2450759FZ031071975/76107propproppropProposition 1975/76:107PropositionProposition10701976-01-29 00:00:002024-12-27 14:33:512008-06-12 17:17:13om ändrade regler för beskattning av rennäringen m.m.importeradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/FZ03107/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/FZ03107https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/FZ03107
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76: 107 Regeringens proposition</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>1975/76: 107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>om
ändrade regler för beskattning av rennäringen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutad
den 29 januari 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:72.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OLOF
PALME</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:231.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>GE.
STRÄNG</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås vissa ändringar för beskattningen av rennäringen, dvs.
den verksamhet som bedrivs av samebyarna och de enskilda renägarna. Ändringarna
är betingade främst av den nya rennäringslagen (1971:437). Renägare, som
övergår från konlanimässig till bokföringsmässig redovisning, föreslås få
möjlighet att fördela värdena på vissa utgående balansposter under en
femårsperiod. Vidare föreslås atl värderingen av djur i rensköl-selrörelse
skall anknytas lill de principer som gäller inom jordbruket. Samebyarna
föreslås bli oinskränkt skattskyldiga och beskattade till statlig inkomstskatt
efter en skattesats på 15 96. Propositionen innehåller också förslag om alt
vissa specialregler i taxeringslagen - däribland undantaget från deklarationsskyldighet
- skall avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
föreslås att s. k. skötesavgift och sköteslega undantas från skatteplikt för
mervärdeskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nya reglerna avses att tillämpas i princip fr.o. m. 1978 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>2</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrives atl 53 !; 1 mom. och punkt 1 av anvisningarna till 41 § kommunalskaltelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:6.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>53 s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 mom.'
Skyldighel atl eriägga skall för inkomst åligger så framt ej annat föreskrives
i denna lag eller i särskilda beslämmelser, meddelade på grund av
överenskommelse eller beslul, varom i 72 och 73 §§ sägs:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>a)
fysisk person:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
tid, under vilken han varil här i rikel bosall:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvals; saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av här belägen fastighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av rörelse, som här bedrivits;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
avlöning eller annan därmed jämföriig förmån, som utgått av anställning eller
uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anställning eller
annat uppdrag, i den mån inkomsten uppburits härifrån och förvärvals genom
verksamhet här i riket;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
pension och annan ersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk
kommun;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
belopp, som utgår på grund av pensionsförsäkring, som meddelats i här i riket
bedriven försäkringsrörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
ersättning enligl lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring och lagen (1956:293)
om ersättning åt smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som
utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av
militärtjänstgöring;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
timstudiestöd och inkomslbidrag enligl sludiestödslagen (1973:349);</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i rikel förvärvad inkomst av
tjänst;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller
tillbehör lill sådan fastighet eller rörelse; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
belopp vilket motsvarar restituerad, avkortad eller avskriven social-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1 Senaste lydelse 1975:1347.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>försäkringsavgift
lill folkpensioneringen enligt 19 kap. 3 i; lagen (1962:381) om allmän
försäkring, tilläggspensionsavgift, sjukförsäkringsavgift eller allmän
arbetsgivaravgift och med vilkel avdrag enligt 46 5; 2 mom. åtnjutits vid
tidigare års taxeringar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>b) staten:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomsi av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda eller med tomträtt eller vattenfallsrätl
upplåtna fastigheter; saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller försäkringsrörelse eller av
kommunikationsverk med tillhörande byggnader och anläggningar eller av
industriell verksamhet, som huvudsakligen avser alt lillgodose statens egna
behov;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>c) landsting,
kommuner och andra menigheler ävensom hushållnings<br>
sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som<br>
regeringen bestämmer:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av fastighet och av rörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) akademier,
Nobelstiftelsen saml stiftelsen Dag Hammarskjölds Min<br>
nesfond, så ock allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar av<br>
studerande vid rikets universitet och högskolor i vilka de studerande enligt<br>
gällande stadgar äro skyldiga all vara medlemmar saml samarbetsorgan för<br>
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligl<br>
nämnda stadgar ankomma på sammanslutningarna, sjömanshus, svenska<br>
skeppshypotekskassan, skeppsfartens sekundärlånekassa, företagareförening<br>
som erhåller statsbidrag, norrlandsfonden, siatens utvecklingsfond, Apo<br>
tekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling m. m., Stif<br>
telsen Industricentra, Sveriges exportråd, järnkontoret, så länge kontorets<br>
vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar<br>
utdelning ål sina delägare, aktiebolaget tipsljänst, svenska penninglotteriet<br>
aktiebolag, allmänna sjukförsäkringsfonden, pensionsstiftelser som avses i<br>
lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m., allmänna försäkringskas<br>
sor, understödsföreningar, som icke bedriva till livförsäkring hänförlig verk<br>
samhet, personalstiftelser som avses i lagen om tryggande av pensions<br>
utfästelse m. m. med ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbets<br>
löshet, sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildals enligt avtal mellan<br>
organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utgiva av<br>
gångsersättning lill friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån<br>
för arbetstagare som blivit uppsagd eller löper risk alt bliva uppsagd till<br>
följd av driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av fö<br>
retags verksamhet ävensom sådana ömsesidiga försäkringsbolag, som avses<br>
i lagen om yrkesskadeförsäkring:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomsi av fastighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) kyrkor,
andra trossamfund än svenska kyrkan därest de utöva kyrklig<br>
verksamhet.sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej bedrives i vinstsyfte,<br>
barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava lill huvudsakligt ändamål</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>all
under samverkan med militär eller annan myndighet stärka rikets försvar eller alt,
utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer,
främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av
undervisning eller utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande eller
främja vetenskaplig forskning, ävensom sådana föreningar vilka, utan att i sin
verksamhet tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen verka
för ändamål av den i fråga om stiftelser här angivna art:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av fastighet och av rörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
svenska aktiebolag och sådana O svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning bolag, som enligl särskild författning äro skyldiga atl
avstå sin vinst, eko- äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar,
samfund, stif- nomiska föreningar, samebyar, sam-lelser, underslödsföreningar, som
fund, stiftelser, understödsförening-bedriva till livförsäkring hänförlig ar,
som bedriva till livförsäkring verksamhet, verk, inrättningar och hänförlig
verksamhet, verk, inrätt-andrå inländska juridiska personer, ningar och andra
inländska juridiska dock såvitt gäller sådana juridiska personer, dock såvitt
gäller sådana personer som enligt författning eller juridiska personer som
enligt författ-på därmed jämföriigl sätt bildats för ning eller pä därmed jämföriigl
sätt alt förvalta samfällighel endast om bildals för att förvalta samfällighel samfäUigheten
har taxerats såsom endast om samfäUigheten har laxsärskild taxeringsenhet och
avser erats såsom särskild taxeringsenhet marksamfäUighet eller reglerings- och
avser marksamfäUighet eller re-sanifällighel, samtliga här under O gleringssamfallighei,
samtliga här avsedda bolag, verk och andra ju- under O avsedda bolag, verk och ridiska
personer i den mån de ej in- andra juridiska personer i den mån begripas under
punkterna d) och e): de ej inbegripas under punkterna d)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
e):</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst, som här i riket eller å utländsk ort förvärvats;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>g)
utländska bolag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomst av här belägen fastighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
inkomsi av rörelse, som här bedrivits; samt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller
tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>h)
allmänna pensionsfonden:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
all inkomst som härflyier av medel, som förvaltas av fjärde fondstyrelsen,
samt i övrigt för inkomsi av fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverket
må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att stiftelse eller
förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja nordiskt samarbele, i
fråga om skattskyldighet eller efjest vid lillämpning av denna lag skall anses
jämställd med stiftelse eller förening, som ovan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverkel återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligl delta stycke, må klagan icke föras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Anvisningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>till 41 s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Inkomst av jordbruksfastighet eller rörelse skall
beräknas enligl bokföringsmässiga grunder. Hänsyn skall därför tagas till in-
och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och
halvfabrikat m. m., saml lill fordringar och skulder. Som värde av ingående
lager, fordringar och skulder skall därvid upptagas värdet av närmast
föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder.
Bestämmelserna i 41 i; om lager fä i varvsrörelse tillämpas även i fråga om
skepp eller skeppsbygge, pä vilket den skattskyldige ulfört eller avser atl
ulföra arbele i icke oväsentlig omfattning, ulan hinder av alt den skaltskyldige
avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill
dess skeppet eller skeppsbygget levererats till förvärvaren. Vad som avses med
skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För skatlskyldig, som haft ordnad bokföring, skall
beräkningen av inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Därest vinstresultalet påverkals därav, alt bland intäkter
upptagits sådana intäkter, vilka icke skola beskattas såsom inkomsi, eller
uteslutits intäkt, som skolat medräknas, eller bland utgifterna avförts sådana
poster, för vilka vid inkomstberäkningen avdrag icke får ske, skall förelagas erforderiig
justering av det bokföringsmässiga vinslresullalel lill överensstämmelse med
en inkomstberäkning enligl de i denna lag stadgade grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den i räkenskaperna gjorda värdesätlningen å tillgångar
avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall vid inkomstberäkningen
godtagas, därest denna värdesätlning icke slår i slrid med vad nedan sägs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ligret vid beskattningsårets ul-</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lagret vid beskattningsårets ut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>gång får icke upptagas lill lägre be- gäng får icke
upptagas lill lägre belopp än fyrtio procent av lagrets an- lopp än fyrtio
procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om åieran- skaffningsvärde eller,
om återanskaffningsvärdet på balansdagen är skaffningsvärdet på balansdagen är
lägre, sistnämnda värde, i förekom- lägre, sistnämnda värde, i förekommande
fall efter avdrag för inkurans. mande fall efter avdrag för inkurans. Dock får
lager'av djur på jordbruks- Dock får lager av djur på jordbruksfastighet icke
upptagas lill lägre be- faslighet eUer i rensköiselrörelse icke</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse 1973:1208. Förslag till ändrad lydelse
framläggs iiven i prop. 1975/76:79.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:13.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lopp
än fyrtio procent av de värden som riksskatteverket faslställer för olika slag
av djur i skilda åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa
djurslag under en period av tolv månader närmast före den 1 oktober
beskattningsåret. Om sådant värde icke fastställts, t. ex. i fråga om särskilt
dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst till fyrtio procent av allmänna
saluvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därest
värdet å lagret, beräknat lill anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet och
i förekommande fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre belopp än som
motsvarar medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast
föregående beskattningsåren (jämförelseåren), må lagret vid beskattningsårets
utgång i stället upplagas till lägst etl belopp molsvarande förstnämnda värde å
detla lager efler avdrag med sextio procent av sagda medellalsvärde. Därvid skola
såsom värden å lagren vid jämförelseårens utgång hava upptagits anskaffningsvärdena
eller, därest återanskaffningsvärdena å balansdagarna i fråga varit lägre,
sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. 1 fråga om
djur på jordbruksfastighet gäller dock att värdei av djuren skall hava
upptagits till fulla det värde som riksskatteverket fastställt enligl
föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådanl fall
atl sextio procent av nyssnämnda medellalsvärde överstiger värdet av lagret vid
beskattningsårets utgång, må avdrag åtnjutas jämväl för det över-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagcn
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upptagas
till lägre belopp än fyrtio procent av de värden som riksskatteverkel
fastställer för olika slag av djur i skilda åldersgrupper på grundval av
genomsnittspriserna på dessa djurslag under en period av tolv månader närmast
föreden 1 oktober beskattningsåret. Om sådanl värde icke fastställts, t. ex. i
fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret upptagas lägst till fyrtio proceni
av allmänna saluvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Därest värdet å lagret,
beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet och i förekommande
fall efter avdrag för inkurans, uppgår till lägre belopp än som motsvarar
medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående
beskattningsåren Gämförelseåren), må lagret vid beskattningsårets utgång i
stället upplagas till lägst etl belopp motsvarande förstnämnda värde å detta lager
efter avdrag med sextio procent av sagda medeltalsvärde. Därvid skola såsom
värden å lagren vid jämförelseårens utgång hava upptagits anskaffningsvärdena eller,
därest återanskaffningsvärdena å balansdagarna i fråga varit lägre, sistnämnda
värden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. 1 fråga om djur på
jordbruksfastighet eller I rensköiselrörelse gäller dock alt värdei av djuren
skall hava upptagits till fulla del värde som riksskatteverket fastställt enligt
föregående stycke eller till fulla allmänna saluvärdet. Föreligger sådant fall
att sextio proceni av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid
beskattningsårets utgång, må avdrag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<div>
<table cellspacing=0 cellpadding=0 hspace=0 vspace=0 width=391 height=310>
<tr>
<td valign=top align=left height=310 style='padding-top:0cm;padding-right:
1.9pt;padding-bottom:0cm;padding-left:1.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:153.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsåren
icke gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
avseende å vad förut stadgats angående den lägsta värdesätlning å lagret, som
vid inkomstberäkningen kan godtagas, mä det lägre värde å lagret godtagas som
skatlskyldig med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar vara
påkallat.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad i femte och sjätte
styckena här ovan sägs angående det lägsta värde å skattskyldigs varulager,
som må vid inkomstberäkningen godtagas, har icke avseende ä penningförvaltande
förelags och försäkringsföretags placeringar av förvallade medel i aktier,
obligationer, lånefordringar m. m. eller å skaltskyldigs lager av fasligheter
och liknande tillgångar beträffande vilka en sådan värdesättning finnes icke
vara godtagbar. Värdei å lager av nu avsedda tillgångar skall upptagas lill
vad som med hänsyn lill risk för förlust, prisfall m. m. framstår såsom
skäligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förvärvas
aktie i svenskl aktiebolag av skatlskyldig, som driver bank-eller annan
penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig, för vilken
aktien utgör varulagertillgång, och är det icke uppenbart all den skaltskyldige
därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för honom med
hänsyn till hans rörelse, må sädan nedgång i aktiens</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skjutande
beloppet, därest en häremot svarande avsättning i räkenskaperna gjorts lill lagerregleringskonto.
Då avdrag för sådan avsättning medgivils, skall avsättningen återföras lill beskattning
näslföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till
dylikt konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller
stapelvaror, må lagret av sådana varor ellerdel,därav upptagas till lägst sjuttio
procent av värdet ä tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta marknadspris
under beskattningsåret eller under något av de närmast föregående nio
beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering av varulagret eller
del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn lagen till
medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående
beskattningsåren icke gälla.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen
lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtnjutas
jämväl för det överskjutande beloppet, därest en häremot svarande avsättning
i räkenskaperna gjorts till lagerregleringskonto. Då avdrag för sådan
avsättning medgivits, skall avsättningen återföras lill beskattning näslföljande
beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till dylikt
konto får prövas enligt bestämmelserna ovan. Ingå i lagret råvaror eller stapelvaror,
må lagret av sådana varor ellerdel därav upptagas till lägst sjuttio procent
av värdet å tillgångarna i fråga beräknat efter lägsta marknadspris under
beskattningsåret eller under något av de närmast föregående nio
beskattningsåren. Därest sist angivna grund för värdering av varulagret eller
del därav tillämpats, skall vad ovan sägs om värdering med hänsyn tagen till
medeltalet av värdena å lagren vid utgången av de två närmast föregående
beskatt-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värde
som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka vid förvärvet funnos
hos det utdelande bolaget och icke motsvara tillskjutet belopp,ej föranleda alt
aktien vid inkomstberäkningen förden skattskyldige upptages till lägre belopp
än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan
utdelning skett, upplagils till lägre belopp än den skatlskyldiges
anskaffningskostnad, må aktien vid utgången av del beskattningsår, varunder
utdelningen äger rum, icke upptagas till lägre belopp än aktiens värde i
beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ell belopp, som
motsvarar skillnaden mellan den skallskyldiges anskaffningskostnad för aktien
och nämnda värde, dock högsl av del utdelade beloppet. Sker utdelning ulan all
del värde för aktien, som ligger lill grund för beräkningen av den
skallskyldiges inkomsi, påverkas och medför delta atl den skattskyldige efler överiåielse
av aktien eller upplösning av bolaget redovisar föriusl, skall därifrån
avräknas del belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta
stycke anses i första hand gälla andra medel än sådana som molsvara tillskjutet
belopp. Vad som sägs om aktie i delta stycke äger motsvarande lillämpning på aiidel
i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avdrag
för inkurans mä icke medgivas med slörre belopp än vad den skaltskyldige enligl
vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade
värdenedgången å lagret å balansdagen. Oaktat vad nu sagts må dock avdrag för inkurans
medgivas med fem proceni av del lägsta utav lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden,
därest delta ej framslår såsom uppenbart opåkallat, eller med del högre
procenttal därav som riksskatteverket kan hava för lagren inom vissa branscher
eller hos vissa grupper av skattskyldiga angivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
bestämmandel av lagrets anskaffningsvärde skall sä anses som om de
lagertillgångar, vilka kvarligga i lagret vid beskattningsårets utgång, äro de
senaste av den skattskyldige anskaffade eller av honom tillverkade. För
tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat, skola såsom anskaffningsvärde
anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade
med ett tillägg som motsvarar vad som av de indirekta tillverkningskostnaderna skäligen
belöper å nu ifrågavarande tillgångar, därvid hänsyn dock icke behöver tagas lill
ränta å eget kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedskrivning
av värdet å rättigheter lill leverans av lagertillgångar enligt ej fullgjorda
köpekontrakt må godkännas endast i den mån del visas, att inköpspriset för
tillgångar av samma slag ä balansdagen understiger det kontraherade priset, eller
det göres sannolikt, att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna
levereras eller av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat skick försäljas.
Belräffande värdet å rättigheter till leverans av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier enligl ej fullgjorda köpekontrakt må
nedskrivning av värdet därå godkännas endast</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
den mån den skattskyldige visar, atl inköpspriset för tillgångar av samma slag å
balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det göres sannolikt,
att dylikt prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
här är stadgat gäller särskilt då fråga är om bestämmandet av det år, varunder
en inkomst skall anses hava åtnjutils eller en utgift skall an.ses hava ägt
rum. 1 sistnämnda avseende gäller alltså, atl inkomst skall anses hava åtnjutits
under det år, då densamma enligt allmänt vedertagen köpmannased eller enligt
vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör i räkenskaperna uppföras
såsom inkomstpost, även om den ännu icke av den skaltskyldige uppburits i
kontanta penningar eller eljest kommit honom tillhanda t.ex. i form av
levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt
sätt. Vad sålunda gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande
tillämpning i fråga om utgiftsposterna. 1 fråga om tiden för inkomst- och
utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i
allmänhet det förfaringssättet, att fordringar uppföras såsom inkomst under det
år, då de uppkomma, och att ränteintäkter hänföras till inkomsten fördel år, pä
vilket de belöpa, i bägge fallen oberoende av huruvida de verkligen influtit
under nämnda år eller icke. Å andra sidan lärer del vara vedertaget, atl
förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöpa å ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sistnämnda
årets inkomsi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas under
loppet av flera år, må såsom intäkt för varje år upptagas den del av köpeskillingen,
som under samma år influtit. Avdrag för minskning i ingående virkesförråd m. m.,
vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de särskilda åren i
förhållande lill den under varje år influtna likviden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
beskattningsmyndighet, med frångående av den skatlskyldiges på hans räkenskaper
grundade inkomstberäkning, såsom inkomst för ett år beskattat vinst, som enligl
de vid bokföringen tillämpade grunderna först ell senare år framkommer såsom bokföringsmässig
vinst, skall vid inkomstberäkningen för det följande är, då vinsten i
bokföringen kommer lill synes, del sistnämnda årets i bokföringen redovisade vinstresultai
med hänsyn härtill justeras på sådant sätt, att den redan beskattade vinsten
icke för det året ånyo tages till beskattning. .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Motsvarande
gäller för det fall, alt beskatlningsmyndighet ansett förlust, av beskaffenhet
att avdrag därför får ske, icke böra beaktas vid inkomstberäkningen för det
år, under vilket den kommit till synes i räkenskaperna, eller
beskattningsmyndighet eljest något år frångått den skattskyldiges bokföring i
avseende, som kan hava inflytande på följande års inkomstberäkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift pä den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gången
vid 1978 års taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>10</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1973:323) om ikraftträdande av lagen</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>(1973:322)om ändring i
kommunalskattelagen(1928:370), m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1973:323) om
ikraftträdande av lagen (1973:322) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
m. m. dels att 2 skall ha nedan angivna lydelse, dels all i lagen skall
införas en ny paragraf 3 a ,av nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande Ivdelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har vid den taxering till kommunal inkomstskatt eller till
statlig inkomstskatt som skett år 1973 eller tidigare år skattskyldigs inkomst
av rörelse beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga grunder, gäller
3 >; denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomst av rörelse skall anses ha beräknats på annat sätt
än enligt bokföringsmässiga grunder, i den mån hänsyn icke tagits till in- och
utgående lager, fordringar eller skulder, och underiåtenheten i detta avseende
kan antagas vara hänförlig till sedvänja inom näringsgren, särskild ovana vid bokföringsmässig
redovisning eller annan liknande omständighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Har inkomsten av rörelse vid taxering som skett efter år
1973 men senast år 1977 beräknats på annat sätt än enligt bokföringsmässiga
grunder och avser Inkomsten rensköiselrörelse, äger den som övergår lill bokföringsmässig
redovisning tUlämpa bestämmelserna i 3 a § andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 a \</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräkning av Inkomsi av rensköiselrörelse enligt bokföringsmässiga
grunder för skattskyldig, som avses i 2 tredje stycket, skaU ske senast från
och med del beskallningsår. för vilket taxering skaU ske I första instans år
1978 eller, om den skaltskyldige på grund av omläggning av räkenskapsår icke
har taxerats för inkomst nämnda år. år 1979. Den skaltskyldige äger dämd
tillämpa bestämmelserna I andra stycket.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Om del sammanlagda beloppet av</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:153.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utgående lager och fördringar med avdrag för utgående
skulder under övergångsåret uppgår lill minst 6 000 kronor, får för detta
beskattningsår och de därpå följande som värde av utgående lager, fordringar
eller skulder upplagas för del första beskattningsåret lägst en femtedel, for
det andra lägst två femtedelar, fördel tredje lägst ire femtedelar och för det
fjärde lägst fyra femtedelar av det värde som I sådant hänseende elfest lägst kunnai
upplagas vid beräkning av inkomsten enligl bokföringsmässiga grunder. Sker
värdering av utgående lager eller fördringar enligl bestämmelserna i detla
stycke skall värderingen av utgående skulder ske enligl samma grund.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen
enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamUng.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:64.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>12</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives att 6 >; 1 mom. lagen (1947:576)
om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 mom.' Skyldighel atl erlägga skall för inkomsi åligger,
såframt ej annal föreskrives i denna lag eller i särskilda beslämmelser,
meddelade på grund av överenskommelse eller beslul, varom i 20 och 21 §§ sägs:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) fysisk person:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för inkomst som avses i denna lag enligt de grunder som angives
i 53 >; 1 mom. första stycket a) kommunalskattelagen saml, såvitt avser tid
under vilken han ej varit bosatt här i riket, för inkomst genom utdelning på
andelar i svenska ekonomiska föreningar;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>b) svenska aktiebolag och sådana b) svenska aktiebolag
och sådana<br>
bolag.som enligt särskild författning bolag,.som enligt särskild författning<br>
äro skyldiga att avstå sin vinst, eko- äro skyldiga atl avstå sin vinst, eko<br>
nomiska föreningar, samfund, stif- nomiska föreningar, .vamcöva/-. .sani-<br>
telser, verk, inrättningar och andra fund, stiftelser, verk, inrättningar<br>
inländska juridiska personer, dock och andra inländska juridiska perso-<br>
såvitl gäller sådana juridiska perso- ner, dock såvitt gäller sådana juri-<br>
ner som enligl författning eller på diska personer som enligt författning<br>
därmed jämförligt sätt bildats föratl eller på därmed jämförligt sätt bil-<br>
förvalta samfällighel endast om dals för att förvalta samfällighel en-<br>
samfälligheten taxerats såsom sär- dast om samfäUigheten taxerats så-<br>
skild taxeringsenhet och avser mark- som särskild taxeringsenhet och av-<br>
samfällighet eller regleringssamfiiI- ser marksamfäUighet eller regle-<br>
lighet:</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ringssamfällighet:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för all inkomsi, som av dem här i riket eller å utländsk on
förvärvats;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>c) utländska bolag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för inkomst av här belägen faslighet;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för inkomst av röreLse, som här bedrivits;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller
rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fåstighet eller rörelse;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>lör slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats,
avkortats eller avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid
tidigare års taxeringar; saml</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska
föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, dä lagen enligl
uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas
första gången vid 1978 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. -'Senaste Ivdelse
1975:261.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>13</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Härigenom föreskrives i fråga om taxeringslagen
(1956:623)' dels all 32 § och 61 § 3 mom. skall upphöra alt gälla, dels atl 22
§ 3 mom., 50 § 1 mom. och 63 § skall ha nedan angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22 s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:153.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 m o m . Same är ej skyldig avgiva deklaration för inkomsi
av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet, och skall förty vid lill-lämpning
av bestämmelserna i I mom. första stycket vid 3) och 4) så anses, som om dylik Inkomsi
eller förmögenhet ef vore underkastad beskattning. Önskar same avgiva uppgift
om Inkomst eller förinögenhei. som nu sagts, må uppgift härom lämnas i självdeklaration,
vilken avlämnas i vanlig ordning, eller ock särskild uppgift angående renskötsel
avgivas på säu i 32 i stadgas.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Skallskyldig som uppburit folkpension och därutöver
bruttointäkt på högst I 500 kronor och som icke har skattepliktiga
förmögenhetstillgångar överstigande 50 000 kronor ar, om han varit bosatt i
riket under hela beskattningsåret, skyldig att utan anmaning avlämna
självdeklaration för inkomst endast om garantibelopp för faslighet skall
upptagas såsoni skattepliktig inkomst för honom. 1 fråga om makar tillämpas I
mom. tredje stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50 s 1 mom. Granskning av självdeklarationer må
verkställas endast av tjänsteman, som utför dylik granskning enligt denna lag
eller som eljest</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>utövar taxerings- eller skattekontroll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>ordförande och kronoombud i taxeringsnämnd, de ledamöter i
taxeringsnämnd, som därtill utses av nämnden, saml domstol, som har att bedöma
innehållet i självdeklaration. Sakkunnig må granska självdeklaration, för vars
behandling hans biträde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>påkallas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Lagen omtryckt 1971:399.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Senaste lydelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32 s 1972:764</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:202.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>I lagens rubrik 1974:773. Senaste lydelse 1972:764. Senaste
lydelse 1974:773.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span></b><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>14</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i><i><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ordningsman i lappby och förste konsulent Inom
lappväsendet äga verkställa granskning av självdektara-lion, som lapp Inom
vederbörande lappby eller förste konsulents verksamhetsområde avgivit.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Vid taxeringsarbete anlitat biträde, så ock tjänsteman som
avses i 16 >; 2 mom. må taga del av deklaration i den omfattning, som är erforderiig
för arbetets utförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>För innehållet i självdeklaration må icke inom
taxeringsnämnd lämnas vidare redogörelse än som erfordras för taxeringen.
Självdeklaration må icke inlagas i taxeringsnämnds protokoll i vidare mån än
som oundgängligen erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självdeklaration skall tillhandahållas de myndigheter,
vilka i och för sin verksamhet böra erhålla del därav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Självdeklaration må, påsatt regeringen förordnar, för
statistisk bearbetning utlämnas till den ämbetsmyndighel eller tjänsteman, ål
vilken regeringen uppdrager utförandet av sådan bearbetning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Den som har att utföra talan för besvärsberättigad kommun
i fråga om viss skallskyldigs taxering äger taga del av självdeklaration, som
skolat ligga till grund för taxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Då besvär anförts, skall självdeklaration, som har
avseende å laxeringen i fråga, biläggas besvärshandlingarna, där ej vid
delgivning med menighet sådant anses vara för målets utredning obehövligt.
Handlingarna skola vid förekommande delgivningar inneslutas i förseglat
konvolut, vilkel skall förses med påskrift om innehållet och i obrutet skick tillställas
den förklaringsskyldige eller annan vederbörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 övrigt må självdeklaration, där ej annat följer av stadgande
i allmän lag, icke vara för någon tillgänglig, utan atl den, som avgivit
deklarationen, lämnat skrjftligt medgivande därtill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>63 §' Beslut om taxering, så ock annat beslut, som
innefattar avgörande i sak, må icke fattas av taxeringsnämnd, såvida icke
ordföranden och minsl två eller, i taxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än
en kommun, minst tre andra ledamöter äro tillstädes. Vid fattande av beslut på
sammanträde i taxeringsnämnd med flera kronoombud får endast elt kronoombud
deltaga i omröstningen. Dock skall den omständigheten att ledamot har att
avträda vid behandling av viss taxering icke utgöra hinder mot att beslut
fattas rörande denna taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>'Senaste lydelse 1974:997.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Annat
nämndens beslul än i första stycket sägs må fattas av ordföranden ensam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anser
taxeringsnämndens ordförande ellertaxeringsinspektöratt taxering bort åsättas
annorlunda än taxeringsnämnden beslutat, skall han på deklaration eller därvid
fogad handling angiva den taxering, han ansett böra åsättas, ävensom i
protokollet anteckna de fall, i vilka detta skett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Annan
ledamot än ordföranden äger, om han deltagit i taxeringsnämndens beslut, anföra
reservation mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas
samt, om den närmare utvecklas,avf\utas skriftligen och avgivas sist vid
justeringen av protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
nämnden anlitad sakkunnig</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Av nämnden anlitad sakkunnig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>0(7)/ö/)/;/o,i,'f/cöX'ö
att beträffande lax- äger all beträffande taxering, vid<br>
ering, vid vars handläggning de bi- vars handläggning han biträtt, i ena-<br>
trätl, i enahanda ordning anteckna hända ordning anteckna särskild<br>
särskild mening till protokollet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>mening till protokollet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling och liilämpas första gången
vid 1978 års taxering.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:69.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>16</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Förslag till</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lag
om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivesatl 2 och 11 !:;; lagen(1968:430)om mervärdeskatt' skall ha nedan
angivna lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skattskyldig
är den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>skattepliktig vara, byggnad
eller ijänsl,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>vara som anges 18;: 1-5,
tjänst</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>2) vara som anges i 8 ;; 1-5, tjänst som anges i 10;:;
första stycket och som anges i 10;; första stycket och avser vara som nu nämnts
eller avser vara som nu nämnts eller tjänsl som anges i 11 § 1, 3, 4 eller
tjänst som anges i 11 § 1, 3, 4 eller 5 i vad sistnämnda punkt avser an- 5 i
vad sistnämnda punkt avser annonsering eller annan reklam för ut- nonsering
eller annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning. ländsk
uppdragsgivares räkning eller</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:154.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>tjänsl som anges i 11 s'' 10.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skatlskyldig
är vidare den som i yrkesmässig verksamhet omsätter sådan vara eller tjänst som
anges i första stycket genom utförsel (export).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
kan efter ansökan förordna om skattskyldighet tills vidare för omsättning av
annan tjänst än sådan som anges i 10 ;; första stycket eller </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>;:;.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Niir
särskilda skäl föreligger, kan länsstyrelsen besluta atl den som påbörjat verksamhet
tills vidare skall vara skatlskyldig redan innan skattskyldighet enligt första
eller andra stycket föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
skatt vid införsel föreskrives i 58 och 59;;;;.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(Se vidare anvisningarna.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:138.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11
S-' Från skatteplikt undantages</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>tjänsl enligt 10 § 1 som avser
vara, vilken införes till landet endasl för ijänsteprestationen i fråga för atl
därefter utföras ur landel av den som ombesörjt prestationen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>postbefordran av annal än postpakei
och gruppkorsband saml resgods-befordran,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>transport av vara lill eller
från utlandel, transport i samband med renhållning samt transport eller annan
skattepliktig ijänsl inom landel som avser importvara eller exportvara och som speditör
eller fraktförare tillhandahåller utländsk uppdragsgivare i samband med
införseln eller utförseln;</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:52.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Liigen
omtryckt 1969:237. Senaslelydelseav lagens rubrik 1974:885. Senaste lydelse
1974:885. Senaste Ivdelse 1973:928.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omhändertagande
och förstöring av vara; kontroll, analys eller lagring av vara för utländsk
uppdragsgivares räkning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>bärgning av fartyg eller
luftfartyg som är undantaget frän skatteplikt enligt 8 § 1 och transport i
anslutning lill sådan bärgning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>införing eller ackvisilion av
annons i tryckalster av sådant slag som anges i 8 § 6 saml annonsering eller
annan reklam för utländsk uppdragsgivares räkning med avseende på vara eller tjänsl
som anges i 2 § första Slyckel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>visning av kinematografisk
film,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>obligatorisk konlrollbesiktning
av fordon och obligatorisk besiktning av kilometerräknarapparatur hos
Aktiebolaget Svensk bilprovning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ijänsl som tillhandahålles av
veterinär,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kontroll eller analys av prov
9) kontroll eller analys av prov som tagits som etl led i läkarunder- som
tagits som ett led i läkarundersökning eller sjukvård.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>sökning
eller sjukvård,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10)
tfänst enligt fO I som avser skötsel genom samebys försorg av renar</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(Se vidare anvisningarna.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligl uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. De nya bestämmelserna
tillämpas på tillhandahållande som sker efter utgången av år 1976.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1975/76. 1 saml. Nr 107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:73.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag<br>
FINANSDEPARTEMENTET</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>PROTOKOLL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
regeringssammanträde 1976-01-29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson,
Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carisson, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Sträng</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om ändrade regler för beskattning av
rennäringen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska rennäringslagslift ningen reformerades år 1971, då bl. a. lagen (1928:309)
om de svenska lapparnas rätt lill renbete i Sverige (renbeleslagen) ersattes
med en helt ny rennäringslag (prop. 1971:51, JoU 1971:37, rskr 1971:216, SFS
1971:437). Reformen syftade till att skapa en effektivare och mera lönsam
renskötsel. Genom reformen omorganiserades de tidigare lappbyarna till
samebyar med huvudsaklig uppgift att bedriva renskotseln inom byns betesområde.
Den nya organisationsformen bygger på principen om samverkan mellan bymedlemmarna
på samma sätt som inom de ekonomiska föreningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De skattemässiga
aspekterna på denna nyordning behandlades inle i sammanhanget. Ett par frågor
angående den direkta beskattningen hade dock berörts i rennäringssakkunnigas
betänkande (SOU 1968:16) Rennäringen i Sverige som låg liM grund för 1971 års
lagstiftning. För att ge renägare ökade möjligheter till resultatutjämning
mellan olika beskattningsår föreslog de sakkunniga att man med förebild i
bestämmelserna om taxering av medel som insatts på skogskonto borde införa
särskilda bestämmelser om s. k. rennäringskonton. De sakkunniga tog vidare upp
frågan om samebyarnas skattskyldighet för inkomst och förmögenhet. De ändringar
som kunde aktualiseras i övrigi borde enligt de sakkunniga övervägas i annan
ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
samernas riksförbund har efter det atl rennäringslagen trält i kraft i
skrivelser lill regeringen påpekat atl reformen har medfört vissa skattekonsekvenser
som inle har blivit beaktade. Förbundet har i anslutning</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>härtill
hemställt atl regeringen skall utarbeta förslag om vissa skattelättnader för
rennäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl lösa skattefrågorna efter 1971 års reform har det inom finansdepartementet
utarbetats en promemoria (Ds Fi 1975:5) Beskattning av rennäringen, m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över promemorian avgelts av kammarrätten i Sundsvall,
kammarkollegiet, riksskatteverket, lantbruksstyrelsen, domänverket,
länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Lantbrukarnas
riksförbund och Svenska samernas riksförbund (SSR).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
har lill sill yttrande fogat yttranden av lantbruksnämnderna i Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län och länsstyrelsen i Norrbottens län har
bifogat yttranden från lokala skattemyndigheterna i Kiruna fögderi och
Gällivare fögderi. Lantbrukarnas riksförbund hänvisar som sitt yttrande till elt
ullålande som har upprättats inom Lantbrukarnas skaltedelegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Nuvarande ordning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Allmän
orientering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
renskötande befolkningen i Sverige har uppskattats till 2 500-3 000 personer.
Omkring 800 hushåll torde för sin försörjning helt eller delvis vara beroende
av renskötseln. Antalet renar i landel uppgår genomsnittligt till drygt 200 000
djur. Del i renhjordarna bundna kapitalet uppgår till ca 60 milj. kr. och
investeringarna i fasta driftsanläggningar till ca 50 milj. kr. Det årliga slaktutlaget
är ca I 200 ton kött och intäkterna av denna produktion är ca 15 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av det föregående regleras rennäringens omfattning och
organisation i Sverige i första hand genom rennäringslagen. Genom denna lag har
de tidigare lappbyarna omorganiserats lill samebyar. Renskötselområdet är
uppdelat på 49 samebyar belägna i Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Rennärin!;sla(;en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rält
alt enligt rennäringslagen begagna mark och vatten till underhåll för sig och
sina renar(rensköiselrätt) är under vissa förulsätlningar förbehållet endast
personer som är av samisk härkomst. 1 lagen har särskilt angivils på vilka
områden och under vilka lider på året renskotseln får bedrivas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För renskotseln
skall det finnas samebyar, vilka bedriver sin verksamhet inom särskilt indelade
byområden. Sameby har lill ändamål atl för medlemmarnas gemensamma bästa
ombesörja renskötseln inom byns betesområde. Del åligger sameby särskilt alt
svara för att renskotseln drivs på ekonomiskt bästa säll och all ulföra,
underhälla och driva de anläggningar</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>20</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
behövs för renskötseln. Sameby kan förvärva rättigheter och åtaga sig skyldigheter
men får inte bedriva annan ekonomisk verksamhet än renskötsel. Byn företräder
medlemmarna i frågor som rör renskötselrätten eller medlemmarnas gemensamma
intressen inom rennäringen i övrigt. Såsom medlem i sameby räknas i första hand
renskötselberältigad som deltar i renskötseln inom byns betesområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sameby
äger i vissa fall rätl alt beslämma hur många renar medlem högsl får inneha
eller meddela andra föreskrifter om innehavet. Vidare kan sameby medge atl inom
byns betesområde får hållas skötesrenar, dvs. renar som tillhör annan än renskötande
medlem i byn. Skötseln av sådana renar handhas av samebyn. Sameby får endast
om medlem medger det låta slakta dennes renar eller försälja vid slakt utvunna
produkter. Renmärkning ombesörjs av samebyn, om inte byn beslular annat.
Renägare får dock efter anmälan lill byns styrelse själv märka sina renar.
Sameby skall ha stadgar. Dessa registreras hos länsslyrelsen, som också prövar
alt stadgarna har tillkommit i föreskriven ordning och alt de inte innehåller
något som strider mot lag eller annan författning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rennäringslagen
innehåller vidare en del bestämmelser om samebys ekonomiska förhållanden.
Kostnaderna för renskötseln skall enligt huvudregeln fördelas mellan de renskötande
medlemmarna efter reninnehavet. De renskötande medlemmarna har skyldighet atl förskoilera
de medel som behövs för renskotseln. Dessa medel uldebiteras av styrelsen.
Utdebiteringen skall göras med hänsyn inte bara till reninnehavet ulan också till
omfattningen av det arbete som medlemmen och hans husfolk kan antas komma att utföra
för byn under räkenskap:5årel. Samebyns kostnader fördelas slutligt mellan
medlemmarna för varje räkenskapsår. Vid fördelningen gottskrivs niedlemmen vad
han erlagt i lorskoti och värdet av det arbete som han och hans husfolk har
utfört för byn. Samebyn skall i förväg ha bestämt värdei för dag eller timme av
sådant arbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Räkning
av samebyns renar skall enligt rennäringslagen ske årligen vid ungefär samma
tidpunkt. Om sameby begär del, kan dock lantbruksnämnden medge att räkningen
får ske med större tidsmellanrum. Under vissa förutsättningar kan
lantbruksnämnden förordna om extra renräkning. På grundval av den årliga
renräkningen skall del upprättas en renlängd. Denna skall bl. a. uppta ägarna lill
de renar som hålls på byns betesområde och del räknade eller uppskattade
antalet renar för varje ägare. Renlängden fastställs av bystämman. Renlängden
har vitsord, när renägares rättigheter eller skyldigheter enligt
rennäringslagen beror på antalet renar, såvida det inte visas alt ägarens
innehav har förändrats väsentligt sedan renlängden upprättades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Beskattningen av rennäringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beskattningen
av rennäringen är inte reglerad genom någon särskild lagstiftning ulan sker
med utgångspunkt i de på beskattningsområdet all-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>21</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mänt
gällande författningarna. Införandet av den nya rennäringslagen, som medförde
genomgripande förändringar i fråga om renskötselns organisation, har inte
följts av några ändringar i sak av de bestämmelser som gäller på beskallningsområdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
taxeringen av inkomsi av renskötsel finns det dock ett antal specialbestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
22 ;; 3 mom. första stycket taxeringslagen (1956:623), TL, är same inte skyldig
atl avge deklaration för inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd
förmögenhet. På grund härav skall vid tillämpningen av bestämmelserna i 22 S 1
mom. 3) och 4) TL om lägsta belopp för bruttointäkter och förmögenhetstillgångar
såsom avgörande för skyldigheten all avlämna självdeklaration, inkomst av
renskötsel och den däri nedlagda förmögenheten inte anses vara underkastad
beskattning. Same, som likväl önskar avge uppgift om sådan inkomst eller
förmögenhet, kan göra det antingen i självdeklaration, som dä skall avlämnas i
vanlig ordning, eller i särskild uppgift angående renskötsel enligt 32 ;j TL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådan
särskild uppgift skall enligt 32 S TL avfallas på blankeit enligt fistställt
formulär. Uppgiften bör avlämnas senast den 31 januari till länsslyrelsen, den
lokala skattemyndigheten eller till taxeringsnämndens ordförande, men den kan
också avlämnas till ordningsmannen i den sameby som uppgiflslämnaren tillhör. Enligl
32 § gäller vidare all det åligger ordningsman i sameby all granska till honom
avlämnade uppgifter och all på dessa göra vissa anteckningar, bl. a. ur den
senast upprättade renlängden. Ordningsmannen skall därefier enligt huvudregeln
senast den 15 februari översända uppgifterna lill den lokala skaltemyndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Blankett
enligl 32 ;j TL har fastställts av riksskatteverket (deklarationsblankett 4,
RSV nr 3005). Blankellen lämnar utrymme bl. a. för uppgifter om reninnehavet vid
årets början, om förändringar i reninnehavet under året och om reninnehavet vid
årets slut. Vidare finns utrymme för uppgifter om intäkter och avdrag i
renskötseln, om allmänna avdrag, om den i renskotseln nedlagda förmögenhelen, m.
m. Utrymme har inte lämnats för sådana uppgifter om balansposter m. m. som är
en förutsättning för atl inkomsten skall kunna beräknas efter bokföringsmässiga
grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ordningsman
i lappby och förste konsulent inom lappväsendet äger enligl 50 S 1 mom. iredje
stycket TL verkställa granskning av självdeklaration, som lapp inom
vederbörande lappby eller förste konsulents verksamhetsområde har avgivit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
61 § 3 mom. TL har vidare föreskrivits all sammanträde med taxeringsnämnd för
taxering av inkomsi av renskötsel bör hållas i god lid före den 15 april och
att det åligger taxeringsnämndens ordförande atl samråda med förste konsulent
inom lappväsendet om tid och plats för sammanträdena. Förste konsulenten och
ordningsman i lappby inom taxeringsdislriktel skall kallas till sådant
sammanträde. Ordningsmannen skall närvara vid sammanträde för taxering av
lappar som tillhör dennes lappby. Ordningsmannen, som skall medföra den senast
upprättade renlängden, har rält all deltaga</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
nämndens överiäggningar men inle i besluten. Enligl ifrågavarande lagrum skall
även förste konsulenten om möjligt närvara vid sammanträdel med rätt all delta
i överiäggningarna men inte i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Här
bör slutligen nämnas en i 63 S sista stycket TL inlagen beslämmelse enligt vilken
av taxeringsnämnden anlitad sakkunnig och lappfogde äger anteckna särskild
mening till protokollet avseende den taxering vid vars handläggning de har
biträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nu nämnda för beskattningen av rennäringen särskilt utformade reglerna i TL
kan härledas från och har i huvudsak haft sin motsvarighet i tidigare
bestämmelser i 1928 års taxeringsförordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har antytts innehåller kommunalskattelagen (1978:370), KL, inte några
för rennäringen speciellt utformade regler. Bestämmelserna om beskattningen av
statligt avgångsvederiag till renskötselutövare i punkt 1 första stycket
anvisningarna till 28 ;; KL och den tidigare återgivna regeln i 22 ;; 3 mom. TL
får anses ge vid handen att inkomst av renskötsel enligt gällande rätl är alt
hänföra lill inkomst av rörelse. Inkomst av rörelse skall enligl 41 ;? KL
beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. 1 tillämpningen synes dock
taxeringsmyndigheterna i allmänhet ha godtagit en konlanimässig redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
ledning för taxering av inkomst av renskötsel utfärdar skattechefen i de tre
renskötsellänen årligen anvisningar till taxeringsnämnderna. Dessa anvisningar,
som har utarbetats efter samråd med företrädare för lantbruksnämndernas
rennäringsavdelningar, kommer främst till användning i de ofta förekommande
fall då renägaren varken har avlämnat självdeklaration eller särskild uppgift
angående renskötsel enligt 32 ;5 TL. Bruttointäkterna kan enligl anvisningarna
uppskattas med utgångspunkt bl. a. i vissa i anvisningarna angivna
genomsnittsvärden för medelslaktvärdet per ren, slakt-uttagsprocenten och
rennäringsutövarens egna uttag av renprodukter. För allmänna driftkostnader och
avdrag för ökade levnadskostnader m. m. anges i allmänhet endast vissa
schablonvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ersättning som renägaren uppbär från samebyn för det arbete som han för byns
räkning har utfört med egna och andras renar beskattas som inkomst av tjänsl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ligger i sakens natur all i siori sell samtliga renägare bedriver sin renskötselverksamhet
inom områden som omfatiar två eller flera kommuner. Taxering till kommunal
inkomstskatt för inkomst av renskötsel torde undantagslöst ske endast i den
kommun där renägaren är mantalsskriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om hur samebyarna skall beskattas är inle reglerad genom särskilda beslämmelser.
De tidigare lappbyarna har blott i undantagsfall åsatts taxering för inkomsi
eller förmögenhet. Förhållandet lorde vara detsamma beträf fande samebyarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller beträffande socialförsäkringsavgifterna eller mervärdeskatten finns det
några särregler för rennäringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3
Promemorian</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
i promemorian föreslagna ändringarna i skattelagstiftningen är i första hand
föranledda av den nya organisationen rennäringen har fått genom rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1
Regler om förfarandet vid taxeringen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
promemorian framhålls till cn början att bestämmelserna i 22 § 3 mom. TL om
frihet från deklarationsskyldighet ursprungligen har tillkommit bl. a. därför atl
samerna till följd av sitt kringströvande liv har ansetts ha slörre svårighet
än andra skattskyldiga att avge deklaration. Enligt tidigare gällande regler
var försummelse att iakttaga deklarationsplikten förenad med förlust av rätten
att överklaga taxeringen. Den risk för rättsförluster detla kunde medföra
ansågs enklast kunna undvikas genom en föreskrift om frihet från deklarationsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås all undanlagsregeln i 22 § 3 mom. TL upphävs och alt
renägare således när del gäller skyldigheten alt avlämna självdeklaration
jämställs med andra skallskyldiga. Det framhålls lill en början atl de motiv
som har föranlett bestämmelsen numera inte är aktuella. Modern renskötsel är visseriigen
alltjämt beroende av renarnas årstidsbundna vandringar, men det förekommer inle
alls i samma utsträckning som förr atl renskötarfamiljerna under långa lider är
under förflyttning med djuren. 1 TL finns vidare ingen motsvarighet lill de tidigare
bestämmelserna om föriusl av besvärsrällen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ytteriigare skäl för atl regeln bör upphävas nämns i promemorian alt de
renägare som är deklaralionsskyldiga för mervärdeskatt i skälig omfattning
genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligl sätt skall sörja för atl
underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll av
deklarationen och för fastställande av skati. Detta medför att det redan enligt
nu gällande regler är sörjt föratl huvuddelen av del underlag som krävs för att
upprätta självdeklaration för inkomst av renskötsel skall finnas hos dessa
renägare. Enligt promemorian måsle vidare den ersättning som medlem i sameby
uppbär från byn för sitt arbele med renarna anses utgöra inkomsi av tjänsl.
Flertalet renägare kommer därför i framtiden att bli skyldiga atl avlämna
självdeklaration i egenskap av anslällda hos samebyn. 1 promemorian
uppmärksammas också TL:s regler om eftertaxering, som i detta sammanhang bl. a.
leder lill all renägare som inte har lämnat självdeklaration eller särskild
uppgift angående renskötsel enligt 32 S TL och som antingen inte alls åsatts
taxering för inkomst av renskötsel eller åsatts väsentligt för låg taxering för
sådan inkomsi likväl inte kan efter-taxeras, eftersom någon skyldighet atl avge
självdeklaration eller uppgift lill ledning för taxeringen inte har förelegal.
Om renägare å andra sidan lämnat allmän självdeklaration med redovisning för
inkomst av renskötsel eller lämnat särskild uppgift angående renskötsel, kan eftertaxering
ske.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär att den renägare som lämnat självdeklaration eller särskild uppgift
kommer i ett väsentligt sämre läge än den som inte har lämnat deklaration eller
särskild uppgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om det finns skäl atl bibehålla de för taxeringen av renskötsel särskilt
utformade reglerna i 32 S andra stycket, 50 S 1 mom. iredje slyckel, 61 v; 3
mom. andra slyckel och 63 S sista stycket TL diskuteras i promemorian mot
bakgrund av förslaget att regeln i 22 S 3 mom. TL skall upphävas, och som
skulle medföra att rennäringsutövare blir skyldiga atl avlämna självdeklaration
enligt de allmänna reglerna. Genom denna ändring kan det enligl promemorian ifrågasältas,
om del verkligen föreligger behov av obligatorisk medverkan inom
taxeringsnämnderna av representanter för samebyns ledning och för
lantbruksnämndernas rennäringsavdelningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
påpekas att taxering av rennäringsutövare åtminstone i viss utsträckning sker
i de särskilda s. k. rörelsetaxeringsnämnderna och att det genom medverkan av
taxeringsassistenter i sådana nämnder är sörjt för att den rent tekniska
granskningen av invecklade deklaralioner blir tillfredsställande. 1 den mån det
skulle visa sig föreligga behov av särskild sakkunskap vid granskningen av rennäringsutövares
självdeklarationer, kan sakkunniga tillkallas enligt bestämmelserna i 15 och
17;;;; TL. Som sakkunnig kan då givetvis anlitas samebys ordförande eller
tjänsteman vid lantbruksnämndens rennäringsavdelning. Enligl promemorian kan
del emellertid inle göras gällande all behov av sådan sakkunskap är så allmänt
att det finns fog för att' ha bestämmelser om obligatorisk medverkan av samebys
ordförande eller tjänsteman vid rennäringsavdelning. Det föreslås därför alt
ifrågavarande specialbeslämmelser upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
detta sammanhang betonas värdet av att det vid taxeringen finns tillgång till uppgifler
om reninnehavet. Det finns enligl proniemorian övervägande skäl som talar för atl
taxeringsnämnderna bör få tillgång lill renlängdernas uppgifter. Syflel kan
enklast vinnas genom atl införa en regel om skyldighet för sameby att årligen
ulan anmaning i kontrolluppgift lämna upplysning om reninnehav enligt senast
verkställda renräkning och om tidpunkten för utförandet av den räkning som
uppgiften avser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås slutligen atl även den i 61 ;; 3 mom. första stycket TL
intagna föreskriften om att sammanträde med taxeringsnämnd för taxering av
inkomst av renskötsel bör hållas i god tid före den 15 april skall upphävas.
Som stöd för denna ståndpunkt åberopas bl. a. atl svårigheterna atl få kontakt
med renägarna numera i allmänhet inte torde vara så stora atl en regel om
särskild tidsfrist bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2
Inkomstbeskattningen av renägare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Inkomstslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomst
av renskötsel är enligt gällande rätl att betrakta som inkomst av rörelse.
Renskötsel bedrivs på mark som - i den män den alls är åsalt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>taxeringsvärde
- i del närmaste undantagslöst torde vara taxerad som jordbruksfastighet.
Denna omständighet skulle, enligt promemorian, måhända tala för atl del vore
logiskt atl betrakta inkomst av renskötsel som inkomst av jordbruksfastighel irots
alt det ju inle är fråga om "jordbruk" i vedertagen bemärkelse. De
nya jorbruksbeskattningsreglerna, enligt vilka inkomst av jordbruksfastighet -
liksom inkomst av rörelse - skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder,
gör emellertid att det saknas anledning alt ändra den nuvarande ordningen. Inkomsi
av renskötsel bör därför enligt promemorian även i fortsättningen beskattas som
inkomsi av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.2
Övergång lill bokföringsmässig redovisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomsi
av rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. 1 praktiken har man
dock hittills allmänt godtagit att inkomst av renskötsel beräknats enligt kontantprincipen,
dvs. utan beaktande av in- och utgående lager av varor, däri inbegripet bl. a.
djur, fordringar och skulder. Samma förhållande har tidigare gällt för
åtskilliga andra former av rörelse. Genom vissa förlydliganden av begreppet bokföringsmässiga
grunder haremellertid, med verkan i princip fr. o. m. 1974 års taxering,
föreskrivits atl som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall
upptas värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar
och skulder. För atl mildra effekten av dessa föreskrifter i fall liknande dem
som här är aktuella, dvs. när egentligen bokföringsmässiga grunder skulle ha
tillämpats men där i praxis en koniantmetod har tillåtits, infördes samtidigt
vissa övergångsregler (prop. 1973:119, SkU 1973:31, rskr 1973:191, SFS
1973:323) varigenom de skattemässiga effekterna fördelas på en treårsperiod.
Om del sammanlagda beloppet av utgående lager och fordringar med avdrag för utgående
skulder uppgår till minst 6 000 kr., får enligt nyssnämnda övergångsregler vid
1974 och 1975 års taxeringar som värde av utgående lager, fordringar eller
skulder upptas vid det förstnämnda årets taxering lägst en tredjedel och för
det andra lägst två tredjedelar av det värde som annars lägst kunnat upptas vid
beskattningen av inkomsten enligl bokföringsmässiga grunder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian konstateras att dessa övergångsregler givetvis blir tillämpliga på
renägare som fr. o. m. 1974 års taxering blir beskattade enligt bokföringsmässiga
grunder, men att flertalet eller i vart fall många renägare intill den tidpunkt
då de nu föreslagna ändringarna av skattereglerna för rennäringen kan komma att
träda i kraft, torde - såsom hittills - bli beskattade enligt kontantprincipen.
Om inte särskilda övergångsregler införs, skulle i dessa fall vid ett och samma
års taxering hela värdet av utgående lager och fordringar med avdrag för utgående
skulder tas upp till beskattning. Enligl promemorian bör renägarna skäligen
beredas samma möjligheter som övriga rörelseidkare atl i denna situation
fördela beloppet på tre år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1975/76:107</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.2.3
Varulagervärderingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
femte stycket av punkt I anvisningarna lill 41 ;? KL finns en föreskrift om atl
lager av djur på jordbruksfastighet inte får upptas till lägre belopp än 40 %
av de värden, som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda
årdersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en
period av tolv månader närmast före den 1 oktober beskattningsåret. Denna
regel tillkom vid 1972 års jordbruksbeksaltningsre-form och innebär alt vid
värdering av djur i jordbruk skall tillämpas något mindre generösa regler än
vad som i allmänhet gäller för värdering av varulager i rörelse. Härigenom
gjordes i förenklande syfte en kompromiss mellan principen om strängare
värderingsregler förs. k. siamdjuroch vanliga varulagervärderingsprinciper för
omsättningsdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt promemorian saknas
det anledning att inom rennäringen arbeta med skilda regler för skattemässig
värdering av stamdjur och omsättningsdjur och inte heller torde skäl föreligga
att ha generösare regler än för djur på jordbruksfastighet. Med uttrycket
"djur på jordbruksfastighet" avses djur som är varulager i jordbruk.
Det förhållandet att renarna uppehåller sig på mark, som normalt är taxerad som
jordbruksfastighet, och att renar därför möjligen rent språkligt skulle kunna
anses vara "djur på jordbruksfastighet" föranleder enligt promemorian
atl det i klarhetens intresse i lagtexten bör anges all värderingsreglerna även
gäller djur i renskötselrörelse. Härigenoni skulle riksskatteverket ärligen få
fastställa värden även på olika slag av renar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3
Beskattningen av samebyarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.1
Skattskyldigheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
konstateras i promemorian att de tidigare lappbyarna endast i undanlagsfall
torde ha åsatts taxering för inkomst eller förmögenhet och att det i vart fall
saknas vägledande avgöranden i kammarrätt eller regeringsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om samebyarnas
skattskyldighet berördes som har framgått av det föregående i
rennäringssakkunnigas betänkande. De sakkunniga föreslog all samebyarna skulle
tas upp bland de juridiska personer som enligt 53 ;? 1 mom. första slyckel d)
KL har all erlägga kommunalskall endast för inkomst av fastighet och som enligl
7;; första slyckel e) lagen (1974:576) om statlig inkomstskatt, SI, är frikallade
från skyldighet att erlägga statlig inkomstskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Rennäringssakkunnigas
uttalanden om utjämning av överskott och underskott inom ett visst
verksamhetsår samt om fondering för framtida utgifter är enligt promemorian
från skattesynpunkt i viss mån oförenliga, såvida man inte inför regler om fondering
med obeskattade vinstmedel. Bortsett främst från den fondering som faktiskt
kan ske inom ramen för gällande regler om varulagervärdering och avsättning till
investeringsfonder m. m. är fondering med obeskattade vinstmedel främmande för
skattelagstiftning-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en.
Enligt promemorian framslår del som uppenbart all samebyarna inte så väsentligt
skiljer sig från andra skattesubjekt atl skäl föreligger alt i deras fall
avvika från skattelagstiftningens principståndpunkt i delta avseende. 1
promemorian förklaras vidare att det inte kan förordas att samebyarna görs helt
skattefria eller jämställs med t. ex. "menigheter" utan atl det tvärtom
framstår som självklart, att om vinst uppkommer i en verksamhet där intäkterna
delvis beslår av likvid för sålda djur och för upplåtelser av rätt lill jakt
och fiske, denna vinst skall tas till beskattning liksom all annan vinst av
rörelsemässig verksamhet. I klarhetens intresse föreslås atl ordet "sameby"
intas i uppräkningarna i 53 § 1 mom. första slyckel O KL och 6 § 1 mom. första slyckel
b) SI av sådana juridiska personer, som är oinskränkt skallskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.2 Skattesatsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ställningstagande lill frågan efter vilken procentsats den statliga inkomstskatten
för samebyarna bör utgå är det enligt promemorian till en början uppenbart att
man inte för den lilla grupp av skattskyldiga varom här är fråga bör införa en
särskild procentsats. Man är därför hänvisad till någon av de procentsatser som
enligt 10;; 2 mom. SI gäller för juridiska personer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rennäringslagens
regler är uppbyggda med reglerna i lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar
som förebild, även om del på åtskilliga punkler föreligger skillnader mellan
reglerna i de bägge lagarna. Enligt promemorian får övervägande skäl anses tala
för atl tillämpa samma procentsats för samebyar som för flertalet ekonomiska
föreningar, dvs. 32 "o'.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
påpekas slutligen i promemorian all medlem i sameby inte äger del i byns
förmögenhet, och alt detta enligt 6 ;? 1 mom. första stycket b) lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SF, får till följd atl byn blir skallskyldig
till statlig förmögenhetsskatt. Enligt 11 ;j 2 mom. SF utgår skatten efler 1,5
promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten som överstiger 15 000
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3.3.3 Avdragsrält
för lönetillägg m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian föreligger det åtskilliga paralleller mellan rennärings-lagen och
lagen om de s. k. sambruksföreningarna inom jordbruket. Vinst i
sambruksförening kan disponeras bl. a. såsom lönetillägg till föreningens medlemmar.
För atl undvika att sådana lönetillägg drabbas av inkomstbeskattning både hos
föreningen och hos medlemmarna infördes i samband med lagstiftningen om
sambruksföreningar den numera i 22 andra stycket KL intagna regeln att, om
sambruksförening med hänsyn till rörelsens resultat lämnat medlem eller annan
lönetillägg eller annan sådan gottgörelse, föreningen äger åtnjuta avdrag för gottgörelsen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
sameby kan tänkas komma i sådant läge att vinst helt eller delvis bör
elimineras genom lönetillägg till medlemmarna, föreslås i promemorian att det
införs en regel av i princip samma innehåll som den för sambruksföreningar i
nyssnämnda lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian avvisas tanken på att infora regler som öppnar möjligheter för
samebyarna att utnyttja lagstiftningen om investeringsfonder för kon-junkturutjäinning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4 Socialförsäkringsavgifterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
innehåller inte några förslag till ändringar i fråga om socialförsäkringsavgifterna.
Det framhålls bl.a. att med den ställning rennäringslagen ger samebyarna såsom
arbetsgivare i förhållande till renägande medlemmar, bör del inte komma i fråga
att undanta samebyarna från den avgiftsskyldighet som åvilar andra
arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.5 Mervärdeskatten</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
mervärdeskatten konstateras till en början atl samebyarnas skötsel av renar -
såväl bymedlemmarnas egna som s. k. skötesrenar - är alt betrakta som
skattepliktig tjänst enligl lagen (I968:430)om mervärdeskatt, MVL, och vidare atl
samebyns verksamhet har lill ändamål all göra rennäringen så lönsam som
möjligt för renägarna och därför måsle anses yrkesmässig. Samebyn är på grund
härav skattskyldig och redovisningsskyldig enligl MVL och skall påföras
mervärdeskatt vid debileringen av skötesavgifi resp. sköteslega.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu sagda medför alt den avgift som renägaren har att eriägga till byn blir
högre än vad som annars skulle behöva vara fallet. Vid renägarens egen
redovisning av mervärdeskatt äger han från utgående mervärdeskatt på sålda
produkter avräkna inte blott den mervärdeskatt som belöper på i rörelsen
inköpta varor utan även den skatt som belöper på skötesavgift och sköteslega.
Som en följd av bestämmelserna alt redovisningsskyldighet inie föreligger för
kalenderår under vilkel den skattepliktiga omsättningen inte överstiger 10 000 kr.,
kan denna möjlighet till avräkning dock inte alltid utnyttjas. Vid i övrigt oföriindrade
priser på rennäringens produkter kan detta förhållande enligt promemorian
medföra all skattebelastningen blir högre och lönsamheten därför lägre än vad
som var fallet före tillkomsten av rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
i samebyarna innebär i huvudsak att medlemmarna - mol ersättning - arbetar
kollektivt med egna och andra bymedlemmars djur. Skattesituationen såvitt
gäller mervärdeskatten har enligt promemorian onekligen blivit en annan än vad
den skulle ha varit med renbeteslagens regler. Med hänsyn härtill och då del
torde vara svårt att hitta paralleller inom</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
näringar, bör enligt promemorian i och för sig befogade betänkligheter mot att
införa en undantagsregel i MVL för ett litet antal skattskyldiga fä vika för
angelägenheten att tillgodose materiella intressen. Det föreslås därför att i
11 ;; MVL såsom en ny punkt, 10), införs en regel, som medför att från
skatteplikt undantas sådan avgift, som renskötande medlem i sameby med stöd av
rennäringslagen har atl eriägga till byn i förhållande lill ren-innehavel. För
alt skattefriheten skall bli fullständig bör enligt promemorian i 2 ;; första
stycket punkt 2) MVL införas en föreskrift enligl vilken även tjänsl som avses
i punkt 10) medför skattskyldighet. Härigenom säkras rätt för sameby lill
avdrag för ingående skall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorieförslaget förklaras slutligen att det inte finns fog för alt införa molsvarande
undantag beträffande sköteslega, dvs. sådan avgift som betalas för skötsel av
ren som tillhör annan än renskötande medlem i sameby. Sköteslega utgick
nämligen redan enligt de regler som gällde före tillkomsten av rennäringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4
Remiss.vttrandena</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.1 Allmänna
sjnpunkler</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser lillstyrker i huvudsak de i promemorian föreslagna
ändringarna. Kammarräiien I Sundsvall anser del angeläget att skatte-och
taxeringslagstiftningen får en utformning som väl ansluter sig till grundtankarna
i den nya rennäringslagstiftningen och finner de i promemorian framlagda
förslagen innebära en i stort sett lämplig sådan anpassning. Riksskatteverket
delar i stort de uppfattningar som framförs i frågor rörande laxeringen och
inkomstbeskattningen och finner förslagen i dessa delar väl ägnade för
lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Delvis
mycket kritiska synpunkter framförs å andra sidan av SSR, som anser att
förslagen har utarbetats i första hand för att passa in i det nu befintliga
regelsystemet och att man inte har beaktat de för rennäringen säregna
förhållandena. Enligt förbundet måste frågorna bli föremål för en genomgripande
överarbelning innan ny lagstiftning införs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
Lantbrukarnas skattedelegation, vars yttrande åberopas av Lantbrukarnas
riksförbund, finner det naturligt att man beaktar rennäringens speciella situation
vid utformningen av skattereglerna -även om det skulle leda ti]l att man måsle
införa specialregler för en förhållandevis mycket liten grupp skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.2 Regler
om förfarandet vid taxeringen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
stort sett samtliga remissinstanser tillslyrker förslaget att undantagsregeln
i 22 ;; 3 mom. första stycket TL upphävs, så att den allmänna skyldigheten att
avlämna självdeklaration kommer att omfatta även inkomst</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
och förmögenhet nedlagd i renskötselrörelse. Ulöver de i promemorian anförda
skälen för att regeln bör upphävas nämner kammarräiien I Sundsvall den
olikformiga behandling som nu kan uppslå genom TL:s regler om skattetillägg.
För renägare, som har utnyttjat sin rätt alt avge självdeklaration eller
särskild uppgift enligt 32 ;; TL kan oriktiga uppgifter komma att medföra atl
skattetillägg påförs honom. Sådant tillägg kan emellertid inte komma i fråga
för renägare som har underlåtit att avlämna självdeklaration eller särskild
uppgift eftersom skyldighet därtill inte har förelegat. - Inte heller SSR
motsätter sig att ifrågavarande beslämmelse upphävs och att allmän deklaralionsplikl
införs även för inkomster från renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser delar den uppfattningen att det numera inte finns tillräckliga
skäl atl behålla de i 32;;, 50;; 1 mom., 61 ;; 3 mom. och 63;; TL för
rennäringen särskilt utformade reglerna. Kammarrätten i Sundsvall påpekar i
detta sammanhang all en strikt lillämpning av TL:s regler skulle komma att
medföra slora problem för många rennäringsutövare på grund av deras röriiga
tillvaro men också på grund av alt många saknar erfarenhet av atl upprätta en
rörelsedeklaration. Kammarrätten förutsätter därför atl reglerna om uppskov med
atl avlämna självdeklaration och om skattetillägg och förseningsavgift
tillämpas generöst, åtminstone under ett övergångsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
atl genom ett tillägg till 37;; 1 mom. TL införa bestämmelser om skyldighel för
sameby att årligen lämna kontrolluppgift om reninnehav enligl senast
verkställda renräkning utsätts för kritik från flera håll. Länsslyrelsen i
Jämtlands län uppger alt uppgifterna i renlängderna i viss utsträckning har visal
sig vara osäkra och att de endasl kan användas för grova kontroller. Liknande
erfarenheter har länsslyrelsen i Väsierboiiens län, som anser alt en sådan kontrolluppgift
skulle ha ringa betydelse i taxerings-arbetet och all tillgången till de
kontrolluppgifter, som skall lämnas av uppköpare av slakt- och livdjur, är av
väsentligt större betydelse i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3
Inkomstbeskattningen av renägare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.3.1
Inkomstslaget</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppfattningen
alt renskötselverksamheten även fortsättningsvis bör hänföras till
inkomstslaget rörelse har i allmänhet inte föranlett några erinringar vid remissbehandlingen.
Lantbrukarnas skaltedelegation påpekardock att renskötsel företer större
likhet med jordbruk än med traditionell rörelse bl.a. beroende på all
produktionen hell baseras på djurhållning. Delegationen framhåller samtidigt all,
eftersom båda inkomstslagen enligl nu gällande regler skall redovisas enligt bokföringsmässiga
grunder, valet av inkomstslag i och för sig inte påverkar inkomslredovisningen,
sedan övergången till denna redovisningsmelod väl har skell. Valet av
övergångsregler får däremot stor betydelse.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SSR
anser att den ersättning som medlem uppbär från sameby för ren-skölselarbetei
bör betraktas som inkomst av rörelse och inte - såsom har föreslagils i
promemorian - inkomst av tjänst. Bl.a. mol bakgrund av atl renskötselinkomslerna
i övrigt föreslås bli hänföriiga till inkomst av rörelse framstår det enligt
förbundet som inkonsekvent att ifrågavarande ersättningar skall undantas från
den i övrigi gällande principen och betraktas som inkomsi av tjänst. Denna
uppfattning delas av Lantbrukarnas skaltedelegation, som framhåller att all
ersättning som renägare uppbär för arbele utfört för samebyns räkning får anses
ha sådant samband med hans egen renskötsel alt ersättningen skall ingå i denna
verksamhet och inie hänföras lill inkomsi av ijänsl. Delegationen påpekar
vidare alt elt sådanl synsätt också skulle lösa de oformligheter som föreligger
på socialförsäkringssidan. Liknande synpunkter framförs av länsslyrelsen i
Norrbottens län. Även lantbruksstyrelsen ifrågasätter om inte ersättningen
från samebyn, bl. a. med hänsyn till samebyarnas säregna organisation, närmast
borde betraktas som inkomst av rörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.3.2
Övergång till bokföringsmässig redovisning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
alt rennäringsutövare - på samma sätt som enligl 1973 års lagstiftning gäller
för rörelseidkare i allmänhet - skall få särskilda möjligheter all fördela
skillnadsbeloppet mellan balansposterna under en treårsperiod har inle
föranlett några erinringar vid remissbehandlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
aktualiseras från flera håll metoden atl åsatta ingångsvärden vid övergången
från konlanimässig till bokföringsmässig redovisning. Lantbruksstyrelsen
påpekar i denna fråga bl. a. all tillämpningen av kontantprincipen vid
beskattningen av rennäringsutövarna i praktiken har skett på elt annat sätt än
vad som gällt för t. ex. jordbruket. Även om en renägare under elt antal år har
gjort små eller ringa uttag ur renhjorden - och således har haft begränsade
eller inga kontanta inkomsler från renskötseln - har han vid laxeringen blivit
påförd en bruttointäkt motsvarande den s. k. kalv-ningsprocenien multiplicerad
med medelvärdet per slaktren. I dessa fall har renägaren blivil beskattad för
renhjordens tillväxt trots att några kontanta medel inte har uppburits.
Lantbrukarnas skatteddegation anser, såsom redan har antytts i del föregående, atl
djurhållningen i renskötsel i princip ligger nära djurhållningen i jordbruk.
Lager av renar vid övergång till bokföringsmässig redovisning bör därför
behandlas på samma sätt som gäller för djur i jordbruk i molsvarande situation.
Det innebär således att renägarna bör få rält all åsälla ingångsvärden för siamdjur.
Enligt delegationen bör därvid i normalfall samtliga renar per den 31 december
kunna räknas som stamdjur. Med hänsyn till det ringa antalet skattskyldiga och
de för rennäringen speciella förhållandena bör det enligt delegationens
uppfattning kunna godtas alt antalet stamdjur vid övergångsiillfallei läggs till
grund för ingångsvärdet. En renräkning efter höstslakten året före övergångsårel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>32</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
kunna ge underlag för hur antalet stamdjur skall bestämmas. SSR, som delar
delegationens uppfattning att stamdjuren skall få åsättas ingångsvärden, anser
att som starndjur bör betraktas nettorenhjorden efter höslslakt och att det inte
bör bli några svårigheter atl tillämpa en sådan regel, eftersom det i samband
med övergången till del nya systemet bör kunna utföras en renräkning efter
slakt. För att tillförlitligheten av en sådan renräkning skall kunna
kontrolleras, kan värdena jämföras med uppgifterna i tidigare gjorda
renräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.3.3
Varulageivärderingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flerlaler
remissinstanser finner det lämpligt all efter övergången på sätt som har
föreslagits i promemorian anknyta värderingsreglerna för lagret av renar till
de regler som gäller för djur i jordbruk. Lantbrukarnas skaltedelegation
framhåller atl man då kan utnyttja de erfarenheter som har vunnits vid den nu
pågående övergången till bokföringsmässig redovisning i jordbruk. Kammarrätten
i Sundsvall påpekar atl det i promemorian inie har framlagts något förslag om
ändring i första punkten sjätte stycket av anvisningarna till 41 ;; KL, dvs.
del stycke som innehåller en supplemenlär-regel för lagervärderingen, tillämplig
även vid värderingen av lager av djur på jordbruksfastighet. Enligt
kammarrättens mening bör denna regel kunna tillämpas även vid beskattningen av
inkomst av renskötsel, varför lagtexten bör kompletteras med ett tillägg härom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
i Norrbottens län framhåller att renlängderna endast redovisar antalet
renarutan uppdelning efter älder och kön och riksskatteverkel därför årligen
bör fastställa ett genomsnittsvärde per ren i stället för den uppdelning av
värdet på olika grupper som nu är föreskriven beträffande lager av djur på
jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.4
Beskattningen av samebyarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.1
Skaiiskyldighelen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
i promemorian framförda uppfattningen att sameby skall anses vara oinskränkt
skattskyldig har i allmänhet inte föranlett några erinringar från remissinstansernas
sida. SSR har dock en avvikande uppfattning. Enligt förbundet kan samebyn
knappast vara att betrakta som en ekonomisk förening. Förbundet anför att
rennäringslagens konstruktion av samebyn bygger på den historiska
organisationen för arbetsgemenskap mellan samer och familjer som fristående
enheter och på att vissa administrativa uppgifter skulle flyttas över från
lappväsendet till byarna. Det som i allmänhet föranleder bildande av
ekonomiska föreningar är enligt SSR medlemmarnas önskemål att bli befriade från
personligt betalningsansvar för föreningens skulder. Detta nödvändiggör
reglerom en obligatorisk fondbildning, i första</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>33</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hand
föratl säkerställa borgenärsintresset. Genom atl medlemmarna är befriade från
personlig ansvarighet för skulderna skapas den riskvillighet och handlingsfrihet
som är förutsättning för verksamheten i en ekonomisk förening. Enligt SSR
bygger samebyns konstruktion emellertid främst på nämnda faktorer av icke
ekonomisk natur. Samebyn kan därför inte jämställas med en ekonomisk förening.
Förbundet biträder i stället rennäringssakkunnigas uppfattning och föreslår
all sameby bör upptas bland de juridiska personer som skall eriägga
kommunalskall endasl för inkomsi av fastighet och som är frikallade från skyldighel
atl erlägga statlig inkomstskatt och förmögenhetsskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.2 Skattesatsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian har föreslagits att sameby bör hänföras till den grupp av juridiska
personer som har att erlägga statlig inkomstskatt med 32 "o.
Lantbruksstyrelsen liksom Lantbrukarnas skaltedelegation framhåller alt man när
det gäller skatteuttaget bör beakta de för rennäringen säregna förhållandena
genom att begränsa skalteultaget lill 15 "o. Denna uppfattning delas av SSR
för del fall att samebyarna skulle anses oinskränkt skattskyldiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4.4.3 Avdragsrält
för lönetillägg</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att införa en regel om avdragsrätt för lönetillägg som sameby lämnar till
medlemmarna biträds från flera håll. Lantbruksstyrelsen är dock kritiskt inställd
till detta förslag. Styrelsen framhåller att de principer efter vilka samebyarna
har alt arbeta inte kan ge upphov till någon utdelningsbar vinst. Utjämning
sker genom de koslnadsbidrag som varje renskötande medlem påförs vid årets slut.
Det saknas därför såväl i rennäringslagen som i samebyarnas stadgar regler för
hur uppkommen vinst skall fördelas. Enligl styrelsen föreligger det inte något
behov av all införa en regel om avdragsrält i denna situation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.5
Socialförsäkringsavgifterna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har man från flera håll berört frågor om arbetsgivaravgifter
och egenavgifter inom rennäringen. Länsslyrelsen i Västerbottens län anser, i likhel
med vad som har anförts i promemorian, alt samebyarna inte bör ha någon
särställning när del gäller skyldigheten alt utge socialförsäkringsavgifter och
att renägarna i samma omfattning som gäller för andra rörelseidkare bör erlägga
egenavgifter avseende renskötselrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länssivrelsen
i Norrbollens län påpekar att enligt nuvarande regler skall två stora
räkenskapsposter, som har samband med varandra, i del ena fallet upptas under
inkomst av tjänst (lön med kostnadsersättning) och i det andra fallet utgöra en
avdragsgill omkostnad i rörelsen (uttaxerade medel). 1 de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 Riksdagen 1975/76. I saml. .\'r 107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:9.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fall
då inkomster och utgifter går jämnt upp eller då det uppslår överskott blir enligt
länsstyrelsen resultatet avgifts- och förmånsmässigt sett måhända ungefär rätt.
Men efter svåra år - t. ex. i samband med renkatastrofer -kan den situationen
uppstå all tjänsteinkomsten inte blir tillräckligt stor för att täcka ett rorel.seunderskott.
I sådana fall leder uppdelningen till ett otillfredsställande resultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SSR
delar inte uppfattningen att sameby i detta sammanhang - liksom inte heller belräffande
inkomsttaxeringen -skall betraktas som.arbetsgivare i förhållande till
medlemmarna. Eiftersom utbetalning från sameby lill enskild medlem enligt
förbundet bör betraktas som inkomst av rörelse, bör socialförsäkringsavgifterna
följaktligen utgå i form av egenavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.6
Mervärdeskatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
i promemorian framlagda förslaget att från skatteplikt för mervärdeskatt skall
undantas sådan avgift som renskötande medlem i sameby har att erlägga i
förhållande till reninnehavet har fått ett blandat mottagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarräiien
I Sundsvall och lantbruksstyrelsen liksom även lantbruksnämnden i Jämilands
län tillstyrker en ändring i överensstämmelse med promemorieförslaget. SSR
förklarar att förbundet hälsar förslaget med stor tillfredsställelse.
Samtidigt påpekar förbundet att ändringen skulle få till följd atl
mervärdeskatt kommer atl utgå för skötesavgift, som skall betalas av same som
är skötesrenägare i sameby, samlidigl som icke-samisk skötes-renägare i
koncessionssameby inle skall betala någon skatt. För att undvika gränsdragningsfrågor
och administrativa svårigheter föreslår förbundet all befrielsen från
skyldighet alt eriägga mervärdeskall utvidgas lill atl gälla även för samer som
är skölesrenägare i sameby. Enligl kammarkollegiet bör del övervägas om inte
undanlaget från skatteplikt kan utsträckas till att omfatta all samebys skötsel
av renar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Riksskatteverkel
av.styrker den föreslagna ändringen och framhåller bl.a. att lagstiftaren redan
genom att tillskapa gränsen 10 000 kronors omsättning för
redovisningsskyldighet har givit uttryck för uppfattningen att "skatteförluster"
vid högst denna omsättning inte är av sådan storleksordning att de behöver
beaktas i mervärdeskattesammanhang. Riksskatteverket anser vidare att det är
otillfredsställande från rättvisesynpunkt att den föreslagna undantagsregeln
medför olika beskattning av person som är medlem i sameby och person som inte
är det. Även länsslyrelsen i Jämilands län avstyrker förslaget. Enligt
länsstyrelsens uppfattning har det helt övervägande antalet renskötande
medlemmar i samebyarna en skattepliktig omsättning som överstiger 10 000 kr.
Renägare, som inle uppnår denna omsättning, har rätt alt göra avdrag för
mervärdeskatten i inkomstdeklarationen. Enligl länsslyrelsen lorde därför de av
rennäringslagen förorsakade negativa ekonomiska konsekvenserna såvitt avser
mervärdeskatten vara obetydliga. Liknande synpunkter framförs av länsstyrelsen
I Norrbottens län.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.7 Övriga
frågor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser anser - i likhel med den uppfattning som framförts i
promemorian - atl del inle finns skäl alt med lagreglerna om skogskonto som
förebild införa särskilda regler om rennäringskonton. SSR framhåller å andra
sidan alt sådana regler med hänsyn lill de avsevärda inkomstfiuk-tuaiionerna
inom rennäringen skulle få en utomordentligt slor betydelse för alt underiätta
en fungerande livdjurshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser, däribland SSR. har särskilt berört frägan om att ge
samebyarna möjligheter att utnyttja systemet med investeringsfonder för
konjunkturutjämning. SSR anser att det föreligger behov av att införa ett
sådant system bl. a. på grund av att samebyarna i framtiden kan komma att
erhålla stora extraordinära intäkter i samband med exploateringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>4.8 Ikraftträdande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorians
förslag att de nya reglerna om deklarationsskyldighet, bokföringsmässig
redovisning m. m. bör kunna tillämpas första gången vid 1977 års taxering har
mötts av kritik frän flera håll. SSR förutser alt betydande svårigheter kommer
att uppstå i det fall att regler om redovisning efter bokföringsmässiga grunder
skulle liilämpas redan från den 1 januari 1976, eftersom en sådan övergång måste
föregås av kurser och upplysningsverksamhet m. m. Även Lantbrukarnas skaltedelegation
är av den uppfattningen att övergången bör framskjutas. Delegationen uppger att
erfarenheterna från jordbrukssidan visar att det är svårl att nå alla med informaiion
på kort tid. Problemet för rennäringen är dessutom, påpekar delegationen, att
för åtskilliga renägare skall steget tas från ell läge där
deklarationsskyldighet för inkomst av renskötsel inte har förelegat till elt
läge med fullständig bokföringsmässig redovisning. Även lantbruksstyrelsen och länsslyrelsen
I Jämtlands län anser att övergångstidpunkten bör senareläggas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5
Föredraganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.1
Allmänna utgångspunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reformen
år 1971 av rennäringslagstiftningen innebar atl statsmakterna genom olika ålgärder
sökte förbättra förutsättningarna för att rennäringen i framtiden skall kunna
bedrivas rationellt och med tillfredsställande krav på lönsamhet.
Framtidsutsikterna för rennäringen ansågs goda, om man kunde skapa former för
ett effektivt samarbete mellan renägarna och genom olika statliga åtgärder
främjade rationaliseringsslrävandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
av dessa åtgärder - vid sidan av statliga stödåtgärder på det ekonomiska
området - var omorganisationen av de tidigare lappbyarna till samebyar. Därigenom
gjorde man del möjligl att samla renarna i slörre och mer ra-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>36</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lionella
driftsenheter. Organisatoriskt blev samebyarna en typ av juridisk person och i
sina huvuddrag uppbyggd enligt de principer som gäller för ekonomiska
föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1971
års reform haraklualiserat vissa förändringar på skatteområdet. Dessa har
behandlats i promemorian (Ds Fi 1975:5) Beskattning av rennäringen, m. m. 1
sammanhanget bör tas upp vissa nu gällande bestämmelser av huvudsakligen
taxeringsteknisk art och som är utformade direkt med tanke på förhållandena
inom rennäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
för beskattning av rennäringen har hittills principiellt sett inte skilt sig
från de beskattningsregler som gäller i allmänhet. Den renskötande befolkningen
i Sverige har uppskattats till drygt 2 500 personer. Renskötselområdet är
uppdelat på 49 samebyar. Härjämte kan påpekas att rennäringen erbjuder vissa
problem som är typiska för denna verksamhet och som knappast återfinns i andra
näringsgrenar. Dessa omständigheter kan emellertid inle anföras som skäl för en
skattemässig särbehandling. Principerna för beskattningen bör således vara
desamma för rennäringen som förändra näringsgrenar även i fortsättningen.
Endast på detta sätt kan man nämligen åstadkomma likformighet och rättvisa vid
beskattningen. En utgångspunkt bör således vara alt man i princip bör försöka
undvika särskilda beskattningsregler för rennäringen och i stället inrikta sig
på alt skapa ändamålsenliga lösningar inom del befintliga regelsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rättsliga uppbyggnaden av rennäringens lokala organisalion har inte någon direki
motsvarighet inom andra näringsgrenar. Det kan vara på sin plats atl här nämna
några ord om de särdrag som har betydelse från skallesynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kanske mest påfallande särdraget inom rennäringen är den form av ekonomisk
samverkan som sker inom samebyns ram. Samebyns verksamhet har rättsligt sett
anknutits till de principer som lagen om ekonomiska föreningar bygger på. En
sameby är således en juridisk person och kan som sådan förvärva rättigheter och
ikläda sig skyldigheter. Byn har till ändamål att för sina medlemmars - de
enskilda renägarnas - gemensamma bästa ombesörja renskötseln inom byns
betesområde. Detta sker genom att byn sköter medlemmarnas renar samt planerar,
bygger och underhåller de för renskötseln nödvändiga gemensamma anläggningarna.
Byns ekonomiska verksamhet är begränsad till vad som direkt har samband med
renskötseln. Kostnaderna fördelas mellan medlemmarna efter reninnehavel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomisk
förenings stadgar skall ange grunderna för hur föreningen äger förfoga över
uppkommen vinst och hur det skall förfaras med tillgångarna i samband med
föreningens upplösning. För samebyarna saknas motsvarighet lill dessa regler. 1
samband med rennäringslagens (1971:437) tillkomst uttalades (prop. 1975:51 s.
173) att en samebys inkomster och utgifter i princip skall utjämnas för varje
år och attdet därför inte uppkommer någon utdelningsbar vinst. Det uttalades
vidare att man inte heller bör räkna med att en sameby upplöses - i varje fall inle
på det sätt som kan ske</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
en förening eller ett bolag. Även om en samebys verksamhet i huvudsak skulle
upphöra till följd av alt medlemmarna slutar bedriva renskötsel bör nämligen
byn finnas kvar för all göra del möjligl för andra rensköt-selberälligade alt
driva rennäring inom byns betesområde, eventuellt efter sammanslagning med
annan sameby. Andra betydelsefulla särdrag i förhållande till de ekonomiska
föreningarna är alt del för samebyarnas del saknas regler om insatskapital, att
medlemmarna har personlig ansvarighet för samebyns förpliktelser och alt
rennäringslagen saknar bestämmelser om obligatorisk fondbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelserna
i rennäringslagen gör det naturiigt atl jämföra samebyarna med de ekonomiska
föreningarna. Detta utesluter inte all jämförelser med vissa andra
associationsformer kan vara av intresse. Vad jag närmast tänker på är
handelsbolag och vissa samfälligheter men också de s. k. sambruksföreningarna
inom jordbruket. Samtliga dessa associationsformer tjänar syflel atl för
delägarnas/medlemmarnas gemensamma räkning ombesörja viss ekonomisk verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller ulformningen av beskattningsreglerna är det självklart all man bör
ta de associalionsrällsliga reglerna som ulgångspunkl. Man bör å andra sidan inle
överdriva kravet på överensslämmelse mellan den associalionsrällsliga och den skatteräUsliga
regleringen. Praktiska synpunkler - t. ex. på frågan huruvida
associationsformen skall utgöra särskilt skattesubjekt eller inle - måste få
överväga. Även om handelsbolaget, som är juridisk person, men som i likhet med
samebyn utmärks av personligt ansvar för bolagsmännen och avsaknad av bolagskapilal,
skattemässigt inle betraktas som särskilt subjekt är del dock lämpligl all låta
samebyn vara särskilt skattesubjekt. Den närmare innebörden av detta ståndpunklslagande
skall jag redovisa närmare i avsnitt 5.3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2
Inkomstbeskattningen av renägare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.1
Övergång UU bokföringsmässig redovisning m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
gällande regler är inkomst av renskötsel atl hänföra lill inkomstslaget
rörelse. Inkomsten skall således egentligen beskattas enligt bokföringsmässiga
grunder. Detta innebär atl taxeringen skall ske med beaktande av in- och
utgående lager av varor - däri inbegripet bl. a. djur liksom av in- och
utgående fordringar och skulder. 1 verkligheten torde emellertid sedan länge
inkomst av renskötsel ha beräknats enligl den s. k. kontantprincipen. En av
anledningarna lill all man i praktiken har godtagit kontantprincipen vid
beräkningen av renskölselinkomst torde vara alt taxeringen sällan sker på
grundval av självdeklaration och med utnyttjande av bestämmelserna om undanlag
från deklarationsskyldigheten i 22;? TL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
situation liknande den som föreligger i fråga om rennäringen har förelegat
också i andra slag av rörelse. Frågan behandlades av statsmakterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1975176. 1 saml. Nr 107</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>år
1973 (prop. 1973:119, SkU 1973:31, rskr 1973:191, SFS 1973:322, 323). Därvid
beslutades, i syfte atl mildra skattekonsekvenserna vid en övergång från dittills
tillämpad praxis, att utgående värden på lager, fordringar och skulder vid
övergång skulle få tas upp lill reducerade belopp under en treårsperiod. Genom
ett tillägg lill punkt I anvisningarna lill 41 ;:; KL har uttryckligen föreskrivits
atl som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall upptas värdet av
närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Om
inte nämnda övergångsregler hade införts, skulle det sammanlagda beloppet av
utgående lager och fordringar minskal med beloppet för skulder på en gång
lagils upp lill beskattning. Reglerna innebär nämligen samtidigt att den sorn
vid föregående års taxering inle deklarerat utgående fordringar och lager,
trots alt sådana tillgångar har funnits, inte heller kan få avdrag för
motsvarande ingående balansposter. Genoni övergångsreglerna får för
övergångsåret värdena tas upp lill lägst en tredjedel av annars tillåtna värde
och för nästa beskattningsår till lägst två tredjedelar saml till fulla värden
vid utgången av andra året efler övergångsåret. En förutsättning för alt dessa
regler skall få tillämpas är att del sammanlagda beloppet av utgående lager och
fordringar med avdrag för utgående skulder uppgår till minst 6 000 kr.
Bestämmelserna liilämpas med början i princip fr. o. m. 1974 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian framhålls att de nu redovisade övergångsreglerna givelvis skall
tillämpas för sådana renägare som fr.o. m. 1974 års taxering blir beskattade enligl
bokföringsmässiga grunder. Dessuiom föreslås atl liknande regler skall kunna
tillämpas, även om övergång skett senare än fr. o. m. 1974 års taxering.
Förslaget har inte föranlett några erinringar från remissinstansernas sida.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar den i proniemorian framförda uppfattningen att renägarna bör beredas
samma möjligheter som andra rörelseidkare atl mildra verkningarna av en
övergång till bokföringsmässig redovisning. Det kan visserligen göras gällande atl
renägarna på samma sätt som alla andra rörelseidkare haft möjligheter att
utnyttja 1973 års övergångsregler och att det därför saknas anledning all just
i deras fall skjuta ytterligare på tidpunkten för övergången. Den i vissa
avseenden oklara skattesituation som har uppstått efter rennäringslagens
ikraftträdande har medfört att kontantprincipen kommit att tillämpas i stor
utsträckning även efter införandet av 1973 års regler om övergång lill bokföringsmässig
redovisning. Som jag tidigare har framhållit lorde delta förhållande ha samband
med den begränsade skyldigheten för samer atl avge självdeklaration. I de fall
taxering har skett utan tillgång till deklaration på grund av att
deklarationsskyldighet inte har förelegat, kan man uppenbarligen inte tala om
att inkomstberäkningen skett efter bokföringsmässiga grunder - även om det
möjligen fingeras att in- och utgående balansposter är oförändrade. Enligt min
mening kan det under dessa förhållanden inle rimligen krävas atl renägarna bort
tillämpa 1973 års övergångsregler.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
biträder därför förslagel att renägare, som ännu inte har övergått till bokföringsmässig
redovisning, genom särskilda övergångsregler bör få möjlighet alt i praktiken -
på samma sätt som gäller för andra rörelseidkare - fördela skatteeffekterna
under en period omfattande flera beskattningsår. Med hänsyn till
inkomstförhållandena och kapitalstrukturen inom rennäringen föreslår jag alt
skatteeffekterna skall kunna fördelas under en femårsperiod. - Övergången till
bokföringsmässig redovisning bör anpassas lill ikraftlrädandebestämmelserna för
de föreslagna ändringarna i taxeringslagen. Övergången bör således i princip
ske senast vid 1978 års taxering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har föreslagits att renägare vid övergången till bokföringsmässig
redovisning skall få rätt att åsatta ingångsvärden på stamdjur. Därvid har man
bl.a. hänvisat till att det ligger nära till hands att jämföra djurhållningen
inom rennäringen med vad som gäller inom jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reglerna
om ingångsvärden för djur vid övergång lill bokföringsmässig redovisning inom
jordbruket har samband med att kostnaden för nyuppsättning av stamdjur vid
taxering enligl konlanimeloden enligt praxis inle har ansetts avdragsgill.
Genom rätten till ingångsvärde för stamdjur har man sökt kompensera
jordbrukaren för atl han inle har fått avdrag för ny-uppsällningskosinaden,
trots alt han efter övergången till bokföringsmässig redovisning blir beskattad
för intäkt vid försäljning även av stamdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
rennäringen är förhållandena annorlunda. Inkomsi av renskötsel beskattas som
inkomst av rörelse. Vid inkomstberäkningen skall således de regler som gäller
för delta inkomstslag tillämpas. 1 rörelsebeskatiningen finns det inte någon
motsvarighet till den nyss nämnda skattemässiga behandlingen av stamdjur i kontantmässigt
redovisat jordbruk. Rörelseidkare har följaktligen inte heller medgivits rätt till
ingångsvärden i samband med övergång till bokföringsmässig redovisning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
renägare har således enligt rörelsereglerna rätl alt fullt ut få avdrag för
sina kostnader för inköp av renar till renskötselrörelsen. I praktiken har det
ofta förekommit alt renägare har taxerats ulan tillgång till självdeklaration
eller särskild uppgift enligt 32 S TL. 1 den mån andra uppgifter om kontanta
inkomster m. m. inie har stått till förfogande i dessa fall, har taxeringarna
fått ske schablonmässigt. Bruttointäkterna har enligt skattechefernas
anvisningar kunnat beräknas som produkten av det antal renar som har sålts lill
slakt och medelslaktvärdet per ren. De allmänna driftskostnaderna kan vidare
enligt samma anvisningar uppskattas med ledning av vissa procentangivelser i
förhållande till de beräknade neitointäkterna. Syftet med de.ssa anvisningar
från skattecheferna har uppenbariigen varit atl ge taxeringsmyndigheterna
vägledning för uppskattning av renägarens kontanta inkomsi av rensköiselrörelsen.
Inkomstberäkningen kan således även i dessa fall sägas ha skett enligt kontantmetoden
på samma sätt som tidigare har praktiserats för åtskilliga andra former av
rörelse. De avdrag som har medgivils för allmänna driftskostnader och som
enligt vissa an-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>visningar
har kunnai uppskattas så högt som lill 50 "n av bruttointäkterna har uppenbariigen
varil avsedda all läcka samtliga omkostnader i rörelsen och således även
kostnader för djurinköp. Med hänsyn lill det nu anförda finns del enligl min
mening inte skäl alt införa regler om ingångsvärden för stamdjur i rensköiselrörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.2.2
Varulagervärderingen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KL
innehåller inle någon specialregel för värdering av djur i rensköiselrörelse.
1 allmänhet har värderingsfrågorna saknat aktualitet, efiersom inkomsten i
praktiken inle synes ha beräknats enligl bokföringsmässiga grunder och således
ulan hänsyn lill in- och utgående varulager.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lager
av djur på jordbruksfastighet får inle las upp lill lägre belopp än 40 % av de
värden som riksskatteverket fastställer för olika slag av djur i skilda
åldersgrupper på grundval av genomsnittspriserna på dessa djurslag under en
period av tolv månadernärmast föreden 1 oktober beskattningsåret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
promemorian föreligger det inle skäl alt inom rennäringen arbeta med skilda
regler för skattemässig värdering av stamdjur och omsättnings-djur. Vidare
saknas enligl promemorian skäl alt för rennäringen ha generösare regler än vad
som gäller för värdering av djur inom jordbruket. Därför föreslås alt för djur
i renskötselrörelse skall gälla samma värderingsregler som gäller för lager av
djur på jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagel
har i stort sell fått ell posilivi mottagande vid remissbehandlingen. Från
något håll har påpekats atl behov synes föreligga av en supp-lemeniärregel av
del slag som nu finns i punkt 1 sjätte slyckel av anvisningarna lill 41 S KL i
det fall värdet på lagret uppgår till lägre belopp än vad som motsvarar
medeltalet av lagervärdena vid utgången av de två närmast föregående
beskattningsåren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
enligl min mening ligger del närmast till hands atl anknyta lagervärderingsreglerna
för djuren till vad som gäller inom jordbruket. Del innebär all lagret av djur
i renskötselrörelse (renhjorden) inle bör få tas upp till lägre belopp än 40 %
av de värden som riksskatteverket fastställer och som grundas på
genomsnittspriserna under en tolvmånadersperiod närmast före den I oktober
under beskallningsårel. Dessa liberala nedskrivningsregler ger slora möjligheler
att åsladkomma en resullaluljämning mellan olika beskattningsår. De torde
komma all få särskilt stor betydelse för rennäringsulövarna, efiersom dessa i
förhållande lill flertalet jordbrukare och rörelseidkare har en mycket slor del
av del lolala driflskapilalet nedlagt i sitt lager. - Som påpekats från remisshåll
bör supplementärregeln när det gäller lager av renar tillämpas på samma säll
som gäller för lager av djur på jordbruksfastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ordalydelsen i punkt 1 femte slyckel anvisningarna lill 41 S KL skall riksskatteverket
årligen fastställa värden för olika slag av djur i skilda åldersgrupper.
Bestämmelsen syftar på lager av djur på jordbruksfastighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
tillämpas således på en mängd olika djurslag. Ett par remissinstanser har
påpekat all del i renlängderna i allmänhet inle redovisas någon ålders-eller
könsindelning av de räknade djuren. Del skulle därför vara enklast och minska
risken för tvister om riksskatteverket i slällel åläggs alt fastställa ell
genomsnittsvärde per ren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar inle denna uppfattning. Ell genomsnittsvärde avseende samtliga renar kan
lätt leda lill all beskattningen inle kommer att ske likformigt. Delta blir
fallet så snart sammansättningen av den enskilde renägarens renhjord avviker
från t.ex. den ålderskategori till vilken genomsnittsvärdet kan hänföras. För
flertalet djurslag inom jordbruket föreligger del avsevärda värdedifferenser
mellan olika åldersgrupper och olika kön. Samma förhållande torde gälla inom
rennäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3
Inkomstbeskattiunen av samebyarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.1 Allmänna
synpunkler</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tidigare lappbyarna torde endast i undantagsfall ha åsatts laxeringar. Frågan
berördes emellertid i rennäringssakkunnigas betänkande, där del föreslogs all
renbyarna - dvs. motsvarigheten till samebyarna - skulle las upp bland de
juridiska personer som enligt 53 § 1 mom. första stycket d) KL hade alt erlägga
kommunalskatt endasl för inkomsi av faslighet och som enligl 7 ;? första
stycket e) SI är frikallade från skyldighel all erlägga statlig inkomstskatt.
Som skäl för denna ståndpunkt anfördes bl. a. all en renbys verksamhel inle var
avsedd att resultera i vinster för byn och atl verksamheten i stället borde ses
som en metod all ordna samarbetet mellan de enskilda näringsuiövarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
rennäringslagens ikraftträdande har det inte vidtagits några lagstiftningsåtgärder
på detta område. Inte heller ger praxis någon klar vägledning för den skattemässiga
behandlingen av samebyarnas verksamhet. Det är därför enligt min mening
angelägel all få klarhet i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.2 Skattskyldigheten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Belräffande
först skattskyldigheten för kommunal och statlig inkomstskatt föreslås i
promemorian att samebyarna skall hänföras lill den grupp av juridiska personer
som är oinskränkt skattskyldig enligt 53 ;; 1 mom. första stycket O KL och 6 ;;
1 mom. första stycket b) SI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
remissbehandlingen har förslaget kritiserats endast av SSR. Det har enligt
förbundet varit främst synpunkler av icke ekonomiskl slag som har legat bakom
konstruktionen av samebyarna. Förbundet anser vidare att samebyn i ekonomiskt
hänseende har givits begränsade funktioner - här nämns t.ex. avsaknaden av
regler om obligatorisk fondbildning och om delägarnas personliga betalningsansvar
för byns skulder - och att byn när-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mast
är alt se som en tämligen passiv clearingkassa för medlemmarnas mellanhavanden.
Förbundet biträder rennäringssakkunnigas förslag alt skattskyldigheten för
samebyarna begränsas lill kommunalskatt endasl för inkomst av fastighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag framhålla följande. En ordning enligt vilken skallskyldigheten
för samebyarna begränsas till kommunalskatt för inkomsi av fastighet skulle
enligt min mening kunna medföra opåkallade skattelättnader. Som länsslyrelsen
i Västerbottens län har påpekat består samebyarnas intäkter till inte
oväsentlig del av ersättningar för upplåtelser av fiskerätter och av likvider
för sålda och rovdjursdödade djur. Även ränteinkomster och skattepliktiga intrångsersätlningar
kan nämnas som exempel på sådana intäkter som ligger vid sidan av
ersättningarna för renskötseln. Om det uppkommer vinst i en verksamhel med
intäkter av nu nämnda slag bör - som framhålls i promemorian - denna vinst las
till beskattning på samma sätt som gäller för annan rörelsemässig verksamhet.
Regeln om personligt betalningsansvar för bydelägarna och avsaknaden av
tvingande regler om Ibndbildning inom samebyn är från skalt-skyldighelssynpunkt
frågor av mindre betydelse. Här får praktiska skäl spela den avgörande rollen
för var skattskyldigheten skall läggas. Jag föreslår därför i överensstämmelse
med vad som har anförts i promemorian, att samebyarna skall betraktas som
oinskränkt skattskyldiga och att de inordnas i uppräkningen i 53 § I mom.
första slyckel O KL och 6;; 1 mom. första Slyckel b) SL</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.3
Skattesatsen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian har föreslagils att samebyarna bör jämställas med vad som gäller
för flertalet ekonomiska föreningar när del gäller storleken av den statliga
inkomstskatten. Skatten bör således utgå med 32 ">, av den beskattningsbara
inkomsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser, däribland lantbruksstyrelsen och Lantbrukarnas skattedelegation,
anser att rennäringens speciella situation bör beaktas och att skatteuttaget
skall begränsas till 15 %.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om samebyarna, som jag har framhållit i det föregående, företer likheter med
de ekonomiska föreningarna och på det rättsliga och administrativa planet är
uppbyggda med dessa som förebild och del på grund härav kan finnas skäl all
beskatta dem på samma säll som ekonomiska föreningar, finns det enligt min
mening även skäl som talar för atl för samebyarna tillämpa den lägre
procentsatsen för den grupp skattskyldiga som avses i 10; 2 mom. d) SI. Trots atl
rennäringslagen inle innehåller några regler om obligatorisk fondbildning inom
byarna är det önskvärt att fondbildning kommer lill stånd för atl t. ex.
underlätta finansieringen av slörre investeringar och för alt stärka
samebyarnas ekonomiska slällning. Bestämmelser om sådan fondbildning
förutsattes också vid rennäringslagens tillkomst komma alt bli införda i de
olika samebyarnas stadgar. Benägenheten atl göra frivilliga fondavsättningar
skulle med all sannolikhet motverkas'om same-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>byarna
hänfördes till samma skalteklass som fiertalet ekonomiska föreningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör vidare nämnas alt verksamheten inom rennäringen hell bygger på ett
obligatoriskt medlemskap i samebyarna och all därför valet av skattesats inte
leder till atl del inom rennäringen skapas olikformigheter eller snedvridna
konkurrensförhållanden. Samebyarna företer slutligen stora likheter med en annan
associationsform, som mer renodlat är uppbyggd med de ekonomiska föreningarna
som förebild, nämligen sambruksföreningarna i nom jordbruket. Deras verksamhel
regleras genom den nyligen av riksdagen antagna lagen (1975:417) om
sambruksföreningar, vilken har ersatt 1948 års lag i samma ämne. För
sambruksföreningar som hade bildats enligt de äldre reglerna gällde
ursprungligen att den slalliga inkomstskatten utgick med 32 %. Bland annat med
hänsyn till sambruksföreningarnas särdrag gentemot andra ekonomiska föreningar
och alt en skattesats på 32 % innebar atl sambruksföreningens vinst kom att
beskattas hårdare än vad som gällde för enskilda jordbrukare genomfördes år
1952 (prop. 1952:227, BevU 1952:55, rskr 1952:326, SFS 1952:378) den ändringen
alt sambruksföreningarna hänfördes till den kategori för vilka skattesatsen är
15 96.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
omständigheter som jag nu har anfört leder mig till slutsatsen alt samebyarna
bör beskattas efter sistnämnda procentsals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligl
10 S 2 mom. b) SI utgår den statliga inkomstskatten med 32 % för andra svenska
ekonomiska föreningar än sådana, som ingår i jordbrukskasserörelsen, och
sambruksföreningar ävensom för vissa hypoteksinrält-ningar. En sameby kan -
oaktat att den lill sin rättsliga uppbyggnad har vissa likheter med de
ekonomiska föreningarna - inte betecknas som en ekonomisk förening av del slag
som avses i nyssnämnda lagrum. Härav följer att sameby automatiskt blir att
hänföra till den enligt 10 ; 2 mom. d) SI för gruppen "andra skattskyldiga"
gällande skattesatsen på 15 %. Det föreligger därför inle något behov av en
uttrycklig lagföreskrift i delta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
medlemskapet i en sameby inte är förenat med några kapitalinsatser, saknas det
normer för hur byns vinster eller förmögenhet skall fördelas mellan
medlemmarna. Medlemmarna kan därför inle heller sägas äga del i byns
förmögenhet och en renägare som upphör med sin renskötsel och lämnar byn lorde
inte kunna göra anspråk på all få ut någon del av förmögenhelen. Det saknas vidare
regler som möjliggör upplösning eller skiftning av sameby. Av det nu anförda
följer alt sameby, som får anses utgöra en förening av det slag som åsyftas 161
mom. första stycket b) SF, är skatlskyldig för statlig förmögenhetsskatt.
Enligt 11 ;j 2 mom. SF skall skallen utgöra 1,5 7.. av den del av den
beskattningsbara förmögenheten som överstiger 15 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5.3.4
Avdragsrält för lönetillägg m. m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian har föreslagits alt sameby vid inkomsttaxeringen skall kunna få
avdrag för lönetillägg eller annan sådan gottgörelse som med hänsyn</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
rörelsens resultat kan komma alt lämnas lill medlemmarna. Förslagel bygger på
vad som gäller för sambruksföreningarna i motsvarande fall. Enligl promemorian
kan även sameby länkas komma i ell sådant läge all vinst hell eller delvis bör
elimineras genom lönetillägg lill medlemmarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nu föreslagna regeln har kritiserats av i första hand lantbruksstyrelsen. Lantbruksstyrelsen
framhåller bl.a. all enligl rennäringslagen skall samebyns rörelseresultat
utjämnas genoni de koslnadsbidrag som varje renskötande medlem har all eriägga
till byn och som påförs vid årets slut saml all samebyn redan i förväg skall beslämma
värdet av del arbele som de renskötande medlemmarna utför för byns räkning.
Styrelsen påpekar vidare atl del också hell naturligt saknas regler för hur etl
överskott skall fördelas mellan medlemmarna såväl i rennäringslagen som i samebyarnas
stadgar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar lantbruksslyrelsens uppfattning atl del inte föreligger något behov av
en regel om avdrag för lönetillägg. Enligt de för ekonomiska föreningar och
sambruksföreningar gällande associationsrättsliga reglerna skall stadgarna ange
de grunder enligl vilka föreningen skall kunna förfoga över uppkommen vinst.
Föreningen kan förfoga över vinsten genom t. ex. fondavsättningar och
utdelning på in:5atserna men också - när det gäller sambruksföreningarna -
genom att medlemmarna erhåller lönetillägg. Någon motsvarighet till sådana
fördelningsgrunder finns inle beträffande samebyarna. Som lantbruksstyrelsen
har påpekat skall samebyn enligt 44 S andra stycket rennäringslagen redan på
förhand beslämma värdet per dag eller timme av det arbete som renskötande
medlem och hans husfolk utför för byn. Enligt rennäringslagen skall vidare
samebyns kostnader för renskotseln fördelas slutligt mellan medlemmarna för
varje räkenskapsår, varvid byn gottskriver medlem vad denne har betalat i
förskott och värdei av del arbele som har utförts för byns räkning. Genom detla
system har samebyn möjlighet atl balansera sina kostnader. Byns underskott ellereventuella
överskoll kan således helt överföras på de enskilda medlemmarna. Del ligger i
sakens natur all överskott i en verksamhel som arbetar efter dessa principer
inte kan komma att elimineras genom utbetalning av lönetillägg. I det undantagsfall
att en sameby skulle ha så stora inkomsler av t. ex. räntor och arrenden alt
dessa överstiger kostnaderna för renskötselarbetei, kommer de renskötande
medlemmarna inte atl påföras några skötselavgifter. Det överskoll som här
uppkommer bör givetvis inte kunna skattemässigt elimineras genom alt
disponeras som elt lönetillägg utan skall på vanligt sätt beskattas hos byn.
Jag anser därför alt del inie föreligger något behov av all införa en
avdragsregel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4
Socialfiirsäkringsavgifterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ulan
atl del framläggs några förslag till ändringar behandlas i promemorian även
vissa frågor om socialförsäkringsavgifterna inom rennäringen. Även vid remissbehandlingen
har hithörande frågor uppmärksammats. Jag vill därför i korthet, efter samråd
med chefen för socialdepartementet, redogöra</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
min inställning i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har framgått har sameby lill ändamål all för medlemmarnas gemensamma
bästa ombesörja renskotseln inom byns betesområde. Del åligger sameby särskilt
all bl. a. svara föratl renskötseln drivs på ekonomiskt bästa sätt. För denna
verksamhet anlitas av byn inle bara renskötande by-medlemmar utan även renskötande
medlemmars husfolk och utomstående arbetskraft. Del är uppenbart atl del arbele
som de renskötande medlemmarna ulför för byns räkning inte behöver stå i
proportion lill det egna ren innehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bortsett
frän att renskötande medlems arbete per tidsenhet skall värderas i förväg, kan
den slällning som denne intar i förhållande lill samebyn när del gäller
arbetsinsatsen i princip inte anses skilja sig från vad som gäller för
utomstående arbetskraft. Samebyn måsle således anses som arbetsgivare - med skyldighel
alt eriägga socialförsäkringsavgifter - för samtliga de i renskötselarbetei
engagerade personerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar inte länsstyrelsens i Norrbottens län och SSR:s uppfattning all samebyarna
skall få inta en särställning när del gäller skyldigheten atl utge socialförsäkringsavgifter.
Samebyarna bör givetvis erlägga socialförsäkringsavgifter enligl de regler som
gäller för andra arbetsgivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rennäringsutövarna
omfattas i samma utsträckning som gäller för andra egenförelagare av reglerna
om skyldighet alt erlägga s. k. egenavgifter. Det kan enligt min mening inle
heller här komma i fräga alt från avgifts-skyldigheten göra undantag för dem
som bedriver renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 fräga
om den allmänna arbetsgivaravgiften bör slutligen erinras om att den
avgiftsfria delen av egenföretagarnas inkomsi nyligen har höjts från 10 000 kr.
lill 18 000 kr. Denna ändring är att se som etl stöd ål småföretagarna och
torde innebära en icke oväsentlig lättnad även för många rennäringsutövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5
Mervärdeskatten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian har föreslagils atl från skatteplikt skall undantagas sådan avgift
som renskötande medlem i sameby med stöd av rennäringslagen skall eriägga lill
byn i förhållande till reninnehavet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
renägare som är redovisningsskyldiga för mervärdeskatt har rätl att vid sin egen
redovisning från den utgående skatten på egen försäljning avräkna den ingående
skatt som belöper på olika förvärv för verksamheten. Avdragsrätten omfattar
givetvis inte bara skatten på inköpta varor utan även den skatt som belöper på
den till samebyn erlagda skötesavgiften eller sköleslegan. Genom avdragsrätten
får således den för mervärdeskatt redovisningsskyldige renägaren full
kompensation förden mervärdeskatt som belöper på de till samebyn erlagda
avgifterna. Förslaget att undantaga skötesavgiften från skatteplikt får därför
inle någon reell ekonomisk betydelse</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
dessa rennäringsutövare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
blir emellertid en annan för den kategori renägare som har en skattepliktig
omsättning under kalenderåret som inte överstiger 10 000 kr. och som därför
enligt 6 S MVL inle är redovisningsskyldiga. Dessa renägare kan inte
tillgodoräkna sig något avdrag för den ingående skatt som hänför sig till
skötesavgiften. Fcjre tillkomsten av rennäringslagen fanns del inte någon
motsvarighet lill systemet med skötesavgifler för bymedlemmarnas egna renar
och frågan om mervärdeskatt var därför inte aktuell. Som påpekas i promemorian
har skattesituationen såvitt gäller mervärdeskatten onekligen blivil en annan
än vad den skulle ha varil med renbeteslagens regler, trots atl renskötselarbetei
som sådant bedrivs i samma former som tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par remissinstanser har riktat kritik mol den föreslagna ändringen att
skötesavgifterna skall undantagas från skatteplikt och framhåller att rennäringen
inte kan anses inta en sådan särställning all undantagsregler är befogade och
vidare atl situationen i princip är densamma för alla rörelseidkare med en
omsättning som inle överstiger 10 000 kr. Andra remissinstanser hälsar förslagel
med slor tillfredsställelse. Lantbruksstyrelsen uppger sig ha erfarit att
mervärdeskatten på skötesavgifterna har förorsakat stor irritation bland
renägarna och aren faktor som motverkar all renskötseln organiseras i enlighet
med rennäringslagens syften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har framhållit bör man hysa betänkligheter mol alt införa undantagsbestämmelser
för en begränsad grupp skattskyldiga. Samtidigt finns del skäl alt i detta
sammanhang särskilt beakta de säregna former under vilka renskotseln bedrivs
och bakgrunden till alt skötesavgifterna kommil atl belastas med mervärdeskatt.
Genom 1971 års reform omorganiserades de tidigare lappbyarna lill samebyar.
Syftet var i första hand att skapa förutsättningar för en effektivare och mera
lönsam renskötsel. Den nya organisationsformen har emellertid genom
mervärdeskatten på skötesavgifter lett till en ökad skattebelastning för de
renägare som har den lägsta skattepliktiga omsättningen, trots att del
kollekliva arbetet med renarna i princip inte kan sägas ha förändrats genom
reformen. Den ökade skattebelastningen har således sin grund i den nya säregna
organisationsformen, vilken dessutom bygger på en obligatorisk anslutning.
Någon direkt motsvarighet lill denna organisationsform lorde inte stå alt finna
inom andra näringsgrenar. Dessa omständigheter gör att jag trots principiella
betänkligheter kan biträda förslagel att skötesavgift bör undantagas från
skatteplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian framläggs inte förslag om någon undantagsregel belräffande mervärdeskatten
på sköteslega, dvs. den avgift som betalas för skötsel av ren som tillhör
person som inte är renskötande medlem i sameby. Som skäl anges att sköteslega
utgick även enligt de före tillkomsten av rennäringslagen gällande reglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
par reniissinstanser har reagerat mot att den föreslagna undantagsregeln har
givits denna begränsnmg. SSR har påpekat alt det leder till all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mervärdeskatt
kommer all utgå för sköteslega som skall erläggas av same som är skötesrenägare
i sameby samtidigt som en icke-samisk skötesrenägare i koncessions-sameby blir
befriad från denna skyldighet. Enligt 86 S rennäringslagen är nämligen ägare
av skötesrenar inom koncessionsområdet alt betrakta som medlem i den sameby som
skall finnas för koncessions-området. Denna skillnad i lorhällande till övriga
samebyar sammanhänger med alt koncessionsrenskötseln i regel är beroende av aii
skötesrenägarna, dvs. ägare och brukare av jordbruksfastigheter inom koncessionsområdet,
är villiga alt upplåta sina marker till renbelning. De har därför genom medlemskapet
givits möjlighet alt påverka ledningen och planeringen av byns renskötsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del kan jag instämma i den kritik som SSR riktat mol förslaget i denna
del. Del förhållandet att den föreslagna undantagsregeln får olika beskattningskonsekvenser
beroende på om skötesrenägaren är medlem i sameby eller inte får anses vara
otillfredsställande ur rättvisesynpunkt. Det skattebortfall som skulle bli
följden av en utvidgning av undantagsregeln torde vidare vara försumbart
samtidigt som man skulle slippa gränsdragningsfrågor och kunna förenkla de
administrativa rutinerna. Jag föreslår därför att även sköleslegan undantages
frän skatteplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringarna bör tas in under en ny punkt i uppräkningen av de från
skatteplikt undantagna tjänsterna ill;; MVL. För att skattefriheten skall bli
fullständig bör vidare i 2 ;:; första stycket 2) MVL införas elt tillägg som
medför atl omsättning av nu ifrågavarande tjänster föranleder skattskyldighet.
Härigenom säkras rätlen för sameby alt göra avdrag för ingående skatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.6
Regler om förfarandet vid taxeringen m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
22 O mom. första stycket TL är same inte skyldig att avge deklaration för
inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet. När
deklarationsskyldigheten är beroende av reglerna om att bruttointäkterna eller
förmögenhelstillgängarna skall ha uppgått till vissa minimibelopp, skall därför
anses som om sådan inkomst eller förmögenhet inte är underkastad beskattning.
- Same är givetvis deklarationsskyldig enligt de allmänna reglerna för inkomst
eller förmögenhet av annat slag än som åsyftas i nyssnämnda lagrum.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
same trots denna regel önskar lämna uppgifter om sina inkomster eller sin
förmögenhet i renskötselrörelsen, kan det ske antingen i en vanlig självdeklaration
eller i en särskild uppgift angående renskötsel enligt 32;:; TL. Sådan uppgift,
som skall lämnas på särskild blankett, bör avlämnas senast den 31 januari.
Enligt lagrummet åligger det vidare ordningsman i sameby atl granska till honom
avlämnade uppgifter och att på dessa göra vissa anteckningar, bl. a. om antalet
renar enligt den senast upprättade renlängden. Ordningsmannen skall därefter -
i princip senast den 15 februari - översända uppgifterna till den lokala
skattemyndigheten.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
50;; 1 mom. tredje stycket TL äger ordningsman i lappby och förste konsulent
inom lappväsendet granska självdeklaration, "som lapp inom vederbörande
lappby eller förste konsulents verksamhetsområde avgivit". 1 61 § 3 mom.
finns föreskrifter som berör taxeringsförfarandel. Taxering av inkomsi av
renskötsel skall ske i god lid före den 15 april under laxeringsåret.
Taxeringsnämndens ordförande skall samråda med förste konsulenten om tiden och
platsen för taxeringsnämndens sammanträden. Denne, liksom även ordningsmannen
i vederbörande lappby, skall kallas särskilt till dessa sammanträden.
Ordningsmannen, som har närvaroplikt och rätt att deltaga i taxeringsnämndens (iverläggningar
men inte i besluten, skall till sammanträdel medföra elt exemplar av den senast
upprättade renlängden. Även förste konsulenten har rätt atl deltaga i överläggningarna
men inte i besluten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I 63
;; sista stycket TL finns slutligen en bestämmelse om rätl för av taxeringsnämnden
anlitad sakkunnig och lappfogde att anteckna särskild mening till protokollet
för den taxering vid vars handläggning de biträtt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås alt samtliga för same här nämnda specialregler i TL skall
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
remissinstanserna råder det stor enighet om att undantagsregeln beträffande
deklarationsskyldigheten bör avskaffas. Även jag delar denna uppfattning. För de
renägare som inte har begagnat sig av möjligheten atl avlämna självdeklaration
eller särskild uppgift för sin renskölselverksamhel har taxeringsmyndigheterna
vid inkomstberäkningen i slor ulslräckning varit tvungna atl använda sig av uppskaltningsnormer
och schablonregler. En sådan ordning är otillfredsställande. Det är en
grundläggande förutsättning alt taxeringsmyndigheterna har tillgång till
självdeklarationer för all kunna fullgöra sin uppgift att åsälla likformiga och
rättvisa taxeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare har nämnt är inkomsten av renskölselverksamhel alt betrakta som
inkomst av rörelse, och den skall således bestämmas med utgångspunkt i de för
rörelse gällande reglerna. Då många renägare vidare har inkomster av annat slag
som skall redovisas i självdeklarationen finns det enligt min mening inle
heller längre något behov av att behålla föreskrifterna om särskild uppgift
angående renskötsel i 32 ;; TL.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kammarrätten
i Sundsvall har påpekat att en strikt tillämpning av TL:s regler skulle komma att
medföra stora problem för mänga rennäringsutövare. Kammarrätten förutsätter
därför alt reglerna om uppskov med att avlämna självdeklaration och om
skattetillägg och förseningsavgift tillämpas generöst under övergångsskedet.
Jag delar denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TL:s
särregler om obligatorisk medverkan av förste konsulent och ordningsman får
ses bl. a. mot bakgrunden av alt renägarna inte har varit skyldiga att avge
självdeklaration för sin verksamhet och behovet för taxeringsnämnderna att få
närmare kännedom om renägarnas inkomstförhållanden. Om deklarationsskyldigheten
utvidgas i enlighet med vad jag har förordat i det föregående föreligger det
enligt min mening inte längre något behov</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
att behålla nu ifrågavarande särregler. För taxeringsfrägor som kräver särskild
sakkunskap har taxeringsnämnden enligl TL möjlighet all på eget initiativ
anlita biiräde av sakkunnig. Även skallechefen har räll all anlita sakkunnig
för alt utreda taxeringsfrägor. Sådan sakkunnig har vidare räll all granska
självdeklarationen. 1 den mån det skulle anses föreligga behov av särskild sakkun.skap
i samband med behandling av renägares laxeringar finns del således redan nu möjligheler
atl lillgodose kravet på sakkunskap. Som sakkunnig kan givelvis anlitas t. ex.
ordförande i samebys styrelse eller tjänsteman vid lantbruksnämndens
rennäringsavdelning. Jag föreslår därför all de nij behandlade för rennäringen
särskilt utformade bestämmelserna i 50 5 1 mom. tredje slyckel, 61 S 3 mom.
andra stycket och 63 S sista stycket TL upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har framgått av det föregående finns det i 61 § 3 mom. första slyckel TL en beslämmelse
om att sammanträde med taxeringsnämnd för taxering av inkomsi av renskötsel bör
hållas i god lid före den 15 april. Denna regel tillkom på grund av
svårigheterna för taxeringsnämnderna all nå kontakt med renägarna i samband
med förflyttningarna under våren. Dessa svårigheter torde numera inte vara så slora
alt det finns skäl all behålla en särskild tidsfrist. Även denna bestämmelse
bör därför upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian föreslås skyldighel för sameby all årligen lämna kontrolluppgift
om reninnehav enligl senaste renräkning. Tillgång lill sådan uppgift ärenligt
promemorian värdefull vid deklarationsgranskningen och inle minsl i de fall då
taxeringen måste bestämmas efter skönsmässiga grunder utan tillgång lill
deklaration.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser uttrycker tveksamhet om behovet av en sådan bestämmelse.
Länsstyrelsen i Jämtlands län påpekar all uppgifterna i renlängden inle alllid
har visal sig vara hell olillföriitliga och atl de därför endasl kan användas
för grova kontroller. Denna uppfattning delas av länsslyrelsen i Västerbottens
län, som i slällel betonar betydelsen av de kontrolluppgifter som enligt
särskilda bestämmel.ser skall lämnas av uppköpare av slakt- och livdjur.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Enligt 68 ;; rennäringslagen skall
renlängden bl. a. upplaga ägarna till de renar som hålles på byns betesområde och
det räknade eller uppskattade antalet renar för varje ägare. Den i rennäringslagen
föreskrivna skyldigheten alt åriigen räkna renar omfattar emellertid endasl
del sammanlagda renantalel i byn, inle varje ägares reninnehav. Ell beslul om
all renräkningen skall innefatta en uppdelning av reninnehavel får fallas av
samebyn i varje enskilt fall. En annan sak är all en uppdelning av renarna på
de olika delägarna bör vara av intresse för dem själva genom alt den underiättar
kostnadsfördelningen och minskar risken för tvister inom byn. Men om en sådan
renräkning skulle möta 1. ex. praktiska svårigheter, slår del samebyn fritt atl
nöja sig med den obligatoriska räkningen av byns sammanlagda anlal djur. I
denna situation får uppdelningen av renantalel mellan ägarna i slällel ske
genom uppskattning. Från kontroUsynpunkt kan</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>således
uppgifterna i renlängden i vissa fall vara helt utan värde. Jag är därför inle
beredd alt föreslå en regel om skyldighet för sameby att lämna kontrolluppgift
i enlighet med vad som har förordats i promemorian. 1 delta sammanhang vill jag
i stället - liksom länsslyrelsen i Västerbottens län - betona betydelsen av de
kontrolluppgifter som uppköpare av slakt- och livdjur har all lämna enligl
kungörelsen (1955:671) om skyldighel i vissa fall att avlämna kontrolluppgifter
för inkomsttaxeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.7 Övriga
frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
promemorian diskuteras möjligheterna att ge samebyarna möjlighet att använda
investeringsfonder för konjunkturutjämning. Tanken på en sådan utvidgning
avvisas dock, bl.a. under hänvisning till att de investeringar som kan komma i
fråga skulle vara alltför obetydliga föratl få någon nämnvärd konjunkturutjämnandeeffekt.-Jag
delardenna uppfattning. Dessutom vill jag tillägga att mitt förslag alt
samebyarna skall hänföras till den grupp skattskyldiga för vilka stalsskatlen
utgör endast 15 96 - bortsett från alt del kräver en mängd särregler i
investeringsfondslagstiftningen - gör atl de skattemässiga fördelarna inle
skulle bli av samma betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
promemorian föreligger det inte heller skäl att med reglerna om skogskonto som
förebild införa särskilda bestämmelser om s. k. rennäringskonton. SSR har ä
andra sidan framhållit att sådana regler med hänsyn till inkomsinuktuationerna
inom rennäringen skulle fä en utomordentligt stor betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att frågan om rörelseidkares
möjligheter till öppen resullaluljämning bör bedömas i ett sammanhang.
Företagsskatteberedningen (Fi 1970:77) har enligt sina direktiv bl. a. att
utreda frågan om resultatutjämning och reservbildning genom skattefria
avsättningar till olika slag av fonder. Jag är därför inte beredd att ta upp resultatutjämningsproblematiken
inom rennäringen till särbehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.8 Ikraftträdande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna ändringarna i taxeringslagen bör träda i kraft under år 1976 och
tillämpas första gången vid 1978 års taxering. Samma förhållande bör gälla
beträffande de i övrigi föreslagna ändringarna i inkomstbeskattningen. Denna
tidsfrist skapar bl. a. förutsättningar för samernas organisationer atl genom
informationsverksamhet sprida kännedom om den nya ordningen. Situationen för
åtskilliga rennäringsutövare är den atl steget skall tas från ett läge där
deklarationsskyldighet inle har förelegat lill elt läge med fullständig bokföringsmässig
redovisning. Jag vill här dessuiom erinra om alt en tillämpning först fr.o. m.
1978 års taxering harmoniserar väl med vad som föreslagits i fråga om ikraftträdandet
av den nya bokföringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ändringen i mervärdeskattelagen bör tillämpas på tillhandahällande
som sker efter utgången av år 1976.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1975/76:107</span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>51</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>6 Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen all antaga förslagen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i kommunalskaltelagen
(1928:370),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:
"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1973:323) om ikraftträdande av lagen (1973:322) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>7 Beslut</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular atl genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:75.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>GOTAB
51010 Slockholm 1976</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
FZ03107prop_197576__107.pdf2118216pdfom ändrade regler för beskattning av rennäringen m.m.https://data.riksdagen.se/fil/9102BE46-768A-4343-BE36-1D8B34F36D37