsgivarens skyldig<br>
het att utge försäkringsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Utan hinder av att trafikskadeersättning kan utgå
får den som<br>
drabbas av skada i följd av trafik med motordrivet fordon i stället kräva<br>
skadestånd enligt vad som gäller därom. Har den skadelidandes rätt till<br>
trafikskadeersättning helt eller delvis fallit bort på grund av omständighet<br>
som har inträffat efter skadehändelsen, är han endast om särskilda skäl<br>
föreligger berättigad till skadestånd i den delen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd med anledning av skada på motordrivet fordon i
trafik eller på därmed befordrad egendom jämkas efter vad som är skäligt med
hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Den som har utgett skadestånd med anledning av
skada i föfld av<br>
trafik med motordrivet fordon inträder intill det utgivna beloppet i den<br>
skadelidandes rätt till traflkskadeersätlning. Detta gäller dock ej i den<br>
män trafikskadeersättningen skulle ha kunnat krävas åter från den<br>
skadeståndsskyldige enligt 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har försäkringsgivare enligt avtal om annan
skadeförsäkring än trafikförsäkring utgett ersättning för skada i följd av
trafik med motordrivet fordon, inträder försäkringsgivaren intill beloppet av
den utgivna ersättningen i försäkringshavarens rätt till
trafikskadeersättning. Detsamma gäller när enligt förbindelse i avtal om
olycksfalls- eller sjukförsäkring ersättning har utgetts med verkliga beloppet
av sjukvårdskostnader eller andra utgifter och förluster som olycksfallet eller
sjukdomen har medfört.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Traflkförsäkringsanstalts återkravsrätt m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Har skada för vilken trafikskadeersättning utgått
vållats uppsåt<br>
ligen eller genom grov vårdslöshet, inträder försäkringsanstalten intill det<br>
utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd av skadevållaren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är ägare
eller innehavare av järnväg eller spårväg enligt lag eller annan författning
ansvarig för skada för vilken trafikskadeersättning har utgått, får
försäkringsanstalten kräva ersättningen åter från den ansvarige i den
omfattning som är skälig med hänsyn till grunden för ersättningsansvaret på
ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § 1 avtal om trafikförsäkring får göras förbehåll
om rätt för<br>
försäkringsanstalten alt kräva utgiven trafikskadeersältning åter från<br>
försäkringstagaren intill belopp för vilket denne har åtagit sig alt stå<br>
självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbehåll
om rätt till återkrav från fysisk person får för varje skadehändelse göras
gällande med högst en tiondedd av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring som gäller för januari månad det år skadehändelsen inträffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 § Skadas förare eller passagerare i motordrivet
fordon i följd av<br>
trafik med detta fordon och annat motordrivet fordon och har skadan<br>
orsakats genom vållande i samband med förandet av det andra fordonet<br>
eller genom bristfällighet på detta, får trafikskadeersättning som har<br>
utgått för skadan krävas åter från försäkringen för det andra fordonet.<br>
Har vållande eller bristfällighet förekommit även på del förstnämnda<br>
fordonets sida, fördelas ersättningsansvaret mellan fordonens försäkringar<br>
efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har<br>
förekommit på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan enligt första stycket ersättning krävas åter frän
försäkringarna för två eller flera fordon, svarar försäkringarna solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Svarar
trafikförsäkringarna för flera fordon solidariskt, skall försäkringarna
sinsemellan taga lika del i ersättningsansvaret. Har skadan orsakats genom
vållande i samband med förandet av något av fordonen eller genom bristfällighet
pä något av dem skall dock försäkringen för det fordonet bära hela ersättningen
i förhållande tiU försäkringen för fordon på vars sida varken vållande eller
bristfällighet har förekommit. Föreligger vållande eller bristfällighet på
flera sidor, fördelas ersättningsansvaret mellan fordonens försäkringar efter
vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit på olika
sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I fall som
avses i 16 § fördelas försäkringsanstallernas inbördes ersättningsansvar efter
förhållandet mellan beloppen av de premier för direkt tecknade
trafikförsäkringar som för var och en av dem belöper på näst föregående
kalenderår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Traflkskadeersätlning som har utgetts enligt 16 § andra
stycket får intiU en liondedel av del basbelopp som anges i 21 § krävas åter
från den som var skyldig att ha traflkförsäkring. Ersättningen får dock ej
krävas åter, om fordonet vid skadetUlfällel brukades olovligen av annan och
antingen ej var registrerat här i landet eUer var avställt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har trafikskadeersättning utgetts enligt 16 § tredje,
stycket och blir fordonet sedermera känt, får ersättningen krävas åter från den
försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Den som på grund av ansvarighet för skada enhgt
20 § har utgett<br>
ersättning till försäkringsanstalt får efter vad som är skäligt kräva<br>
ersättningen åter från annan som också är ansvarig för skadan enligt 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringstagare som har krävts på självriskbelopp enligt
21 § och försäkringspliktig som har krävts på belopp som avses i 24 § andra
stycket inträder intill det utgivna beloppet i den rätt lill skadestånd enligt
20 § eller den rätt till återkrav enligt 22 eller 23 § som tUlkommer
försäkringsanstalten respektive försäkringsanstallerna. Är försäkringstagaren
eller den försäkringspUktige ansvarig för skadan enligt 20 §, äger första
stycket motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Ersättning som har utgetts enhgt denna lag får
utöver vad som<br>
följer av 20—25 §§ krävas åter endast på grund av åtagande av annan än<br>
försäkringstagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Så snart
ägare, brukare eller förare av motordrivet fordon har fått kännedom om händelse
som kan medföra försäkringsfall enligl denna lag, skall han underrätta den
försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring för fordonet om
händelsen. Han är vidare skyldig att pä begäran lämna försäkringsanstalten
behövliga upplysningar och handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som viU
bevaka rätt tUl ersättning enligt denna lag eller fordringsrätt i övrigt på
grund av avtal om trafikförsäkring skall väcka talan inom tre år från det han
fick kännedom om att fordringen kunde göras gällande och i vafle faU inom tio
år från del fordringen tidigast hade kunnat göras gällande. Försummar han del,
är talan förlorad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbehåll om kortare tid för väckande av talan än som
anges i första stycket är utan verkan mot den som har anspråk på
trafikskadeersältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § Fordran på trafikskadeersättning med anledning av
personskada<br>
får ej tagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebe<br>
lopp kan dock ske enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (1877:31<br>
s. 1).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsanstalt får kvitta fordran på självriskbelopp
enligt 21 § mot försäkringstagarens fordran hos anstalten. Fordran på
ersättning som avses i 24 § andra slyckel fär kvittas mol fordran som innehas
av den försäkringspliktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fordran på trafikskadeersättning med anledning av
personskada får ej i vidare mån än som följer av 19 § överlåtas innan
ersättningen är tUlgänglig för lyftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § I faU som avses i 16 § företrädes
försäkringsanstalterna i ärende<br>
om trafikskadeersättning eller om återkrav av utgiven sådan ersättning av<br>
en trafikförsäkringsförening, i vilken anstalterna är medlemmar. För visst<br>
ärende eller viss grupp av ärenden kan föreningen utse en av anstalterna<br>
att företräda de övriga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
fastsläUer stadgar för trafikförsäkringsföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 § Den som underlåter atl fullgöra sin
försäkringsplikt beträffande<br>
motordrivet fordon som är registrerat här i landet och ej är avställt dömes<br>
liU böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om annat motordrivet fordon brukas i trafik här i landet
med den försäkringspliktiges vilja och vetskap utan atl föreskriven
trafikförsäkring finns, dömes den försäkringspliktige till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl böter dömes även annan som brukar eller låter bruka
motordrivet fordon i trafik här i landet med kännedom om att föreskriven
försäkring icke flnns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 § Domstol kan i mål om ansvar för förseelse som
avses i 31 § första<br>
stycket eller, sedan domen i målet har vunnit laga kraft, på särskild talan<br>
av allmän åklagare förelägga den försumlige vid vite alt fullgöra<br>
försäkringsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon under tid dä han står under åtal för förseelse
som avses i 31 § andra eller tredje stycket fortsätter att begå sådan
förseelse, skaU vad han har gjort sig skyldig till före varje ålal anses som
särskilt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 § Förare av moped skall under färd här i landet
medföra bevis om<br>
att mopeden är trafikförsäkrad och på anmodan visa upp detta för<br>
trafikinspektör, bilinspektör eller polisman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bryter mot första stycket dömes till böter, högst
femhundra kronor. Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen
efter förseelsen styrker hos polismyndighet alt han hade bevis om trafikförsäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:39.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring vid tiden för förseelsen samt omständigheterna ger
vid handen att förseelsen har berott på tUlfälligt förbiseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I juli 1976. Genom lagen
upphäves</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i
följd av<br>
automobUtrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1929:77) om trafikförsäkring
ä motorfordon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1939:776) med vissa
bestämmelser rörande trafikförsäkring å motorfordon, som nyttjas av staten, m.
m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4. förordningen (1946:175) med vissa bestämmelser
rörande skade<br>
ståndsskyldigheten för förare av motordrivet fordon, som tillhör eller<br>
nyttjas av staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Avtal om trafikförsäkring enligt lagen (1929:77) om
trafikförsäkring å motorfordon eller motsvarande försäkring, som är gäUande vid
ikraftträdandet och som har ingåtts för tid som delvis infaller därefter,
gäUer som avtal om trafikförsäkring enligl denna lag med de ändringar som
följer av lagen. Försäkringstagaren får dock för tid efter Ucraftträdandet
frånträda avtalet och därmed förenat avtal om annan motorfordonsförsäkring med
verkan en månad efter det atl uppsägning har skett hos försäkringsanstalten. I
sådant fall har försäkringstagaren rätt att återfå erlagd premie som belöper på
tid efter frånträdandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill försäkringsanstalten med anledning av nya lagens
ikraftträdande och samtidigt därmed genomföra annan ändring i avtalet om
trafikförsäkring än som följer av lagen eller genomföra ändring i därmed
förenat avtal om annan motorfordonsförsäkring, får det ske, om
försäkringstagaren senast två månader före lagens ikraftträdande skriftUgen
underrättas om ändringen och om sin rätt att frånträda avtalet enligt vad nyss
har sagts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:60.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1916:312) angående ansvarighet för
skada i följd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av automobiltraflk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 2 och 5 §§ lagen (1916:312)
angående ansvarighet för skada i följd av automobUtrafik skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skada, som i följd av trafik med automobil tillfogas
annan person än föraren eller sådan egendom, som icke med automobilen
befordras, vare automobilens ägare ansvarig, ändå atl han ej är till skadan
vållande; dock vare ägaren från ansvarighet fri, där av omständigheterna
framgår, att skadan varken förorsakats av bristfällighet å automobilen eller
vållats av föraren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den, som skadan led, ge-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vållande på den skade-</span></i></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>nom
eget vållande därtill medver- lidandes sida har medverkat till kat,
bestämme rätten, efter ty för skadan, gäller 6 kap. 1 § skade-varje
fall prövas skäligt, om och i ståndslagen (1972:207). sådant fall till
vilket belopp skadestånd skall utgå. Underlåtenhet att använda bilbälte eller
skyddshjälm skall ej tillräknas den skadelidande som vållande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föraren vare lika med ägaren pliktig ersätta sådan skada,
som ovan sägs, där ej av omständigheterna framgår, att föraren icke varit
vållande till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har i följd av trafik med två eller flera automobiler
uppstått skada, för vilken ägare eller förare å olika sidor svara, åligge
ansvarighet dem en för alla och alla för en. Sinsemellan skola de olika sidorna
taga del i ersättningens gäldande efter ty rätten med hänsyn till
omständigheterna prövar skäligt. Där vållande visas föreligga å någon sida men
det icke styrkes att annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i
förhållande till den senare vidkännas hela ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lider i följd av trafik, varom i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppkommer i följd av traflk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första stycket sägs, någondera au- varom i första
stycket sägs, skada tomobilens ägare eller förare eller på egendom som
tillhör någondera</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1975:52.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>honom tillhörig egendom skada, varde skadeståndet jämkat
efter ty prövas skäligt, där ej av omständigheterna framgår, att varken
bristfällighet å automobilen eller vållande vid dess förande medverkat till
skadan. Där vållande visas föreligga å någon sida men det icke styrkes att
annan sida är våUande, skall dock den förra sidan i förhållande till den
senare bära hela skadan. Vid tillämpning av vad nu sagts skall underlåtenhet av
förare att använda bilbälte eller skyddshjälm ej tillräknas honom som vållande.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>automobilens ägare eller förare, varde skadeståndet jämkat
efter ty prövas skäligt, där ej av omständigheterna framgår, all varken
bristfällighet å automobilen eller vållande vid dess förande medverkat till
skadan. Där vållande visas föreligga å någon sida men det icke styrkes att
annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhållande till den
senare bära hela skadan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:73.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 3 kap. 8 § skadeståndslagen (1972:207) skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse 3 KAP.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med
motorfordon som vållats av fordonets förare, i den mån ersättning för skadan
skall utgä enligt lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon eller
skall utges antingen av någon som i egenskap av fordonets ägare är ansvarig
för skadan-men enligt 4 § nämnda lag är befriad från trafikförsäkringsplikt
eller av staten enligt lagen (1939:776) med vissa bestämmelser rörande
trafikförsäkring å motorfordon, som nyttjas av staten m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med
motordrivet fordon som vållals av fordonets förare, i den mån trafikskadeersättning
kan utgå för skadan enligt trafikskadelagen (1975:000).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft 1 Juli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:53.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa
trafiklivräntor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 15 § lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
försäkringsanstalter, som meddelar trafikförsäkring, svarar solidariskt för
kostnader som uppstår till föfld av att tillägg till traflklivräntor utgår
enligt denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
sammanlagda kostnader för tillägg som uppstått under ett år fördelas mellan
anstalterna i förhållande till de belopp som dessa under närmast föregående
kalenderår uppburit i premier för direkt tecknade trafikförsäkringar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De sammanlagda kostnader för tillägg som uppstått under
ett år fördelas mellan anstalterna i förhållande till beloppen av de premier
för direkt tecknade trafikförsäkringar som för var och en av dem belöper på
näst föregående kalenderår.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1972:435) om överlastavgift dels att i 8 a §'
orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen", dels
att 7 och 9 §§ skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överlastavgift
påföres för bil, ägaren, och för släpvagn, ägaren av den bil som släpvagnen
dragés av.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om bil som innehas på grund av avbetalningsköp
anses innehavaren som ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brukas bil av någon som är skyldig att ersätta skada enligt
6 eller 7 § lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av
automobUtrafik, anses brukaren som bilens ägare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om bil som innehas på grund av avbetalningsköp
anses innehavaren som ägare. Innehas bil med nyttjanderätt, anses innehavaren
som ägare, om han har befogenhet att bestämma om förare av bilen eller anlitar
annan förare än ägaren har utsett.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brukar någon annans bil utan lov, påföres brukaren
överlastavgiften.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:140.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>9§'</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 6, 8, 31, 32 och 43 §§ vägtrafikska t leförordningen (1973:601) äger motsvarande
tillämpning på överlastavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna lag
gäller ej i fråga om fordon som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
registrerat i militära fordonsregistret,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brukas av
krigsmakten enligt skriftligt avtal med militär myndighet,</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i 6, 8, 30-32 och 43 §§ vägtrafikskattelagen (1973:601) äger motsvarande tilllämpning
på överlastavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag gäller ej i fråga om fordon som</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>är
registrerat i militära fordonsregistret,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>brukas av
försvarsmakten enligt skriftligt avtal med militär myndighet,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse 1974:292.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt allmänna
förfogandelagen (1954:279), rekvisilionsla-gen (1942:583),
beredskapsförfo-gandelagen (1942:584) eller civilförsvarslagen (1960:74).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'ar taget i anspråk med nyttjanderätt enligt allmänna
förfogandelagen (1954:279), rekvisitionslagen (1942:583),
beredskapsförfo-gandelagen (1942:584) eller civilförsvarslagen (1960:74).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft, såvitt avser 8 a och 9 §§ en
vecka efter den dag, då lagen enligl uppgifl på den utkommit från trycket i
Svensk författningssamling, och i övrigt den 1 juli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 35 § vägtraflkskattelagen (1973:601)' skaU ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:141.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brukas
fordon utan lov eller av någon som enligt 7 § lagen (1916:312) angående
ansvarighet för skada i följd av automobUtrafik är förpliktad att ersätta
skada dömes i ägarens ställe sådan brukare enligt 34 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som brukar annans fordon utan lov dömes i ägarens
ställe enligt 34 §. Delsamma gäller den som innehar fordonet med nyttjanderätt
och har befogenhet att bestämma om förare av fordonet eller anlitar annan
förare än ägaren har utsett.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt;margin-right:147.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869. 2
Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:144.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:146.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1975-03-06</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer,
Bengtsson, Noriing, Löfberg, Lidbom, Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson,
Hjelm-Wallén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Lidbom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss beträffande ersättning vid trafikskada.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om ersättning för skada i följd av trafik med
motorfordon har sedan länge varit underkastad särskild reglering genom
lagstiftning om skärpt skadeståndsansvar i förening med obligatorisk
ansvarsförsäkring. Reglerna härom återfinns i lagen (1916:312) angående
ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik (bilansvarighetslagen) och
lagen (1929: 77) om trafikförsäkring å motorfordon (trafikförsäkringslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslag
till en reformering av denna lagstiftning har fldigare lagts fram vid några
tillfällen. Sålunda föreslogs i ett år 1938 avgivet betänkande (SOU 1938:27) en
ny traflkförsäkringslag efter delvis nya principer. Förslaget ledde dock endast
till mycket begränsade lagändringar. Är 1957 lade bilskadeutredningen i
betänkandet (SOU 1957:36) Traflkförsäkring fram förslag flll ny lag om
trafikförsäkring. Förslaget har ej föranlett lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
tillkomsten av skadeståndslagen (1972:207) framhöll föredragande
departementschefen (prop. 1972:5) att gällande regler om trafikskade-ansvaret
har vissa brister. En reformering av regierna borde emellertid enligt
departementschefen anstå i avbidan på att det då pågående arbetet på nya
allmänna regler om skadestånd vid personskada hade slutförts. Förslag till
sådana regler har nyligen förelagts riksdagen (prop. 1975:12).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom rekommendation nr 24/1973 hemställde Nordiska rådet
flU regeringarna i Danmark, Finland, Norge och Sverige att låta undersöka om det
var ändamålsenligt och möjligt att genomföra en utvidgning av
trafikförsäkringen till att i viss omfattning täcka även ersättning till ägare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och förare av motorfordon. 1 skrivelse till
justitiedepartementet den 23 november 1973 har trafikförsäkringsföreningen lagt
fram vissa konkreta förslag till en reformering av det nuvarande
ersättningssystemet vid trafikskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I februari 1974 tillkallades i Sverige en särskild
sakkunnig' för alt se över lagstiftningen om ersättning vid trafikskada och
trafikförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den sakkunnige, som har antagit namnet
trafikskadeutredningen, har i oktober 1974 avlämnat betänkandet (SOU 1974:87)
Traflkskadeersätlning. De lagförslag som innefattas i betänkandet torde få
fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÄ), Svea hovrätt, rikspolisstyrelsen,
försvarets civilförvaltning (FCF), riksförsäkringsverket, postverket,
televerket, statens järnvägar (SJ), statens vägverk, statens
trafiksäkerhetsverk, luftfartsverket, bilregisternämnden, statskontoret,
generaltuUstyrelsen, försäkringsinspektionen, konsumentombudsmannen (KO),
konsumentverket, länsstyrelsen i Älvsborgs län,
yrkesskadeförsäkringskommittén, leasingutredningen, försäkringsrättskommittén,
Svenska kommunförbundet, Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige
(LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Sveriges akademikers centralorganisation
(SACO), Svenska transportarbetareförbundet, Sveriges advokatsamfund.
Lantbrukarnas riksförbund, Svenska åkeriförbundet, Sveriges traflkbilägares
riksorganisation, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Folksam,
Trafikförsäkringsföreningen, Försäkringsjuridiska föreningen, Motorbranschens
riksförbund, Motormännens riksförbund, Kungl. automobilklubben (KAK),
Motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF), Svenska motorcykelförbundet (SVEMO),
Cykel- och mopedfrämjandet (CMF) samt Sveriges motorcyklisters
centralorganisaflon (SMC).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Yttranden över betänkandet har dessutom inkommit från
Statsanställdas förbund, Försäkringsbolaget Ansvar, Aktionsgruppen mot
MC-olyckor och Frivilliga motorcykelkårens riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>£n sammanställning av remissyttrandena torde få fogas till
protokoUet i detta ärende som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:41.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Ju.stitierådet Ulf Nordenson. Experter: direktörerna Per
Boethius, Gunnar Lanteli och Erland Strömbäck samt advokaten Ake Vilhelmson och
direktören </span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Hilding
Åberg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>2 Nuvarande förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Inledande anmärkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skadeståndsansvar i allmänhet gäller i svensk rätt den
s. k. culparegeln. Denna regel, som återfinns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen
(1972:207), innebär att den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar person-
eller sakskada skall ersätta skadan. Culparegeln gäller i och för sig också i
fråga om skador som uppkommer vid trafik med motorfordon. På detta område har
emellertid de skadelidande sedan länge ett förstärkt skydd genom särskild
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Genom
lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik
(bilansvarighetslagen) har skadeståndsansvaret för förare, ägare och, i vissa
fall, brukare av motorfordon skärpts utöver vad som gäller enligt culparegeln.
I fråga om förarens vållande har bevisbördan kastats om till den skadelidandes
fördel. För att undgå ersättningsskyldighet måste föraren visa att han inte
har förfarit uppsåtligt eller vårdslöst (s. k. presumtionsansvar). Härigenom
uppnås i praktiken nästan samma effekt som om föraren hade haft ett objektivt
ansvar, dvs. ett ansvar som inte är beroende av uppsåt eUer vårdslöshet. Också
ägaren har ett ansvar med omkastad bevisbörda för skada som har uppkommit i
följd av trafik med hans fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De skadelidandes rätt till skadestånd garanteras genom
tvingande bestämmelser om obligatorisk trafikförsäkring. Sådana bestämmelser
flnns i lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon (trafikförsäkringslagen).
Beträffande vissa fordon, som inte omfattas av trafikförsäkringsplikten,
garanteras ersättning genom bestämmelser i andra lagar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Trafikansvar enligt bilansvarighetslagen<br>
2.2.1 Bilansvarighetslagens tillämpningsområde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilansvarighetslagen är tillämplig på skada som i följd av
traflk med automobil tillfogas annan person än föraren eller sådan egendom som
inte befordras med fordonet (2 § första stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med "automobil" avses enligt 1 § tre slag av
fordon, nämligen dels motordrivet fordon som är inrättat huvudsakligen för att
självständigt nyttjas till person- eller godsbefordran, dels motordrivet fordon
som är inrättat huvudsakligen såsom dragfordon för annat fordon eller för
arbetsredskap och är försett med gummihjul, dels annat motordrivet fordon som
är konstruerat för eller utan svårighet kan ändras till en hastighet
översflgande 30 km/tim.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med fordon
förstås varje anordning på hjul, band eller medar som är inrättad för färd på
marken och inte löper på skenor. Till automobil i bilansvarighetslagens
bemärkelse är inte att hänföra luftfartyg eller motordrivet fordon som är
avsett att föras av gående.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uttrycket skada "i följd av trafik" med
automobil har i rättspraxis tolkats vidsträckt. Trafik anses föreligga så snart
en bil har kommit i rörelse, oavsett om motorn har varit i gång eller inte.
Även skada som uppkommer när en bil står helt stilla har ibland ansetts vara en
följd av trafik med bilen. En sådan bedömning har skett när skadan inträffat i
samband med att bilen använts för sitt ändamål, exempelvis när skadan har
orsakats av atl en bildörr öppnats efter parkering av bilen. Någon lokal
begränsning avses inle med uttrycket skada i följd av trafik med automobil.
Även skada som orsakats av traktor ute på en åker eller av personbil inne i en
verkstadslokal kan räknas som trafikskada i bilansvarighetslagens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.2 Ansvarssubjekt enligt bilansvarighetslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förut nämnts kan skadeståndsskyldighet med anledning
av skada i följd av trafik med automobil uppkomma för tre kategorier, nämligen
för fordonets ägare, förare eller brukare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt 2 §
första stycket kan ägaren oberoende av eget vållande bli ansvarig för skada som
har uppkommit i följd av traflk med bilen. Han kan undgå ansvarighet endast
genom att visa att skadan varken har orsakats av bristfällighet på bilen eller
har vållats av föraren. Kan ägaren inte bevisa att bilen inte har varit
bristfällig inträder ansvar, om han inte lyckas föra bevisning om att
bristfälligheten helt saknat betydelse för skadans uppkomst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndsansvaret för föraren vilar enligt 2 § tredje
stycket på culparegeln, men också har är bevisbördan omkastad. Föraren är nämligen
lika med ägaren skyldig att ersätta skada i följd av trafik med fordonet, om
det inte framgår av omständigheterna att föraren inte har varit vållande till
skadan. Däremot bär föraren inte något ansvar för skada som har orsakats av
bristfällighet pä fordonet, såvida inte bristfälligheten kan tillräknas honom
som vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också brukaren bär i vissa fall ansvar enligt
bilansvarighetslagen. Brukar någon olovligen annans fordon svarar han enligt 6
§ i stäUet för ägaren för skada som inträffar under brukandet. Solidariskt
ansvar för ägaren och den som lovligen brukar fordonet uppkommer enligt 7 § i
två typfall. Det ena kännetecknas av att brukaren innehar fordonet med
nyttjanderätt och har befogenhet att anstäUa förare av bilen. Det andra fallet
utmärks av att brukaren innehar bilen med nyttjanderätt utan sådan befogenhet
men ändå anlitar en förare som inte är anställd av ägaren. Om brukaren anlitar
en av ägaren anställd förare har han däremot inte något ansvar enligt
bilansvarighetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om både ägare och förare är ersättningsansvariga enligt 2
§ skall ansvaret enligt 3 § fördelas mellan dem efter vad som prövas skäligt
med hänsyn till omständigheterna. Om ägare eller förare bär culpaansvar, dvs.
är bevisligen vållande till skadan, får han ensam svara för skadan även om den
andre bär trafikansvar enligt bilansvarighetslagen därför att han inte kan visa
sig fri från vållande. Fördelningsregeln i 3 § tillämpas med andra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ord inte i den situationen. Regeln är inte heller
tillämplig vid skada i följd av traflk med motorfordon som ägs eller nytflas av
staten. Detta berörs närmare i avsnitt 2.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ägare eller annan som har utgett ersättning enligt
bilansvarighetslagen har enligt 11 § regressrätt mot den som har vållat skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.3 Ansvaret enUgt 2 § bUansvarighetslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvaret enligt 2 § omfattar både person- och sakskada.
Ett undantag gäller dock för personskada som tillfogas föraren. Vidare gäller
ett undantag för skada på själva fordonet samt för skada på egendom som
befordras med fordonet oavsett om egendomen tillhör fordonets ägare eller
förare eller en tredje man. 1 dessa fall utgår alltså inte någon ersättning
enligt bilansvarighetslagen. 1 fråga om förarens rätt att få ersättning av
ägaren för personskada gäller i stället allmänna utomobliga-toriska eller, i
vissa fall, kontraktsrättsliga skadeståndsregler. Detsamma är fallet
beträffande ägarens rätt att få ersättning av föraren för skada på fordonet
resp. rätten för ägare av befordrad egendom att av fordonsägaren eller föraren
få ersättning för skada på den befordrade egendomen. De ulomobligatoriska
regler som kan bli tillämpliga är de allmänna bestämmelserna om vållandeansvar
i 2 och 3 kap. skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För personskada utgår ersättning enligt 2 §
bilansvarighetslagen till såväl passagerare i fordonet som personer utanför
detta, t. ex. fotgängare och cyklister. Även fordonets ägare har rätt till
ersättning av fordonets förare för sådan skada, vare sig han färdas som
passagerare i del egna fordonet eller befinner sig utanför detta. Att ägaren
själv bär presumtionsansvar för skador som fordonet orsakar leder emellertid
till att han som skadelidande i princip har en mer inskränkt ersättningsrätt än
andra skadelidande. I försäkringsbolagens skaderegleringspraxis torde
emellertid ägaren numera regelmässigt tillerkännas fullt skadestånd för
personskada, under förutsättning att han inte själv har varit medvållande och
på den grund får jämkning av skadeståndet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En skadelidande tredje man, dvs. annan än fordonets ägare
eller förare, har samma rätt till ersättning för sakskada som för personskada.
Det kan gälla skador på byggnader, trafikanordningar, cyklar, en cyklists eller
fotgängares kläder eller andra tillhörigheter eller skador på gröda eller annan
växtlighet etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den skadelidandes medvållande kan enligt 2 § andra stycket
första punkten leda till jämkning av skadeståndet enligt de grunder som gäller
inom skadeståndsrätten i allmänhet. Enligt 2 § andra stycket andra punkten
skall underlåtenhet att använda bilbälte eller skyddshjälm inte tillräknas den
skadelidande som vällande. Av medvållanderegeln har i rättspraxis analogivis
ansetts följa, att den som lider skada i en situation där han själv bär
trafikansvar enligt 2 § måste räkna med att hans anspråk mot skadevållaren kan
sättas ned. Om t. ex. en fotgängare genom vårdslöshet har orsakat skada på en
bil, kan bilägaren få flnna sig i att det skadestånd som åläggs fotgängaren
jämkas eller att denne t. o. m. helt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befrias från ansvar. Jämkning av detta slag anses kunna
ske även när bilisten riktar anspråk mot annat subjekt än medtrafikant, t. ex.
väghållare. Bär den mot vilken anspråket riktas själv strikt ansvar — t. ex.
innehavare av luftfartyg - får bilisten enligt rättspraxis också räkna med
jämkning på grund av sitt skärpta trafikansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skada uppkommer i följd av trafik med två eller flera
motorfordon under sådana förhållanden att ägare och förare av de inblandade
fordonen bär presumtionsansvar för skadan enligt 2 §, svarar de enligt 5 §
första stycket solidariskt för skadeståndet. Beträffande skador som tillfogas
fordonens ägare eller förare gäller dock särskilda regler enligt 5 § andra
stycket (se avsnitt 2.2.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När solidariskt skadeståndsansvar föreligger enligt 5 §
första stycket, fördelas det slufliga ansvaret mellan ägare och förare på ömse
sidor enligt särskilda föreskrifter i detta lagrum. Huvudregeln är att
fördelningen skall ske efter vad som finnes skäligt med hänsyn till
omständigheterna. Men om det föreligger vållande vid förandet av fordonet på
någondera sidan och det inte kan styrkas sådant vållande på den andra sidan,
skall den förra sidan i förhållande till den senare vidkännas hela
ersättningen. Kan vållande inte styrkas på någondera sidan eller föreligger
vållande på båda sidor och fördelningen sålunda skall ske på grundval av en
skälighetspröv-ning, resulterar denna i praktiken regelmässigt i en
likafördelning av ersättningsansvaret. Framför allt i fall då vällande styrks
på båda sidor men även när båda sidor bär presumtionsansvar kan emellertid
annan fördelning bli aktuell med hänsyn till graden av vållande på ömse sidor
eller andra särskilda omständigheter. Det är att märka att frågan huruvida
bristfällighet pä något av de inblandade fordonen har medverkat till skadan
inte tillmäts någon betydelse vid bestämmande av ersättningsansvarets
fördelning enligt 5 § första stycket, såvida inte bristfälligheten kan
tillräknas föraren eller ägaren av det .bristfälliga fordonet som vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.2.4 Ansvaret för kollisionsskador enligt 5 § andra
stycket bilansvarighetslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om rätt för ägare eller förare av ett motorfordon
som kolliderar med annat motorfordon att få skadestånd av ägare och förare av
det andra fordonet är som förut nämnts underkastad särskild reglering i 5 §
andra stycket. Dessa bestämmelser gäller såväl person- som sakskada. 1 fråga
om sakskada har bestämmelserna praktisk betydelse framför allt när det gäller
skador på de inblandade fordonen och på egendom som befordras med dem och
tillhör resp. ägare eller förare. Men bestämmelserna är i och för sig
tillämpliga också på skador som tillfogas ägares eller förares egendom utanför
fordonen. Vidare avser bestämmelserna inte bara egentliga kollisionsfall utan
varje situation där ägare eller förare av ett motorfordon har lidit skada i
följd av trafik med det egna fordonet och annat motorfordon.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna i 2 § om presumtionsansvar är i och för sig
tillämpliga också i fråga om sådana kollisionsskador som det nu är fråga om.
Bestämmelserna i 5 § andra stycket innebär emellertid att den skadelidande
ägaren eller föraren får tåla jämkning eller helt bortfall av sin ersättning i
större omfattning än som följer av den allmänna regeln i 2 § andra stycket om
jämkning på grund av styrkt medvållande. Underlåtenhet av föraren att använda
bilbälte eller skyddshjälm skall dock enligt 5 § andra stycket andra punkten
inte tillräknas honom som vällande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudregeln
enligt 5 § andra stycket är att ersättning skall jämkas efter vad som finnes
skäligt, om det inte framgår av omständigheterna att varken bristfällighet på
fordonet på den skadelidande sidan eller vållande vid dettas förande har
medverkat till skadan. Den regeln blir således tUl en böflan tUlämplig, om
ägare och förare på ömse sidor bär endast presumtionsansvar. Men den blir också
tillämplig om det visas att vållande till skadan föreligger på båda sidor eller
att bristfällighet på fordonet på ömse sidor eller på den ena sidan har
medverkat till skadan utan att våUande kan visas på någondera sidan. Visas
bristfällighet föreligga bara på det ena fordonet och kan vållande inte styrkas
på någondera sidan blir dock regeln om skälighetsprövning tillämplig bara under
förutsättning att den sida där bristfällighet ej kunnat visas inte har lyckats
föra bevisning om att varken bristfälligliet på fordonet på den sidan eller
vållande vid dettas förande har medverkat till skadan. Skälighetsprövningen
leder i praktiken regelmässigt till att jämkning sker till hälften av full
ersättning. Hänsyn till graden av vållande på ömse sidor eller andra särskilda
omständigheter kan dock föranleda en annan jämkningskvot.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om
emellertid vållande till skadan visas föreligga på någondera sidan men det inte
visas att den andra sidan är vållande, skall den förra sidan i förhållande till
den senare bära hela skadan. Detta gäller även om den senare sidan inte lyckas
föra bevisning om att varken bristfällighet på fordonet på den sidan eller
vållande vid dettas förande har medverkat tiU skadan. Detsamma är fallet, om
det visserligen kan visas att bristfällighet på fordonet på den sidan har
medverkat till skadan men detta inte kan tillräknas ägare eller förare på den
sidan som vållande. Vållande pä den ena sidan slår med andra ord ut
bristfällighet på fordonet på den andra sidan som ansvarsgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För en skadelidande ägares vidkommande innebär dessa
bestämmelser s. k. passiv identifikation, dvs. ägaren tillräknas vållande av
föraren av hans fordon som om han själv hade varit vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 5 § andra stycket medför att, när i följd
av trafik med två eller flera fordon förare eller ägare på ömse sidor har lidit
skada, ersättning i någon omfattning praktiskt taget alltid utgår från
motsidan. Det är bara när ägare och förare på ömse sidor lyckas bevisa, att
skadan inte har orsakats vare sig genom bristfällighet på fordonet eller genom
vållande vid förandet av detta, som vardera sidan får bära sin skada. 1
praktiken uppkommer dock nästan aldrig en sådan situation. Ofta leder reglerna
till att ersättning skall utges från ömse sidor. Detta blir så gott</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som alltid fallet när båda sidor bär presumtionsansvar.
Detsamma gäller i princip också när det visas att förarna på ömse sidor har
varit vållande. Dessa situationer är också de vanligast förekommande. Om t. ex.
vid en kollision mellan bilarna A och B båda förarna har varit vållande eller
våUande inte kan styrkas på någondera sidan samt skadan på bilen A uppgår till
1 000 kr. och skadan på bilen B belöper sig till 2 000 kr., skall ägare och
förare av bilen A betala I 000 kr. till ägaren av bilen B samtidigt som ägare
och förare av bilen B skall betala 500 kr. till ägaren av bilen A. På
motsvarande sätt regleras eventuell personskada som har tillfogats ägare eller
förare av bilen A resp. bilen B.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Skadeståndsansvar för förare av statliga fordon</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förordningen (1946:175) med vissa bestämmelser
rörande skadeståndsskyldighet för förare av motordrivet fordon, som tillhör
eller nytflas av staten, får staten i princip inte utkräva ersättning av
fordonets förare. Undantag gäller bara om föraren under färden har gjort sig
skyldig till grov vårdslöshet i trafik, rattonykterhet eller rattfylleri eller
om han har orsakat skadan uppsåfligen eller genom grov vårdslöshet eller brukat
fordonet utan lov. Detta innebär att den särskilda regeln i 3 § bilansvarighetslagen
om fördelningen av ägares och förares skadeståndsskyldighet enligt 2 §
bilansvarighetslagen inte kan tillämpas vid skada i följd av trafik med
motorfordon som ägs eller nyttjas av staten. Staten kan ju över huvud taget
inte rikta återkrav mot föraren när denne bär endast presumtionsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 de fall när staten inte får utkräva ersättning av
föraren kan denne -om den skadelidande har krävt honom på skadestånd - söka
åter av staten vad han har utgett i skadestånd, i den mån staten är skyldig att
ersätta skadan. Detta gäller även i sådana fall när staten visserligen inte är
skadeståndsskyldig enligt bilansvarighetslagen av den anledningen att fordonet
inte är en automobU i lagens mening men staten annars skulle ha ådragit .sig
sådan skyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Trafikförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.1 Trafikförsäkringsplikten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1 § första stycket trafikförsäkringslagen skall
traflkförsäkring finnas för motorfordon som är registrerat här i riket och som
inte är avställt samt för annat motorfordon som brukas i trafik här i riket.
Försäkringsplikten åvilar ägaren. Enligt 1 § andra stycket skaU försäkringsplikten
dock fullgöras av den som innehar motorfordon på grund av avbetalningsköp, även
om äganderätten till fordonet inte har gått över på honom. Försäkringsplikten
är sanktionerad genom straff- och vitesbestämmelser 1 24 och 25 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begreppet motorfordon i trafikförsäkringslagen
överensstämmer i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudsak med begreppet automobil i bilansvarighetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Befrielse från försäkringsplikt medges i vissa fall. En
typ av undantag är knuten till det förhållandet att fordon ägs av visst
subjekt. Staten är sålunda inte försäkringspliktig. Vidare kan regeringen
enligt 4 § första stycket trafikförsäkringslagen befria främmande stat från
försäkringsplikt. Den skadelidandes ställning skall emellertid inte påverkas
av sådan befrielse från försäkringsplikt. Vederbörande främmande stat är
därför, om den inle har tagit trafikförsäkring, enligt 4 § andra stycket
skyldig att utge den ersättning som skulle ha utgått ur fordonets
trafikförsäkring om sådan funnits, även om staten i fråga inte är i egenskap av
ägare ansvarig för skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsplikt föreligger inte heller i fräga om
fordon som nyttjas av staten under sådana omständigheter som anges i 1 § lagen
(1939:776) med vissa bestämmelser rörande traflkförsäkring å motorfordon, som
nyttjas av staten, m. m. Lagen avser fordon som tas i anspråk enligt
rekvisitions- eller förfogandelagstiftningen. Om i enlighet med denna lag
trafikförsäkring saknas för ett fordon som omfattas av lagens bestämmelser är
staten enligt 2 § samma lag skyldig att ersätta skada i följd av trafik med
fordonet med belopp som skulle ha utgått om försäkring funnits. Detta gäller
även om staten inte enligt lag är ansvarig för skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan kategori av undantag från trafikförsäkringslagens
tillämpning har knutits till fordonets användningsområde. Enligt 2 § fjärde
stycket trafikförsäkringslagen äger lagen inte tillämpning på motorfordon som
används uteslutande inom järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat
tävlingsområde eller annat sådant inhägnat område (s. k. områdesfordon).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen gäller enligt 5 § trafikförsäkringslagen att
motorfordon, som är försäkrat hos utländsk försäkringsgivare, i vissa fall kan
brukas i tillfällig traflk i Sverige utan traflkförsäkring. Sä kan ske om
försäkringsanstalt, som får meddela trafikförsäkring, i överensstämmelse med
föreskrifter av regeringen har förbundit sig att mot var och en som har rätt
till skadestånd på grund av trafikskada ansvara som om trafikförsäkring var
meddelad. Administrativa bestämmelser härom har meddelats i kungörelsen
(1963:655) med särskilda bestämmelser angående försäkring å motorfordon som
införts för tillfälligt brukande i riket. Genom denna reglering kan utländskt
fordon som är hemmahörande i viss främmande stat, med vilken Sverige har ingått
speciell överenskommelse, samt utländskt fordon som omfattas av det s. k.
gröna-kort-systemet användas i Sverige utan svensk trafikförsäkring (se vidare
avsnitt 2.4.8).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.2 Trafikförsäkringsgivares ansvarighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringen innebär en garanti för det skadestånd
för trafikskada som kan utgå på grund av reglerna i bilansvarighetslagen eller
de allmänna skadeståndsreglerna i skadeståndslagen. Enligt 3 § första stycket
trafikförsäkringslagen kan nämligen den som på grund av trafik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skada är berättigad till skadestånd av fordonets ägare,
brukare eller förare föra s. k. direkt talan mot försäkringsgivaren om detta
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringen har emellertid inte bara denna
garantifunktion. Enligt 3 § första stycket trafikförsäkringslagen utgör den
också ansvarsförsäkring till förmån för försäkringstagaren. Detta gäller dock
bara i den mån inte försäkringsgivaren har gjort förbehåll om annat. Sådana
förbehåll förekommer ibland (se avsnitt 2.4.3). Ytterligare inskränkningar
framgår av 3 § andra stycket. Enligt denna bestämmelse är försäkringsgivaren
inte utan särskilt åtagande ansvarig i anledning av skada på fordonet eller på
egendom som befordras med detta. Ersättning från trafikförsäkringen utgår inte
heller utan särskilt åtagande för skada på föraren av det försäkrade fordonet.
Undantag härifrån gäller dock om försäkringstagaren är ansvarig för skadan, t.
ex. när han har vållat förarens skada. Slutligen är trafikförsäkringsgivaren
inte utan särskilt åtagande ansvarig för skada på person som färdas i fordonet,
om detta brukas olovligen och den skadelidande känner tUl detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsgivarens ansvarighet begränsas genom
vissa bestämmelser i 11 § trafikförsäkringslagen. För vafle händelse som
medför skada skall försäkringsgivarens ansvarighet täcka skadestånd om
sammanlagt 25 milj. kr. i anledning av personskada och 5 milj. kr. i anledning
av sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den skadelidande utnyttjar sin rätt till direkt talan mot
försäkringsgivaren, kan denne resa samma invändningar som ägaren, brukaren
eller föraren hade kunnat göra om anspråket hade riktats mot honom.
Försäkringsgivarens ansvarighet sträcker sig alltså inte längre än det
skadeståndsansvar som lagligen åvilar ägaren, brukaren eller föraren. Genom
frivilliga åtaganden har emellertid trafiklörsäkringsanstalterna åtagit sig en
ansvarighet att, oberoende av om skadeståndsskyldighet föreligger, i viss
omfattning ersätta skador på passagerarnas personliga egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om försäkringsavtalet upphör, fortsätter ändå
försäkringsgivarens ansvarighet gentemot skadelidande tredje man såvitt avser
skada som har inträffat inom trettio dagar efter det att anmälan om avtalets
upphörande inkom till statens trafiksäkerhetsverk. Detta framgår av 18 § första
stycket trafikförsäkringslagen. Enligt 18 § tredje stycket tillämpas denna
bestämmelse dock ej om den skadelidande har rätt till ersättning pä grund av
annan trafikförsäkring. Enligt 19 § får försäkringsgivaren inte i vidare mån än
som följer av 18 § åberopa omständighet mot den skadelidande som beror av annan
än denne. Försäkringsgivaren får alltså inte åberopa t. ex. villkor i
försäkringsavtalet som begränsar hans ansvarighet mot försäkringstagaren på
grund av att försäkringsfallet har framkallats genom grov vårdslöshet eller på
grund av att försäkringstagaren är i dröjsmål med premieinbetalningen e. d.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.3 Trafikförsäkringsgivares återkravsrätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa situationer där försäkringsgivaren är fri från
ansvarighet gentemot försäkringstagaren regleras i lagen (1927:77) om
försäkringsavtal (försäkringsavtalslagen). Enligt 1 § tredje stycket
försäkringsavtalslagen är nämligen denna lag tillämplig också på
trafikförsäkring i den mån annat inte föreskrivs. I lagens 18 § anges att
försäkringsgivaren är fri från ansvarighet gentemot den som uppsåtligen eller -
när avtalet gäller annan försäkring än livförsäkring - genom grov vårdslöshet
har framkallat försäkringsfaUet. Vissa inskränkningar i möjligheterna att
åberopa ansvarsfrihet enligt denna bestämmelse, bl. a. när den som framkallat
försäkringsfallet var under 15 år, följer av 19 § försäkringsavtalslagen. Om
försäkringsfallet framkallats genom vårdslöshet som inte kan betecknas som
grov, har detta enligt lagens 20 § inte någon inverkan på försäkringsgivarens
ansvarighet. Bestämmelserna i 18 och 19 §§ försäkringsavtalslagen är
emellertid dispositiva och kan alltså åsidosättas genom villkor i
försäkringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån försäkringsgivaren är fri från ansvarighet mot
försäkringstagaren, har han återkravsrätt mot denne för ersättning som han har
utgett till tredje man. Denna rätt är enligt 20 § första stycket trafikförsäkringslagen
till sin natur en s. k. subrogationsrätt, dvs. försäkringsgivaren kan inträda
i den skadelidandes rätt mot försäkringstagaren för vad han på grund av
försäkringen har utgett till den skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot annan, som jämte försäkringstagaren är i egenskap av
ägare, brukare eller förare ansvarig för skadan, har försäkringsgivaren enligt
20 § andra stycket trafikförsäkringslagen regressrätt endast om vederbörande
har gjort sig skyldig till förfarande av sådan beskaffenhet att, om han tagit
försäkringen, försäkringsgivaren hade varit fri från ansvarighet gentemot
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om trafikförsäkringsgivares återkravsrätt mot annan
än försäkringstagaren eller subjekt som anges i 20 § andra stycket
trafikförsäkringslagen regleras av 25 § första stycket försäkringsavtalslagen.
Där föreskrivs att skadeförsäkringsgivare som har utgett ersättning på grund av
försäkringsavtalet inträder i försäkringshavarens rätt till skadestånd av den
som har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet eller som enligt
lag är ansvarig för skadan oberoende av eget vållande. Även denna bestämmelse
är emellertid dispositiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I villkoren brukar trafikförsäkringsgivarna förbehålla sig
en längre gående regressrätt än som följer av de nu återgivna
bestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsbolagen förbehåller sig normalt
återkravsrätt mot den som vållat skadan med uppsåt eller genom grov
vårdslöshet. Mot försäkringstagare och förare som inte är försäkringstagare
görs förbehåll bl. a. för fall av vissa bristfälligheter hos fordonet, för
olovlig körning, rattfylleri eller rattonykterhet och för brukande av fordonet
som hjälpmedel vid brottslig gärning. Mot försäkringstagaren görs dessutom
regressförbehåll för vissa fall där fordonet brukats i strid med vad som
antagits, när premien bestämts, och vid underlåtenhet att betala premien. Äter-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kravsrätt föreligger vidare bl. a. mot annan än
försäkringstagare, brukare eller förare, vilken enligt gällande rätt är
skadeståndsskyldig oberoende av vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall när skadan har framkallats uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet är försäkringsgivaren enligt koncessionsviUkoren skyldig
att utöva regress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I praktiken torde trafikförsäkringsgivarna endast mera
sällan utnyttja sin återkravsrätt mot försäkringstagaren och, när så sker, ofta
sätta ned sitt krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.4 TrafikförsäkringsanstaKernas ansvarighet för
skada genom oför<br>
säkrat eller okänt fordon</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om föreskriven trafikförsäkring saknas, är samtliga
trafikförsäkringsanstalter solidariskt ansvariga för skadan, dock inte
gentemot den som försäkringsplikten åvilade. Ett motsvarande ersättningsansvar
åvilar anstalterna i fall då det inte kan fastställas av vilket fordon skadan
orsakats (21 § första stycket trafikförsäkringslagen). Båda dessa grupper av
skador regleras av trafikförsäkringsföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarigheten för trafikförsäkringsföreningens
förbindelser fördelas mellan anstalterna efter storleken av influtna premier
(21 § andra stycket trafikförsäkringslagen). Om enligt dessa regler ersättning
har betalts för skada orsakad av ett oförsäkrat fordon eller av okänt fordon
som sedermera blir känt, har anstalterna återkravsrätt mot den som är ansvarig
för skadan, dvs. fordonets ägare (brukare) och förare (21 § tredje stycket).
Var fordonet försäkrat, blir det trafikförsäkringsgivaren som får återgälda
trafikförsäkringsföreningen den utgivna ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.5 Trafikförsäkringspremierna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringspremierna är i första hand
differentierade efter fordonsslag (personbil, lastbil, buss, motorcykel,
traktor etc.) och geografiskt område (storstad, Norrland, övriga landet)
beroende på var försäkringstagaren är bosatt. Flertalet fordonsslag är
indelade i undergrupper efter t. ex. vikt eller användningssätt. För personbUar
och i flertalet bolag även för lätta lastbilar tillämpas differentiering efter
årlig körsträcka. För dessa fordonsslag är premien dessutom beroende av
fabrikat och modell, s. k. märkestariffering. Denna innebär att varje bilmodell
med hänsyn till trafikskaderisken placeras i någon av 10 premieklasser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt försäkringsvillkoren är försäkringstagaren efter
skadefria år berättigad till rabatt (bonus) på trafikförsäkringspremien. Efter
varje skadefritt år flyttas försäkringen till en högre bonusklass. Den lägsta
bonusen är 20 % och den högsta som uppnås efter sex skadefria år i följd är 75
%. Efter försäkringsår med skada flyttas försäkringen ned två bonu.sklasser för
varje skada som medför ersättningsskyldighet för försäkringsgivaren. Undantag
gäller bl. a. för det fall att fordonet har brukats</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild form av självrisk gäller i trafikförsäkringen
för fall när förare av personbU i ej yrkesmässig trafik eller lastbil med
totalvikt av högst 3 500 kg. vid skada inte har fyllt 24 år. Självrisken utgör
300 kr. Också i övrigt kan självrisk förekomma. Detta är dock ovanligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.6 Trafikförsäkringens administration</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkring får, förutom av anstalt som inrättats av
staten, meddelas endast av försäkringsanstalt som har fått tillstånd därflll av
regeringen. Enligt 6 § andra stycket trafikförsäkringslagen är sådan anstalt
skyldig att på begäran meddela trafikförsäkring. Regeringen kan dock medge
försäkringsanstalt rätt att i bolagsordningen göra förbehåll om att
trafikförsäkring hos anstalten skall få tecknas bara av dem som tUlhör viss
yrkesgrupp eller intressegrupp eller av dem som är bosatta inom visst område.
F.n. meddelar 16 försäkringsanstalter trafikförsäkring. Någon statlig anstalt
för trafikförsäkring har inte inrättats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsinspektionen utövar fortlöpande kontroll över
trafikförsäkringsanstalternas verksamhet. Särskilt gäller denna kontroll
anstalternas premier. Inspektionen har fastställt vissa normer för beräkning av
omkostnader, premiereserv m. m. Regeringen har enligt 9 § trafikförsäkringslagen
befogenhet att fastställa belopp vartill premier för traflkförsäkring högst
får sättas. Denna befogenhet har dock hittills inte utnytflats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.7 Kontroll av trafikförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Registreringspliktiga motordrivna fordon är enligt 8 §
bilregistrerings-kungörelsen (1972:599) bil, motorcykel, terrängmotorfordon,
traktor som är försedd med gummihjul eller band samt motorredskap om det brukas
på sådant sätt som anges i vägtraflkskattelagen (1973:601) för att traktor
skall anses som trafiktraktor. Undantag gäller dock beträffande fordon som
flllhör staten och är tillverkat för särskilt militärt ändamål samt fordon som
är avsett att föras av gående (se 1 § andra stycket nämnda kungörelse). Enbart
registrering medför inte rätt att bruka fordonet. Andra förutsättningar är bl.
a. att skatt har betalats och att trafikförsäkring har tecknats. Registrerat
fordon kan avställas. Ett sådant fordon får, utom i vissa undantagsfall, inte
användas i trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bl. a. underlätta kontrollen av att fordonet är
trafikförsäkrat skall för alla fordon utom terrängfordon ärligen utfärdas ett
kontrollmärke, som skall anbringas på fordonets registreringsskylt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Betalningen av trafikförsäkringspremien har dock inte
samordnats med kontrollmärkets giltighetstid. Trafikförsäkringsplikten
kontrolleras endast med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt när
kontrollmärket utfärdas. Om försäkringen upphör under märkets giltighetstid,
t. ex. därför att försäkringsgivaren säger upp avtalet på grund av underlåten
premiebetalning, har detta ingen inverkan på fordonsägarens rätt att ha
kontrollmärket kvar på-sitt fordon. Det kan alltså inträffa att ett fordon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid viss tidpunkt har kontrollmärke utan att
trafikförsäkring gäller för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En
särskild arbetsgrupp (samrådsgruppen för trafikförsäkringskontroll) med
representanter för försäkringsinspektionen, trafikförsäkringsgivarna,
bilregisternämnden och kommunikationsdepartementet har nyligen föreslagit ett
nytt påföljdssystem för att kontrollen av att trafikförsäkringsplikten iakttas
skall bli mer effektiv. Förslaget, som har överlämnats till
justitiedepartementet, är f. n. föremål för remissbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4.8 Trafikförsäkringens giltighet utomlands</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den obligatoriska trafikförsäkringen gäller enligt 3 §
första stycket trafikförsäkringslagen i princip endast skada som har uppkommit
i följd av trafik med fordonet här i landet. På samma sätt som
trafikförsäkringen för utländska fordon kan medföra att fordonet får brukas i
Sverige (se avsnitt 2.4.1) har svenska fordons trafikförsäkring i vidsträckt
omfattning giltighet också vid utlandsfärd. Genom särskilda överenskommelser
mellan staterna regleras skadan i det land där skadan inträffar. Den som har
utgett ersättningen får återkravsrätt mot försäkringsgivare i bilens hemland.
Från svensk sida regleras skadorna av trafikförsäkringsföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkring i Danmark, Finland, Norge eller Sverige
är sedan länge utan vidare giltig i de övriga länderna. En svensk bilist kan
således utan några extra formaliteter bege sig med sitt fordon till Danmark,
Finland eller Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gröna-kort-systemet omfattar de europeiska länderna (utom
Sovjetunionen och Albanien) samt Israel, Marocko och Tunisien. Systemet har
varit i tillämpning sedan den 1 januari 1953. I samtliga länder godtas gröna
kortet, vars officiella namn är "Internationellt försäkringskort för
motorfordon", som bevis för att gällande trafikförsäkring finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den internationella samfärdseln inom Europa har
ytterligare underlättats genom nya överenskommelser mellan staterna. I många
länder kan bilister numera, på samma sätt som inom de nordiska länderna,
passera in utan ätt förete något grönt kort. Ett system, som ursprungligen
infördes inom EG-länderna, omfattar numera motorfordon som är registrerade i
Belgien, Danmark, Finland, Irland, Italien, Liechtenstein, Luxemburg,
Nederländerna, Norge, San Marino, Schv,'eiz, Storbritannien, Sverige,
Tjeckoslovakien, Tyska Demokratiska republiken, Förbundsrepubliken Tyskland,
Ungern, Vatikanstaten eller Österrike. Detta system omfattar också icke
registrerade mopeder hemmahörande i Belgien, Danmark, Finland, Irland, Italien,
Luxemburg, Nederländerna, San Marino, Sverige, Förbundsrepubliken Tyskland,
Ungern eller Vatikanstaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att en bilist kommer från ett land som är anslutet tUl det
nu beskrivna samarbetet kontrolleras vid gränspasseringen med hjälp av
registreringsskyltens utseende och uppbyggnad, registreringsnumret samt
nationalitetsbokstaven. Motorfordon från ett land som inte är
anslutet till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>systemet får sin försäkringsfråga kontrollerad då det
anländer till Finland, Norge eller Sverige. En viss inskränkning vid passerande
av den svenska gränsen gäller dock när sådant fordon anländer hit från Finland
eller Norge. Det förutsätts nämligen då att fordonet är inrättat huvudsakligen
för att självständigt nytflas till person- eller godsbefordran. Är det inrättat
för annat ändamål måste - om trafikförsäkringsplikt föreligger enligt den
svenska lagstiftningen — särskild kontroll av försäkringsförhållandena ske,
eftersom det kan tänkas att fordonet inte är traf ikförsäkringspliktigt enligt
finsk eller norsk lagstiftning och att därför inte någon kontroll har ägt rum
vid inpasseringen till dessa länder. Om för fordonet flnns ansvarsförsäkring
avseende Finland, Norge och Sverige hos utländsk försäkringsgivare, för vilken
har avgivits förbindelse enligt 5 § trafikförsäkringslagen, får det föras in i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om inte någon av de nu nämnda överenskommelserna är
tillämplig, måste en svensk bilist själv bygga på sitt försäkringsskydd, när
fordonet används utomlands. I motsvarande situation får utländskt motorfordon
föras in i Sverige endast om särskild försäkring tecknas för fordonet.
Försäkringen skall gälla i Finland, Norge och Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När svensk trafikförsäkring gäller enligt nämnda
internationella överenskommelser, omfattar ansvaret den skadeståndsskyldighet
i följd av trafik med fordonet som enligt lag kan åläggas försäkringstagaren
eller den som med hans medgivande för fordonet. Vissa inskränkningar finns
emellertid i detta åtagande. Om inte lagen i det land där skadan inträffar
föreskriver annat, gäller försäkringen inte för skada som tillfogas föraren,
fordonet eller egendom som befordras med fordonet och inte heller för skada på
passagerare när fordonet brukas olovligen och passageraren känner till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringen gäller med de skadebelopp som föreskrivits i
det främmande landet eller med de svenska beloppen om dessa är högre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsvillkoren innehåller också ett åtagande vars
innebörd är att den som är svensk medborgare eller mantalsskriven i Sverige i
regel får en ersättning som minst svarar mot vad han skulle ha fått enligt
svensk skadeständsrätt, om han i utlandet skadas i följd av trafik med svenskt
fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Övrig motorfordonsförsäkring m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.1 Frivillig bilansvarighetsförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För svenskt motorfordon som får brukas i trafik utan att
trafikförsäkring har tecknats för fordonet - beroende på att det ägs av staten
eller av främmande stat som har befriats från försäkringsplikt eller på grund
av att det uteslutande används inom inhägnat område - kan i stället tecknas
bilansvarighetsförsäkring. Den gäller då för skada i följd av trafik med
fordonet, i den mån skadeståndsskyldighet enligt lag kan åläggas
försäkringstagaren eller den som med hans medgivande har fört fordonet.
Försäkringen har med ett undantag samma villkor som trafikförsäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ringen. Undantaget består i att försäkringen inte gäller i
sådana fall där trafikförsäkringsgivaren har regressrätt mot
försäkringstagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.2 Bilförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motorfordonsförsäkringen, eller som den i dagligt tal
kallas bilförsäkringen, omfattar förutom trafikförsäkring och frivillig
bUansvarighets-försäkring olika former av kaskoförsäkring samt
räddningsförsäkring och rättsskyddsförsäkring. Som motorfordonsförsäkring
räknas i vissa sammanhang också förarplatsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kaskoförsäkringen, som ger ekonomiskt skydd mot skador på
det egna fordonet, indelas med hänsyn till skadans art och uppkomstsätt i
brand-, stöld-, glasrute-, maskin- och vagnskadeförsäkring. För att hålla
antalet möjliga försäkringskombinationer på en rimlig nivå har dessa
kaskoför-säkringsfcrmer, med undantag för vagnskadeförsäkringen, innefattats i
ett s. k. paket tillsammans med räddnings- och rättsskyddsförsäkringen. Detta
naket kallas ddkaskoförsäkring. En bilägare kan därför välja mellan att teckna
enbart trafikförsäkring eller trafik- och ddkaskoförsäkring
("halvförsäkring") eUer trafik- och delkaskoförsäkring samt vagnskadeförsäkring
("helförsäkring"). Dessutom kan han i dessa fall teckna
förarplatsförsäkring. 1 regel sker detta också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>All kaskoförsäkring meddelas med viss självrisk. Vid
vagnskadeförsäkring är självrisken vanligen 500 eller 1 000 kr. Vid högre
självrisk sjunker premien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid vagnskadeförsäkring lämnas rabatt på premien.
Rabattens storlek grundas på trafikförsäkringens bonus. Bonus på 20 % ger 30 %
rabatt på vagnskadeförsäkringen. Högre bonus ger 50 % rabatt. Varken bonus
eller rabatt påverkas av vagnskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vagnskadeförsäkringen har under de senaste åren gått
kraftigt liUbaka beroende pä de s. k. vagnskadegarantierna. Dessa innebär att
man vid köp av ny bU får en med vagnskadeförsäkring praktiskt taget likvärdig
garanti mot skador på bilen genom yttre olyckshändelse eller åverkan. Över 80 %
av aUa försålda nya bilar har vagnskadegaranti gällande under viss tid —
vanligen fem eller tre år — från leveransdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.3 Förarplatsförsäkring</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förarplatsförsäkring har karaktär av frivillig
olycksfallsförsäkring. Den kan endast tecknas tillsammans med trafikförsäkring
eller bUansvarighets-försäkring. Försäkringen omfattar 98 % av personbilarna,
medan procenttalet för bl. a. motorcyklar och mopeder är betydligt lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förarplatsförsäkringen omfattar olycksfallsskada som
drabbar föraren under färd med det försäkrade fordonet eller när han under en
kort stunds uppehåll i färden befinner sig i eller på fordonet eller i dess
omedelbara närhet. Vissa skador undantas dock från försäkringsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringen gäller vid invaliditet och dödsfall.
Ersättningen utgår i form av pä förhand bestämda engångsersättningar. För
personer under 67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>år är de vanligaste ersättningarna vid förande av annat
motorfordon än motorcykel, moped eller snöskoter 150 000 kr. vid invaliditet
och 50 000 kr. vid dödsfall. Vid stigande ålder sjunker ersättningen för att
efter fyllda 70 år utgöra en femtedel av nämnda belopp. Ersättningarna vid
förande av motorcykel, moped eller snöskoter uppgår till hälften av de nu
nämnda beloppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5.4 Stadigt förarskydd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motsvarighet till förarplatsförsäkringen utgör vid
trafik med fordon, som staten äger eller nyttjar, det statliga förarskyddet
enligt kungörelsen (1969:113) om statligt förarskydd. Liksom förarplatsförsäkringen
gäller statligt förarskydd för skada till följd av olycksfall som drabbar
föraren under färd med motorfordon eller när han under en kort stunds uppehåll
i färden befinner sig i eller på fordonet eller i dess omedelbara närhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också ersättningsbeloppen har nära överensstämmelse med
förarplatsförsäkringen. Har skadan medfört förlust av arbetsförmågan och kan
förlusten antas bli bestående för framtiden, utgår ersättning tUl den skadade
med 150 000 kr. Vid nedsättning av arbetsförmågan utgår ersättning med det
lägre belopp som svarar mot nedsättningen. Har skadan medfört döden utgår
ersättning till den avlidnes dödsbo med 50 000 kr. Från detta belopp avgår
ersättning som enligt kungörelsen kan ha utgetts till föraren under dennes
livstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från ersättning som utgår enligt kungörelsen avräknas vad
som kan ha utgått på grund av förekommande förarplatsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Överenskommelser meUan trafikförsäkringsanstalterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mellan de försäkringsanstalter som meddelar
motorfordonsförsäkring har träffats vissa överenskommelser i syfte att förenkla
skaderegleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sedan år 1950 existerar en s.k. kollisionsöverenskommelse
mellan trafikförsäkringsbolagen. Den nu gällande överenskommelsen, som ingicks
år 1967, innebär bl. a. att bolagen inte utövar regressrätt mot trafik- eller
bUansvarighetsforsäkring för ersättningar som intill ett belopp av 6 000 kr.
har utgått ur kaskoförsäkring. Har skadan uppkommit vid kollision med annat
fordon, fördelas dock ersättningen så att kaskoförsäkringsgiva-ren svarar för
50 % av ersättningen. Krav. enligt överenskommelsen påverkar inte bonus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan överenskommelse mellan försäkringsbolagen för att
förenkla skaderegleringen avser s. k. skadeservice. Denna överenskommelse, som
träffades år 1969, avser skador på fordon med vagnskadeförsäkring eller
delkaskoförsäkring och vagnskadegaranti. Överenskommelsen innebär att
kaskoförsäkringsgivaren vid koUision med annat fordon erbjuder sin
försäkringstagare att förskottera dennes självrisk liksom eventuell
stille-ståndsersättning som kan utkrävas av motparten. Genom överenskommel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sen har vidare det bolag som i sista hand skall svara för
motpartens trafikförsäkringsersättning förbundit sig att ersätta de belopp som
vagnskadeförsäkringsgivaren har förskotteral.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.7 Statistiska uppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utgången av juli 1974 fanns ca 3,1 mUj. motordrivna
fordon i trafik i Sverige. Härav var antalet personbUar 2,6 milj. Vidare kan
nämnas att ca 22 500 personer skadades och 1 177 personer dödades vid
trafikolyckor under år 1973. Ytterligare statistiska uppgifter om antalet
motordrivna fordon och antalet trafikolycksfall redovisas i utredningens
betänkande (s. 121 — 124), vartill här kan hänvisas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3 Internationella förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Utländsk rätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelser om ersättning vid trafikskada och om
trafikförsäkring finns i åtskilliga länder. Även på denna punkt kan hänvisas
tUl utredningens betänkande (s. 91 — 108).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Internationella överenskommelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de internationella överenskommelser som syftar tUl
att förenkla motorfordonstrafiken över gränserna som redovisats i avsnitt
2.4.8 har Sverige deltagit vid utarbetandet av olika konventioner om traflkansvar
och trafikförsäkring. Vissa av dessa redovisas i det följande. En utförligare
skUdring finns i utredningens betänkande (s. 109-112).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom Europarådskonventionen den 20 april 1959 har
konventionsstaterna förbundit sig att trygga rättigheterna för personer, som
lider skada orsakad av motorfordon inom dess område, genom att införa ett
obligatoriskt försäkringssystem som garanterar de skadelidande ett visst
minimiskydd. Sverige har år 1969 ratificerat konventionen men därvid ulnytflat
vissa tUlåtna förbehåll. Dessa förbehåll avser dels undantag från rätten lill
ersättning för den som färdas i ett motorfordon med vetskap om att det brukas
olovligen (se 3 § andra stycket trafikförsäkringslagen), dels undantag från
trafikförsäkringsplikten för områdesfordon (se 2 § flärde stycket
trafikförsäkringslagen), dels krav på anhängiggörande av talan för
preskriptionsavbrott (se 9 § bilansvarighetslagen), dels undantag från
försäkringsgivarens ansvar efter det att försäkringsavtalet upphört i fråga om
fordon som inte är registrerade i Sverige (se 18 § trafikförsäkringslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt Europarådskonventionen den 14 maj 1973 om
skadeståndsansvaret för bilister skall sådant ansvar kunna göras gällande mot
en bilist på rent objektiv grund. Från ansvaret undantas bl. a. skada på det
egna fordonet och på egendom som transporteras med fordonet med undantag för
förares och passagerares personliga tillhörigheter. 1 nationell lag får även
göras undantag för skada som drabbat fordonets förare. Sverige har inte
anslutit sig till konventionen, som ännu inte har trätt i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid den XI:e sessionen med Haagkonferensen för
internationell privaträtt år 1968 godtogs en konventionstext om tillämplig lag
vid trafikolyckor. Konventionen öppnades för undertecknande år 1971. Huvudregeln
enligt denna konvention är att den interna lagen i det land där olyckan ägde
rum (lex loci delicti commissi) skall tillämpas. I vissa fall tillämpas dock i
stället regislreringslandets lag. Konventionen, som ännu inte har trätt i
kraft, har inte undertecknats av Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>4 Utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen framhåller inledningsvis att den gällande
bilansvarighets-och trafikförsäkringslagstiftningen företer brister bl.a. i den
meningen att den som lider skada i följd av trafik med motorfordon i åtskilliga
fall inte uppbär någon ersättning alls eller endast ofullständig ersättning för
sin skada. Det finns alltså ett behov av reformer på trafikskadeområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformbehovet ställer sig enligt utredningen olika vid personskador
och vid sakskador. Beträffande personskadorna bör en reform ses som ett led i
en långsiktig utveckling som syftar hän mot en kontinuerlig förbättring av det
ekonomiska skyddet vid skadefall i allmänhet. Härvid bör sociala
trygghetssynpunkter vara vägledande på samma sätt som vid uppbyggnaden och
utformningen av socialförsäkringen. Reformarbetet måste enligt utredningen
inriktas på förbättringar för dem som i dag inte kommer i åtnjutande av
full.gottgörelse för lidna skador. Också när det gäller sakskador förordar
utredningen att reformarbetet i första hand inriktas på sådana förbättringar
som undanröjer rådande olikheter i behandlingen av olika kategorier
skadelidande. Här måste dock flera reservationer göras. Preventiva skäl och
riskfördelningssynpunkter kan motivera inskränkningar i ersättningsrätten. Av
direktiven följer vidare att rätten till ersättning ur det egna fordonets
traflkförsäkring för skador på fordonet och egendom som befordras med detta
alltjämt skall begränsas. Dessutom kan det finnas skäl att låta
försäkringssystemet fungera som en frivillig försäkring i fråga om skador som
tillfogas försäkringstagaren själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om personskada i följd av trafik bör ett nytt
ersättningssystem enligt utredningens direktiv bygga på no-fault-idén. Det
innebär att systemet i fråga om grunderna för rätten till ersättning skall vila
på samma principer som ett rent objektivt skadeståndsansvar och att medvållande
pä den skadelidandes sida i princip skall vara utan betydelse för dennes rätt
till ersättning. Vidare bör enligt direktiven de nya reglerna utformas sä att
förare och ägare av motorfordon i princip bereds samma rätt till ersättning för
personskada från trafikförsäkringen som andra skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är enligt utredningen uppenbart att de angivna målen
för en reform inte kan förverkligas inom ramen för ett system som bygger på
personligt skadeståndsansvar för ägare, brukare eller förare av motorfordon. Ä
andra sidan är det lika uppenbart att ersättningssystemet också i framtiden bör
baseras på någon form av obligatorisk försäkring som garanterar de
skadelidandes ersättningsrätt. Den lösning som under dessa förhållanden ligger
närmast till hands är att man inrättar ett försäkringsmässigt
ersättningssystem som är frikopplat från skadeståndsrätten. Att ett sådant
fristående försäkringssystem inrättas hindrar självfallet inte att
ersättningsreglernas materiella innehåll i vidsträckt omfattning bestäms</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utifrån skadeståndsrättsliga principer på samma sätt som
hittills. Tvärtom anser utredningen att utgångspunkten vid utformningen av
dessa regler bör vara att skadeståndsrättsliga regler skall gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En reform efter dessa linjer behöver enligt utredningen
inte föranleda att man frångår de grundläggande principerna för det nuvarande
ersättningssystemet, nämUgen att försäkringen för varje fordon i princip
täcker alla de skador som orsakas av det fordonet men å andra sidan också
täcker endast sådana skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tanken på ett fullt utbyggt no-fault-system, enligt vilket
också s.k. vagnskador på det försäkrade fordonet ersätts från
traflkförsäkringen för detta fordon, skall enligt utredningens direktiv ställas
på framtiden. 1 överensstämmelse härmed förutsätts också i direktiven att de
nuvarande reglerna i bilansvarighetslagen om ersättning för, s.k.
kollisionsskador i princip behålls oförändrade. Det innebär att i
kollisionsfall skador på ett inblandat fordon och på egendom som befordras med
detta fordon under vissa betingelser skall ersättas från försäkringen för
fordon på motsidan. De regler som nu ställs upp bör dock enligt utredningen
vara ägnade att underlätta en framtida övergång till ett renodlat
no-fault-system som omfattar i princip alla trafikskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringen har enligt utredningen i sin nuvarande
tekniska konstruktion fungerat väl både från försäkringstagarnas och från de
skadelidandes synpunkt. Utredningen anser inte att några principiella ändringar
är påkallade i systemet med särskilda försäkringsavtal som ingås mellan de
enskilda fordonsägarna och försäkringsanstalter inom det enskilda
försäkringsväsendets ram. Liksom hittills bör också ett nytt ersättningssystem
bygga på en ömsesidig skyldighet för de berörda parterna - fordonsägarna resp.
de försäkringsanstalter som har tillstånd att meddela trafikförsäkring - att
ingå avtal om sådan försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör den förordade omläggningen av
ersättningssystemet i lagtekniskt hänseende föranleda att bilansvarighetslagen
och trafikförsäkringslagen upphävs och ersätts av en enda lag, som innehåller
både bestämmelser om trafikförsäkring och materiella ersättningsregler. I den
mån särskilda bestämmelser om skadeståndsansvar för trafikskador allflämt
behövs, bör också sådana bestämmelser tas in i den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid utformningen av de nya lagreglerna bör enligt
utredningen beaktas att de inte rubbar förutsättningarna för en fortsatt
tillämpning för Sveriges del av de internationella överenskommelser som f.n.
gäller för oss. Vidare bör reglerna utformas så att de så långt möjligt skyddar
svenska medborgare och personer med hemvist i Sverige också när de utomlands
skadas vid trafikolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 TUlämpningsområdet för ett nytt ersättningssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar till en böflan vilka
fordonskategorier som bör omfattas av det nya ersättningssystemet. Denna fråga
har enligt utredningen samband med motorredskapsutredningens förslag i
betänkandet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(SOU 1974:26) Motorredskap. I enlighet med vad som
föreslagits där bör den nya trafikskadelagstiftningen omfatta varje slag av
motordrivet fordon med undantag endast för sådant fordon som är avsett att
föras av gående.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
fordon som används inom vissa områden (s.k. områdesfordon) har
motorredskapsutredningen förordat att det undantag från
trafikförsäkringsplikten som f.n. gäller för sådana fordon utmönstras utom
såvitt avser fordon som används uteslutande inom inhägnat tävlingsområde.
Trafikskadeutredningen anser emellertid att också sådana tävlingsfordon bör
underkastas försäkringsplikt. De nya trafikskade-reglerna bör alltså inte
innehålla något undantag för dessa fordon. Problemet med de ökade
trafikriskerna i tävlingssammanhang bör enligt utredningen lösas genom att
försäkringsbolagen tar ut speciellt höga premier för den tid ett fordon används
vid tävling. Härigenom undviks att de höga skadekostnader som kan uppkonima i
händelse av olycka under tävlingarna belastar trafikförsäkringstagarkollektivet
som helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nya ersättningsreglerna bör enligt utredningen på samma
sätt som i gällande lagstiftning täcka endast skada "i följd av
traflk" med motordrivet fordon. Detta uttryck bör ges samma innebörd som
det har i nuvarande rättstillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om lagreglernas territoriella tillämplighet
föreslår utredningen - i huvudsaklig överensstämmelse med vad som redan gäller
enligt frivilligt åtagande av försäkringsgivarna - att personer med svenskt
medborgarskap eller hemvist i Sverige får rätt till ersättning enligt de
svenska reglerna för skada utomlands i följd av trafik med svenskt motorfordon.
Från ersättningen bör dock avräknas ersättning som den skadelidande får enligt
den utländska lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 Trafikskadeersättning för personskada 4.3.1
Huvudregeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt går en tredje man miste om ersättning
för personskada, om såväl ägare som förare av det fordon som har orsakat skadan
kan visa att skadan varken har vållats av föraren eller orsakats av
bristfällighet på fordonet (s.k. exculpationsbevisning). Enligt utredningen är
emellertid de fall då både ägare och förare lyckas exculpera sig så sällsynta
att man kan helt bortse från dem. Redan med hänsyn härtill synes det
utredningen uppenbart att det nuvarande presumtionsansvaret gentemot tredje man
bör avskaffas och ersättas med regler som ger denne rätt till ersättning på
rent objektiv grund för personskada i följd av trafik med motordrivet fordon. Ersättning
skall med andra ord utgå så snart den skadelidande visar att skadan har
uppkommit i följd av trafik med sådant fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad som har uttalats i utredningsdirektiven
bör ägare och förare av motordrivet fordon i fråga om rätten att få ersättning
för personskada likställas med tredje man. De nya ersättningsreglerna bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>således enligt utredningen utformas så att ägare och
förare, liksom även brukare, i princip får samma rält flll ersättning för
personskada från fordonets trafikförsäkring på rent objektiv grund som andra
skadelidande skall ha enligt utredningens förslag. Denna rätt bör enligt
utredningens mening vara ovillkoriig och alltså inte kunna inskränkas genom
villkor i försäkringsavtalet eller berövas försäkringstagaren genom alt
försäkringsgivaren i det enskUda faUet åberopar att försäkringstagaren har
åsidosatt någon förpliktelse enligt avtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den angivna bakgrunden torde förare och passagerare
sakna intresse av att i kollisionsfall kräva ersättning från försäkringen för
fordon på motsidan. Det finns enligt utredningen goda skäl att lagfästa en
sådan ordning genom tvingande regler. Den är väl förenlig med sådana
no-fault-principer som enligt utredningens mening bör vara vägledande vid
ersättningssystemets utformning. En reglering, som innebär att de som färdas i
ett fordon även i kollisionsfall är exklusivt hänvisade flll det
"egna" fordonets försäkring, är vidare ägnad att underlätta och
förenkla skaderegleringen. Utredningen har övervägt huruvida den "kanaliserings-regel"
som sålunda bör gälla i fråga om skador som drabbar förare och passagerare bör
utsträckas att avse också skada som tillfogas fordonets ägare eller brukare,
även när denne inte själv medföljer fordonet. En sådan reglering skulle emeUertid
leda till vissa rättstekniska komplikationer. Tillräckliga skäl finns inte
heller i övrigt för ett sådant förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.2 Undantag från ersättningsrätten i vissa faU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att föraren inkluderas i kretsen av ersättningsberättigade
aktualiserar enligt utredningen vissa frågor om undantag från eller
inskränkningar i ersättningsrätten. Det gäller fall då föraren i samband med
förandet av fordonet har gjort sig skyldig till brottsligt förfarande och
trafikförsäkringsgivaren på den grunden har regressrätt mot honom enligt nu
gällande försäkringsvillkor. De situationer som åsyftas är - förutom att
föraren har brukat fordonet utan lov — att han har gjort sig skyldig till
rattfylleri, rattonykterhet eller olovlig körning eller att han har brukat
fordonet som hjälpmedel vid brottslig gärning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen påpekar att i de fall, när någon enligt
gällande rätt är utesluten från ersättning frän det "egna" fordonets
trafikförsäkring, ersättning i kollisionsfall ändå kan utgå från annat fordons
trafikförsäkring. Enligt utredningens förslag skall emellertid förare och
passagerare i ell fordon som lider personskada i föfld av trafik med fordonet
vara exklusivt hänvisade att söka ersättning för skadan från trafikförsäkringen
för detta fordon. Detta gäller även om skadan har uppkommit vid koUision med
annat fordon och oavsett på vilken sida vållande lill olyckan föreligger eller
i vad mån bristfällighet på något av fordonen har medverkat till skadan. Det
kan enligt utredningens mening inte komma ifråga att göra avsteg från denna
princip. Detta betyder å andra sidan att varje generell inskränkning i rätten
för nu aktuella skadelidande att få ersättning från det "egna"
fordonets försäkring innebär en försämring av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>deras situation i förhållande till vad som f.n. gäller i
samtliga de fall då de enligt nuvarande regler kan få ersättning från
försäkringen för ett kolliderande fordon. Undantagsregler som får sådana
konsekvenser bör enligt utredningens mening införas endast om mycket starka
skäl kan anföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen är det uppenbart att ekonomiska hänsyn
inte kan anföras som skäl för att göra inskränkningar i ersättningsrätten för
den nu aktuella gruppen av skadelidande. Vidare bör sociala trygghetssynpunkter
så långt möjligt ges företräde framför sådana brottspreventiva hänsyn och
allmänna etiska värderingar som torde ligga till grund för de nuvarande
undantagen. Det framstår för utredningen som angeläget att i möjligaste mån
göra boskillnad mellan ersättningsfrågorna och frågor som rör det kriminalpolitiska
sanktionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från dessa utgångspunkter finner utredningen att några
undantag från ersättningsrätten inte bör göras såvitt gäller trafikskada som
drabbar sådan förare som har gjort sig skyldig till olovlig körning eller som
vid skadetillfället har använt fordonet som hjälpmedel vid brottslig gärning.
Utredningen vill inte heller förorda något undantag från rätten till ersättning
för personskada i sådana fall när den skadelidande har försummat
försäkringsplikten. Enligt utredningens förslag skall den som har försummat
traflkförsäkringsplikten åläggas att till trafikförsäkringsanstalterna
samfällt utge en avgift motsvarande premie för den tid hans förseelse avser (se
avsnitt 4.8.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen är det inte .självklart att samma
bedömning bör göras när det gäller alkoholpåverkade förare, i synnerhet sådana
som har gjort sig skyldiga till rattfylleri. Det kan också ifrågasättas om
personer som olovligen brukar annans fordon skall ha rätt till full ersättning
från fordonets försäkring, särskilt när det gäller kvalificerade tillgreppsbrott
som förövas med tillägnelseuppsåt. Bland utredningens experter har meningarna
varit delade. Utredningen har emellertid stannat för att inte heller för de nu
berörda fallen föreslå några särskilda inskränkningar i ersättningsrätten.
Vägledande har härvid varit — förutom starka tvivel på värdet från preventiva
synpunkter av regler av den ifrågasatta innebörden — synpunkten att ett
eventuellt behov av ekonomiska sanktioner mot brott av denna art bör
tillgodoses inom ramen för samhällets kriminalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3.3 Medverkan på den skadelidandes sida</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen bör de nuvarande möjligheterna att
jämka skadestånd för personskada på grund av medvållande avsevärt begränsas.
Detta gäller också ersättning för personskada till förare och ägare av motordrivet
fordon. Jämkning bör dock kunna ske när den skadelidande har handlat
uppsåtligen - i realiteten vid misslyckade självmordsförsök. Mera tveksamt är
om jämkning skall komma i fråga också vid grov vårdslöshet. Utredningen är dock
böjd för att besvara frågan jakande. Har den skadelidande gjort sig skyldig
till en allvarlig överträdelse av trafikreglerna</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och därvid visat uppenbar hänsynslöshet och likgiltighet
för andra trafikanters säkerhet, skulle det många gånger te sig stötande att
ovillkoriigen nödgas tillerkänna honom full gottgörelse för skada som han själv
har lidit. Också i fall då en förare har gjort sig skyldig till rattfylleri i
förening med en allvarlig trafikovarsamhet och hans förfarande är att anse som
grov vårdslöshet torde hänsyn till det allmänna rättsmedvetandet påkalla att
det finns en möjlighet att jämka personskadeersättning som tillkommer honom
själv. Det kan inte heller helt uteslutas att en regel som medger jämkning vid
grovt medvållande kan ha en preventiv effekt på såväl motorfordonsförare som
andra vägtrafikanter och sålunda i sin mån bidra till trafiksäkerheten.
Samtidigt understryker utredningen att en jämkningsregel av detta slag är
fakultaflv i den meningen att domstolen inte är ovillkorligen bunden att
nedsätta ersättningen utan i det särskilda fallet har att pröva om eller i vad
mån det är skäligt att jämkning äger rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad utredningen i övrigt uttalar om vållande på den
skadelidandes sida framgår att vållande av den som dödats i följd av trafik med
motordrivet fordon aldrig skall påverka de efterlevandes rätt till ersättning
för förlust av underhåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte minst mot bakgrunden av att medvållande under
alkoholpåverkan enligt villkoren för trygghetsförsäkringen kommer att medföra
helt bortfall av ersättningsrätten och med beaktande också av det angelägna i
att frekvensen av rattfylleri- och rattonykterhetsbrott nedbringas har
utredningen särskilt övervägt om den nya lagstiftningen bör ge möjlighet att
jämka trafikskadeersättning till en fordonsförare som har medverkat till sin
egen skada genom endast "enkelt" vållande men vid skadetillfället har
varit straffbart påverkad av alkohol eller annat berusningsmedel. Inom
expertgruppen har rätt enighet om att en sådan jämkningsmöjlighet bör finnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har likväl - i fullt medvetande om att
ställningstagandet kan komma att utmana det allmänna rättsmedvetandet - stannat
för att inte lägga fram förslag om någon sådan jämkningsregel. Utredningen
anför därvid att, på sätt som har framhållits redan i utredningens direktiv, en
reduktion av den ekonomiska gottgörelsen till en person som har lidit en kanske
allvarlig personskada är ett från allmänna kriminalpolitiska synpunkter
godtyckligt verkande och socialt olämpligt korrektiv mot brottsliga
förfaranden. Man kan enligt utredningen vidare utgå från att en fordonsförare,
som har varit i påtaglig grad påverkad av berusningsmedel och därtill har gjort
sig skyldig till en trafikvårdslöshet som har lett till att han själv — och kanske
också andra personer - har kommit till skada, i åtskilliga fall kommer att
anses ha vållat skadorna genom grov vårdslöshet. Oavsett om denna bedömning är
riktig, anser utredningen emellertid att lagregler om personskadeersättning
över huvud taget inte bör utnyttjas för repressiva syften.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Trafikskadeersättning för sakskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.1 Skada på motordrivet fordon och därmed befordrad
egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller skada på motordrivet fordon talar enligt
utredningen vissa skäl för att ersättning utgår från försäkringen för det
fordonet. En sådan lösning strider emellertid mot utredningens direktiv. På
grund härav föreslår utredningen en bestämmelse om att ersättningen från
trafikförsäkringen för ett motordrivet fordon inte skall utgå för skada på
detta fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande skada på egendom som befordras med motordrivet
fordon kan det enligt utredningen til! en början ifrågasättas, om skador på
kommersiella godstransporter bör belasta trafikförsäkringstagarkollek-tivet.
Det ligger bättre i linje med de allmänna rättspolitiska synpunkter som bör
vara vägledande på skadeersättningsområdet att skadorna i dessa fall ersätts
från varuförsäkring, i förekommande fall möjligen via regress från
varuförsäkringen av transportörens ansvarighetsförsäkring. Enligt utredningen
möter det svårigheter att finna adekvata kriterier för ett undantag för
kommersiella godstransporter. Utredningen har därför stannat för att inte
föreslå någon generell bestämmelse om rätt till ersättning från ett fordons
trafikförsäkring för skada på egendom som befordras med fordonet. Huvudregeln
bör alltså vara att sådan ersättning inte skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen erinrar emellertid om att samtliga
försäkringsbolag f.n. har frivilligt åtagit sig att ersätta skador på
passagerares kläder och vissa andra personliga tillhörigheter. Enligt
utredningen finns det anledning att lagfästa detta frivilliga åtagande från
försäkringsanstalternas sida. Den förut angivna huvudregeln bör alltså förses
med ett undantag för skador på sådan egendom som det kan anses normalt att
förare och passagerare för med sig i fordonet för strikt personliga ändamål.
Denna ersättningsrätt bör på samma sätt som rätten till ersättning för
personskador i sin helhet "kanaliseras" till det egna fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När motordrivet fordon och egendom som befordras med
fordonet (utom förares och passagerares personliga tillhörigheter) skadas vid
kollision med annat motordrivet fordon, uppkommer frågan i vUken utsträckning
sådana skador skall ersättas från försäkringen för detta fordon. Enligl
utredningen bör man av uppenbara skäl inte införa ett rent objektivt ansvar för
dessa skador. Ett konsekvent fasthållande av principen att de nya reglerna
inte bör leda till försämringar för någon skadelidande skulle alltså närmast
föranleda att man behöll det nuvarande presumtionsansvaret vid
kollisionsskador. Detta är å andra sidan från rättstekniska och praktiska
skaderegleringssynpunkter en föga tilltalande lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det finns enligt utredningens mening starka skäl för att i
stället gå över till ett system som innebär att ersättning för kollisionsskador
utgår från</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>44</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkringen för fordonet på motsidan bara när vållande
vid förandet av det fordonet eller bristfällighet på fordonet kan styrkas.
Synbarligen skulle detta visserligen leda till en försämring för de berörda
skadelidande, särskilt för utomstående ägare av befordrad egendom. En
begränsad enkätundersökning som utredningen har låtit genomföra rörande den
utomrättsliga skaderegleringen visar emellertid att detta skulle bli följden
endast i ett mycket ringa antal fall. Enligt denna undersökning sker nämligen
skaderegleringen redan i dag i ca 90 procent av kollisionsfallen på grundval av
styrkt vållande vid förandet av fordonet eller fordonen eller på grund av
bristfällighet på fordonen. En omläggning till etl ersättningsansvar som bygger
på vållandeprinciper i dessa fall skulle alltså praktiskt sett inte innebära
några större förändringar. Enligt utredningen är det vidare ett rimligt krav
att ägare av egendom av mera betydande värde som befordras med fordonet själv
skyddar sig genom objektsförsäkring. Utredningen räknar också med att en
omläggning av ersättningsansvaret enligt de nu angivna principerna skall
stimulera fordonsägarna att i ökad omfattning teckna vagnskadeförsäkring, vUket
enligt utredningen är en i och för sig önskvärd utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
förordar alltså att ersättning för skada pä motordrivet fordon och egendom som
befordras med fordonet skall i kollisionsfallen utgå från trafikförsäkringen
för det andra fordonet endast om den skadelidande kan visa att det föreligger
vållande tUl skadan på det fordonets sida eller att skadan har orsakats av
bristfällighet på detta fordon. Denna princip bör gälla vare sig den
skadelidande är ägare, brukare eller förare av ett inblandat fordon eller en
utomstående ägare av egendom som befordras med sådant fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
medverkan på den skadelidandes sida behandlas i avsnitt 4.4.4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.2 Skada på egendom utanför motordrivet fordon</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen finns det inte skäl att behålla det
nuvarande presumtionsansvaret vid skada på egendom som befinner sig utanför ett
motordrivet fordon. Eftersom ersättning för personskada i motsvarande situation
i fortsättningen skall utgå på objektiv grund, skulle ett bibehållande av
presumtionsansvaret vid sakskada vara ägnat att komplicera skaderegleringen i
dessa fall. Även skada på egendoni utanför ett motordrivet fordon bör alltså
ersättas från trafikförsäkringen för det fordon varigenom skadan har orsakats,
oavsett om detta har skett genom vållande eller inte. En sådan övergång från
det nuvarande presumtionsansvaret till ett ansvar som vilar på objektiv grund
kommer enligt utredningen inte att få några påvisbara verkningar från
kostnadssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förordade principen om ett objektivt ansvar bör enligt
utredningen gälla även när den skadade egendomen tillhör ägaren eller föraren
av det fordon varigenom skadan har orsakats. Ett undantag för sådana</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skador skulle nämligen i vissa fall innebära en omotiverad
försämring i förhållande till gällande rätt. Det finns dock inte anledning att
i detta avseende införa ett obligatorium med andra tvingande regler till försäkringstagarens
skydd än dem som uppställs i försäkringsavtalslagen. Parterna i
trafikförsäkringsavtalet bör med andra ord ha den frihet som denna lag ger
parterna i ett vanligt skadeförsäkringsavtal att avtala om inskränkningar
eller begränsningar i försäkringstagarens rätt till försäkringsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är vad som skall gälla beträffande skada
som uppkommer på annat transportmedel än motordrivet fordon eller på egendom
som befordras med sådant transportmedel. Det rör sig här i praktiken om fartyg,
luftfartyg och järnvägståg (varmed utredningen likställer spårvagn).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den förut berörda huvudregeln om ersättning för skador
på egendom som beflnner sig utanför motordrivet fordon tillämpas på skador på
andra transportmedel och därmed befordrad egendom, blir läget enligt
uiredningen från praktiskt-ekonomiska synpunkter oförändrat för de berörda
skadelidande. En övergång från ett presumtionsansvar tUl ett rent objektivt
ansvar medför nämligen i realiteten inte någon förbättring av deras ställning i
ersättningshänseende och leder följaktligen inte heller till någon ökad
ekonomisk belastning på trafikförsäkrings-lagarkollektivet. Om däremot de
förordade reglerna om ersättning för skada vid kollision mellan motordrivna
fordon görs tillämpliga också på skador av del slag som det nu är fråga om —
och det är endast en reform av denna innebörd som enligt utredningen i övrigt
skulle kunna bli aktuell — försämras situationen för dem som tillfogas sådan
skada. Detta kan åtminstone i princip antas medföra en motsvarande ekonomisk
lättnad för trafikförsäkringstagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande skador som motordrivet fordon orsakar på
fartyg eller därmed befordrad egendom anför utredningen att den ekonomiska
betydelsen härav är liten. Detsamma gäUer i fråga om skador som motordrivet
fordon orsakar på luftfartyg eller därmed befordrad egendom. I sistnämnda fall
tillkommer att luftfartygets ägare enligt lag — lagen (1922:382) angående
ansvarighet för skada i följd av luftfartyg — normalt svarar på objektiv grund
for skador som orsakas av luftfartyget. Detta gäller alltså även vid kollision
mellan luftfartyget och ett motordrivet fordon. Det finns avgöranden i
rättstillämpningen som tyder på att detta objektiva ansvar i ett sådant fall
föranleder att ersättningen från trafikförsäkringen till luftfartygets ägare
jämkas. 1 vafle fall flnns det enligt utredningen goda rättspolitiska skäl för
att mer allmänt erkänna principen om jämkning av ersättningen i fall där rent
objektivt ansvar föreligger på båda sidor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det anförda leder enligt utredningens mening fram till att
någon särreglering inte bör ske för skada som vid kollision med motordrivet
fordon tillfogas fartyg eller luftfartyg eller egendom som befordras med sådant
transportmedel. Huvudregeln om att ersättning utgår på objektiv</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grund från traflkförsäkringen för det motordrivna fordonet
bör alltså gälla även i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen är det uppenbart att ekonomiska skäl
inte heller kan anföras för en särreglering beträffande skador som orsakas
genom ett motordrivet fordon på tåg och därmed befordrad egendom. Utredningen
har från SJ inhämtat att de ersättningsbelopp som enligt nu gällande
lagstiftning tillfaller SJ från traflkförsäkringen uppgår till ca 3 milj. kr.
årligen. Det utgör ca 0,5 % av trafikförsäkringens totala utgifter för
skadeersättning och knappt 0,1 % av SJ:s bruttoomsättning i järnvägstrafikrörelsen.
Också skador på egendom som tillhör annan än järnvägsföretaget torde vara av
liten ekonomisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om trafikförsäkringen skulle svara på rent objektiv grund
för skador på järnvägståg och därmed befordrad egendom, skulle det emellertid
kunna sägas uppstå en bristande balans när det gäller förhållandet mellan
trafikförsäkringen och järnvägsföretagets ansvarighet. Enligt lagen (1886:7)
angående ansvarighet för skada i följd av järnvägsdrift har nämligen
järnvägsföretaget endast ett principalansvar, dvs. företaget svarar bara på
grund av våUande av järnvägens "förvaltning eller betjäning". Enligt
utredningens mening bör emellertid denna obalans inte undanröjas genom att man
för dessa fall gör ett undantag från reglerna om objektivt ansvar för
trafikförsäkringen. Den naturliga vägen är i stället att de sedan länge
föråldrade reglerna om järnvägsföretags ansvarighet ersätts med regler om att
företaget har ett rent objektivt ansvar. En sådan reform skulle enligt
utredningen medföra att ersättningen från trafikförsäkringen jämkas. Härigenom
skulle man uppnå en från riskfördelningssynpunkter lämplig fördelning av
skadekostnaderna i dessa fall. Utredningen anser sig kunna förutsätta att en
reform som innebär att järnvägsföretag får ett objektivt ansvar genomförs i en
nära framtid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under dessa förhållanden anser sig utredningen inte ha
anledning att föreslå en utvidgning av reglerna om ersättning för skada vid
kollision mdlan motordrivna fordon till att omfatta också skador på järnvägståg
och därmed befordrad egendom. Även i detta fall bör alltså huvudregeln om ett
objektivt ansvar för trafikförsäkringen tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.3 Undantag från ersättningsrätten i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i personskadefallen uppstår vissa speciella frågor
om undantag från ersättningsrätten när det gäller sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådana sociala synpunkter som har varit vägledande för
utredningens bedömningar av motsvarande frågor såvitt avser personskada gör sig
enligt utredningen uppenbarligen inte gällande med samma styrka när det gäller
sakskador. Allmänt sett bör därför ekonomiska och preventiva synpunkter här
kunna tillåtas spela en större roll. För trafikförsäkringstagarkol-lektivet som
helhet saknar emellertid de ifrågasatta undantagen praktiskt taget ekonomisk
betydelse. Ekonomiska skäl kan alltså inte heller i detta sammanhang åberopas
till stöd för några undanlag från ersättningsrätten. Vidare anser utredningen
att det även beträffande sakskador är angeläget</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att så långt möjligt hålla i sär ersättningsfrågan och frågan
om den kriminalpolitiska behandUngen av lagöverträdare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser utredningen att det inte bör
göras några generella undantag eller inskränkningar i ersättningsrätten för den
som har gjort sig skyldig till olovlig körning eller har använt ett fordon som
hjälpmedel vid brottslig gärning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Situationen
ter sig enligt utredningen annorlunda när det gäller den som uppsåtligen brukar
ett fordon olovligen och sålunda redan därigenom gör sig skyldig tUl ett
straffbart förfarande. Framför allt beträffande tUlgreppsbrott — i synnerhet om
de sker med tillägnelseuppsåt - talar både preventiva skäl och hänsyn till det
allmänna rättsmedvetandet för att den brottslige utesluts från rätten att få
ersättning för sakskada, såväl från försäkringen för det fordon han har brukat
som, i koUisionsfall, från försäkringen för fordon på motsidan. Till de mera
allmänt etiska synpunkter som kan anläggas på spörsmålet kommer att den
skadelidande i dessa fall undantagslöst är en person som inte själv har såsom
trafikförsäkringstagare bidragit till trafikförsäkringens finansiering. Att han
under sådana förhållanden likväl skulle bli berättigad att på de lojala
försäkringstagarnas bekostnad få ersättning för sakskada framstår som stötande.
Utredningen föreslår alltså att den som uppsåtligen brukar ett motordrivet
fordon utan lov inle i något fall skall ha rätt till trafikskadeersättning för
sakskada. Detta förslag innebär att den olovlige brukaren i kollisionsfall i
princip får sin situation försämrad i jämförelse med vad som gäller f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu återgivna synpunkterna har enligt utredningen i allt
väsentligt bärkraft också när det gäller den som utan att själv vara brukare
medföljer ett fordon med vetskap om att det brukas olovligen. Detsamma gäller
den som med sådan vetskap låter befordra egendom med fordonet. Även för dessa
fall bör alltså ett undantag från rätten till traflkskadeersätlning ställas
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller en skadelidande som har gjort sig skyldig
flll rattfylleri eller rattonykterhet kan det enligt utredningen synas Ugga
nära till hands att bedöma ersättningsfrågan på samma sätt som när en
skadelidande har brukat fordonet utan lov. För det allmänna rättsmedvetandet
kan det många gånger sannolikt te sig stötande att en rattfyllerist skall få
trafikförsäkringsersättning för sakskada. Det kan inte heller helt uteslutas
att en undantagsregel här kan få en viss preventiv effekt. Det finns emellertid
också viktiga skillnader som gör att det befogade i en undantagsbestämmelse i
nu aktuella fall kan ifrågasättas. De ekonomiska verkningarna för den
skadelidande av en sådan bestämmelse skulle i många fall bli av en helt annan
karaktär och betydelse än vid olovligt brukande. Utredningen understryker också
att, i motsats till vad som gäller vid olovligt brukande, den skadelidande i nu
aktuella fall ofta är en lojal försäkringstagare som i god ordning har betalt
sin trafikförsäkringspremie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn tUl det sagda har utredningen stannat för att
när det gäUer förare som har gjort sig skyldig till rattfylleri eller rattonykterhet
inte</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslå någon regel om undantag från rätten till
ersättning för sakskada enligt den nya lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 överensstämmelse med vad som f.n. gäller bör däremot den
fordonsägare som har försummat trafikförsäkringsplikten och som lider sakskada
i följd av trafik med det oförsäkrade fordonet - dvs. skada på personliga
lillhörigheter i fordonet eller på egendom utanför fordonet — vara utesluten
från rätt till trafikförsäkringsersättning för skadan. Denna undantagsregel bör
emellertid enligt utredningens mening inte utvidgas att avse också rätten att i
koUisionsfall få sakskadeersättning från trafikförsäkringen för fordon på
motsidan. En sådan ersättningsrätt föreligger enligt gäUande lagstiftning och
bör inte avskaffas, om inte starka preventiva skäl kan anföras.
Försäkringspliktens fullgörande bör framtvingas med andra medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den undantagsbestämmelse som sålunda skall gälla i fråga
om rätten för den som har försummat försäkringsplikten att få
sakskadeersättning bör enligt utredningens mening - i viss analogi med vad som
har föreslagits i fråga om skador som har orsakats genom ett olovligen brukat
fordon - utsträckas att gälla också den som med vetskap om att ett fordon i
strid med lagen är oförsäkrat medföljer fordonet eller, utan att själv färdas i
fordonet, låter egendom befordras med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4.4 Medverkan på den skadelidandes sida</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om verkan av den skadelidandes medvållande till
sakskada anför utredningen att sociala hänsyn inte motiverar en lika gynnsam
behandling av de skadelidande som när det gäller ersättning för personskada.
När en person tillfogas både person- och sakskada skulle det visserligen vara
förenat med olägenhet, om olika medvållanderegler måste tillämpas för dessa
olika skador. Ä andra sidan kan det i enstaka fall finnas behov av att jämka
ersättning för sakskada i större omfattning än som enligt det tidigare sagda
bör vara möjligt vid personskada. Enligt utredningens mening går det svårligen
att ställa upp lagregler som innebär att en enhetlig medvållandebedömning skall
ske i vissa fall men inte i andra fall. Utredningen förordar i stället att
försäkringsgivarna i trafikförsäkringsvillkoren förbinder sig i förhållande
till var och en som lider sakskada att i den mån skadan inte överstiger visst
belopp — förslagsvis mellan ett flärdedels och ett halvt basbelopp - inte
påkalla jämkning av ersättning på grund av medvållande i andra fall än när den
skadelidande själv har medverkat till skadan uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet. Utredningen förutsätter alt staten i motsvarande mån frivilligt
avstår från att påkalla jämkning av ersättning för sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid medverkan på den skadelidandes sida till
kollisionsskada tillämpas i gällande rätt regler av innebörd att jämkning i
vissa fall kan ske på grund av vållande vid förandet eller bristfällighet på
fordonet som inte kan tillräknas den skadelidande själv som medverkan. Dessa
identifikationsgrundsatser bör enligt utredningens mening i princip
upprätthållas i den nya lagstiftningen. I konsekvens med att ersättningsansvar
skall inträda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>endast vid styrkt vållande eller bristfällighet bör
emellerfld jämkning ske endast när del visas att motsvarande förhållande
föreligger på den skadelidande sidan. Identifikation bör vidare som hitliUs
tillämpas endast i fråga om skada som tillfogas ägare, brukare eller förare av
de inblandade fordonen. Det finns inte skäl att utsträcka
identiflkationsgrundsatserna att omfatta också fall då skadan uppkommer på
befordrad egendom som tillhör en utomstående Iredje man. Vidare bör
fordonsägaren inte behöva tåla jämkning i fall när fordonet har brukats
olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 Skadestånd för trafikskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I flertalet fall av trafikskador får den skadelidande
enligt utredningens förslag full gottgörelse från trafikförsäkringen för sina ekonomiska
förluster och för ideell skada. I sådana fall föreligger inte något behov för
den skadelidande att alternativt kunna göra gällande ersättningsanspråk enligt
skadeståndsrätlsliga regler. De presumtivt skade-slåndsskyldiga har å andra
sidan ett berättigat intresse av skydd mot risken att drabbas av personligt
skadeståndsansvar. Risken för skadeståndsansvar leder dessutom flll
dubbelförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huruvida inskränkningar i skadeståndsansvaret för
Irafikskador över huvud tagel skaU göras i samband med den nu aktuella
lagstiftningen bör enligt utredningen i första hand avgöras på grundval av
riskfördelningssynpunkter. Sådana synpunkter leder enligt utredningens mening
till att ersättningarna för trafikskador så långt möjligt skall via premier för
trafikförsäkringen slutligt bäras av dem som skapar de specifika
trafik-skaderiskerna, dvs. fordonsägarna. Ersättningarna bör sålunda inte
drabba de skadeståndsskyldiga. Avsteg från den principen bör göras bara om det
är motiverat av starka ekonomiska eller preventiva skäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del rättstekniska instrument som närmast står till buds
för att tillgodose dessa önskemål utgörs av s.k. kanaliseringsregler. En
kanalisering bör enligl uiredningen av principiella skäl dock inte förekomma i
vidare mån än de skadelidande blir till fullo gottgjorda inom ramen för
trafikförsäkringslagsliftningen. Efter diskussion av olika alternativ har
utredningen funnit den mest tillfredsställande lösningen vara att i lagen ta in
en regel om rätt för en skadeståndsskyldig att inträda i den rätt till
trafikskadeersättning som tillkommer den skadelidande. Utredningen föreslår
emellertid, som närmare skall behandlas i det följande (se avsnitt 4.7.1), att
trafikförsäkringsgivare i vissa fall skall få återkräva ersättningen från den
skadeståndsskyldige. I dessa situationer skall enligt förslaget den
skadeslåndsskyldige inte kunna få inträda i någons rätt på grund av
trafikförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Skadeförsäkringsgivares regressrätt mot
trafikförsäkringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också frågan huruvida den som på grund av skadeförsäkring
har utgett viss ersättning skall få återkräva beloppet från trafikförsäkringen
bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>enligt utredningens mening i första hand avgöras på
grundval av riskfördelningssynpunkter. Även om den nya trafikskadelagstiftningen
inte kommer att bygga på skadeståndsrättslig grund, är det tydligt att det nu
aktuella problemet har nära samband med frågan om försäkringsgivares
regressrätt i allmänhet. Den frågan utreds f.n. av skadeståndskommittén.
Utredningen anser sig inte böra föregripa kommitténs fortsatta arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under dessa förhållanden har uiredningen, efter samråd med
skadeståndskommittén, stannat för att inte lägga fram förslag i ämnet som
innebär någon saklig förändring av det nuvarande rättsläget. Skadeförsäkringsgivare
bör sålunda t.v. bevaras vid den återkravsrätt mot traflkförsäkringen som f.n.
följer av bestämmelserna i 25 § försäkringsavtalslagen. Detta bör gälla såväl
sakförsäkring som ansvarsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Trafikförsäkringsgivares återkravsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.1 Återkrav mot försäkringstagaren och mot
skadeståndsskyldig tredje man</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänna riskfördelningssynpunkter talar enligt
utredningen för att förlusterna i följd av traflkskadefall så långt möjligt
slutligt bärs av trafikförsäkringstagarkoUektivet, dvs. motorfordonsägarna. 1
fall då en uppkommen trafikskada kan sägas vara ett resultat också av en med
trafikskaderisken likvärdig risk - t.ex. den skaderisk som följer av
användningen av annat "farligt" transportmedel — kan dock allmänna
riskfördelningssynpunkter böra föranleda en annan slutlig fördelning av det
ekonomiska ansvaret för skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad som har angetts i skadeståndskommitténs
direktiv bör regressreglerna också på nu förevarande område i princip vara
tvingande i den meningen att försäkringsgivaren inte genom villkor i
försäkringsavtalet skall kunna förbehålla sig en längre gående återkravsrätt
än lagen medger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de undersökningar som stått till utredningens
förfogande framgår att trafikförsäkringsanstalternas regressinkomster med de
regler och den praxis som f.n. gäller så gott som helt saknar ekonomisk
betydelse för trafikförsäkringstagarkollektivet. Frågan om regressrättens
omfattning enligt den nya lagstiftningen måste följaktligen avgöras uteslutande
med hänsyn tUl allmänna riskfördelningssynpunkter och preventionssynpunk-ter.
Med dessa utgångspunkter föreslår utredningen att trafikförsäkringsgivares
regressrätt begränsas i avsevärd mån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den omständigheten att försäkringstagaren har åsidosatt
sina förpliktelser enligt avtalet bör enligt utredningen inte leda till att
han kan åläggas att gottgöra vad försäkringsanstalten har utgett på grund av
försäkringen. Sådan skyldighet bör ej heller kunna åläggas den som har
försummat sin försäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad utredningen har erfarit kommer
skadeståndskommittén att föreslå att försäkringsgivare i allmänhet även
framdeles skall kunna utöva regressrätt mol den som har vållat skada
uppsåtligen eller grovt vårdslöst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En sådan återkravsrätt framstår som motiverad av
preventiva skäl men synes också påkallad av hänsyn till det allmänna
rättsmedvetandet. Enligt utredningens mening bör även trafikförsäkringsgivare
ha regressrätt i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När skadan har vållats av den skadeståndsskyldige genom en
vårdslöshet som inte är att anse som grov bör däremot enligt utredningen
huvudregeln vara att återkrav inte skall kunna riktas mot honom. Utredningen
diskuterar om därutöver regresskyldighet bör åläggas den som har gjort sig
skyldig till rattfylleri eller rattonykterhet. Enligt utredningens mening bör
emellertid något sådant undantag från huvudregeln inte ställas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
den som bär ansvar på grund av annans vållande kan det enligt utredningen
övervägas att medge återkrav i två fall. Det ena fallet gäller ansvaret för
staten eller kommun som väghållare. Enligt utredningens mening skulle
emellertid en regressrätt i detta fall inte komma att få nämnvärd ekonomisk
betydelse. Utredningen vill därför inte förorda någon regel om rätt till
återkrav mot väghållare. Det andra faUet rör ansvaret för ägare eller
innehavare av järnväg. Här skulle det kunna tänkas få ekonomisk betydelse för
trafikförsäkringen om rätt flll återkrav mot järnvägsföretaget medgavs. Enligt
utredningen är det också naturligt att värdera järnvägsskaderisker och
trafikskador på samma sätt. Utredningen föreslår därför att
trafikförsäkringsgivaren i princip skall kunna utöva regress mot ägare eller
innehavare av järnväg. Det behöver emellertid inte ovillkorligen bli fråga om
fuU regress. Ansvarigheten bör fördelas meUan trafikförsäkringstagarkollektivel
och järnvägen på grundval av en "riskvärdering".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller mot den som är ansvarig för skadan på rent
objektiv grund anser utredningen att någon generell regel om regressrätt bör
komma i fråga. Atomskada bör på samma sätt som hittills undantas från den nya
lagens tillämpningsområde. 1 övrigt är det endast för hundägare och ägare eller
brukare av luftfartyg som frågan om regressansvar har mer än marginell
betydelse. Utredningen anser dock inte tillräckliga skäl föreligga att förorda
en regel om regressrätt för trafikförsäkringsgivare i dessa faU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7.2 Ersättningsansvarets fördelning mellan flera
trafikförsäkringsgivare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots de kanaliseringsregler som utredningen har
föreslagit kan i kollisionsfall solidariskt ersättningsansvar inträda för flera
försäkringsgivare. Det gäller dels i de undantagssituationer då i följd av
trafik med två eller flera motordrivna fordon skada har tillfogats personer
eller egendom utanför fordonen (t.ex. en cyklist eller en fotgängare), dels i
vissa fall av rena kollisionsskador (dvs. skador på fordonen och med dem
befordrad egendom) när fler än två fordon är inblandade i olyckan. För dessa
situationer bör enligt utredningens mening nuvarande grunder för ansvarighetens
fördelning i princip upprätthållas. I de fall när varken</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vållande i samband med förandet av elt fordon eller
bristfäUighet på fordonet kan styrkas på någondera sidan, bör en hälftendelning
ske av ersättningsskyldigheten. 1 övrigt föreslår utredningen att, när vållande
vid förandet av fordonet eller bristfällighet på fordonet styrks på den ena men
inte på den andra sidan, den förra sidan får slutligt bära hela
ersättningsansvaret. När vållande visas föreligga på båda sidor bör fördelningen
av ansvarigheten liksom f.n. ske på grundval av en skälighetsprövning. Härvid
bör dock, tUl skillnad från vad som nu gäller, bristfällighet på fordon
jämställas med vållande i samband med dess förande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härefter återstår frågan huruvida i kollisionsfall en trafikförsäkringsgivare,
som har utgett ersättning till förare eller passagerare i det försäkrade
fordonet för personskada eller för sakskada på personliga tUlhörigheter, bör
kunna utöva regress mol försäkringen för fordon på motsidan på den grund att
vållande vid förandet av det fordonet eller bristfällighet på detta fordon har
orsakat skadan eller i vafle fall medverkat till den. Det är enligt utredningen
utan tvekan bäst förenligt med no-fault-principer att låta ersättningarna
stanna på försäkringen för det fordon i vUkel de skadelidande har färdats.
Regressrätt bör därför inte kunna utövas i fråga om nu nämnda ersättningar.
Utredningen konstaterar att detta ställningstagande bidrar till en omfördelning
av kostnaderna mellan olika fordonskategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Särskilda frågor rörande trafikförsäkringen 4.8.1
Trafikförsäkringsplikten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som förut berörts innebär utredningens förslag att ägare
av motordrivet fordon liksom hittills skall vara skyldig att teckna
trafikförsäkring och atl trafikförsäkringsanstalternas skyldighet att meddela
sådan försäkring skall bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I gällande lagstiftning görs vissa undantag från
trafikförsäkringsplikten. Det gäller främst statsägda fordon samt utländska
fordon som tillfälligtvis uppehåUer sig i Sverige. Ersättningar som annars skulle
ha utgått på grund av trafikförsäkring utges i sådana fall av svenska staten
resp. av svensk traflkförsäkringsanstalt. Ett motsvarande ersättningsansvar
åvilar de svenska trafikförsäkringsanstalterna gemensamt i fall då skada har
orsakats av ett försäkringspliktigt men trots det oförsäkrat fordon eller av
ett okänt fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i det ersättningssystem som utredningen har förordat
måste man göra vissa sådana undantag från försäkringsplikten som gäller f.n.
Vidare måsle man även för framtiden räkna med att skador kan komma att orsakas
av fordon som saknar föreskriven försäkring eller av okända fordon.
Ersättningsfrågorna i dessa fall bör enligt utredningens mening också i det nya
systemet lösas enligt de principer som ligger till grund för den gäUande ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen diskuterar olika vägar att effektivisera
efterievnaden av traflkförsäkringsplikten och vissa därmed
sammanhängande frågor. 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>huvudsak bör dock enligt utredningens mening hithörande
problem lösas av den samrådsgrupp för övervägande av frågan om kontroll av
trafikförsäkringsplikten som sedan något år är verksam inom kommunikationsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande systemet med fortsatt ansvarighet för
försäkringsgivaren under viss tid efter det att anmälan om försäkringsavtalets
upphörande har gjorts bör enligt utredningen behällas. Konstruktionen bör dock
ändras så att försäkringsavtalet i princip inte kan bringas att upphöra förrän
"respittiden" har gått ut. Försäkringsavtalen behöver under denna tid
dock inle gälla beträffande sakskada som har tillfogats försäkringsgivaren
själv. För den tid försäkringen sålunda förlängs bör försäkringsgivarna ges
lagliga möjligheter atl kräva premie. Preskriptionstiden för fordran på
Irafikförsäkringspremie bör vidare förlängas från tre månader till tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om försäkringsgivaren har fordran på
trafikförsäkringspremie, bör han få kvitta denna mot ersättningskrav som
försäkringstagaren kan ha på grund av försäkringen. Fordran på återkrav för
självrisk bör i kvittnings-hänseende likställas med premiefordran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att förhindra atl försäkringstagare som inte har
betalat premie tecknar ny försäkring hos annan försäkringsanstalt föreslår
utredningen en lagbestämmelse, som gör undantag från försäkringsanslalts
skyldighet att meddela traflkförsäkring för fall då den presumflve
försäkringstagaren häftar för obetald trafikförsäkringspremie i samma eller
annan traflkförsäkringsanstalt. För att göra denna regel effektiv bör enligt
utredningens mening undantaget från försäkringsanstalts skyldighet att meddela
traflkförsäkring inte bara avse en viss personkrets utan också omfatta vafle
fordon vars närmast föregående ägare häftar för obetald premie. Utredningen
förutsätter att försäkringsbolagen kommer att tillämpa undantagsregeln med
varsamhet, så att inte de lojala fordonsägarna onödigtvis drabbas av ett system
vars syfte är att man skall komma åt de illojala. Vad utredningen sålunda
föreslagit om verkan av obetald premie bör gälla även när den som vill teckna
försäkring för ett fordon eller fordonets närmast föregående ägare står i skuld
till en trafikförsäkringsanstalt för självriskbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen förordar att man behåller de nuvarande
möjligheterna att bötfälla den som försummar trafikförsäkringsplikten samt att
med vitesföreläggande framtvinga försäkringspliktens fullgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreslår utredningen att den som över huvud
taget inte har tecknat trafikförsäkring skall kunna åläggas att betala ett
belopp motsvarande den premie han annars skulle ha erlagt. Har
ersättningsskyldighet uppstått i följd av trafik med fordonet, bör den
försäkringspliktige även kunna åläggas att betala ett belopp motsvarande
självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8.2 Bonus och självrisk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsbolagen tillämpar sedan lång tid ett
system för rabattering av trafikförsäkringspremierna som går under namn av
bonussyste-met. När försäkringen tas i anspråk blir innebörden av systemet
för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkringstagaren i flertalet fall atl han bär en
självrisk. Utredningen framhåller att denna självrisk uppgår till betydande
belopp, i allmänhet mellan ca 300 och 1 000 kr eller mer. Utredningen
diskuterar utförligt bonussystemets ställning i den nya lagstiftningen. Frågan
huruvida bonussystemet skall behållas är visserligen ingen lagstiftningsfråga,
och detta system är även i och för sig fullt förenligt med den lagstiftning som
utredningen föreslår. Införandet av ersättningsanordningar som tUl stora delar
bygger på no-fault-principer rubbar emellertid i viss mån grunderna för
bonussystemet. Utredningen har för sin del blivit övertygad om ätt en
avveckling av bonussystemet och dess ersättande med ett rent självrisk-system
förtjänar att allvarligt övervägas. Det senare systemet innebär att självrisken
automatiskt och på objektiva grunder tas ut vid varje skade-faU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inom ramen
för den nya lagstiftningen kan ett självrisksystem inte ges den vanliga
utformningen att försäkringsgivaren över huvud taget inte är skyldig att betala
ersättning för den del av skadan som inle överstiger självriskbeloppet.
Självriskklausulerna måsle i stället ges den innebörden att försäkringsgivaren
förbehåller sig rätt att återkräva självriskbeloppet från försäkringstagaren.
För att sådana återkrav skall kunna göras gällande har utredningen i sitt
lagförslag tagit upp bestämmelser härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8.3 Försäkringssummorna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt skall en trafikförsäkringsgivares
ansvarighet för varje händelse som medför skada täcka skadestånd om sammanlagt
25 milj. kr med anledning av personskada och sammanlagt 5 mUj. kr med anledning
av sakskada. Utredningen har enligt sina direktiv att utgå från att de nu
gällande begränsningsbeloppen skall behållas oförändrade. Enligt utredningen
inrymmer begränsningsbeloppet, när det gäller personskada, mer än betryggande
marginaler, även med tanke på möjligheterna av en olycka av katastrofkaraktär.
Däremot kan det inte uteslutas att försäkringssumman för sakskada i något
enstaka fall i framtiden skall visa sig otillräcklig. Mot denna bakgrund
förordar utredningen att i den nya lagen tas upp bestämmelser av innebörd att
ersättning med anledning av en och samma händelse skall utgå från
trafikförsäkringen för varje motorfordon, som medverkat till uppkomsten av
skada, med sammanlagt högst 30 milj. kr, dvs. det belopp som enligt gällande
rätt totalt står flll förfogande för ersättningar med anledning av ett och
samma skadefall. Någon indexreglering av beloppet har uiredningen inte ansett
påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har inte funnit det nödvändigt att föreslå ett civilrättsligt ansvar för staten
för det fall att försäkringsbeloppet inte skulle räcka till. Utredningen har
därvid utgått från att staten, även utan att vara underkastad etl
civilrättsligt ansvar, i en katastrofsituation av detta slag kommer att ingripa
och bereda de skadelidande kompletterande gottgörelse i den omfattning som kan
anses skälig för att tillgodose berättigade anspråk på social trygghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att del av sociala skäl inle kan godtas
att ersättning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för egendomsskada ens i någon mån utgår på bekostnad av
dem som har tillfogats personskada. Det är därför enligt utredningens mening
tillrådligt att den föreslagna ändringen i fråga om begränsningsbeloppet
förknippas med en regel om att de som är berättigade tiU ersättning med
anledning av personskada skall få gottgörelse ur försäkringsbeloppet framför
dem som har tillfogats sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Kostnadsberäkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningen får dess förslag verkningar i fråga om
kostnaderna för ersättningssystemet i främst tre hänseenden. Det gäller för det
första förslaget att förare av motorfordon skall ha rätt till ersättning för
personskada från fordonets trafikförsäkring. Det gäller vidare förslaget att
ersättning för personskada skall kunna jämkas endast vid uppsåtlig eller grovt
vårdslös medverkan av den skadelidande själv. Slutligen och för det tredje
gäller det förslaget om kanalisering av ersättningarna till förare och
passagerare för personskada och skada pä vissa personliga tillhörigheter till
det "egna" fordonets försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen redovisar vissa undersökningar rörande de
föreslagna reglernas verkningar i kostnadshänseende. Därvid har bl.a. beaktats
att behovet av förarplatsskydd bortfaller. De gjorda undersökningarna ger
enligl uiredningen vid handen alt de genomsnittliga höjningarna av
trafikförsäkringspremierna även vid ett genomförande av samtliga utredningens
förslag kan hållas på en måttlig nivå. Även om man med hänsyn flll
undersökningsmaterialets ringa omfattning och till den osäkerhet som också i
övrigt vidlåder beräkningarna måste räkna med en felmarginal på 5-10 procentenheter,
kommer de genomsnittliga höjningarna att stanna under 25 %. Härvid har hänsyn
inte tagits till de rationaliseringsvinster som kan göras till följd av att
förslagen leder tUl en förenklad skadereglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För lastbilar och personbilar tyder undersökningarna på
att ökningarna blir ca 6 resp. 16 %. För mopeder och motorcyklar blir däremot
höjningarna av premierna betydande, i storleksordningen 300 resp. 100 %. 1
fråga om mopeder måste emellertid bl.a. beaktas att trafikförsäkringspremien i
dag inte uppgår till mer än mellan 20 och 30 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Endast för motorcykelägarna kommer enligt utredningen
reformen att medföra en avsevärd kostnadsökning. Utredningen anser likväl att
denna effekt bör godtas. Särskilt den tunga motorcykeln har visat sig utgöra
ett utomordentligt farligt redskap i trafiken. Den är inte heller något
nyttofordon. En minskning av beståndet av dessa fordon är enligt utredningen
något som bör hälsas med tillfredsställelse från trafiksäkerhetssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att den nya lagstiftningen skall
träda i kraft den 1 januari 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samråd med trafikförsäkringsbolagen har utredningen
utformat vissa riktlinjer för lösningen av de problem som uppkommer i och med
att den nya lagen träder i kraft under löpande avtalsperiod för
trafikförsäkringsavtalen. Utredningen förordar en ordning som innebär att
försäkringsanstalterna i god tid före ikraftträdandet skall underrätta
försäkringstagarna om den förestående lagstiftningen och om de villkor som de
erbjuder för försäkring enligt den nya lagen. Vidare skall försäkringstagarna
beredas möjlighet att säga upp de gamla avtalen i samband med ikraftträdandet,
om de t.ex. önskar övergå till annat försäkringsbolag. Eftersom alla
trafikförsäkringsanstalter på förfrågan har förklarat sig vara beredda att
frivilligt tillämpa den skisserade ordningen har utredningen ansett det
obehövligt att föreslå särskilda övergångsbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 Följdändruigar i annan lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya trafikskadelagen föranleder vissa ändringar i
annan lagstiftning, bl.a. i skadeståndslagen och lagen (1967:663) om tillägg
till vissa trafiklivräntor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
diskuterar utförligt om förordningen (1946:175) med vissa bestämmelser rörande
skadeståndsskyldigheten för förare av motordrivet fordon, som flllhör eller
nyttjas av staten, bör behållas även sedan den nya trafikskadelagen har trätt i
kraft. Enligt utredningen ger denna förordning i vissa fall föraren ett mer
omfattande skydd mot risken att slutligt drabbas av personligt skadeståndsansvar
än som följer av den nya lagstiftningen. Främst gäller delta vid skador på
själva fordonet eller på annan befordrad egendom än passagerares personliga
egendom. Enligt utredningens mening behöver man dock inte ställa upp några
särskilda bestämmelser för att förhindra att dessa förares ställning försämras.
De är praktiskt taget undantagslöst arbetstagare i statens tjänst. Enligt 4
kap. 1 § skadeståndslagen ansvarar arbetstagare för skada, som han vållar genom
fel eller försummelse i tjänsten, endast i den mån synnerliga skäl föreligger
med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den
skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Uiredningen anser sig kunna
räkna med att denna bestämmelse skall bereda sådana förare av statliga fordon
som är arbetstagare elt skydd vilket är i stort sett likvärdigt med och i vissa
lägen sannolikt ännu bättre än det skydd 1946 års förordning ger. Kvar står de
sällsynta undantagssilualtoner när 4 kap. 1 § skadeståndslagen inte är tillämplig.
Inte heller för dessa fall finns det emellertid enligt utredningen anledning
att ha några särbestämmelser. Utredningen föreslår alltså att 1946 års
förordning i sin helhet upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SärskUt skydd för förare av motorfordon blir enligt den
nya lagstiftningen obehövlig. Kungörelsen (1969:113) om statligt förarskydd
bör därför enligt utredningen upphävas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>5 Föredraganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som tillfogas skada till person eller egendom kan
under vissa omständigheter få skadestånd av annan. För skadeståndsansvar i
allmänhet gäller i svensk rätt den s. k. culparegeln. Denna regel, som numera
återfinns i 2 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207), innebär att skadan skall
ersättas av den som har vållat den uppsåtligen eller av vårdslöshet. Vid sidan
av culparegeln har genom lagstiftning och rättspraxis utbildats vissa regler
eller grundsatser om ett skadeståndsansvar för annans vållande, t. ex. det
ansvar som enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen åvilar en arbetsgivare för skador
som vållas av arbetstagare i hans tjänst. Vidare har för särskilt riskfyllda
verksamheter utvecklats regler om ett rent objektivt ansvar, dvs. etl ansvar
oberoende av om vållande över huvud taget kan tillräknas någon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndets betydelse när det gäller att skydda den
enskilde mot följderna av uppkomna skador har förändrats på senare tid.
Särskilt på personskadeområdet har andra ersättningsformer kommit alt spela en
dominerande roll. Den successiva utbyggnaden av vårt socialförsäkringssystem
har medfört att flertalet personskador blir till stor del täckta inom ramen för
den allmänna försäkringen och yrkesskadeförsäkringen. I allt större omfattning
bereds den enskilde också etl kompletterande skydd genom olika former av
privata försäkringar, inte minst av typen gruppförsäkringar. De nu nämnda
försäkringsanordningarna har den fördelen för den skadelidande atl ersättning
utgår oberoende av orsaken till skadan. De bereder dock inte alltid fullständig
gottgörelse och skiljer sig därigenom från skadeståndsrätten, som vilar på
grundsatsen om full ersättning vid varje inträffat skadefall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i de fall när ersättning utgår enligt
skadeståndsrätlsliga principer kommer försäkringsväsendet ofta in i bilden. Om
den skadeståndsskyldige skyddas av ansvarsförsäkring, betalas skadeståndet av
försäkringsgivaren inom försäkringssummans ram. Denna försäkringsform vinner
allt större utbredning, framför allt inom närings- och yrkeslivet men också i
rent privata förhållanden. Härtill kommer att lagstiftaren på vissa områden
har föreskrivit skyldighet att ha ansvarsförsäkring. På grund av denna
utveckling lorde det i dag vara betydligt vanligare att skadestånd utgår ur en
ansvarsförsäkring än att det betalas av den skadeståndsskyldige själv med egna
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av stor betydelse är den s. k. trygghetsförsäkring som
sedan hösten 1974 bereder flertalet arbetstagare i vårt land etl skydd vid
yrkesskador och i vissa fall också vid yrkessjukdomar. Inom den enskilda och
slörre delen av den kommunala sektorn har försäkringen i tekniskt avseende
karaktären av ansvarsförsäkring. Den läcker nämligen elt skadeståndsansvar som
arbetsgivarna har åtagit sig genom kollekflvavlal. Staten och de större
kommunerna har utan att försäkra sig tagit på sig ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>motsvarande ansvar. Arbetsgivarnas åtagande innebär i
princip all full ersättning utgår till den skadelidande enligt
skadcståndsrättsliga normer utan alt del behöver visas att arbetsgivaren eller
annan har vållat skadan uppsåfligen eller genom vårdslöshet. Arbetsgivarnas
ansvar vilar alltså på rent objektiv grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av arbetslivet torde de flesta och allvarligaste
skadefallen inträffa i trafiken med motorfordon. Även på detta område har de
skadelidande på det hela taget ett mycket gott skydd. Rällen till ersättning
för trafikskador har nämligen i vårt land sedan länge varit tryggad genom
särskild lagstiftning om skärpt skadeståndsansvar i förening med obligatorisk
ansvarsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regler om
skadeståndsansvar för trafikskador återflnns i lagen (1916:312) angående
ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik (bilansvarigiielslagen).
Enligl tlen na lag ansvarar till en början ägare och, i vissa fall, brukare av
motorfordon för skador som orsakas av bristfälligliet på fordonet. Vidare
svarar såväl ägaren (brukaren) som föraren för skada som vållas av föraren vid
trafik med fordonet. Observeras bör emellertid att bevisbördan är omkastad lill
den skadelidandes förtid. Ägaren resp. brukaren kan undgå skadeståndsskyldighet
endasi om han visar att skadan varken har orsakals av bristfäUighet på fordonet
eller vållats av fiirareii. På samma sätt undgår föraren skadeståndsansvar bara
om han kan visa att han inte är vällande till skadan. Med hänsyn till
svårigheterna att klarlägga omständigheterna kring en trafikolycka medför detta
s. k. presumtionsansvar i praktiken att skadeslåndsskyldighet nära nog alllid
föreligger. Lagstiftningen verkar därför i stort sett som ett system med rent
objektivt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndsansvaret enligt bilansvarighetslagen för ägare,
brukare och förare omfattar inte personskador som tillfogas föraren. Inte
heller läcker ansvaret skador på det egna fordonet eller på egendoni som
befordras med fordonet. Sädana skador kan däremot ersättas enligt
bilansvarighetslagen när de uppkommer vid kollision med ett annal motorfordon.
Vid kollisionsskador är ägare (brukare) och förare på motsidan skyldiga atl i
viss utsträckning utge skadestånd. Reglerna om skadeståntl vid kollisioner är
dock ganska komplicerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av bilansvarighetslagen kan skadeståndslagens
allmänna regler om skadestånd till följd av vållande bli tillämpliga vid trafik
med motorfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon
(trafikförsäkringslagen) framgår att det skadeståndsansvar som åvilar ägare,
brukare eller förare enligt bilansvarighetslagen eller enligt allmänna
skadeståndsregler skall vara täckt av försäkring, s. k. trafikförsäkring.
Försäkringsplikten skall fullgöras av fordonets ägare. Trafikförsäkrin.yslagen
innebär vidare att de som har rätt flll skadestånd kan få ul sina ersättningar
direkt av traflkförsäkringsgivaren. Om en skada prsakas av ett okänt
motorfordon eller av ett fordon som i strid mot lagen inte är traflkför-säkrat,
är samtliga traflkförsäkringsanstalter skyldiga att solidariskt utge</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>de ersättningar som skulle ha utgått från
trafikförsäkringen om sådan hade funnits. En motsvarande ersättningsskyldighet
åvilar sådana fordonsägare — främst svenska staten — som är befriade från
trafikförsäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De som skadas
i trafiken har alltså i flera avseenden en förmånligare ställning än flertalet
andra skadelidande. Den rådande ordningen pä trafikskadeområdet företer
emellertid också vissa brister. Dessa är särskilt påfallande i fråga om
personskador. Den mest framträdande nackdelen i detta hänseende är att föraren
av ett motorfordon i allmänhet inte är skyddad av fordonets trafikförsäkring.
Denna nackdel begränsas visserligen av den s. k. förarplatsförsäkringen eller
det statliga förarskyddet. Dessa ersättningsanordningar - som f n. finns för
mer än 95 % av alla motorfordon - har emellertid karaktären av
olycksfallsförsäkring, som ger endast begränsad ersättning vid invaliditet och
dödsfall. Till följd av presumtionsansvaret har också ägare som skadas när han
färdas i det egna fordonet en mer begränsad rätt än andra passagerare till
ersättning ur fordonets trafikförsäkring - låt vara atl försäkringsbolagen
numera i sin skaderegleringspraxis regelmässigt utger full ersättning till
ägaren i dessa fall. Delsamma gäller den som i ägarens ställe brukar dennes
fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
nuvarande ersättningssystemet innebär vidare att vållande på den skadelidandes
sida kan medföra reduktion och i vissa fall t. o. m. helt bortfall av
skadeståndet. Jämkning på grund av medvållande blir särskilt ofta aktuell när
det gäller skada som vid kollision mellan två eller flera motorfordon tillfogas
ägare eller förare av de inblandade fordonen. Deras rätt till ersättning från
trafikförsäkringen för kolliderande fordon jämkas i vissa fall även när medvållande
inte kan styrkas utan bara presumeras. Om ägaren har medföljt som passagerare
måsle han t. o. m. visa atl annan person än han själv, nämligen föraren, har
varit fri från vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ytterligare
en nackdel med de nuvarande trafikskadereglerna hänger samman med deras
principiella anknytning till culparegeln. På grund därav måste man vid ett
skadefall ibland göra en omfattande, tidsödande och kostnadskrävande utredning
av vållandefrågan. Härtill kommer att regelsystemet är invecklat och
svårtillämpat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reglerna
om trafikskada och trafikförsäkring har numera setts över av
trafikskadeutredningen, som i oktober 1974 har avlämnat belänkandet (SOU
1974:87) Trafikskadeersältning. I betänkandet föreslås att bilansvarighetslagen
och trafikförsäkringslagen ersätts av en ny trafikskadelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall ersättning vid
trafikskada även i fortsättningen utgå ur obligatorisk trafikförsäkring.
Uiredningen föreslår emellertid atl detta ersättningssystem frikopplas frän
skatleståndsreglerna och omvandlas lill etl helt fristående försäkringssystem
från vilket trafikskadeersättning utgår ulan att någon behöver göras
personligen skadeståndsansvarig. Ersättningsbeloppen skall dock liksom hittills
bestämmas utifrån skadeslåndsrättsliga principer.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande personskador i följd av traflk med motorfordon
innebär förslaget att ersättning från ett fordons trafikförsäkring skall utgå
på rent objektiv grund både till dem som färdas i detta fordon — såväl förare
som passagerare - och till utomstående personer som inte färdas i något annat
motorfordon. Även när personskador uppkommer vid kollision mellan flera
motorfordon skall ersättningarna till förare och passagerare utgå från och
slutligt bäras av försäkringen för det fordon vari de färdas. Vidare föreslås
att jämkning på grund av medvållande på den skadelidandes sida skall kunna ske
bara när den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har
medverkat till personskadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också beträffande sakskador i följd av trafik med
motorfordon föreslår utredningen vissa nyheter. Vid andra sakskador än skador
på motorfordon och därmed befordrad egendom skall ersättning utgå på rent
objektiv grund från trafikförsäkringen för det fordon varigenom skadan har
orsakats. För skador på motorfordon och därmed befordrad egendoni skall däremot
i princip inte utgå trafikskadeersättning i andra fall än när de uppkommer vid
kollision med annat motorfordon. Vid sådana kollisionsskador skall ersättningen
utgå från del andra fordonets trafikförsäkring, om skadan har orsakats genom
vållande i samband med förandel av detta fordon eller genom bristfällighet på
det fordonet. Det nuvarande presumtionsansvaret skall alltså inte längre
tillämpas i något fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag har fått elt i huviulsak positivt
mottagande vid remissbehandlingen. . Några remissinstanser anser dock alt man
bör ta steget fullt ut och även beträffande skador som tillfogas ell
motorfordon och därmed befordrad egendom införa ett system med ersättning på
objekliv grund från trafikförsäkringen för detta fordon. Andra remissinstanser
kritiserar utredningsförslaget för att tlet i fråga om personskador vid
kollision mellan flera motorfordon kommer alt medföra.en omfördelning av
försäkringskostnaderna mellan olika grupper av försäkringstagare, något som i
sin tur kommer att påverka försäkringspremierna. I några yttranden framhålls
vidare att trafikskadesystemet även i fortsättningen bör anknyta lill allmänna
skadestånds- uch försäkriagsrätlsliga principer i stället för atl konstrueras
som ell fristående ersättningssystem. Även beiräffande enskildheter i förslaget
anförs viss kritik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser jag alt en självklar målsättning för
reformarbetet på trafikskadeområdet bör vara att utjämna de hittillsvarande
skillnaderna mellan olika kategorier skadelidande. Delvis är skillnaderna
sådana att de inle kan godtas från sociala och humanitära synpunkter. Vidare
bör rätten till ersättning för personskada i princip inte påverkas av medverkan
till skadan på den skadelidandes sida. En strävan b()r givelvis också vara att
utforma de nya trafikskadereglerna så att de leder tiU en enkel och billig
administration av ersättningssystemet samtidigt som de medför en från
riskfördelningssynpunkter rationell fördelning av kostnaderna för trafikskador.
Hn utgångspunkt bör slutligen vara att ersäUning liksom hittills garanteras den
skadelidande genom tvingande bestämmelser om obligatorisk trafikförsäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Behovet av reformer på traflkskadeområdet är utan tvekan
störst när det gäller personskador. Beträffande dessa skador innebär
utredningens förslag att man tar bort de nuvarande skillnaderna i behandlingen
mellan å ena sidan ägare, brukare och förare och å andra sidan övriga
skadelidande. Utredningsförslaget begränsar också de nuvarande möjligheterna
till jämkning av ersättning för personskada på grund av medverkan från den
skadelidandes sida. Förslaget om att ersättning för personskador skaU utgå på
objektiv grund innebär vidare att skaderegleringen förenklas och kan
genomföras snabbare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande personskador uppfyller alltså utredningens
förslag i allt väsenlligl de krav som jag nyss har ställt upp när det gäller
genomförandet av nya trafikskadercgler. Det är i huvudsak ondast på en punkt
som jag ställer mig kritisk. Jag delar sålunda den under remissbehandlingen
framförda uppfattningen att förslaget medför en ej önskvärd omfördelning av
försäkringskostnaderna mellan olika grupper av motorfordonsägare. Reglerna
strider i denna del mol intresset av att kostnaderna vid trafikskador fördelas
så att de står i rimlig proportion till skaderiskerna inom varje urskiljbar
kategori. Enligt min mening är det emellertid möjligt atl inom ramen för det
föreslagna ersättningssystemet utforma personskadereglerna så att det angivna
önskemålet tillgodoses utan att de fördelar som systemet i övrigt innebär
behöver gå förlorade. Jag återkommer till denna fråga i ett senare sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller sakskador är uppenbarUgen de sociala skälen
för en reform mindre starka. Inte heller i övrigt är förhållandena sådana att
det finns anledning att göra några mera ingripande ändringar i den nuvarande
ordningen på sakskadcområdet. Som jag senare skall återkomma till anser jag
sålunda inte att man nu bör genomföra en reform som innebär att skador på ett fordon
eller på egendom som befordras med fordonet skall ersättas från fordonets egen
trafikförsäkring. Däremot finner jag det välbetänkt att slopa det nuvarande
presumtionsansvaret vid skador på egendom utanför fordonet och ersätta det med
andra former av ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad jag nu har sagt får. reformarbetet pä
sakskadeomrädel inriktas på att inom ramen för det nuvarande systemet förenkla
reglerna så långt det är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är hur det nya ersättningssystemet bör
konstrueras rent tekniskt. Valet står mellan att även i fortsättningen ålägga
ägare, brukare och förare ett personligt skadeståndsansvar som täcks av
trafikförsäkringen och atl inrätta ett från skadeståndsrättcn helt fristående
försäkringssystem. Någon större praktisk betydelse har denna fråga knappast.
Frän lagteknisk synpunkt synes också metoderna vara i huvudsak likvärdiga. En
komplikation föreligger emellertid när det gäller ägares, brukares och förares
rätt till ersättning. Eftersom de inte kan vara skadeständsskyldiga mot sig själva,
kan konstruktionen med ett personligt skadeståndsansvar inte användas i detta
fall. lin sådan konstruktion måste alltså för deras del kompletteras med regler
om obligatorisk olycksfallsförsäkring. Härigenom kompliceras emellertid
rcgclsystcmel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Detta talar för alt man i stället bör välja lösningen med
ett självständigt försäkringssystem. Denna lösning framstår också som den
naturligaste med tanke på att ersättningen i realiteten utgår ur
trafikförsäkringen och inte utges av någon enskild person. Det är då närmast en
fiktion att tala om ett personlig! skadeståndsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>l'å grund av det sagda förordar jag att
ersättningssyslemel frikopplas från skadeståndsrätten och utformas som ett
självständigt försäkringssystem. Detta hindrar inte att man, när
förutsättningar för ersättning föreligger, även i fortsättningen besiämmer
ersättningsbeloppen med tillämpning av de principer som gäller inom
skadeständsrälten. Principen bör alltså bl. a. vara att den skadelidande skall
ha full ersättning för sin skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har framhållit bör man vid utformningen av
nya trafikskadercgler självfallet beakta att man inte försvårar eller
omöjliggör en fortsatt tillämpning av de internationella överenskommelser som
f. n. gäller för Sveriges del. Utredningens förslag tillgodoser detta krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag nu har anfört framgår att jag i allt väsentligt
ansluter mig till utredningens förslag i fräga om de principer som bör ligga
till grund för Ett nytt ersättningssystem på trafikskadeområdet. Också i övrigt
synes utredningens förslag väl avvägt. Även om tekniska och sakliga ändringar
är påkallade på vissa punkter, anser jag att förslaget som helhet är väl ägnat
atl läggas till grund för lagstiftning. De nya reglerna bör, som utredningen
har förordat, tas in i en särskild trafikskadelag, som får ersätta såväl
bUansvarighetslagen som trafikförsäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 TUlämpningsområdet för ett nytt ersättningssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i bilansvarighetslagen och
trafikförsäkringslagen är tillämpliga på motordrivna fordon. S. k. motorredskap
- dvs. fordon som är inrättade huvudsakligen som arbetsredskap och som är
konstruerade för en hastighet av högst 30 km/tim. och endast med svårighet kan
ändras flll högre hastighet - faller dock i allmänhet utanför tillämpningsområdet.
När ett sådant fordon orsakar skada blir ersättningsfrågan alltså att bedöma
enligt bestämmelserna i skadeståndslagen, och de skadelidande åtnjuter inte
ekonomiskt skydd genom något obligatoriskt försäkringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I trafikförsäkringslagen gäller ett undantag från
försäkringsplikten för s. k. områdesfordon, dvs. motorfordon som används
uteslutande inom järnvägs- eller fabriksområde eller inhägnat tävlingsområde
eller annat sådant inhägnat område. Dessa fordon omfattas däremot av
bilansvarighetslagen. Det skärpta skadeståndsansvar som enligt denna lag åvilar
ägare, brukare och förare av motorfordon gäller alltså även när skadan har
orsakats av ett områdesfordon. Ersättningen läcks dock inte av den
obligatoriska traflkförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Varken molorredskapen eller områdesfordonen är f. n.
underkastade registreringsplikt. 1 betänkandet (SOU 1974:26)
Motorredskap har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>emellertid motorredskapsutredningen föreslagit att i
princip alla motordrivna fordon, alltså även motorredskap och områdesfordon,
skall vara registreringspliktiga. Från sådan skyldighet undantas dock fordon
som används inom inhägnat tävlingsområde (framför allt s. k. tävlingsfordon).
Motorredskapsutredningen förordar vidare att motorredskapen förs in under såväl
bilansvarighetslagen som trafikförsäkringslagen och att undantaget i sistnämnda
lag för områdesfordon utmönstras utom såvitt gäller fordon som används
uteslutande inom inhägnat tävlingsområde. Betänkandet har remissbehandlats och
är f. n. föremål för överväganden inom kommunikationsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt trafikskadeutredningen bör det nya
trafikskadesystemet omfatta alla motordrivna fordon med undantag endast för
fordon som är avsedda att föras av gående. Trafikskadelagen skall alltså
tillämpas även på motorredskap och områdesfordon. Också tävlingsfordon skall
enligt utredningens förslag underkastas de nya reglerna och alltså bl. a. vara
försäkringspliktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har någon erinran inte
framställts mot trafikskadeutredningens förslag att de nya trafikskadereglerna
skall tillämpas även på motorredskap. Inte heller förslaget atl omrädesfordon
skall omfattas av den nya lagen har i allmänhet föranlett någon erinran. Vissa
motorcykelorganisationer anser dock att tävlingsfordonen även i fortsättningen
bör undantas från trafikförsäkringsplikt. Enligl försäkringsinspektionen är
def en förutsättning för utredningens förslag i fråga om dessa fordon att de
också underkastas registreringsplikt, varför motorredskapsutredningens förslag
på denna punkt bör frångås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser jag atl det för en effektiv kontroll av
trafikförsäkringspliktens fullgörande är önskvärt att denna skyldighet så
långt möjligl sammanfaller med registreringsplikten. Redan nu gäller
visserligen beträffande mopeder att de är försäkringspliktiga utan att behöva
registreras. Denna ordning får dock ses som ett undantag, motiverat av att ett
registreringssystem för mopeder skulle bli alltför dyrt i förhållande till de
låga försäkringspremier m. m. som det här är fråga om. Bortsett från
kontrollsynpunkterna talar också andra skäl för att de fordon som omfattas av
den nya lagen också bör vara registreringspliktiga. Om försäkringsskyldigheten
knyts lill registreringsplikten får man sålunda garantier för att fordonen
underkastas besiktning, vilket måste vara av värde vid bestämmandet av
försäkringspremier m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har sagt om angelägenheten av att ha elt
samband mellan försäkringsskyldighet och registreringsplikt gäller emellertid
endast i mindre omfattning områdesfordonen. Det rör sig här om en liten, klart
avgränsad fordonsgrupp. Att kontrollera att dessa fordon är försäkrade torde i
allmänhet inte erbjuda några större svårigheter. Enligt vad jag har inhämtat är
också omrädesfordonen, inräknat tävlingsfordonen, f. n. så gott som alltid
försäkrade genom bilansvarighetsförsäkring. I fråga om områdesfordonen torde
vidare besiktningsintresset ha mindre betydelse. På grund av det sagda
förordar jag efter samråd med chefen för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kommunikationsdepartementet att områdesfordonen förs in
under trafikskadelagen utan hinder av att frågan om deras registrering ännu
inte är löst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det däremot gäller motorredskapen talar starka skäl
för atl de lämnas utanför trafikskadelagen så länge de inte är registreringsplikliga.
Enligt vad jag har inhämtat av chefen för kommunikationsdepartementel är frågan
om införande av registreringsplikt för motorredskapen ännu inte färdig för
avgörande. Med hänsyn härtill bör trafikskadelagen åtminstone t. v. inte göras
tillämplig på de angivna fordonen. Frågan om de bör omfattas av lagen får
avgöras slutligt i samband med att ställning tas till motorredskapsutredningens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att trafikskadelagen dock redan nu bör göras tillämplig på
ett visst slags motorredskap, nämligen gaffeltruckar, ämnar jag återkomma lill
i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller trafikskadelagens tillämplighet på olika
skadefall har utredningen föreslagit att de nya ersättningsreglerna skall täcka
skada "i följd av trafik" med sådant fordon som omfattas av lagen.
Detta förslag, som motsvarar vad som gäller redan nu enligl
bilansvarighetslagen, har lämnats utan erinran vid remissbehandlingen. Även jag
biträder förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 fråga om
lagreglernas tillämplighet på skadefaU utomlands föreslår utredningen - i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som redan gäller enligt frivilligt
åtagande av försäkringsgivarna i vårt land att personer med svenskt
medborgarskap eller hemvist i Sverige får rätt tUl ersättning enligt de nya
reglerna för skada utomlands i följd av trafik med svenskt motorfordon. Detta
förslag har tillstyrkts av försäkringsinspektioncn och lämnats utan erinran av
övriga remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening finns det goda skäl atl nu lagfästa don ersättningsrätt som
försäkringsgivarna har infört på frivillighetens väg. Särskilt när när det
gäller personskadeersättning är del angeläget att svenska medborgare och
personer med hemvist i Sverige bereds ett fullgott ekonomiskt skydd också i
sådana fall när de utomlands drabbas av skador i följd av trafik med ett svenskt
fordon. Samtidigt visar erfarenheten att utländsk lagstiftning i vissa fall
genom olika undantagsregler eller andra begränsningar av ersättningsrätten
bereder de skadelidande ett sämre skydd än den svenska lagstiftningen. Dessa
skiUnader kommer att framträda än starkare, om det nu aktuella
ersättningssystemet genomförs. Svenska medborgare och personer med hemvist i
Sverige bör därför i hithörande fall genom särskilda lagregler garanteras samma
skydd som lagstiftningen ger dem som skadas i trafiken i vårt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Trafikskadeersättning för personskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.1 Huvudregeln</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de skador som inträffar i trafiken är personskadorna de
allvarligaste och de som leder till de största ekonomiska och ideella
förlusterna. Den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>viktigaste uppgiften på trafikskadeområdet är alltså att
bereda etl skydd vid dessa skador.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag innebär att ersättning för personskador skall utgå på rent objektiv
grund och att ägare, brukare och förare av motorfordon i ersättningshänseende
likställs med övriga skadelidande i trafiken. Detta förslag har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening är, det en allvarlig brist i det
nuvarande trafikskadesystemet att inte alla skadelidande behandlas lika när
det gäller rätten tiU ersättning för personskador. Från sociala trygghets- och
rättvisesynpunkter är det angeläget att ett nytt ersättningssystem utformas så
all ägare, brukare och förare som tillfogas personskador får samma rätt till
ersättning för dessa skador som andra trafikoffer. Denna ersättningsrätt bör,
som utredningen har framhållit, garanteras de skadelidande genom tvingande
lagbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från social synpunkt är det vidare belyddsefuUt att
personskaderegleringen blir så snabb och effektiv som möjligt. Detta krav
tillgodoses bäst om ersättningen utgår på rent objekliv grund. Visserligen är
det nuvarande presumtionsansvaret i praktiken Uktydigt med ett objektivt ansvar
så lill vida som det nästan alltid medför atl ersättning utgår.
Presumtionsansvaret är emellertid svårare att tUlämpa och kan i vissa fall ge
upphov till tvister i frågan huruvida rätt till ersättning föreligger. I en del
fall kan dessa tvister dra ut på tiden ganska länge och därigenom försena
utbetalningen av ersättning till den skadade. På grund härav förordar jag atl
presumtionsansvaret såvilt gäller personskador byts ut mot ett rent objektivt
ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När förare och passagerare i ett motorfordon skadas vid
kollision med ett annat motorfordon, uppkommer frågan vilken av fordonens
försäkringar som skall svara för dessa skador. F. n. kan passagerarna rikta
sina ersättningskrav mot trafikförsäkringen för vilket som helst av de
inblandade fordonen. Däremot är föraren — som ju enligt gällande rätt bara i
rena undantagsfall omfattas av trafikförsäkringen för det fordon som förs av
honom - regelmässigt hänvisad att söka sin ersättning från försäkringen för det
andra fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall ersättningen tUl förare
och passagerare alltid utgå från försäkringen för det fordon som de färdas i.
Detta förslag har i allmänhet lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I likhet
med utredningen anser jag att skaderegleringen underlättas och förenklas, om de
som färdas i ett fordon även i kollisionsfall är hänvisade uteslutande till försäkringen
för delta fordon. En sådan ordning säkerställer en enhetlig behandling av
ersättningsfrågan för alla dem som färdas i samma fordon. För de skadelidande
torde denna ordning också vara den naturligaste. 1 och med att ersättningen för
personskada i fortsättningen skall utgå på rent objektiv grund finns inte
heller något egentligt behov för förare och passagerare att dessutom kunna
vända sig mot trafikförsäkringen för något annat fordon. Visserligen föreligger
en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>teoretisk risk för atl det belopp som är tillgängligt från
ett fordons trafikförsäkring inte skall förslå till full gottgörelse åt
fordonels förare och passagerare. Denna risk är emellertid så obetydlig att man
i prakflken kan helt bortse från den. På grund av vad jag nu har sagt biträder
jag utredningens förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ersättning till förare och passagerare skall utgå från
trafikförsäkringen för det fordon som de färdas i behöver emellertid inte
innebära atl ersättningarna också skaU slutligt bäras av denna försäkring.
Frågan om den slutliga fördelningen av ersättningarna, när två eller flera
fordon är inblandade i en trafikolycka, återkommer jag till i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.2 Undantag från ersättningsrätten i vissa fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver de inskränkningar i ersättningsrätten för ägare,
brukare och förare som jag tidigare bar berört innehåller bilansvarighetslagen
inte något undantag från rätten till ersättning för personskada. Härvid bortses
från bestämmelserna om jämkning av skadestånd på grund av medvållande, en
fråga som skaU behandlas i följande avsnitt. Enligt trafikförsäkringslagen
gäller däremot vissa undanlag från rätten att få ut personskadeersättning från
trafikförsäkringen. Sålunda kan den som färdas i ett fordon, vUket med hans vetskap
brukas olovligen, inle få ersättning från trafikförsäkringen för detta fordon.
Vidare utgår inle ersättning tUl ägare av oförsäkrat fordon. Enligt
trafikförsäkringsvillkoren gäller i regel ytterligare inskränkningar i
försäkringstagarens rätt till ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har övervägt om de nya trafikskadereglerna, utöver bestämmelser om jämkning på
grund av medvållande, bör innehålla vissa aUmänna undantag för förare och
passagerare i fråga om deras rätt till personskadeersättning. De fall som
diskuteras av utredningen är då föraren har gjort sig skyldig till rattfylleri,
rattonykterhet, olovlig körning, olovligt brukande eller brukande av fordonet
som hjälpmedel vid brottslig gärning. Utredningen anser emellertid atl man inle
bör ställa upp något undantag för dessa fall. Rätten lill ersättning för
personskada bör enligt utredningens mening inte heller påverkas av att
fordonsägaren har Underlåtit att hålla fordonet trafikförsäkrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland remissinstanserna bryter sig åsikterna i dessa
frågor. Utredningens förslag biträds eller lämnas utan erinran i flertalet
yttranden. De remissinstanser som godtar utredningsförslaget, bland dem RÅ och
rikspolisstyrelsen, menar liksom utredningen att behovet av påföljder för
brottsliga förfaranden i första hand bör tillgodoses genom straffrättsliga
sanktioner och inte genom bortfall av rätten till ersättning. De
löntagarorganisationer som yttrat sig har intagit en allmänt sett mycket
restriktiv hållning mot begränsningar i personskadeskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från andra håll framförs emellertid en delvis hård kritik
mot utredningens förslag alt inte begränsa ersätlningsrätten i hithörande fall.
Sålunda anser vissa remissinstanser att förslaget skulle kunna få negativa
konsekvenser från preventiv synpunkt och därigenom indirekt påverka</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bl. a. trafiksäkerheten. När det gäller den som brukar
motorfordon olovligen eller utan att ha betalt försäkringsavgiften och som
alltså inte själv har bidragit till det extra försäkringsskydd som
trafikförsäkringen innebär framhålls det som stötande om ersättning ändå skulle
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del vUl jag först liksom utredningen konstatera
att frågan hur den nu aktuella gruppen skadelidande behandlas i
ersättningshänseende i stort sett saknar ekonomisk betydelse för
trafikförsäkringstagarkollek-tivet som helhet. Detta bestyrks av vad bl. a.
trafikförsäkringsföreningen har anfört. Ekonomiska hänsyn kan alltså inte
anföras som skäl för att göra inskränkningar i ersättningsrätten på det sätt
som har diskuterats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frågan om
undantag från ersättningsrätten i hithörande faU kan emellertid inte bedömas
enbart från ekonomiska synpunkter utan bör också ses i samband med
trafiksäkerhetsintressena. Självfallet bör man pröva alla sätt att främja
trafiksäkerheten och så långt möjligt förhindra att de som är alkoholpåverkade
e. d. för motorfordon. Regler om undantag från rätten till
trafikskadeersättning i dessa fall skulle kunna vara motiverade, om de bidrog
till att hindra rattfylleri och liknande trafikförseelser. EnUgt min mening är
det emellertid inte sannolikt att undantagsregler av detta slag skulle ha någon
som helst effekt från preventiv synpunkt. Denna uppfattning delas, som framgår
av det nyss sagda, av vissa remissinstanser som särskilt har att beakta behovet
av brottsförebyggande åtgärder. Redan risken för att bli skadad torde i
allmänhet vara en mer avhållande faktor än risken för alt, om en skada
inträffar, gå miste om ersättning för skadan. En sådan sanktion slår vidare
blint och slumpmässigt utan hänsyn till förseelsens svårhetsgrad. Den drabbar
enbart dem som råkar ha skadats men kan då få ödesdigra konsekvenser inte bara
för den skadade utan också för hans anhöriga. Ett bortfall av ersättningsrätten
skulle på så sätt strida mol de sociala trygghetssynpunkter som i första hand
bör vara vägledande när det gäller rätten till ersättning för personskada.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt min
mening talar alltså starka skäl mot att man tillgriper en sanktion av det
berörda slaget för att motverka de brottsliga förfaranden som det nu är fråga
om. Behovet av sanktioner bör i stället tillgodoses inom ramen för samhällets
kriminalpolitik. Där har man större möjligheter att välja den påföljd som i det
särskilda fallet framstår som lämpligast från rehabiliteringssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad
särskilt gäller fall då fordonet är oförsäkrat bör också påpekas alt
försummelsen att teckna eUer vidmakthålla försäkring i vissa fall kan framstå
som ursäktlig. Att skilja dessa fall från försummelser av mera allvarlig art
innebär besvärliga gränsdragningsproblem. Vill man få garantier för alt de som
är traflkförsäkringsskyldiga också uppfyller sina förpliktelser finns det
sanktioner som är mer lämpliga än att frånkänna den försumlige rätt flll
ersättning i fall då han har skadats. Jag återkommer till frågan om sanktioner
vid brott mot trafikförsäkringsskyl-digheten i ett senare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare kan framhållas att om man vUl
ta bort rätten till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikskadeersättning för de angivna grupperna
skadelidande, så skulle man också behöva göra motsvarande undantag i de allmänna
skadeståndsreglerna. En följd av att skadan inte täcks av trafikförsäkringen
skulle annars bli att den skadelidande skulle kunna kräva ut ersättning av
någon som helt eUer delvis har varit vållande till skadan och därför är
ansvarig enligt skadeståndslagen. Denne skulle i så fall behöva ersätta skadan
med egna medel, såvida han inle skyddas av ansvarsförsäkring. En sådan konsekvens
kan uppenbarligen inte vara rimlig. Alt å andra sidan föra in ett undantag i
skadeslåndsrätten enbart på den grunden att den skadelidande vid skadetUlfället
har gjort sig skyldig flll visst brottsligt handlande skulle strida mot
allmänna principer och kan därför inte gärna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis anser jag i likhet med utredningen och
ett stort antal remissinstanser att man inte bör undanta dem som har drabbats
av personskada från rätten till trafikskadeersältning enbart därför att de har
gjort sig skyldiga tUl sådant handlande som tidigare har angetts. En annan sak
är alt handlandet i vissa fall kan innebära att den skadelidande har varit
medvållande till olyckan. Denna situaflon skall behandlas i det följande
samtidigt med att jag tar upp andra fall av medverkan på den skadelidandes
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3.3 Medverkan på den skadelidandes sida</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt skadeståndslagen gäller f. n. all om vållande på
den skadelidandes sida har medverkat till skadan så skall skadeståndet jämkas
efter vad som är skäUgt. Förslag till nya jämkningsregler har emellertid
nyligen förelagts riksdagen i prop. 1975:12. Enligt dessa regler skall
skadestånd med anledning av personskada kunna jämkas bara när den skadelidande
själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat flll skadan.
Skadestånd med anledning av att någon har dödats skall dessutom kunna jämkas,
om den avlidne uppsåtligen har medverkat till dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>BUansvarighetslagens bestämmelser om medverkan lill skador
i motortrafik överensstämmer i sak med de regler som f. n. tillämpas inom
skadeslåndsrätten i allmänhet. Det innebär bl. a. att jämkning kan ske inle
bara när den skadelidande själv är medvållande ulan även när annan på hans sida
har medverkat tUl skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl utredningen bör man starkt begränsa möjligheterna
till jämkning av ersättning för personskada på trafikskadeområdet. Utredningens
förslag innebär att jämkning skall kunna ske bara om den skadelidande själv har
medverkat till skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser delar utredningens uppfattning
att jämkning av trafikskadeersättning i princip inte bör kunna ske vid den
skadelidandes medvållande till personskada. På några håll anser man dock att
en jämkningmöjlighet bör finnas också i sådana fall när den skadelidande har
gjort sig skyldig flll vissa slag av brottsliga handlingar, framför allt
rattfylleri eUer rattonykterhet. Andra remissinstanser vill däremot gå</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ännu längre än utredningen i restriktivitet och tillåta
jämkning bara när den skadelidande uppsåtligen har medverkat lill skadan.
Slutligen framhålls från något håll atl jämkning av ersättning till efterlevande
bör kunna ske inte bara om den efterlevande har gjort sig skyldig till
uppsåtlig eller grovt vårdslös medverkan utan också om den avlidne uppsåtligen
har medverkat till dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
jämkningsregler som f. n. gäller på trafikskadeområdet innebär enligl min
mening en från sociala synpunkter betänklig försvagning av det ekonomiska skydd
vid personskador som trafikförsäkringen har till främsta uppgift att bereda. De
höga krav som ställs på trafikanter när det gäller efterlevnaden av
trafikföreskrifter innebär f. n. att redan en obetydlig oaktsamhet kan inverka
reducerande på ersättningen till den skadelidande. De nuvarande reglerna kan på
det sättet ibland få orimliga konsekvenser, särskilt om man beaktar att
ersättningen i förekommande fall alltid utgår ur försäkring. Något värde från
prevenlionssynpunkt torde dessa regler inte heller ha. Bortsett från rena
undantagsfall är det föga antagligt att människor skulle oftare utsätta sig
för risk för kroppsskada, om de vet att de alltid får full ersättning än om de
riskerar att få ersättningen reducerad vid vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör man alltså avsevärt begränsa de
nuvarande möjligheterna tUl jämkning av personskadccrsättning på grund av
medverkan på den skadelidandes sida. I likhet med vad som har föreslagits för
den allmänna skadeståndsrättens del bör jämkning dock kunna ske, om den
skadelidande uppsåtligen har medverkat till skadan. Däremot kan det vara
tveksamt, om också ett grovt vårdslöst beteende av den skadelidande skall kunna
föranleda jämkning. Enligt min mening skulle det emellertid i vissa fall kunna
leda till stötande resultat, om full ersättning under alla förhållanden skall
utgå till den som har gjort sig skyldig tUl en allvarlig överträdelse av
trafikreglerna och därvid har visat uppenbar hänsynslöshet och likgiltighet för
andra trafikanters säkerhet. Det är vidare en fördel att på denna punkt kunna
tillämpa samma regler på trafikskadeområdet som inom skadeståndsrätten i
allmänhet. Jag förordar alltså att jämkning skall kunna ske också när den
skadelidande genom grov vårdslöshot har medverkat till skadan. I anslutning
härtill vill jag dock erinra om att vårdslösheten mäste vara av mycket
allvarligt slag för att kunna betecknas som grov. Vidare kan understrykas att
jämkning inte ovillkorligen måste ske i ett sådant fall. I vafle särskild
situation måste prövas huruvida det är skäligt att jämkning sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framhållits under remissbehandlingen bör
personskadeersättning till efterlevande, på samma sätt som har föreslagits
beträffande skadestånd i allmänhet, kunna jämkas även i sädana undantagsfall
när den omkomne uppsåtligen har medverkat flll dödsfallet, dvs. vid självmord i
samband med biltrafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad jag nu har sagt anser jag inte att det finns
anledning att tillåta jämkning av personskadeersättning på grund av medvållande
på den skadelidandes sida. Jämkning bör sålunda inte kunna ske enbart av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den anledningen att den skadelidande har gjort sig skyldig
till viss brottslig handling. I den delen hänvisar jag till vad jag förut har
sagt om att en reduktion av den ekonomiska gottgörelsen till en person som har
lidit en kanske allvarlig personskada utgör ett från allmänna kriminalpolitiska
synpunkter olämpligt korrektiv mot brottsliga förfaranden. Vad särskilt gäller
fordonsförare som har gjort sig skyldig till rattfylleri kan det emellertid
tänkas att föraren i samband med rattfylleribrottet också har fört fordonet på
ett sådant sätt att han måste bedömas ha vållat skadorna genom grov
vårdslöshet. I så fall kan jämkning av personskadeersättningen ske enligt de
regler som jag nyss har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Trafikskadeersättning för sakskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.1 Skada på motorfordon och därmed befordrad egendom</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av de sakskador som uppkommer i trafiken är det framför
allt skador på motorfordon och egendom som befordras med motorfordon som har
ekonomisk betydelse. Även skador på annat transportmedel och egendom som
befordras med sådant transportmedel kan emellertid i vissa fall innebära stora
ekonomiska förluster. Frågan hur sistnämnda skador, liksom skador i övrigt på
egendom utanför motorfordon, skall behandlas i ersättningshänseende ämnar jag
ta upp i följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När ett motorfordon och egendom som befordras med fordonet
skadas i trafiken, utgår f. n. inte någon ersättning ur fordonets egen
trafikförsäkring. Om skadan har orsakats vid kollision med annat motorfordon,
kan ersättning emellertid under vissa förutsättningar utgå från trafikförsäkringen
för det andra fordonet. Härutöver gäller att den skadelidande kan rikta
skadeståndskrav mol den som enligt allmänna skadeståndsrättsliga regler är
ansvarig för skadan. Denne får därvid betala skadeståndet med egna medel, om
han inte skyddas av ansvarsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den obligatoriska trafikförsäkringen ansvarar alltså inte
för skador på det försäkrade fordonet eller egendom som befordras med fordonet.
Försäkringsbolagen erbjuder emellertid möjligheter att teckna frivilliga
försäkringar för sådana skador. Vagnskador täcks i stor utsträckning av den s.
k. motorfordonsförsäkringen, vari förutom den obligatoriska traflkförsäkringen
ingår en frivillig försäkring i form av brand-, glasrute- och stöldförsäkring
samt i förekommande fall vagnskadeförsäkring. När det gäller egendom som
befordras med fordonet kan kommersiella godstransporter skyddas genom
varuförsäkring. Annan befordrad egendom läcks i allmänhet av den s. k.
hemförsäkringen. Vidare har trafikförsäkrings-anstalterna sedan länge
frivilligt åtagit sig att ersätta vissa skador på passagerares kläder och andra
personliga föremål som passagerare för med sig i fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäUer skador på det egna fordonet anser
utredningen att det i och för sig finns skäl som talar för att man går över
till ett system som innebär att sådana skador ersätts från fordonets egen
trafikförsäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen konstaterar emeUertid atl det inte ligger inom
ramen för dess uppdrag att överväga en sådan ordning. Utredningsförslaget
innebär därför att traflkförsäkringen inte täcker skador på det egna fordonet.
I princip skall inte heller skador pä egendom som befordras med fordonet
ersättas ur fordonets trafikförsäkring. Härifrån föreslås dock det undantaget
alt ersättning skall utgå till förare och passagerare för skador på kläder och
andra tUlhörigheter som de bär på sig eller för med sig för sitt personliga
bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag har i allmänhet godtagits vid
remissbehandlingen. Några remissinstanser förordar dock att det obligatoriska
trafikförsäkringskyddet utvidgas till att omfatta också skador på det
försäkrade fordonet och egendom som befordras med fordonet. I varje fall bör
denna fråga enligt vissa instansers mening utredas ytterligare. När det gäller
förslaget om ersättning för skador på förares och passagerares kläder och andra
tillhörigheter anser ett par remissinstanser att en högsta värdegräns bör
införas för rätten till sådan ersättning. Enligt försäkrings-rällskommitlén bör
man däremot som hittills överlämna dessa skador åt det privata initiativet och
den enskilda försäkringsverksamheten och alltså hålla dem utanför trafikförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser jag liksom utredningen att vissa skäl
kan anföras till förmån för ett system där skador på motorfordon och därmed
befordrad egendom alltid ersätts ur fordonets trafikförsäkring, på samma sätt
som jag tidigare har förordat för personskadornas del. Med en sådan ordning
uppnår man lill en början det i och för sig önskvärda resultatet att kostnaderna
för dessa typiska trafikskador helt och hållet stannar på
trafikförsäkringslagarkollektivet, dvs. fordonsägarna, och inte till någon del
belastar utomstående trafikanter och andra. Vidare skulle skaderegleringen i
kollisionsfallen bli enklare. I de ofta förekommande fall då det uppstår både
person- och sakskador i samband med en kollision skulle den skadelidande kunna
vända sig lill samma försäkringsbolag med sina olika ersättningskrav. Lika
litet som i personskadefallen skulle det i så fall behöva visas att någon
trafikant var vållande till de uppkomna skadorna för att ersättning skulle
utgå. Störst praktisk betydelse skulle emellertid det ifrågasatta systemet få i
fall då fordonsägaren inte kan vända sig mot någon annan med krav på
skadestånd, alltså främst när skadorna har uppstått i samband med singelolycka.
Trafikförsäkringen skulle i så fall bereda ett skydd liknande det som ges genom
den nuvarande frivilliga vagnskadeförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot tanken på att införa ett system som innebär att
ersättning för de angivna sakskadorna alltid utgår ur fordonets egen
trafikförsäkring kan emellertid, som gjorts redan i utredningsdirektiven,
anföras att ett sådant system med all säkerhet skulle leda till en avsevärd
ökning av skadeersättningskostnaderna och därmed av försäkringspremierna.
Beaktas bör också atl ett obligatoriskt trafikförsäkringsskydd för sakskador
inte på långt när har samma betydelse från allmän synpunkt som skyddet för
personskador. Sådana sociala hänsyn som bör vara vägledande beträffande
personskadeersättningar gör sig inte alls gällande med samma</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>styrka på sakskadeområdet. 1 fråga om sakskador kan man
alltså i betydligt högre grad överlåta åt den enskilde att avgöra vilket
försäkringsskydd han viU ha.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
anser jag övervägande skäl tala för att man lämnar åtminstone skador på det
egna motorfordonet utanför den obligatoriska trafikförsäkringen. 1 fråga om
dessa skador bör fordonsägarna liksom hittills ha fria händer att utforma sitt
försäkringsskydd på det sätt de själva finner bäst. När det däremot gäller
skador på egendom som befordras med motorfordon bör beaktas att sådana skador drabbar
inte bara fordonsägarna utan också andra personer. Från riskfördelningssynpunkter
kan det te sig naturligt att skydda utomstående mot risken att gå miste om
ersättning för hithörande skador och i stället låta kostnaderna åvila dem som
utövar den riskfyllda verksamhet som motortrafiken utgör, dvs.
fordonsägarkollektivet. Detta talar alltså för att man låter trafikförsäkringen
täcka dessa kostnader. Emellertid finns det, som utredningen har framhållit,
inte anledning att låta fordonsägarkollektivet bekosta försäkringsskyddet för
de rent kommersiella transporterna. Skador på sådan egendom bör hellre ersättas
från varuförsäkring eller ansvarsförsäkring på transportörens sida. Inte heller
beträffande skador på egendom som befordras med privatägda fordon är behovet av
ekonomiskt skydd via trafikförsäkringen särskilt framträdande. Som jag tidigare
har sagt täcker hemförsäkringen i allmänhet sådana skador. Denna
försäkringsform har numera en vidsträckt utbredning och bereder flertalet
människor i vårt land ell betryggande skydd bl. a. vid skador av det slag som
det nu är fråga om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening finns det alltså inte i dagens läge
någon anledning att gä över till ett obligatoriskt trafikförsäkringssystem som
omfattar också skador på det försäkrade fordonet och egendom som befordras med
fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är om ett undantag från den nu förordade
principen beträffande egendom som befordras med motorfordon bör göras för
förares och passagerares kläder och andra personliga tillhörigheter som de för
med sig i fordonet. Somjag nämnt tidigare har utredningen föreslagit att skador
på sådan egendom skall behandlas på samma sätt som personskador och alltså
ersättas ur fordonets trafikförsäkring. Med hänsyn till det nära sambandet
mellan skador på personlig egendom och personskador har jag i och för sig
förståelse för denna ståndpunkt. Utredningens förslag kan emellertid i vissa
fall leda till svåra gränsdragningsproblem. Som några remissinstanser har
framhållit kan det också diskuteras om man inte i vart fall bör ha en
värdegräns för den egendom som skall ersättas ur fordonets trafikförsäkring.
Det finns således knappast anledning att låta den egna trafikförsäkringen
täcka förlust av t. ex. dyrbara smycken. Införs å andra sidan en värdegräns,
uppnås inte alltid den avsedda förenklingen av skaderegleringen. Härtill kommer
alt det för de skadelidande ofta saknar betydelse om de angivna sakskadorna
ersätts ur trafikförsäkringen. I allmänhet torde nämligen hemförsäkringen bereda
ell tillfredsställande skydd även mot dessa skador.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>73</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad jag nu har sagt finner jag inte skäl
att komplicera lagstiftningen med särskilda regler beträffande förares och
passagerares personliga tillhörigheter som befordras med motorfordon. Även
skador på sådan egendom bör alltså lämnas utanför det obligatoriska trafikförsäkringsskyddet
och i stället överlämnas åt det privata försäkringstagar-initiativet. Detta
hindrar naturligtvis inte att försäkringsbolagen på denna punkt fortsätter sin
hittillsvarande praxis och frivilligt ersätter vissa skador på kläder och andra
personliga tillhörigheter. Även staten bör ha möjlighet att tillämpa en sådan
praxis beiräffande fordon för vilka staten bär ett ersättningsansvar. Jag
förordar att regeringen utverkar riksdagens bemyndigande att besluta om en
sådan utvidgning av statens ersättningsansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I och med att skador på motorfordon och därmed befordrad
egendom inte skall ersättas ur trafikförsäkringen för fordonet uppkommer frågan
i vilken utsträckning sådana skador skall vid kollision med annat motorfordon
ersättas från försäkringen för det fordonet. F. n. gäller att ägare, brukare
och förare av fordon som är inblandat i en kollision i princip har ett
presumtionsansvar för skador som uppkommer på annat fordon eller på egendom som
befordras med annat fordon. De närmare reglerna om denna ansvarighet är
emellertid komplicerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall skador på motorfordon
och därmed befordrad egendom i kollisionsfallen ersättas ur trafikförsäkringen
för fordon på motsidan, om det visas atl skadorna har orsakats genom vållande i
samband med förandet av det fordonet eller genom bristfäUighet på fordonet.
Det nuvarande presumtionsansvaret skall alltså i detta fall ersättas av ett
vållandeansvar med vanlig bevisbörda. Detta förslag har tillstyrkts av bl. a.
försäkringsrättskommittén. Flera remissinstanser är dock negativt inställda
eller hyser tveksamhet till denna inskränkning i den nuvarande rätlen tUl
ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
presumtionsansvar som f. n. gäller på trafikskadeområdet har få motsvarigheter
på andra områden av skadeståndsrätten. Där gäller i stället normalt antingen
ett rent objektivt ansvar eller ett rent vållandeansvar, i vissa fall i
förening med etl ansvai- för annans vållaiule. Presumtionsansvaret utgör ett
mellanting till dessa ansvarsformer. Dess anknytning till vällandeprinciper
medför att vållandefrågan mer eller mindre ingående måste prövas i varje
särskilt fall. Ibland kan detta nödvändiggöra en omfattande, tidsödande och
kostnadskrävande utredning. Resultatet av prövningen blir emellertid nästan
alltid att den som bär presumtionsansvar får svara för skadan. 1 praktiken
fungerar alltså presumtionsansvaret oftast som ett rent objektivt ansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl min mening är det svårt atl anföra något bärande
skäl till att skador på motorfordon och därmed befordrad egendom skall vid
kollision med annat motorfordon ersättas enligt andra förutsättningar än som
gäller inom skadeslåndsrätten i allmänhet. Det finns därför anledning att
utmönstra det nuvarande presumtionsansvaret ur lagstiftningen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan dock inte gärna bli tal om att vid
kollisionsskador på motorfordon och därmed befordrad egendom ersätta
presumtionsansvaret med ett objektivt ansvar, dvs. föreskriva att skadorna
alltid skall täckas av trafikförsäkringen för fordon på motsidan. Eftersom de
inblandade parterna är inbördes jämställda, saknas anledning att i detta fall
ålägga trafikförsäkringen en så långtgående ersättningsskyldighet. Alternativet
till det nuvarande presumtionsansvaret är alltså att införa ett rent
vållandeansvar. Utredningen har på denna punkt anfört att ett ansvar som bygger
på vållandeprinciper bara i undantagsfall torde komma att leda lill någon
försämring för de skadelidande. Detta anlagande stöds av en undersökning som
utredningen har låtit genomföra rörande den utomrättsliga skaderegleringen.
Enligl denna undersökning sker nämligen skaderegleringen redan i dag i ca 90
procent av kollisionsfallen på grundval av styrkt vållande vid förandet av ett
eller flera av de inblandade fordonen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skillnaden mellan ett presumtionsansvar och elt rent
vållandeansvar torde alltså från ekonomisk synpunkt vara obetydlig, om man ser
flll hela kollektivet trafikanter. Detta hindrar inle att det i ett enskilt
fall kan få stor ekonomisk betydelse vilken av dessa ansvarsformer som skall
tillämpas. Jag vill dock erinra om att trafikskadeersättning över huvud taget
inte kommer alt utgå när etl motorfordon eller egendom som befordras med detta
skadas i annat sammanhang än vid kollision med annat mott.ufordon. Och i
kollisionsfallen torde det, som jag senare skall återkomma till, ofta finnas
anledning att jämka ersättningen på grund av medvållande på den skadelidandes
sida. Den som vill ha fullständiga garantier för att få täckning för uppkomna
skador måste således under alla förhållanden skaffa sig elt ylterligare
försäkringsskydd. Med hänsyn härtill anser jag liksom utredningen att man utan
större betänkligheter bör kunna byta ut det nuvarande presumtionsansvaret i
kollisionsfallen mol ett ansvar som vilar på vållandeprinciper.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
förordar jag alltså att ersättning för skada på motorfordon och därmed
befordrad egendom som har uppkommit vid kollision med annat motorfordon skall
utgå ur trafikförsäkringen för det andra fordonet, om skadan har orsakats
antingen genom vållande i samband med förandet av del fordonet eller genoni
bristfällighet på fordonet. 1 likhet med utredningen anser jag att det därvid
bör vara likgiltigt om det är föraren själv som har vållat skadan eller om del
är någon av passagerarna som genom oaktsamhet har inverkat på förandet och
därigenom föranlett skadan. Är det flera andra fordon beträffande vilka det har
förekommit vållande vid förandet eller bristfäUighet, bör det föreligga ett
solidariskt ansvar för trafikförsäkringarna för dessa fordon. Den skadelidande
bör alltså kunna få ut ersättning från vilken som helst av försäkringarna.
Frågan om solidariskt ansvar liksom frågan hur ansvaret slutligen skall
fördelas mellan de berörda försäkringarna ämnar jag återkomma lill i ett senare
avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu förordade regeln om atl ersättning för skada på
motorfordon och därmed befordrad egendom skall utgå ur annat fordons
trafikförsäk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ring förutsätter givetvis att vållande eller bristfäUighet
inte har förekommit beträffande det egna fordonet. Har sådan omständighet förekommit,
bör uppenbarligen ersättningen jämkas. Även denna fråga skall behandlas närmare
i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.2 Skada på egendom utanför motorfordon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F.n. har ägare, brukare och förare av motorfordon elt
presumtionsansvar även för skador på egendom som befinner sig utanför såväl
det egna fordonet som annat motorfordon. Utredningen föreslår att detta
presumflonsansvar byts ut mot ett rent objektivt ansvar. Detta förslag har i
allmänhet godtagits vid remissbehandlingen. Från något håll anser man dock att
även dessa skador bör ersättas efter vållandeprinciper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller skador på egendom utanför ett motorfordon ■
dvs. framför allt sakskador som tillfogas cyklister och fotgängare men också
skador på annan egendom som har blivit påkörd vid en trafikolycka ~ talar
enligl min mening starka skäl för alt man på samma sätt som beträffande
personskador går över till ett rent objektivt ansvar och alltså låter
trafikförsäkringen för det fordon varigenom skadan har orsakats bära
kostnaderna för skadan. Ett sådant ansvar innebär att man inte behöver utreda
om vållande föreligger, vilket bl. a. leder till atl skaderegleringen förenklas.
Det är vidare en given fördel att kunna lillämpa samma ansvarsprinciper när
någon utanför ett motorfordon tillfogas båtle person- och sakskador. Även
sådana sakskador som nu har nämnts bör alltså ersättas från trafikförsäkringen
för det fordon varigenom de har orsakats, oavsett om vållande föreligger eller
inte. Som utredningen har framhållit kommer en övergång till ett rent objektivt
ansvar för dessa skador inte att medföra någon påvisbar ökning av de
sammanlagda kostnaderna för trafikförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är om detta objektiva ansvar bör gälla
även när den skadade egendomen tillhör ägaren, brukaren eller föraren av det
fordon varigenom skadan har orsakats. Enligt nuvarande regler täcker den
obligatoriska trafikförsäkringen för detta fordon också sådana skador, i den
mån inte den skadelidande själv är ansvarig för dem. Med hänsyn härtill anser
utredningen att ett undantag för dessa skador skulle innebära en omotiverad
försämring i förhållande till gällande rätt. Utredningen föreslår därför alt
ersättning från fordonets trafikförsäkring skall utgä även för egendom utanför
fordonet som tillhör fordonsägaren ('dvs. i praktiken försäkringstagaren),
brukaren eller föraren. Dessa regler skall enligt förslaget i princip vara
tvingande. 1 fråga om försäkringstagaren föreslås dock att försäkringsskyddet
görs dispositivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag i denna del har i huvudsak lämnats
utan erinran vid remissbehandlingen. Försäkringsrätlskommittén förordar dock
ett större utrymme för avtalsfrihet. Vidare anser Svea hovrätt att försäkringstagaren
över huvud taget inte bör kunna få ersättning för skador som vållas av s. k.
områdesfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del finner jag det uppenbart att
trafikförsäkringen inte bör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>belastas med kostnaden för skador på försäkringstagarens
egendom i fall då egendomen befinner sig inom ett inhägnat område, t. ex. ell
fabriksområde. VUl försäkringstagaren försäkra sig mot sådana skador bör han i
stället teckna en sakförsäkring. Även i övrigt förefaller det mig vara naturligast
att låta försäkringstagaren själv avgöra i vad mån hans egendom utanför det
egna fordonet bör skyddas genom försäkring. Som jag nyss nämnde har utredningen
också föreslagit att trafikförsäkrings-skyddet på denna punkt skall vara
dispositivt, dvs. att försäkringstagarens rätt till ersättning skall kunna
inskränkas genom villkor i försäkringsavtalet. Enligt min mening talar
emellertid goda skäl för att gå ett steg längre och helt undanta
försäkringstagarens egendom utanför det egna foidonet från del obligatoriska
trafikförsäkringsskyddet. Ett sådant undanlag bör då givetvis gälla också när
egendomen tillhör någon som inte har fullgjort sin trafikförsäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om fordonet brukas olovligen bör försäkringstagaren dock
ha samma rätt till ersättning som utomstående personer. Också ägaren av ett
oförsäkrat fordon som brukas olovligen bör kunna få ersättning i sådana fall
när fordonet var försäkringspliktigt bara om det användes i trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller skador på egendom som tillhör brukare av ett
motorfordon och som befinner sig utanför det brukade fordonet torde frågan om
trafikförsäkringens omfattning ha begränsad praktisk betydelse. I de
undanlagsfall där frågan skulle kunna ha intresse synes det med fördel kunna
överlämnas åt brukaren att själv avgöra utformningen av försäkringsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om skador på försäkringstagarens och brukarens egendom
lämnas utanför de nya traflkskadereglerna, innebär det visserligen att den
skadelidande i stället kan yrka skadestånd av den som vid förandet av fordonet
har vållat skadorna. Risken för att en förare skall ådra sig ett personligt
skadeståndsansvar i dessa fall är emellertid begränsad. 1 regel förs fordonet
av försäkringstagaren eller brukaren själv eller av medlem i hans familj.
Motsatsen förekommer i huvudsak endast på arbetslivets område. Där gäller
emellertid alt arbetstagaren blir skadeståndsskyldig bara i den mån synnerliga
skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens
ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. På grund härav
kan det endast i undantagsfall inträffa atl fordonsföraren blir personligen
skadeståndsskyldig för skador på försäkringstagarens eller brukarens egendom
utanför fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även beträffande skador på förarens egendom utanför
fordonet ligger det närmast till hands att de täcks av en frivillig
sakförsäkring i stället för av den obligatoriska trafikförsäkringen. 1
flertalet fall när skadorna har orsakals genom fordonet torde föraren vara
vållande till dem. Om de omfattas av trafikförsäkringen uppkommer i dessa fall
fråga om jämkning på grund av förarens medvållande. En sakförsäkring, som
innebär att ersättning utgår oberoende av förarens vållande, ger alltså ett
bättre skydd. Bl. a. med hänsyn härtill är det även på denna punkt lämpligt att
frihet råder beträffande utformningen av försäkringsskyddet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag nu har sagt förordar jag att
skador som uppkommer i följd av trafik med motorfordon på försäkringstagarens,
brukarens eller förarens egendom utanför fordonet inle omfattas av den
obligatoriska trafikförsäkringen för det egna fordonet. Jag vill tillägga att
detta inte utesluter att dessa skador ingär exempelvis i den frivilliga delen
av motorfordonsförsäkringen. Den kostnadsökning som kan uppkomma för försäkringsgivarna
på grund av ett sådant försäkringsskydd torde i fråga om stora grupper av
motorfordon vara så marginell att detta skydd inte behöver medföra någon
särskild premiehöjning. Detta torde åtminstone gälla beträffande flertalet
fordon som inte används i yrkesmässig trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan typ av undantag från den förut angivna
huvudregeln om att ersättning under alla förhållanden skall utgå från
trafikförsäkringen kan övervägas när det gäller skador som i följd av trafik
med motorfordon tillfogas fartyg, luftfartyg, järnvägståg eller spårvagnar
liksom egendom som befordras med sådana transportmedel. Det kan diskuteras om
man inte i dessa fall i stället bör tillämpa de regler som skall gälla när
motorfordon kolliderar med varandra. Från allmänna riskfördelningssynpunkter
kan det synas naturligt alt de ekonomiska konsekvenserna av en skada, som utgör
ett resultat av att två så att säga likvärdiga risker sammanträffar, fördelas
mdlan de verksamheter som har skapat riskerna och inte uteslutande belastar den
ena av dessa. Skäl talar alltså för att man låter de transportmedel som del nu
är fråga om själva bära sina skador i fall då skadorna inte har vållats genom
förandet av det kolliderande motorfordonet eller orsakats av bristfällighet på
detta fordon. Det kan anmärkas att en reglering av detta slag f. n. gäller i
Finland och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har ingående behandlat denna fråga men stannat för att föreslå att de nu
diskuterade skadorna skall, i likhet med andra sakskador som inte gäller
motorfordon och därmed befordrad egendom, ersättas ur traflkförsäkringen på
objektiv grund. Detta förslag har i allmänhet lämnats ulan kommentarer vid
remissbehandlingen. Försäkringsrättskommittén anser dock att ersättning ur
trafikförsäkringen i dessa fall bör utgå endasi vid styrkt vållande på
motorfordonets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ligger i sakens natur att det endast sällan kan
inträffa att fartyg och luftfartyg eller egendom som befordras med sådana
transportmedel skadas i följd av trafik med motorfordon. 1 huvudsak rör det
sig, såvitt gäller fartyg, om skador som motorfordon orsakar i samband med färd
på eller av bilfäflor. Vad beträffar flygplan kan skador i första hand orsakas
av s. k. områdesfordon på flygplatser o. d. Kollisioner mellan områdesfordon
och flygplan torde emellertid inte vara särskilt frekventa, och skadorna kan
knappast få nämnvärd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det sagda kan del för
trafikförsäkringstagarkolleklivet i dess helhet ha endast obetydlig ekonomisk
betydelse, om skador på fartyg eller flygplan eller på egendom som befordras
med sådana transportmedel ersätts ur trafikförsäkringen på objektiv grund.
Detsamma gäller skador som kan uppkomma vid kollision mellan motorfordon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och spårvagnar, om hänsyn tas till det ringa antalet
återstående spårvägslinjer. Frågan hur skador på de nu angivna transportmedlen
behandlas i ersättningshänseende har alltså inte sådan vikt att en särreglering
beträffande dem är påkallad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Däremot
kan skador på grund av kollision mellan motorfordon och järnvägståg antas vara
vanligare och ha större ekonomisk betydelse. Enligt min mening bör man
emellertid inte nu ta slutlig ställning till om särskilda regler bör ställas
upp med avseende på trafikförsäkringens ansvar för skador på järnvägståg och
därmed befordrad egendom. För denna fråga är det av betydelse vilket ansvar som
i sin tur kommer att åvila järnvägsföretaget för skador som kan uppkomma på
motorfordonet och egendom som befordras med detta. Enligt nuvarande regler har
järnvägsföretaget endast ett principalansvar, dvs. företaget svarar bara på
grund av vållande av järnvägens "förvaltning eller betjäning". Dessa
regler är emellertid f. n. föremål för en allmän översyn av utredningen (Ju
1972:04) angående ny lagstiftning om befordran med järnväg. Om denna översyn resulterar
i nya regler om att järnvägsförelaget skall utge ersättning på rent objektiv
grund för skador som orsakas genom järnvägsdriften, är det naturligt att ett
motsvarande ansvar åvilar trafikförsäkringen för skador som i följd av trafik
med motorfordon uppkommer på järnvägståg och egendom som befordras med detta.
På så sätt kan man uppnå en från riskfördelningssynpunkter lämplig fördelning
av skadekostnaderna. Om däremot det nuvarande principalansvarel för
järnvägsföretag behålls även i fortsättningen, kan det finnas anledning att på
denna punkt införa ett vållandeansvar också för trafikförsäkringen. 1 avvaktan
på alt slutlig ställning las till frågan om järnvägsföretags ansvar gentemot
skadelidande tredje man anser jag att man bör avstå frän att föra in några särregler
i denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis förordar jag alltså att den tidigare
föreslagna huvudregeln om ett objektivt ansvar för trafikförsäkringen
beträffande andra sakskador' än skador på motorfordon och därmed befordrad
egendom tillämpas i varje fall t. v. även när det gäller skador på andra
transportmedel och egendom som befordras med sådant transportmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4.3 Undantag från ersättningsrätten i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom i personskadefallen har utredningen diskuterat om
man, bortsett från regler om jämkning vid medvållande, bör ställa upp vissa
generella undantag från ersättningsrätten vid sakskada. Utredningen har härvid
stannat för att föreslå sådana undantag i två fall. Det ena undantaget gäller
situationer då någon brukar etl motorfordon olovligen eller följer med eller
låter egendom befordras med ett fordon trots att han vet att det brukas
olovligen. 1 sådana situationer skall ersättning till angivna personer för
sakskada inte utgå vare sig från försäkringen för det olovligen brukade
fordonet eller från försäkringen för ett kolliderande fordon. Det andra
undantagsfallet avser försummelse av fordonsägaren atl fullgöra sin
försäkringsplikt. Vid sådan försummelse skall fordonsäga-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ren inte få ersättning for sakskada annal än i kollisionsfall.
Den som följer med eller låter egendom befordras med fordonet med vetskap om
att det är oförsäkrat skall i fråga om rätten till ersättning jämställas med
den försumlige fordonsägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några remissinstanser har kritiserat utredningens förslag
när del gäller undantaget för olovliga brukare m. fl. från rätten till
ersättning ur trafikförsäkringen för ett kolliderande fordon. Detta undantag
kan enligt dessa remissinstanser leda till det otillfredsställande resultatet
att föraren av det koUiderande fordonet blir personligen skadeståndsskyldig.
Andra remissinstanser anser atl rätten till ersättning för sakskada bör vara
inskränkt i ylterligare några fall, såsom när föraren har gjort sig skyldig
till rattfylleri eller rattonykterhet. 1 övrigt har utredningens förslag
lämnats utan erinran vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller rätten till trafikskadeersättning för skada
på egendom utanför motorfordon har jag tidigare föreslagit ett generellt
undantag från ersättningsrätten i fall då egendomen tillhör fordonets ägare,
brukare eUer förare. Beträffande dessa kategorier blir det därför inte aktuellt
med de särskilda inskränkningar i ersättningsrättcn som det nu är fråga om. Det
återstår emellertid att ta ställning flll om sädana inskränkningar bör göras
för passagerare och lastägare. Jag delar utredningens uppfattning atl man bör
undanta dem från rätten till ersättning för skada på egendoni utanför fordonet,
när detta med deras vetskap brukas olovligen. Däremot anser jag inle att det
finns anledning till ett sådant undantag när fordonet med deras vetskap saknar
föreskriven trafikförsäkring. Inte heller i andra situationer finns det enligt
min mening fog för att inskränka passagerares eller lastägares rätt tUl
ersättning för skada på egendom utanför fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller fall då ett fordon brukas olovligen och det
i samband med kollision uppkommer skada på egendom, som tUlhör den olovlige
brukaren eller den som följde med eUer lät egendom befordras med fordonet med
vetskap om att det brukades olovligen, anser jag liksom flera remissinstanser
att man, bl. a. av hänsyn till det kolliderande fordonets förare, inte bör
införa något undantag för de angivna personerna från rätten till ersättning
från det kolliderande fordonets trafikförsäkring enbart på den grunden att det
är fråga om olovligt brukande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>■ 5.4.4 Medverkan på den skadelidandes sida</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av skadeståndslagen följer att skadestånd med anledning av
sakskada jämkas efter vad som är skäligt, om vållande på den skadelidandes sida
har medverkat till skadan. På trafikskadeområdet gäller f. n. motsvarande
regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>linligt utredningen bör man behålla de nuvarande
bestämmelserna om jämkning på grund av medvållande flll sakskada. Utredningen
framhåller emellertid atl vissa olägenheter kan uppkomma som följd av atl olika
medvållanderegler blir tillämpliga vid personskador och vid sakskador. På grund
härav förordar utredningen atl försäkringsgivarna i trafikförsäkringsvillkoren
förbinder sig att vid mindre sakskador påkalla jämkning endast när den
skadelidande själv har medverkat till skadan uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet. Utredningen förutsätter att staten i motsvarande omfattning
frivilligt avstår från atl påkalla Jämkning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag har i allmänhet lämnats utan erinran
vid remissbehandlingen. Försäkringsinspektionen har uttryckligen förklarat sig
inte ha någon erinran mol att försäkringsgivarna avstår från jämkning i den
utsträckning som utredningen har förordat. Några remissinstanser, bl.a. JK,
anser emellertid att en sådan begränsning i jämkningsmöjligheterna bör komma
till uttryck i en lagregel. Försäkringsrättskommittén framhåller å andra sidan
atl regelsystemet inte bör kompliceras med några specialregler av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller sakskador talar inte sociala och humanitära synpunkter med samma styrka
som vid personskador för en begränsning av jämkningsmöjligheterna på grund av
medvållande. I prop. 1975:12, där förslag till nya regler om jämkning vid
personskada lades fram, har jag också anfört att man för sakskadornas del inte
bör överväga några mer ingripande förändringar av den medvållanderegel som nu
finns i skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På trafikskadeområdet gäller visserligen den skillnaden i
förhållande till den allmänna skadeståndsrätten att trafikskadeersättningen
utgår ur en försäkring och inte betalas av någon enskild person. En
underlåtenhet att jämka ersättningen när den skadelidande är medvållande går
alltså inte ut över någon enskild person som är ansvarig för skadan. På grund
härav kan det övervägas att införa en jämkningsregel som är mer förmånlig för
den skadelidande än den allmänna medvållanderegeln i skadeståndslagen. Liksom
utredningen anser jag emellertid att man inte kan ta ställning till denna fråga
utan att ha ett mer omfattande utredningsunderlag rörande frågans ekonomiska
betydelse än som föreligger i detta lagstiftningsärende. Jag delar alltså
utredningens uppfattning att den regel som finns i skadeståndslagen om jämkning
på grund av medvållande till sakskada i princip bör tillämpas också på
trafikskadeområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som
utredningen har framhållit kan det emellertid i vissa fall vara förenat med
olägenheter, om olika medvållanderegler skall tillämpas när en person vid en
trafikolycka tillfogas både person- och sakskada. För personskadornas del skall
ju, enligt vad jag tidigare har förordat, jämkning kunna ske bara om den
skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har medverkat till
skadan. Det skulle därför kunna ifrågasättas att tillämpa samma principer även
vid sakskador, när de sammanträffar med personskador. Att ställa upp en
lagregel med detta innehåll kan dock inte gärna komma i fråga. Bl. a. kan det
knappast vara rimligt att för sakskador som tillfogas olika personer vid samma
skadetiUfäUe tillämpa skilda medvållanderegler beroende på om personen också
har åsamkats personskada eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vill man åstadkomma en enhetlig medvållandebedömning anser
jag liksom utredningen att den bästa lösningen är att försäkringsbolagen, på
det sätt som utredningen har förordat, förbinder sig att upp tUl en viss värdegräns
underlåta jämkning vid sakskada, när den skadelidande inte själv uppsåtligen
eller genom grov vårdslöshet har medverkat till skadan. Enligt vad utredningen
uppgetl har trafikförsäkringsanstalterna accepte-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>rat dessa riktlinjer för en frivUlig lösning av frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn lill vad Jag nu har sagt anser jag att
trafikskadelagen inte bör innehålla någon särreglering av medvållandefrågan vid
sakskador utan att det i stället får överlämnas åt berörda parter på
trafikförsäkringsområdet att inom ramen för de förut angivna riktlinjerna söka
nå en för både de skadelidande och övriga parter godtagbar och från skaderegleringssynpunkt
smidig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också när en skada skall regleras av
trafikförsäkringsföreningen eller av staten bör jämkning ske enligt de normer
som försäkringsbolagen kan komma atl lillämpa. Jag förordar att regeringen
utverkar riksdagens bemyndigande alt meddela erforderliga bestämmelser för
statens vidkommande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid medverkan på den skadelidandes sida till kollisionsskada
gäller f. n. att Jämkning i vissa fall kan ske på grund av vållande vid
förandet av det fordon som den skadelidande färdas i även om detta vållande
inte kan tillräknas den skadelidande själv som medverkan. Detsamma gäller när
kollisionsskadan har orsakats av bristfällighet på detta fordon. Dessa regler
innebär aUtså bl. a. att den skadelidande identifieras med annan person på hans
sida som genom vållandet eller brislfälligheten har medverkat till skadan eller
som ej har kunnat visa atl sådant förhållande inte har medverkat till skadan.
Sådan identifikation sker dock bara mellan ägare, brukare och förare av de
inblandade fordonen. När skada uppkommer på befordrad egendom som tillhör annan
person riskerar denne inle jämkning i hithörande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De angivna identifikationsgrundsatserna bör enligt
utredningens mening i princip upprätthållas i den nya lagstiftningen. I
överensstämmelse med förslaget om att ersättningsansvar i kollisionsfallen
skall inträda endast vid styrkt vållande eller bristfällighet föreslår
utredningen dock att Jämkning skall ske bara när det visas att motsvarande
förhållande föreligger på den skadelidandes sida. Identifikationen skall enligt
förslaget liksom hittills omfatta endasi ägare, brukare och förare. Ägarens
ersättning skall dock inte jämkas när fordonet har brukats olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag i denna del har inte kommenterats av
någon remissinstans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För egen del ansluter Jag mig till förslaget att jämkning
skall ske bara när det kan visas att det påkörda fordonet har framförts vårdslöst
eller att bristfällighet på fordonet har medverkat flll skadan. Däremot ställer
Jag mig tveksam till de identifikationsgrundsatser som utredningen har
föreslagit. Enligt min mening ligger det nära till hands alt de som har Samma
grund för sin rätt till ersättning också behandlas lika i fråga om Jämkning.
Det innebär att även den som befordrar egendom med fordonet skuUe identifieras
med ägaren, brukaren och föraren. Så sker i elt motsvarande fall när fartyg
kolliderar (se 220 § sjölagen). Genom en fullständig identifikation underlättas
också skaderegleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ytterligare kan framhållas atl även om det teoretiskt sett
innebär en viss trygghet för lastägaren att man underlåter att Jämka
trafikskadeer-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättning i hithörande fall, så torde frågan i praktiken
sakna större ekonomisk betydelse. Om egendom befordras med motorfordon är
kollisionsrisken bara en av de risker som föreligger för att egendomen skall
skadas. Inträffar en kollision är det ur lastägarens synvinkel en tillfällig
omständighet, om vållande från annat fordon har medverkat. Vill lastägaren ha
säkerhet för att inte utsättas för ekonomisk förlust, bör egendomen skyddas av
en särskild försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan tilläggas att vid transportavtal ansvarar
fraktföraren för den befordrade lasten enligt särskilda regler i
vägtransportlagen (1974:610) resp. - vid internationella transporter - lagen
(1969:12) med anledning av Sveriges tillträde till konventionen den 19 maj 1956
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran på väg (CMR-lagen).
Vägfraklförare har regelmässigt sitt ansvar täckt av särskild
ansvarsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad Jag nu har anfört förordar jag att
Jämkning av ersättningen i kollisionsfaU skall ske så snart någon på den skadelidandes
sida har medverkat till skadan på sätt som tidigare har angetts. 1 motsats till
utredningen anser Jag atl sådan Jämkning bör kunna ske även om fordonet har
brukats olovligen. Detta torde stå i överensstämmelse med försäkringsbolagens
nuvarande skaderegleringspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Skadestånd för trafikskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De trafikskadercgler som Jag förut har förordat innebär
att personskador och i vissa fall även sakskador ersätts ur trafikförsäkringen
för vederbörande fordon. 1 fall då skada som i och för sig täcks av
trafikförsäkring orsakas av någon som enligt allmänna skadeståndsrätlsliga
regler är ansvarig för den, uppkommer frågan om den skadelidande skall ha
möjlighet att yrka skadestånd av honom eller om den skadelidande skall vara
uteslutande hänvisad till trafikförsäkringen med sina ersättningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening bör ersättningarna för
trafikskador så långt del är möjligt bäras slutligt av motorfordonsägarna via
trafikförsäkringen. Utredningen föreslår visserligen inte någon begränsning i
rätten atl yrka skadestånd i fall då den skadelidande också är berättigad till
trafikskadeersättning. Om skadestånd utges av någon som enligt
skadeståndsrättsliga regler är ansvarig för skadan, skall han emellertid enligt
utredningens förslag träda in i den skadelidandes rätt till ersättning från
trafikförsäkringen. Skadan kommer på så sätt att bäras slutligt av denna
försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag i denna del har i allmänhet inte mött
någon erinran vid remissbehandlingen. Från något håll ifrågasätts dock om den
skadelidande bör ha möjlighet att framställa skadeståndskrav i sådana fall när
han också har rätt till trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Jag tidigare har nämnt skall den ersättning ur
trafikförsäkringen som utgår vid vissa trafikskador bestämmas enligt skadeståndsrättsliga
grunder. Del innebär alt den skadelidande i regel inte har något egentligt
behov av alt vid sidan av denna ersättning kunna framställa skadestånds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anspråk mot den som enligt skadeståndsrättsliga regler är
ansvarig för skadan. Denne har å andra sidan ett intresse av att inte utsättas
för sådana krav när ersättningen i stället kan utgå ur trafikförsäkringen.
Visserligen skulle han inte behöva slutligt stå för denna ersättning, om man
som utredningen har föreslagit berättigar honom att till den del han har utgett
skadestånd träda in i den skadelidandes rätt till trafikskadeersältning. En
sådan ordning skulle emellertid leda till extra besvär för honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nu anförda talar för alt man inför en ordning enligt
vilken anspråk på skadestånd med anledning av trafikskada inte får göras
gällande i den mån den skadelidande har rätt till trafikskadeersättning. Mot en
sådan ordning talar emellertid andra omständigheter. Särskilt när skadan har
vållats av någon med vilken den skadelidande står i avtalsförhållande måste det
i många fall vara både naturligt och praktiskt att den skadelidande vänder sig
mot avtalsparlnern i stället för mot vederbörande trafikförsäkringsanstalt. Att
helt utesluta möjligheten att yrka skadestånd i dessa fall skulle också strida
mot de internationella avtal om godsbefordran på väg eller järnväg som gäller
för Sveriges del. Att å andra sidan göra skillnad mellan skadeståndsanspråk i
och utom avtalsförhållanden skulle leda till betydande gränsdragningsproblem.
Några direkta olägenheter av att hälla skadeståndsmöjligheten öppen även i
ulomobligatoriska förhållanden torde inle heller uppkomma. Man kan nämligen
räkna med att den skadelidande i dessa fall kommer att så gott som
undantagslöst vända sig mot trafikförsäkringen med sitt ersättningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad jag nu har sagt bör det i princip inte
föreligga något hinder mot att den som har utsatts för en trafikskada gör
gällande anspråk på skadestånd, även om han också är berättigad till
trafikskadeersättning för samma skada. För tydlighetens skull bör en särskild
regel härom tas in i trafikskadelagen. Samtidigt bör föreskrivas att den som i
ett sådant fall har utgett skadestånd inträder intill det utgivna beloppet i
den skadelidandes rätt till trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På en punkt finns det emellertid anledning att uppställa
begränsningar i rätten alt yrka skadestånd. Om den skadelidandes rätt flll
trafikskadeersättning har satts ned eller fallit bort på grund av omständighet
som beror av den skadelidande själv - anspråket har t. ex. preskriberats — bör
det i regel inte gå ut över den skadeståndsskyldige att det inte finns någon
ersättningsrätt som han kan träda in i. 1 etl sådant fall bör alltså anspråk på
skadestånd i princip inte kunna göras gällande. Undanlag bör dock gälla i fall
då särskilda skäl föreligger. Sålunda kan det exempelvis i avtalsförhållanden
ibland vara rimligt att den skadelidande får göra gällande anspråk på
skadestånd, även om rätten till trafikskadeersättning har fallit bort. Även i andra
situationer kan särskilda skäl få anses föreligga, t. ex. när den skadelidandes
försummelse att i tid yrka ersättning är ursäktlig och den skadevållande
skyddas av ansvarsförsäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I praktiken torde anspråk på skadestånd komma att
framställas framför allt i sådana fall när elt motorfordon eller egendom som
befordras med detta skadas utan att traflkförsäkringen för något annat
motorfordon bär ansvar för denna skada. Skadan kan t. ex. ha vållats av en
fotgängare eller en cyklist. I ett sådant fall uppkommer frågan under vilka
förhållanden jämkning skall kunna ske av motorfordonssidans skadeståndsanspråk.
Utredningen har föreslagit att jämkning av skadestånd till ägare, brukare och
förare skall förekomma endast vid styrkt vållande eller bristfällighet på deras
sida. Enligl gällande rätt sker däremot i stor utsträckning Jämkning redan vid
presumerat vållande. Denna Jämkning grundas på det allmänt sett skärpta
skadeståndsansvar som ägare, brukare och förare bär. Utredningens förslag har
kritiserats av en remissinstans, som anser att det skärpta trafikansvaret även
i fortsättningen bör inverka reducerande på möjligheten alt få skadestånd från
annan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom skadeståndsrätten torde det vara en allmän princip
att den som utövar en riskfylld verksamhet och som av denna anledning bär ett
objektivt ersättningsansvar gentemot utomstående redan på denna grund får finna
sig i Jämkning av egna skadeståndskrav mot utomstående. Med hänsyn härtill är
det enligt min mening mest följdriktigt atl det objektiva ansvar som skall
åvila trafikförsäkringen för ett motorfordon när det gäller skada som tillfogas
utomstående föranleder att skadestånd för skada på fordonet eller egendom som
befordras med fordonet skall kunna jämkas även om inte vållande vid förandet av
fordonet eller bristfäUighet har medverkat till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall endast fordonels ägare,
brukare och förare behöva tåla Jämkning i de fall som Jag nu har berört. Enligt
min mening bör emellertid också annan som befordrar egendom med fordonet
behandlas på delta säll. I det föregående har Jag förordat att vållande vid
förandet av det fordon som befordrar egendom eller bristfällighet på fordonet
skall påverka lastägares rätt till ersättning från trafikförsäkringen för ett
kolliderande fordon. Skälen för en sådan identifikation är enligt min mening
ännu starkare i de fall som det nu är fråga om. Från den
utomstående.skadeståndsskyldiges synpunkt är det helt ovidkommande i vilket
förhållande ägare, brukare och förare samt lastägare står tUl varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det sagda förordar jag en regel enligt
vilken skadestånd med anledning av skada på motorfordon eller därmed befordrad
egendom Jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningsförslaget innehåller en regel om att
fordonsägares skadestånd inte jämkas, om fordonet brukades olovligen. Detta
skulle innebära att skador på fordonet i hithörande fall alllid får bäras helt
och hållet av den utomstående skadeståndsskyldige. Enligt min mening kan en sådan
ordning inte anses lämplig. Det ligger närmare till hands att fordonsägaren
genom en stöldförsäkring e. d. skyddar sig mot risken för ekonomiska förluster
med anledning av det olovliga brukandet. Jag anser alltså inte att den tidigare
förordade jämkningsregeln bör förses med ett undantag för fall av olovligt
brukande.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Skadeförsäkringsgivares regressrätt mot
trafikförsäkringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 det föregående har jag behandlat rätten till
trafikskadeersättning och rätten till skadestånd för trafikskada. Den
skadelidande kan emellertid med anledning av en sädan skada bli berättigad även
till ersättning i annan form, exempelvis ersättning för vagnskada på grund av
vagnskadegaranti eller ersättning från sakförsäkring för lasten. Sådan
ersättning utgår oberoende av den skadelidandes möjligheter alt få skadestånd
eller trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler inträder den som har meddelat
skadeförsäkring i vissa faU i försäkringshavarens rätt mot den
skadeståndsskyldige. En av de situationer där regressrätt föreligger är när
fordon.sägare och brukare har presumtionsansvar enligt bilansvarighetslagen.
Trafikförsäkrings-givaren har en ovillkorlig skyldighet atl till tredje man
utge det skadestånd som denne har rätt till från fordonsägaren eller brukaren.
Den som på grund av skadeförsäkring har utgett ersättning för trafikskador har
på grund härav praktiskt tagel alltid regressrätt mot trafikförsäkrings-givaren
i fråga om sådan egendom som omfattas av presumtionsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under hänvisning till att frågan om försäkringsgivares
regressrätt f. n. utreds inom skadeslåndskommiltén har utredningen föreslagit
att man inte nu gör någon saklig ändring i gällande regler om skadeförsäkringsgivares
regressrätt. Detta förslag har inte mött någon erinran vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inte heller jag anser att skadeståndskommitténs arbete bör
föregripas. Liksom enligt gällande rätt bör således skadeförsäkringsgivare få
träda in i försäkringshavarens rätt till trafikskadeersältning. Denna
ersättning är emellertid formellt sett inte att anse som skadestånd. De nu
gällande bestämmelserna om skadeförsäkringsgivares regressrätt är därför inte
tillämpliga i detta fall. För att uppnå det åsyftade resultatet bör man i
stället i trafikskadelagen ta in en särskild bestämmelse om alt den som har
utgett ersättning på grund av skadeförsäkring träder in iförsäkrings-havarens
rätt till trafikskadeersältning. Som Jag närmare skall behandla i
specialmotiveringen bör detsamma gälla beträffande den som har utgett ersäUning
ur personförsäkring med verkliga beloppet för sjukvårdskostnader m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7 Trafikförsäkringsgivares återkravsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7.1 Återkrav mot försäkringstagaren och mot
skadeståndsskyldig tredje man</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 18-20 §§ försäkringsavtalslagen är den som har
meddelat trafikförsäkring i regel fri från ansvar mot försäkringstagaren, om
denne har framkallat försäkringsfallet uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet. Bestämmelserna är dispositiva, och försäkringsgivaren kan alltså
friskriva sig från ansvarighet mot försäkringstagaren i vidare omfattning än
som medges enligt dessa bestämmelser. Mot skadelidande tredje man kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Irafikförsäkringsgivare till följd av beslämmelserna i
trafikförsäkringslagen inte friskriva sig från ersättningsansvar. Detta
innebär att försäkringsgivaren kan bli skyldig att utge ersättning till en
skadelidande även i fall då han är fri från ansvar mot försäkringstagaren.
Enligt 20 § första stycket trafikförsäkringslagen har försäkringsgivaren
emellertid då regressrätt mot försäkringstagaren för det utgivna beloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsgivaren inträder vidare enligt 25 § första
stycket försäkringsavtalslagen i försäkringshavarens rätt lill skadestånd av
den som har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet eller som
enligt lag är ansvarig för skadan oberoende av eget vållande.
Försäkringsgivaren kan vidare förbehålla sig ytterligare regressrätt. 1 fråga
om den som jämte försäkringstagaren är ansvarig för skadan i egenskap av ägare,
brukare eller förare är dock regressrätten begränsad genom en tvingande regel i
20 § andra stycket trafikförsäkringslagen. Mot en sådan skadeståndsskyldig får
regress utövas endasi i den mån försäkringsgivaren skulle ha varit fri från
ansvarighet, om den skadeståndsskyldige i stället hade varit försäkringstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnUgt utredningens förslag skall trafikförsäkringsgivare
ha regressrätt mot den som har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet. Regress skall även kunna ske mol ägare eller innehavare av
Järnväg, varvid ansvaret fördelas efter en riskvärdering. 1 övrigt anser
utredningen att regress inte bör tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandhngen har RÄ förordat att
trafikförsäkringsgivares regressmöjligheter inskränks på det sättet att regress
mot skadevållande får utövas bara när denne uppsåtligen har vållat skadan.
Andra remissinstanser menar däremot att man bör gå längre än utredningen och
tillåta regress även mot exempelvis försumliga försäkringstagare och
alkoholpåverkade förare. Också väghållare bör enligt vissa remissinstanser
åläggas ett regressansvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan huruvida ersättning som utges på grund av
trafikförsäkring skall kunna återkrävas från försäkringstagaren eller annan har
nära samband med skadeståndskommitténs återstående uppgifter. Jag delar utredningens
uppfattning att problemet t. v. bör lösas med utgångspunkt i kommitténs
direktiv. Även om målsättningen bör vara alt så långt möjligt uppnå en
bestående ordning, kan det självfallet inte uteslutas att de förslag
skadeståndskommittén lägger fram i ett vidare sammanhang kan föranleda viss omprövning
av ställningstagandena i detta lagstiftningsärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt direktiven för skadeståndskommittén bör
regressrätten vid skadeförsäkring inskränkas betydligt mer än vad som följer av
de dispositiva bestämmelserna i 25 § försäkringsavtalslagen. Utgångspunkten bör
vara att regresskrav skall tillålas bara när detta kan anses nödvändigt av
tungt vägande ekonomiska hänsyn eller andra särskilda skäl. Vidare bör reglerna
enligt direktiven vara klara och entydiga, så att man så långt möjUgt undgår
risken för tvister om återkrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har lagt fram vissa uppgifter om
regressinkomsternas betydelse för traflkförsäkringens ekonomi. Uppgifterna ger
vid handen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att regresserna f. n. så gott som helt saknar ekonomisk
betydelse. Trafikförsäkringsföreningen har i sitt remissvar bekräftat att
regresserna mot enskilda personer i del stora hela saknar ekonomisk vikt och
atl regresserna mot vägverket och SJ har underordnad ekonomisk betydelse. Den
obligatoriska trafikförsäkringen innebär som sädan all de stora
skadekostnaderna fördelas inom etl kollektiv som väl förmår att bära dessa
kostnader. Om man t. v. bortser från återkrav mot Järnvägsföretag och
väghållare, kan sålunda ekonomiska hänsyn inte föranleda ett behov att
återkräva trafikskadeersältning. Regressmöjligheten kan dock vara påkallad av
andra skäl, exempelvis preventionssynpunkler. Vidare kan önskemål att fördela
kostnader mellan motorfordonskolleklivet och annan riskfylld verksamhet göra
sig gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag delar lill en böflan utredningens uppfattning atl
trafikförsäkrings-givaren inte bör kunna utöva regress mot försäkringstagaren
enbart på den grunden att denne har underlåtit atl betala försäkringspremien
eller i övrigt åsidosatt sina förpliktelser mot trafikförsäkringsgivaren. Även
om vissa korrektiv måste finnas mot underlåtenhet att fullgöra försäkringsplikt
eller att uppfylla olika skyldigheter enligt försäkringsavtalet måste
regressrätt anses vara ett alltför godtyckligt verkande instrument för atl
passa i det sammanhanget. Jag återkommer till frågan om sanktioner mot den som
inte fullgör försäkringsplikten i ett följande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regressrätten bör sålunda — i likhet med vad som gäller
enligt försäkringsavtalslagen — inskränkas till situationer där
försäkringstagaren eller annan är ansvarig för skadan enligt
skadeståndsrättsliga regler. I fråga om den som har ett skadeståndsansvar på
grund av eget vållande föreligger f. n. regressrätt endast om han har vållat
skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. I likhet med utredningen anser
jag alt det främst av preventiva skäl är motiverat att även den som enligt den
nya lagen utger trafikskadeersättning har regressrätt i sådana fall. Däremot
finner jag inte anledning att möjliggöra regressrätt mot den som, utan att
uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger, har gjort sig skyldig lill
rattfylleri e. d. Som Jag har sagt i ett tidigare sammanhang får preventionens
krav inom hithörande områden tillgodoses genom straffrättsliga sanktioner.
Erfarenheten visar också att försäkringsanstalterna i allmänhet nöjer sig med
att återkräva en begränsad del av den utgivna ersättningen och att den
preventiva effekten av en regressrätt vid sidan av straffsanktioner därför
sannolikt inte är stor. Inte heller i övrigt anser Jag atl regressrätten mot
den som är vållande till skadan bör sträcka sig längre än till fall då uppsåt
eller grov vårdslöshet föreligger. Påpekas bör emellertid att, som Jag tidigare
har anfört, föraren i samband med rattfylleribrott också kan ha fört fordonet
på sådant sätt atl han måste anses ha vållat skadorna genom grov vårdslöshet. I
så fall inträder regressrätt enligt den nu föreslagna regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller frågan om regress mot den som ansvarar för
annans vällande eller som har ett rent objektivt ansvar kan det inte gärna bli
tal om alt införa en generell regressmöjlighet. Tvärtom anser Jag liksom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen att det bara är för väghållare och för ägare
eller innehavare av Järnvägsförelag som det över huvud taget kan bli aktueUt
att överväga ett regressansvar. Med Järnvägsföretag bör i delta sammanhang
likställas spårvägsföretag. Däremot finns det inte tillräckliga skäl att
överflytta en del av fordonsägarkollektivets ansvar på ägare till hundar som
har orsakat trafikolycka. På grund av den ringa ekonomiska betydelse som en
regressrätt mot ägare av luftfartyg skuUe ha finns del inte heller anledning
att dra in dem i sammanhanget. I de övriga faU där elt regressansvar skulle
kunna komma i fråga har detta ansvar enbart marginell betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till väghållningens betydelse från
trafiksäkerhetssynpunkt skulle det däremot kunna te sig motiverat att medge
regress från trafikförsäkringen mot väghållare. Det kan också ifrågasättas om
det är befogat att låta motorfordonsägarkollektivet bära ansvaret för skaderisker
som uteslutande är en följd av brister i väghållningen. Regressfrågan torde
emellertid inte heller i detta fall ha någon slörre ekonomisk betydelse. Av
tillgängliga uppgifter framgår att den regress från trafikförsäkringen som
hiltUls har utövats mot vägverket är av blygsam omfattning, och det är inte
sannolikt att sådan regress förekommer i någon större utsträckning mot andra
väghållare. Även om de nya trafikskadercgler som nu föreslås innebär en ökning
av kostnaderna för trafikförsäkringen, framför allt när det gäller
förarskadorna, är det inte troligt att en regressmöjlighet mot väghållare
skulle få nämnvärt större ekonomisk betydelse i framtiden. Inte heller för
vägunderhållets standard lorde en regressmöjlighet i dessa fall ha någon
avgörande inverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från de synpunkter Jag nu har berört kan det alltså inte
anses påkallat med särskilda regler om regress från trafikförsäkringen mot
väghållare. Givetvis tar Jag inte därmed ställning till frågan huruvida regress
bör kunna ske från den frivilliga vagnskadeförsäkringen mot väghållare. Den
frågan får tas upp till prövning, när skadeståndskommittén har slutfört sin
översyn av reglerna om regress vid olika former av privat försäkring. Tänkbart
är naturligtvis att de lösningar man då stannar för bör påverka
trafikförsäkringens möjligheter till regress mot väghållare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När det
gäller frågan om regress mot ägare eller innehavare av Järnväg är situationen
delvis en annan. Visserligen har frågan inte heller i detta fall haft nämnvärd
ekonomisk betydelse hittills. Man kan emellertid inte bortse från risken för
att en kollision mellan motorfordon och Järnvägståg kan leda till omfattande
skador för tredje man, framför allt Järnvägspassagerare. Särskilt i en sådan
situation är det både från allmänna riskfördelningssynpunkter och från strikt
kostnadsmässiga aspekter naturligt atl båda sidorna bidrar till att täcka
utgifterna för gottgörelse av de skadelidande. Detsamma gäller vid kollision
mellan motorfordon och spårvagn. På grund härav förordar Jag att trafikförsäkringsgivare
medges regress mot ägare och innehavare av Järnväg eller spårväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad jag nu har anfört innebär att trafikförsäkringsgivare
skall få rätt till regress dels mot den som har vållat skadan uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet, dels mot ägare eller innehavare av Järnväg eller
spårväg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den som har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet bör regress kunna göras gällande i samma utsträckning som
skadeståndsansvar föreligger. Däremot bör regressrätten givetvis inte sträcka
sig längre. Sålunda bör skadevållaren ges samma rätt till invändning om
exempelvis medvållande som om talan hade förts mot honom av den skadelidande.
Vidare skall regress självfallet inte kunna utövas mot den skadelidande själv
för vad han har uppburit. Om den skadelidande har vållat skadan uppsåtligen
eller genom grov vårdslöshet, får det beaktas inom ramen för de
medvållanderegler som Jag har förordat tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i förhållande till Järnvägs- och spårvägsföretag bör
regressrätten inskränkas till skador för vilka företaget bär ett
ersättningsansvar enligt skadeståndsrättsliga regler. Det bör emellertid i
detta fall inte ovillkorligen bli fråga om återkrav moisvarande hela den
utgivna trafikskadeersättningen. Som utredningen har föreslagit bör
ansvarigheten fördelas mellan trafikförsäkringstagarkollektivet och
Järnvägsföretaget (resp. spårvägsföretaget) enligt en riskvärdering, dvs. i
förhällande till de risker som utövandet av dessa olika former av
transportverksamhet innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagtekniskt bör reglerna om regressrätt utformas så, atl
försäkringsanstalt som har utgett trafikskadeersättning inträder intill det
utgivna beloppet i den skadelidandes rätt flll skadestånd av den som har vållat
skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Vidare bör föreskrivas att om
ägare eller innehavare av Järnväg eller spårväg enligt lag eller annan
författning är ansvarig för skada för vilken trafikskadeersättning har utgått,
så får försäkringsanstalten kräva ersättningen åter av den ansvarige i den
omfattning som är skälig med hänsyn till grunden för ersättningsansvaret på
ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom uiredningen anser jag att regressreglerna i princip
bör vara tvingande i den meningen alt försäkringsgivaren inte genom villkor i
försäkringsavtalet skall kunna förbehålla sig återkravsrätt i vidare
omfattning. Vidare bör det inte vara möjligt för den regresskyldige att med
tillämpning av skadeslåndsrättsliga regler återkräva utgiven ersättning från
någon som inte själv är regresskyldig, exempelvis därför att hans vållande inte
är uppsåtligt eller.grovt. Hinder bör däremot inte föreligga mot återkrav
mellan flera regresskyldiga inbördes, Återkrav bör också kunna göras gällande,
såväl av försäkringsgivaren som av regresskyldig, mot annan än
försäkringstagaren som särskilt har åtagit sig atl slutligt svara för
trafikskadeersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.7.2 Ersättningsansvarets fördelning mellan flera
trafikförsäkringsgivare</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 vissa fall kan flera tiafikförsäkringar bära
ersättningsansvar för samma skada. Del gäller dels situationer där två eller
flera motorfordon har varit inblandade i en trafikolycka och skada har
tillfogats person eller egendom utanför fordonen, dels i vissa fall när fler än
två motorfordon har varit inblandade och skada har uppstått på något av
fordonen eller på befordrad egendom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>90</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rält är ersättningsansvaret i dessa fall
solidariskt. Det slutliga ansvaret fördelas efter skälighet. Om vållande kan
styrkas på ena sidan medan den andra sidan svarar endast på grund av sitt
presumtionsansvar, skall dock den förra sidan i förhållande till den senare
vidkännas hela ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Också
enligt utredningens förslag skall ersättningsansvaret vara solidariskt, när
två eller flera trafikförsäkringar har ett ansvar för samma skada. Om vållande
eller bristfällighet inte kan styrkas i fråga om något av de inblandade
motorfordonen, innebär utredningsförslaget atl varje sida skall slutligt bära
lika stor del av ersättningen. Kan vållande eller bristfällighet styrkas
beträffande ett av fordonen men inte beträffande det eller de andra, får
trafikförsäkringen för det förstnämnda fordonet slutligt svara för hela
ersättningen. Om slutligen vållande eller bristfällighet kan styrkas i fråga om
två eller flera av fordonen, skall ansvaret enligt utredningsförslaget
fördelas mellan försäkringarna för dessa fordon efter skälighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad utredningen sålunda föreslagit har allmänt godtagits
under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även jag
anser atl om ersättningsansvar för en och samma skada har uppkommit för två
eller flera trafikförsäkringar, så bör den skadelidande kunna vända sig mot
vilken som helst av dessa försäkringar och få ut hela sin ersättning.
Ersättningsansvaret bör alltså i dessa fall vara solidariskt. Om man i en sådan
situation skulle utesluta regress mellan försäkringarna, skulle det leda till
en nyckfull fördelning av ersättningsansvaret beroende på vilken
försäkringsgivare den skadelidande vänder sig mot. Ett sådant resultat är
uppenbariigen inle tillfredsställande. Liksom f. n. bör alltså särskilda regler
finnas om den slutliga fördelningen av det solidariska ersättningsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande regeln om fördelning efter skälighet när
båda sidor bär presumtionsansvar leder i praxis så gott som undantagslöst till
en likafördelning av ansvarigheten. 1 likhet med utredningen anser Jag att
denna praxis bör lagfästas för de fall när försäkringarna för de berörda
fordonen enligt de nya reglerna har ett objektivt ansvar och varken vållande
eller bristfällighet kan styrkas på någondera sidan. En regel om hälftendelning
i dessa fall synes stå bäst i överensstämmelse med den tidigare förordade
regeln att i sådana situationer någon ersättning över huvud taget inte utgår
för skador på fordonen och egendom som befordras med dem, dvs. att vardera
sidan får bära sin skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt innebär utredningsförslaget i denna del att
nuvarande grunder för ansvarighetens fördelning upprätthålls, dock med det
undantaget att bristfäUighet på fordon Jämställs med vållande i samband med
dess förande. Jag ansluter mig till vad utredningen sålunda har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningens förslag har de angivna fördelningsreglerna
gjorts tvingande. Detta har kritiserats av trafikförsäkringsföreningen, som
anser att försäkringsgivarna bör ha möjlighet att komma överens om andra
fördelningsprinciper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt min mening bör lagens regler om den slutliga
fördelningen av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det solidariska ersättningsansvaret så till vida vara
tvingande att försäkringsgivarna inle skall flll försäkringstagarnas nackdel
kunna generellt förändra kostnadsfördelningen. Detta följer av allmänna
försäkringsrätts-liga principer. Däremot bör det vara möjligt för
försäkringsgivarna alt förenkla skaderegleringen genom generella
överenskommelser. Som ira-fikförsäkringsföreningen har framhållit bör man inle
heller genom en tvingande reglering lägga hinder i vägen för de svenska
trafikförsäkringsbolagen alt delta i internationella överenskommelser som
bygger på andra principer för ersättningsansvarets fördelning än de svenska
reglerna. Den totala fördelningen bör dock i huvudsak bli densamma som enligt
dessa regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När endast två fordon är inblandade i en trafikolycka och
det därvid uppkommer skador på fordonen eller på egendom som befordras med dem,
föreligger aldrig ansvar för mer än en trafikförsäkring beiräffande en och
samma skada. De regler som jag tidigare har förordat innebär att sakskador av
angivet slag ersätts endast om vållande eller bristfällighet har förelegal
beiräffande fordon på motsidan. Sådan ersäUning skall självfallet inte kunna
flyttas övei' på trafikförsäkringen för del fordon där sakskada har uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad därefter gäller det fallet att förare eller
passagerare tillfogas skada i samband med trafikolycka där tvä eller flera
fordon är inblandade innebär mina tidigare förslag att ersättning utgår på rent
objektiv grund ur trafikförsäkringen för det fordon i vilket föraren eller
passageraren färdades. Att ersättningen i första hand skall utgå ur det egna
fordonets försäkring utesluter dock inle all ersättningen helt eller delvis
skulle kunna återkrävas frän försäkringen för annat fordon som är inblandat i
olyckan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har förordat att regress mellan
trafikförsäkringar inte skall få äga rum när det är fråga om ersättning till
förare och passagerare för personskada. Utredningen konstaterar alt en sädan
lösning är bäst förenlig med de principer som i övrigt bär upp utredningens
förslag på personskadeområdet. Även om den föreslagna inskränkningen i
regress-möjligheten kommer att medföra förändringar i fråga om kostnaderna och
därmed också i fråga om försäkringspremierna för olika
försäkrings-lagarkategorier, hävdar utredningen att det är fråga om måttliga
förskjutrfingar. Detta antagande grundas på vissa kostnadsberäkningar som
uiredningen har företagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Åtskilliga remissinstanser har ställt sig kritiska till
utredningens förslag i denna del. Försäkringsinspektionen konstaterar att
utredningen har nöjt sig med att söka belysa förväntade förändringar för olika
fordonsslag men har avstått från alt uppskatta premiekonsekvenserna för olika
riskgrupper inom resp. fordonsslag. Försäkringsrättskommittén hänvisar till den
inom försäkringsverksamheten gällande skälighetsprincipen och anser att en
tillämpning av denna princip förutsätter att utrymme finns för fördelning av personskadeersättningar
mellan olika sidor efter samma principer som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller för fördelning av skador på fordon och last. Enligt
Försäkringsbolaget Ansvar får förslaget bl. a. den konsekvensen att
kostnaderna för skador som vållas av alkoholpåverkade förare kan komma att
belasta försäkringen för andra fordon. Stark kritik framförs också av motorcykelorganisationerna,
som bl. a. pekar på att personskador på dem som färdas på motorcykel i
betydande utsträckning vållas av bilister.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För egen
del vill Jag först konstatera att handhavandet av trafikskadeersättningarna
otvivelaktigt blir enklare och billigare för försäkringslagar-kollektivet i
dess helhet, om hithörande ersättningar stannar på de försäkringar som svarar
primärt. Det är emellertid också uppenbart att ett genomförande av utredningens
förslag kommer atl medföra en omfördelning av kostnaderna och premierna mellan
olika grupper av försäkringstagare. Hur stora dessa förskjutningar kommer alt
bli kan inte med säkerhet avgöras pä grundval av utredningsmaterialet. Klart är
emellertid att vissa försäkringslagarkategorier riskerar alt vidkännas
betydande premieökningar ulan att delta är motiverat med hän.syn lill de
särskilda risker som de eller deras fordon framkallar i trafiken. Denna omständighet
talar utan tvekan starkt mot ett genomförande av utretlningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om man frångår utredningens förslag och beiräffande de nu
diskuterade personskadeersätlningarna tillåter regressrätt mot
trafikförsäkringarna för andra inblandade fordon, i den mån vållande e. d.
föreligger på de andra fordonens sida, ökar uppenbarligen möjligheterna att
inom försäkringstagarkollektivet åstadkomma en rimlig fördelning av försäkringskostnaderna.
De ökade administrativa kostnader som kan bli följden av ett sådant system
torde också bli förhållandevis begränsade. Beaktas bör bl. a. att det vid
kollisioner som orsakar personskador så gott som alllid uppkommer även
sakskador. Den slutliga fördelningen av ansvaret för sakskador sker emellertid,
enligt vad som fldigare har föreslagits, på grundval av det vållande o. d. som
har förekommit på olika sidor. En viss vållandebedömning måste alltså nästan
alltid göras i kollisionsfallen, även om kostnaderna för
personskadeersättningar inle skulle fördelas på grundval av vällande.
Visserligen kan regressfrågor som rör sakskador ofta avgöras enligt enkla
schabloniserade normer medan personskador, som vanligen avser mer betydande
belopp, inte lika lätt kan avgöras på det sättet. Det är dock min uppfattning
att, om regress tillåts för personskador, den slutliga fördelningen i
betydande utsträckning kan ske utan en omfattande bedömning av förhållandena i
det enskilda fallet. Det finns också anledning räkna med att
trafikförsäkringsgivarna kommer att träffa överenskommelser om generella normer
för den slutliga fördelningen av kostnaderna för personskadeersättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den angivna bakgrunden förordar Jag att
försäkringsgivare som har utgett trafikskadeersältning med anledning av förares
eller pa.ssagerures personskada skal! kunna kräva ersättningen åter av
försäkringen för annat motorfordon, om vållande eller bristfällighet på detta
fordons sida har medverkat flll skadan. Har vållande eller bristfäUighet
förekommit även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande det egna fordonet, alltså det fordon där den
skadade föraren eller passageraren färdades, bör ersätlningsansvaret slutligt
fördelas meUan försäkringarna för de inblandade fordonen efter vad som är
skäligt med hänsyn lill den medverkan lill skadan som har förekommit på olika
sidor saml omständigheterna i övrigt. Däremot bör regress givetvis inte komma i
fråga när vållande eller bristfällighet inte kan styrkas på någon sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler om det slutliga ersättningsansvaret som Jag nu
har förordat bör vara dispositiva på samma sätt som de tidigare föreslagna
bestämmelserna om fördelningen av solidariskt ersättningsansvar. Som jag nyss
har antytt kan det också vara lämpligt att försäkringsgivarna träffar överenskommelser
som i viss omfattning innebär en förenklad tillämpning av regressreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Särskilda frågor rörande trafikförsäkringen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8.1 Trafikförsäkringsplikten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande obligatoriska trafikförsäkringen bygger på
ett system med särskilda försäkringsavtal som ingås mellan de enskilda
fordonsägarna och vissa försäkringsanslalter som har tillstånd att meddela
sådan försäkring. 1 detta system ligger en ömsesidig skyldighet för dessa
parter att ingå avtal om trafikförsäkring.' Försäkringen fungerar som
ansvarsförsäkring till förmån för försäkringstagaren, om försäkringsgivaren
inte har giort annat förbehåll, samtidigt som den garanterar den skadelidande
hans rätt till skadestånd av fordonets ägare, brukare eller förare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Jag redan tidigare har sagt bör den som tillfogas
trafikskada även i fortsättningen garanteras ersättning för denna skada genoni
tvingande bestämmelser om obligatorisk trafikförsäkring. Att det nya
ersättningssystem som jag förordar i detta lagstiftningsärende skall
frikopplas frän skadeståndsreglerna innebär inle atl några principiella
ändringar behöver göras i den tekniska konstruktion som trafikförsäkringen f.
n. har. Som utredningen framhållit har trafikförsäkringen i sin nuvarande
uppbyggnad fungerat väl både från försäkringstagarnas och från de skadelidandes
synpunkt. Möjligheterna till fri konkurrens mellan trafikförsäkringsbolagen är
visserligen jämförelsevis begränsade, men systemet har otvivelaktigt bidragit
till en för konsumenterna gynnsam ordning i fråga om premiesättning och
utformningen i övrigt av försäkringsvillkoren. Konsumentskyddsintresset - som
på detta område framträder särskilt starkt med hänsyn till atl
trafikförsäkringen är obligatorisk och till att allt större medborgargrupper
blir motorfordonsägare - har kunnat och torde även i fortsättningen kunna
tillgodoses inom ramen för försäkringsinspektionens och andra samhällsorgans
tillsyn och övervakning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 gällande lagstiftning görs vissa undantag från
trafikförsäkringsplikten. Det gäller främst statsägda fordon samt utländska
fordon som tillfälligtvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>uppehåller sig i Sverige. Ersättning som annars skulle ha
utgått på grund av trafikförsäkring utges i sådana fall av svenska staten resp.
av svensk försäkringsanstall. Ett motsvarande ersättningsansvar åvilar de
svenska trafikförsäkringsanstalterna gemensamt i fall då skada har orsakats av
ett försäkringspliktigt men oförsäkrat fordon eller av elt okänt fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i det nya ersättningssystem som jag förut har
förordat måste man göra vissa undantag från försäkringsplikten. Vidare måste
det finnas garanti för att ersättning utgår även när skadan har orsakats av ett
fordon som saknar föreskriven försäkring eller som är okänt. Enligt
utredningens mening bör man på dessa purikter i stort sett bibehålla gällande
ordning. Någon erinran häremot har inte framkommit under remissbehandlingen.
Även jag delar utredningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nuvarande ordningen pä trafikförsäkringsområdel
inrymmer problem när det gäller möjligheterna att kontrollera efterlevnaden av
reglerna om försäkringsplikt. Antalet försäkringspliktiga fordon som saknar
trafikförsäkring har tidvis varit mycket stort och är allflämt besvärande.
Enligt uppgift från bUregistret uppgick antalet oförsäkrade fordon under
januari- oktober 1974 till mellan drygt 60 000 och drygt 80 000. Nyligen har
emellertid genomförts vissa reformer i fräga om fordonsregistrering som är
ägnade att förbättra kontrollmöjligheterna. Detta problem har vidare studerats
inom en samrådsgrupp med företrädare för försäkringsinspeklionen,
bilregisternämnden och vissa försäkringsbolag. En arbetsgrupp inom
samrådsgruppen har i december 1974 lagt fram en rapport med vissa förslag i
hithörande frågor. Jag återkommer strax lill denna rapport.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nuvarande regler kan den som underlåter att
fullgöra sin trafikförsäkringsplikt dömas till böter. Domstol kan
vidare förelägga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>honom vid viteatt fullgöra dcnnaskyldighel. Enligt
utredningens mening bör dessa bestämmelser t. v. behållas i den nya
lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare vissa andra påföljder som
syftar till att förbättra efterlevnaden av reglerna om trafikförsäkringsplikt.
Bl. a. skall försäkringsbolagen kunna vägra atl meddela försäkring för ett
fordon, om ägaren eller närmaste föregående ägare inte har betalat förfallen
trafikförsäkringspremie eller om han står i skuld för självrisk. Don som inte
alls har tecknat trafikförsäkring skail kunna åläggas att betala elt belopp
motsvarande den premie som han annars skulle ha erlagt. Har
trafikskadeersältning utgått, skall han även kunna åläggas att betala ett
belopp motsvarande självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den
rapport som jag nyss talade om föreslås att det nuvarande påföljdssyslemet med
straff- och vilessanktioner ersätts av ett avgiftssystem baserat på automatisk
dalabehandling. Enligt förslaget skall den som åsidosätter
försäkringsskyldiglieten drabbas av en avgift som täcker försäkringsrisken och
myndigheternas kostnader och även innehåller en s. k. straffdel som är avsedd
att ge avgiften en preventiv effekt. Uppburna avgiftsbelopp skall fördelas
mellan staten och trafikförsäkringsföreningen. Den nämnda rapporten, som har
överlämnats till justitiedeparlemen-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tet, remissbehandlas f. n.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen av utredningens förslag har flera
remissinstanser ifrågasatt lämpligheten av de nya påföljder som utredningen
har föreslagit. Bl. a. bilregisternämnden och försäkringsinspeklionen förordar
att sanktionssystemet i stället utformas efter de rikflinjer som har
föreslagits av den förut nämnda samrådsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är uppenbarligen av stor betydelse att de som är
skyldiga att teckna och vidmakthålla trafikförsäkring också fullgör sin
skyldighet. Detta är en förutsättning för att det skall bli en rättvis
fördelning av trafikskadekostnaderna. Om vissa fordonsägare som i och för sig
omfattas av trafikförsäkringsplikten åsidosätter sin skyldighet innebär det en
ökad belastning på de lojala försäkringstagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De uppgifter som har framkommit i fråga om antalet
oförsäkrade fordon visar klart alt de nuvarande kontroll- och
sanktionsmöjligheterna måste förbättras. Det kan emellertid diskuteras om de
förslag som utredningen har lagt fram på denna punkt är tillräckligt effektiva.
Vissa av de föreslagna påföljderna ter sig också mindre lämpliga från andra
synpunkter. Sålunda kan det ifrågasättas om man bör ställa upp regler som
innebär att trafikförsäkringsgivarna kan vägra att meddela försäkring i fall då
fordonsägaren eller tidigare ägare har underlåtit att betala förfallen premie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om vilka påföljder m. m. som bör gälla för
försummelse att fullgöra traflkförsäkringsplikten bör emellertid enligt min
mening inte avgöras i detta sammanhang. Den frågan bör i stället tas upp i sin
helhet i samband med alt man tar ställning till de förslag i fråga om ett nytt
kontroll- och sanktionssystem som har lagts fram av den tidigare nämnda samrådsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund anser Jag att man f. n. inte bör föra
in andra påföljdsregler i den nya lagen än en motsvarighet till de straff- och
vitcsbestämmelsor som gäller redan nu.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8.2 Bonus och självrisk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsbolagen tillämpar sedan lång lid ett
system för rabattering av trafikförsäkringspremierna som kallas bonussystemet.
Försäkringstagarens bonus bestäms efter antalet skadefria år. Efter varje
skadefritt år flyttas försäkringen till en högre bonusklass. Den lägsta
bonusklassen ger en rabatt på 20 % av grundpremien. 1 den högsta bonusklassen,
som uppnås efter sju år, är denna rabatt 75 %. Den som är berätflgad till bonus
får också betydande rabatt på vagnskadepremien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter försäkringsår med skada flyttas försäkringen ned två
bonus-klasser för varje skada som medför ersättningsskyldighet för försäkringsgivaren.
Undantag gäller dock för vissa fall, bl. a. om fordonet har brukats olovligen.
När försäkringen tas i anspråk innebär bonussystemet alltså i flertalet fall
att försäkringstagaren får betala högre premier för kommande år. Dessa
premieökningar kan ibland bli förhållandevis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>96</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kännbara. I-'ör försäkringstagaren blir effekten likartad
den som uppstår vid ett system med självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bonussystemet har numera en mycket stor betydelse. Enligt
utredningens beräkningar befinner sig mellan 50 och 60 procent av
försäkringstagarna i högsta bonusklass. Genomsnittspremien för
trafikförsäkringen är 53 procent av grundpremien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bonussystemet är i och för sig förenligt med det förslag
som utredningen har lagt fram. 1 detta förslag försväras dock en tillämpning av
detta system av att sambandet mellan vållande och belastning på
trafikförsäkringen blir mer uttunnat än enligt nuvarande ordning. Om man
emellerfld genomför de förslag i fråga om regressrätt som jag har lagt fram i
ett tidigare avsnitt och alltså bl. a. låter ersättning med anledning av
förares och passagerares personskada slutligt fördelas efler vållandeprinciper,
när skadorna har uppkommit vid kollision med annat motorfordon, skapas bätlre
förutsättningar för ett bibehållande av bonussystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från sina utgångspunkter uttalar utredningen starka
sympatier för all ersätta bonussystemet med ett system med självrisk, som tas
ut på objektiv grund vid varje skadefall. Utredningen framhåller visserligen
att detta är en sak som i första hand fär avgöras av försäkringsgivarna själva.
För att möjliggöra en övergång till ett självrisksystem föreslär utredningen
emellertid en bestämmelse om att försäkringsgivaren i försäkringsavtalet får
förbehålla sig rätt alt av försäkringstagaren återkräva utgiven
trafikskadeersältning intill belopp för vilket försäkringstagaren har åtagit
sig att stå självrisk. Försäkringsgivaren skall alltid ha rätt att ta ut lägst
en självrisk som motsvarar en fyrtiondel av basbeloppet enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring. Utredningen konstaterar atl ett självrisksyslem kan
förenas med durationsrabatt. En sådan rabatt innebär i likhet med bonussystemet
att premien sjunker successivt under de första åren av fordonsinnehavet. Den
väsentliga skillnaden består i att frågan, om och i vad mån rabattering skall
ske, i det enskilda fallet inte -som i ett bonussyslem - avgörs med hänsyn lill
det faktiska skadeutfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid remissbehandlingen har företrädare för såväl
trafikförsäkringsanstalterna som motorfordonsägariia förordat att
bonussystemet behålls även inom ramen för den nya lagstiftningen. Denna
uppfattning förs också fram av bl. a. försäkringsinspektionen,
försäkringsrättskommitlén och de största arbetstagarorganisationerna. Enligt
trafikförsäkringsföreningen är det tänkbart att den nya ersättningsordningen
för trafikskador bör föranleda en översyn av bonussystemet, även om man i och
för sig behåller detta system. För att kommande överväganden skall bli mera
förutsättningslösa kan det emellertid enligl föreningen vara värdefullt att,
som uiredningen har föreslagit, öppna en möilighet att införa självrisk. Andra
remissinstanser menar att om ett syslem med självrisk genomförs bör
självriskbelopp inte kunna tas ut helt oberoende av vållande. Vidare framhålls
från några håll atl stora självrisker kan äventyra den rätt till ensättning för
personskada som enligt förslaget skall komma också försäkringstagaren till del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser Jag att det i och för sig inte finns
någon anledning att ingripa i nuvarande ordning där motorfordonsägare och
trafikförsäkringsgivare under kontroll av försäkringsinspektionen fär avtala
om premier. Detta innebär att man enligt min mening bör helt överlämna åt dessa
parter att avgöra om det nuvarande bonussystemet bör behållas eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sina överväganden i fråga om bonussystemets bestånd är
det emellertid naturiigt att parterna tar hänsyn flll den starka opinion för
ett bibehållande av systemet som har kommit tiU uttryck under
remissbehandlingen. Detta talar för att bonussystemet kommer att bestå. Enligt
min mening är det emellertid önskvärt att parterna får möjlighet att också
överväga ett system med självrisk. Jag anser därför att man i lagen bör föra in
bestämmelser som gör det möjligt för försäkringsbolagen att ta ut en viss
självrisk. Dessa bestämmelser kan sägas utgöra undantag från den tidigare
förordade principen om att försäkringsgivaren inte får göra regressrätt
gällande mot försäkringstagaren för vad denne själv har uppburit.
Försäkringsgivaren bör emellertid kunna ta ut självrisk belopp från
försäkringstagaren inte bara när ersättning skall utgå till honom själv utan
också när ersättning har getts ut till en tredje person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av hänsyn till försäkringstagaren anser Jag emellertid att
man i lagen bör föra in en tvingande regel om högsta möjliga självrisk för en
skadehändelse. Beaktas bör bl. a. att ersättningen vid exempelvis personskada
kan ha stor betydelse för försäkringstagaren och att sociala skadeverkningar
kan uppstå, om avtal träffas om etl alltför stort självriskbelopp. En lämplig
högsta nivå för självrisken är enligt min mening en tiondedel av basbeloppet,
dvs. f. n. 900 kr. Till skillnad från utredningen anser Jag däremot inte att
man av hänsyn till försäkringsgivaren behöver föra in någon rege! om att denne
alltid är berättigad att ta ut ett visst minsta självriskbelopp.
Försäkringsgivaren torde via premiesättningen ha tillräckliga möjligheter att
påverka försäkringstagarna att teckna trafikförsäkring med skälig självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den förordade regeln om högsta självriskbelopp bör dock
enligl min mening gälla bara gentemot fysiska personer. Det bör alltså inte
föreligga något hinder för staten eller kommunerna eUer för andra Juridiska personer
att träffa avtal om självrisk som överstiger en tiondedels basbelopp. Del kan
f. n. förekomma alt statliga myndigheter tecknar trafikförsäkring med en
självrisk på 100%. Innebörden härav är alt myndigheterna betalar för att få
skaderegleringen utförd genom försäkringsbolagens försorg. Ett sådant
förfarande bör enligt min mening kunna tUlämpas även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En motsvarighet till försäkringsgivarens möjlighet att ta
ut viss självrisk av försäkringstagaren bör gälla också i fall då försäkringsanstalterna
gemensamt svarar för trafikskadeersättningen för ett oförsäkrat fordon. Jag
återkommer till denna fråga i specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8.3 Försäkringssummorna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt skall en trafikförsäkringsgivares
ansvarighet för varje skadehändelse täcka skadestånd om sammanlagt 25 milj. kr.
med anledning av personskada och sammanlagt 5 milj. kr. med anledning av
sakskada. Någon motsvarande begränsning gäller däremot inte för själva rätten till
skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår att de båda beloppen slås samman till
ett totalt begränsningsbelopp om 30 milj. kr. per fordon och skadehändelse. De
som har lidit personskada skall dock i första hand få gottgörelse ur detta
belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett par remissinstanser, bl. a. försäkringsinspektionen,
tillstyrker detta förslag. Konsumentverket anser dock alt någon beloppsgräns
över huvud taget inte bör ställas upp, om inte staten i stället tar på sig ett
ansvar för överskjutande belopp. 1 övrigt har frågan om försäkringssummornas
storlek ej berörts under remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser Jag att försäkringstekniska skäl talar
för att man behåller den nu gällande ordningen med en viss begränsning av
traflkförsäkringsgivarnas ansvarighet för trafikskador. Samtidigt är det
naturligtvis angeläget att systemet med trafikskadeersättning bereder ett så
fullgott skydd i alla situationer att något behov inte uppkommer av ytterligare
ersättning från andra källor, vare sig i form av skadestånd eller gottgörelse
från annan försäkring. Maximibeloppen bör därför ligga på så hög nivå att man i
realiteten kan tala om obegränsad ansvarighet för trafikförsäkringsgivarna även
vid olyckor av exceptionell eller rentav katastrofal omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:26.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen har framhållit torde det nuvarande
begränsningsbeloppet om 25 milj. kr. för personskada inrymma mer än
betryggande marginaler, även med tanke på möjligheterna av en olycka av
katastrofkaraktär. Enligt vad utredningen uppgett har ingen traflkförsäkring
hittills belastats med högre belopp än 2 milj. kr. för personskadeersätt-ningar
med anledning av en och samma händelse. Däremot kan det inte uteslutas att det
nuvarande begränsningsbeloppet om 5 milj. kr. för sakskada i något enstaka fall
kan komma att visa sig otillräckligt. Det kan därför finnas anledning att vidga
marginalerna för sådan ersättning. Ett lämpligt sätt att åstadkomma detta inom
ramen för den nuvarande ordningen är att i enlighet med utredningens förslag
slå samman de båda nuvarande begränsningsbeloppen för person- resp. sakskada
till ett enda belopp om 30 milj. kr. Ur detta belopp skulle alltså ersättning
utgå för såväl person- som sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skulle i ett enstaka fall det angivna beloppet mot
förmodan inte räcka tUl för att täcka både person- och sakskador, bör
ersättning för sakskada inte få inverka reducerande på ersättningarna för
personskada. Jag biträder därför utredningens förslag att de som är berättigade
lill ersättning med anledning av personskada skall få gottgörelse ur försäkringsbeloppet
framför den som har tillfogats sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den ringa sannolikheten för atl det
angivna begräns-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ningsbeloppet inte skall räcka till för att bereda full
ersättning åt alla dem som har skadats vid en trafikolycka anser jag det inte
påkallat att, som har föreslagits från något håll under remissbehandUngen,
införa regler om ett civUrättsUgt, supplerande ansvar för staten. Vid en
katastrofolycka av så stor omfattning att försäkringsbeloppet inte kan
tillgodose alla skadelidandes berättigade anspråk kan staten givetvis även utan
att vara underkastad ett civilrättsligt ansvar ingripa och tillerkänna de
skadelidande den kompletterande ersättning som kan vara behövlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.9 Kostnadsberäkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya lagstiftningen om ersättning för trafikskador
kommer att i viss mån medföra en förändrad belastning på trafikförsäkringarna
och därmed på premierna för dessa försäkringar. Störst betydelse för premierna
får naturligtvis de föreslagna ändringarna i fråga om personskador, som bl. a.
innebär alt ägare, brukare och förare ges samma skydd som passagerare och att
Jämkning på grund av medvållande skall ske endast i undantagsfall. Övriga
ändringar i Jämförelse med gällande rätt torde ha begränsad betydelse för
premieberäkningen, särskUt som ändringarna verkar i olika riktningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har diskuterat vilka kostnadseffekter som kan
bli följden av del förbättrade personskadeskyddet och den av utredningen
föreslagna kanaliseringen av ersättningar på personskadeområdet. Därvid har
utredningen huvudsakligen stött sig på undersökningar som har gjorts av den
no-fault-kommilté som är verksam inom Försäkringsbranschens Serviceaktiebolag.
Utredningen reserverar sig för bristfälligheter i materialet men anser att
resultatet kan ge en någorlunda riklig uppfattning om kostnadsförändringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid beräkningarna av kostnaden för det förbättrade
förarskyddet har uiredningen tagit hänsyn till att förarplatsförsäkring blir
obehövlig. Utredningen har därvid kommit fram till en genomsnittlig nettoökning
för alla fordonsslag på 10%. Härav utgör ökningen för personbilar 8 % och för
lastbilar 14%. Förändringen för motorcyklar och mopeder är betydligt större och
samtidigt svårare att beräkna. Utredningen anser det inte osannolikt att
höjningen uppgår till 300 % för mopederna och något under 100 % för
motorcyklarna. Det är därvid av intresse att notera att
trafikförsäkringspremien för moped är 20—30 kr., medan förarplatspremien är 20
kr. För motorcyklar är trafikförsäkringspremien betydligt högre. I
storstadsområdena kan premien för lunga motorcyklar — bortsett från bonus -
överstiga 1 000 kr. Vid bedömning av nettokostnaden bör beaktas att endast ca
61 % av motorcykelägarna och 28 % av mopedägarna har förarplatsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om angivna kostnadsökningar för förarskyddet medräknas och
det dessutom antas att ersättning i anledning av personskada regelmässigt utgår
utan jämkning för medvållande, uppgår enligt utredningens beräkningar den
genomsnittliga premieökningen till 15%. Härav skulle underlåtenhet att Jämka
för medvållande leda till en premieökning med i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>genomsnitt 5 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del vill Jag liksom utredningen understryka att de
redovisade beräkningarna har vissa bristfälligheter och att de endast kan ge en
ungefärlig uppfattning om de premiehöjningar som kan uppstå till följd av den
nya lagstiftningen. Klart är emellertid att premiehöjningarna för större delen
av fordonsägarkollektivet kommer att hållas på en måttlig nivå. Detta pris får
också anses väl värt att betala med hänsyn till det förstärkta skyddet vid trafikskador,
framför allt när det gäller personskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens siffror tyder på att relativt stora
kostnadsökningar kommer alt drabba ägare av mopeder och motorcyklar. Som
tidigare har framhålhts är emellertid dessa uppgifter särskilt osäkra. Det bör
vidare påpekas att premien för mopeder i dag är låg och att därför premieökningen,
räknad i absoluta tal, inte blir särskilt hög. Jag vill också framhålla att en
mera nyanserad premiesättning kan åstadkommas, om man genomför mitt förslag om
att ersättningen för personskador skall slutligt utgå ur vållande fordons
försäkring. Detta innebär att sådana personskador beträffande moped- och
motorcykelförare, som har vållats av andra fordonskategorier, inte kommer att
belasta trafikförsäkringarna för mopeder resp. motorcyklar. De höjda premier
som kan bli följden av den nya lagstiftningen kommer därför alt till slor del
bekosta ett bättre skydd för moped- och motorcykelförarna själva i fall då de
skadas till följd av eget vållande eller genom olyckshändelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Påpekas bör emellertid också att en differentiering av
trafikförsäkringspremier kan ske på många olika sätt. Vid sidan av
fordonskategorin kan man beakta bl. a. försäkringstagarens erfarenhet, hur och
var fordonet används samt belastning på försäkringen. Som Jag redan tidigare
har nämnt är detta inte någon lagstiftningsfråga. Det kan emellertid förutsättas
att försäkringsanstalterna och försäkringsinspektionen med uppmärksamhet
följer skadeutvecklingen efter det att de nya reglerna har trätt i kraft och
gör sådana anpassningar av premierna att differentieringen framstår som rimlig
och rättvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.10 Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall den nya trafikskadelagen
träda i kraft den Ijanuari 1976. Utredningen har härvid förutsatt att
proposition läggs fram i sådan tid att riksdagen fattar beslut om den nya
lagstiftningen före utgången av maj 1975. De övergångsproblem som hänför sig
till den nya lagstiftningens inverkan på försäkringsavtalen kan enligt
utredningens mening lösas genom atl trafikförsäkringsgivarna frivilligt vidtar
vissa åtgärder i förväg. Angående den närmare innebörden av dessa åtgärder får
jag hänvisa lill betänkandet (s. 352 ff.) Samtliga trafikförsäkringsanslalter
har meddelat utredningen att de är beredda att lillämpa de föreslagna
övergångsanordningarna. Enligt vad Jag har inhämtat har också anordningarna i
viss omfattning redan börjat flllämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>101</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del anser Jag att den nya Iraflkskadelagen
självfallet bör träda i kraft så snart som möjligt. Framför allt är det
angeläget att de nya reglerna om skydd vid personskador kan börja tillämpas
utan dröjsmål. Som utredningen har anfört är det också önskvärt att
ikraftträdandet av Iraflkskadelagen samordnas med ikraftträdandet av de nya
reglerna om personskada i skadeståndslagen. Enligt vad som har föreslagits i
prop. 1975:12 skall dessa regler gälla fr. o. m. den 1 Januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Flera skäl talar alltså för atl trafikskadelagen sätts i
kraft vid den tidpunkt som utredningen har föreslagit, alltså den 1 januari 1976.
Jag har emellertid funnit att proposition inte kan läggas fram i sådan tid att
lagen kan antas av riksdagen under våren 1975. Orsaken härtill är främst lagens
komplicerade karaktär och de ändringar som har fått göras i förhållande till
utredningens förslag, något som i sin tur har medfört att man enligt min mening
bör inhämta lagrådets yttrande innan proposition läggs fram. Detta betyder att
riksdagen inte kommer att kunna fatta beslut på grundval av propositionen
förrän under hösten 1975. Att under sådana förhållanden sätta lagen i kraft
redan vid årsskiftet skulle innebära att försäkringsanstalterna fick alltför
kort tid för det förberedelsearbete som den nya lagen nödvändiggör. De
övergångsanordningar som redan har böflat vidtas bygger också på den förutsättningen
att riksdagens beslut fattas mer än två månader före lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till det sagda föreslår jag att
Iraflkskadelagen sätts i kraft den 1 juli 1976. Detta betyder visserligen att
lagen träder i kraft senare än de föreslagna ändringarna i skadeståndslagen, om
riksdagen på den punkten beslutar i enlighet med vad som har föreslagits i
prop. 1975:12. Om några särskilda åtgärder inte vidtas, skulle detta innebära
att del under en tid kommer atl gälla andra regler om Jämkning av skadestånd på
grund av medvållande pä trafikområdet än inom skadeståndsrätten i aUmänhet. En
sådan situation bör uppenbariigen undvikas. Problemet kan emellertid lösas så,
att man i bilansvarighetslagen för in nya medvållanderegler som får gälla från
det att ändringarna i skadeståndslagen träder i kraft tUl dess
trafikskadelagen börjar tillämpas. Jag återkommer till dessa regler i
specialmotiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt torde det inte uppstå några särskilda
olägenheter, om trafikskadelagen sätts i kraft en tid efter ändringarna i
skadeståndslagen. Beaktas bör bl. a. att de nya regler om bestämmande av
ersättning vid personskada som har lagts fram i prop. 1975:12 blir tillämpliga
även på trafikområdet, i och med att ändringarna i skadeståndslagen träder i
kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lika litet
som uiredningen anser Jag att den nya lagen kräver några särskilda
övergångsbestämmelser. Äv allmänna civilrättsliga grundsatser följer att äldre
lag allflämt skall tillämpas i fråga om skadefall som har inträffat före
ikraftträdandet och alt den nya lagen undantagslöst blir tillämplig pä
skadefall som inträffar därefter. De övergångsanordningar som
trafikförsäkringsgivarna har åtagit sig att vidta medför att det inte behövs
några övergångsbestämmelser i fråga om den nya lagens inverkan på trafikförsäkringsavtal
som gäller f. n. eUersom kommerall ingås under tiden fram till ikraftträdandet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>102</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.11 Följdändringar i annan lagstiftnuig</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:25.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I samband med atl trafikskadelagen sätts i kraft bör
bilansvarighetslagen, trafikförsäkringslagen och lagen (1939:776) med vissa
bestämmelser rörande trafikförsäkring å motorfordon, som nytflas av staten, m.
m. upphävas i sin helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadeståndslagen innehåller i 3 kap. 8 § en föreskrift om
att reglerna i 3 kap. om principalansvar inte skall gälla i fråga om skada som
en arbetstagare har vållat såsom förare av motorfordon, i den mån ersättning
för skadan skall utgå enligt trafikförsäkringslagstiftningen. Paragrafen bör
behållas i sak oförändrad. Hänvisningen lill nuvarande regler om
trafikförsäkring m. m. bör dock ersättas av en hänvisning till trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 15 § andra stycket lagen (1967:663) om tillägg till
vissa trafiklivräntor finns regler om den slutliga fördelningen mellan
trafikförsäkringsanstalterna av kostnaderna för sådana tillägg. Somjag skall
återkomma till i specialmotiveringen bör en mindre ändring göras i detta
lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 förordningen (1946:175) med vissa bestämmelser rörande
skadeståndsskyldigheten för förare av motordrivet fordon, som tillhör eller
nytflas av staten, har meddelats bestämmelser som mycket starkt begränsar
skadeståndsskyldigheten för sådana förare. Begränsningen gäller också fordon
som inte omfattas av bilansvarighetslagen, i den mån staten skulle ha haft ett
ansvar mot den skadelidande om denna lag hade varit tillämplig. Ansvaret för
föraren begränsas till situationer då han under färden har gjort sig skyldig
till grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller rattonykterhet eller då han
har orsakat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet eller brukat fordonet
utan lov. Vad föraren nödgas utge till tredje man får han kräva åter av staten,
om inte någon av de nyss angivna .situationerna föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till skillnad frän 1946 års förordning omfattar den
föreslagna trafikskadelagen t. v. inte motorredskap. I övrigt rör de båda
författningarna i allt väsentligt samma slag av fordon. De regler om
skadeståndsansvar som Jag tidigare har förordat innebär att fordonsförare
enligt den nya lagen blir skadeståndsskyldiga i ännu mindre omfattning än
enligt 1946 års förordning, i den mån trafikskadeersättning kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beaktas bör emellertid att det inte är alla skador som
omfattas av det nya ersättningssystemet. De föreslagna reglerna innebär sålunda
att skador på det egna fordonet och därmed befordrad egendom samt skador på fordonsägarens,
förarens eller brukarens egendom utanför fordonet ersätts endast om det
föreligger vållande e. d. på något annat fordons sida. 1 den mån så icke är
fallet kan föraren ådra sig skadeståndsskyldighet enligt bestämmelserna i
skadeståndslagen. 1 sådana situationer kan statens förare teoretiskt sett komma
i ett sämre läge än hittills, om 1946 års förordning upphävs utan att ersättas
av särskilda regler för statliga fordon. Detsamma gäller förare av motorredskap
och områdesfordon. 1 praktiken torde emellertid knappast några nackdelar
uppstå. De förare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'03</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>det här är fråga om är nästan undantagslöst arbetstagare i
statens flänst. Enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen är arbetstagare ansvarig för
skada som han vållar genom fel eller försummelse i flänsten endast i den mån
synneriiga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet,
arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter.
Det skydd detta lagrum ger torde i stort sett vara likvärdigt det som följer av
1946 års förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelserna i 4 kap. 1 § skadeståndslagen har enligt 6
kap. 4 § (i paragrafens lydelse enligt prop. 1975:12) tillämphghet också på
andra än arbetstagare i inskränkt betydelse, t. ex. värnpliktiga och
studerande. Med hä.isyn härtiU torde det vara myckel sällsynt alt statliga
motorfordon lovligen förs av någon under sådana omständigheter att 4 kap. 1 §
inte är tillämplig. Det finns enligt min mening inte skäl att behålla en
särregleting för sädana fall. 1 likhet med utredningen föreslår jag därför att
1946 års förordning upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 7 § tredje stycket lagen (1972:435) om överlastavgift
och 35 § vägtrafikskattelagen (1973:601) finns hänvisningar till
bilansvarighetslagen. Till följd av att sistnämnda lag nu skall upphävas måste
dessa bestämmelser ändras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 detta
sammanhang vill Jag också beröra de bestämmelser om statligt förarskydd som är
intagna i kungörelsen (1969:113) om sådant skydd, (ienom dessa bestämmelser
medges förare av oförsäkrade statiiga fordon förmåner som motsvarar den
frivilliga förarplalsförsäkringen. Skyddet gäller för skada till följd av
olycksfall som drabbar föraren under färd med fordonet eller när han under en
kort stunds uppehåll i färden befinner sig i eller på fordonet eller i dess
omedelbara närhet. Genom den nya lagstiftningen får förare samma rätt till
ersättning för personskada som andra som skadas i följd av trafik med fordonet.
Det nuvarande skyddet för förare sträcker sig dock något längre i det avseendet
att det kan omfatta sådana skador vid uppehåll som inte kan anses ha uppkommit
i följd av trafik med fordonet. Att endasi av denna anledning behålla en
särskild förarplalsförsäkring torde dock inte bli aktuellt. 1 och med att
förarplatsförsäkringar sålunda torde bli överflödiga bör också motsvarande
statliga skydd upphöra. Frågan om upphävande av 1969 års kungörelse får tas upp
vid regeringssammanträde senare. Delsamma gäller övriga regeringsförfattningar
som kan behövas med anledning av den nya trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>6 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafikskadelag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1 91 6:3 12) angående ansvarighet för skada i följd av
automobiltrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i skadeståndslagen (1972:207),</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1972:435) om öveflastavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i vägtraflkskattelagen (1973 :601).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
lagförslagen under 5 och 6 har samråd ägt rum med chefen för finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen torde få fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>7 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1 Förslaget tUl trafikskadelag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 1 § andra punkten och 2 § första
stycket i utredningens lagförslag, innehåUer en inledande bestämmelse om lagens
tillämpnirrgsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadelagen
är i princip tillämplig på motordrivet fordon. 1 första stycket anges atl
begreppet motordrivet fordon har samma innebörd som i fordonskungörelsen
(1972:595). Med motordrivet fordon förstås alltså "fordon som för
framdrivande är försett med motor, dock ej flygplan eller sådan eldriven
rullstol som är alt hänföra till cykel". Med fordon avses i sin tur
"anordning på hjul, band, medar eller liknande som är inrättad för färd på
marken och ej löper på skenor".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innehåller också vissa undantag från
trafikskadelagens tUlämpningsområde. Som jag har närmare utvecklat i den
allmänna motiveringen (avsnittet 5.2) bör lagen f. n. inte tillämpas på
motorredskap. Härmed förstås enligt fordonskungörelsen "motordrivet
fordon som är inrättat huvudsakligen som arbetsredskap och som är konstruerat
för en hastighet av högst 30 km/tim. och endast med svårighet kan ändras till
högre hastighet". Frågan huruvida lagen skall göras tillämplig även på
dessa fordon får tas upp på nytt i samband med att man avgör frågan om
registreringsplikten för dem. T. v, tillämpas i stället skadeståndsbestämmelserna
i skadeståndslagen vid sådana skador som orsakas av ett motorredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande ett slags motorredskap skall emellertid
trafikskadelagen tiUämpas redan nu. I hittillsvarande rättspraxis har
bilansvarighetslagen i elt visst fall ansetts tillämplig på sådana
gaffeltruckar som enligt kungörelsen (1952:45) angående klassificeringen av
vissa gaffeltruckar är att hänföra till motorredskap (se NJA 1965 s. 468). De
angivna gaffeltruckarna torde även falla under trafikförsäkringslagen (se SOU
1974:26 s. 159 f). Med hänsyn härtiU har Jag ansett att de nu bör föras in
under trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett undantag från trafikskadelagen har vidare gjorts för
motordrivet fordon som är avsett att föras av gående, t. ex.
gräsklippningsmaskin, snöplog och jordfräs. De är fl n. undantagna från ett
flertal bestämmelser i vägtrafiklagstiftningen. Lika litet som
trafikskadeutredningen har jag ansett det påkallat att dessa fordon omfattas av
trafikskadelagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>105</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I ett fall utvidgas lagens tillämpningsområde tUl att avse
även fordon som inte är motordrivet fordon. En bestämmelse härom finns i andra
stycket av förevarande paragraf. Bestämmelsen innebär att om exempelvis en
släpvagn har kopplats till ett motordrivet fordon, så skall lagens regler om
skada i följd av trafik med motordrivet fordon tillämpas på
fordonskombinationen i dess helhet. Om passagerare i släpfordonet skadas i
följd av trafik med det motordrivna fordonet, skall alltså ersättning enligt
10 § första stycket utgå enbart från trafikförsäkringen för detta fordon, även
om skadan har uppkommit vid kollision med annat motordrivet fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf, som motsvarar 3 § i utredningens
lagförslag, innehåller bestämmelser om trafikförsäkringsplikten. Paragrafen
kompletteras av 3 och 4 §§, där vissa undantag ges från denna skyldighet.
Försäkringsplikten är straffsanktionerad genom bestämmelserna i 31 §. Vidare
kan domstol enligt 32 § första stycket meddela vitesföreläggande om fullgörande
av försäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förevarande paragraf omfattar försäkringsplikten
dels vafle motordrivet fordon som är eller skall vara registrerat här i landet
och inte är avställt, dels vafle annat motordrivet fordon som används här i
trafik. 1 förhällande till den motsvarande bestämmelsen i 1 § trafikförsäkringslagen
innebär detta en utvidgning av försäkringsplikten genom att varje fordon som är
registreringspliktigt och inte avställt måste vara försäkrat, oavsett om det
används i trafik eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
fordon för vilket s. k. interimslicens har utfärdats föreligger inte
registreringsplikl. Sådant fordon är alltså försäkringspliktigt bara när det
används i trafik. Detsamma är fallet med t. ex. mopeder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liksom f. n. skall försäkringsplikten fullgöras av
fordonets ägare. Innehas fordonet av någon som har förvärvat det genom
avbetalningsköp skall dock försäkringsplikten fullgöras av förvärvaren, oavsett
om han formellt är ägare eller ej. Denna bestämmelse överensstämmer med
nuvarande regler. Den har emellertid kompletterats med en föreskrift om att
detsamma skall gälla när någon har förvärvat fordonet under äganderättsförbehåll
utan att det är fråga om avbetalningsköp i teknisk mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningens förslag har bestämmelserna om
försäkringsplikten utformats så alt de även kan tillämpas på den som har hyrt
etl fordon genom s. k. leasingkontrakt, otn sådan förhyrare i framtiden åläggs
registreringsplikt. Hithörande frågor övervägs f. n. inom leasingutredningen
(K 1972: 06). Enligt min mening bör frågan om försäkringsplikten i dessa fall
avgöras först i samband med att ställning tas tUl leasingutredningens förslag.
Om sådan förhyrare anses böra åläggas försäkringsplikt, får man då också
överväga hur paragrafen bör tekniskt utformas för atl läcka in detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 6 § upphör avtal om trafikförsäkring först viss tid
efter det att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>106</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>avtalet har sagts upp, t. ex. på grund av underlåten
premiebelalning. Denna föriängning av försäkringsavtalets giltighel innebär att
straffansvar enligt 31 § för underiåtenhet att fullgöra försäkringsplikt inte
kan uppkomma förrän denna tidsfrist har löpt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 denna paragraf, som motsvarar 4 § första stycket i
utredningens lagförslag, uppställs vissa generella undantag från
försäkringsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till en böflan föreskrivs att staten är befriad från
trafikförsäkringsplikt. Detta överensstämmer med vad som gäller f. n. enligt 4
§ första stycket trafikförsäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vidare undantas fordon under tid då det har tagits i
anspråk av staten enligt rekvisitions- eller förfogandelagstiftning eller, i
vissa fall, enligt skriftligt avtal. Dessa undantag motsvarar dem som f. n.
gäller enligt 1 § lagen (1939:776) med vissa bestämmelser rörande
trafikförsäkring å motorfordon, som nytflas av staten, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om staten inte är skyldig att hålla trafikförsäkring
kan det i vissa fall förekomma att staten ändå tecknar sådan försäkring. I vad
mån detta får ske regleras i cirkuläret (1954:325) med föreskrifter rörande
försäkring av staten tillhörig egendom, m. m. Om möjligheten att
trafikförsäkra statliga fordon utnytflas, utgår ersättning från denna
försäkring på samma sätt som från andra försäkringar. Beaktas bör dock alt
staten enligt 21 § kan åta sig att stå självrisk med obegränsat belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande fordon, som omfattas av undantaget från
försäkringsplikten enligt denna paragraf och som också saknar försäkring,
svarar staten enligt 16 § för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått
frän fordonets trafikförsäkring om sådan hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf, som motsvarar 4 § andra stycket i
utredningens lagförslag, kan regeringen föreskriva undantag från
trafikförsäkringsplikten i två fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det ena fallet avser motordrivna fordon som tillhör viss
främmande stat. En motsvarande möjlighet för regeringen att befria främmande
stat från försäkringsplikt gäller f. n. enligt 4 § traflkförsäkringslagen, dock
endast under förutsättning av ömsesidighet. Sådant förordnande har hittills meddelats
endast beträffande fordon som tillhör stat vilken är bunden av 1959 års
Europarådskonvention om trafikförsäkring eller som tillhör delstat i sådan
stat. Kravet på ömsesidighet har inte tagits med i trafikskadelagen. I
praktiken torde ändå alltid ömsesidighet vara en förutsättning för befrielse
från traflkförsäkringsplikten i hithörande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skada som orsakas av utländskt statsägt fordon, vilket
med stöd av förevarande bestämmelse har undantagits från trafikförsäkringsplikt
och som också saknar trafikförsäkring, svarar svenska staten enligt 16 § för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>107</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från
fordonels trafikförsäkring om sådan hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det andra
fallet där regeringen kan föreskriva undantag från trafikförsäkringsplikten
gäller motordrivet fordon som utan att vara statsägt är registrerat eller
hemmahörande i främmande stat. Meddelas sådant förordnande, åligger det de
svenska trafikförsäkringsanstalterna att ersätta skador som fordonet kan komma
att orsaka i Sverige. Detta följer av 17 §. Av 30 § framgår att anstalterna i
frågor som rör detta ersättningsansvar företräds av en
trafikförsäkringsförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De föreslagna bestämmelserna om befrielse från
trafikförsäkringsplikt beträffande utländska, icke statsägda fordon
överensstämmer i sak med de nuvarande reglerna härom i 5 §
trafikförsäkringslagen. Där uppställs emellertid som ett ytterligare villkor
för sådan befrielse att försäkring för fordonet är gällande hos utländsk
försäkringsgivare. Detta villkor har inte tagits med i förevarande paragraf.
Det kan nämligen sältas i fråga om elt sådant villkor är väl förenligt med de
avtal som gäller det nordiska trafikförsäkringsområdet samt Sveriges avtal med
EG-staterna om tilllämpning av 1974 års EG-direktiv på fordonstrafiken mellan
Sverige och bl. a. EG:s medlemsländer. Dessa överenskommelser förutsätter att
motorfordon, som är registrerat i annat nordiskt land eller i något av de
övriga länder som har anslutit sig till EG-systemel, skall få införas till och
användas i trafik i Sverige utan att bevis om svensk eller utländsk
trafikförsäkring företes. Beträffande fordon som är registrerat eller
hemmahörande i stat som inte berörs av de nu nämnda överenskommelserna bör
emellertid det nuvarande kravet på att försäkring är gällande hos utländsk
försäkringsgivare alUjämt i princip upprätthållas. Någon uttrycklig lagregel av
detta innehåll har jag dock inte ansett erforderlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I kungörelsen (1963:655) med särskUda bestämmelser
angående försäkring å motorfordon som införts för tillfälligt brukande i riket
återfinns f. n. vissa föreskrifter om rätten att i Sverige bruka utländskt
fordon utan svensk trafikförsäkring. Dessa föreskrifter tar sikte på sådana
fordon som omfattas av de nyss nämnda internationella överenskommelserna.
Förslag kommer senare att läggas fram för regeringen att i en särskild
förordning ta upp föreskrifter om undantag i vissa fall för utländskt
motordrivet fordon från försäkringsplikt enligt trafikskadelagen.
Föreskrifterna bör i princip omfatta samma kategorier fordon som avses i 1963
års kungörelse. Denna kungörelse bör då upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar vissa delar av 5 § i
utredningens lagförslag, innehåller bestämmelser om tUlstånd för
försäkringsanstalt att meddela trafikförsäkring och om skyldighet att meddela
sådan försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket, som i sak överensstämmer med 6 §
trafikförsäkringslagen, får trafikförsäkring meddelas endast av
försäkringsanstalt som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>108</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>har fått tUlstånd därtill av regeringen. Vidare föreskrivs
att försäkringsanstalt som har fått sådant tillstånd är skyldig att på begäran
meddela traflkförsäkring. I tillstånd kan dock medges att försäkringsanstalten
meddelar trafikförsäkring endast ål personer som tillhör viss yrkesgrupp eller
intressegrupp eller som är bosatta inom visst område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innehåller också en bestämmelse om
skyldighet för trafikförsäkringsanstalt att utfärda bevis om meddelad
trafikförsäkring. En motsvarande bestämmelse finns f. n. i 6 § tredje stycket
trafikförsäkringslagen. Enligt den bestämmelsen ankommer det på regeringen att
fastställa formulär till .sådant bevis. Denna uppgift skall emellertid enligt
förevarande paragraf i fortsättningen ligga på försäkringsinspektionen. Till
skillnad från utredningen har Jag ansett att frågan om försäkringsbevis
allflämt bör regleras i lag och inte enbart i administrativ ordning.
Bestämmelser om skyldighet för mopedförare att medföra försäkringsbevis finns
i 33 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra stycket, som motsvarar 10 §
trafikförsäkringslagen, föreskrivs att om regeringen återkallar tillstånd för
försäkringsanstalt att meddela trafikförsäkring, så skall den som har tagit
trafikförsäkring hos anstalten och som är skyldig att ha sådan försäkring ta ny
trafikförsäkring för fordonet inom en månad efter det att beslutet om
återkallelse har kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under remissbehandlingen har Motormännens riksförbund
anfört att det inte är realistiskt att förutsätta att den enskilde
försäkringstagaren skall hålla sig underrättad om huruvida tillstånd för
försäkringsanstall har blivit återkallat. Med anledning härav vill Jag påpeka
att i det osannolika fallet att tillstånd återkallas kommer givetvis olika
åtgärder att vidtas för att försäkringstagarna skall underrättas om
återkallelsen. Har en försäkringstagare inle nåtts av underrättelse om det
återkallade tillståndet och har han sedermera underlåtit all inom den angivna
tidsfristen teckna ny trafikförsäkring, torde hans försummelse i vissa fall
kunna anses som så ursäktlig alt han inte kan straffas för underlåtenhet atl
fullgöra försäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under tiden fram till dess att enmånadsfristen har löpt ut
fortsätter i princip de gamla försäkringsavtalen att gälla. Enligt 6 § andra
stycket gäller emellertid försäkringsavtalen inte i något fall efter fristens
utgång. Skulle försäkringstagare ha försummat att i fld teckna ny
trafikförsäkring hos annat bolag, inträder enligt 17 § elt ansvar för samtliga
traflkförsäkringsanstalter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningens lagförslag flnns även vissa bestämmelser om
att försäkringsanstalt kan vägra att meddela försäkring i fall då
fordonsägaren eller tidigare ägare har underlåtit att betala förfallen
trafikförsäkringspremie eller står i skuld för självrisk m. m. Av skäl som Jag
har redovisat i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.8.1) har några sådana
bestämmelser inte tagits med i departementsförslaget.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>109</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 6 § i utredningens lagförslag,
innehåller vissa tvingande regler om trafikförsäkringsavtals giltighet i tiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innehåller huvudregeln att avtal om
trafikförsäkring upphör tidigast en månad efter del att anmälan från
försäkringsanstalten om avtalets upphörande har inkommit tiU myndighet som
regeringen bestämmer. Liksom f. n, är fallet enligt 18 § trafikförsäkringslagen
bör sådan anmälan normalt ges in till statens trafiksäkerhetsverk. Beträffande
motordrivna fordon för vilka har utfärdats interimslicens och beträffande
mopeder bör dock anmälan göras hos polismyndighet. Närmare föreskrifter härom
kommer att utfärdas senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu återgivna bestämmelserna skiljer sig från nuvarande
regler i 18 § trafikförsäkringslagen genom att de under en övergångstid skyddar
inte bara skadelidande tredje man utan också försäkringstagaren själv. Trafikförsäkringen
fungerar därigenom under den angivna tiden som en garantiförsäkring även för
denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att rätten flll trafikskadeersättning ej kan inskränkas
genom försäkringsavtalet framgår av 13 § första stycket. 1 andra stycket av
nämnda paragraf finns bestämmelser som inskränker försäkringsanstaltens möjligheter
att till befrielse från skyldighet att utge trafikskadeersältning åberopa
omständigheter som beror av annan än den skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
första stycket andra punkten i förevarande paragraf gäller ett särskilt undantag
för del fall att ny försäkring har tecknats för fordonet före enmånadsfristens
utgång, t. ex. i samband med att fordonet har överlåtits till ny ägare. Det
gamla avtalet kan då bringas att upphöra vid den tidpunkt då den nya
försäkringen böflar gälla. Motsvarande gäller i fall då skyldighet att hålla
trafikförsäkring för fordonet har upphört före enmånadsfristens utgång, t. ex.
därför att fordonet har skrotats ned eller överlåtits till staten. Avtalet kan
också bringas att omedelbart upphöra under tid när trafikförsäkringsplikten är
suspenderad enligt 3 § 1 eller 2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om regeringen återkaUar tillstånd för försäkringsanstalt
att meddela trafikförsäkring, skall försäkringstagaren enligt 5 § andra stycket
inom viss lid efter kungörandet av återkallelsen teckna ny försäkring för
fordonet. Av andra stycket i förevarande paragraf framgår att försäkringsavtalet
upphör att gälla senast vid utgången av denna tidsfrist, även om den i första
stycket första punkten angivna enmånadsfristen ännu inte skulle ha gått lill ända
och det inte heller har inträffat omständighet som anges i första stycket andra
punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf, som motsvarar 31 § i utredningens
lagförslag, bemyndigas regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>110</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>meddela närmare bestämmelser om trafikförsäkringens
ordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadelagen innehåller endast de centrala
bestämmelserna om den obligatoriska trafikförsäkringen. Vissa av de nuvarande
reglerna i trafikförsäkringslagen saknar motsvarighet i trafikskadelagen. Det
gäller föreskrifterna i 7—9 §§, 12 § samt vissa bestämmelser i 18 §. Dessa
föreskrifter rör sådana spörsmål som lämpligen kan regleras i administrativ
ordning. Också vissa andra föreskrifter rörande trafikförsäkringens ordnande
bör meddelas i lillämpningsförfatlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller allmänna bestämmelser om i vUka fall
trafikskadeersättning utgår. Skall sådan ersättning utgå, betalas den från ett
fordons trafikförsäkring eller, vid skada genom oförsäkrat eller okänt fordon,
av staten resp. samtliga trafikförsäkringsanstalter (se 16 och 17§§).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket, som delvis motsvarar 7 § i
utredningens lagförslag, utgår trafikskadeersättning för person- eller
sakskada som uppkommer i följd av trafik med motordrivet fordon. Uttrycket
person- resp. sakskada har här samma innebörd som i skadeståndslagen. Att
ersättning utgår endast vid skada "i följd av trafik" med motordrivet
fordon motsvarar vad som gäller enligt 1 § bilansvarighetslagen. Detta uttryck
bör ges samma innebörd som det har i nuvarande rättstillämpning. Att begreppet
"motordrivet fordon" har samma innebörd som i fordonskungörelsen
framgår av 1 §. Jag hänvisar på denna punkl till vad jag har anfört i
specialmotiveringen till nämnda paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning utgår inte för alla trafikskador. 1
vilka fall ersäUning utgår anges närmare i bl. a. 10 och 11 §§. I övriga fall
får den skadelidande göra gällande anspråk på skadestånd med stöd av vanliga
skadeståndsrättsliga principer. Sådant anspråk kan i och för sig göras gällande
även i fall då den skadeUdande är berättigad till trafikskadeersättning. Detta
framgår av 18 §. 1 ett sådant fall inträder emellertid den skadeståndsskyldige
enligt 19 § första stycket i den skadelidandes rätt till trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reglerna om trafikskadeersättning är generellt tUlämpliga
på skadefall som inträffar i Sverige. I viss begränsad omfattning gäller
reglerna emellertid också i fråga om skador som uppkommer i följd av trafik
utomlands med svenskt fordon. För sådana skador utgår nämligen
trafikskadeersättning i den mån den skadelidande är svensk medborgare eller har
hemvist i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att trafikskadeersältning skall utgå
för skador som uppkommer utomlands är att fordonet är registrerat i Sverige
eUer tillhör svenska staten. Kravet på registrering hänger samman med att ett
fordon som inte är registreringspliktigt inte heller är
trafikförsäkringspliktigt när det används i trafik utomlands. Detta får
betydelse framför allt för mopeder. När det gäller skador som orsakas genom
fordon som tillhör</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>111</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>svenska staten har Jag i motsats till
utredningen ansett att statens ersättningsansvar bör framgå direkt av
lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning för skada som har uppkommit
utomlands skall bestämmas på samma sätt som om skadan hade inträffat i Sverige.
Rätten till ersättning avser dock bara den del av skadan som inte täcks av den
ersättning som utgår enligt utländsk lag. Avräkning skall alltså ske för
skadestånd eller motsvarande ersättning som den skadelidande har uppburit
enligt exempelvis lagen på den ort där skadefallet inträffade. I första hand
avses skadestånd enligt speciallagstiftning om trafikskadean-svar eller, som
enligt den svenska trafikskadelagen, ersättning från ett fristående försäkringssystem.
Även skadestånd som har uppburits enligt allmänna skadeståndsregler skall
emellertid avräknas, oavsett om den ansvarige är ägare eller förare av
motordrivet fordon eller en utomstående tredje man, t. ex. väghållare eller
cyklist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bestämmande av vUken ersättning som den skadelidande
enligt svenska regler är berättigad till skall enligt 5 kap. 3 §
skadeståndslagen (i den lydelse paragrafen har enligt prop. 1975:12) Jämfört
med 9§ trafikskadelagen även avräknas vissa andra förmåner som den skadelidande
har rätt till med anledning av skadan. Under bestämmelserna faller också
utländska förmåner (se prop. 1975:12 s. 127 och 166). Sålunda skall avräkning
ske för exempelvis ersättning från socialförsäkring enligt främmande lag. Lika
Utet som när det är fråga om trafikskadeersättning med anledning av en
trafikolycka i Sverige skall dock avräkning ske för engångsbelopp som har
utfallit pä grund av en olycksfallsförsäkring, om inte beloppet är förenat med
regressrätt för försäkringsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom syftet med regeln om ersättning för utlandsskador
är att resultatet för den skadelidande skall totalt sett bli detsamma som om
skadan hade uppkommit i Sverige, skall det skadestånd eller den motsvarande
ersättning som den skadelidande har uppburit enligt utländsk lag inte avräknas
postvis, dvs, särskilt för ersättning avseende kostnader, inkomstförlust resp.
sveda och värk osv. I stället skall hela ersättningen avräknas från
totalbeloppet av den trafikskadeersättning som den skadelidande är berättigad
till enligt svenska regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan givetvis många gånger ta lång tid innan
skaderegleringen i det främmande landet blir avslutad och den skadelidande får
ut det skadestånd eller den motsvarande ersättning som han har rätt tUl enligt
främmande lag. Han bör då utan att behöva avvakta denna skadereglering kunna
vända sig direkt tUl det svenska försäkringsbolaget och få ut
trafikskadeersättning enligl den svenska lagen. Har han då ännu inte uppburit
någon ersättning enligt främmande lag, bUr det självfallet inte fråga om någon
avräkning enligt förevarande paragraf. Då utgår full ersättning enligt
trafikskadelagen. Avräkningsregeln leder emellertid till att den skadelidande
inte kan begära att få ut trafikskadeersättning utan att samtidigt överlåta tUl
den svenska försäkringsgivaren all den rätt som han enligt främmande lag kan ha
till sådan ersättning som skall avräknas enligt paragrafen. Om den
skadelidande har uppburit viss ersättning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>112</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>t. ex. från ett kolliderande fordons traflkförsäkring, men
därutöver har rätt till skadestånd av exempelvis en cyklist eller en
väghållare, är han på motsvarande sätt skyldig inte bara atl vidkännas
avräkning för vad han redan har uppburit utan också att överlåta sin
kvarstående skadeståndsrätt på det svenska försäkringsbolaget intill det
belopp som han har uppburit från detta bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket, som motsvarar 2 § andra stycket i
utredningens lagförslag, innehåller ett undantag från rätten tUl
trafikskadeersättning för atomskada i fall då rätten att göra ersättningsanspråk
gällande mot annan än innehavare av atomanläggning är inskränkt enligt 14 §
atomansvarighetslagen (1968:45). Detta undantag gäller vare sig någon rätt
flll ersättning av annan än anläggningsinnehavaren över huvud taget inte
föreligger enligt första stycket i den angivna paragrafen eller anspråk på
ersättning får göras gällande endast mol vissa skadevållande enligt paragrafens
andra stycke. Observeras bör även alt fraktförare enligt 10 §
atomansvarighetslagen i vissa fall svarar i stället för innehavare av
atomanläggning, varvid de bestämmelser i den lagen som avser innehavaren i
stället gäller fraktföraren. Givetvis gäller undantagsbestämmelsen i andra
stycket av förevarande paragraf även i ett sådant fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Teoretiskt kan det tänkas fall när en atomskada uppkommer
i Sverige utan att något ersättningsansvar uppstår enligt atomansvarighetslagen
(se prop. 1968:25 s. 64). Uppkommer sådan skada i följd av trafik med
motordrivet fordon, kan trafikskadelagen bli tillämpUg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf, som motsvarar 12 § första stycket i
utredningens lagförslag, innehåller bestämmelser om tillämpning av
skadeståndsrättsliga regler vid bestämmande av trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De bestämmelser i skadeståndslagen som här blir aktuella
återfinns i 5 kap. i dess lydelse enligt prop. 1975:12. Vad särskilt gäller
hänvisningen till 5 kap. 3 § skadeståndslagen vill Jag påpeka att det i vissa
fall kan bli nödvändigt att avräkna även vissa andra förmåner än som anges där.
Sålunda kan även ersättning i form av engångsbelopp från olycksfallsförsäkring
behöva avräknas, om olycksfaUsförsäkringsgivaren uttryckligen har förbehållit
sig återkravsrätt mot den som har framkallat försäkringsfallet. Detta innebär
att jag har en annan uppfattning än utredningen på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 5 kap. 4 § andra stycket skadeståndslagen (i
paragrafens lydelse enligt prop. 1975:12) kan fastställd livränta, om skäl
föreligger, helt eller delvis bytas ut mot engångsbelopp. Som utredningen har
föreslagit bör denna bestämmelse tillämpas också på trafiklivränta som har
fastställts av domstol. Någon motsvarighet till den särskilda bestämmelse
som f. n.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>113</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller i detta avseende enligt 1 3 §
trafikförsäkringslagen behöver därför inte tas in i trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver 5 kap. skadeståndslagen skall lagen (1973:213) om
ändring av skadeståndslivräntor äga motsvarande tUlämpning på trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Eftersom trafikskadeersättning formellt sett inte utgör
skadestånd, kan det ifrågasättas om man utöver de skadeståndsbeslämmelser som
förevarande paragraf uttryckligen hänvisar tUl bör kunna lillämpa allmänna
skadeståndsrättsliga grundsatser på trafikskadeersättning. Liksom utredningen
anser Jag emellertid att detta bör kunna ske. Den omständigheten att
ersättningssystemet enligt trafikskadelagen utformas som en försäkringsmässig
anordning utgör enligt min mening inle anledning alt i delta hänseende avvika
från vad som f. n. gäller på trafikskadeområdet. Exempelvis bör de grundsatser
om adekvat kausaUtel som har utvecklats inom skadeståndsrätten tUlämpas även
när det gäller trafikskadeersättning. Frågan vUka skadeståndsrättsliga
grundsatser som i övrigt bör gälla får överlämnas åt rältstUlämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf innehåller bestämmelser om
trafikskadeersättning dels för skada på förare eller passagerare i motordrivet
fordon, dels för skada på själva fordonet eller på egendom som befordras med
fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket, som delvis motsvarar 7 § första stycket
och 9 § i utredningens lagförslag, regleras del fallet att förare eller
passagerare i motordrivet fordon tillfogas personskada i följd av trafik med
fordonet. Hithörande frågor har behandlats i avsnittet 5.3.1 i den allmänna
motiveringen. Bestämmelsen innebär att trafikskadeersättning för skada på
förare eller passagerare utgår från trafikförsäkringen för det fordon där
föraren resp. passageraren färdades. Detta gäller även om skadan har uppkommit
vid kollision med annat motordrivet fordon. Ersättning skall alltså alltid
"kanaliseras" till det egna fordonets trafikförsäkring. Delta behöver
dock inte innebära atl denna försäkring skall slutligt bära ersättningen.
Frågan om den slufliga fördelningen av personskadeersättningarna, när två
eller flera fordon är inblandade i en trafikolycka, regleras i 22 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättningen tUl förare och passagerare utgår på rent
objektiv grund, dvs. oberoende av om vållande till skadan ligger fordonets
ägare, brukare eller förare eller annan person lUl last.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket, som motsvarar vissa delar av 8 och 10 §§ i
utredningens lagförslag, har behandlats i avsnittet 5.4.1 i den allmänna
motiveringen. Bestämmelserna innebär att trafikskadeersättning för skada på
motordrivet fordon och egendom som befordras med sådant fordon inte i något
fall utgår från trafikförsäkringen för detta fordon. Däremot kan ersättning i
kollisionsfall utgå från annat fordons trafikförsäkring. Har det egna fordonet
befunnit sig i trafik, utgår dock ersättning från det andra fordonets
försäkring endast om skadan har orsakats genom vällande i samband med förandet
av det andra fordonet eller genom bristfäUighet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>114</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på det fordonet. Om ett parkerat fordon blir påkört, blir
ersättningsfrågan i stället att bedöma enligt 11 §. Ersättning för skador på
det parkerade fordonet och på egendom som befinner sig i detta fordon utgår då
på objektiv grund från försäkringen för det påkörande fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att bestämmelserna i andra stycket skall bli
tUlämpliga är det inte nödvändigt att de inblandade fordonen har kommit i
fysisk kontakt med varandra. Bestämmelserna är tUlämpliga även om elt fordon
förs på sådant sätt att föraren av ett annal fordon tvingas köra av vägen för
att undvika kollision.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vållandeansvar som föreskrivs i andra stycket utlöses
inte bara när det är föraren själv som vid förandet av ifrågavarande fordon har
vållat skadan. Bestämmelsen är tillämplig också i fall när en passagerare i
fordonet på ett oaktsamt sätt har ingripit i eller påverkat fordonets förande,
t. ex. genom att fatta tag i ratten, knuffa till föraren, göra någon gest som
skymmer dennes sikt eller genom atl irritera eller störa honom eller ge honom
felaktiga anvisningar rörande körningen. En förutsättning för att skadan skall
anses ha orsakats genom vållande i samband med förandet är dock givetvis att det
föreligger adekvat kausalitet mellan passagerarens oaktsamhet och skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den vållandebedömning som skall företas enligt andra
stycket bör i regel inte påverkas av sådana subjektiva faktorer — den
skadevållandes minderårighet, sjukdom e. d. — som kan beaktas vid en
vållandebedömning enligt skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller bristfäUighetssituationen är del liksom i
motsvarande fall enligt bUansvarighetslagen utan betydelse huruvida ägaren
resp. föraren av fordonet har känt till bristfälligheten efler ej. I fråga om
den närmare innebörden av begreppet bristfällighet får jag hänvisa till den
tolkning som har gjorts vid tUlämpningen av bUansvarighetslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna paragraf regleras rätten tUl trafikskadeersättning
för annan person- eller sakskada än som anges i 10 §. Paragrafen är alltså
tillämplig när annan än förare eller passagerare i motordrivet fordon - t. ex.
en fotgängare eller en cyklist - skadas eller när skada uppkommer på egendom
utanför ett motordrivet fordon eller på motordrivet fordon som ej är i trafik
eller egendom som finns i detta fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket, som har sin' motsvarighet i 7 § första
stycket i utredningens lagförslag, återfinns huvudregeln att ersättning utgår
på objektiv grund från trafikförsäkringen för det eller de fordon genom vilka
skadan har orsakats. I fråga om motiven till denna regel får jag hänvisa till
avsnitten 5.3.1 och 5.4.2.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När person- eUer sakskada som avses i förevarande
bestämmelse har orsakats av flera motordrivna fordon, svarar fordonens
trafikförsäkringar solidariskt för trafikskadeersältningen. Detta framgår av 14
§. Den slutliga fördelningen meUan flera försäkringar regleras i 23 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>115</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket, som delvis motsvarar 1 1 § i utredningens
lagförslag, finns bestämmelser om undantag i vissa fall från rätten till
trafikskadeersättning enligl första stycket. Undantagen, som har behandlats i
avsnittet 5.4.3 i den allmänna motiveringen, avser bara sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av andra
stycket framgår till en början att försäkringstagaren i princip inte har rätt
tUl traflkskadeersätlning för egendom som befinner sig utanför det försäkrade
fordonet. Detta undanlag gäller oavsett vem som förde fordonet och oberoende av
om försäkringstagaren vid tillfället följde med i fordonet eUer ej. Brukades
fordonet olovligen, har försäkringstagaren dock rätt tUl trafikskadeersättning
ur fordonets försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också den som brukar ett fordon är enligt andra stycket
undantagen från rätten tUl ersättning för skada som genom fordonet tillfogas
egendom utanför fordonet. För att en person skall anses som brukare krävs atl
han i huvudsak förfogar över fordonet i ägarens ställe. Det saknar i detta
sammanhang betydelse om vederbörande har rätt att använda fordonet eller ej.
Också den som vid skadetillfället brukade fordonet utan lov är vid tUlämpningen
av undantagsregeln i andra stycket att anse som brukare. Undantagsregeln är
vidare tUlämplig oavsett om brukaren vid skadehändelsen följde med i fordonet
eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ett
undantag från rätten tUl ersättning för egendom utanför etl fordon gäller
vidare för fordonets förare, oavsett om han är försäkringstagare resp. brukare
beträffande fordonet eller ej. I vissa fall kan tveksamhet råda om vem som
skall anses som förare. Beträffande övningskörning finns en särskUd bestämmelse
i 117 § körkortskungörelsen (1972:592)..l övrigt får frågan liksom hittUls
avgöras i rättstiUämpningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Något generellt undanlag har inte ställts upp när det
gäller passagerares eUer lastägares rätt lUl ersättning för skada på egendom
utanför fordonet. Ett sådant undantag gäller dock om fordonet med deras vetskap
brukades olovligen. Det är givetvis ovanligt alt egendom som tillhör sådana
personer och som befinner sig utanför fordonet skadas i följd av trafik med
fordonet. Sådana fall kan emellertid tänkas uppkomma exempelvis när
passagerares resp. lastägares egendom håller på att placeras i fordonet och
detta sätts i rörelse medan en del av egendomen fortfarande befinner sig
utanför fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
undantag frän rätten tUl trafikskadeersättning från det egna fordonet som jag
nu har berört innebär givetvis inte att de angivna personerna skuUe vara
uteslutna från rätten till trafikskadeersättning från försäkringen för annat
fordon som har orsakat skada på deras egendom utanför det egna fordonet. Om
även det egna fordonet har medverkat flll skadan, uppkommer frågan huruvida
ersättningen bör Jämkas. Kan den medverkan tUl skadan som föreligger på den
skadelidandes sida tillräknas den sidan som vållande, blir Jämkningsregeln i 12
§ andra stycket första punkten tUlämplig. Enligl tredje stycket i 12 § sker
jämkningen då efter vad som är skäligt med hänsyn lUl den medverkan som har
förekommit på de olika sidorna och övriga omständigheter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>116</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf innehåller bestämmelser om jämkning av
trafikskadeersättning på grund av medvållande på den skadeUdandes sida. Bestämmelserna
har behandlats i avsnitten 5.3.3 och 5.4.4 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligl första stycket, som motsvarar 12 § andra stycket i
utredningens lagförslag, kan trafikskadeersättning med anledning av personskada
jämkas, om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har
medverkat tUl skadan. Bestämmelsen är tillämplig också när en personskada har
lett tUl döden. I ett sådant fall får emellertid den ersättning som skall utgå
tUl efterlevande jämkas inte bara när den efterlevande har gjort sig skyldig
tUl uppsåtligt eller grovt vårdslöst medvållande utan också när den avlidne
uppsåtligen har medverkat tUl dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämkningsreglerna i första stycket överensstämmer med dem
som för skadeståndsrättens del har föreslagits i prop. 1975:12. Beträffande
reglernas närmare innebörd kan Jag därför hänvisa till de uttalanden som på
denna punkt har gjorts där. Jag får också hänvisa till vad jag i avsnittet
5.3.3 har uttalat om innebörden i begreppet grov oaktsamhet. Med anledning av
alt bilansvarighetslagen f. n. innehåller uttryckliga bestämmelser om att
underlåtenhet att använda bUbälte eller skyddshjälm ej skall tUlräknas den
skadeUdande som vållande vUl jag understryka att sådan underlåtenhet aldrig bör
kunna föranleda jämkning av trafikskade-ersättning för personskada. Jämkning
bör inte heller kunna föranledas av underlåtenhet att använda personlig
skyddsutrustning av annat slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket reglerar verkan av medvåUande på den skadelidandes
sida när sakskada har inträffat. Första punkten, som har sin motsvarighet i 12
§ första stycket i utredningens lagförslag, innehåller huvudregeln. I andra
punkten, som motsvarar 10 § andra punkten i utredningens lagförslag, ges en
särskUd jämkningsregel för fall när skadan har uppkommit vid koUision mellan
flera motordrivna fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Huvudregeln i andra stycket första punkten om jämkning av
trafikskadeersättning med anledning av sakskada innebär att jämkning kan ske,
om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. Regeln
överensstämmer med den motsvarande bestämmelse som för skadeståndsrättens del
har föreslagits i prop. 1975:12. På samma sätt som när det gäller Jämkning av
skadestånd bör allmänna grundsatser om s. k. passiv identifikation kunna
tillämpas vid Jämkning av trafikskadeersättning för sakskada. Detta kan få
praktisk betydelse exempelvis när koUision har inträffat mellan ett motordrivet
fordon och ett Järnvägståg. Om Järnvägsföretaget i ett sådant fall kräver
trafikskadeersättning för skada på Järnvägsmateriel men våUande flll olyckan
ligger Järnvägens "betjäning" - t. ex. lokföraren - till last, kan
det bli fråga om att jämka ersättning som tillkommer Järnvägsföretaget. På
hknande sätt kan Jämkning av trafikskadeersättning bli aktuell om traflkskada
har tillfogats en arbetsgivare, vars arbetstagare genom vållande i flänsten har
medverkat till skadan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>117</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om det vid kollision har uppstått skada som avses i 10 §
andra stycket, dvs. skada på motordrivet fordon eller på egendom som befordras
med sådant fordon, gäller den särskUda Jämkningsregeln i andra stycket andra
punkten i förevarande paragraf. Denna regel innebär att medverkan skall anses
föreligga, om vållande i samband med förandet av det skadade fordonet eller det
fordon varmed den skadade egendomen befordrades har medverkat tUl skadan.
Samtliga skadelidande som har anknytning till detta fordon — ägare, brukare,
förare, passagerare och lastägare — identifieras alltså med varandra och får
finna sig i att deras ersättning jämkas på grund av det vållande som kan Ugga
annan ansvarig till last. Detta utgör en utvidgning i förhållande till
utredningens förslag, enligt vUket identifikation enbart skulle ske mellan
ägaren, föraren och brukaren. Med vållande i samband med förandet av det
skadade fordonet eller det fordon varmed den skadade egendomen befordrades
likställs sådan bristfällighet på detta fordon som har medverkat till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler om jämkning av trafikskadeersättning vid
kollisionsolyckor som Jag nu har redogjort för avser inte skador som vid en
kollision mellan flera fordon tillfogas egendom utanför fordonen. I detta fall
utgår ersättning från fordonens försäkringar på objektiv grund, och beträffande
medvållande på den skadelidandes sida gäller huvudregeln i andra stycket första
punkten. Om en passagerare eller lastägare har egendom som befinner sig utanför
fordonen och som skadas vid kollision, tillämpas alltså inte den särskilda
identifikationsregeln i andra stycket andra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den allmänna motiveringen (avsnittet 5.4.4) har Jag
framhållit att det i vissa fall kan vara förenat med olägenheter att tillämpa
olika medvållanderegler vid personskada och vid sakskada. Jag har därför
förordat att det överlämnas åt parterna på trafikförsäkringsområdet att söka
enas om en lösning som går ut på att försäkringsbolagen upp till en viss
värdegräns avstår frän rätten att gentemot fysisk person påkalla jämkning av
ersättning för sakskada på grund av vållande som inte innefattar uppsåtligt
eller grovt vårdslöst handlande av den skadelidande själv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens mening bör villkor av det angivna
slaget inle lämpligen omfatta sådana kollisionsskador som avses i 10 § andra
stycket. Jag anser mig dock inte böra ta ställning till denna fråga utan finner
att den får avgöras av parterna på trafikförsäkringsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller inte någon motsvarighet till den
nuvarande regeln i 5 § andra stycket bUansvarighetslagen om att underlåtenhet
att använda bilbälte eller skyddshjälm inte skall tillräknas den skadelidande
som vållande. Detta betyder att sådan underlåtenhet i och för sig kan få
betydelse när det gäller att avgöra huruvida Jämkning av trafikskadeersättning
för sakskada skall ske. Frågan torde dock i praktiken knappast få någon
betydelse, eftersom det så gott som undantagslöst är vid personskador som
underlåtenhet att använda bUbälte eller skyddshjälm kan vara en medverkande
faktor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
tredje stycket skall Jämkning av trafikskadeersättning, vare sig den avser
personskada eller sakskada, ske efter vad som är skäligt med hänsyn till den
medverkan till skadan som har förekommit på olika sidor</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>118</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När trafikskadeersättningen utgår på objektiv grund skall
Jämkningen ske efter samma principer och grundsatser som hittills har tUlämpals
i svensk rätt vid jämkning på grund av medvållande till en skada för vilken den
skadeståndsskyldige svarar oberoende av vållande. Prövningen bör alltså i detta
fall inriktas på graden av vållande på den skadelidandes sida och den
omfattning vari parterna kan antas ha påverkat skadans storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller kollisionsskador — där
trafikskadeersättning utgår endast under förutsättning att skadan har vållats i
samband med förandet av annat fordon eller orsakats av bristfällighet på sådant
fordon — blir Jämkningsfrågan däremot att bedöma på grundval av en avvägning av
den omfattning vari vållandet eller bristfälligheten på de olika sidorna har
medverkat tUl skadan. Liksom hittUls kan jämkning ske till noll, om den egna
sidan är betydligt mer vållande än den andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf, som motsvarar 14 § i utredningens
lagförslag, innehåller föreskrifter som gör lagens ersättningsbestämmelser
tvingande och därigenom ger trafikförsäkringen karaktär av garantiförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 första stycket föreskrivs att den skadelidandes rätt
till trafikskadeersättning inte kan inskränkas genom försäkringsavtalet. Ett
uttryckligt eller underförstått villkor som inskränker den skadelidandes rätt
enligt lagen är alltså ogiltigt. Det bör observeras att trafikförsäkringen
gäller som garantiförsäkring även till förmån för försäkringstagaren. Denne har
emellertid enligt 11 § andra stycket i princip inte rätt till ersättning för
sakskada. Garantin avser för hans del alltså i huvudsak endast personskada.
Bestämmelsen skyddar honom bl. a. från risken att bli helt eller delvis utan
ersättning på den grund att han som avtalspart har brustit i uppfyUande av
någon avtalsförpliktelse, vare sig det är fråga om bristande premiebetalning
eller annat förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En viss inskränkning i första stycket följer av den i 21 §
intagna bestämmelsen om rätt för försäkringsgivaren att göra förbehåll om
självrisk. Den bestämmelsen innebär inte bara alt försäkringstagaren kan bli
utsatt för återkrav för självriskbeloppet, när försäkringsgivaren har betalat
ersättning tUl tredje man. På grund av den angivna bestämmelsen kan
försäkringstagaren också komma att intUl självriskbeloppet få slufligt bära
förlusten till följd av en personskada som har drabbat honom själv.
Försäkringsgivaren kan nämligen i ett sådant fall kräva tUlbaka
självriskbeloppet från försäkringstagaren. I praktiken torde delta i allmänhet
komma att ske genom kvittning, som är tillåten i ett sådant fall enligt 29 §
första stycket. Såvitt gäller fysisk person kan dock självriskbeloppet aldrig
uppgå till mer än en tiondedel av basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket upptas vidare ett förbud för
försäkringsanstalten att till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen svarar i propositionsförslaget mot 17 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>119</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befrielse från skyldighet atl utge trafikskadeersältning
åberopa omständighet som beror av annan än den skadeUdande. Detta förbud, tUl
vilket en motsvarighet finns i 19 § trafikförsäkringslagen, gäller i
förhållande till alla skadelidande, alltså även försäkringstagaren. Förbudet
innebär att försäkringsanstalten inte mot den skadelidande kan åberopa vissa
bestämmelser i försäkringsavtalslagen som beträffande andra försäkringar medför
befrielse från ersättningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 paragrafen föreskrivs att om trafikskadeersältning för
samma skada skall utgå från trafikförsäkringen för flera fordon, så svarar
försäkringarna i princip solidariskt för ersättningen. Bestämmelsen har sin
motsvarighet i 12 § första stycket i utredningens förslag Jämfört med 6 kap. 3
§ skadeståndslagen (i paragrafens lydelse enligt prop. 1975:12).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Paragrafen
blir tillämpUg i två fall. Det ena fallet uppkommer när etl motordrivet fordon
eller egendom som befordras med fordonet skadas vid kollision med två eller
flera andra motordrivna fordon och skadan har orsakats genom våUande i samband
med förandet av eller genom bristfäUighet på de andra fordonen (se 10 § andra
stycket). I detta fall svarar försäkringarna för dessa fordon solidariskt för
den skada som har tillfogats det första fordonet eller därmed befordrad
egendom. Det andra fallet är när två eller flera motordrivna fordon gemensamt
orsakar skada på person eller egendom som befinner sig utanför motordrivet
fordon (se 11 § första stycket). Även i detta fall svarar försäkringarna för
dessa fordon solidariskt för den uppkomna skadan. Däremot uppkommer inte något
solidariskt ansvar när förare eller passagerare i elt motordrivet fordon skadas
i samband med en kollision. Av 10 § första stycket framgår nämligen att
ersättning i detta fall utgår endast från försäkringen för det egna fordonet.
Enligt regressbeslämmelserna i 22 § kan dock ersättningen återkrävas från
trafikförsäkringen för andra fordon som har varit inblandade i kollisionen, om
skadan har orsakats genom vållande i samband med förandet av eller genom
bristfällighet på de andra fordonen. De andra trafikförsäkringarna svarar i så
fall solidariskt (se 22 § andra stycket).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I den mån
solidariskt ansvar föreligger enligt första stycket aktualiseras frågan om
ersättningsansvarets slutliga fördelning mellan försäkringarna inbördes. Den
frågan regleras i 23 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Principen om solidariskt ersättningsansvar- tUlämpas fullt
ut även när trafikskadeersättningen har satts ned på grund av medvållande på
den skadelidandes sida. Det solidariska ansvaret omfattar då givetvis bara det
nedsatta beloppet. Däremot svarar försäkringarna inte solidariskt i den mån de
inträffade skadorna sammanlagt överstiger det belopp som anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §. Detta återkommer Jag lill i specialmotiveringen
till den paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen svarar i propositionsförslaget mot 13 §.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>., ,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>120</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 13 § i utredningens lagförslag,
innehåller bestämmelser om beloppsmässig begränsning av
trafikförsäkringsgivares ersättningsansvar. Bestämmelserna har behandlats i
avsnittet 5.8.3 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TUl en böflan föreskrivs att trafikskadeersältning med
anledning av en och Samma händelse utgår från trafikförsäkringen för vafle
fordon med högst 30 milj. kr. I detta belopp inräknas inte ränta. Vidare faller
rättegångskostnader utanför det föreskrivna begränsningsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Somjag har anfört i avsnittet 5.8.3 kan man utgå från att
det föreligger utomordentligt små risker för att en olycka skall få så
omfattande skadeverkningar att tUlgängligt traflkförsäkringsbelopp visar sig
otillräckligt. Med hänsyn härtill är det inle nödvändigt att ställa upp några
detaljerade regler av det slag som f. n. finns i 14—16 §§ trafikförsäkringslagen
för det fall att tillgängligt belopp inte förslår att bereda alla skadelidande
full gottgörelse. I förevarande paragraf har därför endast tagits in en
föreskrift om att ersättning i ett sådant fall i första hand skall utgå för
personskada. Efter mönster av 19 § atomansvarighetslagen (1968:45) har vidare
föreskrivits att ersättningarna till dem som inte kan beredas full gottgörelse
skall nedsättas med samma kvotdel för var och en samt att regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer kan, om det efter inträffat skadefall kan
befaras alt sådan nedsättning blir nödvändig, förordna att ersättning t. v.
skall utgå endast med viss kvotdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Begränsningsregeln i denna paragraf innebär att
solidariskt ersättningsansvar inte alltid kan föreligga för de
trafikförsäkringar som svarar för trafikskadeersättningen. Det solidariska
ansvaret kan således aldrig avse högre belopp än 30 milj. kr. Däremot kan
naturligtvis överstigande belopp tas ul ur de olika försäkringarna särskUt, så
länge varje försäkring inle belastas med mer än det angivna begränsningsbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 15 § första stycket och 29 § i
utredningens lagförslag, innehåUer bestämmelser om skyldighet i vissa fall för
staten att utge trafikskadeersältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket åläggs staten ell ersättningsansvar,
motsvarande det som annars åvilar trafikförsäkringsgivare, för skada som
uppkommer i följd av trafik med statens egna oförsäkrade fordon. Staten
uppträder alltså i detta fall som självförsäkrare. Som Jag har nämnt i
specialmotiveringen till 3 § kan det dock i vissa fall förekomma att staten
frivilligt tecknar trafikförsäkring för sina fordon. Det kan t. ex. befinnas
lämpligt alt staten utnyttjar de enskilda försäkringsanstallernas organisation
för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:108.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen svarar i propositionsförslaget mot 14 §.
Paragrafen svarar i propositionsförslaget mot 15 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>121</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skadereglering genom att teckna försäkring för sina
fordon, eventuellt med mycket hög eller rentav 100 procents självrisk. Om
staten tecknar trafikförsäkring, gäller inte längre det ersättningsansvar för
staten som föreskrivs i denna paragraf. De skadeUdande har då i stället att
hålla sig till försäkringsgivaren för att få ut sin ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket svarar staten vidare för den
trafikskadeersättning som skulle ha utgått från försäkringen för ett fordon
under fld då det enligt 3 § 1 eller 2 är befriat från försäkringsplikt därför
att det har tagits i anspråk av staten enligt rekvisitions- eller
förfogandelagstiftning eller, i vissa fall, enligt skriftligt avtal. Ett
villkor för statens ansvar är dock att fordonet under den angivna tiden också
saknar trafikförsäkring. Om fordonet är trafikförsäkrat utgår
trafikskadeersättningen liksom i andra motsvarande fall från denna försäkring.
Somjag har antytt i specialmotiveringen till 6 § första stycket kan dock
ägarens trafikförsäkringsavtal innehålla bestämmelser om att försäkringen inte
gäller under den tid då försäkringsplikten är suspenderad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen föreskrivs i första stycket att staten även
svarar för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från
trafikförsäkringen för sådant motordrivet fordon som tillhör främmande stat och
som med stöd av 4 § 1 har befriats från trafikförsäkringsplikt. En
förutsättning är också här att svensk trafikförsäkring inte har tagits för
fordonet. Vad som sålunda föreskrivs skiljer sig från vad som gäller f. n. i
ett sådant fall. Enligt gällande rätt har den skadelidande nämligen att hålla
sig till den främmande staten för att få ut sin ersättning enligt
bilansvarighetslagen och trafikförsäkringslagen. Uppenbarligen kan en sådan
skadereglering ge upphov till besvär för den skadelidande och dra ut på tiden.
På grund härav har i den nya lagen detta ersättningsansvar flyttats över på
svenska staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om förordnande om undantag från försäkringsplikten för
fordon som tillhör främmande stat meddelas med anledning av de föreskrifter som
finns i 1959 års Europarådskonvention om trafikförsäkring, bör i förordnandet
föreskrivas att svenska staten inträder i den skadelidandes rätt till
ersättning av främmande stat. 1 övrigt lorde undantag från försäkringsplikten
för utländska statsägda fordon komma att meddelas först sedan särskild
överenskommelse har träffats med den främmande staten. Det får förutsättas att
i en sådan överenskommelse tas in regler om i vilken ordning svenska staten
skall kunna återkräva utgiven ersättning från den andra staten. Ett förbehåll
om återkravsrätt i dessa fall är giltigt enligt 26 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>EnUgt andra stycket skall vad som i lagen föreskrivs om
trafikförsäkringsanstalt i tUlämpliga delar gälla staten, när den enligt
första stycket skall svara för trafikskadeersältning beträffande visst fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innebär bl. a. att föreskriften i 13 § andra
stycket blir gällande också för staten och att regressreglerna i 20 och 26 §§
blir tillämpliga i fråga om rätt för staten att återkräva utgiven traflkskadeersätlning.
Vidare blir fördelningsreglerna i 22 och 23 §§ tillämpliga i fall</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>122</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>då ett försäkrat fordon samt etl oförsäkrat fordon för
vilket staten svarar är inblandade i en kollision och det därvid uppstår skada
på person eller egendom utanför fordonen. Slutligen får
trafikförsäkringsföreningen enligt 24 § tredje stycket regressrätt mot staten,
om föreningen har betalat ersättning enligt 1 7 § andra stycket därför att det
skadcorsakande fordonets identitet inle har kunnat fastställas men fordonet
sedermera blir känt och visar sig vara etl fordon för vilket staten svarar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 §'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 15 § andra stycket och 16 § i
utredningens lagförslag, innehåller bestämmelser om skyldighet i vissa fall för
trafikför-.säkringsanstallerna att solidariskt utge trafikskadeersättning.
Bestämmelserna har i gällande lagstiftning motsvarighet i 5 § och 21 § första
stycket trafikförsäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket är trafikförsäkringsanstalterna
skyldiga att solidariskt svara för den trafikskadeersättning som skulle ha
utgått från försäkringen för ett utländskt, icke statsägt fordon som med stöd
av 4 § 2 har undantagits från trafikförsäkringsplikt och till följd därav saknar
försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>F. n. har vissa föreskrifter om rätten att i Sverige bruka
utländskt fordon utan svensk trafikförsäkring tagits in i kungörelsen
(1963:655) med särskilda bestämmelser angående försäkring å motorfordon som
införts för tillfälligt brukande i riket. Somjag har nämnt i specialmotiveringen
till 4 § räknar Jag med att regeringen i en särskild tillämpningsförfattning,
som ersätter 1963 års kungörelse, kommer att ta upp nya föreskrifter om
undantag i vissa fall för utländskt motordrivet fordon från försäkringsplikt
enligt trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket har trafikförsäkringsanstalterna
vidare ett solidariskt ersättningsansvar för skada som orsakas av ett fordon
vilket i strid mot lagen saknar trafikförsäkring. Anstalterna svarar i detta fall
för den trafikskadeersältning som skulle ha utgått från trafikförsäkringen för
fordonet, om sådan hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av 11 §
andra stycket framgår alt försäkringstagaren normalt inte har rätt tUl
ersättning från det egna fordonets trafikförsäkring för skada som fordonet
orsakar på hans egendom utanför fordonet. Ett undantag härifrån gäller dock om
fordonet brukades olovligen. En tillämpning av denna undantagsregel i fall när
fordonet är oförsäkrat skulle medföra att även den som inte fullgjort sin
försäkringsplikt skulle ha rätt till ersättning för sådana skador. Detta torde
emellertid vara att gå för långt. På grund härav har i första stycket andra
punkten av förevarande paragraf föreskrivits att försäkringsanstalterna i
princip inte svarar för sakskada som tillfogas den försäkringspliktige. Det kan
dock vara rimligt att den försäkringspliktige får ersättning för skador på
egendom utanför det olovligen brukade fordonet, när detta antingen var avställt
eller varken var eller skulle vara registrerat här i landet. Ett sådant fordon
är Ju enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Paragrafen svarar i propositionsförslaget mot 16 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>123</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 § försäkringspliktigt bara när det används i traflk. Om
fordonet i en sådan situation brukas utan den försäkringspliktiges medgivande,
finns det ingen anledning atl utesluta honom från den rätt till trafikskadeersättning
som han skulle ha haft om fordonet hade varit trafikförsäkrat. tin särskild
bestämmelse härom har tagits in i första stycket andra punkten. Som exempel på
fall då bestämmelsen blir tillämplig kan nämnas den situationen att någon
olovligen brukar annans moped, alltså ett motordrivet fordon som inte är
registreringspliktigt. Om den olovlige brukaren därvid orsakar skada på annan
egendom som tillhör mopedägaren, så har denne rätt att få ersättning för
skadan från trafikförsäkringsanstalterna. Detsamma gäller om brukandet avsåg
ett registreringspliktigt men vid tillfället avställt motorfordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt andra stycket har trafikförsäkringsanstalterna ett
solidariskt ansvar även för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från
trafikförsäkringen för motordrivet fordon vars identitet inte kan fastställas.
Bestämmelsen är tUlämplig både när fordonet är helt okänt och när det inte kan
utrönas vUket av två eller flera kända fordon som har orsakat trafikskadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I de fall då trafikförsäkringsanstalterna har solidariskt
utgett trafikskadeersättning enligt första eller andra stycket skall deras
inbördes ansvar fördelas efter förhållandel mellan beloppen av de premier för
direkt tecknade trafikförsäkringar som för var och en av dem belöper på näst
föregående kalenderår. Detta framgår av 24 §, som även innehåller regler om
återkravsrätt för försäkringsanstallerna i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att ersättningsskyldigheten enligt förevarande paragraf i
princip skall fullgöras av trafikförsäkringsföreningen som legal
ställföreträdare för de ansvariga försäkringsanstalterna framgår av 30 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, .som motsvarar 17 § i utredningens lagförslag,
innehåller bestämmelser om skadestånd med anledning av skada i följd av trafik
med motordrivet fordon. Bestämmelserna har i den allmänna motiveringen
behandlats i avsnittet 5.5.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning utgår inte vid alla trafikskador.
Det viktigaste Undantaget är att skador på etl motordrivet fordon eller därmed befordrad
egendom ersätts endast när skadorna har uppkommit vid kollision med annat
motordrivet fordon och därvid har orsakats genom vållande i samband med
förandet av del andra fordonet eller genom bristfällighet på det fordonet (se
10 § andra slyckel). 1 fall när trafikskadeersättning inte utgår, återstår
möjligheten atl yrka skadestånd av någon som enligt skadeståndsrätlsliga regler
är ansvarig för skadan. Av första stycket i förevarande paragraf framgår att
något hinder mot skadeståndsanspråk inte föreligger i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket innebär vidare att den skadelidande kan
göra gällande anspråk på skadestånd även när han har rätt till
trafikskadeersätlning för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>124</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sin skada. Eflersom sådan ersättning bestäms med
tillämpning av skadeslåndsrättsliga principer, har den skadelidande visserligen
i de flesta fall inte något intresse av alt i stället yrka skadestånd av någon
enskild person. Som jag har nämnt i den allmänna motiveringen kan det dock
framför allt i avtalsförhållanden te sig både naturligt och praktiskt för den
skadelidande att hålla sig till sin avtalspartner i stället för att behöva
vända sig mot trafikförsäkringen med sitt ersättningskrav. Även i andra fall
kan det någon gång länkas vara fördelaktigare för den skadelidande att kräva
ersättning direkt från den skadeståndsskyldige. Sä kan t. ex. vara fallet, om
del är tveksamt huruvida trafikskadeersältning skall utgå medan del är klart
att skadeslåndsskyldighet föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 19 § första stycket framgår atl den som har utgett
skadestånd träder in i den skadelidandes rätt till trafikskadeersätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vissa inskränkningar föreligger emellertid i möjligheten
all kräva skadestånd med anledning av trafikskada. Enligl första stycket andra
punkten får skadeståndsanspråk i princip inte göras gällande i den mån den
skadelidandes rätt till trafikskadeersätlning har satts ned eller fallit bort
pä grund av omständighet som har inträffat efter skadehändelsen. Nedsättning
eller bortfall av trafikskadeersätlning kan enligt 13 § andra stycket bero
endasi av den skadelidande själv. Exempel på sådana fall är att
trafikskadeersättningen har preskriberats enligt 28 §. Andra fall, som regleras
i försäkringsavtalslagen, är atl den skadelidande dröjer med alt anmäla
försäkringsfallet (21 §), att han inte biträder försäkringsgivaren vid
utredningen (22 §) eller atl han uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet
underlåter att begiänsa sin skada (52 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 nu berörda fall får den skadelidande dock göra gällande
anspråk på skadestånd, om särskilda skäl föreligger. Som jag har nämnt i den
allmänna motiveringen kan sådana särskUda skäl ibland få anses föreligga i
avtalsförhållanden. Framför allt gäller detta givetvis när en tolkning av
avtalet ger vid handen att parterna skall vara bibehållna vid sin rätt till skadestånd
av motparten även i fall när ell eventuellt sk;'.destå"d inle kan
återkrävas från trafikförsäkringen. Vitlare kan en ursäktlig försummelse av den
skadelidande atl i tid yrka trafikskadeersältning medföra all särskilda skäl
föreligger, om den skadevållande samtidigt skyddas av ansvarsförsäkring. Också
fall när trafikförsäkringsgivaren skulle ha hafl regressrätt mot skadevållaren
enligt 20 §, om trafikskadeersättning hade utgetts, kan komma att omfattas av
den nämnda undantagsbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt gällande rätt kan den skadelidandes talan mot
försäkringsgivaren om ersättning för trafikskada föras i samband med att
åklagaren för talan mot föraren om ansvar för vårdslöshet i trafik. Enligt
utredningen innebär trafikskadelagen en ändring av rättsläget på denna punkt.
Utredningen anser alt ersättningstalan mot försäkringsgivaren i fortsättningen
inle kan föras i samband med ett eventuellt åtal mot föraren, eftersom grunden
för denna ersättningstalan helt saknar samband med frågan huruvida föraren har
gjort sig skyldig till straffbart förfarande eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>125</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>över huvud taget är personligen belalningsskyldig. Om del
av processekonomiska skäl är fördelaktigt att åtals- och ersättningsfrågorna
prövas i en och samma rättegång, får den skadelidande enligt utredningen i
stället föra talan mot föraren om skadestånd i samband med att denne åtalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För min del har Jag en annan uppfattning än utredningen i
denna fråga. Om den skadelidandes rätt till trafikskadeersättning är beroende
av att skadan har orsakats genom vållande i samband med förandet av visst
fordon, finns det enligt min mening inte något hinder mot att den skadelidandes
ersättningstalan mot försäkringsgivaren med stöd av 22 kap. 1 §
rättegångsbalken förs i samhand med ett åtal mot fordonets förare för
vårdslöshet i trafik. Den skadelidande behöver alltså inte väcka talan om
skadestånd mot föraren för att få vållandefrågan bedömd i samband med åtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En särskild fråga är vad som skall gälla beträffande
rättegångskostnaderna i mål om skadestånd för trafikskada. Enligt 17 § första
stycket trafikförsäkringslagen skall försäkringsgivaren under vissa
förutsättningar ersätta den skadelidandes kostnader i mål om skadestånd mot det
försäkrade fordonels ägare, brukare eller förare. Detta gäller dock bara när
den skadelidande i målet har tillerkänts skadestånd. En ytterligare
förutsättning är att kostnaderna inte skäligen har kunnat undvikas och att
rättegången har varit erforderlig för bestämmande även av försäkringsgivarens
ersättningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Någon motsvarande bestämmelse har inte tagits upp i
trafikskadelagen. Som Jag förut har sagt finns det i de flesta fall inte någon
anledning för den skadelidande att yrka skadestånd av någon enskild
skadevållare när han i stället kan få trafikskadeersättning direkt av
försäkringsgivaren. 1 de undantagsfall då så ändå kommer att ske anser Jag mig
liksom utredningen kunna förutsätta att försäkringsbolagen genom försäkringsvillkoren
frivilligt åtar sig att i den skadeståndsskyldiges ställe svara för den skadelidandes
kostnader i den utsträckning som är rimlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stvcket innehåller en bestämmelse om jämkning av
skadestånd för skada pä motordrivet fordon och därmed befordrad egendom. Enligt
bestämmelsen jämkas sådant skadestånd efter vad som är skäligt med hänsyn till
omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen tar i första hand sikte på skadeståndsanspråk
som riktar sig mot utomstående tredje man. 1 dessa fall innebär den en
fullständig identifikation mellan alla dem som på molorfordonssidan har rätt
till skadestånd, dvs. ägare, brukare, förare eUer annan . som befordrar egendom
med fordonet. Så t. ex. får lastägaren finna sig i att det skadestånd som han
kan ha rätt lill av tredje man jämkas på grund av bilförarens vållande i
samband med förandet av fordonet. Jämkning avses emellertid kunna ske inte bara
om del föreligger vållande e. d. pä motorfordonssidan. Det objektiva ansvar som
åvilar trafikförsäkringen gentemot en skadelidande tredje man leder flll all
skadestånd av denne för skada på fordonet eller därmed befordrad egendom i
regel bör jämkas oberoende av om vällande i samband med förandet eller
bristfällighet på</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>126</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordonet kan läggas motorfordonssidan till last.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämkningsbeslämmdsen i andra stycket är vidare flllämplig
på skadeståndsanspråk mot förare av annat motordrivet fordon som har orsakat
kollisionsskador. 1 detta fall bör den skälighetsbedömning som skall företas
enligt denna bestämmelse leda till att jämkningsfrågan avgörs efter samma
principer som enligt 12 § andra stycket andra punkten skall tillämpas i
motsvarande fall när det i stäUet är fräga om trafikskadeersättning. Jämkning
bör alltså ske endast när det föreligger vållande i samband med förandet av
fordonet på den skadelidandes sida eller bristfällighet på detta fordon. Även i
ett sådant fall bör samtliga skadelidande på resp. sida identifieras med
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen är i och för sig flllämplig också på det
inbördes förhållandet mellan ägaren, brukaren, föraren och annan som befordrar
egendom med fordonet. 1 dessa relationer är det dock inte avsett att
bedömningen av jämkningsfrågan skall leda till annat resultat än som följer av
allmänna medverkansregler. Sålunda lorde en vållande förare regelmässigt få
betala fullt skadestånd flll fordonsägaren, brukaren eller lastägaren, om inte
den skadelidande genom eget vållande har medverkat till skadan. Det ligger i
sakens natur att dessa skadelidande inte skall tillräknas förarens vållande som
grund för Jämkning, när skadeståndsanspråket riktas mot föraren själv. Någon
identifikation mellan de skadelidande sker alltså inte i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den särskilda jämkningsregeln i andra stycket gäller inte
vid skador på egendom utanför ett motordrivet fordon och inte heller vid skador
på sådant fordon som inte är i trafik. 1 fråga om skadestånd med anledning av
sådana skador tillämpas i stället den allmänna medvållanderegeln i 6 kap. 1 §
skadeståndslagen (i paragrafens lydelse enligt prop. 1975:12). Detsamma gäller
beträffande skadestånd med anledning av personskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller bestämmelser om återkravsrätt mot
trafikförsäkringsgivare resp., i fall som avses i 16 eller 17 §, staten eller
trafikförsäkringsföreningen. Bestämmelserna har i den allmänna motiveringen
behandlats i avsnitten 5.5 och 5.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 första stycket, som motsvarar 18 § första stycket i
utredningens lagförslag, regleras återkravsrätten för den som har utgett
skadestånd med anledning av skada i följd av Iraflk med motordrivet fordon.
Bestämmelsen innebär att denne i sådant fall i regel inträder intill det
utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till trafikskadeersätlning. Undanlag
gäller dock i vissa fall enligt första stycket andra punkten. Detta undantag
behandlas närmare i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För alt första stycket skall bli tillämpligt krävs inte
att skadeståndsskyldigheten har fastställts genom dom. Även när den
skadeståndsskyldige har frivilligt gått med på att betala
skadestånd har han</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>127</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>återkravsrätt mot trafikförsäkringen. En förutsättning
härför är dock att det utgivna beloppet ligger inom ramen för vad han enligt
lag eller avtal har varit skyldig att utge i skadestånd. Om parterna å andra
sidan har ingått en förlikning som innebär att skadeståndsskyldigheten
fastställs till lägre belopp, kan den skadeslåndsskyldige givetvis inte
återkräva mer än vad han faktiskt har utgett i skadestånd. För tydlighetens
skull har detta markerats i lagtexten genom orden "inflll det utgivna
beloppet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om den utgivna ersättningen hgger inom ramen för den
skadeståndsskyldiges skadeståndsansvar, är det inte helt säkert att han kan
kräva hela beloppet åter från trafikförsäkringen. I vissa undantagsfall kan det
nämligen förekomma att det belopp som han är skyldig att utge i skadestånd
överstiger den trafikskadeersätlning som den skadelidande har rält till. Ett
exempel på ett sådant fall anges i betänkandet s. 317.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan tilläggas att återkravsrätt enligl första stycket
inte föreligger beträffande skadestånd eller motsvarande ersättning som har
utgetts enligt utländsk lag. Enligt 8 § skall sådan ersättning avräknas från
den trafikskadeersätlning som den skadelidande kan vara berättigad flll. 1
detta fall utgår alltså över huvud taget inte någon trafikskadeersättning i den
mån skadan täcks av skadeståndet eller motsvarande ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som Jag tidigare
har nämnt innehåller första stycket andra punkten en begränsning i den
skadeståndsskyldiges rätt till återkrav mot trafikförsäkringsanstalten. Sådant
återkrav får inte göras gäUande i fråga om belopp som
trafikförsäkringsanstalten skulle ha kunnat kräva åter från den
skadeståndsskyldige enligt 20 §, om anstalten i motsvarande fall hade utgett
trafikskadeersättning till den skadeUdande. Det innebär till en början att den
som har vållat en trafikskada uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet inte kan
rikta återkrav mot trafikförsäkringsanstalten för vad han kan ha utgett i
skadestånd. Vidare får ägare eller innehavare av järnväg eller spårväg, som har
utgett skadestånd för en trafikskada för vilken han enligt lag eller annan
författning är ansvarig, inte återkräva detta belopp från
trafikförsäkringsanstalten i vidare omfattning än som är skälig med hänsyn till
grunden för det ersättningsansvar som åvilar berörda parter och
omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 21 § kan Irafikförsäkringsanstall i försäkringsavtalet
göra förbehåll om att försäkringstagaren skall stå viss självrisk. Ett sådant
förbehåll kan i vissa fall få betydelse för omfattningen av försäkringstagarens
rätt till återkrav mol försäkringsgivaren enligt första stycket i förevarande
paragraf. Om försäkringstagaren har ådragit sig skadeståndsansvar för en
trafikskada och efter att ha utgett skadestånd till den skadelidande riktar
återkrav mot försäkringsgivaren för det utgivna beloppet, kan denne kvitta sin
fordran på självriskbeloppet mot försäkringstagarens återkrav. Detta framgår av
29 § första stycket andra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket, som motsvarar 18 § andra stycket i
utredningens lagförslag, innehåller regler om skadeförsäkringsgivares rätt att
från trafikförsäkringen kräva åter vad han enligl försäkringsavtalet har gett
ut</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>128</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i ersättning för skada i följd av trafik med motordrivet
fordon. Enligl denna bestämmelse inträder skadeförsäkringsgivaren i detta fall
intill beloppet av den utgivna ersättningen i försäkringshavarens rätt till
trafikskadeersätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelsen
innebär i likhet med motsvarande bestämmelse i 25 § första stycket
försäkringsavtalslagen att skadeförsäkringsgivaren aldrig kan få bättre rätt
flll ersäUning än den skadelidande försäkringshavaren. Har denne varit vållande
till skadan och skall hans trafikskadeersättning med anledning därav jämkas,
skall skadeförsäkringsgivarens återkravs-anspråk enligt andra stycket i
förevarande paragraf jämkas i motsvarande mån. Understiger den utgivna
skadeförsäkringsersättningen beloppet av den trafikskadeersättning som
försäkringshavaren har rätt till, inträder försäkringsgivaren i dennes rätt
endast intill det utgivna beloppet. Detta har för tydlighetens skull angetts i
lagtexten. För återstoden är försäkringshavaren bibehållen vid sin rätt att
kräva trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkravsrätt enligt andra stycket föreligger även om
skadeförsäkringen har tecknats i utlandet och utländsk lag är tillämplig på
försäkringsavtalet. Frågan om försäkringen är att anse som skadeförsäkring
torde emellertid böra avgöras enligt svensk lag, dvs. försäkringsavtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den nu
behandlade bestämmelsen får praktisk betydelse inte minst för
vagnskadeförsäkringsgivare. Om ett fordon har skadats vid en koUision och
skadan täcks av vagnskadeförsäkring, inträder försäkringsgivaren i den rätt
som fordonsägaren enligt 10 § andra stycket kan ha till ersättning från
trafikförsäkringen för fordon på motsidan. Om det skadade fordonet brukades
olovligen, utgår skadeförsäkringsersättning i regel frän stöldförsäkringen och
inte frän vagnskadeförsäkring, även om sådan försäkring flnns.
Stöldförsäkringsgivaren får då samma återkravsrätt som en
vagnskadeförsäkringsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om i ett
kollisionsfall ett skadat fordon inte är vagnskadeförsäkrat men det däremot finns
en av bilfabrikanten utställd s. k. vagnskadegaranti från vilken fordonsägaren
får ersäUning, blir däremot andra stycket inte tillämpligt - såvida inle
garantin är utformad som en skadeförsäkring i försäkringsavtalslagens mening.
Garantivillkoren torde emellertid regelmässigt föreskriva att fordonsägare, som
uppbär ersättning enligt garantin, är skyldig all överlåta sin rält till
skadestånd på den som har utställt garantin. En sådan överlåtelse är
självfallet fullt giltig. Ingenting hindrar atl garantiviUkoren i samband med
den nya lagstiftningens genomförande kompletteras med en klausul som ålägger
fordonsägaren alt överlåta sin rätt till trafikskadeersättning på den som har
utgett ersättning på grund av garantin. En sådan överlåtelse träffas inte av
överlåtelseförbudet i 29 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad Jag hittills har sagt har avsett .sakför:;äkring.
Bestämmelsen i andra stycket är emellertid i princip tillämplig också på
ansvarsförsäkring. Sådan försäkring är nämligen i likhet med sakförsäkring alt
hänföra till skadeförsäkring. Om en ansvarsförsäkringsgivare har utgett
ersättning för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>129</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en trafikskada, för vilken försäkringshavaren är
skadeståndsskyldig, inträder alltså försäkringsgivaren i dennes rätt till
trafikskadeersättning, dvs. i rätten för försäkringshavaren såsom
skadeståndsskyldig att enligt första stycket träda in i den skadelidandes rätt
tUl trafikskadeersättning. Del förhållandet att andra stycket endast avser
skadeförsäkring innebär att den som har betalt ersättning tUl den skadelidande
på grund av en sjuk-, olycksfalls- eller livförsäkring inte kan återkräva
ersättningen från trafikförsäkringen. 1 den mån ersättning enligt olycksfalls-
eller sjukförsäkring avser det verkliga beloppet av sjukvårdskostnader och
andra utgifter och förluster som olycksfallet har medfört (se 25 § andra
stycket andra ledet försäkringsavtalslagen), bör emellertid återkravsrätt
föreligga. Utredningen har inte ansett någon uttrycklig bestämmelse härom vara
nödvändig. Enligt min mening är det dock lämpligt att trafikskadelagen
innehåller en bestämmelse på denna punkt. Bestämmelsen har tagits in i tredje
stycket av förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 19 § i utredningens lagförslag,
innehåller bestämmelser om regressrätt för trafikförsäkringsgivare mot den som
enligt skadeståndsrättsliga regler är ansvarig för skadan. Den har i den
allmänna motiveringen behandlats i avsnittet 5.7.1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 första stycket föreskrivs att försäkringsanstalt som har
utgett trafikskadeersättning inträder intill det utgivna beloppet i den skadelidandes
rätt till skadestånd av den som har vållat skadan uppsåfligen eller genom grov
vårdslöshet. Bestämmelsen har utformats efter mönster av 25 § första stycket
försäkringsavtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regress enligt första stycket kan utövas bara i den mån
den vållande är ansvarig för skadan enligt skadeståndsrättsliga regler. Det
innebär till en böflan att den skadeståndsskyldige kan mot försäkringsanstalten
åberopa de medvållanderegler som gäller inom skadeståndsrätten. Om skadan har vållals
uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet av ett barn under 18 år eller av en
psykiskt sjuk person, skall regressansvaret vidare nedsättas i samma
utsträckning som skadeståndsansvaret skulle ha satts ned enligt 2 kap. 2 §
resp. 3 § skadeståndslagen. Ett mera praktiskt fall är att återkravet riktas
mot en arbetstagare som i sin flänst har fört bil grovt vårdslöst. Enhgt 4 kap.
1 § skadeståndslagen är denne i sådant fall ansvarig för skadan endast om det
föreligger synnerliga skäl. Även den allmänna jämkningsregeln i 6 kap. 2 §
skadeståndslagen (i paragrafens lydelse enligt prop. 1975:12) kan tillämpas på
regresskravet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Eftersom
man inte kan ha ett skadeståndsansvar mot sig själv, innebär första stycket
vidare att försäkringsanstalten inte kan regressvis återkräva från en
skadelidande vad denne själv har uppburit från försäkringsanstalten. Detta
gäller även om den skadelidande har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet. Däremot kan sådana omständigheter enligt 12 § föranleda jämkning
av den trafikskadeersättning som skall utgå till honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller regler om regress mot ägare eller
innehavare av järnväg. Mellan trafikförsäkringen och den ansvarige för
järnvägen skall fördelningen ske efler vad som är skäligt med hänsyn till
grunden för ersättningsansvaret på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.
Detta innebär att hänsyn skall tas till bl. a. riskfördelningssynpunkter. Man
får alltså bedöma i vilken omfattning som det från sådana synpunkter är skäligt
att den uppkomna skadan i det konkreta fallet bärs av
trafikförsäkringstagarkollektivet eller av järnvägsinnehavaren. Somjag har sagt
i den allmänna motiveringen skall härvid beaktas de risker som utövandet av
dessa olika former av transportverksamhet innebär. Hänsyn skall även tas flll
graden av vållande på de båda sidorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regresskyldigheten enligt andra stycket förutsätter att
ägaren eller innehavaren av Järnvägen enligt lag eller annan författning är
ansvarig för skadan. Härmed avses i första hand det ansvar som föreligger
enligt 1886 års Järnvägsansvarighetslag eller skadeståndslagen. Det kan
emellertid också vara fråga om transporträttsliga regler i
Järnvägstrafikstadgan (1966:202) eller kungörelsen (1974:748) om internationell
Järnvägstransport. Eftersom skadeståndsansvaret enligt dessa regler i princip
gäller oberoende av vållande, kan regressansvarighetens omfattning bli att
bedöma på ett annat sätt än när Järnvägsföretagets skadeståndsansvar grundas på
1886 års järnvägsansvarighetslag. Som utredningen har framhållit ligger det
nära till hands atl låta Järnvägsföretaget bära en större del av skadan, när
det svarar enligt transportreglerna. Regressansvaret kan dock inle sträcka sig
längre än järnvägsföretagets skadeståndsansvar. Om det ansvar som föreskrivs i
lag eUer annan författning får begränsas genom avtal, kan en sådan
ansvarsbegränsning åberopas också mot trafikförsäkringsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt andra stycket kan regress utövas även mot ägare
eller innehavare av spårväg som enligt lag eller annan författning är ansvarig
för skada för vilken trafikskadeersättning har utgått. 1 rättspraxis har 1886
års järnvägsansvarighetslag ansetts tillämplig också på spårväg. Fördelningen
av ansvaret mellan trafikförsäkringen och den ansvarige för spårvägen sker på
samma sätt som jag nyss har berört när det gäller regress från
trafikförsäkringen mot ägare eller innehavare av järnväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller bestämmelser om självrisk. Den
motsvaras i utredningens lagförslag av 20 §. Bestämmelserna har behandlats i
avsnittet 5.8.2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till en böflan föreskrivs att i avtal om trafikförsäkring
får göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten atl av försäkringstagaren
återkräva utgiven trafikskadeersättning intill belopp för vilket försäkringstagaren
har åtagit sig att stå självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En självriskklausul av detta slag kan inte göras gällande
mot annan än försäkringstagaren. Försäkringsgivaren kan alltså inte under
åberopande av en sådan klausul göra avdrag från den ersättning som enligt
trafikskadelagen skall utgå till utomstående skadelidande.
Självrisk-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>131</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beloppet får i stället med stöd av förevarande paragraf
återkrävas från försäkringstagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad Jag nu
har sagt gäller i princip även när försäkringstagaren själv är skadelidande.
Emellertid är det naturligtvis inte en lämplig ordning att försäkringsanstalten
först betalar ut hela ersättningen till försäkringstagaren och sedan
återkräver en del av beloppet från honom. Med anledning härav har i 29 § första
stycket tagits in en bestämmelse om att försäkringsanstalten i detta fall kan
genom kvittning tillgodogöra sig självriskbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om den skadelidande — vare sig det är försäkringstagaren
eller en tredje man - yrkar skadestånd av någon som enligt skadeståndsreglerna
är ansvarig för skadan, inträder denne enligt 19 § första stycket intill det
utgivna skadeståndet i den skadelidandes rätt till trafikskadeersättning. Denna
återkravsrätt påverkas i och för sig inte av att försäkringstagaren står viss
självrisk enligt förevarande paragraf. Den skadeståndsskyldige är aUtså i
princip berättigad alt få tillbaka hela det utgivna skadeståndsbeloppet från
trafikförsäkringsgivaren. Denne kan emellertid därefter vända sig mot
försäkringstagaren med återkrav för självriskbeloppet. Om det är
försäkringstagaren själv som är skadeståndsskyldig och riktar återkrav mot
försäkringsgivaren för vad han har utgett i skadestånd, kan dock
försäkringsgivaren enligt 29 § första stycket kvitta fordran på självriskbeloppet
mot det belopp som försäkringstagarens återkravsrätt avser. Frågan huruvida
försäkringstagaren i sin tur kan kräva självrisk-beloppet åter av annan
regleras i 25 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Möjligheten att med giltig verkan avtala om självrisk är
inte obegränsad. Sålunda föreskrivs i andra punkten att fysisk person aldrig är
skyldig att betala eller gå med på kvittning för högre självriskbelopp än som
motsvarar en tiondedel av det basbelopp enligt lagen om allmän försäkring som
gäller för Januari månad det år skadefallet inträffar. Begränsningsregeln
gäller även när ersättning utges till flera olika personer med anledning av en
och samma skadehändelse. Maximigränsen för självrisken får alltså inte
överskridas på grund av att mer än en person är berättigad till ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den angivna undanlagsregeln gäller inte staten eller
kommunerna och inte heller andra juridiska personer, såsom akflebolag eller
föreningar. Dessa kan alltså träffa avtal om högre självriskbelopp. För större
kommuner och storföretag som kan räkna med en sådan riskuflämning inom den egna
verksamheten att det är ekonomiskt fördelaktigt att inte teckna försäkring kan
det vara ett intresse att även på detta område ha möjlighet att i praktiken
uppträda som s. k. självförsäkrare. Som jag har nämnt i specialmotiveringen
till 16 § kan det även för statens del tänkas vara lämpligt all
traflkförsäkring tecknas med hög eller rentav 100 procents självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med den
begränsning som anges i andra punkten kan självrisken ges vilken utformning som
helst. Självrisk kan uttas med ett bestämt belopp per skadehändelse eller med
olika belopp vid olika slag av skadehändelser. Parterna kan också avtala om att
självrisk tas ut endast vid vissa skadehändelser men inte vid andra.
Gränsdragningen kan exempelvis</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>132</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>anknyta till om försäkringstagaren eller annan person har
varit vållande. En annan möjlighet är att självrisk tas i anspråk endast när
försäkringsgivaren enligt försäkringsavtalslagens regelsystem skulle vara fri
från ansvar. Också kombinationer av bonussyslem och självrisk är länkbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar motsvarighet i utredningens
lagförslag, reglerar möjligheten för försäkringsanstall som har gett ut
ersättning för personskada tUl förare eller passagerare att återkräva ersättningen
från trafikförsäkringen för annal fordon. Bestämmelserna har behandlats i
avsnittet 5.7.2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
första stycket gäller som förutsättning för återkrav från trafikförsäkringen
för annat fordon att skadan har orsakats genom vållande i samband med förandet
av det andra fordonet eller genom bristfällighet på fordonet. Har vållande
eller bristfäUighet förekommit också beträffande det fordon där den skadade
föraren eller passageraren färdades, fördelas ersättningsansvaret mellan
fordonens försäkringar efter vad som är skäligt med hänsyn tUl den medverkan
till skadan som har förekommit på olika sidor och omständigheterna i övrigt.
Den slutliga fördelningen sker alltså efter samma principer som enligt 23 §
skall tUlämpas när försäkringarna för två eller flera fordon svarar
solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Observeras bör alt vållandet eller bristfäUigheten på ömse
sidor alltid måste vara styrkt. Därigenom skiljer sig dessa regler från de
principer som f. n. gäUer i fråga om fördelningen av ersättningsansvaret när
personskada har uppkommU vid kollision mellan motorfordon. Vad gäUer innebörden
av begreppen vällande vid förandet resp. bristfällighet får jag hänvisa till
kommentaren tUl 10 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan återkrav enligt första stycket riktas mol försäkringarna
för två eller flera fordon, svarar dessa försäkringar enligt andra stycket
solidariskt. Utgiven ersättning får alltså krävas åter från trafikförsäkringen
för vUket som helst av fordonen. Den slutliga fördelningen mellan dessa
försäkringar sker enhgt 23 § tredje punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det bör observeras att förevarande paragraf är tUlämplig
också när staten eller Irafikanstalterna gemensamt svarar för trafikskadeersättningen
enligt 16 eller 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller regler om den slutliga fördelningen
av ersättningsansvaret mellan två eller flera trafikförsäkringar som svarar
solidariskt för samma skada. Reglerna, som motsvarar 21 § i utredningens
lagförslag, har behandlats i avsnittet 5.7.2 i den aUmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt trafikskadelagen kan flera trafikförsäkringar i
vissa faU bära ersättningsansvar för samma skada. Det gäller dels situationer
där två eller flera motorfordon har orsakat skada på person eller egendom
utanför</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>133</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordonen (11 §), dels i kollisionsfall där det beträffande
två eller flera motorfordon har förekommit vållande i samband med förandet
eller bristfällighet och bägge fordonen på så sätt har orsakat skada på elt
tredje motorfordon eUer pä egendom som befordras med ett tredje motorfordon (10
§ andra stycket). I det praktiskt sett vanligaste kolU-sionfallet, nämligen då
två fordon kolliderar och det därvid uppkommer skador på dem som färdas i
fordonen eUer på fordonen eller därmed befordrad egendom, uppkommer däremot
inte något dubbelt ersättningsansvar utan det är beträffande vafle sådan skada
alllid bara en försäkring från vilken ersättning kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När två eller flera trafikförsäkringar svarar för samma
skada, är deras ersättningsansvar enligt 14 § solidariskt. Den skadelidande kan
alltså vända sig mot försäkringen för vUket som helst av fordonen med sitt
ersättningskrav. En annan situation då soUdariskt ersättningsansvar för flera
trafikförsäkringar uppkommer anges i 22 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första punkten i förevarande paragraf är
huvudregeln vid solidariskt ersättningsansvar för flera försäkringar att dessa
vid en slutlig fördelning skall sinsemeUan ta lika del i ersättningsansvaret.
Formellt sett innebär detta en skUlnad i förhållande tUl gällande rätt, där
motsvarande huvudregel är atl fördelningen sker efter skälighet. Denna skUlnad
är dock bara skenbar, eftersom den nuvarande regeln i rättstillämpningen så
gott som undantagslöst har lett till en likafördelning av ansvarigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeln om
hälftendelning skall emellertid frångås, om vållande i samband med förandet av
något av fordonen eller bristfällighet på något av fordonen har medverkat tUl
skadan. 1 så faU gäller enligt andra punkten att försäkringen för fordon
beträffande vUket vållande eller bristfällighet ej föreligger inte skaU
belastas av något slutligt ersättningsansvar. Har vållande i samband med
förandet eller bristfäUighet förekommit beträffande flera av de inblandade
fordonen, sker den slutliga fördelningen enligt tredje punkten efter vad som är
skäligt med hänsyn lUl den medverkan tiU skadan som har förekommit på ohka
sidor samt omständigheterna i övrigt. Bestämmelsen har aUtså sakligt sett samma
innebörd som den regel som enligt 12 § tredje stycket skall tiUämpas vid
Jämkning av trafikskadeersättning på grund av medvåUande på den skadelidandes
sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fördelningsreglerna i denna paragraf är tUlämpliga också
när staten har utgett trafikskadeersättning enligl 16 §. Vad som sägs i
förevarande paragraf om ersättningsansvaret för ett fordons trafikförsäkring
avser i så faU i stället staten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>När ersättning
har utgetts enUgt 17 § för skada som har orsakals genom ell oförsäkrat eUer
okänt fordon, bUr fördelningsreglerna i förevarande paragraf tUlämpliga på
förhållandet mellan å ena sidan den eller de försäkringsanslalter som har
meddelat trafikförsäkring för ett eller flera andra inblandade fordon och å
andra sidan samtliga försäkringsanstalter, företrädda av
trafikförsäkringsföreningen, såsom ansvariga för de ersättningar som skuUe ha
utgått från det oförsäkrade eller okända</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>134</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordonets trafU<försäkring om sådan hade funnits. Det
inbördes förhållandet meUan försäkringsanstalterna på grund av deras ansvar
enligt 17 § regleras däremot i 24 § första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innehåller bestämmelser om den slutliga
fördelningen av belopp som trafikförsäkringsanslallerna enligt 17 § svarar
soUdariskt för och om återkrav av dessa belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket, som motsvarar 15 § andra stycket
andra punkten i utredningens lagförslag, fördelas trafikförsäkringsanstalternas
inbördes ansvar efter förhållandet mdlan beloppen av de premier för direkt
tecknade trafikförsäkringar som för var och en av dem belöper på näst
föregående kalenderår. Bestämmelsen skiljer sig något från den regel som f. n.
gäller i detta hänseende enligt 21 § andra stycket trafikförsäkringslagen men
står i överensstämmelse med den ordning som med försäkringsinspektionens
godkännande har tiUämpats av försäkringsanstalterna sedan lång tid tiUbaka. Som
Jag senare skaU återkomma tUl bör denna ordning lagfästas även såvitt gäller
fördelningen av kostnaderna för trafiklivränte-tUlägg enligt 15 § lagen
(1967:663) om tUlägg tUl vissa trafiklivräntor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket, som motsvarar 22 § andra punkten i
utredningens lagförslag, behandlas återkrav för belopp som trafikförsäkringsanstalterna
har utgett för oförsäkrat motorfordon. Försäkringsgivarna medges att från den
försäkringspUktige återkräva ersättningen intill det högsta självriskbelopp som
är tUlåtet för fysiska personer enligt 21 §. Härigenom undviks att den som har
kört ett oförsäkrat fordon kommer i ett bättre läge i självriskhänseende än om
han hade försäkrat det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra punkten görs undantag för det fall att fordonet
vid skadetillfället brukades olovligen och därvid antingen var avställt eller
varken var eller skuUe vara registrerat här i landet. I en situation som den
angivna är ett fordon försäkringspUktigt bara när det används här i trafik, och
ett olovligt brukande bör då inte gå ut över den försäkringspliktige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tredje stycket, som motsvarar 22 § första punkten i utredningens
lagförslag, innehåller en bestämmelse om återkrav mot försäkringen för ett
motorfordon, vars identitet inle har kunnat fastställas vid skaderegleringen
men som sedermera bUr känt. Visar det sig att fordonet är sådant att staten
enligt 16 § svarar för trafikskadeersättningen, får återkravet i stället riktas
mot staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna paragraf, som saknar motsvarighet i utredningens
lagförslag, regleras rätten för den som har utsatts för återkrav att i sin tur
kräva ersättningen åter av annan regresskyldig person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen avser för det första det fallet att
försäkringsanstalt som har utgett trafikskadeersätlning riktar återkrav mol
någon som är regresskyl-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>135</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dig enligt 20 §, dvs. någon som har våUat skadan
uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet eller som i egenskap av ägare eller
innehavare av järnväg eller spårväg är enligt lag eller annan författning
ansvarig för skadan. Denne inträder då i försäkringsanstaltens rätt alt kräva
ersättning från annan som är regresskyldig enligt den paragrafen. De
regresskyldiga kan alltså rikta anspråk mot varandra. Den inbördes fördelningen
får avgöras enligt allmänna grundsatser om fördelningen av
skadeståndsskyldighet mellan flera skadeståndsskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 26 § framgår att den som är regresskyldig enligt 20 §
inte får rikta återkrav mot någon som inte har sådant regressansvar. Den
regresskyldige kan alltså inle vända sig mot annan som t. ex. på grund av enkel
vårdslöshet är ansvarig för skadan enligt skadeståndsrättsliga regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen tar vidare sikte på faU när försäkringstagaren
enligt 21 § har utsatts för återkrav av självriskbelopp. Enligt utredningen är
den förmögenhetsförlust som försäkringstagaren härigenom kan vidkännas att
anse som ren förmögenhetsskada, vilket skulle innebära att skadan i allmänhet
är ersättningsgill bara om den har orsakats genom brott. Vid remissbehandlingen
har man emellertid från något håll ifrågasatt om denna uppfattning verkligen är
riktig, åtminstone när försäkringstagaren själv är den skadelidande. Även jag
anser att denna fråga är tveksam. För det fall att man i rättstillämpningen
skulle bedöma självrisken som person- eller sakskada, bör en begränsning
uppställas i försäkringstagarens möjligheter att återkräva självrisken från
annan som enligt skadeståndsrättsliga regler är ansvarig för denna skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enUghet härmed har i förevarande paragraf intagits en
bestämmelse om att försäkringstagaren får återkräva självriskbeloppet bara från
den som är regresskyldig enligl 20 §, dvs. den som har vållat skadan uppsåtligen
eUer genom grov vårdslöshet eller som i egenskap av ägare eller innehavare av
Järnväg eller spårväg är enligl lag eller annan författning ansvarig för
skadan. Enligt 26 § är paragrafen i princip tvingande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma begränsade möjlighet tUl återkrav gäller enligt
paragrafen även för den som enligt 24 § andra slyckel har krävts på belopp
motsvarande självrisk när det gäller ett oförsäkrat fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom denna paragraf, som motsvarar 23 § i utredningens
lagförslag, görs regressreglerna i 20—25 §§ i princip tvingande. Paragrafen har
behandlats i avsnitten 5.7.1 och 5.7.2 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen innebär tUl en början att försäkringsanstalt
som har utgett trafikskadeersättning inte i vidare mån än som följer av nämnda
bestämmelser får återkräva ersättningen från annan. Återkrav får dock ske
gentemot annan än försäkringstagaren som har åtagit sig att slutUgt svara för
ersättningen. Ett sådant åtagande är gUtigl även när det har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gjorts av annan trafikförsäkringsanstalt. Som jag har
nämnt i den allmänna motiveringen bör försäkringsanstalterna kunna förenkla
skaderegleringen genom genereUa överenskommelser som innebär vissa avvikelser
från den fördelning av deras ersättningsansvar som följer av trafikskadelagen.
Den totala fördelningen bör dock i huvudsak bli densamma som enligt
trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sidan av överenskommelser mellan
trafikförsäkringsanstalterna om särskUda normer för fördelningen av deras
ersättningsansvar får möjligheten tUl avsteg från regressreglerna genom
åtagande sin främsta betydelse vid avtal om återförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även en utomstående tredje man kan med giltig verkan
enligt paragrafen åta sig att gentemot en trafikförsäkringsanstalt svara för
utgiven trafikskadeersältning. Som ett tänkbart praktiskt fall kan anföras att
en motortävlingsarrangör, som önskar nedbringa premiekostnaderna för de
tävlandes trafikförsäkringar, utställer en generell förbindelse till
försäkringsgivaren att intUl vissa belopp svara för utgivna ersättningar.
Återkrav enligt en sådan förbindelse är tUlåtna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Gentemot försäkringstagaren får däremot återkrav inte
göras gäUande ens med stöd av särskUt åtagande från dennes sida, annat än i den
situation som regleras i 21 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av 16 § andra stycket framgår att bestämmelserna i denna
paragraf gäller också i fråga om statens möjlighet att utöva regress för
trafikskadeersättning som staten har utgett enligt 16 § första stycket. Somjag
har framhållit i specialmotiveringen tUl den bestämmelsen får undantagsregeln
i förevarande paragraf om återkrav på grund av åtagande betydelse framför allt
i sådana fall när staten svarar för trafikskadeersättningen för ett utländskt
statsägt fordon som med stöd av 4 § 1 är undantaget från
trafikförsäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen begränsar vidare möjligheten för annan än
försäkringsanstalt att kräva åter ersättning som han har utgett enligt denna
lag, dvs. på grund av regressbestämmelserna i 20 och 21 §§ samt 24 § andra
stycket. I vidare mån än som framgår av 25 § får sådant återkrav göras gällande
endast på grund av åtagande av annan än försäkringstagaren. Ett exempel på ett
sådant åtagande är när någon lånar en bU av försäkringstagaren och därvid åtar
sig att gottgöra vad denne kan få utge på grund av avtal om självrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf skall ägare, brukare eller förare av
motordrivet fordon så snart han har fått kännedom om händelse som kan medföra
försäkringsfall underrätta den trafikförsäkringsanstalt som har meddelat
trafikförsäkring för fordonet om denna händelse. Han är vidare skyldig att på
begäran lämna försäkringsanstalten behövliga upplysningar och handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållet i paragrafen överensstämmer med 22
§ första stycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>137</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikförsäkringslagen, som i sin tur grundar sig på en
tilläggsbestämmelse tUl 1959 års Europarådskonvention om obligatorisk
trafikförsäkring (se prop. 1968:115 s. 22). Till skillnad från utredningen har
jag ansett att dessa bestämmelser allflämt bör finnas i lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
tUl trafikskadelag innehåller inte någon bestämmelse om sanktion vid
underlåtenhet att fullgöra de skyldigheter som föreskrivs i förevarande
paragraf. Givetvis kan dock försäkringstagaren som part i avtalsförhållandet
bli skyldig alt ersätta försäkringsgivaren skada som har uppkommit i följd av
underlåtenhet, t. ex. i form av ökade utrednings-kostnader (se härom prop.
1968:115). Det är mera ovisst om enligt svensk rätt en motsvarande
skadeståndsskyldighet kan åläggas brukare eUer förare. Den frågan får avgöras i
rättstillämpningen enligt allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 22 §
andra stycket trafikförsäkringslagen finns f. n. en bestämmelse om att den som
för talan mot ägare, brukare eller förare av motorfordon om ersättning för
skada i följd av fordonet skall underrätta försäkringsgivaren om denna talan i
så god tid att denne kan inträda i rättegången. Om del då målet förekommer till
handläggning inte visas att underrättelse har lämnats skall käranden ges
erforderlig tid att fullgöra underrättelseskyldigheten. Försittes den tiden,
förlorar käranden sin talan mol försäkringsgivaren. Dessa bestämmelser har
tUlkommit för att förebygga atl frågor om ägares, brukares eller förares
skadeståndsskyldighet avgörs utan att trafikförsäkringsgivaren har haft
tillfälle att intervenera i rättegången (se NJA </span><span lang=EN-US
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>II </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1928 s. 329).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I det nya trafikskadesystem som nu föreslås torde det bli
mindre vanligt att en skadelidande, som har rätt till trafikskadeersättning,
väcker skadeståndstalan mot den som enligt skadeslåndsrättsliga regler är ansvarig
för skadan. 1 de undantagsfall då sådan talan väcks är det en rimlig ordning
att försäkringsgivaren liksom f. n. blir underrättad om rättegången och fär
möjlighet att inträda som intervenient. Däremot synes det inte nödvändigt att
göra det till en processförutsättning att sådan underrättelse har lämnats. Inte
heller bör det komma i fråga atl låta den skadelidandes rätt till
trafikskadeersättning påverkas av om försäkringsgivaren har blivit underrättad
eller ej.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 likhet med utredningen anser Jag att en lämpligare
ordning än den nuvarande är att låta den domstol där skadeståndstalan väcks
sörja för att försäkringsgivaren blir underrättad. En sådan
underrättelseskyldighet kommer med all sannolikhet inte att bli särskilt
betungande för domstolarna, samtidigt som man får säkrare garantier för att underrättelseskyldigheten
fuUgörs än om denna uppgift läggs på de enskUda skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En bestämmelse om underrättelseskyldighet för domstolarna
i nu angivna fall kan lämpligen tas in i den lillämpningsförfatlning som Jag
tidigare har talat om (se 7 § trafikskadelagen). Någon sådan bestämmelse
behöver därför inte las upp i detta sammanhang.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>138</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf, som motsvaras av 26 § i utredningens
lagförslag, innehåller bestämmelser om preskription.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De preskriptionsbestämmelser som utredningen har
föreslagit innebär bl. a. att talan om anspråk på trafikskadeersättning skall
väckas inom tre år från det skadan uppkom. Bestämmelserna har kritiserats av
några remissinstanser, som har förordat en tioårig preskriptionstid i enlighet
med nu gällande preskriptionsbestämmelser för utomobligatoriskt skadestånd i
allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För min
del vill Jag först nämna atl den allmänna preskriptionslagstiftningen f. n.
ses över inom Justitiedepartementet. 1 avvaktan på den nya lagstiftning om
preskription som sålunda kan komma att genomföras anser jag inte att man nu bör
genomföra några mera långtgående ändringar i de preskriptionsregler som f.n.
gäller på trafikskadeområdet. Den preskriptionstid som nu föreskrivs i
bUansvarighetslagen, dvs. två år från det skadan inträffade, får dock anses
vara aUtför kort. Enligt min mening bör man i stället anknyta till försäkringsavtalslagens
bestämmelser om preskription av fordringsrätt på grund av försäkringsavtal och
införa en treårig preskriptionstid. Liksom är fallet enligt
försäkringsavtalslagen bör preskriptionstiden räknas från det att den som
framställer krav fick kännedom om att kravet kunde göras gällande. Som yttersta
preskriptionstid bör dock gälla en tid av tio år, räknat från det att kravet
tidigast kunde göras gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn tUl det sagda har i första stycket tagits in en
hänvisning till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § försäkringsavtalslagen. Första stycket är
tillämpligt, förutom på<br>
anspråk på trafikskadeersättning som riktas mot försäkringsgivare eller<br>
staten, också på återkrav som framställs med stöd av trafikskadelagen och<br>
på annan fordringsrätt på grund av avtal om trafikförsäkring. Däremot<br>
avser första stycket inte talan om skadestånd. I detta fall är det inte fråga<br>
om ersättning enligt trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 30 § försäkringsavtalslagen kan försäkringsgivare
genom förbehåll i försäkringsavtalet föreskriva kortare preskriptionstider än
dem som gäller enligt 29 § samma lag. Denna möjlighet torde hittUls inte ha
utnyttjats inom trafikförsäkringen. Enligt min mening bör en sådan möjUghet
inte finnas i det nya trafikskadesystem som nu föreslås. Med hänsyn härtiU har
i andra stycket av förevarande paragraf föreskrivits att förbehåll som avses i
30 § försäkringsavtalslagen inte får göras gällande mot den som har anspråk på
trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket innehåller vidare en regel beträffande
preskription av fordran på premie enligt avtal om traflkförsäkring. Bakgrunden
tUl regeln är bestämmelserna i 15 § försäkringsavtalslagen som innebär att om
en försäkringsgivare, som är fri från ansvarighet till följd av bristande
premiebetalning, vill anhängiggöra talan för att få ut premien, så skall det
ske inom tre månader från förfallodagen. Dessa bestämmelser är tvingande tUl
försäkringstagarens förmån. Eflersom en trafikförsäkringsgivare, som säger upp
försäkringsavtalet på grund av bristande premiebe-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>139</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>talning, enligt 5 § första stycket trafikskadelagen
normalt inte blir fri från sin ansvarighet förrän en månad efter det att han
har anmält att avtalet har upphört, skulle en tillämpning av tremånadersregeln
i 15 § försäkringsavtalslagen kunna leda tiU att han förlorar rätten att få ut
obetald premie efter det att enmånadsfristen har löpt ut. För att förhindra ett
sådant resultat har i andra stycket av förevarande paragraf föreskrivits att 15
§ försäkringsavtalslagen inte äger tillämpning på premie enligt avtal om
trafikförsäkring. Detta innebär att preskriptions-bestämmelserna i 29 §
försäkringsavtalslagen blir tillämpliga också i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 27 § i utredningens lagförslag,
innehåUer bestämmelser om bl. a. utmätningsfrihet för fordran på
trafikskadeersättning med anledning av personskada, kvittning samt förbud mot
överlåtelse av fordran i vissa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket föreskrivs att fordran på
trafikskadeersättning med anledning av personskada inte får utmätas för den
skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp kan dock ske enligt vad som
föreskrivs i utsökningslagen. Dessa bestämmelser motsvarar vad som gäller f. n.
beträffande skadestånd med anledning av personskada. De föreskrifter i
utsökningslagen som avses är 66 § 3 och 8 mom. samt 67 d §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I första stycket föreskrivs vidare att
trafikförsäkringsanstalt får mot försäkringstagaren kvitta fordran på
självriskbelopp enligt 21 §. På grund härav kan försäkringsgivaren redan när
trafikskadeersältning skall betalas ut till försäkringstagaren göra avdrag för
detta självriskbelopp. Detta gäller vare sig försäkringstagaren har rätt tUl
trafikskadeersättning som skadelidande eUer enligt 19 § första stycket har
trätt in i annans rätt till trafikskadeersättning. Däremot fär kvittning inte
ske mot någon som enligt den bestämmelsen har trätt in i försäkringstagarens
rätt till trafikskadeersättning. 1 ett sådant fall får självrisken återkrävas
från försäkringstagaren på vanligt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kvittning kan också ske mot den som är försäkringsskyldig
men som har underlåtit att fullgöra sin försäkringsplikt. Kvittningen avser i
så fall fordran på ersättning som avses i 24 § andra stycket, dvs. fordran på
belopp motsvarande det högsta självriskbelopp som får åberopas mot fysisk
person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall även fordran på obetald
premie kunna kvittas mot försäkringstagarens fordran på trafikskadeersättning.
Detsamma skaU enligt förslaget gälla beträffande en av utredningen föreslagen
premieavgift för den som inte har fullgjort sin försäkringsplikt. Med anledning
därav vill jag erinra om att jag i den allmänna motiveringen (avsnittet 5.8.1)
har behandlat frågan om sanktioner mot dem som inte fuUgör sin försäkringsplikt
eller som underlåter att betala premier i enlighet med försäkringsavtalet. Jag
har därvid förordat att man inte nu tar slutlig ställning i dessa frågor utan
avgör dem i sin helhet i samband</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>140</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>med prövningen av det förslag tUl nytt kontroU- och
sanktionssystem som har lagts fram av en särskild arbetsgrupp. I enlighet
därmed har Jag inte nu funnit skäl att i lagen föra in bestämmelser om
kvittning mot vare sig obetald premie eUer premieavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket föreskrivs att fordran på
trafikskadeersättning med anledning av personskada inte får överlåtas innan
trafikskadeersättningen har blivit tUlgängUg för lyftning. Genom detta förbud
hindras den ersättningsberättigade att överlåta sin fordran till underpris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning torde få anses vara tillgänglig för
lyftning först när betalningsskyldighet för försäkringsgivaren har inträtt
enligt 22 och 24 §§ försäkringsavtalslagen. Om försäkringsgivaren i visst fall
vägrar att betala ut ersättning, trots att betalningsskyldighet har inträtt
enligt dessa bestämmelser, torde ersättningen vid tillämpning av andra stycket
i förevarande paragraf likväl få anses vara tillgänglig för lyftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlåtelse i strid mol andra stycket är ogiltig.
Försäkringsanstalten är alltså inte skyldig att betala ut ersättning tUl
förvärvaren. SkuUe försäkringsanslalten ändå göra det, kan den bli skyldig alt
på nytt utge beloppet till den skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Del bör
dock observeras att överlåtelseförbudet avser bara fordran på trafikskadeersättning
med anledning av personskada. Bestämmelsen i andra stycket hindrar alltså inte
att den skadelidande överlåter sin rätt till annan ersättning än
trafikskadeersättning med anledning av skadan, vare sig ersättningen enligt 9 §
trafikskadelagen Jämfört med 5 kap. 3 § skadeståndslagen (i paragrafens lydelse
enligt prop. 1975:12) skall avräknas vid bestämmandet av
trafikskadeersättningen eller får uppbäras vid sidan av sistnämnda ersättning.
Som Jag har nämnt i specialmotiveringen till 19 § andra stycket föreligger
inte heller något hinder mot att försäkringstagaren överlåter sin rätt till
trafikskadeersättning för skador på fordonet tUl den som har utstäUt en s. k.
vagnskadegaranti.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom denna paragraf, som motsvarar 28 § i utredningens
lagförslag, lagfästs den nuvarande ordningen med trafikförsäkringsförening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Första stycket medför en skyldighet för
trafikförsäkringsanstalterna alt sluta sig samman i en
trafikförsäkringsförening. Från associationsrättsliga synpunkter får
föreningen som hittills karaktär av ideell förening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen skall enligt huvudregeln ensam företräda
försäkringsanstalterna i alla frågor som sammanhänger med det solidariska
ersättningsansvar som anstalterna har enligt 17 §. Den skadelidande har att
hålla sig till föreningen, när han vill begära ersättning i ett fall då den
bestämmelsen är tillämplig, och han kan alltså inte vända sig mot någon av
anstalterna. Uppkommer det tvist om rätten till ersättning eller om
ersättningens storlek, skall talan riktas mot samtliga anstalter, och dessa
företräds då av föreningen som legal ställföreträdare. Den regressrätt som
enligl 20-24 §§ kan tillkomma anstalterna för utgiven irafikskadeersätt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l'*l</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ning skall också utövas av föreningen på anstalternas
vägnar. Enskild anstalt kan således inte väcka regresslalan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Från principen att trafikförsäkringsföreningen exklusivt
företräder anstalterna i de nu nämnda fallen gäller dock det undantaget att
föreningen kan delegera visst ärende eller viss grupp av ärenden till enskild
försäkringsgivare. Genom detta undantag blir det möjligt att tillgodose vissa
utländska försäkringsanslalters önskemål att företrädas av den svenska
trafikförsäkringsanstalt som i andra sammanhang företräder dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsföreningen
har med den föreslagna regleringen ställning uteslutande som legal
ställföreträdare för de enligt 17 § solidariskt ansvariga
försäkringsanstalterna och blir inte själv att anse som sådan anstalt.
Föreningens uppgifter är dock delvis av samma slag som en trafikförsäkringsanstalts.
Det finns därför behov av insyn och kontroll över föreningens verksamhet. Med
hän.syn härtill har i andra stycket tagits in en bestämmelse om att föreningens
stadgar skall fastställas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer. Vidare bör föreningen även i fortsättningen stå under
försäkringsinspektionens tillsyn. En särskild föreskrift härom bör tas in i
stadgarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 24 § första och andra styckena i
utredningens lagförslag, innehåller bestämmelser om straff för den som
underlåter att fullgöra sin försäkringsplikt eller som i annat fall använder
eller låter använda ett fordon som saknar föreskriven trafikförsäkring. Frågan
om påföljder i hithörande fall har behandlats i avsnittet 5.8.1 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen motsvarar i huvudsak de nuvarande
föreskrifterna i 24 § traflkförsäkringslagen. Avvikelse föreligger bara på en
punkt, vilket hänger samman med att trafikförsäkringsplikten enligt 2 §
trafikskadelagen har utsträckts till att avse varje registreringspliktigt
fordon som inte är avställt, oavsett om fordonet används i trafik eller inte.
Motsvarande utvidgning av straffansvaret har gjorts i förevarande paragraf</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som motsvarar 24 § tredje stycket och 25 § i
utredningens lagförslag, innehåller vissa yttefligare bestämmelser beträffande
den som åsidosätter föreskrifterna om försäkringsplikt. 1 sak överensstämmande
regler återfinns f n. i 25 § trafikförsäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Paragrafen, som saknar motsvarighet i utredningens lagförslag,
föreskriver skyldighet för förare av moped att under färd medföra bevis om
atl mopeden är trafikförsäkrad och på anmodan visa upp beviset för</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikinspektör, bilinspektör eller polisman. Paragrafen
innehåller även en bestämmelse om straff för den som åsidosätter denna
skyldighet. Bestämmelserna har förts över från 23 a och 24 a §§
trafikförsäkringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om övergångsbestämmelserna får Jag hänvisa till
vad jag har anfört i avsnitten 5.10 och 5.11 i den allmänna motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av en anmärkning under remissbehandlingen
vill Jag framhålla att nu gällande koncessioner för trafikförsäkringsanstalt
bör äga giltighet även efter trafikskadelagens ikraftträdande och alltså
tillerkännas samma verkan som tillstånd som har meddelats enligt 5 § denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om ansvarighet
för skada i följd av automobiltrafik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 2 § andra stycket bilansvarighetslagen finns f. n. en
bestämmelse om verkan av medvållande på den skadelidandes sida. Enligt den
bestämmelsen, som gäller både person- och sakskador, skall skadeståndet i ett
sådant fall bestämmas efter en allmän skälighetsbedömning. Enligt en uttrycklig
föreskrift skall dock underlåtenhet att använda bilbälte eller skyddshjälm inte
tillräknas den skadelidande som vållande. 1 enlighet med vad jag har sagt i den
allmänna motiveringen (avsnittet 5.10) har denna jämkningsregel ersatts med en
hänvisning till de nya medvällande-reglerna i 6 kap. 1 § skadeståndslagen (i paragrafens
lydelse enligt prop. 1975:12). Dessa regler, som beträffande personskada
innebär att Jämkning i princip inte får ske vid medvållande, skall alltså
tillämpas även på traflkskadeområdet fram lill dess atl trafikskadelagen träder
i kraft och bilansvarighetslagen därmed upphör att gälla. Därefter tillämpas 12
§ Iraflkskadelagen, som i detta hänseende har samma innebörd som 6 kap. 1 §
skadeståndslagen. Jag vill tillägga att underlåtenhet att använda bilbälte
eller skyddshjälm inte heller i fortsättningen bör kunna tillräknas den
skadeUdande som vållande vid personskada. Att ha en uttrycklig regel härom har
jag inte ansett nödvändigt. Jag får på denna punkl hänvisa till vad jag har
anfört i specialmotiveringen tUl 1 2 § trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 5 § andra stycket bilansvarighetslagen finns f. n. också
en särskild medvållanderegel som tar sikte på bilägarnas och förarnas rätt till
skadestånd i kollisionsfall. Såvitt gäller sakskador skall den bestämmelsen
alltjämt tillämpas under bilansvarighetslagens återstående giltighetstid.
Däremot skall bestämmelsen inte längre tUlämpas på personskador. Beiräffande
dessa skador gäller i stället hänvisningen i 2 § andra stycket till 6 kap. 1 §
skadeståndslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Förslaget tUl lag om ändring i skadeståndslagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad Jag har anfört i den allmänna
motiveringen (avsnittet 5.11) har hänvisningen i 3 kap. 8 § skadeståndslagen flll
nuvarande regler om trafikförsäkring m. m. ersatts med en hänvisning till trafikskadelagen.
För att få överensstämmelse' med denna lag har vidare begreppet
"motorfordon" i paragrafens nuvarande lydelse bytts ut mot
"motordrivet fordon".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Förslaget till lag om ändring i lagen om tillägg tUl
vissa trafiklivräntor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 1 5 § andra stycket lagen om tillägg till vissa
trafiklivräntor finns f. n. en regel om trafikförsäfcringsanstalternas inbördes
ansvar för kostnader som uppstår till följd av att tUlägg till trafiklivräntor
utgår enligt den lagen. Denna regel har ändrats så att den överensstämmer med
den särskilda fördelningsregeln i 24 § första stycket trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Förslagen till lag om ändring i lagen om
överlastavgift och lag om ändring i vägtrafikskattelagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I 7 § lagen om överlastavgift och 35 §
vägtrafikskattelagen finns hänvisningar till 6 eller 7 § bUansvarighetslagen
när det gäller att ange den kategori av brukare av motorfordon som i fråga om
påföljder e. d. skall jämställas med fordonsägaren. Eftersom några bestämmelser
som svarar mot 6 och 7 §§ bilansvarighetslagen inte har tagits upp i trafikskadelagen,
har den nuvarande hänvisningen flll dessa bestämmelser ersatts av uttryckliga
regler om vilka brukare som avses. Någon förändring i sak gentemot vad som nu
gäller avses inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>8 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen lUl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafikskadelag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1916:312)
angående ansvarighet för skada i följd av automobUtrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i skadeståndslagen
(1972:207),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1967:663)
om tillägg till vissa trafiklivräntor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1972:435)
om överlastavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i vägtrafikskaltdagen
(1973:601).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:201.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:237.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till Trafikskadelag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom förordnas som följer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inledande bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För skada i
följd av trafUc med motordrivet fordon utgår trafikskadeersätlning enligt denna
lag. Vad som förstås med motordrivet fordon anges i fordonskungörelsen
(1972:595).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Denna lag gäller
ej i fråga om motordrivet fordon som är avsett att föras av gående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagen äger ej tillämpning på atomskada, i,fråga om vilken
enligt 14 § atomansvarighetslagen (1968:45) gäUer inskränkningar i rätten all
göra ersättningsanspråk gäUande mot annan än innehavare av atomanläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsplik t</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 § För motordrivet fordon, som är eller skall vara
registrerat här i<br>
landet och ej är avställt eller som utan registrering här användes i trafUc,<br>
skall finnas trafikförsäkring, om ej annat följer av vad nedan sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skyldighet att taga och inneha trafikförsäkring åvilar den
som enligt vad därom är föreskrivet är eller skall vara införd i bUregistret
som fordonets ägare eller innehavare eller, i fråga om fordon som ej är infört
i registret, fordonets ägare eller, om sådant fordon innehaves av någon som
förvärvat det enligt avbetalningsköp eller i övrigt under äganderättsförbehåll,
fordonets innehavare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Försäkringsplikt enligt 3 § föreligger ej i fråga om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet
fordon som tUlhör staten,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annat
motordrivet fordon under tid då fordonet är taget i anspråk med nytflanderätt
enligt rekvisilionslagen (1942:583), beredskapsför-fogandelagen (1942:584), aUmänna
förfogandelagen (1954:279) eller civilförsvarslagen (1960:74) eller då fordonet
brukas för atl avlämnas enligt någon av dessa lagar eller hemföras efter
rekvisition eller förfogande eller då det brukas i samband med besiktning
enligt uttagningskungördsen (1963:110),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet fordon, som ej är
upptaget i bilregistret, under tid då fordonet innehaves av krigsmakten enligt
skriftligt avtal, som träffats av militär myndighet, eller bmkas för alt
avlämnas eller hemföras enligt sådant avtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>145</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen kan förordna om undantag från
trafikförsäkringsplikt enligl 3 § i fråga om fordon som tUlhör eller är
registrerat eller eflest hemmahörande i viss främmande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Trafikförsäkring får meddelas endast av
försäkringsanstalt som<br>
erhållit regeringens tillstånd därtill. Försäkringsanstalt, som erhåUit<br>
sådant tUlstånd, är skyldig atl på begäran meddela trafikförsäkring enligt<br>
denna lag. Sådan skyldighet föreligger dock ej i förhållande lUl den som<br>
häftar för obetald premie enligt avtal om trafikförsäkring, för belopp för<br>
vUket han enligt sådant avtal haft att stå självrisk, för avgift enligt 30 §<br>
eUer för ersättningsbelopp som avses i 22 § andra punkten. Skyldighet att<br>
meddela försäkring föreligger ej heller i fråga om fordon, vars närmast<br>
föregående ägare eller innehavare häftar enligt vad nu sagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen får i tUlstånd enligt första stycket medge aft
försäkringsan-stallen meddelar trafikförsäkring endast ät personer som tiUhör
viss yrkesgrupp eller intressegrupp eller som är bosatta inom visst område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har regeringen beslutat återkalla tUlstånd för viss
försäkringsanstalt att meddela trafikförsäkring, åligger det den som hos
anstalten har tagit trafikförsäkrmg och som enligt denna lag är skyldig att
inneha sådan försäkring att taga ny trafikförsäkring för fordonet inom en månad
efter det regeringens beslut kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Avtal om trafikförsäkring kan icke bringas alt
upphöra tidigare än<br>
en månad efter del att anmälan om avtalets upphörande från försäkrings<br>
anstalten inkommit tUl statens trafiksäkerhetsverk eller, i fråga om<br>
fordon som ej är upptaget i bilregistret, tUl myndighet som regeringen<br>
bestämmer, såvida icke dessförinnan ny försäkring för fordonet blivit<br>
gällande eller skyldighet alt inneha trafikförsäkring för fordonet upphört.<br>
1 fall som avses i 5 § tredje stycket upphör dock försäkringsavtalet senast<br>
vid utgången av den där angivna fristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning från trafikförsäkring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § För person- eller sakskada som uppkommer i följd
av trafik här i<br>
landet med motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning från trafikför<br>
säkringen för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådan ersättning utgår också för skada som i följd av
trafik utomlands med här i landet registrerat motordrivet fordon lUlfogas
svensk medborgare eller den som har hemvist i Sverige. Från ersättningen
avräknas dock vad den skadelidande uppburit i skadeersättning enligt lagen på
den ort där skadefallet inträffade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § Ersättning enligt 7 § utgår ej för skada på
fordonet eller på<br>
egendom som befordras med detta. Sådan ersättning utgår dock tiU<br>
förare eUer passagerare i fordonet för skada på kläder eller andra<br>
tUlhörigheter som han -bar på sig eller eljest medförde i fordonet för sitt<br>
personliga bruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l'*6</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § För personskada som i följd av trafik med två
eller flera<br>
motordrivna fordon tillfogas förare eUer passagerare i något av fordonen<br>
utgår ej trafikskadeersättning från trafikförsäkringen för annat av<br>
fordonen. Detsamma gäller i fråga om sådan sakskada som avses i 8 §<br>
andra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Uppkommer i följd av trafik med två eller flera
motordrivna<br>
fordon skada på något av fordonen eller på egendom som befordras med<br>
något av dem och som ej utgör sådana personliga tillhörigheter som avses<br>
i 8 § andra punkten, utgår trafikskadeersättning från trafikförsäkringen<br>
för annat av fordonen endast om skadan orsakats genom vållande i<br>
samband med detta fordons förande eUer av bristfällighet på fordonet.<br>
Har ägare, brukare eller förare av något av fordonen lidit sådan skada och<br>
har vållande i samband med förandet av eller bristfällighet på det<br>
fordonet medverkat till skadan, jämkas ersättningen efter vad som finnes<br>
skäligt med hänsyn tUl den medverkan till skadan som förekommit på<br>
ömse sidor och omständigheterna i övrigt. Ägaren tillkommande ersätt<br>
ning Jämkas dock ej om fordonet brukades olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ För sakskada
som uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon utgår ej i något fall
trafikskadeersättning till den som vid skadetUlfället uppsåtligen brukade
fordonet ulan lov eller till den som medföljde fordonet eller lät egendom
befordras med detta med vetskap om att det brukades olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 fråga om trafikskadeersätlning
äger bestämmelserna om skadestånd i 5 kap. och 6 kap. 2 och 3 §§
skadeståndslagen (1972.207) samt bestämmelserna i lagen (1973:213) om ändring
av skadeståndslivräntor motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning med anledning av personskada får
dock Jämkas på grund av vållande på den skadelidandes sida endasi om han själv
medverkat tUl skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Trafikskadeersättning med anledning av en och
samma händelse<br>
utgår med högst trettio mUjoner kronor från trafikförsäkringen för varje<br>
motordrivet fordon som vid händelsen medverkat tiU uppkomsten av<br>
skada. Beloppet innefattar ej ränta eller ersättning för rättegångskostnad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslår ej
i första stycket angivet försäkringsbelopp till gottgörelse åt dem som är
berättigade tUl ersättning ur beloppet, skall gottgörelse i första hand beredas
dem som har rätt tUl ersättning med anledning av personskada. Ersättningarna tUl
dem som ej kan beredas fuU gottgörelse ur beloppet nedsättes med samma kvotdel.
Kan efter inträffat skadefall befaras att sådan nedsättning blir nödvändig, kan
regeringen eller annan myndighet som regeringen bestämmer förordna att
ersättning tUls vidare skall utgå endast med viss kvotdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 § Skadelidandes rätt tUl trafikskadeersättning med
anledning av<br>
personskada eller rätten för annan än försäkringstagaren att erhålla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>147</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikskadeersättning för sakskada kan ej inskränkas
genom villkor i försäkringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsanstalt som meddelat trafikförsäkring äger icke
tUl befrielse från skyldighet att utge trafikskadeersättning åberopa omständighet
som beror av annan än den skadelidande eller, i fråga om ersättning med
anledning av personskada, omständighet som inträffat före den händelse som
orsakat skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättning för skada genom oförsäkrat eller okänt fordon</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 § Uppkommer skada i följd av trafik med motordrivet
fordon, för<br>
vUkel enligt 4 § första slyckel ej föreligger trafikförsäkringsplikt eUer<br>
vUket tillhör främmande stat och med stöd av 4 § andra stycket<br>
undantagits från försäkringsplikt, svarar staten för den trafikskadeersätt<br>
ning som enligt denna lag skulle ha utgått från fordonets trafikförsäkring,<br>
om sådan funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppkommer i annat fall än som avses i första stycket skada
i följd av trafik med motordrivet fordon, för vUket ej finnes trafikförsäkring
enligt denna lag, eller uppkommer sådan skada utan att det kan utrönas genom vUket
fordon skadan orsakats, åvilar moisvarande ersättningsansvar solidariskt
samtliga de försäkringsanslalter som vid skadetUlfället innehade tillstånd alt
meddela trafikförsäkring. Anstalterna emellan fördelas ansvarigheten efter
förhållandet mellan beloppen av de premier för direkt tecknade
trafikförsäkringar som för var och en av dem belöper på näst föregående
kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § För sakskada som uppkommit i följd av trafik med
motordrivet<br>
fordon, Jör vUket vid skadetillfäUet icke fanns föreskriven trafikför<br>
säkring, utgår ej på grund av vad i 15 § andra stycket sägs trafikskadeer<br>
sältning till den som var skyldig att inneha sådan försäkring för fordonet<br>
eller till den som medföljde fordonet med vetskap om att försäkring icke<br>
fanns. Ersättning utgår dock till den försäkringspliktige, om fordonet var<br>
avstäm eller varken var eller skulle vara registrerat här i landet samt vid<br>
tillfället brukades olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd för trafikskada och återkravsrätt mot
trafikförsäkring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Bestämmelserna i denna lag utgör ej hinder mot
att anspråk på<br>
skadestånd göres gällande med anledning av skada i följd av trafik med<br>
motordrivet fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ÄT någon skyldig alt utge skadestånd tUl ägare, brukare efler
förare av motordrivet fordon för sakskada, uppkommen i följd av trafik med
fordonet, och har vållande i samband med förandel av fordonet eller bristfäUighet
på detta medverkat till skadan, jämkas skadeståndet efter vad som finnes
skäligt med hänsyn lUl den medverkan flll skadan som förekommit på ömse sidor
och omständigheterna i övrigt. Vad nu</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>148</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sagts gäller dock ej ägaren tUlkommande
skadestånd, om fordonet brukades olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Den som utgett skadestånd med anledning av skada,
upp<br>
kommen i följd av trafik med motordrivet fordon, inträder intiU det<br>
utgivna beloppet i den skadelidandes rätt lUl trafikskadeersättning enligt<br>
denna lag. Sådan rätt till återkrav föreligger dock ej i fråga om belopp<br>
som Irafikförsäkringsanstalten skulle ha ägt återkräva från den skade<br>
ståndsskyldige, om anstalten utgett trafikskadeersättning tiU den skade<br>
lidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har enligt avtal om skadeförsäkring försäkringsgivaren utgett
ersättning för skada som uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon,
inträder försäkringsgivaren intiU beloppet av den utgivna ersättningen i försäkringshavarens
rätt tUl trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsanstalts återkravsrätt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Försäkringsanstall som utgett trafikskadeersältning
enligt denna<br>
lag får kräva ersättningen åter av den som vållat skadan uppsåtligen eller<br>
genom grov vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är ägare eller innehavare av järnväg enligt lag ansvarig
för skada för vilken trafikskadeersättning utgått, äger försäkringsanstalten återkravsrätt
mot den ansvarige i den omfattning som med hänsyn till grunden för
ersättningsansvaret på ömse sidor och omständigheterna i övrigt finnes skälig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I avtal om
trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten att av
försäkringstagaren återkräva utgiven trafikskadeersättning inflll belopp för
vilket försäkringstagaren åtagit sig att slå självrisk. Försäkringsanstalt är
ej skyldig att meddela trafikförsäkring utan förbehåU om sådan återkravsrätt
eller med förbehåll om återkravsrätt för ett självriskbelopp som för varje
skadeorsakande händelse understiger en fyrtiondedel av det basbelopp enligt
lagen (1962.381) om allmän försäkring som gäller för Januari månad det år
skadefallet inträffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skall
trafikskadeersättning utges solidariskt från trafikförsäkringarna för två eUer
flera fordon, skall försäkringarna sinsemellan slutligt taga lika del i
ersättningsansvaret. Har vållande i samband med förandet av eller
bristfällighet på något av fordonen medverkat till skadan, skall dock
försäkringen för del fordonet i förhållande till försäkringen för fordon på
vars sida sådant förhållande ej föreligger bära hela ersättningen. Föreligger
förhållande som nu nämnts i fråga om två eller flera av fordonen, skall
ersättningsansvaret fördelas mellan försäkringarna för dessa fordon efter vad
som finnes skäligt med hänsyn till den medverkan till skadan som förekommit på
ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>149</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Har enligt 15
§ andra stycket trafikskadeersättning utgetts för skada uppkommen i följd av
trafik med motordrivet fordon, vars identitet ej kunnat faslsläUas, och blir
fordonet sedermera känt, får ersättningen krävas åter från den
trafikförsäkringsanstalt som meddelat trafikförsäkring för fordonet. Avser
enligt nämnda lagrum utgiven ersättning skada uppkommen i följd av trafik med
motordrivet fordon, för vUket ej fanns föreskriven trafikförsäkring, får
ersättningen intill ett belopp motsvarande i 20 § andra punkten angivna lägsta
självriskbelopp krävas åter från den som var skyldig atl inneha sådan
försäkring för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 vidare mån
än som följer av 15 § andra slyckel andra punkten eller 19—22 §§ äger
trafikförsäkringsanstalt ej återkräva utgiven trafikskadeersättning från
annan. Vad nu sagts utgör ej hinder för sådan anstalt att göra gällande återkrav
på grund av åtagande av annan än försäkringstagaren eller annan traflkförsäkringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ansvarsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § Den som i fråga om här i landet registrerat
motordrivet fordon,<br>
som ej är avställt, underlåter att fullgöra sin försäkringsplikt enligl denna<br>
lag dömes till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Användes annat motordrivet fordon än som avses i första
stycket i trafik här i landet med den försäkringspliktiges vilja eller vetskap
utan att föreskriven trafikförsäkring finnes, dömes den som försäkringsplikten
ålåg flll böter. Till samma straff dömes envar annan som använder eller låter
använda motordrivet fordon i trafik här i landet med kännedom om att
föreskriven försäkring icke finnes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon under tid då han slår under åtal för förseelse
som avses i andra stycket fortsätter samma förseelse, skall som särskilt brott
anses vad han förbrulit före varje åtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 § Har någon gjort sig skyldig till förseelse som
avses i 24 § första<br>
stycket, kan domstol i mål om ansvar för förseelsen eller också på<br>
särskUd talan sedan domen i målet vunnit laga krafl förelägga honom vid<br>
vite atl fullgöra försäkringsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>26 § Talan om anspråk på trafikskadeersätlning enligt
denna lag skall,<br>
vid påföljd att rätten lUl talan annars är förlorad, väckas inom tre år från<br>
det skadan uppkom eller, när fråga är om återkrav enligt 18 §, inom tre<br>
år från den dag krav riktades mot den återkravsberälligade, dock ej<br>
senare än tio år från det skadan uppkom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om annat fordringsanspråk på grund av avtal om
trafikförsäkring gäller 29 § lagen (1929:77) om försäkringsavtal. Bestämmelsen
i 15 § nämnda lag äger ej lUlämpning på premie enligt sådant avtal.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>150</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27 § Fordran på trafikskadeersättning med anledning av
personskada<br>
får ej tagas i mät för den ersättningsberättigades skuld. Sådan fordran får<br>
ej heller överlåtas, innan ersättningen är tUlgänglig för lyftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i första stycket hindrar ej utmätning av livräntebelopp enligt vad som föreskrives
i utsökningslagen. De utgör ej heller hinder för traflkförsäkringsanstalt att
mot fordran på trafikskadeersättning kvitta fordran på premie enligt avtal om
trafikförsäkring, belopp för vilket försäkringstagare enligt sådant avtal haft
att stå självrisk, avgift enligt 30 § eller belopp för vilket rätt till återkrav
föreligger enligt 22 § andra punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 § I fall som avses i 15 § andra stycket företrädes
de ansvariga<br>
försäkringsanstalterna i mål om trafikskadeersättning eller om återkrav av<br>
utgiven sådan ersättning av en av dem bildad trafik försäkringsförening<br>
eUer av den av anstalterna som föreningen för visst fall utser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eUer annan myndighet som regeringen bestämmer
fastställer stadgar för trafikförsäkringsföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Vad i denna lag är föreskrivet om
Irafikförsäkringsanstall skall i fall som avses i 15 § första stycket i lillämpliga
delar gälla staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som
underlåtit att fullgöra sin försäkringsplikt enligt denna lag skall i mål om
ansvar för förseelsen eUer, om åtal för förseelsen ej väckes, på talan av
trafikförsäkringsföreningen åläggas att till föreningen erlägga en avgift
motsvarande försäkringspremie för den tid förseelsen avser. Kan i fråga om icke
registrerat fordon eller registrerat fordon, som är avställt, ej utrönas under
hur läng tid fordonet använts i trafik här i landet utan all försäkring
funnits, skall avgiften motsvara premie för ett år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Regeringen
eller annan myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter
om beräkning av avgift som avses i första stycket. Om indrivning och
redovisning av sådan avgift gäller vad som i dessa hänseenden är föreskrivet om
böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 § Regeringen eller annan myndighet som regeringen
bestämmer<br>
meddelar närmare föreskrifter om trafikförsäkringens ordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den I januari 1976, då</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen
(1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1929:77)
om trafikförsäkring å motorfordon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen
(1939:776) med vissa bestämmelser om trafikförsäkring å motorfordon,
som nytflas av staten, m m,</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>151</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4) förordningen (1946:175) med vissa bestämmelser rörande
skadestånds-skyldigheten för förare av motordrivet fordon, som tUlhör eller nytflas
av staten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall upphöra att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
19.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas, att 3 kap. 8 § skadeståndslagen (1972:207) skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:21.0pt;
margin-left:133.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 KAP.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med
motorfordon som vållats av fordonets förare, i den mån ersättning för skadan
skall utgå enligt lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon eller
skall utges antingen av någon som i egenskap av fordonets ägare är ansvarig
för skadan men enligt 4 § nämnda lag är befriad från trafikförsäkringsplikt eller
av staten enligt lagen (1939: 776) med vissa bestämmelser rörande
trafikförsäkring å motorfordon, som nyttjas av staten, m. m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med
motordrivet fordon som vållats av fordonets förare, i den mån ersättning för
skadan skall utgå enligt trafikskadelagen (1975:000).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1967:663) om tiUägg flll vissa
trafiklivräntor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom förordnas, att 15 § lagen (1967:663) om tillägg tiU
vissa trafiklivräntor skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>152</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
5.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
försäkringsanstalter, som meddelar trafikförsäkring, svarar solidariskt för
kostnader som uppstår till följd av att tiUägg till trafiklivräntor utgår enligl
denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
sammanlagda kostnader för tillägg som uppstått under etl år fördelas meUan
anstalterna i förhållande tUl de belopp som dessa under närmast föregående kalanderår
uppburit i premier för direkt tecknade trafikförsäkringar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
sammanlagda kostnader för tiUägg som uppstått under elt år fördelas mellan anstaltema
i förhållande till beloppen av de premier för direkt tecknade trafikförsäkringar
som för var och en av dem belöper på näst föregående kalenderår.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas, att 7 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Överlastavgift påföres för bU, ägaren, och för släpvagn,
ägaren av den bil som släpvagnen dragés av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I
fråga om bil som innehas på grund av avbetalningsköp anses innehavaren som
ägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Brukas bU av någon som är skyldig att ersätta skada enligt
6 eller 7 § lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik,
anses brukaren som bilens ägare.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brukas bU
utan lov eller brukas den av någon som innehar den med nyttjanderätt och ingår
i upplåtelsen befogenhet att anställa förare av fordonet eller föres fordonet
utan att sådan befogenhet föreligger av annan förare än den av ägaren
anställde, anses brukaren som bUens ägare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna kungörelse träder i kraft den 1 Januari 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>153</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förordning
om ändring i vägtrafikskatteförordningen(1973:601)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:18.0pt;margin-bottom:
13.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
förordnas, att 35 § vägtraflkskatteförordningen (1973:601) skaU
ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35 §</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brukas
fordon utan lov eller av någon som enligt 7 § lagen (1916:312) angående
ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik är förpliktad att ersätta
skada dömes i ägarens ställe sådan brukare enligt 34 §.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brukas
fordon utan lov eller brukas det av någon som innehar det med nyttjanderätt och
ingår i upplåtelsen befogenhet att anställa förare av fordonet eller föres
fordonet utan att sådan befogenhet föreligger av annan förare än den av ägaren
anställde dömes i ägarens ställe sådan brukare enligt 34 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>154</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samnianställning
av remissyttranden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.1 JK: Trafikskadeutredningens förslag till trafikskadelag
motsvarar väl<br>
de krav på en ny lagstiftning om trafikförsäkring som kan ställas i dagens<br>
läge. Den enda mera allvarliga bristen i lagförslaget ar enligl min mening<br>
att ersäUning för skada på motorfordon eller på egendom som befordras<br>
med detta inte utgår från trafikförsäkringen för fordonet. Det har<br>
emellertid inte legat inom ramen för utredningens uppdrag att överväga<br>
denna fråga. Enligt direktiven skall frågan anstå, främst med hänsyn till<br>
de kostnader som är förknippade med en övergång till ett system som<br>
bygger på "no-fault"-principen. Trots den nu antydda bristen innebär<br>
utredningens förslag ett stort steg mot ett frän rättsleknisk synpunkt<br>
invändningsfrill system. De svagheter som finns är väsentligen betingade<br>
av den ekonomiska ram utredningen hafl att röra sig inom. Jag anser<br>
sammanfattningsvis att förslaget är väl ägnat alt upphöjas till lag även om<br>
jag vUl ifrågasätta om inte vissa smärre ändringar bör göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det nuvarande ersättningssystemet bygger på fiktionen att
skadestånd utgår från en skadeståndsskyldig personligen, medan det i regel
utgår ur en försäkring. Den mest framträdande olägenheten med denna konstruktion
är att fordonsföraren utesluts från ersältningsrätt. I det föreslagna systemet
frikopplas den obligatoriska trafikförsäkringen från skadeståndsreglerna,
vilket medför atl den skadelidande, vem han än är, får ersättning för sin
skada. En annan fördel med det nya systemet är att del från rätlsteknisk
synpunkt är mindre komplicerat än det gällande med dess presumtionsansvar och invecklade
ansvarsbedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.2 RA: Vid betraktande av de reformer på
skadeståndsrättens område<br>
som genomförts eller är under övervägande måste en översyn av<br>
regelsystemet på trafikskadeståndsrättens område närmast betraktas som<br>
en logisk nödvändighet. Särskilt beslämmelserna om ersättning för<br>
personskada måste naturligtvis bringas i överensstämmelse med vad som<br>
skall komma att gälla beträffande skadestånd i allmänhet, även om<br>
lagstiftningen rörande obligatorisk trafikförsäkringsplikt ger del aktuella<br>
rättsområdet en särställning. Liknande undantagsförhållanden råder<br>
emellertid även på andra områden inom skadestånds- och försäkrings<br>
rätten. En självklar målsättning bör vara att skadeståndsrältiglieter som<br>
kan hänföras flll yttre sociala miljöförhållanden bör ges en så långt som<br>
möjligl likformig bedömning. Del kunde därför vara önskvärt alt ett<br>
mera samlat reformförslag framlades för övervägande. Det nu aktuella<br>
förslaget ger som utredningen påpekat de i Iraflken skadelidande en i viss<br>
mån privilegierad ställning. Skador, som är att hänföra lill våra yttre<br>
sociala förhållanden, vare sig de grundas pä brottsligt eller culpöst<br>
förfarande i allmänhet eller på rena olyckshändelser, borde rimligtvis<br>
utifrån det tänkande som innebär att staten ansvarar för den enskildes<br>
trygghet medföra en i rättsligt hänseende enhetlig bedömning. Hur den<br>
ekonomiska sidan av saken skall utformas må vara en politisk fråga. Den<br>
kan lösas genom obligatoriska eller genom mer eller mindre nödvändiga<br>
frivilliga försäkringar eller genom alt del allmänna påtar sig ansvar. Det<br>
kan konstaleras atl det på skadeståndsrältens område för närvarande</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>155</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ålerfinns ett konglomerat av dessa lösningar. Även mot
denna bakgrund mäste dock som i andra fall ett partiellt reformarbete godtagas,
trots att konsekvenserna kan vara svåra att överblicka. Det har inle legal inom
utredningens uppdrag alt uttala sig om de större linjerna i den framtida
utvecklingen av medborgarnas skydd mol skador pä grund av den sociala miljö som
samhället utformar. Det synes inte särskilt osökt att ifrågasätta en utredning
om en olycksfallsförsäkring inom ramen för eller genom en utbyggnad av den
allmänna försäkringen. En sådan anordning som väl närmast måste ta sikte på
förbättrade ersältningsmöjligheter för personskada hindrar inte att
skadeförsäkringar på frivillig väg alltjämt kan stå till buds för den som
önskar disponera sina inkomster för sådant ändamål. Ett förbättrat socialt
grundskydd skulle emellertid på sikt troligen underlätta genomförandet av
nödvändiga lagregleringar på olika skadeområden. 1 dagens läge måste dock såsom
anförts en partiell reform på trafikskadeområdet accepteras med det förbehållet
alt den lösning som nu kan väljas måste ses som en relativt kortsiktig anordning.
Mot denna bakgrund bör ingreppen i den bestående ordningen ske med viss
försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med de reservationer som anförts bör huvudprinciperna för
utredningens förslag godtagas. Betänkandets överväganden får visserligen såsom
tämligen hårt bundna av direktiven inte anses ha varit särskilt förutsättningslösa.
Ä andra sidan är de väl motiverade och står i god överensstämmelse med den
allmänna utvecklingen inom den svenska skadeståndsrätten. Vidare har så långt
det för närvarande synes möjligt tillbörliga hänsyn tagits till internationella
förhållanden. Del är visserligen beklagligt att slörre rättslikhet på det
förevarande området inte kan åstadkommas ens mellan de nordiska länderna, men
detta förhållande får accepteras med de olika naflonella förutsättningar som
tills vidare råder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.3 Svea hovrätt: Hovrätten har en i stort sett positiv
inställning till<br>
utredningens förslag. Det är enligt hovrättens mening tillfredsställande att<br>
fordonsförares möjligheter att erhålla ersättning från trafikförsäkring<br>
vidgas samt alt de som åsamkats personskador i följd av motorfordons<br>
trafik blir berättigade till ersättning oberoende av annans vållande.<br>
Genom de föreslagna reglerna ökas också den nordiska rättslikheten på<br>
förevarande område vilket är av stort värde. Hovrätten anser att förslaget,<br>
som färdigställts på berömvärt kort lid, är väl ägnat all läggas till grund<br>
för lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten, som förutsätter atl förslaget blir föremål för
lagrådsgranskning, har ej kunnat göra någon fullständig lagteknisk granskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen:
Utredningen föreslår att ersättning för personskada skall utgå efter helt
objektiva grunder och att även ägare, brukare och förare av motordrivet fordon
får rätt till ersäUning ur trafikförsäkringen. Förslaget innebär en genomgripande
förändring av nu gällande regler. Med hänsyn härtill hade del varit önskvärt
alt grunderna för och effekterna av förslaget utretts och redovisats
utförligare än som skett. Styrelsen anser dock atl de sociala och humanitära
skäl som åberopats har sådan styrka att förslaget ändock kan tillstyrkas. På
grund av anförda skäl anser sig styrelsen även kunna godta att generella
undantag från ersättningsrätten inte medges. Enligt styrelsen bör man på denna
punkt inte göra någon åtskUlnad mellan person- och sakskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FCF:
Civilförvaltningen finner det tillfredsställande, att ifrågavarande
bestämmelser i huvudsak sammanförts i en författning. Därigenom har</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>156</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>erhållits en bätlre överblick av delta i sig självt
svåröverskådliga ämnesområde. Trots det beaktansvärda arbete utredningen utfört
är dock även de nu föreslagna rättsreglerna på området både komplicerade och
svårgenomträngliga. På grund härav har civilförvaltningen inte varit i tillfälle
att under remisstiden i önskvärd omfattning genomgå konsekvenserna av författningsförslagen
på den statliga skaderegleringens område. Framför allt gäller detta sådana
överenskommelser såsom rörande jämkning och regress, vilka utredningen antytt
åtminstone för trafikför-säkringsanslalternas del. Civilförvaltningen, som
handlägger ca 1 500 trafikskadeärenden om året, utgår emellerfld från att
hithörande förslag i den mån de beror på vederbörligt bemyndigande från riksdag
och regering, dessförinnan hänskjuts till civilförvaltningen för yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Postverket:
Från styrelsens sida är intet att erinra mot i belänkandet redovisade
författningsförslag. Av postverkels fordonspark har bilansvarighetsförsäkring
och motsvarande tecknats för bilar och mopeder och såvilt nu kan bedömas avser
styrelsen inte att göra någon ändring däri, om författningsförslagen
genomföres. Styrelsen överväger att också beiräffande postverkets truckar och
traktorer teckna mot bilansvarighetsförsäkring svarande försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Televerket:
Principerna i betänkandet och utformningen av författningsförslagen föranleder
inga invändningar från televerkets sida. 1 vad gäller de speciella synpunkter
som televerket i egenskap av ägare till ett stort antal motorfordon av olika
slag kan anlägga på betänkandet vill verket framhålla nedanstående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplysningsvis kan nämnas, att televerkets motorfordon är
försäkrade enligl s k bilansvarighetsförsäkring, som i sak motsvarar hellrafikförsäkring
och som tillämpas, då försäkringsplikt för staten tillhöriga motorfordon enligt
lag inte föreligger, samt att televerket beräknar att, om utredningens förslag
genomföres, verkets kostnader för bilansvarighelsförsäkring för sina
motorfordon kommer att öka med ca 330 000 kr/är. Sistnämnda belopp har
beräknats på grundval av antalet motorfordon vid 1974 års ingång och nuvarande
försäkringspremier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SJ: Den av uiredningen
föreslagna konstruktionen av ersättningssystemet vid trafikskador ger ej
anledning till erinran från SJ:s sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vägverk: Utredningens förslag tillslyrkes i allt väsentligt. Sålunda biträder
vägverket bl. a. förslaget att stärka personskadeskyddet på väsentliga punkter.
Verket syftar därvid på den föreslagna utvidgningen av den
trafikförsäkringspliktiga fordonskategorien, förares och ägares inbegripande i
kretsen av ersätlningsberättigade, som sker genom en omkonslruering av Irafikförsäkringsbegreppet
samt jämkningsreglernas nya utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.10 Statens trafiksäkerhetsverk: Utredningen har
redovisat den kom<br>
plicerade och i vissa delar svårtillgängliga materian som uppdraget<br>
omfattar på ett överskådligt sätt. Den föreslagna övergången till ett på<br>
objektiva grunder baserat ersättningssystem har fastlagts i direktiven till<br>
utredningen. Utredningens arbete har också präglats av en anpassning av<br>
trafikskadeersättningsreglerna till de grundläggande principer som legal<br>
bakom utformningen av den nya skadeståndslagen. Den väsentliga frågan<br>
hur den föreslagna regleringen påverkar Irafiksäkcrheten har inle ägnats<br>
särskilt stort utrymme. Frågan har dock berörts i två hänseenden:<br>
ersättningsskyldighetens brottsförebyggande effekt och premiesätt-<br>
ningens inverkan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>157</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Luftfartsverket:
Ur de synpunkter luftfartsverket har alt företräda finns intet att erinra mot
vad utredningen i betänkandet anfört och föreslagit. Kostnaderna för trafikskadeersältningar
är för verkets del marginella och ett genomförande av de föreslagna reformerna
torde icke komma att ändra detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statskontoret: Från de synpunkter
statskontoret närmast har att företräda föranleder de förslag som lagts fram i
angivet betänkande inte några erinringar eller uttalanden i övrigt från
ämbetsverkets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Generaltullstyrelsen: Tullverket
använder i sin verksamhet cirka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250 egna motorfordon, i huvudsak personbilar. Den
utbyggnad av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>försäkringsskyddet som föreslås av utredningen torde
innebära höjda kostnader för staten såsom ansvarig för skada med statens
motorfordon. Man bör kunna utgå från att kostnadsslegringen ungefär kommer alt
motsvara den höjning av försäkringspremierna som enligt betänkandet förutsattes
bli erforderlig. Generallullslyrelsen anser emellertid att man på de skäl
utredningen anfört bör genomföra den föreslagna lagstiftningen trots de ökade
kostnaderna för försäkringstagarna och staten, bl. a. med hänsyn till den
förenkling av ersättningsreglerna som uppkommer därest förslaget genomföres.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.14 Försäkringsinspektionen: Förutom förslag om
avskaffande av reg<br>
lerna om presumtionsansvar och införande av bestämmelser om objektivt<br>
ansvar behandlar belänkandet tre huvudfrågor. För del första föreslås att<br>
förare (ägare, brukare) av motorfordon i princip får samma rätt lill<br>
ersättning ur trafikförsäkringen som tillkommer tredje man. För det<br>
andra föreslås att ersättning för personskada skall kunna Jämkas endast<br>
vid uppsåtlig eller grovt vårdslös medverkan från den skadelidandes egen<br>
sida. Slutligen och för det tredje föreslås att ersättningarna till förare och<br>
passagerare i ett motorfordon för personskada och skada på vissa<br>
personliga tillhörigheter kanaliseras till och slutligt bäres av det
"egna"<br>
fordonets försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen i de två första huvudfrågorna, som innebär de
mest iögonfallande förbättringarna i förhållande till dagens ordning, tillstyrkes
i princip av inspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
tredje förslag bygger på ell rättsligt nytänkande som torde leda till en
omfattande omfördelning av premierna för fordonsägarna genom att regress mol
annat fordons trafikförsäkring enligt förslaget omöjliggöres ifråga om förär-
och passagerarskador. Det ligger självfallet mycket positivt i att man syftar
till att flärma sig från skuldtänkandel och i stället basera
ersättningssystemet - på personskadesidan - på något som i realiteten utgör en
olycksfallsförsäkring men med ersättning enligt skadeslåndsrättsliga
beräkningsregler. En mera fullständig no-fault-konstruktion har utredningen i
enlighet med sina direktiv ställt på framtiden. Såsom en följd härav ter sig
utredningsförslaget inkonsekvent, eftersom man på sakskadesidan blir kvar vid
ansvarsgrunden för ersättningen - må vara i en förändrad gestaltning i
detaljerna — och alt man därför i flertalet fall ändock måsle göra en vållandeut-redning.
Försäkringsinspektionen kan givelvis inle på grundval av föreliggande
utredningsmaterial ta någon ställning till en fullständig no-fault-lösning
konsekvent genomförd över både person- och sakområdet. Det står å andra sidan
klart, all del erforderliga nytänkandet på området avsevärt skulle underlättas
vid en sådan totallösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förutom en del internationella komplikationer, som
förslaget om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>158</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ändrade kanaliseringsregler sannolikt skulle komma alt
medföra, talar i övrigt mol dess genomförande nu att någon tillräckligt
långtgående utredning, belysande den förändrade kostnadsbild för den enskilde,
som torde bli följden av det föreliggande förslaget, icke presenterats.
Utredningen har nöjt sig med alt söka belysa förväntade förändringar i
genomsnitt för olika fordonsslag (personbilar, lastbilar etc) men har avstått
från att uppskatta premiekonsekvenserna för olika riskgrupper inom respektive
fordonsslag, något som för den enskilde konsumenten torde te sig vida
intressantare. EU övergivande av nu gällande bonussyslem, med vilket de nya
tankegångarna torde vara bäst förenliga och därför också förordals av
utredningen, accentuerar premieproblematiken ytterligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sådant förslaget nu föreligger vill inspektionen
allvarligt ifrågasätta lämpligheten av genomförandel i dagsläget. Ämbetsverket
menar, att de viktigaste nyheterna i utredningens förslug kan åvägabringas
genom begränsade förändringar i den gällande lagstiftningen (och eventuellt
genom nya frivilliga försäkringsprodukter). Sålunda torde Jämkningsreglerna
kunna anpassas till den ordning, som förväntas bli lagfäst i skadeståndslagen
på grundval av skadeståndskommitténs förslag. Likaså synes det möjligt alt
förbättra förarskyddet på det sätt som avsetls genom att antingen låta den
obligatoriska traflkförsäkringen inkludera även ett sådant skydd eller införa
en obligatorisk (eventuellt frivillig) förarolycksfallsförsäkring med
ersättning enligt skadeslåndsrättsliga beräkningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den här angivna bakgrunden förordar inspektionen att
nuvarande bilansvarighets- och trafikförsäkringslagstiftning blir föremål för
en översyn med den mera begränsade målsättningen att åstadkomma ett förbättrat förarskydd
och liberalare jäinkningsregler vid personskada inom ett i övrigt oförändrat
ersättningssystem. En övergång till det rättsliga nytänkandet på trafikskadeområdet,
för vilket i och för sig många skäl talar, synes böra grundas på ett mera långtsyftande
utredningsarbete, där no-fault-tanken och dess konsekvenser bl a på
kostnadssidan får klarare belysning och där man i sammanhanget mera explicit
behandlar frågan om vad den obligatoriska trafikförsäkringen bör omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentombudsmannen: Utredningens
förslag innebär att ett socialförsäkringsrättsligt betraktelsesätt skall
anläggas när det gäller personskador i trafiken. Detta medför bl a atl det
endast i undanlagsfall skall vara möjligt att Jämka ersättning för personskador
på grund av medvållande. KO finner förslaget i hög grad tilltalande och
tillstyrkeratt nu gällande lagstiftning ersätts med en trafikskadelag enligt de
principer som uiredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentverket: Sedd med dagens
ögon företer gällande lagstiftning en rad brister; främst bör framhållas att
förare av fordon ej är berättigad till ersättning ur egna bilens försäkring och
därest skadelidande är medvållande kan ersättningen för honom Jämkas. I de
förslag som uiredningen framlägger har frågor om vållande och skuld trängts
tillbaka till förmån för ett s. k. objektivt ansvar. Konsumentverket finner de
föreslagna bestämmelserna vara tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i
Älvsborgs län: Länsstyrelsen ansluter sig i allt väsentligt till de synpunkter,
som kommit till uttryck i betänkandet. Gällande regler om ansvarighet för skada
till följd av automobiltrafik och</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därmed sammanhängande äldre författningar lorde sedan lång
tid tillbaka ha varit i behov av modernisering för att därigenom bätlre svara
mot dagens krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det av utredningen föreslagna ersättningssystemet
tillgodoser enligt länsstyrelsens uppfattning mycket bätlre skadelidandes
sociala behov av ekonomiskt skydd och då främst vid personskador än som är
fallet med nuvarande system. Särskilt har utredningen beaktat förhållandet, att
förare av ett fordon enligt nuvarande ordning inte kan få ersättning ur det
egna fordonets trafikförsäkring. Vidare har utredningen uppställt mindre
stränga krav för den som är medvållande i trafikolycka såvitt avser
personskada, vilket för denne innebär ett bättre ekonomiskt skydd. Även den som
försummar att betala sina försäkringspremier eller den som är rattonykter eller
den som brukar ett fordon olovligt tillerkänns försäkringsskydd för
personskador, vilket, inte minst med tanke på vederbörandes eventuella
anhöriga, är betydelsefullt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Yrkesskadekommittén:
Frän de synpunkter kommittén har att beakta biträder kommittén utredningens förslag
beträffande ersättning vid personskada. Kommittén finner ej anledning lill
erinran mot förslaget i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Leasingutredningen:
Frän de synpunkter leasingutredningen har att företräda finns inget att erinra
mot betänkandets principiella innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringsrättskommittén:
Det framlagda förslaget har sin tyngdpunkt i reglerna om ersättning för
personskada i följd av biltrafik. Därutöver har trafikskadeutredningen tagit
upp ett inte ringa antal frågor om ersäUning för sakskada, om
trafikförsäkringens allmänna konstruktion och om förhållandet mellan
försäkringsgivare ("lrafikförsäkring.s-anstalt") och
försäkringstagare vid traflkförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som helhet utgör det framlagda betänkandet — inte minst
med tanke på den begränsade tid som stått till utredningens förfogande - ett
ambitiöst och skickligt genomfört arbete, där många vikflga irafikska-derättsliga
problem givits en inträngande och värdefull analys. Delta hindrar dock inte att
försäkringsrättskommittén på flera punkter ställer sig kritisk mot utredningens
resonemang och förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Särskilt de frågor som rör trafikförsäkringens allmänna
konstruktion och förhållandet mellan försäkringsgivare och försäkringstagare
har nära beröring med försäkringsrättskommitténs uppdrag. Kommittén, som nyligen
börjat sin verksamhet, har ännu inte kunnat utreda de frågor beträffande
försäkringsavtal i allmänhet som trafikskadeutredningen nu behandlar för
trafikförsäkringen. Kommittén kan därför inte ta definitiv ställning tUl dessa
frågor. Kommittén vill erinra om alt vissa försäkringar, som inte berörs av
utredningens förslag, har nära samband med trafikförsäkring. Särskilt gäller
detta vagnskadeförsäkring och annan kaskoförsäkring av bil. Sådan försäkring
sammanförs för närvarande med trafikförsäkring till en gemensam försäkringstyp,
motorfordonsförsäkring, med i många avseenden gemensamma villkor. Även vid
försäkringsbolagens pågående arbete med att skapa gemensamma allmänna
försäkringsvillkor för försäkringar som berör privata konsumenter torde
avsikten vara att villkoren skall gälla även trafikförsäkring i den mån
tvingande lagstiftning inte lägger hinder i vägen. Hur de av utredningen
föreslagna reglerna om traflkförsäkring skulle förhålla sig flll vad som kan
komma atl befinnas lämpligt vid kaskoförsäkring av bil - och vid annan
sakförsäkring - låter sig för närvarande inle överblicka. Detsamma torde
gälla försäkrings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>160</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givarens regressrätt, vilken för närvarande är föremål för
utredning av skadeståndskommittén, låt vara att trafikskadeutredningen har samrått
med denna kommitté och överensstämmelse i vissa principfrågor befunnits
föreligga. Försäkringsrättskommittén anser detta utgöra ett visst skäl mot att
beträffande frågor som är jämförelsevis betydelselösa för skyddet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>vid skador
genom motortrafik nu införa tvingande regler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsrättskommittén ansluter sig till huvudpunkterna
i förslaget men anser att i enskildheter reglerna bör förenklas sakligt och
rätts-tekniskt. 1 vissa avseenden torde en förenkling kunna ske genom att,
liksom enligt giillande. rätt, anknyta lill allmänna skadestånds- och
försäkringsrättsliga principer i stället för att konstruera trafikskadesystemet
som ett självständigt syslem vilket fordrar särskilda regler. En sådan
anknytning skulle också underlätta samordningen mellan trafikförsäkring och
annan motorfordonsförsäkring samt skadeförsäkring i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.21 Landstingsförbundet: Den föreslagna
försäkringsreformen medför<br>
att alla de som skadas vid trafikolycksfall får bättre förutsättningar att<br>
själva klara av följderna av en skada. Detta innebär även att de krav på<br>
kompletterande stöd från samhällets sida, som för närvarande kan<br>
uppkomma i fall där nuvarande regler medger skadeersättning endast i<br>
begränsad omfattning eller inte alls, kommer att reduceras. Kostnaderna<br>
för trafikskadeersättningar kommer sålunda enligt förslaget att i ökad<br>
omfattning överföras på motorfordonsägarna via trafikförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utifrån dessa principiella grunder i och konsekvenser av
utredningens förslag anser landstingsförbundet att en sådan reform är
motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>LO tillstyrker utredningsförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>TCO: Förslaget
överensstämmer i allt väsentligt med de tankegångar som ligger bakom de avtal
om trygghetsförsäkring som under 1974 träffats mellan arbetsmarknadens parter.
1 dessa avtal sätts den skadelidandes intresse i centrum och ersättning utgår
oavsett vem som vållat skadan. TCO hälsar därför lagförslaget med stor
tillfredsställelse och anser sig — såvitt avser personskada — kunna tillstyrka
förslaget med endast den reservationen, att jämkning på grund av medvållande
borde kunna begränsas till fall av uppsåtligt förfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO
tillstyrker huvudprinciperna i utredningens förslag innebärande att ersättning
från trafikförsäkring skall utgå för personskador på rent objektiva grunder,
oavsett om föraren är presumtionsansvarig och oavsett om brister föreligger på
bilen. SACO noterar även med tillfredsställelse att också föraren omfattas av
det nya personskadeskyddet och alt ägaren också i egenskap av passagerare får
full ersättning när han skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>1.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statsaitställdas förbund: Den
snabba utvecklingen på olika områden i samhället för med sig stora krav på
ändringar av gällande regler i lagar och författningar. Elt område som alltför
länge blivit eftersatt är trafikskadelagstiftningen. Krav på en revidering av
systemet för ersäUning för trafikskador har allt oftare framförts. På senare fld
har jämförelser giorts med den reformering av ersättningsskyddet vid
personskada som skett inom arbetslivet genom tillkomsten av olika former av
trygghets-försäkringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Statsanställdas förbund konstaterar med tUlfredsslällelse
att trafik-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>161</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skadeutredningens nu framlagda förslag i allt väsentligt
tillgodoser de krav som i olika sammanhang har framförts beträffande
utformningen av ett tidsenligt ersättningssystem för trafikskador. Förbundet
kan biträda utredningens principiellt viktigaste förslag, vUket innebär alt
föraren skaU omfattas av försäkringsskyddet och att ersättningen till skadade
personer inte skall kunna Jämkas annat än i de undantagsfall då den
skadelidande uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet medverkat till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens övriga förslag kan också biträdas av
förbundet och de bör läggas tiU grund för utformningen av en ny trafikskadelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.26 Svenska transportarbetareförbundet: Den snabba
utvecklingen på<br>
olika områden i samhället för med sig stora krav på ändringar av gällande<br>
lagregler. Ett område som alltför länge blivit eftersatt är trafikskadelag<br>
stiftningen, där kraven på en revidering av systemet för ersättning för<br>
trafikskador allt oftare framförts. Jämförelser har gjorts med den<br>
modernisering av ersättningsskyddet vid personskada som skett inom<br>
arbetslivet genom tillkomsten av trygghetsförsäkringen, som ju förbundet<br>
gick i bräschen för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är därför med tillfredsstäUelse som förbundet kan
konstatera att trafikskadeutredningens framlagda förslag i allt väsentUgt tUlgodoser
de krav som förbundet i olika sammanhang framfört beträffande utformningen av
ett tidsenligt ersättningssystem för trafikskador. Förbundet biträder således
helt utredningens principiellt viktigaste förslag att föraren skall omfattas av
försäkringsskyddet och atl ersättningen flll skadade personer inte skall kunna
jämkas annat än i de undantagsfall då den skadelidande uppsåtligen eller genom
grov vårdslöshet medverkat till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet biträder även merparten av utredningens övriga
förslag och anser att de skall läggas till grund för den nya trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
advokatsamfund: Samfundet anser att den föreslagna lagstiftningen på elt
principiellt riktigt sätt tillgodoser både det sociala behovet av förbättrade
möjligheter tiU ekonomisk gottgörelse för trafikskadade personer och del
angelägna kravet att systemet för ekonomisk reglering av trafikskador
förenklas, varigenom fördelar uppnås i form av minskade
administrationskostnader för och en snabbare handläggning av
ersättningsärenden. Samfundet vill understryka att särskilt det förhållandet
att utbetalning av ersättningar i det hittillsvarande systemet inte sällan
kunnat ske först sedan lång tid - ibland ett flertal år - förflutit från
skadetillfället upplevts som en betydande olägenhet för enskilda skadelidande,
som mestadels har behov av att skadeupprätlande åtgärder kan komma till stånd
så snart som möjligt efter ett olycksfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsföreningen:
Önskemålen om en översyn av trafikskadelagstiftningen har under senare år
vuxit sig allt starkare. En del luckor finns i del ekonomiska skyddet för
trafikoffren. I vissa fall skyddar traflkförsäkringen inte alls den som drabbas
av trafikskada eller erbjuder ett skydd som är ofullständigt. 1 begränsad
omfattning har luckorna kunnat fyllas genom att försäkringsbolagen själva
kompletterat det lagreglerade skyddet. Ett belysande exempel är förarplatsförsäkringen.
På andra områden av samhällslivet har en modernisering av ersättningsskyddet
ägt rum, med målsättningen att framför allt vid personskada åstadkomma så
fullständig kompensation som möjligt för de skadelidande. En god illustration
är trygghetsförsäkringen (TFY). Mot bakgrund av denna utveckling kan det
sägas att bilansvarighets- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>162</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikförsäkringslagstiftningen i sin nuvarande form inte
svarar mot de krav man från medborgarnas sida har rätt att ställa på den.
Insikten om reformbehovet har redan för flera år sedan föranlett
försäkringsbranschen att på egen hand starta ett utredningsarbete. Syftet har
framför allt varit att få ett underlag för bedömningen av frågan om vilka delar
av det nuvarande systemet som behöver reformeras och vilka lösningar som är
praktiskt möjliga alt genomföra. Arbetet, som bedrivits av den s. k. no-fault-kommittén,
har inte begränsats till försäkringsskyddet vid personskada. Också
egendomsskador i trafiken, framför allt vagnskadorna, har behandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformbehovet och de linjer efter vilka en reform
lämpligen bör genomföras har följaktligen undersökts och utretts inom
branschen. No-fault-kommitténs arbete har legat till grund för den skrivelse
från föreningen till Kungl. Maj:t den 26 november 1973 som synes ha bidragit tUl
att trafikskadeutredningen tUlsattes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är med tillfredsställelse som föreningen kan
konstatera att de punkter som den i första hand tagit upp i skrivelsen har
tillgodosetts genom det framlagda förslaget till trafikskadelag. Föreningen kan
alltså instämma i de vikflgaste elementen i förslaget, nämligen att föraren
inkluderas i försäkringsskyddet och att Jämkning på grund av den skadelidandes medvållande
i princip inte skall äga rum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även övriga delar av förslaget synes väl ägnade att läggas
till grund för<br>
lagstiftningen och kan därför i huvudsak tillstyrkas av föreningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reformens tyngdpunkt läggs vid en förbättring av
ersättningsskyddet vid personskada. 1 detta avseende har direktiven avgjort
utredningsarbetets inriktning. Föreningen vill instämma i den målsättning som
utredningen har preciserat och som bl. a. innebär, att systemets bestämmelser
bör utformas så att de leder till snabbast möjliga skadereglering samt att
systemet i administrativt hänseende bör gestaltas så alt administrationskostnaderna
hålls på en rimlig nivå med hänsyn till de resultat som eftersträvas.
Föreningen tror att förslaget i dessa för försäkringsbolagen viktiga frägor når
upp till den angivna målsättningen. Frågan om ersättning för sakskada i
trafiksammanhang hålls i väsentlig utsträckning utanför det nu aktuella
reformprogrammet, men föreningen vill något beröra också sakskadornas plats i
detta program.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
har beträffande sakskadorna i huvudsak begränsat sig till sådana förändringar i
nuvarande ordning som betingas av ersättningssystemets utformning i övrigt.
Direktiven har förhindrat utredningen att närmare gå in på en reform av
ersättningen för vagnskada. Som nämndes ovan har arbetet i försäkringsbolagens no-fault-kommitté
i princip täckt in hela fältet av skador, således även vagnskadorna. Enligt vad
som framgår av betänkandet hyser trafikskadeutredningen den uppfattningen atl bilskadesyslemet
bör reformeras också när del gäller denna typ av skador. Det kan anmärkas att
försäkringsbolagen kommer att i viss utsträckning fortsätta sitt eget
utredningsarbete i fråga om lämplig utformning av vagnskadeskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom den föreslagna trafikskadelagen införs i Sverige ett
ersättningssystem som i flera betydelsefulla avseenden ställer de skadelidande
i en fördelaktigare position än som är vanligt i andra länders rättssystem.
Föreningen kan redan nu förutse svårigheter när det t. ex. gäller att efter en
skada där ett utländskt fordon har varit inblandat övertyga utländskt bolag
resp. gröna-kortbyrå att föreningen enligt de svenska reglerna är skyldig att
utge ersättning också till fordonsföraren. Det kan erinras om att den finska trafikförsäkringslagen
av år 1959 i 15 § andra stycket</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>163</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beträffande motorfordon som införts till landet för
tillfälligt bruk begränsar försäkringens omfattning så att den inte gäller
skador som drabbat fordonels ägare eller förare (Jfr också 8 § i den finska
trafikförsäkringsförordningen). Elt motsvarande undantag i trafikskadelagen
skulle emeUertid rimligen förutsätta att föraren i kollisionsfall kan få
ersättning för personskada ur motsidans försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till trafikförsäkringsföreningens yttrande har
uttryckligen anslutit sig Sveriges försäkringsbolags riksförbund och i stort
försäkringsbolaget Ansvar. Även Folksam, som till hör föreningen, har förklarat
sig i allt väsentligt instämma i vad föreningen har anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.29 Försäkringsjuridiska föreningen: Föreningen delar
uppfattningen att det på trafikskadeområdet finns skäl att principiellt övergå
från ett system med presumtionsansvar till en ordning där rätt till ersättning
främst vid personskador föreligger på rent objektiv grund och där ersätlningsrätten
för skadade förare förbättras Jämfört med vad som följer av
bilansvarighetslagens regler. Förslaget om att ersätta bUansvarighetslagen och
trafikförsäkringslagen med en enda trafikskadelag synes likaledes välgrundat. 1
belysning särskilt av den begränsade tid under vilken utredningen arbetat utgör
betänkandet en imponerande prestation i vilken omfattande och lagtekniskt
komplicerade frågor diskuterats på ett ingående och uppslagsrikt sätt.
Sammanhangen i lagförslaget är emellertid delvis så invecklade, att det är
angelägel att någon proposition lill riksdagen ej hastas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots sin i huvudsak positiva grundinställning till
betänkandet har<br>
föreningen åtskilliga anmärkningar, som sammanhänger med att utred<br>
ningen drivit etl rent socialförsäkringsrättsligt betraktelsesätt väl långt<br>
men också med hur bedömningen utfaller av enskilda frägor om de<br>
föreslagna reglernas lämpliga täckningsområde. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I utredningens kritik mot ett objektivt ansvar grundat på
farlighet kan föreningen fullt instämma, om syftet är alt diskutera olika vägar
att åstadkomma ett generellt sett bättre skydd vid olika typer av personskador.
Farlighetskriteriet är allmänt sett vagt, och ur sociala synpunkter är det en
bättre lösning att genom en utbyggnad av en allmän socialförsäkring söka få
till stånd ett för alla verkande grundskydd vid personskador. Lagen om allmän
försäkring ger emellertid numera ett högst beaklansvärt grundskydd för alla i
händelse av en kroppsskada eller sjukdom. I detta läge är det inte givet att
man på område efter område bör söka bygga ut ersättningsrätten vid personskada
med stöd av ett betraktelsesätt,' som säges vara socialförsäkringsrättsligt. 1
tanken på ett socialförsäkringsskydd bör enligt föreningens mening främst
ligga att alla medborgare för inträffade skador bör tillförsäkras samma
grundskydd oavsett hur skadan uppstått, och detta grundskydd bör gälla inte
blott skador genom olycksfall utan även sjukdomar i allmänhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund kan man visserligen diskutera
införandet av ett bätlre skydd än vad den allmänna socialförsäkringen ger på
speciella områden, där särskUda hänsyn talar därför. Det kan bli fråga om ett
objektivt ansvar för utövaren av en verksamhet, som är av påtagligt riskfylld
och samtidigt klart avgränsbar karaktär. Det kan också bli fråga om införandet
av försäkringsanordningar direkt flll de skadelidandes förmån på områden där
det genom avtal eller eljest finns särskilda förutsättningar för sådana
arrangemang; exempel på detta är trygghetsförsäkringen och patientförsäkringen.
Enligt föreningens mening bör det emellertid då samtidigt betonas att det i
själva verket inte längre är fråga om en socialförsäkringsrätt, eftersom
förmånerna inte kommer alla</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>164</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skadelidande till del, liksom att de hänsyn som motiverar
den utökade ersättningsrätten på ett enskilt område kan vara av mycket
varierande slag. Föreningen har med hänsyn härtill svårt att dela
uppfattningen, att traflkskadeområdet skulle vara ett med Irygghetsförsäkringen
och patientförsäkringen i nu förevarande sammanhang "likvärdigt
område". Likheten består blott i att varje skadelidande har intresse av
att få ersäUning, beräknad efter skadeståndsrättsliga grunder, så länge skadeståndsrätten
ger bättre förmåner än den allmänna försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt föreningens mening är det visserligen, som angetts
redan ovan, motiverat att införa en rent objektiv ersätlningsrält vid främst
personskador till följd av biltrafik, men grunden härför kan ej vara enbart en
önskan att en skadelidande skall få full ersättning för sin skada eller att
skador på detta område är vanliga och ofta svåra. Det synes nämligen därutöver
nödvändigt att till stöd för en rätt till ersäUning på objektiv grund åberopa, atl
biltrafiken är en klart avgränsbar och mycket riskfylld verksamhet, vars
utövare bör bära sina egna kostnader. Även om tanken på ett rent strikt
skadeståndsansvar generellt sett inte utgör något alternativ till värdet av en
allmän socialförsäkring, kan den på begränsade områden vara ett klart argument
för införande av ett objektivt ansvar som ger bättre förmåner. Biltrafiken
utgör enligt föreningens mening det kanske bästa exemplet på ett område där
detta .synsätt kan anläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även om utredningen här och var i betänkandet berör
synpunkten, att biltrafiken bör belastas av sina egna skadekostnader, synes
denna tanke inte spela någon roll, när uiredningen med hänvisningen till sitt
föregivna, socialförsäkringsrättsliga betraktelsesätt motiverar varför ett rent
objektivt ersättningssystem bör införas för personskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.30 Motorbranschens riksförbund: Förbundet önskar
inledningsvis instämma i de önskemål som utredningen redovisar i syfte att få
till stånd en mer rationell hantering av försäkringsersättningar till följd av
trafikskador. De nu gällande bestämmelserna som till sina huvuddelar tillkommit
för ca 50 år sedan är i dag i betydelsefulla avsnitt föråldrade, vilket i och
för sig motiverar en modernisering. Utredningen tillfredsställer i de flesta
hänseenden även högt ställda krav och de framförda förslagen är också till
övervägande delen väl underbyggda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motormännens
riksförbund tillstyrker rent principiellt sett utredningens förslag i vad
avser en förenklad, en förbiUigad och en snabbare skadereglering, framför allt
vid personskador. Förbundet hälsar vidare med tillfredsställelse det
förbättrade skyddet för förare som drabbas av personskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KAK:
Utredningen har enligt sina direktiv velat genomföra no-fault-principen. Det
bör emellertid uppmärksammas att denna för närvarande flllämpas i länder utan
tillnärmelsevis det sociala skydd för medborgaren som redan finns i Sverige.
Man häri dessa länder bl. a. haft negativa erfarenheter av
skadeståndsprocesserna. I USA har t. ex. ofta ca 50 % av skadeståndet åtgått
att läcka advokatkostnader. Hos oss erhåller som bekant den skadelidande hela
skadeståndet medan advokatkostnaderna täckes av den skadeskyldige eller det
allmänna. I Sverige har man också ett 90 %-igt skydd genom sjukförsäkringen upp
till en årsinkomst motsvarande 7.5 x basbeloppet. Behovet av en no-fault-försäkring
är därför i Sverige inte så stort som i de länder från vilka modellen hämtats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innebär emellertid vissa fördelar dels med
hänsyn flll att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>165</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.sjukförsäkringen ej svarar för det s. k. ideella
skadeståndet och dels även att en skadelidande med kvarstående invaliditet som
ej uppgår till 50 % erhåller etl bättre skydd. Förslaget innebär även
förbättrade möjligheter lill snabb ekonomisk gottgörelse för traflkskadade och
en förenkling av skaderegleringen, vilket torde medföra minskade
administrationskostnader och snabbare behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.33 Motormännens helnykterhetsförbund (MHF): MHF vill
allmänt sett bedöma betänkandet som en intressant produkt, vilken utredningsmannen
framtagit berömvärt snabbt och där trafikförsäkringens komplicerade och
svårgenomträngliga problem behandlats skickligt, lättillgängligt och
klargörande. Konsekvenserna vid ett genomförande av vissa av de framförda
förslagen skulle dock enligt MHF:s mening bli sådana att förbundet i fråga om
dessa måsle inta en starkt kritisk och avstyrkande inställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Öppet har i utredningen redovisats att det är en
socialpolitisk reform som eftersträvas och att det nya systemet för ersättning
för personskador i följd av motorfordonstrafik i främsta rummet utformats så
att skadevållande och brottslingar i trafiken ska få en ny social förmån
"på den kompensationsnivå som i dag gäller för de i ersättningshänseende
bäst ställda trafikoffren". 1 själva verket är det fråga om atl påtvinga
motorfordonsägarna en kraftig omvälvning av hela det obligatoriska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trufikförsäkring.ssystemet, med mycket egendomliga
verkningar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den ekonomiska innebörden av omläggningen kan framför allt
sägas vara<br>
alt de förare, som i samband med begående av brott i trafiken ådrar sig<br>
personskador, ska få ersättning enligt den gynnsammaste skadestånds<br>
nivån. De skötsamma förarna åläggs att betala dessa obligatoriska<br>
ersättningar till brottsliga förare - till biltjuvar, rattfyllerister,
körkorts-<br>
lösa, förare av oförsäkrade fordon och sädana som använt bilen för<br>
utövande av annan brottslig verksamhet. - - - MHF anser det föreslagna<br>
trafikförsäkringssystemet stötande ur rättvisesynpunkter, skadligt för<br>
trafiksäkerheten och till sina konsekvenser orimligt i vissa hänseen<br>
den. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>No-fault-försäkringen innebär ett rent objektivt
skadeståndsansvar, där rätten till ersättning i princip inte påverkas av att
den skadelidande har varit medvållande till skadans uppkomst. Idén om sådan
försäkring har hämtats från USA, där den fyllt syftet att ge ett lättadministrerat,
grundläggande socialt skydd, ofta med schablonmässigt bestämda ersättningsbelopp
inom på förhand fastställda gränser. Bakgrunden har varit svårigheterna för
trafikoffren att före no-fault-försäkringens införande få ut
skadeståndsrättsliga ersättningar från försäkringsbolagen, eftersom kraven ofta
föranledde långvariga, tillkrånglade och dyra processer vid domstolarna. De
skadelidande fick ofta vänta länge på ersättning. Vidare uteslöt den amerikanska
skadeståndslagstiftningen en stor andel skadade från ersättning. Premienivån
hade höjts avsevärt, då mellan 50 och 60 procent gick till
administrationskostnader. Detta föranledde i sin tur att många körde
oförsäkrade. Att no-fault-idén i USA mötts av stort intresse frän
försäkringstagarna kan lill stor del tillskrivas det faktum att premierna på
grund av enklare administraflon kunde sänkas samtidigt som försäkringsvillkoren
förbättrats. 1 Sverige skulle en övergång flll no-fluilt-försiikring tvärtom
enligt utredningens förslag medföra en kraftig premiehöjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Sverige finns inte de skäl för övergång till no-fault-försäkring
som förelegat i USA. Klagomål över försäkringskrångel har inte framträtt i
högre grad. Våra socialförsäkringar och ATP ger ett betydligt bätlre</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>166</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>grundskydd än det som no-fault-försäkringar ger i USA. Det
gäller såväl de personer, som blir invalider eller eljest arbetsoföra, som Irafikoffrens
efterlevande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen belyser inte siffermässigt behovet av att
bygga på gällande sociala medborgerliga grundskydd med en no-fault-försäkring
för personskador. Inte heller belyses verkningarna för olika grupper av
förslagets genomförande. Det lämnas inga upplysningar om hur mycket av
kostnaderna för preniiehöjningarna, . som kan beräknas falla på de brottsliga förargrupperna,
och hur mycket som kan komma atl falla pade vanliga, skötsamma förarna och bUägarna,
som ska betala kalaset. -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även om
utredningsmannen anser det vara uttryck för traditionella och föråldrade skadeslåndsrättsliga
tänkesätt kan en motororganisation som MHF inte undgå att hävda, att det måste
vara en allvarlig nackdel om en av staten ålagd individuell försäkring inte
fyller vedertagna elementära krav på rättvisa och rimhghet individerna emellan.
Av gammalt brukar man göra en skUlnad mellan den som lider en skada och
skadegöraren och utgå från alt del är skadegöraren (eller hans försäkring) som
ska ersätta skadan. Här föreslås att motsatsen skall gälla vid personskador. Om
t. ex. en skötsam bilist kommer körande helt klanderfritt och blir påkörd av en
vårdslös, kanske ratlfull bilförare, så ska den påkördes trafikförsäkring svara
för eventuella livräntor och andra ersättningar för skador på honom själv och
hans passagerare. — -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förvisso anser också den traditionellt tänkande skötsamma
bilisten, alt humaniteten kräver hjälp och stöd åt den som råkar ut för
personskador, men det ter sig nog lite svårförståeligt för honom att Just han
ska bära kostnaden för atl åt den som bestulit honom bereda ersättning utöver
vad vanliga medborgare får vid olycksfall. Bilägarens humanitära inställning
är kanske också något störd av att han fått sin bil kvaddad av den olovlige
brukaren, särskilt bilägare som inte hållit sig med en vagnskadeförsäkring.
(Med tillfredsställelse noterar utredaren att förslaget "uppmuntrar"
bilägarna till sådan försäkring!)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad gäller
tanken på den samhällsekonomiskt rationella slutliga fördelningen av
kostnaderna tror MHF att det blir svårt att övertyga de många bilägarna — över
2 1/2 miljoner — att de är en privilegierad grupp, som i jämlikhetens namn ska tvingas
att bekosta försäkringen för självådragna skador hos individer som brottsligt
tillägnar sig och förstör deras egendom. - -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som punkt
nr 1 i den föreslagna reformen har angetts att även föraren och ägaren av
motorfordon ska fä ersättning för sina skador vid trafikolyckor. Föraren och bUägaren
är merendels samma personer. För en motororganisation kunde denna omtänksamhet
om bilägarna i förstone te sig sympatisk. Men vid närmare beseende framstår
reformen som mindre gynnsam för vanliga bilägare. Man blir tveksam om dess
betydelse, när man observerar att 98 procent av personbilsägarna redan
frivilligt ordnat saken genom förarplatsförsäkringar för egen del. För dem
själva ser det alltså ut som en fråga av mindre vikt, och för de anställda
yrkesförarna gäller yrkesskadeförsäkringen. Man får lätt misstanken aU "felet"
med de frivilliga förarplatsförsäkringarna är att försäkringsgivarna förenat
dem med sådana förbehåll om inskränkning av giltigheten, som utredningen för
att skydda trafikbrottslingarna vill avskaffa. En no-fault-försäkring, som
omfattar envar förare men inte gör några förbehåll, är tydligen erforderlig för
alt utredningens "sociala" ambitioner inle till någon del ska missas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och för sig framstår det för MHF som ett onödigt och
principiellt tveksamt förmynderskap mot bilägarna att föra in deras skador
som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>167</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förare under trafikförsäkringen. 1 vårt samhälle brukar vi
inte ålägga dem som driver mer eller mindre farlig verksamhet, t ex Jordbrukare
och plåtslagarmästare, att försäkra sig mot egna skador i verksamheten. Det har
med fog ansetts vara deras ensak, om de personligen vill ha skydd utöver vad
socialförsäkringarna ger. Men åt deras anställda och tredje man bör samhället
se till att försäkring finns för skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inbegripandet av förare och ägare under traflkförsäkringen
anser MHF å andra sidan inte vara någon större fråga, ifall de förut
diskuterade förbehållen gentemot illegala förare genomförs. Endast under
sistnämnda förutsättning och under villkor att en rimligare kanalisering av de
slutliga kostnaderna för skadeersättningar ordnas kan MHF biträda tanken på alt
vidga trafikförsäkringen till förare och ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till motortrafikens karaktär av farlig
verksamhet har MHF däremot ingen erinran mot en no-fault-försäkring för
personskador, som i vägtrafiken drabbar personer utanför
motorfordonskollektivet. Därigenom skulle i första hand fotgängare och
cyklister få ersättning, oberoende av om de själva vållat skadan. Det må dock
ifrågasättas, om man inte i praktiken i det närmaste når den effekten redan med
nuvarande presumtionsansvar för motorförare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett avgörande kriterium på etl bra traflkförsäkringssystem
måste enligt MHF:s mening vara att del är ägnat att minska antalet och
omfattningen av skadorna i vägtraflken. Det är Ju begränsningen av dessa
skador, som är huvudsaken från samhällets synpunkt och långt viktigare än en
aldrig så Jämlik ersättningsnivå. En förulsällning för en omläggning av
försäkringssystemet bör uppenbarligen vara, att vi kan vara övertygade om att
slopandet av alla hittillsvarande försäkringsmässiga anordningar i sådant syfte
inte skulle skada trafiksäkerheten. Det är ju i många hänseenden som bolagen
genom förbehåll, premienedsättningar och ersättningspreferenser träffat
anordningar, som avsett att uppmuntra den enskilde föraren/bilägaren lill ett trafiksäkert
beleende och att avskräcka från vårdslös och trafikfarlig eller direkt
brottslig framfart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MHF, som alllid hävdat alt trafiksäkerheten måste bygga på
den enskildes ansvar och intresse, har stött dessa strävanden. Skulle allt
detta ha varit meningslöst? Utredaren tycks i huvudsak vara av den uppfattningen,
även om han inte uttrycker sig så. Man kan i vart fall konstatera att
utredningen inte innehåller något försök att belysa om sädana åtgärder har
någon verkan på förarnas beteende eller ej, låt vara att utredaren i någon mån
kan vara ursäktad genom sina direktiv. Men även när han oombedd ger sig in på bonussystemet
och utdömer dess värde för trafiksäkerheten stannar han vid diffusa, suggestiva
uttalanden av typen: "Numera torde inte många anse att bonussystemet har
någon större skadeförebyggande effekt" (sid 68). För att öka
trovärdigheten upprepar han senare påståendet i skärpt form: "Få insikt.sfulla
bedömare lär i dag omfatta tron på bonussystemets preventiva betydelse".
Kunde man inle ens genom en rundfråga hos försäkringsbolagen få reda på
meningen hos de insiktsfulla resp. de insiktslösa bland anhängare och
motståndare?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MHF vill kort och gott konstatera att utredningsmannen
inte förebragt<br>
några skäl, än mindre några sannolika skäl, för att hittillsvarande<br>
hänsynstagande till trafiksäkerheten vid utformningen av de individuella<br>
trafikförsäkringarna skulle vara ändamålslösa. Härigenom saknas enligt<br>
förbundels mening en viktig förutsättning för den föreslagna omlägg<br>
ningen av trafikförsäkringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MHF vUl med bestämdhet hävda atl främjandet av
trafiksäkerheten i vårt samhälle är en så viktig uppgift att den icke får
eftersättas. Om en socialpolitisk reform tUl förmån för vissa brottsbelastade
grupper anses nödvändig bör den genomföras på annat sätt än genom genomförande
av utredningens förslag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>168</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1.34 Svenska motorcykelförbundet: Enmansutredaren har haft
tre experter från försäkringsbranschen och en jurist som hjälp i utredningsarbetet.
Detta präglar arbetet såtillvida, att de rent försäkringstekniska aspekterna
vid bestämmandet av kommande premier fått för stor genomslagskraft. Utredningen
synes ej ha tagit tillräcklig hänsyn till de åtgärder i trafikskadehindrande
syfte, som är under utarbetande i kommunikationsdepartementets regi.
Utredningsgruppen skulle ha vunnit på om den utökats med experter från bl. a. trafiksäkerhelsverkel,
NTF och i vissa fall även från Svenska Motorcykelförbundet. Några enligt förbundets
mening helt felaktiga värderingar kunde därmed ha undvikits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter har framförts av Sveriges
motorcyklisters centralorganisation. Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund
har förklarat att det tiU alla delar stöder Svenska motorcykelförbundets
yttrande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Tillämpningsområdet för ett nytt ersättningssystem</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt:
Hovrätten anser det vara en fördel att det föreslagna fordonsbegreppet kommer
att överensstämma med vägtrafiklagstiftningens. Detta innebär en utvidgning i
förhållande till gällande rätt på så sätt att trafikförsäkringen kommer att
omfatta även motorredskap. Därigenom undgår man vid rättstillämpningen många
svåra gränsdragningsproblem (se t. ex. NJA 1965 s. 468 och 1973 s. 100).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SJ: Även med
beaktande av vad motorredskapsutredningen anfört synes det kunna vara förenat
med vanskligheter atl i enskilda fall avgöra vad som skall omfattas av
"trafik" med motorredskap och s k områdesfordon. Det synes överhuvud
kunna ifrågasättas om en aldrig så obetydlig förflyttning i horisontalled är
ett rationellt och för motorredskap relevant kriterium på den fariighet lagen
avser att träffa med sin anknytning till "trafik". SJ är emellertid
samtidigt medvetet om de svårigheter som måste möta varje försök till annan avgränsning
än den föreslagna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vägverk: Trafikskadebegreppets omfattning blir naturligtvis också i framtiden
en fråga för rättstillämpningen. Utredningen har dock gjort vissa vägledande
uttalanden om begreppets utsträckning i fråga om motorredskap och detta ger
vägverket anledning tiU följande reflektioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Såsom trafikskada torde f. n. även räknas skada uppkommen
genom en till etl stillastående motorfordon hörande rörlig anordning, som
drives av motorn. Beträffande motorredskap synes utredningen däremot vilja göra
en sådan avgränsning att trafikskada skaU vara betingad av redskapets förflyttning.
Här uppkommer då en diskrepans i tillämpningen som kanske ej är helt
tillfredsställande. Backar exempelvis en grävmaskin någon meter och orsakar
personskada utgår trafikskadeersättning. Men råkar den utsvängande armen från
en stillastående grävmaskin vålla personskada tvingas den skadelidande att söka
ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler. Samma förhållanden kan inträffa
om redskapet är en lastmaskin eller liknande. Vägverket anser att det bäde från
likformighets- och trygghetssynpunkt vore önskvärt att trafikskadebe-greppet
beträffande motorredskap ges en sådan definition som närmar sig den praxis som
i dag gäUer för exempelvis lastbUar med kran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>169</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Försäkringsinspektionen: Enligt nuvarande regler föreligger
ej trafik<br>
försäkringsplikt för s. k. områdesfordon. I det av motorredskapsutred<br>
ningen för kort tid sedan framlagda betänkandet föreslås att detta<br>
undantag begränsas så att del endast kommer att omfatta motorfordon<br>
inom inhägnat tävlingsområde. Trafikskadeutredningen föreslår nu i sitt<br>
betänkande att områdesundantaget slopas helt, vilket innebär alt även<br>
tävlingsbilarna kommer att omfattas av trafikförsäkringsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsinspeklionen har inget att erinra mot det av trafikskadeutredningen
framlagda förslaget. Med tanke på kontrollen av trafikförsäk-ringspliklens
efterlevnad synes emellertid registrering av de här aktuella fordonen vara
nödvändig. En ändring av bilregisterkungörelsen i delta avseende bör därför
åtfölja införandet av trafikförsäkringsplikt för tävlingsfordon inom inhägnat
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens utformning av 7 § andra stycket trafikskadelagen
innebär att hittillsvarande motsvarande frivilliga åtagande frän trafikförsäkringsgivarnas
sida skulle ersättas med ett lagfäst skydd för berörda skadelidande.
Inspektionen tillstyrker att denna ordning legaliseras. Ämbetsverket vill i
sammanhanget ifrågasätta om inte en motsvarande legalisering är möjlig att
åstadkomma i fråga om det förhållandet att den svenska trafikförsäkringen i
praktiken fungerar som en ansvarighetsförsäkring vid trafik i de nordiska
länderna, i de övriga länder som har anslutit sig till det utvidgade EG-samarbetet
på trafikförsäkringsområdet samt i övriga s k gröna-kort-länder. Om det av
olika skäl är mindre lämpligt att inordna detta i en lagtext anser inspektionen
det önskvärt alt man från statsmakternas sida i annan ordning uttalar att
trafikförsäkringen fortsättningsvis får omfatta ett sådant skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Utredningen har
föreslagit en utvidg<br>
ning av tillämpningsområdet till atl omfatta, förutom fordon enligt nu<br>
gällande regler, även motorredskap. Utredningen har avgränsat de fordon,<br>
på vilka lagen skall vara tillämplig genom begreppet motordrivet fordon,<br>
bestämt genom hänvisning till fordonskungörelsen. Länsstyrelsen gillar<br>
förslagets lösning av lagens tillämpningsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Del hade varit förflänstfullt om utredningen redogjort
något för den rikhaltiga praxis, som finns i fräga om bestämningen av uttrycket
skada till följd av trafik. Härigenom hade omfattningen av de skadefall vara
lagen skall tillämpas blivit på etl mera distinkt sätt förutsebar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lex-loci-delicti-principen, som fastslagits av HD i
NJA 1969 s. 193. har inte alltför sällan utomlands skadade svenskar uppburit
betydligt lägre ersättning än vad som gällt om svensk lag varit tillämplig.
Utredningen har här kodifierat försäkringspraxis; varigenom dessa erhållit
bättre ekonomiskt skydd. Det hade varit till fördel om tillämpningsområdet
utvidgats till att omfatta alla de fall, där svenskar varit inblandade i trafikolyckor
utomlands. Länsstyrelsen har dock förståelse för att detta icke kunnat ske i nu
förevarande sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.6 Traflkförsäkringsföreningen: I sitt yttrande över
betänkandet Mo<br>
torredskap (SOU 1974:26) har föreningen lämnat utan erinran motor-<br>
.redskapsutredningens förslag att bilansvarighetslagen och trafikförsäk<br>
ringslagen skall omfatta samtliga motordrivna fordon frånsett fordon<br>
avsedda att föras av gående. Föreningen har föhaktligen inte heller något<br>
atl invända mot att den nya trafikskadelagen får motsvarande omfatt<br>
ning. Den har pekat på de problem som motorredskapsutredningens<br>
förslag för med sig när del gäller premiediffcrentieringen inom del<br>
fordonsbestånd som i framtiden skall falla under Irafikförsäkringsplikten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>170</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Dessa problem kommer sannolikt atl förstärkas genom
tillkomsten av trafikskadelagen, eftersom de skall lösas samtidigt med
förberedelsearbetet för denna lag. Genoni att detta arbete redan nu har
påbörjats räknar försäkringsbolagen dock med atl problemen skall kunna bemästras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Också i fråga om sin inställning till tolkningen av
begreppet "skada i följd av trafik" med motordrivet fordon vill
föreningen hänvisa till sitt yttrande över betänkandet Motorredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motorredskapsutredningen föreslog att undantaget från
trafikförsäkringsplikten när det gäller s. k. områdesfordon skulle i huvudsak
slopas. Endast undantaget för fordon som används inom inhägnat tävlingsområde
skulle kvarstå. Trafikskadeutredningen tar det yUeriigare steg som ett slopande
också av nämnda undantag innebär. Föreningen, som i princip kan ansluta sig
till detta förslag, vill framhålla nödvändigheten av parallellitet mellan trafikförsäkringsplikt
och registreringsplikt. En effektiv konlroll av traflkförsäkringsplikten
förutsätter all också tävlingsfordonen registreras. Motorredskapsutredningens
förslag bör därför justeras på denna punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksjörhund: Enligt motorredskapsutredningens betänkande skall
bilansvarighets- och trafikförsäkringslagarna även gälla vid framförande av
samtliga motordrivna fordon med undantag av sådana som är avsedda alt föras av
gående. Detta skulle således innebära alt trafikskadelagen blir gällande i
samma utsträckning. Vidare föreslår utredningen att lävlingsfordon också skall
omfattas av (rafikförsäkrings-plikten. Riksförbundet vill för sin del icke
motsätta sig en sådan utökning av försäkringsplikten men önskar i sammanhanget
betona vikten av att man vid införandet av trafikförsäkringsplikt utanför det
traditionella motorfordonsomrädet beaktar kostnadsmässiga och administrativa
problem som blir en oundviklig följd härav. I sammanhanget får heller inte
kontrollproblemen underskattas, eftersom dessa kan bli alltmer svårbemästrade
i takt med att antalet försäkringsobjekt stiger. De aktuella objektens antal,
storlek, vikt och i övrigt speciella karaktär bidrar till att accentuera dessa
svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
motorcykelförbundet: Förbundet biträder inte förslaget om
trafikförsäkringsplikt för tävlingsfordon, som enbart utnytflas inom inhägnat
område. Med inhägnat område menas härvid område till vilket publik icke har tilllräde,
typ speedway-, motocross-och roadraeingbanor. För sådana banor och tävlingar
gäller i dag särskilda försäkringsavtal. Dessa bör ej heller fortsättningsvis
brytas genom att allmän försäkringsplikt påförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
motorcyklisters centralorganisation: Inte heller Sveriges motorcyklisters
centralorganisation biträder förslaget om trafikförsäkringsplikt för
tävlingsfordon, som endast utnyttjas inom inhägnat område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Trafikskadeersättning för personskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 JK: Den föreslagna kanaliseringen av förares och
passagerares anspråk pä personskadeersätlning till försäkringen för det fordon
i vilket den skadelidande färdats synes vara flll fördel för alla parter vid
skaderegleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>11</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>f-rågorna om generella undantag från ersättningsrätlen och
om Jämkning av ersättning på grund av medvållande kommer av allt att döma att
tilldra sig ett intresse som måhända är större än frågornas betydelse
motiverar. Generella undantag från ersätlningsrätten har ifrågasatts främst
beträffande förare som gjort sig skyldig lill olovlig körning, rattfylleri
eller rattonykterhet, använt fordonet som hjälmpedel vid brottslig gärning
eller olovligen brukat annans fordon. - -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag kan i flera hänseenden ansluta mig till utredningens
resonemang. På en punkt har jag emellertid svårt atl dela dess uppfattning. Utredningen
synes mena att ekonomiska sanktioner mot brott närmast avses rattfylleri och
"bilstöld" — inte bör användas utanför det i strikt mening kriminalpoliliska
sanktionssystemet. Enligt min mening bör man i kampen mot brottsligheten inle
"låsa in sig" i olika rum, där man ena dagen behandlar
straffrättsliga sanktioner och en annan dag behandlar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ekonomiska påföljder i etl försäkringssystem. Alla
lämpliga medel bör lagas i anspråk för att tjäna kriminalpolitikens syften,
oavsett om de faller inom exempelvis straffrättens, skadeståndsrättens eller
försäkringsrättens domäner. Även med den nyss uttalade uppfattningen kan
slutsatsen givetvis bli den som utredningen kommit till men argumenten måste dä
delvis bli andra än dem utredningen anfört. För min del anser Jag dessutom -
men detta behöver inte strida mot utredningens uppfattning — att man i den här
aktuella frågan bör i ett sammanhang bedöma såväl frågan om undantag från
rätten lill ersättning som frågan om jämkning av ev. sådan ersättning på grund
av medvållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Alkoholens roll i trafikolyckorna diskuteras ofta. Även om
det råder delade meningar om graden av inverkan - vissa undersökningar påstås
t. ex. visa att vart tredje dödsoffer i trafiken var alkoholpåverkal är alla
ense om att förtäring av alkohol och förande av motorfordon inte hör samman.
Såtillvida är det allmänna rättsmedvetande som utredningen talar om onekligen
en realitet. Huruvida och i vad mån detta rättsmedvetande kräver en
särbehandling av alkoholpåverkade förare i ersättningshänseende är det svårare
all med säkerhet uttala sig om. För min del anser jag det emellertid givet att
någon form av sådan särbehandling är både önskvärd och ofrånkomlig. Att en
sådan bedömning omfattas av en bred opinion torde framgå bl. a. därav att medvållande
under alkoholpåverkan enligt trygghetsförsäkringen kommer att medföra helt
bortfall av ersättningsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När Jag ansluter mig till del allmänna rättsmedvetandets
krav på alt alkoholpåverkade förare i ersällningshänseende skall behandlas sämre
än andra beror det främst på att sådana förare typiskt sett är mer olycksbenägna
än nyktra förare. Detta gäller givetvis framför allt rattfylleristerna. Atl en alkoholpåverkad
förare som råkar ul för en olycka om han själv blir skadad drabbas av utebliven
eller nedsatt ersättning från försäkringen är enligl min mening inte något fel
ens från kriminalpolitisk synpunkt i snäv mening. Jag har svårt att dela utredningens
uppfattning om atl ekonomiska påföljder mot t. ex. rattfylleri bör tillämpas generellt
och inle utformas "så att de slumpvis drabbar de lagöverträdare vilkas
brott har råkat medföra att de själva tillfogats personskador". Del ligger
visserligen nära till hands att presumera en olycka när en rattfyllerist
framför fordon men det kan också hävdas alt del är stor skillnad mellan alt
framföra fordonet i hög haslighel på en livligt trafikerad väg och med läg
hastighet på en mindre väg. Om den förre råkar ut för en olycka men den senare
klarar sig har jag svårt att förstå varför påföljden i vidsträckt mening skulle
behöva bli densamma i båda fallen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>172</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uiredningen uttalar sig i mycket skeptiska ordalag om den
preventiva effekten av strikta ersättningsregler. Jag tror att min egen
uppfattning ligger mycket nära utredningens. Däremot anser Jag att det med
hänsyn till preventionssynpunkler är farligt att genomföra några mer genomgripande
reformer när det gäller det straffrättsliga reaktionssystemet på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag anser alltså att alkoholpåverkade förare i något
hänseende bör särbehandlas när det gäller rätten till ersättning vid
personskada. Det återstår att avgöra hur. Valet slår därvid mellan å ena sidan
total uteslutning från rält lill ersäUning och å andra sidan en principiell
rätt till ersättning kompletterad med regier om Jämkning på grund av medvållande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Många
olika skäl liilar enligt min mening för den senare lösningen. De avgörande
skälen är för mig två. Dels uppnår man ökad flexibilitet såtillvida som en
Jämkningsregel av här aktuellt slag blir fakultativ och därmed ger möjlighet
alt döma med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet. Dels undviker
man de tekniska komplikationer som är förenade med en lösning där föraren helt
utesluts från rätt till ersäUning ur försäkringssystemet. Jag syftar på utredningens
påpekande om att en sädan lösning för vissa fall innebär en försämring i
förhållande lill vad som f. n. gäller och på all man inte heller kan acceptera
en ordning som innebär att den skadelidande i fall av detta slag under
åberopande av allmänna skadeslåndsrättsliga regler får vända sig mot exempelvis
en vållande förare i det kolliderande fordonet. Denne skulle nämligen på grund
av ersättningssystemets konstruktion personligen bli betalningsskyldig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lösningen bör alltså sökas inom ramen för reglerna om
jämkning på grund av medvållande. 1 likhet med utredningens expertgrupp anser
jag alt ersättningen bör kunna Jämkas så snart en straffbart påverkad förare
genom "enkelt" vållande medverkat till sin egen skada. Den av uiredningen
antydda möjligheten att domstolarna skulle kunna bedöma en trafikovarsamhet,
som i sig själv inte framstår som grov, som grov vårdslöshet när den begåtts av
en alkoholpåverkad förare, är inte tilltalande från principiella synpunkter.
Rubriceringen av gärningen bör i vafle fall inte ske med hänsyn till
ersättningssystemets regler. Det kan inte heller uteslutas att
brottsrubriceringen har särskilda konsekvenser i annat hänseende. Enligl min
mening är en Jämkningsregel som förutsätter enkelt vållande Jämte påverkan av
alkohol eller annat berusningsmedel atl föredraga. Det är inte uteslutet att en
sådan regel också får viss allmänpreventiv verkan men detta är av mindre
betydelse för mitt ställningstagande. Däremot har jag när jag förordar en särbehandling
genom jämkningsregler inte kunnat bortse från att ersättningsnivån enligt de
föreslagna reglerna måste anses hög, något som jag i och för sig inte har någon
erinran emot. Jag har också tillmätt det viss betydelse atl trafikonykterhelsbrott
i allmänhet utreds mycket omsorgsfullt. Detta är viktigt från
rättssäkerhetssynpunkt. Underlag för en nyanserad bedömning av sambandet
mellan påverkan och skadefallet kommer med andra ord oftast att föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den Jämkningsregel Jag nyss förordat för speciella fall är
enligt min mening väsenlligl mer angelägen än den utredningen har föreslagit
för fall där den skadelidande själv medverkat till skadan uppsåtligen eller av
grov vårdslöshet. Jag är t. o. m. tveksam om lämpligheten av utredningens
regel. Den är verkligen inte väl förenlig med det socialförsäkringsrättsliga
betraktelsesätt som enligt utredningen bör vara vägledande vid utformningen av
nya ersättningsregler på trafikskadeområdet. Jämkningsmöjlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>173</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten torde sakna ekonomisk betydelse för trafikförsäkringstagarkollek-tivet.
Den kan förväntas bli tillämplig främst beträffande personer som misslyckats
med självmordsförsök -; uppsåtsfallen - och en förmodligen mycket ungdomlig
grupp av förare med böjelse för överdådig framfart. Båda grupperna torde vid
skadefall vara i stort behov av ekonomisk hjälp. Svårighet att styrka uppsåt
kommer förmodligen ofta att föreligga. Rättsfiguren grov vårdslöshet synes ha
kommit till föga användning vid avgörandet av Irafikmål. Möjligheten att Jämka
personskadeersättning i de fall utredningen föreslagit torde med hänsyn till
det sagda bli av marginell betydelse, en form av säkerhetsventU i fall då det
skulle te sig stötande att utge full ersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 RA: I enlighet med vad som redan gäller i Norge och
Finland saml i<br>
åtskilliga andra länder bör principen om skadeslåndsskyldighet på rent<br>
objektiv grund såvitt gäller trafikskador utan vidare kunna accepteras. 1<br>
överensstämmelse med skadeståndskommitténs förslag om skadestånd vid<br>
personskada bör sådan ersättning också i princip utgå ojämkad. Vad<br>
gäller såväl person- som sakskador kan utmönstringen av presumtions<br>
ansvaret och exculpationsrcglerna hälsas med tillfredsställelse, eftersom<br>
de alltjämt efter lång tid är svåra atl tillämpa, men också med viss<br>
tveksamhet i den mån den föreslagna lagstiftningen innebär att en<br>
bevisligen oskyldig försäkringstagare gentemot kontrahenten i skade-<br>
slåndsfallel och försäkringsgivaren obligatoriskt skall drabbas av förmö-<br>
genhelsförlust.- -</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vad angår
den kriminalpolitiska aspekten på frågorna om en brottslig skadelidande skall undantas
från ersättningsrätt eller utsättas för regressanspråk kan jag dela
utredningens uppfattning. Motivet härför är närmast inte ett underkännande av
skadeståndels preventiva effekt utan fastmera ett konsekvent godtagande av
principen om det objektiva ansvaret som inte bör reduceras av medvållande. Jag
vill för min del förorda atl man sträcker sig så långt atl undantag från ersätlningsrält
respektiva möjlighet till regressrätt bör tillåtas endast i uppsåtsfall.
Synpunkten kan synas radikal men ger en enkel tillämpning. Vid det nu anförda
har med stöd av vad som uppgivits i utredningens utgångspunkt varit all
kostnaderna för den föreslagna lösningen är Jämförelsevis obetydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt: Hovrätten har redan i
remissyttrande över skadeståndskommitténs betänkande Skadestånd III (SOU
1971:83) uttalat att i de fall då fotgängare och cyklister skadas i trafiken
och någon allvafligare form av oaktsamhet ej kan läggas dem till last de i
regel bör tillerkännas fullt skadestånd. Beträffande övriga trafikantkategorier
är hovrätten av den uppfattningen atl även de ofta drabbas av svåra
personskador i trafiken. Också i fråga om dem är det därför i hög grad välmotiverat
att Jämkning på grund av medvållande när det gäller personskador bör förekomma
endast i undantagsfall. Hovrätten instämmer därför i utredningens förslag i
fråga om Jämkning vid personskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Rikspolisstyrelsen:
Utredningen anser atl rätt lill ersättning för personskada ej skall begränsas
vid fall då vederbörande förare gjort sig skyldig till rattonykterhet utan att
uppsåt eller grov vårdslöshet föreligger. Styrelsen godtar de synpunkter som
ligger bakom förslaget, dvs. att behovet av ekonomiska påföljder för brottsliga
förfaranden i första hand bör tUlgodoses genom straffrättsliga sanktioner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>174</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket:
1 betänkandet föreslås att samtliga skadelidande i följd av trafik med
motordrivet fordon får rätt till ersättning för personskada på rent objektiv
grund samt att ägare, brukare och förare i princip får samma rätt till
ersättning ur trafikförsäkringen som tredje man. Samordning med ersättningar
inom socialförsäkringen som kan tillkomma den skadelidande sker genom
hänvisning till den nya skadeståndslagen enligt netloprincipen. Vidare
föreslås att jämkning av personskadeersättning på grund av medvållande skall
kunna ske bara vid uppsåt eller grov vårdslöshet. Riksförsäkringsverket har i
och för sig inget alt erinra mot det framlagda förslaget i dessa delar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vägverk: Vägverket konstaterar att förares brottsliga förfarande vid förande
av fordonet ej skall lända till inskränkning i dennes rätt till
personskadeersättning. Med hänsyn till trafiksäkerhets- och preventionssynpunkler
kan man givelvis ställa sig något tveksam till förslaget i denna del. Då
emellertid preventionssynpunkterna torde spela en relativt underordnad roll i
sammanhanget bör dock en åtskillnad kunna göras mellan ersättningsfrågan och
den straffrättsliga sanktionen. Därvid vore det dock önskvärt, att motivutlalandena
i den kommande propositionen ges den utformningen att de medverkar till att Jämkningsrekvisitet
"grov vårdslöshet" i rättspraxis kommer att omfatta även mer graverande
fall av rattfylleri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
trafiksäkerhetsverk: När det gäller skadeståndets förebyggande effekt har
utredningen redovisat den uppfattning justitieministern ger uttryck åt i
samband med arbetet på den nya skadeståndslagen. Trafiksäkerhetsverket ansluter
sig till justitieministerns uttalande att det utan ingående undersökningar är
vanskligt att ta ställning i frågor som den om skadeståndets preventiva effekt.
Utredningen har anslutit sig till Justitieministerns misstro angående denna
effekt, men har i några fall fört in diskussionen på detta område. Så har skett
vid övervägandena kring jämkning pä grund av medvållande vid personskada.
Verket finner den restriktiva inställningen från utredningens sida väl anpassad
lill de grundtankar som förslaget bygger på men ifrågasätter konsekvensen i
resonemanget när det gäller medvållande under alkoholpåverkan. På denna punkt
har verket svårt att godta utredningens ställningslagande. Bärigheten i
motiveringen framstår inte som stark när utredningen accepterar slutresultatet
Jämkning på grund av medvållande via omvägen över grov vårdslöshet. Även för
dessa situationer torde med utredningens synsätt jämkning vara ett olämpligt kriminalpoliliskt
instrument. Mot denna bakgrund finner verket det vara onödigt atl avslå från
den eventuellt preventiva effekt som ligger i alt en förare vid rattonykterhet
riskerar Jämkning på grund av medvållande även vid "enkel' vårdslöshet.
Med detta påpekande tillstyrker verket genomförandet av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringsinspektionen:
Enligt utredningens förslag skulle vissa beteenden som i dag leder till
regresskrav från trafikförsäkringsgivarens sida i fortsättningen vara utan
inverkan. Sålunda skulle t. ex. en rattfyllerist eller biltjuv kunna få
ersättning för egna personskador. Endast vid uppsåt eller grov vårdslöshet
skulle det kunna bli tal om jämkning av personskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid jämförelse med dagens situation kan en liberalisering
enligt utredningens modell framstå som synnerligen radikal och många torde även
uppfatta det som stötande att en rattfyllerist blir berätflgad till
ersättning för personskador som han själv ådragit sig under
rusets</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>175</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inverkan. Det preventionsvärde som ligger i ekonomiska
sanktioner i här aktuella fall torde dock enligt utredningen vara begränsat; en
åsikt som även inspektionen kan ansluta sig lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska sanktioner slår, som utredningen framhåller,
blint och slumpmässigt utan hänsyn till förseelsens svårighetsgrad. EJ sällan
torde det också vara så att det inte är bara den som felat, som drabbas av
påföljden, utan även familjemedlemmar eller andra närstående. Även i detta
avseende delar inspektionen utredningens åsikt om olämpligheten av ekonomiska
sanktioner som korrektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inspektionen tUlstyrker således den utformning som
utredningen gett reglerna om inskräkningarna i ersätlningsrätten och förordar
att nuvarande lagstiftning kompletteras med föreskrifter i här berörda
hänseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Konsumentverket: Enligt utredningsförslaget får trafikskadeersält<br>
ning med anledning av personskada Jämkas på grund av vållande på den<br>
skadelidandes sida om han själv medverkat flll skadan uppsåtligen eller<br>
genom grov vårdslöshet. Verket'delar på denna punkt inte utredningens<br>
ståndpunkt. Förslaget överensstämmer på denna punkl inte särskilt väl<br>
med den moderna syn på hithörande frågor som utredningen redogjort<br>
för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande den preventiva effekten vill verket åberopa de
resonemang Justitieministern förde i propositionen angående skadeståndslagen.
Detta ståndpunktstagande avsåg skadeståndets roll men verket anser att
resonemanget får anses ha samma bärighet när det gäller skador på egen person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad gäller rattfylleri hävdar utredningen i övrigt i
betänkandet att detta ej i och för sig skall kunna åberopas för jämkning.
Utredningens gjorda restriktiva ställningstagande avser fall när rattfylleri är
förknippat med grov vårdslöshet i övrigt. Verket anser atl påföflderna av grov
vårdslöshet bör regleras på annat sätt än genom alt den skadade inle får full
ersättning för sina skador. Samhället känner mera ändamålsenliga
korrektionsmedel härför. Verket är medvetet om all man i andra, snarlika
sammanhang, har låtit den enskilde bära konsekvenserna av grov vårdslöshet men
anser att dessa stäUningstaganden ej får utgöra hinder för att man här inför
ett synsätt som bättre överensstämmer med en modern social syn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.10 Länsstyrelsen i Ålvsborgs län: Länsstyrelsen anser
det vara välbe<br>
tänkt att det så kallade presumtionsansvaret — presumtiv culpa -<br>
avskaffas i gällande ansvarssystem och att ersättning för personskada i<br>
stället skall bestämmas att utgå på rent objektiv grund. Härigenom kan<br>
den skadelidande för skada av angivet slag i större utsträckning än hittills<br>
räkna med att utan rättegång få ut trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 1 Yrkesskadeförsäkringskommittén: Beträffande frågan
om inskränkning i rätten till ersättning vid personskada för den som gjort sig
skyldig till brott vill kommittén endast anföra den reservationen att kommittén
ännu inte tagit ställning till innehållet i 28 § första stycket lagen
(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, enligt vUken bestämmelse sjukpenning eUer
livränta får skäligen nedsättas om den försäkrade ådragit sig skadan vid
förövande av handling, för vilken straff genom lagakraftägande dom ådömts
honom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.12 Försäkringsrättskommittén: Kommittén ansluter sig
helt till principen att förare av motordrivet fordon bör ha samma rält till
ersättning som passagerare men anser att den mycket generella omfattning som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>176</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>principen har fått i förslaget är diskutabel. Förslaget
torde innehålla färre undantag än som föreskrivs vid någon annan
ersättningsform som för närvarande ger ersättning utöver allmän försäkring,
inklusive privat olycksfallsförsäkring och trygghetsförsäkring för yrkesskada.
Även yrkesskadeförsäkringen har visst undantag för handlande som medför straff
(28 § lagen om yrkesskadeförsäkring). Enligt förslaget spelar det sålunda ingen
roll om föraren varit berusad (bortsett från att utredningen räknar med att
berusning i framliden skall kunna påverka bedömningen av vad som är grov
vårdslöshet), om han saknat körkort, om han stulit bilen eller eljest brukat
den olovligen eller om han avsiktligt underlåtit atl betala försäkringspremie
eller att teckna försäkring. Vad beträffar rattfylleri och rattonykterhet samt
avsaknad av körkort anser kommittén, i betraktande av dels svårigheten att dra
gränser och atl styrka kausalitelsförhållanden, dels det ersätlningsbehov som
kan uppstå särskilt vid invaliditet och dödsfall, att en mild behandling kan
vara motiverad, även om det förefaller att gå väl långt att tillerkänna den
skadelidande rätt till ersättning för sveda och värk jämte annan ideell skada
exempelvis vid rattfylleri. Däremot synes det saknas skäl för att de som brukar
bil olovligen, särskilt bUfluvar, skall vara privilegierade i förhållande till
skadelidande i allmänhet, vilka är hänvisade tUl socialförsäkring. Det bör inte
vara möjligt att genom uppsåtligt brott skaffa sig ett extra försäkringsskydd
på andras bekostnad. EJ heller rältstekniska skäl kan åberopas för alt
inbegripa sådana fall i skyddet, eflersom förslaget innehåller undantag för
sakskada i motsvarande fall. Detta undantag bör därför enligt kommitténs mening
förändras till att gälla även personskada. Som konsekvens bör den som
medföljer fordon med vetskap om att det brukas utan lov ej heller vara
berättigad till ersättning ur fordonets trafikförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad beträffar skada som drabbar förare som uppsåtligen
undandragit sig att betala premie för trafikförsäkring eller att teckna
trafikförsäkring är situationen liknande. Även denne förare har enligt
förslaget det särskilda skydd som åtföljer skador genom trafik med motordrivet
fordon. Förslaget innebär häri ett avsteg från principen i nu gällande rätt
(där frågan blir aktuell främst när den som var skyldig teckna försäkring men
underlåtit detta medföljer som passagerare i egen bil, se 21 § 1 st. 2 p.
trafikförsäkringslagen). Kommittén anser det tveksamt om ersättning bör utgå i
sådant fall. Även här kan det vara fråga om att genom uppsåtligt straffbart
förfarande skaffa sig ett försäkringsskydd på andras bekostnad. SärskUt
svårigheten all avgränsa de ursäktliga fallen från de grova missbruksfallen kan
dock anföras till stöd för den föreslagna regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.13 SACO: Enligt utredningens förslag skall även
rattfyllerister, olovliga förare m. fl. som f. n. undantagits från
trafikförsäkringsskyddet få ersättning för personskador. SACO instämmer i detta
förslag. Rattfylleri bör motarbetas med kriminalpolitiska medel och med körkortsåterkallel-se.
Risken att råka ut för personskada och att inte få ersäUning ur
trafikförsäkringen torde inte ha någon nämnvärd individualpreventiv effekt för
en berusad person som överväger om han skall köra bil eller ej. Samhällets
behov av regler som förstärker det moraliska fördömandet av rattfylleri bör
inte tillgodoses på etl sätt som riktar sin udd blott mot de skadade
rattfylleristerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår vidare att Jämkning av personskadeersättning
skall ske endast vid uppsåt eller grov vårdslöshet. SACO tillstyrker att enkel
vårdslöshet inte längre skall föranleda Jämkning och att något undanlag för
synnerliga skäl e. d. inte heller upptas i lagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.14 Lantbrukarnas riksförbund: Förbundet delar
utredningens uppfatt<br>
ning om att samtliga skadeUdande som färdats i ett och samma fordon<br>
bör ha samma ekonomiska skydd. Förare och passagerare bör vara<br>
Ukslällda i detta sammanhang. Ur den skadelidandes synpunkt måste det<br>
också uppfattas som positivt atl vållande- eller skuldfrågan vid person<br>
skador elimineras och att ersättning utgår på rent objektiv grund.<br>
Diskussionen om vållandet i samband med en skada har för många<br>
försäkringstagare varit svårbegriplig. Speciellt har detta gällt presumtions<br>
ansvaret eller den omvända bevisbördan. För lantbrukets del har<br>
presumtionsansvaret inneburit att många djurägare kunnat få ersättning<br>
för ihjälkörda djur. Det nya lagförslaget innebär att denna typ av skador<br>
ersattes av trafikförsäkringen på objektiv grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att föraren i skadehänseende Jämställes med
passageraren förutsätter uiredningen att den nu vanligen förekommande förarolycks-fallsförsäkringen
upphör. Enligt vad som framgår av förslaget kommer ersättningen från
trafikförsäkringen vid dödsfall ej att omfatta något speciellt
dödsfallskapital. Då nuvarande förarolycksfallsförsäkring omfattar en
ersättning till efterlevande om 50 000 kronor kan det framlagda förslaget
uppfattas som negativt främst hos gruppen egna företagare, t. ex. lantbrukare
som saknar obligatorisk grupplivförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att den skadeUdandes medvållande vid personskada inte skall påverka vederbörandes
ersättning. Även om förbundet har förståelse för utredningens sociala
ambitioner i detta avseende ställer man sig tveksam till förslaget atl
rattfylleri, olovlig körning och brukande av fordonet som hjälpmedel vid
brottslig gärning ej skaU påverka skadeersättningen. 1 utredningen saknas en
utförlig redovisning av de följdverkningar detta kan få. Likaså saknas en
ekonomisk redovisning av vad denna liberalisering kan tänkas kosta övriga
laglydiga försäkringstagare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet motsätter sig förslaget att ersättning skall
utgå även om fordonsägaren försummat att teckna försäkring. Att i efterhand
erlägga en avgift motsvarande försäkringspremien kan inle vara ett system som
bidrar till att förbättra laglydigheten. Att ägaren avett fordon skall erhålla
ersättning från en försäkring som aldrig har tecknats anser förbundet vara atl
gå alltför långt i sina sociala ambitioner. Förbundet hävdar att i dyUka fall
är det främst ett intresse att skydda tredje man varför de nu gällande
bestämmelserna bör bibehållas. Redan i dag finns ca 80 000 försumliga
fordonsägare som saknar trafikförsäkring. Om utredningens förslag går igenom
kan man förvänta att denna siffra kommer att stiga oroväckande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
trafikbilägares riksorganisation, till vars, yttnnåe Svenska åkeriförbundet har
anslutit sig: Det kan redan konstaleras, att förslaget på vissa punkter orsakat
negativa reaktioner hos allmänheten. Särskilt gäller detta det
försäkringsskydd, som avses tillkomma onyktra och körkorts-lösa förare, bUfluvar,
försäkringsskolkare och därmed Jämföfliga personer. Vi begränsar oss i detta
sammanhang till en samlad reell värdering för yrkesbiUsmens del och finner
därvid, att vi inte vill motsätta oss genomförande av förslaget efler
inskränkning av den föreslagna ersättningsrätten tUl nyss nämnda lagfrånvända förarkategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Folksam: Vi
utgår ifrån att reglerna på delta område så långt möjligl bör sammanfalla när
det gäller olycksfall i trafiken och på arbetsplatserna, bl. a. därför att
samma olycksfall kan hänföras till båda områdena i ett inte obetydligt antal
fall. När det gäller olycksfall i arbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>är det i vafle fall tUlsvidare villkoren i
trygghetsförsäkringen som kommer ifråga och som skaU jämföras med regeln i 12 §
i förslaget till trafikskadelag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt § 50
i vUlkoren för trygghelsförsäkring lämnas inte ersättning "till den som uppsåtligen
eller genom grov vårdslöshet själv vållat skadan" och inte heller
"för skada föranledd av att den skadade varit uppenbariigen påverkad av
alkohol eller annat berusningsmedel". Denna bestämmelse skaU alltså
jämföras med andra stycket i 12 § trafikskadelagen, som lyder: "Trafikskadeersätlning
med anledning av personskada får dock jämkas på grund av vållande på den
skadelidandes sida endast om' han själv medverkat till skadan uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet." Bestämmelserna får betydelse såväl för den
skadelidande själv som för hans efterlevande för den händelse han avlider.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trygghetsförsäkringens
bestämmelse, som Ju innebär att ersättnings-rätten försvinner om den
skadelidande orsakat skadan på det sätt som sägs i § 50, kommer såvitt vi
förstår endast att tillämpas i extrema undantagsfall och bestämmelsen är därför
i huvudsak att se som en säkerhetsventil. Behovet av en sådan uppkommer i fall
där det enligt de flesta människors känsla ter sig i hög grad stötande att ge
ut ersättning (annat än från det för alla människor gällande socialersätlningssystemet).
Sådana fall kan mycket väl tänkas förekomma inte bara om skadan vållats uppsåtligen
utan även vid de båda övriga grunderna för avböjande av ersäUning. Ifråga om
huvuddelen av de kriminella eller andra klandervärda beteenden som diskuterats
som i sig själva tänkbara skäl till en ersättningsbegränsning vid
trafikförsäkring kan således bortfall av ersättningen från
trygghetsförsäkringen inte komma ifråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att få en riktig belysning av bestämmelsens innebörd
måste man hålla i minnet att de som omfattas av trygghetsförsäkring, dvs.
praktiskt taget alla löneanställda personer i landet, under sjukskrivningstid
på grund av olycksfall nästan undantagslöst når en kompensationsnivå för
inkomstbortfall som överstiger 90 % — genom skilda försäkringar av social
karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även trygghetsförsäkringen och trafikförsäkringen i
enlighet med det nu framlagda förslaget har obestridligen
socialförsäkringskaraktär. Enligl Folksams mening borde därför den
Jämkningsbestämmelse, som säkerligen är ofrånkomlig, aldrig få till resultat
att den skadelidande under sjukskrivningstiden når en kompensationsnivå lägre
än 90 %. Såvitt vi förstår kan begreppet jämkning numera mycket väl ges sådan
innebörd att man når det resultat som Folksam således vill förorda, även om
möjligen uttrycket "minskning" av ersäUning hade varit att föredra
för att förebygga missförstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det utrymme som vid ett realiserande av vår uppfattning på
denna punkt skulle återstå för jämkning bör vara tillräckligt för att ge
uttryck även åt den reaktion som är ofrånkomlig och naturlig i direkt slötande
fall. Det ger även möjlighet till en viss gradering av övriga fall där
lagregeln kan leda till reducering av ersättningen. Därvid bör denna reducering
sannolikt i första hand gå ut över ideell ersättning och då främst ersättningen
för sveda och värk. Huruvida även ersäUning för framtida inkomstförlust bör
minskas av nu diskuterad anledning finner vi vara något tveksamt. Minskningen
bör i så fall drabba ersältningsdelar av ideell karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Folksam har inte någon erinran m.ot utformningen av
Jämkningsregeln, men anser att departementschefen bör uttala sig om hur regeln
skall tUlämpas. De synpunkter vi här ovan framfört önskar vi därvid
bli</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>179</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beaktade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad därefter gäller ersäUning till efterlevande leder
trygghetsförsäkringens regel till att de efterlevandes ersättning utgår helt
oberoende av hur skadan vållats av den avlidne. Reducering eller bortfall av
ersättningen vid självmord kommer alltså inte ifråga och samma regel skulle
enligt utredningens förslag komma att gälla även vid trafikskador. Folksam
finner denna lösning vara lämplig och anser således att det inte finns behov av
den av Trafikförsäkringsföreningen förordade undantagsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.17 Trafikförsäkringsföreningen: Enligt förslaget till trafikskadelag
skall ersättning till förare eller passagerare för personskada och skada på
tillhörigheter för personligt bruk kanaliseras till försäkringen för
"eget" fordon (9 §). Föreningen har i princip ingenting att invända
mot denna regel, som synes vara väl ägnad att förenkla skaderegleringsarbetet,
men förutser att den kan framkalla avsevärda svårigheter i den svenska
trafikförsäkringens förbindelser med utländska försäkringsgivare. Om ett
utländskt fordon här i landet kolliderar med svenskt fordon och det svenska
fordonet bär all skuld till sammanstötningen lorde det, åtminstone under den
första tiden efter trafikskadelagens ikraftträdande, bli svårt att förklara för
det utländska fordonets försäkringsbolag eller gröna-kortbyrån i dess hemland
att alla personskador i fordonet samt skador på kläder och andra bruksföremål skall
stanna på fordonets egen försäkring. Från denna synpunkt hade en slutlig
uppdelning av ansvaret med hänsyn till vållande och andra omständigheter varit
att föredra i sådana kollisionsfall där utländskt fordon är inblandat. De
fördelar som kanliseringen för med sig vid skaderegleringen hade emellertid då
inte kunnat vinnas. Troligen blir det i stället nödvändigt att från svensk sida
lämna information om den nya lagstiftningens innebörd och särskilt peka på den uflämning
av effekter av nyss angivet slag som i längden kan antas uppstå. I en annan
situation än den exemplifierade kan det Ju vara så att allt vållande i stället
ligger på det utländska fordonets sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med sina direktiv har utredningen haft att
utforma nya traflkskaderegler som svarar mot de höga krav som från sociala och
ekonomiska synpunkter kan stäUas på eU ersättningssystem för trafikoffren i
dagens samhälle. Målet har varit att åstadkomma ett fullgott ekonomiskt skydd
för de skadeUdande. Endast starka ekonomiska eller preventiva skäl har av
utredningen tillåtits inverka på frågan om undantag i vissa fall bör göras från
ersättningsrätten. 1 dhektiven har särskUt uttalats att Jämkning av
ersättningen för personskada är ett i princip olämpligt korrektiv om den
skadelidande själv har medverkat till sin skada, även i fall där förare saknat
körkort, brukat fordon utan lov eller varit påverkad av alkohol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ekonomiska skäl kan knappast åberopas för inskränkningar i
ersättningsrätten vid kriminaliserade eller andra klandervärda beteenden. Det
är troligt att en inskränkning av möjligheterna att Jämka eller utesluta
ersättning i enlighet med förslaget inte har någon större inverkan på
trafikförsäkringspremien. Från trafiksäkerhetssynpunkt kan förslaget förefalla
diskutabelt. Vilken betydelse reformen kan ha när det gäller människornas
beteende i trafiksammanhang är emellertid nästan omöjligt att klarlägga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter att ha gjort den nödvändiga avvägningen av skälen
foreller mot, finner föreningen att de förfaranden som är aktuella i sammanhanget,
nämligen olovligt brukande, körning med oförsäkrat fordon, brottsligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förfarande i samband med förande, rattfylleri,
rattonykterhet, olovlig körning samt brukande av fordon som hjälpmedel vid
brottslig gärning inte i och för sig bör leda till reduktion eller helt
bortfall av ersättning för personskada enligt den nya lagen. Det kan framhållas
alt steget lill den nya ordningen inte är så långt som det kan synas eftersom
de ifrågavarande förfarandena i och för sig inte har lett till reduktion av
trafikförsäkringsersättningen från motsidan i kollisionsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Reaktionen mot av samhället icke önskade beteenden bör, i
enlighet med utredningens synsätt, utövas genom kriminalpolitiska medel och
inte genom fullständigt eller partiellt bortfall av rätten till personskadeersätlning,
något som kan drabba inte bara den skadelidande själv utan också hans
närstående. Ståndpunkten synes enligt föreningen medföra att större tyngd bör
läggas vid de olika vägar på vilket samhället kan reagera mot dessa beteenden.
Föreningen vill särskilt peka på de möjligheter i detta avseende som öppnas om trafikmålskommitténs
förslag i betänkandet "Rätten till ratten" genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller verkan av den skadelidandes medvållande
finner föreningen att stötande resultat skulle kunna uppkomma om ojämkad
ersättning till efterlevande aUtid skall utgå även om den avlidne har handlat uppsåtligen,
dvs. vid självmord i samband med biltrafik. Den föreslagna regeln i 12 § bör av
denna anledning kompletteras med en föreskrift att Jämkning av traflkskadeersätlning
skall kunna äga rum om den avlidne uppsåtligen har medverkat tiU dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.18 Försäkringsbolaget Ansvar: Utredningen föreslår alt
ojämkad ersätt<br>
ning för personskada i regel utgår även till rattonykter/rattfull förare.<br>
Försäkringsbolaget Ansvar anser att en sådan regel skulle få negativa<br>
verkningar från preventiva synpunkter och härigenom indirekt påverka<br>
trafiksäkerheten. De nuvarande reglerna överensstämmer i stort med en<br>
bred allmän opinion. En ändring skulle därför kunna uppfattas som en<br>
signal till en allmän nedtoning av samhällsåtgärderna mot trafikonykter<br>
het. Med hänsyn härtill bör man kräva mycket starka skäl för en ändring.<br>
Med hänvisning till det väl utbyggda socialskyddet i Sverige kan det sägas<br>
att sådana skäl med anknytning till vederbörandes ekonomiska situation<br>
knappast föreligger och inte heller eljest anförs av utredningen. Försäk<br>
ringsbolaget Ansvar föreslår för sin del att nykterhetskravet kommer till<br>
uttryck pä så sätt att ersättningen till den rattfulle/rattonyktre jämkas<br>
med hänsyn tUl hans vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma resonemang skulle kunna föras beträffande olovlig körning
och olovligt brukande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.19 Försäkringsjuridiska föreningen: Även om föreningens
rätts<br>
politiska överväganden i viss mån avviker från utredningens, kan<br>
föreningen instämma i åtskUliga av de föreslagna huvudlinjerna för en<br>
ny lagstiftning. Beträffande personskadorna framstår det som särskilt<br>
angeläget att få flll stånd ett ersättningssystem på rent objekuv grund,<br>
och reparationsintressel kan motivera att ersättningsrätten innefattar<br>
även ägare och förare, som skadats av "eget" fordon. På grund av de<br>
starka praktiska skälen kan föreningen även acceptera den föreslagna<br>
regeln i 9 § om kanalisering av rätten till trafikskadeersättning på<br>
objektiv grund vid personskada till det "egna" fordonets försäkring,
låt<br>
vara att detta i någon mån medför en diskutabel förskjutning av<br>
försäkringskostnaden från stora till små bilar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningens förslag (12 §) om hänsynstagande till den
skadelidandes</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medvållande inom ramen för den allmänna medverkansregeln i
skadeståndslagen, men med begränsning vid personskada till uppsåt eller grovt medvållande,
synes lämpligt. Utöver dessa allmänna principer för hänsynstagande till medvållande
har utredningen föreslagit ett undantag från ersättningsrätteh, nämligen vid
sakskada då olovligt brukande förelegat (11 §). Samtidigt har utredningen efter
utförlig diskussion avvisat tanken på ytterligare liknande undantag vid fall av
rattfylleri eller olovlig körning eller då fordonet brukats som hjälpmedel vid
brottslig gärning eller varit oförsäkrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt föreningens mening kan längre gående inskränkningar
i ersättningsrätten komma ifråga i vissa av de särskilt nämnda fallen;
undantagsregeln i 11 § förefaller samtidigt mindre lämplig. Utgångspunkter för
föreningens bedömning av dessa frågor är, dels att en grund till den föreslagna
objektiva ersättningsrätlen vid personskador bör vara - vid sidan av ett
allmänt leparationsintresse - att låta biltrafiken bära den ekonomiska
kostnaden för uppkommande skador, <ie/.5 att det härigenom skapas förmåner
för de skadelidande som är bättre än enligt den allmänna socialförsäkringen vid
sjukdom och olycksfall vilka som helst. Med dessa utgångspunkter bUr det
möjligt att diskutera ett hänsynstagande tili olovligt brukande och andra
nämnda förfaranden som gör skillnad mellan rätten till ersättning dels på
objektiv grund, och dels när motorfordon förts vårdslöst eller varit
bristfälligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagförslaget är rätten till trafikskadeersättning
beroende av vållande vid motorfordons förande eller av bristfäUighet hos
fordonet blott vid fråga om sakskada (10 §). Inom den allmänna skadeslåndsrätten
kan del emellertid inte antagas att ett anspråk grundat på annans culpa skulle
kunna jämkas redan på den grund att den skadelidande varit berusad, gjort sig
skyldig till olovligt brukande etc. Jämkningsfrågan blir från fall till fall
beroende på om det klandervärda beteendet kan klassificeras som
Jämkningsgrundande medvållande till den inträffade skadan. Som förut berörts är
det i 11 § föreslagna undantaget från rätten tUl trafikskadeersättning vid
olovlig brukande olämpligt i kollisionsfall redan av det skälet alt det inte
har någon motsvarighet i den allmänna skadeståndsrätten. Med tanke på
kollisionsfallen, där vållande är den grundläggande ansvarsförutsältningen, bör
11 § sålunda utgå. Samtidigt mäste emellertid observeras att undantaget blir
tillämpligt också pä sådana sakskador, som täcks av den objektiva rätten lill
ersättning enligt 8 §, dvs, skador pä förares eller passagerares kläder och
personliga tillhörigheter. För dessa fall förefaller det däremot fullt möjligt
att ha undantaget kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen vill i sammanhanget anlägga vissa allmänna
synpunkter på frågan om undantag från ersättningsrätten på objektiv grund vid
såväl personskador som sakskador, låt vara att reparationsintresset för ersättning
framstår som mera behjärtansvärt i de förra fallen. Bedömningen av rätten till
ersättning när den skadelidande gjort sig skyldig till olovligt brukande etc.
kan bli en helt annan vid fråga om rätt till ersättning på objektiv grund, dä
man inte är bunden av klara Jämförelsepunkter i den allmänna skadeståndsrätten.
Eftersom rätten till ersättning på objektiv grund framstår som en särskild
favör Jämfört med vad som gäller vid olycksfall och sjukdom i allmänhet, är det
i och för sig möjligt att acceptera en gränsdragning där vissa skadelidande,
som betett sig särskilt klandervärt, utesluts från det förbättrade skyddet. Av
de olika kategorier skadeUdande, som här är i fråga, synes skälen för ett
uteslutande från ersätlningsrätten vara starkare i vissa av fallen än i andra.
Vid rattfylleri</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>182</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och olovlig körning kan i särskilt hög grad åberopas att
föraren i hög grad själv ökar trafikrisken såväl för andra som för sig själv
genom sin körning. Oavsett om det kan visas att han kört vårdslöst just vid det
tillfället, då han själv drabbats av skada, kan detta förhållande åberopas som
ett skäl mot att ge honom det förstärkta skydd som den objektiva rätlen till ersäUning
innebär. Samma resonemang kan i viss mån föras vid olovligt brukande, särskilt
om detta innebär tillgreppsbrott. Däremot finns det enligt föreningens mening
inte anledning att överväga undantag från den objektiva ersättningsrätten
därför att fordonet använts som hjälpmedel vid brottslig gärning
överhuvudtaget. Detta rättsfaktum är alltför vagt, och fordonets användning
behöver i dessa fall typiskt sett inte öka trafikrisken vare sig för
utomstående eller föraren själv.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
vill inte taga bestämd ställning lill frågan om och i vad män undantag från den
objektiva ersättningsrätten bör uppställas i de diskuterade fallen. Föreningen har
dock velat redovisa att en rätlspolitisk bedömning, som inte har samma
utgångspunkt i etl socialförsäkringsrättsligt synsätt som utredningen gjort,
kan leda till andra avvägningar än lagförslagets. 1 varje fall beträffande
sakskadorna synes en begränsning böra ske, vilket emellanåt skulle få praktisk
betydelse, särskilt för ersättningsrätten för personliga tillhörigheter enligt
8 §. En begränsning av ersättningsrätlen på objektiv grund även vid
personskador kan kanske inte heller helt frånkännas betydelse, när det gäller
den allmänna moralbildningen kring t ex det förkastliga i att köra bil under
alkoholpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Av de
tänkbara undantagsfallen från den objektiva rätten till ersättning återstår att
beröra förslaget att undantag inte skall göras från ersättningsrätten ens för
ägaren av oförsäkrat fordon, en regel som tankes vara undantagslös vid
personskador men kunna sättas ur spel genom försäkringsvillkor såvitt angår
sakskador. Bakom utredningens ståndpunkt ligger främst dess socialförsäkringsrättsliga
betraktelsesätt. Med föreningens utgångspunkter, att rätten till ersättning på
objektiv grund är en av särskUda skäl införd förbättring i jämförelse med
socialförsäkringen, blir även här de reparativa synpunkterna generellt sett
mindre ömmande. Jämfört med vad som gäller inom försäkringsrätten i allmänhet
framstår det som ett anmärkningsvärt avsteg, att den som aldrig tecknat
försäkring eller vars försäkring upphört, skulle vara skyddad av försäkringen.
Föreningen anser sig inte heller på denna punkt kunna biträda utredningens
förslag och åberopar ytterligare att förslaget framstår som särskilt
diskutabelt, om en bilägare under längre tid undvikit att försäkra sitt fordon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I den mån det i lagförslaget införes ytterligare undantag
från rätten till ersättning på objektiv grund, kan tydligen den skadelidande få
ett ökat intresse att vända sig mot främst förare av annat fordon med
ersättningsanspråk på grund av vållande. Som redan påpekats förutsätter detta,
att vållandeansvaret täcks av trafikförsäkringen, så att inte föraren av delta
andra fordon eller annan person blir personligen skadeståndsskyldig utan
försäkringsskydd. Sådana ändringar i lagförslaget kan nödvändiggöra vissa
inskränkningar i principen om kanalisering av personskador för förare och
passagerare tiU det egna fordonets försäkring. Utredningen har avvisat tanken
på varje avsteg från kanaliseringsregeln i 9 § med hänvisning till att detta i
ett antal fall skulle leda till en sådan dubbel skadereglering, som kanaliseringsregeln
syftar till att förebygga. Det bör emellertid då observeras att vad föreningen
här diskuterat är möjligheten för en skadelidande, som i vissa fall avskäres
från rätten till ersättning på objektiv grund, att i stället åberopa rätt till
ersättning på grund av annans</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>183</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>culpa. Denna senare möjlighet bör i de flesta fall
uppenbarligen framstå som så sekundär och oförmånlig i förhållande till den
"kanaliserade" ersättningsrätten på objektiv grund, alt de
administrativa vinsterna av kanaliseringsprincipen inte skall behöva riskeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.20 Motorbranschens riksförbund: Utredningen föreslär att
ersättning<br>
till förare eller passagerare för personskada och skada på lillhörigheter för<br>
personligt bruk skall kanaliseras till försäkringen för det egna fordonet.<br>
Riksförbundet har i och för sig funnit den föreslagna regeln välmotiverad.<br>
I sammanhanget torde dock vissa tillämpningsproblem i förhållande flll<br>
utländska försäkringsgivare komma att kunna uppstå i samband med<br>
reglering av ersättning på grund av skada mellan inhemska och utländska<br>
fordon. De risker som härutinnan kan uppkomma torde kunna elimineras<br>
genoni särskild överenskommelse mellan berörda försäkringsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I uiredningen anförs som motiv för införande av en "no-fault"-be-slämmelse
en del allmänna, sociala och ekonomiska synpunkter. Som ett utflöde härav
föreslås också att ersättningsrätten skall omfatta personskada i samband med
olovligt brukande, körning med oförsäkrat fordon, brottsligt förfarande i
samband med förande, rattfylleri, rattonyklherhet, olovlig körning samt
brukande av fordon som hjälpmedel vid brottslig gärning. Frän olika håll har
framförts att den premiemässiga effekten av att låta försäkringen bli gUtig vid
sådana brottsliga förfaranden skulle vara marginell. Även om denna uppfattning
är korrekt - vilket riksförbundet i och för sig icke har anledning att betvivla
- kan ej negligerbara principiella skäl anföras mot en sådan utvidning. Man
torde dessutom inte kunna förbise den nu gällande regleringens allmänpreventiva
funktion, vartill kommer att ett borttagande av dessa undantag för flertalet
laglydiga bilägare kommer alt kunna verka stötande för rättskänslan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.21 Motormännens riksförbund: När det gäller frågan om
jämkning i<br>
anledning av personskada på andra grunder än en medverkan genom<br>
uppsåt eller grov vårdslöshet, instämmer förbundet i att det, på sätt<br>
utredningen poängterar, från social synpunkt sett kan anses mindre<br>
tillfredsställande att t. ex. rattfyllerister och oförsäkrade uteslutes från<br>
ersättning. Emellertid bör icke utredningens förslag i dessa sammanhang<br>
— även om det rör sig om smärre ökningar av premierna — ekonomiskt<br>
drabba de försäkringstagare som lojalt fullgör sina åtaganden och rättar<br>
sig efter gällande bestämmelser. Ersättning härvidlag bör i stället<br>
kanaliseras via förslagsvis socialförsäkringen och sålunda belasta etl<br>
betydligt större kollektiv än det som utgöres av de trafikförsäkringsplik<br>
tiga fordonsägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förbundets mening bör sålunda trafikskadeersättning
med anledning av personskada kunna jämkas i enlighet med nu gällande regler; i
vart fall bör jämkning kunna ske i enlighet med den föreslagna lydelsen av 6
kap 2 § skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet vill även något beröra vad som anföres av
utredningen angående en utvidgning av det nuvarande begreppet grov vårdslöshet
i traflk i syfte att få tUl stånd en måhända i och för sig motiverad Jämkning
om en alkoholpåverkad fordonsförare drabbas av personskada. En sådan utveckling
skulle åtminstone från straffrättslig synpunkt öka belastningen för en sådan
förare genom att vederbörande drabbas av straffrättslig påföljd för såväl trafiknykterhetsbrott
som grov vårdslöshet i traflk. Resonemanget torde även innebära en
sammankoppling av del straffrättsliga sanktionssyslemet och en ekonomisk
sanktion, något som utredningen i övrigt motsätter sig.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>l'</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.22 KAK: Med hänsyn till ofta uppkommande svårigheter att
bedöma<br>
vällandefrågan vid trafikolyckor samt till att det från sociala synpunkter<br>
är belyddsefuUt att personskaderegleringen blir så snabb och effektiv<br>
som möjligt, finner KAK att det objektiva ansvaret i personskadefrågor<br>
bör accepteras. KAK vill emellertid påpeka att vållandefrågan måste lösas<br>
vid sakskador, och dylika förekommer praktiskt tagel vid vafle trafik<br>
olycka. ----- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KAK finner
det helt otillfredsställande att Jämkning av personskadeersättning på grund av
medvåUande endast skall kunna ske vid uppsåt eller grov vårdslöshet. Att bUfluvar,
rattfyllerister och personer som brukar ett fordon som hjälpmedel vid brottslig
handling skaU erhåUa ersättning på bUägarens bekostnad avstyrkes. Det kan inte
vara bUägar-kollektivets sak att svara för ideell och annan ersättning till bUfluvar,
särskilt inte om ersättningen skall vara "utmätningsfri", så atl
bilägaren saknar möjlighet alt ur den bilfluven tillkommande försäkringsersättningen
läcka av fluven orsakad skada. ErsäUning för nämnda kategorier av brottslingar
bör icke utgå. Därest man av sociala skäl anser sig böra genomföra förbättrat skydd
för dessa, bör ersättning endast lämnas för den rent ekonomiska förlusten och i
vafle fall s. k. ideell ersättning icke utgå. Ersättning till dessa kategorier
bör i stället kanaliseras via socialförsäkringen och därmed belasta hela
samhället och icke endast bUägarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.23 Motorförarnas helnykterhetsförbund: Den hittills
gällande inställ<br>
ningen i vårt land till förbehåll vid rattfylleri m. m. framgår av de<br>
normala förbehåll om äterkravsrätt, som trafikförsäkringsbolagen i gemen<br>
gör i försäkringsvillkoren. Den obligatoriska trafikförsäkringen gäller<br>
självfallet även i dessa fall för sådana skador, som vålfas tredje man, men<br>
innebörden är att försäkringsbolaget kan göra återkrav gällande för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utbetalda ersättningar.-- När enligt utredningens förslag
förare och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ägare av motorfordon ska beredas i princip samma rätt till
ersättning för<br>
personskada som tredje man blir frågan om dylika förbehåll än mera<br>
betydelsefull.---- </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det borde
numera vara onödigt att erinra om de risker, som alkoholbruk i trafiksammanhang
medför. Med hänsyn till utredningens resonemang finns dock skäl att här återge
några uppgifter från den StatUga utredningen Trafiknykterhetsbrott (SOU
1970:61). Enligt denna är alkoholpåverkade förare inblandade i 10—30 % av
dödsolyckorna i värt land. Varje år omkommer 100—300 personer i olyckor, där alkoholpåverkade
förare varit inblandade. I singelolyckor är nära hälften av de dödade förarna alkoholpåverkade.
Vid personskade- och egendomsskade-olyckor är andelen påverkade förare ca 10 %.
Det motsvarar antalsmässigt omkring 1 500 personskadeolyckor och 5 000 egendomsskadeolyckor
per år. Statistiken är oroväckande men ändå kan de redovisade talen av flera
orsaker antagas vara avsevärt lägre än vad som motsvarar verkligheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
personskada ska enligt utredningens förslag skadestånd få Jämkas endast i fall
då den skadelidande själv har medverkat tUl skadan uppsåtligen eller genom grov
vårdslöshet. Detta är det enda förbehållet. Ett av skadeståndskommittén nyligen
framlagt förslag innebär att Jämkning dessutom ska få ske "om eljest synnerligare
skäl föreligger". Därmed avses sådana fall som att skadan framstår som
väsentligen självförvållad eller att den skadade medvetet och utan rimlig
anledning utsatt sig för risk att skadas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På trafikskadelagens område avböjer utredningen även
den möjlig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>185</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>heten." Den skulle vara mindre väl förenlig med det
socialförsäkringsrättsliga synsätt man vill anlägga här. Därjämte görs
gällande att det inte skulle vara alltför vanligt att en person medföljer i en
bil med vetskap om att föraren är påtagligt alkoholpåverkad! Undantag från
ersättningsrätten skall enligt utredningens mening inte få göras vid
rattfylleri, olovlig körning osv. och ej heller vid försummad försäkringsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som en ringa tröst för att rattfylleri ej skulle få
åberopas som grund för jämkning vid personskada anför utredaren (med stöd av
några danska rättsfall om försäkringsgivares regressrätt mot alkoholpåverkade
förare) att det flnns anledning tro att svenska domstolar i åtskilliga fall
kommer att anse personskada vållad av grov vårdslöshet, när föraren varit i
påtaglig grad påverkad av berusningsmedel och därtUl gjort sig skyldig till
trafikvårdslöshet. Detta förefaller MHF vara en osäker för att inte säga
illusorisk grund att bygga en lagstiftning på. Genom att i lagen inte
uttryckligen ange rattfylleri som grund för Jämkning mister man väsentligen den
avsedda preventiva effekten. Svenska domstolars praxis vid tillämpning av 1 och
4 §§ trafikbrottslagen talar däflämte emot det gjorda antagandel. Redan i
begreppet rattfylleri inkluderas ofta ett betydande mått av vårdslöshet i
trafik, och det är relativt sällan det döms för grov vårdslöshet vid sidan av
rattfylleri. Utredningens utläggning i denna fråga gör förslaget att ej
uttryckligen föreskriva jämkning av ersättningen till alkoholpåverkade förare
ej mindre utmanande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sakskada görs en viss men från ekonomisk synpunkt
betydelselös inskränkning i ersättningsrätten för bilfluven (avseende honom
tillhörig egendom som befordras med fordonet). 1 övrigt ska inte olovlig körning,
straffbar alkoholpåverkan eller användande av bil som hjälpmedel för brottslig
gärning i och för sig kunna åberopas som grund för att begränsa ersättningsrätlen
vid skada på motorfordonet eller därmed befordrad egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även försäkringsbolagens rätt att genom regress av
försäkringstagare återkräva utbetalta ersättningar ska enUgt förslaget
inskränkas till fall av uppsåt och grov vårdslöshet. Om en förare genom enkel
vårdslöshet vållat trafikskadan och därvid varit rattfull eller rattonykter får
försäkringsbolaget ej som nu göra gällande regress. Utredningen åberopar här
att det är ganska ringa belopp bolagen indriver regressvis, särskilt om man
jämför med premieinkomsterna. Vidare anförs att de allmänpreventiva synpunkterna
tillgodoses mera genom straff och körkorlsindragning än genom hot om regress.
Eftersom alla tre åtgärderna verkar i samma riktning förefaller en jämförelse
dem emellan vara mindre adekvat. Jämförelsen kan Ju logiskt sett inte ge skäl
för att minska den summa av åtgärder, som verkar återhållande på rattfylleri
och rattonykterhet. Slagkraften i denna argumentation om straffets och körkorlsindrag-ningens
betydelse framstår i märklig relief, när man erinrar sig att två av
justitiedepartementets kommittéer under senare år framlagt förslag som syftar
till att begränsa både straff och körkortsindragningar för alkoholpåverkade
förare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen går med andra ord ganska konsekvent emot försäkringsförbehåll
av sådan art, som hittills ansetts främja trafiksäkerheten och avhålla från
trafikbrott, trots att sådana förbehåll mäste bli ännu betydelsefullare än
förut, när nu förare och fordonsägare föreslås komma med i trafikförsäkringen.
På snart sagt varje punkt gör man utan att förete några som helst bevis
gällande, att kostnadsbesparingen genom dylika förbehåll mot att de olika
brottslingsgrupperna, rattfyllerister, körkortslösa, billjuvar etc får full
ersättning blir obetydliga och att den preventiva verkan av sådana förbehåll är
ringa eller obevisad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>186</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot dessa resonemang må invändas att kostnadsbesparingen
givetvis inte är något självändamål. Förbehållens värde kan främst antas ligga
i att de jämte andra åtgärder bidrar till alt slå fast samhällets uppfattning
om det förkastliga i de trafikbrotlsliga gärningarna. Uppbyggnaden av
försäkringsvillkoren är sådan att den stödjer och i detta avseende positivt
påverkar trafiksäkerheten och det allmänna rättsmedvetandet. Man har hittills
antagit att dylika förbehåll på sikt bidrar alt minska antalet ödesdigra
olycksfall genom alt hålla tillbaka körning under alkoholpå-verkan, bilstölder
och körkortslös körning. Det är givetvis svårt att bland olika påverkande
faktorer mätbart bevisa en sådan verkan. Men den som går emot gällande system
och påslår alt motsatsen skulle gälla bör vara den som har skyldighet alt ge
belägg för sina påståenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slopandet av dylika förbehåll kan heller inte vara en
nödvändig följd av att försäkringen i princip ska bygga på rent objektivt
ansvar. Detta framgår med önskvärd tydlighet av de nya norska och finska trafikför-säkringslagaina,
som bygger på denna princip och även inkluderar förare och ägare under
trafikförsäkringen. Enligt norsk lag finns inte -- om inte särskilda skäl
föreligger - rätt lill ersättning för skadelidande, som av fri vilja har följt
med fordon som frånhänts ägaren genom brott eller följt med fordon som använts
i samband med brottslig handling eller som förts av förare, vilken var påverkad
av alkohol eller annat berusningsmedel. Regressrätt stadgas bl a mot den som brotlsligen
tillgripit fordon eller medverkat till fordonets brukande med vetskap om
olovligheten samt mot alkoholpåverkad förare, även om egentlig berusning inle
förelegat och oavsett om påverkan varit så stark att föraren inte har kunnat
föra fordonet på betryggande sätt. Regressansvarig är också förare, ägare,
brukare, eller passagerare som medverkat till att fordonet brukats trots
förarens påverkan. Finsk lag har likartade regler. Att i dessa hänseenden välja
en väsentligt annan linje än våra grannländer måste anses olägligt. Det borde
rimligtvis kräva en övertygande motivering i stället för etl förbigående av den
viktiga frågan om nordiskt samarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För utredningsmannen borde det också varit en
tankeställare att man t. o. m. i no-fault-försäkringens hemland har funnit det
påkallat att göra förbehåll gentemot vissa förare. Enligt 1974 års förslag till
federal lagstiftning i USA skall sådan försäkring - trots alt den avser att
endast ge ett grundskydd - inte gälla till förmån för den som stulit fordonet.
Ersättningen reduceras också kraftigt för den som inte betalt premien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:22.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En ännu egendomligare diskrepans företer utredningsmannens
avvisande av dylika förbehåll, om man jämför förslaget med den hos oss från
och med 1974 införda s. k. Irygghetsförsäkringen till skydd vid personskadefall
inom arbetslivet. Denna försäkring har av utredaren omnämnts såsom förebildlig
till sin typ för försäkringsanordningar på personskadeområdet. Den avser att
bereda kompletterande skydd - utöver socialförsäkringen — vid yrkesskada och i
vissa fall också vid yrkessjukdom. Ersättningen ska liksom vid den föreslagna
trafikförsäkringen utgå på objekliv grund och enligt skadeståndsrättsliga
regler, så att utfyllnad av socialförsäkringen i princip sker till full
kompensation. Denna trygghetsförsäkring gäller för samtliga arbetstagare i
landet som omfattas av kollektivavtal, där parterna är medlemmar i SAF och LO.
Sådant ansvar gäller för övrigt också för del allmännas del för samtliga anställda
i statlig och kommunal tjänst, varvid staten och de större kommunerna uppträder
som självförsäkrare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:22.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det intressanta med denna nya förebildliga försäkringsform
är att förbehåll för att ersäUning inte utgår göres, förutom vid uppsåt och
grov vårdslöshet, när skadan föranletts av att den skadelidande varit alkoholpåverkad.
Såvitt MHF kan törsta skulle resultatet mot denna bakgrund</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>187</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bli närmast stötande om utredningens förslag till trafikskadelag
skulle gå igenom utan förbehåll för rattfylleri m. m. Inom hela arbetslivet,
där trygghetsförsäkringen gäller, får en alkoholpåverkad person som ådrar sig
skadefall nöja sig med det grundskydd, som socialförsäkringen ger vid sjukdom
och invaliditet. Men inom trafikområdet, där alkoholpåverkan hos föraren är
särskilt farlig och därför allvarligt bestraffas av samhället, skulle det bli
tvärtom. Den rattfulle brottslingen som drabbas av personskada skulle premieras
framför den skadade alkoholpåverkade arbetaren genom att utöver
socialförsäkringens grundskydd få skadeersättning enligt den högsta
skadeståndsnivån. Och en sådan trafikförsäkring skulle staten påtvinga
bilägarna, medan staten själv står bakom trygghetsförsäkringens regler
tillsammans med LO och SAF. Om politiken styrs av något sinne för konsekvens
och logik borde utredningens förslag på denna punkt vara ogenomförbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3.24 Svenska motorcykelförbundet: Motorcykelförbundet
biträder i princip utredningens uppfattning "om rätt till ersättning för
personskador på objektiv grund" så att "ägare, brukare och förare
får samma rätt till ersättning ur trafikförsäkringen som tredje man" och
likaledes att personskadeersätlning knyts "flll försäkringen för det
fordon i vilket den skadelidande färdats".</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beträffande
fullständig ersättning för personskada, när den skadelidande är vållande eller
medvållande, bortsett från uppsåt eller grov vårdslöshet, är förbundet tveksamt
med hänsyn till lagefterlevnad. Å andra sidan bör icke skadelidande belastas
ekonomiskt under kanske flera år för en ringa lagöverträdelse. Brottstekniskt
bör lagöverträdelser kunna beivras på annal sätt, varför Motorcykelförbundet
även i detta avseende biträder utredningens uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet biträder dock icke att den skadelidande som
försummat sin försäkringsplikt skall få ersäUning för egen personskada.
Lagfästs en sådan regel riskeras att rättsmedvetandet uppluckras alltför
mycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter anförs av Sveriges motorcyklisters
centralorganisation.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Trafikskadeersättning för sakskada</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 JK: Utredningens förslag, att från traflkförsäkringen
för ett fordon skall utgå ersättning till förare eller passagerare i fordonet
för skada på kläder eller andra tillhörigheter som han medförde i fordonet för
sitt personliga bruk, är ägnat atl mUdra olägenheterna av huvudregeln att
ersättning inte utgår för skada på egendom som befordras med fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till de ekonomiska förutsättningar utredningen
haft att utgå från har jag ingen invändning mot förslaget att
ersättningsansvaret för kollisionsskador skall bygga på vållandeprincipen.
Slopandet av presumtionsansvaret i kollisionsfallen är en från rättsteknisk
synpunkt och från skaderegleringssynpunkt tilltalande åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagets bestämmelser om generella undantag från ersätlningsrätten
när det gäller sakskada avser endast den som uppsåtligen brukar ett motorfordon
olovligen eller som medföljer eller låter egendom befordras med ett sådant
fordon med vetskap om alt det brukas olovligen. Med hänvisning till vad jag
ovan anfört till stöd för införandel av en regel som medger Jämkning av personskadeersätlning
lill fordonsförare som medverkat lill sin egen skada genom enkelt vållande och
vid skadetillfället varit straffbart påverkad av alkohol, anser jag att ett
generellt undantag från rätt till ersättning vid sakskada bör
omfatta även sistnämnda</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>188</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill
fästa uppmärksamheten på att de som undantas frän rätten till trafikskadeersättning
för sakskada - både från "eget" och annat fordon - har möjlighet att
under åberopande av allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser kräva skadestånd
av t. ex. en kolliderande förare. Del kan ifrågasättas om inte inskränkningar
bör göras i sådan skadelidandes rält att kräva skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid sakskada skall den skadelidandes medvållande kunna
inverka enligt vanliga skadeståndsregler. Olika medvållanderegler blir alltså
tillämpliga i fråga om person- respektive sakskada, vilket kan te sig svårbegripligt
för den skadelidande. För att man skall undgå olägenheter härav förordar
utredningen att försäkringsgivarna i trafikförsäkringsvillkoren skall förbinda
sig att inle Jämka sakskadeersättning under en viss nivå, förslagsvis mellan
1/4 och 1/2 basbelopp. Utredningen förutsätter att staten i motsvarande
omfattning frivilligt avstår från att påkalla Jämkning av sakskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag gillar tanken bakom utredningens förslag men skulle
helst se att den kom till uttryck i etl lagsladgande. Behov av en reglering av
frågan kommer förmodligen att kvarstå under avsevärd tid. De Jämkningsfall som
avses torde vara mycket vanliga. Det är av intresse för både skadeUdande och Irafikförsäkringstagare
att jämkningsreglerna utformas enhetligt och att de vinner största möjliga
publicitet. Härtill kommer atl en lagreglering av frågan skulle göra det
onödigt atl av riksdagen utverka ett särskilt bemyndigande för regeringen att
efterge statens jämknings-rätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Svea hovrätt: Enligt hovrättens mening bör i första
punkten av 8 §<br>
tilläggas att ersättning enligl 7 §, utöver visst belopp, ej heller utgår för<br>
skada å ägaren tillhörig egendom som finns utanför fordonet. Trafik-<br>
skadeersältningsrätlen för sådana skador bör begränsas, eftersom den<br>
s. k. områdestrafiken, som nu ej omfattas av trafikförsäkringen, enligt<br>
utredningens förslag skall täckas av denna. Kostnaderna för mera<br>
omfattande skador som det här skulle kunna bli fråga om, t. ex. inom<br>
fabriksområden, synes ej böra belasta trafikförsäkringskollektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen om ersättning för skada på tillhörigheter som
förare eller passagerare "eljest medförde i fordonet för sill personliga
bruk" kan medföra betydande tUlämpningssvårigheter. Man kan naturligtvis
inte i den föreslagna lagen uttömmande ange de föremål som här avses. En
exemplifiering är inte i någon högre grad ägnad att lösa gränsdragningsproblemen.
En värdegräns såvitt avser ersättningen kan inte heller förväntas få sådan
effekt. Trots detta talar starka skäl för en värdegräns. På så sätt synes man
åtminstone kunna från tillämpningsområdet utesluta sådan med fordonet befordrad
egendom som typiskt sett ej bör omfattas av trafikförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Hovrätten instämmer i och för sig i förslaget att olovliga
brukare och de som försummat sin försäkringsplikt samt passagerare vilka är i
ond tro i nu ifrågavarande hänseenden ej bör äga rätt till ersättning för
sakskada, såvitt gäller försäkringsförsumliga, ur det egna fordonets
trafikförsäkring och, beträffande olovliga brukare Jämte passagerare, från trafikförsäkring
överhuvudtaget. Sådana sociala och humanitära skäl som föranleder att nu nämnda
kategorier trots sitt klandervärda beteende bör berättigas till
trafikskadeersättning för personskador föreligger knappast i fråga om
Sakskador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.3 FCF: CivUförvaltningen ifrågasätter — både i fråga om
kända och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>189</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>okända fordon — om trafikskadeersättning skall utges för
exempelvis sprickbildningar på fastighet, vilka visas ha uppkommit som följd av
markvibrationer av fordonstrafik, och även - såsom enligt luftfartsansvarighetslagen
- för skada på grund av ljudvågor från fordon, allt utan regressmöjlighel för
trafikförsäkringsgivaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Civilförvaltningen har i princip ingen erinran mot
lagförslagets materiella ändringar av gällande rätt. 1 förslagets enskildheter
får civilförvaltningen anföra följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Civilförvaltningen
tillstyrker den föreslagna omfattningen av passiv<br>
identifikation enligt 10 § liksom även föreslagen inverkan på ersättning<br>
vid rattfylleri, brottslig verksamhet, försummad försäkring m. m. Möjlig<br>
en får konsekvenserna av den i 11 § upptagna bestämmelsen om<br>
ersättning vid olovligt brukande anses ej tillfredsställande. Här åsyftas det<br>
förhållandet alt vid kollision föraren av del fordon, med vilket det<br>
olovligt brukade kolliderar, i fall av eget vållande personligen får stå för<br>
kostnader avseende skada på såväl personliga tillhörigheter som befordrad<br>
egendom i det andra fordonet, och detta alltså enbart på grund av det<br>
olovliga brukandet av det andra fordonet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.4 Televerket: Enligt förslaget skall ersättning få utgå
till förare eller<br>
passagerare för skada på kläder eller andra tillhörigheter som vederböran<br>
de medfört i fordonet för personligt bruk. Då verkets bilar i stor<br>
utsträckning medför mätinstrument och verktyg, som används i persona<br>
lens yrkesutövning och som alltså inte är att betrakta som last i<br>
distribution, vore det värdefullt om sådant materiel kunde anses omfattas<br>
av förslaget om ersättning enligt ovan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.5 SJ: I fråga om egendom som passagerare bär på
sig eller för med sig i<br>
fordonet brukar trafikföretagen på frakträttslig grund begränsa sitt ansvar<br>
tUl visst belopp, åtminstone beträffande s. k. dyrbarheter. Det torde<br>
kunna ifrågasättas om ej på motsvarande sätt en begränsning borde ske av<br>
den skadelidandes rätt till trafikskadeersättning beträffande sådan egen<br>
dom. Trafikutövare i landsvägstrafik kommer eljest att via en utvidgad<br>
försäkringsplikt åläggas ett längre gående ekonomiskt ansvar än det som<br>
på frakträttslig grund kan utkrävas inom de andra transportgrenarna. En<br>
beloppsbegränsning skulle också medföra den fördelen att det i praktiken<br>
säkert mycket svårtillämpade kriteriet "för sitt personliga bruk"
skulle<br>
kunna avvaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bestämmelsen (i 10 §) ger ej anledning till erinran i
materiellt hänseende. Del synes emellertid böra prövas om den skulle kunna ges
en mindre komplicerad redaktionell utformning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.6 Statens vägverk: Skäl finns för antagande att
rättegångar i kollisions<br>
fall med endast sakskador kommer att vara ovanliga även i framtiden.<br>
Med presumtionsregelns bortfallande och införandet av culparegeln med<br>
den "rättvända" bevisbördan - varemot vägverket i princip ej har
något<br>
att invända — blir den skadelidande i högre grad än tidigare beroende av<br>
försäkringsbolagens bedömningar. En skärpning av beviskravet kan<br>
medföra att i åtskilliga fall båda bilägarna blir utan ersättning, trots att i<br>
realiteten den ene eller båda varit vållande. Ett säkert stöd för s k styrkt<br>
vållande torde man nämligen endast få när det föreligger klara brott mot<br>
trafikreglerna. Vägverket ifrågasätter därför om inte "ett rättstillämp<br>
ningens status quo" bör upprätthållas, vilket i så fall skulle kunna ske<br>
genom en regel om halv ersättning till vardera parten, när vållandefrågan<br>
ej kan klargöras.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.7 Försäkringsinspektionen: Beträffande jämkning av
ersättning på<br>
grund av medvållande leder utredningens förslag lill att ohka regler<br>
kommer att gälla för person- och sakskador. För att slippa de problem<br>
som ligger i en separat vållandebedömning för jämkning av sakskadorna<br>
föreslår utredningen att försäkringsgivarna skall avstå från Jämkning av<br>
ersättning vid bagatellartade sakskador. Under förutsättning att ett<br>
uttalande av denna innebörd göres av statsmakterna har inspektionen<br>
inget att erinra mot att bolagen underlåter att påkalla jämkning i här<br>
berörda fall. En lämplig beloppsgräns synes enligt inspektionens mening<br>
ligga vid ett fjärdedels basbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fråga om skador på annat transportmedel föreslår
utredningen att objektivt ansvar skall gälla även för skador som tillfogas
Järnvägståg. Då ett mindre strängt skadeståndsansvar åvilar innehavare av
järnväg medför detta en viss övervältring av skadekostnader från
Järnvägstrafiken till motorfordonstrafiken. För att få till stånd en mera
rättvis kostnadsfördelning är en revidering av skadeståndsreglerna för
Järnvägstrafiken nödvändig, och inspektionen vill i detta sammanhang endast
understryka betydelsen av att en sådan revidering sker snarast möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.8 Konsumentverket: Beträffande skada på det försäkrade
fordonet och<br>
därmed befordrad egendom säger utredningen att det skulle i och för sig<br>
ligga väl i linje med den allmänna målsättningen för reformarbetet på<br>
skadeersättningsområdet, som har angetts i förarbetena lill skadestånds<br>
lagen, att införa en ordning som innebär att även skada på fordonet<br>
ersätts från trafikförsäkringen för fordonet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket delar för sin del de synpunkter som utredningen
anför till förmån för ett no-fault-system och är inte övertygat om att den
samlade skadekostnaden för bilägarna skulle öka i någon nämnvärd grad. Den
preventiva aspekten på frågan bör inte övervärderas här lika litet som när det
gäller personskador i enlighet med vad verket ovan anfört. 1 propositionen tUl
skadeståndslagen anför Justitieministern atl preventionssynpunkterna måste
sannolikt tillmätas större betydelse på sakskadeområdet (än på
personskadeområdet). Statsrådet anför emellertid i samma sammanhang att man bör
eftersträva att sakförsäkring vinner ökad utbredning. Detta innebär dock enligt
verkets bedömande, att man minskar just den preventiva effekten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket beklagar att del inte varit möjligt för uiredningen
alt gå längre i sina förslag och vill därför föreslå alt frågan om införandet
av elt no-fault-system för ersättning av sakskador snarast göres till föremål
för särskild utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.9 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Länsstyrelsen anser det
vara välbetänkt<br>
att det nuvarande presumtionsansvaret avskaffas även när det gäller skada<br>
på egendom som befinner sig utanför motorfordon och skada på förares<br>
eller passagerares kläder eller andra personliga tillhörigheter som med<br>
föres i ett motorfordon. För skada pä motorfordon och på övrig egen<br>
dom som befordras med fordonet skall enligt utredningens förslag trafik<br>
skadeersältning inle utgå på objektiv grund. 1 kollisionsfallen har i stället<br>
en särregel införts. Trafikskadeersättning utgår från motpartens trafik<br>
försäkring endast vid bevisat vållande. Länsstyrelsen anser, att tiden ännu<br>
inte är mogen att även härutinnan införa regler om ersäUning på rent<br>
objektiv grund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I förslaget har utredningen angett att olika
Jämkningsregler skall tillämpas då skadelidande själv medverkat tUl skadan. En
särreglering har sålunda skett vid personskada. Länsstyrelsen befarar atl
vissa praktiska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>191</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>olägenheter ur administrativ synpunkt kan uppstå vid
tillämpningen. Dessa kan dock icke vara särskilt stora om försäkringsbolagen
ifråga om smärre sakskador såsom utredningen förutsatt underlåter atl påkalla
jämkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.10 Försäkringsrättskommittén: De regler som trafikskadeutredningen
föreslår har beträffande sakskada blivit mycket komplicerade. Förslaget skiljer
i första hand mellan tre olika typer av egendom, nämligen 1) förares och
passagerares kläder och andra personliga lillhörigheter (skada ersattes
oberoende av vållande ur det egna fordonets trafikförsäkring, 8 § 2 p., men
inte ur något annat fordons trafikförsäkring, 9 § 2 p.), 2) motordrivet fordon
och egendom befordrad med delta, med undantag för sådan egendom som faller
under 1), (skada ersattes aldrig ur det egna fordonets trafikförsäkring men vid
kollision med annat fordon ur dettas trafikförsäkring vid vållande eUer . bristfäUighet
på det kolliderande fordonet, 8§ 1 p., 10§), samt 3) egendom i övrigt (skada
ersattes oberoende av vållande, 7 § 1 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget innehåller vidare ett undantag för olovligt
brukande (11 §), som kan tillämpas på samtliga nu nämnda kategorier av egendom.
Vid sakskada som inträffar med trafik med oförsäkrat fordon finns ett särskilt
undantag (16§), som dock är mindre vittgående än det nyssnämnda (det utesluter
nämligen inte rätt att vid kollision med annal motordrivet fordon erhålla
ersättning ur dettas trafikförsäkring). Därjämte finns avtalsfrihet — beiräffande
samtliga tre kategorier av egendom - för sakskada som träffar
försäkringstagaren (14 § 1 st., senare ledet). Allmänna rättsregler, exempelvis
bestämmelser i FAL, kan åberopas beträffande omständigheter som beror av den
skadelidande (14 § 2 st.). Det torde inte erfordras någon detaljerad genomgång
av olika tänkbara skadesituationer för att visa hur komplicerade
tillämpningssituationer som kan uppstå när de olika reglerna kombineras med
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härtill kommer att de föreslagna reglerna synes leda till
diskutabla olikheter i behandlingen av likartade skador. Avtalsfriheten
beträffande skada som drabbar försäkringstagare avser inte skada som träffar
annan person om denne för bUen. Om vUlkoren exempelvis föreskriver
ansvarsfrihet för sakskada om föraren saknar körkort, har detta villkor inte
verkan om annan än ägaren kört fordon utan att ha körkort och därvid vållar
skada på sin egendom (14 § 1 st.). Om den skadelidande inte är identisk med
försäkringstagaren synes man nödgas gå in på en bedömning huruvida hans handlande
medför ansvarsfrihet för försäkringsgivare på grund av FAL (i vilket fall
ansvarsfriheten kan godtas enligt 14 § 2 st.) eller på grund av avtalsvillkor
(i vUket fall ansvarsfrihet ej uppstår enligt 14 § 1 st.). Med hänsyn till att
bl. a. säkerhetsföreskrifter (51 § FAL) medför verkningar genom en kombination
av särskilda handlingsföreskrifter och lagbestämmelser är frågan inte ulan
praktisk betydelse. Något skäl till att här införa tvingande regler utöver dem
som ingår i FAL synes inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad som framgår av motiven räknar emellertid
utredningen med att försäkringstagaren skall kunna åläggas självrisk i
villkoren för skador som drabbar även exempelvis hans familjemedlemmar, och
denna självrisk skall då kunna återkrävas av försäkringstagaren (20 § 1 p.).
Bortsett från att konstruktionen är invecklad förefaller det föga tilltalande,
att den enda möjligheten för försäkringsbolag att skaffa sig ansvarsfrihet för
sakskada som drabbar annan än försäkringstagaren skall vara atl övervältra förlusten
på denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också tyckas sakligt egendomhgt att om maken till
ägaren av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>192</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>en oförsäkrad bil får sin egendom skadad genom atl den
senare kör på egendomen med bilen, maken inte erhåller ersättning om han själv
medföljer i bUen men alltid eljest, se 1 6 § I p. Sistnämnda stadgande avser, i
motsats till 1 1 §, blott den som medföljer försäkrat fordon, inte den som
själv brukar sådant fordon, utan att vara den försäkringspliktige, något som är
svårbegripligt (möjligt är att det föreligger etl redaktionsfel).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan också ifrågasättas om det är rimligt alt göra så
stor skillnad beträffande sakskada som drabbar person som medföljer bil med
kännedom om rätta förhållandet när premien är obetald men försäkringen likväl
fortsätter att gälla (14 §), när försäkringen har upphört atl gälla därför att
tidsfristen efter anmälan till myndighet har löpt ut (16 § 1 p.), när bU föres olovligen
(11 §), när bil föres ulan gUtigt körkort (14 § 1 st.), och när föraren är
berusad (12 § 1 st.).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringskommittén
anser att en avsevärd förenkling av de föreslagna reglerna är önskvärd och
även kan ske ulan sakliga olägenheter. Såsom utredningen själv i olika
sammanhang framhåller kan etl obligatoriskt skydd för sakskada inte tillerkännas
tillnärmelsevis samma betydelse från samhällets synpunkt som skyddet för
personskada. Det synes redan därför onödigt att införa ett komplicerat
obligatoriskt försäkringssystem, med vissa element av avtalsfrihet, för sådana
skador. Visserligen är det från synpunkten att biltrafiken bör bära de skador
som den orsakar önskvärt alt även sakskador förs in under den obligatoriska
försäkringen, men genom alt skador på försäkrat fordon och last befordrad med
detta är undantagna (8 § 1 p.) innehåller försäkringen från denna synpunkt så
många luckor, att det knappast lönar sig att komplicera systemet med invecklade
specialregler med sådant syfte. Detta gäller även den av utredningen i motiven
utförligt diskuterade begränsningen i tillämpningen av medvållanderegler vid
sakskada genom frivilligt åtagande av försäkringsbolagen. I sakligt hänseende
kan man f. ö. beträffande nämnda begränsning anföra, atl om Jämkning skall
underlåtas vid sakskada tUl följd av biltrafik, detta bör ske främst vid större
skador, t. ex. om den skadelidande får ett dyrbart arbetsredskap skadat av
vilket han är beroende för sin försöflning, inte vid ekonomiskt betydelselösa
småskador såsom utredningen förordar. Eftersom frågan vad beträffar staten
anses förutsätta medgivande från riksdagen, torde den böra beaktas även vid den
fortsatta behandlingen av utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår för kolUsioner mellan motordrivna fordon ett ersättningssystem baserat
på ansvar för vållande samt för bristfällighet på fordonet (10 §). Förslaget
synes väl motiverat. Såsom utredningen framhåller lärer förslaget inte innebära
någon mera betydande saklig förändring och det medför en rättsteknisk
förenkling. Ytterligare rättsteknisk förenkling synes emellertid kunna vinnas
genom att tillämpa samma princip för sakskador i allmänhet. Utredningen har
utförligt diskuterat ersättningssystemet vid skador på andra transportmedel än
motordrivna fordon saml på last som befordras därmed (avsnittet 7.3.4.5) och
bl. a. konstaterat, att valet mellan culpaansvar (jämte ansvar för
bristfällighet) och rent strikt ansvar inte kan antas ha slörre ekonomisk
betydelse. Det synes rimligt att därav dra motsatt slutsats mot den som
utredningen drar, nämligen att det är bäst och enklast att för sådana skador ha
samma ansvar som för skador på kolliderande motordrivna fordon. Sakligt sett är
det svårl att se något skäl varför det skall gälla olika regler om exempelvis
en bU kolliderar med en buss eller med en spårvagn. Därigenom skulle också
undvikas vissa konsekvenser av de föreslagna reglerna beträffande kollision
mellan motordrivet fordon</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>193</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och järnvägståg eller spårvagn, som nu bekymrat
utredningen. Det synes också vara en fördel om man beträffande skador på annat
motordrivet fordon undgår att tillämpa särskilda regler när detta är
stadigvarande parkerat och i så fall inte anses vara "i trafik". Inte
heller beträffande skador på vägmärken, vägportar, garagedörrar osv. synes
skillnaden mellan culpaansvar och rent strikt ansvar vara så stor att den
motiverar att rättssystemet kompliceras med olikartade regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skador på kläder och andra personliga lillhörigheter som
befordras med motordrivet fordon (8 § 2 p.) synes liksom hittills kunna
överlämnas åt det privata initiativet och den enskilda försäkringsverksamheten,
något som bl. a. medför att man undgår de skäligen obetydliga men av
utredningen utförligt diskuterade frågorna om vad som skall anses vara
personliga tillhörigheter. En annan möjlighet, som också kunde övervägas, vore
att generellt likställa skador på kläder med personskador. Att det av
utredningen föreslagna obligatoriska skyddet har ringa ekonomisk betydelse
framgår av olika uttalanden av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En annan möjlig förenkling är att vid sakskada generellt
medge avtalsfrihet i den mån inte FAL:s tvingande regler ger skydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.11 SACO tillstyrker alt trafikförsäkringen svarar strikt
för sakskador<br>
på egendom utanför fordonet och på passagerarnas kläder och andra<br>
tillhörigheter som medfördes i fordonet för personligt bruk. SACO<br>
instämmer också i utredningens förslag att skador på befordrad egendom<br>
undantas från trafikförsäkringsersättningen. Det viktigaste problemet är<br>
här skador på gods som befordras yrkesmässigt. Det kan visserligen sägas<br>
att skador på befordrat gods kan bero på bilismens farlighet och att<br>
bilismen bör bära dylika skador. Emellertid är det de som efterfrågar<br>
sädana varutransporter som i första hand drar nytta av bilismen. Därför<br>
är det rimligt att dessa och inte lastbilsägarna får bekosta försäkrings<br>
premier för ifrågavarande skador. Även om trafikförsäkringen täckte<br>
dessa skador skulle premierna på trafikförsäkringen förmodligen ändå<br>
vältras över på betraktarna genom höjda priser på frakten. Ett annat skäl<br>
för att Irafiksadeersättningen inte bör täcka dylika skador är behovet<br>
av trafikpolitisk neutralitet. Den som befordrar gods på Järnväg har inte<br>
rätt till ersättning från Järnvägen på objektiva grunder utan måste själv<br>
bekosta sin försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen framhåller kommer de ändrade reglerna för
kollisionsskador, vilka bl. a. innebär att ersättning för skador på eget
fordon inte utgår från motsidans försäkring utom när motsidan varit styrkt
vårdslös, att leda till ett något försämrat skydd för skador på egna bilen och
öka behovet av vagnskadeförsäkring. Eftersom många ägare av äldre bilar anser
det ofördelaktigt att ta vagnskadeförsäkring ifrågasätter SACO om inte presumtionsansvaret
borde behållas på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.12 Folksam: Utredningen var enligt direktiven förhindrad
att behandla<br>
frågan om en no-fault-lösning för sakskadorna i samband med kollisioner<br>
mellan trafikförsäkringspliktiga fordon. Dessa skador, dvs. i huvudsak<br>
skador på fordonen, kan i stort sett sägas vara ett problem enbart för<br>
fordonsägarkollektivet, men varje rationell lösning av problemet förut<br>
sätter ändring av gällande lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi anser att det är angeläget att snarast försöka nå en
lösning. Därigenom skulle det kunna bli möjligt för försäkringstagarna att
vinna kontroU över kostnadsutvecklingen på bilreparationsområdet, samtidigt som
handläggningskostnaderna skulle kunna påverkas i gynnsam riktning. Enligt
Folksams mening finns det därför anledning att låta utrednings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>194</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mannen få fortsatt uppdrag med sikte på att skapa
lagregler som möjliggör en rationeU lösning av nämnda problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.13 Trafikförsäkringsföreningen: Försäkringsbolagen har
en positiv inställning tUl en reformerad lagstiftning också när del gäller
vagnskadorna. Frågan har inte legat inom ramen för den föreliggande
lagstiftningsetappen, men försäkringsbolagen kan instämma i utredningens
uttalande alt en utveckling i riktning mot att även skada på fordonet ersätts
från fordonets egen trafikförsäkring kan befinnas önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avvaktan på en utveckling i nu angiven riktning i
kollisionsfallen finner föreningen de delar av förslaget som berör vagnskadorna
vara väl avvägda. Atl presumtionsansvaret försvinner i kollisionsfallen och
ersätts av ett ansvar byggt på vållande eller bristfällighet på fordonet innebär
en viss ökning av risken att en fordonsägare ställs helt utan ersättning från
trafikförsäkringen för fordon på motsidan. Enligt försäkringsbolagens bedömning
kommer emellertid reformen på denna punkt att få tämligen begränsade praktiska
följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skada på kläder och andra personliga tillhörigheter skall
enligt förslaget täckas av försäkringen för det fordon i vilket den
skadelidande har färdats (8 § 2 p). 1 huvudsak innebär delta elt lagfästande av
en praxis som redan har tillämpats frivUligt av trafikförsäkringen sedan flera
decennier. Den utvidgning i förhållande till nämnda praxis som förslaget
innebär finner föreningen väl motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har tämligen ingående behandlat frågan om
trafikförsäkringens ansvar för skador på annat transportmedel, framför allt
luftfartyg och Järnvägståg. Frågan om ansvaret för skada på järnvägståg och
därmed befordrad egendom har avsevärd praktisk betydelse. Eftersom utredningen
inte har föreslagit någon utvidning av kollisionsreglerna tUl sådan skada
kommer trafikförsäkringens objektiva ansvar att gälla också här. Föreningen
anser det vara otUlfredsställande att ansvaret hamnar på trafikförsäkringen
fastän järnvägen i samma grad som biltrafiken bör betraktas som bärare av
trafikrisk. Om bil och tåg kolliderar, leder förslaget till att hela kostnaden
för skador på tåget, på passagerare och egendom som befordras med detta etc.
får bäras av bilens trafikförsäkring, under förutsättning att järnvägen inte
kan åläggas ansvar på grund av vållande. Den balans mellan de båda
trafikmedlens ansvar som förefaller rimlig bör kunna åstadkommas genom en
översyn av Järnvägsansvaret enligt 1886 års lagstiftning. Föreningen vill
understryka betydelsen av att en sådan översyn snarast kommer lill stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att den som uppsåtligen brukar fordon utan lov inte skall ha rätt till
ersättning för sakskada i följd av trafik med fordonet (11 §). Det bör påpekas
att den bilist som råkar kollidera med den olovlige brukaren och därvid skadar
dennes egendom, t. ex. tillhörigheter som han för med sig i bUen, kan komma atl
utsättas för skadeståndsanspråk som inte läcks av försäkring. Denna konsekvens
av undantagsregeln finner föreningen vara stötande. Det kan i själva verket
ifrågasättas om inte mera besvärande konsekvenser kan uppkomma med regeln än
utan den.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
är positiv till förslaget att försäkringsbolagen skaU förbinda sig att inte
påkalla Jämkning av ersäUning för sakskada på grund av "enkelt" medvållande
på den skadeUdandes sida. Regeln bör endast gäUa annan sakskada än sådan som
avses i 10 § i lagförslaget och lämpligen utformas efter "sJälvrisk"-modell,
dvs. Jämkning skall inle ske för den del av skadan som ligger inom
beloppsramen. En lämplig sådan ram synes vara 1/4 basbelopp enligt lagen om
allmän försäkring, dvs. för närvarande 2 250 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>195</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4.14 Försäkringsjuridiska föreningen: I fråga om
sakskadorna förefaller<br>
det klart motiverat att ge ersättning på objektiv grund till utomstående,<br>
som lidit skada, men att i varje fall undantaga vagnskadorna från det<br>
obligatoriska skyddet. Med föreningens utgångspunkter finns det heller<br>
inte anledning att i fråga om vagnskador i kollisionsfall bibehålla det<br>
nuvarande presumtionsansvaret enligt bUansvarighetslagen. Däremot kan<br>
det vara tveksamt hur man skall reglera skador på befordrad egendom,<br>
vilka kan uppfattas som följder av biltrafikens särskilda risker. Förening<br>
en anser emellertid här att utredningen funnit en lämplig avvägning<br>
genom förslaget att skador på passagerares kläder och andra tUlhörigheter<br>
för personligt bruk skall omfattas av samma rätt till ersättning på<br>
objektiv grund som personskadorna, samtidigt som skador på befordrad<br>
egendom i övrigt undantages från ersättningssystemet på objektiv<br>
grund.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 avd 7.3.4.8 har utredningen diskuterat verkan av den
skadelidandes medvållande vid sakskada. Utredningen räknar med att
trafikförsäkringsanstalterna skall komma att frivilligt avstå från Jämkning på
grund av medvållande, som inte är grovt, vid sakskador av mindre omfattning och
ej överstigande ett halvt basbelopp, samt att staten genom beslut av riksdagen
skall frivilligt förbinda sig att tillämpa samma principer i sin
skadereglering. Skälet till förslaget är att det är önskvärt med enhetliga medvållanderegler
då personskador och mindre sakskador sammanfaller. Enligt utredningens mening
låter sig resultat dock svårligen åstadkommas genom en lagreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen kan instämma i synpunkten att en enhetlig medvållanderegel
är önskvärd i de åsyftade fallen. Enligt föreningens mening bör dock en
lagregel i frågan eftersträvas, eftersom det föreslagna förfarandet med bl. a.
särskilt riksdagsbeslut synes än krångligare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund: Förbundet har inga erinringar mot utredningens förslag att
borttaga presumtionsansvaret vid sakskador. På sikt torde det dock vara
realistiskt att räkna med en anpassning av reglerna för sakskador flll det
system som föreslås för personskadeersättning, dvs. att skada ersätts från
fordonets egen trafikförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KAK: Trots atl
utredningen upprepade gånger framhåller att man inte på någon punkt vill
försämra en skadelidandes ställning innebär förslaget en försämring för vissa
skadelidande. Detta gäller t. ex. sakskador såsom skada på bil, eftersom den
omkastade bevisbördan tages bort. Vidare innebär förslaget en försämring av det
nuvarande passagerar-skyddet som fungerat tillfredsställande, eftersom
passageraren enligt förslaget endast kan få ut ersättning ur den egna bilens
försäkring. Vid nuvarande lagstiftning kan han även vända sig till det
försäkringsbolag som representerar annan av de vid trafikolyckan inblandade
bilarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
motorcyklisters centralorganisation och Aktionsgruppen mot MC-olyckor:
Organisationerna anser att den av utredningen föreslagna ändringen av bevisbördan
vid sakskador inte kan anses som socialt berättigad. Den skulle innebära att
man, för att få ut ersättning för sakskada, skulle vara tvungen att bevisa
motpartens vållande. Detta skulle drabba dem som blir aUvarligast skadade genom
olyckan och således är i störst behov av ersättning, särskilt hårt då dessa
ofta p. g. a. sina skador har mycket svårt att driva en sådan process, medan
däremot de som skadas mindre allvarligt eller inte alls har mycket bätlre
förutsättningar alt, om så verkligen är fallet, bevisa motpartens vållande. Ett
införande av</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>196</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ett sådant system skulle, som utredningen själv påpekar,
minska de sammanlagda ersättningsutbetalningarna. Detta anses, också enligt
utredningen, stimulera till ett ökat tecknande av vagnskadeförsäkring, vilket
i sin lur skulle förenkla en framtida övergång tUl no-fault-system även vad
gäller sakskador. Den motiveringen kan inte kompensera det förhållande att
innan elt sådant system eventuellt införs, av alla dem som saknar vagnskadeförsäkring,
det skulle vara de mest behövande som drabbas hårdast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Skadestånd för trafikskada och äterkravsrätt mot
trafikförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK: Tidigare
har Jag något berört det enligt min mening otillfredsställande förhåUandet att
person som av preventiva hänsyn är undantagen från rätten till ersättning
enligt den föreslagna lagen har möjlighet att kräva skadestånd enligt allmänna
skadeståndsregler. En inskränkning i denna rätt bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt:
Hovrätten vUl peka på en icke önskvärd konsekvens av här föreslagna regler.
Jämlikt 17 § första stycket i den föreslagna trafikskadelagen utgör lagens
bestämmelser ej hinder mot att anspråk på skadestånd görs gällande med
anledning av skada i följd av trafik med motordrivet fordon. Antag att en bUförare,
tillika bilägare, (i fortsättningen kallad bilisten) riktar skadeståndsanspråk
mot en cyklist och yrkar ersättning för skador på sådan personlig egendom som
avses i 8 § andra punkten. Bilisten påstår att cyklisten varit vållande enligt
allmänna skadeståndsrättsliga regler. Cyklisten befinnes ensam vållande och för-pUktas
därför utge ojämkat skadestånd till bilisten. Om bilisten uppfyllt sin
trafikförsäkringsplikt är han emellertid berättigad att utfå ersättning för nu
nämnda skador ur det egna fordonets trafikförsäkring och detta oberoende av
cyklistens vållande. Den icke försäkringsförsumlige bilislen torde väl därför i
ett fall som det förevarande ej komma att rikta skadeståndsanspråk mot
cyklisten. Skulle han ändå ha gjort detta får cyklisten jämlikt 18 § första
stycket inträda intill det utgivna beloppet i bilislens rätt till
trafikskadeersättning (såvida cyklisten ej vallat skadan uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet - ett ganska teoretiskt fall). Den försäkringsförsumlige
bilisten som vill ha skadan ersatt har inget annat val än att kräva cyklisten.
Och det belopp som cyklisten har utgett till den försumlige bilisten kan
cyklisten inte få flllbaka från bilistens trafikförsäkring, eftersom bUisten på
grund av sin försummelse inte har någon rätt till trafikskadeersättning. Det
blir alltså cyklisten som drabbas av konsekvenserna av bilistens försumlighet.
Visserligen förutsattes i exemplet alt cyklisten var ensam vållande till
skadorna. Cyklisten har dock genom en annan persons försummelse, för vilken han
ej kan klandras, kommit i ell mycket sämre läge än skadeståndsskyldiga i
allmänhet kommer att befinna sig i enligt förslaget. Nu anförda exempel kan
ändras på det sättet att bUisten är en olovlig brukare. Även i det fallet blir
det den skadeståndsskyldige cyklisten som slutligt får bära ersättningen utan
möjlighet all rikta återkrav mot trafikförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening bör hithörande frågor bli föremål
för ytterligare överväganden under lagstiftningsärendets fortsalta handläggning.
Målsättningen bör därvid vara att lika skadeståndsskyldiga behandlas lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Statens vägverk: Den föreslagna regeln i 9 § trafikskadelagen
bidrar<br>
till att förenkla och påskynda skaderegleringen. När det gäller det</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>197</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>solidariska ansvaret mellan ansvarssubjekt och
trafikförsäkringsgivaren har utredningen nöjt sig med att föreslå kanalisering
genom subrogation, synbarligen av del skälet att vissa problem eljest skulle
uppstå på sakskadeområdet. Enligt vägverkets mening kan dock ifrågasättas om
inte en tvingande kanalisering bör införas för personskadornas del. Frågan kan
visserligen synas överflödig mot bakgrund av att de flesta skadelidande vänder
sig direkt till traflkförsäkringsgivaren, men det finns och kommer att finnas
personer som kanske - utan sakskäl - vill rikta sina krav direkt mot
ansvarssubjektet. 1 sistnämnda fall måste ju ansvarsfrågan lösas och den
skadade kan mötas av invändning om medvållande på grund av "synnerliga
skäl" och måhända kan också den allmänna jämkningsregeln åberopas, därest skadeståndskommitténs
förslag genomföres. Den mest påtagliga olägenheten torde dock vara den tidsuldräkt,
som kan bli följden av att många frågor kanske mäste lösas processvägen och ansvarssubjektet
dessutom saknar tillgång lill det utmärkta och snabbt verkande "förlikningsorgan"
som trafikförsäkringsanstallernas nämnd utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Försäkringsrättskommittén: Fördelningen av ersätlningsansvaret
bestäms enligt förslaget av dels speciella regler om skadelidandes medverkan
för några typer av skador (12 § 2 st. beträffande personskador, 10 § 2 p. och
17 § 2 st. beträffande vissa sakskador), dels allmänna regler om skadelidandes
medverkan för övriga skador (hänvisning i 12 § 1 st.), dels regler om fördelning
av ansvaret mellan olika trafikförsäkringar (9 §, 10 § 1 p. och 21 §), dels en
regel om rält för den som lidit skada i följd av trafik meti motordrivet fordon
att göra gällande skadeståndsanspråk (17 § 1 st.), dels en regel om rätt för
den som utgivit skadestånd med anledning av skada i följd av trafik med
motordrivet fordon att inträda i den skadelidandes rätt till
trafikskadeersättning (18 § 1 st.), dels en regel om regressrätt från
skadeförsäkring mot trafikförsäkring (1 8 § 2 st.), och dels slutligen regler
om regressrätt från trafikförsäkring mot den som vållat skadan (19 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Komplikationen i dessa regler beror till stor del på ett rättstekniskt
skäl, nämligen att utredningen inte konstruerat rätten till trafikskadeer-sättning
som en rätt till skadestånd men likväl menar att i väsentliga avseenden skadeslåndsrättsliga
principer skall tillämpas. Själva utgångspunkten är såtillvida tvivelaktig som
lagstiftningen skall tillämpas även pä staten som bilägare när denna inte
tecknat försäkring (29 §), något som bestyrker att särdragen i det föreslagna
systemet mindre beror av att detta administreras genom försäkring än av atl
skadorna härrör från biltrafik och därför anses böra ersättas enligt särskilda
principer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 flera avseenden visar sig också att anknytningen till
skadeståndsreglerna är starkare än som framgår direkt av lagtexten. Enligt 19
§ 1 st. äger försäkringsanstalt som utgett trafikskadeersätlning kräva
ersättningen åter av den som vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet.
Regeln innehåller ingen hänvisning flll skadeståndsreglerna, och det är
omöjligt att ur lagtexten utläsa att dessa skall beaktas vid sidan av vad texten
innehåller. Enligt motiven skall likväl så ske. Den föreslagna redigeringen
synes missvisande. Vid sidan av 19 § 1 st. finns i 19 § 2 st. en specialregel
om regress mot järnväg. 1 realiteten innebär detta att beträffande
trafikförsäkring 25 § FAL ersätts av en huvudregel och en undantagsregel (båda
i 19 §), såsom det förefaller huvudsakligen av pragmatiska skäl. Något vägande
skäl varför här skulle gälla annan regel än exempelvis vid vagnskadeförsäkring
- som är och i fortsättningen skall vara underkastad 25 § FAL — synes inte
finnas. 18 § 2 st. innehåller en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>198</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>specialregel om regress mot trafikförsäkring från
skadeförsäkring. Det torde inte vara helt lätt att med hjälp av lagtexten
genomskåda att meningen här är att överföra den nu enligt 25 § FAL gällande
regressregeln i vad den avser krav mot bilister med oförändrat sakligt innehåll
men med en redaktion som är betingad av att den nya Irafikskadeersättningen
formellt inte anses utgöra skadestånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 andra fall har emellertid motviljan mot att direkt
anknyta till skadeståndsreglerna lett till sakligt tvivelaktiga resultat. Inskränkningar
i skadelidandes rätt till ersättning för sakskada som beror av honom, t. ex.
när han brukar bil olovligen (11 §), går ut också över annan skadeståndsskyldig
om den skadelidande då kräver skadestånd av den senare, eftersom han då inte
kan utöva regress mot trafikförsäkringen enligt 18 § 1 st. Engångsbelopp som
utgår ur exempelvis olycksfallsförsäkring skall enligt föreslagna
skadeståndsrättsliga principer avräknas om försäkringsgivaren förbehållit sig
regressrätt, men sådant belopp skall likväl enligt utredningens mening inte
kunna avräknas från trafikskadeersättning, därför att sådan inte utgör
skadestånd. Saken torde visserligen ha ringa praktisk betydelse men olikheten
framstår som onödig och strider framför allt mot önskemålet att lika fall skall
behandlas lika.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening skulle det vara önskvärt att mera
generellt<br>
hänvisa tUl skadeståndsreglerna och därigenom på en gång uppnå en<br>
rättsteknisk förenkling och undvika att det på enskilda punkter uppstår<br>
olikheter mellan tUlämpning av skadeståndsrättsliga principer och de<br>
regler som skall gälla vid trafikskadeersättning. En sådan ändring skulle<br>
också onödiggöra att vid framtida reformer av skadeståndsrätten över-<br>
prövning och eventuella följdändringar av elt antal regler i lagstiftningen<br>
om trafikskadeersättning blir nödvändiga. Det är också möjligt att en<br>
justering av regler om skadelidandes medverkan och om flera skadevållare<br>
i skadeståndslagen skulle onödiggöra några av de specialregler som<br>
utredningen tar upp i sitt förslag. Kommittén vill sålunda nämna<br>
möjligheten att bristfällighet på transportmedel generellt jämställs med<br>
vällande (resp. medvållande) till skada, varigenom den allmänna medver<br>
kansregeln i skadeståndslagen skulle kunna tillämpas även på skador i<br>
följd av trafik med motordrivet fordon.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En detaljfråga är följande. Enligt motiven utgår
utredningen från att svenskt försäkringsbolag inle meddelar försäkring som
täcker regressansvaret vid uppsåtligt och grovt vårdslöst handlande. Härtill
kan erinras om att ansvarsförsäkringar i allmänhet täcker även skadeslåndsskyldighet
för grov vårdslöshet. Vad som förutsätts av utredningen innebär sålunda en form
av begränsning av avtalsfriheten på detta område, låt vara alt de undantag för
skada genom trafik med motorfordon som villkoren för ansvarsförsäkring vanligen
innehåller minskar frågans praktiska vikt. Principiellt synes frågan alltför
komplicerad för att böra avgöras genom ett motivullalande i förbigående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Landstingsförbundet: Mot bakgrunden av de intressen
förbundet företräder har förbundet inte funnit anledning att närmare pröva de
enskilda detaljerna i förslaget. Förbundet ser det dock som angeläget att
formerna för en samordning mellan trafikförsäkringen och framför allt
trygghetsförsäkringen övervägs yUeriigare. Det måste vara till fördel för
skadelidande att det klart framgår vUken försäkring som primärt svarar för
skaderegleringen. När det gäller trafikskador som även täcks av
trygghetsförsäkringen bör övervägas om inte dessa skador i första hand skall
regleras via Irygghetsförsäkringen. Det slutliga kostnadsansvaret bör dock i
enlighet med huvudprinciperna i utredningsförslaget läggas på
trafikförsäkringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>199</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
försäkringsbolags riksförbund: Riksförbundet kan ansluta sig till det yttrande
över belänkandet som har avgetts av Trafikförsäkringsföreningen. Därutöver
vill förbundet göra elt påpekande av mera principiell natur i anledning av
förslaget. Trafikskadeutredningen har i betankandet tagit upp problem som rör
såväl trafikförsäkringens egen rätt till regress för utgiven ersäUning som
regressrätten mot trafikförsäkringen för ersättning som slutligt skall stanna
på denna. Utredningen har här kommit in på frågor som för närvarande prövas av
skadestånds-kommittén. Samråd har också ägt rum med denna kommitté. Utöver de
synpunkter som har framförts i Trafikförsäkringsföreningens yttrande angående
regressrätten mot väghållare har riksförbundet inte någon erinran mot de
lösningar som trafikskadeutredningen presenterar i denna del. Riksförbundet
vill dock understryka vikten av att de lösningar av regressfrågorna som nu
väljs på trafikskadelagens tillämpningsområde kan omprövas när resultatet av skadeståndskommitténs
mera ingående överväganden över etl större fält föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringsjuridiska
föreningen: En räUssystemalisk huvudfråga gäller sambandet mellan rätten till
trafikskadeersättning och det personliga skadeståndsansvaret enligt i första
hand den allmänna culparegeln i 2 kap 1 § skadeståndslagen för ägare, brukare
eller förare. Utredningens förslag innebär att all rätt för en skadelidande att
erhålla trafikskadeersätlning frikopplas från frågan om personligt
skadeståndsansvar för någon. Ett helt fristående försäkringssystem föreslås
sålunda. Den enda motiveringen härför synes vara att en sådan frikoppling från
skadeståndsreglerna är nödvändig för att förare och ägare av motorfordon skall
kunna beredas samma rätt till ersättning vid personskada som andra
skadelidande. Det synes också invändningsfrill att en fristående ersätl-ningsanordning
är nödvändig på just den angivna punkten. Trafikförsäkringens genomgående
frikoppling från skadeståndsansvaret är emellertid ett betydligt mera
långtgående steg och motiveras knappast enbart av det angivna argumentet. En
alternativ möjlighet skulle kunna vara ett system där trafikförsäkringen på en
gång ges den samtidiga karaktären av ansvarsförsäkring för ägare, brukare och
förare av motorfordon och en garantiförsäkring, som i vissa avseenden går
längre än samma personers skadeståndsansvar. Som utredningen själv
uppmärksammat hade 1957 års lagförslag (SOU 1957:36) just denna innebörd. Även
en sådan lösning orsakar emellertid rättstekniska problem, och del torde inte
utan mera ingående överväganden, som inte återfinns i utredningsförslaget,
kunna avgöras vilken lagleknisk konstruktion som blir enklast och friast från
komplikationer. Föreningen vill dock här peka på några punkter av betydelse i
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 1 7 § i förslaget skall det inte i och för sig föreligga
hinder för en skadelidande att åberopa allmänna skadeståndsregler för talan mot
ägare, brukare eller förare, men en sådan talan blir normalt utan intresse för
honom, när rätt föreligger till trafikskadeersättning på objektiv grund. Enligt
10 § i förslaget är dock sakskada i kollisionsfall ersättningsgill enligt lagen
blott om skadan orsakats genom vållande av förare pä motsidan (eller
bristfällighet på det fordonet). Förarens vållande ger här i princip upphov
till två skilda anspråk, ett fristående anspråk på Irafikskadeersättning och elt
skadeståndsanspråk mot föraren enligt den allmänna culparegeln. För den
skadelidande kan det någon gång tänkas vara praktiskt av processueUa skäl att
vända sig med krav mot föraren personligen. Om föraren tvingats utge skadestånd
på grund av sitt culpaansvar, inträder han emellertid i den
skadelidandes rätt till</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>200</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikskadeersättning enligl reglerna om s. k. ekonomisk kanalisering
i 18 § 1 st. Teoretiskt kan även andra liknande fall tänkas, t. ex. att den som
lidit personskada begär skadestånd av vållande förare av annat fordon. Lagen tiUåter
delta, men den vållande föraren får enligt 18 § Jämförd med 7 och 10 §§
regressrätt för vad han utgivit. - 1 dessa fall kommer trafikförsäkringen
tydligen indirekt att fungera som en ansvarsförsäkring. Denna lösning kan i
och för sig vara lika tillfredsställande som om försäkringen uttryckligen sagts
vara en ansvarsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sambandet är emellertid ett annat i fall, då det enligt 7
§ inte föreligger rält till trafikskadeersättning vid skada på det
"egna" fordonet eller på egendom, som befordras med detta. Här synes
det vara underförstått att ett eventuellt personligt ansvar för föraren enligt culparegeln
inte skall kunna föras tillbaka på trafikförsäkringen ens genom regresskrav
enligt 18 §. Lösningen överensstämmer visserligen med vad spm nu gäller,
eftersom bilansvarighetslagen och trafikförsäkringslagen aldrig täcker skada på
egendom, som befordras med fordonet, men förhållandel framgår inte av den
föreslagna lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad som nu sagts har gällt rent lagtekniska frågor där
samma lösningar kan uppnås genom olika regelteknik. Mera bekymmersam är
emellertid risken att den principiella frikopplingen av trafikförsäkringen från
skadeståndsreglerna även i andra fall skulle kunna medföra, att ägare, förare
och brukare kan bli belastade med ett personligt skadeståndsansvar därför att
rätten till Irafikskadeersättning försetts med undantag, som inte har någon
motsvarighet inom skadeståndsrätten. Eflersom inskränkningarna i rätten till
'trafikskadeersättning gjorts ytterligt få, torde diskrepanser av angivet slag
inte kunna uppslå mera än i ganska speciella situationer. Det kan emellertid
vara svårt alt överblicka alla tänkbara fall. Föreningen vill här peka på ett
par luckor i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt 10 § skall rätlen till trafikskadeersättning i
kollisionsfall jämkas bl. a. om bristfällighet på det fordon, med vilket den
skadade egendomen befordrades, medverkat till skadan. Det är här fråga om dels
hänsynstagande till bristfälligliet utan krav på subjektiv culpa hos någon,
dels identifikation, dvs. bristfälligheten hos fordonet läggs den skadelidande lill
last i Jämkningsfrågan. Motsvarande grundsatser kan emellertid i detta fall inte
anses klart erkända inom den allmänna skadeståndsrätten. Som lagförslaget
konstruerats kan det därför tänkas, att den skadelidande, som fått finna sig i
jämkning av trafikskadeersättningen, vänder sig mol en vållande förare på
motsidan och begär sin överskjutande skada ersatt enligt allmänna
skadeståndsregler. Denna ersättningsskyldighet kan föraren inte enligt 18 §
föra tillbaka på traflkförsäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett motsvarande överskott av personligt skadeståndsansvar
kan tänkas enligt 11 §, som från rätten tUl trafikskadeersältning för sakskada
utesluter den, som brukat det skadegörande fordonet utan lov eller låtit
egendom befordras med ett olovligen brukat fordon. 1 kollisionsfall betyder
detta att den skadelidande inte kan åberopa 10 §, som ger honom trafikskadeersättning
om det andra fordonet förts vårdslöst eller varit behäftat med bristfällighet.
Men enligt allmänna skadeståndsregler kan det inte antagas att den andra bilens
förares skadeståndsansvar för vållande till kollisionen helt upphör därför att
han kolliderat med ett fordon, som brukats olovligen. Även här kan man tydligen
tänka sig ett personligt skadeståndsansvar för föraren, vilket inte kan föras
tillbaka på tiafikförsäkringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>201</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De nu diskuterade inadvertenserna sammanhänger tydligen
med all<br>
trafikförsäkringen inte konstruerats som en ansvarsförsäkring, och de<br>
uppstår i den mån lagen från trafikskadeersättning undantar fall, då det<br>
enligt allmänna skadeståndsregler kan tänkas finnas etl personligt<br>
skadeståndsansvar för någon. 1 den män man ökar fallen av undanlag frän<br>
rätten till trafikskadeersätlning (t. ex. på grund av rattfylleri, olovlig<br>
körning eller dylikt) utöver vad utredningen föreslagit, ökar också antalet<br>
fall då det kan kvarstå ett personligt skadeståndsansvar för ägare, förare<br>
eller brukare utan täckning av trafikförsäkringen. Dessa sammanhang<br>
talar i och för sig för att lagen borde innehålla både moment av<br>
ansvarsförsäkring och en reglering av skadeståndsansvaret för ägare,<br>
förare och brukare av motorfordon. All försäkringen ej konstruerats som<br>
en ansvarsförsäkring leder för övrigt också till all en ägare eller förare,<br>
som utsätts för skadeståndskrav, inte ulan vidare har försäkringstäckning<br>
av sina rättegångskostnader. Här har utredningen visseriigen (s. 245 f)<br>
tänkt sig att försäkringsbolagen frivilligt skall åtaga sig sådan täckning,<br>
men det framstår som otillfredsställande att resultatet inte uppnås redan<br>
genom försäkringens grundläggande utformning. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 17 §
andra stycket regleras frågan om jämkning vid sakskada, när ägare, brukare
eller förare söker ersättning av utomstående t. ex. cyklist, fotgängare eller
järnvägsföretag. Utredningen föreslår alt jämkning skall kunna ske när vållande
i samband med förande av fordonet eller bristfälligliet på detta medverkat till
skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt
föreningens mening bör emellertid regeln utformas så, att jämkning kan ske även
utan att vållande vid förandet eller bristfällighet hos fordonet förelegat.
Utgångspunkten för denna uppfattning är det förhållandet, att reglerna om rält
till trafikskadeersättning på objektiv grund innebär, att biltrafiken på goda
grunder belastas med vad som i skadeslåndsrätten brukar kallas rent strikt
ansvar. Som uiredningen själv framhållit på flera andra ställen i betänkandet lorde
det kunna anses vara en aUmän princip inom skadeståndsrätten, att utövaren av
en verksamhet, som bär rent strikt ansvar gentemot utomstående, redan med
hänsyn härtill får finna sig i jämkning av egna skadeståndskrav mot
utomstående. Bakom denna uppfattning ligger naturligt nog tanken alt den
särskilda riskfyllda verksamheten skall bära sina egna kostnader även när
utövaren av verksamheten själv drabbats av skada genom densamma, låt vara att
skadeståndskrav samtidigt kan framställas mot utomstående. Utredningens skäl
för att jämkning skall kunna ske blott vid vållande eller bristfäUighet är rent
formellt, nämligen att den föreslagna lagen inte innehåller någon regel om
skärpt skadeståndsansvar för ägare, brukare eller förare. 1 realiteten innebär
dock förslaget ell strikt ansvar för biltrafikens utövare, låt vara all
utredningen valt en teknisk lösning som inneburit frikoppling från personligt
skadeståndsansvar. Det framstår då som följdriktigt att Jämkning av ägares,
brukares och förares skadeståndskrav skall kunna ske oavsett vållande eller bristfäUighet.
Utredningens förslag innebär för övrigt att man tillskapar en sådan obalans i
förhällande till det existerande rent strikta ansvaret för flygplansägare och
det eftersträvade rent strikta ansvaret för innehavare av järnväg, som man på
tal om kollisioner mellan bilar och andra transportmedel sagt sig vilja
undvika.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 18 §
andra stycket ger uiredningen förslag om regressrätt för försäkringsgivare, som
utgett ersäUning på grund av skadeförsäkring, mot trafikförsäkringen.
Föreningen instämmer i förslaget all sådan regressrätt i princip bör föreligga
redan på grundval av den objektiva rällen lill trafikskadeersältning.
Föreningen anser del dock nödvändigt att även den</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>202</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tilltänkta regressmöjligheten i fall, då personförsäkring
tagits i anspråk, uttryckligen anges i lagen. Det är ur rättsteknisk synpunkt
inte tillfyllest att, som utredningen tänkt sig anse lösningen följa blott på
grund av en analogi med den föreslagna regeln om skadeförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det kan dessutom noteras, att behovet överhuvudtaget av en
särskild regel vid sidan av 25 § försäkringsavlalslagen uppstår endast lill
följd av konstruktionen, att rätten till trafikskadeersätlning formellt
frikopplats från skadeståndsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen vill i sammanhanget markera en principielll
mera positiv inställning till regressmöjligheten mot biltrafiken, såsom i
realiteten belastad med ett rent strikt ansvar enligt förslaget, än vad
utredningen gett lill känna. Enligt föreningens mening går utredningen sålunda
för långt när den på längre sikt framhåller som en möjlig huvudprincip, att
sakskadorna bör stanna på den försäkringsgivare, som meddelat sakförsäkring.
Det må vara att regressrätten för närvarande spelar liten ekonomisk roll, att
den kan vara administrativt betungande att utöva, i varje fall om den skall
bygga på en eulpabedömning, att del för närvarande finns en tendens i
lagstiftningen alt inskränka regressmöjlig-helerna, och att desamma som bekant
helt borltagits ur den allmänna försäkringen och yrkesskadeförsäkringen. Med
tanke pä de mycket stora skadekostnader för samhället, som biltrafiken
åstadkommer, och med tanke på det principiella önskemålet, alt biltrafiken bör
bära sina egna kostnader och att dessa helst öppet bör redovisas, är det
emellertid inte .självfallet, att denna utveckling är den lämpligaste. Det kan
vidare noteras alt en regressmöjlighet mot en verksamhet, som är belastad med
ett rent strikt ansvar, och där culpafrågor i stor utsträckning eliminerats,
kan tänkas bli utformad efter schablonregler, som inte behöver orsaka sådana
administrativa problem, som individuell regress i sainband med eulpabedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Trafikförsäkringsgivares återkravsrätt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 JK: Eflersom regressinkomsterna inte torde ha någon
ekonomisk<br>
betydelse för trafikförsäkringsanstalterna har utredningen prövat regress<br>
rättens omfattning uteslutande med hänsyn till riskfördelnings- och<br>
preventionssynpunkler. Endast uppsåt och grov vårdslöshet skall kunna<br>
föranleda regress mot den som på grund av eget vållande är ansvarig för<br>
en trafikskada. Rattfylleri skall alltså inte i och för sig kunna ge upphov<br>
till regresskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 konsekvens med den ståndpunkt jag ovan intagit i fråga
om möjligheten all Jämka föraren tillkommande ersäUning för personskada i fall
av enkelt vällande i förening med rattfylleri, anser jag alt möjlighet till
regress bör finnas även i dessa fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den kännedom som jag genom minskaderegleringsverksamhet
fått om statens väghållningsansvar gör att jag med tillfredsställelse ser att
utredningen inte vill föreslå någon rätt till återkrav mot väghållare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.2 Svea hovrätt: Enligt utredningens förslag skall, i
stort sett i motsats<br>
tUl vad nu gäller, ersättning för personskada och i 8 § andra punkten<br>
avsedd sakskada utgå från det egna fordonets trafikförsäkring även i de<br>
s. k. kollisionsfallen. Denna ändrade ordning kan komma alt medföra<br>
vissa icke önskvärda konsekvenser. Sålunda skall vid kollision mellan<br>
personbil och lastbU, i vilket fall förevarande slag av skador av naturiiga<br>
skäl normalt blir större för dem som färdas i personbilen än i lastbilen,<br>
den "mindre skadegörarens" traflkförsäkring betala för de skador som<br>
den "större skadegöraren" åstadkommit. Som en följd
härav torde</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>203</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikförsäkringspremierna komma att öka för personbilar
och minska för lastbilar. Utredningen har också räknat med detta. Det synes
hovrätten att en sådan konsekvens skulle komma i konflikt med utredningens i
annat sammanhang uttalade lovvärda målsättning, nämligen att en från
samhällsekonomiska synpunkter rationell slutlig fördelning av skadekostnaderna
bör åstadkommas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trots det anförda vill hovrätten emellertid ej avstyrka
utredningens förslag i förevarande hänseende. Det är tänkbart att de olägenheter
med förslaget som hovrätten nu pekat på kan undanröjas t. ex. genom
försäkringsbolagens premiesättning, när del gäller lastbilar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.SJ: Enligt
uttalande i specialmotiveringen omfattar hänvisningen i andra stycket till
ansvarighet "enligt lag" också den ansvarighet som enligt
Järnvägstrafikstadgan och de internationella fördragen CIM och CIV åvilar
järnvägs innehavare för skada på egendom som befordras metl järnvägen. Detta
ansvar är emellertid av frakträttslig natur och vilar således på kontraktuell
grund. Enligt uttrycklig bestämmelse i järnvägstrafikstadgan och fördragen
äger järnvägen, om ersättningskrav avseende godsskada görs gällande på annan
grund än avtal, åberopa vad befordringsavtalet med stöd av gällande regler
innehåller om frihet från ansvar eller om ansvarsbegränsning. Sådant förbehåll
får också åberopas av personer för vilka Järnvägen svarar
(Järnvägstrafikstadgan 78 §, CIM art. 40). Trafikskadelagen bör under inga
förhållanden få den verkan att järnvägens ansvar för gods som mottagils till
befordran ges en vidare omfattning än som följer av befordringsavtalet och på
detta lillämpliga frakträttsliga regler. För något skälighetsövervägande som
föreslås i lagrummet finns här ej något utrymme. Än mindre föreligger någon grund
att, såsom i motiven anföres, låta järnvägen "bära en större del av skadan
när järnvägen svarar enligt transportreglerna". Observeras bör vidare de
särskilda preskriptions- och preklusionsregler som gäller beträffande det
frakträttsliga ansvaret. Dessa bör ej få kringgås med tillämpning av trafikskadelagen.
Ej heller i övrigt bör denna lag tillåtas inkräkta på den frakträttsliga
regleringen av rättsförhållandet mellan fraktförare och godshavare. Till
förebyggande av sådant missförstånd i tillämpningen vartill utredningens framslällning
synes kunna ge anledning i denna del är det angeläget att i lagen upptages ett
uttryckligt förbehåll för den begränsning av ansvaret för befordrat gods och de
för Järnvägen som fraktförare gällande rättigheter vilka följer av fraktavtal
och tillämpliga regler på det frakträttsliga området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringsrättskommittén:
I sakligt avseende åberopar utredningen i många sammanhang
riskfördelningssynpunkter beträffande fördelningen av kostnader, även när det
gäller ganska obetydliga kostnader som kan väntas ha ringa inverkan på
premierna. När det gäller den väsentliga frågan om fördelningen av kostnader
för personskada vid kollisioner mellan motordrivna fordon har utredningen
emellertid stannat för principen att låta vafle sida bära sina egna kostnader,
trots att detta innebär att exempelvis lastbilstrafiken gynnas genom en
omfördelning av premiekostnaden (förslaget leder bl. a. till alt de som för
sina dagliga resor är hänvisade till moped, t. ex. många i glesbygd bosatta äldre
personer, får en kraftig ökning av premierna). Utredningen anför lill stöd
härför huvudsakligen att detta överensstämmer med no-fault-systemet. Ett sådant
argument kan dock inte vara avgörande. Det synes viktigt atl skadestånds- och
försäkringsregler utformas så att de medför den bästa riskfördelningen från
ekonomisk synpunkt i den mån så kan ske ulan att administrationskostnaderna
ökar. Inom försäkringsverksamheten gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>som bekant skälighetsprincipen (282 § 2 mom. 1 st. lagen
om försäkringsrörelse), vilken bl. a. innebär att premiekoslnaden skall stå i
proportion till risken. Denna princip synes böra beaktas även vid utformningen
av regler om ersättning för trafikskada. Kommittén vill därför förorda all
möjlighet införes lill fördelning av kostnader även för personskador mellan
olika sidor, efler samma principer som gäller för fördelningen av skador på
fordon och last. Hänsyn till administrationskostnaden synes inte kunna anföras
som skäl häremot, eftersom dels en fördelning antas skola ske beträffande de
nämnda sakskadorna (samt vid skador som träffar utomstående), dels det bör
finnas möjlighet, i den mån det är önskvärt, för försäkringsbolagen att
tillämpa "kollisionsöverenskommelser" även beträffande personskador om
administrationskostnaderna kan nedbringas därigenom. 1 sammanhanget må
framhållas, atl uiredningen förutsätter att försäkringsbolagen inte skall kunna
Iräffa överenskommelse om annan fördelning mellan trafikförsäkringsanstalter än
som följer av lagen. Lagstiftaren bör dock inte lägga hinder i vägen mot
standardiserade uppgörelser, som avser att på lång sikt åstadkomma samma
resultat som om regress hade utövats i vafle särskilt fall, även om dessa
skulle få annan form än nu tillämpade kollisionsöverenskommelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.5 Trafikförsäkringsföreningen: Förslaget innebär att i
praktiskt taget alla fall utgiven ersättning skall stanna på
trafikförsäkringen. Regress mot enskild person är begränsad till de fall där
uppsåt eller grov vårdslöshet kan konstateras. Även om begreppet grov
vårdslöshet kan komma alt få en något mer vidsträckt tolkning än hittills till
följd av reformerna inom skadeslåndsrätten och trafikförsäkringen, kommer återkravsrätt
för försäkringen att föreligga endast i undantagsfall. Föreningen har emellertid
inte någon invändning mol förslaget i denna del. Det kan vitsordas atl
inkomsterna av regress mol enskilda (fysiska) personer idag i det stora hela
saknar ekonomisk vikt för trafikförsäkringskollektivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även regresserna mot vägverket och SJ har underordnad
ekonomisk betydelse. Detta får inte hindra en prövning av frågan huruvida
regressrätten i dessa fall ändå bör bibehållas i det nya systemet. Föreningen
instämmer i den ståndpunkt som utredningen har tagit när det gäller regress mot
innehavare eller ägare av järnväg. Den kan däremot inle instämma i förslaget
att regress inte längre skall kunna utövas mot väghållare. Föreningen tror att uiredningen
här har fäst för stort avseende vid att vägverkels utbetalningar på grund av
regresskrav frän trafikförsäkringsbolag (tabell 15 i bilaga 2) ligger på en
mycket låg nivå. De låga beloppen kan i någon mån ha sin förklaring i atl väghållarna
anpassar vägunderhållet efler trafiksäkerhetens krav. Utredningen synes vidare
inte ha tagit hänsyn lill att regress också utövas mol andra subjekt, t. ex.
kommuner, i egenskap av väghållare. Del bör också beaktas att förslaget innebär
en vidgning av trafikförsäkringens ansvar, framför allt när det gäller förarskadorna.
Regressfrågan får därmed slörre betydelse än hittills för försäkringsgivarna.
Föreningen ställer sig tveksam till del berättigade i att en viss verksamhet -
i detta fall trafiken med motorfordon — på del sätt som förslaget medför får
bära skaderisker som kan härledas till en annan verksamhet, i detta fall
väghållningen. Det bör påpekas att den ståndpunkt som man lar i delta
lagstiftningsärende kan ha verkan också för frågan om vagnskadeförsäkringen
skall ha regress eller inte, något som för närvarande prövas av skadeståndskommillén.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nu förestående reformen av trafikförsäkringen kan, som
utredningen framhållit, ses som elt steg på vägen mot etl fullt utvecklat no-fault-system.
1 vissa delar av den nya trafikskadelagen har uiredningen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>låtit no-fault-tanken slå igenom i full omfattning. Hit
hör bestämmelsen i 9 § om kanalisering av ersättning till förare och
passagerare för personskada och skada på vissa personliga tillhörigheter till
"eget" fordons försäkring och det därtill anknytande principiella
förbudet mot regress mellan trafikförsäkringsbolag i 23 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Även
föreningen har den uppfattningen att no-faull-principen bör få styra
utformningen av de nya trafikskadereglerna. Kanaliseringsprincipen torde leda
till en i viss mån förenklad skadereglering och andra fördelar av administrativ
och ekonomisk natur. Den bör därför godtas som huvudregel för placeringen av
de ifrågavarande kostnaderna inom trafikförsäkringen. ——</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Europeiska
trafikförsäkringsgivare börjar under våren 1975 inom Comité Européen des Assurances
diskutera ett västtyskt förslag till kollisionsöverenskommelse, gällande skada
på egendom utanför fordonen vid kollision mellan fordon hemmahörande i olika
länder. Överenskommelsen avses i stort gå ut på att skada upp lill visst
belopp skall slutligt bäras til! lika delar av inblandade fordons
försäkringsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>En överenskommelse
av detta slag synes inte vara förenlig med reglerna om fördelning av trafikskadeansvar
i den föreslagna Iraflkskadelagen. I 21 § anges hur ersättningsansvaret
slutligt skall fördelas mellan trafikförsäkringarna för två eUer flera fordon
i situationer där trafikskadeersättning skall utges solidariskt från
försäkringarna. Av 23 § följer atl dessa bestämmelser är tvingande. 1
specialmotiveringen till 21 § påpekas i enlighet härmed att paragrafen inte kan
åsidosättas genom att trafikförsäkringsanslallerna sinsemellan träffar
överenskommelser som innebär att ersättning som en försäkringsanstalt har utgett
skall kunna återkrävas från anI■an försäkringsanstalt eller belasta annan
försäkring hos samma anstalt i vidare omfattning än som följer av lagens
fördelningsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
planerade kollisionsöverenskommelsen innebär att försäkringsgivare för
inblandat fordon kan komma att belastas med ansvar i vidare män än som följer
av lagens bestämmelser. Om exempelvis en svensk och en dansk bilist kolliderar
här i landet med skada på egendom utanför fordonen som följd och den danska
bilisten är ensam vållande skulle den svenska försäkringsgivaren, om han deltar
i överenskommelsen, slutligt få bära halva skadekostnaden upp till avtalat
belopp, fastän ansvaret enligt 21 § i trafikskadelagen — som kommer atl vara
tillämplig eftersom olyckan inträffat här i landet — bort i sin helhet slufligt
hamna hos den danska bilens försäkringsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreningen
kan inle finna alt utredningen har anfört några bärande argument till stöd för
att regleringen i 21 § i förslaget till traflkskadelag bör vara tvingande. Det
finns däremot starka skäl, framför allt möjligheterna till förenklad
skadereglering, som kan åberopas för att bestämmelserna i denna del bör vara
dispositiva. Något avsteg från kanaliseringsprincipen, som utredningen fäst
stort avseende vid och som föreningen i sitt yttrande anslutit sig till, skulle
inte därigenom uppkomma. Föreningen anser det vara angeläget att
lagstiftningen inte lägger hinder i vägen för svenska trafikförsäkringsbolag
att delta i överenskommelser av det slag som nu planeras. Det är ett starkt
intresse att Sverige inte ställer sig utanför överenskommelser som syftar till
att förenkla regleringen av skador vid internationell trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
till det anförda hemställer föreningen att i förslagets 23 § sker tillägg av
innebörd att paragrafen inte hindrar överenskommelser mellan försäkringsgivare
om annan slutlig fördelning av ansvaret för tredjemansskador än som följer av
21 §.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>206</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Försäkringsbolaget Ansvar: Bolaget bedriver sin
verksamhet helt inom kretsen av helnyktra personer. Detta har för bolagets del
medfört en genomsnittligt något lägre skadefrekvens och en lägre genomsnittspremie
för försäkringstagarna jämfört med försäkringstagarna i andra
trafikförsäkringsbolag. Det har även medfört att genomsnittligt fler
försäkringstagare hos Ansvar befinner sig i de högre bonusklasserna Jämfört med
försäkringstagare i andra trafikförsäkringsbolag. Detta synes gälla även om
Jämförelsen görs mellan Ansvars försäkringstagare å ena sidan och de övriga
trafikförsäkringsbolagens nykterhetskollektiv å andra sidan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningens
förslag, att trafikförsäkringsbolagen vad gäller personskador skall sakna
regressrätt mot varandra i kollisionsfall då vållande finns hos
motpartsföraren, är en direkt följd av genomförandet av no-fault-principen.
Utredningen är helt på det klara med att detta medför omfördelning av risker
och kostnader mellan olika fordonskategorier. Däremot syns inte utredningen ha
i tillbörlig män beaktat att förslaget Jämväl innebär en omfördelning av risker
och kostnader mellan ägare inom samma fordonskategori i fall där olika
riskgrupper kan urskiljas inom en sådan kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsbolaget Ansvar finner anledning att konstatera,
att, om förslaget genomföres. Ansvars försäkringstagare - som grupp betraktad
-genom omfördelningen av risker även inom en och samma fordonskategori i
premiehänseende kommer i ett sämre läge än hittills, vilket kan leda till en
minskning av de hittillsvarande premieskillnaderna mellan helnyktra
försäkringstagare och andra. Denna skillnad är inte bara en rättvisefråga, utan
har däflämte visat sig ha stor betydelse då det gäller att uppmärksamma
allmänheten på alkoholens roll i trafikskadesamman-hang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Under senare är har det klart dokumenterats att alkohol
vid bilkörning i oroväckande hög grad varit orsaken till uppkommande
trafikolyckor, resulterande i dödsfall eller svåra personskador. Ur
trafiksäkerhetssynpunkt måste det därför anses angelägel atl på alla möjliga
sätt motverka användandet av alkohol i samband med bilkörning. Del bör även
framhållas att utredningen i ett annat avseende föreslår en ändring, som
innebär en minskning av de repressiva åtgärderna mot trafikonykterheten genom
att ratlonykira/rattfulla i fortsättningen i princip skall få ojämkad
ersättning vid personskada. Skulle detta förslag antagas av statsmakterna blir
betydelsen av ett bibehållande av möjligheten till en premieskillnad mellan ett
helnyktert kollektiv och övriga försäkringstagare än större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsbolaget Ansvar vill även peka på det
förhållandet att förslaget om slopad regressrätt försäkringsbolagen emellan
genom sin omfördelningseffekt mellan olika fordonskategorier och olika försäk-ringstagarkollektiv
synes vara mindre väl förenligt med skälighetsprincipen inom
trafikförsäkringen. För skälighelsprincipens upprätthållande krävs att riskskiljande
faktorer kan beaktas vid premiesättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till vad ovan anförts finner Försäkringsbolaget
Ansvar för sin del att trafikförsäkringsbolagen bör i den kommande trafikskadelagen
medges rätt till ömsesidig regress i de fall då vållandet till personskada
uppenbarligen endast ligger på en av två eller flera förare. Genom ömsesidig
överenskommelse bolagen emellan kan regressrätten frivilligt inskränkas till
endast sådana skadefall, som är av större ekonomisk betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frivilligt avtal om poolning kan givetvis även träffas.
Ett sådant poolavtal kräver dock som utgångspunkt en laglig regressrätt för
varje enskild pooldeltagare. Eljest har försäkringsbolag med speciell samman-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>207</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>sättning av sitt försäkringstagarkollektiv knappast
möjlighet att utverka rimligt hänsynstagande till detta kollektivs intressen.
Försäkringsbolaget Ansvar vill här peka på att regressavtal redan nu finns inom
försäkringsbranschen, där bolagen frivilligt påtagit sig en avsevärd
inskränkning i sin lagliga regressrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den händelse det inte anses möjligt att i trafikskadelagen
inta en beloppsmässigt obegränsad regressrätt trafikförsäkringsbolagen emellan
i personskador föreslås alternativt att regressrätt medges i personskadefall
utöver vissa i lagen angivna större belopp. Ytterligare en möjlighet kunde vara
att Försäkringsinspektionen reglerade regressförfarandet som ett led i sin
kontroll över premiesättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsbolagens regressrätt bör givetvis inte på
något sätt påverka den skadelidandes rätt att alltid vända sig mot
trafikförsäkringen för "den egna bilen". Någon konflikt med no-fault-grundsatsen
av praktisk betydelse skulle genom regressrätten inte behöva uppkomma, ej
heller någon nämnvärd påverkan på administrationskostnaderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.7 KAK: 1 utredningen föreslås att regressrätten i
huvudsak borttages.<br>
KAK anser att regressrätten bör bibehållas i betydligt slörre utsträckning<br>
än som föreslagits. Denna har en viss psykologisk inverkan då det gäller<br>
att få bilförarna att efterleva gällande bestämmelser beträffande trafik<br>
nykterhet, inbetalande av premier m. m. och har därför ett från<br>
trafiksäkerhetssynpunkt betydelsefullt syfte. Av allmänt preventiva skäl<br>
är det också önskvärt att regressrätt mot väghållare bibehålies. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kanaliseringen av passagerarersättningarna kan också leda
till snedbelastning av försäkringarna, som ger olämpliga konsekvenser för premiebe-talarna.
(Om exempelvis en lastbil, som sällan har passagerare, kolliderar med en fullsatt
buss skall, även om lastbilens förare är ensam vållande tiU olyckan, bussens
försäkring svara för samtliga passagerarskador.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det må även påpekas att personskador är särskilt vanliga
och svåra på motorcykelförare och -passagerare. Om dessa skador oavsett
vållande alltid skall bäras av motorcykelns försäkring kommer försäkringspremierna
för dessa fordon att nå en sådan höjd, att de fär en rent prohibitiv effekt på motorcykelägandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6.8 Molorförarnas helnykterhetsförbund: Vissa av de förut
påpekade<br>
orimligheterna i det föreslagna systemets funkflon sammanhänger uppen<br>
barligen med att ersättningen för personskada hos förare och passagerare<br>
i kollisionsfall inte skall regressvis las ut av trafikförsäkringen för det<br>
fordon pä motsidan, vars förare varit vållande till skadan eller vars<br>
bristfällighet orsakat denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 och för sig är det möjligt att göra den ändringen i
systemet att<br>
vällandeprinciper tillämpas även i fråga om den slutliga kostnadsfördel<br>
ningen för personskadornas del. Det objektiva skadeståndsansvaret utgör<br>
inte något hinder häremot, såsom framgårav motsvarande reglering i den<br>
finska och norska lagstiftningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utan en ändring av del slutliga kostnadsansvaret blir bl.
a. den i försäkringslagen angivna möjligheten att i koncession för bolag göra
förbehåll för olika yrkes- och intressegruppers försäkringar närmast
illusorisk. Situationen för ett försäkringsbolag som endast försäkrar helnyktra
blir väsentligt rubbad, och en för de lägre inkomsttagarna belastande
förskjutning i premierna inträffar mellan bolag som mest försäkrar mindre
personbilar och bolag som främst försäkrar dyrare personbilar och lastbilar.
Det finns starka skäl för att genom en ändring av den slutliga
kostnadsfördelningen begränsa förslagels egendomliga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>208</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förskjutning i premiekostnaderna mellan olika fordonsslag.
Det är föga tilltalande att den större sårbarheten i trafiken för förare av
mopeder och motorcyklar skall leda till närmast prohibitivt verkande
försäkringskostnader, medan det massiva skydd som lastbilarna bereder de egna
förarna skall avlasta kostnaderna för deras del, samtidigt som lastbilarnas
stora farlighet för andra motorfordonsförare vid kollisioner skärper premiekostnaderna
för småbilar m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det vore etl myckel enkelt ingrepp i det föreslagna
systemet att på denna punkt göra en ändring och få tUl stånd en rimligare
fördelning av ersätlningsansvaret mellan olika trafikförsäkringar. Motivet för
utredningsmannens ståndpunkt är helt enkelt utredarens målmedvetna strävan för
ett framtida fullt utvecklat no-fault-system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det värde man tillmäter denna argumentering beror givetvis
på vilken syn man har på det angivna framtidsperspektivet. Det finns anledning
förmoda att delta perspektiv ter sig lockande inom stora delar av
försäkringsbranschen. Man tycks där vara beredd alt ta förslaget som ett paket
och att sålunda utan vidare springa ifrån de förbehåll i fråga om illegala
förare, som hittills varit självklara inom trafikförsäkringen och vilkas
bibehållande uttryckligen förutsattes i trafikförsäkringsföreningens
framställning. Om det är äkta känsla och förståelse för utredningsmannens "socialrättsliga
synpunkter" som ligger bakom må vara osagt. Det är dock svårt att förbise
att ett obligatoriskt trafikförsäkringssystem med no-fault-idén genomförd även
för fordonsskador ter sig gynnsamt ur bolagens synpunkt (åtminstone på kort
sikt). Det torde nämligen innebära att biltillverkarnas vagnskadegarantier
bleve utslagna och bolagen skulle återerövra denna givande försäkringsform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det angivna framtidsperspektivet med fullt utvecklat no-fault-system
ställer också en annan, principiellt större fråga, som gäller försäkringsverksamhetens
ordnande på längre sikt. Redan inför det nu föreslagna personskade.systemet har
yppat sig åtskilliga frågor om orättvisor eller oriniligheter mellan olika
individuella försäkringar. Fullt utbyggt kommer systemet att med ännu större
skärpa resa spörsmålet, om del över huvud taget kan vara meningsfullt att bygga
trafikförsäkringen på individuella försäkringar. Vad flänar det till att ha
individuella försäkringar, när den enskilde bilägarens/bilförarens beteende och
åtgärder i trafiken praktiskt taget helt ska sakna betydelse för belastningen
pä hans försäkring? Etl sådant system aktualiserar lätt tanken att det vore för
samhället ändamålsenligare och för bilägaren rimligare att ordna
trafikförsäkringen kolleklivl och låta den bekostas exempelvis av
bensinskattemedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>MHF är givetvis inte berett att nu ta ställning till
frågan om ett sådant kollektivt ordnande av trafikförsäkringen men har funnit
nödigt att peka pä denna möjlighet för atl erinra om alt det i ett individuellt
ordnat obligatoriskt syslem måste finnas gränser för det godtycke och den
nonchalans, varmed bilägarnas vedertagna föreställningar om rättvisa och
rimlighet kan åsidosättas. Utredningsmannen har åberopat detta framtidsperspektiv
som skäl för att förbjuda regress av det slutliga ersätlningsansvaret till
trafikförsäkringen för det fordon, vars förare eller vars bristfällighet vållat
personskadorna. Som framgår av det nyss anförda ser vi detta framtidsperspektiv
snarast som avslöjandet av en ytterligare fara, och det utgör därför ett starkt
skäl för bilägarna att med skärpa kräva att, om förslag till ändrad lagstiftning
framläggs, åtminstone den ändringen görs, atl del slutliga ansvaret för
personskador regressvis ska påföras försäkringen för del fordon, vars förare
eller vars bristfäUighet orsakat skadan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>209</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:109.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Särskilda frägor rörande trafikförsäkringen 7.1
Trafikförsäkringsplikten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK har ingen
erinran i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>R.4:
Vidkommande straffstadgandena har utredningen mot bakgrund bland annat av ett
uttalande av Brottsförebyggande rådets arbetsgrupp rörande kriminalpolitik
diskuterat frågan om bibehållandet av sådana sanktioner. Med hänsyn till att
kretsen av dem som bör utsättas på påföljd för underlåten trafikförsäkring är
svår att entydigt bestämma och då vitesföreläggande om fullgörande av försäkri.ngsplikten
Ir.ttast kan begäras i samband med lagföring flllstyrkes fcir närvarande att
straffsanktionerna bibehålles.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt: 1
10 och 17 §§ används uttrycket "ägare av fordon". Av utredningens
motivering framgår att vid tillämpning av dessa bestämmelser de i 3 § angivna
försäkringspliktiga subjekten är att anse som ägare. Detta förhållande bör,
enligt hovrättens mening, komma till uttryck i lagtexten, eventuellt i ett
nytt, tredje stycke av förevarande paragraf.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt utredningens förslag skall försäkringsanstalt få
möjlighet att<br>
vägra meddela trafikförsäkring för dem som själva häftar eller vars<br>
fångesmän häftar för vissa i förevarande bestämmelse närmare angivna<br>
skulder. Hovrätten finner det betänkligt att någons oförmåga eller<br>
tredska att reglera en skuld skall leda till att vederbörande nekas att<br>
fullgöra sin trafikförsäkringsplikt och därmed ådrar sig straffansvar.<br>
Sagda påföljd synes ännu mindre godtagbar om den drabbar den<br>
betalningsskyldiges godtroende successor. De missförhållanden som den<br>
föreslagna bestämmelsen är avsedd att komma till rätta med bör man,<br>
enligt hovrättens mening, söka lösa på annat sätt, t. ex. genom effektivare<br>
kontroll och indrivning.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt hovrättens mening bör samtliga kategorier som är
försäkringspliktiga jämlikt 3 § omfattas av straffbestämmelsen i 24 §.
Utredningen har emellertid utan närmare motivering från straffbestämmelsen
undantagit dem som försummat försäkringsplikt i fråga om registreringspliktigt
men faktiskt icke registrerat och ej i traflk använt fordon. Enligt hovrättens
mening saknas skäl att undanta nu nämnda kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.4 Bilregisternämnden: Nämnden vill beröra några
problem som har<br>
sin grund i nuvarande lagstiftning och den praxis som utvecklats i<br>
anslutning till denna. Den nuvarande lagstiftningen innehåller samma<br>
grundregel som den föreslagna trafikskadelagen, nämligen att det är<br>
fordonels ägare som är skyldig att laga och vidmakthålla trafikförsäkring.<br>
Enligt nämndens mening måste detta anses innebära att när ett fordon<br>
säljs upphör trafikförsäkringsavtalet automatiskt beträffande det fordon<br>
et. Försäkringsbolagen tillämpar emellertid regeln så att om ett försäk<br>
ringsbevis blivit utställt på visst fordon och ägare måste beviset för att<br>
upphöra att gälla avanmälas oavsett om fordonet bytt ägare eller ej.<br>
Avanmäls inte försäkringsbeviset kan det i ett senare skede få rättsverkan<br>
bolagen emellan även om fordonet för vUket försäkringen tecknades bytt<br>
ägare flera gånger. Beviset behöver inte ha getts in till bilregistret för att<br>
få rättsverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna praxis medför stora administrativa olägenheter och
kostnader utan att - enligt nämndens mening - innebära fördelar för
någon.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>210</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsbolagen lägger ner mycken möda och tid på att
spåra gamla försäkringsbevis med avsikt att avanmäla dem eller att bevisa att
något annat bolag är ersättningsskyldigt. Därvid tas även stora resurser hos
myndigheterna i anspråk. Bilregisternämnden vill därför föreslå att det nu
skapas enkla regler som underlättar och förenklar administrationen såväl hos
myndigheterna som hos försäkringsbolagen och som medför alt datatekniken kan
användas i större utsträckning än för närvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nämndens mening bör - med utgångspunkt från
bestämmelserna i 3 § TSL att försäkring skall tagas och hållas av fordonets
ägare -följande gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett avtal om trafikförsäkring beträffande visst fordon
skall i och med att fordonet byter ägare upphöra att gälla. Därigenom kommer
trafikförsäkringsbevis som utställts i anledning av avtalet att bli ointressanta
med undantag för den historiska upplysning de kan ge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en sådan regel behöver merparten av de
felutredningar som nu sker inte genomföras eftersom det är tillräckligt att
konstatera att fordonet bytt ägare och att eventuella försäkringsbevis som utställts
på tidigare ägare således inte längre är giltiga. Vidare kan myndigheternas
åtgärder gentemot den nye ägaren påbörjas omedelbart för de fall han underlåtit
att teckna försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt förslaget (första stycket sista punkten) skall försäkringsanstall
inte vara skyldig att meddela trafikförsäkring om fordonets föregående ägare
eller innehavare häftar i skuld för försäkringspremie, självrisk eller s. k.
premieavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilregisternämnden har erfarenhet av en liknande
konstruktion på vägtrafikskatteområdet där det visat sig att i praktiken
skattebetalningen kommit att övervältras på köpare av fordon i de fall tidigare
ägare underlåtit att erlägga påförd skatt. Detta förhållande upplevs som
stötande och har föranlett kritik. Enligt nämndens mening bör dylika
konstruktioner undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Införandet av den föreslagna regeln torde medföra all
uppgifter om "försäkringsskuld" för fordon måste finnas lätt
tillgängliga för allmänheten. Således skulle i bilregistret behöva registreras
förhållanden som innebär att försäkringsbolag inte är skyldigt att meddela
trafikförsäkring. Av hänsyn till den personliga integriteten kan det vara
tveksamt om tillstånd kommer att lämnas till intagande av dessa uppgifter i
bilregistret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Några tekniska hinder föreligger inte för att ta in
uppgifterna i bilregistret, men det bör påpekas att det för en meningsfull
registrering fordras ett mycket omfattande system för databehandling inom
installationen för bilregistret. Dessutom skulle krävas elt omfattande
rapporteringssystem mellan trafikförsäkringsgivarna och bilregisternämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av ovan anförda skäl avstyrker bilregisternämnden
införandet av ifrågavarande bestämmelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår i 5, 6, 24, 25 och 30 §§ TSL olika
regler i syfte att främja efterlevnaden av trafikförsäkringsplikten. 1 övrigt
förutsätter utredningen att den vidare översyn som görs inom samrådsgruppen för
kontroll av Irafikförsäkringsplikten kommer att fortsätta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som utredningen konstaterat är övervakningen av
trafikförsäkringsplikten elt stort problem. Genom tillkomsten av det nya
bilregistret skapades möjliglieler att adm.inistrativt övervaka
försäkringsplikten men även att överblicka problemet i hela dess vidd.
Erfarenheterna av det nuvarande kontrollsystemet har visat att systemet är
kostsamt, omständligt och ineffektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 bilregistret antecknas per vecka ca 5000 fall där
försäkring saknas. Genom påminnelser från bilregisternämnden och
länsstyrelserna har i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>211</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>medeltal 80 % av dessa klarats upp efter 2-3 månader. Av
de ursprungliga 5000 fallen återstår således ca 1000 fall som tillställs
länsstyrelsen för utredning. Av dessa överlämnas mellan 500 och 800 per vecka
till polismyndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De fall som inte klaras upp under utredningsarbetets gång
skall enligt nuvarande regler överlämnas för åtalsprövning. Andelen fall som
verkligen leder tUl åtal är, enligt vad bUregisternämnden erfarit, mycket
liten. I de fall åtal sker kan fordonsägaren inte åläggas att betala
försäkringspremie för den tid han försummat försäkringsplikten. Det kan
således även om påföljd döms ut ha lönat sig för fordonsägare att strunta i
försäkringsplikten. Dessa omständigheter kan utnytflas av den som känner till
systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Oavsett om underlåtenhet att hålla trafikförsäkring beror
på försumlighet eller kännedom om bristerna i kontrollsystemet, leder del
anförda till onödigt många utredningsfall. Det är således de nuvarande rapporterings-och
påföljdsformerna som gör det möjligt för fordonsägarna att med eller utan
avsikt orsaka ett omfattande utredningsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår (30 § TSL) en skärpning av påföljden för Underlätelse att fullgöra
försäkringsplikten genom att den skyldige, utöver vad som gäller sedan
tidigare, skall åläggas att erlägga en avgift motsvarande försäkringspremien
för den tid förseelsen avser. Enligt utredningens mening bör frågan om effektivisering
av trafikförsäkringskontrollen lösas av samrådsgruppen för kontroll av
trafikförsäkringsplikten (SG-TEK). Samrådsgruppen har numera lagt fram förslag
om ett administrativt avgiftssystem som ersäUning för det nuvarande
påföljds-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt nämndens mening är det föreslagna avgiftssystemet
alt föredra framför del nuvarande påföljdssystemet — även om detta förbättras i
enlighet med vad utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.5 Försäkringsinspektionen: Uiredningen berör i sitt
betänkande de<br>
problem som sammanhänger med trafikförsäkringskontrollen och uttalar<br>
att frågan bör lösas av "Samrådsgruppen för trafikförsäkringskontroll",<br>
som vid tiden för utredningens behandling av detta avsnitt dock ej hade<br>
presenterat något slutgiltigt förslag. Uiredningen har därför, i avvaktan på<br>
samrådsgruppens förslag, sett sig nödsakad att själv utforma regler för en<br>
effektivare trafikförsäkringskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De regler som utredningen presenterat ger försäkringsbolagen
bättre formeUa möjligheter att driva in obetalda premier. Enligt inspektionens
mening är del praktiska värdet av de föreslagna reglerna emellertid starkt
begränsat, och inspektionen förordar därför en lösning enligt de riktlinjer som
dragits upp i samrådsgruppens slutrapport, vilken av försäkrings-inspektionen
överlämnades tiU justitiedepartementet den 11 december 1974.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.6 Leasingutredningen: Som föreslagits i betänkandet
bör försäkrings<br>
plikten i första hand knytas till den som är eller skall vara införd i<br>
bilregistret som fordonets ägare eller innehavare. Eftersom leasingutred-<br>
ningen kan komma att föreslå att vissa inhyrare av fordon skall — i likhet<br>
med avbetalningsköpare - likställas med ägare bör författningstexten<br>
vara utformad så att den inte behöver ändras om det förslaget genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Andra stycket sista delen i 3 § bör alltså skrivas om av
detta skäl. Samtidigt bör orden "ej är infört i registret" ändras
till "ej skall vara infört i registret". De fordon som ej är införda
men skall vara det har ju redan behandlats i andra stycket första delen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>212</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ andra
stycket bör från dessa synpunkter skrivas förslagsvis: "Skyldighet att
taga och inneha trafikförsäkring åvilar den som enligt vad därom är föreskrivet
är eller skall vara införd i bilregistret som fordonets ägare eller innehavare
eller, i fråga om fordon som ej skall vara infört i registret, den som skulle
ha varit det om registreringsplikt förelegat."</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ a) som texten är föreslagen leder
till att staten blir försäkringsskyldig när fordonet inte tillhör staten men
innehas av staten p. g. a. avbetalningsköp eller - om nyssnämnda tankegångar
beträffande inhyrare realiseras — hyrs in på långtidskontrakt. En ändring i
författningen på denna punkt synes därför nödvändig. Den torde kunna ske
enklast om man knyter an till försäkringsskyldigheten i stäUet för
försäkringsplikten (dvs. till försäkringssubjektet i stället för
försäkringsobjektet) och anger att staten ej är försäkringsskyldig enligt 3 §
andra stycket. En sådan bestämmelse synes logiskt höra hemma som ett sista
stycke i 4 § eller kan ev. läggas till i 3 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.7 Försäkringsrättskommittén: Vad beträffar
skadelidandes rätt till ersättning när premie för trafikförsäkring inte är
betald, fordon är oförsäkrat o. dyl., föreslår utredningen i stort sett samma
system som hittiUs har gällt, dvs. den skadelidande kan kräva
försäkringsgivaren resp., efter anmälan till myndighet om uppsägning och
förloppet av en månad, trafikförsäkringsanstalterna gemensamt (i praktiken
trafikförsäkringsföreningen). Vissa detaljer har redan berörts. Beträffande
förhållandet mellan försäkringspliktig och försäkringsgivare föreslår
utredningen däremot betydande ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Enligt nu
gällande rätt flllämpas på förhållandet mellan försäkringsgivare och
försäkringstagare i stort sett FAL:s regler och allmänna försäkringsvillkor. En
betydande olikhet mot andra försäkringsgrenar består dock däri, att då
försäkringsgivaren är fri från ansvar gentemot försäkringstagaren på grund av
underlåten premiebetalning, uppsägning eller överträdelse av biförpliktelse,
han vid trafikförsäkring inte kan vägra att utge ersättning till den
skadelidande utan enligt 20 § 1 st. trafikförsäkringslagen inträder i den
skadelidandes rätt mot försäkringstagaren. Det är alltså inte tillräckligt för
att beloppet skall kunna återkrävas att försäkringstagaren har försummat
premiebetalning el. dyl., utan det fordras också att han är skadeståndsskyldig
för den skada som föranlett ersättningsbetalningen (Jfr NJA 1972 s. 108).
Motsvarande gäller när det gemensamma trafikansvaret till skadelidande fullgöres
för oförsäkrad bil (21 § 3 st. trafikförsäkringslagen). 1 praktiken har
emellertid försäkringsbolagen avsevärda svårigheter att genomföra regresskrav
vartill de är berättigade, och regressrätten har därför inte samma ekonomiska
betydelse som ansvarsfrihet vid frivillig skadeförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsutredningen föreslår ett helt nytt system
för de fall där premie inte betalas (eller eljest försäkringsanstalt enligt aUmänna
regler eller villkor skulle vara helt eller delvis fri från ansvar). Till en böflan
skall det inte längre förekomma att en försäkring upphör att gälla tUl förmån
för försäkringstagaren men likväl fortsätter att gälla till förmån för dem som
lider skada, utan ända till dess en månad förflutit från det anmälan inkommit
till myndighet gäller försäkringen till fullo även till förmån för
försäkringstagare (6 § 1 p.). 1 praktiken synes delta innebära att en
försäkringstagare får en betydligt förlängd respittid för betalning av
försäkringspremie, något som synes anmärkningsvärt i betraktande både av de
svårigheter som redan nu råder att driva in trafikförsäkringspremier och av vad
som eljest gäller vid privatförsäkring. Vidare skall regressrätt för
försäkringsanstalt mot försäkringstagaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15.</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>213</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>överhuvud inte förekomma (bortsett från att han kan ha
vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet, i vilket fall han är
utsatt för regresskrav på samma sätt som vem som helst). 1 princip har
försäkringsanstalten blott rätt att kräva ut obetald premie samt
självriskbelopp (20, 23 §§). Detta synes innebära att dröjsmål med betalning av
premie och överträdelse av biförpliktelse över huvud inte medför någon som
helst sanktion (bortsett från vad som kan följa av avtalsfriheten vid sakskada
som drabbar försäkringstagaren själv, enligt 14 § 1 st.), en från försäk-ringsrättslig
synpunkt förvånande regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>AU äga och bruka bil utan att teckna försäkring, eller att
fortsätta därmed efter det att försäkringen upphört i enlighet med 6 § 1 p.,
skall visserligen liksom hittills medföra straffansvar (24 §), vilket dock i
många fall torde vara en mycket lindrig påföljd, men inga civilrättsliga
sanktioner (med undantag för förlust av rätten till ersättning för sakskada enligl
16 §). Trafikförsäkringsföreningen kan blott utkräva avgift, motsvarande
premie (30 §) samt ett mindre självriskbelopp (22 § 2 p.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen föreslår i gengäld vissa bestämmelser som skall
underlätta indrivningen av premier, nämligen undantag från skyldigheten att
meddela trafikförsäkring i vissa fall (5 § 1 st. 3 och 4 p.) samt undantag från
den speciella preskriptionsbestämmelsen för fordran på premie enligt 15 § FAL
(26 § 2 st.). De föreslagna bestämmelserna om undantag från skyldigheten att
meddela trafikförsäkring måste emellertid befaras vara skäligen ineffektiva som
medel att framtvinga premiebetalning i tid, och de är dessutom inte utan
betänkligheter från allmän synpunkt, något som bl. a. framgår därav att
utredningen säger sig förutsätta att försäkringsanstalterna med försiktighet
tillämpar de befogenheter de erhåller att vägra att meddela försäkring (se s.
241 ff.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt kommitténs mening måste man befara att det nu
nämnda systemet är ineffektivt som medel att förmå försäkringstagare att teckna
försäkring, betala premier samt iakttaga de biförpliktelser som följer av lag
eller avtal. All försäkring bygger på att ett stort antal försäkringstagare
betalar premier men att ersättning utgår endast i ett förhållandevis ringa
antal fall. Eftersom sannolikheten är mycket större för att underlåtenhet att
betala eller överträdelse av biförpliktelse upptäcks och beivras bland dem som
råkar ut för skada än bland dem som inte gör det, måste det finnas effektiva
metoder för att säkerställa atl premier betalas även när ersättning inte utgår.
Regler om rätt till kvittning av fordran på premie mot skyldighet att utge
ersättning (såsom föreslås av utredningen i 27 § 2 st. 2 p.) är därför av ringa
betydelse. Den omständigheten att det nuvarande regressystemet är ineffektivt
bör inte föranleda att man övergår till ett system som kan befaras vara ändå
mindre effektivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det föreligger emellertid ett förslag att införa nya
metoder för att säkerställa betalning av premier för trafikförsäkring (se härom
Försäkringstidningen 1974 nr lOs. 6). Ett genomförande härav torde göra en del
av trafikförsäkringsutredningens förslag inaktuella, och det är också möjligt
att systemet skulle innebära tillräckliga sanktioner mot överträdelse av biförpliktelser.
De närmare konsekvenserna låter sig inle överblicka f. n. Kommittén vUl
emellertid fästa uppmärksamheten på vikten av att dröjsmål med premiebetalning
samt överträdelse av biförpliktelse föranleder någon sanktion, både på grund av
sakens vikt i och för sig och för följdriktigheten i förhållande till annan
privatförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.8 SACO ställer sig avvisande till ett system som
skulle innebära att trafikförsäkringsanstalt inte är skyldig att meddela trafikförsäkring
pä begäran av någon som äger ett fordon vars närmast föregående ägare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>214</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>häftar i skuld för premie eUer självrisk. Åtminstone om
den nuvarande ägaren inte hade skäl atl misstänka att föregående ägaren gjort
sig skyldig till en sådan försummelse, bör han ha rätt till trafikförsäkring
utan att först behöva betala föregående ägarens skulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.9 Sveriges advokatsamfund: 1 5 § första stycket sista
punkten stadgas<br>
att skyldighet att meddela trafikförsäkring inte föreligger i fråga om<br>
fordon vars närmast föregående ägare häftar för premier, självriskbelopp<br>
eller motsvarande avgifter. Denna regel motiveras endast med att det<br>
eljest finns möjligheter att kringgå reglerna om försäkringsplikt geriom<br>
skenavtal. Även om sådana avtal kan komma att ingås, torde det<br>
emellerfld ske i obetydlig omfattning. Svårigheterna och riskerna för<br>
rättsförluster för köparen av motorfordon har utredningen emellertid<br>
underskattat betydligt. 1 den mån försäljning och köp av en bil sker via<br>
en välrenommerad bilfirma uppstår i regel inte slörre problem vare sig för<br>
bilfirman som köpare eller för den som köper av bilfirman. En inte<br>
obetydlig handel med bilar sker dock även, t. ex. per annons, direkt<br>
mellan bilägare. Ungdom säljer i regel mopeder direkt sig emellan. Denna<br>
handel skulle avsevärt försvåras genom införande av det föreslagna<br>
stadgandet. En enskild person har ofta inte förmåga att genom bilregister<br>
och andra datasystem undersöka hur det förhåller sig med säljarens<br>
försäkringsförhållanden. Att dessutom utröna om säljaren häftar för<br>
självrisk eller avgift enligt 30 § torde vara praktiskt laget omöjligt för en<br>
privatperson. Samfundet avstyrker därför det föreslagna stadgandet i 5 §<br>
första stycket sista punkten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.10 Trafikförsäkringsföreningen: EU intensivt arbete på
en effektivi<br>
sering av trafikförsäkringskontrollen har bedrivits under det senaste året.<br>
Detta arbete har skett i samråd med olika berörda organ inom den s. k.<br>
samrådsgruppen för trafikförsäkringskontrollen (SG-TFK). Arbetet har<br>
resulterat i betänkandet "Oförsäkrade fordon — Förslag till nytt<br>
päföljdssystem", avlämnat i december 1974 till försäkringsinspektionen.<br>
Med hänsyn till det anförda är föreningen inte benägen att yltra sig över<br>
utredningens förslag i 30 § tiU särskild avgift för den som har underlåtit<br>
att fullgöra försäkringsplikten. En evenlueU reglering av detta slag bör ses<br>
i sitt sammanhang med andra åtgärder som syftar till en mera fullständig<br>
efterlevnad av trafikförsäkringsplikten. Samma sak gäller övriga förslag<br>
från utredningens sida som berör trafikförsäkringskontrollen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I syfte att förbättra försäkringsgivarnas möjligheter att
driva in obetalda premier har utredningen i 27 § andra stycket trafikskadelagen
föreskrivit undantag från utmätningsförbudet i paragrafens första stycke.
Undantaget innebär att trafikförsäkringsbolag mot fordran på trafikskadeersättning
skall kunna kvitta bl. a. "fordran på premie enligt avtal om
trafikförsäkring".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lydelsen gör det tveksamt om kvitlningsrätt
föreligger också i sådana fall där visserligen premie har betalts men denna
varit för låg i förhållande till fordonets användning. Fordonet har t. ex.
körts längre årlig körsträcka än som anmälts till försäkringsgivaren, eller det
har använts vid tävling fastän premien inte har beräknats med hänsyn härtiU.
Föreningen anser att kvittning också bör kunna äga rum av fordran avseende
skillnaden mellan rätt premie och faktiskt erlagd, och hemställer därför om
förtydligande av förslaget på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.11 Motorbranschens riksförbund: Riksförbundet ansluter
sig tiU den<br>
med all sannolikhet av de flesta medborgare omfattade principen att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>215</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordonsägarna i framtiden som hittills skall vara skyldiga
att teckna trafikförsäkring. I ett speciellt hänseende som avser
trafikförsäkringsplikten önskar dock riksförbundet anmäla en avvikande mening.
Utredningen föreslår i syfle att uppnå en bättre efterlevnad av reglerna om
trafikförsäkring alt trafikförsäkringsanstalt inte skall vara skyldig att
meddela trafikförsäkring på begäran av någon som häftar för obetald
trafikförsäkringspremie eller självrisk eller för fordon vars närmast
föregående ägare häftar i sådan skuld. Den föreslagna regeln medför att man
skulle överföra ansvaret för trafikförsäkringen från försäkringstagaren till
fordonet och därmed lill tredje man. För bilhandelns del skulle ett
genomförande av bestämmelsen innebära att bilhandlaren för att kunna saluföra elt
fordon som inbytts eller återtagits behäftat med obetald försäkringspremie
tvingas erlägga det sålunda utestående beloppet för atl en ny trafikförsäkring
för fordonet i fråga skall kunna beviljas. Tredje man skulle således tvingas
att utan något rättsförhållande till försäkringsgivaren erlägga resterande
försäkringsbelopp utan möjlighet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kompensera sig for dylika "utlägg" mot
försäkringstagaren. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 samband med att en ny trafikskadelagstiftning införs
finner riksförbundet det angeläget alt en mer effektiv kontroll rörande
efterlevnaden av trafikförsäkringskravet kommer till stånd. Färska utredningar
ger vid handen att kriminaliteten pä detta område har en betydande omfattning.
Det är riksförbundets förhoppning att statsmakterna inte minst med hjälp av de
för fordonsägarna dyrbara maskininvesteringar som företagits inom
bilregisterområdet finner möjligheter lill en sådan intensifierad
övervakningsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.1.12 Motormännens riksförbund: Att en nybliven ägare
till ett<br>
trafikförsäkringspliktigt fordon icke skall kunna teckna trafikförsäkring<br>
utan att i praktiken' själv åtminstone preliminärt fä svara för vad<br>
föregående ägare i angivna fall underlåtit, kan icke godtagas. Även om<br>
man här har att göra med en skyldighet atl ingå och vidmakthålla ett<br>
civUrättsligt avtal, är del enligt förbundets mening att gå för långt att<br>
övervältra tidigare avtalskontrahenters underlåtenheter på en senare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att tillstånd för viss försäkringsanstalt att meddela
trafikförsäkring återkallas måste i praktiken bedömas inträffa ytterst sällan.
Att den enskilde försäkringstagaren under sådana förhållanden själv skall hålla
sig underrättad härom samt i sådant fall teckna ny trafikförsäkring synes icke
förbundet realistiskt. 1 händelse av att tillstånd enligt ovan återkallas bör i
stället regeln vara den att samtliga trafikförsäkringsanstalter gemensamt -
förslagsvis via Trafikförsäkringsföreningen — utan extra kostnad för
försäkringstagarna övertar trafikskadeansvaret för återstoden av den tid för
vilken premie eriagls ävensom underrättar försäkringstagaren härom och ålägger
honom att efter avtalstidens utgång teckna ny trafikförsäkring i annan
trafikförsäkringsanstalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KAK:
Utredningen föreslår att skyldighet att meddela trafikförsäkring inte skall
föreligga beträffande fordon vars föregående ägare häftar för premier eller
avgifter. Svårigheterna och riskerna för rättsförluster för köpare av
motorfordon synes ha underskattats av utredningen. En enskild bilköpare som
inte köper sin bil hos något av de större bilföretagen lorde ha få möjligheter
att undersöka säljarens försäkringsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motorförarnas
helnykterhetsförbund: Bland enskildheter som MHF fäst sig vid i förslaget må
nämnas den egendomliga sanktion, som</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>216</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utredningen vill införa för den som framför fordon utan
föreskriven försäkring, nämligen skyldigheten att efteråt betala
försäkringspremien för ifrågavarande period. För lojala försäkringstagare
framstår det som ganska egendomligt att den som drabbas av eller vållar en
olycka får del av försäkringens skadeersättning och i efterhand behöver betala
premien bara för den tid förseelsen avser. Vidare vill förbundet avstyrka
förslaget att bilägare ska kunna vägras försäkring, om tidigare ägare av bilen
underlåtit betala försäkringspremie. Köparen av en begagnad bil har betydligt
sämre möjligheter att kontrollera tidigare ägares försummelser än
försäkringsbolagen själva, och dessa bör därför inte med stöd av lagen kunna
vältra över kostnaden på utomstående enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2 Bonussystemet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.1 RÄ: Det bör övervägas om det ur social synpunkt
välmotiverade<br>
förslaget att fullt skadestånd alltid skall utgå vid personskada nödvändigt<br>
vis måste innebära atl den grupp av bilägare, som faktiskt i mindre<br>
utsträckning än andra är inblandade i trafikolyckor, skall i denna sin<br>
egenskap oberoende av vållande få utstå en ekonomisk påföljd som<br>
ytterst är ägnad att tillgodose alla medborgares intresse. Det är att märka<br>
all denna "skötsamma" grupp inte kan hänföras till någon kategori som<br>
har särskilt god ekonomisk kapacitet. Införandet av ett objektivt ansvar<br>
med den premissen att ersättning skall utgå från det "egna" fordonets<br>
trafikförsäkring leder emellertid med nödvändighet till att bonussystemet<br>
förlorar sin nuvarande betydelse. Utredningens antagande härvidlag är<br>
välgrundat. Däremot kan förslaget om ett obligatoriskt självrisksystem på<br>
objektiv grund såsom nedan utvecklas inte godtagas utan vidare.<br>
Utgångspunkten för reformen är att personskador skall ersättas fuUt ut.<br>
Detta leder med nödvändighet tUl att kostnaderna för trafikskadornas<br>
bestridande såsom påvisats i utredningen ökas. Om man utgår från att<br>
dessa ökade utgifter skall bekostas av bilägarna uppställer sig frågan<br>
huruvida och på vad sätt någon åtskUlnad i den ekonomiska bördan skall<br>
göras mellan olika kategorier av bilägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ett alternativ till utredningens förslag att det
ekonomiska åtagandet i huvudsak skall bäras lika mellan bUägarna må framföras
följande. Den så kallade durationsrabatten, innebärande att den nye bilägaren
till följd av sin högre risk får betala en större andel av trafikförsäkringspremien,
bör bibehållas. Detta har utredningen för övrigt om än något i andra hand
godtagit. Det synes vidare inte finnas något som hindrar att bonussystemet bibehålles
i den formen att trafikförsäkringstagaren får finna sig i en nedgång i bonusklass
om han i samband med försäkringens utnytflande är övertygad om vållande.
Beträffande den av utredningen förutsatta självrisken, som för närvarande i
allmänhet saknas vid trafikförsäkring, synes inte finnas bärande skäl för
utkrävande i annal fall än då försäkringstagaren visats vara vållande.
Bedömandet av skuldfrågan kan väl i båda de nu anförda fallen schablonmässigt
lösas genom konstaterande om det föreligger vårdslöshet i trafik eller ej. Den
något förhöjda premie som ett bibehållande av ett antytt bonussyslem > och
ett begränsat uttagande av självrisk vid trafikförsäkringsfall medför torde
lättare kunna tålas av bilägarna än det alltför strikta ansvar som förslaget
innehåller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.2 Rikspolisstyrelsen: Med den utformning som
trafikförsäkringen<br>
föreslås erhålla får det anses följdriktigt att nuvarande bonusregler<br>
avskaffas. Styrelsen kan i och för sig godta att i stället någon form av<br>
självrisk införs. Storleken av självriskbeloppet, i vart fall vad
gäller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>217</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>personskada, bör dock avpassas så att de sociala skäl som
åberopats flll stöd för lagförslaget ej förlorar sin verkan. Viss risk kan
annars föreligga att de försäkringstagare, som är i störst behov av ersättning,
väljer försäkring med så hög självrisk alt dem tillkommande ersättning ej
fyller avsedd funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.3 FCF: Rörande konsekvenserna i övrigt av det nu
föreslagna<br>
systemets införande i lagstiftningen vill civilförvaltningen hänvisa till vad<br>
utredningen anfört beträffande självriskfrågan och därvid uttrycka viss<br>
farhåga för ökade skaderegleringskostnader på grund av ifrågasatt rätt till<br>
gottgörelse för självriskbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen utgår civilförvaltningen från att
trafikförsäkringsgivare ej avtalar om så högt självriskbelopp, att den avsedda
sociala effekten vid skada, främst vid personskada på försäkringstagaren själv,
minskas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.4 Försäkringsinspektionen: Mot bakgrund av de ändrade
regler om<br>
kanalisering av trafikskadeeersättning som förslaget innehåller behandlar<br>
utredningen frågan om övergång från nuvarande bonussyslem till<br>
självrisksystem - eventuellt kombinerat med durationsrabatt. Detta är<br>
inte någon lagstiftningsfråga, vilket även utredningen påpekar, men<br>
ändock av stort intresse i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En eventueU övergång till no-fault-principer ifråga om
personskador medför naturligtvis att vållandeutredningar ej kommer att vara
nödvändiga vid renodlade personskador utan samband med egendomsskador. Med
utredningens föreslagna ersättningsprinciper i kollisionsfall kommer dock
nödvändigheten av vållandebedömningar att kvarstå i merparten av trafikskadefallen.
Det torde därför ej framstå som särskilt orealistiskt att göra bonuspåverkanbedömningar
— eventuellt schabloniserade - för samtliga skador.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sett från administrativ synpunkt framstår bonussystemet
som lättare att handskas med än ett självrisksystem; i vart fall torde
inkassering av självriskbelopp kunna medföra betydande praktiska problem. För
försäkringstagaren torde även den utspridning på flera år av en extra
premiekostnad som bonussystemet medför vara att föredra framför en självrisk,
som måste betalas på en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ett slopande av bonussystemet skulle även innebära höjd
premie för flertalet försäkringstagare enbart genom den omfördelning av premiebördan
som skulle bli följden. Lägger man därtill de ökade kostnaderna för ett
genomförande av de förbättringar på ersättningsområdet som föreslagits av
utredningen skulle premieökningen för många te sig betungande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot bakgrund av det ovan anförda anser inspektionen att bon'assyste-met
tills vidare bör bibehållas — eventuellt i något modifierad form.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.5 Konsumentombudsmannen: Förslagets 14 § innebär atl
försäk<br>
ringen i fråga om personskador kommer att fungera som en garantiförsäk<br>
ring. Det blir sålunda inte möjligt att genom villkor i försäkringsavtal<br>
inskränka den skadelidandes rätt till Irafikskadeersättning vid person<br>
skada. Detta gäller emellertid, såsom utredningen själv framhåller, inte<br>
alldeles utan reservation. Genom reglerna i förslagets 20 § blir det<br>
sålunda möjligt för traflkförsäkringsanstalt att ta in förbehåll om självrisk<br>
för försäkringstagaren i försäkringsavtalet. Utredningen har inte disku<br>
terat frågan om att införa en regel om högsta tillåtna självriskbelopp vid<br>
personskada. Att någon maximering av självrisken ej skett kan tänkas<br>
medföra risk för atl reformens grundtankar omintetgörs när det gäller<br>
personskador som drabbar försäkringstagarna själva. Försäkringstagaren</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>218</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kan av exempelvis ekonomiska skäl välja så hög självrisk
att han vid egen personskada inte får tillräcklig ersättning. Det finns enligt KO:s
mening skäl att noggrant följa utvecklingen härvidlag och, om anledning därtill
skulle visa sig, närmare överväga huruvida en maximering av självriskbeloppet
bör ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.6 Försäkringsrättskommittén: Svenska försäkringsbolag
har hittills<br>
för premiesättningen för trafikförsäkring tillämpat ett bonussyslem, i<br>
enlighet med föreskrift i koncessionsvillkoren för trafikförsäkring. Såvitt<br>
är bekant har delta system ansetts fungera i stort sett tillfredsställande.<br>
Utredningen anser emellertid att detta syslem passar mindre väl flll den<br>
föreslagna försäkringsformen och förordar i stället ett system baserat på<br>
självrisk. Systemet föreslås inte direkt inskrivet i lagen, men det finns<br>
stadganden i lagen som är baserade på att ett sådant system skall<br>
tillämpas (se 5 § 1 st. 2 p., 20 §). Särskilt de tidigare nämnda reglerna om<br>
situationen när premie är obetald synes utgå från att självrisk skall<br>
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Premiesättningen
har hittills ansetts vara en fråga som ankommer på försäkringsbolagen, i
enlighet med tillsynslagstiftningen och under kontroll av
försäkringsinspektionen, inte på den civilrättsliga lagstiftningen. Någon
möjlighet att här diskutera den invecklade frågan om bonussystemets för- och
nackdelar finns inte. Kommittén vill likväl erinra om att i USA, där bonussystemet
inte tillämpas, det råder mycket betydande svårigheter särskilt att bereda
försäkring åt mindre goda förare. Kommittén anser därför att lagreglerna om
trafikförsäkring inte bör vara så utformade att de förutsätter eller gynnar
övergång till ett självrisksystem utan att de bör vara neutrala i förhållande tUl
olika system för premiesättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>SACO: Även om
frågan strängt laget faller utanför förslaget till trafikskadelag vill SACO
avslutningsvis framhålla det vara önskvärt att förslaget genomförs så att
försäkringsbolagen bereds tillfälle alt utveckla ett bonussyslem baserat på
utredningens förslag. SACO instämmer alltså inte i utredningens uppfattning att
övergång bör ske tUl elt självrisksystem med stora omfördelningar av
premiekostnaderna. Även om självrisken kan införa elt visst preventivt moment i
trafikskadesystemet, tror SACO att risken för bonusförlust är ell minst lika
effektivt medel i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
transportarbetareförbundet: Förbundet vill ifrågasätta utredningens synpunkter
på frågan om "bonus eller självrisk". Enligl förbundets uppfattning
finns inte anledning att överge bonussystemet eftersom det av bilisterna är
allmänt accepterat som en rättvis grund för differentiering av premiernas
storlek. Ett självrisksystem kan dessutom genom den "periodisering"
av premierna, som systemet skulle tillåla, leda till ett icke önskvärt
upplösande av sambandet mellan skadefrekvens och premiestorlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samma synpunkter har anförts av Statsanställdas förbund.
LO har anslutit sig till vad förbunden anfört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.9 Sveriges trafikbilägares riksorganisation: Förbundet
vill ifråga<br>
sätta de synpunkter utredningen anför beträffande frågan om "bonus<br>
eller självrisk". Förbundet finner inle skäl föreligga att överge bonus<br>
systemet, vilket av bilisterna är allmänt accepterat som en riktig grund<br>
för differentiering av premiernas storlek. Elt självrisksystem kan enligt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>219</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>förbundets mening leda till elt icke önskvärt upplösande
av sambandet mellan skadefrekvens och premiestorlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vi förutsätter även, att frågor om t. ex. bonus och
självrisker bör kunna avhandlas med försäkringsgivare i förhandlingar om yrkesbilisniens
försäkringsvillkor utan alltför stor bundenhet till utredningens nyss nämnda
uttalande. Yrkeslrafiken erlägger i förhållande lill andra trafikanter höga
premier i kronor räknat, varvid hög bonus är eftersträvansvärd och av mycket
stor betydelse för alt hälla kostnader tillbaka. Vi är således inte för dagen
beredda att acceptera långtgående verkningar i nivelleringshänseende på
premiesidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.10 Trafikförsäkringsföreningen: Utredningens
synpunkter på bonus<br>
systemet har stort intresse. De har väckt en debatt inom försäkrings<br>
branschen som ännu inte är avslutad. Föreningens inställning för<br>
närvarande är att bonussystemet i princip bör bibehållas. Dess preventiva<br>
effekt må vara begränsad. Bonusen uppfattas emellertid inte bara på<br>
försäkringshåll utan också i mycket hög grad bland bilisterna själva som<br>
en tämligen rättvis regulator när del gäller att anpassa premiens slorlek<br>
till risken. Systemet medger vidare att självrisken "las på
avbetalning"<br>
och därigenom inte blir lika kännbar för försäkringstagaren som om hela<br>
beloppet måste betalas på en gång. Detta blir särskilt betydelsefullt om<br>
han råkar ul för flera skador under en relativt kort period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Att den nya ersätlningsordningen för Irafikskador bör
föranleda en översyn av bonussystemet är emellertid länkbart. Den möjlighet
till självrisk också i trafikförsäkringen som utredningen har öppnat genom
bestämmelsen i 20 § trafikskadelagen kan göra kommande överväganden mera
förutsättningslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.11 Försäkringsjuridiska föreningen: Föreningen har inte
anledning<br>
eller möjlighet alt här taga slutlig ställning till frågan om ett trafikförsäk<br>
ringssystem, uppbyggt pä principen om rätt lill ersättning på objektiv<br>
grund, bör medföra övergång från etl bonussystem vid premiebetalningen<br>
till en ordning med självrisk för inträffade skador. Ett vägande skäl för<br>
bonussystemet är dock otvivelaktigt, att det generellt sett gynnar<br>
bilägare, som aldrig eller ytterligt sällan behöver taga trafikförsäkringen i<br>
anspråk. Härigenom ästadkommcs typiskt sett ett gynnande av försiktiga<br>
förare Jämfört med mindre försikliga, och det är i och för sig önskvärt alt<br>
en sådan skillnad får slå igenom i kostnadstäckningen för försäkringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreningen vill särskilt fästa uppmärksamheten på
utredningens uttalanden i specialmotiveringen till 20 § genom vilket lagrum
försäkringsgivaren ges möjlighet att gentemot försäkringstagaren uppställa
villkor om självrisk. Enligl utredningens uttalande är förlust av självrisk att
anse som ren förmögenhetsskada, vare sig förlusten går tillbaka på en fysisk
skada för Iredje man eller för försäkringstagaren själv. Som utredningen
framhåller skulle detta normalt innebära, att försäkringstagaren skulle kunna
rikta skadeståndskrav mot annan blott om han kan åberopa 2 kap 4 §
skadeståndslagen om ansvar för skada vållad genom brott. Endast om skadan
vållats genom fel eller försummelse i offentlig verksamhet skulle det gälla ett
vidare culpaansvar på grund av stadgandet om det allmännas ansvar i 3 kap 2 §
skadeståndslagen. En försäkringstagare som förlorat självrisk skulle sålunda
kunna åberopa annans culpa lill stöd för ersättning för sin förlust om
anspråket riktades mol t. ex. staten som väghållare men däremot ej, om kravet
riktades mot en vårdslös cyklist eller fotgängare, som inte gjort sig skyldig lill
brottslig handling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det angivna resonemanget är enligt föreningens mening inte
hållbart. 1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>220</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vafle fall om den fysiska skadan, som föranlett rätt till
försäkringsersättning, drabbat försäkringstagaren själv eller hans egendom,
kan det inte råda någon tvekan om att förlusten av självrisk är en sådan
allmän, ekonomisk följdskada till den fysiska skadan, som inom skadeståndsrätten
regleras efter samma principer som rätten till ersättning i övrigt för den
fysiska skadan. Däremot kan det möjligen tyckas något oklart hur
ersättningskravet för förlusten av självrisk skall bedömas, när den fysiska
skadan drabbat tredje man, dvs annan än försäkringstagaren själv. Det
naturligaste synes dock här vara att betrakta försäkringstagarens krav på grund
av självrisken som ett häriett krav på grund av att hans försäkring tagits i
anspråk på samma sätt som skyldighet att utge skadestånd kan ge upphov till
regresskrav mot annan skadeståndsskyldig. Sakligt sett är det i varje fall svårt
att se något skäl till en olikartad behandling av ersättningskravet för
självrisken beroende på vem som träffals av den fysiska skadan. Mol
utredningens resonemang kan också invändas, att det är svårt att se något
rimligt skäl för att man i den aktuella gruppen av skadefall skulle tillämpa
den allmänna culparegeln på väghållares ansvar men blott ansvar för brottslig
handling vid krav mot cyklist eller fotgängare. Även på denna punkt framstår
utredningens argumentation som rent formell och utan beaktande av lagreglernas
funktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.2.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund: Ulan att direkt framlägga förslag härom uttalar utredningen sitt
intresse för att försäkringsbolagen överger det nuvarande bonussystemet i
trafikförsäkringen vid införandet av ett "no-fault"-system och
ersätter den med självriskreglering. Även om det i och för sig kan finnas
grundad anledning till teknisk omarbetning av bonussystemet i anslutning till
den föreslagna trafikförsäkringslagslift-niiigen, ser sig riksförbundet
nödsakal all motsätta sig en definitiv avveckling av detsamma. Skälen härtill
är i och för sig uppenbara och innebär främst att bonussystemet torde ha en
betydande preventiv funktion i trafiksammanhang. En kännbar höjning av
försäkringspremierna innebär för de flesta bilägare en betydande ekonomisk
belastning som dessa är ytterst angelägna atl undvika. Även allmänna
rättviseskäl talar för att den som icke förorsakar skador i trafiken erhåller
en lägre försäkringskostnad. Riksförbundet finner del i och för sig icke
otänkbart att frågan i ett senare skede kan komma i ett annat läge när
erfarenheterna av en ny trafikskadelagstiftning har vunnits. Alt i dagens läge
överge bonussystemet på trafikförsäkringsområdet framstår emellertid både
socialt, ekonomiskt och Irafiksäkerhetsmässigt som ytterst tveksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>7.2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motormännens
riksförbund: Förbundet vill fästa uppmärksamheten pä att det resonemang som
utredningen för beträffande del nuvarande bonussystemet i åtskilliga sammanhang
kan uppfattas såsom orättvist av försäkringstagarna. Förbundet vill icke med
bestämdhet hävda att nuvarande bonussystem har en preventiv effekt när det
gäller att undvika trafikolyckor, men så länge det finns åtskUligt som talar
för att så är fallet, saknas anledning att avskaffa systemet. Förbundet
accepterar ej heller en tankegång innebärande att försäkringstagare som ligger
i högsta bonusklass skall drabbas av en höjning av sin totalpremie på ca 100%
under det att försäkringstagare utan bonus kommer i åtnjutande av en sänkning
med omkring 45 %. En omläggning av detta slag kommer enligt förbundets bestämda
uppfattning att mötas av stort motstånd från de försäkringstagare som efter åtskiUiga
års olycksfri körning lyckats nedbringa kostnaderna för sin trafikförsäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>221</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbundet förordar sålunda etl bibehållande av ett bonussystem
motsvarande det nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KAK:
Utredningen anser det svårt att kombinera det nuvarande bonussystemet med elt no-fault-system
och förordar därför all bonussystemet ersätts med självrisk. KAK anser atl
nuvarande bonussystem i hög grad bidrar tUl ökad försiktighet hos bilförarna
och därmed tUl ökad trafiksäkerhet. Det är enligt KAKs uppfattning av största
betydelse atl bonusfrågan frikopplas från personskaderegleringarna så att
systemet kan bibehållas, i synnerhet som ett borttagande av bonusen skulle bli
ytterligare en belastning för fordonsägarna, vUka om förslaget genomföres med
säkerhet kommer att vidkännas avsevärt ökade försäkringskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2.15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
motorcykelförbundet: Utredningen anser nuvarande bonussystems skadehindrande
och därmed trafiksäkerhetsfrämjande verkliga effekt diskutabel. Å andra sidan
är detta system väl inarbetat. Ett införande av ett självrisksystem enligt
utredningens modell kommer sannolikt att väcka en hel del opposition, särskilt
bland de förare, som nu har förmånen av hög bonus.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Men, eftersom ett system med självrisk ändå förefaller att
bättre än bonus passa det allmänna försäkringssystemet enligtno-fault-principen,
biträds självrisksystemets införande under den bestämda förutsättningen att det
förenas med s. k. durationsrabatt så att premieökningen för förare med hög bonus
begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svenska Motorcykelförbundet är därutöver icke främmande
för tanken, att ett självrisk/durationssystem kombineras med möjligheten att
pålägga en extra premie, utöver grundpremien, vid fortsatt försäkring efter en
inträffad olycka, om försäkringstagarens vållande orsakats av uppenbar eller
bevisad vårdslöshet (dock ej grov sådan).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.16 Cykel- och mopedfrämjandet: Beträffande förslaget
om försäk<br>
ringsanstalts rätt till återkrav av självrisk intill ett belopp motsvarande en<br>
fyrtiondedei av beloppet vUl CMF ifrågasätta om detta bör bli en generell<br>
regel. Eftersom utredningen föreslår atl Jämkning av personskadeer<br>
sättning på grund av medvållande endast skall ske vid uppsåt eller grov<br>
vårdslöshet - vilka förhållanden torde förekomma i mycket få bevisbara<br>
fall — innebär förslaget, att full ersättning skall utgå även vid rattfylleri,<br>
rattonykterhet, olovlig körning eller vid fordonets användande vid<br>
brottslig gärning. CMF vill starkt ifrågasätta, om denna generösa<br>
inställning utan inskränkning bör gälla i de aktuella fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>CMF vUl i stället föreslå, att självrisk resp. Jämkning
skall förekomma vid personskada på förare på grund av medvållande vid uppsåt,
grov vårdslöshet, rattfylleri, rattonykterhet, olovlig körning och vid
fordonets användande vid brottslig gärning. 1 övriga fall av medvållande bör
ingen självrisk eller Jämkning förekomma. CMF vill i detta sammanhang icke ta
ställning till självriskens storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.17 Sveriges molorcyklisters centralorganisation: Det
är ett känt<br>
faktum att förare med nyare körtkort och därmed också mindre vana att<br>
framföra sitt fordon i dagens komplexa trafikmUjö oftare är inblandade i<br>
olyckor som föranleder ingripande av försäkringsbolag än de som haft<br>
körkort en längre tid. Det är också känt att det finns ett litet antal förare<br>
som orsakar ett stort antal olyckor, medan däremot det stora flertalet<br>
sällan eller aldrig blir inblandade i något tillbud. SMC anser att det är av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>222</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>mycket stor betydelse att någon påtaglig premiering, i
form av bonus på trafikförsäkringspremien, bibehålls för dessa förare. Ett
rabatterings-system på självrisken är olämpligt då detta ej gynnar förare som
aldrig utnyttjat sin trafikförsäkring. Jämförelsen med t. ex. hemförsäkringen
med dess fasta självriskbelopp är i det här fallet irrelevant av den anledningen
att där saknas något liknande förhållande som i trafiken där man med åren blir
en säkrare förare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.2.18 Aktionsgruppen mot MC-olyckor: Det är ett känt
faktum att förare med nyare körtkort och därmed också mindre vana att framföra
sitt fordon i dagens komplexa trafikmiljö oftare är inblandade i olyckor som
föranleder ingripande av försäkringsbolagen än de som haft körtkort en längre
tid. Det är därför av mycket stor betydelse att någon påtaglig premiering i
form av bonus på Irafikförsäkringspremien bibehålls för dessa sistnämnda
förare. Ett rabatteringssystem på självrisken är däremot klart olämpligt då
detta ej gynnar förare som genom försiktighet och omdömesgill körning aldrig behövi
utnyttja sin trafikförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3 Försäkringssummorna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringsinspektioncn:
I sitt betänkande föreslår utredningen att nuvarande försäkringssummor, 25
milj. kronor vid personskada och 5 milj. via egendomsskada, slås samman till
ett "globalt" försäkringsbelopp om 30 milj. kronor, vilket i första
hand får tas i anspråk för personskadeersältningar och i andra hand för
betalning av egendomsskador. Försäkringsinspektionen har intet att invända mol
förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentverket:
I 13 § föreslår utredningen att i den nya lagen tas upp bestämmelse av innebörd
atl ersättning med anledning av en och samma händelse skall utgå från
trafikförsäkringen för varje motorfordon som medverkat till uppkomsten av skada
med sammanlagt högst 30 milj. kronor. Utredningen anför dock att man inte ens
med ett så högt begränsningsbelopp som föreslagits helt kan utesluta
möjligheten av en trafikolycka av katastrofkaraktär med så omfattande
skadeverkningar att beloppet trots allt skulle visa sig otillräckligt.
Utredningen har därför övervägt om man med tanke pä sådana fall — bl. a. för
att bereda såväl ägare och förare av motorfordon som andra personer skydd mot
risken att drabbas av skadeståndsansvar för den del av skadorna som överstiger
begränsningsbeloppet - borde, delvis efter mönster av atomansvarighetslagstiftningen,
införa regler om elt civilrättshgl, supplerande ansvar för staten. Utredningen
bedömer emellertid sannolikheten för en olycka av sådan omfattning som
utomordentligt ringa. Utredningen avvisar därför ett sådant arrangemang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Verket finner utredningens analys av frågan riktig men
drar inte samma slutsats som utredningen. Enligl verkets mening bör inte den
enskilde individen drabbas av alt beloppsgränsen satts för lågt. Detta kan
undvikas exempelvis genom att staten åläggs ett supplerande ansvar eller genoni
att den föreslagna beloppsgränsen avlägsnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.3.3 Länsstyrelsen i Älvsborgs län: Uiredningen har
fastställt den högsta<br>
ersättning som kan utgå vid varje skadebringande händelse till 30<br>
mUj. kronor. Med beaktande av den konstruktion som förslaget givits vid<br>
konkurrens mellan person- och sakskador anser länsstyrelsen att det<br>
angivna beloppet är tUlräckligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4 Skadereglering m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>RÄ: Utredningen
har i flera fall utgått från alt de enskilda försäkringsbolagen i den män
avtalsfrihet får råda följer dess rekommendationer. Härvidlag har utredningen
förlitat sig på att övervakningen av att lagstiftarens intentioner fullföljs
skall fullgöras av försäkringsinspektionen, konsumentombudsmannen eller andra
statliga myndigheter. Även om instruktionerna för de tänkbara myndigheterna
förutsätter och tillåter en sådan tillsyn måste ifrågasättas om inte ett
uttryckligt lagstadgande bör införas till stöd för erforderlig kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svea hovrätt:
Den föreslagna bestämmelsen i 7 § första stycket aktualiserar en del processuella
frågor. Utredningen anger emellertid inte varför i förslaget ej upptagits någon
regel motsvarande bestämmelsen i 17 § första stycket trafikförsäkringslagen om
skyldighet för försäkringsgivare att bestrida skadelidandes
rättegångskostnader i skadeståndsmål mot ägare, brukare eller förare av fordon.
Vad utredningen anför i detta hänssende synes ej helt övertygande. Hovrätten är
närmast av den uppfattningen att försäkringsgivare även i fortsättningen bör
förpliktas ersätta skadelidande deras rättegångskostnader i förevarande fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.3 Försäkrings inspektionen : Försäkringsinspektionen
förutsätter så<br>
som helt klart, att nu ikraftvarande koncessioner för trafikförsäkring<br>
betraktas såsom koncessioner enligt den nya lagstiftningen om sådan<br>
genomförs. Hittillsvarande trafikförsäkringskoncessioner har av Kungl.<br>
Maj:t med stöd av 27 § lagen om trafikförsäkring meddelats under<br>
förutsättning att vissa särskilda villkor iakttas (koncessionsvillkor). En del<br>
av de nu gällande punkterna lorde komma att helt förlora sin aktualitet<br>
och andra kan behöva överses. De villkor som bör bibehållas - eventuellt<br>
modifierade — synes emellertid vara av den generella natur, atl de<br>
lämpligen bör inflyta i den föreslagna trafikförsäkringskungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den nya försäkringen synes om den mera noggrant analyseras
från rörelsesynpunkt utgöra en kombinationsprodukt av personförsäkring och
annan försäkring än personförsäkring medan den gällande traflkförsäkringen
såsom utgörande en ren ansvarsförsäkring — må vara av speciellt slag -
rörelsemässigt är att hänföra tUl området för annan försäkring än
personförsäkring. Härvid bortses från utgående skadelivräntor, som uppstått i
rörelsen. Från förlusttäckningssynpunkt innebär dagens trafikförsäkringskonstruktion,
att förlust på rörelsen är uttaxeringsbar i ömsesidigt försäkringsbolag (197 §
lagen om försäkringsrörelse). Förlust på personförsäkring är däremot inte
möjlig att uttaxera (168 § samma lag). Den nya kombinerade försäkringen, som
saknar motsvarighet i dagens branscher, synes av praktiska och
bolagsordningstekniska skäl böra betraktas såsom annan försäkring än
personförsäkring. Den omkonstruk-tion av trafikförsäkringen som förslaget till
ny lag innebär torde mte vara tänkt att medföra en uppdelning av hithörande
affär i en personförsäk-ringsdd och en icke-personförsäkringsdd. Inspektionen
förutsätter på anförda skäl att den nya försäkringen i sin helhet må behandlas
såsom annan försäkring än personförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen har hävdat, att Trafikförsäkringsföreningen i
sin nya utformning inte kommer att stå under inspektionens tillsyn. Inspektionen
finner detta påstående i sak orimligt. Vi har här att göra med en icke
oväsentlig del av det obligatoriska trafikersättningssystemet och det är en
självklarhet att föreningens verksamhet därför måste falla under tillsynen. Skulle
med ett formalistiskt betraktelsesätt detta uteslutas genom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>224</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreningens nya konstruktion, måste denna konsekvens på
ändamålsenligt sätt korrigeras. För egen del menar emellertid inspektionen,
att redan de allmänna tankegångar, som bär upp tillsynslagstiftningen - f. ö.
klart accentuerade i 287 a § lagen om försäkringsrörelse såvitt rör försäkringsrörelse
i allmänhet - är klart tillräckliga för att hävda en i denna del från
utredningen avvikande mening. Vad utredningen i övrigt anfört rörande stadgarna
för föreningen synes oavsett utgångspunkten välbetänkt och lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.4 Sveriges advokatsamfund: 1 specialmotiveringen till
15 § berör<br>
utredningen möjligheten att staten uinytflar de enskilda försäkringsan<br>
stalternas organisation för skadereglering. En särskild utredning rörande<br>
statens skaderegleringsverksamhet har tillsatts. Samfundet vUl i detta<br>
sammanhang understryka olägenheten med att olika statliga myndigheter<br>
har att ta befattning med trafikskadereglering. Det är samfundets<br>
förhoppning atl nämnda utredning kommer att leda till snabbare och<br>
säkrare trafikskadereglering från statens sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Samfundet har uppmärksammat att under hittillsvarande
system onödiga dröjsmål vid trafikskadereglering kunnat inträffa på grund av
att försäkringstagare försummat skadeanmälan till sin försäkringsgivare. Mycket
vore härvidlag i det praktiska arbetet att vinna, om den polismyndighet som
utreder trafikolycka ålades skyldighet att vid fall av personskada - så snart
anmälan upptagits hos polismyndigheten - skicka in trafikolycksfallsanteckningar
till vederbörande försäkringsgivare. Man kunde ytterligare överväga att i
koncessionsvillkor för försäkringsbolag föreskriva skyldighet för
försäkringsbolaget alt inom viss kortare tid, efter det att besked om
trafikolycka inkommit, anmoda skadelidande att anmäla sina skadeståndsanspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut inom området för lagarna om allmän försäkring och
yrkesskada påverkar storleken av trafikförsäkringsgivares
ersättningsskyldighet. Då nu objektivt ansvar för personskada införs, bör del
enligt samfundets mening vara följdriktigt att ifrågasätta om inte
försäkringsgivare vars ersättningsskyldighet enligt det objektiva trafikskadeansvaret
påverkas av beslut avseende allmän försäkring och yrkesskada bör tillerkännas
besvärsrätt över sådant beslut. Det kan exempelvis tänkas att försäkringsgivaren
genom den utredning som företagits i fråga om personskada förfogar över
utförligare och bättre underlag för bedömning av personskadan än den som stått
den beslutande myndigheten till buds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.5 Försäkringsjuridiska föreningen: Föreningen anser
beträffande<br>
29 § om statens jämställdhet med trafikförsäkringsanstalt, att stadgandet<br>
är något svårläst och bör omarbetas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.4.6 Motormännens riksförbund: Vissa statliga myndigheter
omhänderhar ett stort antal motordrivna fordon och vissa endast några få. 1
konsekvens därmed måste situationen rimligen bli den att en del statliga
myndigheter har mindre erfarenhet av skadereglering i dessa sammanhang. Det
föreslås därför alt, för den händelse skadereglering i anledning av skada med
statligt fordon icke skall handhas av försäkringsbolag, en statlig myndighet
handlägger samtliga ärenden av dessa slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tyvärr förekommer del icke alltför sällan att skyldigheten
att anmäla inträffad skada icke efterlevs. 1 sådana fall uppkommer ofta
besvärande dröjsmål för den skadelidande. Förbundet ifrågasätter därför om icke
en sådan underiåtenhet bör straffsanktioneras. 1 vart fall bör övervägas om
utredande polismyndighet kan åläggas att underrätta vederbörande försäkringsgivare
om inträffad olycka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>225</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5 Preskription</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7.5.1 Sveriges advokatsamfund: Preskriptionsregeln i
lagförslagets 26 §<br>
är väsentligen hämtad från bUansvarighetslagen. Att en kort preskrip<br>
tionstid förekommer där har emellertid sin orsak i det presumtiva<br>
ansvaret, som innebär omkastad bevisbörda, s. k. exculpationsskyldighet.<br>
Om en skadeUdande kan dra ut på liden med anhängiggörande av krav vid<br>
domstol, kunde i värsta fall skadevållaren på grund av att lång tid<br>
förflutit betas möjligheten att föra exculpationsbevisning. Därför är en<br>
förhållandevis kort preskriptionstid motiverad. - Om man emellertid<br>
skaU ha ett system med objektivt ansvar och (som i 10 och 21 §§) ett<br>
culpaansvar, där den skadeståndskrävande har bevisbördan, bortfaller den<br>
betalande sidans behov av kort preskriptionslid. Dessutom kan en så kort<br>
preskriptionstid som tre år i vissa fall vara till betydande nackdel för<br>
skadeUdande i personskadefall. Stundom yttrar sig inte verkningarna av<br>
en personskada förrän efter flera år. Försumlighet och okunnighet hos<br>
allmänheten eUer anlitade ombud kan med kort preskriptionstid leda till<br>
rättsförluster. Ingen beaklansvärd olägenhet kan skönjas med en längre<br>
preskriptionstid. Frågan är också varför i ett system med objektivt ansvar<br>
anhängiggörande av talan vid domstol skall behövas för preskriptions<br>
avbrott. Det borde anses tillräckligt att en enkel anmälan till försäkrings<br>
bolag om skadeståndsanspråk på grund av viss angiven trafikskada görs.<br>
Man får inte här glömma att i flertalet skadefall den enskilde kan<br>
förhandla direkt med försäkringsbolaget. För den enskilde ligger det inte<br>
nära tUl hands att tänka på att iaktta preskriptionstid eller att fordra en<br>
bekräftelse före preskriptionstidens utgång att skadestånd på grund av<br>
personskada skall utges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är självfallet lämpligt att preskriptionstiden i trafikskadelagen
blir lika lång som för ulomobligatoriska skadeståndsanspråk i övrigt. Å andra
sidan synes anledning saknas att redan nu föregripa en ändring av den för
närvarande gällande tioåriga preskriptionstiden. Även vid bestämmande av ändrad
preskriptionstid för ulomobligatoriska skadeståndsanspråk i övrigt torde i det
föregående av samfundet anförda förhållande, som talar för en längre tid än tre
år, förtjäna beaktande. Det bör därjämte uppmärksammas att, om
preskriptionstiderna inte överensstämmer, följden kan bli en onödigt stor
frekvens av skadeståndskrav grundade på culpaansvar enligt skadeståndslagen. -
Samfundet förordar följaktligen all den i 26 § föreslagna preskriptionsregeln
ytterligare övervägs och omarbetas med hänsyn till här anförda synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motormännens
riksförbund: Förbundet anser det icke motiverat med en kortare preskriptionstid
än den allmänt gällande tioåriga preskriptionen vid utomobligatoriskt
skadestånd. 1 sammanhanget bör anmärkas att en kortare preskriptionstid kan
medföra nackdelar för såväl den skadelidande som den skadevållande. En
skadelidande kan efter den föreslagna treåriga preskriptionstidens utgång under
åberopande av allmänna skadeståndsrättsliga regler föra talan mot skadevållaren
och få sig skadestånd tillerkänt. 1 en sådan situation är skadevållaren
personligen belalningsskyldig, något som sålunda kan medföra nackdelar för båda
parterna. Förbundet förordar därför att preskriptionstiden skall överensstämma
med den enligt ovan allmänt gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>KAK: Med hänsyn
till att den omkastade bevisbördan borltagits kan KAK icke finna något skäl att
ha kortare preskriptionstid än den allmänt gällande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>226</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Kostnadsberäkningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbrukarnas
riksförbund: Förbundet konstaterar att utredningen endast getts tillfälle
arbeta några månader med dessa frågor som berör ca 3 miljoner fordonsägare.
Tidsbegränsningen återspeglas i betänkandet som t. ex. helt saknar kalkyler
över vad reformförslaget kommer att kosta företag och enskilda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsföreningen:
Beräkningarna av förslagets inverkan på premierna har utredningen främst gjort
på grund av inom försäkringsbranschen utarbetat material. Det bör understrykas
att materialet är av så förhållandevis begränsad omfattning att slutsatserna
endast kan användas med stor försiktighet. De beräkningar som utredningen
framlagt får enligt föreningens åsikt endast uppfattas som avsedda att ge en
grov antydan om vUka premiehöjningar och premieförskjutningar som kan förväntas
om utredningens förslag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Motorbranschens
riksförbund: Enligt riksförbundets mening är det en svaghet att utredningen
icke närmare analyserat storleken av de kostnader som är förenade med en
omläggning eller vilka beräkningsprinciper som ligger till grund för
utredningens ekonomiska bedömningar. EventueUt borde kostnadsfrågan närmare
utredas genom exempelvis jämförelser med utländska försäkringsgivare som
tillämpar ett mol de framlagda förslagen svarande ersättningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svenska
motorcykelförbundet: Antalet motorcyklar (51 100) är försvinnande litet Jämfört
med antalet personbilar (2 595 000) eller knappt 2 %. Motorcykelförarna
konstateras också huvudsakligen vara ungdomar - underförstått: särskilt farliga
för sig själva och andra. Men, utredningen berör icke hur många ungdomar i
bilgruppen - farliga för sig själva och andra — som ävenledes borde få bära
sina egna och i sä fall avsevärt högre kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att denna differentiering icke gjorts poängteras
därvid särskilt motorcykelförarnas "farlighetskriterium". Denna
begränsade grupp sätts sålunda i strykklass och åläggs betungande kostnader i
faktiska tal räknat, vilket dessutom hälsas med tillfredsstäUelse av
utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härutöver måste påtalas att premien för motorcykel — på
grund av dess faktiska storlek - är klart odemokratisk såtillvida, att endast
den ungdom som har tillräckligt med pengar (egna eller pappas) kommer att få
råd att både införskaffa motorcykel och betala den höga premien. Svenska
Motorcykelförbundet vill med skärpa framhålla att innan kategoriska påståenden
enligt citat ovan görs, bör dessa ledas i bevis. -Följande borde först ha utretts:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Är verkligen
förare av tung (lätt) mc som regel särskilt vållande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Hur många bland
personbilförarna kan ävenledes betecknas som särskilt vållande?</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Undersoks dessutom de yngre bilförarnas skadekriterium och
jämförs med motoreyklisternas torde det vara försäkringstekniskt möjligt och i
allra högsta grad önskvärt att åstadkomma en rättvisare fördelning i premiesättningen
för bilförare och motorcyklister.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utjämningsmetodiken som sådan överensstämmer sannolikt
icke med nuvarande försäkringslagar och normer. Skall å andra sidan no-fault-principen
genomdrivas — i och för sig en förändring av nuvarande normer — synes en
lagändring i påtalat avseende icke bara möjlig utan som ett</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>227</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nödvändigt komplement för no-fault-principens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innan proposition om framtida försäkringspremier framläggs
förutsätter Svenska Motorcykelförbundet att Jämkningsmetodik enligt ovan
diskuteras och att pågående och påkallade utredningars resultat avvaktas.
Utredningens förslag i nuvarande form kan därför icke godtas. Detta grundar sig
icke enbart på försäkringstekniska faktorer utan även på andra utgångsvärden
som bemöts nedan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Även när det gäUer frågan om motorcykeln som nyttofordon
och (eUer) ren lyx- och nöjesartikel saknar uppenbarligen utredningen reellt
underlag för sitt ställningstagande. Viss används motorcykeln på sina håll som
enbart lyx- och nöjesfordon. Men detsamma kan sägas om bUen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 många andra fall ger motorcykeln utlopp för ett
ackumulerat fritids-och motorintresse. En undersökning i Gävle 1971 har klart
visat hur stort detta intresse i jämförelse med andra fritidssysselsättningar
verkligen är. I Gävle tUlfrågades 1000 ungdomar mellan 10 och 17 år. Av 27
olika idrotter kom knattecross som nr 3 bland pojkarna. 1 en liknande
undersökning i Göteborg kom motorcykel på första plats bland pojkarna och på
tredje plats bland flickorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Motorintresset går icke att stävja genom enahanda fiskaliska
ingripanden men väl att kanalisera och styra genom handledning och uppfostran,
en utveckling som är på gång. Huvuddelen av motorcykelutövarna är i dag
anslutna till klubbar:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SVEMO: 40 000 (varav 50 % ungdomar upp tiU 25 år)
fördelade på 254 klubbar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SMC: 3 500 förddade på 70-talets klubbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inom SVEMO utövas motorcykelsport i ett 10-tal grenar bl.
a. speedway, motocross, roadracing, tillförlitlighet, trial och snöskoter för
att nämna de viktigaste, och mer turistbetonad verksamhet i form av rallyn. Den
senare verksamheten är SMCs huvudsakliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot denna bakgrund torde med fog kunna sägas att många av
de 51 100 motorcyklar, redovisade i tab 1, kap 5.1, tillhör klubbanslutna
förare. Motorcykeln (ofta tung sådan) är i detta sammanhang ett nödvändigt
fritids- och sportredskap för att flllgodose dessa människors fritids-
(frilufts-) och idrotlsbehov. Utredningens kategoriska uttalande att
motorcykeln är en "ren lyx- och nöjesartikel" är därför missvisande
om icke klart felaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om motorcykeln som nyttofordon är utredningen också klart
negativ och har intill dags dato kanske rätt. Nedgången av totala motorcykelbeståndet
från 160 000 mc 1960 liU 38 000 år 1972 tyder på detta och atl bilen i de
flesta fall ersatt motorcykeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Orsakerna till den efter 1972 uppåtgående trenden bör dock
närmare undersökas. Ovan påtalade allmänna motorintresse kan vara enda skälet,
men är det sannolikt icke. Bilarna har blivit allt dyrare liksom driften av
dem. Det är därför tänkbart att motorcykeln i dag under gynnsam årstid används
till och från arbete i stället för bilen, även om sådan finns, för att nedbringa
kostnaderna. Pågående samhällsekonomisk utveckling kan leda till att
motorcykeln även fortsättningsvis kommer att utnyttjas mer för detta ändamål
och i ökande antal fall helt ersätta bilen eller allmänna färdmedel.
Utvecklingen hittills bör närmare undersökas och fortlöpande följas. Denna kan
i sin tur komma att påverka försäkringspremiens för motorcyklar storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Cykel- och mopedfrämjandet: De merkostnader förslaget
medför skaU bekostas av högre trafikförsäkringspremier. När utredningen beräknar
en höjning av premierna för mopeder på 400 %, på personbUar 15 %</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>228</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och på lastbilar 5-12 %, vill CMF framföra en mycket stark
reservation. Enligt CMFs mening får kostnaderna för trafikförsäkringspremierna
för mopederna icke uppgå till ett högre belopp än motsvarande nuvarande premie
plus premien för förarolycksfall. Även detta innebär en kostnadsökning för
mopedägarna på i runt tal 1 00 %, då de allra flesta mopedfö-rama idag saknar
förarplatsförsäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid bedömningen av kommande olycksfallsrisker för mopedisterna
måste i detta sammanhang också räknas in Nordiska trafiksäkerhetsrådets förslag
om obligatorisk hjälm för mopedförare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att det "normala" förhållandet
vid en inträffad kollision mellan en bil och en moped — oberoende av vållandefrågan
— torde vara, att mopedisten råkar mest illa ut i skadehänseende, måste del
anses rimligt, att bilförsäkringspremien belastas hårdare än mopedens premie.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Sveriges motorcyklisters centralorganisation: Enligt
senast tillgänglig detaljstatislik är andelen singelolyckor med personskada, av
samtliga mc-olyckor, lägre än andelen singelolyckor med personskada för andra
motorfordon. För mc var andelen singelolyckor enligt VTl:s (Statens Väg- och Traflkinstitut)
rapport nr 35:1973 för år 1970 20,6 %. Enligt TSV:s (Statens Traflksäkerhetsverk)
PM nr 4.1972 förär 1970 21,4%. För samtliga motorfordon var andelen enligt
tabell 5 SOU 1974:87 för år 1973 22,5 % (år 1972 22,7 %). Det bör påpekas att
motorcyklarna utgör en sä liten andel av den totala trafiken, endast ca 2 %,
att det inte medför några korrigeringar i tabell 5 om mc:n räknas med bland
motorfordon, eller icke.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.Andelen olyckor där gående eller cykel/moped är
inblandade är för motorcykeln (enligt samma respektive statistik) enligt TSV
12,4% och enligt VTI 12,6%. Andelen olyckor där gående eller cykel/moped är
inblandad, är för motorfordon 31,2 %(30,5 %).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av den stora andelen motorcykelolyckor, nästan 70 %, som
utgörs av kollisioner med annat motorfordon är det andra fordonet i 72,8 % av
fallen det enligt lag vållande (VTI 1973:35), dvs. har brutit mot lag om
stopplikt, mot 37 § VTK eller 38 § VTK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ingen av ovanstående punkter motiverar en så ytterligt
hård belastning av motorcyklarna i försäkringshänseende. I utredningen påtalas
på flera ställen att materialet varit alltför omfattande för utredaren att
studera i sin helhet. Med al! uppenbar tydlighet ligger motorcykelolyckorna
utanför det material som studerats. De resultat som erhållits vid de kalkyler
som gjorts för att utröna hur stora premiehöjningarna skulle bli om mc:ns
försäkring skall täcka skadorna på det egna fordonets förare, har därför endast
kunnat kommenteras med lösa antaganden och förmodanden. Så förmodar utredaren
bl. a. att mc:n troligen orsakar fler olyckor än bilarna och att en stor del av
antalet mc-olyckor är singelolyckor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 statistiken syns att andelen singelolyckor med
personskada ligger<br>
klart under genomsnittet för motorfordon. Här finns alltså ej någon<br>
motivering flll att belasta mc:n hårdare än andra motorfordon. Inte heller<br>
om man ser på den grupp av trafikskadade som har mycket dåligt<br>
försäkringsskydd finns någon anledning atl döma mc:n hårdare. De<br>
orsakar ju per fordon endast hälften så mycket olyckor, som får ligga<br>
samhället till last, som övriga motorfordon gör. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om ett no-fault-system införs för personskador innebär
detta att motorcykUsterna får betala ytterligare 300% (de ursprungliga 25 %
plus även de 75 % bilisterna varit vållande till). Ett no-fault-system, där
varje</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>fordons försäkringspremie finansierar det egna fordonets
skadekostnader<br>
(person- och ev. i framtiden även sakskador), bör fungera bra inom en<br>
och samma trafikantgrupp, men är icke tillämpbart mellan två olika<br>
trafikantgrupper. Då motorcyklarna, som ovan betonats, är så direkt<br>
beroende av den totala trafikbilden och även orsakar färre olyckor per<br>
motorcykel, som är specifika för fordonsslaget, än bilarna gör finns ingen<br>
anledning till en sådan premiehöjning som föreslås av utredningen.<br>
Kostnaderna bör istället rätteligen fördelas ungefär lika på samtliga<br>
registreringspliktiga motorfordon, för att ett no-fault-syslems extrakost<br>
nader skall kunna hänföras till rätt kostnadsbärare. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Att många
endast använder motorcykeln som nöjesfordon är allmänt känt, men att detta
skulle gälla samtliga anser SMC vara felaktigt. Ett stort antal motorcyklister
använder mc:n, i stället för bilen, till och från arbetet under de varma
årstiderna. Beträffande nöjesfordon borde detta gälla även ett stort antal
bilar. Om motorcykeln i dag klassas som ett lyxfordon, måste den av utredningen
föreslagna premiehöjningen bidra till att mc:n verkligen blir ett lyxfordon som
endast ett fåtal kommer att ha råd att äga. Att utredningen uppenbarligen
saknar reellt underlag för sitt ställningstagande beträffande motorcykelns fariighet,
visar statisflken som tidigare redovisats. Visst förekommer det alldeles för
mycket olyckor där motorcyklister är inblandade, men, som tidigare sagts, är
oftast bilen vållande till olyckan. Att med höjda premier försöka kuva motorcykelintressel,
kan SMC inte se som någon trafiksäkerhetsfrärh-Jande åtgärd. För dagens motorintresserade
ungdomar måste motorcykeln ses som ett nödvändigt fritids- och sportredskap
för att tillgodose dessa personers fritids- och idrottsbehov. Utredningens
kategoriska uttalanden om motorcykeln är därför missvisande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter i fråga om premieberäkning har anförts
av Aktionsgruppen mot MC-olyckor.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Ikraftträdande m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Svenska transportarbetareförbundet: Beträffande
tidpunkten för<br>
lagens ikraftträdande anser förbundet att den Ijanuari 1976 är ett<br>
lämpligt datum med hänsyn bl. a. till att en samordning med genomfö<br>
randet av motorredskapsutredningens förslag är nödvändig. Förbundet<br>
förutsätter att en proposition framläggs av kommunikationsdepartemen<br>
tet till riksdagen angående försäkringsfrågan för motorredskap i enlighet<br>
med motorredskapsutredningens förslag och att en samordning av<br>
reformerna sker vid samma tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Liknande synpunkter har anförts av Statsanställdas
förbund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9.2 Trafikförsäkringsföreningen: Såvitt nu kan bedömas är
ett ikraftträ<br>
dande den Ijanuari 1976 praktiskt möjligt i vad ankommer på<br>
trafikförsäkringsbolagen. En komplikation är koordineringen med kom<br>
mande förslag på grundval av motorreskapsutredningens betänkande. Det<br>
synes tveksamt om detta förslag kan träda i kraft den 1 Januari 1976.<br>
Frågan är då om trafikskadelagen kan sättas i kraft utan samtidigt<br>
ikraftträdande av regler om registreringsplikt för samtliga motordrivna<br>
fordon. Utredningen har utgått från att det av praktiska skäl inte kan<br>
komma i fråga att införa försäkringsplikt för motorredskapen innan dessa<br>
blivit registreringspliktiga. Frågan har diskuterats inom försäkringsbola<br>
gen. Det har därvid framkommit att det inte är helt nödvändigt att<br>
koppla ihop de båda förslagen tidsmässigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Två lösningar synes vara praktiskt möjliga om motorredskapsreformen</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>230</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>inte kan genomföras redan den 1 Januari 1976:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadelagen
sätts i kraft som planerat men får tills vidare avse endast de
fordonskategorier som den nuvarande trafikförsäkringslagstiftningen omfattar.
Senare "kompletteras" lagen med kvarvarande kategorier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadelagen
sätts i kraft som planerat och får omfatta alla motordrivna fordon (= motorredskapsutredningens
och trafikskadeutredningens förslag). Beträffande "nytUlkomna
kategorier" dvs. de motorredskap som för närvarande inte är
trafikförsäkringspliktiga samt alla områdesfordon förutsätts t. v. att
trafikförsäkringsplikten fullgörs utan kontroll av registreringssystemet. Det
kan erinras om alt trafikförsäkringsplikt utan registreringsplikt har
förelegat beträffande terrängskotrarna och föreligger för närvarande
beträffande mopeder. Det bör vidare särskilt beaktas alt de flesta motorredskapsägare
är företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är praktiskt ingen svårighet att genomföra alt. 2 från
försäkringsbolagens sida. </span><span lang=EN-US style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.<a href="file:///\\atle2-s\rbetet"><span
style='color:windowtext;text-decoration:none'>\rbetet</span></a> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>med premietariffer o. dyl. för de
nya kategorierna kan beräknas bli klart i tid. Alt. 2 är troligen att föredra
för bolagens del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 Följdändruigar i annan lagstiftning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>JK: Vad
utredningen anför till stöd för att upphäva förordningen (1946:175) med vissa
bestämmelser rörande skadeståndsskyldigheten för förare av motordrivet fordon,
som tillhör eller nyttjas av staten, samt kungörelsen (1969:113) om statligt förarskydd,
ger mig inte anledning till någon erinran.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>FCF har på de
av uiredningen anförda grunderna ingen erinran mot upphävande av 1946 års förordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Riksförsäkringsverket:
Pä grund av att ersättning ur trafikförsäkringen föreslås skola utgå även till
förare, finns i betänkandet upptaget förslag till upphävande av kungörelsen
(1969:113) om statligt förarskydd. Verket vill i detta sammanhang erinra om
att ersättning till förare av statligt motorfordon enligt 2 § i nämnda
kungörelse kan utgå, förutom vid olycksfall under färd med motorfordon, även
när föraren under en kort stunds uppehåll i färden befinner sig i eller på
fordonet eller i dess omedelbara närhet. Liknande gäller enligt villkoren i den
s. k. förarplatsförsäkringen. Upphävandet av det statliga förarskyddet kan
alltså, då personskada inte orsakats av trafik med motordrivet fordon, innebära
ett minskal skydd för föraren i Jämförelse med vad nu gäller.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>10.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statens
vägverk: Enligt nu gällande förordning med vissa bestämmelser rörande skadeslåndsskyldighet
för förare av motordrivet fordon som tillhör eller nyttjas av staten (SFS
1946:175) har staten regressrätt mot fordonsförare i vissa fall (grov
vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller rattonykterhet, uppsåtligen våUad
skada, brukande av fordon ulan lov).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utredningen anser att dessa förare i fortsättningen skall
ha samma skydd som tidigare. Vägverket - som en av statliga myndigheter med
stort antal anställda förare av motordrivna fordon — ansluter sig helt till
utredningens mening, innebärande att regressrätt enligt trafikskadelagen kan
utövas mot förare endast om han vållar skadan uppsåtligen eller grovt
vårdslöst. På grund av bestämmelsen i 4 kap. 1 § skadeståndslagen torde
fordonsförare ej heller annat än i rena undantagsfall kunna utsättas för krav
från statens sida för skada som tillfogats själva fordonet eller därmed</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>231</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befordrad egendom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
till vad som ovan anförts och då förare av motordrivet fordon kommer att få en
ovillkorlig rätt lill trafikskadeersättning för personskada har vägverket intet
att erinra mot att SFS 1946:175 och kungörelsen 1969:113 om statligt förarskydd
upphör att gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10.5 Leasingutredningen: Till de ändringar som blir
nödvändiga i vägtrafiklagstiftningen till följd av att några mot 6 och 7 §§ bUansvarighetslagen
svarande bestämmelser inte tas upp i förslaget till trafikskadelag vill
utredningen anmärka följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 praxis
uppfattas den s. k. brukarregeln så, att avgörande för om brukareansvar skaU
uppkomma eller ej är om brukaren äger rätt att bestämma vem som skall köra
fordonet eller om brukaren utan sådan befogenhet låtit fordonet föras av annan
än av ägaren därtill utsedd person Gfr Malmaeus, Bilansvarighetslagen, s. 45 f).
Det i bilansvarighetslagen förekommande mer ålderdomliga uttrycket
"anställda förare å fordonet" - som tillkom redan genom 1906 års
bilansvarighetslag - synes inte adekvat för denna tolkning och bör bytas ut mot
"bestämma om förare" i de berörda vägtrafikförfattningarna (7 §
tredje stycket lagen om överlastavgift m. fl.).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3<br>
1 Förslag till</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>•</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De remitterade förslagen</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadelag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledande
bestämmelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 § Vid tillämpning av denna lag avses med motordrivet
fordon<br>
detsamma som i fordonskungörelsen (1972:595). Lagen gäller dock ej</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annat
motorredskap än som avses i kungörelsen (1952:45) angående klassificeringen av
vissa gaffeltruckar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet
fordon som är avsett att föras av gående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har till motordrivet fordon kopplats fordon av annat slag,
tillämpas bestämmelserna i denna lag om skada i följd av trafik med motordrivet
fordon på fordonskombinationen i dess helhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkring</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Trafikförsäkring skall finnas för
motordrivet fordon som är eller skall vara registrerat här i landet och ej är
avställt samt för annal motordrivet fordon som användes här i trafik.
Försäkringsplikten fullgöres av fordonets ägare. Innehas fordonet av någon som
har förvärvat det genom avbetalningsköp eller i övrigt under
äganderättsförbehåll, fullgöres dock försäkringsplikten av denne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Staten är ej
skyldig att hålla trafikförsäkring. Sådan skyldighet åvilar ej heller annan
beträffande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet
fordon under tid då fordonet är taget i anspråk med nyttjanderätt enligt
rekvisitionslagen (1942:583), beredskapsförfogande-lagen (1942:584), allmänna
förfogandelagen (1954:279) eller civiiförsvarslagen (1960:74) eller då
fordonet brukas för att avlämnas enligt någon av dessa lagar eller hemföras
efter rekvisition eller förfogande eller då det brukas i samband med besiktning
enligl uttagningskungördsen (1963:110),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet
fordon under tid då fordonet innehas av försvarsmakten enligt skriftligt avtal
som har träffats av militär myndighet eller då fordonet brukas för att avlämnas
eller hemföras enligt sådant avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 § Regeringen kan föreskriva undantag från
trafikförsäkringsplikt be<br>
träffande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>motordrivet
fordon som tillhör viss främmande stat,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>annat
motordrivet fordon som är registrerat eller hemmahörande i främmande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 § Trafikförsäkring får meddelas av försäkringsanstalt
som har fått<br>
tillstånd därtill av regeringen. Försäkringsanstalt som har fått sådant</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>233</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>tillstånd är skyldig att på begäran meddela
trafikförsäkring. 1 tillstånd kan dock medges att försäkringsanstalten meddelar
trafikförsäkring endast åt personer som tillhör viss yrkesgrupp eller
intressegrupp eller som är bosatta inom visst område. Angående meddelad
trafikförsäkring utfärdar trafikförsäkringsanstalt bevis enligt formulär som
försäkringsinspektionen fastställer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkallar regeringen tillstånd för försäkringsanstalt att
meddela trafikförsäkring, skall den som har tagit trafikförsäkring hos
anstalten och som är skyldig atl ha sådan försäkring taga ny trafikförsäkring
för fordonet inom en månad efter det att beslutet om återkallelse har kungjorts
i Post- och Inrikes Tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 § Avtal om trafikförsäkring upphör tidigast en månad
efter det att<br>
anmälan från försäkringsanstalten om avtalets upphörande har inkommit<br>
lill myndighet som regeringen bestämmer. Avtalet får dock bringas att<br>
upphöra tidigare, om ny försäkring för fordonet har blivit gällande eller<br>
skyldighet atl hålla trafikförsäkring för fordonet har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fall som avses i 5 § andra stycket upphör
försäkringsavtalet senast vid utgången av den där angivna fristen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
meddelar<br>
närmare föreskrifter om trafikförsäkringens ordnande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 § För person- eller sakskada som uppkommer i följd av
trafik här i<br>
landet med motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning i fall som<br>
anges i denna lag. Trafikskadeersätlning utgår i motsvarande fall också<br>
för skada som i följd av trafik utomlands med här i landet registrerat eller<br>
svenska staten tillhörigt motordrivet fordon tillfogas svensk medborgare<br>
eller den som har hemvist i Sverige. Därvid avräknas dock skadestånd<br>
eller motsvarande ersättning som den skadelidande med anledning av<br>
skadan har uppburit enligt utländsk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning
utgår ej för atomskada i fall då rätten atl göra ersättningsanspråk gällande
mot annan än innehavare av atomanläggning är inskränkt enligt 14 §
atomansvarighetslagen (1968 :45).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 § 1 fråga om trafikskadeersätlning äger 5 kap.
skadeståndslagen<br>
(1972:207) samt lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor<br>
motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 § Skadas förare eller passagerare i motordrivet fordon
i följd av trafik<br>
med fordonet, utgår trafikskadeersättning från trafikförsäkringen för<br>
fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadas motordrivet fordon som är i trafik
eller egendom som</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>234</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>befordras med sådant fordon, utgår trafikskadeersättning
endast om skadan har uppkommit i -följd av trafik med annat motordrivet fordon
och därvid orsakats genom vållande i samband med förandet av det andra fordonet
eller genom bristfällighet på det fordonet. I sådant fall utgår ersättningen
från trafikförsäkringen för det andra fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>11 § Uppkommer annan person- eller sakskada i följd av
trafik med<br>
motordrivet fordon än som anges i 10 §, utgår trafikskadeersättning från<br>
trafikförsäkringen för fordon varigenom skadan har orsakats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För sakskada som tillfogas försäkringstagaren genom det
egna fordonet utgår trafikskadeersättning enligt första stycket endasi om
fordonet brukades olovligen. Ersättning enligt första stycket utgår ej för
sakskada som genom det egna fordonet tillfogas fordonets brukare eller förare
eller, om fordonet brukades olovligen, den som följde med fordonet eller lät
egendom befordras med detta med vetskap om detta förhållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 § Traflkskadeersätlning med anledning av personskada
kan jämkas,<br>
om den skadelidande själv uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har<br>
medverkat till skadan. Trafikskadeersättning med anledning av att någon<br>
har dödats kan även Jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat<br>
flll dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersätlning med anledning av sakskada kan
Jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat till skadan. 1 fall
som avses i 10 § andra stycket skall sådan medverkan anses föreligga, om
vållande i samband med förandet av det skadade fordonet eller det fordon varmed
den skadade egendomen befordrades eller bristfällighet på fordonet har medverkat
till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jämkning enligt första eller andra stycket sker efter vad
som är skäligt med hänsyn till den medverkan som har förekommit på olika sidor
och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 § Skadelidandes rätt till trafikskadeersättning kan ej
inskränkas<br>
genom försäkringsavtalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring får
icke flll befrielse från skyldighet att utge trafikskadeersättning åberopa
omständighet som beror av annan än den skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skall trafikskadeersätlning
för samma skada utgå från trafikförsäkringen för flera fordon, svarar
försäkringarna solidariskt för ersättningen i den mån ej annat följer av 1 5 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Från
trafikförsäkringen för vafle fordon utgår trafikskadeersättning med anledning
av en och samma händelse med högst trettio miljoner kronor, ränta och
ersättning för rättegångskostnader oräknade. Förslår beloppet ej till gottgörelse
åt var och en som har rätt till ersättning ur</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>235</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>beloppet, utgår i första hand ersättning för personskada. Ersättningarna
flll dem som ej kan beredas full gottgörelse nedsättes med samma kvotdel för
var och en. Kan efter inträffat skadefall befaras att sådan nedsättning blir
nödvändig, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer förordna
att ersättning tills vidare skall utgå endast med viss kvotdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16 § Beträffande motordrivet fordon som enligt 3 § eller
med stöd av<br>
4 § 1 är undantaget från trafikförsäkringsplikt och som saknar trafikför<br>
säkring svarar staten för den trafikskadeersättning som skulle ha utgått<br>
från fordonets trafikförsäkring om sådan hade funnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 fall som avses i första stycket gäller vad som i denna
lag föreskrives om trafikförsäkringsanstalt i tillämpliga delar staten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 § Beträffande motordrivet fordon som är försäkringspliktigt
eller<br>
med stöd av 4 § 2 är undantaget från trafikförsäkringsplikt och som<br>
saknar trafikförsäkring svarar samtliga försäkringsanstalter, som vid<br>
skadetillfället hade tillstånd att meddela trafikförsäkring, solidariskt för<br>
den trafikskadeersättning som skulle ha utgått från fordonets trafikför<br>
säkring om sådan hade funnits. Vid sakskada gäller detta ansvar dock ej<br>
gentemot den som var försäkringspliktig, om icke fordonet vid skadetill<br>
fället brukades olovligen och därvid antingen var avställt eller varken var<br>
eller skulle vara registrerat här i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De försäkringsanslalter som avses i första stycket svarar
även solidariskt för den Irafikskadeersättning som skulle ha utgått från
trafikförsäkringen för motordrivet fordon vars identitet ej kan fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 § Bestämmelserna i denna lag utgör ej hinder mot atl
anspråk på<br>
skadestånd göres gällande med anledning av skada i följd av trafik med<br>
motordrivet fordon. Endast om särskilda skäl föreligger får dock sådant<br>
anspråk göras gällande i den mån den skadelidandes rätt lill trafikskade<br>
ersätlning har satts ned eller fallit bort på grund av omständighet som har<br>
inträffat efter skadehändelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skadestånd med anledning av skada på motordrivet fordon
eller därmed befordrad egendom som har uppkommit i följd av trafik med fordonet
jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till omständigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19 § Den som har utgett skadestånd med anledning av skada
i följd av<br>
trafik med motordrivet fordon inträder inflll det utgivna beloppet i den<br>
skadelidandes rätt till trafikskadeersätlning. Vad som nu har sagts gäller<br>
dock ej i fräga om belopp som trafikförsäkringsanstalten skulle ha kunnat<br>
återkräva från den skadeståndsskyldige enligt 20 §, om anstalten hade<br>
utgett trafikskadeersättning till den skadelidande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har försäkringsgivare enligt avtal om skadeförsäkring utgett
ersättning för skada i följd av trafik med motordrivet fordon, inträder
försäkrings-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>236</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>givaren intill beloppet av den utgivna ersättningen i försäkringshavarens
rätt till iraflkskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har försäkringsgivare i avtal om olycksfalls- eller
sjukförsäkring förbundit sig att för sjukvårdskostnader eller andra utgifter
och förluster, som olycksfallet eller sjukdomen har medfört, utge ersättning
med verkliga beloppet av utgifterna eller förlusterna, har han samma rätt tiU återkrav
för utgiven ersättning som anges i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsanstalts återkravsrätt m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20 § Försäkringsanstalt som har utgett
trafikskadeersättning inträder<br>
intill det utgivna beloppet i den skadelidandes rätt till skadestånd av den<br>
som har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Är ägare eller innehavare av järnväg eUer spårväg enligt
lag eller annan författning ansvarig för skada för vilken trafikskadeersättning
har utgått, får försäkringsanstalten kräva ersättninge_n åter av den ansvarige
i den omfattning som är skälig med hänsyn till grunden för ersättningsansvaret
på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I avtal om
trafikförsäkring får göras förbehåll om rätt för försäkringsanstalten att av
försäkringstagaren återkräva utgiven trafikskadeersättning intill belopp för
vilket försäkringstagaren har åtagit sig att stå självrisk. Förbehåll om rätt lill
återkrav från fysisk person får dock för vafle skadehändelse göras gällande med
högst en tiondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring som gäller för Januari månad det år skadefallet inträffar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Skadas förare eller passagerare i
motordrivet fordon i följd av trafik med detta fordon och annat motordrivet
fordon och har skadan orsakats genom vållande i samband med förandel av det
andra fordonet eller genom bristfällighet på det fordonet, får
försäkringsanstalt som har utgett trafikskadeersättning för skadan kräva
ersättningen åter från försäkringen för det andra fordonet. Har vållande i
samband med förandet av det fordon där föraren eller passageraren färdades
eller bristfällighet på det fordonet medverkat till skadan, fördelas
ersättningsansvaret mellan fordonens försäkringar efter vad som är skäligt med
hänsyn till den medverkan till skadan som har förekommit på olika sidor och
omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kan återkrav enligt första stycket riktas mot
försäkringarna för två eller flera fordon, svarar försäkringarna solidariskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23 § Skall ersättning utges solidariskt från
trafikförsäkringarna för två<br>
eller fiera fordon, skall försäkringarna sinsemellan slutligt taga lika del i<br>
ersättningsansvaret. Har vållande i samband med förandet av något av<br>
fordonen eller bristfäUighet på delta fordon medverkat till skadan, skall<br>
dock försäkringen för det fordonet bära hela ersättningen i förhållande<br>
till försäkringen för fordon på vars sida vållande i samband med förandel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>237</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller bristfäUighet ej föreligger. Har flera av de
inblandade fordonen genom vållande i samband med förandet eller bristfällighet
på fordonen medverkat lill skadan, fördelas ersättningsansvaret mellan
fordonens försäkringar efter vad som är skäligt med hänsyn till den medverkan
till skadan som har förekommit på olika sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>24 § I fall som avses i 17 § fördelas
trafikförsäkringsanstalternas<br>
inbördes ersättningsansvar efter förhållandet mellan beloppen av de<br>
premier för direkt tecknade trafikförsäkringar som för var och en av dem<br>
belöper på näst föregående kalenderår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Trafikskadeersättning som har utgetts enligl 17 § första
stycket får krävas åter från den som var skyldig att ha trafikförsäkring intill
en tiondedel av det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som
gäller för Januari månad det år skadefallet inträffar. Återkrav får dock icke
göras gällande, om fordonet vid skadetillfället brukades olovligen och därvid
antingen var avställt eller varken var eller skulle vara registrerat här i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har trafikskadeersältning utgetts enligt 17 § andra
stycket och blir fordonet sedermera känt, får ersättningen krävas åter från den
försäkringsanstalt som har meddelat trafikförsäkring för fordonet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Den som har utgett
ersättning till försäkringsanstall enligt 20 §, 21 § eller 24 § andra stycket
inträder intill det utgivna beloppet i försäkringsanstaltens rält att kräva
ersättning från annan enligt 20 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ I vidare mån
än som följer av 20-25 §§ får ersättning som har utgetts enligt denna lag
krävas åter endast på grund av åtagande av annan än försäkringstagaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ Så snart
ägare, brukare eller förare av motordrivet fordon har fått kännedom om händelse
som kan medföra försäkringsfall, skall han underrätta den försäkringsanstalt
som har meddelat trafikförsäkring för fordonet om denna händelse. Han är vidare
skyldig att på begäran lämna försäkringsanstalten behövliga upplysningar och
handlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§ 1 fråga om
preskription av rätt till ersättning enligt denna lag eller annan fordringsrält
på grund av avtal om trafikförsäkring gäller 29 § lagen (1927:77) om
försäkringsavtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbehåll som avses i 30 § lagen om försäkringsavtal får
ej göras gällande mot den som har anspråk på trafikskadeersättning. Bestämmelsen
i 15 § samma lag äger ej tillämpning på premie enligt avtal om
trafikförsäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>238</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>29 § Fordran på trafikskadeersätlning med anledning av
personskada får<br>
ej lagas i mät för den skadelidandes skuld. Utmätning av livräntebelopp<br>
kan dock ske enligt vad som föreskrives i utsökningslagen (1877:31 s. 1).<br>
Vidare får trafikförsäkringsanstalt gentemot försäkringstagaren eller den<br>
som försäkringsplikten åvilade kvitta fordran på självriskbelopp enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>21 § eller fordran på ersättning som avses i 24 § andra
stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Fordran på trafikskadeersättning med anledning av
personskada fär ej överlåtas innan ersättningen är tillgänglig för lyftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>30 § I fall som avses i 17 § företrädes de ansvariga
försäkringsanstalterna<br>
i ärende om trafikskadeersättning eller om återkrav av utgiven sådan<br>
ersättning av en trafikförsäkringsförening, vars medlemmar utgöres av<br>
anstalterna, eller av den av anstalterna som föreningen utser för visst<br>
ärende eller viss grupp av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
fastställer stadgar för trafikförsäkringsföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 § Den som underlåter att fullgöra sin försäkringsplikt
beträffande<br>
motordrivet fordon som är eller skall vara registrerat här i landet och som<br>
ej är avställt dömes till böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om annat motordrivet fordon användes i trafik här i landet
med den försäkringspliktiges vilja och vetskap utan att föreskriven
trafikförsäkring finns, dömes den som försäkringsplikten ålåg flll böter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>TiU böter dömes även annan som använder eller låter
använda motordrivet fordon i trafik här i landet med kännedom om att
föreskriven försäkring icke finns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 § Domstol kan i mål om ansvar för förseelse som avses i
31 § första<br>
stycket eller på särskild talan sedan domen i målet har vunnit laga kraft<br>
förelägga den försumlige vid vite att fullgöra försäkringsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om någon under tid då han står under åtal för förseelse
som avses i 31 § andra eller tredje stycket fortsätter att begå sådan
förseelse, skall vad han har gjort sig skyldig till före varje åtal anses som
särskilt brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33 § Förare av moped skall under färd medföra bevis om att
mopeden är<br>
trafikförsäkrad och på anmodan visa upp detta för trafikinspektör,<br>
bilinspektör eller polisman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som bryter mot första stycket dömes till böter, högst
femhundra kronor. Han är dock fri från ansvar, om han senast tredje vardagen
efter förseelsen styrker hos polismyndighet att han hade bevis om trafikförsäkring
vid tiden för förseelsen samt omständigheterna ger vid handen att förseelsen
har berott på tillfälligt förbiseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:121.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1976. Genom lagen upphäves</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. lagen (1916:312) angående ansvarighet för
skada i följd av automobiltrafik.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>239</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1929:77)
om trafikförsäkring å motorfordon,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lagen (1 939:776) med vissa
bestämmelser rörande trafikförsäkring å motorfordon, som nyttjas av staten, m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-size:
9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>förordningen (1946:175) med vissa
bestämmelser rörande skadeståndsskyldigheten för förare av motordrivet fordon,
som tillhör eller nytflas av staten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:91.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>240</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag tUl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1916:312) angående ansvarighet för
skada i följd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>av automobiltrafik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 2 och 5 §§ lagen (1916:312)
angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skada, som i följd av trafik med automobil tillfogas
annan person än föraren eller sådan egendom, som icke med automobilen
befordras, vare automobilens ägare ansvarig, ändå att han ej är till skadan
vållande; dock vare ägaren från ansvarighet fri, där av omständigheterna
framgår, att skadan varken förorsakats av bristfällighet å aulomobilen eller
vållats av föraren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har den, som skadan led, ge-</span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om vållande på den skadeli-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>nom eget vållande därtill medver- dandes sida
har medverkat till kat, bestämme rätten, efter ty för skadan, gäller
6 kap. 1 § skadevar je fall prövas skäligt, om och i ståndslagen
(1972:207). sådant fall till vilket belopp skadestånd skall utgå.
Underlåtenhet att använda bilbälte eller skyddshjälm skall ej tillräknas den
skadelidande som vållande.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föraren vare lika med ägaren pliktig ersätta sådan skada,
som ovan sägs, där ej av omständigheterna framgår, att föraren icke varit
vållande till skadan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har i följd av traflk med två eller flera automobiler
uppstått skada, för vUken ägare eller förare å olika sidor svara, åligge
ansvarighet dem en för alla och alla för en. Sinsemellan skola de olika sidorna
taga del i ersättningens gäldande efter ty rätten med hänsyn till
omständigheterna prövar skäligt. Där vållande visas föreligga å någon sida men
det icke styrkes att annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i
förhållande till den senare vidkännas hela ersättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lider i följd av trafik, varom i</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Uppkommer i följd av trafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>första stycket sägs, någondera au- varom i första stycket
sägs, skada tomobilens ägare eller förare eller på egendom som tillhör
någondera honom tillhörig egendom skada, automobilens ägare eller förare, varde
skadeståndet jämkat efter ty varde skadeståndet Jämkat efter ty</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1975:52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>241</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövas skäligt, där ej av omständigheterna framgår, att
varken bristfällighet å automobilen eller vållande vid dess förande medverkat
till skadan. Där vållande visas föreligga å någon sida men det icke styrkes att
annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhållande till den
senare bära hela skadan. Vid tillämpning av vad nu sagts skall underlåtenhet av
förare att använda bilbälte eller skyddshjälm ej tillräknas honom som vållande.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prövas skäligt, där ej av omständigheterna framgår, att
varken bristfällighet ä automobilen eller vållande vid dess förande medverkat
till skadan. Där vållande visas föreligga å någon sida men det icke styrkes att
annan sida är vållande, skall dock den förra sidan i förhållande till den
senare bära hela skadan.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 Januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16 Regeringen 1975. I saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>242</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
14.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 3 kap. 8§ skadeståndslagen (1972:207) skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:18.0pt;
margin-left:133.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3 KAP.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med
motorfordon som vållats av fordonets förare, i den mån ersättning för skadan
skall utgå enligt lagen (1929:77) om trafikförsäkring å motorfordon eller
skall utges antingen av någon som i egenskap av fordonets ägare är ansvarig
för skadan men enligt 4 § nämnda lag är befriad från trafikförsäkringsplikt
eller av staten enligt lagen (1939:776) med vissa bestämmelser rörande
trafikförsäkring å motorfordon, som nyttjas av staten, m.m.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Beslämmelserna
i detta kapitel gäller ej i fråga om sådan skada i följd av trafik med
motordrivet fordon som vållats av fordonets förare, i den mån ersättning för
skadan skall utgå enligt trafikskadelagen (1975:000).</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 Juli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:56.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>243</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>trafiklivräntor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
7.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 15 § lagen (1967:663) om tillägg til! vissa trafiklivräntor
skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:6.0pt;
margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=392 height=48>
<tr>
<td valign=top align=left height=48 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
försäkringsanstalter, som meddelar trafikförsäkring, svarar solidariskt för
kostnader som uppslår till följd av att tillägg till trafiklivräntor utgår
enligt denna lag.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De sammanlagda
kostnader för tillägg som uppstått under ett år fördelas mellan anstalterna i
förhållande till de belopp som dessa under närmast föregående kalenderår
uppburit i premier för direkt tecknade trafikförsäkringar.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De
sammanlagda kostnader för tillägg som uppstått under ett år fördelas mellan
anstalterna i förhållande till beloppen av de premier för direkt tecknade trafikförsäkringar
som för var och en av dem belöper på näst föregående kalenderår.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den Ijuli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:66.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>244</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:21.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1972:435) om
överlastavgift dels att i 8 a §' orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mol
"regeringen", dels att 7 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:23.0pt;
margin-left:0cm'><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=379 height=14>
<tr>
<td valign=top align=left height=14 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överlastavgift
påföres för bil, ägaren, och för släpvagn, ägaren av den</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>bil som
släpvagnen dragés av.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om bil som innehas innehavaren som ägare.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brukas
bil av någon som är skyldig att ersätta skada enligt 6 eller 7 § lagen
(1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik, anses
brukaren som bilens ägare.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>på grund av avbelalningsköp anses</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som ägare av bil anses även den som brukar bilen utan lov.
Detsamma gäller den som innehar bilen med nyttjanderätt, om upplåtelsen ingår
befogenhet att bestämma om förare av bilen eller, i fall då sådan befogenhet ej
föreligger, om annan förare anlitas än den som ägaren har utsett.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1974:292</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>245</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1973:601)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives att 35 § vägtrafikskattelagen (1973:601)' skall ha nedan angivna
lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
lyddse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:139.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35
§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Brukas
fordon utan lov eller av någon som enligt 7 § lagen (1916:312) angående
ansvarighet jör skada i följd av automobUtrafik är förpliktad att ersätta
skada dömes i ägarens ställe sådan brukare enligt 34 §.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den som
brukar fordon utan lov dömes i ägarens ställe enligt 34 §. Detsamma gäller den
som innehar fordonet med nyttjanderätt, otn i upplåtelsen ingår befogenhet
att bestämma om förare av fordonet eller, i fall dä sådan befogenhet ej
föreligger, om annan förare anlitas än den som ägaren har utsett.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:869</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 19 juni 1975</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: justitierådet Hult, regeringsrådet Lidbeck, justitierådet
Höglund, Justitierådet Brundin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet den 5 maj 1975 lillhandakommet utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 6 mars 1975 har regeringen på hemställan
av statsrådet Lidbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. trafikskadelag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1916:312)
angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i skadeståndslagen
(1972:207),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1967:663)
om tillägg till vissa trafiklivräntor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen (1972:435)
om överlastavgift,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring i
vägtrafikskattelagen (1973:601).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen, som finns bUagda detta protokoll,
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Edvard Nilsson. Förslagen
föranleder följande yUrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Frågan om en reformering av den del av skadeståndsrätten
som trafikskadeområdet utgör har länge stått på dagordningen. Med det år 1957
av bilskadeutredningen avgivna betänkandet "Trafikförsäkring" (SOU
1957:36) lades grunden tUl det reformförslag som nu föreligger. Det slutliga
arbetet på området har på senare tid fått anslå i väntan på nya allmänna regler
om skadestånd vid personskada. Reformarbetet är i denna del numera avslutat
genom atl nya regler om ersäUning för personskada har antagits av årets riksdag
i form av ändringar i skadeståndslagen (1972:207). Förutsättningar fören reform
av trafikskadeansvaret är därmed för handen. Utredningsarbetet på trafikskadeområdet
har slutförts av den år 1974 tillsatta trafikskadeutredningen, vilken genom
betänkandet "Trafikskadeersättning" (SOU 1974:87) har lagt fram
förslag till ny trafikskadelag, innefattande regler både om trafikförsäkring
och om ersättning för trafikskada. Betänkandet, som även innehåUer förslag tUl
följdändringar i vissa gällande lagar, har legat till grund för det förslag
till traflkskadelag jämte följdändringar som nu remitterats till lagrådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det remitterade förslaget till trafikskadelag kännetecknas
främst av att gällande regler om presumtionsansvar till väsentlig del ersätts
med en ordning, enligt vilken skadeersättning utgår direkt ur fordonets
trafikförsäkring på rent objektiv grund, dvs. oberoende av om någon kan anses
vållande till skadan eller ej. Detta gäller i fråga om personskador överlag och
beträffande sakskador andra skador än sådana som drabbar motordri-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>247</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vet fordon som är i trafik eller därmed befordrad egendom.
För skador på sådant fordon och egendom som nu nämnts skall ersättning utgå
endast då skadan har uppkommit i följd av trafik med annat fordon. Ersättning
utgår därvid från detta fordons trafikförsäkring under förutsättning att
skadan har orsakats genom vällande i samband med förandet av det fordonet eller
genom bristfäUighet hos detta. I denna del ersätts alltså presumtionsansvaret
av ett våUandeansvar med vanlig bevisbörda. Den ersättning som med anledning av
uppkommen trafikskada utgår enligt den föreslagna lagen benämns i förslaget
trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>På personskadeområdet innebär förslaget yUeriigare
förbättringar för de skadelidande. TiU en början försvinner nuvarande
skillnader mellan olika kategorier skadelidande. Ägare, brukare och förare av
fordonet skall sålunda lika väl som andra — passagerare och utomstående - vara
skyddade av fordonets trafikförsäkring och få ersättning för personskada.
Vidare begränsas nuvarande möjligheter flll jämkning av ersättning för
personskada på grund av medvållande från den skadelidandes sida. Förslaget
överensstämmer i denna del med den jämkningsregel som nyligen har införts i
skadeståndslagen. Det innebär, att jämkning får ske endast om den skadelidande
har medverkat till skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet. Har skadan
lett till döden, skall skadestånd till efterlevande kunna Jämkas även när den avUdne
uppsåtligen har medverkat lill dödsfallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bland de regler som förslaget i övrigt innehåller kan
nämnas en Jämkningsregel vid medvållande i sakskadefall, överensstämmande med
motsvarande regel i skadeståndslagen, regler om solidariskt ansvar i fall då
trafikskada uppkommit i följd av trafik med flera fordon samt ett flertal
regler angående regressrätt dels mellan trafikförsäkringsanstalter inbördes
dels mellan Irafikförsäkringsanstall och försäkringstagare samt mellan sådan
anstalt och den som på grund av vållande eller eljest är skadeståndsskyldig för
trafikskadan. Liksom gällande trafikförsäkringslag innehåller förslaget även en
regel om begränsning av trafikförsäkringsgivares ansvarighet lill visst belopp
för varje skadehändelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Till frägor, som har behandlats under utredningsarbetet
och som har föranlett delade meningar under remissbehandlingen, hör frågorna om
undantag från eUer begränsningar i rätten lill ersättning i vissa fall. Det
gäller fall då föraren gör sig skyldig till rattfylleri, rattonykterhet,
olovlig körning, olovligt brukande eller brukande av fordonet som hjälpmedel
vid brottslig gärning samt fall då fordonsägaren underlåter att hålla fordonet trafikförsäkrat.
Det remitterade förslaget innehåUer inte några särregler för nu angivna fall,
såvitt angår personskador. Avgörande för denna ståndpunkt har varit de sociala
trygghetssynpunkter som vid förslagets utarbetande varit vägledande i fråga om
rätten till ersättning för personskada. När del gäller sakskador täcker
trafikförsäkringen inte skador på det egna fordonet eller därmed befordrad
egendom. 1 fråga om egendom utanför fordonet innehåller förslaget regler som i
huvudsak undantar fordonets ägare från rätten till ersättning. Vidare</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>248</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gäller ett generellt undantag för fordonets brukare och
förare i fräga om deras räll lUl ersättning för skada på sådan egendom. För
dessa kategorier blir det därför i princip inte aktuellt med särskUda
inskränkningar i ersätlningsrätten. Däremot föreslås en sådan inskränkning beträffande
passagerares och lastägares rätt till ersättning för skada på egendom utanför
fordonet i fall då fordonet med deras vetskap brukas olovligen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget ligger i linje med den utveckling som har skett
eller är på väg i andra länder på trafikskadeområdet. Av särskilt intresse är
att bilskade-utredningens betänkande på sin tid tillkom efter nordiskt
samarbete, som ledde till att i allt väsentligt överensstämmande förslag
samtidigt lades fram i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Förslagen har i
Finland och Norge lett till ny lagstiftning av väsentligen samma innebörd som
det nu remitterade förslaget, i Finland genom lag år 1959 och i Norge genom lag
år 1961. Den senare har genom ändringar som trätt i kraft år 1974 ytterligare
närmats till det system som nu föreslås för svensk del. Även i Danmark övervägs
reformer i samma riktning. Det nu föreliggande förslaget innebär sålunda ett
nytt betydelsefullt steg på vägen mot en enhetlig nordisk skadeståndsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När riktlinjerna för arbetet på en allmän nordisk
skadeståndslag år 1950 skisserades i tre principbetänkanden, avgivna av
särskilt tillkallade sakkunniga i Danmark, Norge och Sverige, presenterades
långtgående reformplaner även i sakligt hänseende. Särskilt intresse tilldrog
sig de tankar som i det svenska betänkandet framfördes om att skadeståndsrätten
i stor utsträckning skulle ersättas med försäkring i en eller annan form. Inom trafikskadeområdet
förverkligas nu dessa tankar både i fråga om personskador och beträffande
sakskador. Vad de senare angår är dock det objektiva ansvar som utgör en av
förslagets huvudgrunder inte helt genomfört. Frågan om att införa rätt till
ersättning på rent objektiv grund för vagnskada och skada på egendom som
befordras med fordonet har fått anstå. Förslaget är i denna del uttryck för
samma ståndpunkt som intogs redan i direktiven för trafikskadeutredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har inle funnit anledning till erinran mot de
principer som från angivna förutsättningar uppbär det remitterade förslaget.
Endast i vissa enskUdheter har förslaget under lagrådsgranskningen föranlett
ändringsförslag. Till dessa och en del redaktionella ändringar vUl lagrådet
återkomma i det följande i anslutning till de särskilda reglerna. Redan i detta
sammanhang vill lagrådet emellertid beröra en fråga av principiell natur,
nämligen den om förhållandet mellan de föreslagna reglerna om
trafikskadeersättning och den allmänna skadeståndslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad som anförs i remissprotokollet har valet stått
mellan att som hittills ålägga ägare, brukare och förare ett personligt
skadeståndsansvar, som täcks av trafikförsäkringen, och att inrätta ell från
skadeståndsrätten helt fristående försäkringssystem. Det förra alternativet
medför en komplikation när det gäller ersättning lill ägare, brukare och förare,
eftersom dessa inte kan vara skadeståndsskyldiga mot sig själva. Konstruktionen
med personligt skadeståndsansvar kan därför inte användas i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>249</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>detta fall, utan en komplettering måste ske med regler om
obligatorisk olycksfallsförsäkring. Detta anses emellertid komplicera
regelsystemet. Huvudsakligen av detta skäl har föredragande statsrådet stannat
för den lösningen att ersättningssystemet vid trafikskador frikopplas från skadeslåndsrätten
och utformas som etl .självständigt försäkringssystem. Denna lösning sägs också
framstå som den naturligaste med tanke på att ersättningen i realiteten utgår
ur traflkförsäkringen och inte utges av någon enskild person.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Denna
frikoppling från skadeståndsrätten har i remissprotokollet kommit till uttryck
genom skilda uttalanden, såsom att Irafikskadeersättningen formellt sett inte
är att anse som skadestånd. Synsättet har också slagit igenom i den föreslagna trafikskadelagen,
t. ex. på så sätt all termen skadestånd utan särskild förklaring används för
alt beteckna annan ersättning för skada än trafikskadeersättning. Det har
vidare föranlett vissa uttryckliga regler i den föreslagna lagen, vilka inte
skulle ha behövts om Irafikskadeersättningen ulan vidare hade inordnats i
skadeståndssystemet som en form av skadestånd. En sådan regel är den i 19 § om
rätt för försäkringsgivare, som har utgett ersättning på grund av annan
skadeförsäkring än trafikförsäkring, att träda in i försäkringshavarens rätt lill
trafikskadeersättning; gällande bestämmelser i 25 § försäkringsavtalslagen om
skadeförsäkringsgivares regressrätt avser skadestånd och anses därför inte
tillämpliga på trafikskadeersättning. EU annal exempel utgör regeln i 29 § om utmälningsförbud.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Vid
bedömningen av den föreslagna trafikskadeersätlningens karaktär är alt märka,
att förslaget inte innefattar något renodlat s. k. no-fault-system ulan
innehåller åtskilliga skadeståndsrättsliga moment av vanligt slag. Vid
kollisionsskador är t. ex. rätten till trafikskadeersältning för skada på
fordon eller därmed befordrad egendom beroende av alt vållande har förekommit
på annal fordons sida. Vidare upptar förslaget en rad bestämmelser om jämkning
och om regressrätt som bygger på atl någon har varit vållande till skadan.
Ehuru ersättningsansvaret väsentligen vilar på rent objekliv grund, kan med fog
hävdas att det föreslagna systemet innebär en skadeståndsrättslig reglering,
kompletterad med regler av olycksfallsförsäkringskaraktär såvilt gäller ersäUning
tUl ägare, brukare och förare av fordonet. Nu är det tydligen ulan praktisk
betydelse, om man anlägger det ena eller det andra betraktelsesättet på den
föreslagna regleringen. Denna har siu givna innehåll enligt förslaget oberoende
av vart den hänförs teoretiskt. Det vill emellertid förefalla som om vissa
olägenheter kan vara förbundna med att till allt pris söka betrakta de
föreslagna ersättningsreglerna som ett helt fristående system, skilt från
skadeståndsrätten i övrigt. Det kan sålunda vara till nackdel att i sammanhang
utanför trafikskadeområdet behöva nämna trafikskadeersättning särskilt vid
sidan om skadestånd. Även inom trafikskadeområdet kan missförstånd uppkomma, t.
ex. i skadefall med internationell anknytning, om trafikskadeersättning
strängt hålls utanför skadeslåndsbegrep-pet. Likaså kan olägenheter befaras
från försäkringsrättslig synpunkt, om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>250</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>trafikförsäkringen avskärmas från försäkringssystemet i
övrigt och därmed ständigt påkallar särskilt beaktande vid sidan av andra
försäkringar, med vilka den har gemensamma drag, såsom ansvarighetsförsäkring
och olycksfallsförsäkring. Med hänsyn till det sagda är det enligt lagrådets
mening angeläget att framhålla, all den sakliga innebörden av den föreslagna
regleringen ingalunda medför en sträng åtskillnad mellan trafikskadeersättning
och skadestånd i övrigt. Den skillnad som föreligger synes i allt fall ej vara
av beskaffenhet alt nödvändigtvis utesluta trafikskadeersättningen från
skadeståndsområdet. Att den föreslagna lagen innehåller bestämmelser i ämnen
som regleras i den allmänna skadeståndslagen får sålunda anses förestavat av
praktiska skäl och kan ej anses berättiga till någon slutsats i fråga om
trafikskadeersättningens natur. På grundval av det anförda vill lagrådet också
understryka de uttalanden som i remissprotokollet liksom i trafikskadeutredningens
betänkande har gjorts av innebörd, att allmänna skadeståndsrättsliga
grundsatser kan tUlämpas på trafikskadeersätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Praktiskt förhåUer
sig den föreslagna trafikskadelagens bestämmelser om trafikskadeersättning till
den allmänna skadeståndslagen på det sättet, att den skadelidande i fall då
trafikskadeersättning kan utgå för skadan äger välja mellan Irafikskadeersättning
och skadestånd enligt allmänna regler. Väljer han skadestånd, inträder i
princip den skadeståndsskyldige intill utgivet belopp i den skadelidandes rätt tUl
trafikskadeersältning. För vissa Irafikskador utgår ej trafikskadeersättning.
Det gäller främst sådan skada på motordrivet fordon eller på därmed befordrad
egendom som har uppkommit i följd av trafik med fordonet utan att annat
motordrivet fordon har medverkat tUl skadan. I sådant fall föreligger enbart
möjligheten att yrka skadestånd. Det innebär t. ex., att om ett motordrivet
fordon som förs av annan än ägaren skadas i en s. k. singelolycka, ägaren kan
vända sig mot föraren med yrkande om skadestånd. I sådant fall blir den
allmänna skadeståndslagen i sin helhet utan vidare tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till trafikskadelag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna trafikskadelagen innehåller huvudsakligen
dels bestämmelser om ersättning för trafikskada, dels bestämmelser om
trafikförsäkring. En nyhet i förhållande till gällande rält är som
inledningsvis har berörts, all ersättning för trafikskada skall under
beteckningen trafikskadeersättning utgå direkt ur trafikförsäkringen utan att
del fastställs huruvida någon - ägare, brukare eller förare av det försäkrade
fordonet - har ådragit sig skadeståndsansvar. Detta samband mellan trafikskadeersältning
och trafikförsäkring synes böra komma till uttryck redan inledningsvis i lagen
före del följande avsnittet med bestämmelser om trafikförsäkring. För att ange
denna grundlinje i den föreslagna lagen är tillräckligt alt utsäga, att för
skada i följd av trafik med motordrivet fordon utgår irafikskadeersättning enligl
lagen och att sådan ersättning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>251</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgår från trafikförsäkring för fordonet, om ej annat är
stadgat. Som närmare kommer att beröras vid 8 § i förslaget förordar emellertid
lagrådet, att 8 § upplöses på så sätt att bl. a. första stycket första punkten
flyttas till del inledande avsnittet av lagen. Nämnda punkt innehåller, att för
person- eller sakskada som uppkommer i följd av trafik här i landet med
motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning i fall som anges i lagen.
Motsvarighet tiU denna föreskrift bör lämpligen tas in i den nyss berörda
inledande paragrafen. Vad beträffar det närmare innehållet synes ej behövligt
att särskilt ange, att lagen är tUlämplig på skador i följd av trafik här i
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1 enlighet
med det anförda hemställer lagrådet, att som en första inledande paragraf i
lagen upptas två grundläggande bestämmelser, den ena i ett första stycke av
innehåll, att för person- eller sakskada i följd av trafik med motordrivet
fordon utgår trafikskadeersättning enligt vad som föreskrivs i denna lag, och
den andra i etl andra stycke av innehåll, alt trafikskadeersältning utgår från
trafikförsäkring för fordonet, om ej annat är stadgat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Efter denna inledande paragraf lorde i en andra paragraf böra
anges lagens tillämpningsområde genom bestämmelser motsvarande dem i 1 § i det
remitterade förslaget. Till det närmare innehållet av dessa vill lagrådet
återkomma i det följande under 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det
remitterade lagförslaget innehåller också vissa bestämmelser rörande
skadestånd (18 §), närmast för att klarlägga det inbördes förhållandet mellan trafikskadeersältning
och skadestånd enhgt allmänna regler. Det vill synas lämpligt att redan i det
inledande avsnittet lämna upplysning om att den som drabbas av trafikskada äger
utan hinder av att trafikskadeersättning kan utgå för skadan i stället kräva
skadestånd enligt vad som gäller därom. Lagrådet förordar, att en regel härom
tas in som tredje och sista paragraf i det inledande avsnittet. Paragrafen
innebär att den skadelidande ej äger uppbära både skadestånd och trafikskadeersätlning
för samma skada. Detta framgår ytterligare av den i 19 § i det remitterade
förslaget upptagna regeln om rätt för den som har utgett skadestånd atl inträda
i den skadelidandes rätt till Irafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som följd av vad lagrådet sålunda har förordat bör
rubriken till avsnittet jämkas till "Inledande bestämmelser".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som inledning till den föreslagna lagen anges i första
stycket av denna paragraf vad som vid tillämpning av lagen avses med
motordrivet fordon. Därefter följer två undantag från lagens
tillämpningsområde. Det ena undantaget avser andra molorredskap än vissa
gaffeltruckar och det andra motordrivet fordon som är avsett att föras av
gående. 1 paragrafens andra stycke ges en särskild regel för det fall att till
motordrivet fordon har kopplats fordon av annat slag. När del gäller att
närmare ange vad som skall förstås med motordrivet fordon och
annat motorredskap än</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>252</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gaffeltruck, har valls den tekniken att hänvisning görs
till de definitioner av dessa begrepp som finns i fordonskungörelsen (1972:595)
och kungörelsen (1952:45) angående klassificeringen av vissa gaffeltruckar. Med
denna teknik bhr lagens tillämpningsområde helt beroende av administrativ
reglering, i det alt det bestäms av vad regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, annan myndighet kan komma att besluta. Lagrådet vill ifrågasätta
om detta är förenligt med regeringsformen. Trafikskadelagen avser ett ämne som
torde vara att hänföra till det i 8 kap. 2 § RF angivna lagområdet. Inom detta
område, som hör till det s. k. obligatoriska lagområdet, är delegation av
lagstiftning inte tillåten. Regeringens normgivningskompetens omfattar här -
bortsett från föreskrifter om anstånd med att fullgöra förpliktelser — endast
verkställighetsföreskrifter. En förutsättning för att regeringen skall få
meddela en verkställighelsföreskrift är emellertid, att den lagbestämmelse som
en sådan föreskrift skall komplettera är så detaljerad att regleringen inte
tillförs något väsenlligl nytt genom den av regeringen beslutade föreskriften (prop.
1973:90 s. 211). Det kravet måste därför ställas att trafikskadelagens
tillämpningsområde bestäms genom en regel i själva lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Det är tydligt att sådana allmänt brukade ord som
motordrivet fordon och motorredskap är fullt användbara när det gäller att ange
lagens tillämpningsområde. Vad angår frågan om undantag för motorredskap
framgår av remissprolokollet, att den föreslagna bestämmelsen därom är
provisorisk. Den avses gälla i avbidan på all ställning tas lill frågan om
införandet av registreringsplikt för motorredskap. 1 denna fråga har förslag
nyligen framlagts av motorredskapsutredningen i betänkandet SOU 1974:26. Att
lagen nu föreslås bli tillämplig på gaffeltruckar av visst slag, medan
motorredskap i övrigt lämnas utanför, motiveras av föredragande statsrådet med
att bilansvarighetslagen i rättspraxis har ansetts tillämplig på gaffeltruckar
av delta slag (NJA 1965 s. 468).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Goda skäl synes föreligga för atl tillämpningsområdet för
den nya lagen, i avbidan på atl slutlig ställning tas till frågan i vilken
utsträckning den skall gälla motorredskap, anpassas efter tillämpningsområdet
för den nu gällande bilansvarighetslagen. Denna har emellertid i senare
rättspraxis ansetts tillämplig även på motorredskap av annan typ, nämligen
vissa s. k. hjullastare (NJA 1973 s. 100). Anledning torde saknas att nu
behandla motorredskap av sistnämnda slag på annat sätt än gaffeltruckar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Det sagda
talar för att den föreslagna trafikskadelagen tills vidare görs tillämplig pä
både gaffeltruckar och hjullastare i den utsträckning sådana fordon har ansetts
falla in under bilansvarighetslagen. Lagregeln torde kunna utformas i anslutning
lUl de kriterier som i rättspraxis har ansetts avgörande, när ifrågavarande
fordon hänförts under bilansvarighetslagen. Det torde kunna överlämnas åt
regeringen att genom verkställighetsföreskrifter ytterligare precisera de
typer av molorredskap som avses. Även myndighet som regeringen utser kan
lämpligen tilläggas denna uppgift, jfr 4§ fordonskungörelsen (1972:595).
Eftersom det är fråga om en föreskrift för endasi begränsad tid, synes den
lämpligen kunna tas upp</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>253</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>bland övergångsbestämmelserna till lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På grund
av det anförda får lagrådet förorda, att som andra paragraf i det tidigare
berörda inledande avsnittet tas in dels en bestämmelse som anger att lagen ej
är tillämplig på motordrivet fordon, som är avsett att föras av gående, dels en
bestämmelse motsvarande andra stycket i 1 § i det remitterade förslaget. Som
komplettering därtill torde bland övergångsbestämmelserna till den föreslagna
lagen böra tas in en bestämmelse av innehåll, att lagen i fråga om molorredskap
tills vidare är, enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen eller
myndighet som regeringen besiämmer, tillämplig endast på sådant molorredskap
som är inrättat väsentligen för att självständigt nyttjas vid transporter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf innehåller bestämmelser om trafikförsäkringsphkt.
Den föreskriver i sin första punkt att trafikförsäkring skall finnas för
motordrivet fordon som är eller skall vara registrerat här i landet och ej är avslällt
samt för annat motordrivet fordon som används här i trafik. Enligt uttalande av
föredragande statsrådet innebär denna bestämmelse en utvidgning av
försäkringsplikten i förhållande till gällande rätt, i det att varje fordon som
är registreringspliktigt och inte avställt måste vara försäkrat, oavsett om det
används i trafik eller inte. Riktigheten av detta uttalande kan ifrågasättas.
Enligt nuvarande bestämmelse i 1 § trafikförsäkringslagen skall
trafikförsäkring finnas för motorfordon som är registrerat här i riket och som
ej är avställt samt för annat motorfordon som här brukas i trafik. Av 8 § bilregislerkungörelsen
(1972:599) torde följa, atl registreringsplikl i princip föreligger bara när
ett fordon "brukas". Ett fordon som inte används i trafik - vilket
torde vara detsamma som att det, med bilregisterkungörelsens terminologi, inte
"brukas" - är alltså inte registreringspliktigt. Därmed är del inle
heller försäkringspliktigt så länge det är oregistrerat. Den föreslagna
bestämmelsen, att trafikförsäkring skall finnas för fordon som inte är men
skall vara registrerat, synes därför sakna självständig betydelse vid sidan av
föreskriften att försäkringsplikt föreligger beträffande fordon som används här
i trafik.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med hänsyn
till det sagda förordar lagrådet, all i uttrycket "fordon som är eller
skall vara registrerat här i landet" orden "eller skall vara"
får utgå. För att nå terminologisk överensstämmelse med bilregisterkungörelsen
bör vidare uttrycket "användes här i trafik" ersättas med
"brukas i trafik här".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådets mening bör paragrafen Jämkas
redaktionellt sålunda, att som ett första stycke i paragrafen upptas de för
normalfallen avsedda huvudbestämmelserna i första, andra och flärde
punkterna i del</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>254</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>föreslagna första stycket och att som ett särskilt andra
stycke får följa särbestämmelsen i första styckets tredje punkt om möjlighet
till viss begränsning av skyldigheten atl meddela trafikförsäkring. Det
föreslagna andra stycket får i följd härav bilda ett tredje stycke i
paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med denna paragraf avses atl tvångsvis upprätthålla
försäkringsskyddet viss kortare tid efter det att avtal om trafikförsäkring
egentligen skolat upphöra lill följd av uppsägning eller av annan anledning. 1
ett första stycke behandlas ordinära fall, medan ett andra stycke tar upp det i
5 § andra stycket i förslaget behandlade fallet att trafikförsäkringsanstalts tUlstånd
att meddela försäkring återkallas. Tiden har angivils till en månad, som enligl
första stycket räknas från det att anmälan om avtalets upphörande har inkommit
från försäkringsanstalten till myndighet som regeringen bestämmer och enligt
andra stycket sammanfaller med den i 5 § andra stycket angivna enmånadsfristen.
Från regeln i första stycket görs undantag för del fall alt ny försäkring har
blivit gällande för fordonet eller försäkringsplikten har upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den redaktionella utformningen av första stycket synes
något oegentlig med hänsyn till vad som åsyftas. För aft den avsedda
innebörden skall komma tUl klarare uttryck lorde huvudbestämmelsen i stycket
böra utformas sålunda, att avtal om trafikförsäkring ej upphör att gälla förrän
en månad har förflutit från det anmälan, att avtalet blivit uppsagt eller att
annan anledning till dess upphörande inträtt, har inkommit från
försäkringsanstalten till myndighet som regeringen bestämmer. Därefter lorde
undantagsbestämmelsen kunna avfattas sä, att vad nu sagts dock ej gäller, om ny
trafikförsäkring för fordonet har trätt i kraft eller om skyldigheten att hålla
trafikförsäkring har upphört. Angående innebörden av den föreslagna regeln kan
nämnas alt, om avtalstiden skulle - 1. ex. på grund av uppsägning - utlöpa
först efter det att en månad har förflutit från inkommen anmälan, något behov
av föriängning ej föreligger och att regeln då ej heller blir flllämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf, som inleder avsnittet om
trafikskadeersättning, utgår sådan ersättning i första hand för person- eller
sakskada som uppkommer i följd av trafik här i landet. Paragrafen föreskriver
vidare, att trafikskadeersättning utgår även i vissa fall när skadefallet
inträffar utomlands. Så är fallet när fordonet är registrerat här i landet
eller tillhör svenska staten och den skadelidande är svensk medborgare eller
har hemvist i Sverige. Därvid avräknas dock skadestånd eller motsvarande ersättning
som den skadelidande med anledning av skadan har uppburit enligl utländsk lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mot den föreslagna utsträckningen av lagens
tillämpningsområde till vissa trafikskador utomlands är enligt lagrådets mening
intet att erinra.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>255</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget ansluter i denna del till vad som redan
tillämpas på grund av frivilligt åtagande från de svenska
trafikförsäkringsanstalternas sida. Den föreslagna regeln innebär vidare etl
närmande till dansk och norsk rätt och står också i god överensstämmelse med
den år 1968 antagna Haagkonventionen om tillämpUg lag vid internationella
trafikolyckor. Denna gör för fall som omfattas av den föreslagna regeln
undantag från principen, att lagen i det land där olyckan har inträffat (lex loci
delicti commissi) skall tillämpas på skaderegleringen, och anvisar i stället
registreringslandets lag som tillämplig lag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Den
föreslagna avräkningsregeln, enligt vilken skadestånd eller motsvarande
ersättning som den skadelidande har uppburit enligt utländsk lag skall
avräknas, ger däremot anledning till erinran. Syftet med de föreslagna
bestämmelserna om utlandsskador är enligt motiven, att resultatet för den
skadelidande skall bli detsamma som om skadan hade uppkommit i Sverige. Den
avsedda innebörden uttrycks också så, att trafikskadeersättningen skall
bestämmas på samma sätt som om skadan hade inträffat i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>AU märka
är, att i fall då skadan inträffar i Sverige någon avräkning för skadestånd
inte skall ske enligt förslaget, utan trafikskadeersättning skall utgå till
täckning av hela skadan. 1 fråga om utlandsskador tillämpas denna ordning redan
nu när den svenska trafikförsäkringen gäller utomlands. Trafikförsäkringen
svarar sålunda för det skadestånd som den skadelidande äger erhålla enligt den
utländska lagen och därutöver, på grund av det tidigare nämnda åtagandet, för
den ytterligare ersättning som den skadelidande skulle ha fått, om svensk lag
hade varit tillämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För den
skadelidande vill det synas som om den föreslagna avräkningsregeln inte innebär
någon reell försämring, eftersom den föreskriver avräkning endast av skadestånd
eller motsvarande ersäUning som den skadelidande har "uppburit"
enligt utländsk lag. Av lagbestämmelsen framgår visserligen inte vad som
gäller, innan den skadelidande har uppburit någon ersättning enligl den
utländska lagen. Ordalydelsen synes närmast anvisa den skadelidande att först
söka få ut honom tillkommande skadestånd och därefter vända sig mot traflkförsäkringen
för att få ul återstående belopp i form av trafikskadeersättning.'Men i
remissprotokollet sägs, att den skadelidande i fall då skaderegleringen drar ul
på tiden inle skall behöva avvakta denna utan skall kunna vända sig direkt till
det svenska försäkringsbolaget och få ut trafikskadeersättning enligt den
svenska lagen. Har han då inte uppburit någon ersättning enligt främmande lag,
blir det inte fråga om någon avräkning. Avräkningsregeln leder emellertid, sägs
det, till att den skadelidande inte kan begära att få ut
trafikskadeersättningen utan att samtidigt överlåta till den svenska
trafikförsäkringsgivaren all den rätt som han enligt främmande lag kan ha till
sådan ersäUning som skall avräknas enligt paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Om sålunda
den föreslagna avräkningsregeln inte innebär någon reell försämring för den skadelidande
i förhållande till vad som eljest gäller enligt den föreslagna lagen,
medför den en avgjord, försämring av</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>256</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skadevållarens ställning. Eftersom utsträckningen av
lagens tillämpningsområde avser sådana fall då trafikskadan uppkommer i följd
av trafik med elt här i landet registrerat fordon eller med ett svenska staten tUlhörigt
fordon, kan antagas att föraren i det allt övervägande antalet fall är svensk
medborgare eller har hemvist här i landet. Om han t. ex. genom enkelt vållande
har ådragit sig skadeståndsskyldighet enligt aUmänna skadeståndsregler -
svenska eller utländska - medför den föreslagna avräkningsregeln, alt han själv
får svara för det skadestånd som kan komma att åläggas honom enligt den
utländska lagen. Trafikskadeersältning utgår ju inte för annan del av skadan
än den som inte täcks av skadeståndet. Detta bekräftas också av ett uttalande i
remissprotokollet i anslutning till 19 § i förslaget. Men om skaderegleringen
sker med tillämpning av svensk lag, vilket mycket väl kan tänkas komma att ske
med hänsyn till den starka anknytningen tUl Sverige (jfr den tidigare nämnda
Haagkonventionen i ämnet), blir ej fråga om någon avräkning, utan då gäller den
föreslagna lagens bestämmelser i övrigt. Och dessa medger återkrav mot skadevållaren
endast om denne har vållat skadan uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet (se
20 § första stycket i det remitterade förslaget). Det kan ej anses som en
tillfredsställande ordning, att skadevållarens ställning sålunda blir beroende
av om skaderegleringen sker med tillämpning av svensk eller utländsk lag. En
sådan ordning förefaller också alldeles onödig. De skadefall som omfattas av
den föreslagna regeln har så stark anknytning till Sverige att anledning saknas
att behandla dem annorlunda än skadefall här i landet. Lagrådet vill därför
förorda, att den föreslagna avräkningsregeln får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Emellertid
avses avräkningsregeln ta sikte även pä det fallet att trafikskada har
förorsakats inte bara av svenskt fordon utan även av annan, t. ex. en ufländsk
bil eller annan trafikant. 1 remissprotokollet anförs som exempel pä avräkning
att den skadelidande har uppburit viss ersättning, t. ex. från ett kolliderande
fordons trafikförsäkring, och därutöver har rätt till skadestånd av exempelvis
en cyklist eller en väghållare. Han är då skyldig inte bara att vidkännas
avräkning för vad han redan har uppburit utan också alt överlåta sin
kvarstående skadeständsrätt på det svenska försäkringsbolaget intill det belopp
som han har uppburit därifrån. Detta uttalande tyder på att man med avräkningsregeln
vill undvika, att den svenska trafikförsäkringen skall slutligt svara för sådan
skada för vilken utländsk trafikförsäkring eller utländsk skadevållare är
ansvarig helt eller delvis. Från denna synpunkt torde även böra beaktas fall då
den svenske fordonsföraren har tecknat utländsk trafikförsäkring, som täcker
bl. a. sådana utlandsskador som enligt den föreslagna bestämmelsen i 8 § första
stycket andra punkten faller in under den föreslagna lagen. Men vad som nu har
berörts är något annat än att avräkning skall ske så snart ersättning för
skadan har utgått "enligt utländsk lag".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den väg som bör väljas, om man vill nå det nu angivna
målet, lorde vara att i de avsedda fallen medge den svenska
trafikförsäkringsanstalten en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>257</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vidare återkravsrätt än som följer av den föreslagna lagen
i övrigt. Den svenska traflkförsäkringsanstalten borde sålunda intill beloppet
av utgiven trafikskadeersättning kunna få inträda i all den rätt tUl
skadestånd eller annan ersättning som tillkommer den skadelidande mot annan än
ägaren, brukaren eller föraren av det svenska fordonet, såvida ej den ansvarige
är svensk medborgare eller har hemvist här i landet. Likaså borde den svenska
trafikförsäkringsanstalten kunna utan hinder av de begränsningar som kan följa
av 22 eller 23 § få utöva återkravsrätt, som på grund av utgiven
trafikskadeersättning kan tillkomma den mot utländsk trafikförsäkringsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I detta sammanhang synes också böra beaktas de föreslagna
bestämmelserna i 19 § om rätt för den som har utgett skadestånd eller
ersättning på grund av försäkringsavtal att inträda i skadelidandes eUer försäkrings-havares
rätt till trafikskadeersättning. Den rätt som föreskrivs i 19 § torde sålunda
böra tillkomma, såvitt avser första stycket, endast ägare, brukare eller förare
av svenskt fordon och annan som är svensk medborgare eller har hemvist här i
riket samt, såvitt avser andra och tredje styckena, svensk försäkringsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller de speciella fall av utlandsskador som nu
senast har berörts, dvs. fall då utom svensk skadevållare och svensk
skadelidande även en utländsk skadevållare eller utländsk trafikförsäkring är
inblandad, vill lagrådet emellertid ifrågasätta, om de verkligen har den
ekonomiska betydelse att de förtjänar en särreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För den händelse den lösningen väljs, att avräkningsregeln
får utgå, återstår som enda regel för skadefallen utomlands den som har
upptagits i 8 § första stycket andra punkten i det remitterade förslaget. Även
med etl sådant begränsat innehåll bör en reglering, som avser skadefall med
internationell anknytning, upptas i en särskild paragraf. Enhgt lagrådets
mening blir regeln genom sin internationellträttsliga karaktär av sådan
särskild betydelse att den inte bara bör brytas ut ur den föreslagna 8 § utan
även bör få bilda ett eget avsnitt, förslagsvis med rubriken Trafikskada
utomlands. Detta avsnitt synes lämpligen kunna få sin plats närmast före
avsnittet Övriga bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Som följd
av vad lagrådet nu har förordat återstår av 8 § i det remitterade förslaget
första punkten i första stycket samt andra stycket. Den förstnämnda utgör
inledning tUl avsnittet Trafikskadeersättning och innehåller, att för person-
eller sakskada som uppkommer i följd av trafik här i landet med motordrivet
fordon trafikskadeersättning utgår i fall som anges i denna lag. Andra stycket
innehåller en bestämmelse rörande atomskada. Av dessa bestämmelser synes den
förra kunna med fördel flyttas till det inledande avsnitt av lagen som lagrådet
har förordat i det föregående och med erforderlig redaktionell jämkning få sin
plats i första paragrafen. Andra styckets bestämmelse rörande atomskada torde
få bilda en särskUd paragraf senare i avsnittet Trafikskadeersättning,
lämpligen närmast efler 17 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>258</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom en hänvisning till 5 kap. skadeståndslagen
(1972:207) och lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor regleras i
denna paragraf hur trafikskadeersättningen skall bestämmas till sitt belopp. Om
8 § i förslaget upplöses på sätt lagrådet nyss har förordat, skulle förevarande
paragraf bli den som inleder avsnittet Trafikskadeersättning. Detta synes
mindre lämpligt. Med hänsyn härtill och då man inom förevarande avsnitt såvitt
möjligt bör följa samma disposiflon som gäller beträffande skadestånd i den
allmänna skadeståndslagen, förordar lagrådet att bestämmelsen flyttas ned
närmast efter de föreslagna bestämmelserna i 10 och 11 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Med anledning
av vad som sägs i specialmotiveringen till paragrafen om avräkning av vissa
andra förmåner än som anges i 5 kap. 3 § skadeståndslagen kan här erinras om
att nämnda lagrum i samband med riksdagens antagande av de nya bestämmelserna
om skadestånd vid personskada fick en annan lydelse än den i prop. 1975:12
föreslagna. Enligt den slutliga lydelsen undantas från avräkning inte bara
engångsbelopp utan också periodisk ersättning som utgår på grund av enskilt
tecknad olycksfalls-dier sjukförsäkring. Vad som sägs om engångsbelopp i
motiveringen gäller alltså även periodisk ersättning från sådan försäkring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>10 och 11 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om dessa båda paragrafer vill lagrådet förorda
ändringar av redaktionell natur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Innebörden
av 10 § första stycket och 11 § är, ehuru det ej är angivet i lagtexten, att i
fall som där avses trafikskadeersätlning utgår oberoende av om någon — ägare,
brukare eller förare - kan anses vållande tUl skadan eUer ej. 1 det fall som
behandlas i 10 § andra stycket, i det följande benämnt koUisionsfallet, krävs
däremot uttryckligen våUande på ena sidan eller bristfällighet hos ettdera
fordonet för atl trafikskadeersätlning skall utgå. För alt lagtexten skaU bli
tydligare förordar lagrådet, atl det både i 10 § första stycket och i 11 § första
stycket anges uttryckligen all trafikskadeersältningen utgår oberoende av om
någon är vållande tUl skadan eller ej. Mol ell sådant lUlägg tUl lagtexten kan
möjligen invändas, att det är obehövligt därför att ersättningen utgår direkt
ur trafikförsäkringen. Denna nya tekniska anordning synes emellertid inte vara
sådan alt den utan vidare kan uppfattas på det sättet att den, om inget annat
sägs, innebär rent objektivt ansvar. Detta gäller i aU synnerhet som vållande
anges i 10 § andra stycket. Av betydelse för frågan är också att det i lagar,
både äldre och yngre, som innehåller regler om strikt skadeståndsansvar,
uttryckligen anges att ersättning utgår oberoende av vållande. Ett exempel av
tidigare datum utgör lagen (1943:459) om tUlsyn över hundar (4 §). Ett
närliggande exempel både i sak och i tfden är atom ansvarighetslagen
(1968:45), som föreskriver både strikt ersättningsansvar (11 §) och
försäkringsplikt (22 §). Från allra senaste tid kan nämnas ett den 17 april</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>259</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1975 tUl lagrådet remitterat förslag till lag om Järnvägs
ansvarighet vid befordran av resande (3 §). Även med hänsyn till den
internationella trafiken synes vara av värde att det av lagen tydligt framgår,
att ersättning utgår på rent objektiv grund. Det kan också framhållas, att både
den finska och den norska lagen i ämnet anger, att ersättning utgår oberoende
av vållande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna regeln i 10 § andra stycket tUldrar sig i
ett annat hänseende intresse från redaktionell synpunkt. 1 de fall som avses i
10 § första stycket och 11 § utgår trafikskadeersättning ur det berörda
fordonets egen trafikförsäkring. Reglernas avfattning föranleder i detta
hänseende inga bekymmer. Det i 10 § andra stycket behandlade kollisionsfallet
ter sig däremot genast mera komplicerat. Detta synes emellertid snarare ha sin
grund i den redaktionella utformning som regeln har fått i det remitterade
förslaget än vara sakligt betingat. Den redaktionella teknik som har använts
här innebär nämligen en ömvändning av det betraktelsesätt som de övriga
bestämmelserna synes utgå från, i del att regeln här föreskriver ersättning
från ett annat fordon än det som eljest är huvudord i bestämmelserna. Därmed
bryts systematiken och det bhr svårare att följa vilka slags skador som föranleder
ersäUning ur ett fordons trafikförsäkring. Lagrådet vill därför förorda, att
regeln formuleras efter samma betraktelsesätt som i de övriga bestämmelserna,
dvs. med ulgångspunkt i samma fordon hela tiden. Detta föranleder visserligen
ytterligare en bestämmelse, nämligen av innehåll att ersättning ej utgår för
skada på det egna fordonet eller på egendom som befordras därmed, men
underlättar förståelsen av ersättningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En förutsättning för att trafikskadeersältning säkert
skall utgå i kollisionsfall är, utom atl vållande eller bristfäUighet
föreligger på den sida mot vUken ersättningsanspråket riktas, att varken
vållande eller bristfällighet föreligger på den sida från vUken kravet på
ersättning framställs. Enligt vad som framhålls i den allmänna motiveringen
avses detta fall med bestämmelserna i 10 § andra stycket i del remitterade
förslaget. Det fall atl vållande eller bristfällighet föreligger även på den
senare sidan behandlas som ett fall av jämkning i den föreslagna
jämkningsregeln i 12 § andra stycket. Denna lagtekniska lösning synes
emellertid inte helt tillfredsställande. 1 kollisionsfallet är de båda
fordonssidorna i förhållande till varandra jämställda i ansvarshänseende.
Kollisionsfallet skiljer sig därigenom från övriga i 12 § behandlade
Jämkningsfall, eftersom i dessa strikt ansvar föreligger på fordonets sida men
i regel ej på den skadeUdandes. I de senare fallen kommer därför ersäUning att
regelmässigt utgå och fråga blir endast om reduktion av ersättningen. Med
hänsyn härtill men även och kanske framför allt till att kollisionsfaUet är ett
särdeles vanligt fall inom trafikskadeområdet synes lämpligt, att kollisionsfallet
behandlas uttömmande i huvudbestämmelsen i 10 § och.avförs från jämkningsfallen
i 12 § andra stycket. Därmed vinns också, att Jämkningsreglerna i 12 § kan
renodlas och avfattas i närmare överens-stämmmelse med motsvarande regler i
skadeståndslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad nu anförts om kollisionsfallet synes böra leda till
att bestämmel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>260</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>serna därom bryts ut lill en särskild paragraf. Denna
torde kunna delas upp i två stycken, av vilka det ena behandlar det fallet att
vållande eller bristfällighet föreligger på det fordons sida som enligt det
förut anförda bör bilda utgångspunkt för bestämmelserna och det andra stycket
tar upp del fallet alt vållande eller bristfällighet förekommit även på den
sida där skadan har uppkommit.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>På grund
av det anförda förordar lagrådet, att i den inledande paragrafen under rubriken
Trafikskadeersätlning upptas som ett första stycke bestämmelsen att, om i följd
av trafik med motordrivet fordon förare eller passagerare i fordonet skadas,
trafikskadeersättning utgår från fordonels trafikförsäkring oberoende av om
någon är vållande till skadan eller ej. Som ett andra stycke i samma paragraf
torde få följa regeln, att för skada på fordonet eUer därmed befordrad egendom Irafikskadeersättning
ej utgår från fordonets trafikförsäkring. Den därpå följande paragrafen, dvs.
den som skall behandla kollisionsfallet, torde i ett första stycke få innehålla
att, om i följd av trafik med motordrivet fordon annat motordrivet fordon som
är i trafik eller därmed befordrad egendom skadas, trafikskadeersättning utgår
från trafikförsäkringen för det förstnämnda fordonet, om skadan har orsakats
genom vållande i samband . med förandet av det fordonet eUer genom bristfäUighet
hos detta. Som ett andra stycke i samma paragraf torde därefter få följa regeln
att, om vållande eller bristfäUighet har förekommit även på det andra fordonets
sida, ersättningen Jämkas efter vad som är skäligt med hänsyn till den
medverkan som har förekommit på ömse sidor och omständigheterna i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i det remitterade förslaget upptagna bestämmelsen i 11
§ första stycket torde kunna avfattas så, att för annan person- eller sakskada
än som anges i de båda nu behandlade paragraferna, motsvarande 10 § i
departementsförslaget, trafikskadeersättning utgår från fordonets trafikförsäkring
oberoende av om någon är vållande till skadan eller ej. Som andra stycke i
samma paragraf torde därefter få följa som en första punkt bestämmelsen, alt
för sakskada som avses i första stycket ersättning dock ej utgår till
försäkringstagaren i annat fall än då fordonet brukades olovligen av annan, och
som andra punkt bestämmelsen, att ersättning för sådan sakskada ej utgår till
fordonets brukare eller förare och ej heller, om fordonet brukades olovligen,
till den som med vetskap därom följde med fordonet eller lät egendom befordras
med detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 specialmotiveringen till 10 § andra stycket har
föredragande statsrådet något berört innebörden av det uppställda kravet på
vållande. Han anför, att den vållandebedömning som skall företas i regel inte
bör påverkas av sådana subjektiva faktorer — den skadevållandes minderårighet,
sjukdom e. d. - som kan beaktas vid en vållandebedömning enligt
skadeståndslagen. Uttalandet är inte helt klart till sin innebörd men kan
möjligen avse att någon mera ingående bedömning av vållandefrågan inte skulle
behövas, eftersom det inte är fråga om ett personligt skadeståndsansvar utan
om ersättning direkt ur en försäkring.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>261</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med anledning av uttalandet vill lagrådet för sin del
framhålla, att den föreslagna regeln inte ger anledning tiU andra
bedömningsnormer än som annars är brukliga. Begreppet vållande bör så långt det
är möjligt hanteras enhetligt i skilda sammanhang. Vill man på något särskilt
område nå andra resultat än som följer av allmänna regler eller normer, bör det
anges i lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som framgår av vad lagrådet har anfört vid 10 och 11 §§
medför den av lagrådet förordade omarbetningen av 10 § i departementsförslaget,
att jämkningsreglerna i förevarande paragraf kan avfattas i närmare överensstämmelse
med jämkningsreglerna i skadeståndslagen. Med förebild i 6 kap. 1 §
skadeståndslagen kan reglerna här delas upp på två stycken. Det första stycket
torde i en första punkt få innehålla, att trafikskadeersättning kan i annat
fall än som avses i den tidigare förordade paragrafen rörande kollisionsfall
jämkas, om vållande på den skadelidandes sida har medverkat tUl skadan. 1 en
andra punkt torde få stadgas, alt trafikskadeersättning med anledning av
personskada dock får jämkas endast om den skadelidande själv uppsåtligen eller
genom grov vårdslöshet har medverkat flll skadan. Och slutligen torde i en
tredje punkt få upptas, att trafikskadeersättning med anledning av att någon
har dödats även kan jämkas, om den avlidne uppsåtligen har medverkat till
dödsfallet. Därefter torde det andra stycket få innehålla, att jämkning av
trafikskadeersättning enligt första stycket sker efter vad som är skäligt med
hänsyn till den medverkan som har förekommit på ömse sidor och omständigheterna
i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt paragrafens första stycke kan skadelidandes rätt lill
trafikskadeersältning ej inskränkas genom försäkringsavtalet. Härtill fogas i elt
andra stycke en bestämmelse om alt försäkringsanstalt som har meddelat
trafikförsäkring inte får till befrielse från skyldighet att utge trafikskadeersättning
åberopa omständighet som beror av annan än den skadelidande. Dessa
bestämmelser, som motsvarar 14 § i utredningens förslag, åsyftar att göra
lagens ersättningsbestämmelser tvingande och därigenom ge trafikförsäkringen
karaktär av garantiförsäkring. Trafikförsäkringen skall gälla som
garantiförsäkring till förmån för såväl skadelidande tredje man som
försäkringstagaren när denne har tiUfogals skada. Såvitt gäller
försäkringstagaren kommer, med hänsyn tUl ersättningsreglernas utformning,
garantin att i huvudsak avse personskada. För sakskada som drabbar
försäkringstagaren gäller garantiskyddet endast om fordonet har brukats olovligen
av annan. Lagrådet har i sak inget att erinra mot paragrafen men förordar viss
ändring till förtydligande av den avsedda innebörden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självfallet bör, såsom antyds i specialmotiveringen,
försäkringsanstalt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>262</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>få åberopa sådana omständigheter som enligt den föreslagna
trafikskadelagen kan medföra nedsättning av försäkringsbelopp eller bortfall
av rätten till ersäUning, såsom förbehåll om självrisk, medvållande på den
skadelidandes sida genom grov vårdslöshet eller preskription. Detta bör komma
till uttryck i paragrafen. Lämpligen kan det ske genom att i lagtexten anges,
att den skadelidandes rält till trafikskadeersättning ej fär inskränkas utöver
vad som anges i trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förbudet i
första stycket avser enligt motiven såväl uttryckliga som underförstådda
avtalsvillkor. Enligt vad föredragande statsrådet framhåller avses
bestämmelsen skola skydda skadelidande försäkringstagare bl. a. mot risken att
bli helt eller delvis utan ersättning på den grund att han äom avtalspart har
brustit i uppfyllande av någon avtalsförpliktelse, vare 3ig det är fråga om
bristande premiebetalning eller annat förhållande. Det kan ifrågasättas, om ett
så långtgående skydd verkhgen kan härledas ur bestämmelsen. Den åsyftade
innebörden skulle enligt lagrådets mening komma till klarare uttryck genom en
bestämmelse som utesluter varje före skadehändelsen inträffad omständighet från
att inverka på försäkringsanstaltens ersättningsskyldighet (jfr 14 § i
utredningens förslag). En sådan bestämmelse skulle avse inte endast bristande
uppfyllelse av försäkringsavtalet från försäkringstagarens sida utan även sådan
omständighet som att han har lämnat oriktiga eller ofullständiga upplysningar
vid avtalets slutande, t. ex. om beräknad årlig körsträcka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbjuds åberopandet av omständighet som har inträffat
före skadehändelsen, får det i paragrafens andra stycke uppställda förbudet
att åberopa omständighet, som beror av annan än den skadelidande, betydelse
endast för omständighet som har inträffat därefter. Motsättningsvis följer av
andra stycket, att varje efter skadehändelsen inträffad omständighet som beror
av den skadelidande själv får av försäkringsanstalten åberopas tiU befrielse
från ersättningsskyldighet. Detta synes emellertid vara att gå för långt och är
måhända ej heller avsett. Lagrådet utgår från att försäkringsanstalt gentemot
såväl skadeUdande försäkringstagare som annan skadelidande bör kunna göra
invändning om sådant förhållande som enligt försäkringsavtalslagen kan medföra
nedsättning eller bortfaU av ersättning. Sålunda bör få åberopas t. ex. att den
skadeUdande har underlåtit att bidra tiU utredning av händelsen, att han ej har
efterkommit anmaning att lämna uppgift om annan försäkring som berörs eller att
han uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet ej har vidtagit åtgärder till
begränsning av skadan (21 — 23, 44 och 52 §§ försäkringsavtalslagen). Däremot
synes försäkringsanstalt inte böra få uppställa andra villkor för utbetalning
av ersäUning, såsom att skada skaU åtgärdas genom anstaltens försorg eller på
annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 enlighet med det anförda förordar lagrådet den lydelsen
av paragrafen att skadelidandes rätt tUl trafikskadeersättning får, utöver vad
som anges i denna lag, inskränkas endast på grund av omständighet, som har
inträffat efter skadehändelsen och som enligt försäkringsavtalslagen kan
medföra begränsning av försäkringsgivarens skyldighet att utge för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>263</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>säkringsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lämpligen bör paragrafen placeras sist i det avsnitt som
har rubriken Trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>14§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt denna paragraf är ansvaret soUdariskt, när
trafikskadeersättning för en och siimma skada skall utgå från trafikförsäkringarna
för flera fordon. Undantag görs med hänsyn till den föreslagna
begränsningsregeln i 15 § i det remitterade förslaget genom tillägg av orden
"i den mån ej annat följer av 15 §". TUlägget är emeUertid otydligt tUl
sin innebörd. Det synes också vara onödigt. Lagrådet hemställer därför att
nämnda tillägg får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna paragraf skuUe enligt lagrådets mening vinna i
överskådlighet, om första stycket begränsas till att gälla
trafikförsäkringsanstalternas solidariska ansvarighet beträffande sådant
motordrivet fordon som med stöd av 4 § 2 i det remitterade förslaget har undantagits
från trafikförsäkringspUkt och som saknar trafikförsäkring. I ett nytt andra
stycke skulle då kunna behandlas ansvarigheten i fråga om sådant fordon för vUket
försäkringsphkt gäller men som saknar trafikförsäkring och den därmed
sammanhörande särskilda bestämmelsen rörande sakskada som tiUfogas den försäkringspliktige.
Vidare bör i överensstämmelse med vad lagrådet har anfört vid 2 § i den senare
bestämmelsen uttrycket "varken var eller skuUe vara registrerat här i
landet" ersättas med "ej var registrerat här i landet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som följd av det anförda får andra stycket i förslaget
upptas som tredje stycke i paragrafen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt vad lagrådet har anfört inledningsvis till
förevarande lagförslag förordas, att som en tredje paragraf i det inledande
avsnittet tas in en bestämmelse motsvarande första punkten i förevarande
paragraf. Denna punkt torde följaktligen få utgå här. De båda återstående
bestämmelserna i 18 § torde samtidigt få delas upp på två särskilda paragrafer
med samma inbördes ordningsföljd som de har i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>19§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I andra stycket av denna paragraf stadgas rätt till återkrav
mot traflkförsäkringen för försäkringsgivare, som enligt avtal om skadeförsäkring
har utgett ersättning för trafikskada. Med regeln åsyftas annan skadeförsäkring
än trafikförsäkring, vilket i klarhetens intresse bör anges i lagtexten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>264</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>En redaktionell förenkling av paragrafen skulle vinnas, om
andra stycket utvidgas flU att omfatta även den motsvarande regel beträffande
viss ersättning frän olycksfaUs- eller sjukförsäkring som har upptagits i
tredje stycket. Då skulle efter vad som i andra stycket sägs om ersättning från
annan skadeförsäkring än trafikförsäkring kunna stadgas, att detsamma gäller
när enligt förbindelse i avtal om olycksfalls- eller sjukförsäkring ersättning
har utgetts med verkliga beloppet av sjukvårdskostnader eller andra utgifter
och föriuster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I överensstämmelse med vad lagrådet har anfört vid 2 § bör
uttrycket "varken var eUer skulle vara registrerat här i landet" i
andra stycket ersättas med "ej var registrerat här i landet".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lagen innehåller under rubriken
Trafikförsäkringsanstalts återkravsrätt m. m. ett flertal bestämmelser om återkravsrätt
för den som har utgett ersättning för trafikskada. Främst tillkommer sådan rätt
försäkringsanstalt, som på grund av meddelad trafikförsäkring har utgett
trafikskadeersättning. Bestämmelser därom föreslås i 20-23 §§. Vidare
föreligger enligt 24 § återkravsrätt i de fall då samtliga traflkförsäkringsanstalter
enligt 17 § i förslaget har svarat för trafikskadeersättning. Slutligen har
enligt 25 § annan än försäkringsanstalt återkravsrätt i fall då han själv har
blivit föremål för återkrav från försäkringsanstall enligt 20, 21 eller 24 §.
Avsnittet avslutas med en bestämmelse, som gör återkravsreglerna i princip
tvingande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Återkravsrätten enligt 25 § för annan än
försäkringsanstalt avser återkravsrätt för försäkringstagare, för den försäkringspliktige
i fall då trafikförsäkring saknas samt för skadevållare och annan för skadan
ansvarig som nämns i 20 § i förslaget. Bestämmelsen lyder att den som har utgett
ersättning till försäkringsanstalt enligt 20 §, 21 § eller 24 § andra stycket
inträder intiU det utgivna beloppet i försäkringsanstaltens rätt att kräva
ersättning från annan enhgt 20 §. Regleringen torde emellertid inte kunna
utformas så kortfattat som här har skett utan torde böra ges en utförligare avfattning,
för att den avsedda innebörden skall komma till uttryck.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller försäkringstagare eller, i fall då
försäkring saknas, den försäkringspUktige torde böra skiljas mellan det faUet
att han inte har något ersättningsansvar för skadan och det fallet att han är
ansvarig på sätt som sägs i 20 § i det remitterade förslaget. 1 det förra
fallet torde han böra få inträda inte bara i den rätt tUl skadestånd som tUlkommer
försäkringsanslalten enligt 20 § utan också i den rätt lill återkrav som tiUkommer
anstalten enligt 22 eUer 23 §. De bestämmelser som erfordras för det nu sagda
torde böra få bilda en paragraf för sig. Lagrådet förordar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>265</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>därför att 25 § i del remitterade förslaget ersätts med
två nya paragrafer, av vilka den första avser den som är ansvarig för skadan enligl
vad som sägs i 20 § medan den andra avser försäkringstagare och, när försäkring
saknas, den försäkringspliktige. Den första paragrafen torde få lyda, att den
som på grund av ansvarighet för skada enligt vad som sägs i 20 § har utgett
ersättning tUl försäkringsanstalt får efter vad som är skäligt kräva
ersättningen åter från annan som också är ansvarig för skadan på sätt som sägs
i 20 §. Den andra paragrafen torde i etl första stycke få behandla
försäkringstagarens och i ett andra stycke den försäkringspliktiges återkravsrätt.
I första stycket torde få föreskrivas, att försäkringstagare som har utgett
ersättning tiU försäkringsanstall enligt 21 § inträder intUl det utgivna beloppet
i den rätt tUl skadestånd enligt 20 § eller den rätt tUl återkrav enligl 22
eller 23 § som tUlkommer anstalten samt att, om försäkringstagaren är ansvarig
för skadan på sätt som sägs i 20 §, den första av de båda nya paragraferna äger
motsvarande tUlämpning. Andra stycket torde kunna innehålla, att första stycket
äger i faU som avses i 24 § andra slyckel motsvarande tiUämpning beiräffande
den försäkringspliktige i fråga om belopp som anges där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I denna paragraf ges bestämmelser om preskription. Genom
hänvisning till 29 § försäkringsavtalslagen görs preskriptionsreglerna där
tillämpliga på alla fordringar som grundas på avtal om trafikförsäkring eUer
direkt på trafikskadelagen. För att denna reglering skaU omfatta även
försäkringsgivares premiefordran har föreskrivits, alt bestämmelsen i 15 §
försäkringsavtalslagen ej äger tillämpning på premie enligt avtal om
trafikförsäkring. Den föreslagna regleringen skall vara tvingande till förmån
för den som har anspråk på trafikskadeersätlning. Med hänsyn härtill stadgas,
att mol denne ej får göras gällande förbehåll som avses i 30 § försäkringsavtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>För att
lagens regler skall bli så lättillgängliga som möjligt förordar lagrådet, att
de avsedda preskriptionsreglerna kommer till direkt uttryck i paragrafen.
Därvid bör i etl första stycke föreskrivas, att den som viU bevaka fordran på
grund av avtal om trafikförsäkring eller rält liU ersättning enligl trafikskadelagen
skaU väcka talan inom tre år från del han fick kännedom om alt fordringsrätlen
kunde göras gällande och i varje fall inom tio år från det sådant tidigast
kunnat ske samt att, om han försummar det, talan är förlorad. Härefter bör i
ett andra stycke föreskrivas, atl förbehåll om kortare tid för väckande av
talan än som anges i första stycket är utan verkan mot den som har anspråk på trafikskadeersätlning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 överensstämmelse med vad lagrådet har anfört vid 2 § bör
i uttrycket "är eUer skall vara registrerat här i landet" i första slyckel
orden"eUer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>18 Regeringen 1975. 1 saml. Nr 15</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>266</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>skall vara" utgå. Vidare bör i uttrycken
"användes i trafik" i andra slyckel och "använder eller låter
använda motordrivet fordon i trafik" i tredje stycket ordet
"använda" ersättas med ordet "bruka".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt första stycket i" denna paragraf kan domstol
vid vite förelägga den som åsidosätter sin försäkringsphkt att fullgöra vad som
åligger honom. Det föreskrivs därvid att vitesföreläggande kan utfärdas, utom i
brottmål angående förseelse som avses i 31 § första stycket, på särskild talan
sedan domen i målet har vunnit laga kraft. I det hänseendet överensstämmer den
föreslagna ordningen med vad som f. n. stadgas i 25 § trafikförsäkringslagen.
Det torde vara förutsatt att särskild talan som här avses skall föras av allmän
åklagare — i likhet med vad som gäller i andra fall då fråga är om särskild
talan vid domstol om vitesföreläggande. Jfr t.ex. 217 § aktiebolagslagen
(1944:705) behandlad i JO:s ämbeisberättelse 1962 s. 127. Lämpligen bör detta
även här uttryckligen anges i lagbestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagens tillämplighet på motorredskap torde tills vidare
böra regleras genom en kompletterande övergångsbestämmelse i enUghet med vad
lagrådet har förordat under 1 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändruig i skadeståndslagen
(1972:207)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till den föreslagna trafikskadelagens
utformning synes den i 3 kap. 8 § skadeståndslagen gjorda hänvisningen tUl trafikskadelagen
böra jämkas redaktionellt sålunda, alt bestämmelserna i kapitlet anges ej skola
gälla i den mån trafikskadeersättning kan utgå för skadan enligt trafikskadelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget tUl lag om ändring i lagen (1972:435) om
överlastavgift</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna nya lydelsen av 7 § tredje stycket i
förevarande lag synes något oegentlig i fråga om den som brukar bilen utan lov.
En redaktioneU ändring synes påkallad i denna del. Enligt lagrådets mening bör
därjämte företas den ändringen att del i tredje stycket behandlade fallet av nytflanderätt
förs samman med det i andra stycket behandlade fallet av avbetalningsköp. 1
enlighet härmed torde i det nuvarande andra stycket böra tiUfogas, att i faU då
bil innehas med nyttjanderätt innehavaren anses som ägare, om han har
befogenhet att bestämma om förare av bilen eller anlitar annan förare än ägaren
har utsett. Därefter torde tredje stycket få innehålla att, om någon brukar
annans bil utan lov, överlastavgiften påförs honom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:27.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>267</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till lag om ändring i vägtrafikskattelagen
(1973:601)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den föreslagna lydelsen av 35 § torde i fräga om den som
innehar fordonet med nyttjanderätt få Jämkas i överensstämmelse med vad som
nyss har förordats beträffande 7 § lagen om överlastavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslagen lämnas utan erinran.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:88.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:35.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag<br>
JUSTITIEDEPARTEMENTET</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:194.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>vid regeringssammanträde 1975-08-21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden
Sträng, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Norling, Lidbom, Carlsson, Sigurdsen,
Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredragande: statsrådet Lidbom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition med förslag till trafikskadelag m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. trafikskadelag,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1916:312) angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i skadeståndslagen (1972:207),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1967:663) om tillägg tUl vissa trafiklivräntor,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i lagen (1972:435) om överlaslavgifl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lag om ändring
i vägtrafikskattelagen (1973:601).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden redogör för lagrådels yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har inledningsvis berört frågan om förhållandel
mellan de föreslagna reglerna om trafikskadeersättning och den allmänna skadeståndslagstiftningen.
Som lagrådet därvid har anfört rör det sig inte om några helt skilda ersättningssystem.
Visserligen utgår trafikskadeersättning direkt från en försäkring utan all
något personligt skadeståndsansvar behöver fastställas. Som Jag har berört i remissprotokollel
får detta vissa konsekvenser från processuell synpunkt, och det medför givetvis
också att något behov inte finns av sådana särskilda bestämmelser som inom den
allmänna skadeståndsrätten har ställts upp till skydd för vissa
skadeståndsskyldiga vars ansvar inte täcks av försäkring. Bortsett härifrån är
emellertid skillnaden mellan trafikskadeersättning och skadestånd huvudsakligen
av rent formell natur. I den föreslagna trafikskadelagen finns en bestämmelse
som innebär att trafikskadeersättning bestäms på samma satt som skadestånd, och
även i andra hänseenden gäller regler som nära överensstämmer med motsvarande
bestämmelser i skadeståndslagen. Som Jag har sagt i remissprolokollet och som
har understrukits av lagrådet bör dessutom allmänna skadeståndsrättsliga
grundsatser kunna tillämpas på trafikskadeersältning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde
den 6 mars 1975.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>269</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslaget till trafikskadelag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>När det gäller den redaktionella utformningen av trafikskadelagen
delar jag lagrådets uppfattning att lagen bör inledas med en bestämmelse som
anger sambandet mellan trafikförsäkring och trafikskadeersättning. I anslutning
därtiU bör, lämpligen i samma paragraf, följa en bestämmelse om lagens närmare tUlämpningsområde.
Jag återkommer strax tiU dessa bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Enligt lagrådet är det lämpligt all redan i ett inledande
avsnitt lämna upplysning om atl den som drabbas av trafikskada får utan hinder
av att trafikskadeersättning kan utgå för skadan i stället kräva skadestånd enligl
vad som gäller därom. En bestämmelse av detta innehåll har i lagrådsremissen
tagils in i 18 § första stycket tillsammans med en bestämmelse att skadestånd i
princip inte utgår i den mån den skadelidandes rält till trafikskadeersältning
har satts ned eller fallit bort på grund av omständighet som har inträffat
efter skadehändelsen. Enligl min mening har dessa bestämmelser ett sådant
samband med varandra att de inte bör skiljas åt. De synes vidare ha sin
naturliga plats i det avsnitt som handlar om skadestånd m. m. Jag finner alltså
inte anledning att i enlighet med lagrådels förslag föra över en av dessa
regler till etl inledande avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad Jag nu har sagt innebär atl del inledande avsnittet —
vars rubrik bör Jämkas till Inledande bestämmelser — kommer atl bestå av en
enda paragraf, 1 §. I paragrafen bör till en början sägas alt lagen gäUer
trafikförsäkring för motordrivet fordon och ersättning från trafikförsäkring
för skada i följd av trafik med motordrivet fordon. Lämpligen bör i anslutning
härtill anges att denna ersättning benämns trafikskadeersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För att ange lagens tUlämpningsområde bör det, som
framhållits av lagrådet, vara tUlräckligt att använda uttrycket motordrivet
fordon utan att i lagen hänvisa tUl fordonskungörelsen (1972:595). Även utan en
sådan hänvisning är del naturiigt alt uttrycket ges samma innebörd som del har
i fordonskungörelsen liksom i andra liknande författningar rörande vägtrafiken m.
m. som har meddelats på senare tid (jfr uttalandena i prop. 1972:137 s. 29 i
samband med ändringar i trafikbrottslagen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som Jag har sagt i remissprolokollet bör lagen inte tUlämpas
på fordon som är avsett atl föras av gående och i princip inte heller på
motorredskap. Ett undantag för dessa fordon bör tas in i 1 §. Härvid bör även
begreppet motorredskap kunna användas utan att särskilt definieras. Ledning för
tolkningen av detta begrepp får på samma sätt som beträffande uttrycket
motordrivet fordon hämtas i fordonskungörelsen och liknande författningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 detta .sammanhang'uppstår det problemet alt det finns
ett flertal fordon som står på gränsen mellan motorredskap och andra
motordrivna fordon, t. ex. gaffeltruckar och hjullaslare. När det gäller frågor
om ersättning för trafikskada har såväl gaffeltruckar som hjullastare i rätts-flllämpningen
i vissa faU ansetts inrättade huvudsakligen för att självständigt nytflas tUl
godsbefordran och har därmed betraktats som automobil</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>270</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i bilansvarighetslagens mening (se NJA 1965 s. 468 och
1973 s. 100). Även trafikförsäkringslagen torde vara tillämplig i dessa fall.
Däremot gäller enligt kungörelsen (1952:45) angående klassificeringen av vissa
gaffeltruckar att sådana gaffeltruckar som är byggda för lossning, lastning och
stapUng av gods och för korta transporter i samband därmed skall under vissa
förutsättningar hänföras till kategorin molorredskap, även om de huvudsakligen
har inrättats för transportändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Uppenbarligen bör inte trafikskadelagen ha ett snävare
tillämpningsområde än den nuvarande lagstiftningen på trafikskadeområdet.
Fordon som har inrättats huvudsakligen för att självständigt nytflas tiU godsbefordran
bör aUtså omfattas av trafikskadelagen. För att man skaU uppnä dessa resultat
torde man kunna nöja sig med de tidigare förordade bestämmelserna om att lagen
gäller motordrivet fordon med undantag av motorredskap, utan något
förtydligande tillägg. För alt undanröja tveksamheter beträffande trafikskadelagens
tillämpning på fordon som kan hänföras under kungörelsen angående
klassificeringen av vissa gaffeltruckar kan det emeUertid finnas skäl att göra
ett förtydligande i denna kungörelse. Det ankommer på regeringen alt besluta i
denna fråga. Även i övrigt får det överlämnas åt regeringen att i tveksamma
fall föreskriva att i fordon av viss typ skall vid tillämpning av trafikskadelagen
anses som annat motordrivet fordon än motorredskap. Detta kräver inget
uttryckligt bemyndigande av riksdagen, eftersom det härvid bara är fråga om
verkställighetsföreskrifter tiU lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I enlighet med vad Jag nu har sagt bör som en andra punkt
il § tas in en bestämmelse om att lagen inle liUämpas på fordon som är avsett atl
föras av gående och inle heller på motorredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen bör som andra stycke i paragrafen följa den
bestämmelse om lagens tillämpning på vissa fordonskombinationer som också i det
remitterade förslaget har tagits in i andra stycket. Denna bestämmelse bör dock
Jämkas så, atl den bUr tUlämplig inte bara när annat än motordrivet fordon
ingår i fordonskombinationen utan också när ett motorredskap har kopplats tUl
ett motordrivet fordon som omfattas av lagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De ändringar som lagrådet har förordat beträffande 2 och 5
§§ bör godtas. Jag biträder också i huvudsak lagrådets förslag liU omformulering
av 6 §.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har beiräffande 8 § utförligt uppehåUit sig vid
reglerna i första stycket om trafikskadeersättning för vissa trafikskador
utomlands. Lagrådet kritiserar därvid den i tredje punkten intagna avräkningsregeln,
som anses medföra en avgjord försämring av skadevåUarens ställning i
förhållande tiU vad som annars gäUer enligt trafikskadelagen. Enligl min mening
har lagrådet överdrivit denna kritik. Avräkningsregeln innebär visserligen, som
jag redan har sagt i remissprotokollel, alt skadestånd eller motsvarande
ersättning som har utgetts enligt utländsk lag inte kan återkrävas från den
svenska trafikförsäkringsanstalten enligt 19 §. När skadan har vållats av ett
svenskt fordons ägare, förare eller brukare täcks emellertid deras ansvar i
regel antingen av en utländsk trafikförsäkring</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>271</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>eller, vid färd i ett land som är anslutet till något av
de internationella traflkförsäkringssystem som gäller inom Europa, av fordonets
svenska trafikförsäkring. Lika litet som f. n. behöver de alltså själva svara
för det skadestånd som kan komma att åläggas dem enligt utländsk lag, om inte
den trafikförsäkringsanstalt som har utgett ersättning för skadan kan kräva
ersättningen åter av dem enligt den utländska lagstiftningen och också begagnar
sig av denna rätt, något som dock i praktiken torde vara sällsynt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Syftet med
den av lagrådet kritiserade avräkningsregeln är att undvika att den svenska
trafikförsäkringen får slutligt svara för en skada till den del utländsk skadevåUare
eller utländskt försäkringsbolag ansvarar för skadan. Jag kan medge att det från
lagteknisk synpunkt skuUe vara en fördel, om detta kunde komma tiU ett mer
direkt uttryck än som har skett i det remitterade förslaget. En sådan reglering
måste dock bli tämligen utförlig. Som lagrådet har framhållit kan det också
diskuteras, om de fall som avses verkligen har den ekonomiska betydelse att de
förtjänar en särreglering av delta slag. Det angivna syftet med avräkningsregeln
kan åtminstone delvis tillgodoses genom att man i stället överlämnar åt de
svenska trafikförsäkringsanstalterna att, i den mån det anses behövligt,
överenskomma med de utländska trafikförsäkringsbolagen om fördelningen av det
slutliga ersättningsansvaret i hithörande fall. Trafikskadelagen lägger inte
hinder i vägen för sådana överenskommelser. Med hänsyn tiU vad Jag nu har sagt
förordar jag i likhet med lagridet att avräkningsregeln får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skadefallen utomlands återstår då den regel som har
upptagils i 8 § första stycket andra punkten. Denna regel bUdar tUlsammans med
bestämmelsen i första punkten i samma stycke en naturlig inledning till
avsnittet om trafikskadeersältning och bör behåUas i detta stycke. Också
bestämmelsen i paragrafens andra stycke om atomskada bör kvarstå oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande 8 § bör alltså inte någon annan ändring göras
än att avräkningsregeln får utgå. Därmed bortfaller det främsta skälet tiU
lagrådets förslag att placera 9 § närmast efter bestämmelserna i 10 och 11 §§.
En sådan omdisposition är enligl min mening även av andra skäl mindre lyckad.
Bl. a. synes det från pedagogisk synpunkt vara en fördel atl redan i början av
avsnittet om trafikskadeersättning upplysa om att ersättningen bestäms enligl
skadeståndsrättsliga principer. Vidare bör inte sambandet mellan 10 och 11 §§ å
ena sidan och 12 § å andra sidan splittras genom att en bestämmelse av ett helt
annat slag förs in mellan dessa paragrafer. Enligt min mening bör alltså
bestämmelserna i 9 § ha den placering som de har getts i lagrådsremissen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I fräga om
10 och 11 §§ har lagrådet förordat att det i paragrafernas första stycken
uttryckligen anges alt trafikskadeersättning utgår oberoende av om någon är
vållande eller ej. Denna lagteknik för att uttrycka elt rent objektivt
ersättningsansvar är emellertid numera mindre vanlig och bör enligt min mening
undvikas, i all synnerhet när del är fråga om ersättning som utgår direkt från
en försäkring. Jag finner alltså inle skäl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>272</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>att göra ett sådant liUägg till lagtexten som lagrådet har
förordat. Jag kan inte heller dela lagrådets uppfattning att bestämmelserna i
10 och 11 §§ om ersättning från ett fordons trafikförsäkring bör formuleras så
att man hela tiden har samma fordon som utgångspunkt. Enligt min mening bör
regleringen i stället inriktas på de skador som kan ersättas och ange vilken trafikförsäkring
som ersättiungen i varje särskilt fall utgår från. Därefter bör i en särskild
paragraf följa bestämmelser om Jämkning av ersättningen på grund av medverkan
på den skadelidandes sida. 1 det remitterade förslaget har bestämmelserna
utformats på detta sätt. Jag förordar alltså att dessa bestämmelser i huvudsak
behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådet har vidare kritiserat ett uttalande i
specialmotiveringen till 10 § andra stycket angående innebörden av det uppstäUda
kravet på vållande i samband med förande. Som lagrådet har framhållit är det
givetvis önskvärt att begreppet vållande så långt det är möjligt tillämpas pä
samma sätt inom olika delar av skadeståndsrätten. Vid tillämpningen av trafikskadelagen
bör emellertid beaktas alt kravet på vållande i 10 § andra stycket är uppfyllt
så snart någon i fordonet, likgiltigt vem, på ett oaktsamt sätt har ingripit i
eller påverkat fordonets förande. Man behöver alltså inte närmare undersöka vem
av personerna i detta fordon som har föranlett atl fordonet förts oaktsamt.
Därmed föreligger också mindre anledning att ta hänsyn tUl olika subjektiva
faktorer hos skadevållaren, vUka på andra områden kan påverka vållandebedömningen.
Frågan i vad mån sådana faktorer bör beaktas på trafikskadeområdet får enligt
min mening överlämnas åt rätlstiUämpiungen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Av vad jag tidigare har sagt framgår att 12 § bör
uttömmande reglera verkan av medvållande på den skadelidandes sida, alltså även
i kollisionsfallen. Att paragrafen på grund härav inte kan utformas helt i
överensstämmelse med medvållandereglerna i 6 kap. 1 § skadeståndslagen anser
jag inte vara någon direkt olägenhet. Jag finner alltså inte skäl att omarbeta
paragrafen på sätt lagrådet har förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådet har anfört beträffande 13 § kan jag ansluta
mig till. Paragrafen bör aUtså formuleras om i enlighet med lagrådets förslag.
Den bör vidare placeras sist i avsnittet om trafikskadeersättning och följaktligen
bUda en ny 17 §. Delta föranleder att 14 — 17 §§ i det remitterade förslaget
förskjuts ett steg och alltså i stället betecknas 13 — 16 §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beträffande 14 § i remissprotokollet har lagrådet
kritiserat orden "i den mån ej annat följer av 15 §". Detta uttryck
är avsett att utgöra en erinran om att det ansvar som regleras i paragrafen är soUdariskt
endast inom ramen för det högsta ansvarsbelopp som enligt 15 § gäUer för de
berörda försäkringarna. Jag delar lagrådets uppfattning atl en sådan erinran
knappast fyller något praktiskt behov. De kritiserade orden bör alltså kunna
utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådet har anfört beträffande 17 § bör godtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I fråga om 18 § har Jag redan tidigare framhåUit att den
bestämmelse som har lagils in i första stycket första punkten inte bör ryckas
loss från sill sammanhang med andra punkten i samma stycke. Enligt min mening</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>273</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>finns det inte heller någon anledning att dela upp första
och andra styckena pä två särskilda paragrafer. Jag kan alltså inte biträda
lagrådets förslag till omdisposition av bestämmelserna i 18 §. Paragrafen bör
dock jämkas något redaktionellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>De redaktionella ändringar som lagrådet har förordat
beträffande 19 och 24 §§ kan jag tiUstyrka. Jag ansluter mig också i aUt
väsentligt tUl lagrådets förslag såvitt gäUer 25, 28, 31 och 32 §§. Enligl min
mening finns det dock inle anledning att dela upp beslämmelserna i 25 § på två
särskilda paragrafer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Jag har tidigare förordat att man i 1 § lar in en
bestämmelse om alt lagen inte tillämpas på motorredskap. Undantaget för
motorredskap bör aUlså inte, som lagrådet har föreslagit, återfinnas bland övergångsbestämmelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utöver vad jag nu har föreslagit bör vissa andra
redaktionella jämkningar göras i förslaget till trafikskadelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Som har angetts i remissprotokollet har
trafikförsäkringsgivarna tidigare åtagit sig att vidta vissa övergångsanordningar
som skulle medföra att det inte behövs några särskUda övergångsbestämmelser i
fråga om trafikskadelagens inverkan på Irafikförsäkringsavlal som har ingåtts
för tid som delvis infaller efter ikraftträdandet. Efler lagrådsgranskningens
avslutande har Jag från försäkringshåU erfarit all del kan uppstå vissa problem
med genomförandet av de angivna övergångsanordningarna. Med anledning därav har
jag funnit del lämphgt att nu föra in vissa övergångsbestämmelser som bl. a.
reglerar giltigheten av avtal som har ingåtts före ikraftträdandet och
möjligheten att i förtid säga upp sådana avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Jag vill i
detta sammanhang också anmäla en skrivelse från trafikförsäkringsföreningen
som har kommit in tUl justitiedepartementet den 21 Juli 1975. I skrivelsen
hemställer föreningen om en höjning av det högsta ansvarsbelopp som gäUer för
varje trafikförsäkring. Maximibeloppet, som i lagrådsremissen (15 § trafikskadelagen)
har tagits upp tUl 30 milj. kr., föreslås bli höjt till 50 mUj. kr. Detta
belopp skall inkludera såväl person-som egendomsskada, varvid emellertid
ersättning i första hand skall utgå för personskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad trafikförsäkringsföreningen sålunda föreslagit har
godtagits av samtliga trafikförsäkringsbolag, liksom av
försäkringsinspektionen. Även Jag anser all förslaget bör genomföras. En
ändring bör alltså göras i 15 § (= 14 §, om den nyss förordade omdisponeringen
genomförs).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Övriga lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vad lagrådet har anfört beträffande övriga lagförslag bör
godtas. Vidare föreslår Jag efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet
att vissa ändringar av i huvudsak redaktionell natur görs i 9 § lagen
(1972:435) om överlastavgift.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:29.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>274</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänvisning till vad Jag nu har anfört hemställer Jag
att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>dels att antaga de av lagrådet granskade lagförslagen med
vidtagna ändringar,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>dels att,
i enlighet med vad Jag har förordat i remissprotokollel, bemyndiga regeringen
att besluta om utvidgning av statens ersättningsansvar när det gäller skador
på förares och passagerares personliga tillhörig-heter och om underiåtenhet för
statens vidkommande att påkalla Jämkning av trafikskadeersättning för
sakskada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringen ansluter sig tUl föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:81.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>275</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Innehållsförteckning</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lagförslag .................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdragavprotokoll vid regeringssammanträde den 6 mars
1975 ...</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledning ................................................. ............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Nuvarande
förhållanden .......................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inledande
anmärkningar ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikansvar
enligt bilansvarighetslagen .............. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilansvarighetslagens
tillämpningsområde ... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvarssubjekl
enligt bilansvarighetslagen ... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret enligt
2 § bUansvarighetslagen .... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ansvaret för koUisionsskador
enligt 5 § andra stycket bUansvarighetslagen </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadeståndsansvar
för förare av statliga fordon . </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Traflkförsäkring
.................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsplikten
................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsgivares
ansvarighet ............. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsgivares
återkravsrätt ........... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsanstalternas
ansvarighet för skada genom oförsäkrat eller okänt fordon </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringspremierna
........................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Traflkförsäkringens
adminislration ................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kontroll av
trafikförsäkringen ........................ </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.4.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringens
giltighet utomlands ........ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Övrig motorfordonsförsäkring m. m.......................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Frivillig bäansvarighetsförsäkring
................ </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilförsäkring
................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förarplatsförsäkring
...................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statligt förarskydd
......................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Överenskommelser
mellan trafikförsäkringsanstalterna ....</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Statistiska
uppgifter .............................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Internationella förhållanden ...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utländsk
rätt ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Internationella
överenskommelser........................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Utredningen .............................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
utgångspunkter .................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet
för ett nytt ersättningssystem </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikskadeersätlning
för personskada ................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudregeln ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från
ersättningsrätten i vissa fall </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medverkan på
den skadelidandes sida ......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>276</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.4 Trafikskadeersättning
för sakskada ...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skada på
motordrivet fordon och därmed befordrad egendom </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skada på
egendom utanför motordrivet fordon </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från
ersättningsrätten i vissa fall </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medverkan på
den skadelidandes sida .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd för
trafikskada .................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadeförsäkringsgivarens
regressrätt mot trafikförsäkringen .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsgivares
återkravsrätt...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återkrav mol
försäkringstagaren och mot skadeståndsskyldig tredje man </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättningsansvarels
fördelning mellan flera Iraflkför-säkringsgivare </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>51</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.8 Särskilda
frågor rörande traflkförsäkringen ........... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Traflkförsäkflngsplikten
................................ </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bonus och
självrisk........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringssummorna...................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningar
........................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>4.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.
m.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4.1 1
Följdändringar i annan lagstiftning .................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Föredraganden ........................................................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Allmänna
utgångspunkter ..................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Tillämpningsområdet
för ett nytt ersättningssystem </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Traflkskadeersätlning
för personskada .................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Huvudregeln ................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från
ersättningsrätten i vissa fall . </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Medverkan på
den skadelidandes sida .......... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Traflkskadeersätlning för sakskada ...................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skada på
motorfordon och därmed befordrad egendom</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skada på
egendom utanför motorfordon ..... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>75</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Undantag från
ersättningsrätten i vissa fal! </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 4.4 Medverkan på den skadelidandes sida........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadestånd för traflkskada
.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skadeförsäkringsgivares
regressrätt mot traflkförsäkringen . .</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Traflkförsäkringsgivares
återkravsrätt...................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Återkrav mot
försäkringstagaren och mot skadeståndsskyldig tredje man </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:47.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättningsansvarets
fördelning mellan flera trafikförsäkringsgivare </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5.8 Särskilda frågor rörande traflkförsäkringen ........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Trafikförsäkringsphkten
............................... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bonus och
självrisk........................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>95</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Försäkringssummorna....................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnadsberäkningar
........................................... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>99</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ikraftträdande m.
m.................................................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>100</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>5.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föfldändringar
i annan lagstiftning ....................... </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:15</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Upprättade
lagförslag ............................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>103</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Specialmotivering.......................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till trafikskadelag
.................................. </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>104</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lag om ändring i lagen angående ansvarighet för skada i följd av automobiltrafik
</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget till
lagom ändring i skadeståndslagen ... </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om ändring i lagen om tillägg tiU vissa trafiklivräntor </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt'>7.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Förslagen lUl
lag om ändring i lagen om överlastavgift och lag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>om ändring i vägtrafikskattelagen............................ </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>8 Hemställan.................................................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 Utredningens lagförslag .............................. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>144</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden .............. </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1 54</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 3
De remitterade förslagen................................... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>232</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av lagrådels protokoU den 19 juni 1975 ........... </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>246</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 21
augusti 1975</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>268</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:71.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:105.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
FZ0315prop_197576__15.pdf12670077pdfRegeringens proposition med förslag till terafikskadelag m.m.https://data.riksdagen.se/fil/AB46F953-20C6-443F-A833-2CCD7257D89B