2450791FZ031361975/76136propproppropProposition 1975/76:136PropositionProposition13601976-02-26 00:00:002024-12-27 14:33:512008-06-12 17:18:08om ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskapimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03136/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ03136https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03136
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136 Regeringens proposition</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1975/76:136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändringar i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap;</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 26 februari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag
av regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>G.
E. STRÄNG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:189.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ANNA-GRETA
LEIJON</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen föresläs en sänkning av kravet på viss tids hemvist i Sverige vid
naturalisation och vid nordbos förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan.
Naturalisation skall kunna beviljas annan än nordbo efter fem år. Samma tid
föreslås gälla för nordbos medborgarskapsförvärv genom amnälan. Medborgare i
nordiskt land skaU kunna naturaliseras redan efter två års hemvist i Sverige.
Nuvarande krav på försörjningsförmåga föreslås utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
innehåller vidare förslag till ändringar rörande bams förvärv av svenskt
medborgarskap. Bam till svensk moder skaU inte längre i något fall kunna bU
statslöst vid födelsen. Bam skall i större omfattning än hittiUs kunna få
svenskt medborgarskap genom självständig naturaUsation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härutöver
föreslås sådana ändringar i lagen om svenskt medborgarskap, att dess
bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen eller som
biperson tiU förälder i visst fall anpassas tiU de ändringar i föräldrabalkens
faderskaps- och vårdnadsbestämmelser som har föreslagits i atmat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändrade naturalisations- och anmälningsbestämmelserna föreslås träda i kraft
den 1 juU 1976. Övriga ändringar avses gälla fr.o.m. den I januari 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 136</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslag
till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om findring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap'</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att i 9 a, 11, 12 och 14 §§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot
"regeringen",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att 1, S, 6, 10 och 13 a §§ skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></b></p>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 height=15>
<tr>
<td valign=top align=left height=15 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=192 height=189>
<tr>
<td valign=top align=left height=189 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Svenskt medborgarskap förvärvas vid födelsen av</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>barn i
äktenskap, vars fader är svensk medborgare;</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>här i riket
fött barn i äktenskap, av vars föräldrar endast modern är svensk
medborgare, om fadern ej har medborgarskap i någon stat eller om barnet icke
vid födelsen förvärvar faderns medborgarskap;</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>barn utom
äktenskap, vars moder är svensk medborgare.</span></i></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Barn förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen, om</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>fadern är svensk
medborgare och gift med barnets moder,</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>fadern är avliden
men vid sin död var svensk medborgare och gift med barnets moder,</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>modern är svensk
medborgare och gift med barnets fader eller änka efter honom, men fadern ej
har medborgarskap i någon stat eller barnet icke vid födelsen förvärvar
faderns medborgarskap,</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>modern år svensk
medborgare och inte är gift med barnets fader eller änka efter honom.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittebarn
som anträffas här i riket anses såsom svensk medborgare intill dess annat
utrönes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>Blir utländsk man
svensk medborgare enUgt 3 eller 4 §, medför detta svenskt medborgarskap
jämväl för hans ogifta bam i äktenskap, som har hemvist här i riket och ej
fyllt aderton år. Vad nu sagts gäller dock icke barn, som efter äktenskapets
återgång eller äktenskapsskillnad eller under hemskillnad står under moderns
vårdnad.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
i första stycket är stadgat om att bam i äktenskap förvärvar medborgarskap
tiUsammans med fadern skall äga motsvarande till-lämpning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>»
9 a § senaste lydelse 1968: 704. 12 § senaste lydelse 1971: 602.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-family:Verdana'>Blir utiändsk man
svensk medborgare enUgt 3 eller 4 §, medför detta svenskt medborgarskap jämväl
för hans ogifta bam som har hemvist här i riket och ej fyllt aderton år, om han
ensam har vårdnaden om barnet eller har vårdnaden gemensamt med barnets moder
och modern är svensk medborgare.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>'Vad i första stycket är stadgat om att bam förvärvar medborgarskap
tillsammans med fadern skall äga motsvarande tUlämpning pä förhållandet mellan
barn och modern.</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>å förhållandet
mellan barn utom äktenskap och modern, om ej fadern är utlänning och har
vårdnaden om t>arnet;</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>å förhållandet
mellan barn i äktenskap och moder, som är änka;</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>å förhållandet
mellan barn i äktenskap och moder, vars äktenskap eljest är upplöst eller som
är hemskild, om barnet står under moderns vårdnad.</span></i></b></p>
<b><i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i></b>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><i><span style='font-family:
Verdana'>Blir fader och moder till ogift barn som har hemvist här i riket och
ej fyllt aderton år samtidigt svenska medborgare enligt 3 eller 4 §, medför
detta svenskt medborgarskap jämväl för barnet, om barnet står under bådas
vårdnad.</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:2.0pt;
margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>6 </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänning,
som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. fyUt
aderton år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. sedan
sju är har hemvist här<br>
riket;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>fört en hederiig
vandel; samt</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i></b><b><i><span style='font-family:Verdana'>har möjlighet att
försörja sig och sin familj.</span></i></b></p>
<b><i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i></b>
<p class=MsoNormal></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>sedan fem år eller, i
fråga om dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare, sedan två år har
hemvist här i riket; samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fört en hederlig vandel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
på ansökan upptagas tUl svensk medborgare (naturaliseras). Fråga om naturalisation
prövas av den centrala utlänningsmyndiet som avses i 3 § utlänningslagen den 30
april 1954 (193).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=193 height=185>
<tr>
<td valign=top align=left height=185 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Finnes det medföra gagn
för riket att sökanden upptages tiU svensk medborgare eUer har sökanden fömt
ägt svenskt medborgarskap eUer är sökanden gift med svensk medborgare eller
föreligga eljest med hänsyn till sökandens förhåUanden särskUda skäl för
dennes upptagande tiU svensk medborgare, må naturaUsation bevUjas, även om
de i första stycket stadgade villkoren icke äro uppfyllda.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-family:Verdana'>Fiimes
det medföra gagn för riket att sökanden upptages till svensk medborgare eller
har sökanden fömt ägt svenskt medborgarskap eUer är sökanden gift med svensk
medborgare eUer föreligga eljest med hänsyn tUl sökandens förhåUanden
särskUda skäl för dennes upptagande till svensk medborgare, må naturalisation
bevUjas, även om de i första stycket stadgade villkoren icke äro uppfyllda.
Är sökanden dansk, finsk, isländsk eller norsk medborgare, må även om annat
särskilt skäl ej föreligger avvikelse ske frän det under punkt 2 angivna
villkoret.</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förlorar
sökande, som har utländskt medborgarskap, ej detta i och med sin naturalisation
utan fordras härför medgivande av den utländska statens regering eller annan
myndighet, må som vUlkor för medborgarskapets förvärvande stadgas, att
sökanden inför den centrala utlänningsmyndigheten inom viss tid styrker att
dylikt medgivande lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Senaste
lydeke 1971:1189.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>4</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
utlänning enligt denna pa]-agraf upptages tUl svensk medborgare, bestämmer den
centrala utlänningsmyndigheten, humvida natiu-alisa-tionen skall omfatta även
sökandens ogifta bam imder aderton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>§'<br>
Konungen äger, efter avtal med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Regeringen äger, efter avtal<br>
Danmark, Finland, Island eUer</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>med Danmark, Finland, Island<br>
Norge, förordna om tillämpning</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>eller Norge, förordna om tillämp-<br>
av en eller flera av bestämmelser-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ning av en eller flera av bestäm-<br>
na under a)—c) här nedan. Med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>melserna under a)—c) här nedan,<br>
fördragsslutande stat avses i dessa</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Med fördragsslutande stat avses<br>
bestämmelser den eller de stater,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i dessa bestämmelser den eUer de<br>
med vilka Sverige ingått avtal om</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stater, med vilka Sverige ingått<br>
tUlämpning av bestämmelsen i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>avtal om tillämpning av bestäm<br>
fråga,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>melsen i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:157.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>a) Vid
tillämpning av 1 § första<br>
stycket punkt 2 likställes födelse<br>
i fördragsslutande stat med födel<br>
se här i riket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om anmälan eidigt 3 § a) I fråga om anmälan enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>likstäUes
hemvist i fördragsslutan-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3 § likstäUes hemvist i fördrags-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
stat med hemvist i riket i den</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>slutande stat med hemvist i riket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mån
faemvisttiden infallit före</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i den mån hemvisttiden infallit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sexton
ärs ålder och tidigare äin</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>före sexton ärs ålder och tidigare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fem
är före anmälan.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>än fem är före anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
angår 4 § likställes hemvist intUl tolv års ålder i fördragsslutande stat med
hemvist i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 8 § första stycket äger ej tillämpning pä den som imder sammanlagt mmst sju
är haft hemvist i fördragsslutande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b) Medborgare
i fördra gsslutande stat som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärvat medborgarskapet pä
annat sätt än genom naturalisation;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fyUt aderton år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sedan sju är har hemvist här 3.
sedan fem är har hemvist här i riket; samt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i riket; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>icke under deima tid dömts till
fängelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärvar
svenskt medborgarskap genom att hos länsstyrelsen i det län där han är
kyrkobokförd skriftiigen anmäla sin önskan härom. 'Vid sädant förvärv av
medborgarskap skaU vad i 5 § stadgas äga motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c) Den
som förlorat svenskt medborgarskap och därefter oavbmtet<br>
varit medborgare i fördragsslutande stat, återvmner svenskt medborgar<br>
skap genom att, efter det han tajjit hemvist här i riket, hos länsstyrelsen<br>
i det län där han är kyrkobokförd skriftUgen anmäla sin önskan härom.<br>
Vid sådant förvärv av medborgarskap skall vad i 5 § stadgas äga mot<br>
svarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>>
Senaste lydelse 1968:704.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=37 height=17>
<tr>
<td valign=top align=left height=17 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>13 a
r</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<br clear=ALL>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i denna lag om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning
av att barnets fader eller moder förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap
gäller i fråga om adoptivbarn endast om barnet också är adoptivfaderns eller
adoptivmoderns barn i eller utom äktenskap.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Endast om fader eller
moder adopterat eget barn gäller i fråga om adoptivbarnet bestämmelserna i
denna lag om barns förvärv eller förlust av svenskt medborgarskap med anledning
av att barnets fader eller moder förvärvar eller förlorar sådant
medborgarskap.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976, såvitt gäller 6 §, och den 1 januari 1977,
såvitt gäller 1, 5,10 och 13 a §§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
dess regeringen förordnar annat gäller i förhåUande till Danmark, Finland och
Norge 10 § b) i dess äldre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1971: 881.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:190.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1976-02-26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Sträng, ordförande, odi statsråden Andersson, Johansson, Holmqvist,
Aspling, Geijer, Bengtsson, Norling, Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Zacluisson, Leijon, Peterson.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Leijon</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Proposition
om ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
(1950: 382) om svenskt medborgarskap (MbL), som trädde i kraft den 1 januari
1951, har endast vid ett par tillfällen varit föremål för ändringar av någon
betydenhet. Frägan om en översyn av lagstiftningen har ställts vid skilda
tillfäUen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
december 1975 lades fram promemorian (Ds A 1975:14) Förvärv av svenskt
medborgarskap, som har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet.
Promemorian bör fogas tUl protokollet i detta ärende som bilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av riksåklagaren, hovrätten över
Skåne och Blekinge, kammarrätten i Stockhokn, rikspolisstyrelsen (RPS),
socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, riksskatteverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
statens invandrarverk (SIV), utlänningsnämnden, länsstyrelserna i Stockholms,
Kronobergs samt Göteborgs och Bohus län, Landsorganisationen i Sverige (LO),
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Sveriges advokatsamfund. Svenska flyktingrådet samt Riksförbundet för
personal vid invandrarbyråer. Förslaget har även varit föremål för diskussion
inom invandrarrådet, vairvid synpunkter har framförts från olika
invandrarorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
justitiedepartementet har i maj 1975 upprättats departementspromemorian (Ds Ju
1975:17) Faderskap och vårdnad. Promemorian innehåller i huvudsak förslag tUl
ändring av reglema i föräldrabalken (FB) om bl.a. faderskap samt vårdnad om
bam. I promemorian föreslås också vissa följdändringar i MbL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgetts av ett stort antal myndigheter
och organisationer. Yttranden över de föreslagna följdändringarna i MbL har
avgetts av riksskatteverket, SIV, namnlagsutred-ningen (Ju 1972: 06) och
Centralorganisationen SACO/SR.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
Ds Ju 1975:17 har föranlett lagrådsremiss den 23 oktober 1975 med förslag om
ändruig i föräldrabalken. Enligt vad jag har inhämtat avser regeringen att inom
kort förelägga riksdagen proposition i ämnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
GäUande ordning m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna del hänvisas till s. 48—74 i bUagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Departementspromemorian (Ds A 1975:14) Förrärvav svenskt medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Promemorian</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om innehållet i promemorieförslaget hänvisas till s. 75—94 i bilagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Remissyttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i departementspromemorian har så gott som genomgående fått ett positivt
mottagande. Flera remissinstanser understrjer det angelägna i att de föreslagna
ändringama genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
remissinstanser tillstyrker att hemvistvillkoret enligt 6 § MbL för
icke-nordbor sänks frän nuvarande sju års vistelse till fem åis vistelse i
Sverige. Svenska flyktingrådet anser att kravet borde kunna sänkas ytterligare
och förutsätter att en sänkning tiU fyra år genomfön senare. De flesta av
remissinstansema stäUer sig likaså positiva tiU att kvalifikationstiden för
nordbor sänks tiU tvä är och att en uttryckUg bestämmelse härom införs i 6 §
MbL. Kammarrätten i Stockholm förordar dock ändring i denna del endast under
den förutsättningen, att en motsvarande sänkning genomförs i de övriga nordiska
ländema. Riksskatteverket och länsstyrelsen i Stockholms län pekar på det förhållandet,
att det i vissa faU kommer att krävas längre kvalifikationstid för att en
nordbo skall få rösträtt vid kommunala val enligt de från den 1 januari 1976
införda bestämmelsema än för att han skaU få svenskt medborgarskap. Enligt
uttalanden i prop. 1975/76: 23 om konununal rösträtt för invandrare har tre år
bedömts åtgå för att en utiänning skaU bli förtrogen med svenska förhåUanden.
Länsstyrelsen avstyrker med hänvisning tUl dessa uttalanden förslaget om två
års hemvisttid för nordbor. I stäUet föreslås att nuvarande treårskrav förs in
i lagtexten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
särskilda skäl föreligger får dispens bevUjas. Den föreslagna sänk-nmgen av
hemvisttiden vid anmälan enligt 10 § b) MbL har tillstyrkts av samtliga
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning tUl promemorieförslagets riktlinjer för dispens från
hem-vistviUkoret föreslår kammarrätten i Stockholm, att den i promemorian
angivna kortare hemvisttiden för statslösa och politiäka flyktingar uttryckligen
regleras i lagtexten. Kammarrätten hänvisar tiU att lagstiftningen bör ge
uttryck för det verkliga rättsläget. Svenska flyktingrådet föreslär en
bestämmelse enUgt vilken dessa gmpper upptas tiU svenska medborgare redan efter
tre års vistelse i Sverige. Detsamma bör gäUa krigsvägrare och sådana
utlänningar som utan att vara politiska flyktingar på grund av politiska
förhållanden i hemlandet inte vUl återvända dit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stora flertalet remissinstanser har i allt väsentligt anslutit sig tUl
förslaget att slopa försörjningsvillkoret. SAF anser dock att tillräckliga skäl
saknas för en sådan ändring och avstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Vad
som i promemorian anförs angående den inverkan försörjningsvillkorets slopande
kan få på vandelsvillkoret har ingående behandlats av SIV. Verket framhåUer tiU
en början att den omständigheten att utlänningen uppbär socialhjälp bör utgöra
hinder mot naturalisation endast om det rör sig om ett brottsligt utnyttjande
av socialhjälpsmöj-lighetema. Sådan brottsUghet framgår av poUsregistret. Någon
utredning av frågan om socialhjälp har utgått skaU därför normalt inte göras i
naturalisationsärendet. SIV ifrågasätter vidare om det är rimligt att göra de ingående
undersökningaj: som skulle behövas för att utröna om underlåtenhet att betala
skatter, böter eller underhåU skaU utgöra hinder mot naturalisation. En regel
som innebär att svenskt medborgarskap skall kunna vägras, om utlänningen
underlåter att fullgöra betalningsskyldighet, kan emeUertid enligt verket inte
avvaras. Övervägandena bör dock inte ske inom ramen för en prövning av
sökandens hederliga vandel. I stället bör i lag uppställas kravet att sökanden
fullgör sina ekonomiska skyldigheter i den utsträckning som det skäligen kan begäras.
Man föreslår att införsel används för att utröna om tredska föreligger eUer
inte i sädana fall däi det inte står klart att utebUven betalning beror på
bristande försörjningsförmåga. Fogar sig utlänningen i in-försehi, bör i
princip hinder mot naturalisation inte föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
föreslår vidare att begreppet "hederlig vandel" slopas i lagen. Detta
är enligt SI"V angeläget njdan med hänsyn till att begreppet är vagt till
sin innebörd. I stället Wir anges att skötsamhetskravet uppfylls av den som
inte har gjort sig skyldig tUl brottslighet och som inte för ett grovt störande
levnadssätt. Dispens från vandelsvillkoret bör enligt SFV lämnas den som har
vistats här mycket lång tid utöver den annars föreskrivna tiden, även om han
har gjort sig skyldig till allvariig brottslighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
tar vidare upp frågan vilken karenstid som bör krävas för naturalisation när
brott har begåtts. SIV ansluter sig tUl förslaget att karenstiden räknas från
tidpunkten för brottet och inte frän dagen för domen. SIV föreslår att den
nuvarande karenstiden på tre är vid en månads fängelse minskas tUl ett år. Vid
grövre brottsUghet bör tidpunkten för frigivningen kunna bilda utgångspunkt för
beräkningen. I regel bör enligt SIV naturalisation inte ske medan sökanden
undergår frihetsstraff. Även när skyddstiUsyn och villkorlig dom har ådömts
bör karenstiden kunna räknas från dagen för brottet. Det bör enligt SIV
ankomma på verket att utveckla praxis på gmndval av sådana genereUa riktlinjer
av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
angående en spärregel mot slatslöshet för barn och om en liberalare praxis vid
självständig nativalisation av barn har mottagits positivt av de flesta
remissinstanserna. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser det emellertid i
princip vara tiUräckligt med en regel enligt vilken bam skuUe bli svenskt om
det inte vid födelsen erhöll medborgarskap i främmande stat. Därigenom skulle
dubbla medborgarskap undvikas i det fall barnet skulle födas i ett land som
tillämpar territorial-principen. LO föreslår att bestämmelsema i 1 § MbL ändras
på sådant sätt att bam i äktenskap mellan utländsk man och svensk kvinna får
svenskt medborgarskap vid födelsen. TCO föreslår att bam till svensk fader
eller moder vid födelsen normalt erhåller svenskt medborgarskap. Båda
remissinstansema anser detta vara en jämlikhetsfråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Stockholm ifrågasätter slutligen om inte bestämmelsen i 10 § b) punkt 4,
vilken som villkor för medborgarskapsförvärv genom anmälan anger att sökanden
inte har dömts tiU fängelse, för-tydUgas sä att det framgår att det omfattar
också t.ex. villkorlig dom och skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Departemoitspromemorian (Ds Ju 1975:17) Faderskap och vårdnad. Lagrådsremiss
med förslag om ändring i föräldrabalken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1
Promemorian m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian, som har upprättats inom justitiedepartementet i maj 1975, föreslås
ändringar i FB:s regler om faderskap och om vårdnad om bam m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i promemorian framlagda förslagen har, som nämnts, föranlett remiss tUl
lagrådet den 23 oktober 1975 med förslag om ändring i FB m. m. Följdändringarna
i MbL utelämnades i det sammanhanget för att i stäUet övervägas inom ramen för
det inom arbetsmarknadsdepartementet pågående arbetet med vissa ändringar i
MbL.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.1
Förslagen till ändrade faderskaps- och vårdnadsbestämmelser</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Faderskap.
Frågan vem som skaU anses vara fader tiU ett barn regleras i 1 kap. FB.
Reglema fäster avgörande vikt vid om modem vid barnets födelse är gift eller
inte. Är hon gift, anses mannen i äktenskapet som barnets fader. Barnet anses
i sådant faU ha äktenskaphg börd. Detsanmia gäUcr om äktenskapet har upplösts
så kort tid före barnets födelse att barnet kan ha avlats dessförinnan. Under
vissa fömtsättningar kan domstol förklara, att modems man inte är fader till
barnet, dvs. att barnet inte har äktenskaplig börd. Mannen måste väcka sådan
talan inom viss tid, om den skaU tas upp till prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra faU än som nu har berörts anses barnet vara fött utom äktenskap.
Faderskapet tUl bam utom äktenskap fastställs genom erkännande eller genom dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdnadsbestämmelserna
i 6 lup. FB ansluter tiU reglerna i 1 kap. FB. Bam i äktenskap står sålunda
under föräldramas vårdnad, medan bam utom äktenskap står under modems vårdnad.
Föräldrar som inte är eUer har varit gifta med varandra eUer som är skUda kan
enUgt FB inte utöva den rättsliga vårdnaden gemensamt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det till lagrådet remitterade förslaget tiU ändring av faderskaps-och
vårdnadsbestämmelserna framhålls, att de nuvarande bördsreglema bör ses mot
bakgrund av att bam i äktenskap tidigare har haft en i rättsUgt avseende mera
gynnad ställning än bam utom äktenskap. Genom att bam enligt FB:s reg;ler i
stor utsträckning har presumerats ha äktenskaplig börd har dessa regler därmed
också tjänat som skydd för barnen. I och med att de utomäktenskapliga bamens
situation numera har förbättrats så att de i alla väsentliga avseenden har en
rättsställning som motsvarar andra bams anses det inte längre finnas sä stor
anledning att i bamens intresse ställa upp regler som presumerar att modems
make eller förutvarande make är barnets fader. Reglema anges i stäUet böra
utformas si att man så säkert som möjligt skaU kunna faststäUa vem som är ett
bums fader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
faU då barnets moder är gift vid födelsen torde man enUgt lagråds-remissen
kunna utgå från att de nuvarande presumtionsreglerna i det alldeles övervägande
antalet faU leder tUl ett materiellt riktigt resultat. Detsamma sägs vara faUet
när modem vid barnets födelse så nyUgen har blivit änka, att barnet kan vara
avlat före mannens död. Faderskaps-presumtionen behålls därför i dessa faU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
barn föds efter en skilsmässa torde emeUertid enligt lagrådsremissen de
nuvarande presumtionsreglerna oftast slå fel. Det föreslås därför att den
nuvarande presumtionen för den frånskilde makens faderskap slopas i detta
fall. Faderskapet för bam som föds efter äktenskaps-skUlnad skall därför enligt
förslaget fastställas genom erkännande eller dom.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>11</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
förslaget innebär att den legala faderskapspresumtionen behålls i fall dä
barnets moder är gift eller nyss har blivit änka, föreslås att FB även i
fortsättningen skall innehålla bestämmelser enUgt vilka det blir möjUgt att
häva presumtionen. Nuvarande tidsfrister för talans väckande föreslås upphävda.
Vidare föresläs att mannen, tiU skillnad från nu, skall få rätt att väcka talan
om att han inte är fader till barnet även i de faU då han tidigare har erkänt
det som sitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande bestämmelsema om fömtsättningarna för bifaU till talan om hävande av
faderskapspresumtionen föreslås i sina huvuddrag gäUa även i fortsättningen. I
fall då modem har haft samlag med annan än maken skaU det emellertid räcka för
att bryta presumtionen att det med hänsyn tUl samtiiga omständigheter framstår
som sannolikt att barnet har avlats av den andre. Därmed uppnäs
överensstänmielse med vad som gäller för fastställande av faderskap till bam
utom äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
väcka talan vid domstol om hävande av faderskapspresumtionen kan te sig onödigt
omständligt för de inblandade partema i sådana fall dä det står helt klart för
dem, att en annan man än modems make är vilUg att erkänna faderskapet. F. n.
kan sådant erkännande inte lämnas förrän presumtionen för den äkta mannens
faderskap har hävts av domstolen. Praktiska skäl sägs tala för att faderskapserkännande
skall få verkan även i de fall bördstalan inte har väckts eller avgjorts. Det
föreslås aUtså att i de fall då modem är gift, annan än hennes make skaU kunna
erkänna faderskapet tiU barnet med den verkan att presumtionen för den äkta
mannens faderskap hävs. Såväl modem som hennes make skaU dock godkänna
erkännandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regler
föreslås införda som gör det möjligt att gemensamt handlägga talan om att
modems make inte är fader tUl hennes bam och talan om fastställande av att
annan man är fader tUl barnet. Barnavårdsnämnden skall få möjlighet att börja
utreda vem som kan vara fader tUl bamet redan när den äkte mannens faderskap
har ifrågasatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vårdnad.
Även när det gäller vårdnaden föreslås långtgående ändringar i FB:s nuvarande
regler. I lagrådsremissen anförs att flera skäl talar för att föräldrama bör ha
möjlighet att efter skUsmässa behålla den gemensamma vårdnaden om sina bam. Det
framhåUs att den ändrade uppfattning om äktenskap och skilsmässa som har kommit
till uttryck bl.a. i 1973 års ändringar i giftermålsbalken har gett många
frånskilda makar bättre fömtsättningar att på ett mindre känsloladdat och
prestige-betonat sätt se på sina relationer efter skilsmässan, inbördes och i
förhåUande till barnen. Därigenom har föräldrama också fått ökade möjligheter
att ta ett gemensamt rättsligt ansvar för barnen efter äktenskapets upplösning
och efter det att de har flyttat isär. En ordning med gemensam rättslig vårdnad
sägs kunna främja goda förhåUanden till båda föräldrama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
grund av dessa och andra skäl föreslås att om föräldrama vid en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skilsmässa
är ense om att även i fortsättningen utöva vårdnaden om barnen gemensamt, så
skall domstolen i princip förordna i enlighet med deras önskemål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrådsremissen föreslås vidare att möjUghet öppnas för ogifta föräldrar att
få utöva den rättsliga vårdnaden gemensamt när de båda önskar detta. En
fömtsättning är att domstol har beslutat om gemensam vårdnad. I princip skall
domstolen förordna om gemensam vårdnad i aUa de fall då föräldrama önskar det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
beslut meddelats om gemensam vårdnad och visar det sig sedan att denna ordning
inte fungerar, skall enligt lagrådsremissen vardera föräldern kunna begära att
beslutet upphävs. Det ankommer då på domstolen att bestämma vem av föräldrama
som skall utöva vårdnaden. Under särskilda förhållanden skall vårdnaden kunna
anförtros åt särskilt förordnad förmyndare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föresläs vidare i lagrådsremissen att termerna äktenskaplig börd, bam i
äktenskap och bam utom äktenskap rensas ut ur lagstiftningen i samband med att
börds- och vårdnadsreglema ändras. Visserligen kan det inte alltid undvikas att
man på olika områden har skilda regler, beroende på om ett bams föräldrar var
gifta med varandra eller inte vid tiden för barnets födelse eUer om de senare
har ingått äktenskap med varandra. I så fall bör emeUertid enligt förslaget det
angivna förhåUandet direkt anges i de berörda bestämmelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.1.2
Förslagen till ändring i lagen om svenskt medborgarskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gällande rätt förvärvar bam i äktenskap svenskt medborgarskap vid födelsen, om
fadern är svensk medborgare. Hit hör, som nämnts, även bam som har fötts på
sådan tid efter ett äktenskaps upplösning genom äktenskapsskiUnad att bamet kan
vara avlat dessförinnan. Det tUl lagrådet remitterade förslaget innebår att
presumtionen för mannens faderskap i detta faU slopas och att faderskapet
fastställs på samma sätt som nu gäller beträffande bam utom äktenskap. Detta
medför att det vid barnets födelse mte finns någon man som direkt av lagen
utpekas som bamets fader. I de fall då modern är gift vid barnets födelse eller
har blivit änka så kort tid före födelsen att bamet kan vara avlat av den
avlidne mannen, skall dock mannen i äktenskapet liksom nu anses som fader till
barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till ändrade faderskapsbestämmelser ger sålunda upphov tUl ändring i bl.a.
gällande regler om förvärv av svenskt meborgarskap vid födelsen. I
departementspromemorian (Ds Ju 1975:17) Faderskap och vårdnad har som tidigare
angetfcj föreslagits följdändringar i bl.a. MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de fall då en man direkt i lagen anges som fader tUl ett bam bör man enligt
promemorian i medborgarskapshänseende behålla de regler som nu gäller i fråga
om bam som föds i äktenskap. I övriga situationer föreslås bamet bli svensk
medborgare, om modem är svensk med-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>borgare.
1 § MbL har i promemorian ändrats i enUghet härmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafens
första stycke föreslås reglera det fallet att bamets moder är gift vid bamets
födelse eUer har blivit änka så nyligen att barnet kan ha avlats i äktenskapet.
I detta fall dä, som fömt har angetts, maken skall anses som fader till barnet
föreslås bamet också förvärva hans medborgarskap, om han är svensk medborgare.
Är fadem i det angivna faUet utlänning men är modern svensk medborgare,
förvärvar bamet enUgt förslaget svenskt medborgarskap under fömtsättning, dels
att bamet är fött här i landet, dels att fadern är statslös eller att bamet
inte vid födelsen förvärvar hans medborgarskap. Till skiUnad från nu kommer
emellertid bam som föds kort tid efter en skilsmässa inte att omfattas av den
nu angivna bestämmelsen. I stäUet blir andra stycket tUl-lämpUgt. Enligt detta
förvärvar bamet svenskt medborgarskap, om modem är svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har framgått (4.1.1) kan huvudregehi att modems make skaU anses som
fader sättas ur spel under vissa fömtsättningar. Annan man kan erkänna
faderskapet med påföljd att faderskapspresumtionen hävs. Sådant erkännande kan
länmas redan före bamets födelse. Om erkännande har lämnats på sådant sätt och
det alltså redan vid bamets födelse är klart att annan man än moderns make är
fader tUl bamet, blir enligt promemorian första stycket i förevarande paragraf
inte tUl-lämpUgt. I stället kommer bamet att enligt andra stycket följa modem i
medborgarskapshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fräga om den redaktionella utformningen av förslaget till ändrad lydelse av 1 §
MbL kan nänmas, att paragrafen i fråga om grundläggande rekvisit hänvisar tUl
1 kap. 1 § första stycket FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att ur lagstiftningen föra bort termema barn i äktenskap och bam utom äktenskap
har vidare föranlett vissa ändringar i 5 § MbL. Dessa sammanhänger dessutom med
förslaget att även ogifta föräldrar skall kunna ha gemensam vårdnad om sina
bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 5
§ MbL anges under viUca fömtsättningar ogift barn under 18 år som är bosatt här
i landet fär svenskt medborgarskap genom att dess fader eUer moder förvärvar
svenskt medborgarskap genom anmälan enligt 3 eller 4 §, I promemorieförslaget
behålls den nuvarande principen att bamet under närmare angivna förutsättningar
automatiskt får svenskt medborgarskap i samband med att fadem eller modem genom
anmälan blir svensk medborgare. De föreslagna bestämmelsema innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafens första stycke tas upp det faUet att svenskt medborgarskap
förvärvas av en man. Har han ogift bara under 18 år som är bosatt här i
landet, får även det svenskt medborgarskap, om han har vårdnaden om det. Det
krävs inte att mannen ensam har vårdnaden. Inte heller har det enligt förslaget
någon betydelse om mannen är eUer har varit gift med modem tiU bamet. Pä denna
punkt skiljer sig de nya</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>reglerna
från nuvarande bestämelser, enligt vilka endast bam i äktenskap följer fadem i
nu aktuellt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
stycket i den föreslagna lydelse av 5 § MbL innehåller bestämmelser för det fall
att svenskt medborgarskap förvärvas av en kvinna, som har här i landet bosatt,
ogift bam under 18 år. Sådant bam förvärvar svenskt medborgarskap tillsammans
med modem, om inte fadern är utlänning och har vårdnaden om bamet, antingen
ensam eUer tillsammans med modem. Humviiia föräldrama är eUer har varit gifta
med varandra saknar betydelse också i detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
har föreslagits en mindre ändring i 13 a § MbL med anledning av att uttrycken
bam i och bam utom äktenskap har slopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:19.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2
Remissyttrandna över förslagen till ändring 1 lagen om svenskt medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringama i IVIbL kommenteras av riksskatteverket, SIV,
namnlagsutredningen och SACO/SR. Såväl riksskatteverket som SIV och
namnlagsutredningen riiktar anmärkning mot att 1 § MbL utformats pä sådant
sätt, att hänmning görs till innehållet i en bestämmelse i FB. Enligt SIV bör
bestämmelser som rör förvärv och förlust av svenskt medborgarskap uttrycka;! i
klartext i MbL. Verket pekar vidare på att den svenska medborgarskapslagsstiftningen
har tillkommit i samverkan med Danmark och Norge samt att de nordiska
medborgarskaps-lagarna, även den finska, har i huvudsak likalydande
bestämmelser beträffande bams förvärv och förlust av medborgarskap. En
samordning av lagstiftningen är enligt verket alltjämt av stort värde inte
minst med tanke på det stora antalet invandrare i Sverige från övriga nordiska
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
anför vidare att de nya bestämelsema kommer att ge uK>hov till dubbla
medborgarskap, eftersom de föreslagna bördsreglema skUjer sig frän bördsreglema
i andra länder, bl.a. de nordiska. Som exempel nämner verket det fallet att en
svensk kvinna skUjer sig från en dansk man och kort efter äktenskapets
upplösning föder ett bam. Bamet bUr därvid svensk medborgare tUl följd av de nya
bestämmelserna men också samtidigt dansk medborgare, eftersom mannen enligt de
danska bördsreglema anses vara fader tUl barnet. Att på detta sätt införa
regler som medför att nya gmpper kan få dubbla medborgarskap vid födelsen
strider enligt verkets mening mot den ledande principen inom svensk
medborgaiskapsrätt att undvika dubbelt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller förslaget till ny lydelse av 5 § MbL anför riksskatteverket, att det
framstår som orimligt att förvärv av svenskt medborgarskap för förälder, som inte
sammanbor med bamet, medför svenskt medborgarskap för bamet därigenom att
föräldern har del i vårdnaden. På samma sätt kan den omständigheten att
föräldrama har gemensam vårdnad för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hindra
att bamet upptas till svensk medborgare gemensamt med den förälder med vUken
bamet sammanbor. SIV anser att 5 § MbL bör modifieras på det sättet, att bam
får svenskt medborgarskap som biperson till endera av föräldrama, om föräldem
antingen ensam har vårdnaden eUer har vårdnaden med den andre och denne är
svensk medborgare. I övriga fall där gemensam vårdnad förekommer bör bamet
enUgt verket kunna tas upp till svensk medborgare efter ansökan om
naturalisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:211.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Föredraganden 5.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande medborgarskapslagen (1950: 382-MbL) har varit i till-lämpning i 25
år. Den tillkom i samarbete mellan Daimiark, Norge och Sverige. Någon aUmän
översyn av lagstiftmngen har inte skett under lagens hittUlsvarande
gUtighetstid. Vid två tillfäUen under denna tid har ändringar i sak genomförts i
lagen. I olika sammanhang har väckts förslag om en översyn av lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har under den tid som lagen gällt tagit emot ett stort antal invandrare.
Invandringen var särskilt stor under slutet av 1960-talet. I vårt land har
under senare är genomförts en rad åtgärder för att underlätta för invandrama
att växa in i det svenska samhäUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändringar i MbL som jag kommer att föreslå i det följande har tUl väsentUg del
aktualiserats av invandrarutredningen i dess huvudbetänkande (SOU 1974: 69)
Invandrama och minoriteterna. Utredningen hade till uppgift att kartiägga
invandrarnas och minoriteternas situation i Sverige och att föreslå
samhäUsåtgärder pä skUda områden för dessa gmpper. Betänkandet ledde efter
remissbehandling tiU en proposition om riktlinjer för invandrar- och
nunoritetspcUtiken m.m., vilken antogs av riksdagen förra året (prop. 1975: 26,
InU 1975: 6, rskr 1975: 160). Invandrarutredningen granskade även reglema om
förvärv av svenskt medborgarskap och fann därvid anledning att i betänkandet ta
upp vissa frågor tiU diskussion. Dessa rör främst kraven på viss tids hemvist i
Sverige och försörjningsförmåga hos den som önskar få svenskt medborgarskap
samt vissa problem i samband med barns förvärv av svenskt medborgarskap.
Invandrarutredningen förordade i betänkandet en allmän översyn av
medborgarskapslagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarutredningens
synpunkter har behandlats i promemorian (Ds A 1975:14) Förvärv av svenskt
medborgarskap, som har utarbetats inom arbetsmarknadsdepartementet. Under
arbetet har samråd ägt mm med representanter för Danmark, Finland och Norge.
Sedan promemorian nu har remissbehandlats, ämnar jag ta upp de i promemorian
framlagda förslagen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
justitiedepartementet har upprättats en departementspromemoria (Ds Ju 1975:
17) Faderskap och vårdnad. Promemorian innehåller förslag tiU ändringar i
föräldrabalken (FB). Bl.a. föresläs att börds-och vårdnadsreglerna ändras samt
att i samband därmed begreppen äktenskaplig börd, barn i äktenskap och barn
utom äktenskap förs bort ur lagstiftningen. Promemorian har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian
har föranlett lagrådsremiss med förslag tiU ändring i FB m.m. I promemorian
föreslagna följdändringar i MbL har emeUertid inte behandlats i
lagrådsremissen. Efter samråd med statsrådet Lidbom har jag funnit lämpUgt att
överväga dessa följdändringar i samband med de ändringar som i övrigt har
föreslagits beträffande MbL. Jag ämnar därför ta upp dem till behandling i
detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
frågor som jag avser att nu gå in på rör sålunda dels barns förvärv av svenskt
medborgarskap dels förv"ärv i allmänhet av svenskt medborgarskap genom
naturalisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
som rör bams medborgarskapsförvärv har på senare tid aktualiserats både i vårt
land och i intemationella sammanhang. Det har därvid främst varit fråga om
rätten för barnet till båda föräldramas medborgarskap samt om förhindrande av
statslöshet. Det nyss berörda förslaget tUl nya faderskaps- och
vårdnadsbestämmelser gör det vidare nödvändigt att reglera frågan om bams
förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen eller senare på annat sätt än f.
n. Jag anser det lämpligt att först till en sandad bedömning ta upp de frågor
som jag nu har berört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
andra gmppen av frågor hänför sig som jag nämnde tUI förutsättningarna för att
få svenskt medborgarskap genom naturalisation samt, i fråga om nordbo, även
genom anmälan. F. n. gäller enligt 6 § första stycket MbL som villkor för
naturalisation att sökanden har fyllt 18 år, har sitt hemvist här sedan sju år,
har fört en hederlig vandel samt har möjlighet att försörja sig och sin familj.
Enögt andra stycket kan i vissa fall lämnas dispens från dessa krav. Jag änmar
föreslå att nuvarande krav för erhåUande av svenskt medborgarskap genom
naturalisation samt, för nordbos del, genom anmälan mildras i skilda
hänseenden, inte minst i fråga om kravet på hemvisttid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2
Barns förvärv av svenskt medlborgarskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Allmänna synpunkter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska medborgarskapsrätten bygger sedan gammalt på härstamningsprincipen.
Enligt denna princip är föräldrarnas medborgarskap och inte födelseorten
avgörande för ett barns ställning i medborgarskapsrättsligt hänseende. Barn i
äktenskap följer i princip fadem i medborgarskapshänseende. För barn utom
iiktenskap är det avgörande om modern</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>har
svenskt medborgarskap. Liknande principer ligger tiU grund för
medborgarskapslagstiftningen i ett stort antal länder, däribland övriga
nordiska länder. Vissa av de stater som tillämpar härstamningsprincipen har
infört en ordning som innebär, att barnet får landets medborgarskap om någon av
föräldrarna är medborgare i landet. Andra varianter förekommer också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen av departementspromemorian Ds A 1975: 14 har LO och TCO fört
fram förslag som syftar tUl att bam tiU svensk man eller kvinna oftare än nu
skall få svenskt medborgarskap redan vid födelsen. LO föreslår att barn i
äktenskap meUan svensk kvinna och utländsk man får svenskt medborgarskap vid
födelsen. Enligt TCO bör, oavsett föräldrarnas samlevnadsformer, aUtid gäUa
att barn vars moder eller fader är svensk medborgare får svenskt medborgarskap
vid födelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
i detta syfte har tidigare förts fram i riksdagen, i Nordiska rådet och i andra
sammanhang. Förslagen har hittiUs inte föranlett någon ändring, främst av det
skälet att en sådan ordning skuUe ge upphov till ett stort antal dubbla
medborgarskap. Hithörande frågor är f. n. föremål för överväganden inom
Europarådet. Syftet är bl. a. att granska de problem som hänger samman med
medborgarskap för bam vilkas föräldrar har olika medborgarskap samt att
undersöka möjligheten att utarbeta en konvention på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen dd har jag förståelse för LO:s och TCO:s förslag. Den föreslagna ändringen
skulle ju även Ugga i linje med strävandena för jämställdhet mellan män och
kvinnor. Jag bedömer det emeUertid inte vara möjUgt att f.n. förorda så
långtgående ändringar i de principer pä vilka vår medborgarskapslagstiftning
vilar. Resultatet av arbetet inom Europarådet bör avvaktas och fortsatta
överläggningar håUas med övriga nordiska länder innan ändringar av detta slag
närmare övervägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
nu bör emeUertid enligt min mening naturaUsation underlättas i fråga om barn
som växer upp i värt land och som har svensk fader eller moder. Jag återkommer
till den frågan längre fram, sedan jag har behandlat de i de båda
departementspromemoriorna föreslagna ändringarna av bestämmelserna om förvärv
av svenskt medborgarskap vid födelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Konsekvenser för medborgarskapsförvärv vid födelsen av ändrade bördsregler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss nämnt bygger vår medborgarskapslagstiftning på härstamningsprincipen.
Barn i äktenskap får svenskt medborgarskap vid födeken, om fadern är svensk
medborgare (1 § första stycket första punkten MbL). Även om fadern inte är
svensk medborgare, förvärvar barn i äktenskap svenskt medborgarskap vid
födelsen, om barnet föds i Sverige och modern är svensk medborgare samt
dessutom fadem är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 136</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>statslös
eUer barnet inte förvärvar faderns medborgarskap (1 § första stycket andra
pimkten MbL). Barn utom äktenskap får vid födelsen svenskt medborgarskap, om
modern är svensk medborgare (1 § första stycket tredje punkten MbL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som avses med barn i äktenskap och barn utom äktenskap framgår av 1 kap. 1 och
2 §§ FB. Med barn i äktenskap avses barn som föds imder bestående äktenskap
eller inom sådan tid efter det att äktenskapet har upplösts, att det kan vara
avlat dessförinnan. Den man med vilken bamets moder är eUer var gift presumeras
i dessa fall vara fader tiU bamet. Barnet sägs ha äktenskaplig börd. Under
vissa fömtsättningar kan domstol häva faderskapspresumtionen, vilket även
återverkar på frägan om barnets medborgarskap. Med bam utom äktenskap avses
bara som inte har äktenskapUg börd. Vem som skaU anses som fader tiU sädant
barn fastställs genom dom eller erkännande enligt bestämmelserna i FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gällande bördsreglerna får ses mot den bakgmnden att bam i äktenskap tidigare
har haft en i rättsUgt hänseende mer gynnad stäUning än andra barn. Sedan de
utomäktenskapUga baraens situation numera har förbättrats så att de i aUt
väsentUgt har samma rättsställning som andra barn, har det ansetts att det inte
längre finns anledning att i hittillsvarande omfattning ställa upp regler som
presumerar att ett barn är fött i äktenskap och att moderns make eUer
föratvarande make är att anse som fader. I lagrådsremissen med förslag till
ändringar i FB m.m. föreslås att faderskapspresumtionen behålls för de faU då
modern är gift vid barnets födelse eUer så nyUgen har blivit änka att barnet
kan vara avlat före mannens dc>d. Mannen i äktenskapet skall alltså i dessa
fall anses som fader tiU baraet. Förslaget motiveras med att pre-sumtionsregeln
för dessa faU i allmänhet ger ett materieUt riktigt resultat. Situationen
anges emeUertid vara en annan i de faU då barn föds efter skilsmässa. Den
nuvarande presumtionsregeln anges i dessa fall oftast slå fel. Det föreslås
därför att den fränskilde maken inte längre skall presumeras vara fader tUl
bamet. Faderskapet tiU barn som föds efter äktenskapsskUlnad föreslås i stället
bli fastställt på samma sätt som när barnets moder inte har varit gift, dvs.
genom erkännande eller dom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagrådsremissen föreslås vidare att den man som presumeras vara fader får
vidgade möjUgheter att föra talan om att barnet inte skaU ha äktenskaplig börd.
Sådan talan skall få väckas även i de fall då mannen först har erkänt bamet
som sitt. Vidare slopas nuvarande tidsfrister för väckande av talan. I de faU
då modern är gift skall annan man än hennes make kunna erkänna faderskapet med
verkan att presumtionen för den äkta mannens faderskap hävs. Det skaU dock
krävas att både modem och maken har godkänt erkännandet. Sådant erkännande skaU
kunna lämnas även före bamets födelse. I samband med att börds-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>reglema
— och även vårdnadsreglerna — ändras framläggs även förslag om att termerna
barn i äktenskap och bam utom äktenskap slopas i gällande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är uppenbart att de nu berörda ändringama i FB får återverkningar på gäUande
bestämmelser om förvärv av svenskt medborgarskap vid födelsen, eftersom dessa
knyter an tiU begreppen barn i äktenskap och bam utom äktenskap. I den
departementspromemoria som ligger tiU gmnd för lagrådsremissen med förslag tUl
ändringar i FB m.m. har också föreslagits ändring av bl.a. 1 § MbL. Förslaget
innebär att barnet i de fall dä viss man enUgt FB presumeras vara dess fader
följer honom i medborgarskapshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
barnets moder är gift vid baraets födelse eUer sä nyligen har blivit änka att
bamet kan ha avlats i äktenskapet skall, som förat har nämnts, maken anses som
fader till bamet. Bamet föreslås i promemorian förvärva faderns medborgarskap,
om han är svensk. Är han inte svensk, men är modem svensk medborgare, förvärvar
bamet svenskt medborgarskap, om det är fött här i landet och fadem är statslös
eUer bamet inte vid födelsen förvärvar hans medborgarskap. Bestämmelsen har i
redaktionellt hänseende utformats så att fömtsättningama för dess tUlämpning
anges genom hänvisning tUl innehållet i 1 kap. 1 § första stycket FB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övriga faU föreslås bamet få svenskt medborgarskap, om modem är svensk
medborgare. Detta bUr liksom nu faUet när modem är ogift vid baraets födelse.
Till skillnad från gällande rätt kommer barnet att i medborgarskapshänseende
följa modern också när baraet föds kort Ud efter äktenskaps upplösning genom
skilsmässa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har från olika håU understrakits, att avskaffandet av
termema bam i och bam utom äktenskap medför svårigheter vid utformningen av
skUda bestämmelser i annan lagstiftning. SIV framhåUer för sin del att
bestämmelserna i I § MbL om förvärv och förlust av svenskt medborgarskap är av
sådan vikt att de mäste "uttryckas i klartext". Det kan enligt SIV
inte anses lämpUgt att som har skett hänvisa tiU rekvisit som finns angivna i
annan lag. Beträffande det sakUga innehåUet i den föreslagna bestämmelsen har
SIV pekat på att dubbelt medborgarskap i vissa faU kan uppkonmia. Det hänger
samman med att de föreslagna reglerna skiljer sig frän motsvarande bestämmelser
i andra länder, däribland de nordiska ländema. I övrigt har frägan inte berörts
vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del viU jag instämma i de synpunkter som SIV har framfört beträffande
bestänmielsernas utformning. 1 § MbL utgör den mest centrala bestämmelsen i
lagen. Föratsättningarna för förvärv av svenskt medborgarskap bör finnas
angivna i MbL. Vad gäUer det sakliga innehåUet i de föreslagna bestämmelserna
är det enUgt min mening uppenbart, att 1 § MbL måste anpassas tUl ändringen i
FB:s bördsregler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
om detta i vissa faU kan leda tUl dubbla medborgarskap. Det föreslagna
innehåUet i 1 § MbL innebär för övrigt i flertalet faU inte någon sakUg ändring
i förhåUande tiU vad som nu gäUer. Detta är endast faUet i fråga om barn som föds
kort tid efter skUsmässa. Eftersom det i dessa faU inte kommer att finnas någon
av lagen utpekad fader vid födelsen, bör bamet i stället som föreslagits
förvärva svenskt medborgarskap, om modera är svensk medborgare. I de faU då bam
tiU utländsk moder föds efter hennes skilsmässa från svensk make och det visar
sig att denne är fader tiU bamet, bör baraet genom naturaUsation kunna ges
svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presumtionen
för att moderns make är fader tiU bamet kan som jag förat har nämnt hävas genom
att en annan man erkänner barnet. Detta kan ske redan innan barnet är fött. I
sådant faU kan barnet bli svensk medborgare vid födelsen endast om modern är
svensk medborgare. Har erkäimandet skett sedan bamet har fötts eUer har domstol
efter bördstalan faststäUt, att modems make inte är fader tiU bamet, verkar
domen eUer erkännandet retroaktivt i fråga om bamets medborgarskap. Denna
situation kan ibland uppstå reclan med nuvarande regler. Det finns emeUertid
anledning att räkna med att de ändrade bördsreglerna medför fler sädana faU.
Det är emeUertJd endast i de faU då modera inte är svensk medborgare som en
bördstalan eUer ett faderskapserkännande kan inverka på barnets
medborgarrättsUga ställning. Även i dessa fall torde de olägenheter som kan
komma att uppstå i mänga faU kunna avhjälpas genom naturaUsationsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig sålunda i sak till det förslag som har lagts fram i promemorian i
denna del. 1 § MbL bör utformas på sådant sätt, att det redan av den
bestänunelsen framgår i vilka faU barn vid födelsen förvärvar svenskt
medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.3
Förhindrande av att barn blir statslöst vid födelsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den tidigare redogörelsen har framgått att barn i äktenskap förvärvar svenskt
medborgarskap vid födelsen, om fadem är svensk medborgare, medan barn utom
äktenskap bUr svensk medborgare vid födelsen, om modem har svenskt
medborgarskap. I båda faUen saknar det betydelse var bamet är fött. Frän
huvudregeln att faderns nationabtet är bestämmande för vUket medborgarskap bam
i äktenskap förvärvar vid födelsen finns ett undantag. Om fadem inte har
medborgarskap i någon stat eller om bamet inte förvärvar hans medborgarskap vid
födelsen, får nämligen bam i äktenskap svenskt medborgarskap, om modem är
svensk medborgare. En föratsättning för tUlämpning av denna bestämmelse är
dock att bamet har fötts här i riket. På grund av samhörigheten mellan de
nordiska ländema har i 10 § a) MbL öppnats möjlighet att i vissa avseenden
jämstäUa födelse i Danmark, Norge och Finland med födelse här i riket. En sådan
ordning har också införts.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
vad nu har sagts följer att barn i äktenskap till svensk moder i vissa fall kan
bli statslöst vid födelsen, nämligen om bamet föds utanför Norden och fadem är
statslös eller bamet inte förvärvar faderns medborgarskap. Föds barnet i land
som tUlämpar territorialprincipen, erhåUer bamet dock medborgarskap i det
landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian (Ds A 1975: 14) föreslås att det inte skall krävas att bamet har
fötts här i riket för att bamet i nu berörda faU skaU erhåUa svenskt medborgarskap.
Förslaget har aUmänt tillstyrkts av remissinstansema. Jag vUl nämna att ett
sådant förslag nyligen har lagts fram i ett betänkande av en samnordisk
arbetsgrapp, vilken har tUlsatts efter en rekommendation av Nordiska rådet för
att undersöka möjUgheten att vid faststäUande av bams medborgarskap ta större
hänsyn tUl principen om bamets intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu aktueUa bestämmelsen infördes vid MbL:s tillkomst. Tidigare saknade bam i
äktenskap möjUghet att vid födelsen få modems svenska medborgarskap i de faU dä
baraet inte erhöU faderas medborgarskap. Vid den nuvarande regelns tillkomst
diskuterades om bestämmelsen skuUe avse även bam som hade fötts utomlands. Mot
en sådan ordning talade bl.a. svårigheten att få upplysningar om faderns
medborgarskaps-rättsUga status. Vidare anfördes att medborgarskapsfrågan
troUgen inte skuUe bli aktuell förrän långt efter bamets födelse och att ett
utomlands fött bam i äktenskap mellan en statslös man och svensk kvinna i
många faU kunde antas sakna närmare anknytning till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
MbL:s tUlkomst har, som också påpekas i promemorian, antalet statslösa ökat
betydligt världen över. Ansträngningar har därför gjorts, säiskUt på det
internationeUa planet, för att minska antalet statslösa personer samt för att
förbättra deras rättsliga ställning. Detta arbete har bl.a. resulterat i 1954
resp. 1961 ärs FN-konventioner om statslösas rättsliga ställning resp.
begränsning av statslöshet. Sverige har tagit aktiv del i detta arbete och har
ratificerat konventionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
min mening är det bl.a. mot denna bakgrand angeläget att försöka hindra att bam
i äktenskap tiU svensk moder i något fall blir statslöst. Denna uppfattning
delas av en enhäUig remissopinion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är visserUgen medveten om att det i vissa fall kan föreUgga svårigheter när det
gäller att konstatera om barnet får fadems medborgarskap eUer inte. Det bör
emeUertid framhållas, som också har skett i promemorian, att
kommunikationsförhåUandena har förbättrats och att upplysningar numera lättare
kan erhåUas om främmande lagstiftning. De praktiska svårighetema bör inte
överdrivas. I Finland tillämpas för övrigt redan nu en liknande regel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser sålunda att övervägande skäl talar för att nuvarande bestämmelser ändras
så att bara till svensk moder inte kan bli statslöst, vare sig det fötts i
bestående äktenskap eller inte. Ändringen bör vidare medföra att bamet genom
modem får svenskt medborgarskap, även</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
det skulle få medborgarskap ii annan stat, som tUlämpar territorialprincipen.
Jag ansluter mig därför tUl förslaget att avskaffa den i 1 § andra punkten MbL
intagna begränsningen att bamet skall vara fött i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 10 § a) första stycket MbL — enligt vUken födelse i annat nordiskt land i nu
angivet fall jämställs med födelse i Sverige — blir med den nu föreslagna
'ändringen överflödig och kan utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.4
Självständig naturalisation av barn</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
i äktenskap meUan svensk moder och utländsk fader naturaliseras i vårt land i
aUmänhet som. biperson tiU fadern. Har bamet fyllt 15 år, får även barnet
uttala sig innan ansökan avgörs. För självständig naturalisation krävs enligt 6
§ MbL att sökanden har fyUt 18 år. Villkoret är liksom de andra villkoren
dispensivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med MbL:s tillkomst diskuterades frågan om bara i äktenskap meUan
svensk moder och utländsk fader borde vid födelsen få ocksä moderns
medborgarskap. Departementschefen som inte kunde biträda ett sådant förslag,
utgick för sin del ifrån att sådant barn, om det var bosatt i Sverige, i
allmänhet skulle bU svensk medborgare före vuxen ålder, nämligen som biperxin
till fadern när denne naturalisera-des. Ibland kunde det enligt
departementschefen vara motiverat att barnet naturaliserades självständigt.
Detta gäUde främst när föräldrarnas äktenskap hade upplösts och modern fått
vårdnaden om barnet. I de faU då barnet stod under föräldrarnas gemensamma
vårdnad och fadem inte ville eUer kunde bU svensk medborgare, borde barnet
likaså kunna upptas tiU svensk medborgare på ansökan av båda föräldraraa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
praxis som har utbildats beträffande självständig naturalisation av barn är
numera mycket liberal. I äktenskap meUan svensk kvinna och utländsk man
beviljas sålunda regelmässigt naturalisation för alla barn som vid förvärv av
svenskt medborgarskap förlorar sitt tidigare medborgarskap. Detsanmia gällei-
barn som inte förlorar sitt tidigare medborgarskap ens om det uppbis tiU svensk
medborgare tiUsammans med fadern, t.ex. brittiska och irekiska bara. I de
senare faUen uppstår sålunda dubbelt medborgarslcap. Även sädana bam, som inte
förlorar sitt tidigare medborgarskap om det förvärvar svenskt medborgarskap
genom självständig naturalisation men väl om det naturaliseras som biperson
till fadern, t.ex. italienska och spanska barn, kan numera självständigt
naturaUseras. I dessa fall avvaktas dock i allmänhet faderns ansökan om svenskt
medborgarskap för att dubbelt medborgarskap för baraet skall kunna undvikas.
Om det visar sig att fadera inte för egen del vill ansöka om svenskt
medborgarskap trots att han uppfyller vUlkoren, upptas baraet självständigt,
fastän dubbelt medborgarskap därigenom uppstår. Den omständigheten att även
fadem hade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunnat
upptas till svensk medborgare har hittUls varit avgörande föi bifall tUl
barnets ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
självständig naturaUsation av barn gäller generellt att barnel skall vara
bosatt i Sverige och att båda föräldrarna samtycker till att barnet upptas till
svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorian (Ds A 1975:14) föreslås nu att som huvudregel skaU
gälla, att medborgarskapsansökningar för barn undei 18 år i äktenskap mellan
utländsk fader och svensk moder skall bifaUas, under föratsättning att familjen
är bosatt i landet. Ansökan skaU ha gjorts av båda föräldrarna. Bam som har
fyllt tolv år bör beredas tiU fälle att uttala sig innan ansökningen om
naturalisation avgörs. Oro fadem inom en mycket nära framtid kommer att
uppfylla föratsättningarna för naturalisation och förklarar sig ämna söka
svenskt medborgarskap, kan det emellertid enligt promemorian finnas skäl att
även i fortsättningen avvakta fadems ansökan i de fall då barnet förlorar sitt
tidigare medborgarskap vid naturalisation, om det naturaliseras som biperson
tiU fadem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill nämna att ett likartat förslag har förts fram av den tidigare nämnda på
initiativ av Nordiska rådet tUlsatta arbetsgruppen. Denna har haft tUl uppgift
att undersöka om man vid bevUjande av medborgarskap kan ta större hänsyn tiU
principen om bamets intresse. Arbetsgruppen anser i sitt betänkande att det
önskemålet f. n. bäst kan tillmötesgås genom en väsentiig liberalisering av
naturalisationspraxis. Genom ett ansökningsförfarande uppnås nämUgen den
fördelen, att bara vid förvärv av svenskt medborgarskap i viss utsträckning
förlorar sitt tidigare medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om Uberalisering av praxis vid självständig naturalisation av barn har
tiUstyrkts av det stora flertalet remissinstanser. Även jag anser, som jag
tidigare har nämnt, att det är angeläget att ytterligare underlätta
naturalisation av bara med svensk moder, när fanuljen är bosatt här och båda
föräldraraa önskar att barnet skall bli svenskt. Det är enligt min mening inte
befogat att genereUt särbehandla de barn som kan förlora sitt hemlands
medborgarskap endast som bipersoner till fadern. I aU synnerhet gäller detta
mot bakgrund av att dessa bam ändå bevUjas självständig naturaUsation när fadem
slutUgen uppfyUer naturalisationsvillkoren men för egen del väljer att inte
söka svenskt medborgarskap. Den omständigheten att barn i något fler faU får
diib-bdt medborgarskap bör enUgt min mening inte tillmätas aUtför stor
betydelse. De olägenheter detta kan medföra får anses vara begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar alltså som en allmän riktUnje att bara under 18 år i äktenskap mellan
svensk moder och utländsk fader regdmässigt skaU kunna naturaliseras om
familjen är bosatt i Sverige och båda föräldrarna har ansökt om
naturalisation. Bam över tolv år bör få tUlfäUe att yttra sig. Undantag bör
kunna förekomma i de fall då barnet förlorar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sitt
tidigare medborgarskap endast om det naturaliseras samtidigt med fadem och
denne kan väntas bli naturaliserad inom kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2.5
Barns förvärv av svenskt medborgarskap som biperson i visst fall EnUgt 3 och 4
§§ MbL kan utlänning under vissa fömtsättningjir fä svenskt medborgarskap efter
anmälan hos länsstyrelse. Sådan rätt tiU-konuner den som har levt i Sverige
viss längre tid som anges i lagen (increscens) och den som tidigare har varit
svensk medborgare (återvinning). I 5 § MbL anges under vilka fömtsättningar
ogift barn under 18 år som är bosatt i landet får svenskt medborgarskap genom
att dess fader eUer moder förvärvar svenskt medborgarskap efter sådan anmälan.
Bestämmelsen innebär att bam i äktenskap följer fadem som biperson vid dennes
förvärv av svenskt medborgarskap. Bara i rtenskap följer dock modem om hon är
änka eller om barnet efter äktenskapets upplösning står under hennes vårdnad.
Barn utom äktenskap blir svensk medborgare tillsammans med modern utom i de faU
då fadem är utlänning och har vårdnaden om barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I de
fall som avses i 5 § MbL får bamet automatiskt svenskt medborgarskap i och med
att ifrågavarande förälder bUr svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorian (Ds Ju 1975:17) Faderskap och vårdnad föreslås att
bestämmelsema om biuns förvärv av svenskt medborgarskap som biperson i
återvinnings- och increscensfaUen ändras. Ändringen är en följd av förslaget
att begreppen barn i äktenskap och barn utom äktenskap skall avskaffas. Den
syftar emellertid även till att anpassa 5 § tiU de föreslagna nya
vårdnadsbestämmelserna. Med hänsyn härtiU vill jag i korthet erinra om
innehållet i den förut nämnda lagrådsremissen i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>F.n.
gäUer enligt FB att barn vars föräldrar är gifta står under deras gemensamma
vårdnad. Däremot kan inte ogifta föräldrar utöva den rättsliga vårdnaden
tillsammans. I detta fall är det bamets moder som har vårdnaden. Inte heller
frånskilda makar kan i dag gemensamt ha den rättsliga vårdnaden om sina barn. I
stället bestämmer domstol vem som skaU vara vårdnadshavare. Vid upprepade
tiUfäUen har emeUertid rests krav på att även ogifta och frånskUda skaU ha
möjUghet att gemensamt utöva vårdnaden om sina barn. I lagrådsremissen rörande
ändring i FB m.m. föreslås att frånskUda skall ha möjUghet att behåUa den
gemensanmia rättsliga vårdnaden om barnen. Om makarna före skilsmässan har haft
gemensam vårdnad och är ense om att den skall fortsätta efter skilsmässan, skaU
domstolen i princip alltid besluta i enUghet med deras önskemål. Vidare
föreslås att domstol i fråga om ogifta föräldrar som så önskar skall kunna
besluta att de skall ha gemensam vårdnad om sina bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i den nyssnämnda departementspromemorian föreslagna ändringen av 5 § MbL
fäster avgörande vikt vid vem som har vårdnaden om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>barnet.
Barn som är under 18 år och ogift bUr svensk medborgare som biperson tiU
fadern, om denne ensam eUer tiUsammans med modem har vårdnaden. Däremot följer
bamet enUgt andra stycket modem i medborgarskapshänseende, endast om hon ensam
har vårdnaden eUer har vårdnaden gemensamt med barnets fader och han är svensk
medborgare. Huruvida föräldrarna är eUcr har varit gifta med varandra skaU
inte tillmätas betydelse. Är annan än fadern eUer modern vårdnadshavare,
förvärvar barnet svenskt medborgarskap tiUsammans med modem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utformningen
av 5 § MbL har kritiserats av SIV och riksskatteverket. Man har pekat på det
orimUga i att förvärv av svenskt medborgarskap för förälder som inte sammanbor
med barnet skall medföra att barnet fär svenskt medborgarskap bara av det
skälet att föräldern har del i vårdnaden. Vidare har framhålUts att förslaget i
vissa faU hindrar att bamet får svenskt medborgarskap tiUsammans med den
förälder hos vilken barnet bor. Det har ansetts olämpUgt att baraet inte i
något fall får tas upp till svensk medborgare tUlsammans med modem när fadem är
utlänning och gemensamt med modern har vårdnaden om barnet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vårdnadsreglerna i FB ändras bör enUgt SIV:s mening 5 § MbL ges ett sådant
innehåll, att bam får svenskt medborgarskap som biperson till endera av
föräldrarna om denne antingen ensam har vårdnaden eUer har vårdnaden
tillsammans med den andre och denne är svensk medborgare. I övriga faU där
gemensam vårdnad förekommer kan barnet enligt SIV i stället tas upp tUl svensk
medborgare efter ansökan om naturaUsation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan dela de nämnda remissinstansernas instäUning tUl den föreslagna
bestämmelsen. Denna leder till mindre lämpUgt resultat i de faU då fadern och
modem har gemensam vårdnad men fadera inte lever tUlsammans med barnet. Ett bam
bör i medborgarskapshänseende i möjUg mån följa den förälder som barnet lever
tillsammans med och som aUtså utövar den faktiska vårdnaden, föratsatt att
denne också har den rättsUga vårdnaden. Svårigheter möter emeUertid när det
gäUer att förena det nu nämnda önskemålet med en automatiskt verkande bestämmelse
om förvärv av medborgarskap. En sådan bestämmelse måste knyta an tUl
förhållanden som klart och entydigt kan konstateras. Detta är faUet med
nuvarande rekvisit i 5 § MbL. Det får även anses gäUa i fråga om innehavet av
den rättsUga vårdnaden men däremot inte i tiUräckUg grad beträffande utövandet
av den faktiska vårdnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ändrade börds- och vårdnadsreglerna föranleder av bl.a. det skälet enUgt min
mening, att nuvarande automatik vid baras förvärv av svenskt medborgarskap som
biperson delvis måste överges. I fråga om bestänmielsens utformning ddar jag
sålunda SIV:s uppfattning, att naturaUsation i stället får tillgripas i vissa
faU då föräldrarna har gemensam vårdnad om baraet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår sålunda att barn automatiskt får svenskt medborgarskap som biperson
tiU fadern eller modern i fall som avses i 5 § MbL, under förutsättning att den
av föräldrama som blir svensk medborgare genom anmälan ensam har den rättsUga
vårdnaden om barnet. Motsvarande bör gäUa om föräldrama har gemensam vårdnad,
men den andre föräldem redan är svensk medborgare. Får föräldrarna samtidigt
svenskt medborgarskap och har de gemensam vårdnad, bör barnen likaså fä svenskt
medborgarskap. I övriga faU bör barnet däremot inte automatiskt få svenskt
medborgarskap som biperson till endera av föräldrarna. De varierande
situationer som det i dessa faU är fråga om kräver enligt min mening att
möjUghet finns tUl diskretionär prövning. Det är därför naturUgt att
naturaUsationsvägen används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare behandlat frågan om Uberalare praxis vid självständig
naturalisation av barn. När det gäller naturalisation i de fall som jag nu har
tagit upp bör avgörande betydelse tillmätas önskemålen hos den av
vårdnadshavarna som även faktiskt handhar vårdnaden. Den omständigheten att
domstol förordnat om gemensam vårdnad efter skilsmässa eUer i faU då
föräldrama inte är gifta bör, som jag redan nämnt, inte utan vidare medföra,
att samtycke från den andra föräldem alltid skaU krävas för naturalisation av
baraet. En prövning får ske i varje SärskUt faU, varvid den andre förälderns
intresse för barnet och aktiva deltagande i vårdnaden spelar in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inte försämra möjUgheten för bam att få svenskt medborgarskap som biperson
i de fall som avses i 5 § MbL, bör man vid naturalisation i hithörande faU
bortse från eventueU uppkomst av dubbelt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3
Underlättande av naturalisation och medborgarskapsförvärv av nordbo
genom anmälan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Inledning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
6 § första stycket MbL kan utlänning på ansökan upptas tiU svensk medborgare
(naturaliseras), om han har fyUt 18 år, sedan sju år har hemvist här i riket,
har fört en hederhg vandel samt har möjUghet att försörja sig och sin familj.
NaturaUsationsansökan prövas av SIV. Även om angivna viUkor inte är uppfyllda,
kan enligt andra stycket i samma paragraf naturalisation äga mm, om det med
hänsyn tiU sökandens förhåUanden föreligger särskUda skäl för detta. Som
exempel på sådana särskUda skäl nämns i lagen att det skidle medföra gagn för
riket att sökanden upptas tiU svensk medborgare, att sökanden förut haft
svenskt medborgarskap eller att sökanden är gift med svensk medborgare. När
sökanden är dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare kan undantag
göras från kravet på sju års hemvist, 'även om annat särskilt skäl inte
föreligger. Om utlänning inte förlorar sitt ut-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ländska
medborgarskap genom naturalisation utan särskilt medgivande från den utländska
regeringen eller annan myndighet, kan enligt 6 § tredje stycket MbL ställas som
viUkor för att sökanden skaU få svenskt medborgarskap, att ban inom viss tid
styrker att sådant medgivande har lämnats. I naturalisationsärenden bestämmer
SIV om naturaUsationen skaU omfatta även sökandens ogifta barn under 18 år.
Besvär över SIV:s beslut i naturaUsationsärenden avgörs av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 § b) MbL har medborgare i annat nordiskt land möjUghet att genom en ensidig
förklaring förvärva svenskt medborgarskap, om han uppfyUer vissa viUkor.
Bestämmelsen är för sin tillämpning beroende av att regeringen efter avtal med
annat nordiskt land har förordnat att den skaU gäUa i förhåUande tiU det
landet. Så är faUet med Danmark, Finland och Norge. Medborgare i någon av dessa
stater får svenskt medborgarskap efter anmälan hos länsstyrelse, under förutsättning
att han förvärvat det danska, finländska eUer norska medborgarskapet på annat
sätt än genom naturaUsation, att han fyUt 18 år, att han sedan sju år har
hemvist i riket samt att han inte under denna tid har dömts tiU fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorian (Ds A 1975: 14) Förvärv av svenskt medborgarskap har
lagts fram förslag som syftar tiU att utlänning tidigare än nu skaU kunna bli
svensk medborgare genom naturalisation eller anmälan enUgt 10 § b) MbL. Vidare
föreslås att kravet på försörjningsförmåga slopas samt att en ytterUgare
UberaUsering sker av praxis vid självständig naturalisation av bam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
sist nämnda förslaget har jag tidigare behandlat. Jag ämnar i det följande var
för sig ta upp frågoma om sänkning av kravet på hemvisttid här i landet och om
avskaffande av kravet på försörjningsförmåga. I anslutning tUl den sist nämnda
frågan avser jag — delvis med anledning av synpunkter som under
remissbebandUngen har framförts av SIV — att särskilt behandla frågor som rör
kravet på hederUg vandel för bifall till naturalisationsansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.2
Hemvisttidens längd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har nänrnt uppstäUer MbL som krav för naturaUsation, att utiänningen har
sitt hemvist h'är i landet sedan sju år. Redan före tillkomsten av MbL
tUlämpades i praxis krav pä minst sju ärs hemvist för annan utlänning än
nordbo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i 6 § andra stycket MbL jmgivna möjUgheten att medge dispens från vUUcoren för
naturaUsation har i stor utsträckning kommit att tiU-lämpas i fråga om kravet
på hemvisttidens längd. Den dispenspraxis som har utbUdats i detta hänseende
innebär i korta drag följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
nordiska medborgare krävs endast tre års vistelse i riket för naturaUsation.
Utomnordisk medborgare som är gift med svensk medborgare naturaliseras efter
fyra års vistelse här och minst tre års akten-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skåp.
För nordisk medborgare krävs endast två års vistelse och ett ärs äktenskap.
Sammanboende under äktenskapsliknande förhållanden likställs med äktenskap i
detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
dispens meddelas på gmnd av andra "särskUda skäl" uppställs
varierande krav på hemvisttid. Sålunda får utiäiming som för att erhåUa
svenskt medborgarskap måste ansöka om befrielse från tidigare medborgarskap
normalt vUlkorat svenskt medborgarskap efter sex års vistelse, med hänsyn tUl
att det som regel tar lång tid att bli befriad från det tidigare
medborgarskapet. Vidare ges dispens även åt äldre personer, statslösa och i
vissa fall politiska flyfctmgar. Personer över 70 år får sålunda i aUm'ånhet
svenskt medborgarskap efter fem års vistelse här. Detsamma gäller statslösa
och politiska flyktingar, när starka humanitära skäl föreligger. Även om det
inte föreligger sådana skäl, får statslösa dispens efter sex års vistelse i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorian (Ds A 1975: 14) föreslås att hemvistkravet för
utomnordiska medborgare sänks tUl fem är. Motsvarande förslag fanns även i
invandramtredningens slutbetänkande (SOU 1974:69) Invandrama och minoriteterna.
Den föreslagna sänkningen av hemvistkravet motiveras i promemorian med bl.a.
den fasta och i vissa hänseenden långtgående dispenspraxis som har utvecklats
vid tUlämpningen av 6 § MbL. Lagtexten sägs ba kommit att i allt mindre grad
ge en rättvisande bild av gäUande rätt. Vidare hänvisas tiU att Sverige har
tagit emot ett stort antal invandrare och att särskUt på senare tid en rad
åtgärder har genomförts för att underlätta för invandrama att växa in i svenska
förhåUanden. Genom dessa åtgärder har invandrama fått möjlighet att snabbare
än förr inlemmas i det svenska samhäUet. Enligt promemorian bör inte krävas
längre hemvisttid än vad som behövs för att utlänningar i allmänhet skall hinna
inlemmas i det svenska samhäUet. Mot bakgrund av sådana överväganden föreslås
i promemorian, att hemvisttiden enUgt 6 § MbL för utomnordiska utlänningar
bestäms till fem är i stället för nuvarande sju år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nordiska
medborgare har som jag tidigare har nämnt möjUghet att bU svenska medborgare
inte bara genom naturaUsationsförfarandet utan även genom att göra anmälan till
länsstyrelse enligt 10 § b) MbL. En föratsättning härför är sju års hemvist i
Sverige. Fastän nordisk medborgare i praxis kan naturaliseras redan efter tre
år, väntar de flesta ytterUgare fyra år för att skaffa sig svenskt
medborgarskap genom anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om medborgare i nordiskt land föreslås i departementspromemorian Uksom i
invandraratredningens betänkande, att kravet på hemvisttid sänks från tre tUl
två år. Förslaget motiveras i promemorian med de nordiska ländemas gemenskap i
fråga om kultur och samhällsförhållanden. I promemorian föreslås vidare att en
uttrycklig bestämmelse om det särskilda hemvistkravet för dansk, finländsk,
isländsk eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>norsk
medborgare förs in i lagtexten. SlutUgen föreslår man att kravet på sju års
hemvist i anmälningsfallen sänks tiU fem år. Den senare ändringen fömtsätter
för sin tillämpning att nya avtal träffas meUan Danmark, Finland och Norge om
tUlämpningen av 10 § b) MbL i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian läggs fram förslag tiU nya riktlinjer för dispenspraxis tiU följd
av sänkningen av hemvistkravet. Jag återkommer tiU denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att sänka kravet på hemvisttid i naturaUsations- och anmälningsfallen har
tillstyrkts eUer lämnats utan erinran av samtUga remissinstanser. Någon
remissinstans menar emeUertid, att en sänkning av hemvisttiden tiU två år vid
naturaUsation av nordbo förutsätter att motsvarande sänkning genomförs i
övriga nordiska länder. Vidare pekas i ett par yttranden på att rösträtt för
utlänning enUgt den nyUgen införda lagstiftningen i denna fråga förutsätter tre
års vistelse här medan naturaUsation av nordbo skedl kunna ske redan efter två
är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med remissinstansema anser jag förslaget om en sänkning av det genereUa
hemvistskravet vara väl underbyggt. Dispens lämnas numera i sådan utsträckning,
att lagens hemvistkrav på sju år i praktiken endast är tiUämpligt på sådana
sökande som i samband med naturaUsation förlorar sitt tidigare medborgarskap —
exempelvis sökande från flertalet v'ästeuropeiska länder — samt på poUtiska
flyktingar, vilka naturaliseras utan krav på befrielse från sitt hemlands
medborgarskap. Lagtexten har därigenom, som anförs i promemorian, kommit att i
allt mindre grad ge en rättvisande bild av gäUande fömtsättningar för förvärv
av svenskt medborgarskap, vUket i och för sig är olyckligt. Det avgörande
skälet för min ståndpunkt är emeUertid, att de många åtgärder som på senare
tid har vidtagits för att underlätta för invandrama att växa in i det svenska
samhället har lett tUl att nuvarande krav på hemvisttid framstår som onödigt
långtgående. Jag delar uppfattningen i promemorian att kravet på hemvisttidens
Vångd inte bör sättas högre än vad som erfarenhetsmässigt behövs för att
utlänningar i allmänhet skall hinna inlemmas i det svenska samhäUet. Den
föreslagna tiden om fem år för utomnordiska medborgare är enligt min mening
lämpligt vald.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gemenskapen
i fråga om kultur och samhäUsförhåUanden inom Norden bör föranleda att
hemvistkravet sätts avsevärt lägre för nordiska medborgare. Jag ansluter noig
tiU förslaget att tiden sänks tiU två är. Med anledning av påpekandet i ett par
remissyttranden, att mindre krav härigenom ställts vid förvärv av svenskt
medborgarskap än för rätten för utlänning att rösta i kommunala val, viU jag
hänvisa tiU att treårstiden i fråga om rösträtten är gemensam för alla
utiänningar, oavsett nationaUtet. Någon särbehandling av nordiska medborgare
har sålunda inte skett i det hänseendet. EnUgt min mening kan det angivna
förhål-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>landet
inte tillmätas betydelse vid bestämmandet av hemvisttiden vid naturalisation av
nordbo. Inte heller bör, som har framförts under re-nussbehandUngen, ändringen
i MbL göras beroende av att motsvarande sänkning sker i de övriga nordiska
ländernas lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna tvåårstiden bör uttryckligen framgå av 6 § första stycket MbL. Det
måste nämligen anses otiUfredsställande att en så viktig och i fråga om
tiUämpningsområdet så väl avgränsad regel endast framgår av praxis. Den
särskilda dispensregehi för nordbor i andra stycket utgår därvid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
hemvisttiden vid nordisk medborgares förvärv av svenskt medborgarskap efter
anmälan enligt 10 § b) MbL bör sänkas. Jag ansluter mig tiU förslaget i
promemorian att sänka tiden till fem år. Ändringen i denna del föratsätter att
nytt avtal träffas med Danmark, Finland och Norge om tiUämpningen av 10 § b)
MbL i dess nya lydelse. Jag avser att i annat sammanhang ta upp denna fråga.
TiUs vidare kommer bestämmelsen sålunda att gälla i sin nuvarande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag redan har nämnt har en fast praxis utbUdats vid tillämpning av
bestämmelsema i 6 § MbL om hemvist i Sverige. De förslag jag nu har lagt fram
mbbar förutsättningarna för denna praxis. En sänkning av kravet pä
hemvisttidens längd gör det nödvändigt att ta ställning tiU om vissa nu
förekommande dispenser efter en sänkning aUtjämt bör komma i fråga. I sådant
faU får vidare övervägas efter vilken tid naturalisation tidigast bör ske. I
promemorian har från denna utgångspunkt gjorts en genomgång av de dispenser som
medges med stöd av 6 § andra stycket MbL. Jag får i denna del hänvisa till
avsnitt 8.2.3 i bUagan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
departementspromemorian föreslås vissa riktlinjer för dispenspraxis vid en
förkortning av den tid som utlänningen enligt MbL skall ha vistats här för att
bli svensk medborgare. Förslaget innebär i huvudsak följande. Beträffande
dispensgmnderna gagn för riket och tidigare ägt svenskt medborgarskap föreslås
inte någon ändring i gällande praxis. I de faU dessa dispensgmnder tillämpas
nedsätts hemvistkravet vanligen högst betydligt. I fråga om utomnordisk
medborgare som är gift med svensk medborgare föreslås en sänkning av
hemvisttiden tUl tre år och en sänkning av tiden för 'äktenskapets bestånd till
två år. Sammanboende under äktenskapsliknande former bör även framdeles
jämställas med 'äktenskap. Dispens på grund av andra särskilda skäl skaU enligt
förslaget även fortsättningsvis kunna ges för den som erhåUer s. k. vUlkorat
medborgarskap. Beslut härom föreslås kunna meddelas efter fyra års hemvist. För
statslösa och poUtiska flyktingar föreslås en generell dispens. Dessa båda
grapper skaU kunna upptas tiU svenska medborgare efter fyra års hemvist i
Sverige. Utöver de nu nämnda dispensgmnderna kan det enligt promemorian i
enstaka fall finnas skäl att med hänsyn tUl humanitära, sociala eller
personliga förhållanden medge vissa 1'åttnader betr'åffande hemvistkravet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
har 'även i denna del godtagits av praktiskt taget aUa remissinstanserna.
Kammarrätten i Stockholm förordar att den kortare hemvisttiden för statslösa
och flyktingar anges i lagtexten. Svenska flyktingrådet föreslår att kravet på
hemvisttid för flyktingar och statslösa begränsas tiU tre år samt att sådan
dispens lämnas också krigsvägrare och andra skyddsbehövande som avses i 2 §
sista stycket utlänningslagen (1954: 193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förslag tiU riktUnjer som har lagts fram i promemorian är enUgt min mening väl
underbyggda och är ägnade att läggas tiU grund för dispenspraxis efter en
sänkning av det lagstadgade hemvistkravet. Jag förordar därför att de tas till
utgångspunkt vid prövningen av natura-lisationsansökningar. Beträffande
tUlämpningen av dispensregleraa på medborgare i annat nordiskt land vill jag
understryka, att dessa omfattas av 6 § andra stycket MbL. Med hänsyn tiU att
sådan utiänning redan enUgt första stycket kan naturaUseras efter tvä år, torde
emellertid anledning till dispens med hänsyn tiU äktenskap eller eljest mera
säUan föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör hemvisttiden för politiska flyktingar och statslösa lika väl
som för övriga dispensgrupper liksom hittills regleras dispensvägen. Den
föreslagna genereUa tiden för dessa grapper om fyra är innebär en avsevärd
sänkning av gällande krav. Jag kan inte biträda flyktingrådets önskemål om
ytterUgare sänkning av tiden. Inte heUer finns det erdigt nun mening tiUräckUga
skäl att i medborgarskapshänseende jämstäUa de utlänningar som avses i 2 §
sista stycket utlänningslagen med flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.3
Avskaffande av försörjningsvillkoret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
6 § MbL gäUer som villkor för naturaUsation bl.a. att sökanden har möjUghet att
försörja sig och sin familj. Utvecklingen har medfört att försörjningsviUkoret
efter hand har fått en avsevärt minskad betydelse som självständig
bedömningsgrund. I naturalisationsärenden skall visserUgen göras en utredning
av sökandens försörjningsförmåga och på gmndval av denna bedömas om
försörjningsvillkoret är uppfyUt. I allmänhet leder dock denna prövning till
att sökanden antingen anses uppfyUa villkoret eller också erhåUer dispens frän
det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kategorier av sökande som enUgt nuvarande praxis inte anses uppfyUa
försörjningsviUkoret och som normalt inte heUer får dispens begränsas i
huvudsak tUl dds personer som för sin försörjning är i huvudsak beroende av
socialhjälp och dels personer som inte gör vad som skäligen kan begäras för att
betala skatter, böter och underhålls-skulder. I vissa faU anses inte heller
hemmafruar som ensanuna ansöker om svenskt medborgarskap uppfyUa
försörjningsvDlkoret. Beträffande dessa tre gmpper undersöks i promemorian, om
de ensamma motiverar att det nuvarande försörjningsvillkoret bibehåUs.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om personer som uppbär socialhjälp pekas på att gruppen är jämförelsevis
Uten och att det dessutom som regel finns en godtagbar orsak tiU att detta
sker. Det kan t.ex. vara fråga om bristande skol-imderbyggnad eUer
yrkesutbUdning. Med hänsyn tiU att rätten tiU socialhjälp tillkommer utlänning
i Uka mån som svensk medborgare bör eidigt promemorian den omständigheten att
utläiuiing uppbär socialhjälp på grund av förhåUanden som inte kan läggas honom
tiU last inte få påverka hans möjUghet att få svenskt medborgarskap. I andra
faU fär i StäUet bedömas i vad mån omständigheterna är sådana att han inte kan
anses uppfylla vandelsvillkoret i 6 § MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
vid upprepade tillfäUen utan godtagbart skäl underlåta att betala skatter,
böter eller underhållsskulder bör enUgt promemorian närmast betraktas som en
vandelsfråga. Det anges att en sådan bedömning har gjorts i praxis i flera faU.
Övervägande skäl anges därför tala för att medveten försummelse att betala skatter,
böter eUer underhållsskulder hänförs tiU bedömningen av frågan huruvida
vandelsvillkoret har uppfyllts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
slutligen gäller hemmafru som söker svenskt medborgarskap meddelas sedan länge
dispens från försörjningsviUkoret i de faU då hon söker naturalisation
tiUsammans med sin man. Detsamma gäller hemmafru som söker ensam, om hennes
man är svensk medborgare. Hemmafru som ensam söker svenskt medborgarskap anses
vidare i praxis uppfyUa försörjningsvUlkoret, om hon tidigare har yrkesarbetat
eUer har yrkesutbUdning och vid ansökningstiUfäUet har minderårigt barn. Den
grapp av hemmafruar som inte anses uppfylla försörjningsvUlkoret bedöms därför
vara mycket begränsad. Det kan enligt promemorian i vart fall inte anses
rimligt att behålla försörjningsvUlkoret i MbL endast beträffande dessa
sökande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att slopa försörjningsvUlkoret har mottagits positivt av praktiskt taget aUa
remissinstanser. Även jag anser tiden nu vara mogen att slopa
försörjningsviUkoret, vUket i praktiken i så hög grad redan har satts ur spel.
Jag kan i allt väsentUgt ansluta mig till de skäl härför som har framförts i
promemorian.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bristande
försörjningsförmåga skall alltså inte längre i och för sig utgöra
naturalisationshinder. En annan fråga är i vad mån sökande som medvetet underlåter
att försöka ärligen försörja sig och i övrigt göra rätt för sig skall kunna
naturaUseras. Jag skaU nu övergå tiU den frågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.4
Naturalisationsvillkoret hederlig vandel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av villkoren enligt 6 § MbL för naturaUsation är att sökanden har fört en
hederUg vandel. Motsvarande viUkor fanns redan före MbL:s tillkomst. Genom MbL
infördes möjUghet att meddela dispens från villkoret. I prop. 1968:158 anförs
följande angående Kungl. Maj:ts praxis vid bedömningen av vandelsvillkoret.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån brott, som har begåtts av en naturaUsationssökan-de, skall vara
diskvaUficerande är beroende av tidpunkten för brottet och brottets art.
Upprepad brottsUghet, som inte upphört åtminstone några år före
naturaUsationstillfäUet, anses inte förenligt med lagens vandelsviUkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsanmärkningar
av armat slag t.ex. misskötsamhet i arbetet, försummad underhållspUkt och annan
oviUighet att göra rätt för sig kan föranleda avslag på naturaUsationsansökan.
Sådant avslag meddelas i princip när underhållsskuld tiU barn föreUgger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
principer gäller i huvudsak aUtjämt. I naturalisationsärenden utreds om
sökanden har begått brott eller om det föreligger vandelsanmärkningar av annat
slag, såsom t.ex. misskötsamhet i arbetet, sprit-missbrak, försummad
underhållsplikt och förfaUna obetalda hötes- och skatteskulder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rörande
tiUämpningen i praxis kan ytterUgare nämnas att en sökande som har begått
brott och dömts för detta kan — om övriga villkor är UppfyUda — bli svensk
medborgare efter viss tid som varierar med hänsyn till påföljden, t.ex. sedan
minst tre är förflutit från brottet, när domen avser kortare fängelsestraff. Om
domen eUer verkstäUigheten ligger nära tidpunkten för medborgarskapsprövningen,
bedöms det i vissa fall lämpligt att vänta längre med att uppta sökanden till
svensk medborgare. För den som har fått villkorUg dom eller skyddstiUsyn har
hittills krävts att prövotiden gått tiU ända. Beträffande skyddstillsyn krävs
numera att minst två år förflutit efter domen samt att övervakningen har
upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
från vandelsvillkoret förekommer i praxis främst då vederbörande vistas sedan
mycket lång tid i Sverige, dvs. avsevärt längre tid än den i lagen stipulerade
hemvisttiden. Vidare medges dispens för den som i varaktigt äktenskap eller äktenskapsliknande
förhållanden sammanlever med svensk medborgare liksom för den som förut har
varit svensk medborgare och önskar återfå sitt svenska medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian (8.3.3) anförs att försörjningsvUlkorets avskaffande medför
konsekvenser i fråga om tUlämpningen av vandelsvillkoret. I vissa av de faU då
en ansökan nu avslås på grund av sökandens bristande försörjningsförmåga får i
stället prövas om vandelsvillkoret är uppfyllt. De fall som åsyftas är sådana
då sökanden inte gör vad som skäUgen kan begäras för att betala skatter, böter
eller underhåUsskulder eller för att försörja sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökande
tillhörande den första gruppen bör enUgt promemorian anses inte uppfylla
vandelsviUkoret, om han visar uppenbar ovilja att göra rätt för sig, t.ex.
genom att hålla sig undan från berörda myndigheter, eller också visar bristande
vilja att iaktta uppgjord avbetalningsplan eUer dylikt. Hit hänförs i princip
även sädana fall där sökanden åberopar bristande förmåga att betala men där en
sammanställning av sökandens ekonomiska förhållanden klart ger vid handen, att
han har möjUghet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 136</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
helt eUer delvis klara betalrdngen. För att ansökan skall avslås pä grund av
bristande vandel bör således enUgt promemorian föratsättas att sökanden på ett
tydligt sätt har dokumenterat sin ovilja eller brist på vUja att betala. Denna
bör dessutom ha manifesterats under en inte aUtför kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
omständigheten att en utlänning uppbär socialhjälp på grund av förhåUanden som
inte kan läggas honom till last anges inte få påverka hans möjUghet att få
svenskt medborgarskap. I andra fall däremot får enligt promemorian bedömas i
vad mån omständigheterna är sådana att han inte kan anses uppfyUa
vandelsvillkoret enUgt 6 § MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har i allmänhet godtagits av remissinstanserna. SIV har emeUertid framfört
invändningar i ohka hänseenden. Verket anser det inte vara rindigt att i
naturaUsationsärenden göra ingående undersökningar av orsakerna tiU att
sökanden uppbär socialhjälp eUer har underlåtit att betala skatter eUer böter,
särsldlt som en bedömning av dessa orsaker i sig själv är svår att göra. Endast
de fall då socialhjälp har åtkommits genom brottsligt beteende samt faU av
flagrant underlåtenhet att betala skatter, böter och underhåU bör enligt SIV
beaktas. I lagen bör som naturaUsationsförutsättning anges att skatter, böter
och underhällsbidrag har erlagts i den omfattning som skäUgen kan fordras. För
att man i tveksamma faU skaU kunna utröna om tredska föreUgger i sistnämnda
faU, föreslår SIV att införsel prövas under viss tid. Om
naturalisationssökanden lojalt finer sig i att införsel sker, skaU tredska inte
anses föreUgga. Enligt SIV bör vidare föreskriften om hederUg vandel utgå ur 6
§ MbL. I stället bör av lagtexten framgå, att skötsamhetskravet uppfylls av
den som inte har gjort sig skyldig tiU brott och som inte heUer för ett grovt
störande levnadssätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av de synpunkter som SIV har framfört viU jag för egen del framhåUa
följande. Naturalisation innebär att en utiäiming under vissa givna
förutsättningar bevUjas svenskt medborgarskap. Någon absolut rätt härtUl
föreligger inte, även om vUlkoren i och för sig 'är uppfyUda. Det måste — som
också SIV anser — vara rimligt att som förutsättning för naturalisation tiU
svensk medborgare uppstäUa vissa skötsamhetskrav. I detta hänseende krävs f.n.
att sökanden har fört en hederlig vandel. SIV:s förslag innebär att
vandelsföratsättning-arna i stället anges uttömmande och begr"änsas tUl
frånvaron av brottslighet eUer grovt störande levnadssätt. TiU detta konuner
kravet på fullgörande i rimUg mån av vissa förpliktelser. Jag kan inte ansluta
mig tiU en sådan utformning av lagtexten. Naturalisationsinstitutet förutsätter
en diskretionär prövning av medborgarskapsansökningar. Det är därför enUgt min
mening naturUgt att utforma vandelsvillkoret liksom övriga villkor positivt,
dvs. att uppstäUa krav på hederUg vandel. Till detta kommer att även andra
vandelsskäl än dem som SIV uttryckUgen nämner bör tillmätas betydelse. FörhåUandena
kan även i andra faU</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
sådana, att det skuUe vara stötande för rättskänslan att bevilja sökanden
svenskt medborgarskap. Man kan heUer inte bortse från faU då sökanden utgör en
s'äkerhetsrisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser sålunda att det nuvarande kravet att sökanden skaU föra en hederUg vandel
bör behållas. Det får i praxis närmare anges i vilka faU vandelsviUkoret inte
skaU anses uppfyUt. En sådan praxis finns sedan lång tid. Jag har inte för
avsikt att nu genereUt ange ändrade riktUnjer för denna. De frågor som
aktualiserats genom promemorian vUl jag emellertid beröra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås, som har nämnts, att den omständigheten att sökanden har
uppburit socialhjälp eUer underlåtit att betala skatter, böter och underhåU i
vissa faU kan få betydelse för vandelsprövningen. Jag kan tiU stora delar
ansluta mig tiU de synpunkter som förs fram i promemorian i denna del. Jag vill
emellertid för min del betona, att det endast i faU av mera allvarUg
försummelse eUer av asociaUtet bör komma i fräga att av nu nämnda skäl avslå
en naturaUsationsansökan. När förhållandena i nu berört hänseende inte redan
från början framstår som graverande torde utredningen kunna i hög grad
begränsas. Vid prövning av naturaUsationsansökningar ankommer det självfallet
på berörda myndigheter, dvs. i första hand polismyndighetema, att svara för att
den utredning görs som behövs för ett riktigt beslut och att därvid utreda även
sådana förhållanden som talar tiU förmån för sökanden. Med den utgångspunkt
för bedömningen samt de begränsningar i fråga om utredningens omfattning som
jag nyss har angett, torde denna prövning inte behöva föranleda särskilt
omfattande svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian understryks att uppskovstiden med bevUjande av svenskt
medborgarskap för sökande som har begått brott i princip bör beräknas med
utgångspunkt i tidpunkten för brottet. SIV, som i Ukhet med övriga
remissinstanser har tUlstyrkt förslaget, har anhållit om vissa, närmare
riktlinjer för praxis. Den nuvarande lägsta uppskovstiden, tre är, föreslås
sänkt till ett år vid dom pä en månads fängelse. Vidare föreslås bl.a. att
tidpunkten för frigivningen skaU vara utgångspunkt vid grövre brottsUghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU även för egen del framhåUa, att tidpunkten för brottets begående i
allmänhet bör vara utgångspunkt för bedömning av om sökanden uppfyUer
vandelsvillkoret. I vissa faU är det emeUertid motiverat att beakta även senare
tidpunkter. I princip bör en sökande sålunda inte upptas tiU svensk medborgare
medan han undergår frihetsstraff. Jag delar SrV:s uppfattning att den nuvarande
treårstiden bör sänkas. Ett år anser jag emellertid vara för kort tid. Som
allmän riktlinje bör eidigt min mening gäUa en karenstid av två år frän
brottets begående, när sökanden har ådömts en månads fängelse. Även vid skyddstillsyn
eUer villkorUg dom bör karenstiden i princip beräknas från brottet och i
allmänhet utgöra två år. Vid skyddstillsyn bör dock övervakningen i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>allmänhet
ha upphört innan sökanden upptas tiU svensk medborgare. Ibland bör dock naturalisation
kunna ske under pågående övervakningstid. Detta kan ibland vara faUet när
brottet Ugger i tiden långt före domen. Vid grövre brott bör givetvis längre
karenstid gälla, särskilt vid upprepad brottsUghet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sökande
som bor här i landet sedan mycket lång tid bör kunna naturaliseras även om
vandelsvillkoret mte är uppfyllt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
viU slutligen erinra om 9 a § MbL enligt vUken SIV kan hänskjuta ärenden till
regeringens prövning. TiU denna kategori ärenden hör framföraUt sådana i viUca
SFV avser att ändra praxis i fråga om dispens från naturalisationsviUkoren. Det
är angeläget att dessa ärenden hänskjuts till regeringen med hänsyn till att
den ändrade tiUämpningen annars ofta inte bUr föremål för regeringens
prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Upprättat
lagförslag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats förslag tiU</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lag
om ändring i lagen (1950: 332) om svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Specialmotivering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>l§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges i vilka fall bara förvärvar svenskt medborgarskap vid
födelsen. Som framgår av den allmänna motiveringen har bestämmelserna
anpassats tiU det ändrade innehäU som FB:s bestämmelser om faderskap föresläs
fä (lagrädsremiss den 23 oktober 1975 med förslag till lag om ändring i FB). I
de faU dä viss man även efter ändringarna i FB presumeras vara fader tiU etf.
barn skall baraet Uksom hittiUs i medborgarskapshänseende följa honom. I
övriga fall får baraet svenskt medborgarskap genom modern. Det senare kommer
att gäUa, inte bara barn vars föräldrar inte är eller har varit gifta, utan
även barn som har fötts kort tid efter det äktenskapet har upplösts genom
äktenskapsskillnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkterna
1—3 avser faUet att viss man presumeras vara fader till baraet. Detta inträffar
när barnet föds i bestående äktenskap eUer inom så kort tid efter äktenskapets
upplösning genom makes död, att barnet kan vara avlat i äktenskapet. Under
angivna föratsättningar fär baraet svenskt medborgarskap om fadem är svensk
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
fadern i nu nämnda faU statslös eUer är han utlänning men överför inte sitt
medborgarskap tiU bamet, fär baraet enligt punkt 3 svenskt medborgarskap om
modern är s/ensk medborgare. Var baraet är fött har därvid ingen betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Punkt
4 avser det fall dä baraets föräldrar inte är gifta och modern</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
heller är änka efter barnets fader. Bamet får i detta faU svenskt
medborgarskap, om modem är svensk medborgare. Denna punkt omfattar även barn
som föds kort tid efter skilsmässa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
de föreslagna nya reglerna i 1 kap. FB kan huvudregehi att moderns make skaU
anses som fader sättas ur spel under vissa förutsättningar. Bl.a. kan annan
man erkänna faderskapet, vilket får tUl följd att presumtionen för makens
faderskap hävs. Sädant erkännande kan lämnas redan före barnets födelse. Om sä
skett och det alltså redan vid barnets födelse är klart att annan man än
moderas make är fader tUl bamet, bin: punkterna 1—3 aldrig tUlämpliga. I stäUet
gäUer bestämmelserna i punkt 4.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafen anges under vilka förutsättningar ogift bara under 18 år som är
bosatt i landet får svenskt medborgarskap genom att dess fader eUer moder
förvärvar svenskt medborgarskap genom anmälan enligt 3 eUer 4 §. Den nuvarande
principen innebär att barnet under närmare angivna förutsättningar automatiskt
får svenskt medborgarskap då dess fader eUer moder genom anmälan blir svensk
medborgare. En annan princip gäUer vid ansökan om naturaUsation. I sädant faU
bedömer ansökningsmyndigheten särskilt om naturalisationen skall omfatta också
sökandens ogifta barn under 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen,
som har anpassats tiU de nya faderskaps- och vårdnadsreglema, innebär att
nuvarande automatik efterges i viss utsträckning. Den behåUs i de faU då den
som genom anmälan får svenskt medborgarskap är ensam vårdnadshavare. Detta
gäller oavsett om man eUer kvinna får svenskt medborgarskap och oavsett om
föräldraraa är eller bar varit gifta. Även i det fall då den andre föräldern
har del i den rättsUga vårdnaden behåUs nuvarande automatik under den
föratsätt-ningen, att den andre föräldern redan är svensk medborgare. En särskild
bestämmelse har införts i tredje stycket för det fall båda föräldrarna
samtidigt får svenskt medborgarskap enligt 3 eUer 4 § och båda har vårdnaden.
Det har i den situationen ansetts naturligt att barnet får svenskt
medborgarskap tUlsammans med föräldraraa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall av gemensam vårdnad fär bam inte automatiskt svenskt medborgarskap
som biperson. I stäUet får naturaUsationsvägen anlitas. De närmare
övervägandena i denna del har angetts i den allmänna motiveringen (5.2.5).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
paragraf anger villkoren för förvärv av svenskt medborgarskap genom
naturaUsation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
ändras bl.a. så, att den föreskrivna hemvisttiden sänks</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>från
sju till fem år. Nuvarande sjuårskrav gäller även för nordiska medborgare. Med
stöd av en särskild dispensregel för denna gmpp har kravet i praxis konunit att
sänkas tiU tre år. För nordiska medborgares del sänks kravet ytterUgare tiU två
år och en uttryckUg bestämmeke om detta tas in i första stycket. Samtidigt
upphävs den särskilda dispensregeln i andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturalisationsvillkoren
ändras även därigenom att kravet på försörjningsförmåga upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt får jag hänvisa till vad jag har anfört i den allmänna motiveringen
(5.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förevarande paragraf får regeringen, efter avtal med annat nordiskt land,
förordna om tUlämpnmg av vissa i paragrafen angivna bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket har ändrats endast i redaktionellt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra stycket a) har första punkten utgått som en följd av att det i 1 § för
visst faU angivna kravet pä födelse här i riket har utgått.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
för förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan föreskrivna hemvisttiden
sju år har sänkts tiU fem är.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
remissbehandlingen har kammarrätten i Stockholm framhållit att uttrycket
fängelse i andra stycket b) bör förtydligas. Enligt 36 kap. 6 § BrB jämställs
med fängelse bl.a. villkorUg dom och skyddstiUsyn. Detta borde emeUertid enligt
kammarrätten framgå redan av bestämmelsen i MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 36 kap. 6 § BrB har generell räckvidd. Enligt denna jämställs vissa andra
påföljder med fängelse vid tUlämpning av lagstiftning i vilken fängelse
föreskrivs. Att endast i detta särskUda faU införa en förklarande bestämmelse
är därför enligt min mening inte befogat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13
a §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
har ändrats i redaJltioneUt hänseende med anledning av att uttrycken barn i och
barn utom äktenskap har slopats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andringaraa
i 6 §, vUka avser naturalisationsföratsättningaraa, föreslås träda i kraft den
1 juU 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andringaraa
i 1, 5 och 13 a §§ har utformats bl.a. med utgångspunkt i de i annat
sanmianhang föreslagna ändringarna i FB. Dessa avses träda i kraft den 1
januari 1977. Även 1, 5 och 13 a §§ bör därför i den nya lydelsen gäUa fr. o.
m. denna tidpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ändringen i 10 § a) hänger samman med den nya utformningen av 1 §
och ändringen i 10 § b) föratsätter för sin tillämp-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
att nytt avtal träffas med övriga nordiska länder. Med hänsyn härtiU föreslås
även ändringen av 10 § träda i kraft den 1 januari 1977.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemstäUer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga förslaget tiU lag om ändring i lagen (1950: 382) om
svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>9
BeslDt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har
lagt fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:80.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><b><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga</span></i></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><sub><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Ds A 1975:14</span></sub></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>F</span></b><b><span style='font-size:20.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:20.0pt;font-family:Verdana'>rv</span></b><b><span
style='font-size:20.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:20.0pt;font-family:Verdana'>rv av svenskt medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:91.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Promemoria utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:67.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:94.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Arbetsmarknadsdepartementet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><b><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattnmg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna promemoria föreslås vissa ändringar i lagen (1950: 382) om svenskt
medborgarskap (MbL) och medborgarskapskungörelsen (1969:235 —MbK).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringarna
har aktualiserats av invandraratredningen i dess slutbetänkande Invandraraa
och ramoriteteraa (SOU 1974: 69). Utrednuigen har haft tiU uppgift att
kartlägga invandraraas och minoritetemas situation i Sverige och att föreslå
samhäUsåtgärder på skilda områden för dessa grapper. Betänkandet, som
remissbehandlats, har lett tUl en proposition om riktlinjer för invandrar- och
minoritetspolitiken m. m., vUken har antagits av riksdagen i maj i år (prop.
1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160). Utredningen har i betänkandet även
gjort en genomgång av regleraa om förvärv av svenskt medborgarskap och funnit
anledning att ta upp vissa frågor tUl diskussion. Frågorna rör i huvudsak
kravet på viss tids hemvist i Sverige och försörjningsmöjUgheter för den som
önskar få svenskt medborgarskap samt vissa problem i samband med baras förvärv
av medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innebär till en början att kvalifikationstiden för erhåUande av svenskt
medborgarskap vid naturalisation enligt 6 § MbL sänks från nuvarande sju år tiU
fem år. Motsvarande sänkning föreslås i 10 § b) MbL, som behandlar rätten för
medborgare i annat nordiskt land att genom anmälan erhålla svenskt
medborgarskap. Den sist nämnda ändringen föratsätter för sin tUlämpning att
regeringen efter avtal med de övriga nordiska länderna förordnar därom. Vidare
föreslås att nordisk medborgare skall kunna naturaUseras redan efter två års
hemvist här i stället för som nu efter tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försörjningsvillkoret
i 6 § MbL föreslås utgå. Redan nu gäller i praxis att nästan aUa sökande
uppfyUer viUkoret eUer erhåUer dispens från det. Som en följd härav ändras 3 §
MbK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian föreslås vidare sådan ändring i 1 § MbL att bam som föds av svensk
moder inte skall kunna bU statslöst vid födelsen. Änd-rmgen innebär att bam i
äktenskap, av vars föräldrar endast modern är svensk medborgare medan fadem
antingen inte har medborgarskap i någon stat eUer inte överför sitt
medborgarskap tUl barnet, förvärvar svenskt medborgarskap vid födseln oberoende
av var det är fött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ändring av praxis vid självständig naturalisation av bara bör enligt förslaget
även genomföras. Som huvudregel bör gäUa att medborgar-skapsansöknmgar för barn
under 18 år i äktenskap meUan utiändsk fader och svensk moder bör bifallas,
under fömtsättning att familjen är bosatt i landet och föräldraraa gemensamt
ansöker om svenskt medborgarskap för baraet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samråd
har ägt rum med representanter för Danmark, Finland och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
avses träda i kraft den 1 juU 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Upprättade författningsföi-slag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att i 9 a, 11, 12 och 14 §§ ordet "Konungen" skaU bytas mot "regeringen",</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att 1, 6 och 10 §§ skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
§ Svenskt medborgarskap förvändas vid födelsen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>barn i äktenskap, vars fader är
svensk medborgare;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>här i riket fött barn i akten-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2. bam i
äktenskap av vars förskap, av vars föräldrar endast mo</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>äldrar
endast modera är svensk dera är svensk medborgare, om</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>medborgare,
om fadera ej har fadem ej har medborgarskap i nå-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>medborgarskap i någon stat
eller gon stat eller om baraet icke vid</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>om bamet icke vid födelsen for-födelsen förvärvar
faderns med-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>värvar faderns medborgarskap; borgarskap;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. bam
utom äktenskap, vars moder är svensk medborgare.<br>
Hittebarn som anträffas här i riket anses såsom svensk medborgare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intiU
dess annat utrönes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§2 Utiänning, som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fyllt aderton år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>sedan sju år har hemvist
h'är 2. sedan fem år eller, i fråga i riket;</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om
dansk, finsk, isländsk eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:158.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>norsk medborgare, sedan två år har hemvist här i riket; samt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fört en hederlig vandel; samt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3. fört
en hederlig vandel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>har möjlighet att
försörja sig och sin familj,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
på ansökan upptagas till svensk medborgare (naturaUseras). Fråga om
naturalisation prövas av den centrala utiänningsmyndighet som avses i 3 §
utlännmgslagen den 30 april 1954 (193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Finnes
det medföra gagn för ri-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Finnes det medföra gagn för ri<br>
ket att sökanden upptages tiU</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>ket att sökanden upptages till<br>
svensk medborgare eUer har sti-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>svensk medborgare eUer har sö<br>
kanden förat ägt svenskt medbor-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>kanden förut ägt svenskt medbor<br>
garskap eller är sökanden gift med</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>garskap eller är sökanden gift med<br>
svensk medborgare eUer föreligga</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>svensk medborgare eller föreligga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 9
a § unförd genom 1968: 704. 12 § senaste lydelse 1971: 602</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2 Senaste
lydelse 1971:1189.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=190 height=123>
<tr>
<td valign=top align=left height=123 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eljest
med hänsyn tiU sökandens förhållanden särskilda skäl för dennes upptagande
tiU svensk medborgare, må naturaUsation bevUjas, även om de i första stycket
stadgade villkoren icke äro uppfyUda.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>eljest
med hänsyn tUl sökandens förhållanden särskilda skäl för dennes upptagande tiU
svensk medborgare, må naturalisation beviljas, även om de i första stycket
stadgade viUkoren icke äro uppfyUda. Är sökanden dansk, finsk, isländsk eller
norsk medborgare, må även om annat särskilt skäl ej föreligger avvikelse ske
från det under punkt 2 angivna villkoret.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förlorar
sökande, som har utländskt medborgarskap, ej detta i och med sin naturalisation
utan fordras härför medgivande av den utiändska statens regering eUer annan
myndighet, må som viUkor för medborgarskapets förvärvande stadgas, att
sökanden inför den centrala utlänningsmyndigheten inom viss tid styrker att
dylikt medgivande lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
utiänning enligt denna paragraf upptages tUl svensk medborgare, bestämmer den
centrala utlänningsmyndigheten, huruvida naturaUsationen skaU omfatta även
sökandens ogifta bara under aderton år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
1.0pt;margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10 §8</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Konungen äger, efter avtal
med Danmark, Finland, Island eUer Norge, förordna om tiUämpning av en eller
flera av bestämmelsema under a)—c) här nedan. Med fördragsslutande stat avses
i dessa bestämmelser den eUer de stater, med vilka Sverige ingått avtal om
tUlämpning av bestämmelsen i fråga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen äger, efter
avtal med Danmark, Fmland, Island eller Norge, förordna om tillämpning av en
eller flera av bestämmelsema under a)—c) här nedan. Med fördragsslutande stat
avses i dessa bestämmelser den eUer de stater, med vUka Sverige mgått avtal om
tiUämpning av bestämmelsen i fråga.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a) Vid
tillämpning av 1 § första stycket punkt 2 lUcställes födelse i<br>
fördragsslutande stat med födelse här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om anmälan enligt 3 § likställes hemvist i fördragsslutande stat med
hemvist i rUet i den mån hemvisttiden mfallit före sexton års ålder och
tidigare än fem år före anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såvitt
angår 4 § likstäUes hemvist mtiU tolv års ålder i fördragsslutande stat med
hemvist i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:24.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i 8 § första stycket äger ej tiUämpning på den som under sammanlagt mmst sju
år haft hemvist i fördragsslutande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b) Medborgare
i fördragsslutande stat som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>förvärvat medborgarskapet på
annat sätt än genom naturalisation;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>fyllt aderton år;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sedan sju år har hemvist här 3.
sedan fem ar har hemvist här i riket; samt</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>i riket; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>icke under denna tid dömts till
fängelse,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förvärvar
svenskt medborgarskap genom att hos länsstyrelsen i det län där han är
kyrkobokförd skriftiigen anmäla sin önskan härom. Vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
Senaste lydelse 1968:704.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Förslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådant
förvärv av medborgarskap skaU vad i 5 § stadgas äga motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c)
Den som förlorat svenskt medborgarskap och därefter oavbratet varit medborgare
i fördragsslutande stat, återvinner svenskt medborgarskap genom att, efter det
han tagit hemvist här i riket, hos länsstyrelsen i det län där han är
kyrkobokförd skriftUgen anmäla sin önskan härom. Vid sådant förvärv av
medborgarskap skall vad i 5 § stadgas äga motsvarande tillämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
dess regeringen förordnar annat gäUer i förhåUande till Danmark, Finland och
Norge 10 § b) i dess aildre lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag tiU</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förordning
om ändring i medboirgarskapskimgörelsen (1969: 235)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives i fråga om medborgarskapskungörelsen (1969: 235) dels att i
4 § orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen",
dels att 3 § skaU ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Myndighet
som tar emot anmä- Myndighet som tar emot anmä<br>
lan eller ansökan enligt lagen om lan eller ansökan enUgt lagen om<br>
svenskt medborgarskap skall göra svenskt medborgarskap skall göra<br>
den utrednuig som behövs för den utredning som behövs för<br>
'ärendets prövning. I 'ärende enligt ärendets prövning. I ärende enligt<br>
6 § samma lag skall utredningen 6 § samma lag skaU utredningen<br>
avse sökandens personliga förhål- avse sökandens personliga förhål<br>
landen och försörjningsförmåga landen samt frågan i vilken om-<br>
samt frågan i vUken omfattning fattning han fullgjort honom ålagd<br>
ban fullgjort sin skattskyldighet underhållsskyldighet och uppfyUt<br>
här i landet.</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>sina förpliktelser mot det all-</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:156.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>männa.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avser
anmälan eUer ansökan utlänning som vid anmälnings- eUer ansökningshandlingens
ingivande icke får uppebåUa sig i landet ytterligare mmst två månader, skall
myndigheten genast underrätta statens invandrarverk om anmälningen eller
ansökningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
förordning träder i kraft den 1 juli 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:35.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>47</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
varje stats medborgarskapslagstiftning anges vilka personer som från födseln
skaU anses som medborgare i den staten. I allmänhet finns också bestämmelser om
senare förvärv av statens medborgarskap genom naturalisation eUer på annat
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande svenska medborgarskapslagstiftningen har tillkommit i samarbete meUan
Danmark, Norge och Sverige. Den har nu varit i kraft under n'åstan ett kvarts
sekel. Någon allmän översyn av lagstiftningen har inte skett under denna tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandraratredningen
pekar i betänkandet Invandraraa och minori-tetema (SOU 1974: 69) på att många
invandrare har kommit hit med avsUa att bosätta sig här för gott. Andra
bestämmer sig senare för att stanna här. Det är för dem av väsentiig betydelse
att på enklast möjliga sätt kunna få svenskt medborgarskap. Utredningen
framhåller också vikten av att barn till invandrare i vårt land och bam i
äktenskap mellan svensk och utiänning får ett så gott medborgarrättsligt skydd
som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det nämnda betänkandet tar invandraratredningen särskilt upp tre medborgarskapsrättsliga
frågor tUl diskussion, nämligen kvalifikationstiden för förvärv av svenskt
medborgarskap genom naturaUsation (hem-vistvUlkoret), kravet på
försörjningsförmåga samt vissa frågor i samband med baras medborgarskap.
Invandraratredningen har däremot inte ansett sig böra göra en allmän översyn av
medborgarskapslagstiftningen men uttalar att en sådan översyn bör övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
om ändring i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap (MbL) har vid åtskUliga
tUlfäUen varit föremål för motioner i riksdagen. Dessa har bl. a. gäUt sänkning
av hemvisttiden samt medborgarskap för bam i äktenskap mellan svensk kvinna och
utländsk man. Även i internationellt sammanhang, både inom och utom Norden,
har hithörande frågor under senare tid varit föremål för överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare nämnas att inom justitiedepartementet utarbetats departementspromemorian
Faderskap och vårdnad (Ds Ju 1975: 17). I promemorian föreslås ändringar i bl.
a. föräldrabalkens faderskaps- och vårdnadsregler och, som en konsekvens av
detta, även ändringar i MbL. Sålunda föreslås att, om modera tiU ett bam är
gift vid baraets födelse eUer om bon kort dessföriiman har blivit änka, hennes
make liksom nu skall anses vara fader tiU bamet. Däremot föreslås ändrade
regler för det faUet att modera har skilt sig kort före baraets födelse. Den
från-skUde mannen skaU då mte längre automatiskt anses vara fader tiU barnet,
utan faderskapet skall fastställas genom erkännande eUer dom, på samma sätt som
när modera är ogift vid bamets födelse. I samband med dessa ändringar föreslås
att termeraa bam i äktenskap och bara utom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>äktenskap
slopas. Vårdnadsreglema ändras enligt förslaget på sådant sätt, att föräldraraa
även efter skUsmässa får behålla gemensam vårdnad. Även för'äldrar som inte är
eUer har varit gifta med varandra skaU enligt justitiedepartementets promemoria
kunna få gemensam vårdnad om sina bam. Dessa förslag medför ändring i bl. a. 1
och 5 §§ MbL. Det berörda promemorieförslaget torde få beaktas i samband med
den vidare behandlingen av de förslag som i det följande läggs fram i förevarande
promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrand av vad som nu har angetts, främst invandrarutredningens överväganden,
tas i denna promemoria upp vissa frågor om ändring i MbL. De frågor som närmare
behandlas i det följande avser hemvist-ocb försörjningsviUkoren vid för/ärv av
svenskt medborgarskap genom naturalisation och, i visst fall, amnälan samt
medborgarskap för barn i äktenskap mellan svensk kvinna och utiändsk man.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bÖr erinras om en fråga som hänger samman med den nuvarande
lydelsen av lagen (1972: 650) om rätt till ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare. De rättigheter lagen ger avser endast
utiändska medborgare. Detta medför bl. a. att utiänning, som blir svensk
medborgare under tid han deltar i sådan undervisning, inte längre kan påfordra
att få fortsätta språkutbUdningen. Problemet får än större betydelse om kravet
på hemvisttid vid naturalisation sänks, som föreslås i det följande. Det är
angeläget att den nu berörda frågan i annat sammanhang tas upp till behandlmg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutiigen
bör nämnas att invandrarutredningen i sitt betänkande även föreslagit att
expeditionsavgiften vid förvärv av svenskt medborgarskap slopas. I september
1974 fick riksrevisionsverket i uppdrag att pröva avvägningen av
avgiftssättningen enUgt expeditionskungörelsen och föreslå sådana förändringar
av avgifterna som framstår som motiverade. Invandraratredningens förslag i
denna del bör behandlas i sammanhang med riksrevisionsverkets översyn och tas
sålunda inte upp i denna promemoria.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation, vilket avgetts av
särskUda sakkunniga från Danmark, Finland, Norge och Sverige, fogas till denna
promemoria som bilaga.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Gällande ordning i huvuddrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Medborgarskapslagens tiUkomst; ändringar i lagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nordiska samarbetet på medborgarskapslagstiftningens område inleddes redan på
1880-talet. Såväl 1894 års lag som 1924 års lag tiU-kom efter nordiskt
samarbete. GäUande bestämmelser om svenskt medborgarskap återfinns i lagen
(1950: 382) om svenskt medborgarskap (MbL). Lagen trädde i kraft den 1 januari
1951. Den bygger på ett av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'> BUagan
här utesluten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>49</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
delegerade för Danmark, Norge och Sverige år 1949 framlagt betänkande (SOU
1949: 45). Förslag tUl medborgarskapslag förelades riksdagen genom prop. 1950:
217. Även Danmark och Norge erhöU år 1950 nya medborgarskapslagar, som i sakUgt
hänseende överensstämmer med den svenska. Finland, som inte deltog i arbetet,
erhöll ny medborgarskapslag år 1968.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med MbL tiUkom en kungörelse (1950: 614) med vissa bestämmelser rörande
tiUämpningen av medborgarskapslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>MbL
innefattar ändringar i skilda hänseenden jämfört med 1924 års lag. Således
höjdes genom den nya lagen hemvistkravet vid naturaUsation från fem tiU sju
år. I praxis hade dock vid lagens tillkomst sedan länge krävts minst sju års
hemvist i riket. Naturalisationsåldem sänktes från 21 till 18 år. Gift kviima
behandlas i MbL självständigt, vUket innebär att hon endast kan naturaliseras
på egen ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
MbL har sedan lagens tiUkomst skett vissa ändringar. Sakkunniga från Danmark,
Finland, Norge och Sverige avgav år 1965 betänkandet Underlättande för nordiska
medborgare att viima medborgarskap i annat nordiskt land m. m. (Nordisk
utrednmgsserie 1965: 8). På grandval av förslaget genomfördes år 1968 vissa
ändringar, som gjorde det lättare för medborgare i annat nordiskt land att
erhålla svenskt medborgarskap (prop. 1968: 128). Sålunda sänktes kravet på
hemvisttid vid förvärv av svenskt medborgarskap genom anmälan enligt 10 § b)
MbL från tio tUl sju år. Den undre åldersgränsen för sådan anmälan sänktes från
21 till 18 år och den övre åldersgränsen — då 60 år — slopades. Det föratskic-kades
även att Kungl. Maj:ts praxis i naturalisationsärenden skulle komma att ändras
så att för bifall tUl ansökan om naturalisation av medborgare från annat
nordiskt land inte såsom dittUls skuUe krävas hemvist i Sverige under fem år
utan i allmänhet endast tre års hemvist här. Det nordiska samarbetet rörande
medborgarskapsfrågor har kommit till uttryck i 1962 års
samarbetsöverenskommelse mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige (SÖ
1962:14). I art. 3 i överenskommelsen anges att de fördragsslutande parterna
skall söka underlätta för medborgare i ett nordiskt land att förv'ärva
medborgarskap i annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
har vissa förslag som framfördes i betänkandet DecentraUse-rmg av
naturalisationsärenden m. m. (SOU 1966: 20) tagits upp i prop. (1968: 142)
angående riktlinjer för utlänningspolitiken m. m., prop. (1968: 158) angående
ändring i utlänningslagen m. m. och prop. (1969: 53) angående organisationen av
statens invandrarverk, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1968: 158 föreslogs att beslutanderätten i naturalisationsärenden skulle
föras över från Kungl. Mai:t till den centrala utlännmgsmyn-digheten. Mot denna
myndighets beslut skulle besvär kurma föras hos Kungl. Maj:t. Dessutom skuUe
myndigheten kunna hänskjuta medborgarskapsärenden till Kungl. Maj:t för
avgörande. En redogörelse för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 136</span></i></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungl.
Maj:ts praxis i naturalisationsärenden finns fogad som bUaga tiU propositionen.
De i de nämnda propositionerna föreslagna ändringama i MbL trädde i kraft den 1
juU 1969 (SFS 1968: 704). Central utiänningsmyndighet är sedan nämnda tidpimkt
statens invandrarverk (SIV).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av 'ändringarna i MbL utfärdades år 1969 en ny medborgarskapskungörelse
(1969: 235-MbK), som ersatte 1950 års kungörelse. Enligt den nya kungörelsen
har polismyndigheten övertagit länsstyrelsemas utredningsuppgifter i
naturalisationsärenden. Tidigare föreskriven skyldighet för
utredningsmyndigheten att avge ytirande togs bort i den nya kungörelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SlutUgen
har ändringar gjorts i MbL år 1971 (prop. 1971:155, SFS 1971:1189 och prop.
1971:143, SFS 1971: 881). Den förstnämnda ändringen avsåg s. k. vUlkorliga
naturalisationsbeslut. Prövning huravida bevis om befrielse från medborgarskap
i annat land har företetts inom förelagd tid skaU numera göras av SFV och inte
som tidigare av länsstyrelse. I propositionen uttalade vidare
departementschefen, att bevis om svenskt medborgarskap inte bör utfärdas förrän
förvärvet av det svenska medborgarskapet blivit slutiigt giUlande och mte, som
tidigare var fallet, i samband med villkorligt beslut, om medborgarskap i
avvaktan på att sökanden erhöU befrielse från tidigare medborgarskap.
Villkorstiden förlängdes tUl två år mot tidigare ett. Den ändring som skedde på
grund av förslaget i prop. 1971: 143 innebar, att bestämmelsema i MbL om bams
förvärv och förlust av svenskt medborgarskap med anledning av att baraets fader
eller moder förvärvar eller förlorar sådant medborgarskap skall gäUa i fråga
om adoptivbarn endast om bamet också är adoptivfaderns eller adoptivmoderns
bara i eller utom 'äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2
Bestämmelserna om förvärv av svenskt medborgarskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
MbL kan utlänning förvärva svenskt medborgarskap antingen som självständig
person eller som biperson. De olika sätt på vUket svenskt medborgarskap kan
erhållas framgår av följande uppställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A.
Självständigt förvärv:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>vid födelsen — 1 § (10 § a)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>genom legitimation — 2 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>genom anmälan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>a)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som oavbratet haft sitt
hemvist h'är i riket från det han fyllt sexton år och dessutom tidigare har
haft sitt hemvist här under sammanlagt minst fem år förvärvar svenskt
medborgarskap genom att, efter det att han fyllt tjugoett år men innan han
fyllt tjugotre, anmäla sin önskan att bli svensk medborgare (increscens) — 3 §
(10 § a)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>den som vid födelsen blivit
svensk och oavbratet haft sitt hemvist här i riket intiU arton års ålder, men
som sedan förlorat sitt svenska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136</span></b><b><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medborgarskap,
återvinner det efter två års hemvist i riket (återvinning) — 4 § (10 § a), 10 §
c) och 15 § andra stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c)
dansk, finländsk eUer norsk medborgare som förvärvat medborgarskapet på annat
sätt än genom naturaUsation, fyUt arton år, sedan sju år har hemvist i riket
samt icke under denna tid dömts tUl fängelse erhåUer svenskt medborgarskap
genom att anmäla sin önskan att bli svensk medborgare — 10 § b)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4)
genom naturalisation — 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>B.
Förvärv som biperson:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
bara genom att fadera eller modera blir svensk medborgare —5 §, 6 § sista
stycket, 10 § b) och c), 13 a § samt 15 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
innebär följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
vid födelsen. I 1 § MbL anges i vUka faU barn förvärvar svenskt medborgarskap
vid födelsen. Enhgt bestämmelsen gäller olika regler för bam i äktenskap och
barn utom äktenskap. Bam i äktenskap förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen,
om fadera är svensk medborgare, medan bara utom äktenskap blir svensk
medborgare vid födelsen, om modera har svenskt medborgarskap. I båda faUen
saknar det betydelse var baraet är fött. Från huvudregeln att faderas nationalitet
är bestämmande för vUket medborgarskap bara i äktenskap förvärvar vid födelsen
finns ett undantag. Om fadera inte har medborgarskap i någon stat eller om
baraet inte förvärvar hans medborgarskap vid födelsen, får bara i äktenskap
svenskt medborgarskap om modera är svensk medborgare. En föratsättning är dock
att baraet har fötts här i riket. På grand av samhörigheten meUan de nordiska
länderaa har i 10 § a) öppnats möjlighet att i det senast berörda fallet
likstäUa födelse eller hemvist här i riket med födelse eller hemvist i Danmark,
Finland, Island eller Norge. För tiUämpningen av bestämmelsen, liksom av 10 § i
övrigt, krävs att avtal har träffats därom med de övriga nordiska länderaa.
Sedan sådant avtal har träffats år 1950 meUan Danmark, Norge och Sverige (SFS
1950: 664) och år 1969 meUan Finland och Sverige (SFS 1969: 6), har Kungl.
Maj:t förordnat om tUlämpning i förhåUande tUl Danmark, Finland och Norge av 10
§ MbL. I det faU som avses i 1 § 2 MbL gäUer sålunda att födelse i Danmark,
Fmland eUer Norge likställs med födelse här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
genom legitimation. I 2 § MbL behandlas förvärv av svenskt medborgarskap genom
legitimation. Ingår svensk man äktenskap med utiändsk kvinna medför det att
före äktenskapet fött bara tiU ma-karaa blir svensk medborgare, om baraet vid
den aktueUa tidpunkten är ogift och inte har fyllt 18 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
genom anmälan. EnUgt 3 § första stycket MbL förvärvar utlänning, som oavbrutet
haft sitt hemvist i Sverige från det han fyUt 16 år och dessutom tidigare haft
sitt hemvist här under sammanlagt minst fem år, svenskt medborgarskap genom
att, efter det han har fyUt 21 år men</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>innan
han har fyUt 23 år, anmäla sin önskan därom hos länsstyrelsen i det län där han
är kyrkobokförd. Om utlänningen inte är medborgare i någon stat eUer styrker
att han skulle förlora sitt utiändska medborgarskap genom att förv'ärva
svenskt, får anmälan göras redan då han har fyllt 18 år, om han vid tiden för
anmälan har sitt hemvist i riket sedan fem år och dessutom tidigare haft sitt
hemvist här under sammanlagt fem år. TiU grund för bestämmelsen ligger den
uppfattningen, att bara med utiändskt medborgarskap som har växt upp här i
landet därigenom har knutits så starkt tUl Sverige, att de bör ha fått att bli
svenska medborgare om de så önskar. Medborgarskapsförvärvet sker genom s. k.
increscens eUer inväxande i samhället. Enligt 10 § a) MbL likstäUs vid
till-lämpning av 3 § hemvist i Danmark, Fuiland eUer Norge med hemvist här i
rUcet. Detta gäller dock endast i den mån hemvisttiden infaUit före 16 års
ålder och tidigare än fem år före anmälan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>S.
k. återvinning av svenskt medborgarskap regleras i 4 §. Har någon, som vid
födelsen bhvit svensk och oavbratet haft sitt hemvist här i riket intiU 18 års
ålder, förlorat sitt svenska medborgarskap, återviimer han detta, om han sedan
två år har hemvist i riket och anmäler sin ansökan hos länsstyrelsen i det län
där han är kyrkobokförd. Den som är utländsk medborgare måste samtidiigt
styrka att han förlorar det utiändska medborgarskapet. Enligt 10 § a) likställs
vid tiUämpning av 4 § hemvist intiU 12 års ålder i Deinmark, Fmland eller Norge
med hemvist här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgaraa
i de andra nordiska länderaa har genom 10 § b) fått rätt att genom ensidig
förklaring förvärva svenskt medborgarskap, om de uppfyUer vissa viUkor.
Medborgare i sådan stat förvärvar sålunda svenskt medborgarskap efter amnälan
hos länsstyrelse, under förats'ätt-ning att han har förvärvat det danska,
finländska eUer norska medborgarskapet på annat sätt än genom naturaUsation,
att han har fyllt 18 år, att han sedan sju år har hemvist här i riket samt att
han inte under denna tid har dömts tiU fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
någon blir svensk medborgare med stöd av 3 §, 4 § eller 10 § b) medför det
enUgt 5 § i allmänhet att hans eUer hennes ogifta bara som har hemvist här i
riket och inte har fyllt 18 år också får svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Besvär
över länsstyrelses beslut i anmälningsärenden har tidigare avgjorts av
regeringsrätten men avgörs fr. o. m. den 1 januari 1972 av kammarrätt, varifrån
fullföljd kan ske tUl regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
genom naturalisation. Villkor för naturaUsation är enligt 6 § första stycket
MbL att den sökande har fyllt 18 år, att han sedan sju år har hemvist här i
riket, att han fört en hederlig vandel samt att han har möjlighet att försörja
sig och sin famUj. Även om dessa villkor mte är uppfyllda kan emellertid enligt
aadra stycket i samma paragraf naturalisation äga rum, om det med hänsyn tiU
sökandens förhållanden förelig-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ger
särskilda skäl för detta. Som exempel på sådana särskilda skäl nämns i lagen
att det skulle medföra gagn för riket att sökanden upptas tiU svensk
medborgare, att sökanden förat har haft svenskt medborgarskap eUer att
sökanden är gift med svensk medborgare. N'är sökanden är dansk, finsk, isländsk
eller norsk medborgare, kan undantag göras från kravet på minst sju års hemvist
i riket, även om annat särskilt skäl inte föreUgger. Om utiänning inte förlorar
sitt utländska medborgarskap genom naturalisationen utan särskUt medgivande från
den utländska regeringen eUer annan myndighet, kan enligt 6 § tredje stycket
MbL stäUas som villkor för att sökanden skall få svenskt medborgarskap, att han
inom viss tid styrker att sådant medgivande har lämnats. I
naturaUsa-ttonsärende bestämmer SIV om naturaUsationen skaU omfatta även sökandens
ogifta bam under 18 år. Besvär över SIV:s beslut i naturalisationsärenden
avgörs av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ledande princip inom svensk medborgarskapsrått 'är sedan gammalt att dubbelt
medborgarskap bör undvikas. Sverige har också anslutit sig tUl 1963 års
Europarådskonvention om begränsning av fall av flerfaldigt medborgarskap m. m.
Enligt konventionen gäUer bl. a. att myndig medborgare i fördragsslutande stat
inte tiUåts behåUa tidigare medborgarskap när han efter ansökan får
medborgarskap i annan fördragsslutande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
vuxen sökande som blir svensk medborgare förlorar i allmänhet automatiskt sitt
tidigare medborgarskap. Detta är fallet med personer från exempelvis de
nordiska ländema, Förbundsrepubliken Tyskland, Österrike, Frankrike,
Nederländerna och Canada. Medborgare från vissa andra länder, t. ex. de
östeuropeiska stateraa samt Schweiz, Storbritannien, Grekland och Turkiet,
måste däremot hos det föratvarande hemlandets myndigheter begära befrielse från
sitt medborgarskap i det landet. I dessa faU blir utiänningen svensk medborgare
endast under förutsättning att han inom viss tid, vanligen två år, befrias
från sitt gamla medborgarskap. Under vissa förutsättningar kan vUlkoret slopas.
Det gäller t. ex. i fråga om person som har bedömts vara poUtisk flykting och
den som har vägrats befrielse från sitt medborgarskap. Villkoret slopas också
för den som inte inom rimUg tid har fått svar på sin ansökan om befrielse från
sitt gamla medborgarskap. Genom att sökanden i dessa faU inte förlorar sitt
tidigare medborgarskap blir han medborgare i två länder och får aUtså dubbelt
medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med den vUlkorliga naturalisationen är att så långt som möjUgt försöka undvika
dubbelt medborgarskap. Bara genom att befrias från tidigare medborgarskap kan
den som fått svenskt medborgarskap räkna med fuUt svenskt rättsskydd utomlands.
Den som inte fått befrielse betraktas i sitt föratvarande hemland som
medborgare endast där. I konfliktssituationer kan därför svenska myndigheter
inte garantera något rättsskydd. Ett särskilt problem kan uppstå när vämplikt
blir aktuell.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inte någon föreskrift om att kunskap i svenska språket utgör villkor för
naturalisation. Departementschefen framhöU emeUertid i prop. 1950: 217 s. 43,
att stor betydelse skuUe tillmätas sökandens kunskaper i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Närmare redogörelse för viss» förutsättningar för naturalisation 3.1
HemvistviUkoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
6 § första stycket 2 MbL fordras som nämnts för naturalisation att sökanden
sedan sju år har hemvist i riket. Motsvarande tid var enligt 1924 års lag fem
år. I praktiken irmebar emellertid tUlkomsten av MbL inte någon skärpning i
detta h'änseende. Enligt den praxis, som hade utbildats vid tiUämpningen av 1924
års lag, hade nämligen femårskravet i allmänhet ansetts tUlräckligt endast
beträffande nordiska medborgare, medan det för övriga utlänningar i regel
fordrades muist sju års hemvist.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU den gemenskap i fråga om språk och kultur och den likhet beträffande
samhällsförhållandena, som råder de nordiska länderna emellan, ansågs det vid
MbL:s tUUomst motiverat att i regel ställa betydUgt mindre krav på
hemvisttidens längd för medborgare i nordiskt land än för andra utlänningar.
Departementschefen anslöt sig tUl de delegerades uppfattning att möjlighet
borde beredas att i klara faU natura-lisera medborgare i annat nordiskt land
efter kortare tids hemvist i Sverige än den för sådana sökande tiUämpade
minimitiden av fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
riksdagsbehandlingen av prop. (1950: 217) med förslag till medborgarskapslag
framhöll första lajjutskottet (ILU 1950: 27) bl. a., att det biträdde
propositionens förslag att beträffande utiänningar i allmänhet principieUt
kräva sjuårigt hemvist, eftersom det vid de nordiska ländernas förhandlingar
visat sig ogörligt att uppnå enighet om kortare tid än sju år. Utskottets
ställningstagande byggde på den uttryckUga föratsätt-ningen, att denna tid inte
förlängdes i praxis, om inte en allvarUg skärpning i det internationeUa läget
skulle inträda (s. 31). Naturalisation borde sålunda, om övriga
föratsättningar förelåg, bevUjas så snart sökanden haft hemvist i Sverige under
sju år. Ansökan borde kunna inges så långt i förväg, att Kungl. Maj:ts beslut
kunde träffas strax efter tidens utgång. RUcsdagen följde utskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en persons hemvist avses den ort där han faktiskt 'är bosatt på ett varaktigt
sätt. MbL föratsätter att den sjuåriga hemvisttiden skaU ha varat oavbratet
fram tUl naturalisationen. Härvid bortses dock från tillfälliga avbrott, t.ex.
för semesterresor, som inte har hindrat sökandens anpassning tUl svenska
förhåUanden. Om utlandsvistelsen är av sådan längd eUer i övrigt har skett
under sådana omständigheter att bosättningen här anses ha avbratits, räknas
som hemvisttid i princip endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hemvistperioden
omedelbart före naturalisationen. Utflyttning ur riket i emigrationssyfte anses
i princip alltid som avbrott i hemvisttiden, även om vederbörande efter
relativt kort tid återvänder till riket. TUl närmare belysning av praxis i
fråga om dispens från MbL:s bestämmelse om oavbruten hemvist som vUlkor för
naturaUsation kan återges följande yttrande av SIV den 4 juli 1972 i ett
besvärsärende:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
ges i regel när omständigheteraa kunnat visa att sökanden haft för avsikt att
återvända tUl Sverige. Vistelsen utomlands skall ha haft ett på förhand bestämt
syfte. I sådana faU får sökanden tUlgodo-räkna sig hela den tidigare vistelsen
som kvalifikationstid. Det får t. ex. den som vistats i sitt hemland endast för
att fullgöra väraplikt, den som för vidareutbildning inom sitt yrke varit
hänvisad till utbildning utomlands, den som haft studiegång i utlandet och har
sin famUjeanknyt-ning i Sverige eUer den som kortare tid vistats i hemlandet i
privata angelägenheter såsom för vård av sjuk anhörig eUer dylikt. Sökanden
som haft tillfälUg placering vid svenskt dotterföretag i annat land än hemlandet
eller vid SIDA-projekt får under vissa föratsättningar även tillgodoräkna sin
vistelse utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
andra fall — i synnerhet om avbrottet varat så lång tid som två år eUer mer —
kan sökanden få tiUgodoräkna sig en del, högst hälften av den tidigare
vistelsen. Särskilt i sådana fall fordras dessutom som regel att sökanden skall
ha vistats minst två år i Sverige efter återkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
ges emellertid i princip inte om det bedöms att utresa från Sverige skett i
emigrationssyfte. Sökanden får då tiUgodoiäkna sig endast tiden från
återinflyttningen. Har sökanden tidigare vistats mycket länge i Sverige och är
avbrottet förhållandevis kort kan dock undantagsvis bedömas skäligt att viss
hänsyn tas till den tidigare vistelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör uppmärksammas att hemvistvillkoret i 6 § MbL är så utformat, att det inte
torde utesluta att sökanden kan naturaliseras till svensk medborgare, även om
han har sådan anknytnmg tUl annat land att han kan sägas ha hemvist också i det
landet. I 6 § talas nämligen om "hemvist" och inte om "sitt
hemvist" (se t. ex. 3 §).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan anmärkas att personer som vistas i Sverige med diplomatisk immunitet inte
anses ha hemvist här. Motsvarande gäUer även deras famUjer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utlänningar
som vistas i Sverige som SIDA-stipendiater får enligt gällande praxis inte
tillgodoräkna sig sin stipendiattid här som kvalifikationstid för förvärv av
sVenskt medborgarskap. Detta anses Ugga i sakens natur, eftersom dessa
stipendiater normalt avses återvända till hemlandet för att där nyttiggöra sin
utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av de i 6 § andra stycket angivna dispensgranderna: gagn för riket,
tidigare svenskt medborgarskap, äktenskap med svensk medborgare och särskilda
skäl med hänsyn tUl sökandens förhåUanden, vilka behandlas i följande avsnitt,
gäUer erdigt samma bestämmelse, att medborgarskap i annat nordiskt land i sig
utgör skäl för dispens från kravet på sjuårigt hemvist. Den för de nordiska
länderna gemensamma språkliga eller kulturella gmndvalen samt lUcheten i fråga
om samh'ällsför-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>håUandena
anses medföra att dessa länders medborgare i regel växer in i vårt lands
förhåUanden avsevärt snabbare än andra utlänningar. Kravet på hemvist i Sverige
för denna gmpp av utlänningar har, som tidigare nämnts, i prop. 1968:128
angetts inte böra överstiga tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om de övriga dispensgrunderna i 6 § andra stycket MbL kan framhållas
följande. Dispensgrunden gagn för riket har tUlämpats restriktivt och därvid
nästan enbart på vUlkoret om hemvisttid. Dispens bar i ett stort antal faU
lämnats sökande som vid ansökningstiUfäUet varit gift med svensk medborgare.
Kravet på hemvisttid reduceras i aUmänhet förhåUandevis kraftigt, när
utiänningen är gift med en infödd svensk medborgare. Det krävs dock att
äktenskapet har haft viss varaktighet. Eldigt hittiUsvarande praxis fordras
att sökanden har hemvist här sedan minst fyra år och att äktenskapet består sedan
minst tre år. Även vid giftermål med naturaUserad svensk medborgare kan kravet
på hemvisttid reduceras. I dessa fall har dock praxis varit något strängare.
För nordiska medborgare är praxis betydUgt mUdare. I fråga om dessa krävs för
naturaUsation endast två års hemvist och ett års äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanboende
under äktenskapsUknande förhåUanden torde i aUmänhet i praxis bedömas på samma
sätt som äktenskap. Har däremot sammanlevnaden upphört i bestående äktenskap,
anses den utVändske maken inte uppfyUa dispensvUlkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör även framhåUas att enligt gällande praxis utländsk
kvinna, som är gift med utomlands bosatt svensk medborgare, kan naturaliseras
utan krav på hemvist i Sverige. I detta faU skall dock äktenskapet ha varat
minst så lång tid som lagen föreskriver i fråga om hemvist i Sverige. Makaraa
skaU dessutom sedan Tångre tid vara bosatta utanför hustruns hemland. Vissa
undantag har gjorts från vad som sagts. Sålunda har det förekommit faU då ett
särskilt behov av svenskt medborgarskap har förelegat på grand av oroliga
politiska förhållanden i bosättningslandet. NaturaUsation har därför bevUjats
trots att äktenskapet varar kort tid och makarna kanske bott i hustruns
hemland. En långtgående dispens från hemvisttrillkoret kan ges 'även för
hustrur tUl svenska diplomater.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
utiändska makar söker svenskt medborgarskap samtidigt och endast den ene
uppfyller hemvistviUkoret, brakar den andre maken medges upp till två års
dispens från hemvistvillkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i vissa andra faU lämnas dispens i större eller mindre utsträckning från
kravet på hemvist i Sverige. Detta gäller t. ex. betr'åffande hemvändande
emigrant eUer medlem av svensk folkspillra utomlands samt person som är anstäUd
på svenskt fartyg eller i svenskt företag utomlands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om tillämpningen av hemvistvillkoret kan vidare nämnas, att personer som
naturaUseras med viUkor enligt 6 § tredje stycket MbL får viss dispens från
kravet på sju års hemvist i sådana fall, då det erfaren-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hetsmässigt
tar långt tid att få befrielse från det tidigare medborgarskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FuU
bemvisttid fordras inte heUer för bara i äktenskap mellan svensk kvmna och
utiändsk man när ansökan om naturalisation görs av båda föräldrarna eUer, om
äktenskapet är upplöst, av vårdnadshavaren och denne är svensk medborgare.
Hemvistkravet efterges också i naturalisationsärenden i samband med adoption
av bara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
framstående idrottsutövare har i några faU lämnats viss dispens från
hemvistkravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
det senaste året har regeringen lämnat dispens i flera olika typer av ärenden
av humanitära, personliga och sociala skäl. Sålunda har meddelats en geoereU
dispens på två år för personer som är över sjuttio år. Vidare har statslösa f.
d. polacker i princip efter tre års vistelse i riket upptagits tUl svenska
medborgare, när de inte har haft möjUgheter att försörja sig. Det rör sig här
om personer som har uppnått pensions-åldem och vilka som svenska medborgare
skuUe kunna leva på ålderspension. I dessa faU har det i besluten framhåUits
att vederbörande har tagits emot i vårt land oberoende av vilka möjligheter de
haft att försörja sig genom eget arbete eller genom hjälp av anhöriga.
Statslösa personer och politiska flyktingar har naturaliserats efter fem års
hemvist här, om starka humanitära skäl har förelegat. Som sådana har godtagits
bl. a. famUjeåterförening och besök i det föratvarande hemlandet hos sjuk
närstående släkting.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
har regeringen genom beslut i augusti 1975 medgivit en generell dispens på ett
år för statslösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2
Vandelsvillkoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § första stycket 3 MbL krävs för naturalisation att utlänningen har fört en
hederlig vandel. I prop. 1950: 217 anförde departementschefen (s. 42—43) bl.
a., att han hyste vissa principiella betänkligheter mot att ge dispens från
vandelsvillkoret, men att det inte av detta följde att en person, som vid något
tillfäUe hade begått ett brott, för all framtid skulle vara utesluten från
möjlighet att erhåUa svenskt medborgarskap. Departementschefen framhöll att
man i praxis hade brukat bortse från vissa i mindre grad klandervärda
förhåUanden och i viss mån även från mera allvarliga sådana, om dessa låg långt
tUlbaka i tiden. Att departementschefen inte motsatte sig förslaget att även
villkoret om hederlig vandel skuUe vara dispensabelt berodde främst på att det
kunde vara något tveksamt om dittiUsvarande praxis stod i god överensstämmelse
med den gamla lagens text. Det var vidare önskvärt att undvika oUkheter meUan
den svenska och den norska lagen. För en dispensmöjUghet talade i viss mån även
det förhåUandet, att enligt förslaget naturaUsationsvägen måste anlitas för att
en utiändsk kvinna som gift</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
med en svensk man skuUe kunna bli svensk medborgare. I syfte att markera, att
eftergift från kravet på hederlig vandel låg pä ett annat plan än dispens från
övriga naturalisationsvillkor, förordade departementschefen att detta fall
behancUades i en särskild bestämmdse och att det i denna som förutsättning för
eftergift krävdes att synnerliga starka skäl talade för dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
första lagutskottet (ILU 1950: 27) ansåg att dispens från van-delskravet borde
meddelas mera restriktivt än dispenser från andra na-turalisationsviUkor. Detta
ansågs ligga i sakens natur, eftersom den prövning som äger mm i ett
naturalisationsärende i första hand avser frågan om sökanden kan anses önskvärd
eller inte (s. 32). Utskottet bedömde det inte vara behövligt att i lagtexten
utmärka den skillnad i till-lämpningen som borde ske mellan dispens från
vandelskravet och dispens från övriga krav. Utskottet påpekade att det även i
andra hänseenden måste göras en betydande skillnad mellan olika fall utan att
detta kom till uttryck i lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den tUl prop. 1968:158 fogade bUagan med redovisning för Kungl. Maj:ts praxis i
naturalisations'ärenden framhålls följande beträffande kravet på hederlig
vandel:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
i vad mån brott, som har begåtts av en naturalisationssö-kande, skaU vara
diskvalificerande är beroende av tidpunkten för brottet och brottets art.
Upprepad brottsUghet, som inte upphört åtminstone några år före
naturaUsationstillfäUet, anses inte förenlig med lagens van-debvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vandelsanmärkningar
av annat slag av t. ex. misskötsamhet i arbetet, försummad underhållsplikt och
arman oviUighet att göra rätt för sig kan föranleda avslag på naturaUsationsansökan.
Sådant avslag meddelas i princip när underhållsskuld tUl baia föreUgger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
allmänna synpunkter har fortfarande gUtighet. Rörande den närmare tiUämpningen
i praxis kan nämnas att en sökande som begått brott och dömts för detta kan —
om övriga villkor är uppfyllda — bli svensk medborgare efter viss tid som
varierar med påföljden, t. ex. att minst tre år förflutit efter brottet, n'åT
vederbörande dömts tiU kortare fängelsestraff. Om domen eller verkställigheten
ligger nära tidpunkten för medborgarskapsprövningen, bedöms det i vissa fall
lämpligt att vänta utöver angivna tid med att uppta sökanden tilU svensk medborgare.
För den som fått vUlkorlig dom eller skyddstUlsyn har hittiUs krävts att
prövotiden gått tiU ända. Beträffande skyddstUlsyn krävs numera att minst två
år förflutit efter domen samt att övervakningen upphört.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör framhållas att enbart misstanke om brott inte läggs sökanden tUl last, även
om fullständig polisutredning föreligger. I sådant fall får ärendet i stäUet vUa
i avvaktan på domstolsprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
från vandelsvillkoret förekommer i praxis främst då vederbörande vistas sedan
mycket lång tid i Sverige, dvs. avsevärt längre tid än</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>59</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
i lagen stipulerade hemvisttiden. Vidare medges dispens för den som i varaktigt
äktenskap eller äktenskapsliknande förhållande sammanlever med svensk
medborgare och för den som fömt har varit svensk medborgare och önskar återfå
sitt svenska medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
detta sammanhang bör även nämnas att vissa slag av vandelsanmärkningar, t. ex.
angående underhåUs- och skatteskulder, ofta får avgörande betydelse för
bedömningen av sökandens försörjningsförmåga. När skuldema ansetts bero i
första hand på tredska eller annan ovillighet att göra rätt för sig har de dock
lagts tUI gmnd för bedömningen av om vandelsvillkoret har uppfyllts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3
Försörjningsvillkoret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>EnUgt
6 § första stycket 4 MbL krävs för naturalisation att sökanden ftar möjUghet
att försörja sig och sin familj. Före tUlkomsten av 1950 års lag kunde detta
krav efterges endast när sökanden tidigare hade varit svensk medborgare. I det
förslag som låg tUl grund för prop. (1950: 217) angående MbL och som innebar
att den nämnda begränsningen upphävdes, uttalades att möjUgheten att meddela
dispens även för sökande som inte tidigare varit svensk medborgare borde
begagnas synnerUgen restriktivt. Departementschefen framhöll dock för sin del
att försörjningsvUlkoret för sökande, som i övrigt väl fyUde kvalifikatio-nema
för naturaUsation, borde kunna efterges i något större utsträckning än som
föratsätts i betänkandet (prop. s. 42). Han avsåg främst kvinnor som efter
mannens död inte kunde försörja sig och personer som av politiska skäl varit
tvungna att lämna sitt gamla hemland vid relativt hög ålder lUcsom faUet att
sökanden bott i Sverige mycket länge. Han framhöU även att han inte hyste samma
betänkligheter, som framkommit under remissbehandlingen av förslaget, mot att
en person fick folkpension, trots att han hade varit befriad från skyldighet
att erlägga folkpensionsavgift. Utskottet gick vid sin behandling av
propositionen inte närmare in på dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
följd av den allmänna samhäUsutvecklingen har kravet på försörjningsförmåga
bUvit allt mer nyanserat. I den till prop. 1968: 158 fogade bilagan med redovisning
av Kungl. Maj:ts praxis i naturalisationsärenden framhålls bl. a. följande
rörande kravet på försörjningsförmåga:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TiU
kategorier som anses fyUa kravet hör nu unga studerande med normal
studieprestation, person som bUr berättigad tiU ålderspension eller
förtidspension som svensk medborgare, änka i arbetsför ålder med
pensionsförmåner tUlräckliga för hennes och hennes barns försörjning och person
som på grund av arbetsbrist blivit permitterad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
allmänna synpunkter äger fortfarande gUtighet. Som exempel på omständigheter
som kan medföra att dispens inte ges kan nämnas att</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>60</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sökanden
har underhåUs-, hötes- och skatteskulder. Inte heUer anses person i arbetsför
ålder som för sin försörjning är helt beroende av socialhjälp uppfyUa
försörjningsviUkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
de grapper som enligt nuvarande praxis anses uppfylla försörjningsvUlkoret
eUer som regehnässigt erhåller dispens från detta på grund av särskilda skäl
kan nämnas följande:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:20.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som uppbär ATP i form
av ålderspension eUer förtidspension</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som inte uppbär
pension (ATP inte mtjänad) men som skuUe få folkpension om de hade varit
svenska medborgare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som uppbär sjukbidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som efter några års
anställning permitteras från sitt arbete på grund av arbetsbrist</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som genomgår
arbetsmarknadsutbUdning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som arbetar i skyddad
verkstad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som anvisats
arkivarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Unga studerande med normal
studieprestation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vuxenstuderande med normal
studieprestation</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>"Handikappfall"
(oftast personer som överförts till Sverige från flyktingläger)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som vistats mycket
lång tid i Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Personer som uppbär sjukpenning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Med utlänning gift kvinna, som
tidigare har yrkesarbetat men nu är hemma och sköter småbarn och som söker
ensam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Med utlänning gift kvinna med
yrkesutbUdning som är hemma och sköter småbarn och som söker ensam</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Person, som under längre tid
regelbundet betalar av på underhålls-eller skatteskulder eller ådömda böter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvinna som är gift med svensk
eUer som söker svenskt medborgarskap samtidigt med mannen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
särskUt intresse i detta sammanhang är regeringens beslut i några 'ärenden som
rör frågan huravida hemmafra uppfyUer försörjningsvillkoret. Invandrarverket
hade i nu avsedda faU tillstyrkt bifall tiU besvären och framhåUit att, enligt
verkets mening, det arbete som hemmafru lägger ned på sitt hem och sm familj
från försörjningssynpunkt är likvärdigt med förvärvsarbete utom hemmet, i vart
fall när minderåriga barn finns i hemmet. Regeringens beslut kan dock inte ges
en så vittgående tolkning, att hemmafra med hemmavarande minderåriga bara i
allmänhet anses uppfyUa försörj.mngsvUlkoret. I två ärenden, där regeringen
ansett försörjningsvUlkoret uppfyUt, hade sålimda klaganden tidigare haft
yrkesarbete. I ett annat fall, där särskUda skäl ansetts föreligga för dispens
från försörjningsviUkoret, hade klaganden under sin drygt tjugoåriga hemvisttid
i Sverige uppfostrat fyra barn. I ytterligare ett faU,</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>61</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>d'är
sökanden ansågs uppfyUa försörjningsvillkoret, hade sökanden visserligen inte
yrkesarbetat men väl skaffat sig en utbildnmg. I samtliga nu berörda fail hade
sökanden minderåriga bam vid ansökningstiUfäUet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har slutligen också gett dispens från försörjningsviUkoret för i och för sig
arbetsföra personer — ensamstående med minderåriga bam — som var beroende av
socialhjälp för sin försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
största grappen av ärenden, i vilka ansökan avslås p. g. a. försörjningsvillkoret,
avser personer med underhåUs-, botes- eller skatteskulder. Den som under
längre tid dokumenterat sin skötsamhet genom avbetalningar på sina skulder får
dock enUgt praxis dispens från försörjningsvillkoret, fastän att en del av
skulden återstår vid tidpunkten för beslutet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Närmare redogörelse för barns förvärv av svenskt medborgarskap i vissa fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska medborgarskapsrätten bygger sedan gammalt på här-stamningsprincipen.
Enligt denna princip är föräldraraas medborgarskap och inte födelseorten
avgörande för ett bams ställning i medbor-garskapsfättsligt h'änseende. Som
tidigare nämnts g'äller oUka regler för barn i äktenskap och bam utom
äktenskap. Barn i äktenskap förvärvar svenskt medborgarskap vid födelsen om
fadem är svensk medborgare och bam utom äktenskap blir svenska medborgare om
modern är svensk medborgare. I båda fallen saknar det betydelse var bamet är
fött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med MbL:s tillkomst diskuterades frågan om barn i äktenskap även borde
förvärva moderas medborgarskap. En konsekvent tUlämpning av principen om könens
UkstäUighet skuUe leda till att barn i äktenskap erhöll svenskt medborgarskap,
även i de fall då endast modem var svensk medborgare. De delegerade ansåg sig
emellertid inte kunnat förorda en sådan regel. I det stora flertalet av
remissyttrandena över betänkandet SOU 1949: 45 lämnades de delegerades förslag
utan erinran. De kvinnoorganisationer som yttrade sig ansåg emellertid förslaget
OtillfredssfäUande och förordade, att varje i Sverige av svensk moder i
äktenskap med utiändsk man fött bara skuUe bU svensk medborgare genom födseln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
kunde emellertid icke biträda det av kvinnoorganisationerna framstäUda
yrkandet. Eftersom flertalet stater upprätthåller principen att faderas
medborgarskap överförs på barnet, skuUe nämligen en sådan bestämmelse leda tiU
dubbelt medborgarskap i utomor-dentUgt stor omfattning. I motsats tiU de nänmda
organisationerna kunde departementschefen mte finna, att bestämmelsen i andra
hänseenden skuUe mnebära sådana fördelar framför de delegerades förslag, att
betänkUgheteraa mot dubbelt medborgarskap borde få vika.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om den av kvinnoorganisationerna förordade bestämmelsen inte genomfördes, ansåg
departementschefen att man kunde räkna med att i Sverige bosatta bam i
äktenskap mellan svensk kvinna och utländsk man i allmänhet kom att bli svenska
medborgare innan de uppnått vuxen ålder. I de fall då fadem var bosatt i
Sverige, kunde sålunda barnet i många faU väntas få svenskt medborgarskap tUl
följd av att fadera genom naturaUsation upptogs tUl svensk medborgare. Ibland
kunde det vara motiverat att bamet självständigt naturaliserades. Detta gällde
främst när föräldramas äktenskap hade upplösts och modem fått vård-nanden om
barnet. I likhet med de delegerade ansåg departementschefen att det i sådana
fall borde vara regel att göra avsteg från de aUmänna
naturalisationsvillkoren. Stod barnet under föräldraraas gemensamma vårdnad,
borde den omständigheten att fadern inte viUe eller kunde bU svensk medborgare,
inte böra utesluta att barnet naturaliserades på ansökan av föräldrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
delegerade diskuterade vidare i betänkandet SOU 1949: 45 möjUgheten av att
bara i äktenskap, vars moder är svensk medborgare, förvärvar svenskt
medborgarskap, om inte barnet förvärvar medborgarskap i annan stat. I detta faU
skulle alltså inte göras skillnad meUan bara som fötts i Sverige och barn som
:Fötts utomlands. Denna lösning valdes emeUertid inte. I de danska, norska och
svenska lagarna infördes heller inte en sådan regel. I förarbetena till MbL
anförs som skäl mot att införa en bestämmelse av detta slag, att den skulle
medföra stora tUlämp-ningssvårigbeter. I SOU 1949: 45 framhåUs sålunda bl. a.
följande (s. 46):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oftast
är det mycket vanskligt att med säkerhet konstatera huruvida en person, som
uppger sig vara statslös, verkligen saknar medborgarskap. Tilfämpnuigssvårigheterna
skulle emellertid i hög grad minskas, om man begränsade stadgandet tiU att
omfatta endast bara som fötts i Sverige. I dessa faU lärer nämligen i regel
också fadern ha uppehåUit sig i Sverige, varför upplysningar om hans medborgarrättsliga
ställning skuUe kunna inhämtas ur svenska myndigheters handlingar. Detsamma
torde också ofta gälla då endast modem uppehåUit sig i Sverige, i det hon i
dylika fall kan ge sådana upplysningar, som tiUåter ett någorlunda säkert
antagande. En omiitändighet, som skulle försvåra tUlämpningen av en regel,
omfattande jämväl utomlands födda bam, utgör även det förhåUandet, att
medborgarskapsfrågan för sådana bam troUgen ofta icke skulle bli aktueU förrän
långt efter barnets födelse. TiU stöd för den ifrågasatta begr'äDsiiingen kan
även åberopas, att utomlands födda bara i äktenskap ineUan statslös man och
svensk kvinna mången gång kan antagas sakna närmare anknytning tiU Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
anslöt sig i prop. 1950: 217 tiU de delegerades uppfattning på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den finska lagen finns en regel som förhindrar att barn vid födelsen blir
statslöst. EnUgt 1 § 2) och 4) i den finska lagen förvärvas sålunda finskt
medborgarskap vid födseln av:</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2)
barn i äktenskap, vars moder är fmsk medborgare, om bamet ej vid födseln
förvärvar medborgarskap i främmande stat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4)
annat bara, som föds i Finland, om ej barnet vid födseln förvärvar
medborgarskap i främmande stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1950: 217 framhöUs, som tidigare nämnts, att det finns goda möjligheter
att naturaUsationsvägen ge bara med svensk moder och utländsk fader svenskt
medborgarskap. Praxis är också numera mycket U-beral i fråga om självständig
naturalisation av bara. I 'äktenskap mellan svensk kvinna och utiändsk man
naturaliseras sålunda regelmässigt alla barn, som vid förvärv av svenskt
medborgarskap förlorar sitt tidigare medborgarskap. Detsamma gäller bara, som
inte förlorar sitt tidigare medborgarskap ens om det upptas tUl svensk
medborgare tillsammans med fadera, t. ex. brittiska och grekiska bara. I de
senare fallen uppstår sålunda dubbelt medborgarskap. Även sådana barn, som inte
förlorar sitt tidigare medborgarskap om det förvärvar svenskt medborgarskap
genom självständig naturalisation men väl om det naturaUseras som biperson tUl
fadern, t. ex. itaUenska och spanska barn, naturaUseras numera självständigt,
men i dessa fall avvaktar man vanligen faderas ansökan om svenskt
medborgarskap för att därigenom söka undvika dubbelt medborgarskap för baraet.
Om det visar sig att fadera inte ansöker om svenskt medborgarskap trots att han
uppfyller naturaUsationsviUko-reo, naturaUseras baraet självständigt, fastän
dubbelt medborgarskap därigenom uppstår. I de faU detta har skett, har den
omständigheten att även fadern kunnat upptas till svensk medborgare varit
avgörande för bifaU tiU baraets ansökan. Någon ansökan om självständig
naturalisation i faU där fadera visserUgen uppfyUt hemvistviUkoret men inte övriga
villkor för egen del har inte varit föremål för bedömning av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om bams ställning i medborgarskapsb'änseende i de fall då fadern är utlänning
bar nyUgen behandlats på nordiskt plan. I ett med-lemsförslag tiU Nordiska
rådet år 1968 föreslogs en översyn av de nordiska medborgarskapslagama. Enligt
medlemsförslaget borde regeringarna rekommenderas dels att genomföra sådana
ändringar i medborgarskapslagstiftningen att bara inom äktenskap meUan
utländsk man och kvinna som är medborgare i nordiskt land kan förvärva medborgarskap
i moderas hemland från födelsen, dels att tiUämpa regleraa om naturalisation i
samband med giftermål så att skillnad inte görs meUan man och kvinna. Mot
bakgrund av medlemsförslaget föreslog Nordiska rådets jiuridiska utskott en
rekommendation tUl regeringaraa att undersöka bl. a. om man vid faststäUandet
av medborgarskap kunde ta större hänsyn tiU principen om baraets intresse. I en
reservation föreslogs en rekommendation tiU regeringaraa att genomföra sådana
ändringar i medborgarskapslagstiftningen, att bara fött i äktenskap meUan utländsk
man och nordisk kvinna kan förvärva medborgarskap i moderas hem-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>64</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>land
vid födelsen. Juridiska utskottets förslag tiU rekommendation antogs av
Nordiska rådets 18:e session år 1970 (6/1970). Finland utsågs tUl koordinerande
land för detta spörsmål. Vid samma session antog Nordiska rådet även en av
juridiska utskottet föreslagen rekommendation beträffande den i
medlemsförslaget behandlade frågan om naturalisation i samband med giftermål
(7/1970). En samnordisk arbetsgrupp tiU-sattes för att behandla
rekommendationerna nr 6 och 7. Arbetsgruppen har nyligen slutfört sitt arbete
(se det bUagda betänkandet).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom Europarådet har hithörande frågor behandlats. Ar 1969 erhöU kommittén för
lagstiftningsfrågor inom Europarådet ett förslag till rekommendation angående
medborgarskap för barn till föräldrar med oUka medborgarskap. Sedan förslaget
utretts inom Europarådet, har rådgivande församlingen i rekommendation nr 696
år 1973 om s'är-skilda aspekter på förvärv av medborgarskap uttalat bl. a. att
problem föreligger beträffande medborgarskap för bam som är födda i äktenskap
av föräldrar med olika medborgarskap samt att det är önskvärt att i viss
utsträckning låta man och hustra besluta om vUket av deras två medborgarskap
som de viU ha för egen del och för sina barn. Europarådets ministerkommitté
rekommenderas att studera möjUgheten av att utarbeta en europeisk konvention
rörande hithörande frågor. Inom Europarådet har tUlsatts en expertkommitté,
som f. n. utreder de nu berörda frågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Vissa uppgifter om ordningen i övriga nordiska länder m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
fömt nämnts fick Danmark och Norge nya medborgarskapslagar samtidigt med
Sverige, medan Finland erhöU sin nuvarande lag år 1968. De danska och norska
medborgtirskapslagama överensstämmer med den svenska. Den danska lagen skUjer
sig emeUertid från den norska och den svenska lagen i ett hänseende. Eftersom
naturaUsation enligt 44 § i den danska grundlagen endast kan ske genom
lagstiftning i varje enskilt fall, finns det inte i denna som i de övriga
ländernas medborgarskapslagar särskilda besfämmelser som anger fömtsättningarna
för naturalisation. Den ordning som i aUmänhet tiUämpas finns intagen i ett av
indenrigs-ministeriet utfärdat cirkulär nr 126 den 6 juni 1968 om meddelanden
om dansk inf0dsret (naturalisation).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Hemvistvillkoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge och Danmark krävs för naturalisation liksom i Sverige sju års hemvist för
icke-nordbor och tre år för nordbor. I Finland fordras fem års hemvist för
icke-nordbor och tre år för nordbor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
dispenspraxis gäller att man i Norge kräver endast fyra års vistelse för
icke-nordisk medborgare som 'är gift med norsk medbor-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'> Bilagan
här utesluten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gare.
Medborgare i annat nordiskt land som är gift med norsk medborgare kan naturaliseras
efter två års hemvist i Norge. Har äktenskapet bestått endast under en kort tid
kr'ävs som regel längre vistelsetid, medan kravet på hemvisttid reduceras om
äktenskapet har varat under längre tid. De nämnda reglerna g'äller för både män
och kvinnor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Danmark har hittills förelegat en viss skillnad vid behandlingen av danskgifta
män och kvinnor. EnUgt 2 § tredje stycket i det förut nämnda cirkuläret kan
hemvisttiden för en utomnordisk man, som är gift med dansk kvinna, förkortas
med ett år. Motsvarande förkortning för en nordisk man är fem år. Utländsk
kvinna som är gift med dansk man kan enligt 8 § i cirkuläret i allmänhet
naturaUseras sedan hon efter 'äktenskapels ingående levt tUlsammans med mannen
i Danmark i ett och ett halvt år. Denna regel gäller såväl nordiska som
utomnordiska kvinnor. Om det finns särskUda skäl, kan detta hemvistkrav
begränsas eller t. o. m. efterges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det sagda framgår att naturalisationsförutsättningarna för utiändska män som
är gifta med danska medborgare hittills har varit åtskilligt strängare än för
utländska kvinnor, gifta med danska män. Detta gäller särskilt hemvistkravet i
fråga om utomnordiska män. Enligt vad som uppgivits övervägs emellertid f. n.
ändringar i syfte att jämstäUa män och kvinnor i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Finland krävs för naturalisation tre års hemvist, om sökanden är gift med finsk
medborgare. Äktenskapet skall ha varat i två år. För nordbor krävs två års
vistelse och ett års äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
dispens i övrigt från hemvistvUlkoret har från norsk sida uppgivits att man i
allmänhet är restriktiv. Dispens har givits enbart då det förelegat tungt
vägande skäl. Som sådana har bedömts t. ex. ett starkt och varaktigt behov av
att i sitt arbete med kort varsel kunna resa utomlands om samtidigt statslöshet
eUer "ukurant statsborgerskap" innebär svårigheter i detta
hänseende. En annan grund har varit att sökanden har behövt besöka allvarligt
sjuka släktingar i det tidigare hemlandet. Naturalisation har i dessa faU
medgivits efter fem års vistelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i Danmark är man restriktiv med dispenser från hemvistvUlkoret. Dispenser har
Uksom i Norge lämnats i faU då sökanden behövt danskt medborgarskap för sitt
arbete eller för att besöka sjuk släkting. Högst två års dispens har lämnats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.2
Vandels- och försörjningsvillkoren</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Danmark tillämpas följande praxis. Beträffande vandelsviUkoret sägs i det
tidigare nämnda danska cirkuläret, att bötesstraff i allmänhet inte är ett
hinder för naturalisation. Bötesstraff för grövre överträdelser mot
brottsbalken eller mot skattelagstiftningen och "afgtttslovgivnuig"
medför dock normalt att beslut om danskt medborgarskap uppskjuts un-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 136</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>66</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>der
minst tre år. Samma karenstid gäller för fängelsestraff upp till tre månader.
Är strafftiden längre bestäms en karenstid som efter omständigheterna anses
lämplig. Naturalisation sker i aUmänhet inte förr'än fem år efter avtjänat
straff. För villkorliga domar gäller att karenstiden sträcker sig över hela
prövotiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
försörjningsvUlkoret anges i 5 § i det danska cirkuläret, att socialhjälp som
regel inte är ett hinder för naturaUsation. Socialhjälp med
återbetalningsskyldighet utgör dock i allmänhet hinder för naturalisation
under fem år från det hjälpen upphört. Har återbetalningskyldig-beten
eftergivits eller är socialhjälpen återbetalad, föreligger inte något hinder
mot att bli upptagen tUl dansk medborgare. Bidragsförskott på underhållsbidrag
hindrar naturalisation under fem år från det bidraget upphört, om beloppet inte
återbetalats eUer efterskänkts. De nämnda fristerna kan nedsättas eUer helt
slopas när sökanden har stark anknytning tUl Danmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är skyldig för restförda skatter kan enligt 6 § i curkuläret i aUmänhet
inte bli upptagen till dansk medborgare. Har sökanden träffat avtal om
avbetalning av skatterna eller har sökanden stark anknytning till Danmark kan
dock bortses från skatteskulden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge dispenseras i mycket stor utsträckning från försörjningsviUkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Finland tillämpas försörjnings- och vandelsvUUcoren förhåUandevis strängt.
Socialhjälp, obetalda böter eller skatter samt brottslighet utgör i princip
hinder mot naturalisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3
Bams medborgarskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
norska och danska medborgarskapsreglerna beträffande barns förvärv av
medborgarskap vid födseln är likalydande med 1 § MbL. Den finska
medborgarskapslagen skiljer sig som nämnts från MbL i två avseenden. Dds krävs
inte att bam som avses i 1 § 2 MbL är fött i Finland för att det skaU få finskt
medborgarskap och dels innehåUer den finska medborgarskapslagen en
kompletterande fjärde punkt enligt vUket finskt medborgarskap förvärvas vid
födseln av varje barn som föds i Finland, om det mte vid födseln förvärvar
medborgarskap i annat land. Sålunda kan inte statslösa barn födas i Finland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6
Internationella överenskommelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
träffade den första internationella överenskommelsen om medborgarskap 1869.
Konventionen, som ingicks med USA, gällde utflyttade personers nationalitet.
Sverige har därefter tiUträtt ett flertal multUaterala överenskommelser på
medborgarskapsrättens område. Flera av dessa konventioner speglar staternas
vilja att i möjligaste mån und-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>67</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vika
fall av dubbelt medborgarskap och statslöshet. Särskilda konventioner har även
utarbetats för att lösa problem som uppstår för personer, som på grund av att
de har flera medborgarskap har militära förpliktelser mot flera länder. Här
skall enbart nämnas 1930 års NF-konvention för lösande av vissa konflikter
mellan medborgarskapslagar (SÖ 1937: 9) och 1930 års NF-protokoll angående
värnplikt i vissa fall av dubbelt medborgarskap (SÖ 1937: 6).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
första FN-konventionen i vilken medborgarskapsfrågorna berörs är 1951 års
FN-konvention angående flyktingars rättsliga ställning (SÖ 1954: 55).
Konventionen trädde i kraft år 1954. Flyktingskonventionen har ratificerats av
61 stater. I art. 34 "Naturalisation" föreskrivs följande:
"Fördragsslutande stat skall så mycket som möjUgt underlätta flyktingars
införlivande med samhället och deras naturalisation. Särskilt skall fördragsslutande
stat bemöda sig att påskynda naturaUsationsförfarandet och att så mycket som
möjUgt nedbringa avgifterna och kostnaderna för detta".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kan nämnas 1954 års FN-konvention angående statslösa personers rättsliga
ställning (SÖ 1965: 54) samt 1961 års FN-konvention om begränsning av
statslöshet (SÖ 1969: 12). I den sistnämnda konventionens ingress anför de
fördragsslutande staterna att de anser det önskvärt att begränsa statslöshet
genom internationell överenskommelse. De fyra första artiklarna i konventionen
syftar tUl att skapa möjUghet för den som är statslös att förvärva
medborgarskap, medan de fem följande artUclarna avser att förhindra att
statslöshet uppkommer. Konventionsbestämmelsema är i vissa delar tämUgen
invecklade och svårtiUgängliga. Detta torde få ses mot bakgrund av att det
gällt att åstadkomma en reglering som ger åsyftad effekt, både mot sådana
länder som bygger sin medborgarskapslagstiftning på härstamningsprincipen och
mot sådana som i första hand tUlämpar territorialprincipen. Enligt art. 1 mom.
1 skall fördragsslutande stat bevilja på dess territorium född person medborgarskap,
om denne annars skuUe bli statslös. Medborgarskapet skall beviljas antingen
automatiskt vid födseln på grand av bestämmelse i lag eller också efter
ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
en anslutning till 1961 års konvention förutsatte ändringar i 1950 års
medborgarskapslagar hänsköts denna fråga tiU de sakkunniga som tiUsatts att se
över medborgarskapslagstiftningen (NU 1965: 8). 1950 års dansk-norsk-svenska
lagar, vilka bygger på härstamningsprincipen, upptar inte någon möjlighet att
oberoende av härstamning förvärva svenskt medborgarskap i respektive land vid
födseln. Någon ändring i de nämnda lagamas utformning på denna punkt kunde de
sakkunniga inte heller förorda. Den i art. 1 mom. 1 alternativt angivna
möjUgheten för den som år född i ifrågavarande stat att under vissa villkor
förvärva medborgarskap efter ansökan, som inte får avslås, har i 1950 års lagar
en motsvarighet i stadgandet i 3 § om förvärv om medborgarskap ge-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nom
s. k. increscens. De danska och finska sakkunniga var emot en an-slutiung tUl
1961 års konvention, medan de svensk-norska sakkunniga förordade en anslutrung.
Vid de nordiska departemenlsöverläggningarna uttalade sig samtliga länder,
också de som inte ämnade tiUträda konventionen, för att genomföra de
lagiindringar som en anslutning till konventionen förutsatte. Den svenske
departementschefen (prop. 1968: 128), som förordade en användning av den i art.
1 mom. 1 angivna möjligheten till förvärv av medborgarskap efter ansökan,
föreslog vissa ändringar i 3 § MbL för att anpassa lagen tUl konventionen.
1961 års konvention träder i kraft den 13 december 1975. Konventionen har
hittills ratificerats av, förutom Sverige, Australien, Irland, Österrike, Norge
och Storbritannien.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
skall nämnas 1963 års Europarådskonvention angående begränsning av fall av
flerfaldigt medborgarskap och angående militära förpliktelser i fall av
flerfaldigt medborgarskap (SÖ 1969: 24). Konventionens syfte är att åstadkomma
större enhetlighet mellan medlemssta-leraas medborgarskapsregler och att
motverka flerfaldigt medborgarskap och krav på militärtjänstgöring i mer än en
stat. Konventionen trädde i kraft 1969. Den har ratificerats av bl. a. Sverige
(prop. 1968: 128).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Art.
1 innehåller den grundläggande principen att medborgare i fördragsslutande
stat, som tiU följd av uttrycklig vUjeförklaring förvärvar medborgarskap i
annan stat genom naturalisation, option eller återvinning, skall förlora sitt
tidigare medborgarskap. Regeln gäller både myndiga och omyndiga. För omyndiga
är den emeUertid inte ovUlkorlig utan förutsätter, dels att omyndiga enligt
lagen i medborgarlandet kan förlora medborgarskapet under ifrågavarande
betingelser, dels att den omyndige ägt rättslig handlingsförmåga eller varit
lagligen företrädd. Vidare föreskrivs i artikeln att omyndiga som inte är eller
har varit gifta, skall förlora sitt tidigare medborgarskap, om de på grund av
bestämmelse i lag blir medborgare i annan fördragsslutande stat tUl följd av
att deras föräldrar förvärvar medborgarskap där genom naturalisation, option
eller återvinning. Är det bara den ene av föräldrarna som förlorar sitt
tidigare medborgarskap, bestämmer lagen i den stat där den omyndige är
medborgare om han skall följa den för'äldern i medborgarrättsligt avseende
eUer inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konventionens
andra kapitel (art. 5—6) upptar regler om militära förpliktelser vid
flerfaldigt medborgarskap. I art. 5 mom. 1 stadgas att den som äger
medborgarskap i två eUer flera fördragsslutande stater inte skall åfäggas att
göra milifärtjänst i mer än en av dessa stater. Departementschefen fastslog i
prop. 1968: 128, att konventionens regler i allt väsentiigt stämde väl överens
med vår lagstiftning, varför någon lagändring inte krävdes för anslutning för
Sveriges del.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:26.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>69</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:181.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7
Tidigare reformförslag 7.1 Riksdagsmotioner m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.1.1
Sänkning av hemvisttiden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1971<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>års riksdagsbehandling. Vid
1971 års riksdag väcktes i två motioner frågan om sänkning av
kvalifikationstiden för erhållande av svenskt medborgarskap. I motion nr 158
hemställdes bl. a. att förslag läggs fram om ändring av MbL så att utiäiming
som vistas i landet sedan fyra år — nordbo sedan två — skaU kunna få svenskt
medborgarskap. Den huvudsakliga motiveringen för yrkandet var att invandrarna
borde få möjlighet att utöva politiska rättigheter som rösträtt efler kortare
tids vistelse i Sverige än vad som f. n. är fallet. Enligt utskottet (InU 1971:
26) fanns många skäl för en ändring av tidskravet vid naturalisation, men med
hänsyn till att frågan redan övervägdes i pågående utredning,
grundlagberedningen, och då ändringar i berörda regler borde föregås av
överläggningar med övriga nordiska stater fann sig utskottet inte för det
dåvarande berett att ta ställning till vilken tidsgräns som var lämpligast.
Utskottet kunde därför inte biträda motionsyrkandet men utgick ifrån att
Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på frågan. Riksdagen avslog
motionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1972<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>års riksdagsbehandling. Vid 1972
års riksdag väcktes en motion (1972: 595) med samma innehåll som den nu nämnda
motionen år 1971. Svenskt medborgarskap borde alltså erhållas efter fyra års
vistelse i Sverige för utomnordiska medborgare och efter två års vistelse för
nordiska medborgare. Inrikesutskottet vidhöll sin principiella inställning från
år 1971 och avstyrkte motionen (InU 1972: 11). Utskottet framhöll att frågan
om sänkning av tidskravet hade ytterUgare aktualiserats genom
grundlagberedningens betänkande. I samband med att grundlagberedningen
avstyrkte att utländska medborgare får rösträtt vid kommunalval pekade
beredningen på möjligheten att förkorta kvalifikationstiden för svenskt
medborgarskap. Med h'änsyn dels tUl att gmndlagberedningens förslag kunde
väntas på remiss och frågan därmed bli ytterligare belyst, dels ock till att
det var angeläget att bibehåUa samordningen med medborgarskapslagstiftningen i
de övriga nordiska länderna, var det enligt utskottet inte lämpUgt att
riksdagen nu bestämde sig för vUka tidsgränser som i framtiden skulle gälla
som villkor för erhållande av svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1973 års
riksdagsbehandling. Även vid 1973 års riksdag väcktes en<br>
motion av samma innebörd som tidigare motioner (1973: 1545). Den<br>
huvudsakliga motiveringen för yrkandet var att invandrarna bör få möj<br>
lighet att utöva politiska rättigheter efter en kortare vistelse än vad som<br>
nu är fallet. Utskottet (InU 1973: 10) framhöU bl. a. att proposition med<br>
anledning av grundlagberedningens betänkande skulle föreläggas riksda<br>
gen. Vidare hade förslag om nordisk kommunal rösträtt och valbarhet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>70</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förelagts
Nordiska rådet av Finlands regering. Utskottet framhöll slutligen att frågan
om lättnader i tidskravet för erhållande av svenskt medborgarskap inte borde
övervägas självständigt i förhållande tUl eventuella förslag om förändringar i
utlänningars möjUgheter att utöva politiska rättigheter. Med h'änsyn h'ärtUl
och då sistnämnda fråga var aktuell i annat sammanhang ansåg sig utskottet inte
böra biträda motionsyrkandet. Motionen avslogs av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan i detta sammanhang även nämnas, att konstitutionsutskottet i betänkande med
anledning av motion (1971: 227) om utökade politiska rättigheter för invandrare
har understmkit önskvärdheten av att åtgärder övervägs för en väsentlig
förkortning av den erforderliga väntetiden för invandrare, som genom
naturalisation önskar bli svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
framlades i motion 1973: 702 förslag om att sänka kvalifikationstiden för
svenskt medborgarskap tiU tre år för utomnordiska medborgare och tUl två år
för nordiska medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om politiska rättigheter för invandrare har nu framlagts i proposition
1975/76: 23 om kommunal rösträtt för invandrare som bygger på betänkandet SOU
1975: 15, Kommunal rösträtt för invandrare. Fr. o. m. den 1 januari 1976
föreslås i Sverige bosatta utiänningar få rösträtt vid val av kommunfuUmäktige,
landsting och kyrkofullmäktige samt vid prästval. Som särskUd förutsättning för
utlännings rösträtt skall enligt förslaget gälla att vederbörande har varit
kyrkobokförd i Sverige den 1 november de tre åren närmast före valåret. Med
rösträtten skall enligt förslaget också följa valbarhet till kommunala
förtroendeuppdrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7.i.2
Barns medborgarskap</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1967
års riksdagsbehandling. I motioner (I: 437 och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>556)
föreslogs en översyn av MbL såvitt avsåg svenskt medborgarskap för bam. Enligt
motion'ärema borde aUa bam som föds i Sverige bli svenska medborgare, om den
ena föräldern är svensk. TUl stöd härför anförde motionärerna att tiU följd av
invandringen aUt flera barn, som är födda här, inte är svenska medborgare och
att antalet socialfaU bland dessa bam har ökat väsentligt. I motionerna
uttalades vidare att barn kidnappas och förs utomlands efter upplösning av
föräldramas äktenskap. Dessutom framhölls som otiUfredsställande att barn blir
svenska medborgare endast om föräldrarna avstår från äktenskap. Utskottet (ILU
1967: 27) ansåg att motionerna inte borde föranleda någon riksdagens åtgärd.
Frågan förföll eftersom sammanjämkning av kamraraas beslut inte var möjlig. Som
stöd för sitt ställnuigstagande anförde utskottet bl. a. att dubbla
medborgarskap skuUe uppkomma i stor utsträckning om förslaget genomfördes.
Utskottet refererade även tiU följande uttalande av departementschefen vid
MbL:s tillkomst:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stundom
kan det vara motiverat att baraet naturaliseras självständigt. Detta gäUer
främst då för'äldraraas äktenskap upplösts och modem fått</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>71</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårdnaden
om barnet. I likhet med de delegerade anser jag, att i dylUia fall bör vara regel
att göra avsteg från de allmänna naturalisationsviUkoren. Står bamet under
föräldramas gemensamma vårdnad, synes den omständigheten, att fadern icke vill
eUer icke kan bli svensk medborgare, ej böra utesluta att barnet naturaliseras
på ansökan av för'äldrama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
hade under hand inhämtat att de möjUgheter till avsteg från de allmänna
naturalisationsvUlkoren som lagen erbjuder i praxis utnyttjas på ett smidigt
sätt som tillmötesgår de barns intressen av vars föräldrar endast den ene är
svensk medborgare. Utskottet framhöll vidare i siti yttrande vad beträffar de
sociala förmånerna, att möjligheterna för de av motionärerna åsyftade barnen
att erhålla bidragsförskott, allmänt barnbidrag, sjukförsäkring, socialhjälp,
utbildning i grundskola och gymnasium inte är beskurna genom barnens avsaknad
av svenskt medborgarskap. Utskottet anförde även att man genom den antydda
lagändringen ej kunde hindra att barn förs ut ur riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget ville utskottet beröra en närliggande fråga som tUl-dragit sig
dess uppmärksamhet. Spörsmålet g'ällde bara i äktenskap där modern är svensk
medborgare och fadera är statslös. En fömtsättning för att sådana barn vid
födelsen skall förvärva svenskt medborgarskap är, som nämnts, att de fötts i
Sverige. Detta medför att bam som föds utomlands i sådana äktenskap kan komma
att bli statslösa. Stadgandets begränsning till barn som föds här har
motiverats av att avsaknaden av en sådan begränsning skulle medföra stora
tUlämpningssvårigheter samt att utomlands födda barn i äktenskap mellan
statslös man och svensk kvinna ofta kunde antas sakna närmare anknytning till
Sverige. Departementschefen ansåg det vid MbL:s tillkomst lämpligast att
frågan huruvida sådana barn skall förvärva svenskt medborgarskap underkastas
prövning i det enskilda fallet. Utskottet fömtsatte att Kungl. Maj:t hade sin
uppmärksamhet riktad på spörsmålet huruvida de erfarenheter som vunnits under
tUlämpningen av medborgarskapslagen föranleder ett ändrat ställningstagande
rörande nämnda barns förvärv av svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1968
års riksdagsbehandling. Motionerna I: 16 och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>65
överensstämde med 1967 års motionspar. Utskottet (ILU 1968: 54) avstyrkte
bifall tUl motionerna och hänvisade till vad utskottet anfört år 1967. Frågan
förföll vid behandlingen i kamrarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av prop. 1968: 128 angående bl. a. godkännande av 1963 års
Europarådskonvention om begränsning av flerfaldigt medborgarskap m. m. väcktes
vidare två likalydande motioner (I: 978 och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>1240).
I dessa framhöUs att en ändring i medborgarskapslagstiftningen i enlighet med
förslagen i motioneraa I: 16 och </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>65 skulle innebära att
Sverige i större utsträckning än hittUls kom att godkänna dubbla medborgarskap
för barn under 18 år. Detta borde emellertid vara förenligt med Europarådskonventionen,
eftersom skyldighet att välja medbor-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>garskap
enhgt motionärerna torde inträda vid 18 års ålder. Motionärerna framhöU vidare
att för att inte någon tvekan skulle uppstå om våra framlida möjligheter att
överv'äga ändringar i den svenska medborgarskapslagstiftningen i enlighet med
motionerna I: 16 och </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II: </span><span
style='font-family:Verdana'>65, det torde vara nödvändigt att riksdagen vid
antagande av prop. 1968: 128 uttryckligen ansluter sig till vad i motionerna
anförts om möjligheterna att vid ett godkännande av konventionen ändå kunna
företa en översyn av den svenska medborgarskapslagstiftningen efter de
rUitiinjer som angetts i motionerna (I: 16 och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>65).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
utskottet var ett motivuttalande av den art motionärerna föreslagit inte
förenligt med konventionens allmänna syfte att minska antalet flerfaldiga
medborgarskap. Utskottet ansåg sig därför inte böra tiUstyrka bifall till
motionerna 1: 978 och </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II: </span><span
style='font-family:Verdana'>1240. Frågan förföU eftersom sammanjämkning av
kamrarnas beslut inte befanns möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1969
års riksdagsbehandling. Även i motioner tUl 1969 års riksdag (I: 743 och </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:
Verdana'>856) togs upp frågan om en översyn av bestämmelserna om medborgarskap
för barn. Motioneraa överensstämde i sak med motsvarande motioner vid 1968 års
riksdag. Utskottet anförde i sitt utlåtande över motionerna (ILU 1969: 3) att
det inte hade frångått sin tidigare bedömning och avstyrkte bifall till
motionerna. Vidare erinrade utskottet om att medborgarskapslagstiftningen
tillkommit genom nordiskt samarbete samt att de nordiska medborgarskapslagarna
i allt väsentiigt överensstämde med varandra. Frågan om revidering av lagarna
borde därför behandlas i nordisk samverkan. Frågan förföll sedan sammanjämkning
av kamramas beslut inte blivit möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7970
års riksdagsbehandling. 1 motionerna I: 316 och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II: </span><span style='font-family:Verdana'>341
hemställdes om en översyn av gällande bestämmelser beträffande medborgarskap
för här i riket bosalla barn, av vars föräldrar endast den ena är svensk
medborgare. Utskottet framhåll (ILU 1970: 50) att det i praxis finns möjUgheter
alt göra avsteg från de allmänna naturalisationsvillkoren på ett smidigt sätt
som tillmötesgår ifrågavarande barns intressen. Att så är fallet framgick av
den utförliga redogörelse som hade lämnats av SIV i remissyttrande över de
aktuella motionerna. Utskottet uttalade vidare att ett genomförande av
förslaget skulle leda till dubbla medborgarskap i stor omfattning. Utskottet
avstyrkte bifall till motionen. Riksdagen biföU utskottets hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
yrkades i motion </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II: </span><span
style='font-family:Verdana'>578 att riksdagen i skrivelse tiU Kungl. Maj:t
måtte hemstäUa om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>utredning syftande liU alt ge
alla i Sverige bosatta barn en lika ställning inom sociallagsttftningen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>att Kungl. Maj:t måtte verka
för tiUkomsten av en internationeUt samordnad medborgarskapslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utskottet
uttalade (ILU 1970: 50), med hänvisning till familjepolitiska kommittén, att
något initiativ från riksdagen inte var erforderligt i</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>73</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fråga
om det först nämnda yrkandet. Beträffande det andra yrkandet pekade utskottet
på att Nordiska rådet hade antagit en rekommendation till regeringarna i de
nordiska länderna att undersöka om man vid fastställande av medborgarskap
kunde ta större hänsyn till principen om barnets intresse. Rådets juridiska
utskott hade i det sammanhanget uttalat att det på ett senare stadium kan
övervägas ett nordiskt initiativ på europeiskt plan för att söka vinna gehör
för en ny syn på bamets sfällning i medborgarskapsrättsUgt hänseende.
Utskottet ansåg det mot denna bakgrund inte påkaUat att riksdagen tog något
initiativ i det hänseendet som motionären yrkat. Riksdagen biföll utskottets
hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7975
års riksdagsbehandling. I motion 1975: 1739 hemsfäUes bl. a. att riksdagen hos
regeringen beg'är en översyn av MbL i syfte att i lagen likställa man och
kvinna. Möjlighet borde övervägas för barn med dubbelt medborgarskap att vid 18
års ålder själv välja medborgarskap. I motionen anförs att 1950 års lag
grundar sig på härstamningsprincipen, varvid barnet anses i
medborgarskapshänseende i första hand härstamma från fadern och i andra hand
från modern. Detta avsteg från jämsfälld-hetsprincipen meUan man och kvinna
grundar sig på önskemålet att undvika dubbla medborgarskap. Enligt motionärerna
har dessa syften inte uppnåtts, då skilda länder tillämpar oUka principer för
barns arv av medborgarskap. En lämplig ordning borde därför vara att acceptera
dubbla medborgarskap fram tUl 18 års ålder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.2
Invandrarutredningens betänkande Invandrarna och minoriteterna (SOU 1974: 69)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarutredningen,
som tillsattes år 1968, har haft tiU uppgift att kartlägga invandrarnas och
minoritetemas situation i Sverige och att föreslå samhäUsåtgärder på skUda
områden för dessa grupper. Utredningen har varit parlamentariskt tillsatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarutredningen
avgav hösten 1974 sitt slutbefäkande Invandrarna och minoriteterna (SOU 1974:
69). Betänkandet, som har remissbehandlats, har lett till en proposition om
riktlinjer för invandrar- och minoritetspolitiken m. m., vilken har antagits av
riksdagen i maj i år (prop. 1975: 26, InU 1975: 6, rskr 1975: 160).
Invandrarutredningen har inle sett som sin uppgift att göra en aUmän översyn av
MbL. Utredningen har emellertid efter en genomgång av reglerna för förvärv av
svenskt medborgarskap funnit anledning att ta upp vissa frågor tiU diskussion.
Frågorna rör i huvudsak kravet på hemvist i Sverige, försörjningsmöjligheter
för den som önskar få svenskt medborgarskap samt vissa problem i samband med
bams medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen,
som ifrågasätter om inte tiden nu är mogen för alt anse att en icke-nordbo
redan efter fem års vistelse i landet hunnit växa in i samhällslivet i sådan
grad att han kan upptas till svensk medborgare.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>74</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslår
att kvalifikationstiden för icke-nordbor sänks från sju tUl fem år. För nordbor
föreslås en sänkning av tiden från tre tUl två år. Utredningen har däremot
inte föreslagit någon sänkning av hemvisttiden vid förvärv av svenskt
medborgarskap efter anmälan enligt 10 § b) MbL. Invandrarutredningen anser det
motiverat att Uksom hittills ställa mindre krav i fråga om hemvisttidens längd
när det gäller medborgare i nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om försörjningsviUkoret, dvs. kravet att sökanden skaU ha möjlighet att
försörja sig och sin famUj, framhåller invandrarutredningen bl. a. följande.
Kravet på försörjningsförmåga har blivit alltmer nyanserat tiU följd av den
allmäima samhällsutvecklingen. Personer som i praxis inte anses uppfylla
försörjningsviUkoret och inte heller dispenseras från det är, förutom personer
som för sin försörjning är helt beroende av socialhj'älp, även personer som
inte gör vad som skäligen kan beg'äras för att betala skatter, böter eller
underhållsskulder samt slutligen hemmafruar i vissa fall. Till detta kommer
enligt utredningen följande synpunkter. Att vid upprepade tillfällen utan laga
skäl försumma att betala skatter, böter eller underhåU bör snarare ses som en
vandelsfråga än en försörjningsfråga. Invandrarutredningen har bl. a. anfört
detta som ett skäl att ta bort försörjnmgsvillkoret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar att en s. k. spärregel mot statslöshet för barn införs, något som
innebär att barn fött av svensk mor inte i något fall skall bli statslöst.
Slutligen vill utredningen få till stånd en praxisändring vid naturalisation av
barn efter ansökan av föräldrarna. För närvarande bifalls sådan ansökan dels
när barnet automatiskt förlorar sitt utiändska medborgarskap vid
naturalisation, dels ock när barnet inte kan förlora sitt tidigare
medborgarskap vare sig självständigt eUer som biperson till sin utländska
fader. Däremot upptas inte alla barn i en tredje gmpp, bestående av sådana bam
som inte kan förlora sitt medborgarskap självständigt men v'äl som biperson
till fadem. Utredningen anser att eftersom redan nu tUl svenska medborgare
upptas bam som inte kan förlora sitt tidigare medborgarskap, praxis bör
liberaliseras även för denna resterande grupp av bara, så att de kan upptas
tUl svenska medborgare, även om de efter naturalisation kommer att ha två
medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen av invandraratredningens befänkande tillstyrkte de flesta
remissinstanserna de förslag till ändringar i MbL som framförts. Beträffande
förslaget om sänkning av kravet på hemvist i riket framfördes från vissa håU
krav på ytterligare utredning. Bl. a. framhölls att man borde avvakta
utredningen om kommunal rösträtt. Länsstyrelsen i Älvsborgs län anförde att
tiden för anmälan enligt 10 § b) MbL också borde sänkas till fem eUer eventueUt
fyra år.</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:32.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>75</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:169.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8
överväganden och förslag 8.1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medborgarskapslagen
(MbL) har nu tUfämpats i tjugofem år. Vid två tillfällen har under denna tid
ändringar i sak genomförts i lagen. I olika sammanhang har förslag väckts om en
översyn av medborgarskapslagstiftningen eller begränsade ändrmgar i denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
riksdagen har sålunda under de senaste åren vid flera tUlfällen väckts motioner
om ändringar i MbL. Sålunda har åren 1971, 1972 och 1973 lagts fram förslag om
att utlänning, som vistats i landet sedan fyra år eUer, i fråga om nordbo,
sedan två år, skall kunna få svenskt medborgarskap. I en motion år 1973 har
'även föreslagits att svenskt medborgarskap skall kunna förvärvas av
utomnordisk medborgare efter tre års hemvist här. Den medborgarskapsrättsUga
ställningen för barn med svensk moder och utländsk fader har varit föremål för
upprepade motioner under åren 1967—1970 och år 1975.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarutredningen,
som har haft i uppdrag att kartlägga invandrarnas och minoritetemas situation
i Sverige och att föreslå samhäUsåtgärder på olika områden för dessa grupper,
har inte sett som sin uppgift att göra en aUmän översyn av
medborgarskapslagstiftningen. Som tidigare angetts har utredningen emeUertid
vid sin kartläggning funnit skäl att ta upp vissa frågor som rör
medborgarskapslagstiftningen. Utredningen har sålunda föreslagit ändrade
bestämmelser i fråga om kraven på viss tids hemvist i Sverige och
försörjningsförmåga för att utlänning skall kunna naturaUseras. Vidare har
behandlats frågan om barns medborgarskap i vissa faU. Invandraratredningen har
däremot inte föreslagit några ändringar beträffande anmälningsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de förslag som sålunda väckts har det bedömts lämpligt att närmare
behandla vissa frågor om ändring i MbL inom ramen för en
departementspromemoria. Under arbetet har samråd ägt rum med representanter för
Danmark, Finland och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>8.2
Hemvistvillkoret</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.1
Hemvistkravet vid naturalisation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
krav på hemvist i Sverige som faststäUdes i 1950 års lag hade tiU-lämpats i
praxis sedan lång tid. I 1924 års medborgarskapslag föreskrevs visserligen fem
års hemvist, men i praktiken hade så kort tid kommit att tiUämpas endast för
nordiska medborgare. För utomnordiska medborgare krävdes sju år, vUket också
blev den tid som de nordiska delegaterna kunde enas om i 1949 års betänkande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § andra stycket MbL kan i vissa faU undantag ske från de villkor som
uppställts i paragrafens första stycke, nämligen om det medför gagn för riket
att sökanden blir svensk medborgare eller om sökan-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
förut ägt svenskt medborgarskap eller är gift med svensk medborgare. Detsamma
gäller om det eljest med hänsyn till sökandens förhållanden föreUgger
särskilda skäl för att han får svenskt medborgarskap. I fråga om dansk, finsk,
isländsk eller norsk medborgare kan, 'även om annat särskilt skäl inte
föreligger, undantag ske från kravet på sju års hemvist i Sverige. De i 6 §
angivna dispensmöjlighetema har i stor utsträckning tillämpats i fråga om
kravet på hemvisttidens längd. Sammanfattningsvis har följande dispenspraxis
tillämpats i fråga om hemvisttidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som är gift eller sammanboende med svensk medborgare naturaliseras efter fyra
års vistelse här och tre års äktenskap eller sammanboende. För nordiska
medborgare krävs numera endast tre års vistelse i riket. Är sådan medborgare
gift eUer sammanboende med svensk medborgare fordras två års vistelse här och
ett års 'äktenskap. Kravet på hemvist varierar, när dispens meddelas på grund
av "särskUda skäl". Denna dispensgrand tiUämpas bl. a. i fråga om
utlänning som för att erhålla svenskt medborgarskap måste ansöka om befrielse
från tidigare medborgarskap liksom i fråga om äldre personer, statslösa och i
vissa faU politiska flyktingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
som måste ansöka om befrielse från sitt hemlands medborgarskap upptas
regelmässigt efter sex års vistelse med hänsyn tUl att det som regel tar lång
tid att bli befriad från detta. Personer över 70 år får i allmänhet svenskt
medborgarskap efter fem års vistelse här. Detsamma gäller statslösa och
politiska flyktingar, n'år starka humanifära skäl föreligger. Föreligger inte
sådana skäl krävs i fråga om statslösa hemvist i Sverige under sex år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagens
hemvistkrav på sju år blir mot bakgrund av vad som sagts nu i praktiken inte
tUlämpligt på andra sökande än sådana som i samband med naturalisation förlorar
sitt tidigare medborgarskap, exempelvis sökande från flertalet västeuropeiska
länder, samt politiska flyktingar, vilka naturaliseras utan krav på befrielse
från sitt hemlands medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av avsnitt 3.1 har vid tiUämpningen av MbL:s bestämmelser om krav på
hemvist i riket viss lid vid naturalisation utvecklat sig en fast och i vissa
h'änseenden långtgående dispenspraxis. Under senare tid har MbL:s
dispensmöjligheter kommit att tillämpas på aUtfler kategorier sökanden.
Utvecklingen har lett till att lagtexten i allt mindre grad ger en rättvisande
bild av gällande rätt. Rent allmänt kan det sägas vara av vikt att
lagstiftningen, när detta är möjligt, ger uttryck för det verkliga rättsläget.
SärskUt viktigt är detta i fråga om lagstiftning som är av direkt intresse för
en stor krets av enskilda människor, som fallet är med MbL. Vad som sagts nu
talar redan i och för sig för att sådana ändringar görs i MbL, att
bestämmelserna närmare anknyter till rättstUl-lämpningen på området. Även om så
sker måste dock 'även i framtiden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>finnas
kvar möjlighet att i olika hänseenden meddela dispens från lagens
bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norge och Danmark krävs liksom i Sverige sju års hemvist för naturalisation av
utomnordiska medborgare. I FiiUand är kravet däremot fem år. Även i ett flertal
västeuropeiska länder är kvalifikationstiden fem år. Den senare tidsgränsen får
fömtsättas vara grimdad på bl. a. en bedömning av hur lång tid det normalt tar
för en invandrare att anpassa sig tiU förhållandena i det nya landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
den bakgrunden ter sig kravet på sju års hemvist i Sverige som onödigt
långtgående. De huvudsakliga skälen för en eventueU ändring hänger emellertid
samman med de ändrade förutsättningarna för en utlännings möjligheter att växa
in i svenska förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
har sedan 1945 tagit emot ett stort antal invandrare. Invandringen var
särskilt stor under åren 1969 och 1970. 1 vårt land har under senare år
genomförts en rad åtgärder för att anpassa invandrarna tUl svenska
förhållanden. Här skaU nämnas några. Genom lagstiftning 1972 och 1973
tillförsäkrades invandrare på den svenska arbetsmarknaden rätt tiU ledighet och
lön vid deltagande i svenskundervisning. För de invandrare som inte omfattas
av denna lag finns ett omfattande utbud av avgiftsfria språkkurser, som
anordnas av studieförbunden. Inom ramen för arbetsmarknadsutbildningen ges
undervisning i svenska som förberedelse till yreksutbildning. Studieförbunden
anordnar vidare studiecirklar i särskild samhällsundervisning. Kontaktkurser
för hemarbetande invandrarkvinnor har under senare år anordnats försöksvis. I
samband därmed har förekommit uppsökande verksamhet och hjälp med barntillsyn.
Försöksverksamhet med förskoleaktiviteter för invandrarbarn pågår på vissa
orter. I ett 50-tal kommuner har särskilda invandrarbyråer inrättats för att
underlätta den enskilde invandrarens kontakt med samhällsorganen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare hälften av 1960-talet började samhällsorganen och de större
organisationerna i ökad utsträckning att vidta särskilda åtgärder i syfte att
informera invandrarna om rättigheter och skyldigheter på skilda områden och om
service av olika slag. Dessa informationsinsatser har tagit sikte dels på
väntade invandrare tUl Sverige dels på personer som redan invandrat hit. Senast
har förslag till ytterUgare åtgärder lagts fram genom prop. 1975: 26.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
bl. a. dessa åtgärder har invandraren fått möjlighet att snabbare än förr
inlemmas i det svenska samhäUet. Det kan därför sättas i fråga om den i lagen
föreskrivna kvalifikationstiden, som tillkom under en tid då åtgärderna för
invandrarna hade en blygsam omfattning, fortfarande är motiverad. I princip
bör kravet på hemvisttidens längd inte sättas högre än vad som behövs för att
utlänningar i allmänhet skall hinna inlemmas i det svenska samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som nu anförts får anses tala för att kvalifikationsti-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
vid naturalisation bör sänkas. I riksdagen har väckts motioner om att sänka
tiden tiU fyra år för utomnordiska medborgare och tiU två år för nordiska
medborgare. Vid ett tUlfälle har förslag framförts om att sänka tiden tiU tre
år för utomnordiska medborgare. Invandraratredningen har för sin del
föreslagit en kvalifikationstid på fem år för utomnordiska medborgare och två
år för nordiska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är då hur lång tids hemvist som bör krävas. En utgångspunkt utgör det
förhållandet att dispenser i fråga om hemvistvUlkoret som regel inte sträcker
sig fångre 'än tUl att fem års hemvist krävs. Härvid bortses från den dispens
som lämnas den som är gift med svensk medborgare. Dispenspraxis i vårt land
torde bl. a. bygga på den bedömningen, att det i allmänhet krävs åtminstone fem
år för att utomnordisk mvand-rare skall hinna växa in i det svenska samhäUet.
Det bör även nämnas att en femårstid 'är vanligt förekommande vid naturalisation
i Tänder med omfattande invandring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
riksdagen har, som tidigare framgått, väckts förslag om fyra års
kvalifikationstid, främst med hänsyn till önskemålet att ge invandrarna
möjlighet att redan efter denna tid utöva politiska rättigheter. Tiden torde
dock inte nu vara mogen för en sådan sänkning av den föreskrivna hemvisttiden.
Det nämnda önskemålet tillgodoses f. ö. i viss mån genom att kommunal rösträtt
för invandrare genomförs (prop. 1975/76: 23). Invandrarutrednmgens förslag om
en sänkning till fem år synes mot bakgrund av det ovan anförda vara välgrundat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslås därför sådan ändring i 6 § första stycket MbL, att utlänning i
allmänhet kan naturaUseras sedan han under fem år haft hemvist här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de nordiska medborgarna finns i 6 § andra stycket MbL möjlighet att medge
dispens från vilUcoret om sju års hemvist, 'även om det inte föreUgger några
särskilda skäl. Som tidigare nämnts krävdes i praxis fem års vistelse för
nordbor vid den nuvarande lagens tUlkomst. Denna praxis bestod fram tiU år
1969, då kravet på hemvist för nordbo sänktes till tre år (prop. 1968: 128).
Departementschefen hade visserligen redan vid MbL:8 tillkomst för sin del
ansett att det för nordbor räckte med tre års vistelse, men han ansåg sig då
mte kunna ta stäUning till om en så kort tid som tre år var lämplig som aUmän
regel. Senare har de nordiska länderna genom det s. k. Helsingforsavtalet
överenskommit att underlätta för medborgare i ett nordiskt land att förvärva
medborgarskap i annat nordiskt land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandraratredningen
föreslår att kravet på hemvisttid för nordbor s'änks till två år. Förslaget
motiveras med de nordiska Vändemas gemenskap i fråga om kultur samt dess
likartade samhäUsförhåUanden. Förslag om sänkning tiU två år har även
framförts av Nordiska rådet i maj år 1975. Rådet anför samma motivering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en sänkning av det allmänna hemvisttidskravet till fem år talar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>övervägande
skäl för att också kravet på hemvisttid för nordiska medborgare sänks. Tiden
bör sänkas från nuvarande tre tiU två år. I samband därmed föreslås, att i 6 §
första stycket förs in en uttrycklig bestämmdse om det särskUda hemvistkravet
för dansk, finsk, isländsk eUer norsk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.2
Hemvistkravet vid förvärv av svenskt medborgarskap efter anmälan enligt 10 §
b) MbL</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 § MbL kan regeringen efter avtal med Danmark, Finland, Island eller Norge
förordna om tUlämpning av bestämmelserna i 10 § a)—c) MbL. Sådana avtal har
ingåtts mellan Sverige och de övriga nordiska länderna utom Island.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
10 § b) MbL kan medborgare i fördragsslutande stat efter hänvändelse till
länsstyrelsen i det län där han är kyrkobokförd skriftligen anmäla sin önskan
att bli svensk medborgare, under förutsättning att han förvärvat det danska,
finländska eller norska medborgarskapet på annat sätt än genom naturalisation,
att han fyllt 18 år, att han bott sju år i riket samt att han inte under denna
tid har dömts till fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande kvalifikationstiden tillkom år 1969, då tiden s'äiiktes från tio till
sju år. Medborgare i annat nordiskt land förvärvar i flertalet fall svenskt
medborgarskap efter anmälan, trots att i detta faU jämfört med förvärv genom
naturalisation fordras mer än dubbelt så långt tids hemvist här. (Se fig. 10.1
sid. 347 i SOU 1974: 69). Förv'ärv av svenskt medborgarskap genom anmälan är
fördelaktigt från bl. a. den synpunkten att den formeUa behandlingen är enkel.
Det finns anledning att även i fortsättningen underlätta för nordiska
medborgare att erhålla svenskt medborgarskap på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som sagts nu talar för att hemvisttiden också i detta faU sänks till fem år.
Ett ytterligare skäl är att hemvisttiden i anmälningsfaUen numera är densamma
som den i 6 § MbL föreskrivna hemvisttiden i natu-ralisationsfallen och att det
är rimUgt att de båda tidsfristerna också i fortsättningen överensstämmer med
varandra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ändring föratsätter att nytt avtal träffas med Danmark, Finland och
Norge om tillämpning av 10 § b) MbL i dess nya lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.2.3
Dispenspraxis efter en lagändring</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:8.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sänkning av kravet på hemvisttidens längd medför att man måste ta ställning
till om vissa nu förekommande fall av dispens efter sänkningen alltjämt skall
komma i fråga. I sådant faU får vidare övervägas efter viUicn tid
naturalisation tidigast skall ske. I det följande görs en genomgång från denna
utgångspunkt av de dispenser som medges med stöd av 6 § andra stycket MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispensgrunden
gagn för riket har som tidigare nämnts tiUämpats mycket restriktivt och
praktiskt taget endast i förhållande tUl hemvist-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>80</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>villkoret.
Det är inte möjligt att generellt ange hur lång tids hemvist som i dessa fall
hittUls har fordrats. Under senare år har dispensgrunden knappast alls använts,
varken av SIV eller av regeringen. En sänkning av hemvisltiden torde under aUa
omsfändigheter inte påverka denna dis-pensgrund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispensgrunden
förut ägt svenskt medborgarskap tillämpas bl. a. på hemvändande emigranter,
huvudsakligen svenskamerikaner. Dessa naturaliseras en kort tid efter det att
de åter tagit hemvist i Sverige. Inte heller i dessa fall påverkas
dispenspraxis av en sänkning av den i MbL föreskrivna hemvisttiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispensgrunden
gift med svensk medborgare tUlämpas ofta. Vid utlännings giftermål med infödd
svensk medborgare reduceras kravet på hemvisttid förhållandevis mycket. Härvid
krävs dock att äktenskapet har viss varaktighet. Som angetts innebär gällande
praxis att hemvist i riket krävs sedan minst fyra år och att äktenskapet skall
ha varat i minst tre år. Har sökanden vistats mer än fyra år i riket, kan
kravet på äktenskapets längd reduceras. För den som blir upptagen till svensk
medborgare under villkor att han erhåller befrielse från sitt hemlands medborgarskap
minskas kravet på hemvist ytterligare något. Utländsk kvinna som är gift med
utomlands bosatt svensk medborgare kan naturaliseras utan krav på hemvist i
Sverige. I sådant faU skall dock äktenskapet ha varat under tid som motsvarar
lagens krav på hemvisttid. Makarna skaU dessutom vara bosatta utanför hustruns
hemland. Samma praxis tillämpas i fråga om sammanboende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om MbL:s krav på hemvisttid sänks till fem år, innebär nuvarande dispenspraxis
en extra förmånlig behandling för den som är gift eller sammanboende med svensk
medborgare. Förmånen blir emellertid avsevärt mer begr'änsad än fömt.
Bakgrunden till att den som är gift med svensk medborgare kan naturaliseras
efter avsevärt kortare tid än annan är den, att utlänningen i detta fall ges
särskilt gynnsamma förutsättningar för att växa in i svenska förhållanden.
Anses det nu motiverat att sänka det allmänna kravet i fråga om hemvisttid
från sju till fem år, synes vad nu nämnts böra leda tUl att kravet på
hemvisttid sänks ytterligare i 'åktensfcapsfallen. Vid en sänkning av det
generella kravet på hemvisttid bör därför kvalifikationstiden för den som är
gift eller sammanboende med svensk medborgare dispensvägen sänkas ytterligare.
I fråga om medborgare i annat nordiskt land torde i aUmänhet saknas skäl att
godta kortare tids hemvist än två år, även om sökanden är gift med svensk
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispensgrunden
särskilda skäl innefattar som ovan påpekats flera olika sökandekategorier.
Tidskravet varierar. För de kategorier för vUka dispens f. n. lämnas efter en
hemvisttid som är Uka lång som eUer längre än den tid som nu föreslås gäUa
£;nligt lag torde dispens i många fall inte längre vara påkaUad. En alhnän
sänkning av hemvistkravet tUl fem år</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>81</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>torde
emellertid böra medföra en ytterligare sänkning för de sökande som
naturaliseras med viUkor enligt 6 § tredje stycket MbL, eftersom det
erfarenhetsmässigt tar lång tid att bli befriad från det tidigare medborgarskapet.
Viss dispens bör gälla när makar söker svenskt medborgarskap samtidigt, men
bara en av dem uppfyller hemvistvillkoret vid beslutstiUfäUet. EnUgt nuvarande
praxis reduceras kravet på hemvist med två år för den av makama som inte
uppfyller villkoret. Vid den föreslagna generella säkningen av hemvisttiden är
det dock inte motiverat att behåUa en så långtgående dispenspraxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispensgrunden
särskilda skäl inrymmer även möjlighet att ta hänsyn till personliga,
humanitära och sociala förhållanden. Ett exempel härpå utgör politiska
flyktingar och statslösa. För dessa gmpper reduceras i praxis kravet på
hemvisttid i Sverige med två år, om sökanden anför starka humanitära skäl. Som
sådana skäl godtas beträffande de statslösa besök i det förutvarande hemlandet
hos närstående sjuk anförvant. I fråga om politiska flyktingar har tagits
hänsyn till möjligheten för sökandens i hemlandet kvarboende närstående att få
utresetillstånd, om sökande erhåller svenskt medborgarskap. Vidare har tagits
hänsyn tUl möjligheten för flyktingar att efter erhållet svenskt medborgarskap
besöka närstående i annat land än sitt hemland. För statslösa har vid sidan
härav i praxis införts en generell dispens som innebär att en statslös kan
upptas till svensk medborgare efter sex års vistelse i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
internationella överenskommelser har Sverige åtagit sig att behandla flyktingar
och statslösa särskUt förmånligt i medborgarskapshänseende. Det kan i detta
hänseende hänvisas tUl bl. a. artikel 34 i 1951 års FN-konvention om
flyktingars rättsliga ställning och 1961 års FN-konvention om begränsning av
statslöshet. Vidare kan nämnas en rekommendation (564/1969) från Eittoparådet,
som behandlar flyktingars förvärv av vistelselandets medborgarskap. Med hänsyn
härtill bör det nu övervägas ytterligare lättnader dispensvägen för dessa
grupper vid sidan av den generella sänkningen av hemvistvillkoret. I framtiden
bör inte heller göras någon skillnad i behandlingen av statslösa och politiska
flyktingar i fråga om kravet på hemvist i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad som anförts föreslås följande riktlinjer för dispenspraxis, om
en förkortning sker av den tid som utlänningen enligt MbL skall ha vistats h'är
för att bU svensk medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
dispensgrunderna gagn för riket och tidigare ägt svenskt medborgarskap föreslås
inte någon ändring i gällande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om utomnordisk medborgare som är gift med svensk medborgare föreslås en
sänkning av hemvisttiden till tre år och en sänkning av tiden för äktenskapets
bestånd till två år. Sammanboende under äktenskapsUknande former bör även
framdeles j'ämstäUas med äktenskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dispens
på grund av sökandes särskilda skäl bör även fortsättningsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 136</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
ges för den som erhåller s. k. viUkorat naturalisationsbeslut. Villkorsbeslutet
bör kunna meddelas efter fyra års vistelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
statslösa och politiska flyktingar föreslås en generell dispens. Dessa båda
gmpper bör kunna upptas till svenska medborgare efter fyra års vistelse i
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
de här nämnda dispensgrunderna torde det i enstaka fall finnas skäl att med
hänsyn till humanifära, sociala eller personliga förhållanden medge vissa
lättnader beträffande hemvistkravet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att den särskilda hemvisttiden om två år för dansk, finsk, isländsk
eller norsk medborgare har angetts i lagtexten, torde den särskUda
dispensregeln för nordiska medborgare inte behövas. Bestämmelsen i 6 § andra stycket
andra punkten föreslås därför utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3
FörsörjningsviUkoret m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8.3.1
Frågan om avskaffande av försörjningsvillkoret</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
6 § MbL gäller som viUkor för naturalisation bl. a. att sökanden har fört en
hederlig vandel och att han har möjlighet att försörja sig och sin familj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kravet på försörjningsförmåga har som nämnts utvecklingen lett till att
försörjningsvillkoret efter hand har fått en avsevärt minskad betydelse som
sj'älvst'ändig bedömningsgrund (j'ämför 3.3). I naturalisationsärenden skall
visserligen göras en utredning av sökandens försörjningsförmåga och på grundval
av denna bedömas om försörjningsvUlkoret är uppfyllt. Som framgått av
redogörelsen under 3.3, leder dock i allmänhet denna prövning till att
sökanden antingen anses uppfyUa villkoret eller också erhåller dispens från
det. I sj'älva verket begränsas de kategorier av sök.ande som enligt nuvarande
praxis inte anses uppfylla försörjningsvillkoret och som i regel inte heller
erhåller dispens till dels personer som för sin försörjning 'är i huvudsak
beroende av socialhjälp, dels personer som inte gör vad som skäligen kan begäras
för att betala skatter, böter och underhållsskulder och dels vissa hemmafruar
som ensamma ansöker om svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tiU försörjningsvUlkorets numera starkt begränsade betydelse finns
anledning att överväga om villkoret bör kvarstå eUer om det, som
invandraratredningen förelår, nu bör avskaffas. Ett ställningstagande
förutsätter en närmare granskning av var och en av de tre kategorier som f. n.
inte får dispens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Personer
som uppbär socialhjälp. Den som för sin försörjning är i huvudsak beroende av
socialhjälp får som nämnts inte dispens från försörjningsviUkoret. Från denna
praxis har gjorts enstaka undantag. Sålunda har i några fall dispens från
försörjningsviUkoret lämnats beträffande arbetsföra personer som varit
beroende av socialhjälp för sin för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sörjning.
Detta har t. ex. skett i fråga om ensamstående sökande med minderåriga barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandramtredningen
påpekar att de personer som under lång tid uppbär mer omfattande socialhjälp
utgör en jämförelsevis liten grupp och att det dessutom som regel finns en
förklarlig orsak till att detta sker. Det kan t. ex. vara fråga om bristande
skolunderbyggnad eller yrkesutbildning. Invandrarutredningen föreslår därför
att försörjningsvillkoret tas bort i MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rätten
till socialhjälp tUlkommer utlänning i lika mån som svensk medborgare. Den
omständigheten att utlänning uppbär socialhjälp på grund av förhåUanden som
inte kan läggas honom till last bör inte få påverka hans möjlighet att få
svenskt medborgarskap. I andra fall däremot, får bedömas i vad mån
omständigheterna är sådana att han inte kan anses uppfylla vandelsviUkoret i 6
§ MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Personer
som inte betalar skatter, böter eller underhållsskulder. I praxis har i
naturalisationsärenden gjorts skiUnad mellan sökande som gjort vad som skäligen
kan begäras för att betala skatteskulder, böter och underhållsskulder och
sådana sökanden som har underlåtit detta. Personer tillhörande den förra
gruppen erhåUer regelmässigt dispens från försörjnings villkoret. I vissa fall
lämnas dock inte sådan dispens Detta gäller exempelvis när skuldema uppkommit
så sent att en bedömning av sökandes vilja och förmåga att betala inte kan
göras i ärendet. Dispens har också vägrats i vissa faU då skulderna varit
mycket stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ätt
vid upprepade tiUfällen utan godtagbart skäl underlåta att betala skatter,
böter eUer underhållsskulder bör som också invandramtredningen anser närmast
betraktas som en vandelsfråga. I praxis har i flera fall gjorts samma
bedömning. Övervägande skäl talar för att medveten försummelse att betala
skatter, böter eller underhållsskulder hänförs till bedömningen av frågan
huruvida vandelsvillkoret har uppfyllts. Sökande med skatteskulder, böter
eller underhållsskulder, som nu i vissa fall vägras dispens beroende på att
skulderna uppkommit så sent att han inte hunnit påbörja avbetalning eUer med
hänsyn tiU att skulderna är mycket stora, bör i framtiden liksom andra sökande
få svenskt medborgarskap, om vandelskäl inte föranleder annat. Dessa sökande
torde för övrigt utgöra en mycket Uten grupp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hemmafruar
som ensamma söker svenskt medborgarskap. Enligt en sedan länge stadgad praxis
meddelas dispens från försörjningsvillkoret för hemmafra som söker
naturaUsation tillsammans med sin man eller som söker ensam men vars man är
svensk medborgare. Till grand för denna praxis har bl. a. legat tanken att
familjen i medborgarskapshänseende skall vara enhetlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SIV
har i tiU regeringen fullföljda eller överlämnade naturalisationsärenden
hävdat, att det arbete som en hemmafru lägger ned på sitt hem och sin famUj
från försörjningssynpunkt är likvärdigt med förvärvsår-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bete
utom hemmet, i vart fall när minderåriga barn finns i hemmet. Regeringen har i
sina hittillsvarande avgöranden inte delat den uppfattningen. I vissa fall har
dock hemmafra, som ensam sökt svenskt medborgarskap, ansetts uppfylla
försörjningsvUlkoret. Detta har varit faUet när sökanden tidigare har
yrkesarbetat eller har yrkesutbUdiung och vid ansökningstiUfäUet har
minderåriga barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
grupp av hemmafruar sora enligt gäUande praxis inte anses uppfylla
försörjningsvUlkoret och inte heller erhåller dispens torde vara mycket
begränsad. Det kan även från principiella synpunkter diskuteras om inte dessa
sökande i framliden bör behandlas på samma s'ätt som hemmafra som söker svenskt
medborgarskap tillsammans med sin man eller vars man har svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu gjorda genomgången ger alltså vid handen, att sådan social-hjälpstagare som
kan lämna en godtagbar förklaring till varför han uppbär socialhjälp i princip
bör erhålla svenskt medborgarskap utan hinder av försörjningsviUkoret, medan
bristande försörjningsförmåga i annat fall får beaktas vid bedömningen av
frågan huruvida vUlkoret om hederlig vandel är uppfyllt. 1 fråga om sökande
som inte betalat skatteskulder, böter eUer underhållssiailder bör på
motsvarande sätt göras skUlnad mellan dem som försöker att uppfylla sina
åUgganden och andra. Beträffande den grapp av hemmafruar som nu inte anses
uppfylla försörjningsvillkoret och inte heUer erhåUer dispens kan framhåUas följande.
Accepteras i fråga om socialhj'älpstagare och dem som underlåtit att betala
vissa skulder den uppfattning som förts fram i det föregående, kan det inte
anses rimligt att behålla försörjningsvUlkoret i MbL endast beträffande dessa
hemmafruar. Den berörda kategorin av sökande är som nämnts mycket liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad nu anförts bör försörjningsviUkoret enligt 6 § MbL nu
avskaffas.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>S.3.2
Konsekvenser av försörjningsvillkorets avskaffande</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Borttagandet
av försörjningsvillkoret får till följd att naturalisations-ansöloiingar som nu
i vissa fall avslås med hänvisning till sökandens bristande försörjningsförmåga
i stället får bedömas och eventuellt avslås på grund av sökandens bristande
vandel. Det är här fråga om sökande som inte gör vad som skäligen kan begäras
för att betala skatter, böter eller underhåUsskulder samt omi dem som utan
godtagbar anledning uppbär socialhjälp. Sökande tUlhörande den första gruppen
bör anses inte uppfyUa vandelsvUlkoret, om han visar uppenbar ovUja att göra
rätt för sig, t. ex. genom att båUa sig undan från berörda myndigheter, eller
också visar bristande vilja att iaktta uppgjord avbetalningsplan eller dylikt.
Hit bör inte sällan kunna hiinföras även sådana fall där sökanden åberopar
bristande förmåga att betala men där en sammanstäUning av sökandens ekonomiska
förhållanden klart ger vid handen, att han har</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>85</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
att helt eller delvis klara betalningen. För att ansökan skall avslås på gmnd
av bristande vandel bör således fömtsättas att sökanden på ett tydligt sätt har
dokumenterat sin ovilja mot eUer brist på vilja att betala. Denna bör dessutom
ha manifesterats under en inte alltför kort tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts bör den omständigheten att en utlänning uppbär socialhjälp på
grand av förhåUanden som inte kan läggas honom tUl last inte få påverka hans
möjlighet att få svenskt medborgarkap. I andra fall däremot får bedömas i vad
mån omständigheterna är sådana att han inte kan anses uppfyUa vandelsviUkoret
enUgt 6 § MbL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
3 § medborgarskapskungörelsen skall i naturalisations'ärende göras en utredning
av bl. a. sökandens försörjningsförmåga. Om försörjningsviUkoret avskaffas i MbL,
får utredningen i detta hänseende göras mera begränsad. Den utredning bör göras
beträffande sökandens ekonomiska omständigheter som behövs för en bedömning huravida
sökanden uppfyller vandelsviUkoret. Paragrafen bör därför i detta hänseende
föreskriva att utredningen skall avse frågan i vilken omfattning sökanden
fullgjort honom ålagd underhållsskyldighet och uppfyllt sina förpliktelser mot
det allmänna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i fråga om vandelsviUkoret kan enligt 6 § andra stycket MbL meddelas dispens.
Departementschefen framhöU i 1950 års proposition att dispens från vandelsvillkoret
borde meddelas mera restriktivt 'än dispenser från andra naturalisationsvillkor.
Riksdagen delade den uppfattningen (ILU 1950: 27). I praxis har dispens getts
åt den som vistats mycket lång tid i Sverige, den som är gift med svensk
medborgare eller den som förut har haft svenskt medborgarskap. De förslag som
nu har lagts fram bör inte i och för sig föranleda ändring av nuvarande praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad som har anförts under 3.2 om uppskov med bevUjande av svenskt
medborgarskap för sökande som begått brott finns det i detta sammanhang
anledning att understryka, att uppskovstiden i princip bör beräknas med
utgångspunkt från tidpunkten för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.4
Bestämmelser som hindrar att bam blir statslöst vid födelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 1
§ MbL anges i vilka fall svenskt medborgarskap förvärvas vid födelsen. Enligt
bestämmelsen gäller olika regler för barn i äktenskap och barn utom äktenskap.
Barn i äktenskap förvärvar svenskt medborgarskap vid födseln, om fadern är
svensk medborgare, medan barn utom äktenskap blir svensk medborgare vid
födseln, om modern har svenskt medborgarskap. I båda faUen saknar det betydelse
var bamet är fött. Från huvudregeln att faderns nationalitet är bestämmande för
vilket medborgarskap barn i äktenskap förvärvar vid födseln finns ett undantag.
Om fadern inte har medborgarskap i någon stat eller om barnet inte förvärvar
hans medborgarskap vid födseln, får n'ämligen barn i 'akten-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skåp
svenskt medborgarskap om modern är svensk medborgare. En förutsättning för tiUämpning
av denna besfämmelse är dock att barnet har fötts här i riket. På grund av
samhörigheten mellan de nordiska länderna har i 10 § a) MbL öppnats möjlighet
att i vissa avseenden jämstäUa födelse eUer hemvist i Danmark, Finland, Island
eller Norge med födelse eller hemvist här i riket. För tiUämpningen av
bestämmelsen, liksom av 10 § i övrigt, krävs dock att avtal har träffats därom
med de andra länderna. Sedan sådant avtal har träffats år 1950 mellan Danmark,
Norge och Sverige och år 1969 meUan Finland och Sverige, har Kungl. Maj:t
förordnat om tUlämpnmgen i förhåUande till Danmark, Finland och Norge av 10 § MbL.
I detta avseende gäUer därför att födelse i Danmark, Finland och Norge likstäUs
med födelse här i riket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 § MbL
fick sin nuvarande utformning år 1951. Tidigare saknade barn i äktenskap
möjlighet att vid födseln erhålla modems medborgarskap i de fall det inte
erhöll faderns.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
delegerade framhöll i sitt betänkande att det kunde Ugga nära till hands att bam
i äktenskap skulle bU svensk medborgare om en av föräldrama var det, särskilt
med hänsyn till principen om könens jämstäl-lighet. De ansåg sig dock inte kurma
förorda en dylik regel främst av det skälet att den skulle medföra dubbla
medborgarskap i utomordentligt stor omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
samband med förslaget om att barn i äktenskap i vissa fall borde kunna förvärva
moderns medborgarskap anförde de delegerade att 1924 års lag i vissa fall ledde
till att svensk kvinnas barn blev statslöst, nämligen när fadern var statslös eUer
barnet enligt lagen i faderns hemland inte genom födseln förvärvade dennes
medborgarskap. Enligt de delegerades mening måste den då gällande lagstiftningen
i detta hänseende anses otillfredsställande. Med hämyn tiU den starka ökning
av antalet statslösa som hade ägt rum de senaste decennierna torde det inte
sällan förekomma, att en svensk kvinna gifte sig med en statslös man. De delegerade
ansåg emellertid att stora tiUämpningssvårigheler skulle kunna uppkomma, om man
införde en besfämmelse som gav barn i 'äktenskap rätt att vid födseln erhålla
modems medborgarskap när antmgen fadern var statslös eller barnet vid födseln
inte förvärvade faderns medborgarskap. Tillämpningssvårigheterna skulle
emellertid i hög grad minskas, om man begränsade bestämmelsen till att omfatta
enbart barn fött i Sverige. I dessa fall skulle ur svenska myndigheters
handlingar kunna inhämtas upplysningar om faderns medborgarskapsrättsliga
ställning. Modern skulle även kunna ge information som kunde ligga tUl grand
för ett säkert avgörande av denna fråga. Enligt de delegerade skulle en regel,
omfattande även utomlands fött barn, medföra tUlämpningssvårigheter även av
det skälet, att medborgarskapsfrågan troligen inte skuUe bli aktuell förrän
långt efter barnets födelse. Beträffande inom landet fött barn kunde däremot en
prövning av medborgarskapsfrågan ske re-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>dan
i samband med registreringen av födseln. Till stöd för den ifrågavarande
begränsningen åberopades slutligen att utomlands fött barn i äktenskap mellan
statslös man och svensk kvinna i många fall kunde antagas sakna närmare
anknytning till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Departementschefen
tillstyrkte de delegerades förslag om att barn i äktenskap som är fött här i
riket i vissa faU skulle få moderns medborgarskap. Däremot biträdde han inte
den under remissbehandlingen framförda meningen att bestämmelsen borde
utsträckas att omfatta även sådana fall då faderns medborgarskap är ovisst
eller okänt. Inte heller kunde han förorda att bestämmelsen utvidgades att avse
även bara som är fött utom riket. Med hänsyn tiU vad som i betänkandet anfördes
mot en sådan utvidgning, ansåg departementschefen det lämpligast att frågan
huruvida barnet i detta fall skall få svenskt medborgarskap underkastades
prövning i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I invandrarutredningens
betänkande (SOU 1974: 69) framförs som tidigare nämnts ett förslag om en
spärregel mot barns statslöshet. Detta sker mot bakgmnd av att MbL i motsats tiU
bl. a. den fmländska lagen och lagarna i ett flertal andra länder saknar en
sådan spärregel. Ett bara som föds i äktenskap utanför Norden av svensk moder
och utländsk eller statslös fader och som inte automatiskt förvärvar faderns
eller födelselandets medborgarskap blir statslöst. 1 internationeUa övereskommel-ser
nämns emellertid ofta att statslöshet i möjligaste mån bör undvika-kas. Även om
det endast rör sig om ett fåtal fall per år, ansåg invandrarutredningen att
det är otUlfredsställande att ett barn som är fött av svensk moder
överhuvudtaget skall kunna bli statslöst. Invandrarutredningens förslag har
mottagits positivt vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
riksdagen har under senare år vid ett flertal tUlfällen väckts motioner
angående en översyn av gällande bestämmelser om medborgarskap för här i riket
bosatt barn, av vars föräldrar endast den ene är svensk medborgare. Motionerna
har inte lett till någon riksdagens åtgärd. Första lagutskottet har i sina
utlåtanden avvisat förslagen om en sådan ändring av MbL att barn i äktenskap
med svensk moder och utländsk fader skulle bli svensk medborgare vid födseln.
Utskottet har därvid anfört, förutom att det därigenom skulle uppkomma många
fall av dubbla medborgarskap, att det redan nu finns goda möjligheter att
uppta dessa barn till svenska medborgare naturaUsationsvägen. I samband med
utskottets uttalande år 1967 (ILU 1967: 27) berörde utskottet även frågan om
barn i äktenskap vars moder är svensk medborgare och vars fader är statslös.
Utskottet förutsatte att Kungl. Maj:t hade sin uppmärksamhet riktad på frågan
huruvida de erfarenheter som vunnits under tillämpningen av MbL föranledde ett stäUningstagande
rörande nämnda barns förvärv av svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts tidigare, finns redan i den finska lagen en spärregel mot statslöshet
för barn. Enligt 1 § 2) i den finska medborgarskapslagen för-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>88</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värvas
finskt medborgarskap av bam i äktenskap, vars moder är finsk medborgare, om ej bamet
vid födseln förvärvar medborgarskap i främmande stat. I motsats till vad som
gäller i de övriga nordiska ländema kräver alltså den finska lagen inte att
barnet är fött i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ovan
har nämnts att Nordiska rådet år 1970 antog en rekommendation (6/1970) som
behandlade möjUgheten att vid fastsfåUande av barns medborgarskap ta större
hänsyn till principen om baraets intresse. Den samnordiska arbetsgrapp som
tillsattes att undersöka detta har nu slutfört sitt arbete. I sitt betänkande
föreslår arbetsgrappen bl. a. att 1 § andra punkten i de dansk-norsk-svenska
lagarna ändras så att texten "här i riket fött" utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgrappen
påpekar att mjm genom att välja denna formulering har önskat uppnå att den
omständigheten att ett barn har fötts i ett land som tUrämpar territorialprincipen
inte skall utgöra ett hinder mot att barnet följer modem i medborgarskapsrättsligt
hänseende — på samma sätt som detta förhållande enligt 1 § första punkten inte
är ett hinder för alt barnet följer fadern i medborgarskapshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare nämnts pågår för närvaraode arbete rörande medborgarskapsfrågor inom
en expertkommitté i Europarådet. Enligt Europarådets rekommendation 696 år
1973 om särskilda aspekter på förvärv av medborgarskap bör det utredas om det
är möjligt att få fram en konvention som behandlar bams m»lborgarskap i de faU
baraets föräldrar har olika medborgarskap. I rekommendationen berörs även
frågan om statslösa barn. Ministerrådet rekommenderas att inbjuda medlemsstaterna
att införa en regel enligt vilken barn erhåller vederbörande stats
medborgarskap oavsett var barnet 'är fött, om barnets moder är medborgare i
den staten och barnet i annat fall skulle bli statslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
fråga behandlas även i den rapport som föregick rekommendationen. Det
framhålls där att frågan om imdvikande av statslöshet har diskuterats mycket av
medlemsstaterna samt att de flesta medlemsstater i allmänhet ger sitt
medborgarskap till personer som föds på deras område, om de annars skulle bli statslösa.
Ett ytterligare steg vore därför att ge landets medborgarskap tiU barn som 'är
födda utanför medlemsstatens område av en statslös fader och en moder, som har
medborgarskap i medlemsstaten. I rapporten framhålls att, om en sådan regel infördes
i medlemsstaterna, fullständig överensstämmelse skulle uppnås med de två första
meningarna i art. 4 i 1961 års FN-konvention om be-gr'änsning av statslöshet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
det ovan anförda framgår att barn i äktenskap, fött av svensk moder i vissa
fall kan bU statslöst, nämligen om bamet föds utanför Norden och fadem är
statslös eller om barnet inte förvärvar faderns medborgarskap. En ytterligare föruts'åttning
är att barnet inte föds i ett land som tillämpar territorialprincipen, i vilket
fall barnet erhåller medborgarskap i det landet. För att belysa i vilka fall bam
i äkenskap mel-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>89</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lan
svensk moder och utländsk fader inte vid födseln erhåller faderns medborgarskap
kan nämnas, att vissa stater kr'äver att barnet skall registreras i hemlandet
för att erhåUa fadems medborgarskap. Sker inte sådan registrering kan bamet
således i vissa faU bU statslöst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
MbL:s tillkomst fäste föredragande departementschefen, som förut nämnts,
avgörande vikt vid svårigheten att tiUämpa en lagregel som även gav barn födda
utanför riket svenskt medborgarskap, om modem var svensk medborgare och fadern
var statslös eller barnet inte erhöU hans medborgarskap. HärtUl kom att dessa
barn enUgt hans mening har ringa anknytning till Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
lagens tiUkomst har antalet statslösa personer ökat betydligt världen över. Man
har därför, i synnerhet på det intemationeUa planet, intensifierat
ansträngningarna att minska antalet statslösa personer samt alt förbättra deras
rättsliga stäUning. Som exempel tjänar 1954 och 1961 års FN-konventioner om statslösas
rättsställnmg resp. begränsning av statslöshet. Det bör vidare erinras om den
nyss nämnda rekommendationen av Europarådet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
principiell synpunkt framstår det som ett både rimligt och angeläget krav att
barn som föds av svensk moder inte skall kunna bli statslöst vid födseln. Det
kan i och för sig hävdas att barnets rätt tUl svenskt medborgarskap i nu
angivet fall inte bör påverkas av de större eller mindre svårigheter som rent
praktiskt föreligger, när det gäller att konstatera huruvida barnet förvärvat fadems
medborgarskap. A andra sidan är det svårt att helt bortse från sådana praktiska
överväganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
synpunkter som anfördes vid den nuvarande bestämmelsens tillkomst kan därför
sägas fortfarande ha viss betyddse. Det bör emeUertid framhållas att
kommunikationsförhållandena har förbättrats och upplysningar numera lättare
kan erhåUas om främmande medborgarskapslagstiftning. Svårigheten att avgöra huruvida
en person är statslös kan därför nu i vart faU inte tUlmätas samma betydelse
som år 1950. Finland tillämpar redan en spärregel mot att barn till finsk
moder föds statslöst, vilken regel inte förutsätter att barnet fötts i Finland.
Enligt vad som uppgivits från finsk sida, har bestämmelsen inte vållat några
mer betydande praktiska svårigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad som nu har anförts får övervägande skäl anses tala för att
bestämmelsen i 1 § punkt 2 MbL ändras så, att det inte längre kr'ävs att ett
barn skall vara fött i Sverige för att det skall förvärva svenskt
medborgarskap genom modem. En sådan ordning har, som tidigare framhåUits,
föreslagits också av invandrarutredningen och den samnordiska arbetsgruppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
'ändring som föreslås innebär att orden "här i riket fött" utgår i 1
§ punkt 2 MbL. Den omständigheten att barnet föds i land som tillämpar territorialprincipen
och därigenom får det landets medborgarskap kommer genom den föreslagna
ändringen inte att hindra att barnet också får modems svenska medborgarskap.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>90</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>S.5
Ändring av praxis vid självständig naturalisation av barn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Barn
i äktenskap mellan sveniik moder och utländsk fader naturaliseras i vårt land
i allmänhet som biperson tUl fadern. Har barnet fyllt femton år, får även
barnet uttala sig innan ansökan avgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av villkoren enligt MbL för självständig naturalisation är att sökanden fyUt aderton
år. ViUkoret är dock liksom de andra villkoren dispensivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svensk
praxis i fråga om självständig naturalisation av barn är numera mycket
liberal. I äktenskap mellan svensk kvinna och utländsk man naturaliseras
sålunda regelmässigt alla barn, som vid förvärv av svenskt medborgarskap
förlorar sitt tidigare medborgarskap. Detsamma gäller barn som inte förlorar
sitt tidigare medborgarskap ens om det upptas till svensk medborgare tUlsammans
med fadern, t. ex. brittiska och grekiska barn. I de senare fallen uppstår
sålunda dubbelt medborgarskap. Även sådana barn, som inte förlorar sitt
tidigare medborgarskap om det förv'ärvar svenskt medborgarskap genom självsfändig
naturalisation men väl om det naturaliseras som biperson till fadern, t. ex. itaUenska
och spanska barn, kan numera självständigt naturaliseras i vissa fall. Faderns
ansökan om svenskt medborgarskap avvaktas dock i aUmänhet för att dubbelt
medborgarskap för barnet skall kunna undvikas. Om det visar sig att fadern
inte för egen del ansöker om svenskt medborgarskap trots att han uppfyller vUlkoren
för att erhåUa sådant, upptas barnet självständigt, fastän dubbelt
medborgarskap därigenom uppstår. Den omständigheten att även fadern hade kunnat
upptas till svensk medborgare har, som tidigare nämnts, varit avgörande för
bifall till barnets ansökan. Någon ansökan om självständig naturaUsation i faU
där fadem uppfyUt hemvistvillkoret men ej övriga viUkor för egen del har inte
varit föremål för bedömning av regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
självständig naturalisation av barn g'äller generellt alt barnet skall vistas i
Sverige och att båda föräldrarna samtycker till att barnet upptas till svensk
medborgare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Invandrarutredningen
anser att eftersom redan nu till svenska medborgare upptas barn, som vid
förvärv av svenskt medborgarskap inte kan förlora sitt tidigare medborgarskap,
praxis bör liberaliseras 'även för sådana barn som kan förlora sitt tidigare
medborgarskap endast som biperson till fadern. Dessa borde kunna upptas tiU
svenska medborgare även om de efter naturalisationen kommer att ha två
medborgarskap. SIV tillstyrker i sitt remissvar över invandrarutredningens
betänkande en sådan 'ändrad praxis. Verket uppstäUer dock som krav att familjen
är bosatt i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidigare nämnda av Nordiska rådet tillsatta samnordiska arbetsgruppen har i
sitt betänkande utförligt behandlat frågan huruvida man vid beviljande av
medborgarskap kan ta större hänsyn tUl principen om</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:136</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>barnets intresse. Arbetsgrappen anser att rekommendationen
för närvarande bäst kan tillmötesgås genom en väsentiig Uberalisering av naturalisationspraxis.
Arbetsgruppen hemställer om att man i de enskUda nordiska länderna som
huvudregel bifaller medborgarskapsansökningar för bam i äktenskap under aderton
år, som har utländsk fader och vars moder har landets medborgarskap, föratsatt
att familjen är fast bosatt i landet. Ansökan förutsätts vara gjord av båda
föräldrarna. Vidare anser arbetsgrappen att vederbörande myndigheter i de
nordiska ländema i betydligt större utsträckning än för närvarande bör kunna tiUmötesgå
naturaUsationsansökningar för sådana barn, även när föräldrarna har skUts och
modern har anförtrotts vårdnaden om barnet, under fömt-s'ättning att modem och
barnet är bosatta i modems hemland. Sedan äktenskapet blivit slutgUtigt
upplöst genom dödsfall eUer skUsmässa bör naturalisation liksom hittiUs vara
självfallen. En sådan praxis tillämpas redan i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Slutligen anför arbetsgmppen att barn som fyllt tolv år i
alla ovannämnda fall bör beredas tUlfälle att uttala sig innan ansökan om naturaUsation
blir avgjord.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Genom att ett ansökningsförfarande tUlämpas kommer enligt
arbetsgruppen barnet vid förvärv av ett nytt medborgarskap i en del fall att
automatiskt förlora sUt tidigare medborgarskap. I viss utsträckning kan vidare
befrielse från det tidigare medborgarskapet erhållas efter ansökan. Arbetsgmppen
utgår från att de myndigheter som handlägger na-turalisationsansökningarna
kommer att göra vad som är möjUgt för att dubbelt medborgarskap i de enskilda
fallen skall kunna undvikas. Trots att arbetsgruppen således förordat en mycket
liberal naturalisationspraxis, är man emellertid av den uppfattningen, att naturalisation
i nu berörda fall bör föregås av en reell prövning med möjlighet till avslag
då sakliga skäl talar för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Med hänsyn till att uppkomsten av dubbla medborgarskap
allmänt sett ansetts utgöra ett skäl mot att utvidga naturalisationspraxis har
statens invandrarverk under hösten 1972 gjort en kartläggning av medborgarskapslagstiftningen
i ett antal länder. Syftet har varit bl. a. att utröna möjligheterna för i
Sverige bosatt bam att få befrielse från sitt utländska medborgarskap vid
förvärv av svenskt medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Kartläggningen visar bl. a. följande: I fråga om förvärv
av medborgarskap genom födseln tUlämpar Storbritannien, Indien, Pakistan och
USA territorialprincipen. Barn som föds i något av dessa länder förvärvar
detta lands medborgarskap, oavsett vilket medborgarskap föräldrarna har.
Övriga länder i undersökningen tillämpar i huvudsak härstamningsprincipen, som
innebär att barn vid födseln förvärvar faderns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Belgien, Egypten, Frankrike, Grekland, Israel, Italien,
Nederländerna, Schweiz, Spanien, Turkiet, Förbundsrepubliken Tyskland,
Österrike, Storbritannien, Indien, Pakistan, USA, Jugoslavien, Polen,
Rumänien, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien samt Ungem.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>92</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
moderns medborgarskap, oavsett var födseln ägt ram. I de flesta av de länder
som tillämpar härstamningsprincipen är, ifråga om barn i äktenskap, faderns
medborgarskap avgörande för barnet. Moderns medborgarskap är däremot endast
sekundärt bestämmande. I några länder förvärvar emellertid barnet landets
medborgarskap om antingen fadern eller modem är medborgare i landet. Detta gäUer
beträffande Frankrike, Israel, Polen, Rumänien, Tjeckoslovakien och Ungern och
i princip även Jugoslavien och Sovjetunionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
gjorda utredningen visar beträffande uppkomsten av dubbelt medborgarskap vid
födelsen, att man i många fall inte kan förhindra dubbelt medborgarskap,
eftersom olika länder tUlämpar olika principer i fråga om medborgarskapsförvärv
vid födelsen. Genom att Sverige till-lämpar härstamningsprincipen får t. ex.
ett i äktenskap fött bam till svensk far dubbelt medborgarskap om det föds i
något av de länder som tillämpar territorialprincipen. Detsamma gäller bam i
äktenskap som har svensk far och t. ex. fransk, polsk, västtysk eUer ungersk
mor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
utredningen framgår vidare att det när dubbelt medborgarskap förvärvas vid
födelsen är mycket svårt och i vissa fall omöjligt för barnet att
självständigt erhålla befrielse från medborgarskap i de länder som här avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
intresse i detta sammanhang är vidare 1963 års Europarådskonvention om
begränsning av faU av flerfaldigt medborgarskap etc. Konventionen reglerar bl.
a. frågan om bur dubbelt medborgarskap skall undvikas i samband med frivilligt
förvärv av nytt medborgarskap. Konventionens grundläggande princip återfinns i
artikel 1. Den stadgar att medborgare i fördragsslutande stat, som till följd
av uttrycklig viljeförklaring förvärvar medborgarskap i annan stat genom naturalisation,
option eller återvinning, skall förlora sitt tidigare medborgarskap. Regeln
gäller både myndiga och omyndiga. För omyndiga är den emellertid inte ovUlkorlig
utan förutsätter dels att den omyndige enligt lagen i medborgarlandet kan
förlora medborgarskapet under ifrågavarande betingelser, dels att han har rättsUg
handlingsförmåga eller är lagligen företrädd. Vidare föreskrivs i artikeln att
omyndiga barn skall förlora sitt tidigare medborgarskap, om de på grund av
bestämmelser i lag blir medborgare i annan fördragsslutande stat tiU följd av
att deras föräldrar förvärvar medborgarskap där genom naturalisation, option
eller återvinning. Om i detta fall endast den ena av föräldrarna förlorar sitt
tidigare medborgarskap, bestämmer lageia i den stat där den omyndige är medborgare
om han skall följa den föräldern i medborgarrättsligt hänseende eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
utskottsbehandHngen av Europarådskonventionen behandlade första lagutskottet (ILU
1968: 54) utförUgt frågan om dubbla medborgarskap. Utskottet underströk, med
anledning av vissa motionsyrkan-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>*
Fr. o. m. den 1 januari 1975 även Förbundsrepubliken Tyskland.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>93</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den,
att uppmärksamheten även i fortsättningen borde vara riktad på möjligheterna
att inom ramen för våra internationeUa förpliktelser vid behov i det enskilda
fallet bortse från främmande medborgarskap vid prövning av ansökan om naturaUsation
av barn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
nämnts inledningsvis brukar i praxis här i landet bosatt bam i 'äktenskap till
svensk moder och utländsk fader naturaUseras sj'älvstän-digt, inte bara när
barnet samtidigt förlorar sitt tidigare medborgarskap utan även när det över
huvud inte kan befrias från detta. I de fall däremot, när barnet endast som
biperson till fadern kan förlora sitt tidigare medborgarskap, bifalls naturalisationsansökan
för barnet först när fadem uppfyller kraven för naturalisation för egen del.
Skälet till detta är att man vill bevara möjligheten för barnet att naturaliseras
som biperson till fadern för att d'ärigenom undvika dubbelt medborgarskap.
Skulle fadern avstå från att för egen del söka svenskt medborgarskap, naturaliseras
dock barnet självständigt utan hinder av att dubbelt medborgarskap uppkommer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I praxis
har sålunda i stor utsträckning redan accepterats, att barn i samband med naturalisation
får medborgarskap i mer än ett land. Det har därvid bedömts vara viktigare att
ge barnet svenskt medborgarskap än att undvika dubbelt medborgarskap. En sådan
utveckling får anses välmotiverad, särskUt med hänsyn till att nackdelarna för
ett barn av att ha dubbelt medborgarskap ändå är begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av den utveckling som sålunda har ägt rum kan det sättas i fråga om
den särbehandling som sker beträffande barn, vilka endast som biperson
förlorar sitt tidigare medborgarskap, längre är befogad. Det rör sig här om en
liten grupp. Även i fråga om dessa bam beviljas som nämnts självständig naturalisation,
när fadern inte för egen del söker svenskt medborgarskap oaktat att han uppfyUer
villkoren. I detta fall accepteras således att dubbelt medborgarskap uppkommer.
Från bamets synpunkt måste det i aUmänhet vara en nackdel att förvärvet av
svenskt medborgarskap uppskjuts under kanske åtskilliga år, utan alt man ens
därigenom får någon garanti för att barnet i samband med naturalisationen
befrias från sitt tidigare medborgarskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
föreslås därför att praxis i detta h'änseende liberaliseras. Dessa bam bör i
allmänhet kunna självständigt naturaliseras i samma utsträckning, som de barn,
vilka alls inte kan befrias från sitt tidigare medborgarskap. I de fall då fadem
mom en mycket nära framtid kommer att uppfyUa fömtsättningarna för naturalisation
och förklarar sig ämna söka svenskt medborgarskap kan det emeUertid finnas sk'äl
att också i fortsättningen avvakta faderns ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
bör som huvudregel gälla att medborgarskapsansökningar för barn under aderton
år i äktenskap mellan utfändsk fader och svensk moder bör bifallas, under föratsättning
att familjen är bosatt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
landet. Ansökan skall ha gjorts av båda föräldrarna. Barn som fyllt 12 år bör
beredas tillfäUe att uttala sig innan ansökningen om naturalisation avgöres.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:96.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:136</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>95</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:281.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen
.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ...................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
om ändrmg i lagen (1950: 382) om svenskt medborgarskap</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoU vid regeringssammanträde 1976-02-26 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>6</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>GäUande ordning ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Departementspromemorian (Ds A
1975:14) Förvärv av svenskt medborgarskap </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Promemorian .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Remissyttrandena ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Departementspromemorian
(Ds Ju 1975:17) Faderskap och<br>
vårdnad. Lagrådsremiss med förslag om ändring i föräldrabalken</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.1 Promemorian
m. m......................................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagen tiU ändrade
faderskaps- och vårdnadsbestämmelser </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förslagen tUl 'ändring i lagen
om svenskt medborgarskap </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2............................................................. Remissyttrandena
över förslagen till ändring i lagen om<br>
svenskt medborgarskap.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Föredraganden.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Barns förvärv av svenskt
medborgarskap........... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna synpunkter ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenser för
medborgarskapsförvärv vid födelsen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ändrade bördsregler............................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förhindrande av att barn blir statslöst
vid födelsen ..</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Självständig naturalisation av bam............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Barns förvärv av svenskt
medborgarskap som biperson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:55.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
visst fall.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Underlättande
av naturalisation och medborgarskapsförvärv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
nordbo genom anmälan.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemvisttidens längd................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avskaffande av försörjningsvUlkoret........... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Naturalisationsvillkoret
hederlig vandel........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:7.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
Departemenspromemoria (Ds A 1975:14)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärv
av svenskt medborgarskap ................. </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM H76 7600209</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:106.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
FZ03136prop_197576__136.pdf4408648pdfom ändringar i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskaphttps://data.riksdagen.se/fil/AA095EE3-329C-4E03-898C-A26636F377B2